Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens län

1909-03-19 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:124, Med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

1

N:o 124.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften

i Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens län;

gifven Stockholms slott den 19 mars 1909.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser

angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af

Norrbottens län.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 85 Iläft. (N:o 124). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12å.

Förslag

till

LAG,

innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juckasjärvi och

Karesuando socknar af Norrbottens län.

Härigenom förordnas, att jämte de angående laga skifte i allmänhet

gällande föreskrifter, såvidt de ej strida mot hvad här nedan stadgas, skola

beträffande laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens

län följande bestämmelser lända till efterrättelse:

1 §•

Skifte skall, med den begränsning, hvartill 2 § kan föranleda, omfatta

följande skifteslagets ägor:

1) tomtplatser och åker samt den odlingsbara mark, som i anseende

till läge, omfattning och jordens beskaffenhet agnar sig till upptagande af

själfständiga jordbruk eller lämpligen kan sammanläggas med förutvarande

jordbruk;

2) den äng inom skifteslagets rågång, som på grund af beskaffenhet

och läge med fördel kan till slåtter användas, samt den mark, som genom

röjning eller vattenledning kan till sådan äng beredas;

3) utanför skifteslagets område belägna ströängar;

4) af den återstående jorden så mycket, som oundgängligen erfordras

för att bereda delägarna så lämpligt och redigt skifte af den under 1) och

2) upptagna mark, belägenheten medgifver.

Där delägare, som innehafva minst hälften af skifteslagets skattetal,

sist vid den i 3 § omförmälda öfverläggning det yrka, skall, med ofvan

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

sagda begränsning, i skifte ytterligare intagas så mycket af skogsmarken,

som må erfordras för att tillägga hvarje ägolott nödig husbehofsskog.

2 §•

I skifte må ej intagas mera än inom Juckasjärvi socken hälften och

inom Karesuando socken en tredjedel af skifteslagets hela areal enligt afvittringshandlingarna.

Att i visst fall ägodelningsrätten må föreskrifva skiftes utsträckning

utöfver hvad nu är sagdt, därom stadgas i 4 §.

3 §•

För urskiljande af den mark, som med tillämpning 1 § och 2 §

första stycket bör i skifte ingå, skola landtmätaren och godemännen, innan

vidare åtgärd i afseende å skiftesberedningen företages, efter undersökning

å marken, om och i den mån sådan finnes erforderlig, samt öfverläggning

med delägarna och det kronoombud, hvarom i 7 § förmäles, upprätta provisionell

plan; och skall denna af landtmätaren utmärkas å delägarnas

exemplar af afvittringskartan eller, om sådant ej är tillgängligt, å en

genom landtmätarens försorg anskaffad kopia af samma karta.

4 §•

Godkännes den uppgjorda planen af kronoombudet samt af delägare,

som innehafva minst hälften af skifteslagets skattetal, lände den till efterrättelse

vid skiftet. I annat fall skola landtmätaren och godemännen,

sedan de skäl noga upptagna blifvit, som å ena eller andra sidan anföras,

i frågan meddela utlåtande, hvilket bör, jämte karta och handlingar, inom

fjorton dagar därefter öfversändas till ordföranden i ägodelningsrätten.

Denna rätt har att efter verkställd granskning i ämnet förordna; och må

rätten därvid föreskrifva utsträckning af skiftet utöfver hvad i 2 § första

stycket är sagdt, om och i den mån sådant finnes oundgängligen nödigt

för vinnande af lämpligt och redigt skifte.

Om rättegång i ämne, hvarom nu sagts, galle i tillämpliga delar

hvad med afseende å de i 125 § skiftesstadgan omförmälda frågor är föreskrifvet.

5 §•

Den mark, som från skifte uteslutes, inräknas ej i antalet af tillåtna

skiften.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

6 §•

Skifte å mark, som, efter hvad nu är sagdt, blifvit från delningen

utesluten, må sedermera ej äga rum, utan Konungen gifver därtill lof.

Ansökning härom ingifves till Konungens befallningshafvande, hvilken det

åligger att densamma med eget yttrande till Konungen insända.

Konungen äger tillåta, att skifte, som i denna § afses,. må omfatta

allenast visst område af den uteslutna marken.

7 §•

Då fråga om skiftets omfattning enligt 1 § och 2 § första stycket

under förrättningen behandlas, skall särskildt förordnadt kronoombud närvara

för att öfva tillsyn öfver, att skiftet ej obehörigen utsträckes.

Detta ombud förordnas af Konungens befallningshafvande, som därom

underrättar landtmätaren; och åligger det denne att, på sätt om underrättelse

till godemän är stadgadt, kalla ombudet till de sammanträden

under förrättningen, då berörda fråga handlägges.

Ersättning till ombudet skall utgå af allmänna medel.

8 §•

öfver ägodelningsrättens beslut i fråga, som i 4 § afses, må, dår

skiftet förmenas härigenom hafva gifvits större omfattning, än som öfverensstämmer

med föreskrifterna i denna lag, talan å det allmännas vägnar

föras efter ty för fullföljd af kronans talan i allmänhet är stadgadt.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

5

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet

å Stockholms slott fredagen den 20 november 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anförde chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert Petersson:

»Det provisoriska förbud mot laga skifte i Juckasjärvi och Enontekis

socknar af Norrbottens län, som meddelades genom lagen den 25 april

1907, afsåg att bereda rådrum för genomförande af särskilda bestämmelser

om sådant skifte i dessa trakter — bestämmelser, hvilkas utarbetande

genom beslut den 9 i samma månad anförtrotts åt den för

revision af skiftesstadgan och därmed sammanhörande författningar tillsatta

kommitté.

Genom lag den 2 juni innevarande år har förbudet utsträckts att

gälla till den 1 juli 1909.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 12å.

Då jag hos Kungl. Maj:t hemställde, att provisoriet måtte sålunda

förlängas,. anmälde jag, att kommittén redan den 30 april 1907 afgifvit

förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser angåenden laga skifte i

förenämnda socknar, men att detta förslag syntes, med anledning af däremot

framställda anmärkningar, böra i åtskilliga afseenden omarbetas.

Frågan härom har nu tagits i öfvervägande inom justitiedepartementet;

och jag anhåller att åter få påkalla Kungl. Maj:ts uppmärksamhet för det

ämne, som i kommittéförslaget behandlas.»

Föredragande departementschefen redogjorde härefter för kommittéförslaget

med därtill hörande motiv, för de utlåtanden, hvilka öfver förslaget

afgifvits af landtmäteristyrelsen och Konungens befallningshafvande

i Norrbottens län samt för ett af sistnämnda myndighet insändt yttrande

i ärendet af förste landtmätaren i länet.

Tillika anmälde föredraganden, att den 28 januari 1908 ingifvits en

skrift i ämnet, undertecknad af två personer, hvilka å kommunalstämma i

Juckasjärvi socken utsetts att, såsom deputerade, söka utverka den hjälp

och lättnad vid jordens skiftande, som vore möjlig. Denna skrift, hvari

uppgafs, att de deputerade äfven af jordägarna i den andra af ifrågavarande

socknar anmodats framföra deras önskningar beträffande skiftesväsendet

och som var åtföljd af ett enligt de i skriften antydda grunder uppgjordt

lagförslag, blef jämväl i hufvudsakliga delar af föredraganden uppläst.

Efter att hafva erinrat, att Enontekis socken numera jämlikt nådiga

brefvet den 25 oktober 1907 skall benämnas Karesuando socken, yttrade

föredraganden vidare:

»Den viktigaste af de frågor, hvarom i ärendet olika meningar

uttalats, torde vara den, om och i hvad mån skogsmarken bör ingå

i skifte.

Kommittéförslaget, som, jämlikt det kommittén gifna uppdrag, utarbetats

i väsentlig öfverensstämmelse med chefens för jordbruksdepartementet

föregående uttalanden i ämnet, innebär, att utaf afrösningsjorden

skall i skifte intagas blott så mycket, som erfordras för att tillsammans

med inrösningsjorden bilda formliga, såvidt möjligt sammanhängande och

af räta linjer begränsade områden. I motiveringen till förslaget påpekas, att

ju alltid någon mindre del af afrösningsj orden komme att, för inrösningsjordens

sammanförande i lämpliga områden, medfölja denna och sålunda

bidraga till fyllandet af åtminstone de nuvarande ägolotternas oundgängligaste

behof af skogsprodukter. Men, frånsedt detta, hvilar kommittéförslaget

på den princip, att från skifte uteslutes ej allenast för afsalu

afsedd skog utan äfven husbehofsskogen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

I motsats härtill framhålles i samtliga öfver kommittéförslaget afgifna

yttranden, att, i allt fall hvad angår Juckasjärvi socken,. skiftet bör

afse att bereda tillgång till duglig skog å hvarje ägolott. Till stöd för

denna mening åberopas de olägenheter, som, enligt hvad erfarenheten

visat, i allmänhet äro förknippade med fri husbehofsbrukning af oskift

skog. Att, på sätt ifrågasatts, genom ändrade lagbestämmelser reglera

rätten till nyttjande af sådan skog anses icke för dessa trakter kunna

med fördel låta sig göra. Verksam kontroll öfver dylika bestämmelsers

efterlefnad skulle ej kunna åvägabringas, i allt fall icke utan betydande

utgifter. Af förste landtmätaren har ock särskildt anförts, att en ytterlicrare

inskränkning i dispositionsrätten öfver skogen komme att i socialt

hänseende på flera sätt verka ogynnsamt. Och i den skrift, som öfverlämnats

af deputerade från Juckasjärvi socken, betecknas skiftande af

skog till husbehof såsom oundgängligen nödigt; kommittéförslaget —

heter det — kan i förevarande hänseende icke följas utan stor skada för

jordägarna.

När kommittén erhöll i uppdrag att utarbeta förslag i föreliggande

ämne, antog jag, i likhet med hvad chefen för jordbruksdepartementet

vid frågans” tidigare behandling yttrat, att delägarna lämpligen skulle

kunna äfven för tillgodoseende af husbehofvet hänvisas till oskift skog

och att de olägenheter, som den delägare nu medgifna, nästan obegränsade

rätten att nyttja sådan skog visat sig medföra, borde kunna undanröjas

genom ändrad lagstiftning om skogens brukande. Om jag nu anser

mig böra i viss mån frånträda denna uppfattning, beror det väsentligen

på den styrka, hvarmed krafvet om skogens skiftande framförts från ortsbefolkningens

sida. Det kan tydligen icke, vara likgiltigt, om en undantagslagstiftning

sådan som den nu tilltänkta omfattas med förtroende i de

bygder, för hvilka den skall gälla. Uppställas regler för skiftes verkställande,

hvilka ej tillfredsställa jordägarna, är fara värdt att dessa lämna

obegagnadt det medel till främjande af ett ändamålsenligt och mera intensivt

landtbruk, som jordens skiftande innebär. I sådant hänseende må

erinras att, enligt hvad Konungens befallningshafvande i länet upplyst, de

laga skiften, som redan verkställts inom Juckasjärvi socken, icke skulle

hafva kommit till stånd, om ej upplösning af skogssamfälligheterna därigenom

vunnits.

En annan omständighet är ock härvid förtjänt af beaktande. Vid

afvittring inom de områden af Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker,

”beträffande hvilka Konungens befallningshafvande ännu ej meddelat

afvittringsutslag, skall jämlikt nådiga kungörelsen den 20 april 1906

iakttagas, att hvad af skogsanslagen anses erforderligt för nödigt hus
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

behof, med hänsyn jämväl till förefintliga odlingslägenheter, omedelbart

tilldelas de särskilda hemmanen eller nybyggena, medan återstoden afsättes

till allmänning. Och i regeln lärer skogstilldelningen komma att verkställas

sa, att särskildt område i husbehofsskog utlägges för hvarje brukningsdel.

. Vid sådant förhållande synes man icke kunna utan obillighet

förmena inbyggarna i Juckasjärvi och Karesuando socknar att få sin mark

på motsvarande sätt skiftad.

Landtmäteristyrelsen och socknemännens deputerade hafva föreslagit,

att i skifte städse skulle ingå så mycket af skogsmarken, som erfordras

för att bereda delägarna tillgång på nödig husbehofsskog. Ett dylikt

ovillkorligt stadgande synes mig dock innebära en större afvikelse från

kommittétörslaget än som är nödigt och lämpligt. Delägarnas såväl som

det allmännas intresse lärer bättre tillgodoses, om det väl lämnas delägarna

öppet besluta, att skogsmarken skall skiftas i nyss angifna omfattning,

men, därest sådant beslut ej kommer till stånd, skogsmarken intages

i delning allenast i den mån det erfordras för vinnande af bekvämt skifte.

Det torde med fog kunna antagas, att delägarna i mer än ett skifteslag,

särskildt inom Karesuando socken, skola med hänsyn till skogens dåliga

beskaffenhet och dess från gårdarna aflägsna läge finna det förmånligt, att

skiftet såvidt möjligt inskränkes till inägojorden.

Mot bestämmelsen i kommittéförslaget att inägojorden bör sammanföras

till formliga, såvidt möjligt sammanhängande och af räta linjer

begränsade områden synes, därest denna bestämmelse tillämpas så som i

förslagets motiv närmare utlägges, icke vara något att erinra. Emellertid

lärer det ej kunna förnekas att, på sätt af landtmäteristyrelsen blifvit

anmärkt, samma bestämmelse lätt kan blifva så tolkad, ''att utmark i

allt för stor utsträckning intages i skifte. Till förekommande häraf har

landtmäteristyrelsen hemställt, att nyssnämnda bestämmelse utbytes mot

ett stadgande om beredande af, såvidt möjligt, lämpligt och redigt skifte,

med föreskrift tillika att arealen af den mark, som ingår i skifte, icke

må öfverstiga inom Juckasjärvi socken hälften och inom Karesuando

socken en tredjedel af skifteslagets hela areal enligt afvittringshandlingarna.

Hvad sålunda blifvit hemställt synes mig böra följas. Dock torde

det böra stå i ägodelningsrättens makt att, när fråga om skiftes omfattning

underställts rättens pröfning, förordna om skiftets utsträckning utöfver

nyss angifna största tillåtna areal, om och i den mån det finnes oundgängligen

nödigt för beredande af lämpligt och redigt skifte. Landtmäteristyrelsens

eget utlåtande torde gifva vid handen, att med hänsyn

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

till vissa skifteslag en dylik ägodelningsrättens befogenhet måhända icke

kan utan olägenhet undvaras. Däremot bör i den provisionella plan, som

enligt kommittélörslaget skall af skiftesmannen och godemännen upprättas,

den fixa begränsningen af skiftets omfattning undantagslöst iakttagas.

Om alltså i lag bestämmes ett högsta mått för arealen af den

mark, som den provisionella planen må afse, lärer det blifva möjligt att

eftergifva något af hvad i kommittéförslaget uppställes såsom villkor för

att planen skall lända till efterrättelse vid skiftet. Det synes kunna vara

tillfyllest, om, jämte kronoombudet, delägare med minst hälften af skifteslagets

skattetal gilla den uppgjorda planen. Då en ändring af förslaget i

sådan riktning verkar därhän, att underställning till ägodelningsrätten

mindre ofta varder nödig, torde den komma att afsevärdt bidraga till

skiftes kostnadernas nedbifingande.

Vid tiden för kommittéförslagets afgifvande pågingo inom Juckasjärvi

socken två laga skiften, afseende det ena Juckasjärvi by, det andra

Parakkavaara by. Enligt hvad förste landtmätaren i länet upplyst, är

skiftet i sistnämnda by numera slutfördt. Det fastställdes den 3 juni

innevarande år. Beträffande skiftet i Juckasjärvi by har däremot under

åren 1907 och 1908 icke något arbete verkställts, och uppenbart är, att

detta skifte ej före den tilltänkta nya lagens utfärdande kan fortskrida

så långt som till ägomätningens afslutande. Inom Karesuando socken

är afvittringen ännu ej fastställd, och något laga skifte har alltså ej

där kunnat påbörjas. Vid dessa förhållanden torde det i kommittéförslaget

gjorda undantaget från föreskriften om lagens ikraftträdande böra bortfalla.

Jag har låtit inom justitiedepartementet vidtaga de jämkningar i

kommittéförslaget, hvilka enligt det nu anförda synts mig påkallade. Hvad

mot förslaget i öfriga delar blifvit anmärkt lärer ej vara af beskaffenhet

att föranleda ändring i detsamma.»

Det inom justitiedepartementet uppgjorda lagförslaget, hvilket skulle

såsom bilaga A. fogas vid detta protokoll, blef nu af föredragande departementschefen

uppläst, hvarefter han vidare yttrade:

»Gifvet är, att med en lagstiftning, sådan som jag nu förordat, hell

ofve t af ändrade regler rörande nyttjande af oskift skog skall blifva

mindre kännbart, än om kommitténs förslag upphöjes till lag. Utan

tvifvel är det dock i hvarje fall önskligt, att en dylik skogslagstiftning

snart kommer till stånd. Den omständigheten, att förslag därtill icke

kan framläggas i detta sammanhang och tilläfventyrs ej heller för nästkommande

års Riksdag, torde emellertid ej böra föranleda uppskof med

åtgärders vidtagande för inskränkning af laga skiftenas omfattning uti

ifrågavarande socknar. Innan något skifte enligt de tilltänkta nya be
Bih.

till lliksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 85 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 124.

Btämmelserna hunnit bringas till afslutning, skall den antydda bristen i

skogslagstiftningen säkerligen kunna af hjälpas.

Jag hemställer alltså, att högsta domstolens utlåtande måtte, för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål, genom utdrag af protokollet

inhämtas öfver det af mig nu framlagda förslag till lag, innefattande vissa

bestämmelser angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar

af Norrbottens län.y

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall.

Ur protokollet

Carl Stålhammar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

11

Bil. A.

Förslag

till

LAG,

innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juckasjärvi och

Karesuando socknar af Norrbottens län.

Härigenom förordnas, att jämte de angående laga skifte i allmänhet

gällande föreskrifter, såvidt de ej strida mot hvad här nedan stadgas,

skola beträffande laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af

Norrbottens län följande bestämmelser lända till efterrättelse:

1 §•

Skifte skall, med den begränsning, hvartill 2 § kan föranleda, omfatta

följande skifteslagets ägor:

1) tomtplatser och åker samt den odlingsbara mark, som i anseende

till läge, omfattning och jordens beskaffenhet ägnar sig till upptagande af

själfständiga jordbruk eller lämpligen kan sammanläggas med förutvarande

jordbruk:

2) den äng inom skifteslagets rågång, som på grund af beskaäenhet

och läge med fördel kan till slåtter användas, samt den mark, som genom

röjning eller vattenledning kan till sådan äng beredas;

3) utanför skifteslagets område belägna ströängar;

4) af den återstående jorden så mycket, som oundgängligen erfordras

för att dels bereda delägarna så lämpligt och redigt skifte af den under 1)

och 2) upptagna mark, belägenheten medgifver, dels ock såvidt möjligt

tillägga hvarje ägolott nödig husbehofsskog;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

dock må skiftet ej utsträckas för beredande af nödig husbehofsskog

i annat fall än att delägare, som innehafva minst hälften af skifteslagets

skattetal, sist vid den i 3 § omförmälda öfverläggning det yrka.

2 §•

I skifte må ej intagas mera än inom Juckasjärvi socken hälften och

inom Karesuando socken en tredjedel af skifteslagets hela areal enligt afvittringshandlingarna.

Att i visst fall ägodelningsrätten må föreskrifva skiftes utsträckning

utöfver hvad nu är sagdt, därom stadgas i 4 §.

3 §•

_ För urskiljande af den mark, som enligt 1 § och 2 § första stycket

bör i skifte ingå, skola landtmätaren och godemännen, innan vidare åtgärd

i afseende å skiftesberedningen företages, efter undersökning å marken

samt öfveidäggning med delägarna och det kronoombud, hvarom i 8 §

förmäles, upprätta provisionell plan, som skall af landtmätaren utmärkas å

delägarnas exemplar af afvittringskartan eller, om sådant ej är tillgängligt,

å en genom landtmätarens försorg anskaffad kopia af samma karta.

4 §.

Godkännes den uppgjorda planen af kronoombudet samt af delägare,

som innehafva minst hälften af skifteslagets skattetal, lände den till efterrättelse

vid skiftet. I annat fall skola landtmätaren och godemännen,

sedan de skäl noga upptagna blifvit, som å ena eller andra sidan anföras,

i frågan meddela utlåtande samt inom fjorton dagar därefter öfversända

detsamma jämte karta och handlingar till ordföranden i ägodelningsrätten.

Denna rätt har att efter verkställd granskning i ämnet förordna; och må

rätten därvid föreskrifva utsträckning af skiftet utöfver hvad i 2 § första

stycket är sagdt, om och i den mån sådant finnes oundgängligen nödigt

för vinnande af lämpligt och redigt skifte.

Om rättegång i ämne, hvarom nu sagts, gälle i tillämpliga delar

hvad med afseende å de i 125 § skiftesstadgan omförmälda frågor är

föreskrifvet.

5 §•

Vid skifte å ägor, som, efter ty här förut är stadgadt, komma att

delas, skall hänsyn tagas till den lämpligaste delning å de öfriga ägorna,

när fråga därom, i den ordning här efteråt sägs, framdeles kan uppstå.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 134.

13

6 §•

Den mark, som från skifte uteslutes, inräknas ej i antalet af tillåtna

skiften.

7 §•

Skifte å den mark, som, efter hvad nu är sagdt, blifvit från delningen

utesluten, må sedermera ej äga rum, utan Konungen gifver därtill

lof. Ansökning härom ingifves till Konungens befallningshafvande, hvilken

det åligger att densamma med eget yttrande till Konungen insända.

8 §•

Då fråga om skiftets omfattning enligt 1 § och 2 § första stycket

under förrättningen behandlas, skall särskildt förordnadt kronoombud närvara

för att öfva tillsyn öfver, att skiftet ej obehörigen utsträckes.

Detta ombud förordnas af Konungens befallningshafvande, som därom

underrättar landtmätaren, hvilken det åligger att vederbörligen kalla ombudet

till de sammanträden under förrättningen, då berörda fråga handlägges.

Öfver domstols beslut i fråga, som nu nämnts, må, där skiftet förmenas

härigenom hafva gifvits större omfattning, än som öfverensstämmer

med föreskrifterna i denna lag, talan å det allmännas vägnar föras efter

ty för fullföljd af kronans talan i allmänhet är stadgadt.

Denna lag tråder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 124.

Utdrag af protokoll öfver lagärende, hållet uti Kungl. Maj:ts högsta

domstol måndagen den 8 mars 1909.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Ramstedt,

Sundberg,

Borgström,

Bergman,

Gullstrand.

Sedan, jämlikt högsta domstolens beslut den 4 februari 1909, handlingarna

rörande det till högsta domstolen för afgifvande af utlåtande

öfverlämnade förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser angående

laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens län,

cirkulerat emellan högsta domstolens ofvanbemälda ledamöter, företogs nu

detta ärende till slutlig behandling; varande förslaget bilagdt detta

protokoll.

Justitierådet Gullstrand, med hvilken j ustitierådet Ramstedt instämde,

yttrade:

»Bestämmelsen i förslaget, att skifte skall under viss förutsättning

omfatta jämväl så mycket af skifteslagets jord, som oundgängligen erfordras

för att såvidt möjligt tillägga hvarje ägolott nödig husbehofsskog,

torde föranleda, att i ett flertal skifteslag, särskildt inom Juckasjärvi socken,

en del af skogen skiftas emellan delägarne för tillgodoseende af deras

husbehof, under det återstående delen blifver oskift. Då jämväl sistnämnda

del af skogen får användas till husbehof, torde det kunna befaras, att

delägare, för hvilken den oskiftade skogen ej år alltför aflägset belägen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 124.

kommer att för fyllandet af sitt husbehof till förfång för andra delägare

anlita samma skog före den honom tillskiftade, under det att annan delägare

af omständigheterna nödgas i första hand tillgripa sin egen skog.

Sålunda kan lätt inträffa, att oskiftad skog förödes af en eller annan delägare,

utan att de öfrige fått draga nytta af densamma. Det af föredragande

departementschefen ur synpunkten af ändamålsenlig skogsvård

vitsordade behof af ändrade lagbestämmelser rörande rätten till nyttjande

af oskift skog blifver alltså, visserligen ur annan synpunkt nämligen vikten

af rättvisa mellan delägarne inbördes, mera kännbart, än om lagen

innehölle förbud att för beredande af husbehofsskog åt delägarne utsträcka

skiftet. Enär dessutom kan förutses, att i särskilda fall på skiftesdelägares

bedömande, huruvida laga skifte är önskvärdt eller ej, och i förra händelsen,

om skiftet jämväl skall omfatta skog, kommer att inverka, i hvad

mån lag stadgar inskränkning i rätt till nyttjande af oskift skog, synes

äfven ur denna synpunkt lagstiftningens snara ingrepp för ändamålsenligt

ordnande af nyttjanderätten till oskift skog påkallas af de föreslagna bestämmelserna.

»

Justitierådet Bergman, med hvilken justitieråden Sundberg och Borgström

förenade sig, anförde:

»Den föreslagna lagen torde i tillämpningen regelmässigt medföra

att, på samma gång som hvarje ägolott erhåller visst skogsområde, någon

del af skifteslagets skogsmark förblifver oskift. Äfven om delägarne ej,

jämlikt 1 §, besluta, att skiftet skall utsträckas för beredande af nödig

husbehofsskog, lärer det för vinnande af lämpligt och redigt skifte vara

erforderligt att i skiftet intaga viss del af skogsmarken. Och det synes,

åtminstone hvad angår Juckasjärvi socken, vara uppenbart att, därest delägarne

besluta, att vid skiftet husbehofsskog skall tilldelas ägolotterna, och

jämväl ägodelningsrätten nyttjar sin befogenhet att förordna om skiftets

utsträckning utöfver hvad i 2 § första stycket sägs, delningen likväl blott

i något enstaka undantagsfall kommer att omfatta all skogsmark.

Om förslaget sålunda kommer att verka därhän, att jordägare, som

hafva hvar sitt särskilda skogsområde, tillika äga att gemensamt nyttja

oskift skog, synas emellertid bristerna i nu gällande lagstiftning om sådant

nyttjande genom förslaget göras kännbarare än hittills. Bibehållas

nu gällande bestämmelser i detta ämne, torde det kunna befaras, att,

äfven om de skogsområden, som vid skiftet tillagts de särskilda ägolotterna,

äro för husbehofvet fullt tillräckliga, delägarne skola, därest de med

hänsyn till den oskifta skogens belägenhet anse sådant vara för sig fördelaktigt,

söka tillgodose husbehofvet företrädesvis eller uteslutande å den

gemensamma skogen. Härigenom äfventyras det med förevarande lag
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

förslag, om ock endast i andra hand, afsedda syftet att möjliggöra en

bättre vård af skogen inom ifrågavarande socknar.

Lätteligen skall det ock kunna inträffa att, sedan en eller flera delägare,

med sparande af sin enskilda skog, tagit den samfällda skogen i

anspråk, en annan delägare icke kan därå få sitt husbehof af virke ens

till någon del fylldt, och förslaget komme sålunda att leda till uppenbara

orättvisor.

Af chefen för justitiedepartementet har väl, i hans yttrande till

statsrådsprotokollet vid remissen af lagförslaget, blifvit ställdt i utsikt, att

nya lagbestämmelser om nyttjande af oskift skog torde kunna genomföras,

innan något skifte enligt förslaget hunnit bringas till afslutning. Men

det synes synnerligen önskvärdt, att sådana nya lagbestämmelser, såvidt

ifrågavarande bygder angår, gifvas redan samtidigt med att föreliggande

förslag upphöjes till lag. Det närmare innehållet af dessa bestämmelser

måste nämligen tänkas blifva af icke ringa betydelse för delägarne, när

de ställas inför frågorna om skifte öfver hufvud skall begäras och huruvida

yrkande skall göras om tilldelning af husbehofsskog.»

Justitierådet Sundberg yttrade vidare:

»Anledning synes saknas att låta bestämmelserna i förslaget äga tilllämpning

för det fall, att klyfning ifrågakommer af hemman eller hemmansdel,

som — med eller utan tilllämpning af samma bestämmelser — undergått

laga skifte. En sådan omfattning af förslaget torde ej heller vara åsyftad.

Tvekan härutinnan kan emellertid förefinnas, särskildt med hänsyn därtill

att enligt skiftesstadgan hemmansklyfning af omförmälda beskaffenhet i

allt väsentligt är likställd med laga skifte. Antagligen bör ock den nu gällande

provisoriska lagen af den 2 juni 1908 om inskränkning i rätten att

erhålla laga skifte så förstås, att densamma gäller äfven beträffande hemmansklyfning.

Jag hemställer därför om införande i förslaget af uttryckligt stadgande

därom, att detsamma ej afser klyfning, hvarom jag nu yttrat mig.

Det torde kunna ifrågasättas, om tillräckliga skäl föreligga till det

ingrepp i förfoganderätten öfver enskild egendom, som skett genom det i

förslaget innefattade förbudet mot laga skifte å ett skifteslags hela område,

hvilket förbud är ovillkorligt och således skall gälla äfven för det

fall, att delägarne enhälligt önska fullständigt skifte och äro villiga att

själfva betala skifteskostnaden helt och hållet eller åtminstone beträffande

den del, som enligt förslaget skulle från skiftet undantagas. Därest emellertid

detta ovillkorliga förbud mot fullständigt laga skifte i förslaget bibehålies,

torde böra däri tillika införas något stadgande, hvarigenom förebygges,

att den delning af skifteslaget, som förslaget vill förhindra, åstadkommes

genom användande af institutet ägostyckning. Medelst ägostyck
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

ning — hvilket institut uppenbarligen icke afses i förslaget — kan nämligen

en uppdelning äga rum af ett enstaka hemman i dess helhet, hvarefter

de särskilda delarna kunna till skilda ägare afyttras; och i fråga om

andra hemman förefinnes för delägarne, om de äro ense, möjlighet till

delning på så sätt, att de först låta gemensamt ägostycka hela skifteslaget

enligt 2 § i 1896 års lag och sedan träffa öfverenskommelser (köp eller

byten) om, till hvilket stycke enhvar af dem skall blifva ägare. En användning,

på sätt nu antydts, af ägostyckningsinstitutet till kringgående

af förslagets bestämmelser synes icke vara förhindrad genom gällande lag

om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning; och den torde, med

hänsyn därtill att vid ägostyckning noggrann ägogradering ej behöfver äga

rum och att förty kostnaderna för dylik förrättning betydligt understiga

lagaskifteskostnader, ej heller vara praktiskt otänkbar.»

1 §•

Högsta domstolen ansåg, att föreskriften om skiftes utsträckning i syfte

att tillägga hvarje ägolott nödig husbehofsskog borde sammanföras med

angifvandet af det villkor, hvarunder sådan utsträckning finge ske, så att

föreskriftens egenskap af undantagsstadgande komme att klart framträda.

3 §•

Högsta domstolen anförde:

»Det lärer kunna antagas, att undersökning å marken icke alltid skall

vara af nöden för upprättande af den plan, hvarom i denna paragraf förmäles.

Landtmätaren och gode männen torde stundom härför äga fullt tillräcklig

ledning af handlingarna och kartan rörande afvittringen samt af de upplysningar,

som delägarne och kronoombudet lämna. I paragrafen torde

alltså böra uttryckligen angifvas, det undersökning å marken skall företagas

allenast om och i den mån sådan finnes erforderlig.»

Justitieråden Ramstedt, Sundberg och Borgström hemställde, att då

sådan provisionell plan, som omförmäles i skiftesstadgan, hade en väsentligen

annan betydelse än den plan, som här afsåges, ordet »provisionell»

måtte till undvikande af missförstånd uteslutas.

4 §•

Högsta domstolen ansåg, att i denna paragraf sådan redaktionell

ändring borde vidtagas, att öfversändandet af däri omförmälda utlåtande

jämte karta och handlingar skulle åligga landtmätaren allena.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 85 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majtts Nåd. Proposition N:o 124.

Justitierådet Sundberg tilläde:

»Då underställning tiil ägodelningsrätt enligt denna paragraf ifrågakommer,

torde underställningen böra afse allenast den uppgjorda planen;

och det utlåtande af landtmätare och gode män, som skall bifogas samma

plan, torde icke böra innehålla något beslut eller något nytt förslag af förrättningsmännen

utan allenast ett angifvande af de grunder, hvilka vid

planens uppgörande varit för förrättningsmännen bestämmande, och i sammanhang

därmed en värdesättning af de skäl, som å ena eller andra sidan

anförts. En helt annan innebörd har uttrycket »utlåtande» i 54 och 89 §§

skiftesstadgan. På grund häraf synes till undvikande af missförstånd

samma uttryck lämpligen böra genom någon jämkning i förslagets affattning

därur bortgå.»

5 §•

Högsta domstolen anförde:

»I allmänhet torde det blifva förenadt med synnerliga svårigheter

att i de socknar, där den föreslagna lagen skall vinna tillämpning, åstadkomma

lämpliga och rediga skiften, och dessa svårigheter blifva utan tvifvel

ännu större, därest vid skiftet skall tagas sådan hänsyn, som 5 § angifver.

Äfven om med någorlunda säkerhet skulle kunna förutses, huru

en framtida delning af samtliga de ägor, som lämnas oskiftade, lämpligast

borde ske, torde dock utsikten därtill, att en sådan delning inom

öfverskådlig framtid kommer till stånd, vara så oviss, att densamma

lämpligen icke må kunna verka till minskadt tillgodoseende af skiftets

hufvudsakliga ändamål; och om, såsom vid 7 § kommer att hemställas,

möjlighet beredes att i framtiden skifta särskilda delar af de vid skifte

uteslutna områden, lärer det vara ändamålslöst och hart när omöjligt

att ställa sig föreskriften i 5 § till efterrättelse. Då härtill kommer,

att föreskriftens fullgörande synes förutsätta plan för skifte å den uteslutna

marken, hvilket gifvetvis fördyrar förrättningen, hemställes om uteslutande

ur förslaget af förevarande paragraf.»

7 §•

Högsta domstolen yttrade:

»Den mark, som med tillämpning af den föreslagna lagen kommer

att från skifte uteslutas, är säkerligen i de flesta fall till stor del otjänlig

för odling och skoglös. Behof af skifte å all den uteslutna marken kan

därför antagligen endast i sällsynta undantagsfall komma att uppstå. Mindre

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

sällan torde på grund af verkställda eller ifrågasatta odlingsföretag eller

af annan anledning blifva önskvärdt, att skifte å viss del af den uteslutna

marken kommer till stånd. Enligt förslaget kan emellertid sådan

inskränkning af skiftets omfattning icke äga rum, och tvifvelsutan skulle

den äfven vålla vissa betänkligheter. Dessa synas dock vara af mindre

betydelse i jämförelse med de fördelar, som stå att vinna. Med hänsyn

härtill hemställes om ändring af 7 § i sådan riktning, att i fråga om

skifte, som där afses, Konungen må äga tillåta, att från skiftet uteslutes

visst område.»

8 §•

Högsta domstolen anförde:

»Enligt andra stycket i denna paragraf har landtmätaren att vederbörligen

kalla kronoombudet till förrättningen. Den hänvisning till skiftesstadgans

föreskrifter, som lärer få anses ligga i uttrycket »vederbörligen»,

torde emellertid icke gifva landtmätaren tillräckligt tydlig anvisning om

sättet för kallelsens verkställande. Detta synes så mycket betänkligare,

som planen rörande skiftets omfattning icke kan komma till stånd utan

kronoombudets medverkan, och ombudets utevaro från förrättningen alltså

kan blifva ett väsentligt hinder för densammas fortgång. Med anledning

häraf hemställes om ett'' förtydligande af bestämmelsen i fråga.

Då, beträffande kostnaden för kronoombudet, tvekan torde kunna

uppstå, om samma kostnad skall gäldas af allmänna medel dier är att

anse såsom skifteskostnad, hvarå bestämmelserna i 110 § skiftesstadgan

äga tillämpning, synes stadgande i afseende härå böra i förslaget intagas.

Stadgandet i tredje stycket af 8 § synes lämpligen böra upptagas i

en särskild paragraf, i sammanhang hvarmed uttrycket ''domstols beslut i

fråga som nu nämnts’ torde böra utbytas mot ''ägodelningsrättens beslut

i fråga, som i 4 § afses’ eller något liknande.»

Ur protokollet

Carl Stålhammar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 19 mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Albekt Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Eiirensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Justitieråden: Ramstedt,

Améen.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Albert Petersson anmälde,

efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet, högsta

domstolens genom utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden

för den 20 sistlidna november inhämtade utlåtande öfver det vid samma

protokoll fogade förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser angående

laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar af Norrbottens län.

Efter att hafva redogjort för utlåtandets innehåll yttrade föredragande

departementschefen:

»I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 20 november 1908

antydde jag det samband, som består mellan det nu förevarande lagförslaget

och frågan om ändrade regler rörande nyttjande af oskift skog.

Det vore, yttrade jag, utan tvifvel önskligt, att en dylik skogslagstiftning

snart kom me till stånd.

Behofvet häraf har nu inom högsta domstolen ytterligare framhållits;

och tre ledamöter af domstolen hafva betonat såsom synnerligen önskvärdt,

att sådana nya lagbestämmelser, såvidt ifrågavarande bygder angår, gifvas

redan samtidigt med att föreliggande förslag upphöjes till lag.

Det vill emellertid synas mig, som om olägenheterna af, att icke

nya regler om nyttjande af oskift skog redan i detta sammanhang föreslås,

blifvit inom högsta domstolen ej så litet öfverskattade.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 124.

Att delägarna skulle komma att, med sparande af sin enskilda skog,

tillgodose husbehofvet företrädesvis eller uteslutande å den gemensamma

skogen, torde vara föga sannolikt. I dessa vidsträckta bygder, där skifteslagen

ofta äro af flera kvadratmils omfattning och där det egentliga skogsanslaget

stundom vid afvittringen utlagts såsom särskildt skifte, långt aflägset

från skifteslagets öfriga ägor, lärer det för delägarna komma att ställa

sig särdeles obekvämt och kostsamt att för husbehofvet nyttja annan skog

än den, som ingått i skifte. Säkerligen blifver så godt som all den skogsmark

delad, hvilken ej har ett alltför ogynnsamt läge i förhållande till

gårdarna. Faran för ökad afverkning å den oskifta skogen, därest nu föreliggande

lagförslag antages ensamt för sig, lärer alltså vara synnerligen

ringa.

I hvarje fall torde den inom högsta domstolen uppmärksammade

möjlighet, att den oskifta skogen efter afverkning för vissa delägares behof

icke erbjuder tillräcklig virkestillgång för. annan delägare, kunna helt lämnas

ur räkningen. De stora skogsvidderna i Juckasjärvi socken — från Karesuando

socken kan här bortses — berättiga till påståendet, att en sådan

möjlighet icke skall förverkligas inom den tid af högst några år, som kan

åtgå för den nya skogslagstiftningens genomförande.

Det är ju för öfrigt påtagligt, att behofvet af ordnad hushållning

med den oskifta skogen icke skall i nu omförmälda hänseenden blifva mera

kännbart än hittills, förr än delägare fått tillträda sina vid skifte enligt

förevarande lagförslag utlagda ägolotter. Men dessförinnan skall, på sätt

jag redan vid remissen af lagförslaget framhållit, den påpekade bristen i

skogslagstiftningen säkerligen vara åt hjälpt.

Intresset för delägarna att, innan skifte öfver hufvud eller tilldelning

af husbehofsskog begäres, äga säker kännedom om de bestämmelser, som

skola gälla för den oskifta skogens begagnande, torde ej heller vara afsevärdt.

Att ett utsyningstvång måste införas äfven hvad husbehofsnyttningen

angår, lärer vara för delägarna uppenbart. Socknemännens deputerade,

med hvilkas önskningar om husbehofsskogens skiftande lagförslaget

öfverensstämmer och som äfven antydt behofvet af nya föreskrifter rörande

den gemensamma skogen, hafva icke ansett erforderligt att förslaget

omedelbart förknippas med sådana föreskrifter.

Med stöd af det nu sagda anser jag fortfarande, liksom vid remissen

af förslaget, att saknaden af nya regler om oskift skogs begagnande ej

utgör giltig anledning att uppskjuta med lagstiftningsåtgärder rörande laga

skiftenas omfattning uti ifrågavarande socknar. Att dylika regler utan

dröjsmål komma till stånd, är dock för visso angeläget; och utarbetandet

af förslag i ämnet torde böra oförtöfvadt begynnas.

Bih. till Iliksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 85 lläft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungi. May.ts Nåd. Proposition N:o 124.

De erinringar, som högsta domstolens ledamöter enhälligt framställt

vid särskilda §§ af det remitterade förslaget, torde böra iakttagas.

Hvad eljest blifvit inom högsta domstolen anmärkt lärer däremot

icke böra leda till ändring i förslagets bestämmelser. Särskildt vill jag

framhålla, att, efter min uppfattning, den i 3 § omförmälda plan lämpligen

bör betecknas såsom ’provisionell’. Det är sant, att denna plan —

där den vederbörligen godkännes — skall lända till efterrättelse och alltså

icke må underkastas sådan jämkning, som i 92 § skiftesstadgan sägs

Men den omständigheten, att sistnämnda lagrum uttryckligen förbehåller

förrättningsmännen befogenhet att till beredande af lämpligt och rättvist

skifte göra jämkning i den provisionella planen, synes mig visa, att en så

vidsträckt jämkninggrätt icke kan anses ligga redan däri, att planen säges

vara provisionel]. A andra sidan torde det vara tydligt, att den plan, som

i lagförslaget afses, icke kan blifva i hvarje detalj bindande. Planen skall

ju uppgöras innan skiftesberedningen i öfrigt påbörjats, och den skall

utmärkas å den säkerligen ej alltid fullt tillförlitliga afvittringskartan.

Det lärer alltså låta tänka sig, att exempelvis en ängslägenhet, som enligt

planen sådan den a kartan utmärkts faller inom delningsområdena, vid

den noggrannare ägomätningen befinnes ligga delvis därutom. Att i

dylikt fall hela lägenheten intages i skifte synes vara i sin ordning och

kan ej sägas innebära ett rubbande af planen. Men måhända skulle äfven

en sådan blott formell afvikelse blifva ansedd otillåten, om ordet ''provisionel!

’ i 3 § finge bortfalla.

Att lagförslaget ej afser hemmansklyfning, lärer vara tydligt.

I enlighet med hvad jag nu yttrat har jag låtit inom justitiedepartementet

omarbeta lagförslaget.»

Föredraganden uppläste härefter förslaget i dess omarbetade skick

samt hemställde, att det sålunda upplästa förslaget måtte framläggas för

Riksdagen till antagande.

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;

och täcktes Hans Maj:t Konungen med bifall härtill

förordna, att till Riksdagen skall aflåtas nådig proposition

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik 0länder.

Stockholm 1909. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:214 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Mafts proposition med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juckasjärvi och K a1 i texten
  2. LU 1909:68 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando soc s. 1 i texten