Sök i Ratio Lex

Angående beviljande af ytterligare medel för ombyggnadsarbeten och nyanläggningar vid Älnarp

1909-03-26 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:147, Angående beviljande af ytterligare medel för ombyggnadsarbeten och nyanläggningar vid Älnarp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 147.

1

N:o 147.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående beviljande

af ytterligare medel för ombyggnadsarbeten och

nyanläggningar vid Älnarp; gifven Stockholms slott den

26 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen

att till bestridande af ytterligare kostnader för ombyggnadsarbeten

och nyanläggningar vid Alnarp, utöfver på extra stat för år 1907

anvisade 46,900 kronor, på extra stat för år 1910 bevilja ett belopp

af 9,591 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis under

innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oskär Nyländer.

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 102 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 147.

Utdrag af protokollet öfver jordbruks^enden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensyärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Departementschefen, statsrådet Nyländer anförde vidare:

I underdåniga skrivelser den 14 april och den 7 juni 1905 inkom

styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp med framställningar

om anvisande af medel till uppförande af en tillbyggnad till

och därmed sammanhängande reparationer i Alnarps mejeri samt till

anläggande vid institutet och egendomen af ett vindelektricitetsverk

med reservstation och dithörande maskiner. De båda byggnadsföretagen

stodo i så måtto i nära sammanhang med hvarandra, att elektricitetsverkets

reservstation, enligt den uppgjorda planen, skulle förläggas till

mejeribyggnaden, hvars ångmaskin och ångpanna, behörigen förstärkta,

med fördel skulle kunna för ifrågavarande ändamål användas. Kostnaden

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 147.

för de föreslagna arbetena i mejeribyggnaden både af styrelsen beräknats

till 9,500 kronor och för anläggningen af elektricitetsverket till 37,395

kronor 60 öre eller i rundt tal 37,400 kronor. Af nyssnämnda belopp

37,395 kronor 60 öre beräknades till vindelektricitetsverk med tillbehör

22,840 kronor, till en mindre byggnad för generatorsstation 1,395

kronor 60 öre, för en compound ångmaskin af 35 effektiva hästkrafters

styrka 5,100 kronor, till en 20 ma ångpanna för 12 kilograms tryck

3,600 kronor, till mellangift vid utbyte af redan anskaffad generator

mot en större 2,080 kronor, till fundament för och inmurning af maskin

och panna in. m. 1,500 kronor samt till extra numeri, snickeri, smide

och diverse arbeten jämte handtlangning 880 kronor.

Sedan landtbruksstyrelsen i underdånigt utlåtande den 30 oktober

1905 på anförda skäl tillstyrkt bifall till de båda framställningarna och

öfverintendentsämbetet i underdånigt utlåtande den 12 december 1905

förklarat sig vid granskning af förslagen för sin del icke hafva något

att mot dem erinra, hemställde Kungl. Maj:t i nådig proposition om

reglerande för år 1907 af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel,

att Riksdagen till bestridande af kostnader för ombyggnadsarbeten

och nyanläggningar vid Alnarp på extra stat för år 1907 måtte anvisa

ett belopp af 46,900 kronor. Riksdagen, som ansåg sig böra bifalla

förslaget såväl ifråga om tillbyggnad och reparation af mejeriet som

ock beträffande anläggandet af ett elektricitetsverk, beviljade enligt

skrifvelse den 23 maj 1906 det begärda beloppet i enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning.

Vid underdånig föredragning af detta Riksdagens beslut den

22 juni 1906 bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen för landtbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp att föranstalta ej mindre om uppförande

af en tillbyggnad och därmed sammanhängande reparationer i mejeriet

vid institutet i enlighet med vid styrelsens skrifvelse i ärendet den

14 april 1905 fogade ritning och förslag än äfven om anläggande af

ett vindelektricitetsverk vid institutet i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med af styrelsen med skrifvelse den 7 juni 1905 ingifna ritningar och

kostnadsförslag. Samtidigt anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret att

till styrelsen utanordna det af Riksdagen för ändamålet beviljade anslaget,

46,900 kronor.

I samband med att styrelsen för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp till nådig fastställelse öfverlämnade förslag till inkomst- och

utgiftsstat för Alnarps egendom under år 1909, anmälde styrelsen i

underdånig skrifvelse den 16 september 1908, att, sedan styrelsen i

enlighet med afgifvet förslag genom kontraheradt aftal om här ifråga
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 147.

varande båda anläggningar låtit utföra dessa, hvilka arbeten nu vore

afslutade, det visat sig, att en del extra arbeten funnits behöfliga och

att nya kostnader, utöfver de för anläggningarna kontraherade beloppen,

uppstått. Dessa arbetens utsträckning hade icke kunnat på förhand

beräknas och genom dem hade totalkostnaden kommit att icke obetydligt

öfverstiga det af Riksdagen för anläggningarna anvisade anslaget.

Sålunda hade kostnaden för tillbyggnad och reparationer vid mejeriet

med 3,198 kronor 94 öre öfverstigit det anvisade anslaget 9,500 kronor

och kostnaden för vindelektricitetsverket med 6,429 kronor 56 öre det

härför anvisade beloppet 37,400 kronor, hvadan alltså hela skillnaden

utgjorde tillsammans 9,628 kronor 50 öre. Då emellertid Alnarps egendom

såväl genom ombyggnaden af mejeriet, där reservmaskinerna för

hela elektricitetsverket kunnat placeras, som ock genom vindelektricitetsverket,

af hvilket egendomen utom belysning nu erhölle kraft till

tröskning och andra arbeten — under det institutet erhölle endast

belysning — i främsta rummet vunnit högst betydande fördelar, syntes

det styrelsen icke kunna anses för ändamålet främmande att för betäckande

af omförmälda ökade kostnader anlita någon del af egendomens

behållning, som enligt gällande bestämmelser angående vården

och förvaltningen af Alnarps egendom årligen skall inlevereras till

statskontoret. Styrelsen, som i sitt förslag till stat för egendomen i

sådant syfte upptagit beloppet, 9,628 kronor 50 öre, hemställde, att

Eders Kungl. Maj:t måtte lämna sitt bifall till att angifna belopp

finge af egendomens afkastning användas till bestridande af de kostnader

omförmälda anläggningar kräft utöfver anvisade medel.

I infordradt underdånigt utlåtande af den 6 oktober 1908 förklarade

sig landtbruksstyrelsen, som för sin del icke hade något att

erinra mot att statsmedel utginge för betäckande af den uppkomna

bristen, biträda institutsstyrelsens uppfattning, att härtill borde kunna,

användas egendomens behållna afkastning.

Vid underdånig föredragning af detta ärende den 23 oktober 1908

fann Eders Kungl. Maj:t sig icke kunna bifalla institutsstyrelsens ifrågavarande

framställning. I sammanhang härmed anbefalldes styrelsen att

till Eders Kungl. Maj:t inkomma ej mindre med fullständig utredning

angående de omständigheter, hvilka föranledt öfverskridandet af ofvanberörda

till elektricitetsverk m. m. beviljade anslag, jämte närmare

specificerade uppgifter öfver de belopp, hvarmed den verkliga kostnaden

för omförmälda arbeten öfverstigit den beräknade, än äfven med hvad

styrelsen i öfrigt kunde finna anledning att i ärendet anföra.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 147.

Med underdånig skrifvelse den 28 december 1908 har styrelsen

nu öfverlämnat den sålunda anbefallda utredningen.

De handlingar, som funnos fogade vid denna skrifvelse, utgjordes

af en redovisning för samtliga utgifter och kostnader, kontrakt angående

såväl byggnadsarbetenas utförande som rörande leverans och uppsättning

af vindelektricitetsverket m. m. samt besiktnings- och skiljedomsprotokoll

m. m.

Af dessa handlingar framgår i hufvudsak följande.

Å mejeritillbyggnadens konto, för hvilken, som nämnts, kostnaden

beräknats till 9,500 kronor, hafva påförts sammanlagdt 13,091 kronor

75 öre, däraf till själfva tillbyggnaden med skorsten 9,206 kronor, till

extra arbeten 3,455 kronor 44 öre samt till dagsverken och grus, som

lämnats från Alnarps egendom 430 kronor 31 öre.

Beträffande elektricitetsverket med tillbehör har detta levererats

af Hessleholms mekaniska verkstads aktiebolag på grund af kontrakt

i juli 1908.

Enligt detta kontrakt har bolaget åtagit sig att enligt vid kontraktet

fogade kostnadsförslag leverera ett vindelektricitetsverk med

reservdynamomaskin, hufvudledningar och installationer jämte en ångmaskin

och två ångpannor — närmast motsvarande de i det ursprungliga

kostnadsförslaget upptagna posterna till ett vindelektricitetsverk

med tillbehör, till en ångmaskin, till en ångpanna samt till anskaffande

af en större generator å tillhopa 33,620 kronor. Härför skulle bolaget

äga uppbära tillhopa 34,140 kronor. Institutet och egendomen skulle

själf bekosta anskaffandet och uppsättningen af stolpar för ytterledningarna,

utförandet af alla jord- och grundläggningsarbeten, snickeri-,

mureri-, smides- och timmermansarbeten samt all hufvudsaklig målning,

anbringande af skydd för telefonledningar, efterlagnings- och efterputsningsarbeten,

transport af alla materialier från Akarps station till

uppställningsplatserna, kost och logis för bolagets montörer samt bränsle

för batteriets uppladdning och för afprofning af maskineriet. Vidare

skulle institutet och egendomen tillhandahålla erforderligt antal medhjälpare

samt virke för ställningar äfvensom plats för förvaring af

materialier. Dessutom skulle institutet och egendomen bekosta all inre

armatur.

Utöfver förenämnda 34,140 kronor hafva till bolaget utgifvits

ytterligare 546 kronor 58 öre, som institutet och egendomen genom

kompromissdom ålagts betala. Vidare hafva för elektricitetsverket

med tillbehör utgifvits, såvidt af handlingarna kunnat utrönas, för

nedannämnda ändamål följande belopp, nämligen för uppförande af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 147.

vindmotorhuset 1,214 kronor 53 öre och för inredning af batterirum

693 kronor 25 öre eller tillhopa 1,907 kronor 78 öre, för målning af

motorhus och stativ samt annat arbete vid nämnda hus och en källare

tillhopa 355 kronor 63 öre, för annat måleriarbete 62 kronor 50 öre,

för armatur 3,965 kronor 90 öre, för kosthåll m. m. åt montörer m. fl.

1,523 kronor 7 öre, för stolpar 300 kronor, för en lykta 7 kronor

50 öre, för brandförsäkring 133 kronor, för besiktningar och ångpannekontroll

562 kronor 60 öre samt för kompromiss i tvist med förenämnda

bolag 325 kronor. Slutligen har Alnarps egendom till anläggningen

tillsläppt dagsverken för sammanlagdt 1,180 kronor 8 öre.

Kostnaden för elektricitetsverket har således uppgått tillhopa till

45,009 kronor 64 öre.

Sammanlagda kostnaden för båda anläggningarna uppgår alltså

till 58,101 kronor 39 öre eller, om förenämnda poster för grus och

dagsverken från egendomen, 430 kronor 31 öre och 1,180 kronor 8 öre,

tillhopa 1,610 kronor 39 öre, fråndragas, till 56,491 kronor. Skillnaden

mellan detta belopp och de af Riksdagen anvisade 46,900 kronor utgör

9,591 kronor.

För egen del har styrelsen anfört i hufvudsak följande.

Med afseende å vindelektricitetsverket, för hvilket bristen af

styrelsen beräknats till 6,429 kronor 56 öre, vore att bemärka, att, då

en dylik anläggning i större skala hittills knappast utförts i vårt land,

erfarenhet saknades om åtskilliga delar af utförandet, särskildt i fråga

om utsträckningen och beskaffenheten af en del extra arbeten och

kostnader, såsom inredningar, grundläggning och öfverhufvud till anläggningarna

hörande timmermans-, mureri- och smidesarbeten, hvilket

allt af institutet utöfver för själfva elektricitetsverket kontraherade

belopp skulle bekostas. På grund häraf hade det visat sig så vanskligt

att på förhand med någon säkerhet beräkna denna kostnad, att

styrelsen icke ansett sig härför i förväg kunna begära någon bestämd

summa. Detsamma gällde i hufvudsak om armaturen, hvars mängd

och beskaffenhet på grund af osäkerhet om behofvet af olika lampor

i de många slagen lokaler endast approximativt kunnat beräknas.

Styrelsens antagande att i hufvudsak kunna bestrida dessa extra kostnader

med skillnaden mellan kontraktsumman för elektricitetsverket —

34,140 kronor — och anslaget — 37,400 kronor — samt med institutets

och egendomens egna arbetskrafter hade emellertid sannolikt i

det närmaste visat sig riktigt, om icke under tiden åtskilliga omständigheter

tillkommit, som väsentligt ökat kostnaden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 147.

Sålunda hade prisen på vissa materiell och dagsverken vid numeri-,

snickeri- och smidesarbetena icke obetydligt stigit, sedan beräkningarna

uppgjordes och medlen anvisades. Vidare hade för entreprenören dels

på grund af bristande erfarenhet dels i fråga om leverans af material

opåräknade svårigheter uppstått, hvilka i sin mån återverkat på utsträckningen

af dessa extra arbeten, som af institutet själft skulle utföras.

Äfven direkta försummelser af samma entreprenör, hvilka endast

delvis af skiljedom kunnat beifras, hade vållat en långsamhet i

arbetet, som i sin ordning medfört, att t. ex. kosten för montörer,

hvilka institutet som vanligt i dylika fall skulle betala, uppgått till

det opåräknade höga beloppet af omkring 1,500 kronor. En tvetydighet

i kontraktet hade medfört, att emot institutets mening icke blottarmaturen

utan äfven arbetet vid dess aptering måst särskildt betalas.

Inredningen af batterirum och vindmotorhus hade blifvit dyrare än

beräknadt. Slutligen hade på grund af entreprenörens försummelser

och vårdslöshet flera besiktningar och slutligen en skiljedom blifvit

nödvändiga, medförande extra kostnader, hvilka liksom de förut anförda

funnes specificerade uti förenämnda kostnadsredovisning.

Hvad anginge tillbyggnaden vid mejeriet och ändringarna däruti

hade det, såsom ofta vore fallet vid tillbyggnad och ominredning af

äldre byggnader, visat sig, att därvid opåräknade brister och komplikationer

framträdt, som flerstädes påkallat omsättning och förstärkning

af grund, väggar och golf, såsom vid ostkällarnas ombyggnad och de

nya maskinernas placering in. m. Särskildt hade fundamenteringen

och monteringen af de nya ångpannorna jämte därmed sammanhängande

omflyttning af rörsystem och transmissioner medfört ett vida

omständligare och kostsammare arbete än man förutsett, icke minst på

grund af kraf, som Södra Sveriges ångpanneförening och yrkesinspektören

därpå ställt. Härtill hade kommit en väsentligt ökad kostnad

därigenom, att man för att obehindradt kunna fortgå med en fördelaktig

osttillverkning i större skala under tiden funnit det vara riktigast

att omedelbart inreda de nya ostkällarna med hyllor, belysning

m. m., hvilket man från början tänkt sig skola efterhand kunna utföra.

De extra arbeten, som sålunda af behofvet påkallats, hade tillsammans

medfört en kostnad utöfver anslaget af 3,161 kronor 44 öre eller något

mindre än i föregående skrifvelse anförts.

Såsom af utredningen framginge, hade Alnarps egendom lämnat

dagsverken och grus motsvarande ett belopp af 1,610 kronor 39 öre.

Då detta kunnat ske utan olägenhet för egendomens hushållning, syntes

det styrelsen, att särskild ersättning härför icke behöfde ifrågakomma.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departement sehefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 147.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes bereda tillgång till nödiga medel för

bestridande af de öfriga kostnader till ett belopp af 9,591 kronor, som

omförmälda anläggningar af vindelektricitetsverk och mejeribyggnader

vid Alnarp tagit i anspråk utöfver därtill beviljade anslag.

I infordradt underdånigt utlåtande den 29 januari 1909 har öfverintendentsämbetet

anfört, att ämbetet, som anmodat en af sina tjänstgörande

arkitekter, Th. Wåhlin, att efter aflagdt besök å Alnarp åvägabringa

utredning i omförmälda förhållanden, från bemälde arkitekt fått

emottaga ett utlåtandet bilagdt tjänstememorial, hvars innehåll ämbetet

åberopade såsom eget yttrande i ärendet.

Af föreliggande tjänstememorial framgår, att Wåhlin besiktigat

de fullbordade byggnaderna för vindelektricitetsverket och tillbyggnaderna

till mejeriet samt i de delar hans uppdrag gällde genomgått

räkenskaperna och tillhörande verifikationer. Han hade därvid funnit

den lämnade redovisningen öfver kostnaderna fullt riktig och mot densamma

endast haft att anmärka en obetydlighet, bestående däri, att

flera poster sammanförts under en gemensam rubrik, hvarunder de

icke bort upptagas. Hvad den stora posten extra arbeten å mejeriet

anginge, uppgående till omkring 50 procent af byggnadssumman, kunde

den förklaras däraf, att häri innefattades dels på grund af källarutgräfning

fördyrade arbeten i grunden, dels förstärkning af äldre murar,

som visat sig för svaga att bära de på dem anbragta nya remskifvorna,

och dels sådana arbeten som grundläggning för två ångpannor, inmurning

af dem, grundläggning för ångskorsten, anläggande af rökkanal

mellan pannorna och skorstenen, grundläggning för vindmotor

in. m., allt dyrbara arbeten i förhållande till den lilla tillbyggnaden.

Dessa arbeten hade visserligen varit förutsedda men bestämdt pris å

dem hade ej på förhand kunnat uppgifvas.

Då de priser, som betalats, icke vore höga, då något slöseri icke

förekommit och då arbetena i sin helhet syntes vara omsorgsfullt och

solidt utförda, tillstyrkte Wåhlin bifall till styrelsens anslagsbegäran.

På sätt af den lämnade utredningen framgår ingår i posten för

extra arbeten å mejeritillbyggnaden å 3,455 kronor 44 öre jämväl

kostnaderna för grundmurning för och inmurning af maskin och ångpannor,

hvarför i det ursprungliga kostnadsförslaget påförts elektricitetsanläggningen

ett belopp af 1,500 kronor. Ett mot sistnämnda

belopp svarande afdrag bör således göras från den af styrelsen beräk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 147.

nade bristen i anslaget för mejeritillbyggnaden och i stället bristen i

anslaget för elektricitetsverket ökas med motsvarande tal. Äfven andra

utgifter synas hafva påförts mejeritillbyggnaden, ehuru de varit af

beskaffenhet att böra påföras elektricitetsverket. Någon grund för

beräknandet af dessa utgifters belopp kan emellertid icke erhållas af

handlingarna. De belopp, hvarmed anslaget till mejeritillbyggnaden

i verkligheten öfverskridits, skulle emellertid med iakttagande af det

nyss anförda blifva högst 1,661 kronor 44 öre, medan bristen i anslaget

till elektricitetsanläggningen skulle komma att uppgå till åtminstone

7,929 kronor 56 öre.

Såsom institutsstyrelsen anfört och jämväl torde bestyrkas af den

lämnade utredningen, har öfverskridandet af det af Riksdagen beviljade

anslaget till en del föranledts af under arbetets gång tillkomna omständigheter,

som icke kunnat förutses. Särskildt gäller detta ifråga

om ökningen i kostnaden för mejeritillbyggnaden och i samband därmed

stående ändringar i den gamla mejeribyggnaden. Hvad styrelsen

till förklaring af sina åtgöranden i denna del anfört, torde vara af beskaffenhet

att böra godtagas. Hvad styrelsen vidare erinrat ifråga om

svårigheten att på förhand beräkna kostnaden för eu anläggning af

sådant slag som elektricitetsverket, torde äfven äga sin giltighet till

följd af den ringa erfarenhet ifråga om dylika anläggningar, man ännu

har i vårt land. Mindre välbetänkt torde det emellertid få anses vara,

att, på sätt styrelsen erkänner sig hafva gjort, icke i ett kostnadsförslag

upptaga något belopp alls för sådana arbeten, beträffande hvilka

man ansett sig icke kunna på förhand med noggrannhet beräkna, till

hvad belopp kostnaden skulle komma att uppgå. Då emellertid anläggningarna

vitsordats vara väl utförda samt de pris, som betalats,

intygats icke vara höga, torde enbart nyssnämnda förhållande icke

höra föranleda till, att staten helt eller delvis undandrager sig att betacka

den uppkomna bristen.

På grund häraf och då medel för bestridande af nu ifrågavarande

ytterligare kostnader synas mig — liksom det för hår ifrågavarande

byggnadsarbeten förut beviljade anslaget — böra af Riksdagen särskildt

för ändamålet begäras, hemställer jag, som lika med institutsstyrelsen

anser särskild ersättning till Alnarps egendom för omförmälda

grus och dagsverken icke behöfva ifrågakomma, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen

att till bestridande af ytterligare kostnader för ombyggnadsarbeten

och nyanläggningar vid Alnarp, utöfver på extra stat för år

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 102 Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 147.

1907 anvisade 46,900 kronor, på extra stat för år 1910 bevilja ett

belopp af 9,591 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna nämnda

belopp.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter bi- trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas nådig

proposition af den lydelse, bilaga . . . vid detta pro- tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hj. Almgren.

STOCKHOLM, ISAAC MARCtJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1909:138 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående beviljande af ytterligare medel för ombyggnadsarbeten och nyanläggningar vid Alnarp. a1 i texten