Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord

1909-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:161, Angående upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

5

N:o 161.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtelse

af rätt till bearbetande af icke inmutningsbara

mineralfyndigheter å kronojord; gifven Stockholms slott

den 19 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att för de fall, beträffande hvilka icke i annan ordning

särskilda bestämmelser med Riksdagens medverkan träffats, medgifva,

att för tiden intill den 15 maj 1910 Kungl. Maj:t må äga

ej mindre åt svenska män bevilja tillstånd att mot den årliga

afgäld och under de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t bestämmer, å

kronojord inom visst å marken utstakad t område under en tid för hvarje

gång af högst tio år med andras uteslutande med arbete belägga och

sig tillgodogöra mineralfyndigheter af andra slag, än som enligt 1 §

grufvestadgan kunna utgöra föremål för inmutning, med rätt för

koncessionsinnehafvaren att, därest vid upplåtelsetidens utgång dylik

upplåtelse fortfarande blifver af Riksdagen medgifven, äga företräde

till öfverenskommelse om fortsatt arbete med fyndighetens tillgodogörande

på de villkor, Kungl. Maj:t då på grund af sig företeende

omständigheter kan finna godt bestämma,

än äfven åt sådan koncessionsinnehafvare för den tid, hvarunder

koncessionen beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för anläggning

af verkstäder och arbetarbostäder, med skyldighet för koncessionsinnehafvaren

att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda visst

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

årligt arrende, som bestämmes genom särskild uppskattning före upplåtelsens

medgifvande.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Oskär Nyländer.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.

7

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

mars 1909.

Närvarande:

Hane excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Departementschefen, statsrådet Nyländer erinrade, hurusom Riksdagen,

enligt skrifvelse den 8 maj 1908, med anledning af en utaf

Kungl. Maj:t aflåten proposition i ämnet, för tiden intill den 15 maj

1909 medgifvit, att Kungl. Maj:t skulle äga

dels åt svenska män bevilja tillstånd att mot den årliga afgäld

och under de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t bestämde, å kronojord inom

visst å marken utstakadt område under en tid för hvarje gång af högst

tio år med andras uteslutande med arbete belägga och sig tillgodogöra

anträffade niarmorfyndigheter, med rätt för koncessionsinnehafvaren att,

därest vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande blefve

af Riksdagen medgifven, äga företräde till öfverenskommelse om fortsatt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 161.

arbete med fyndighetens tillgodogörande på de villkor, Kungl. Maj:t då

på grund af sig företeende omständigheter kunde finna godt bestämma,

dels ock åt sådan koncessionsinnehafvare för den tid, hvarunder

koncessionen beviljats, upplåta erforderlig mark för vägar samt för

anläggning af verkstäder och arbetarbostäder, med skyldighet för koncessionsinnehafvaren

att för sålunda åt honom upplåtna förmåner gälda

visst årligt arrende, som skulle bestämmas genom särskild uppskattning

före upplåtelsens medgifvande.

Härefter framhöll departementschefen, hurusom ett liknande medgifvande

beträffande tiden intill den 15 maj 1910 syntes böra hos

Riksdagen äskas, samt anförde vidare:

Inom departementet ligga för närvarande under beredning ett

par ärenden, uti hvilka fråga är om framställningar, som af olika

personer gjorts om tillstånd att å kronojord få bearbeta fyndigheter

af diabas, en af de bergarter, som i dagligt tal innefattas under den

gemensamma benämningen svart granit. I ett den 11 april 1908 öfver

berörda framställningar afgifvet gemensamt utlåtande hafva kammarkollegium

och kommerskollegium hemställt om bifall till vissa af dessa

framställningar, men på samma gång framhållit, att, då upplåtelse ändå

icke kunde ske utan Riksdagens samtycke, det syntes lämpligt, att af

Riksdagen utverkades ett generellt medgifvande till upplåtelser af rätt

att å kronojord bearbeta och tillgodogöra icke inmutningsbara mineralfyndigheter,

dit, bland andra, såväl ^marmor som diabas med flera för

industriella ändamål användbara bergarter vore att hänföra.

Såsom kollegierna anfört, torde för närvarande upplåtelser af

det i berörda framställningar angifna slag i fråga om stora grupper

af kronans fastigheter icke kunna äga rum utan Riksdagens samtycke

i hvarje särskild! fall. Endast i fråga om kronans jordbruksdomäner

har Riksdagen lämnat ett generellt medgifvande till dylika upplåtelser,

nämligen i 5:te punkten af gällande grunder för förvaltningen af

kronans jordbruksdomäner, där det medgifves domänstyrelsen rätt att

å dylika egendomar upplåta sten- eller kalkbrott in. m. Det torde

emellertid endast vara i undantagsfall som fyndigheter af den betydenhet,

att de lämpa sig för industriellt bearbetande, förekomma å nämnda

egendomar. Däremot är det icke uteslutet att värdefulla fyndigheter

af ifrågavarande slag kunna finnas å en del andra kronan tillhöriga

marker. Några dylika fyndighetér äro redan kända. Genom Sveriges

geologiska undersökning pågå dessutom för närvarande undersökningar,

afseende att vinna närmare kännedom om förekomsten af dylika fyndigheter

inom landet, och det är ju antagligt, att därvid äfven en del fyndig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 161.

heter å kronojord kunna upptäckas. Då det icke torde böra sättas ifråga,

att kronan själf i större utsträckning, än som må betingas af sådana

särskilda statsändamål som t. ex. behofvet att kunna bereda arbete åt

fångar, skulle inlåta sig på stenindustriell verksamhet, synes det icke

finnas annan utväg för dylika fyndigheters tillgodogörande än deras

upplåtande åt den enskilda företagsamheten. Härför fordras emellertid,

att de former, under hvilka eventuella spekulanter kunna förvärfva rätt

att tillgodogöra sig fyndigheter, ej äro allt för tunga, något, som

säkerligen får anses vara fallet, så länge upplåtelse ej kan ske utan

Riksdagens hörande i hvarje särskildt fall. Det har ock varit från

dessa synpunkter som Kungl. Maj:t hvarje år från och med år 1902

begärt och Riksdagen medgifvit Kungl. Maj:t förenämnda rätt att upplåta

marmorfyndigheter.

Äfven om det måste medgifvas, att konjunkturerna inom stenindustrien

för närvarande icke äro sådana, att en större efterfrågan

under den allra närmaste tiden är att förvänta, synes det mig alltså,

att det af kollegierna gifna uppslaget bör följas.

I afseende å omfattningen af det medgifvande, som för ändamålet

skulle erfordras, hafva, som nämndt, kollegierna hemställt, att det

måtte utsträckas till alla nu icke inmutningsbara mineralier. Häremot

har jag i sak icke något att anmärka. Emellertid torde jag i detta

sammanhang, utöfver hvad jag nyss anfört beträffande kronans jordbruksdomäner,

böra erinra, att, därest af Eders Kungl. Maj:t denna dag

beslutade propositioner med förslag till, bland annat, dels lag om

ändrad lydelse af vissa §§ i grufvestadgan och dels bestämmelser angående

undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss

kronojord vinna Riksdagens bifall, fyndigheter af apatit och magnesit

icke längre komma att blifva inmutningsbara, men likväl komma att,

såvidt fråga är om kronojord, som ej innehafves under ständig besittningsrätt

eller är anslagen till boställe, kunna upplåtas åt enskilda

i samma ordning som inmutningsbara fyndigheter. Vidare är att

märka, att i lydelsen af 34 § uti det förslag till ecklesiastik boställsordning,

som Eders Kungl. Maj:t i särskild proposition förelagt Riksdagen

till antagande, ligger ett indirekt medgifvande till upplåtelser af

det slag, hvarom nu är fråga. Det är uppenbarligen endast för de fall,

då särskilda bestämmelser icke i annan ordning meddelats, som det af

mig nu ifrågasatta medgifvandet skulle blifva tillämpligt.

Under åberopande af hvad jag härförut anfört, hemställer jag

alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå RiksBih.

till liiksd. Prof. 1909. 1 Samt- 1 Afd. 115 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl.'' Maj:ts NådT Proposition rN:o 161.

dagen att för de fall, beträffande hvilka icke i annan ordning särskilda

bestämmelser med Riksdagens medverkan träffats, medgifva, att för

tiden till den 15 maj 1910 Kungl. Maj:t mä äga

ej mindre åt svenska män bevilja tillstånd att mot den årliga afgäld

och under de villkor i öfrigt, Kungl. Maj:t bestämmer, å kronojord inom

visst å marken utstakadt område under en tid för hvarje gång af högst

tio år med andras uteslutande med arbete belägga och sig tillgodogöra

mineralfyndigheter af andra slag, än som enligt 1 § grufvestadgan

kunna utgöra föremål för inmutning, med rätt för koncessionsinnehafvaren

att, därest vid upplåtelsetidens utgång dylik upplåtelse fortfarande

blifver af Riksdagen medgifven, äga företräde till öfverenskommelse

om fortsatt arbete med fyndighetens tillgodogörande på de

villkor, Kungl. Maj:t då på grund af sig företeende omständigheter

kan finna godt bestämma,

än äfven åt sådan koncessionsinnehafvare för den tid, hvarunder

koncessionen beviljats, upplåta erforderlig mark, för vägar samt för

anläggning af verkstäder och arbetarbostäder, med skyldighet för

koncessionsinnehafvaren att för sålunda åt honom upplåtna förmåner

gälda visst årligt arrende, som bestämmes genom särskild uppskattning

före upplåtelsens medgifvande.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnade,

att i enlighet därmed proposition till Riksdagen

skulle aflåtas, så lydande, som bilaga .... till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Mörner.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:133 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutning sbara mineral fyndigheter å kr s. 4 i texten
  2. SU 1909:130 Utlåtande, i anledning af Kungl. Majds proposition angående upplåtelse af rätt till bearbetande af icke inmutning sbara mineralfyndigheter å kronojord. s. 4 i texten