Sök i Ratio Lex

Med förslag till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord

1909-03-19 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:121, Med förslag till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

1

N:o 121.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande

af mineralfyndighet å viss kronojord; gifven Stockholms

slott den 19 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att af Kungl. Maj:t framlagdt förslag till

lag om ändrad lydelse af 1, 3, 8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan

antages af Riksdagen, antaga härvid fogade förslag till bestämmelser

angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss

kronojord.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oskär Nyländer.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 83 Höft. (Näs 121 och 122.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Förslag

till

bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet

å viss kronojord.

I. Om fyndighets undersökning (skärpning).

1 §•

Vill någon å kronojord, som ej innehafves under ständig besittningsrätt

eller är till boställe anslagen, anställa arbete (skärpning) för undersökning

af fyndighet, innehållande sådant mineral, hvarom i 1 § grufvestadgan

förmäles, eller apatit eller magnesia söke därtill tillstånd (skärpningstillstånd)

på sätt nedan sägs.

2 §•

Skärpningstillstånd må ej meddelas å:

1) område, som förklarats skola utgöra statsgrufvefält, eller soin

redan är föremål för skärpningstillstånd, för graf driftstillstånd, hvarom i

17 § nedan förmäles, eller för rätt på grund af inmutning;

2) område, beläget på mindre afstånd än tvåhundra meter från

boningshus eller från annan åbyggnad, där den är uppförd vid gård, eller

från tomtplats eller trädgård, med mindre medgifvande härtill lämnats af

såväl ägaren till byggnaden, tomtplatsen eller trädgården, som den, hvilken

därtill har nyttjanderätt, dock att under byggnad, hvarom nu sagts, ej

innefattas byggnad, som är uppförd för grufdrift;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

3) område, tillhörande kyrkogård eller begrafningsplats;

4) område på mindre afstånd än trettio meter från sådan järnväg

eller kanal, som är upplåten för allmän trafik, så vidt ej medgifvande af

vederbörande myndighet eller styrelse lämnats.

3 §•

Ansökning om skärpningstillstånd skall ske skriftligen hos bergmästaren

i orten och innehålla uppgift å:

sökandens namn, hemvist och yrke;

mineralanledningens art;

egendom, socken och län, där det område ansökningen afser är beläget;

medelpunkten i detta område (skärpningspunkten) med så noggrann

beskrifning å denna punkts belägenhet, att någon osäkerhet därom ej kan

uppstå; skolande denna punkt vara utmärkt å topografisk, afvittrings- eller

annan vid ansökningen fogad karta i skala ej understigande 1 : 200,000.

Vid ansökningen skall tillika fogas intyg att sökanden är välfrejdad

svensk undersåte.

Sökanden vare vidare pliktig att i förskott å kostnaden för kungörelse,

hvarom i 6 § förmäles, till bergmästaren erlägga tio kronor.

4 §•

Öfver inkommen ansökan skall bergmästaren ofördröjligen och senast

trettio dagar efter mottagandet meddela skriftligt beslut. Finner

bergmästaren nödigt infordra ytterligare upplysning i afseende å arten af

den angifna mineralanledningen, skärpningspunktens läge eller annan omständighet,

som för ansökningens bedömande kan vara af betydelse, äge

han förelägga sökanden att därmed inkomma inom viss lämplig tid, räknad

från den dag beslutet gafs, och vare, i händelse den tid försittes, den då

gjorda ansökningen förfallen, hvilken påföljd bör i beslutet intagas. Beträffande

förskott å kungörelsekostnad, hvarom i 3 § sägs, äge bergmästaren

meddela föreläggande i enahanda ordning.

5 §•

1 mom. År mineralanledningen icke af den art, som i 1 § afses,

eller har den uppgifna skärpningspunkten blifvit förlagd å område, där

enligt 2 § skärpningstillstånd ej må meddelas, varde ansökningen afslagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

2 mom. Har skärpningspunkten förlagts å område, som varit men

ej längre är föremål för skärpnings- eller grufdriftstillstånd, skall bergmästaren

öfversända ansökningen jämte eget utlåtande till bergsöfverstyrelsen.

6 §•

Finner bergmästaren hinder ej möta för bifall till ansökningen, skall

han utfärda bevis (skärpningssedel) af innehåll att sökanden äger med

andras uteslutande anställa skärpning inom ett område, innefattande en

omkrets med 400 meters afstånd från skärpningspunkten. Faller inom

sagda område mark, hvarå enligt 2 § skärpningstillstånd ej må meddelas,

eller mark, hvarom i 5 § 2 mom. sägs, skall skärpningstillståndet gälla

allenast för öfrig del af området.

Skärpningssedeln skall vidare innehålla:

1) angifvande af mineralanledningens art samt beskrifning å skärpningspunktens

läge;

2) tiden, då ansökningen inkom till bergmästaren;

3) den benämning, hvarunder anläggningen må kunna från andra

dylika skiljas;

4) ett angifvande af de villkor, som jämlikt 8—14 §§ här nedan

skola för tillståndet gälla.

Bergmästaren läte inom sextio dagar från skärpningssedelns utfärdande

i kyrkan till den socken eller församling, där det upplåtna området är

beläget, äfvensom i tidning inom orten kungöra, att tillståndet meddelats,

med uppgift å tillståndshafvarens namn och skärpningspunktens läge;

insände ock ofördröjligen till Konungens befallningshafvande afskrift af

skärpningssedeln.

7 §•

Hafva flere ingifvit ansökningar, som afse samma område, skall den,

hvilkens ansökan först inkom, äga företräde till erhållande af skärpningstillstånd.

Hafva ansökningarna inkommit samma dag, hänskjute bergmästaren

ärendet till Konungen, som bestämmer, hvilken af sökandena må erhålla

tillstånd.

8 §•

Skärpningstillstånd skall gälla från dagen för skärpningssedelns utfärdande

till löpande årets slut samt under nästföljande tre kalenderår;

ägande bergmästaren på ansökan af tillståndshafvaren att, om särskilda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121. 5

förhållanden därtill föranleda, medgifva förlängning af denna tid med

högst två år.

Erhåller tillståndshafvaren under den sålunda bestämda skärpningstiden

grufdriftstillstånd, skall dock skärpningstillståndet upphöra att gälla

vid grufdriftstillståndets meddelande. Har han gjordt ansökan om grufdriftstillstånd,

hvilken vid nämnda tids utgång är på pröfning beroende,

fortfar skärpningstillståndet att gälla, så länge ansökningen är under

pröfning.

9 §•

1 mom. Skärpning må bestå i jordrymning, sprängning, diamantborrning,

upprättande af magnetiska kartor eller andra arbeten, som kunna

lända till kännedom om fyndighetens storlek, beskaffenhet och värde.

2 mom. A dessa arbeten skall under skärpningstiden, räknadt från

den 1 januari efter det skärpningstillståndet meddelats, årligen användas

ett belopp af minst trehundra kronor, med skyldighet för tillståndshafvaren

att, för hvarje kalenderår, före den 1 april året därefter hos bergmästaren

styrka, huru stort belopp för ändamålet utgifvits. Tillståndshafvaren

äge dock, om han hellre så vill, att under ett år fullgöra arbets''

skyldigheten för ett eller flera af de efterföljande. Sedan tillståndshafvaren

gjort ansökan om grufdriftstillstånd, vare han, så länge ansökningen är på

pröfning beroende, från arbetsskyldighet befriad.

10 §.

Under skärpningstiden vunna mineraliska produkter må tillståndshafvaren

icke för annat ändamål än deras undersökning, medelst analysering,

anrikning, smältning eller på annat dylikt sätt, från skärpningsområdet

bortföra.

Sedan tillståndshafvare ingifvit ansökan om grufdriftstillstånd, vare

han dock berättigad att inom skärpningsområdet bryta och tillgodogöra

sig mineraliska produkter af den i 1 § nämnda beskaffenhet äfven för

annat ändamål än nu sagts. Vill han begagna sig af nämnda rätt, göre

hos bergmästaren anmälan därom före arbetets början. För de produkter,

tillståndshafvaren sålunda tillgodogör sig, skall han erlägga afgäld med tre

procent af produkternas värde; skolande om värdets bestämmande och

tillståndshafvarens skyldigheter i öfrigt tillämpas hvad i 25 § 1 och 4

atyckena samt 26 och 28 §§ är stadgadt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

11 §•

Har tillståndshafvaren icke fullgjort den i 9 § stadgade arbetsskyldighet,

eller har han brutit mot bestämmelserna i 10 §, vare tillståndet

förverkadt. Påstående härom må dock, utom för det fall att svikligt

förfarande från tillståndshafvarens sida föreligger, ej grundas på försummelse

eller annat förhållande, som ägt rum för längre tid tillbaka än

kalenderåret före det påståendet väckts.

Tvist, huruvida förverkande ägt rum, skall afgöras i den ordning,

37 § här nedan angifver.

12 §.

Byggnader, som för skärpningsarbetets utförande äro nödiga, må

tillståndshafvaren å det upplåtna området uppföra.

Tillståndshafvaren äge jämväl att å kronan tillhörig mark begagna

eller anlägga väg till stället.

13 §.

Där mark, som tillståndshafvaren för skärpning eller väg begagnar,

är af kronan utarrenderad, skall tillståndshafvaren dels till kronan

erlägga en årlig afgift, motsvarande den nedsättning i arrendeafgiften,

hvartill arrendatorn i följd af mistningen af marken skäligen kan vara

berättigad, och dels till arrendatorn utgifva det skadestånd, som därutöfver

må på grund af markens användande för skärpningen tillkomma honom.

I fråga om fastställandet af beloppet utaf den arrendatorn tillkommande

godtgörelse skall tillståndshafvaren vara förbunden att underkasta sig de

bestämmelser, som i sådant hänseende må vara meddelade i aftalet mellan

kronan och arrendatorn.

I händelse tillståndsinnehafvaren icke erhåller tillstånd jämväl till

fyndighetens tillgodogörande, vare han skyldig att ersätta kronan all skada,

som marken genom skärpningen för framtiden kan hafva tagit. År jorden

utarrenderad, ansvare tillståndshafvaren under tiden, till dess denna ersättning

blifvit erlagd, för fulla beloppet af berörda årliga afgift.

Skada och intrång, som i öfrigt af skärpningen förorsakas, skall

jämväl af tillståndshafvaren ersättas.

Ersättning för växande träd, som af tillståndshafvaren fällas, skall

utgå enligt uppskattning af jägmästaren i orten. Yppas tvist angående

annan ersättning, hvarom i andra eller tredje stycket sägs, skall tvisten

afgöras i den ordning 37 § här nedan angifver.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

7

14 §.

1 mom. År område, hvarå skärpningstillstånd meddelats, af kronan

utarrenderadt, må tillståndshafvaren icke å detsamma påbörja arbete, med

mindre han senast fjorton dagar dessförinnan lämnat arrendatorn bestyrkt

afskrift af skärpningssedeln, och galle om sättet för sådant delgifvande

hvad om delgifvande af stämning är stadgadt.

2 mom. Tillståndshafvaren åligger därjämte, innan något arbete å

området börjas, att hos Konungens befallningshafvande ställa pant eller

borgen, som af Konungens befallningshafvande godkännes, för all den ersättning,

hvartill tillståndshafvaren enligt 13 § är förbunden. Försummas

det, äge utmätningsmannen i orten, då han därom anlitas, inställa arbetet,

till dess säkerhet, som finnes antaglig, blifvit anskaffad.

15 §.

I fall, hvarom i 5 § 2 mom. sägs, pröfvar bergsöfverstyrelsen, huruvida

och på hvad villkor skärpningstillstånd må sökanden lämnas.

Bergsöfverstyrelsen må ock, där jämlikt 6 § från skärpningstillstånd

undantagits mark af den i 5 § 2 mom. omförmälda beskaffenhet, på tillståndshafvarens

ansökan medgifva skärpning å sådan mark.

16 §.

Klagan öfver bergmästares beslut må föras hos bergsöfverstyrelsen

genom besvär, som skola, vid talans förlust, dit insändas i mål från Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län innan klockan

tolf å fyrtiofemte dagen och i mål från öfriga orter i riket innan klockan

tolf å trettionde dagen från delfåendet af det beslut, som öfverklagas. , ;

II. Om fyndighets tillgodogörande.

17 §.

Vill någon å kronojord, som i 1 § sågs, med arbete belägga och

tillgodogöra sig fyndighet af där angifven beskaffenhet, söke hos Konungen

tillstånd därtill (grufdriftstillstånd).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 121.

Tillstånd, hvarom nu sagts, må ej meddelas annan än i Sverige bosatt

välfräjdad svensk undersåte eller handelsbolag, hvars samtliga delägare äro

sådana svenska undersåtar, eller ock svenskt aktiebolag, hvars bolagsordning

föreskrifver, dels att aktie icke må utan Konungens tillstånd tecknas af

eller öfverlåtas å andra än i Sverige bosatta svenska undersåtar, dels

att denna föreskrift skall i tryck återgifvas å samtliga aktiebrefven och

dels att ändring i bolagsordningen i dessa hänseenden icke är giltig, med

mindre Konungen till ändringen lämnat medgifvande.

18 §.

Ansökning om grufdriftstillstånd skall ingifvas till bergmästaren och

innehålla:

uppgift å sökandens namn, yrke samt hemvist eller för aktiebolag den

ort, där styrelsen har sitt säte, mineralanledningens art samt belägenheten

och storleken af det område, hvarå grufdriftstillstånd sökes, äfvensom den

framställning, sökanden kan vilja göra angående erhållande af sådan upplåtelse,

hvarom i 27 § förmäles.

Ansökningen skall vara åtföljd af:

1) intyg, utvisande att sökanden jämlikt 17 § är behörig erhålla

grufdrifttillstånd;

2) karta öfver det område, ansökningen afser, så affattad att af

densamma jämte tillhörande beskrifning områdets geografiska belägenhet

tydligt framgår, hvilken karta bör vara upprättad af landtmätare eller

bergstjänsteman eller annan, som är behörig att verkställa grufmätningar,

eller ock från sådan karta kopierad;

3) handlingar, som styrka, att arbetet kan af sökanden ändamålsenligt

utföras och att nödiga tillgångar därtill stå till hans förfogande;

4) bevis att sökanden hos Konungens befallningshafvande nedsatt

sådan säkerhet, hvarom i 30 § nedan förmäles; samt

5) i det fall att tillstånd, hvarom nu sagts, sökes af den som innehar

skärpningstillstånd, jämväl berättelse öfver de under skärpningstiden

utförda arbeten.

19 §.

Finner bergmästaren'' ansökningshandlingarna ofullständiga eller någon

ytterligare upplysning för ansökningens bedömande erforderlig, förelägge

bergmästaren sökanden att inom viss tid inkomma med felande

handling eller sådan upplysning, vid äfventyr att handlingarna pröfvas

i befintligt skick.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Sedan den tid förflutit, läte bergmästaren inom fjorton dagar därefter

i kyrkan till den församling, där det i ansökningen uppgifna området

är beläget, äfvensom i tidning inom orten kungöra ansökningen med föreläggande

af viss tid, minst tre och högst fem månader efter kungörelsens

datum, inom hvilken den, som anser sin rätt vara af frågan beroende, bör

hos bergmästaren skriftligen anföra hvad han till bevarande af sin rätt

aktar nödigt. Såvidt gäller område inom Jämtlands, Västerbottens eller

Norrbottens län, skall tiden för föreläggandet innefatta åtminstone två af

månaderna maj—september, och må alltså, i den mån härför är nödigt,

tiden utsträckas utöfver hvad nyss nämnts.

Efter utgången af den i kungörelsen utsatta tid skall bergmästaren,

hvilken det åligger att genom besök på platsen skaffa sig kännedom om

den fyndighet, hvarom fråga är, skyndsamt insända samtliga handlingar

jämte eget utlåtande till Konungen.

Kostnaden för kungörandet och bergmästarens besök på platsen skall

gäldas af sökanden; och vare han pliktig att, där bergmästaren det fordrar,

samma kostnad inom förelagd tid förskjuta, vid äfventyr, om den tid försittes,

att ansökningen anses förfallen, hvilken påföljd bör i föreläggandet

intagas.

20 §.

1 mom. Har innehafvare af skärpningstillstånd, som enligt 17 §

är behörig erhålla grufdriftstillstånd, i vederbörlig ordning inom skärpningstidens

utgång sökt tillstånd till grufdrift å område, hvarinom

skärpningspunkten är belägen, och är å området mineralfyndighet påvisad,

skall, där ej skärpningstillståndet jämlikt 11 § förverkats, det

sökta tillståndet meddelas, så vidt med föreskrifterna här nedan öfverensstämmer.

Hvad i 2 § är stadgadt i afseende å hinder mot meddelande af

skärpningstillstånd skall ock gälla beträffande grufdriftstillstånd, så framt

hindret förefanns, då skärpningstillståndet meddelades.

2 mom. Göres eljest jämlikt 18 § ansökan om grufdriftstillstånd,

pröfvar Konungen efter omständigheterna, huruvida sådant tillstånd må

gifvas.

21 §•

1 mom. Grufdriftstillstånd må icke omfatta område, öfverstigande

50 hektar, räknade i horisontalplanet, där ej styrkes att större areal erfordras,

för att fyndigheten i hela sin utsträckning skall falla inom området.

Längden af området må ej vara större än 5 gånger bredden; och bör området

om möjligt vara fyrsidig! med räta vinklar. För området skola

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 83 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

gränserna på djupet räknas lodräta, så vidt utan förnärmande af annans

rätt kan ske.

22 §.

1 mom. Det upplåtna området skall, på tillståndshafvarens bekostnad,

i närvaro af kronoombud, som utses af Konungens befallningshafvande,

å marken utstakas af vederbörligen förordnad landtmätare.

Därest tillståndshafvaren förklarat sig för sitt arbete ofvan jord behöfva

endast en del af det upplåtna området, skall jämväl denna del vid

nu nämnda förrättning utstakas på marken och inläggas å kartan.

Förrättning, hvarom nu sagts, skall hållas inom nio månader från

tillståndets meddelande. Försummas det, äge tillståndshafvaren ej vidare

verkställa arbete för fyndighetens tillgodogörande, förr än sådan förrättning

skett.

Kronoombud, som vid dylik förrättning närvarit, åligger att ofördröjligen

till Konungens Befallningshafvande inberätta hvad därvid förelupit.

2 mom. Har tillståndshafvaren för arbetet i dagen tagit i anspråk

endast en del af det upplåtna området, och önskar han sedermera ytterligare

mark inom området, varde sådan honom tilldelad i samma ordning

som nyss nämnts.

23 §.

Det upplåtna området må icke användas för annat ändamål än grufdriften

och därmed i samband stående verksamhet för produkternas tillgodogörande

eller förädling.

Tillståndshafvaren äger tillgodogöra sig alla mineraliska ämnen af

den i 1 § omförmälda beskaffenhet, hvilka inom det upplåtna området

anträffas, så ock öfriga mineraliska ämnen, i den mån deras brytande är

erforderligt för grufarbetets ändamålsenliga drifvande.

Konungen äger dock vid grufdriftstillståndets meddelande föreskrifva,

att järnmalm, som ur fyndigheten vinnes, icke eller allenast i viss omfattning

må såsom råvara exporteras ur landet.

24 §.

1 mom. För det upplåtna området skall tillståndshafvaren, så länge

grufdriftstillståndet varar, till kronan erlägga en årlig jordskyld med fem

procent af markens uppskattade värde, dock minst ett belopp, motsvarande

fem kronor för hvarje hektar. Vill tillståndshafvaren för sitt arbete

ofvan jord taga i anspråk blott en del af området, skall jordskylden

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

för den öfriga delen, oafsedt det uppskattade värdet, utgå med fem

kronor för hvarje hektar.

Jordskyldens belopp skall, efter ofvan angifna grunder, bestämmas

af landtmätaren vid den förrättning, hvarom i 22 § förmäles. Finner

Konungens befallningshafvande högre belopp böra utgå än landtmätaren

bestämt, eller är tillståndshafvaren med landtmätarens beslut missnöjd,

må beslutet kunna underställas afgörande af skiljemän i den ordning

37 § stadgar. Sådant afgörande skall påkallas genom tillkännagifvande

hos andra parten senast inom en månad efter det landtmätarens beslut

meddelats; i annat fall stånde detta fast.

2 mom. År mark, som af tillståndshafvaren tages i anspråk för

arbetet i dagen, af kronan utarrenderad, åligger tillståndshafvaren jämväl

att till arrendatorn utgifva det skadestånd, som utöfver nedsättning i arrendeafgiften

må på grund af markens användande för grufdriften tillkomma

denne. Tillståndshafvaren skall vara förbunden att, där tvist härom uppstår,

underkasta sig de bestämmelser, som i fråga om afgörande! af sådan

tvist må vara meddelade i aftalet mellan kronan och arrendatorn.

3 inom. Värdet af växande träd, som af tillståndshafvaren fällas,

skall han ersätta enligt uppskattning af jägmästaren i orten.

25 §.

Tillståndshafvaren skall för hvarje kalenderår till kronan erlägga en

afgäld (royalty), utgående å saluvärdet på arbetsplatsen af alla inom området

vunna, af tillståndshafvaren under året från arbetsplatsen försålda

eller bortförda mineraliska produkter, i det skick, hvari de efter handskrädning

eller mekanisk behandling befunnits. Denna afgäld skall utgå,

där grufdriftstillståndet meddelats jämlikt 20 § 1 mom., med tre procent

af nämnda värde samt eljest med den procent, Konungen bestämmer.

Skulle afgälden, sålunda beräknad, för något kalenderår icke uppgå

till tjugufem kronor för hvarje hektar af det upplåtna området, skall tillståndshafvaren

likväl vara skyldig att för det år erlägga afgäld med

nämnda belopp.

Konungen äger, på särskild ansökan, att, när skäl därtill äro, för

viss tid, högst tio år, medgifva tillståndshafvaren befrielse från eller nedsättning

i den sålunda stadgade afgälden i hvad den öfverstiger det i förra

punkten omförmälda belopp.

Det åligger tillståndshafvaren ej mindre att före den 1 mars hvarje

år till bergmästaren insända uppgift å mängden och värdet af de produkter,

hvarå afgäld för nästföregående år skall utgå, med upplysning tillika om

det beräkningssätt tillståndshafvaren för värdets bestämmande använda än

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

äfven att vid anfordran tillhandahålla vederbörande räkenskaper, innefattande

tydliga och riktiga uppgifter om mängden försålda eller bortförda

produkter, samt förefintliga analyser af dem; och skall tillståndshafvaren

vidare vara skyldig att underkasta sig den särskilda inspektion af arbetena,

som för afgäldens bestämmande kan finnas erforderlig.

26 §.

Afgäldens belopp bestämmes å kronans sida af en nämnd efter ty

särskilt af Konungen stadgas.

Nöjes ej tillståndshafvaren åt nämndens beslut, skall han, vid talans

förlust, inom 14 dagar efter det han af beslutet erhöll del anmäla missnöje

bos Konungens befallningshafvande. Tvist, som sålunda uppstår, skall

afgöras af skiljemän på sätt i 37 § här nedan säges.

27 §.

På framställning af tillståndshafvaren äger Konungen till tillståndshafvarens

begagnande mot årligt arrende upplåta mark, som erfordras

utöfver det område, tillståndet omfattar, för anläggning af vägar, transportbanor,

verkstäder, administrations- och arbetarebostäder samt för

kraftledning eller dylikt, äfvensom bestämma tid och öfriga villkor för

upplåtelsen, dock att denna ej må afse annan tid än sådan, hvarunder

grufdriftstillståndet gäller. I den ordning, som kan vara föreskrifven, må

ock, där så finnes kunna ske utan olägenhet för kronan, denna tillhörigt

vattenfall eller kraft från dylikt vattenfall upplåtas till nyttjande af tillståndshafvaren

för tid, hvarunder grufdriftstillståndet gäller. De kostnader,

som förorsakas kronan med anledning af åtgärder, hvilka kunna vara

erforderliga för upplåtelse, hvarom i denna § förmäles, skola gäldas af tillståndshafvaren.

Vattenkraft, hvarom nu sagts, får af tillståndshafvaren användas

endast för grufdriften och i samband därmed stående anläggningar.

28 §.

Den i 25 § omförmälda afgäld och öfriga tillståndshafvaren åliggande

af gifter skola för hvarje kalenderår erläggas till Konungens befallningshafvande

före den 1 juli nästföljande år. Har ej afgäldens belopp

dessförinnan blifvit slutligen bestämdt, skall den jämte ränta efter 5 procent

erläggas inom 14 dagar efter det sådant bestämmande skett.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

13

29 §.

I tillståndsresolutionen skall tillståndshafvaren åläggas att, därest

han inställer grufarbetet, ersätta all den skada, som under tiden genom

ökadt vattentillopp må tillskyndas ägare eller innehafvare af angränsande

grufva.

30 §.

1 mom. Såsom säkerhet för fullgörandet af villkoren för grufdriftstillståndet

skall för det år, hvarunder detta meddelats, och därutöfver

för en tid af minst fem och högst åtta kalenderår, ställas borgen af minst

två löftesmän, de där borga en för bägge och bägge för en såsom för egen

skuld, och hvilkas vederhäftighet är för Konungens befallningshafvande

känd eller behörigen styrkt. Ansvarighet på grund af dylik borgen må

icke utsträckas utöfver den tid, för hvilken borgen blifvit ingången.

Tillståndshafvare, som sådant föredrager, må i stället för borgen

nedsätta af staten, allmänna hypoteksbanken, rikets hypoteksföreningar

eller af kommuner med Konungens tillstånd utgifna obligationer eller

andra säkerhetshandlingar, som af Konungens befallningshafvande godkännas,

motsvarande det belopp, hvartill med hänsyn till uppgjord arbetsplan

eller den omfattning, hvari arbete å området förut bedrifvits, samt

andra af tillståndshafvaren ådagalagda omständigheter afgäld och annan

tillståndshafvaren eventuellt åliggande ersättningsskyldighet högst kan antagas

komma att för tre år uppgå.

2 mom. Minst ett år före utgången af den tid, för hvilken borgen

enligt 1 mom. gäller, skall tillståndshafvaren aflämna ny säkerhet af

den beskaffenhet, som där sägs. Dör löftesman eller finner Konungens

befallningshafvande, att löftesman icke vidare kan för vederhäftig anses eller

eljest att ställd säkerhet icke längre kan anses tillräcklig, skall tillståndshafvaren

inom tre månader efter erhållet föreläggande aflämna ny säkerhet

eller den ytterligare säkerhet Konungens befallningshafvande kan bestämma.

31 §.

Tillståndshafvaren vare ej berättigad till ersättning af kronan på

den grund att annan befinnes till följd af inmutning äga rätt till idkande

af grufdrift inom det upplåtna området.

32 §.

Grufdriftstillstånd må öfvertagas af person eller bolag, som jämlikt

17 § är behörigt erhålla dylikt tillstånd. Det åligger den, som vill öfver
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 121.

taga grufdriftstillstånd, att härom göra anmälan hos Konungen samt därvid

foga sådana handlingar, som i 18 § under 1), 3) och 4) omförmälas; och

vare öfvertagandet ej giltigt med mindre det blifvit af Konungen godkändt,

Har ej, då tillståndshafvaren aflidit eller blifvit i konkurs försatt,

anmälan om öfvertagande af tillståndet gjorts inom sex månader, räknadt

från dödsfallet eller den offentliga stämningens utfärdande, eller har öfvertagandet

icke af Konungen godkänts, skall tillståndet upphöra sex månader

efter det anmälan senast bort ske.

Detsamma skall gälla, där tillståndshafvaren icke längre uppfyller

de i 17 § stadgade förutsättningar för erhållande af grufdriftstillstånd, och

ej inom sex månader efter det behörigheten upphört göres anmälan, att

tillståndet öfverlåtits å annan, eller Konungen ej godkänner öfverlåtelsen.

33 §.

Underlåter tillståndshafvaren att behörigen fullgöra de med afseende

å grufdriftstillståndet stadgade villkor, skall tillståndet vara förverkadt och

tillståndshafvaren skyldig att afträda grufanläggningen vid utgången af

det kalenderår, hvarunder förverkandet skett.

Påstående härom må dock, utom för det fall att svikligt förfarande

från tillståndshafvarens sida föreligger, ej grundas på försummelse eller

annat förhållande, som ägt rum för längre tid tillbaka än andra kalenderåret

före det påståendet väckts.

34 §.

Konungen äge uppsäga grufdriftstillståndet att upphöra vid utgången

af femte kalenderåret efter det, hvarunder uppsägning skett, dock att

uppsägning ej må göras förr än 15 år förflutit från grufdriftstillståndets

meddelande.

Tillståndshafvare skall vara berättigad att frånträda grufdriftstillståndet

den 31 december året efter det, hvarunder anmälan därom skett.

35 §.

1 mom. Då grufdriftstillstånd efter uppsägning eller eljest upphör, skall

kronan vara berättigad att från tillståndshafvaren tillösa sig dennes för fyndighetens

bearbetande eller annan därmed i sammanhang stående verksamhet

anskaffade maskiner, kraftstationer, verkstäder, kraft- och andra ledningar,

transportanordningar, husbyggnader och öfriga anläggningar inom område,

som åt tillståndshafvaren af kronan upplåtits, allt mot ersättning efter

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

egendomens värde, hvilket värde i brist af åsämjande skall, i den ordning

lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar, bestämmas af fem

personer, af hvilka Konungen utser två, tillståndshafvaren två och de sålunda

utsedda tillkalla den femte, ägande bergsöfverstyrelsen utöfva den

befogenhet att utse. skiljeman, som enligt lagen tillkommer öfverexekutor.

Har uppsägning skett, vare tillståndshafvaren därefter förbjudet att

utan Konungens medgifvande från upplåtet område bortföra egendom, som

nu sagts, vid äfventyr, om så ändock sker, att tillståndshafvaren är skyldig

ersätta all därigenom uppkommande skada och förlust.

2 mom. De i grufva befintliga, för dess styrka och bestånd verkställda

byggnader äfvensom inrättningar för vandring upp och ned i

grufvan skola vid grufdriftstillstånds upphörande utan lösen tillfalla kronan.

3 mom. Senast vid den tid, då grufdriftstillstånd efter uppsägning

eller jämlikt 32 § andra eller tredje stycket upphör, skall från kronans

sida meddelande lämnas tillståndshafvaren om och i hvad mån kronan

vill begagna lösningsrätten. Egendom, som kronan ej vill lösa, må tillståndshafvaren

hafva afgiftsfritt kvar under ett år efter tillståndets upphörande.

4 mom. Af tillståndshafvaren brutna mineraliska pi-odukter må

afgiftsfritt kvarligga inom grufdriftsområdet två år efter det tillståndet

upphört.

36 §

Då grufdriftstillstånd efter uppsägning från kronans sida upphör,

skall kronan vara skyldig:

1) att inlösa all den i 35 § 1 mom. omförmälda egendom efter

dess värde; samt

2) att, därest vid grufdriftstillståndets upphörande mineraltillgångar

föreligga blottade och tillredda, dels ersätta tillståndshafvaren värdet,

såvidt på samma mineraltillgångar belöper, af de för dessas blottläggning

och tillredning utförda arbeten, som kunna anses hafva varit för ändlimåle^

behöfliga, dels ock till tillståndshafvaren utgifva en särskild godtgörelse,

motsvarande en femtedel af den nettobehållning, som de sålunda blottade

och. tillredda mineraltillgångarna kunna beräknas komma att lämna, dock

ej för större myckenhet af dessa mineraltillgångar, än som med hänsyn till

förefintliga anordningar för brytning, förädling eller transport får antagas

kunna under de tio efter grufdriftstillståndets upphörande närmast följande

åren tillgodogöras; skolande bruttovärdet af denna mineralkvantitet be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

räknas med ledning af de under de tio sista åren gällande försäljningsvärden

å de ur fyndigheten vunna produkterna.

Bestämmandet af de belopp, hvarmed kronan sålunda är pliktig

utlösa tillståndshafvaren, skall ske af skiljemän på sätt i 35 § stadgas.

37 §.

Skulle tvist uppstå angående tolkning af villkoren för grufdriftstillstånd

eller i sammanhang därmed träffadt aftal eller skedd upplåtelse

eller angående däraf härflytande rättsförhållanden eller fordrings- eller

ersättningsanspråk, skall, där ej beträffande ersättnings belopp eder dess

fastställande är ofvan särskild! stadgadt, sådan tvist afgöras af skiljemän

i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar; dock att

den befogenhet att utse skiljeman, som tillkommer öfverexekutor, i stället

skall utöfvas af bergsöfverstyrelsen.

!

Hvad sålunda blifvit stadgadt skall lända till efterrättelse från den

1 oktober 1909, dock att rätt till skärpning eller grufdrift å utarrenderad

egendom ej må meddelas, med mindre förbehåll om skyldighet för arrendatorn

att för ändamålet afstå mark är i arrendekontraktet intaget eller

medgifvande af arrendatorn lämnas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 121.

17

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Albert Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för jordbruksdepartementet statsrådet Nyländer anförde:

På sätt af protokollet öfver j ustitiedepartementsärenden den 4

december 1908 framgår, hade, i anledning af uppkommen fråga om lämpligheten

af ett upphäfvande af inmutningsrätten å viss kronojord, sistlidet

år inom justitiedepartementet upprättats dels ett förslag till lag angående

vissa ändringar i grufvestadgan, innebärande i hufvudsak, att inmutning

ej vidare finge ske å annan kronojord än sådan, som innehafves under

ständig besittningsrätt eller är anslagen till boställe, dels ock ett förslag

till bestämmelser, som, under förutsättning att berörda lagförslag genomfördes,

skulle gälla angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet

å kronojord, därå inmutning ej finge ske. Jämte det Eders

Kungl. Maj:t berörda den 4 december beslöt inhämta högsta domstolens

utlåtande öfver lagförslaget, blef sistnämnda förslag öfverlämnadt till jord
Bih.

till Piksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 83 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

bruksdepartementet för vidare behandling. Detta förslag, öfver hvilket domänstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen afgifvit infordrade utlåtanden, har därefter

inom jordbruksdepartementet underkastats förnyad granskning, som föranledt

ändringar i åtskilliga detaljer. Sedan Eders Kungl. Maj:t förut denna

dag beslutit att genom nådig proposition föreslå Riksdagen antaga förenämnda

numera i viss mån omarbetade lagförslag jämte, bland annat, ett i

anledning af högsta domstolens anmärkningar mot detsamma inom justitiedepartementet

utarbetadt förslag till lag, innefattande bestämmelser angående

grufdrift å viss kronojord, anhåller jag att nu få för Eders

Kungl. Maj:t framlägga det jämkade förslaget till bestämmelser angående

undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord.

Detta förslag är byggdt på den förutsättning att, sedan inmutningsrätten

å kronans ifrågavarande jord blifvit upphäfd, kronan skall äga

öfver fyndigheter på sådan jord, till hvilka ingen förut förvärfvat rätt,

fritt förfoga liksom öfver annan kronans fasta egendom. De i förslaget

upptagna bestämmelser innefatta alltså förslag till grunder, som Riksdagen

jämlikt §77 regeringsformen skulle äga att fastställa, rörande hushållningen

med dessa kronans tillhörigheter. I fråga om förslagets grundprinciper

samt de viktigaste bestämmelserna i detsamma anser jag mig

kunna hänvisa till det uttalande härutinnan, som af chefen för justitiedepartementet

afgifvits till förenämnda protokoll den 4 december 1908.

Beträffande förslagets bestämmelser i öfrigt har jag att framhålla

allenast följande.

De områden, hvarå jämlikt bestämmelserna under 2), 3) och 4)

i 2 § skärpningstillstånd ej må meddelas, äro sådana, därå enligt 1 §

i lagen, innefattande bestämmelser angående grufdrift å viss kronojord,

grufarbete ej må ske. Att man dock icke i omförmälda 2 § nöjt sig

med att hänvisa till lagen har endast berott därpå, att man ansett reglerna

om i hvilka fall skärpningstillstånd ej må gifvas lämpligen böra vara sammanförda

på ett ställe.

För att i möjligaste mån förhindra, att skärpningstillstånd skall

kunna vinnas å område, som redan är föremål för sådant tillstånd eller

grufdriftstillstånd eller hvarå eljest enligt 2 § eller 5 § 2 mom. skärpningstillstånd

ej må af bergmästaren gifvas, har i 3 § föreskrifvits, att

skärpningspunkten skall vara utmärkt å ingifven karta. Genom jämförelse

med förut i bergmästarens förvar befintliga kartor, bör bergmästaren

kunna öfvertyga sig om, huruvida ansökningen kommer i strid med något

tidigare gifvet tillstånd. Minimiskalan för kartan har satts så låg som

till 1 : 200,000, då kartor i dylik skala finnas upprättade öfver nästan alla

delar af vårt land, och det således i de flesta fall bör vara en lätt sak

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

att anskaffa kopia af sådan karta öfver det område ansökningen gäller.

I regel torde karta af nu nämnd skala vara för ändamålet tillräcklig.

Ställdes fordringarna å skalan högre, skulle i talrika fall landtmäteriförrättningar

för kartas upprättande blifva nödiga. Då dessa åtminstone

i öfre Norrland föranleda såväl tidsutdräkt som afsevärda kostnader, skulle

ett skärpande af fordringarna beträffande kartan onödigtvis försvåra vinnande

af skärpningstillstånd.

Då det funnits lämpligt låta grufdriftstillstånd omfatta område af

ända till 50 hektar, har skärpningstillstånd ansetts böra omfatta ett område

af ungefär enahanda storlek. Den form, cirkelformen, som enligt grufvestadgan

är för inmutadt område bestämd, har bibehållits i fråga om området

för skärpningen.

7 § grufvestadgan innefattar en hänvisning för de personer, som

samma dag sökt inmutning å samma område, att vid domstol tvista om

den bättre rätten till detta område. Att beträffande skärpningstillstånd,

som i själfva verket utgör en form för upplåtelse från kronan, göra motsvarande

hänvisning har ej synts vara riktigt. I stället har öfverlåtits åt

Konungen att för sådant fall bestämma, hvilken af sökandena må erhålla

tillstånd. Vid denna pröfning bör tydligen i första rummet söka utrönas,

huruvida någon af sökandena upptäckt den ifrågavarande fyndigheten, i

hvithet fall tillståndet bör denne meddelas.

Enligt förslaget skall någon afgift ej utgå för själfva rätten till

skärpning. I afsikt att förekomma s. k. fältspärrning har därför ansetts

nödigt, så vidt rörer skärpningstiden, att bibehålla föreskrift om viss

arbetsskyldighet. Då denna i förhållande till skärpningsområdets storlek

satts synnerligen låg samt tillståndshafvaren äger att när helst han önskar

göra ansökan om grufdriftstillstånd, då arbetsskyldigheten bortfaller, synes

någon fara för att tillståndshafvaren genom ifrågavarande bestämmelse

skall föranledas till ur nationalekonomisk synpunkt onödigt arbete ej föreligga.

Det har af flera skäl funnits ej vara lämpligt tillåta innehafvare af

skärpningstillstånd att drifva brytning för försäljning. Stadgande härutinnan

har influtit i 10 §. Då det emellertid måste anses vara såväl för tillståndshafvarens

eget som hos honom anställda arbetares intressen i hög grad

menligt, om, sedan undersökningsarbetet afslutats och ansökning om grufdriftstillstånd

ingifvits, det vidare arbetet å fyndigheten skulle behöfva

inställas under den tid, som kunde förflyta innan ansökningen blefve slutbehandlad,

har rätt till brytning för försäljning tillerkänts tillståndshafvare,

sedan ansökning, hvarom nu sagts, blifvit gjord.

Beträffande 12 § är att märka, att däri gifvetvis ej kunnat meddelas

bestämmelse angående rätt för tillståndshafvare till väg öfver enskild mark.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

Rätt till dylik väg torde kunna vinnas jämlikt lagen om enskilda vägar på

landet den 5 juli 1907.

Enligt 13 § skall ersättning för mark, som tillståndshafvaren begagnar,

utgå endast, där marken är utarrenderad. Den förlust, kronan kan göra

genom att ej i andra fall fordra dylik ersättning, torde med hänsyn till det

relativt låga värde, ifrågavarande mark kan förutsättas äga, vara för

kronan af ringa betydelse, hvaremot det måste anses ligga i kronans eget

intresse, att dess mineraltillgångar blifva i största möjliga mån utforskade

och kända.

Någon förpliktelse att afstå mark, som kan vara behöflig för undersökning

eller tillgodogörande af mineralfyndighet, åligger icke enligt lag

kronoarrendator. Emot nu gällande stadgande i 2 kap. 3 § nyttjanderättslagen

kan ej heller sådan skyldighet i kontrakt honom tillförbindas.

Emellertid har Eders Kungl. Maj:t denna dag på hemställan af chefen

för justitiedepartementet beslutat till Riksdagen aflåta nådig proposition

med förslag till lag om ändrad lydelse af nämnda lagrum, enligt hvilket

förslag kronoarrendator skulle kunna tillförbindas att mot skälig nedsättning

i arrendeafgiften samt skadestånd afstå till fastigheten hörande område,

där sådant af kronan påfordras för, bland annat, ändamål som nyss

nämnts. Jag ärnar jämväl denna dag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t

ville föreslå Riksdagen att, under förutsättning att omförmälda lagförslag

samt nu förevarande förslag af Riksdagen antagas, besluta att i kontrakt,

som, efter det lag i angifna hänseende trädt i kraft, ingås angående utarrendering

af kronan tillhörig jordbruksdomän, skola intagas förbehåll,

genom hvilka arrendatorn tillförbindes skyldighet hvarom nu sagts. Af det

anförda torde framgå, att kronan är förhindrad att upplåta rätt till skärpning

eller grufdrift å andra utarrenderade egendomar än sådana, som

hädanefter blifva under omförmälda förbehåll på arrende upplåtna, med

mindre medgifvande af arrendatorn lämnas. I stadgandet angående ikraftträdandet

af förevarande bestämmelser har ock utsagts, att rätt till skärpning

eller grufdrift ej må meddelas å utarrenderad egendom under andra

än nu nämnda förutsättningar. Där arrendator på grund af förbehåll i

arrendeaftal, som hädanefter kan komma att slutas, nödgas för undersökning

eller tillgodogörande af mineralfyndighet afstå mark, måste han

gifvetvis vara berättigad att för utbekommande af godtgörelse hålla sig till sin

kontrahent, kronan. Den del af godtgörelsen, som skall utgå i form af nedsättning

i arrendeafgiften, kommer ju ock för hvarje fall att i första hand drabba

kronan. Hvad angår skadeståndet torde emellertid hinder ej föreligga att

förplikta tillståndshafvaren att direkt utgifva detta till arrendatorn med

påföljd att, om arrendatorn mottager hvad i detta hänseende erbjudes,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

kronan skall vara befriad från vidare ersättningsskyldighet mot arrendatorn.

Detta sätt att förfara har ock funnits vara lämpligast. Den, som

vunnit skärpningstillstånd å utarrenderad egendom, har, i enlighet med

hvad nu nämnts, i 13 § ålagts, dels att till kronan erlägga en årlig afgift,

motsvarande den nedsättning i arrendeafgiften, hvartill arrendatorn kan

vara berättigad, och dels att till arrendatorn utgifva det skadestånd, som

därutöfver må tillkomma denne. Beträffande innehafvare af grufdriftstillstånd

skola enligt 24 § motsvarande regler gälla, dock att kronan skall

anses ersatt för nedsättningen i arrendeafgiften medelst den i samma § omförmälda

jordskyld. Tydligt är, att om kronan skulle hafva nödgats af

något skål till arrendatorn utbetala detta skadestånd, tillståndshafvaren

måste vara skyldig återgälda kronan det sålunda utbetalda beloppet. Skulle

tvist uppstå angående beloppet af den arrendatorn tillkommande godtgörelse,

skall tillståndshafvaren vara underkastad den ordning för tvistens

afgörande, som kan vara bestämd i aftalet mellan kronan och arrendatorn.

Denna ordning har man tänkt sig lämpligen sådan, att tvisten skulle

komma att afgöras på sätt lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 stadgar

af 3 skiljemän, utaf hvilka tillståndshafvaren skulle utse en, arrendatorn

en samt Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande å kronans vägnar den

tredje.

Med bestämmelserna att bergmästaren ej äger bevilja skärpningstillstånd

å område, som varit föremål för skärpnings- eller grufdriftstillstånd,

samt att pröfning af ansökning i sådant fall tillkommer bergsöfverstyrelsen,

afses, såsom redan i chefens för justitiedepartementet

omförmälda yttrande antydts, att söka förhindra ett förfarande, motsvarande

det nu brukliga ’njutning på njutning’, samt därpå byggd spekulation.

Bergsöfverstyrelsens pröfning torde alltså hufvudsakligen böra gå ut på

att söka utröna, huruvida ansökning, som gjorts, skett närmast i spekulationssyfte,

eller om därmed afsetts verkligt igångsättande af ett grufföretag.

Uppenbarligen bör bergsöfverstyrelsen äfven taga under bedömande om

icke möjligen anledning föreligger för kronan själf att för egen räkning

bearbeta den ifrågavarande fyndigheten.

Tillräckliga skäl att utestänga aktiebolag från att omedelbarligen

från kronan förvärfva grufdriftstillstånd har ej ansetts föreligga. Beträdande

dylikt bolag har emellertid i förslaget uppställts sådana fordringar

att faran, det utlänningar skola kunna under form af aktiebolag komma i

besittning af fyndigheter, hvarom nu är fråga, torde vara utesluten.

Beträffande handläggningen af ansökning om grufdriftstillstånd har

i det väsentliga följts det af sakkunnige inom justitiedepartementet är 1907

utarbetade förslaget, dock att vissa ändringar företagits i syfte att i möjli
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 121.

gaste mån förkorta den tid, inom hvilken den slutliga pröfningen af ansökningen

skall kunna ske.

Enligt förslaget må tillståndshafvaren kunna påbörja grufarbetet

redan innan den för områdets utstakande föreskrifna landtmäteriförrättning

blifvit hållen. Förslagets ståndpunkt härutinnan är grundad på samma

skäl, som föranledt undantagsbestämmelsen i 10 §.

I anledning af anmärkningar i vattenfallsstyrelsens omförmälda utlåtande

har 27 § i förslaget blifvit inom jordbruksdepartementet i viss

mån omarbetad, så att hvad eljest kan vara föreskrifvet i fråga om ordningen

för upplåtelse af vattenfall eller kraft från sådant, äfven skall komma

att gälla beträffande dylik upplåtelse åt innehafvare af grufdriftstillstånd.

Beträffande öfverlåtelse af grufdriftstillstånd kan tydligen ifråga*

sättas, om ej för giltigheten af sådan öfverlåtelse bör fordras medgifvande

af Konungen. Med förslagets anda torde dock bäst öfverensstämma att

tillåta öfverlåtelse å en hvar, som uppfyller de för vinnande af dylikt

tillstånd stadgade kvalifikationer. Att frågan om förefintligheten af dessa

kvalifikationer måste underställas Konungens pröfning är emellertid tydligt.

I enlighet med hvad nu sagts har regeln i 32 § första stycket

blifvit affattad.

Till sist anser jag mig böra uttryckligen betona, att skärpnings- och

grufdriftstillstånd, hvarom i förslaget förmäles, endast innefatta af kronan

i egenskap af jordägare gjorda upplåtelser. Beträffande förhållandet mellan

kronan och den, som erhållit sådant tillstånd, komma följaktligen

endast de i vederbörande upplåtelsehandling intagna villkor att blifva bestämmande,

och är ifrågavarande författning i denna del blott att betrakta

såsom en sammanfattning af förvaltningsregler.

I enlighet med hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att, under förutsättning

att af Eders Kungl. Maj:t framlagdt. förslag till lag om ändrad lydelse af

1, 3, 8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan antages af Riksdagen,

antaga förevarande förslag till bestämmelser angående undersökning och

tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet af den lydelse,

bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen

aflåtas.

Ur protokollet:

Axel Mörner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.