Sök i Ratio Lex

Angående beviljande af anslag för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och Göteborg

38 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:130, Angående beviljande af anslag för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

1

N:o 130.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående beviljande

af anslag för anläggning af ny farled mellan

Vänersborg och Göteborg; gifven Stockholms slott den

19 mars 1909.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

eivilärenden för denna dag vill Knngl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att

för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens för Trollhätte kanal- och

vattenverk i statsrådsprotokollet omförmälda förslag, anvisa ett belopp

af 22,800,000 kronor samt

bemyndiga riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla

Kungl. Maj:t under år 1909 1,000,000 kronor och under år

1910 3,000,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bill. till Iiiksd. Prot. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 91 Haft. (No 131.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Historik.

Den gamla

Trollhätte

kanal.

Utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 19 mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Departementschefen statsrådet grefve Hamilton anförde:

Sedan fullständiga förslag numera upprättats rörande anordnande

af förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt, tillåter jag mig underställa

Eders Kungl. Maj:ts pröfning frågan om åstadkommande af en

sådan farled.

Den förste, som påtänkt anläggandet af Trollhätte kanal, var Gustaf

Vasa. Han gjorde redan på mötet i Stockholm den 25 juli 1525 framställning

om anordnande af en genomfart från Lödöse till Vänern och

befallde, att man vid tillfälle skulle från Tyskland införskrifva en god

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

»slyssemakere», som visste angifva rätta sättet att bygga slussar. Emellertid

kommo politiska förvecklingar i vägen, och det var först under

Karl IX:s regering, som man påbörjade arbetet. Då anlades den så

kallade Karls graf vid Vänersborg och en sluss vid Lilla Edet äfvensom

en kafvelbro vid Trollhättan, på hvilken fartygen rullades öfver land

förbi forsarna.

Efter återkomsten från Bender uppdrog Karl XII åt Christotfer

Polhem att bygga en kanal mellan Vänern och Göteborg. Arbetet började

våren 1718, men innan någon sluss ännu blifvit färdig, dog konungen,

hvilket medförde att arbetet afbröts.

Sedan gjordes intet åt saken, förrän på framställning af 1741 års

ständer Polhem och en annan person erhöllo uppdrag att utarbeta en

plan för »Vänerkanal». Planen godkändes af ständerna år 1751 och

sattes genast i verket. En mängd arbeten utfördes, hvaribland de berömda

Polhemska slussarna. Den 20 september 1755 inträffade emellertid

en olyckshändelse. Den i planen ingående dammen öfver Göta

älf vid Flottberget, hvilken var i det närmaste färdig, brast till följd af

hög flod, som medförde stora virkesmassor. Planens utförbarhet och

lämplighet förlorade härigenom allmänhetens tillit och arbetena afstannade.

Sedan ständerna låtit en kommitté undersöka saken samt en ny

plan uppgjorts, bildades år 1793 ett bolag, som under åren 1794—1800

fullbordade den gamla Trollhätte kanal. Kostnaden för densamma uppgick

till omkring I1/» million kronor.

Hvad angår anläggning af en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla,

uppkom tanken därpå ganska snart, sedan Bohuslän blifvit svenskt.

Planen var att framdraga kanalen genom åtskilliga mindre sjöar, som

upptaga omkring halfva vägen mellan Vänersborg och Uddevalla. Karl

XI var intresserad för saken och hade för afsikt att på sin Eriksgata

år 1673 bese terrängen, hvarför magistraten i Vänersborg anbefalldes

att till Bosjön uppföra båtar. Någon besiktning af konungen blef emellertid

aldrig af.

År 1832 blef Göta kanal färdig. Då dess slussar voro större än

Trollhätte kanals, uppkom fråga att ombygga Trollhätte kanal. Därvid

uppgjordes jämväl förslag till anläggning af en kanal till Uddevalla.

Storamiralsämbetets tredje afdelning, som af Kungl. Maj:t erhöll^ uppdrag

att yttra sig i frågcån, förordade emellertid en ombyggnad af Trollhätte

kanal, hvarför frågan om anläggning af en kanal med slutpunkt

vid Uddevalla fick förfalla.

Kanal mellan

Vänersborg

och

Uddevalla.

Den nyaTrollhätte

kanal.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Laurells

kanalföralag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Sedan Nya Trollhätte kanalbolag bildats, anlade bolaget under åren

1838—1845 för en kostnad af 3,141,345 kronor en ny kanal vid Trollhättan

vid sidan om den gamla.

Redan kort tid efter det de nya slussarna blifvit färdiga, befanns

kanalens trafikförmåga vara för liten. Åtskilliga förslag uppgjordes därför

rörande slussarnas dubblering utan att dock leda till något resultat.

Slutligen anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 27 juni

1896 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att låta verkställa undersökning

rörande en förbättrad segelled mellan Vänern och Ivattegat.

På uppdrag af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställde dåvarande

majoren P. Laurell erforderliga undersökningar samt aflämnade

den 27 december 1899 ett utarbetadt förslag till farledens ordnande

mellan Vänersborg och Göteborg jämte utredning och approximativ

kostnadsberäkning angående kanalled mellan Vänersborg och Uddevalla.

Sedan fråga uppstått om träffande af öfverenskommelse mellan

kronan och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående byte af mark

mot vattenrätt vid Trollhättan, anbefallde Kungl. Maj:t väg-och vattenbyggnadsstyrelsen

att uppgöra ett nytt förslag till farled förbi Trollhättan.

Med anledning däraf öfverlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med underdånig skrifvelse den 15 februari 1902 ett af Laurell

uppgjord t alternativt förslag till kanalled vid Trollhättan, hvilket förslag

af styrelsen förordades till utförande. Båda alternativen afsågo slussledens

framdragande i hufvudsakligen samma riktning som den Polhemska

linjen d. v. s. tätt invid fallen, men under det Laurells första förslag

lämnade fallen i hufvudsak oberörda och afskilde slussleden från desamma

genom murar, afsåg det sist upprättade alternativet att på en

sträcka begagna själfva älfven såsom farled, sedan densamma genom

dämning m. m. erhållit större vattenarea och till följd däraf mindre

strömhastighet.

Genom nådiga remisser anbefalldes Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus, Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,

Kopparbergs och Gäfleborgs län att efter vederbörandes hörande

afgifva underdåniga utlåtanden i ärendet.

Med anledning däraf hafva Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande

med egna underdåniga utlåtanden öfverlämnat yttranden från de

städer, som äro belägna utmed Vänern och vid Göta älf samt från

staden Uddevalla, äfvensom från åtskilliga af frågan intresserade myndigheter

och styrelser samt ortsinnevånare m. fl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Därjämte liar öfverståtliållarämbetet öfverlämnat yttrande från direktionen

för Nya Trollhätte kanalbolag samt kommerskolleginm afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande.

Sedan Kungl. Maj:t och kronan inköpt Trollhätte kanalverk och

viss annan Nya Trolihätte kanalbolag tillhörig egendom, anmodade

Kungl. Maj:t genom remiss den 26 januari 1906 styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk, som inrättats för att förvalta kanalverket och den

öfriga inköpta egendomen, att afgifva underdånigt utlåtande rörande

frågan om anordnande af en förbättrad farled mellan Vänern och

Kattegatt.

Innan styrelsen hann afgifva detta utlåtande, måste sättet för en

blifvande ny trafikkanals framdragande förbi Trollhättan afgöras, enär

detta inverkade på frågan om byggande af en kraftstation för tillgodogörande

af vattnet i Trollhätte strömmar.

Uti skrifvelse den 20 december 1906 afgaf styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk förslag angående kraftstationens anläggning. Därvid

förordade styrelsen, att trafikkanalen skulle, i stället för att anordnas

enligt något af de utaf majoren Laurell uppgjorda förslagen, framdragas

i hufvudsakligen samma riktning som den nuvarande kanalsträckningen.

Vid sådant förhållande ansåg sig st}u:elsen vid planläggning

af kraftstationen icke böra taga någon afgörande hänsyn till möjligheten

af en farleds framdragande i älfven enligt något af Laurells förslag.

Sedan därefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uti afgifvet underdånigt

utlåtandet meddelat, att styrelsen för sin del gåfve bestämdt företräde

åt tanken att, i stället för att såsom Laurell föreslagit låta den

nya trafikkanalen följa fallen i älfven, ombygga den nuvarande bergkanalen

enligt den plan, som till sina hufvuddrag angifvits af Trollhättestyrelsen,

har såväl Kungl. Maj:t som Riksdagen år 1907 godkänt

det af Trollhättestyrelsen framlagda förslaget till kraftstationsanläggning

vid Trollhättan. Tanken på att låta kanalen förbi Trollhättan

följa någon af de sträckningar, som af Laurell föreslagits, får därmed

anses vara definitivt uppgifven.

Med underdånig skrifvelse den 18 december 1908 har nu Trollhättestyrelsen

öfverlämnat fullständigt utarbetadt förslag till ombyggnad af

Trollhätte kanal. Den nya kanalen skulle få i hufvudsak samma sträckning

som den nuvarande. Dock skulle de nya slussarna så förläggas,

att de gamla kunde användas såväl under byggnadstiden som framdeles.

Någon afstängning af den nuvarande kanalen till föld af ombyggnaden

Kanal mellan

Vänersborg

oc£ Göteborg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

Kanal mellan

Vänersborg

och

Uddevalla.

skulle därför icke förekomma. Genom att göra de nya slussarna med

större sänkning än de gamla skulle slussarnas antal minskas från 16

till 6. Farledens längd från Vänersborg till Göteborg skulle komma att

uppgå till 85,7 kilometer, däraf 40,9 kilometer skulle utgöras af kanal,

under det Göta älf skulle begagnas på en sträcka af 44,8 kilometer.

Beträffande de tekniska detaljerna tillåter jag mig att hänvisa till

Trollhättestyrelsens förslag.

Jämväl för en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla föreligger

numera fullständig plan. Sedan för saken intresserade personer inom

Värmland och Bohus län föranstaltat om insamling af erforderliga medel,

har nämligen aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån utarbetat förslag till

anläggning af en sådan kanal. Med en till Kungl. Maj:t ställd skrift

af den 5 december 1908 hafva därefter landshöfdingen Gerhard Dyrssen

m. fl. på enskildt initiativ utsedda kommitterade öfverlämnat det sålunda

uppgjorda förslaget.

Detsamma afser att framdraga kanalen genom de sju mindre sjöar,

som i nästan linjerät följd utmärka den enda sammanhängande dalgången

i den kuperade terrängen mellan Vänersborg och Uddevalla. Då dessa

sjöar ligga på en höjd af 8 till 10 meter öfver Vänerns medelvattenyta,

som åter är 44 meter högre än hafsytan, hafva förslag uppgjorts dels till

så kallad öfverhöjd kanal, i hvilken fartygen genom slussar lyftas upp till

en höjd af 9 meter öfver Vänerns medelvattenstånd, dels ock till kanalled

i Vänerns nivå eller så kallad nivåkanal.

I förra fallet skulle förekomma 7 och i senare fallet 5 slussar. Kanalens

längd skulle blifva 26 kilometer.

I fråga om de tekniska bestämmelserna för kanalen får jag hänvisa

till det af Vattenbyggnadsbyrån utarbetade förslaget.

De båda föreslagna kanalernas sträckning har jag låtit inrita på

ett gemensamt kartblad, som jag hemställer måtte få bifogas detta

protokoll.

För att så skyndsamt som möjligt erhålla en fullständig utredning

i förevarande för vårt land så betydelsefulla fråga samt undvika att

ånyo remittera ärendet till yttrande af vederbörande myndigheter, hvarigenom

åtskillig tidsutdräkt säkerligen skulle hafva uppkommit, tillsatte

Eders Kungl. Maj:t den 12 januari 1909 en kommission med uppdrag att —

utan att ingå i bedömande af förslagens tekniska detaljer — yttra sig

i anledning af de särskilda förslagen samt särskildt meddela svar å vissa

af Eders Kungl. Maj:t framställda frågor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Till ordförande i kommissionen förordnade Eders Kungl. Maj:t ledamoten

af Riksdagens första kammare landshöfdingen friherre G. O. R. Lagerbring

samt till ledamöter ledamoten af Riksdagens andra kammare,

skeppsredaren D. Broström, bruksdisponenten C. Danielsson, landshöfdingen

G. Dyrssen, ordföranden i vattenfallsstyrelsen, vattenfallsdirektören

F. V. Hansen, öfversten D. Hedengren, landshöfdingen K. S. Husberg,

kommendörkaptenen af första graden G. af Klint, kommerserådet J. T.

Piblgren, ledamoten af Riksdagens första kammare, professorn J. G.

Richert, ingenjören D. Thorburn, ledamoten af Riksdagens första kammare,

bankdirektören K. A. Wallenberg samt öfverdirektören och chefen

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen O. J. F. Wijnbladh.

Den 1 mars 1909 öfverlämnades till civildepartementet kommissionens

underdåniga betänkande i ämnet. Uti detta betänkande, som icke

är åtföljdt af någon reservation, anför kommissionen:

»För att kunna afgifva svar å de till kommissionen ställda frågorna

har kommissionen ansett det nödvändigt att hafva kännedom om de ungefärliga

kostnaderna för en farled mellan Vänern och Mälaren genom

Svealand till Stockholm. Kommissionen har därför uppdragit åt tre af

sina ledamöter, herrar Hansen, Richert och Wijnbladh, att föranstalta

om erforderliga utredningar härutinnan, och hafva genom deras försorg dels

utaf kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren Ingemar Petersson och

civilingenjören S. Vinberg upprättats approximativa förslag och dels af

den förre verkställts ekonomiska utredningar för anläggande af en farled

mellan Vänern och Stockholm. Därvid hafva undersökts följande sträckningar

nämligen:

1) Öfver Skagern, Toften och längs Svartån till Hjälmaren samt

vidare i hufvudsaklig sträckning utefter Hyndevadsån till Mälaren, hvarvid

beträffande sträckningen mellan Skagern och Toften alternativa linjer

undersökts, nämligen dels direkt öfver vattendelaren mellan nämnda

sjöar och dels utefter Letälfven till en punkt i närheten af Degerfors

samt vidare genom Björksjöarna.

2) Utefter Göta kanals västgötadel samt från Vätterns norra ända

genom Tisaren och Hjälmaren till Mälaren med alternativa linjer, nämligen

dels från Tisaren direkt till Hjälmaren, dels från Tisaren öfver

Sottern till Hjälmaren.

Enär enligt det föreliggande förslaget till Stockholms stads hamnanläggning

vid Hammarbysjö en 7 meter djup farled skulle anordnas

mellan Mälaren ocli Östersjön, hafva kostnadsberäkningar endast uppgjorts

för farledens sträckning till Stockholm.

Kommissionens

betänkande.

Utredning

rörande farled

mellan Vänern

och Stockholm.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Inför kommissionen

hållna

föredrag.

För kostnadsberäkningarna hafva användts samma grundpris, som

begagnats vid uppgörande af de utaf Trollhättestyrelsen samt Vattenbyggnadsbyrån

utarbetade kostnadsförslagen för kanaler mellan Vänersborg

och Göteborg samt mellan Vänersborg och Uddevalla.

Herrar Hansen, Richert och Wijnbladh hafva därefter afgifvit ett

gemensamt utlåtande angående de verkställda undersökningarna rörande

farleden mellan Vänern och Stockholm.

Såväl detta utlåtande som det af kaptenen Petersson och civilingenjören

Vinberg utarbetade förslaget rörande nämnda farled bar kommissionen

ansett sig böra bifoga detta sitt betänkande i ämnet (bil. n:r 1).

För att de viktiga frågor, som kommissionen fått i uppdrag att

yttra sig öfver, måtte få en så allsidig belysning som möjligt, bar kommissionen

därjämte anmodat äfven personer, som icke äro medlemmar

af kommissionen, att inför kommissionen redogöra för sina åsikter i

ämnet, ocb kafva med anledning däraf föredrag benäget hållits

af kommendören C. C. Engström rörande den af honom föreslagna

hafskanalen mellan Östersjön ocb Kattegatt,

af öfveringenjören vid statens järnvägsbyggnader majoren Hjalmar

Fogelmarck angående Inlandsbanan ocb dess inverkan på trafiken å

Trollhätte kanal,

af grosshandlaren Justus A. W aller om den af honom förordade 3

meters kanalen mellan Vänersborg och Göteborg samt

af sjökaptenerna Karl D. Danielsén och August Höglund angående

det af Kanalflottans ångfartygsbefälhafvaresällskap framställda förslaget

att endast på det sätt förbättra Trollhätte kanal, att å alla ställen, där

slussar förekomma, dessa skulle med undantag för Åkersström göras

dubbla men med samma mått som för närvarande.

Då kommissionen nu går att yttra sig angående de af Eders Kungl.

Maj:t till kommissionen framställda frågorna, vill kommissionen till en

början framhålla, att kommissionen, i likhet med hvad som gjorts i de

tekniska utredningarna, med en farled af visst djup, till exempel 4 meter,

betecknar en sådan, i hvilken fartyg af 4 meters djupgående verkligen

kunna under alla förhållanden framgå, och icke en led, där djupet på

slusströsklarna utgör 4 meter. Farledens vattendjup kommer alltså att

allt efter behofvet blifva större än det angifna nämligen i regel 10

procent större å slusströskel och omkring 20 procent större i gräfd

kanalsträcka.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ISO.

9

Den första af de utaf Eders Kungl. Maj:t till kommissionen framställda

frågorna lyder: Är det nationalekonomiskt berättigadt att anlägga

en vattenväg för stora hafsgående fartyg mellan Östersjön

och Kattegatt. en Sveakanal, med större djup än det, hvilket såvul

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk som aktiebolaget

Vattenbyggnadsbyrån genom sina utredningar funnit ändamålsenligast

för en tidsenlig handelskanal mellan Vänern och Kattegatt,

betraktad såsom ett helt för sig, nämligen 4—5 meter.

Med anledning däraf får kommissionen anföra följande:

Verkställda utredningar gifva vid handen, att den godsmängd, som

under en mycket lång tid framåt kan väntas å en kanal mellan Vänern och

Mälaren, skall kunna framforslas å kanalen, äfven om den erhåller mindre

djup än 4—5 meter.

Om man bortser från hvad försvaret kan fordra, skulle alltså

anledningen att anlägga en större kanal än med 4—5 meters seglationsdjup

mellan Östersjön och Kattegatt vara att anordna en transitoled för

störa hafsgående fartyg tvärs genom Sverige. Då storleken å fartyg,

som ekonomiskt kunna användas i oceanfart, är i ständigt stigande,

skulle kanalens djup antagligen icke kunna begränsas till 6 eller 7

meter, utan få göras minst 9 meter. Kommendören Engström har i sitt

utkast till en hafskanal mellan Östersjön och Kattegatt förordat 9 meters

vattendjup.

De uppgjorda kostnadsberäkningarna utvisa, att redan en 7 meters

farled från Stockholm öfver Mälaren, Hjälmaren och Vänern till Kattegatt

kostar i billigaste sträckningen via Letälfven till Vänern och vidare

till Uddevalla 255,000,000 kronor och en 9 meters kanal i samma sträckning

399,400,000 kronor.0)

Dessa siffror äfvensom de gjorda utredningarna visa till fullo,

att, om man betraktar farleden såsom ett ekonomiskt företag för sig,

en hafskanal mellan Stockholm och Kattegatt icke gärna kan komma

i fråga. Det finnes ingen möjlighet att sätta kanalafgifterna så höga,

att anläggningskostnaderna ens tillnärmelsevis därigenom skulle förräntas.

Men äfven om staten med hänsyn till försvaret skulle anse sig

böra vidkännas de oerhörda kostnader kanalen kräfde, och kanaltaxorna

bestämdes till rimliga belopp, skulle kanalen säkerligen ändock icke få

någon betydelse som en transitoled för hafsgående fartyg. Det är all
-

*) Närmare uppgifter å kostnaderna för olika leder finnas i herrar Hansens,

Richerts och Wijnbladhs utlåtande sid. 11 samt i herr Peterssons utredning sid. 39.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 91 lliift. 2

I. Hafskanal

mellan Östersjön

och

Kattegatt.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 130.

Normaltyp

för svenska

inlandskanaler.

tid förenadt med en viss risk att med mycket stora båtar gifva sig in

i inlandsfarleder med deras landsvägs- ocb järnvägsbroar samt slussar,

trånga passager och relativt svåra strömsättning. Fartygens befälhafvare

äro icke förtrogna med navigeringen i sådana vatten, och grundstötningar

eller kollisioner blifva därför lätt följden. Såväl Trollhättestyrelsen

som kaptenen Petersson hafva därjämte i sina utredningar

visat, att redan med antagande af en mycket måttlig fart i öppna sjön

det tager längre tid för fartyg med större djupgående än omkring 4

meter att vid färd mellan Östersjön och Kattegatt gå genom kanalen

än att taga vägen omkring Sveriges kust, samt att vid så stora fartygs

färd genom kanalen driftkostnaderna blifva större, än om de gå yttre

vägen.

Följden skulle därför blifva, att kanalen under fredstid blott sällan

och då endast, när fråga är om lokal trafik, k om me att befaras med stora

hafsgående fartyg och så godt som aldrig med oceanångare.

För transport af varor till och från platser vid kanalen lämpa sig

nämligen icke ångare af sistnämnda slag. De dagliga utgifterna för

dessa ångare äro så stora, att de, för att deras fart skall ekonomiskt

löna sig, i regel endast kunna angöra stora, nära kusten belägna centralhamnar,

där de hastigt kunna lossa och intaga ny last.

Kommissionen får alltså å den första af de till kommissionen ställda

frågorna afgifva det svar, att kommissionen icke anser det vara

nationalekonomiskt berättigadt att mellan Östersjön och Kattegatt

anlägga en vattenväg för stora hafsgående fart gg.

Kommissionen vill emellertid därmed icke hafva uttalat den åsikten,

att ej framdeles fråga kan uppstå om anläggning af en farled genom

Svealand mellan Vänern och Stockholm med mindre dimensioner.

Under det en farled mellan Vänern och Stockholm afsedd för 9

meter djupgående fartyg beräknats kosta 310,400,000 kronor, för 7

meter djupgående fartyg 199,100,000 kronor och för 5 meter djupgående

fartyg 130,600,000 kronor, skulle enligt af kaptenen Petersson gjorda

beräkningar en kanal mellan Vänern och Mälaren ''med samma seglationsdjup

som Trollhätte och Göta kanaler d. v. s. 2,7 meter betinga

en kostnad af endast 66,000,000 kronor.

De tekniska delegerade, herrar Hansen, Richert och Wijnbladh, hafva

äfven yttrat sig om de dimensioner, som lämpligen böra gifvas åt en

framtida kanal mellan Vänern och Mälaren liksom åt viktigare utgreningar

af mellersta Sveriges stora kanalsystem. De hafva därvid uttalat, att

djupet för dessa iniandskanaler borde bestämmas till 3 meter på slusströsk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 130.

lama eller ungefär samma djup, som nu finnes i Trollhätte och Göta kanaler, - och som är det största vid kontinentens inlandskanaler förekommande.

Slussarna borde i öfverensstämmelse med moderna principer få en längd i

slusskammaren af 67 meter och en fri bredd af 9,9 meter. En dylik kanal

vore lämpad för ett normalt fartygsdjup af 2,7 meter, och typen kunde

därför i öfverensstämmelse med den terminologi, som användts i de föreliggande

kanalförslagen, betecknas såsom en 2,7 meters kanal.

Kommissionen har af sina delegerades utredning lunnit konstateradt,

att genomförandet af en dylik kanaltyp skulle å de sträckor, som delegerades

undersökning omfattar, kunna ske för endast omkring halfva

kostnaden mot den, en o meters kanal skulle kräfva.

Kommissionen anser sig emellertid icke hafva anledning göra något

bestämdt uttalande öfver delegerades ifrågavarande förslag, men vill dock

framhålla såsom önskvärdt, att vid en kommande utredning rörande utvecklingen

af det inre svenska kanalsystemet en allmän normaltyp ma blifva

antagen, samt att därvid den af de delegerade förordade typen måtte

tagas i allvarligt öfvervägande.

Hvad angår andra frågan eller huruvida hänsynen till landets iLEnkanaU

försvar betingar en kanal mellan Vänern och Kattegatt eller en försvaret.

Sveakanal med större djup än 4—5 meter, får kommissionen anföra

följande:

Sin hufvudsakliga betydelse ur militär synpunkt måste en kanal ta

för sjöförsvaret. Därvid bör emellertid framkallas, att en kanal icke har

något sjömilitärt värde i annat fall än om den utgör en sammanhängande

vattenvägs förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt. En kanal mellan

Vänern och Kattegatt förlorar sålunda allt värde tör sjöförsvaret, såvidt

den icke utgör en länk i ett kanalsystem mellan nämnda haf.

För att flottan måtte under krig kunna fylla sin uppgift att för- Flottans behindra

fientliga landstigningsförsök på våra kuster samt, i den mån fyl- större kanal,

landet af denna hufvuduppgift det medgifver, dels skydda kusterna tör

brandskattningsföretag och andra krigsoperationer och dels trygga handeissjöfarten,

måste flottan till det yttersta söka bevara sin rörelsefrihet.

_ _

Stockholms skärgård är ur strategisk och taktisk synpunkt det viktigaste

operationsområdet på rikets ostkust, hvarför sjöstridskrafterna

till stor del där böra hållas samlade, men är det af stor vikt, att

större eller mindre del af flottan kan från nämnda operationsområde

förflyttas till västkusten. I händelse al krig är det nämligen antagligt,

att fiendens operationer delvis komma att gå ut på att afbryta turbin
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o ISO.

delserna mellan hafvet och vår på västkusten belägna största handelsstad

Göteborg. En förflyttning af svenska sjöstridskrafter från ostkusten

till vår västra kust, är dock under sådana förhållanden ett mycket

vanskligt företag, hvarför det för flottans operationer skulle vara af

synnerligen stor betydelse, om dess fartyg kunde i en kanal genom

Sverige förflyttas från Östersjön till Kattegatt eller tvärt om. För att

kanalen skall få fullt sjömilitärt värde fordras dock, att icke blott flottans

mindre fartyg såsom torped- och undervattensbåtar, jagare samt torpedkryssare

kunna befara densamma, utan att den äfven kan passeras af

samtliga våra pansarfartyg.

Vår nuvarande fartygsmateriels hufvuddimensioner finnas angifna å

den vid kommissionens betänkande fogade bilagan n:r 2 (sid. 87 i bilagshäftet).

I denna bilaga hafva äfven upptagits hufvuddimensionerna på

det pansarfartyg af ny typ, som af 1907 års sakkunniga rörande sjökrigsmaterielen

föreslagits. Häraf framgår, att 6,6 meter för närvarande

är det största djupgående, som man tänkt sig för våra pansarfartyg.

Beträffande dimensionerna å en vattenväg genom Sverige hafva chefen

för flottans stab och marinförvaltningen år 1907 afgifvit utlåtanden0).

Enligt chefens för flottans stab utlåtande borde vattendjupet i

kanalen icke göras mindre än 10 meter med öfriga dimensioner sådana,

att fartyg af 130 meters längd och 20 meters bredd kunna använda

densamma. Marinförvaltningen har häri instämt utom hvad beträffar

djupet, hvilket nämnda ämbetsverk anser böra kunna minskas till 9

meter.

Beträffande djupet i en eventuell kanal mellan Östersjön och Kattegatt

hafva sålunda de maritima myndigheterna, som yttrat sig i frågan,

varit af något olika meningar, men därom att kanalen bör medgifva

passage för våra största stridsfartyg hafva de dock varit enstämmiga.

Som framgår af redogörelsen beträffande dimensionerna på våra nu

projekterade största örlogsfartyg och med hänsyn tagen till våra militärleders

och den viktiga förbindelsevägens genom Öresund hittills undersökta

och nu tillgängliga djup skulle en 7 meter djup farled för närvarande

vara tillfyllest för det sjömilitära behofveit. Men då frågan

gäller att bedöma ett så storartadt företag som en farled mellan Östersjön

och Kattegatt, måste hänsyn tagas till framtida kraf, som betingas

af den alltjämt fortgående utvecklingen inom sjökrigsmaterielen, hvilken

i stort sedt på den senare tiden varit i en ständig tillväxt hvad dimensionerna

beträffar.

*) Se sid. 19 i Trollhättestvrelsens förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

13

Eu anledning till att våra stridsfartygs djupgående icke alltför mycket

ökas torde likväl finnas däruti, att fartygen måste kunna framgå i de

viktigaste lederna i våra skärgårdar, men då dessa leder till djup och

navigeringsmöjlighet på många ställen äro begränsade till mindre dimensioner

än hvad nutidens skeppsbyggnadskonst gifver åt de vid de stora

hafven belägna nationernas stridsfartyg, är det nödvändigt att anpassa

våra fartygs storlek efter dessa förhållanden. Örlogsfartyg i allmänhet

måste äfven i stor utsträckning kunna begagna sig af befintliga dockor

samt kajer och andra anordningar vid de militära varfven, och torde

denna omständighet i sin mån hafva bidragit till att djupgåendet hos

de moderna stridsfartygen i allmänhet icke proportionsvis följt den

ökning, som gifvits fartygens dimensioner i längd, bredd och deplacement,

utan har djupgåendet snarare tenderat att minskas. Som maximigräns

för moderna stridsfartygs djupgående torde man i allmänhet kunna sätta

8,5 eller högst 9 meter.

Då djupet i en kanal väsentligen inverkar på anläggningskostnaderna,

är det nödvändigt att utan åsidosättande af de fordringar, som med kanalföretaget

äro afsedda att tillgodoses, söka nedbringa djupet till det minsta

möjliga. Till följd häraf och med hänsyn till att örlogsfartygens djupgående

i viss mån torde kunna begränsas, äfven om dimensionerna i öfrigt

ökas, synas de militära fordringarna kunna blifva tillgodosedda, äfven om

djupet i en kanalanläggning genom Sverige mellan Östersjön och Kattegatt

sättes något lägre än hvad de militära myndigheterna hittills föreslagit.

Djupet i en sådan kanal synes likväl icke böra göras mindre än

att fartyg med ett djupgående af 8 meter skulle kunna framföras genom

densamma.

Beträffande öfriga dimensioner såsom kanalens bredd, längd och

bredd på slussar samt kurvradier böra dessa mått afpassas så, att kanalen

kan användas af alla de örlogsfartyg, som kunna komma att byggas

med högst 8 meters djupgående.

För landtförsvaret kan en kanal vare sig mellan Östersjön och Kattegatt

eller Vänern och Kattegatt blott tillmätas sekundär betydelse.

För att utröna i hvad mån armén skulle kunna draga någon

nytta af någon af dessa kanaler, måste först utredas de krigslägen, i

hvilka kanaler i allmänhet kunna tänkas användbara som transportlinjer

för trupper tillhörande landtförsvaret eller för till dessa trupper afsedda

förnödenheter.

När en del af hären sättes på krigsfot, kan för densamma erforderliga

transporter i stort tänka3 blifva för det första koncentrerings
-

Arméns behof

af kanaler.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

transporter, hvarigenom de olika truppafdelningarna från respektive mobiliseringsplstser

i hemorten förflyttas till krigsskådeplatsen för att där

i allmänhet förenas till af olika vapenslag bestående större truppförband.

Vidare kan man tänka sig sådana trupptransporter från en krigsskådeplats

till en annan. Och slutligen blifver ett lands kommunikationslinjer

i krigstid till största delen upptagna dels för att ombesörja tillförseln till

den å krigsskådeplatsen opererande härafdelningen af personal och hästar,

materiel och förnödenheter dels för att från härafdelningen undanföra

det som tillfälligtvis eller för beständigt måste undanskaffas såsom

sjuka, sårade, krigsfångar, krigsbyte m. m. Dessa senare slag af

transporter i härens rygg kunna här betecknas såsom étappväsendets

transporter.

Tänker man sig nu först, huruvida kanaler i allmänhet och särskildt

de nu ifrågavarande kanalförbindelserna Östersjön—Kattegatt eller

Vänern—Kattegatt skulle lämpa sig för förenämnda koncentreringstransporter

från hemorten till en första krigsskådeplats eller mellan tvänne

krigsskådeplatser, så visar det sig att, med det i allmänhet gynnsamma

järnvägsnät som för närvarande finnes i vårt land och hvilket för

trupptransporter kan väl utnyttjas på grund af numera befintlig, för

ändamålet tillräcklig järnvägsmateriel, nämnda slag af transporter nog

hufvudsakligen komma att utföras genom järnvägarna. Större transporthastighet

ernås onekligen genom järnvägar än genom kanaler. Därtill

kommer, att ifrågavarande transporter måste vara på förhand uppgjorda

för alla förekommande fall och för alla årstider, således äfven

för den tid, då en kanal kan tänkas otrafikabel på grund af ishinder.

Hvad däremot angår étappväsendets transporter, så torde ett kanalsystem,

som i förhållande till en gifven krigsskådeplats och hemorten

för de å krigsskådeplatsen koncentrerade olika truppafdelningarna har

en lämplig riktning, kunna blifva af nytta såsom kompletterande befintliga

järnvägslinjer och särdeles lämpa sig för transporter af sjuka

och sårade från hären samt af lifsförnödenheter till hären. För detta

ändamål synes dock ej nödigt, att kanalen har större djup än t. ex.

4—5 meter.

Enär allt, som gagnar sjöförsvaret, stärker försvaret i dess helhet,

blifver en kanal mellan Östersjön och Kattegatt med tillräckligt djup

indirekt till icke ringa nytta för landtförsvaret. Innan en fiende kan

våga ett så farligt företag som stora sjötransporter af landstigningstrupper

och dessas landsättande, måste hans flotta hafva skaffat sig

öfverlägsenhet på hafvet, så att den kan hålla försvarsflottan innestängd

och hindra alla dess företag mot sjötransporterna och landstignings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 130.

15

trupperna. Kan nu försvarsflottan genom befintligheten af en kanal

mellan Östersjön och Kattegatt få betydligt ökad försvarskraft, måste i

samma mån fientliga landstigningsförsök försvåras och uppskjutas.

Detta medför den fördelen för armén, att den får längre tid till mobilisering,

koncentrering och öfriga förberedelser.

Ehuru således en för sjöförsvaret tillräckligt djup kanal mellan Östersjön

och Kattegatt skulle i hög grad gagna försvaret, samt kommissionen

finner det synnerligen tilltalande, om man kan vidtaga åtgärder, hvilka,

samtidigt med att de befordra handel och näringar, blifva till fördel för

vårt lands försvar, anser kommissionen dock, att en kanal, afsedd

att kunna befaras af våra största pansarfartyg, icke bör byggas, om

af de därmed förenade kostnaderna allt för mycket måste anses vara

utgifvet för försvarets räkning.

Af de verkställda utredningarna framgår, att en för kommersiellt

behof tillräckligt djup farled mellan Vänern och Mälaren kan byggas

för en kostnad af 66,000,000 kronor. En kanal mellan Vänersborg och

Göteborg med de mått, som kommissionen här nedan anser sig böra föreslå,

eller en enkelspårig 4 meters led med slussar och vissa andra arbeten

afsedda för 5 meters fartyg, har beräknats kosta 22,800,000 kronor.

Då, såsom förut omförmälts, en 7 meters farled mellan Stockholm

och Uddevalla kostar minst 255,000,000 kronor och en 9 meters farled

399,400,000 kronor, skulle alltså, om kostnaderna för en 8 meters farled

antagas utgöra medeltalet af dessa summor eller 327,200,000 kronor, af

denna kostnad för en genomgående farled anses för försvarets räkning

utgifna omkring 238 millioner kronor.

Äfven om landet kunde tänkas förmå för försvarsändamål offra ett

så afsevärdt belopp, kan detsamma säkerligen bättre användas för förstärkandet

af såväl marinens som arméns aktiva stridsmedel.

Kommissionen får därför såsom sin åsikt framhålla, att hänsynen

till landets försvar för närvarande ej synes berättiga anläggandet

af en kanal mellan Östersjön och Kattegatt eller del däraf mellan

Vänern och Kattegatt med större djup än det, som ur kommersiell

synpunkt kan anses erforderligt, och detta på grund af de särdeles

stora, kostnader, som anläggandet af en sådan kanal skulle medföra.

Vidkommande tredje frågan eller angående de matt på farled och

slussar, hvilka med hänsyn till spörsmålen under 1 och 2 och de

i öfrigt föreliggande utredningarna för närvarande böra gifvas åt

en kanal ''mellan Vänern och Kattegatt, tillåter sig kommissionen

anföra följande:

Ökning i

kostnad,

betingad af

hänsyn till

försvaret.

III. Mått på

farled och

slussar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Kommissionen finner det vara ådagalagdt, att Trollhätte kanal numera

i det närmaste nått gränsen för sin trafikförmåga, och att något

måste göras för att mellan Vänern och Kattegatt åstadkomma en farled,

å hvilken kunna med låga fraktkostnader framföras större godsmängder

än som är möjligt å den nuvarande Trollhätte kanal.

Visserligen skulle kunna invändas, att det vore ändamålsenligare att

tillgodose det ökade behofvet af förbindelser genom utveckling af järnvägsnätet.

Häremot måste dock framhållas, att en sådan utväg icke

skulle medföra tillräckligt låga fraktkostnader. Den erfarenhet, som står

att vinna från utlandet i detta afseende, är synnerligen belysande och

bekräftar hvad nyss sagts. Kommissionen har därför låtit genom sina

förut nämnda tekniska delegerade utarbeta en redogörelse i ämnet,

hvilken redogörelse är såsom bilaga n:r 3 (sid. 89 i bilagshäftet) fogad

vid detta betänkande och till hvilken kommissionen får hänvisa.

Trollhättestyrelsen har i sitt förslag0) lämnat uppgift å hvad det

kostar att ombygga Trollhätte kanal för 3, 4, 5, 6 och 7 meter djupgående

fartyg, därvid utom hvad angår 3 meters leden angifvits kostnaderna, dels

om kanalen erhölle minskad bredd i Karls graf i närheten af Vänersborg och

bergkanalen vid Trollhättan, dels ock om den byggdes med dubbelspårig

bredd hela vägen. Vidare har Vattenbyggnadsbyrån uppgjort kostnadsberäkningar

för såväl öfverhöjd kanal som nivåkanal mellan Vänersborg

och Uddevalla med motsvarande djup Det har därvid visat sig, att, då

det är fråga om djup å 5 meter och därunder, det blir billigare att ombygga

Trollhätte kanal än att anlägga en kanal till Uddevalla. Vid

större djup blir däremot förhållandet annorlunda00) Slutligen har i det

föredrag, som grosshandlaren Waller på begäran af kommissionen hållit

inför densamma, förordats, att Trollhätte kanal ombygges till en moderniserad

3 meters led, hvarjämte Kanalflottans ångfartygsbefälhafvaresällskap

uttalat den åsikten, att den bästa lösningen af frågan vore att

bibehålla den nuvarande leden för 2,7 meter djupgående fartyg och

endast å alla ställen, där slussar förekomma, utom vid Åkersström göra

dessa dubbla men med samma mått som för närvarande.

Af de framlagda förslagen till förbättrad farled mellan Vänern och

Kattegatt anser kommissionen dem, som afse kanaler med större djup

än 5 meter, icke kunna nu ifrågasättas till utförande. Då kommissionen

behandlade frågan om en kanal mellan Östersjön och Kattegatt, yttrade

sig kommissionen angående den ringa utsikt, som funnes för att stora

*) Sidan 110 i Trollhättestyrelsens förslag.

**) Sammanställning af kostnadsberäkningarna finnes i Trollhättestyrelsens förslag

sid. 110 och Vattenbyggnadsbyråns förslag sid. 45—48.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

hafsgående fartyg skulle befara kanalen. Hvad kommissionen sålunda

anförde gäller äfven beträffande en kanal mellan Vänern och Kattegatt.

Om också kanalen gjordes tillräckligt djup, skulle det antagligen ytterst

sällan förekomma, att en oceanångare ginge upp i Vänern, och att för

sådana undantagsfall gifva ut tiotals millioner kronor lärer icke vara

tillrådligt.

Under det en 5 meters kanal i Trollhätteleden beräknats kosta

32,230,000 kronor och i Uddevallaleden 37,060,000 kronor, betingar

nämligen en 7 meters kanal i Trollhätteleden 68,400,000 kronor och i

Uddevallaleden 55,930,000 kronor. En 9 meters kanal, som lämpligen endast

kan byggas i Uddevallaleden, kostar 89,000,000 kronor. Hvad angår

Uddevallaleden afse dessa siffror öfverhöjda kanaler. Nivåkanaler blifva

betydligt dyrare.

Af förslagen angående kanalleder med 5 meters seglationsdjup och

därunder anser kommissionen, att den af Kanalflottans ångfartygsbefälhafvaresällskap

förordade tillbyggnaden af nya slussar endast utgör en

åtgärd till hälften, som blott för några få år skulle kunna tillfredsställa

trafikutvecklingens kraf. Kommissionen kan därför icke tillstyrka, att

penningar nedläggas på en sådan tillbyggnad. Någon kostnadsberäkning

rörande detta förslag har icke uppgjorts, men för kommissionen

har meddelats, att det sannolikt komme att medföra en utgift, uppgående

till omkring 6,000,000 kronor.

Däremot anser kommissionen, att förslaget att i samma sträckning

som den nuvarande Trollhätte kanal bygga en 3 meters led med tidsenliga

slussar onekligen skulle medföra en ganska afsevärd förbättring.

Om blott tillräckligt många slussleder inrättas, skulle därigenom vinnas

det målet, att kanalen under en ganska lång följd af år blefve i

stånd att mottaga den godsmängd, som kan ifrågakomma att fraktas på

densamma. Trollhättestyrelsen har framhållit, att man icke borde räkna

med en längre tidrymd än 40—50 år. Liksom det vore oriktigt att genom för

små mått sätta en hämsko på en utveckling, som kunde vara direkt beroende

af att en rymlig led komme till stånd, borde man icke lägga ned penningar

i en onödigt stor kanal och därigenom antingen betunga trafiken

med större kanalafgifter, än som eljest skulle behöfvas eller förorsaka

staten ständiga ränteförluster. Man borde äfven taga hänsyn till, att

tekniken i våra dagar ginge raskt framåt, och att det därför om 40 eller

50 år kunde finnas anledning att ombygga en kanal äfven ur annan synpunkt

än att göra den större.

Om endast en 3 meters led anordnas, bör den på skäl, som af både

Trollhättestyrelsen och Vattenbyggnadsbyrån framhållits, i sin helhet göras

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 91 Höft. 3

Tidsenlig

meters led.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Trollhätte
styrelsens
förslag.

dubbelspårig1, för att den väntade trafiken måtte kunna framföras. En

sådan farled mellan Vänersborg och Göteborg har af Trollhättestyrelsen

beräknats kosta omkring 16,600,000 kronor.

Ehuru kommissionen, på sätt omförmälts, anser det kunna ifrågasättas

att utföra förslaget att ombygga Trollhätte kanal till en dubbelspårig

3 meters led, vill kommissionen dock framhålla, att härigenom

endast skulle skapas en farled, som hufvudsakligen blefve en inlandskanal,

och att man följaktligen blott skulle nå ett af de mål, som

under frågans föregående behandling ansetts böra vinnas genom en förbättrad

farled'' mellan Vänern och Kattegatt. Det andra målet eller att

erhålla en kanal för verkligt sjögående fartyg skulle icke förverkligas.

Kommissionens tekniska delegerade hafva i sitt utlåtande framhållit,

att det system af större sjöar, hvilka såsom ett bälte vore belägna tvärs

öfver mellersta Sverige, borde genom moderna vattenvägar ställas i ett

inre samband med hvarandra och med hafvet såväl öster- som väster ut.

Då de yttersta länkarna i sjösystemet, Vänern och Mälaren, läge relativt

nära hafskusterna och för jämförelsevis låga kostnader kunde genom

farleder för sjögående fartyg göras till vikar af hafvet, borde man också

begagna sig af detta gynnsamma förhållande och gifva ifrågavarande

vattenvägar de dimensioner, som sjöfarten i berörda afseende kunde fordra.

Hvad delegerade sålunda anfört finner kommissionen beaktansvärdt

särskildt hvad angår Vänern med dess stora och på utvecklingsmöjligheter

rika uppland samt dess på de flesta ställen djupa vatten. Kommissionen

anser det vara synnerligen önskvärdt, om Vänern kunde genom

måttliga kostnader göras tillgänglig för fartyg, som med verklig

ekonomisk fördel kunna befara de närbelägna hafven.

Erfarenheten har gifvit vid handen, att fartyg för att ekonomiskt

bära sig måste gifvas olika storlek allt efter som de skola trafikera mer

eller mindre aflägsna farvatten. Ju längre bort fartygens destinationsorter

äro belägna desto större och, för att vara sjödugliga, äfven desto

mera djupgående måste de göras.

Ett 4 meter djupgående fartyg, hvilket lastar omkring 1,300 ton,

anses kunna med fördel befraktas till samtliga Östersjö- och Nordsjöhamnar

samt till hamnar vid Engelska kanalen och Frankrikes kust vid

Atlanten. Ökas djupet till 5 meter, då en last på omkring 2,400 ton

kan intagas, lära fartygen kunna med godt resultat trafikera äfven Medelhafvet.

För att vinna ofvan angifna mål att göra Vänern tillgänglig för

verkligt sjögående fartyg har Trollbättest}Trelsen för sin del föreslagit,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

att Trollhätte kanal måtte ombyggas till en 4 meters led, men att slussar

ocb vissa andra arbeten skulle utföras med de mått, som fordras för 5

meter djupgående fartyg.

När framdeles så beböfdes, kunde leden, utan att kostnaderna blefve

större än om arbetena verkställts från början, fördjupas till 5 meter i

dess helhet.

Förslaget upptager fristående slussar vid Brinkebergskulle, Akerssjö

och Ström, där terrängen medgifver anläggning af sådana slussar. En

trappa af 3 kopplade slussar är däremot föreslagen vid Trollhättan ned

till Holmens tegelbruk. Då en dylik slusstrappa icke har samma trafikförmåga

som en fristående sluss, afser förslaget dubblering af slusstrappan

men däremot icke af de nyssnämnda fristående slussarna.

En enligt nu angifna tekniska bestämmelser verkställd ombyggnad

af Trollhätte kanal har styrelsen beräknat kosta 25,650,000 kronor.

Enär denna summa är synnerligen betydande och en minskning af

densamma medför större säkerhet för att företagets afkastning skall blifva

den beräknade utan höjning af nuvarande kanalafgifter, har kommissionen

sökt någon utväg, hvarigenom det belopp staten nu bebofver utgifva,

skulle kunna nedbringas, utan att man äfventyrar vinnandet af målet

att göra Vänern tillgänglig för verkligt sjögående fartyg. En sådan

utväg ligger enligt kommissionens förmenande däruti, att leden för

närvarande bygges enkelspårig äfven i Trollhättans slusstrappa. Visserligen

får en dylik led icke obetydligt mindre trafikförmåga än den

med dubbel slusstrappa försedda, men i betraktande af de föreslagna 5

meters slussarnas rymliga mått torde den dock för afsevärd tid framåt

vara tillfyllest, och detta så mycket mer som båda de äldre slusslederna

vid Trollhättan kunna bibehållas. ,Kommissionen vill nämligen framhålla,

att, om 5 meters slussar anordnas, i en sluss kunna samtidigt

insläppas flera af de mindre båtar, som äfven efter kanalens fördjupande

gifvetvis fortfarande komma att befara densamma.

Genom att sålunda bygga en enkelspårig 4 meters led med slussar

och vissa andra arbeten afsedda för 5 meters fartyg skulle kostnaden

kunna nedbringas till 22,800,000 kronor. Ehuru denna summa med ett

så stort belopp som omkring 6 miljoner kronor öfverstiger kostnaden

för en dubbelspårig 3 meters led, anser kommissionen dock dess utgifvande

väl kunna försvaras, då därigenom, utöfver hvad som vinnes genom

en led af sistnämnda slag, ernås högst väsentliga fördelar.

Fartyg, som äro konkurrenskraftiga å de Sverige närbelägna hafven,

skulle kunna gå direkt upp i Vänern, och om dessa fartygs storlek fram
-

Enkelsp&rig

i metera led.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

deles behöfver ökas, skulle kanalen för måttliga kostnader kunna fördjupas

till en 5 meters led. Industrin i trakterna omkring Vänern skulle

erhålla det uppsving, som de länge efterlängtade lägre frakterna alltid

pläga medföra.

Särskildt för Värmland skulle det blifva af betydelse, att dess massgods

till stor del icke skulle behöfva omlastas i Göteborg utan kunna

å sjögående fartyg eller pråmar forslas direkt från eller till Vänerhamn,

äfvensom att i de fall, då omlastning kommer att ske i Göteborg, densamma

kan företagas uti betydligt större fartyg än nu är förhållandet

och därigenom göras väsentligt billigare.

Såsom ett bevis på hvilket behof verkligen finnes för Värmland att

kunna befrakta direkt till utlandet gående fartyg, vill kommissionen meddela,

att trots de höga frakter, som nu måste erläggas, till följd af att

kanalbåtarna icke kunna intaga större last än högst omkring 300 ton,

under år 1907 från Karlstads tullkammardistrikt till utländska hamnar

utklarerats 450 fartyg med last å tillhopa 102,176 ton och under år

1908 387 fartyg med last al tillhopa 89,985 ton. Medellasten per fartyg

utgjorde således för år 1907 227 ton och för år 1908 232 ton.

En omständighet, som särskildt kraftigt talar för anordnande af en

4 meters led, är att kanalen eljest icke kan befaras med tidsenliga sjögående

pråmar, hvilka icke lämpligen kunna gifvas ett mindre djupgående

än omkring 4 meter. I utlandet har trafik med sådana pråmar

under senare tiden med gynnsamma resultat ägt rum och man lärer

fästa mycket stora förhoppningar vid detta kommunikationsmedels framtida

utveckling. Kommissionen vill i detta afseende hänvisa till den i

bil. n:r 4 (sid. 104 i bilagsliäftet) intagna sammanställningen af djupgående

pråmars mått m. m.

Genom att göra äfven slussarna med blott de dimensioner, som

erfordras för 4 meters fartyg, skulle kostnaden ytterligare minskas med

omkring 2,600,000 kronor eller från 22,800,000 kronor till omkring

20,200,000 kronor.

Kommissionen kan emellertid icke tillstyrka, att denna besparing vidtages,

enär kommissionen anser det synnerligen viktigt, att kanalen kan

utan alltför stora kostnader framdeles förändras till en 5 meters led,

därest behof däraf skulle uppstå.

En sådan förändring kan emellertid ej utan mycket dryga kostnader

ske vid Trollhättan, ty om en 4 meters slusstrappa där nu anlägges

i den föreslagna billigaste sträckningen, måste en 5 meters slussled, då

den tilläfventyrs framdeles behöfves, byggas i den betydligt dyrare

sträckningen mellan Åkerssjö och Åkersström.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

21

Den förut påpekade möjligheten att i en 5 meters sluss på en gång

insläppa flera mindre fartyg är äfven af stor betydelse, särskildt om

endast enkla slussar tills vidare byggas.

Kommissionen anser sig böra i detta sammanhang påpeka, att, om

en 4 meters kanal anlägges mellan Vänern och Kattegatt, en del af

Vänerns hamnar måste fördjupas, därest de skola kunna mottaga de

större fartyg, som därefter komma att befara kanalen. I den mån vederbörande

samhällen icke själfva förmå vidkännas kostnaderna för hamnarnas

fördjupning, kan staten möjligen blifva tvungen att träda emellan.

Några afsevärdare utgifter torde dock icke därigenom komma att förorsakas

statsverket. De Vänerhamnar, som till en början behöfva kunna

angöras af större fartyg, äro egentligen blott hamnarna vid Karlstad,

Kristinehamn, Otterbäcken och Åmål. I Karlstad äro nya kajer redan

anlagda för 4 meter djupgående fartyg, hvaremot uppmuddring af hamnbassäng

och inseglingsränna återstår. Det senare arbetet jämte skyddsanordning

mot igenslamning uppgifves kosta omkring 235,000 kronor.

Uppmuddring af hamninloppet vid Kristinehamn för 4 meters djup

lärer beräknas till 150,000 kronor och af inloppet till Otterbäckens

hamn för samma djup till 35,000 kronor. För Åmål förlägges en hamnutvidgning

enligt uppgift lämpligast till Näsviken, i hvilket fall upptagning

af segelränna endast torde medföra synnerligen ringa kostnad.

På grund af hvad lotsstyrelsen uti afgifvet utlåtande af den 8

oktober 1895 anfört och af hvad lotsbefälhafvaren å Vänern nyligen

meddelat, torde några afsevärda kostnader för upptagande af segelled i

Vänern ej heller uppstå.

Till sist vill kommissionen söka bemöta några af de invändningar,

som gjorts mot Trollhätte kanals ombyggnad till en 4 meters led.

Uti en till kommissionen ingifven skrift har Kanalflottans ångfartygsbefälhafvaresällskap

uttalat den farhågan, »att en större kanal, som läte

exempelvis upp till 1,200 å 1,500 tons båtar passera, skulle lägga trafiken

i afsevärd om ej i allra största mån i händerna på utländska rederier,

som lätt kunde skicka sina, för en sådan trafik mera afsedda båtar direkt

upp till Vänerns hamnar och där hämta det gods, som sedan i utländska

hamnar skulle distribueras till olika länder».

Kommissionen kan emellertid icke tillmäta dessa betänkligheter

någon afsevärd betydelse. För närvarande förekomma så godt som

inga utländska fartyg å kanalen, och äfven om den ombygges till en

4 meters led, lärer förhållandet blifva i stort sedt detsamma. Väl torde

det kunna ifrågakomma, att enstaka utländska fartyg ginge upp genom

Fördjupning

af Yänerns

hamnar.

Farhågan atfc

en utvidgad

kanal skulle

gynna utländska

fartyg.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Ben minskade

omlastningen

i Göteborg.

kanalen, men de svenska rederierna komma helt visst att liksom förut

behärska denna led. De torde så småningom insätta fartyg, hvilka

speciellt äro lämpade för kanalen, och få därigenom ett gifvet öfvertag

i konkurrensen med utländskt tonnage. En utländsk ångare, som skall

passera kanalen, torde icke kunna undvara lots såväl å kanalen som på

Vänern, och betydliga kostnader uppstå därigenom, hvilka i regel icke

behöfva drabba inhemska rederier. Våra nuvarande befälhafvare hafva

visat sig synnerligen kompetenta att på egen hand manövrera i kanalen,

och förhållandet torde icke blifva väsentligt annorlunda, då de få större

båtar under sitt befäl. Kommissionen vill dessutom påpeka, att i sjöfarten

mellan Sverige och utlandet, där utländska rederier hafva betydligt

lättare att täfla med de svenska än beträffande trafiken å den blifvande

kanalen, de svenska rederierna visat sig mycket konkurrenskraftiga och

under de senare åren i framträdande grad utträngt utländska fartyg.

Vidare har från köpmanskretsar i Göteborg antydts, att genom kanalens

ombyggnad till större djup Göteborgs affärsmän skulle göra förluster,

genom att den nu nödvändiga omlastningen i Göteborg icke sedan

skulle ifrågakomma. Kommissionen vill icke förneka, att så till viss

mån skulle blifva fallet, då en af fördelarna med en djupare kanal just

är, att man delvis slipper godsets omlastning i Göteborg. Kommissionen

anser sig dock böra framhålla, att, såsom kommissionen förut påpekat,

allt gods, som skall befordras på oceangående fartyg, hvilka

anlöpa Göteborg, fortfarande kommer att där omlastas. Äfvenledes torde

Göteborg på grund af sina många regelbundna sjöförbindelser med utlandet

allt framgent komma att blifva omlastningsplatsen för en stor

mängd varor, som från Vänern skeppas till utlandet och för hvilka bestämda

afgångstider äro erforderliga. Dessutom torde till följd af det

uppsving i handel och industri, som genom en förbättrad kanal säkerligen

kommer att uppstå i landskapen omkring Vänern, och hvaraf

Göteborg såsom dessa landskaps kommersiella hufvudort gifvetvis måste

beredas stora fördelar, Göteborgs affärsmän säkerligen ganska snart

få rik ersättning för den minskade förtjänst på omlastning, som till

äfventyrs kan uppkomma.

Under åberopande af hvad sålunda anförts får kommissionen såsom

svar å den tredje af de utaf Eders Kungl. Maj:t till kommissionen ställda

frågorna meddela, att kommissionen anser, att en förbättrad farled

mellan Vänern och Kattegatt för närvarande bör anläggas

såsom enkelled med 4 meters seglationsdjup men med slussar och

vissa andra arbeten af sedda för 5 meter djupgående fartyg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition No 130.

23

Hvad angår den fjärde frågan eller huruvida en ny, förbättrad

farled mellan Vänern och Kattegatt med sålunda gifna matt lämpligast

bör anläggas i ungefär samma sträckning som den nuvarande

Trollhätte kanal, eller om kanalen bör få sin slutpunkt vid

Uddevalla, får kommissionen anföra följande:

Genom hvad kommissionen anfört vid besvarande af den tredje

frågan, har kommissionen angifvit sin ställning till den fjärde. Kommissionen

vill emellertid närmare angifva de skäl, som tala för att en

kanal med de mått, som kommissionen tillstyrkt, bör få sin ändpunkt

vid Göteborg.

Den af kommissionen förordade enkelspåriga kanalen mellan Vänersborg

och Göteborg med 4 meters seglationsdjup men med slussar och vissa

andra arbeten afsedda för 5 meter djupgående fartyg har beräknats kosta

22,800,000 kronor, under det en enkelspårig kanal med samma dimensioner

mellan Vänersborg och Uddevalla skulle betinga, om den byggdes

såsom öfverhöjd kanal 30,500,000 kronor och ifall den utfördes

såsom nivåkanal 40,000,000 kronor. Vidkommande den af kommissionen

såsom möjlig ifrågasatta utvägen att bygga en dubbelspårig 3

meters kanal mellan Vänersborg och Göteborg skulle en sådan kanal

kosta omkring 16,600,000 kronor. En öfverhöjd 3 meters dubbelled

mellan Vänersborg och Uddevalla har åter beräknats kosta 25,960,000

kronor och en sådan led byggd såsom nivåkanal 34,030,000 kronor.

Dessa så väsentligt högre kostnader för en kanal till Uddevalla

anser kommissionen utgöra ett fullgiltigt skäl, för att den nu föreslagna

kanalen bör få sin slutpunkt vid Göteborg.

Vid kostnadssummornas jämförande har kommissionen icke förbisett,

att kostnadsberäkningarna för ombyggnad af Trollhätte kanal

endast afse en farled från Vänern till Bohusbanans bro vid Göteborg,

under det kostnadssiffrorna för en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla

afse en farled ända ut till hafvet. Det torde emellertid aldrig

med fog kunna ifrågasättas annat än att Göteborg skall bekosta den

nödvändiga uppmuddringen af Göta älf nedanför Bohusbanans bro.

I det uppgjorda förslaget till ny hamn för Göteborg ingår äfven Göta

älfs uppmuddring till nämnda bro till ett djup af minst 4 meter.

För att kanalen skall få sin ändpunkt vid Göteborg tala äfven

andra skäl än den minskning i kostnader, som därigenom skulle

uppstå.

Då det icke kan blifva tal om att nedlägga Trollhätte kanal, skulle

genom att bygga en kanal till Uddevalla skapas två leder. Häraf blefve

antagligen följden, att ingendera kanalen skulle bära sig.

IV. Kanalen*

sträckning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Strömsättningen

i en kanal

mellan Yänern

och Göteborg.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 130.

Af stor vikt anser kommissionen det äfven vara, att den ombyggda

kanalen kommer att gå förbi Trollhättan, som redan nu är ett

stort industrisamhälle. Sedan statens stora kraftstation vid Trollhättan

blir färdig, kan man vänta, att Trollhättan såsom industrisamhälle

går en storartad utveckling till mötes. Då billiga frakter äro en viktig

betingelse för all industri, skulle säkerligen Trollhättans uppblomstring

ytterligare befordras, om större sjögående fartyg kunde gå dit upp på

Göta älf. Enär staten är ägare af vattenkraften vid Trollhättan och af

en stor del af den obebyggda marken därstädes, kommer staten att

få afsevärd fördel af Trollhättans utveckling.

Kommissionen vill icke förneka, att i en framtid fråga kan uppstå

att sammanbinda Vänern och Kattegatt medelst en kanal för stora hafsgående

fartyg. Den alltjämt pågående ökningen i fartygens storlek,

ändrade förhållanden inom Vänerns uppland och den därvarande industrin

kunna möjligen betinga en dylik anläggning snarare än man nu synes berättigad

att tro. Om och när en sådan kanal för stora hafsgående fartyg

kan behöfva byggas, skall det antagligen visa sig lämpligast att förlägga

kanalens ändpunkt till Uddevalla. Det skall då underlätta frågans lösning,

att icke genom en kanal med de mindre mått, som kommissionen

nu förordar, den för en större kanal fördelaktigaste sträckningen redan

är upptagen.

Kommissionen har icke förbisett, att i en farled mellan Vänersborg

och Göteborg blifver starkare ström än i en kanal mellan Vänersborg

och Uddevalla, i hvilken egentligen icke kommer att uppstå annan strömsättning,

än som blifver en följd af slussarnas af- och påtappning.

Då enligt af Trollhättestyrelsen verkställd beräkning strömhastigheten

i en 4 meters kanal mellan Vänersborg och Göteborg icke skulle

blifva större än 1,2 meter i sekunden eller omkring 2,4 knop och detta

endast på några få ställen och vid tillfällen af största afbördning från

Vänern, torde strömhastigheten dock icke blifva besvärande äfven för

större fartyg.

Den nu nämnda strömhastigheten är beräknad i enlighet med det

program för Vänerns reglering, som för närvarande föreligger och som

afser en största afbördning af 900 kubikmeter i sekunden. Skulle det

visa sig, att större afbördning behöfver vid vissa tillfällen äga rum,

finnes intet hinder att genom Göta älfs upprensning på de få ställen,

där sådant är af nöden, hålla maximihastigheten inom den förut beräknade.

Kommissionen får alltså såsom svar å den fjärde frågan såsom

sin mening uttala, att den af konmiissionen förordade nya, för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130. 25

bättrade farleden mellan Vänern och Kattegatt lämpligast bör anläggas

i ungefär samma sträckning som den nuvarande Trollhätte

canal.D

Trollhätte kanal har en synnerligen stor betydelse för vidsträckta

delar af vårt land. Den sätter Sveriges största insjö Vänern i förbindelse

med hafvet och möjliggör sålunda direkt fraktfart till hafvet ej

blott från Vänerns stränder utan jämväl från alla orter, hvilka genom

kanaler eller segelleder äro förbundna med detta inhaf. På sådant sätt

kunna till Trollhätte kanals direkta trafikområde räknas ej blott de af

segelbara vattenvägar genomskurna delarna af Värmland och Dalsland,

utan äfven Vätterns stränder och delar af Göta kanal samt därmed sammanhängande

mindre sjösystem. Men dessutom måste till Trollhätte kanals

trafikområde räknas alla de trakter, som hafva järnvägsförbindelser

till hamnarna vid Vänern och därmed förbundna segelleder, och hvilka

ligga på sådant afstånd från dessa hamnar, att transporten på järnväg

direkt till kusten blir mindre förmånlig än den blandade transporten på

järnväg och vattenväg. Motsvarande blir naturligtvis förhållandet vid

transporter från kusten in i landet. Dock har kanalen för närvarande

sin största betydelse för exporten, hvilket framgår däraf, att godsmängden

i riktning mot kusten är omkring dubbelt så stor som i motsatt

riktning. Trollhätte kanals trafikområde måste emellertid räknas ännu

vidsträcktare, än hvad nyss påpekade faktorer gifva vid handen, och

detta af det skäl, att Göteborg såsom export- och importhamn gifvetvis

erbjuder synnerligen stora fördelar, och att godset därför äfven från

aflägsnare orter har benägenhet att söka sig väg öfver denna hamn.

Trafikområdet kan sålunda anses omfatta ej allenast stora delar af Bohuslän,

Västergötland och Dalsland samt så godt som hela Värmland

utan äfven afsevärda delar af Dalarne, Härjedalen, Västmanland och

Närke samt mindre delar af Södermanland, Östergötland och Småland.

Bland de varor, för hvilka kanalen utgör den naturliga befordringsvägen,

intaga trävarorna med deras förädlingsprodukter, pappersmassa

och papper, främsta rummet. Detta framgår tydligt däraf, att dessa varor

för närvarande utgöra omkring 60 procent af kanalens hela godsmängd.

För stenkolsimporten till de inom upplandet belägna industriella anläggningarna

har kanalen gifvetvis äfven stor betydelse, och denna betydelse

förringas ej, om vattenkraften i större utsträckning kommer till

användning, ty stenkol eller koks blifva ändock nödvändiga för ett stort

antal fabrikationer. Då den värmländska bruksindustrien har behof af

Bill. till Riksd. Prof. 1909. I Sami, ''/ Afd. 91 Haft. 4

Departements
chefens
yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Norrbottens malm, hvilken billigast fraktas öfver Narvik och Göteborg,

komma motsvarande transporter allt mer att ske på kanalen, i synnerhet

om den förbättras. Bland öfriga för trafikområdet viktiga godsslag,

hvilkas befordran lämpligen äger rum på vattenväg, må nämnas järn,

spannmål, gödningsämnen, naturlig och konstgjord sten samt råvaror

för fabrikerna.

Det framgår häraf, att ifrågavarande vattenvägsförbindelse är af

största vikt för de betydande industrierna inom kanalens uppland.

Emellertid har den af Trollhättestyrelsen verkställda utredningen

angående trafikförhållandena å Trollhätte kanal gifvit vid handen, att

den nuvarande farleden icke bekvämligen kan tillgodose en afsevärdare

ökning af trafiken utöfver den år 1906 och 1907 iakttagna. I sådant

afseende ber jag få nämna, att kanalen approximativt beräknats kunna

utan olägenhet genomsläppa omkring 80 fartyg om dygnet, en siffra,

som dock under vissa omständigheter kan höjas. Denna gräns har

under åren 1903—1905 nåtts och under åren 1906 och 1907 till och med

öfverskridits.

Äfven kommissionen har funnit ådagalagdt, att Trollhätte kanal

numera i det närmaste nått gränsen för sin trafikförmåga. Det torde

därför vara uppenbart, att något bör göras för att förbättra trafikförhållandena

för de delar af vårt land, som nu betjäna sig af kanalen.

Den tanken har därvid framkastats, att det ökade behofvet af transportmedel

lämpligen skulle kunna tillgodoses genom att mellan Vänern och

Kattegatt anlägga en ny dubbelspårig järnbana eller genom att ombygga

någon af de redan befintliga järnvägarna. Såsom skäl härför

har åberopats, att anläggning af en inlandskanal i allmänhet medför

betydligt högre kostnad per kilometer än byggande af en dubbelspårig

järnväg. Emellertid skulle man genom realiserande af en sådan tanke

icke ernå de fördelar, som vinnas genom en ny tillräckligt stor kanal.

Järnvägar kunna nämligen ingalunda i alla afseenden ersätta kanaler.

Vattenvägarna utgjorde i vårt land länge ett af de viktigaste kommunikationsmedlen,

och intresset för byggande af kanaler var också

stort såväl hos statsmakterna som bland allmänheten. Med järnvägarnas

tillkomst inträdde en förändring härutinnan. Det nya snabba

kommunikationsmedlet, som kunde användas lika väl om vintern som

under andra årstider, ansågs så öfverlägset de dittills varande kanalerna,

att man uteslutande koncentrerade sig på järnvägsbyggande. Sedan

1850-talet, då järnvägar började anläggas i vårt land, har man i Sverige

byggt järnvägar för inemot en milliard kronor, under det föga gjorts

för anordnande af nya vattenvägar eller förbättring af redan befintliga.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

I de stora kulturländerna, där man liksom hos oss under en tid

låtit leda sig af den tanken, att järnvägarna skulle göra kanalerna

mindre behöfliga, och där mäktiga järnvägsbolag för hindrande af konkurrens

inköpt och rent af fyllt igen vissa kanaler, har ett omslag i

tänkesättet numera ägt rum. Man har lärt sig inse, att vattenvägarna

allt fortfarande hafva en viktig uppgift att fylla, och att de äro ett

nödvändigt komplement till järnvägarna.

Vattenvägarnas stora betydelse ligger däri, att de, då fråga är om

transporter på längre afstånd, i allmänhet medgifva väsentligt lägre

fraktkostnader än järnvägarna. Kaptenen i väg- och vattenbyggnadskåren

Ingemar Petersson har i en på kommissionens föranstaltande

gjord utredning angifvit några af anledningarna härtill. Han har därvid

först framhållit det mindre behof af dragkraft, som fordras för

framforsling af gods å kanaler. För att draga fram en viss last behöfves

sålunda, om transporten sker å vattenväg, blott Vas till V40 af

den dragkraft, som erfordras, då transporten äger rum medelst järnväg,

allt under förutsättning af lugnvatten i förra fallet och rak horisontal

bana i andra fallet samt vanlig hastighet i båda fallen. Vidare

utgör en järnvägsvagns vikt omkring 50 å 60 procent af maximilasten,

under det vid vattentransporter motsvarande vikt hos fartyget kan nedgå

till 20 å 25 procent. Anskaffningskostnaden för rörlig materiel å

järnvägar uppgår till omkring 250 kronor för lastton, under det samma

utgift för inre vattenvägar endast belöper sig till mellan 40 och 60

kronor. Slutligen kräfver sjötrafiken betydligt mindre personal än järnvägstrafiken.

Alla dessa omständigheter göra, att kanaler äro särskildt lämpade

att på längre afstånd mellan konsumtions- och produktionsdistrikt transportera

skrymmande och tunga råvaror, hvilka å de ställen, där de skola

användas eller förädlas, icke kunna säljas nog billigt, om man för deras

fortskaffning måste begagna de jämförelsevis dyra järnvägarna. Järnvägarna

åter användas till att samla eller fördela godset inom distrikten,

till att utföra sådana transporter, som måste ske snabbt och på noggrannt

bestämda tider, äfvensom till att fortskaffa de af råvarorna förfärdigade

industrialstren samt lifsförnödenlieter och manufakturvaror

m. m., särskildt då det är fråga om mindre kvantiteter.

I ett afseende äro kanalerna underlägsna järnvägarna såsom trafikmedel

nämligen däruti, att de tillfrysa under vintern. Kontinentens

vattenvägar äro emellertid stängda af is nästan lika länge, som våra

kanaler, men detta hindrar icke, att man där under senare tiden offrat

milliarder kronor på vattenvägarnas utveckling. Industrin har nu en gång

inrättat sig så, att transporterna delvis ligga nere under vintern.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Om det alltså får anses utredt, att järnvägar icke kunna i alla afseenden

ersätta kanaler, utan att det fastmer är nödvändigt, att Sveriges

samfärdsmedel genom anordnande af goda vattenvägar någorlunda likställas

med utlandets, så att en framgångsrik täflan med dess produkter

i den allmänna marknaden underlättas, gäller det att afgöra, på hvad

sätt en bättre vatten vägsförbindelse mellan Vänern och Kattegatt lämpligen

bör anordnas, då, såsom förut omförmälts, Trollhätte kanal numera

i det närmaste nått gränsen för sin trafikförmåga.

Två särskilda förslag till frågans lösning föreligga, dels Trollhättestyrelsens

att ombygga Trollhätte kanal dels ock Vattenbyggnadsbyråns

angående anläggning af en ny kanal mellan Vänern och Uddevalla. Vid

utarbetande af de båda förslagen hafva användts i hufvudsak samma

grunder, och man kan därför få en tillförlitlig jämförelse mellan de

olika kostnaderna. Det har därvid visat sig, att då det är fråga om

djup å 5 meter och därunder det blir afgjordt billigare att ombygga

Trollhätte kanal än att anlägga en kanal till Uddevalla. Vid 6 meters

djup och därutöfver blir däremot förhållandet annorlunda.

Jag tillåter mig här lämna en sammanställning af de beräknade

kostnaderna för en kanalled mellan Vänern och Kattegatt med olika

mått enligt de föreliggande alternativen.

Kanalalternativ.

Anläggningskostnad.

Trollhätte leden.

Uddevalla leden.

Enkelled, men med dubbla

Öfverhöjd kanal.

Nivåkanal.

slussar i slusstrappa:

9

meters seglationsdjup......

—

89,00

milj

. kr.

123,50

milj. kr,

7

)) »

68,40

milj. kr.

55,93

d

»

76,16

7)

»

6

» ■»

47,14

))

43,70

»

7>

60,07

77

))

5

7> »

32,23

77

37,06

»

y>

46,29

77

))

4

» y> med

5 m. slussar....................

25,65

»

77

30,50

»

40,oo

77

))

4

meters seglationsdjup......

22,28

))

27,94

»

7>

38,19

7)

))

Helt enkelled:

4

meters seglationsdjup med

5 m. slussar.....................

22,80

D

))

—

—

Dubbelled:

4

meters seglationsdjup......

22,81

77

))

31,76

»

7)

39,66

7)

))

3

7) s>

16,58

D

»

25,96

»

7)

34,03

77

7)

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

Hvad nu först angår måtten å en ny farled mellan Vänern och Kattegatt,

har kommissionen genom sina utredningar visat, att man vid bestämmande

af dessa mått icke torde behöfva taga hänsyn till storleken

å en möjligen blifvande kanal från Vänern öfver Hjälmaren till Mälaren.

Utförandet af planen att tvärs genom Sverige anlägga en kanal för

stora oceangående fartyg har visat sig medföra så oerhörda kostnader,

att en sådan kanal icke kan tänkas under nu öfverskådlig framtid komma

till stånd. Kommissionen synes äfven hafva gifvit fullgiltiga skäl för

sin åsikt, att den förbättrade farleden mellan Vänern och Kattegatt icke

bör gifvas större djupgående än 4 till 5 meter.

Hvad angår kanaler med mindre djupgående, har kanalflottans

ångfartygsbefälhafvaresällskap uttalat den åsikten, att den nuvarande

leden för 2,7 meter djupgående fartyg borde bibehållas, och att endast

på alla ställen, där slussar förekomma, dessa borde med undantag

för Åkersström göras dubbla men med samma mått som för närvarande.

Kommissionen har meddelat, att en sådan tillbyggnad af slussar sannolikt

komme att medföra en utgift, uppgående till omkring 6,000,000

kronor, samt förklarat sig icke kunna tillstyrka, att penningar nedläggas

härpå, enär trafikutvecklingens kraf blott för några få år därigenom

skulle kunna tillfredsställas. Den af kommissionen sålunda uttalade

åsikten delar jag till fullo.

Däremot har kommissionen ansett, att förslaget att i samma sträckning

som den nuvarande Trollhätte kanal för en beräknad kostnad af omkring

16,600,000 kronor bygga en dubbelspårig 3 meters led skulle medföra

en ganska afsevärd förbättring. Kommissionen har emellertid framhållit,

att härigenom endast skulle skapas en farled, som hufvudsakligen blefve

en inlandskanal, och att man följaktligen endast skulle nå ett af de mål, som

under frågans föregående behandling ansetts böra vinnas genom en förbättrad

farled mellan Vänern och Kattegatt. Det andra målet eller att

erhålla en kanal för verkligt sjögående fartyg skulle icke förverkligas.

En utväg att vinna sistnämnda mål utan allt för betungande kostnader

har kommissionen funnit ligga uti att bygga en enkelspårig 4

meters led med slussar och vissa andra arbeten afsedda för 5 meter

djupgående fartyg. En sådan farled mellan Vänersborg och Göteborg

har beräknats kosta 22,800,000 kronor. När framdeles så behöfdes

kunde leden, utan att kostnaderna blefve större än om arbetet verkställts

från början, fördjupas till 5 meter i dess helhet och göras dubbelspårig.

Ehuru berörda summa, 22,800,000 kronor, med ett så stort belopp

som omkring 6 millioner kronor öfverstiger kostnaden för en dubbelspårig

3 meters led, har kommissionen dock ansett dess utgifvande väl

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

kunna försvaras, då därigenom, utöfver hvad som vinnes genom en led

af sistnämnda slag, skulle ernås högst väsentliga fördelar. I sådant

hänseende har kommissionen framhållit, att fartyg, som äro konkurrenskraftiga

å de Sverige närbelägna hafven, skulle kunna gå direkt upp i

Vänern, samt att industrin i trakterna omkring denna sjö skulle erhålla

det uppsving, som lägre frakter alltid pläga medföra.

Särskildt för Värmland skulle det blifva af betydelse, att dess massgods

till stor del icke skulle behöfva omlastas i Göteborg, utan kunna

å sjögående fartyg eller pråmar forslas direkt från eller till Vän er hamn.

Kommissionens uttalande rörande fördelarna att anlägga en 4 meters

farled med slussar och vissa andra arbeten afsedda för 5 meters

fartyg biträder jag till alla delar. Då man nu går att lösa den länge

omdebatterade frågan om åstadkommande af en förbättrad farled mellan

Vänern och Kattegatt, lärer noga böra tillses, att för rimliga kostnader

vinnes så godt resultat som möjligt. Hvad som nu göre3 är afsedt att

räcka för en tid af åtminstone 40 till 50 år, och då bör man ock taga

i betraktande sjöfartens sannolika utveckling under en sådan tidrymd.

Det vore därför i hög grad beklagligt, om slussarnas mått bestämdes

så att, såsom var fallet med den år 1845 afslutade anläggningen af

nya slussar vid Trollhätte kanal, dessa kort tid efter utförandet befinnas

för små.

Om man i likhet med kommissionen anser, att anordnande af en

dubbelspårig 3 meters led är det minsta, som kan göras, och att staten

alltså i alla händelser måste utgifva en summa af omkring 16,600,000

kronor, synes det vara missriktad sparsamhet att icke taga steget fullt ut

och anlägga en farled, som kan befaras af verkligt sjögående fartyg. Skillnaden

i kostnad, ehuru betydande, uppgår ju dock icke till högre belopp

än omkring 6,000,000 kronor. Jag anser, att man så mycket

mindre bör tveka att offra ytterligare denna summa, som det är fråga

om ett produktivt företag.

Trollhättestyrelsen har visat, att den för en 4 meters led med dubbla

slussar hela vägen beräknade kostnaden, 24,640,000 kronor, äfven om

därtill läggas dels räntor under byggnadstiden dels värdet af den nuvarande

kanalen vid byggnadstidens slut, skulle efter en räntefot af 3,6

procent hinna amorteras inom 40 år, utan att nuvarande kanalafgifter

höjas. Styrelsen har därvid förutsatt, att trafikens tillväxt blir sådan

som dess sannolikhetsberäkningar visat, och som nära sammanfaller med

tillväxten under föregående period, samt att, i enlighet med antaganden,

som legat till grund för de tyska kanalplanema, underhåll, onera och

drift kräfva en kostnad af en procent på anläggningskapitalet. Om man

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 130.

då, såsom kommissionen föreslagit, nedbringar kostnaden till 22,800,000

kronor, bör man kunna hoppas, att företaget skall blifva räntabelt, äfven

om den ränta, staten nödgas erlägga å de erforderliga medlen, skulle

blifva något högre än 3,6 procent.

Jag tillåter mig vidare framhålla, att missräkningen inom stora

delar af Vänerns uppland framför allt i Värmland säkerligen skulle

blifva mycket stor, om man icke nu erhölle de väsentligt lägre frakter, som

blifva en följd af att verkligt hafsgående fartyg kunna gå upp i Vänern.

Den nuvarande Trollhätte kanal kan endast passeras af båtar, som lasta

högst omkring 300 ton. Ehuru frakterna på sådana båtar blifva jämförelsevis

höga, pläga de dock i vissa fall befraktas till närbelägna hamnar

vid Östersjön och Nordsjön. En moderniserad 3 meters led kan

befaras med båtar af pråmtyp, som lasta ända till 800 ton. Dessa båtar

måste dock göras så långa i förhållande till sitt djupgående, att de icke

blifva sjödugliga. De varor, som å dem fraktas, måste därför omlasta»

i Göteborg. Sjödugliga fartyg med 3 meters djupgående kunna ej

lämpligen konstrueras för större lastdryghet än 550 ton.

En 4 meters led kan däremot framsläppa verkligt sjödugliga fartyg,

som lasta upp till 1,300 ton. Såsom bevis på hvilka stora fördelar

härigenom skulle åstadkommas, kan exempelvis meddelas, att för en

resa från Göteborg till Kristinehamn driftkostnaden för en 800 tons båt

beräknas uppgå till omkring 38 öre per ton (0,16 öre per tonkilometer),

under det samma kostnad för ett 1,300 tons fartyg endast belöper sig

till omkring 29 öre per ton (0,12 öre per tonkilometer). Genom att

använda 1,300 tons fartyg, uppstår alltså en besparing af icke mindre

än 9 öre för hvarje ton last, motsvarande inemot 24 procent.

Därtill kommer den högst betydliga fördel, som omlastningens bortfallande

i Göteborg innebär. Under antagande att kostnaden för denna

omlastning uppgår till 25 öre per ton, hvilket af fackmän uppgifvits

kunna beräknas såsom medelpris, skulle således, om ytterligare 960,000

ton kunde transporteras direkt till destinationsorten utan att behöfva

underkastas omlastning i Göteborg, det belopp, som härigenom besparas,

motsvara 4 procent ränta å de 6 millioner kronor, hvarmed kostnaden

för en farled för verkligt sjögående fartyg öfverstiger utgiften för en

dubbelspårig 3 meters led.

Man torde icke heller behöfva befara att, om en 4 meters led inrättas,

denna icke kommer att trafikeras af fartyg, som hafva däremot

svarande djupgående. Statistiken för Göteborgs hamn för år 1906

visar, att af de 7,215 fartygsresor, som antecknats för fartyg, hvilka

icke gingo i transatlantisk fart, ej mindre än 1,182 utförts af båtar med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

en lastdryghet, hvilken enligt moderna principer svarar mot ett djupgående

af 3—4 meter. I själfva verket har hamnen dock säkerligen

angjorts af ett ännu större antal fartyg med nämnda djupgående. En

stor del af de nu använda fartygen är nämligen af äldre konstruktion

och därför i förhållande till lastdrygheten mera djupgående än moderna

fartyg. Lägges härtill, att medeltonnaget är i raskt stigande,

och att den klass af fartyg, som nu är i majoritet i Göteborgs hamn,

d. v. s. sådana, som hafva mindre djupgående än 3 meter, sålunda icke

kommer att ökas i samma mån som de större fartygen, torde man

kunna vara förvissad om, att den fördjupade kanalen kommer att befaras

af ett stort antal för densamma afpassade fartyg, och att detta antal

alltjämt kommer att ökas.

Exempel från utlandet visa äfven, att ett djupgående af 4 till 5

meter är ett lämpligt mått, då man vill anlägga kanaler för hafsgående

fartyg utan att dock vidkännas de mycket stora kostnader, som blifva

en följd, om kanalerna, såsom till exempel Suezkanalen och Kejsar Wilhelmskanalen,

göras så djupa, att de kunna befaras af oceanångare.

Sålunda hafva de kanaler, som förbinda de stora amerikanska sjöarna

med Lawrencefloden och därigenom med hafvet, ett djup på slusströskeln

af 4 Va meter. Samma djup är afsedt för den nya förbindelsen

mellan Eriesjön och Ohiofloden samt Mexikanska viken. Rhen kan

mellan hafvet och Köln under vanliga vattenståndsförhållanden befaras

af 4 meter djupgående fartyg. Jag tillåter mig också nämna, att,

enligt hvad som inhämtas af en till utrikesdepartementet ingifven rapport

från vicekonsulatet i Riga, i Ryssland utarbetats kostnadsförslag

och detaljerad byggnadsplan för en omkring 4,2 meter djup kanal

mellan Östersjön och Svarta hafvet, och stor sannolikhet lärer finnas

för att företaget inom en snar framtid kommer till utförande. Det

är uppenbart, af hvilken betydelse det skulle blifva för vår export på

Ryssland, om, sedan en 4,2 meter djup farled mellan Östersjön och

Svarta hafvet blifvit färdig, fartyg med motsvarande djupgående kunde

vid de blifvande stora industriområdena vid Vänern och Trollhättan

intaga direkta laster till orter i det inre Ryssland. Till följd af de låga

frakter, som därigenom kunde beräknas, skulle vi hafva betydligt lättare

än eljest att konkurrera med andra nationer på den ryska marknaden.

Én 4 meters enkelspårig kanal kan, om kanalen är öppen 250

dagar om året samt hela dygnet, genom sina slussar, som äro bestämmande

för trafikförmågan, genomsläppa en trafikmängd af omkring 4,5

millioner ton om året. Då emellertid erfarenheten visar, att slussarnas

genomsläppningsförmåga aldrig fullt kan utnyttjas, blifver den praktiskt

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

genomförbara trafikmängden omkring 3,2 millioner ton per år. Härvid

är taget i beräkning medeltonnaget för de båtar, som trafikera Göteborgs

hamn och icke hafva större djupgående än 4 meter.

Den nuvarande slussleden vid Trollhättan, som under ganska lång

framtid kommer att tjänstgöra vid sidan af den nya, kan icke genomsläppa

afsevärdt mer än 1,25 millioner ton om året.

I likhet med kommissionen anser jag det icke böra ifrågasättas att

göra äfven slussarna med blott de dimensioner, som erfordras för 4

•meter djupgående fartyg. Jag tillåter mig åberopa hvad kommissionen

härutinnan yttrat liksom hvad kommissionen anfört beträffande fördjupning

af Vänerns hamnar.

Om man bestämmer sig för att anlägga en 4 meters farled, följer

af de väsentligt olika kostnaderna, att farleden bör få sin ändpunkt vid

Göteborg. En enkelspårig kanal mellan Vänersborg och Göteborg med

4 meters seglationsdjup men med slussar och vissa andra arbeten afsedda

för 5 meter djupgående fartyg har, såsom förut omförmälts, beräknats

kosta 22,800,000 kronor, under det en enkelspårig kanal med samma dimensioner

mellan Vänersborg och Uddevalla skulle betinga, om den

byggdes såsom öfverhöjd kanal, 30,500,000 kronor och, ifall den utfördes

såsom nivåkanal, 40,000,000 kronor. Härtill kommer vid öfverhöjd

kanal kostnaden för pumpningsarbetet för anskaffande af slussvatten.

Ehuru den så betydligt lägre kostnaden för en kanal till Göteborg enligt

min åsikt ensamt för sig är afgörande för kanalens sträckning,

finnas, såsom kommissionen framhållit, äfven andra skäl för att kanalen

bör få sin ändpunkt vid Göteborg, och får jag härutinnan hänvisa till

hvad kommissionen anfört.

Kommissionen har vidare framhållit, att kostnadsberäkningarna för

ombyggnad af Trollhätte kanal afse en farled från Vänern till Bohusbanans

bro vid Göteborg, under det att kostnadssiffrorna för en kanal mellan

Vänersborg och Uddevalla afse en farled ända ut till hafvet. Kommissionen

har emellertid ansett, att det aldrig med fog kan ifrågasättas

annat, än att Göteborg skall bekosta den nödvändiga uppmuddringen af

Göta älf nedanför Bohusbanans bro samt påpekat, att i det uppgjorda

förslaget till ny hamn för Göteborg ingår äfven Göta älfs uppmuddring

till nämnda bro till ett djup af minst 4 meter.

Tiden har icke medgifvit att från Göteborgs stad infordra yttrande

rörande dess ståndpunkt i denna fråga. Då emellertid Göteborgs stad

får stor fördel af att kanalens ändpunkt förlägges till Göteborg och icke

Bih. till Biksd. Prat. 1900. 1 Smil. 1 Afd. 91 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 . Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

till Uddevalla, lärer man kunna utgå från den förutsättningen, att Göteborgs

stad säkerligen icke undandrager sig att bestrida kostnaden för

uppmuddringen. Enligt meddelande från afdelningsckefen bos Göteborgs

hamnstyrelse, löjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren Wolmar Fellenius

skulle för öfrigt kostnaden för uppmuddring af Göta älf till 4,8

meters djup under lågvattenstånd och 40 meters bottenbredd nedanför

Bobusbanans bro och till den plats, där större djup och bredd redan nu

förefinnes, kunna beräknas högst till 150,000 kronor.

Beträffande Bohusbanans bro öfver Göta älf, medgifver den genomfart

för 4 meter djupgående fartyg, och Trollhättestyrelsen har beräknat,

att för en kostnad af omkring 200,000 kronor åtgärder kunna vidtagas,

som göra det möjligt äfven för 5 meter djupgående fartyg att passera

bron.

Hvad som särskildt föranleder mig hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t redan till innevarande års Riksdag aflåter proposition i ämnet, är,

att, om Riksdagen nu beviljar medel till kanalens påbörjande, en afsevärd

del af den personal, som är sysselsatt vid den snart afslutade kraftstationsanläggningen

vid Trollhättan, skulle kunna få fortsatt arbete vid

kanalanläggningen. Med anläggningen af kraftkanalen och därmed sammanhängande

arbeten äro för närvarande, förutom ett stort antal ingenjörer

och förmän, sysselsatta omkring 1,300 arbetare. I detta antal

ingår icke den arbetsstyrka, som användes vid husbyggnader och

dylikt, samt ej heller entreprenörernas arbetare. Då ifrågavarande arbeten

väntas blifva färdiga i slutet af detta år, lärer det vara en gifven

fördel, om den personal, som fått särskild vana vid dylika arbeten, erhåller

liknande sysselsättning, liksom att de dyra maskiner och redskap,

som för arbetena anskaffats, omedelbart få fortsatt användning.

Därtill kommer en annan omständighet, som jag tillmäter afgörande

betydelse. Under nuvarande tryckta ekonomiska tider, då en mängd enskilda

arbetsgivare måste afskeda en del af sina arbetare af brist på beställningar,

skulle det säkerligen blifva förenadt med stor svårighet för de

entledigade arbetarna att få ny sysselsättning och detta så mycket mer,

som ett afsevärdt antal industriarbetare för närvarande hafva sysselsättning

just med beställningar för Trollhättans kraftverk. Följden blefve

därför antagligen, att de arbetslösas skaror ökades. Vid sådant förhållande

lärer det, då lämpliga arbeten finnas, som ändock under en nära

liggande framtid måste utföras, vara statens plikt att tillse, att dessa

arbeten snarast möjligt igångsättas, och sålunda skapas ökade arbetstillfällen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 130.

Det förslag till förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt, som

jag i likhet med kommissionen anser mig böra förorda, afser, såsom

förut nämnts, att i hufvudsakligen samma sträckning som den nuvarande

Trollhätte kanal anordna en 4 meters enkelspårig led med slussar och

vissa andra arbeten afsedda för 5 meter djupgående fartyg. En farled

med sådana mått har beräknats kosta 22,800,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen, som efterträdde den förutvarande Trollhättestyrelsen,

har tänkt sig, att arbetena skulle så bedrifvas, att farleden

blefve färdig 1915. Emellertid har för mig uppgifvits, att, därest omständigheterna

så påkalla, byggnadstiden kan förlängas, utan att kostnaden

därigenom ökas. För innevarande år skulle enligt vattenfallsstyrelsens

beräkning behöfvas 1,000,000 kronor och för år 1910 3,000,000

kronor.

Då anläggningen afser ett produktivt företag, synas lånemedel böra

anlitas för detsamma. Så ägde äfven rum, då staten år 1904 för

5,800,000 kronor inköpte Nya Trollhätte kanalbolags egendom. Därvid

beslöt Riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning, att af kanalverkets

inkomster skulle till riksgäldskontor årligen öfverlämnas 3,6 procent

af den i svenska statens 3,6 procent obligationer erlagda köpeskillingen,

samt att återstoden af den årliga inkomsten af kanalverket skulle öfverlämnas

till handels- och sjöfartsfonden.

Enär det icke kan väntas, att den ombyggda kanalen skall under

de första åren, sedan den blifvit färdig, kunna förränta hela kostnaden

för dess anläggning, torde vara lämpligast att, såsom äger rum, då Riksdagen

beviljar medel till järnvägsanläggningar, icke någon ränta betalas

till riksgäldskontor, utan att behållningen å kanalrörelsen inlevereras till

statskontoret. Detta hindrar icke, att kanalafgifterna bestämmas så, att

företaget blifver fullt räntabelt. De första årens förluster få ersättas af

de senare årens vinster. Jag erinrar dock, att kanalafgifterna enligt

beräkning skulle äfven med detta mal för ögonen kunna i stort sedt

lämnas orubbade.

Det skulle kunna ifrågasättas att, sedan riksgäld skontoret tillhandahållit

lånemedel för påbörjande af anläggningen af den nya kanalen,

behållningen å den nuvarande Trollhätte kanal skulle inbetalas till statskontoret

för att användas till statsskuldens förräntning. Intill dess den

nya kanalen blifver färdig, lärer emellertid ingen förändring böra göras

beträffande det af 1904 års Riksdag lämnade medgifvandet, att behållningen

af Trollhätte kanal må, sedan föreskri!ven räntebetalning ägt

rum, öfverlämnas till handels- och sjöfartsfonden. Det skulle nämligen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

kunna befaras, _ att, om denna inkomst för fonden plötsligen upphörde

fondens afkastning icke skulle förslå till bestridande af de utgifter, som

Kungl. Maj.t för de närmaste åren anvisat till utgående från densamma.

En lämplig öfvergångstid lärer därför böra bestämmas.

De medel, som från Trollhätte kanalverk inflyta till fonden, hafva,

sedan kanalen från och med år 1905 öfvertagits af staten, uppgått till

nästan lika stora belopp som räntan å fondens kapital, hvilket vid 1908

års utgång utgjorde omkring 4,750,000 kronor, samt fondens öfriga till

några hundra kronor om året uppgående inkomster. Sålunda hafva från

Trollhätte^ kanalverk till fonden öfverlämnats år 1906 125,326 kronor

-9 ore, ar 1907 159,055 kronor 23 öre och år 1908 147,126 kronor

15 öre, under det att fondens öfriga inkomster under samma år utgjort

m 1906 187,762 kronor 34 öre, år 1907 167,832 kronor 74 öre och år

1908 ^177,384 kronor 33 öre.

Bland fondens öfriga^ inkomster under år 1906, 187,762 kronor

34 öre, ingår ett belopp af 37,556 kronor 52 öre, som utgör återstoden

af den kronan tillkommande andelen i Nya Trollhätte kanalbolags inkomster

för år 1904. ö

Hvad angår de ändamål, till hvilka medel från fonden anvisats,

Lämnas upplysningar härom i det hvarje år publicerade kapitalkontot till

nkshufvudboken. Enligt uppgift från statskontoret kunna de ständiga

utgifterna från fonden för närvarande beräknas uppgå till omkring

115,000 kronor om året. Därutöfver skola enligt Kungl. Maj.ds beslut*,

förutom mindre belopp, från fonden under den närmaste tiden utbetalas

under åren 1909—1911 tillhopa 300,000 kronor såsom bidrag

till anläggning af en torrdocka i Malmö, under 5 år från och med år

1909 tillhopa 275,000 kronor till Stockholms rederiaktiebolag Svea

såsom bidrag för upprätthållande af regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Ryssland samt för hvart och ett af åren 1908 och

1909 60,000 kronor till arbeten m. m. för lotsverkets räkning, af hvilket

sistnämnda belopp intet ännu utanordnats.

Sedan driften å den nya kanalen börjat, skulle däremot kanalverkets

hela årliga behållning ingå till statskontoret på samma sätt som inkomsten

af statens järnvägar.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, får jag i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

. för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af styrelsen för Trollhätte

kanal- och vattenverk framlagda förslaget, anvisa ett belopp af 22,800 000

kronor samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kwngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 130.

bemyndiga riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla

Eders Kungl. Maj:t under år 1909 1,000,000 kronor och

under år 1910 3,000,000 kronor.

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, i nåder bifalla samt förordnade,

att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Pehr Thyselius.

Bih. till Riksd. Prof. 1909,

I Sami.

1 Afd,

91 Häft.

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

k?"''- ■->.

WWv

ASM
-

Ri&lJl/u,

1 Ysbyho/nP^

)fkilar ep , > Itn ^

i I Kvf/fo/ni

ir/u/hgm <

Mässe^

cä8W

.yr e.

. Khtrtiälinm ''

K .''JUSMr&e.

4‘(^W'' • • •

7*7:

1J8&P&S

^{og^Jqi

■daipm

S/tyerXbo

»nista,

Jytu/igsfyr

iKg>per^t ''y/ty ■ ojfpéhpit.

iförkholpM

.....r?

*r •.: *V''•„• w **.

kluydejtyjj''.

"HwfpVp

Qr\xW.wva.r s VWi,

JtS. „

P^É

Rison/jo

s&iSFj.

IfiSjlgXJ

JtairnshMÖ/i

%arn

WtrM&étuh

SLeiiekleudd

VcuUtoh.

Vy» ™ i

tDjjupedalf-w

mtilwu

W&rjsj-JfiTei-,

*z~‘ ,v*> *

s.'', ^"«r
-

toERBÄI
^Ifi

iIIi{11

. vN/ . «L- i IVv''m''1 '';<

•JCä/xby

‘Jtffl l

■uMrfcMhofy

~rri2

SbotyV,

tf20

''‘SlottM

''*JUtlid

rKu.nte/d>erg,

Edsketgigine

J''T‘- •''

j-iV/W.

''jhsfw.

M/éjwfaM''

/ pAtyytyZ

Rarrihe/vdj

Rdle/uty

Ä??|

ityePnärvd /

??% 0>/- -gcUyien

•j/ätgie/dAgved.''

Wipi''8fU

Kritig

\*jr Tit stor''

ty,ter

Torp#'' /_

\

,>/•//,Atyb.

{^ÖRZe/r0R

W/nget

u /.</,

ii,

jSt,//•%-,/Tfit''

,h,ithr%-

Jf/tyJw*

''ManTty/ä:.,

Joftyiwtybeeal|^

fftytyp

, n/teAthgsbu

mät*.

'' j*

■Ajg/r.X

nt&ii

ilUjni

^S^jh^årk

uttiyy

Staf As

U:f ari\rii

lluenitjhjr

WWsmm''

IleiTcsta/i

ivr

Stafett

:

■åL&r.frfe
«jGt
:;-;

yyvyy si^mr-k

^Xuiui&btSl

■o.xrrirr
-

fAXMPA'':^-

■te X***: #4i^

Jf,;

$U<hn

Wa.nJu4*n
-

gnidare bäfksi

Vt-rbv h<njrn,

/ijf/n/it/s ''

-5,v"tr%-- >■

JtystsSzdf

Aro rtli un.yf ett^

bikini

rit<Md.\ÅdiS.

$/ét$rn>* % • ’

tfJiHpe

AyilstjårtU

.Acng/iolmt*/^

2AP-i

■p i »:.•-•,,•/•/• , •''

.äiiphoUttfiii

■AfCoUhépttfti

fySrAp-^ •.''''.

V.

J.pita^Qpi

SlnmiTt

y? /

*iW$rAuv

jLoJpt>Ai tt

Jl^tfi/rskdr

Hatst<*(

AmdesH

ItUiiaij/u’

18.

Me/ku

Ufpa

Kraft

; Intill

yå.rd*n

.Tpdckhaii

r&pfi

■/-'' Mdsvu

%Jfl/p,/,,/''r''f

yngi-H/u/r

rki/*erd(I 1

. , ,-^r.iä s

''/vy // On

0''rn

.Utiscn. . *

Attest ratt

Ji o lisan tf

t19 f>

Höghrtm<

zo+i**y

Krqtvotmrt

''$m*!%

[mllbackft

''mast*

•JJol/lU’/

tyäfiSrdrf

rntrå1*

Wg§''fa

Bniipivlmrn

&wm

rhsnirP''

% A fe

Matrtkullfn

/''! 1

■a//g v

• ww/m/f
-

V

SkogsfiirQfr

xKornSkalf d‘

Katter,

u/ten

Vtuiy.b a <jkt‘7tf

Sf/t lie-fet i -

Imr

ingen''

''umlap-.

vkärtt.

uTJiWti.

<Ui\inlf

\.o^\VÅ*.T4fc,

\n : *(S}

JfäfUuu4spt/

g X

■pkbiwkeiiSl

e( O amf

/jftfbäfkn

Anntteitprp,

rflåfirr1

tensluth

''orsliiilla

SvQjtiskkr

Skdtholmu

TroifhiCHa ii

^ 7

.fCrUmpeskagety

(éu/holmeu

gdlÅoUnarne

Ro$\ik

m S- , /«

I.v.s/kii

ifiestethai

vX'' ; ''Zft/fityS''''*''.

-ghytle.»•/•.

{pipan

(Kftrm

Ddtihiu

ht vik

jsBJK

'' ’. . f;>- ... I.uttntskiu/

Tistfialm

V a 74

Ståndshår

Jern ning akut

Mu*tck

^•»''y<S>C ^.,v/

Ä- ®t*te

tWT/ltatk-i

3oxeskär (f

''jIöc,yor\

ItncLtkAr

°.. ; ii

•angegap

SMansfi

Herr.i

i n t/ät is/lo /frieri

x38ug%&

''yég?k$=tfpkl

Björn ing ar ne''

''^öV^veV» jj

•ÉA''tsferii.it/itten

Xåtujholh

•ffMtTj

y o^vuj

T/Sterilf/nliae/r

Kulshl

ufe.iktir

lins torp

V#-'' ^ *: Jj h i färsk, ^

to/mm Gr.yPirfy . 4

mäipy js iK-ititia/^h

L fir-yrk Je%

,/ ''urbotat.

,r r ^

ReLtth
-

jjb JfeSférb

t<f.

»•txJV

\SlrtoulA

<S

CJiaUJwl^yn

terrtfhem}

Höphoi

irtpijbrTöd

16Styggholrnett^^''.

rV///A’>r(^'''' rf

^ Jhtfjårffii*'' ,

aylapdn Qys f
-

.^•''ifkfhcu

Stockvu

7voS-t#v>.

.:ä:

tmÅotrneiv''

U&L* '' , ^

■^>.; 5Ti*> 7’''j

{JhgtefgYaPfatj* .''T. v7V"’ ■JuaCv/vfji**

!lfe, i

r -

/*''; *>'' « ■-''

''tf inoo\re/ .

''Sueauttgenk-.

arUsVi

SiLåru/holm

c ,rj>/

tehefin

‘föt&vf

''Jönsb <

’ _ findAyt^tf

/fogat■dgtp'' .-.

Pvri^ifinSff

■marina

wikfsrAn

Kärft

| I • EkholmtP

? * • fUfHw

/>aÄ4>£wr«''l(( £.. J

''7 Imetv ^ ''''v''^X''

yelruvj a sjj

.Trnjttlio

^^>1,

<‘bt‘r/r.

:.:Wf

fofoeng "kj

\Xi''Vuv<\<

Ul/i-esunS^Oik

intat

AKoiihoptj/.

. <>ei*uj ehttjnutr

lYYvucvOi* Ö

"/•ekorn

imm

■40fc,

vs/m»/«•/ •/*</ _ •.!/'''' //,v''<7: ''■

v J6itverTuiid)fpt ,''7xL,*

Ursundsi

k\vV^X»xv

''AiiAfA''-

jli$åitlfty

lipssp:

ynTrsfrt/x

lUhoffoe/.

Mrjjf f ’• kiivrrvn >

|mMé'' (t

(j0An ■ å v'' :'' ^-77-

■iSri'''' •■''■i" *■?,

Appolän

IsUmdsbeYg shylvup,

JJih/udiiyti

Tn/ij-n.''

■.-

::i hfnMfj

''■

''NTtrlvfetoU'' , -

i ef A- . •

Uqowv

KnipanJ

lifaffr.

Sor7>^$

^.lorltpadu

PP»

«c\y>v

(Frpiaysholnuu, 1

’ 4 Åvrk^fr

''SUtskär
-

YOyitrtr

"l&sttiå

•yttti-iT

, - ;r°- - -

(killin

UstuuUta

''ktlftétO!

ff tna

y-f/pjé

i^MvpPXail-.

''Fl/isMan

r+H

mui/fc

bi.Xv;

Abo.Måsrii

J/rlten

J^\CUV^YVÖ<

^Pi-AltUnntA

JJukelt

’y;va/,

- Ufn

Uar&fyf

Tertntul

Tipaflof

TMsUtfg.

''salu

iggféöé:

frr-krsfct.''

;Y-''T -* 7”

lYYYtäv''

■-m-. f

St/fptfy - •

''■/Hters fjord

/ fp''"C-S

x\dtet J-:

£*k

Jtafi, öltt j öj^v

*A. .

M-«a jw

ij\/llt»ii\i

W /:

jpppp..

iSsA

inmrp

U( rc>_ Fp ~I.< ''''iLipif

. 1- >

" * .//;. ^trug. n ds fé-rA :*\;

'',7-\;'' ■

JjUt/népfått.

Toa rn

•CHISV

lirnu

Stensfi,

M

HehoLttt

*<,mper

san

K^.Sbr*, ! ^/r

.itid,gholnan

ifSkepÅrn.

M Mäf/pn/b

fV.-t VVJivxv^aN.uaXAVsJt.1

fesojC*-''; -.V X

WijckhoUn

mmSäté

■ pgt, J t

J.atfmansh

^yiäsk/u ''Inten.

Ang holmen \

thUre/tolmen

'' 0aa ‘ Ztlndf Tågskär.

■ KJo nimerholtharns r. >

»viäev afuxv

747WI

Jtor/iotfM

■JlddeiiksJn

fflMi-tpk/-

Hyttors kär ‘

> Sär ho lrrurvff*y.

gfe.4?»

Halsa Näbben1

[Ulnrem

Askär;

iurjnsiö

^cvYYst

a\- vY.

Qjlraitho/m&b.

"kärrII

- ~ m

7 Tittes kär

SUmmajv

Koppiimaéfetn
-

SDanhvInu

• jg*

l M$m

,Mkgsn

iäriäketf

ToUeskt/rs

•/l.SrrfJti

itp na

UtereP

tedUém

ÉKSä

°3uskär

dy; Skomakaren

'' Pr c,.

Kråkho Inuti

Sparf a r aSyft 1

,0 V*?,

f X

.Hihéhidt

^urhofti

irnr

CmmarKö

Stäf,

Sfcräddtgvn
-

%Sfwl%p3gÅ:

W id m Öv

7

USfnholmen''

■Smääii

Jord kam

^ -''7*

Tvest/erigu

fopuddy

Jtuskärsbääan

•llucl''%-

%,p^

Sars ött''

st r holmen/

uÄ&ipfi

'' : tnStitwoS_

''%tissky-mm

irPte/uMi^^

Koppholm

tfethuifa?

s»ms

rrMsby

W>/

^ Skepp ho tiä

f .TM;

T/isf-ro

Ipornh.

klum.

tfn''/men

i GuUingsholtnen

Xopphotrnsftv

L YR

MntTiind

‘■■■.”ar, ~

''ääiltlerh olm et/fy

Skans a 1

KräJthotn

repåUjifk

a/tllnitfr^

Nnpnnrl.

J/?4

arigéfi

c Ua/ddholmÅi

tfZSC;

''Aåokholtnen

Vjörn.h,n

lådan,

Tima

I ''vi/i jjFtU V

iPW .f>4 H v\J J

-Vi''.: V

’T\£T

''u Iber On

lästekolfi

•teréil

fiistholmen, \

ägRrtisSCti-;

iu4»«l Ätufi

\r

k V. .

|Yr'''' < J;

läkarn

\erp. /

. ,0. U^J

ask,y, ({X,

ykeberifshotm

dir bänk

/.VSStfrojt

Stål, argt o tf nen

A It nän

ht åkerärt

Iiälkckä

orqteryug,. <r’

tN^fcrrhiTr

Sy/;cA''är/y'' J,

''Rllyemd

Wclbritkä*-

m°y

Siä/taRe.

S«le

nJirääit/em

IJteiär/y

AoIAotmen, yt\

R/eoksJr

NV/tt/f

NovV i\i

ftyir/t/n.

Stenkitt.

•räk/tt

w\(rn

ijf Stork,

rrrAd/ifftå

SlJkdt/o

Öfij&JiraLt

hroröt

-sho/nl''

■ /Aer/of/,

(duttken

*?«■

ht/?<’/>

psteritoi

yt/rn

Ski/ltorpy

ursvt
-

U''trtegi

''''TT^cvVVrvtV1

,v '' 5Af* -;|

i/modtr/o

Titniorp•

W :3''pl

■häZ*- ''V*9*jö

irterast-n.

it 1

Ra st eko t t

}.lWMan

Rtfölndn/Rät

Sorumshohn

[|rm

"/ärFibb

drake

•Aui/ie£ät/y,''o ^Tki''xter,yp~’

V-J/ r03ä>me\

• Jt/ SÅ''tr/tertH/° ffödfÄf

Mj äTu/rtu^lnk^^l^H/

... jf/ AHfygjyitio) fl fy i

/ Jkuteéäa^ j , ij /PM

nnaj /. ängafroi/Pg ifH f IJM.

5^-.

''/.vlv-7

]Dyrtpf}

''ep <ä

t/ebthkui

tM/ér</sJi

Btwbykolmeh.;

- MÉlanhoImon ^

J,t/idJwjmen ^

\ru/n/nerou

V«V^4V''

K(insJo7j\

NsSxsiSS,

UmvatttfA

ZdfteJsÅu

After/iolnn-,

Säbyon

Kli7Jiufv

Grå/iiUrtu/n
-

Jx äLäiäse.

$Tartéräa,

tironskär,

Stcnho lm, (jfi

:Wv~VAn

Rai/arfJ»

&J0\v

iJBaryesen

L^in s

Jlraitkohnyn

Wt&f*

ungar.

rf I

wStÉs£tr%

Si SSfäffl) [7yy

JZN/aV/efi,

Sl.Rä/y

Wekf

Orsbt/ri lfj§

ä//er,

SÅf/R-t

tZsleit

fä/an, j>

Item/

,/;/;,''uo/jhp.y

0S0/fäiy

borre

(fa/ten

^''ntuVs VvY

''S o.Yv

Su/ne7un

y/ä-y

^Räc b/ksskdr

9 WghjSS*

Y-hWenr

p9’fL.ä''ä$

u/storpc

i la c Arkdi

h älls by

Kjeholtn

.Sto

Svälte/

vn/ho/rfiSti/ 0/

2</Rrtngbrrg.\h

y/XäXXVrs

'' /:•//;

iSrPy,.

''/■innniu

ätdebe/

äcv«u\

Hedern.

fö /yngholniejeb

it m Ik a ilsh o Imen,

M-Sluieröti

ronnas

Annesbur

VacH/tag

•///„„,MS

gjHlåAolnien

Jpyi(rrä/iolmarne

frjfyitm . •''

^fj/ti/ioltnen ^^y''/

*, iJJjKrppplarnt''/

jl

äéyA''ä$~

lo mme rön

HlatÅokfu''

r-YxXcVWwv

k,1 %yy

unga)

9 ff äPog/fg/nf,

SäHfolm £yJ3

Rockholm

KräAan
-

\yZ .■>

7In en

S/AJ/JSestbgi

ntarrbiirr)

x/tr-<in\

''S/S/säs.

HtiGcbägAi

10 °- Aoffndftf,

<»ar_.

WtuUiobnön

''/estad•

Xvc\ft1

Kallen

j t-.'' Jiotraypr o

kolm ep^*

.C.

.%>c>\v

Ro risk,

wp/<&>

jS?Sji

~ZSggskär

Tvf/tngarrter .

•: Y

r^£»y>/.

J**&sfävr/7t/a/j

/gRST

¥i\rvA.i)325,

,//Broäii

1 ^-14''''-''''i^-|'' //'' ■'' 1

•''äfp/;

Skrntesk.

Teg. brj

snaj

länJwlm

e>

f>-of Åld/rtfrt

oiinajia*

'' ,—

Äseby<.

& Order,

Zhtrlii

dtnen,

AgyM.t.

(ru/lskdren

Srarlk;

F/Ä4/1,

ÖÄ.sxxYaVs, V\Xtcv

gFrskjiolmen

ZAtorloiujeri

A/jSA

ref-. \ 7 ? f‘rt>

Sn/u!Sr-~ff.

irzmm

''Zy. Tis ten

tetjefy

Vatten, <5

Rrea/le

•undal

H/THult

jKoAtiiela,

OSfdn

J5Me ho/marne

iJhhed

’/ ruskar
-

(rjt renta/

sSmm.

Jiroke.

YSSm

sys

Hogul/app-, 7

Xangryggcn

Zaäi/iolenr/t^ff^^

''fheJMo*

Huskur

é*7.

\Zre>tbten.

!taefnab$ei

Sjövik.

Ratten

Svartskintan

nj/S jVorJ/iolnuwne

fuRnröiJkä

iQvarnAt /äten-i

a Röd

iholtnesL

KräA/n

Sysfrarnc

wjWS

Mjälrgidf/Å

,Z /Helt ror

Statskär

arbylip j ,''^§

v° . > 0 7

OkiSAitbe.

oJtlnen

tern

tyg''ken

W/t)H>äg/i.

huftfkti.

ofåj Haninskär

PNs

Dy ruin

Crrosslingt

''^0ér$pi, ©

ikbebat1,

arne

ur7(s-na,p

fts/eräs

mW

OHelgesltolmen,

»<vi\vvv\,\iV

Jivtynvtv/

•5-joxv [,

i ^ o vä

M w vi/t

fäd. olmgma Cg

*ÄoYj\y

yA/h^V

'' ■

Makstuanu

ZV Afkriki

e/ter j# i

Skräddat,

:Rämnea,

Stcä»

ruleraJ

'' ''■ Y

iss

''''f/Mn/t

ToUsk,

! B7|21

ä<w4

irgt/iolniefv

t:/■•■>,! ■

ypslätt

fi,

°)ijorboholm

[SgäzS ’

* w G ° 0

'' kla/holmarna

*:"V'' ,''

Häjto/m^ '''' A''1

r !■ *¥rÅ

b mygheltnaktu
-

4//f&

■skarp

yi;,i\,p y;

i, fy,

R|,7

i C-> S aigltpäte/yt-, -.

RranSlhalmarne

?0hatib,

Snaggholmen

iRRTäu,

ifHla/h

Marön

L ''imrn/iolman

Rän/u

^Åotskär

Ste/iAotm

t/baekäj

"tfs ,J.f^

itSitstyeAét1

■yybp/px:

St. Kräkört ■

UsAolmetö

J''8R 1* j_ .

fylkebft/äjlri

in ds JJW)

(>iiu’c<l

Sirnbrt:

ingen

ätiggefä^^^^ %

il -/dxU ‘-fe: wl

-JSJ/itffefed \fi

Mätte.

ekar,n

Yttr..

^MiZA/uupf

uH/Rmm

*Tanholmen

St. Räfvet

''Vvy/,//.

iuuiW^^

^•rdäRAtj

EoöSS

£7/sf>o j

■g i.-***

--SpRu/a ifntrre,

'' Rambei

älsforp

*5)r tZ
-

tir/mt/isRy

r/.w-f/.v.A

hmiUt/n

Jlör/esk,

utrr

nmgaroj^

ä%K.:Zhre ffu/tornskt

•■^nh„/t0rjf

Rretlfibäde

7fa/7orn\3

hästholmen.

v''ä?,

erha/tnen,

''tCyc

linstorg

cKjy

''Kr>M

u„nanomu^p;f//^

cg Snui/skdr a£/ jf ,

''Pion »

^ * ''W

:i*Ss

ftertin, %

■////.i''

Joiofsfi

Kulle/

ydvro/er,)

Stjuf 1 torRay

tlia(t °

lltiAtyr C? 1

•• ../■é~r
-

Kär,eu

fsteää".

RänM

t V0i(,Wn/e

''yTmk&t>> ”'' nt

ry/Ar|/;<V/

«iV. Russen
-

H. , 7r,oäk,i^

Rrot/n/ägsh,

%><kfie •tfnsskär

''•-Af

tagen.

SteJ/&,bne0$

ff/ppho/mi.

filt/,''/

Sölhsfma*

\Sä/V

ytyi/op/i

Minne, k,t/le

''zevy

(jvi/lefoH

''Kur/xjtyjk

So/l,eri

tummen

\cneraa

%Rä/tcm

luagrtzr''

\vj0}o/llg

‘/rus

"iai/lp

Ahigholmen
-

SAändtaiS,

Rölstr/v

(/rtigdseholenetiä
-

%äsinnu

dsl/nd/ebiteturg

Par/udrn

IbrsholmQ

mdo*

‘wyyäåi.M^

jSlutt/lu/t g J

iitieg.

gi/nen

R eiAho/enen,

ty 18

tV,/kommen -

\\«v V

1skes to,

■111*1 Stat

Reckholuwme A<1

\ym£Éj&

1 teneby

hmjhenj

''Jiufiihu/yU*

. Vktzr/ves/en.

Zäeigholeny/f.

Ihne/etA,

; tyfirrhotånen

js/fbo/men R ös kds
-

K/tdsiIt,

irutfho/men
-

l/ästl/ofmen

It of/k

;k-^yih7,i

i.urtKV^urvv,

jt/nej,

wh ’■■

d/et/et

llardSus,

SNyjfdttyAg ''Ty/v

/''bgeoj/Å

0J:i//ej>j

Tu/vud j

gtffutvudiutde

"dm/s/u

Y/tkäs.

Torrbosk.

pJftyRtyn

(fjtyjnim

Sfenkelö/ätlf M

aN.g Militärt

(flärd/ V
-

ty jlrt rtf/l,ty

ty/ig/le

örnsten1

URMf

(/''ört/jteN

yjy 7a

,linten.

ilm-skum

if/yt/.e.

BärhSjfmvi

Sibt/eJforp

ÄtVviVkr-^

Y/dbe/r.

y/ärHotyt*

•

. ,7 ttft
-

''/dilam

-ySty

wås/tn

i/yfirp&n.

%Yanvi

gffthp**,;

keirk^tä * .

;; jR**- kersbär %

1 ^ jLon,holmen

4 J'' CA 7<>.

Rol/skore.

\\ ~\ k

7/4/v*/

Kråklök

Wj

,■, / //Åhyadfo Infen

/Åtftybltyt,

y/.aAoby.Jg R

ä/ytsljrri

Zfiny/rg/n

Ujenrga)

tiv/ho/en

hperä.<

■ 1''’’" ’>

-Krok,,,

/asthtegyeb'',

l/ry/ul

RrattAtyn

''Mmam

s,).;,,,-,*''

U£y<i äkt/a
-

htyf/tä/0rn

%■. ÄärjffJ%

St. H ank,

St. Artholnu

mm

,j /.''-•tystg

gtyty.

r ll/offbo/tnoryiel. 41

-...’ ! Af

/fältskär

\y

Skalan 1:100000

''"äSuttet

sätlsy

./ntörne

18

{jft typa/uR/t.t''

PLLRjpjfclaA \

df/>,;r,/ä/tR%

RädskäYfS

-AJirlslh

Svitrtsk.

% KliFSlHH

101*00 Me/t

ÄitmfetyttyL

L Sä/ih/SRii/i)

mm

\ W.vné

Ajtt/,/,/e/t o/etu

fy/a/in/t

Generalstabens Litograpiska Anstalt

Kärr/t

Wet/sk.

S HöA

T7S»

/l„n,/skeér

Am 3

-A?-- ;.äd

ffil.

''MS/f?,.

mm

1

E&B0*

Apyjjf/ugp,

5-r
-

Jlörjesk,

Iiretle/bäde

liti/vtaiity ■.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1909:208 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj-.ts proposition angående bemyndigande för vattenfallsstyrelsen att försälja tomter och områden från de under styrelsens för s. 7 i texten