Angående beredande af pension från allmänna indragningsstaten åt en del vid Karlsborgs fästningsbyggnad anställde arbetare m. fl
1909-03-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1909:117, Angående beredande af pension från allmänna indragningsstaten åt en del vid Karlsborgs fästningsbyggnad anställde arbetare m. fl
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 117.
1
N:0 117.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående
beredande af pension från allmänna indragningsstaten
åt en del vid Karlsborgs fästningsbyggnad anställde arbetare
m. fl.; gifven Stockholms slott den 11 mars 1909.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kung! Maj:t föreslå Riksdagen
medgifva,
att nedannämnda personer må å allmänna indragningsstaten under
sin återstående lifstid åtnjuta årliga pensioner med följande belopp, nämligen:
en hvar af förre fästningsbyggnadsarbetarna Gustaf Andersson
och Jakob Emanuel Johansson samt fästningsbyggnadsarbetarna Karl
Gustafsson och Frans August Andersson Otter med trehundra kronor,
äfvensom förre arbetaren vid Borghamns kalkstensbrott Victor Eilip
Brandt med femtio kronor, att utgå till Andersson, Johansson och Brandt
från innevarande års början samt till Gustafsson och Andersson Otter
från och med månaden näst efter den, då deras nuvarande anställning
vid Karlsborgs fästning upphör, dock hvad Gustafsson beträffar tidigast
från den 1 mars 1910.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
O. B. Malm.
Bih. till Iliksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Åfd. 81 Höft. (N:o 117.)
1
2
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 117.
Utdrag af protokollet öfver landtförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 mars 1909.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern ^ Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm.
Departementschefen, statsrådet Malm, anförde vidare:
»Uti särskilda underdåniga skrivelser den 24 november 1908 har
arméförvaltningens fortifikationsdepartement gjort framställning om beredande
af pensioner åt arbetarna Gustaf Andersson, Jakob Emanuel Johansson,
Karl Gustafsson och Frans August Andersson Otter, hvilka
varit eller vore anställda vid Karlsborgs fästningsbyggnad.
Rörande omförmälda arbetares förhållanden har fortifikationsbefälhafvaren
å Karlsborgs fästning efter verkställd utredning meddelat följande:
Gustaf Andersson vore född den 26 oktober 1845 och hade varit
anställd i kronans tjänst under omkring 35 år, däraf öfver 33 år vid
Karlsborgs och återstoden vid Vaxholms—Oscar Fredriksborgs fästningsbyggnad.
Han hade de senaste åren af sin tjänstgöring varit använd
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 117.
3
dels såsom renhållare och dels såsom stalldräng med en aflöning af 25 öre i
timmen samt hade numera erhållit afsked. Andersson hade hustru och
2 minderåriga barn att försörja, men hans arbetsförmåga vore betydligt
nedsatt och han befunne sig i fattiga ekonomiska omständigheter.
Jakob Emanuel Johansson vore född den 8 december 1845 och hade,
då han år 1906 erhöll afsked, arbetat vid Karlsborgs fästningsbyggnad
under mer än 25 år. Hans aflöning hade sista tiden uppgått till 25 öre
i timmen. Johansson vore sjuklig och numera ej arbetsför samt befunne
sig i betryckta ekonomiska förhållanden.
Karl Gustafsson, född den 24 februari 1850, hade varit anställd vid
Karlsborgs fästningsbyggnad sedan år 1873 och tjänstgjorde för närvarande
såsom vattenledningsförman mot en aflöning af 840 kronor om
året jämte fri bostad och vedbrand. Gustafsson hade visserligen hittills
skött denna viktiga och kräfvande befattning på ett någorlunda tillfredsställande
sätt, men då det vore i hög grad önskvärdt att för vården af
de numera vidlyftiga vattenledningsanläggningarna erhålla en yngre och
mera kompetent person, hemställde fortifikationsbefälhafvaren, att åtgärder
måtte vidtagas för beredande åt Gustafsson af pension å skäligt
belopp, att utgå tidigast från den 1 mars 1910, då han uppnådde 60 lefnadsoch
37 tjänstår.
Frans August Andersson Otter vore född den 21 januari 1852 och
hade varit anställd vid fästningsbyggnaden alltsedan år 1881 till en
början såsom stalldräng samt sedermera såsom handräckningskarl och
såsom skogs- och vägarbetare. Hans aflöning hade under de sista åren
utgått med 25 öre i timmen, men då arbetstillfällena vid fästningen
alltmera minskades, kunde han ej längre påräkna ständigt arbete därstädes
af denna art. Andersson vore dessutom enligt läkarintyg på grund
af ålderdomssvaghet och kronisk reumatism oförmögen till vidare arbete
såsom fästningsbyggnadsarbetare. Han befunne sig i knappa ekonomiska
förhållanden och hade åldrig moder och en syster att försörja.
För egen del har arméförvaltningens fortifikationsdepartement hemställt,
att på grund af hvad rörande ifrågavarande arbetare blifvit upplyst
nådig proposition måtte aflåtas till Riksdagen om beviljande å allmänna
indragningsstaten af pension å 300 kronor till en hvar af dem.
Statskontoret har i afgifvet underdånigt yttrande tillstyrkt fortifikationsdepartementets
framställning samt därvid erinrat, att Riksdagen,
med anledning af därom aflåtna nådiga propositioner, såväl år 1907 som
år 1908 under liknande förhållanden beviljat pensioner å samma belopp
åt arbetare vid Karlsborgs fästningsbyggnad.
4
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 117.
Arméförvaltningens nämnda departement har vidare i underdånig
skrifvelse den 7 november 1908 hemställt om beviljande af årligt understöd
åt förre arbetaren vid Borghamns kalkstensbrott Victor Filip Brand!,
hvilken därom gjort ansökning. Fortifikationsbefälhafvaren å Karlsborgs
fästning, som till departementet öfverlämnat berörda ansökning, har
därom efter verkställd utredning anfört följande: Brandt, som vore född
den 28 december 1857 och varit anställd vid Borghamns kalkstensbrott
i 18 år, hade under sitt arbete genom olycksfall blifvit skadad icke mindre
än tre särskilda gånger, nämligen 1898 och 1903 genom sprängskott
samt 1906 genom fall från en stenhög. Enligt intyg af schaktmästaren
vid kalkstensbrottet hade Brandt till följd af dessa olycksfall varit
oförmögen till arbete under omkring en månads tid vid hvarje tillfälle.
Någon anmälan jämlikt föreskrifterna i lagen om olycksfall i arbete hade
emellertid icke ägt rum, emedan olycksfallen icke ansetts vara af den
art, att desamma kunde läggas till grund för ersättning. Efter sista
olycksfallet hade Brandt fortsatt sitt arbete under 1 Va år, till dess han
på grund af minskad arbetstillgång under februari månad år 1908
erhållit afsked. Brandt hade då med goda vitsord arbetat vid nämnda
stenbrott sedan augusti månad år 1890 eller under sammanlagdt nära
18 år. Hans arbetsförtjänst hade under de sista 5 åren uppgått till
högst 655 kronor 49 öre samt lägst 434 kronor 49 öre (år 1906). Brandt,
som vore gift och hade haft sju barn, hvaraf tre ännu bodde hos föräldrarna,
ägde en stugubyggnad men icke några andra tillgångar.
Enligt intyg af läkaren vid Vadstena lasarett har Brandt tre gånger
vårdats därstädes: en gång till följd af skador genom sprängskott i
högra sidan af ansiktet samt kring högra ögat och örat, hvilka skador
medfört försämrad hörsel, en gång för skador i vänstra sidan af bröstet,
förorsakade genom en lössprängd sten, samt den tredje gången för en
genom fall föranledd kontusion i samma sida af bröstet; och anser
nämnda läkare, att dessa upprepade olyckshändelser skadat Brandts
nervsystem och åstadkommit en allmän nedsättning af hans krafter och
arbetsförmåga.
Riksförsäkringsanstalten har i afgifvet utlåtande anfört, att den genom
olycksfallet år 1898 uppkomna nedsättning af hörselförmågan å ena örat, därest
lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd af olycksfall
i arbete varit därå tillämplig, dock icke skulle hafva berättigat Brandt
till någon Glättning, samt att ej heller de båda öfriga olycksfallen, hvarken
hvart för sig eller tillhopa, haft till följd sådan skada, som enligt berörda
lag berättigar till ersättning af arbetsgifvaren, men att riksförsäkringsanstalten
likväl ansett den möjligheten icke vara utesluten, att de upp
-
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 117.
5
repade olycksfall, som drabbat Brandt, i förening med den omständigheten,
att han numera blifvit afskedad, bidragit att framkalla de i läkarbetygen
angifna funktionsrubbningama af nervös art och däraf föranledd
nedsättning i arbetsförmågan. Riksförsäkringsanstalten ansåge fördenskull
billighetsskäl starkt tala för att någon årlig pension bereddes Brandt
samt föresloge, att för sådant fall pensionsbeloppet bestämdes till 50 kronor.
På grund af hvad riksförsäkringsanstalten anfört har arméförvaltningens
fortifikationsdepartement tillstyrkt, att åtgärder måtte vidtagas
för beredande åt Brandt af pension från allmänna indragningsstaten till
belopp af 50 kronor om året, att utgå från och med innevarande år.
Statskontoret har i afgifvit yttrande icke haft något att erinra
häremot.
Då jag anser fullgoda skäl tala för bifall till myndigheternas hemställan
i fråga om beredande af pension åt ifrågavarande arbetare, får
jag i underdånighet tillstyrka, det Eders Kungi. Maj:t täcktes föreslå
Riksdagen medgifva,
att nedannämnda personer må å allmänna indragningsstaten under
sin återstående lifstid åtnjuta årliga pensioner med följande belopp, nämligen:
en hvar af förre fästningsbyggnadsarbetarna Gustaf Andersson
och Jakob Emanuel Johansson samt fästningsbyggnadsarbetarna Karl
Gustafsson och Frans August Andersson Otter med trehundra kronor,
äfvensom förre arbetaren vid Borghamns kalkstensbrott Victor Filip
Brandt med femtio kronor, att utgå till Andersson, Johansson och Brandt
från innevarande års början samt till Gustafsson och Andersson Otter
Irån och med månaden näst efter den, då deras nuvarande anställning
vid Karlsborgs fästning upphör, dock hvad Gustafsson beträffar tidigast
från den 1 mars 1910».
Till hvad departementschefen sålunda hemställt täcktes,
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, Hans Maj:t
Konungen lämna nådigt bifall; och skulle proposition till
Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
Kurt Beifrare.
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. SI Höft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.