Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation af högre lärarinneseminariet i Stockholm

1909-03-11 · 61 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 59 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:148, Angående omorganisation af högre lärarinneseminariet i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

1

N:o 148.

Kungl. Maj:t nådiga proposition till Riksdagen angående omorganisation

af högre lärarinneseminariet i Stockholm; gifven

Stockholms slott den 11 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag, vill Kungl. Maj:t, med återkallande af de i

1909 års statsverksproposition å ordinarie och extra stat gjorda framställningar

angående anslag till högre lärarinneseminariet, härmed föreslå Riksdagen

att

dels medgifva vidtagande af sådan ändring i den för högre lärarinneseminariet

fastställda löneregleringen

att för rektor, biträdande föreståndarinnor, biträdande ämneslärarinnor,

lärare och lärarinnor i öfningsämnena samt vikarier vid högre lärarinneseminariet

varda bestämda följande aflöningsförmåner att gälla från och

med år 1910:

för rektor arfvode i två aflöningsgrader å 1) 2,000 kronor och 2)

2,500 kronor, af hvilka belopp 600 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

med rätt för lektor vid högre lärarinneseminariet, hvilken

förordnas som rektor, att, förutom rektorsarfvodet, uppbära lektors

lön och tjänstgöringspenningar i första lönegraden, hvarförutom rektor

skall åtnjuta fri bostad eller den hyresersättning, som af Kungl. Maj:t

bestämmes;

Bih. till Rilcsd. Prot. 1 Afd. 1 Sand. 103 Höft. (N:o 148.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 148.

för biträdande föreståndarinna fri bostad eller den hyresersättning,

som af Kungl. Maj:t bestämmes;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

sju öfre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å l) 1,800 kronor,

2) 2,050 kronor och 3) 2,300 kronor;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

fyra lägre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500

kronor, 2) 1,750 kronor och 3) 2,000 kronor;

för lärare eller lärarinna i teckning lön i tre lönegrader å 1) 1,800

kronor, 2) 2,000 kronor och 3) 2,200 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik lön i tre lönegrader ål) 1,200 kronor,

2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärare eller lärarinna i gymnastik lön i tre lönegrader å 1) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärarinna i handarbete lön i tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2)

1,700 kronor och 3) 1,900 kronor;

för vikarie å lektors- eller adjunktstjänst: därest han aflagt de examina

och prof, som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk, arfvode å 2,000 kronor, eljest arfvode å 1,800 kronor;

för vikarie å ordinarie ämneslärarinnetjänst arfvode å 1,800 kronor;

för vikarie å ordinarie öfningslärartjänst arfvode, beräknadt efter

läsår, till samma belopp som lönen i första lönegraden vid befattningen

jämte det här nedan stadgade tilläggsarfvodet för extra tjänstgöring;

för vikarie för biträdande föreståndarinna 200 kronor;

att lärare och lärarinna i öfningsämne skall vara skyldig att för den

fastställda lönen tjänstgöra: lärare eller lärarinna i teckning intill 22

veckotimmar, lärare eller lärarinna i musik intill 14 veckotimmar, lärare

eller lärarinna i gymnastik intill 15 veckotimmar och lärarinna i handarbete

intill 24 veckotimmar, samt att ytterligare tjänstgöring må kunna

åläggas ifrågavarande lärare och lärarinnor mot en ersättning för veckotimme

och läsår af 100 kronor till lärare och lärarinna i teckning, musik

och gymnastik och 70 kronor till lärarinna i handarbete, dock med iakttagande

däraf, att sådan ersättning icke, utan Kungl. Maj:ts nådiga medgifvande,

må utgå för mera än fyra veckotimmar till en och samma

lärare eller lärarinna;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

att med ordinarie ämneslärar- eller ämneslärarinnetjänst vid högre

lärarinneseminariet icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommunens stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den vid

pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig för fullgörande af

tjänstgöringen vid högre lärarinneseminariet;

att vid förfall på grund af sjukdom ämneslärare och ämneslärarinna

äger uppbära hela lönen, rektor därjämte mot lön svarande arfvode samt

öfningslärare och öfningslärarinna tre fjärdedelar af lönen;

att i fråga om uppflyttning i högre aflöningsgrad för biträdande ämneslärarinna

och lärare eller lärarinna i öfningsämne må i tillämpliga delar

gälla hvad i sådant afseende är stadgadt angående lektor, adjunkt och

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet;

dels jämväl medgifva, att lektorerna och adjunkten vid högre lärarinneseminariet

må tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar,

åtnjuta hyresbidrag till belopp, som af Kungl. Maj:t bestämmes;

dels fastställa den af departementschefen framlagda staten för högre

lärarinneseminariet för år 1910;

dels medgifva, att ålderstilläggen till lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

ordinarie förslagsanslag med rubrik: ålderstillägg;

dels föreskrifva, att af de vid normalskolan inflytande inskrifningsoch

terminsafgifter, hvilkas storlek bestämmes af Kungl. Maj:t, må uttagas

till expenser högst 14,000 kronor samt till hyresersättningar och hyresbidrag

högst 11,000 kronor, äfvensom att hvad af berörda elevafgifter återstå^

skall användas till förräntning och amortering af läroverkets skulder;

dels höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget

till högre lärarinneseminariet, nu 53,900 kronor, med 10,900 kronor eller

till 64,800 kronor;

dels höja det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till

ålderstillägg, nu 120,000 kronor, med 15,000 kronor eller till 135,000

kronor;

dels och för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1910

anvisa

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser 3,000 kronor,

till uppehållande af hushållsskolans verksamhet 6,200 kronor,

till uppehållande af den valfria fjärde årskursen 3,000 kronor, samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

till arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare 11,275 kronor, eller

således tillhopa 23,475 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

5

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård.

Malm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde härefter:

»Vid underdånig föredragning den 12 januari 1909 af frågan om anslagsbehofven

under riksstatens åttonde hufvudtitel, yttrade jag, såsom

inhämtas af det 1909 års statsverksproposition bilagda utdrag af statsrådsprotokollet

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, punkt 24, följande.

''Högre lärarinneseminariet i Stockholm har till ändamål att åt dem,

som vilja ägna sig åt lärarinnekallet, meddela den bildning, som för detta

kall erfordras. De'' som utexamineras från seminariet, söka sig vanligen

anställning vid de högre flickskolorna, de privata samskolorna eller i enskilda

hem. Sedan genom 1904 års läroverksreform samskolan infogats som

ett led i läroverksorganisationen, har emellertid för ifrågavarande lärarinnor

Högre lärarinneseminariet.

1909 års

statsverksproposition.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

öppnats ett nytt verksamhetsfält, enär afgångsexamen från seminariet

jämväl medför behörighet till anställning vid statssamskola. Med seminariet

äro förenade dels en normalskola för flickor, afsedd att bereda seminariets

elever praktisk öfning i konsten att meddela undervisning, dels

ock en hushållsskola, omfattande två kurser, eu lägre och en högre, af

hvilka den senare har till ändamål att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi

för såväl folkskolornas som de högre flickskolornas rakning-.

Det nu gällande reglementet för seminariet är af den 6 augusti 1864.

Ehuru under tiden sedan dess många förändringar vidtagits i detta regiemente,

kan det numera icke anses tillfredsställande fylla behofvet af bestämmelser

rörande ifrågavarande läroanstalt. På grund häraf anbefallde

Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 24 mars 1905 öfverstyrelsen för rikets

allmänna läroverk att utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med

underdånigt förslag till nytt reglemente för högre lärarinneseminariet. I

anledning häraf har öfverstyrelsen i underdånig skrifvelse den 15 maj

1908 afgifvit förslag till omorganisation af seminariet. Förslagets hufvudprinciper

äro, i fråga om organisationen, att lärokursen, som nu är

treårig med en valfri fjärde årskurs, skall blifva fyraårig för alla seminariets

elever, och, i ekonomiskt afseende, att kostnaderna för undervisningen

i normalskolan, hvilka hittills hufvudsakligen bestridts med från

denna skolas lärjungar upptagna terminsafgifter, framdeles skola bestridas

af staten, mot det att en del af nämnda terminsafgifter ingå till statsverket.

öfver förslaget har statskontoret på nådig befallning afgifvit underdånigt

yttrande den 28 september 1908.

Sedermera har öfverstyrelsen i ärendet ingifvit ytterligare två underdåniga

skrivelser, dagtecknade respektive den 18 november 1908 och den

16 december 1908, i hvilka skrifvelser öfverstyrelsen dels kompletterat den

i omförmälda skrifvelse den 15 maj 1908 gjorda utredningen, dels ock.

vidtagit åtskilliga rätt väsentliga ändringar i det ursprungliga förslaget.

Med hänsyn till det läge, i hvilket frågan sålunda kommit, är jag

icke nu beredd att föredraga ämnet i dess helhet för Eders Kungl. Maj:t.

För öfrigt är ärendet så omfattande, att det torde böra göras till föremål

för särskild proposition till Riksdagen.

Då jag emellertid anser det vara af vikt, att föreliggande fråga blir

förelagd Riksdagen redan år 1909, har jag gjort ett öfverslag öfver den

kostnadsökning, som af den ifrågasatta omorganisationens igångsättande

skulle påkallas under år 1910, för att för Eders Kungl. Maj:t kunna göra

anmälan härom i samband med framläggandet af öfriga anslagsbehof under

riksstatens åttonde hufvudtitel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Som den föreslagna omorganisationen af högre lärarinneseminariet

endast kan genomföras successive, måste för hvart och ett af de närmaste

åren fastställas öfvergångsstater. Först efter omorganisationens fullständiga

genomförande kan det blifva fråga om fastställandet af normalstat.

Hvad då angår staten för år 1910 skulle denna, enligt den af mig

gjorda beräkningen, sluta på ett belopp af i rundt tal 88,000 kronor.

Som det anslag å ordinarie stat, lärarinneseminariet för närvarande

åtnjuter, utgör 53,900 kronor, skulle detta alltså behöfva höjas med ett

belopp af 34,100 kronor.

Vidare skulle följande anslag behöfva äskas å extra stat för år 1910,

nämligen: ett anslag af 7,600 kronor till arfvoden åt timlärare, ett anslag

af 3,000 kronor för uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet,

ett anslag af 3,000 kronor för uppehållande af undervisningen i

huslig ekonomi vid seminariet och den därmed förenade normalskolan för

flickor samt ett anslag af 3,000 kronor för beredande af ökadt utrymme

för seminariet och normalskolan genom förhyrande af lämplig lokal under

ett år, räknadt från och med den 1 oktober 1909, eller tillhopa 16,600

kronor’.

På grund af det anförda hemställde jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

i statsverkspropositionen af Riksdagen äska de belopp, jag sålunda angifva

såsom för ifrågavarande ändamål erforderliga, och vann denna min

hemställan Eders Kungl. Maj:ts godkännande.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga för att närmare motivera

berörda anslagskraf, och torde jag därvid först böra lämna en närmare

redogörelse för det ifrågavarande läroverkets nuvarande förhållanden.

Högre lärarinneseminariet i Stockholm trädde i verksamhet år 1861.

Det ställdes från början under tillsyn af en särskild, af Kungl. Maj: t förordnad

direktion. När sedermera i sammanhang med 1904 års läroverksreform

en öfverstyrelse för rikets allmänna läroverk inrättades, entledigades

nämnda direktion och dess åligganden fördelades mellan läroverksöfverstyrelsen

och direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.

Närmare föreskrifter härom äro meddelade i Kungl. Maj:ts nådiga skrifvelse

till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk den 2 december 1905

angående bestämmelser rörande styrelse och förvaltning af högre lärarinneseminariet

och den därmed förenade normalskolan för flickor.

Enligt dessa bestämmelser äger öfverstyrelsen i afseende å nämnda

läroanstalter samma befogenhet som tillkommer öfverstyrelsen i egenskap

Seminariets

styrelse och

ledning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Läroverkets

nuvarande

organisation.

S Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

af centralstyrelse för rikets allmänna läroverk. Bland annat åligger det

sålunda öfverstyrelsen

•/

att utöfva inspektion öfver läroanstalten,

att afgifva förslag rörande tillsättning af rektor, lektorer och adjunkt,

att förordna biträdande föreståndarinnor och lärarinnor,

att besluta angående uppflyttning i högre lönegrad, hvari ämte öfverstyrelsen

äger att pröfva och stadfästa af vederbörande kollegium uppgjordt

förslag till kursplaner för normalskolan och seminariets lägre kurs

äfvensom till studieplaner för seminariets högre kurs.

Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk fungerar såsom

lokalstyrelse öfver läroanstalten; det åligger sålunda, bland annat, direktionen,

att, med viss inskränkning, förvalta de läroanstalten och elevkåren

tillhörande fonder, de till läroverket anslagna statsmedel samt de af termins-

och inskrifningsafgifter i normalskolan inflytande medel,

att på rektors förslag bestämma beloppen af de extra ordinarie lärarnas

och lärarinnornas samt öfriga vid läroverket anställda tjänstemäns

arfvoden, äfvensom de till de biträdande föreståndarinnorna och ordinarie

lärarna utgående hyresbidrag,

att bestämma beloppet af rektors hyresersättning,

att hafva tillsyn däröfver, att läroverkets fasta egendom behörigen

vårdas, äfvensom

att på förslag af vederbörande kollegium bestämma terminsafgifternas

belopp i normalskolans särskilda klasser samt antalet friplatser, som där

årligen må utdelas.

Ifrågavarande läroverk omfattar, såsom jag redan omnämnt, ett seminarium

för bildande af lärarinnor, en högre flickskola eller den s. k. normalskolan

för flickor samt en hushållsskola.

Seminariet omfattar tre ettåriga klasser. För inträde i seminariets

lägsta klass fordras i regel att vid läsårets början hafva fyllt 18 år samt

att vid inträdespröfning redovisa ett kunskapsmått, ungefärligen motsvarande

det, som åttaklassig högre flickskola har till ändamål att bibringa.

I seminariets lägsta klass emottaga^ för närvarande högst 25 lärjungar. Som

antalet inträdessökande gemenligen är afsevärdt större, blifva emellertid de

stadgade inträdesfordringarna i följd af konkurrensen icke oväsentligt skärpta.

Läroämnen äro i lägsta klassen eller första afdelningen: kristendomskunskap,

svenska språket och litteraturen, franska språket, tyska språket,

engelska språket, historia, geografi, matematik, naturkunnighet, omfattande

botanik och kemi, äfvensom pedagogik; i andra afdelningen: kristendoms
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

kunskap, svenska språket och litteraturen, pedagogik samt fysiologi och

hälsolära, samtliga obligatoriska ämnen, därjämte franska språket, tyska

språket, engelska språket, historia, naturkunnighet, omfattande zoologi

och fysik, äfvensom matematik såsom valfria ämnen, af hvilka elev äger

bortvälja högst tre, dock ej samtliga de främmande språken; i tredje

afdelningen: svenska språket och litteraturen samt pedagogik såsom obligatoriska

ämnen, därjämte kristendomskunskap, historia, franska språket,

tyska språket, engelska språket, geografi, matematik, biologi, omfattande

botanik och zoologi, naturlära, omfattande fysik och kemi, samt hälsolära

såsom valfria ämnen, af hvilka elev måste välja minst tre.

Seminariets nu gällande timplan torde få bifogas detta protokoll (bil. I).

Från och med år 1892 har vid seminariet varit inrättad en valfri

fjärde årskurs med ändamål att bereda dem, som vilja utbilda sig till

facklärarinnor vid högre flickskolor, tillfälle att vinna härför erforderlig

skicklighet i teoretiskt och praktiskt afseende. Läroämnen i nämnda kurs

äro: religionslära, kyrkohistoria, nordiska språk, franska språket, tyska

språket, engelska språket, litteraturhistoria, historia, geografi, matematik,

fysik, kemi, botanik, zoologi, fysiologi med hälsolära samt pedagogik. Af

dessa äger lärjunge att bedrifva studier i ett, två eller tre ämnen.

Undervisningen i seminariet är afgiftsfri.

Normalskolan omfattar tre förberedande klasser och åtta klasser i den

högre afdelningen. Undervisning meddelas i de vanliga skolämnena. Den

o o o o

dagliga arbetstiden är i den första och andra förberedande klassen tre

timmar och i den tredje förberedande klassen omkring fyra timmar.

Timplanen för de åtta elementarklasserna torde få bifogas detta protokoll

(bil. II).

Af lärjungarna upptagas terminsafgifter, om hvilkas belopp jag får

tillfälle att längre fram yttra mig.

Hushållsskolan omfattar två kurser, en lägre och en högre.

Den lägre kursen är ettårig och har till ändamål att meddela lärj

ungar, som genomgått normalskolan eller annan högre flickskola, teoretisk

och praktisk undervisning i huslig ekonomi. I den teoretiska undervisningen

ingå hushållskemi och hushållslära samt hälsolära, affärsförhållanden

och bokföring äfvensom fysik såsom obligatoriska ämnen, h varjämte undervisning

äfven meddelas i svenska, franska, tyska och engelska språken

samt kulturhistoria, därest ett visst antal lärjungar anmäla sig till deltagande

i sådan undervisning.

För undervisningen i den lägre kursen upptagas avgifter till en belopp

af 75 kronor för termin.

Bill. till Riktd. Prof. 180.9. 1 Sami. 1 Afd. 10.9 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Den högre kursen eller den s. k. lärarinnekursen omfattar tre terminer

och har till ändamål att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi, såväl

för folkskolornas som för de högre flickskolornas räkning. För inträde

i kursen fordras, bland annat, att hafva fyllt eller under kalenderåret fylla

minst 20 år.

Den praktiska undervisningen afser dels att göra eleverna hemmastadda

i matlagning och därmed samhörande färdigheter, dels att gifva

dem ledning och öfning i att själfva undervisa i dessa ämnen. I den

teoretiska undervisningen ingå följande ämnen: hushållskemi, fysiologi

och hälsolära, hushållslära, affärsförhållanden och bokföring, fysik samt

pedagogik.

Undervisningen i den högre kursen är afgiftsfri.

Den nma- Den ordinarie, i staten upptagna lärarpersonalen utgöres af 5 lektorer,

rande lärår- af hvilka en tillika är rektor, en adj unkt och 4 ämneslärarinnor, af hvilka

jgji°ijtJn?nj-Af''vå tillika äro biträdande föreståndarinnor, den ena vid seminariet och

förhållanden, den andra vid normalskolan. Den biträdande föreståndarinnan vid seminariet

har icke någon undervisningsskyldighet.

Härförutom äro vid läroverket anställda 8 extra ordinarie ämneslärarinnor

i normalskolan, 2 extra ordinarie lärarinnor i hushållsskolan, af

hvilka den ena tillika är biträdande föreståndarinna, lärarinnor i teckning,

musik, gymnastik och handarbete samt timlärare och timlärarinnor.

Till närmare belysning af tjänstgöringstimmarnas fördelning på de

olika lärår krafterna under innevarande termin har jag låtit uppgöra en

tabell, som torde få bifogas detta protokoll (bil. III).

Rektor förordnas och de ordinarie ämneslärarna utnämnas af Kungl.

Maj:t; läroverksöfverstyrelsen utnämner ordinarie ämneslärarinnor och

förordnar den öfriga lärarpersonalen.]

Lektorerna och adjunkten aflönas enligt samma grunder som motsvarande

befattningshafvare vid de allmänna läroverken. Aflöningen utgör

alltså för lektor 4,000 kronor med 4 ålderstillägg, hvardera å 500 kronor,

efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring och för adjunkten 3,000

kronor med rätt till ålderstillägg lika med lektor. I dessa aflöningar ingå

tjänstgöringspenningar till följande belopp i de olika lönegraderna: för

lektor respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor samt för

adjunkten respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor.

Rektor åtnjuter arfvode å 2,000 kronor, som efter 10 års tjänstgöring

kan höjas till 2,500 kronor, af hvilka belopp 600 kronor skola anses

motsvara tjänstgöringspenningar, med rätt för lektor vid högre lärarinne
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

seminariet, hvilken förordnas såsom rektor, att, förutom rektorsarfvodet,

uppbära lektors lön och tjänstgö ringspenningar i första lönegraden.

Aflöningen för ämneslärarinna utgör 2,100 kronor med 3 ålderstillägg,

hvardera å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring;

de i denna aflöning ingående tjänstgöringspenningarna utgöra i de olika

lönegraderna respektive 750, 900, 1,050 och 1,200 kronor.

De biträdande föreståndarinnorna vid seminariet och vid normalskolan

åtnjuta hvardera ett arfvode å 200 kronor.

Samtliga nu angifna löneförmåner äro fastställda i läroverkets ordinarie

stat och utgå af statsmedel.

Härförutom utgå till rektor hyresersättning samt till lektorerna,

adjunkten och de biträdande föreståndarinnorna vid seminariet och normalskolan

hyresbidrag till belopp, som af direktionen bestämmes. Utgifterna

härför bestridas af terminsafgifterna vid normalskolan. Rektors hyresersättning

är för närvarande bestämd till 1,700 kronor; hyresbidrag utgå

för närvarande med 700 kronor för lektor, 500 kronor för adjunkten,

550 kronor för biträdande föreståndarinnan vid seminariet och 300 kronor

för biträdande föreståndarinnan vid normalskolan. Sammanlagda beloppet

af dessa poster utgör 5,850 kronor.

Rektors hyresersättning och de biträdande föreståndarinnornas hyresbidrag

torde rätteligen vara att betrakta såsom med ifrågavarande tjänster

förenade ordinarie aflöningsförmåner, hvaremot lektorernas och adjunktens

hyresbidrag torde vara att anse som en tillfällig hjälp, som lämnas tills

vidare och så länge Stockholms kommun bereder motsvarande befattningshafvare

vid de allmänna läroverken i hufvudstaden liknande förmån.

Aflöningen för den öfriga lärarpersonalen bestämmes af direktionen.

Utgifterna härför bestridas dels med af Riksdagen å extra stat anvisade

anslag, dels med influtna terminsafgifter. Aflöningsbeloppen för lärarinnor

med full tjänstgöring växla mellan 1,150 kronor och 2,000 kronor.

För beredande af tillfällig löneförbättring åt några af dessa lärarinnor beviljade

1908 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts framställning å extra stat

för år 1909 ett anslag af 3,000 kronor.

Till närmare belysning af ifrågavarande lärarpersonals nuvarande aflöningsförhållanden

har jag låtit utarbeta en tabell, som torde få biläggas

detta protokoll (bil. IV). Häraf framgår, att aflöningen för den extra ordinarie

lärarpersonalen kan för läsåret 1908—1909 beräknas till 35,535 kronor.

Läroverket är inrymdt i en seminariet tillhörig, för ändamålet uppförd

Tillgångar ock

skulder.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14S.

byggnad å tomten n:o 6 i kvarteret Riddaren inom Hedvig Eleonora församling

med adressnummer 5 vid Riddargatan. Läroverksbyggnaden är emellertid

otillräcklig, hvadan särskild lokal måst förhyras för hushållsskolan

äfvensom för normalskolans 4 lägsta klasser.

Nämnda tomts areal är 8,216 kv.-meter. Den å densamma uppförda

byggnaden omfattar, förutom källare, bottenvåning och två öfre våningar

med tillsammans 32 rum. Fastigheten är taxerad till 300,000 kronor och

byggnaden brandförsäkrad för 150,000 kronor. Enligt en år 1904 verkställd

beräkning skulle fastighetens saluvärde vara 375,000 kronor eller,

om med försäljningen anstode, till dess Riddargatans sänkning blifvit fullbordad,

400,000 kronor.

Läroverksbyggnaden med tomt inköptes år 1875 för seminariets räkning

af den dåvarande direktionen för en summa af 118,000 kronor. Betalningen

verkställdes på det sätt, att direktionen öfvertog två i fastigheten

befintliga, på amortering ställda inteckningar å tillhopa 59,000 kronor

samt till förre ägaren erlade en köpeskilling af 59,000 kronor. Sistnämnda

belopp hade ställts till direktionens förfogande genom ett af 1874

års Riksdag beviljadt lån. De seminariet i följd häraf påhvilande skulder

hafva under årens lopp amorterats med terminsafgiftsmedel, så att de

vid 1907 års slut utgjorde 61,815 kronor 45 öre, sålunda fördelade:

till riksgäldskontoret.................................................................. kronor 23,024: 89

» Stockholms stads brandförsäkringskontor..................... » 32,600: —

» » inteckningsgarantiaktiebolag..................... » 6.190: 56

eller tillhopa kronor 61,815: 45

För det första af dessa lån, eller det af Riksdagen beviljade, inbetalar

seminariet årligen 5 °io å ursprungliga lånebeloppet, eller 2,950 kronor,

af hvilken inbetalning 4 % å det oguldna lånekapitalet skall utgöra

ränta och det Överskjutande beloppet afgå såsom kapitalafbetalning å

lånesumman, intill dess denna blifvit till fullo gulden. Seminariet äger

rätt att för lånets skyndsammare amortering inbetala större belopp än det

sålunda föreskrifna.

För lånet hos Stockholms stads brandförsäkringskontor inbetalar seminariet

årligen 200 kronor såsom amortering och, för närvarande, 5 % å

det oguldna lånekapitalet såsom ränta. Rånte- och amorteringsbeloppet

minskas sålunda för hvarje år med ett mot räntan å amorteringssumman

svarande belopp eller, efter nuvarande räntefot, 10 kronor. Det belopp,

seminariet har att för ifrågavarande ändamål erlägga, uppgår för innevarande

år till 1,820 kronor. Anmärkas bör, att den ursprungliga amorte
-

i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

ringssumman var fastställd till 800 kronor för år, men att den under tiden

nedsatts till 400 kronor och år 1900 till sitt nuvarande belopp. I betraktande

häraf torde hinder ej möta för lånets skyndsammare amortering.

Det nuvarande lånet hos Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag daterar

sig från år 1895, då direktionen för seminariet konverterade seminariets

skulder till bolaget genom upptagande åt ett inteckningslån å

13,800 kronor. För detta lån skall seminariet årligen inbetala 8,372 %

å det ursprungliga lånekapitalet eller 1,155 kronor 34 öre. Af denna inbetalning

skall 4 2/3 °!o på det oguldna lånekapitalet utgöra ränta och 0,32 %

å den ursprungliga lånesumman utgöra förvaltningsbidrag samt det Överskjutande

beloppet utgöra amortering. Lånet skall vara inbetalt den 1

april 1914.

Seminariet har emellertid ännu en skuld. I underdånig skrifvelse den 21

september 190G anmälde direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk,

att, när högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan

för flickor med 1906 års början i ekonomiska frågor ställdes under

direktionen, det befunnits, att de tid efter annan till läroverket skänkta

stipendiemedlen icke till fullo motsvarades af inköpta väi’dehandlingar, i

det nämligen vid 1905 års slut stipendiefonderna voro bokförda till ett

belopp af °32,883 kronor 22 öre, medan de obligationer och kontanta medel.

som vid årsskiftet öfverlämnats till direktionen, uppgått till ett värde

af endast 23,722 kronor 30 öre, hvadan alltså förefunnits en brist af 9,160

kronor 92 öre, och hemställde direktionen tillika, att Ivungl. Maj:t täcktes

vidtaga åtgärder till täckande af ifrågavarande brist. I häröfver infordra^

underdånigt utlåtande anförde statskontoret bland annat, att, då enligt

seminariets räkenskaper för år 1905, seminariets tillgångar, däri inräknad

fastigheten, vid samma års slut med 107,592 kronor 19 öre öfverstege

seminariets skulder, hvaribland berörda stipendiefonder upptagits, någon

brist i stipendiefonderna icke kunde sägas förefinnas. Men å andra sidan

vore det, enligt statskontorets mening, önskvärdt, att sådana fonder utan

sammanblandning med öfriga medel vore placerade i räntebärande värdepapper.

Beträffande sättet för beredande åt medel för sådant ändamål

ansåge statskontoret, att en framställning till Riksdagen om det erforderliga

beloppet skulle kunna stödjas på goda skäl. Då emellertid ett af

direktionen väckt förslag om försäljning af seminariets nuvarande fastighet

och uppförande å annan tomt af nytt läroverkshus vore på Ivungl.

Map.ts pröfning beroende samt, i händelse af bifall härtill, en del af den

inflytande köpeskillingen kunde och borde användas för nu ifrågavarande

ändamål, syntes det statskontoret, som om den föreliggande frågan borde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

lämpligen lösas i sammanhang med nyssnämnda försäljnings- och byggnadsfråga,

äfven om detta skulle föranleda därtill, att en del af förenämnda

stipendiefonder skulle fortfarande ett eller annat år vara i saknad

af särskild valuta i värdepapper, då ju i allt fall skälig ränta torde blifva

fonderna tillgodogjord. Enligt en af statskontoret gjord utredning uppgick

det i stipendiefonderna felande beloppet till 8,877 kronor. Vid underdånig

föredragning af detta ärende den 15 mars 1907 fann Kungl. Maj:t

den då gjorda framställningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare

åtgärd.

Ifrågavarande skuld till stipendiefonderna utgjorde vid 1907 års slq,t

8,865 kronor 63 öre. Under år 1908 har ingen amortering gjorts. A

beloppet erlägger seminariet 4 % årlig ränta. Räntebeloppet för år 1909

utgör alltså 354 kronor 63 öre.

Seminariets tillgångar utgöras sålunda af, förutom undervisningsmateriell

och undervisningslokalernas mobila inredning, läroverksbyggnad och

tomt med ett taxeringsvärde af 300,000 kronor och med ett sannolikt vida

högre försäljningsvärde.

Seminariets skulder uppgingo vid 1907 års utgång till 70,681 kronor

8 öre.

Seminariets utgifter för räntor och amortering äro under år 1909

till riksgäldskontoret .................................................................. kronor 2,950: —

» Stockholms stads brandförsäkringskontor ..................... » 1,820: —

» Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag........................ » 1,155: 34

» stipendiefonderna .................................................................. » 354: 63

eller tillhopa kronor 6,279: 97

lomtur och Läroverkets inkomster äro dels statsanslag å ordinarie stat, dels statsutgifter.

ans]aor a extra stat, dels ock inskrifnings- och terminsagifter.

A ordinarie stat har Riksdagen för läroverket anvisat kontant 53,900

kronor.

o

A extra stat för år 1909 har Riksdagen anvisat för uppehållande af

undervisningen vid högre lärarinneseminariet 14,000 kronor, för beredande

åt tillfällig lönereglering åt vissa lärarinnor vid den med högre lärarinneseminariet

förenade normalskolan för flickor 3,000 kronor, för förbättrande

al den geografiska och kemiska undervisningsmateriellen vid högre lärarinneseminariet

2,600 kronor, för uppehållande af den valfria fjärde årskursen

vid högre lärarinneseminariet 3,000 kronor, för uppehållande af undervisningen

i huslig ekonomi vid seminariet och den därmed förenade nor
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

malskolan för flickor 6,000 kronor samt för beredande af ökadt utrymme

för seminariet och normalskolan genom förhyrande af lämplig lokal under

ett år,'' räknadt från och med den 1 oktober 1908, 3,000 kronor, eller tillhopa

31,600 kronor. Vid den utredning, jag nu går att verkställa, torde jag

böra bortse från anslaget till förbättrande af den geografiska och kemiska

undervisningsmateriellen liksom den motsvarande utgiftsposten, beroende

på den tillfälliga naturen af ifrågavarande anslagsbehof.

Jag beräknar alltså summan af anslagen å extra stat till 29,000 kronor.

Inskrifningsafgift upptages af lärjunge, som första gången inskrifves

i normalskolan; den utgör 10 kronor.

Beloppet af terminsafgifterna i normalskolan utgör för år

i l:a förberedande klassen................................ kronor 75: —

2:a

3:e

» l:a klassen af den högre af delningen.

» 2:a » * » » >

» 3:e » » » » »

» 4:e > » » » »

» 5:e » » » » »

» 6:e » » » » »

» 7:e * » » » »

» 8:e » » » » »

75

100

no

135

135

160

160

160

185

185

Intäkten af inskrifnings- och terminsafgifter i normalskolan utgjorde

år 1903...

1904..

1905..

1906..

1907..

kronor 35,147: 50

34,380: 00

33,137: 50

33,518: 50

33,467: 50

eller således för alla åren tillhopa kronor 169,651: —

hvilket, med utelämnande af öretal, utgör i medeltal för år 33,930 kronor.

Några större växlingar i denna inkomstpost äro icke att förvänta under

de närmaste åren.

Inkomsten af terminsafgifter i hushållsskolan och de utgifter, som

därmed bestridas, äro icke medtagna i räkningen.

Läroverkets inkomster under år 1909 kunna alltså beräknas sålunda

statsanslag å ordinarie stat.................. kronor 53,900: —

» » extra » .................. » 29,000: —

terminsafgifter..........................................» 33,930: —

eller sålunda tillhopa kronor 116,830: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Seminariets utgifter kunna fördelas i sådana, som bestridas af statsanslag

å ordinarie stat, och sådana, som bestridas af statsanslag å extra

stat och terminsafgifter tillhopa. *

Enligt den fastställda staten skall under år 1909 af det ordinarie

anslaget utbetalas till

Rektor, arfvode.............................................................................. kronor 2,000: —

5 lektorer...................................................................................... » 20,000: —

1 adjunkt....................................................................................... » 3,000: —

4 ämneslärarinnor........................................................................ » 8,400: —

2 biträdande föreståndarinnnor................................................ » 400: —

Ålderstillägg................................................................................. » 12,000: —

Sekreteraren hos direktionen, arfvode................................. » 300: —-

Seminariets läkare, dito............................................................ » 250: —

Vaktmästaren, lön........................................................................ » 600: —

Portvakten, arfvode..................................................................... » 100: —

Hyra................................................................................................. » 3,800: —

Ved, vedsågning, gas- och vattenförbrukning.................. » 1,500: —

Städning vid seminariet och normalskolan........................ » 300: —

Eldning i värmeapparaten........................................................ » 300: —

Diverse utgifter........................................................................... » 450: —

eller således tillhopa kronor 53,400: —

Af det ordinarie anslaget, stort 53,900 kronor, kvarstår alltså ett

belopp af 500 kronor, som, därest det ej på annat sätt disponeras, kommer

att ingå till departementets allmänna besparingar.

Af ålderstilläggen besparas ett belopp af 1,000 kronor, motsvarande

de rektor såsom lektor tillkommande ålderstillägg. Likaså besparas arfvodet

å 300 kronor till sekreteraren, enär ifrågavarande befattning upphört,

i och med det läroverket ställdes under inseende af direktionen för Stockholms

stads undervisningsverk. Af det ordinarie statsanslaget ingår altså

år 1909 ett belopp af 1,800 kronor till departementets allmänna besparingar.

Enligt nådigt bref den 27 januari 1880 skall, därest seminariets anslag

icke lämnar tillgång till bestridande af de för lärare och lärarinnor

därstädes beviljade ålderstillägg, hvad därutöfver erfordras, utgå af besparingarna

å anslaget till de allmänna läroverken.

Med det under rubriken: hyra upptagna beloppet å 3,800 kronor förhåller

sig på det sättet, att nämnda belopp ursprungligen var afsedt till

förhyrande af lokal åt läroverket. När sedermera läroverket erhöll egen

byggnad, medgaf Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 29 maj 1874, att

nämnda belopp skulle få disponeras till bestridande af kostnaderna för

egendomens onera och underhåll.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Med anslagen å extra stat samt inkomsten af terminsafgifter bestridas

följande utgifter:

1) Den extra ordinarie lärarpersonalens aflöning, som för år 1909

kan beräknas till 35,535 kronor, jfr. bil. IV.

2) Hyresersättningar och hyresbidrag uppgående till 5,850 kronor,

såsom jag förut omnämnt.

3) Räntor och amorteringar, för år 1909 uppgående till 6,279 kronor

97 öre, såsom jag förut påvisat.

4) Renhållning, uppvärmning, belysning och materiell in. in. Rörande

denna utgiftspost har läroverkets rektor i en till läroverksöfverstyrelsen

ingifven promemoria anfört, att läroverkets expenser i medeltal för de fem

sista åren uppgått till 10,942 kronor samt att med hänsyn till den allmänna

prisförhöjningen för ifrågavarande ändamål numera måste beräknas

ett belopp af 14,000 kronor. Öfverstyrelsen har i afseende härå i underdånig

skrifvelse den 16 december 1908 anfört, att det föreslagna beloppet

icke borde anses för högt tilltaget i betraktande af de många och olikartade

ändamål, hvartill dessa medel vore afsedda att användas. För egen

del instämmer jag häri, särskildt med hänsyn därtill, att utgifterna för

undervisningsmateriell ingå under denna utgiftstitel. Som emellertid för

ifrågavarande ändamål är å ordinarie stat anvisadt ett belopp af tillhopa

6,350 kronor, bör för samma ändamål här endast upptagas ett belopp af

7,650 kronor.

5) Diverse af direktionen fastställda arfvoden, nämligen till normalskolans

läkare 250 kronor, rektors skrifbiträde 500 kronor, rektors räkenskapsbiträde

400 kronor och bibliotekarien 300 kronor, eller tillhopa 1,450 kronor.

6) Hyra för lokal åt normalskolans fyra lägre klasser 3,000 kronor

och åt hushållsskolan 1,700 kronor, eller tillhopa 4,700 kronor.

Summan af de under punkterna 1—6 upptagna beloppen utgör, om

öretal utelämnas, 61,464 kronor.

Samtliga utgifter skulle alltså, med inräknande af det till departementets

allmänna besparingar ingående beloppet, för år 1909 uppgå till

sammanlagdt 115,364 kronor.

Då nu inkomsterna för nämnda år beräknats till 116,830 kronor,

skulle alltså uppstå ett öfverskott af 1,466 kronor.

Huruvida det verkliga resultatet kommer att motsvara det sålunda be-Br.ut 1 raktnräknade,

är ovisst. Under en följd ar år hafva nämligen läroverkets in - der de färekomster

icke täckt dess utgifter. Sålundä har, såsom jag förut omnämnt, ''JienU

direktionen nödgats fylla i med medel ur stipendiefonderna. Under de

Bih. till Rikcl. Prot. 1.90.1. 1 Sami. 1 Afd. 103 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

senare åren hafva bristerna i läroverkets räkenskaper utjämnats genom af

Kungl. Maj:t för ändamålet anvisade anslag. Sådana anslag hafva beviljats

genom följande nådiga beslut: den 2 december 1905 till täckande af brist

i seminariets räkenskaper för år 1904 samt till mötande af väntad brist i

räkenskaperna för år 1905 kronor 3,000; den 31 december 1906 till täckande

af brist i hushållsskolans räkenskaper för år 1905 kronor 424: 13;

den 19 juni 1908 till täckande af brist i seminariets räkenskaper för åren

1905 och 1906 kronor 4,510; samma dag till täckande af brist i hushållsskolans

räkenskaper för år 1906 kronor 665: 32; den 22 januari 1909 till

täckande af brist i seminariets räkenskaper för år 1907 kronor 1,988: 68

och samma dag till täckande af brist i hushållsskolans räkenskaper för år

1907 kronor 454: 86.

öfverstyreieen Jag öfvergår nu till en redogörelse för vederbörande myndigheters

angående semi-f» V, ° _ # •/. er*

nariets orgr,-framställningar angående omorganisation af högre lärarinneseminariet och

motion, ordnande af läroverkets ekonomiska förhållanden. I sådant afseende hafva

seminariets lärarkollegium och rektor utarbetat förslag, hvilka läroverksöfverstyrelsen

med eget underdånigt utlåtande den 15 maj 1908 och förslag

till stadga för seminariet öfverlämnat till Eders Kungl. Maj:t.

Enligt berörda förslag skulle seminariet omfatta två kurser, en lägre

och en högre, båda tvååriga.

Undervisningen inom seminariets lägre kurs skulle hafva till hufvudsaklig

uppgift att befästa och utvidga elevernas allmänbildning; undervisningen

inom den högre kursen skulle afse dels att utöfver omfånget

för denna bildning bereda eleverna tillfälle att genom mera omfattande

och själfständiga studier förvärfva för deras blifvande lärarinneverksamhet

erforderliga specialkunskaper i vissa ämnen, dels ock att praktiskt utbilda

dem för denna verksamhet.

Läroämnen i den lägre kursen äro enligt förslaget: religionslära,

svenska språket och litteraturen, tyska språket, engelska språket, franska

språket, psykologi och logik, historia med samhällslära, geografi, biologi,

fysiologi med hälsolära, fysik med astronomi, kemi med geologi samt

matematik. Tre af dessa ämnen skulle lärjunge kunna bortvälja, dock

med iakttagande däraf, att alla lärjungarna skulle deltaga i undervisningen

i religionslära, svenska språket och litteraturen, psykologi och logik, fysiologi

med hälsolära samt ett af de främmande språken.

Läroämnen i den högre kursen äro enligt förslaget: pedagogik, religionsvetenskap,

svenska språket, tyska språket, engelska språket, franska språket,

litteratur- och konsthistoria-, historia med statskunskap, geografi, zoologi,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148. 19

botanik, kemi med mineralogi och geologi, fysik med astronomi och

matematik.

Af dessa ämnen skulle i hvarje elevs studiekurs ingå, förutom pedagogik

och ett fritt val dt ämne, någon af följande ämnesgrupper: 1) religionsvetenskap,

historia med statskunskap, 2) religionsvetenskap, litteraturoch

konsthistoria, 3) tvål af språken, 4) ett af de främmande språken,

litteratur- och konsthistoria, 5) historia med statskunskap, litteraturoch

konsthistoria, 6) historia med statskunskap, geografi, 7) geografi, fysik

med astronomi, 8) geografi, kemi med mineralogi och geologi, 9) zoologi,

botanik, 10) matematik, fysik med astronomi, 11) matematik, kemi med

mineralogi och geologi, 12) fysik med astronomi, kemi med mineralogi

och geologi.

Vid undervisningen i den lägre kursen skulle det ankomma på läraren

att efter elevernas ståndpunkt och ämnets art använda en mera elementär

eller en mera vetenskaplig undervisningsmetod.

Med afseende å studierna i den högre kursen skulle det åligga läraren

att genom vetenskapligt lagda föreläsningar och öfningar äfvensom genom

nödiga anvisningar i fråga om litteratur och arbetssätt leda elevernas studier

samt genom muntliga förhör och, där så erfordras, skriftliga prof kontrollera

elevernas kunskaper.

Den praktiska utbildningen för lärarinnekallet skulle bestå i dels

åhörande, dels meddelande af undervisning i normalskolan.

Med afseende å seminarielärarnas skyldigheter innehåller förslaget

bestämmelser därom

att undervisningsskyldigheten skall omfatta för rektor 10—12 timmar

och för ordinarie lärare 18—20 timmar i veckan, dock med iakttagande

däraf, att en föreläsningstimme i seminariets högre kurs skall motsvara

två vanliga undervisningstimmar, samt att den tid, hvarunder lärare tages

i anspråk för ledningen och kontrolleringen af elevernas studier i denna

kurs i hvarje särskildt ämne beräknas, allt efter antalet elever, motsvara

högst två eller, hvad angår lektorn i pedagogik, högst tre vanliga undervisningstimmar

i veckan;

att för lärare, hvilken tages i anspråk för elevernas praktiska utbildning,

äfvensom för lärare, som i seminariets lägre kurs eller normalskolan

fått sig ålagdt ett på grund af lärjungeantalets storlek eller antalet skrifiag

afsevärdt drygare hemarbete med rättandet af lärjungarnas skrift) fningar

eller annat därmed jämförligt arbete utom den egentliga undervisningstiden,

den stadgade undervisningsskyldigheten må kunna nedsättas, dock

icke utan öfverstyrelsens medgifvande med mera än två timmar i veckan;

äfvensom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

att ordinarie lärare skall vara skyldig att i de läroämnen, som höratill

hans tjänst, meddela undervisning å seminariet och, därest för utfyllande

af hans undervisningsskyldighet eller af annan anledning så erfordras,

jämväl i normalskolans högsta klassen.

Den viktigaste organisatoriska förändring, som sålunda föreslagits,

är, yttrar öfverstyrelsen i sin berörda underdåniga skrifvelse, den, att

högre lärarinneseminariet, hvars obligatoriska studiekurs för närvarande är

treårig, hädanefter skulle komma att omfatta två obligatoriska kurser, en

lägre, bestående af två ettåriga afdelningar, och en högre tvåårig kurs,

samt att undervisningen inom seminariets lägre kurs hufvudsakligen skulle

afse att befästa och utvidga elevernas allmänbildning, under det att den

högre kursen öfvervägande skulle tagas i anspråk för elevernas teoretiska

och praktiska fackbildning. Skälen för en sådan anordning vore dels de

högre flickskolornas ökade kraf på lärarinnornas utbildning, särskildt deras

fackutbildning, dels nödvändigheten af att på samma gång i möjligaste

mån förhindra elevernas öfveransträngande. Särskildt ville öfverstyrelsen

framhålla, att, sedan genom nu gällande läroverksstadga teoretisk behörighet

till lärarinnebefattning vid statens samskolor blifvit tillerkänd

sådana lärarinnor, hvilka genomgått högre lärarinneseminariet, den föreslagna

organisationen af seminariet syntes vida bättre än den nuvarande

ägnad att gifva lärarinnorna en god utbildning för nämnda befattningar.

Behofvet af lärarinnornas fackutbildning hade man visserligen sökt att

under nuvarande förhållanden i viss mån tillgodose genom den år 1891

införda valfria fjärde årskursen. Men dels hade erfarenheten från denna

kurs ådagalagt, att en tid af ett år vore alltför otillräcklig för nämnda

utbildning, dels vore det förenadt med stora svårigheter för de flesta

lärarinnor att, sedan de väl trädt i verksamhet som lärarinnor, kunna

anslå tid för genomgåendet af nämnda kurs. Dess oförmåga att motsvara

sitt ändamål hade därför i sin mån bidragit att stärka krafvet på en tidsenligare

anordning af seminariets organisation i dess helhet.

Med ledning af förslaget har jag till belysning af undervisningens

omfattning å seminariet efter den ifrågasatta omorganisationen låtit utarbeta

en tabell, som torde få bifogas detta protokoll (bil. V).

anl^beho/let Med afseende å behofvet af ökade lärarkrafter och lärarpersonalens

af nya iärar-löneförhållanden har läroverkets rektor i en till öfverstyrelsen ingifven

tjänster och s]criff, anfört i hufvudsak föli ande.

lönereglering. t\ £ i * • • r» i p

Den föreslagna omorganisationen af högre lärarinneseminariet kräfde

för sitt förverkligande en förändring af seminariets stat. Den fordrade

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung1.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

närmast ett ökadt antal lektorsbefattningar. Men då organisationsförslaget

tillika afsåge en utveckling af den praktiska lärarinneutbildningen, vore

det ett önskemål, att äfven seminariets öfningsskola, normalskolan för

flickor, där för närvarande endast tre ordinarie lärarinnor tjänstgjorde,

finge sin ordinarie lärarinnepersonal väsentligen tillökad.

Att under de föreslagna nya förhållandena flera lektorsbefattningar

borde upprättas, vore en gifven sak. Det kunde nämligen icke ifrågasättas,

att läroverket fortfarande och i ännu större utsträckning skulle

använda timlärare, som hade sin hufvudsakliga tjänstgöring på annat håll;

en sådan anordning snart sagdt omöjliggjorde uppgörandet af en pedagogiskt

tillfredställande läsordning och hade länge äfven från andra synpunkter

visat sig olämplig. De föreslagna timplanerna, jämförda med de

bestämmelser, som föreslagits angående lärarnas tjänstgöring, gåfve vid

handen, att den nya organisationen kräfde fem nya lektorstjänster, nämligen

en i tyska och engelska, en i matematik, en i fysik, en i kemi och

en i zoologi och botanik. Att inskränka antalet nya lektorsbefattningar till

mindre än fem genom en ytterligare kombinering af ämnena vore i och

för sig olämpligt, då det vore af vikt att vid denna lärarinneutbildningsanstalt,

om möjligt, i hvarje ämne hafva specialister. Undervisningstiden

i hvart och ett af de ämnen, som i förslaget angående nya lektorstjänster

icke kombinerats med något annat, vore ock af den omfattning, att en

lärare omöjligen skulle kunna medhinna att undervisa i ännu ett ämne ens

i den högre kursen. Snarare skulle man kunna ifrågasätta, att lektoratet

i tyska och engelska borde delas i två, så att läroverket äfven i dessa

ämnen kunde förvärfva specialister. Då emellertid beträffande denna ämnesgrupp

en sammanslagning med hänsyn till timplanen syntes möjlig och

för öfrigt i och för sig icke kunde anses olämplig, ansåge sig rektor ej

böra föreslå ytterligare ett lektorat. Men de fem föreslagna lektoraten

måste betraktas som ett minimum. Äfven under förutsättning att dessa

blefve upprättade, måste läroverket, om ock i ringare utsträckning än

tillförene, använda ett antal timlärare, med alla de olägenheter som däraf

följde.

Det läge i öppen dag, yttrar rektor vidare, huru viktigt det vore, att

normalskolan, där de unga lärarinneeleverna finge sin praktiska utbildning,

erhölle de bästa lärarkrafter, som stode till buds. Men endast genom

ökade löner och befordringsutsikter vore det för denna skola möjligt att

förvärfva och kvarhålla verkligt dugande lärarinnor. Då normalskolan för

närvarande hade 11 klasser, de tre förberedande klasserna inräknade, men

utom föreståndarinnan endast två ordinarie lärarinnor, framginge det tydligt,

huru stor disproportionen vore mellan antalet ordinarie och antalet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o

extra lärarinnor. Det vore särskildt önskvärdt, att hufvudlärarinnorna i

de respektive ämnena eller ämnesgrupperna, d. v. s. de lärarinnor, som

vore seminarieelevernas hufvudledare vid dessas praktiska öfningar och

tillika å seminariet undervisade i de olika ämnenas metodik, sattes på

ordinarie stat, så att man till dessa viktiga befattningar kunde påräkna

bästa möjliga innehafvare. För att så många som möjligt af de olika

ämnena eller ämnesgrupperna skulle blifva representerade, fordrades fem

nya ordinarie ämneslärarinneplatser vid normalskolan.

Ett annat önskemål vore, att äfven normalskolans biträdande ämneslärarinnor,

som alla hade sin dryga del i seminarieelevernas praktiska

utbildning, erhölle bättre aflöningsvillkor. I väsentliga afseenden kunde

dessa lärarinnor jämföras med lärarinnorna vid folkskoleseminariernas

öfningsskolor, dock med den stora skillnaden, att undervisningen i normalskolan

gifvetvis fördes på ett högre plan och att större kraf ställdes på de

undervisande lärarinnornas kompetens. Under sådana förhållanden syntes

det ej orimligt att begära, att dessa biträdande ämneslärarinnor vid normalskolan

erhölle löneförmåner, som icke understege, utan fastmer i

någon mån öfverstege de arfvoden, som bestämts för nämnda folkskollärarinnor.

Enligt 1908 års Påksdags beslut utgjorde aflöningen för lärarinna

vid folkskoleseminariets i Stockholm öfningsskola i första lönegraden

1,800 kronor och i högsta lönegraden, efter 15 års tjänstgöring, 2,300

kronor. Med hänsyn härtill äfvensom till vikten af att för normalskolan

förvärfva de bästa lärarinnor, som kunde erhållas, ville rektor föreslå, att

fast anställd lärarinna i denna skola och med hufvudsaklig tjänstgöring i

de högre klasserna och mellanklasserna erhölle arfvode i tre aflöningsgrader

å 2,000, 2,250 och 2,500 kronor. Då undervisningen i de fyra lägsta

klasserna, de förberedande klasserna inräknade, i allmänhet fordrade mindre

kompetens och vore mindre ansträngande, ville rektor för lärarinnorna i

dessa klasser föreslå arfvoden i tre aflöningsgrader å 1,500, 1,800 och

2,100 kronor.

Härefter öfvergår rektor i sin berörda skrifvelse till frågan om öfningslärarinnornas

aflöningsvillkor och anmärker beträffande dessa lärarinnor,

att de jämväl kunde jämföras med motsvarande lärarinnor vid folkskoleseminarierna

och dessas öfningskolor. Normalskolans musik- och gymnastiklärarinnor

undervisade äfven å seminariet och borde alltså icke hafva

mindre, utan snarare större arfvoden än musik- och gymnastiklärarinnor

vid folkskoleseminarierna. För musiklärarinna med 15—16 timmars tjänstgöring

föresloge rektor arfvoden i tre aflöningsgrader å 1,500, 1,700 och

1,900 kronor. Detta innebure, att musiklärarinnan vid högre lärarinneseminariet

skulle för år erhålla 100 kronor mera än motsvarande lärarinna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

vid folkskoleseminarium. För gymnastiklärarinna med 12—15 timmars

tjänstgöring i veckan skulle enligt rektors förslag aflöningen utgöra 1,200

kronor i första, 1,500 kronor i andra och 1,800 kronor i tredje lönegraden.

Detta vore visserligen afsevärdt mera än motsvarande lärarinna

vid folkskoleseminarium åtnjöte, men med hänsyn till gymnastikundervisningens

stora betydelse och det större timtalet äfvensom till det afsevärdt

tyngre arbete, gymnastiklärarinna i normalskolan hade sig ålagdt,

ansåge rektor den föreslagna aflöningen berättigad. Äfven beträffande

lärarinnorna i teckning och handarbete kunde jämförelser tagas från folkskoleseminarierna

och dessas öfningsskolor. Med hänsyn till ifrågavarande

ämnens stigande betydelse i skolorna och då lärarinnorna i berörda ämnen

jämväl undervisade å seminariet, ville rektor föreslå för teckningslärarinnan

en aflöning af 1,800 kronor i första,- 2,000 kronor i andra och 2,200

kronor i tredje lönegraden för 20—22 timmars undervisning i veckan och

för handarbetslärarinnan en aflöning af 1,500 kronor i första, 1,700 kronor

i andra och 1,900 kronor i tredje lönegraden för 22—24 timmars

undervisning i veckan. För tjänstgöring utöfver den för den föreslagna

aflöningen fastställda tiden skulle enligt rektors förslag ersättning utgå

med 100 kronor för veckotimme till tecknings-, musik- och gymnastiklärarinna

samt 70 kronor för veckotimme till handarbetslärarinna.

Rektor upptager härefter frågan om aflöningen för lärarinnorna vid

hushållsskolan och erinrar därvid till en början, att nämnda skola underhållits

genom statsanslag å extra stat jämte ett mindre belopp af terminsafgifter.

Att föreståndarinnan för skolan, som för närvarande åtnjöte ett

arfvode af 1,800 kronor, i aflöningsvillkor likställdes med ordinarie ämneslärarinna

vid normalskolan, syntes vara en rättvis fordran. Ifrågasättas

kunde, om hon ej också borde erhålla särskild! föreståndarinnearfvode i

likhet med de andra föreståndarinnorna. Då hon emellertid under en stor

del af året åtnjöte förmånen af fria måltider, ville rektor ej yrka därpå.

För den biträdande lärarinnan ville rektor föreslå en aflöning af 1,500

kronor i första, 1,800 kronor i andra och 2,100 kronor i tredje lönegraden.

Äfven vikarierande lärares och lärarinnors arfvoden borde enligt rektors

mening flxeras. I sådant afseende ville rektor föreslå för lärare, som

fullgjort villkoren för behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt

läroverk en aflöning af 2,000 kronor och för lärare, som ej förvärfva!

sådan behörighet, en aflöning af 1,800 kronor samt för vikarierande ämneslärarinna

likaledes en aflöning af 1,800 kronor, allt för år räknadt.

Då fråga om timlärares arfvoden måste pröfvas i hvarje särskildt fall,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 148.

syntes det rektor bäst, att direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk

framdeles som hittills finge i detta fall bestämma.

I hvad rektor i berörda afseenden sålunda anfört, instämmer öfverstyrelsen

och yttrar för egen del, bland annat, att samtliga hufvudlärarinnebefattningarna

vid normalskolan borde företrädas af ordinarie lärarinnor,

äfvensom att normalskolans föreståndarinna, på grund af de viktiga

uppgifter hon såsom sådan hade att fullgöra, icke tillika borde vara hufvudlärarinna.

Då de två andra ordinarie lärarinnor, som för närvarande vore

anställda vid normalskolan, vore hufvudlärarinnor i kristendom och matematik,

erfordrades ytterligare fyra ordinarie ämneslärarinnor såsom hufvudlärarinnor,

nämligen en för modersmålet, en för historia och en för hvardera

af ämnesgrupperna främmande språk samt naturkunnighet och geografi.

Därjämte funne öfverstyrelsen det lämpligt, att en af lärarinnorna i de

förberedande klasserna, hvilken jämväl borde få till uppgift att undervisa

seminariets elever i småskoleundervisningens metodik, anställdes som ordinarie

ämneslärarinna.

Öfverstyrelsen biträder jämväl ett af rektor framställ dt förslag, att,

under förutsättning af de nya lektorstjänsternas upprättande, adjunktstjänsten

vid läroverket, hvars nuvarande innehafvare uppnår stadgad

pensionsålder år 1913, vid dennes afgång indrages.

öfverstyrelsen [ berörda till öfverstyrelsen ingifna skrift anför rektor, efter att i

stcuennför korthet hafva redogjort för läroverkets nuvarande ekonomiska förhållanden,

läroverket. för läroverket såväl som för statsverket vore en gifven fördel,

om staten helt och hållet öfvertoge kostnaderna för undervisningen vid

högre lärarinneseminariet och i ersättning mottoge hälften af vid normalskolan

inflytande elevafgifter. Sålunda skulle af statsmedel utbetalas arfvoden

till lärare och lärarinnor, rektors skrifbiträde och normalskolans

läkare, och staten skulle öfvertaga läroverksbyggnaden med den vid densamma

häftande skulden. En gifven följd af en sådan anordning blefve,

att statsverket ej vidare skulle utbetala de år efter år beviljade extra

anslagen, undantagandes hyresanslaget å 3,000 kronor, som måste utgå,

till dess läroverket erhållit ny byggnad, samt anslaget för hushållsskolan,

hvilket dock, under förutsättning att föreståndarinnan erhölle ordinarie

anställning och biträdande lärarinnan i likhet med andra lärarinnor erhölle

den af rektor förut föreslagna aflöningen af statsmedel, skulle kunna sänkas

från 6,000 kronor till 3,000 kronor. I ersättning för de ökade utgifter

-denna omreglering skulle medföra, skulle statsverket öfvertaga hälften af

normalskolans elevafgifter. Dessa hade under den sista femårsperioden i

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 148.

medeltal belöpt sig till 33,500 kronor. Hela denna summa skulle dock

icke kunna reserveras för statsverket. Härifrån måste nämligen afdragas

dels ett så stort belopp, som i förening med till läroverket å ordinarie

stat anslagna expensmedel täckte kostnaderna för läroverksbyggnadens

underhåll, inköp och underhåll af materiell, ved och lyse samt öfriga förvaltningskostnader,

enligt beräkning utgörande tillsammans 5,300 kronor,

dels hvad som åtginge till betjäningens, bibliotekariens och rektors räkenskapsbiträdes

aflöning, enligt beräkning tillhopa 2,500 kronor. Då^ de

hyresbidrag, som hittills utgått från terminsafgiftsmedel, fortfarande måste

ut<m, och° då äfven åt de nya lektorerna hyresbidrag måste anslås, om

lektorsbefattningarna skulle blifva eftersökta af kompetenta lärare, måste

ännu ett afdrag göras från nämnda belopp. Bestämda efter nu gällande

grunder skulle dessa hyresbidrag gemensamt uppgå till en summa af

9,150 kronor. De sålunda angifna siffrorna gåfve vid handen, att hälften

af normalskolans elevafgifter kunde reserveras för statsverket, som alltså

af dessa afgifter under nuvarande förhållanden torde erhålla en årsinkomst

af 16,750 kronor.

I hvad rektor sålunda anfört, instämmer öfverstyrelsen i hufvudsak

och yttrar för egen del, bland annat, att enligt dess mening hälften af de

inflytande terminsafgifterna lämpligen bör reserveras för läroverkets behof

och den andra hälften öfverlämnas till statsverket.

I anslutning till den sålunda gjorda utredningen har öfverstyrelsen

framlagt följande förslag till stat för högre lärarinneseminariet år 1910.

Rektor, arfvode .........................................................

10 lektorer ..................................................................

1 adjunkt (tills vidare) .......................................

10 lärarinnor...............................................................

Arfvodet åt biträdande föreståndarinnor .........

» » » ämneslärarinnor............

» » » öfningslärarinnor........

» » » timlärare och vikarier

Rektors skrifbiträde ...............................................

Läkare...........................................................................

Vaktmästare och portvakt......................................

Expensmedel...............................................................

Amortering och ränta för fastigheten ..............

Ålderstillägg..............................................................

................. kronor

2,000

—

»

40,000

—

3,000

—

»

21,000

—

»

400

—

8,000

—

»

6,000

—

»

6,950

—

»

500

—

»

500

—

700

—

»

6,350

—

5,700

18,900

—

»

—

Summa kronor

120,000

—

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Halt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. JMaj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Öfverstyrelsen hemställer i underdånighet

att Eders Kungl. Maj:t, med upphäfvande af det för högre lärarinneseminariet

den 6 augusti 1864 utfärdade nådiga reglemente, måtte i nåder

fastställa det af öfverstyrelsen öfverlämnade förslaget till stadga för hö»re

lärarinneseminariet, att tillämpas från och med den 1 augusti 1909;

att Eders Kungl. Maj:t täcktes göra framställning till 1909 års Riksdag

därom, att Riksdagen måtte medgifva

att vid högre lärarinneseminariet må på ordinarie stat från och med

år 1910 i enlighet med nådiga kungörelserna den 27 augusti 1904 och

den 16 juni 1906 angående löne- och pensionsreglering för lärare och

lärarinnor vid högre lärarinneseminariet fastställda grunder upprättas dels

fem nya lektorstjänster, dels sex nya ämneslärarinnebefattningar;

att från och med år 1910 följande aflöningsförmånar må gälla för

biträdande ämneslärarinnor och öfningslärare vid högre lärarinneseminariet:

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

högre eller mellanklasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1)

2,000 kronor, 2) 2,250 kronor, 3) 2,500 kronor;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

lägsta klasser samt för biträdande lärarinna vid högre lärarinneseminariets

hushållsskola arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor,

2) 1,800 kronor, 3) 2,100 kronor;

för lärare eller lärarinna i teckning, med tjänstgöringsskyldighet af

20 till 22 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader" å 1) 1,800 kronor,

2) 2,000 kronor, 3) 2,200 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik,, med tjänstgöringsskyldighet af 15

till 16 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor,

2) 1,700 kronor, 3) 1,900 kronor;

för lärare eller lärarinna i gymnastik, med tjänstgöringsskyldighet af

12 till 15 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,200 kronor,

2) 1,500 kronor, 3) 1,800 kronor;

för lärarinna i kvinnlig slöjd, med tjänstgöringsskyldighet af 22 till

24 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,700

kronor, 3) 1,900 kronor;

. aff ytterligare tjänstgöring utöfver i de fyra nästföregående momenten

angifna högsta timtal, efter pröfning af öfverstyrelsen för hvarje fall, må

kunna åläggas dessa öfningslärare mot en ersättning, beräknad för helt

läsår, för hvarje veckotimme af 100 kronor till lärare eller lärarinna i teckning,

musik och gymnastik och 70 kronor till lärarinna i kvinnlig slöjd;

att för biträdande ämneslärarinnor och öfningslärare må i fråga om

uppflyttning från lägre till högre lönegrad i tillämpliga delar gälla de i

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löne- och pensionsreglering

för lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet för lektor,

adjunkt eller ordinarie ämneslärarinna fastställda bestämmelser;

att för vikarierande lektor eller adjunkt, hvilken aflagt sådan akademisk

examen, som medför rätt att söka ämneslärarbefattning vid allmänt

läroverk samt genomgått för sådan befattning föreskrifven profårskurs,

må utgå arfvode efter 2,000 kronor för läsår och för vikarierande lektor

eller adjunkt, som icke fullgjort dessa villkor, äfvensom för vikarierande

ämneslärarinna arfvode efter 1,800 kronor för läsår;

att, under förutsättning att staten dels öfvertager högre lärarinneseminariets

läroverksbyggnad med därå hvilande skulder, dels erhåller

halfva beloppet af de från lärjungarna i normalskolan för flickor inflytande

terminsafgifter, det till högre lärarinneseminariet och den dämed förenade

normalskolan för flickor utgående årliga anslaget måtte från och med

år 1910 ökas med 66,100 kronor eller från 53,900 kronor till 120,000

kronor.

Sedermera ingå! öfverstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t en ny skrif- Ytterligt

velse i berörda ärende, dagtecknad den 18 november 1908. Häri

yttrar öfverstyrelsen, bland annat, att den föreslagna omorganisationenöy»«r»^rei»en.

af högre lärarinneseminariet borde äga rum på sådant sätt, att den inträdde

med en årsafdelning i sänder, samt att i följd häraf upprättandet af

de föreslagna nya fem lektors- och sex ämneslärarinnetjänsterna borde fördelas

på tre år. Under läsåret 1910—1911 borde upprättas tre lektorstjänster,

två ämneslärarinnetjänster vid normalskolan och den föreslagna

ordinarie lärarinnetjänsten vid hushållsskolan, under läsåret 1911—1912

en lektorstjänst och tre ämneslärarinnetj änster vid normalskolan samt under

läsåret 1912—1913 den återstående lektorstjänsten. Den sålunda vidtagna

förändringen i det ursprungliga förslaget skulle, enligt öfverstyrelsens

förmenande, för år 1910 medföra å ena sidan en minskning i det

förut beräknade ordinarie anslaget med 23,450 kronor, å andra sidan behofvet

af ett anslag af 15,500 kronor å extra stat.

Sedermera ingaf öfverstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t ännu en skrifvelse

i ärendet, dagtecknad den 16 december 1908, däri öfverstyrelsen framlägger

ännu ett förslag till stat för ifrågavarande läroanstalt, grundadt på

af läroverkets rektor lämnade utredningar rörande arbetsfördelning och behofvet

af timlärare m. m. Den sålunda föreslagna staten upptager följande

poster:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o '' 148.

Rektor, arfvode.................................................................................... kronor 2,000

10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar.............................. » 40,000

10 lärarinnor, lön och » .............................. » 21,000

2 biträdande föreståndarinnor, arfvoden.................................... » 400

5 » ämneslärarinnor, » » 8,000

(4 efter 1,500 kronor, 1 efter 2,000 kronor)

4 öfningslärarinnor, arfvoden ...................................................... » 6,000

(1 efter 1,200 kronor, 2 efter 1,500 kronor, 1 efter

1,800 kronor)

Timlärare, arfvoden ........................................................................... » 7,230

Rektors skrifbiträde, arfvode............................................................ » 500

Bibliotekarien, » » 400

Läkaren, Ä ............................................................ * 500

Vaktmästaren (äfven portvakt), arfvode................................... » 1,100

Eldaren, * ...................................... * 500

Statsstipendier åt seminariets elever.................... »_500

Summa kronor 88,130

Till detta förslag gör öfverstyrelsen följande erinringar. I förslaget

upptoges icke den ordinarie adjunktstjänst, som för närvarande funnes

upptagen å seminariets stat, då denna tjänst i enlighet med af öfverstyrelsen

förut framställdt förslag vid den nuvarande innehafvare^ afgång skulle

komma att indragas. Meningen vore, att de undervisningstimmar å seminariet,

som för närvarande uppehölles af nämnde adjunkt, vid hans afgång

skulle öfvertagas af timlärare och hans undervisning i normalskolan öfvertagas

af lärarinnor. Öfverstyrelsen hölle för sin del icke osannolikt, att i

samband härmed en ytterligare biträdande lärarinna kunde komma att behöfvas,

men ansåge olämpligt att redan nu härom göra något närmare uttalande,

då den nuvarande adjunktens afgång på grund af erhållet afsked

med pension tidigast år 1913 torde ifrågakomma.

Beträffande anslag till ålderstillägg åt lärare och lärarinnor äfvensom

till vikarier, funne öfverstyrelsen för sin del ur allmän budgetsynpunkt

fördelaktigt att, därest Eders Kungl. Maj:t skulle finna sådant lämpligt,

kostnaden för dessa ändamål finge utgå från annat anslag, som härtill

kunde lämna möjlighet, och borde under sådan förutsättning dessa poster

ej upptagas i normalstaten.

Likaledes funne öfverstyrelsen lämpligt, att kostnaderna för belysning

och uppvärmning med flera expenser, som hittills delvis bestridts genom

medel å seminariets ordinarie stat, ej vidare upptoges å denna stat, utan

i sin helhet bestredes genom inkomsten af lärjungarnas i normalskolan ter
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

minsafgifter, äfvensom att den ränta och amortering för skuld å seminariets

fastighet, som tillsvidare måste erläggas, ej heller upptoges å den

ordinarie staten, utan bestredes genom nämnda terminsafgifter.

Å andra sidan ansåge öfverstyrelsen, att alla för hvarje år utgående

arfvoden till personer, anställda i seminariets tjänst, borde upptagas i den

ordinarie staten, hvarför öfverstyrelsen i det förut meddelade förlaget till

normalstat upptagit arfvoden åt rektors skrifbiträde, läroanstaltens läkare

och bibliotekarie äfvensom vaktmästare och eldare. Därjämte hade öfverstyrelsen

i normalstaten uppfört ett belopp å 500 kronor till stipendier

åt eleverna, hvilket belopp hittills på särskild framställning för hvarje gång

plägat af Ivungl. Maj:t årligen beviljas.

Angående behofvet af timlärare vid högre lärarinneseminariet efter

läroverkets omorganisation hade af rektor uppgjorts en beräkning, hvilken

bland annat förutsatte timlärare såsom bestridande undervisningen under

de timmar den vid läroverket anställde adjunkten för närvarande tjänstgjorde.

Det belopp, som framgått ur nämnda beräkning och som upptagits

i det förut meddelade förslaget till normalstat, måste anses som approximativt,

beroende bland annat därpå, att arfvodena i detta fall måste ställa

sig ganska olika med hänsyn till lärares eller lärarinnors olika kompetens.

Så till exempel måste ett betydligt högre timarfvode beräknas för läraren

i fysiologi och hälsolära än för lärarinnorna i de främmande språkens talöfning.

°Af detta skäl syntes det också fortfarande, såsom hittills, höra

åligga direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att för hvarje

särskild! fall, inom de gränser för ändamålet beviljadt anslag medgåfve,

på rektors förslag bestämma beloppet af timlärarnas arfvode.

I fråga om öfvergångsstat för seminariet rörande budgetsåret 1910

ville öfverstyrelsen hänvisa till ett af rektor i sådant afseende uppgjordt

förslag. Detta förslag lyder sålunda:

Rektor, arfvode......................................... kronor

8 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar................................. *

1 adjunkt, » » * .............•_...................

7 ordinarie lärarinnor, lön och tjänstgöringspenningar.........

Arfvoden åt 2 biträdande föreståndarinnor .............................. »

» »7 » ämneslärarinnor................................. *

» » öfningslärarinnor......................................................... *

» » timlärare...,.................................................................... *

Rektors skrifbiträde...........................................................................

Bibliotekarien .............................................................. *

2,000

32,000

3.000

14,700

400

11,500

6.000

7,600

500

400

Transport kronor 78,100

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 148.

Transport kronor 78,100

.................. > 500

................... * 1,100

................... » 500

................... > 500

eller tillhopa kronor 80,700

Härjämte skulle enligt rektors beräkning för år 1910 erfordras följande

anslag å extra stat nämligen till den valfria fjärde årskursen 3,000

kronor, till hushållsskolan 3,000 kronor och till hyra för småskolan 3,000

kronor.

öfverstyrelsen upptager härefter en af mig under hand framställd

fråga angående lämpligheten af att införa terminsafgifter i seminariet och

anför därvid, under hänvisning till ett af vederbörande kollegium afgifvet

yttrande, som torde få biläggas detta protokoll (bil. IX), att vinsten för statsverket

af sådana terminsafgifter skulle blifva föga afsevärd, på samma gång olägenheterna

för eleverna af att samtidigt åläggas betalande af terminsafgift

och få sin utbildningskurs förlängd med ett år skulle blifva mycket kännbara.

Helt visst skulle detta för mången ung kvinna, som i annat fall

kommit att med framgång ägna sig åt lärarinnekallet, utgöra ett hinder

att genomgå seminariet. Utom det nämnda ville öfverstyrelsen äfven för

sin del betona, att införandet af terminsafgifter för eleverna vid högre

lärarinneseminariet skulle innebära ett uppgifvande af den eljest allmänt

iakttagna principen, att undervisningen vid statens anstalter för lärarutbildningen

i det väsentliga är kostnadsfri. På grund af hvad sålunda blifvit

anfördt ansåge sig öfverstyrelsen hafva starkt vägande skäl att för sin del

afstyrka införande af de ifrågasatta terminsafgifterna.

deZl Genom nådig remiss anbefalldt att afgifva utlåtande i detta ärende,

föreslagna såvidt det anginge lönereglering vid högre lärarinneseminariet, har statslårmln''

kontoret 1 underdånig skrifvelse den 28 september 1908 förklarat sig icke

9 kunna undgå att linna de för lärare i musik och gymnastik föreslagna aflöningsförmåner

väl höga. Det syntes nämligen klart, att dessa båda ämnen

icke kunde äga större betydelse för högre lärarinneseminariet än för

folkskoleseminarier, utan snarare tvärtom. De från detta senare slag af

seminarier utexaminerade lärarinnor blefve nämligen, i olikhet med hvad

i allmänhet vore fallet med de från högre lärarinneseminariet utgångna

lärarinnorna, mycket ofta sina elevers enda lärarinnor och hade således att

meddela undervisning och öfning äfven i musik och gymnastik. Statskontoret

ansåge därför, att läraren i musik vid högre lärarinneseminariet borde

Läroverkets läkare................................

Vaktmästaren och portvakten ...........

Eldaren .....................................................

Statsstipendier åt seminariets elever

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Eiingl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 148.

kunna nöja sig med samma aflöningsförinåner som lärare i samma ämne

vid folkskoleseminarierna eller för 16 timmars tjänstgöring i veckan tre

lönegrader å 1,400, 1,600 och 1,800 kronor; och då tjänstgöringstiden för

läraren i gymnastik, som vid ett folkskoleseminarium utgjorde 11 till 13

timmar i veckan, vid högre lärarinneseminariet vore föreslagen till 12 å

15 timmar i veckan, syntes de vid folkskoleseminarierna nu utgående tre

lönegraderna å 900, 1,100 och 1,300 kronor skäligen vid högre lärarinneseminariet

böra höjas till 1,100, 1,300 och 1,500 kronor. I öfrigt hade

statskontoret icke något att erinra mot förslaget i hvad det afsåge aflöningar,

arfvoden och villkor för uppflyttning i högre lönegrad.

I ekonomiskt afseende intaga högre lärarinneseminariet och den där- Dce^eJet‘m*Ht>''

med förenade normalskolan olika ställning till staten. Omkostnaderna be- läroverkets

stridas i fråga om den förra läroanstalten helt och hållet af statsmedel, i ,tåll*^n m

fråga om den senare läroanstalten af inflytande terminsafgifter med tillskott

af statsmedel. Beloppet af inkomster och utgifter fastställes i fråga om

seminariet af statsmakterna och i fråga om normalskolan, frånsedt tillskottet

af statsmedel, af lokalstyrelsen. Teoretiskt sedt är i ekonomiskt hänseende

seminariet en statsanstalt, normalskolan en själfstyrd anstalt. I praktiken

har emellertid denna skillnad icke kunnat uppehållas och i hvarje fall icke

uppehållits. Sålunda bestrides en del af undervisningen i normalskolan af

seminariets lärare, hvilkas aflöningar bestämmas och betalas af staten, och en

del af undervisningen å seminariet, af normalskolans lärare, hvilkas aflöningar

bestämmas af direktionen och till en del betalas med elevafgifter. Vissa

för den gemensamma förvaltningen erforderliga funktionärer, såsom sekreteraren

hos direktionen, hafva aflönats med statsmedel, till i staten fastställda

belopp, andra, såsom rektors skrifbiträde och räkenskapsbiträde samt bibliotekarien,

hafva aflönats med läroverkets egna medel, till af direktionen bestämda

belopp. Äfven vissa aflöningsförmåner för seminariets lärarpersonal,

såsom hyresersättningar och hyresbidrag, hafva utgått af elevafgifter

till belopp, som direktionen ägt fastställa. På så sätt hafva de båda läroanstalterna

kommit att i förvaltningshänseende utgöra en enhet med gemensam

bokföring. Omkostnaderna för det sålunda som en enhet betraktade

läroverket bestridas dels af staten dels af läroverkets egna medel. Af de

olika utgiftsposterna bestämmas somliga af statsmakterna, andra af lokalstyrelsen.

Principiellt samma ställning intager hushållsskolan, hvars räkenskaper

bokföras för sig.

Emot den ställning, läroverket sålunda intager, vore i och för sig intet

att erinra, därest läroverket såsom en enskild anstalt i sista hand bure

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

ansvaret för sin ekonomi. Men då läroverket tillgodoser ett statsändamål,

har detta ansvar ansetts böra påhvila staten. Sålunda har, såsom förut

påvisats, Kungl. Maj:t under de senare åren oupphörligen måst träda emellan

för att utfylla uppkomna brister i såväl seminariets och normalskolans

som ock hushållsskolans räkenskaper.

Att nu närmare ingå på olägenheterna af dylika år efter år framställda

efterkraf torde icke vara erforderligt, då det i allt fall synes uppenbart,

att missförhållandet, som hotar att blifva konstant, måste afhjälpas.

I sådant afseende har öfverstyrelsen framställt tvenne förslag. Enligt det

ena förslaget skulle staten öfvertaga kostnaderna för hela undervisningen

vid läroverket jämte en del af de ofri ga utgifteima. Af terminsafgifterna

skulle en del, som öfverstyrelsen ansett lämpligen böra sättas till dessas

halfva belopp, ingå till statsverket och den återstående delen användas till

bestridande af läroverkets öfriga utgifter. Enligt det andra förslaget skulle

samtliga aflöningar betalas af staten och öfriga utgifter bestridas med terminsafgiftsmedel

samt hvad af dessa medel återstode inlevereras till statsverket.

Enligt båda förslagen skulle terminsafgifternes storlek, d. v. s.

beloppet af en del af läroverkets inkomster äfvensom beloppet af en del

af läroverkets utgifter fortfarande bestämmas af direktionen, som alltså

i sista hand komme att bestämma beloppet af de till statsverket inflytande

terminsafgiftsmedlen. Jämförda med hvad nu är förhållandet,

afse dessa förslag, såvidt jag fattat dem rätt, icke någon principiell ändring

i läroverkets ställning till staten, endast en begränsning men ej

ett upphäfvande af läroverkets ekonomiska själfstyrelse. Läroverket skulle

fortvarande vara i afsaknad af en på förhand fastställd, i detalj utarbetad

förvaltningsplan, utan hvilken reda och ordning i läroverkets ekonomiska

förhållanden icke torde vara att förvänta. Den enda utvägen att vinna

detta mål synes mig vara, att, när nu en gång utvecklingen gått i den

riktning att det ekonomiska ansvaret för läroverket i dess helhet öfverflyt
tats

på staten, steget tages fullt ut, så att staten, med öfvertagande af

dispositionsrätten öfver terminsafgifterna och rätten att bestämma dessas

storlek, ikläder sig ansvarigheten för läroverkets samtliga utgifter och bestämmer

dessas belopp.

Af skäl, som myndigheterna anfört, torde emellertid terminsafgifter

ej böra upptagas af lärjungarna i seminariet.

Den princip, jag sålunda anser böra läggas till grund för ordnandet

af läroverkets ekonomiska förhållanden, kan emellertid icke fullt genomföras,

åtminstone icke omedelbart.

Det första undantaget gäller hushållsskolan. Jag är nämligen icke

öfvertygad om att de former, under hvilka berörda läroanstalt verkar,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

äro sådana, att de kunna läggas till grund för en ekonomisk plan,

som skulle gälla en tid bortåt. Hushållsskolans lägre kurs är för närvarade

en i förhållande till normalskolan fristående institution, däri de

från denna skola af gångna lärjungar, som sådant önska, vinna inträde.

Jag är tveksam, huruvida undervisningen i huslig ekonomi, på så sätt

anordnad, har fått sin rätta plats i den högre kvinnliga skolbildningen.

Det kan ifrågasättas, huruvida icke den fostran för husmoderns kall, som

skolan öfver hufvud taget kan gifva, är ett så allmänt kvinnointresse, att

den bör ingå som en integrerande del i den egentliga flickskolans för alla

dess lärjungar obligatoriska undervisning. Det vill synas, som om en

sådan förändring skulle stå i samklang med de kraf, som nu för tiden

framställas på en omläggning af skolans verksamhet i mera praktisk riktning.

Härtill kommer, att hushållskolans högre kurs endast en helt kort

tid haft sin nuvarande organisation, däri erfarenheten möjligen kan påkalla

ändringar. Vid sådant förhållande anser jag, att staten visserligen som

hittills bör understödja, men icke öfvertaga den med högre lärarinneseminariet

förenade hushållskolan.

Det andra undantaget gäller äganderätten till läroverksbyggnaden med

därtill hörande tomt. I en af förut berörda underdåniga skrivelser har

öfverstyrelsen hemställt, att staten skulle öfvertaga nämnda fastighet med

därvid häftande gäld. Principiellt är jag af samma mening som öfverstyrelsen,

ehuru jag af praktiska skäl anser, att med denna öfverlåtelse

någon tid bör anstå. Förhållandet är nämligen, att ett förslag om uppförande

för läroverkets räkning af ny byggnad å staten tillhörig tomt för

närvarande är på Eders Kungl. Maj:ts pröfning beroende. Om detta förslag

vinner afseende, torde med läroverkets fastighet böra så förfaras, att den

antingen öfvertages af staten, därest den kan disponeras för något dess

ändamål, därvid staten betalar skulden å fastigheten samt bestrider kostnaderna

för nytt läroverkshus, eller ock försälj es, därvid köpeskillingen användes

till betalande af nämnda skuld och öfverskottet lämnas som bidrag

till statens kostnader för det nya läroverkshuset. Intill frågan om nybyggnad

för seminariet blir afgjord, torde någon ändring i fråga om äganderätten

till berörda fastighet ej böra vidtagas.

Det tredje undantaget gäller bestämmandet af timlärarnas arfvoden.

Af skäl, som öfverstyrelsen framhållit, kommer läroverket att under alla

förhållanden behöfva anställa timlärare. Behofvet af sådana lärare kommer

att växla från år till år, beroende på antalet erforderliga parallellafdelningar.

På grund häraf torde de för ifrågavarande ändamål nödiga medel

böra äskas å extra stat, på det att läroverkets stat i dess helhet må

erhålla den elasticitet, att den städse smyger sig efter det i hvarje fall

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Raft. 6

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Katigt. May.ts Nåd. Proposition No 148.

förhandenvarande undervisningsbehofvet. Inom gränserna för de anslag,

som må komma att för ändamålet anvisas, bör, af skäl, som myndigheterna

anfört, direktionen äga rätt att bestämma ifrågavarande lärares arfvoden.

Dessa kunna nämligen icke på förhand fixeras. Det kan sålunda befinnas

erforderligt att exempelvis för undervisning i fysiologi betala en vida

större timpenning än för undervisning i språk.

Departement»- Studiernas fördjupning förutsätter koncentration. Det är på grund

organisation»- häraf, som studerande vid de allmänna läroverken, när han flyttats till

frågan, gymnasiets näst högsta ring, äger rätt att bortvälja vissa ämnen. Fortsätter

han sedermera sina studier i syfte att aflägga någon af filosofiska fakultetens

lägre examina, kan han ytterligare inskränka ämnenas antal, och i

den filosofiska fakultetens högsta examen är endast ett ämne obligatoriskt.

Denna princip om inskränkning af antalet obligatoriska ämnen, i den mån

studiet fortskrider, har lagts till grund för myndigheternas förslag angående

seminariets organisation. Sålunda skulle antalet obligatoriska ämnen reduceras

från tio i den lägre kursen till fyra i den högre kursen. På en

tämligen bred allmänbildning i den förra skulle byggas en djupare specialbildning

i den senare. Denna anordning anser jag i princip riktig. Och

äfven i detalj synes mig förslaget så väl genomtänkt, att det bör utan

större förändringar genomföras, under förutsättning att de för ändamålet

nödiga medlen varda beviljade.

Gifvetvis har jag hyst någon tvekan''om lämpligheten af att förlänga

studiekursen med ett år. Men vid öfvervägande däraf, att de, som utexaminerats

från seminariet, skola vara skickade att meddela undervisning af

i hufvudsak samma art som de, hvilka aflagt filosofisk ämbetsexamen vid

universiteten, har jag låtit denna tvekan fara. Och jag har därvid jämväl

tagit hänsyn därtill, att Eders Kungl. Maj:t genom framläggande för innevarande

års Riksdag af nådig proposition angående kommunala och enskilda

läroanstalter vidtagit åtgärder i syfte att bereda ifrågavarande lärarinnor

en väsentlig förbättring i deras ekonomiska ställning. Det torde icke

kunna anses anmärkningsvärdt, om staten, på samma gång den bereder

lärarinnorna förmånligare aflöningsvillkor, något skärper fordringarna på

deras utbildning. Ostridigt torde för öfrigt vara, att dessa åtgärder i

förening äro ägnade att i afsevärd mån höja undervisningen vid de högre

flickskolorna.

I fråga om normalskolan, hvars organisation är grundad på en längre

tids erfarenhet, hafva myndigheterna icke ifrågasatt någon ombildning.

Och ej heller jag anser några ändring i organisatoriskt afseende för närvarande

erforderlig.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 148.

Med hänsyn till seminariets ändamål torde ingen invändning kunna

göras mot myndigheternas uppfattning, att undervisningen därstädes urarbör

bestridas af personer med lektors kompetens och aflöning. NuP<r,<m“k".ocA

p i . n i 1 r . dess afiönings
tramgår

det åt den tabell, jag förut lämnat till belysning åt undervis-förhållanden.

ningens omfattning å seminariet (bil. V), att antalet tjänstgöringstimmar

därstädes efter den föreslagna organisationens genomförande skulle komma

att uppgå till omkring 209 i veckan. Då vidare, såsom jag förut omnämnt,

lektor skulle vara skyldig att tjänstgöra 18—20 timmar i veckan, följer

häraf, att minst tio lektorer, rektor inräknad, erfordras för uppehållande

af undervisningen å gymnasiet. Som för närvarande vid läroverket endast

finnas fem lektorstjänster, måste alltså fem nya sådana tjänster upprättas.

Såsom hittills skett, bör till rektor förordnas någon af lektorerna.

Rektor bör åtnjuta de nu fastställda kontanta aflöningsförmånerna samt

dessutom, i likhet med rektorer vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna,

förmånen af fri bostad eller hyresersättning. Om min förut

uttalade mening angående läroverkets ekonomiska ställning vinner afseende,

bör hyresersättningens belopp bestämmas, icke af direktionen, utan af

Eders Kungl. Maj:t. De härför nödiga medlen torde lämpligen kunna utgå

af terminsafgifterna.

Äfven lektorerna böra åtnjuta nu fastställda löneförmåner. De hyresbidrag,

som nu utgå till dessa lärare, böra, af skäl som rektor anfört,

fortfarande beviljas, så länge Stockholms kommun bereder lektorerna vid

hufvudstadens läroverk sådan förmån. Nämnda bidrag böra icke betraktas

som en ordinarie löneförmån, utan som en tillfällig löneförstärkning, på hvilken

vederbörande icke hafva rättsanspråk. Beloppet bör bestämmas af Eders

Kungl. Maj:t och de för ändamålet nödiga medlen utgå af terminsafgifterna.

Med frånräkning af lektorerna samt timlärare och timlärarinnor utgöres

ämneslärarpersonalen vid läroverket af en adjunkt, fyra ordinarie

och åtta extra ordinarie ämneslärarinnor eller tillhopa tretton lärarkrafter

(bil. III). Dessa hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring i normalskolan med

undantag af den biträdande föreståndarinnan för seminariet, hvilken icke

har någon undervisningsskyldighet. Då normalskolan skulle bibehålla sin

organisation oförändrad, behöfves därstädes jämväl för framtiden samma

antal lärarkrafter. Och då jag i likhet med öfverstyrelsen anser, att

adjunktstjänsten vid läroverket bör, vid den nuvarande innehafvarens afgång,

indragas, kommer antalet erforderliga lärarinnetjänster att uppgå till 13.

Af dessa böra enligt öfverstyrelsens förslag nio vara ordinarie och fyra biträdande

ämneslärarinnetjänster. Af de nio ordinarie ämneslärarinnorna

skulle åtta hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de för
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

beredande och en hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring i de förberedande

klasserna, där hon tillika skulle handleda seminariets elever i småskoleundervisningens

metodik. För ändamålet behöfva fem ordinarie ämneslärarinnetjänster

upprättas. Jag biträder öfverstyrelsens ifrågavarande

förslag.

De ordinarie ämneslärarinnorna skulle aflönas enligt de i sådant afseende

nu gällande bestämmelser. Två af dem skulle tjänstgöra som biträdande

föreståndarinnor, den ena vid seminariet, den andra vid normalskolan,

och för detta uppdrag åtnjuta särskild ersättning utöfver den

ämneslärarinna tillkommande aflöning. Denna särskilda ersättning utgår nu

i form af arfvode å 200 kronor, hvarjämte båda de biträdande föreståndarinnorna

erhålla hyresbidrag till af direktionen bestämda belopp. För

min del anser jag, att den godtgörelse, hvarom nu är fråga, bör utgå

endast i en form, nämligen såsom fri bostad eller hyresersättning. Beloppet

af denna ersättning bör bestämmas af Eders Kungl. Maj:t och de

härför erforderliga medlen utgå af terminsafgifterna. Jag har tänkt mig,

att hyresersättningen för närvarande skulle bestämmas till 750 kronor för

hvardera föreståndarinnan.

Hvad angår de fyra återstående lärarinnorna, skulle dessa enligt öfverstyrelsens

förslag benämnas biträdande ämneslärarinnor och tillsättas medelst

förordnande, och deras aflöning skulle utgå i form af arfvoden i tre aflöningsgrader,

nämligen för tre, som skulle hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring

i de förberedande klasserna och första klassen öfver de förberedande,

respektive 1,500, 1,800 och 2,100 kronor och för en, som skulle hafva sin

hufvudsakliga tjänstgöring å stadiet öfver sistnämnda klass, respektive

2,000, 2,250 och 2,500 kronor. För min del anser jag, att aflöningen för

biträdande ämneslärarinna af den förra gruppen bör sättas till respektive

1,500, 1,750 och 2,000 kronor och för biträdande ämneslärarinna af den

senare gruppen till respektive, 1,800, 2,050 och 2,300 kronor.

Ifrågavarande lärarinnor skulle alltså icke erhålla fast anställning ej

heller rätt till pension. Och för min del finner jag det helt naturligt,

att icke hela den vid läroverket erforderliga lärarinnepersonalen sättes på

ordinarie stat, ty en sådan anordning skulle dels kunna vara oläglig, därest

en omorganisation af normalskolan behöfde vidtagas, dels ock försvåra en

gagnelig cirkulation af lärarinnekrafter mellan normalskolan och de skolor,

för hvilka denna är afsedd att utgöra en förebild, öfverstyrelsen har

emellertid tänkt sig möjligheten af att pensionsförhållandena för nämnda

lärarinnor skulle kunna ordnas på sätt, som kan komma att blifva föreskrifvet

i fråga om pension för lärare och lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroverk. Då emellertid frågan härom är beroende på Eders

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

Kungl. Maj:ts pröfning, har öfverstyrelsen velat afvakta utfärdandet af

bestämmelser uti nämnda afseende, innan öfverstyrelsen framlägger förslag

beträffande pension för nu ifrågavarande lärarinnor.

Af förut åberopade tabell (bil. III) framgår, att vid läroverket vidare

äro anställda en teckningslärarinna, en musiklärarinna, en gymnastiklärarinna

och en handarbetslärarinna.

Enligt öfverstyrelsens förslag skulle ifrågavarande lärarinnor hafva

samma ställning som de biträdande ämneslärarinnorna och följaktligen

tillsättas medelst förordnande, åtnjuta aflöning i form af arfvode samt vara

i afsaknad af pensionsrätt. Öfverstyrelsen bar dock tänkt sig, att äfven

dessa lärarinnor skulle kunna komma i åtnjutande af pension enligt

samma grunder, som må varda föreskrifna i fråga om lärarpersonalen vid

enskilda läroverk. För min del anser jag, att, om läroverket i dess helhet

skall, på sätt jag förordat, göras till statsanstalt, den för undervisningen

i öfningsämnena erforderliga lärarpersonalen bör erhålla en fastare

ställning, och tillåter jag mig i sådant afseende erinra därom, att motsvarande

lärarpersonal vid de allmänna läroverken uppbär lön å stat, är

berättigad till pension samt vid förfall på grund af sjukdom äger åtnjuta

en del af de med tjänsten förenade aflöningsförmånerna. öfningslärarna

vid folkskoleseminarierna åtnjuta visserligen aflöning i form af arfvode, men

deras ställning är i allt fall tryggad genom både pensionsrätt och rätt att

under sjukdom uppbära en del af aflöningsförmånerna vid deras tjänster.

Då i följd af öfningsämnenas alltjämt stigande betydelse tjänstgöringsskyldigheten

i dessa ämnen vid en eventuell omorganisation af normalskolan

skulle snarare komma att ökas än minskas, ser jag intet hinder för

att öfningslärarna vid ifrågavarande läroanstalt tillförsäkras samma fasta

ställning som motsvarande lärare vid de allmänna läroverken, i hvilket fall

de skulle komma att underkastas pensionslagens bestämmelser i fråga om

pensionsrätt, pensionsålder och pensionsbidrag. Vid förfall på grund af

sjukdom böra de få åtnjuta tre fjärdedelar af lönen.

Enligt öfverstyrelsens förslag skulle lärartjänsterna i teckning, musik

och gymnastik jämväl kunna innehafvas af män. Jag är af samma

mening.

Jag biträder likaledes öfverstyrelsens förslag, att teckningsläraren eller

teckningslärarinnan skall för en tjänstgöring af 20 till 22 veckotimmar

åtnjuta aflöning i tre aflöningsgrader å respektive 1,800, 2,000 och 2,200

kronor samt att handarbetslärarinnan skall för en tjänstgöring af 22 till

24 veckotimmar åtnjuta aflöning i tre aflöningsgrader å respektive 1,500,

1,700 och 1,900 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 148.

För läraren eller lärarinnan i musik har öfverstyrelsen föreslagit en

tjänstgöringsskyldighet af 15 till 16 veckotimmar och en aflöning af 1,500

kronor i första, 1,700 kronor i andra och 1,900 kronor i tredje aflöningsgraden.

Statskontoret har, såsom jag förut omnämnt, ansett, att aflöningen

vid denna tjänst bör bestämmas till respektive 1,400, 1,600 och 1,800

kronor. Hvad nu först angår tjänstgöringstiden, så skulle i normalskolans

förberedande klasser erfordras 3, i de öfriga klasserna 8 (bil. II) och i

seminariet 3 (bil. V) eller tillhopa 14 tjänstgöringstimmar. Vid sångundervisningen

behöfver någon uppdelning af klasser i parallellafdelningar

ej äga rum. Jag anser, att läraren eller lärarinnan i musik bör för högst

14 timmars undervisning i veckan åtnjuta aflöning i tre aflöningsgrader

å respektive 1,200, 1,400 och 1,600 kronor.

För läraren eller lärarinnan i gymnastik med en tjänstgöring af 12

till 15 timmar i veckan har öfverstyrelsen föreslagit en aflöning af 1,200

kronor i första, 1,500 kronor i andra och 1,800 kronor i tredje lönegraden.

Statskontoret har ansett aflöningen böra sättas till respektive 1,100, 1,300

och 1,500 kronor. Jag instämmer med öfverstyrelsen i afseende på aflöningen

i första lönegraden och med statskontoret i fråga om beloppet

af ålderstilläggen och anser förty, att läraren eller lärarinnan i gymnastik

bör för en tjänstgöring af 12 till 15 timmar i veckan åtnjuta aflöning i

tre aflöningsgrader å respektive 1,200, 1,400 och 1,600 kronor.

öfverstyrelsens förslag, att öfningslärare för tjänstgöring utöfver den

normala må åtnjuta ersättning, beräknad efter veckotimme, till belopp af

100 kronor för ämnena teckning, musik och gymnastik samt 70 kronor

för handarbete, biträder jag, dock med tillägg, att arfvode för extra tjänstgöring

ej må, utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd, utgå för mera än fyra

veckotimmar till en och samma lärare eller lärarinna.

Med hänsyn till hvad sålunda förordats i afseende å tjänstgöringens

omfattning och lönernas belopp, bör förbud för öfningslärartjänsternas förening

med andra tjänster ej stadgas.

Till belysning af tjänstgöringens fördelning på de olika lärarkrafterna

efter den föreslagna organisationens genomförande har jag låtit upprätta

en tabell, som torde få bifogas detta protokoll (bil. VI). Af denna tabell

framgår, att läroverket, utöfver den nu nämnda lärarpersonalen, jämväl

skulle vara i behof af ett antal timlärare i vissa ämnen. Jag angifver nu

antalet tjänstgöringstimmar för timlärarna i de olika ämnena jämte de

arfvodesbelopp för veckotimme, som läroverkets rektor anser för närvarande

skäligen kunna bestämmas:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 148.

39

Litteratur- och konsthistoria (högre kursen)

10

t.

\

a

190

kr.

= kr.

1,900

Tyska och engelska..........................................

8

»

»

160

I

- »

1,280

Geografi (högre kursen) .................................

9

»

190

»

—- »

1,710

Historia ...............................................................

2

2>

160

»

- »

320

Fysiologi och hälsolära (seminariet)............

3

»

»

190

= »

570

» » » (normalskolan)......

2

»

>

100

»

— »

200

Talöfningar i tyska, engelska och franska

6

»

>

100

>

- »

600

eller tillhopa kronor 6,580: —

Såsom jag förut omnämnt, kommer behofvet af timlärare att växla,

beroende på antalet parallellafdelningar. Jag har jämväl påvisat, att timlärarnas

ersättning ej kan på förhand fixeras, äfvensom att de för ifrågavarande

ändamål erforderliga medel böra äskas å extra stat.

Yikariatsarfvodena torde böra bestämmas sålunda, för år räknadt:

till vikarie för lektor eller adjunkt 2,000 kronor, därest vikarien

aflagt de examina och öfriga prof, som erfordras för behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst vid allmänt läroverk, eljest 1,800 kronor;

till vikarie för ordinarie ämneslärarinna 1,800 kronor;

till vikarie för lärare eller lärarinna i öfningsämne arfvode till samma

belopp som lönen i första aflöningsgraden vid befattningen jämte arfvodet

för extra tjänstgöring; samt

till vikarie för biträdande föreståndarinna 200 kronor.

Såsom j ag förut omnämnt, bör den ifrågasatta omorganisationen afr;den för de»

seminariet genomföras efter hand på så sätt, att en årsklass åt gången, ^rganålnedifrån

och uppåt räknadt, ombildas i enlighet med de nya bestämmel-aone»» genomserna.

Frågan är nu, när denna ombildning kan sättas i gång. Härvid f3randebör

tagas i öfvervägande, att, då omorganisationen skulle kräfva en tid

a,f fyra år, det är angeläget, att den snarast möjligt får taga sin början.

Ä andra sidan måste härvid beaktas, att, enligt gällande bestämmelser,

inträdespröfningarna till seminariet skola äga ruin vid vårterminens slut,

d. v. s. i början af juni månad, dock med rätt för direktionen att, om

särskilda omständigheter därtill föranleda, anordna dylik pröfning äfven

på annan tid. Det bör sålunda redan på våren vara klart, huruvida omorganisationen

skall börja påföljande hösttermin. Detta icke så mycket

med hänsyn till själfva inträdespröfningen, hvilken i hvarje fall torde

kunna anordnas enligt de nu gällande bestämmelserna, som fastmer för

att lärjungarna må kunna veta, huruvida den kurs, till inträde hvari de

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

hafva för afsikt att anmäla sig, skall blifva treårig eller fyraårig. Denna

fråga torde emellertid kunna antagas vara afgjord redan i maj månad

innevarande år. I värsta fall torde inträdespröfningarna kunna uppskjutas

till augusti månad innevarande år. Under sådana omständigheter torde

hinder ej möta att höstterminen 1909 låta den första årsafdelningen vid

seminariet organiseras i enlighet med de ifrågasatta nya bestämmelserna.

De förordade nya lärartjänsterna skulle, såsom öfverstyrelsen i en

senare skrifvelse framhållit, gifvetvis ej upprättas på en gång. Enligt min

mening böra upprättas: från och med den 1 januari 1910 två ordinarie

och fyra biträdande ämneslärarinnetjänster samt en lärår- eller lärarinnetjänst

i hvartdera af ämnena teckning, musik och gymnastik, äfvensom en

lärarinnetjänst i handarbete; från och med den 1 juli 1910 tre lektorstjänster;

från och med den 1 juli 1911 en lektorstjänst och två ordinarie

ämneslärarinnetjänster samt från och med den 1 juli 1912 den återstående

nya lektorstjänsten; hvar jämte den återstående nya ordinarie ämneslärarinnetjänsten

skulle upprättas vid den nuvarande adjunktens afgång.

Normalstat Jag öfver går nu till att lämna en redogörelse för läroverkets utgifter

för seminariet.^en ifrågasätta omorganisationens genomförande.

l) Aflöning ärna för lärarpersonalen.

Begynnelseailöningarna för lärarpersonalen skulle blifva:

för rektor, arfvode ..................................................................... kronor 2,000

» 10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar............... » 40,000

» 9 ämneslärarinnor, dito................................................... » 18,900

» 1 biträdande ämneslärarinna, arfvode........................ » 1,800

» 3 » ämneslärarinnor, arfvode å 1,500 kro
-

nor hvardera.

4,500: —

» 1

lärare eller

lärarinna i teckning, lön.....................

»

1,800: —

» 1

» i musik, dito.......................

*

1,200: —

» 1

» i gymnastik, dito ...............

1

1,200: —

» 1

lärarinna i

handarbete, dito ....................................

»

1,500: —

utgörande dessa poster tillhopa

kronor

72,900: —

Härtill komma timlärarnas arfvoden, beräknade till 6,580 kronor, hvilket

belopp bör äskas å extra stat.

Det för vikariatsersättning erforderliga beloppet kan ej på förhand

beräknas. Medel torde för ändamålet framdeles, liksom hittills varit fallet,

kunna beredas af de allmänna besparingarna, till hvilka besparingar å

seminariets stat ingå.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Beloppet af ålderstilläggen skulle enligt öfverstyrelsens beräkning

uppgå till 18,900 kronor. Jag instämmer häri och anser, att detta belopp

bör utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel upptagna förslagsanslag

med rubrik ålderstillägg, hvilket anslag bör för ändamålet höjas

med 19,000 kronor.

2) Öfrig a aflöning ar.

För närvarande är i staten upptagen en sekreterare hos direktionen

med arfvode å 300 kronor. Denna post skulle utgå, då någon särskild

sekreterare ej erfordras, sedan läroverket ställts under öfverinseende af

direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.

För närvarande äro anställda skrifbiträde åt rektor med arfvode å

500 kronor och räkenskapsbiträde åt rektor med arfvode å 400 kronor.

Efter den förenkling i räkenskapsföringen, som skulle blifva en följd af

den af mig förordade förändringen i afseende å läroverkets ekonomiska

ställning, skulle något särskildt räkenskapsbiträde ej erfordras. Arfvodet

till rektors skrifbiträde bör sättas till 500 kronor.

För närvarande utgår ett arfvode å 300 kronor till bibliotekarien.

Detta bör höjas till 400 kronor.

För närvarande är i staten upptaget ett belopp å 250 kronor till

seminariets läkare, hvarjämte direktionen fastställt ett arfvode å 250 kronor

till normalskolans läkare. Dessa poster böra sammanslås, så att i staten

uppföres en läkare med arfvode å 500 kronor.

Vaktmästaren vid läroverket — befattningen i fråga innehafves för närvarande

af en kvinna — åtnjuter i staten uppförd lön å 600 kronor jämte

förmånen af fri bostad, bestående af två rum och kök. Hon tjänstgör tillika

som portvakt och uppbär härför det i staten för ändamålet upptagna arfvodet

å 100 kronor. Med vaktmästarlönen torde följa rätt till extra lönetillägg

för år 1908, uppgående till 90 kronor. Samtliga aflöningsförmånerna uppgå

alltså, bostaden oräknad, till 790 kronor. Emellertid ombesörjer vaktmästaren

enligt uppgift af rektor jämväl städningen å seminariet och uppbär härför

det i staten för städning vid seminariet och normalskolan upptagna beloppet

å 300 kronor jämte 100 kronor af terminsafgiftsmedlen, eller tillhopa

400 kronor, hvaraf dock någon del afgår till vid städningen erforderlig

hjälp. Det torde hafva varit med hänsyn härtill, som öfverstyrelsen

i sitt senare statförslag uppfört en vaktmästartjänst med arfvode af 1,100

kronor. För egen del har jag tagit under öfvervägande, huruvida ej ifrågavarande

befattningshafvares aflöning borde regleras i likhet med hvad

under senare åren ägt rum i fråga om andra vaktmästare vid statens verk.

En sådan anordning, som för öfrigt skulle stöta på flera praktiska svårig
Bih.

till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

heter, torde emellertid ej böra vidtagas annat än efter föregående utredning

angående öfriga skolvaktmästares aflöningsförhållanden. Som det

emellertid är lämpligt, att vaktmästar- och portvaktssysslan förenas och då

innehafvaren af dessa sysslor bör erhålla en aflöningsförbättring, ungefärligen

motsvarande det för år 1908 utgående extra lönetillägget, bör i

staten uppföras en vaktmästare, tillika portvakt, med lön 600 kronor och

arfvode 200 kronor jämte fri bostad.

Det i staten uppförda anslaget till städning, 300 kronor, bör ej upptagas

särskilt utan ingå i det allmänna expensanslaget, till hvilket jag

senare återkommer. Hinder torde ej möta att framdeles, liksom hittills

skett, uppdraga åt vaktmästaren att mot särskild godtgörelse ombesörja

städningen af seminariet.

I staten är vidare uppförd en post å 300 kronor till eldning i värmeapparaten.

Den, som ombesörjer detta åliggande, uppbär, förutom nämnda

belopp, ett af direktionen fastställdt tilläggsarfvode å 200 kronor. Jag

anser, att i staten bör uppföras en eldare med arfvode 500 kronor.

I staten äro vidare uppförda 3,800 kronor till hyra, hvilket belopp,

såsom jag förut omnämnt, användes till egendomens onera och underhåll,

1,500 kronor till ved, vedsågning, gas- och vattenförbrukning samt 450

kronor till diverse utgifter. Samtliga dessa poster böra ingå i det allmänna

expensanslaget.

I staten böra alltså upptagas ytterligare följande aflöningar:

till rektors skrifbiträde, arfvode ............................................. kronor 500: —

» bibliotekarien, dito ............................................................... » 400: —

» läkaren, dito ........................................................................... » 500: —

» vaktmästaren, tillika portvakt, jämte fri bostad, lön

600 kronor och arfvode 200 kronor.............................. » 800: —

» eldaren, arfvode .................................................. »_500: -

eller således tillhopa kronor 2,700: —•

Under den senare tiden har Kungl. Maj:t, på af vederbörande för

hvarje gång gjord underdånig framställning, årligen anvisat ett belopp af

500 kronor till stipendier åt elever vid seminariet. Jag anser, att i staten

bör för ifrågavarande ändamål uppföras ett belopp af 500 kronor.

Samtliga nu angifna utgifter böra bestridas med statsmedel.

3) Öfriga utgifter.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Enligt en af läroverkets rektor gjord beräkning skulle expensanslaget

komma att innefatta följande utgiftsposter:

afgifter för fastigheten..............................................................

kronor

2,000

—

lyse och bränsle..........................................................................

»

4,000

—

renhållning..................................................................................

800

—

städning, tamburvakt m. m....................................................

»

1,700

—

underhåll och inköp af materiell.........................................

»

1,800

—

annonsering...................................................................................

800

—

tryckning......................................................................................

diverse utgifter (för telefon, skrifmateriell, tvätt, för-

1,000

brukningsartiklar för kemiska laborationer in. m.)

>

1,900

—

eller således tillhopa

kronor

14,000: —

Det för ändamålet erforderliga beloppet torde alltså böra upptagas till

14,000 kronor.

Till hyresersättningar och hyresbidrag skulle erfordras:

till hyresersättning åt rektor ................................................ kronor 1,700: —

» » »2 biträdande föreståndarinnor,

750 kronor hvar................................................................. » 1,500: —

> hyresbidrag åt 9 lektorer, 700 kronor hvar ............ »_6,300: —

eller således tillhopa kronor 9,500: —

Det för ändamålet erforderliga beloppet bör sättas något högre, på

det att Kungl. Maj:t, där sådant med hänsyn till omständigheterna erfordras,

må kunna något höja ifrågavarande ersättningar och bidrag. Beloppet

ifråga torde böra sättas till 11,000 kronor.

Jag har förut visat att för räntor och amorteringar under år 1909

erfordras ett belopp af 6,279 kronor 97 öre. Då det för ifrågavarande

ändamål nödiga belopp kommer att med hvarje år undergå någon minskning,

torde det böra sättas till 6,250 kronor.

Sistnämnda tre utgiftsposter å tillhopa 29,750, eventuellt 31,250 kronor

böra bestridas med terminsafgifter, hvilkas årliga belopp beräknats till 33,930

kronor. Ofverskottet bör användas till en skyndsammare amortering af läroverkets

skulder. Jag anser det icke tjäna till någonting att, såsom öfverstyrelsen

föreslagit, öfverlämna öfverskottet till statsverket. Det kommer i allt

fall statsverket till godo, fastän på ett enklare och naturligare sätt. När läro
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Stat får å

1910.

44 Kungl. Naj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

verkets skulder äro betalda, då kan det vara skäl att upptaga öfverstyrelsens

berörda förslag till ompröfning.

De föreskrifter, som för nu ifrågavarande ändamål erfordras, böra affattas

så, att af terminsafgifterna må uttagas till expenser högst 14,000 kronor,

till hyresersättningar och hyresbidrag högst 11,000 kronor samt att öfversko

ttet af terminsafgifter skola användas till förräntning och amortering

af läroverkets skulder.

Vidare erfordras åtskilliga anslag å extra stat.

Jag har förut visat, att till arfvoden åt timlärare erfordras ett belopp

af 6,580 kronor.

Intill dess läroverkets byggnadsfråga blifvit löst, behöfs ett anslag af

3,000 kronor till förhyrande af lokal åt normalskolans fyra lägsta klasser.

För uppehållande af undervisningen i hushållsskolan är på extra stat

för år 1909 anvisadt ett belopp af 6,000 kronor. Jag anser, att detta

belopp bör höjas till 6,200 kronor, på det att den biträdande föreståndarinnans

aflöning må kunna höjas från 1,800 kronor till 2,000 kronor.

A extra stat erfordras alltså tillhopa ett belopp af 15,780 kronor.

Statens utgifter för läroverket efter den föreslagna organisationens

genomförande blifva alltså:

1) anslag å ordinarie stat

särskilt anslag till aflöningar och stipendier ...... kronor 76,100: —

höjning af anslaget till ålderstillägg....................... » 19,000: —

2) anslag å extra stat ............................................................ » 15,780: —''

eller således tillhopa kronor 110,880: —

För ifrågavarande ändamål är för år 1909 anvisadt:

1) anslag å ordinarie stat......................................................... kronor 53,900: —

2) » » extra » ......................................................... » 29,000: —

eller således tillhopa kronor 82,900: —

Omorganisationen jämte löneregleringen kommer alltså att förorsaka

statsverket en merkostnad af 27,980 kronor, hvarvid dock är att märka, att

efter omorganisationens genomförande ett belopp af inemot 4,000 kronor mera

än för närvarande skulle användas till amortering af läroverkets skulder.

Ett af mig uppgiordt förslag till normalstat torde få bifogas detta

protokoll (bil. VII)

Den ordinarie staten för år 1910 erhålles genom att dels ur nyssnämnda

förslag till normalstat afföra två lektors- och tre ämneslärarinne
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

tjänster, hvilka skulle upprättas efter år 1910, dels däri uppföra den nuvarande

adjunktstjänsten och kommer alltså att lyda sålunda:

Rektor, arfvode ........................................................................

kronor

2,000:

—

8 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar, 4,000 kronor

hvar ......................................................................................

32,000

-

1 adjunkt, dito ..........................................................................

»

3,000

—

6 ämneslärarinnor, dito, 2,100 kronor hvar .....................

12,600

—

1 biträdande ämneslärarinna, arfvode .................................

»

1,800

—

3 » ämneslärarinnor, dito, 1,500 kronor hvar

»

4,500

—

1 lärare eller lärarinna i teckning, lön..............................

1,800

—

1 » » » » musik, dito .................................

1,200

—

1 » » » » gymnastik, dito...........................

»

1,200

—

1 lärarinna i handarbete, dito................................................

»

1,500

—

Rektors skrifbiträde, arfvode...................................................

500

—

Bibliotekarie, dito........................................................................

»

400

—

Läkare, dito .................................................................................

»

500

—

Vaktmästare, tillika portvakt, fri bostad samt lön 600

kronor och arfvode 200 kronor ....................................

»

800

-

Eldare, arfvode ...........................................................................

500

—

Stipendier.......................................................................................

500

—

Summa kronor

64,800

—

Höjningen af anslaget till ålderstillågg torde för år 1910 böra sättas

till 15,000 kronor.

Af terminsafgifterna böra få uttagas för det första till expenser högst

14,000 kronor. Hvad angår hyresersättningar och hyresbidrag skulle för

ändamålet erfordras till

hyresersättning åt rektor............................................................ kronor 1,700: —

» »2 biträdande föreståndarinnor ............ » 1,500: —

hyresbidrag åt 4 lektorer å 700 kronor ............................. » 2,800: —

» » 3 » » 350 (för halfva året)............ » 1,050: —

» »1 adjunkt......................................... »_500: -

eller således tillhopa kronor 7,550: —

Då de två sistnämnda posterna uppgå till sammanlagdt 21,550 kronor,

skulle af terminsafgiftsmedlen, beräknade till 33,930 kronor, återstå

12,380 kronor till förräntning och amortering af läroverkets skulder. Då

det för ändamålet under år 1910 oundgängligen erforderliga beloppet kan

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

beräknas till 6,269 kronor 97 öre1), skulle således omkring 6,000 kronor

kunna användas till amorteringens påskyndande. Jag anser detta fördelaktig,

enär skulden till stipendiefonderna bör betalas snarast möjligt.

Vid bifall till den af mig sålunda förordade anordningen kan ifrågavarande

skuld vara afbetald inom två år.

Ehuru det för hyresersättningar och hyresbidrag afsedda beloppet

skulle för år 1910 kunna sättas något lägre än i normalstaten, torde hinder

ej möta att redan i 1910 års stat upptaga samma belopp som i normalstaten,

då i allt fall det faktiska öfverskottet skulle användas till räntor

och amorteringar. Jag anser sålunda, att af terminsafgifterna må uttagas

till expenser ........................................................................... högst 14,000 kronor

» hyresersättningar och hyresbidrag.......................... » 11,000 >

eller således tillhopa 25,000 kronor,

samt att öfverskottet af terminsafgifterna må få användas till förräntning

och amortering af läroverkets skulder.

Jag öfvergår nu till frågan om de anslag, som för år 1910 böra

äskas å extra stat.

Först och främst erfordras till hyra af lokal för normalskolans fyra

lägsta klasser 3,000 kronor och till uppehållande af hushållsskolan 6,200

kronor. Vidare erfordras till uppehållande af den valfria fjärde årskursen,

såsom hittills, 3,000 kronor och till arfvoden åt två extra lärarinnor, hvilkas

tjänster sedermera skulle göras till ordinarie ämneslärarinnetjänster, 3,600

kronor. I förbigående vill jag erinra, att tre nya ämneslärarinnetjänster

skulle upprättas, en dock först efter indragning af den nuvarande adjunktstjänsten.

Beräkningen af det belopp, som under år 1910 erfordras till

arfvoden åt timlärare, är något omständlig. Jag anhåller att den för ändamålet

utgjorda utredningen får bifogas detta protokoll (bil. VIII). Enligt

denna utredning skulle till arfvoden åt timlärare vid seminariet, den valfria

fjärde årskursen icke inberäknad, och normalskolan erfordras ett belopp

af 7,675 kronor. De två sistnämnda posterna kunna lämpligen sammanslås

till en enda å 11,275 kronor.

A extra stat för år 1910 skulle alltså erfordras

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser ... kronor 3,000

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet .................. » 6,200

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen.................. » 3,000

» arfvoden åt extra ordinarie lärarinnor och timlärare... » 11,275

_ eller således tillhopa kronor 23,475.

1 Jfr. sid. 12 och 14; beloppet minskas med omkring 10 kronor för år.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 148.

Statens utgifter för läroverket under år 1910 skulle alltså blifva

1) anslag å ordinarie stat

särskildt anslag till aflöningar och stipendier........................ kronor 64,800

höjning af anslaget till ålderstillägg ....................................... » 15,000

2) anslag å extra stat .......................................................» 23,475

eller således tillhopa kronor 103,275.

För år 1909 uppgår, såsom jag förut omnämnt, statens omkostnader

för läroverket till 82,900 kronor. För ändamålet erfordras alltså en utgiftsökning

af 20,375 kronor.

Uti innevarande års statsverksproposition har Eders Kungl. Maj:t för

läroverket äskat

å ordinarie stat................................................................................. kronor 88,000

» extra » ................................................................................ *_16,600

eller således tillhopa kronor 104,600.

Enligt den af mig nu gjorda utredningen skulle för ändamålet erfordras

1,325 kronor mindre än Eders Kung!. Maj:t äskat.

Jag vill slutligen tillägga, att, därest det af mig förordade anslaget

af 3,000 kronor till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser

varder beviljadt, hinder icke torde möta för Eders Kungl. Maj:t att af

tillgängliga medel under år 1909 förskjuta det belopp, som behöfver utbetalas

under nämnda år på den grund, att hyrestiden löper från 1 oktober

till 1 oktober.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag underdånigst hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t, med återkallande af de i 1909 års statsverksproposition

å ordinarie och extra stat gjorda framställningar angående anslag

till högre lärarinneseminariet, täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva vidtagandet af sådan ändring i den för högre lärarinneseminariet

fastställda löneregleringen

att för rektor, biträdande föreståndarinnor, biträdande ämneslärarinnor,

lärare och lärarinnor i öfningsämnena samt vikarier vid högre lärarinneseminariet

varda bestämda följande aflöningsförmåner att gälla''från och

med år 1910:

för rektor arfvode i två aflöningsgrader å 1) 2,000 kronor och 2)

2,500 kronor, af hvilka belopp 600 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

med rätt för lektor vid högre lärarinneseminariet, hvilken

förordnas som rektor, att, förutom rektorsarfvodet, uppbära lektors

lön och tjänstgöringspenningar i första lönegraden, hvarförutom rektor

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

skall åtnjuta fri bostad eller den hyresersättning, som af Eders Kungl.

Maj:t bestämmes;

för biträdande föreståndarinna fri bostad eller den hyresersättning,

som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

sju öfre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,800 kronor,

2) 2,050 kronor och 3) 2,300 kronor;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans

fyra lägre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500

kronor, 2) 1,750 kronor och 3) 2,000 kronor;

för lärare eller lärarinna i teckning lön i tre lönegrader å 1) 1,800

kronor, 2) 2,000 kronor och 3) 2,200 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik lön i tre lönegrader å 1) 1,200 kronor,

2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärare eller lärarinna i gymnastik lön i tre lönegrader å 1) 1,200

kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärarinna i handarbete lön i tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2)

1,700 kronor och 3) 1,900 kronor;

för vikarie å lektors- eller adjunktstjänst: därest han aflagt de examina

och prof, som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk, arfvode å 2,000 kronor, eljest arfvode å 1,800

kronor;

för vikarie å ordinarie ämneslärarinnetjänst arfvode å 1,800 kronor;

för vikarie å ordinarie öfningslärartjänst arfvode, beräknadt efter

läsår, till samma belopp som lönen i första lönegraden vid befattningen

jämte det här nedan stadgade tilläggsarfvodet för extra tjänstgöring;

för vikarie för biträdande föreståndarinna 200 kronor;

att lärare och lärarinna i öfningsämne skall vara skyldig att för den

fastställda lönen tjänstgöra: lärare eller lärarinna i teckning intill 22

veckotimmar, lärare eller lärarinna i musik intill 14 veckotimmar, lärare

eller lärarinna i gymnastik intill 15 veckotimmar och lärarinna i handarbete

intill 24 veckotimmar, samt att ytterligare tjänstgöring må kunna

åläggas ifrågavarande lärare och lärarinnor mot en ersättning för veckotimme

och läsår af 100 kronor till lärare och lärarinna i teckning, musik

och gymnastik och 70 kronor till lärarinna i handarbete, dock med iakttagande

däraf, att sådan ersättning icke, utan Eders Kungl. Maj:ts nådiga

medgifvande, må utgå för mera än fyra veckotimmar till en och samma

lärare eller lärarinna;

att med ordinarie ämneslärar- eller ämneslärarinnetjänst vid högre

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

lärarinneseminariet icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller

kommunens stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den vid

pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig för fullgörande af

tjänstgöringen vid högre lärarinneseminariet;

att vid förfall på grund af sjukdom ämneslärare och ämneslärarinna

äger uppbära hela lönen, rektor därjämte mot lön svarande arfvode, samt

öfningslärare och öfningslärarinna tre fjärdedelar af lönen.

att i fråga om uppflyttning i högre aflöningsgrad för biträdande ämneslärarinna

och lärare eller lärarinna i öfningsämne må i tillämpliga delar

gälla hvad i sådant afseende är stadgadt angående lektor, adjunkt och

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet;

dels jämväl medgifva, att lektorerna och adjunkten vid högre lärarinneseminariet

må tills vidare och intill dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda

förordnar, åtnjuta hyresbidrag till belopp, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes

;

dels fastställa den af mig framlagda staten för högre lärarinneseminariet

för år 1910;

dels medgifva, att ålderstilläggen till lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet

må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda

ordinarie förslagsanslag med rubrik: ålderstillägg;

dels föreskrifva, att af de vid normalskolan inflytande inskrifningsoch

terminsafoifter, hvilkas storlek bestämmes af Eders Kungl. Maj:t, må

uttagas till expenser högst 14,000 kronor samt till hyresersättningar och

hyresbidrag högst 11,000 kronor, äfvensom att hvad af berörda elevafgifter

återstår skall användas till förräntning och amortering af läroverkets

skulder;

dels höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget

till högre lärarinneseminariet, nu 58,900 kronor, med 10,900 kronor eller

till 64,800 kronor;

dels höja det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till

ålderstillägg, nu 120,000 kronor, med 15,000 kronor eller till 135,000

kronor;

dels och för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1910

anvisa

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser 3,000 kronor,

till uppehållande af hushållsskolans verksamhet 6,200 kronor,

till uppehållande af den valfria fjärde årskursen 3,000 kronor, samt

till arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare 11,275 kronor, eller

således tillhopa 23,475 kronor.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1900 1 Sand 1 Afl. 1011 Höft

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 148.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af

statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. F. Högberg.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

51

Bil. I.

Timplan för högre lärarinneseminariet.

Afdelning

Summa

III

11

1

Kristendomskunskap...................................................

O

O

3

2

8

Svenska språket och litteraturen...........................

5

5

4

14

Franska språket ..........................................................

3

3

5

11

Tyska språket ............................................................

2

2

2

6

Engelska spåket .........................................................

2

2

3

7

Historia ........................................................................

2

2

2

6

Pedagogik .....................................................................

3

2

2

7

Geografi .......................................................................

1

—

1

2

Matematik.....................................................................

4-

4

3

11

Fysik..........................................................

2

1

_

3

Kemi ..............................................................................

2

—

1

3

Biologi .......................................................................

4

1

1

6

Fysiologi och hälsolära.............................................

2

2

4

Franska, tyska och engelska talöfningar............

6

4

—

10

Summa veckotimmar

41

1 31

26

98

Härtill kommer undervisning i teckning, musik och gymnastik med

sammanlagdt I4V2 veckotimmar, hvadan hela antalet tjänstgöringstimmar

i veckan uppgår till 112''/?.

För den valfria fjärde årskursen finnes ingen på förhand uppgjord

timplan, alldenstund olika ämnen studeras under olika år. Tjänstgöringen,

med inräknande af föreläsningar och tentamina, beräknas läsåret 1908—1909

motsvara 23 timmar i veckan.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition K:o 148,

Bil. II.

Timplan för normalskolans högre afdelning.

K 1

a s s

.

—

Summa

l

i 2

3

4

1 5

6

! 7

8

Kristendomskunskap............

2

2

2

2

2

2

O

é-u

2

16

Svenska språket ..

4

4

5

3

4

3

4

4

31

Tyska språket .....

3

4

4

3

3

O

O

Öl/

O / 2

2

257a

Franska språket

eller

längre j

4

3

4

3

3

17

Engelska språket

kursen j

Engelska språket

eller

Franska språket

kortare|

kursen j

—

—

—

—

—

3

3

6

Geografi ...............

2

2

2

2

2

1

i

14

Svensk historia.....

2

2

2

2

2

17a

1

2

147a

Allmän historia.....

—

—

_

2

2

2

2

2

10

Räkning .................

3

2

2

2

2

2

4)1/

J / 2

27a

18

Geometri................

—

—

_

—

1

1

1

1

4

Naturkunnighet.....

—

2

2

17-

1

2

3

2

1 91/

IfJ / 2

Hälsolära...............

—

—

—

_

_

—

2

2

Välskrifning...........

2

2

1 l/

1 / 2

Va

_

_

- --

6

Teckning............

2

<•>

2

17,

i >/

1 / 2

17,

2

1 V

i / 2

14

Sång .......

1

1

1

3

1

1

2

l

VA

1

1

8

147a

Handarbete ......

3

3

9

Gymnastik..............

IV,

VA

27,

2 Va

27-

27-

27-

27a

18

Summa veckotimmar för

lärjunge..............

2 5 Va

2 7''A

29

29

29 j

29

317,|

317a

232

Summa tjänstgöringstim-

I

mar i veckan ...

257,

2 7 Vi

29

33

32 i 33

37 V-

377-

255

Härtill komma i l:a förberedande klassen 18 timmar, i 2:e förberedande klassen 18 timmar och i

3^e förberedande, klassen 24‘/2 timmar, eller sammanlagdt 60*/2 timmar, däraf 3 timmar teckning, 3 timmar

sang och omkring 7‘/2 timmar handarbete, hvadan enligt timplanen hela antalet tjänstgöringstimmar i

normalskolan kommer att uppgå till 315*/2. Genom sammanslagning af klasser vid gymnastikundervismngen

kan antalet tjänstgöringstimmar i detta ämne nedbringas till 12; å andra sidan måste i vissa fall

klasslärarinnorna i de lägre klasserna biträda vid undervisningen i öfningsämnena, i följd hvaraf antalet

tjänstgöringstimmar i normalskolan bör ökas med omkring 7’/2* Het normala antalet tjänstgöringstimmar

i normalskolan kan alltså sättas till 317.

Vid större läijungeantal måste emellertid i vissa ämnen en uppdelning i parallellafdelningar äga

rum,ohvadan det faktiska antalet tjänstgöringstimmar kommer att blifva något högre än det beräknade; det

uppgår till 330''/2 under läsåret 1908—1909 och kommer att uppgå till 337V, under läsåret 1909—1910

samt 335Va under läsåret 1910—1911.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. III.

53

Tjänstgöringstimmarnas fördelning på de olika lärarkrafterna

vårterminen 1909.

Tjänstgöringstimmarnas antal vid seminariet, den valfria fjärde årskursen

ej inräknad................................................................................. 112''A (se bil. I).

Tjänstgöringstimmarnas antal vid normalskolan ............... 33072 (se bil. II).

Summa tjänstgöringstimmar 443.

Seminariet

Normalskolan

Summa

Rektor .......................................................................

6

2

8

4 lektorer ..................................................................

35

15

50

En adjunkt ...............................................................

5

137*2

1872

Biträdande föreståndarinnan vid seminariet ...

—

—

—

» » » normalskolan

—

13

13

2 ämneslärarinnor..................................................

—

39

39

8 extra ordinarie ämneslärarinnor....................

—

157

157

En teckningslärarinna.............................................

—

2172

217*

En musiklärarinna...................................................

67*

9

1572

En gymnastiklärarinna..........................................

O

O

10

13

En handarbetslärarinna..........................................

—

2272

2272

Timlärare och timlärarinnor..............................

57

28

85

Summa tjänstgöringstimmar

11272

33072

443

Härtill kommer lektorns i pedagogik och metodik handledning vid

proflektioner, som beräknas motsvara 8 timmar i veckan.

Den till 23 timmar i veckan beräknade tjänstgöringen i den valfria

fjärde årskursen är sålunda fördelad:

Rektor................................................... 3

Lektorerna sammanlagdt ............... 9

Adj unkten .......................................... 2

Timlärare.......................... 9

Summa 23.

1 hushållsskolan undervisa:

2 extra ordinarie lärarinnor, arbetet hufvudsakligen af praktisk art,

En lektor 2 timmar i veckan,

En timlärare 3 Va timmar i veckan,

2 timlärare sammanlagdt 47 timmar under läsåret.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. IV.

Den extra ordinarie lärarpersonalens aflöning läsåret 1908—1909.

a) Seminariet och normalskolan:

4 extra ordinarie ämneslärarinnor, 2,000 kronor hvar......... kronor 8,000

2 » » » 1,400 » » ......... » 2,800

2 » 1,200 » » ......... > 2,400

En teckningslärarinna ..................................................................... » 1,400

En musiklärarinna.............................................................................. » 1,500

En gymnastiklärarinna..................................................................... » 1,150

En handarbetslärarinna..................................................................... » 1,400

Timlärare och timlärarinnor ......................................................... » 11,350

b) Den valfria fjärde årskursen:

Timlärarnas sammanlagda arfvoden beräknas till .................. » 1,600

c) Hushållsskolan:

En extra ordinarie lärarinna, tillika bitr. föreståndarinna... » 1,800

En * » » ......................................................... » 1,500

Timlärare ........................................... » 635

Summa kronor 35,535

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. V.

A) Föreslagen timplan för seminariets

lägre kurs.

Afdelning

I

II

Summa

Religionslära...........................

Svenska språket och littera-

2

2

4

turen...................................

4

5

9

Tyska språket........................

3

2

5

Engelska språket..................

3

2

5

Franska språket....................

2

3

5

Psykologi och logik............

2

1

3

Historia med samhällslära

2

2

4

Geografi .................................

2

1

3

Biologi ....................................

—

3

3

Fysiologi med hälsolära......

1

2

3

Fysik med astronomi........

—

3

3

Kemi med geologi...............

2

—

2

Matematik..............................

3

2

5

Summa veckotimmar

26

28

54

B) Tjänstgöringens omfattning, beräknad i veckotimmar,

i seminariets högre kurs.

Beräknad tid för

Summa beräknade

tjänstgöringstimmar

i veckan.

o?

a

8*

5’

<9

lektioner

tentamina

föreläsningar

lektioner

tentamina

Afd. III

Afd. IV

4

_

1

4

_

1

10

4

—

1

4

—

1

10

2

1

1

4

1

1

10

2

1

1

4

—

1

9

2

1

1

4

—

1

9

2

1

1

4

—

1

9

4

—

1

4

—

1

10

4

—

1

4

—

1

10

2

1

1

4

—

1

9

4

2

1

4

2

1

14

4

2

1

4

2

1

14

4

2

1

4

2

1

14

4

1

1

4

1

1

12

42

12

13

52

8

13

140

Pedagogik ...............

Religionsvetenskap

Svenska språket ...

Tyska språket.........

Engelska språket...

Franska språket......

Litteratur- och konsthistoria

Historia med statskunskap..

Geografi .................

Zoologi 1

Botanik)

Kemi med mineralogi

geologi........................

Fysik med astronomi.

Matematik......................

och

Den sammanlagda beräknade tjänstgöringstiden i läroämnena kommer sålunda att uppgå

till 194 timmar i veckan. Härtill komma talöfningar under 6 veckotimmar samt undervisning

i teckning (3 t.), musik (3 t.) och gymnastik (3 t.) med sammanlagdt 9 veckotimmar,

hvadan hela tjänstgöringen å seminariet efter den föreslagna omorganisationen kommer att

uppgå till 209 veckotimmar.

Öl

C71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. VI.

Tjänstgöringens fördelning på de olika lärarkrafterna efter den föreslagna

organisationens genomförande.

Seminariet

Normal-

skolan

Summa

Rektor, tillika lektor i historia.................................

12

_

12

Lektorn i religionsvetenskap ....................................

14

6

20

» » svenska språket och litteraturen .........

19

—

19

» » tyska och engelska språken ..................

20

—

20

» » franska språket..........................................

14

5

19

» » pedagogik samt psykologi och logik...

13

—

13

» » biologi och geografi.................................

20

—

20

» » matematik ..................................................

17

3

20

» » fysik..............................................................

17

3

20

» > kemi..............................................................

16

4

20

1 ämneslärarinna, tillika biträdande förestånda-

rinna å seminariet................................................

—

—

—

1 ämneslärarinna, tillika biträdande förestånda-

rinna i normalskolan..........................................

—

12

12

7 ämneslärarinnor.........................................................

—

140

140

4 biträdande lärarinnor................................................

—

80

80

Teckningsläraren............................................................

3

17

20

Musikläraren ..................................................................

3

11

14

Gymnastikläraren .........................................................

O

O

12

15

Handarbetslärarinnan...................................................

—

22

22

Timlärare i litteratur- och konsthistoria...............

10

—

10

* * tyska och engelska ..............................

8

—

8

» » geografi......................................................

9

—

9

» » historia.....................................................

2

—

2

» » fysiologi och hälsolära ........................

» » tyska, engelska och franska talöf-

3

2

5

ningar .....................................................................

6

—

6

Summa tjänstgöringstimmar i veckan

209

317

526

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

57

Bil. VII.

Förslag1 till normalstat för högre lärarinneseminariet.

Rektor, arfvode.................................................................................... kronor

10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar, 4,000 kronor

hvar................................................................................................ »

9 ämneslärarinnor, dito, 2,100 kronor hvar.............................. »

1 biträdande ämneslärarinna, arfvode........................................ >

3 » ämneslärarinnor, dito, 1,500 kronor hvar ...... »

1 lärare eller lärarinna i teckning, lön .................................... »

1 » » »i musik, dito ....................................... »

1» » »i gymnastik, dito................................. »

1 lärarinna i handarbete, dito...................................................... »

Rektors skrifbiträde, arfvode......................................................... »

Bibliotekarie, dito.............................................................................. »

Läkare, dito........................................................................................ »

Vaktmästare, tillika portvakt, fri bostad samt lön 600 kronor

och arfvode 200 kronor ................................................ »

Eldare, arfvode.................................................................................... >

Stipendier............................................................................................ »

2,000

40,000

18,900

1,800

4.500

1,800

1,200

1,200

1.500

500

400

500

800

500

500

Summa kronor 76,100 |

Af terminsafgifterna må uttagas:

till expenser .................................................................. högst kronor 14,000

» hyresersättningar och hyresbidrag.................. » » 11,000

eller tillhopa kronor 25,000

o

Återstoden af terminsafgifterna skall användas till förräntning och amortering

af läroverkets skulder.

Pilt. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Haft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.

Bil. Vill.

Beräkning af timlärarnas arfvoden år 1910.

Af bil. III framgår, att antalet undervisningstimmar å seminariet, somt

för närvarande äro öfvertagna af timlärare, uppgår till 57, därvid den valfria

fjärde årskursen icke inräknats. Som första af delningen af det föreslagna

nya seminariet har samma timtal som motsvarande afdelning

af det nuvarande seminariet (jfr bil. I och bil. V), kommer antalet

undervisningstimmar, som behöfva öfverlåtas åt timlärare, under vårterminen

1910 att uppgå till 57. Medelarfvodet för veckotimme under vårterminen

bör sättas till 75 kronor; för ändamålet erfordras alltså en summa

af 4,275 kronor. Under höstterminen 1910, då äfven andra afdelningen

omorganiserats, skulle nämnda timtal uppgå till 54 (jfr bil. I och bil. V).

Detta undervisningsbehof fylles af de tre nya ordinarie lektorer, som skulle

tillkomma den 1 juli 1910 och hvilka skulle tillsammans tjänstgöra 54

veckotimmar.

Antalet åt timlärare i normalskolan för närvarande öfverlåtna timmar

uppgår till 28 (se bil. III); under vårterminen 1910 tillkomma ytterligare

7 timmar (jfr bil. II), hvadan antalet sådana timmar kommer att uppgå

till 35; då medelarfvodet bör sättas till 50 kronor pr veckotimme, erfordras

för ändamålet ett belopp af 1,750 kronor. Under höstterminen 1910 skulle

antalet ifrågavarande timmar uppgå till 33 (jfr bil. II och bil. III); efter en

aflöning af 50 kronor för veckotimme behöfves för ändamålet ett belopp af''

1,650 kronor. Till arfvoden åt timlärare under år 1910 erfordras alltså i

i seminariet under vårterminen .................. kronor 4,275

» normalskolan » » .................. » 1,750

» » » höstterminen .................. » 1,650

eller således tillhopa kronor 7,675

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14S.

59

Bil. IX.

Yttrande af lärarkollegiet vid högre lärarinneseminariet, afgifvet den 11

december 1908, angående ifrågasatta terminsafgifter vid seminariet.

Anmodadt att yttra sig öfver ett väckt förslag att i samband med

högre lärarinneseminariets omorganisation införa elevafgifter vid seminariet,

får kollegiet anföra följande:

Genom införandet af elevafgifter vid högre lärarinneseminariet skulle

staten frångå den viktiga och hittills konsekvent genomförda principen,

att vid statens anstalter för utbildande af lärare och lärarinnor undervisningen

är kostnadsfri. Vid folkskollärare- och -lärarinneseminarierna

betalas ingen som helst afgift; vid universiteten, där ett stort antal blifvande

lärare och lärarinnor erhålla sin teoretiska utbildning, är åtminstone

den offentliga undervisningen kostnadsfri. För profårskursen kräfves af

lärarkandidaterna ingen afgift. Skall en så viktig princip som den ofvan

nämnda i något särskildt fall frångås, böra tungt vägande skäl föreligga.

Kollegiet kan ej finna, att sådana skäl i fråga om högre lärarinneseminariet

äro för handen. För ingen kategori bitande lärare är den förberedande

undervisningen så dyrbar som för elever vid högre lärarinneseminariet.

Under det folkskolornas undervisning är kostnadsfri och afgifterna vid

statens gymnasier rätt begränsade, äro afgifterna i de 8-klassiga flickskolorna,

indika kunna betraktas som förskolor för högre lärarinneseminariet,

mycket* höga. Härtill kommer, att eleverna vid seminariet ofta

måste genomgå en dyrbar förberedande kurs för att vinna inträde vid

läroverket. Det synes kollegiet desto mer olämpligt att införa elevafgifter

i samband med seminariets omorganisation, som genom denna en obligatorisk

afdelning tillkomme, hvilken skulle förlänga studierna med ett år

och alltså i och för sig fördyra dessa.

Då staten redan har och efter omorganisationen ännu mer kommer

att få afsevärda utgifter för högre lärarinneseminariet, är det af vikt, att

icke genom elevafgifters införande frekvensen vid läroverket minskas och

staten sålunda riskerar att ej få full valuta för sina utgifter. En sådan

minskning skulle nämligen lätt kunna medföra att ett för samskolornas,

de högre flickskolornas samt folkskollärarinneseminariernas behof tillräckligt

antal kompetenta lärarinnor icke komme att utbildas. Fn annan följd

af denna minskning skulle blifva, att seminariet på grund af den aftagande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

konkurrensen vid inträdespröfningen finge mottaga ett sämre lärjungematerial

än hittills. Särskildt torde man hafva skäl att antaga, att döttrar

till präster, lärare, lägre tjänstemän och militärer, som i regel ej skulle

kunna begära friplats, i mycket ringare antal än under föregående år

skulle söka inträde vid seminariet, och att högre lärarinneseminariet därmed

skulle till en god del förlora ett af sina viktigaste element, de från

bildade hem utgångna eleverna. Den dyrare utbildningen skulle ytterligare

öka de blifvande lärarinnornas studieskulder, som redan nu, icke minst

på grund af de dryga lefnadsomkostnaderna i Stockholm, äro vanliga, och

verka hämmande på arbetet; och utkomna på lärarbanan, skulle dessa

lärarinnor på grund af studiernas fördyrande få ökade anspråk på löneförbättring,

anspråk, som i längden skulle åsamka staten en ökning i utgifter,

hvilken säkerligen skulle öfverstiga den stegring af inkomster, som

ett införande af elevafgifter vid högre lärarinneseminariet skulle medföra.

Denna stegring torde nämligen från statsverkets synpunkt komma att

te sig skäligen obetydlig. En beräkning för de sista 8 läsåren, gjord af biträdande

föreståndarinnan vid seminariet, hvilken har tillfälle att vinna

närmare kännedom om elevernas ekonomiska förhållanden, visar, att under

denna tid minst 1/3 af seminariets elever varit så fattiga, att de såsom

medellösa skulle ha erhållit friplatser, om terminsafgifter då kräfts. Om

Va af eleverna kunde sägas, att deras ekonomi varit så svag, att de, om

de öfver hufvud taget under sådana förhållanden vågat söka inträde vid

läroverket, såsom mindre bemedlade bort betala endast half afgift. Endast

ungefär 1/3 af ifrågavarande elever hade i ekonomiskt afseende varit så

pass väl situerade, att de möjligen utan allt för stora uppoffringar kunnat

erlägga fun afgift, naturligtvis under förutsättning att denna satts relativt

lågt. I betraktande af att i öfverensstämmelse med gällande stadga maximiantalet

af seminariets elever under de nya förhållandena skulle blifva 100,

blir statens vinst af ett eventuellt införande af elevafgifter alltså mycket

ringa. Antalet frielever och halfbetalande torde blifva betydligt, i all

synnerhet då man betänker, att de allra flesta af seminariets elever hafva

sitt hem utom Stockholm, en omständighet, som ju för de allmänna läroverkens

vidkommande spelar en stor roll vid befrielse från eller nedsättning

af stadgade afgifter.

Det torde icke kunna förnekas, att den högre kvinnobildningen i vårt

land blifvit af staten styfmoderligt behandlad. Högre lärarinneseminariet

har på grund af otillräckliga statsbidrag länge kämpat med ekonomiska

svårigheter. Statens enda högre flickskola har under en lång tidrymd fått

reda sig utan verkligt statsunderstöd; den högre kvinnliga undervisningen

har till väsentlig del öfverlämnats till den privata företagsamheten. En

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

följd af dessa förhållanden har blifvit, att de högre flickskolornas lärarinnor

intill de sista åren fått nöja sig med ytterligt knappa aflöningar, mångenstädes

mindre än dem folkskolans lärarinnor erhållit. I dessa afseenden

har nu en ljusning inträdt. Det vore då högst olyckligt, om dessa ljusare

utsikter skulle motvägas af ett sådant fördyrande af lärarinneutbildningen,

som ett eventuellt införande af elevafgifter vid högre lärarinneseminariet

skulle vålla.

På ofvan angifna grunder får kollegiet för sin del på det bestämdaste

afstyrka att elevafgifter vid högre lärarinneseminariet införas.

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 103 Höft.

9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1909:124 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående omorganisation af högre lärarinneseminariet i Stockholm. s. 1 i texten