Sök i Ratio Lex

Angående upphörande af Landeryds pastorats prebendeegenskap

1909-03-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:152, Angående upphörande af Landeryds pastorats prebendeegenskap

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 153.

1

. N:o 152.

Kungl. Majis nådiga proposition till Riksdagen, angående upphörande

af Landeryds pastorats prebendeegenskap; gifven

Stockholms slott den 19 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels medgifva, att Landeryds församlings pastorat må upphöra att

vara prebende åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Linköping,

dels ock för beredande af lönefyllnad åt bemälde lektor, efter det

nämnda pastorats prebendenatur upphört, höja reservationsanslaget till de

allmänna läroverken med 1,507 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med afl Kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Oih. till Kilad. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 107 Häft. (N:o 163.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 152.

Utdrag

af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Ma:jt

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars

1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström, h

Nyländer.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld yttrade:

Upphörande »Landeryds pastorat, som består af en församling'', är prebende till teo
af

Landeryds , . . . J . -. . , . T . . °. r _

pastorat! pre-iogie lektorn vid högre allmänna läroverket i Linköping. 1 pastoratet är

bendeegemhap utom kyrkoherden anställd komminister, men enligt nådig resolution den

9 april 1869 angående lönereglering för prästerskapet i pastoratet skall

komministerstjänsten indragas, därest pastoratet upphör att vara prebende.

Prästlöneregleringskommittén har beträffande pastoratet i fråga — under

förutsättning att Landeryd upphörde att vara prebende — föreslagit att,

med indragning af kyrkoherdebeställningen i Vårdsbergs pastorat, Landeryds

pastorat och Vårdsbergs pastorat skola sammanslås till ett pastorat,

hvars kyrkoherde bör bo i Landeryd. Detta förslag har Kungl. Maj:t en
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 152.

ligt nådigt bref den 3 februari 1905 funnit för det dåvarande icke föranleda

annan åtgärd, än att domkapitlet i Linköping ägde att, så snart

kyrkoherdetjänsten i Vårdsbergs pastorat blefve ledig och i alla händelser

före den 1 maj 1913 hos Kungl. Maj:t göra den förnyade framställning i

ämnet, hvartill förhållandena då kunde föranleda.

Då kyrkoherdebeställningen i Landeryds pastorat genom innehafvarens

befordran till annan tjänst kommer att blifva ledig den 1 maj 1909, har

församlingen i enlighet med sitt vid extra kyrkostämma den 10 augusti

1908 därom fattade beslut hos Kungl. Maj:t i underdånighet anhållit, att

pastoratets egenskap af prebende måtte få upphöra, när kyrkoherdebeställningen

blefve ledig. Församlingen uttalade härvid sin lifliga önskan att

själ! få välja sin kyrkoherde samt hafva honom boende i församlingen och

blifva betjänad af honom — en önskan som uppenbarligen icke kunde

uppfyllas, om beställningen skulle innehafvas af teologie lektorn, som

måste hafva sitt hufvudsakliga arbete utom församlingen. I händelse af

bifall till sin begäran har församlingen vidare hemställt, att den i pastoratet

nu tjänstgörande komministern måtte såsom ständigt tjänstgörande

vice pastor från den 1 maj 1909 få åtnjuta utom komministerslönen samtliga

löneförmåner, som nu utgå till kyrkoherden, samt att efter komministerns

afgång kyrkoherden måtte få tillsättas i den för konsistoriella

pastorat gällande ordning, komministerstjänsten indragas och kyrkoherden

erhålla aflöning enligt de grunder, som i nådiga resolutionen den 9 april

1869 angående lönereglering för prästerskapet i pastoratet stadgats för det

fall, att komministerstjänsten indrages.

På grund af nådig remiss har kammarkollegium i ärendet låtit höra

församlingens kyrkoråd, vederbörande kontraktsprost och kronofogden i

orten samt infordrat underdåniga yttranden af domkapitlet i Linköping

och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands län, hvarefter

kammarkollegium med de sålunda afgifna yttrandena och eget underdånigt

utlåtande af den 15 februari 1909 inkommit tiil Kungl. Maj:t.

Kyrkorådet, kontraktsprosten och kronofogden hafva tillstyrkt bifall

till ansökningen, kyrkorådet under framhållande, utöfver hvad församlingen

åberopat, att pastoratet till följd af sin jämförelsevis ringa utsträckning

och sitt till endast omkring 1,100 personer uppgående invånarantal kunde

fullt betjänas af en enda prästman, om denne finge sitt arbete förlagdt uteslutande

inom församlingen.

Vice pastorn i församlingen, komministern N. Cnattingius har till

kyrkorådsprotokollet fogat ett särskildt yttrande, däri han under ytterligare

framhållande af de omständigheter, församlingen i sin ansökning- åbe
O

O '' O O

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 152.

ropat, förklarat sig lifligt instämma i församlingens yrkande på dess prebendeegenskaps

upphörande.

Domkapitlet har i sitt den 4 november 1908 dagtecknade utlåtande

afstyrkt bifall till församlingens ansökning på de anförda skäl, att det för

en kristendomslärare, som mer än andra hade till uppgift att äfven vara

uppfostrare, vore fördelaktigt, om han genom verksamhet inom församling

förvärfvade sig den andliga mognad och erfarenhet, som endast sådant

arbete kunde gifva, och att det, så länge domkapitlen hade sin nuvarande

organisation, vore af stor vikt att teologie lektorn, som vore medlem af

domkapitlet, vore präst.

Domkapitlets utlåtande innefattar biskop Ahnfelts, rektor Johanssons

samt lektorerna, utnämnde domprosten von Engeströms, Beckmans och

Hagströms sammanstämmande mening. Biskop Ahnfelt och lektor Beckman

hafva dessutom uttalat såsom sin åsikt att, om Kungl. Maj:t likväl

skulle bifalla Landeryds församlings begäran, församlingen måtte, då den

vore till område och folkmängd ganska liten, förenas med Vårdsbergs församling

till ett pastorat i enlighet med prästlöneregleringskommitténs

förslag.

Domprosten von Engeström, som för närvarande innehar teologie lektorsbefattningen

vid Linköpings allmänna läroverk, har utom de skål, som

domkapitlet anfört för afstyrkande af församlingens ansökning, tillika framhållit

att, om koinministraturen i församlingen indroges, såsom föreslagits

om prebendeegenskapen skulle upphöra, församlingen helt och hållet

skulle förlora sin rätt att välja sin präst, enär pastoratet antagligen komme

att blifva regalt. Vidare skulle genom prebendets upphörande församlingen

få en prästerlig kraft i stället för två, hvilket enligt von Engeströms

åsikt icke skulle vara till gagn för församlingen, då prebendepastorn i regel

predikat om vintern en gång i månaden och om sommaren hvarannan

söndag, under högtiderna flera gånger, och tillika på annat sätt deltagit i

församlingsvården. Någon annan lättnad i ekonomiskt afseende skulle icke

beredas församlingen, då kyrkoherde- och komministerslönerna sainmansloges,

än att den till komministern utgående obetydliga »höstlön» icke vidare

skulle erläggas, hvaremot församlingen skulle nödgas bygga ett till vinterbostad

passande kyrkoherdeboställe hvilket skulle utgöra en betydande tunga.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande åter har anfört att, ehuru de

af domkapitlet anförda skälen för bibehållande af prebendeinstitutionen synts

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande väl värda att beaktas och de

teologie lektorerna vid Linköpings högre allmänna läroverk såsom prebendepastorer

i församlingen, så långt det varit dem möjligt, ägnat sina krafter

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 152.

och sitt intresse åt vården af församlingen, hvadan densamma icke syntes

hafva lidit något afsevärdt men af sin egenskap af prebendepastorat, Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande likväl, med hänsyn till önskvärdheten

att genomföra af prästlöneregleringskommittén föreslagen indragning af

den angränsande Vårdsbergs församling såsom eget pastorat och sammanslagning

af denna och Landeryds församling samt på de af församlingen

i den underdåniga ansökningen anförda skäl, tillstyrkte bifall till framställningen.

I sitt underdåniga utlåtande erinrar och meddelar kammarkollegium

följande.

Pastoratet vore enligt nådiga bref vet den 6 juli 1722 af konsistoriel!

natur. Gällande lönereglering för prästerskapet i pastoratet, hvilken, såsom

förut meddelats, fastställts genom nådig resolution den 9 april 1869, skulle

upphöra att äga tillämpning den 1 maj 1919. I nämnda nådiga resolution

hade jämväl föreskrifvits, att komministerstjänsten i pastoratet skulle, därest

detsamma upphörde att vara prebende, vid dåvarande innehafvarens afgång

indragas. För den händelse att komministerstjänsten indroges, hade i

samma resolution stadgats, att kyrkoherden skulle erhålla afkastningen af

komministersbostället, som skulle i författningsenlig ordning utarrenderas,

äfvensom samtliga från församlingen utgående afgifter med undantag af viss

komministern enligt § 1 i resolutionen tillkommande spannmålslön, hvilken

då icke vidare skulle af församlingen utgöras. Lönerna, som vid regleringen

beräknades till 2,630 kronor för kyrkoherden och 800 kronor för

komministern, uppginge enligt prästlöneregleringskommitténs tabeller för

ecklesiastikåret 1896—1897 till 3,028 kronor för flen förre och 1,133 kronor

för den senare. I sistnämnda lönebelopp för komministern ingingc ett

genom nådigt bref den 15 november 1884 beviljadt fast anslag från prästerskapets

löneregleringsfond af 200 kronor. Genom nådigt, bref den 31

december 1908 hade åt komministern för ecklesiastikåren 1908—1913 därutöfver

anvisats sådant anslag af 1,000 kronor årligen. Den nuvarande

komministern (N. Cnattingius) hade, med hänsyn därtill att han på grund

af sin skyldighet att uppföra vissa nya åbyggnader å komministersbostället

under den närmaste tiden vore nödsakad att för sådant ändamål använda

en väsentlig del af sina knappa lönemedel, genom nådigt bref den 1 maj

1908 fått sig för ecklesiastikåren 1908—1911 på vissa villkor tilldelad!

ett dylikt anslag af 600 kronor årligen. Genom nådigt bref den 1 juli

1897 hade lämnats medgifvande till kyrkoherdeboställets utarrendering

under 20 år, räknadt från den 1 maj 1898. Prebendeinnehafvarens inkomst

af prebende! vore i lönestaten upptagen med 1,566 kronor 48 öre.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!,. Maj:In Nåd. Proposition N:o 152. ■

Folkmängden i pastoratet hade den 31 december 1907 uppgått till 1,108 personer

på en areal af 31,49 kvadratkilometer. Prästlöneregleringskommittén

hade, såsom förut omnämnts, i sitt den 20 december 1900 afgifna betänkande

rörande den kyrkliga indelningen och organisationen föreslagit, att

detta pastorat och Vårdsbergs pastorat måtte sammanslås till ett sådant

med endast kyrkoherde.

Under åberopande i nu tillämpliga delar af hvad kollegium i ett den

18 mars 1898 gemensamt med statskontoret afgifvet underdånigt utlåtande

anfört i fråga om önskvärdheten af prebendepastoratens indragning, tillstyrkte

kollegium i underdånighet vidtagande af åtgärder i syfte, att

Landeryds pastorat måtte kunna befrias från sin prebendeegenskap, och

således i främsta rummet utverkande af lönefyllnad åt förbemälde lektor.

Då med hänsyn till pastoratets jämförelsevis ringa folkmängd och areal

det uppenbarligen skulle vai''a slöseri med krafter att, i händelse af prebendeegenskapens

upphörande, i pastoratet hafva två präster, skulle det

enligt kollegiets mening väl ligga närmast till hands att förberörda förändring

genomfördes först efter det nuvarande komministern i pastoratet

afgått från sin tjänst och denna tjänst följaktligen enligt bestämmelsen i

löneregleringsresolutionen komme att indragas. Emellertid syntes det kollegium

icke möta hinder att, såsom församlingen föreslagit, åt den nuvarande

komministern uppdraga att i egenskap af vice pastor förestå pastoratet

mot åtnjutande af kyrkoherdens löneförmåner. En dylik åtgärd syntes

kollegium vara att desto hellre tillstyrka, som den härd! anlitade löneregleringsfonden

därigenom torde kunna komma att beredas en väl behöflig

besparing. Enligt församlingens förslag skulle komministern jämväl bibehålla

hela komministerslönen; detta ansåge kollegium däremot mindre

lämpligt, enär han därigenom skulle komma i åtnjutande af större löneförmåner

än genom löneregleringen tillerkänts en i pastoratet efter prebendeindragningen

ensamt tjänstgörande kyrkoherde. Såsom förut erinrats

skulle en sådan nämligen åtnjuta — jämte kyrkoherdebostället och afkomsten

af komministersbostället — samtliga från församlingen utgående afgifter

med undantag af här nyss omförmälda, komministern tillkommande

spannmålslön. Berättigades nu komministern att, så länge han vid tjänsten

kvarstode, såsom vice pastor åtnjuta samtliga kyrkoherden tillkommande

löneförmåner, syntes det kollegium riktigt och billigt att han förpliktigades

afstå nämnda spannmålslön, likasom de komministern tillagda lönebidragen

från prästerskapets löneregleringsfond gifvetvis borde, såsom församlingen

ock torde hafva afsett, upphöra att utgå, dock att nuvarande komministern

med hänsyn till de omständigheter, under hvilka det genom nådiga brefvet

den 1 maj 1908 beviljade anslaget anvisats honom, torde böra under den

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kutig!,. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 152.

afsedda tiden bibehållas vid sistnämnda anslag. Besparingen för fonden

genom den föreslagna anordningen skulle alltså belöpa sig till 1,200 kronor

årligen. Om till grund för en beräkning af komministerns och vice pastorns

lön under nyssnämnda förutsättningar lädes de i förutnämnda tabeller

angifna förhållanden, i hvilken händelse komministerns förberörda spannmålslön

skulle i penningar motsvara 150 kronor, komme komministerns

löneförmåner — oberäknadt det genom nådiga brefvet den 1 maj 1908

beviljade anslaget — att uppgå till omkring 3,810 kronor, och syntes

berörda löneförmåner, som måste anses fullt tillfredsställande, icke oväsentligt

öfverstiga hvad han nu i komministers- och vice pastorslön samt anslag

från fonden uppbure och hvarför han enligt 1908 års taxeringslängd^1

bevillningstaxerats till 2,515 kronor förutom afkastningen af det till 8,000

kronor uppskattade bostället. Den af kollegium sålunda tillstyrkta förändringen

vore enligt kollegii åsikt icke af beskaffenhet att inverka hindrande

eller försvårande på lösningen af det af prästlöneregleringskommittén

väckta förslaget om detta pastorats förening med Vårdsbergs pastorat, när

denna fråga i vederbörlig ordning återupptoges.

Sedermera har på grund af särskilda nådiga remisser dels öfverstyrelsen

för rikets allmänna läroverk i underdånigt yttrande den 12 mars

1909 dels ock statskontoret i underdånigt utlåtande den 15 mars 1909

tillstyrkt bifall till ansökningen på sätt af kammarkollegium föreslagits.

Krafvet på vederbörande prebendepastorats förvandling till vanliga nePafHemenU''

prästgäll har redan i åtskilliga fall medfört prebendenas indragning. Nu C‘vandel''

har Landeryds församling för sin del upptagit frågan härom, och jag finner

mig, med anledning af hvad i ärendet förekommit, böra tillstyrka

bifall till ansökningen.

Med undantag af domkapitlet hafva ock samtliga i ärendet hörda

myndigheter understöd! den gjorda framställningen. Hvad angår grunderna

för domkapitlets afvikande mening — denna har i allt fall långt

ifrån varit enhällig — må de ju erkännas ej sakna berättigande. De

ådagalägga dock ej och kunna ej ådagalägga, att beträffande Landeryd

särskilda förhållanden skulle råda, på grund hvaraf de skäl, som varit

bestämmande vid andra teologie-lektors-prebendens indragning, icke skulle

äga sin giltighet äfven i fråga om Landeryd.

Huru prästämbetet inom församlingen under närmaste tiden lämpligen

kan, i händelse prebendeegenskapen bortfaller, blifva uppehållet ocli

huru dess utöfvare må erhålla skäliga afiöningsförmäner framgår af de af

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 152.

mig omförmälda handlingarna i ärendet. Kaminarkollegii utlåtande innehåller

härutinnan en tillfredsställande utredning och i nyss angifna hänseenden

möter intet hinder för de nya förhållandenas inträdande. Prebendets

afskiljande från lektorstjänsten torde emellertid, för att angelägenheterna

må hinna vederbörligen ordnas, ej böra ske tidigare än vid utgången

af snart inträdande nya eeklesiastikår. Att genom prebendeindragningen

banas väg för möjlighet att sammanslå Vårdsbergs och Landeryds

prebendepastorat till ett framgår af hvad jag redan yttrat.

Här bör anmärkas, att ny prebendarie den 1 maj i år inträder, i der

att Eders Kungl. Maj:t den 26 februari 1909 utnämnde teologie licentiaten

Nils Maurits Valdemar Jacobsson att från och med den 1 maj 1909 vara

lektor i kristendom vid högre allmänna läroverket i Linköping. Härigenom

uppstår emellertid icke något hinder för förevarande frågas lösning,

då i Jacobssons fullmakt uttryckligen inryckts förbehåll i det

syfte, som redan genom nådigt cirkulär den 28 april 1882 angifvits, alltså

att lektorn skall vara skyldig att om och när Kungl. Maj:t så besluter,

afträda prebendepastoratet mot fyllnad i den med tjänsten förenade lön

till belopp, hvartill inkomsten af prebendepastoratet finnes i lönestat upptagen.

Såsom kammarkollegium nämnt är nyssomförmälda inkomst i lönestaten

beräknad till 1,566 kronor 48 öre. För erhållande af medel till

fyllande af lektorslönen till erforderligt belopp, när prebende! indrages,

bör — i sammanhang med att Riksdagens samtycke till indragningen

påkallas — hos Riksdagen begäras ökande af anslaget till allmänna läroverken

med en motsvarande summa, för undvikande af öretal i riksstaten

afrundad till 1,567 kronor.

En fråga, som i föregående fall af teologie lektorsprebendens indragning

varit å bane, är den om behofvet af Kyrkomötets bifall vid hvaije

särskilt tillfälle. Då jag år 1908 vid underdånig anmälan af anslagsbehofven

under riksstaténs åttonde hufvudtitel föredrog frågan om indragning

af Vinköls teologie-lektors-prebende, redogjorde jag för de skäl, på

grund af hvilka numera i dylika fall Kyrkomötets samtycke ej vore af nöden.

Jao- hänvisar i afseende ‘härå till hvad i nyssnämnda ärende förekom

och vill här allenast erinra, dels att Kyrkomötet år 1898 förklarade sig

medgifva, att, bland andra, Landeryds pastorat finge upphöra att vara

prebende under villkor att för kompetens till teologie lektorsbefattningar

fordrades, att sökanden inför teologisk fakultet aflagt teologisk examen

eller teologiskt disputationsprof, dels ock att detta villkor blifvit uppfylldt

genom den ändring i läroverksstadgan §§ 177 och 180, som vidtogs genom

nådig kungörelse den 1 november 1907.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 152.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva, att Landeryds församlings pastorat må upphöra att

vara prebende åt teologie lektorn vid högre allmänna läroverket i Linköping,

dels ock för beredande af lönefyllnad åt bemälde lektor, efter det

nämnda pastorats prebendenatur upphört, höja reservationsanslaget till de

allmänna läroverken med 1,567 kronor.»

Hvad departementschefen sålunda i underdånighet

hemställt behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

nådig proposition aflåtas till Riksdagen af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Holmström.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1,90,9.

1 Sami. 1 Afd. 107 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1909:102 Utlåtande i anledning af Kungi. angående upphörande egenskap. Maj:ts proposition till Riksdagen, af Landeryds pastorats prebende s. 1 i texten