Angående upplåtelse till landtförsvaret af en del utaf kungsladugården Vall
16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1909:17, Angående upplåtelse till landtförsvaret af en del utaf kungsladugården Vall
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 17.
1
N:0 17.
Kungl. May.ts nådiga proposition till Riksdagen angående
upplåtelse till landtförsvaret af en del utaf kungsladugården
Vall; gifven Stockholms slott den 18 september 1908.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen
medgifva,
att de å en vid samma protokoll fogad karta med litt. A, Aa och
Ab betecknade, till förra landshöfdingebostället kungsladugården Vall
hörande områden äfvensom de med litt. Ha och Hb angifna områden,
därest de genom laga skifte komma att tilläggas nämnda kungsladugård,
må, de förstnämnda områdena den 14 mars 1909 och de sistnämnda,
då de efter skiftet få tillträdas, öfverlämnas till landtförsvaret
för att användas till öfningsfält för Hälsinge regemente.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
O. B. Malm.
Bih. till Riksd. Frot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 11 Häft. (N:o 17.)
1
2
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 17.
Proposition
till 1908 års
Riksdag.
Utdrag af protokollet öfver lanätför svar särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
18 september 1908.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Roos,
SwARTZ, »
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm.
Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
anförde chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet
Malm:
»Uti den 27 mars innevarande år till Riksdagen aflåten proposition
(n:o 150) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag
af protokollet öfver landtförsvarsärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen
medgifva,
att de å en vid samma protokoll fogad karta med litt. A, Aa och
Ab betecknade, till förra landshöfdingebostället kungsladugården Vall
hörande områden äfvensom de med litt. Ha och Hb angifna områden,
därest de genom laga skifte komme att tilläggas nämnda kungsladugård,
finge, de förstnämnda områdena den 14 mars 1909 och de sistnämnda,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
3
då de efter skiftet finge tillträdas, öfverlämnas till landtförsvaret för att
användas till öfningsfält för Hälsinge regemente.
Den i omförmälda proposition åberopade kartan torde jämväl få biläggas
statsrådsprotokollet för denna dag.
Såsom framgår af mitt anförande till åberopade statsrådsprotokollet
både chefen för fortifikationen — med erinran att Kungl. Maj:t
genom nådigt bref den 16 december 1901 förordnat, att Hälsinge regemente
skulle förläggas till Gäfle, så snart kasernetablissemang blifvit
där uppfördt — uti underdånig skrifvelse den 3 november 1906 anfört,
att kontrakt med Gäfle stad den 6 mars 1905 afslutats om upplåtelse
till staten af den mark, staden i enlighet med dess af Kungl. Maj:t
antagna anbud förbundit sig att tillhandahålla till kaserntomt och öfningsfält
för regementet. Då det af staden erbjudna området emellertid vore
otillräckligt för tillgodoseende af regementets behof utaf öfningsplats,
hade i planen för nämnda regementes förläggning till Gäfle ingått, att
förra landshöfdingebostället kungsladugården Vall skulle i sin helhet
tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål. Chefen för fortifikationen
hemställde därför, att åtgärder måtte vidtagas i syfte, att berörda egendom
måtte blifva till landtförsvaret upplåten från och med den 14 mars
1908...
Öfver denna, af arméförvaltningens fortifikationsdepartement tillstyrkta
framställning hade domän styrelsen den 20 mars 1907 afgifvit
underdånigt utlåtande och därvid öfverlämnat, bland annat, särskilda af
styrelsen infordrade underdåniga yttranden från arrendatorn af egendomen,
vederbörande kronofogde samt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Gäfleborgs län. Häraf inhämtades, att egendomen genom
kontrakt den 8 juni 1888 utarrenderats för tiden till den 14 mars 1909
mot en årlig afgift af 3,000 kronor.
Med hänsyn till egendomens stora areal, hvilken syntes icke behöfva
i sin helhet tagas i anspråk för regementets räkning, uppdrog Kungl.
Maj:t genom nådigt bref den 19 april 1907 åt chefen för Hälsinge
regemente att med biträde af en i jordbruksskötsel kunnig person, som
borde af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gäfleborgs län utses,
verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och förslag angående
regementets behof af mark för öfningsfält och dess läge, hvarvid
borde beaktas, att sådan för jordbruk eller annan näring lämplig mark,
som kunde utan olägenhet för regementet undvaras, kvarblefve under
domänstyrelsens förvaltning.
Till åtlydnad häraf hade chefen för nämnda regemente den 30
november i907 inkommit med underdånig framställning i ämnet
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
samt därvid meddelat, att han vid fullgörande af berörda uppdrag biträdts
af brukspatronen m. in. A. Lundeberg såsom sakkunnig i jordbruksskötsel.
Regementschefen hade anfört hufvudsakligen följande:
Kungsladugården Vall n:ris 1—4, bestående af 2 2it, mantal eller
24 öresland skatte jämte 43 vretar och en s. k. kungsäng, vore belägen
i Valbo socken af Gäfleborgs län och omfattade en areal af omkring
641 hektar, hvaraf 228 hektar inrösningsjord samt 413 hektar afrösningsjord
och impedimenter. De hufvudsakliga inägorna läge vid egendomens
norra gräns utefter allmänna landsvägen från Galle till Falun.
Skogsmarken sträckte sig söderut från inägorna. Inom det under hufvudgården
brukade ägoområdet funnes ett mindre vattendrag, Valboån,
och vid den nordöstra gränsen framginge Gafleån, hvilken vid den till
egendomen höranden stranden bildade ett vattenfall, benämndt Prästfallet
och beläget ungefär 5 kilometer från hufvudgården. Till egendomen
hörde 9 torp.
Vid uppgörandet af förslag till huru stor del af egendomen, som
lämpligen borde tilldelas regementet, måste, enligt regementschefens åsikt,
den omständigheten tagas i betraktande, att ägoarealen, såsom den i ärendet
upprättade kartan utvisade, icke bildade ett sammanhängande område utan
genombrötes af främmande mark. Af denna orsak och då regementet af
den närmast kasernområdet belägna delen af egendomen kunde erhålla tillräckligt
utrymme för öfningsfält, ansåge regementschefen, att de å samma
karta med Ai, An, Alu, Aiv, Av, B, C, D, E, F och G betecknade ägoområden,
tillhopa ungefär 218 hektar, som sålunda vore skilda från hufvudgården,
icke borde tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål utan
antingen kvarblifva under domänstyrelsens förvaltning eller ock afyttras.
En del af detta område komme emellertid genom pågående laga skifte
mellan Tall och Backa med flera byalag sannolikt att utbytas mot viss,
å samma karta med Ha och Hb betecknad, Backa byalag för närvarande
tillhörig mark.
De å kartan med Ac och Ad utmärkta områden, utgörande tillhopa
omkring 67 hektar, borde, ehuru sammanhängande med hufvudgården,
dels till följd af sitt läge och dels på grund af markens olämplighet
för öfningsändamål ej heller upplåtas åt regementet utan förblifva
under domänstyrelsen. Beträffande dispositionen af den återstående
delen af egendomen ville regementschefen framhålla, att därvid måste
beaktas regementets behof af såväl betäckt som öppen terräng. De
närmast söder och väster om hufvudgården belägna fälten lämpade sig
synnerligen väl till exercisplats för en del af kompanierna under rekrytutbildningen.
I skogspartiet väster om Vall, den s. k. Lapphagen,
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
5
samt i det skogbevuxna området söder om Valboån'' kunde öfningar i
betäckt terräng äga rum. För att bereda tillfälle för truppstyrka af ett
regementes storlek att uppträda i öppen terräng borde området väster
om en i norr och söder gående linje öfver Jokanneslöt och särskild!
den del däraf, å kartan betecknad med Ab, som vore belägen söder om
Valboån, ställas till regementets förfogande.
De ägoområden, som regementschefen sålunda ansåge böra tilldelas
regementet, vore å kartan betecknade med litt. A, Aa och Ab samt
omfattade en areal af tillhopa omkring 356 hektar. För åstadkommande
af en lämpligare begränsningslinje vore det emellertid önskvärd!,
att förut omförmälda, å kartan med Ha och Hb betecknade områden
med en areal af sammanlagd! 11 hektar, hvilka, såsom nämndt, vore
afsedda att vid pågående laga skifte tilläggas kungsladugården, jämväl
måtte öfverlämnas till regementet.
Vidkommande frågans bedömande ur jordbrukssynpunkt framhöll
regementschefen, att i det till upplåtelse åt regementet föreslagna området
ej inginge mera skog, än som, med hänsyn till beredande af
erforderlig säkerhet för olycksfall vid skjutöfningar å det till plats för
skjutbana afsedda området, vore oundgängligen nödvändig. Den emellan
torpet Stenhammar och Valboån belägna hagmarken, som upptoge större
delen af det till öfningsfält ifrågasatta området, vore stenig, delvis
vattensjuk samt bevuxen med buskar och delvis äfven med skog af
ringa värde. Af åkerjorden vore den närmast intill Valboån gränsande
delen bördigast, hvarjämte det å kartan med Ab utmärkta området
bestode af jord utaf god beskaffenhet. A det på kartan med Aa be„
tecknade ägoområdet vore jordmånen däremot mindre bördig. För den
händelse emellertid någon del af den till öfningsfält föreslagna marken
ansåges böra därifrån afskiljas för att användas för jordbruksändamål,
torde de å kartan med Aa och Ab betecknade områdena därtill företrädesvis
böra ifrågakomma. Sistnämnda ägoområden, hvilka med jämförelsevis
mindre olägenhet kunde af regementet undvaras, borde i dylikt
fall likväl öfverlämnas till regementet, med föreskrift att de skulle
af regementschefen utarrenderas på sådana villkor, att de finge vid
behof användas för regementets öfningar mot vederlag i form af bete å
öfriga delar af öfningsfältet. Inflytande arrendeafgifter skulle användas
till bestridande af kostnaderna för öfningsfältets iordningsställande och
till gäldande af en del utaf de å egendomen hvilande skatter och onera,
som skulle utgöras af regementet.
Å det till öfningsfält föreslagna området vore följande torp belägna,
nämligen: Björnvreten, Valbo, Myrängen, Hällhammar, Storvreten
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
och. Stenhammar, af hviska de två förstnämnda brukades under hufvudgården,
hvaremot de öfriga vore utarrenderade, Myrängen och Storvreten
mot en årlig arrendeafgift af 175 kronor för hvartdera, Hällhammar
mot en afgift af 180 kronor och Stenhammar af 150 kronor om
året. Af dessa måste Stenhammar helt och hållet nedläggas, om skjutbanan
blefve uppförd å den därtill föreslagna platsen. Beträffande de
öfriga anhölle regementschefen, att honom måtte medgifvas rättighet att
med de nuvarande kontraktsinnehafvarne träffa förnyade aftal, därest
sådant kunde ske utan olägenhet för regementet.
Af egendomens åbyggnader tillhörde en del kronan och en del arrendatorn.
Följande kronan tillhöriga byggnader ansåge regementschefen
vara för regementet behöfliga, nämligen: mangårdsbyggnaden, rättarbostaden,
brygghuset, smedjan, mejeriet, stallet, uthuslängan, en för statare
afsedd bostad, ett magasin och en redskapsbyggnad. Förstnämnda byggnad
vore försedd med en af arrendatorn uppförd tillbyggnad, hvilken
denne dock vore skyldig att vid påfordran låta nedrifva. Regementschefen
föresloge, att mangårdsbyggnaden återställdes i sitt ursprungliga
skick samt därefter inreddes till bostadslägenheter åt två officersfamiljer.
De för ändamålet erforderliga byggnadsarbeten skulle enligt uppgjordt
kostnadsförslag betinga en utgift af 7,000 kronor. Hyresinkomsterna
komme att utgöra god ränta å det utgifna beloppet samt lämna tillgång
till bestridande af kostnaderna för byggnadens underhåll.
Till mangårdsbyggnaden hörde en trädgård. Denna torde emellertid
med fördel kunna utarrenderas. Såsom bostad åt trädgårdsmästaren
kunde den för rättaren afsedda lägenheten lämpligen användas.
Brygghuset erfordrades för de familjer, som komme att bebo mangårdsbyggnaden.
Öfriga omförmälda byggnader vore för särskilda ändamål behöfliga
och användbara för regementet.
Beträffande ladugårdsbyggnaden vore denna under de senare åren
uppförd af arrendatorn för en kostnad af 18,000 kronor, hvilken kostnad
ännu icke till fullo godtgjorts arrendatorn. Byggnaden vore af
synnerligen solid beskaffenhet. Såväl själfva ladugården som den ofvanpå
densamma befintliga foderskullen lämpade sig väl att användas, bland
annat, såsom förvaringsrum för regementets fordon, skidor m. m.
Arrendatorn tillhöriga byggnader ansåge regementschefen ej vara
för regementet behöfliga.
Slutligen meddelade regementschefen, att egendomens taxeringsvärde
under dåvarande taxeringsperiod utgjorde 211,500 kronor, samt att ut
-
•Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
7
skylderna, brandstodsafgifterna däri inberäknade, uppginge till ett sammanlagdt
belopp af 1,302 kronor 8 öre och fattigvårdskostnaderna till
i medeltal 550 kronor om året.
Uti häröfver den 10 januari 1908 afgifvet underdånigt utlåtande
hade arméförvaltningens fortifikationsdepartement tillstyrkt, att omförmälda
å kartan med A, A a, Ab, Ha och Hb betecknade områden måtte
få till regementet öfverlämnas, med rätt för regementschefen att, därest
de å kartan med Aa och Ab utmärkta områden ansåges böra från det
öfriga öfningsfältet afskiljas för att användas för jordbruksändamål, utarrendera
desamma på de af honom föreslagna villkor. Likaledes hade
arméförvaltningen förordat bifall till regementschefens förslag i fråga
om dispositionen af de å det blifvande öfningsfältet befintliga torp och
byggnader äfvensom meddelat, att kostnaderna för de af regementschefen
föreslagna byggnadsarbetena kunde bestridas från anslaget till
arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
öfningar och materiel.
Domänstyrelsen, som den 6 mars 1908 inkom med underdånigt
yttrande i ämnet, hade icke något att erinra mot bifall till regementschefens
framställning, utom hvad beträffade den ifrågasatta öfverlåtelsen
till regementet af de å kartan med Aa och Ab betecknade områden,
hvilka, enligt domänstyrelsens åsikt, lämpligen borde användas i
socialt syfte samt därvid upplåtas till tomtplatser m. m. för bildande af
egna hem. Vidare hade domänstyrelsen meddelat, att arrendatorns fordran
för den nyuppförda ladugårdsbyggnaden komme vid arrendetidens
slut den 14 mars 1909 att uppgå till ett belopp af 3,000 kronor. Domänstyrelsen
framhöll slutligen, att, då laga skiftet icke vore afslutadt, det
icke läte sig göra att då framställa detalj eradt förslag till disposition af
de delar utaf egendomen, hvilka icke Lomme att tagas i anspråk för
landtförsvarets behof, och af hvilka Prästfallet vid ägolotten litt. E äfvensom
ägolotten litt. G blifvit vid en under åren 1906—1907 hållen arrendeuppskattning
föreslagna till försäljning. Af samma skäl kunde styrelsen
ej heller bedöma, huruvida de kronans hus å ägolotten litt. A, hvaraf
regementet ej vore i behof, kunde blifva användbara vid do delar af
egendomen, som skulle kvarblifva under domänstyrelsens förvaltning.
För egen del anförde jag till statsrådsprotokollet följande:
»Emot det af regementschefen uppgjorda, af arméförvaltningen tillstyrkta
förslaget beträffande den del af kungsladugården Vall, som skulle
till landtförsvaret öfverlåtas, har domänstyrelsen icke haft något att
erinra, utom beträffande de med Aa och Ab å kartan betecknade områden,
tillhopa 62 hektar, hvilka områden domänstyrelsen ansett böra
8
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
styckas och försäljas. Regementschefen har däremot ansett erforderligt,
att dessa områden finge af regementet disponeras vissa tider af året,
för att regementet må erhålla tillfälle till öfning i öppen terräng med
hela sin styrka. Då det af regementschefen åberopade skäl för ifrågavarande
områdens upplåtande åt regementet måste tillmätas stor betydelse
med hänsyn till regementets utbildning, bör enligt min uppfattning
det af regementschefen sålunda uttalade önskemålet, såvidt lämpligen
ske kan, tillgodoses. Skulle dessa områden styckas och försäljas,
vore därmed möjligheten för regementet att för öfningsändamål få beträda
desamma gifvetvis afklippa och då det ej kan anses antagligt, att krafven
på ändamålsenlig öfningsterräng i framtiden skola minskas, synes det
mig vara klokast att bibehålla desamma i kronans ägo. Skall emellertid
vid utarrendering däraf, såsom önskvärdt är, det villkoret fästas vid
arrendet, att regementet vissa tider får beträda desamma helt eller delvis,
torde det vara lämpligast, att de ställas under förvaltning af arméns
myndigheter, som skola reglera och öfverenskomma med arrendatorn om
ersättningsfrågor för uppkommen skada å gröda m. m.
Jag har redan förut haft tillfälle för Eders Kungl. Maj:t framhålla,
att, enligt den 11 oktober 1907 meddelade förvaltningsföreskrifter, arméns
mötesfält skola närmast förvaltas af vederbörande regementschef
med biträde af en därtill förordnad officer, i regel regementsofficer,
samt att hushållningsplan skall för hvarje öfningsplats med biträde vid
behof af sakkunniga personer uppgöras och underställas Eders Kungl.
Maj:ts pröfning. Det synes mig lämpligt, att vid fastställandet af hushållningsplan
för ifrågavarande öfningsfält bestämmelse meddelas om
utarrendering af förenämnda med Aa och Ab å kartan betecknade områden
på de villkor, som af omständigheterna påkallas och kunna erhållas.
Då det skifteslag, till hvilket kungsladugården Vall hör, för närvarande
undergår laga skifte, kan den mark, som genom skiftet kommer
att tilldelas egendomen, nu icke definitivt angifvas. Efter skiftets
afslutande torde de delar af egendomen, som komma att kvarblifva
under domänstyrelsens förvaltning, och den del däraf, som öfverflyttas
till landtförsvaret, böra genom ägostyckning skiljas från hvarandra och
gränserna därigenom definitivt regleras. Måhända kan någon modifikation
beträffande öfverlämnandet till landtförsvaret af områdena Aa
och Ab i deras helhet därvid åstadkommas.
Beträffande den ersättning, som tillkommer arrendatorn för uppbyggandet
af ladugården eller 3,000 kronor, torde detta belopp kunna
gäldas från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar.»
9
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 17.
I anledning af omförmälda proposition anförde Riksdagen i skrifvelse
den 1 juni 1908, att af hvad departementschefen till statsrådsprotokollet
i föreliggande ärende meddelat inhämtades, att kontrakt med
Gäfle stad den 6 mars 1905 afslutats om upplåtelse af mark till kaserntomt
och öfningsfält för Hälsinge regemente. Riksdagen hade sig visserligen
ej bekant, huru stor areal med’ äganderätt och med rätt att
användas till öfningsplats blifvit genom nämnda kontrakt staten tillförsäkrad;
men antagas kunde, att den till öfningsplats afsedda arealen
vore ganska betydlig. Det hade därför synts Riksdagen anmärkningsvärdt,
att ytterligare en areal af 356 hektar af kungsladugården Valls
område skulle behöfva tagas i anspråk för tillgodoseende af Hälsinge
regementes behof af öfningsfält. Därigenom skulle hela den för afsättning
af jordbruksalster välbelägna jordbruksegendomen med bördig
åker och delvis nyuppförda byggnader komma att spolieras. Om erforderlig
mark för utvidgning af öfningsplatsen ej kunde på annat sätt
än genom anlitande af kungsladugårdens ägor beredas, borde åtminstone
den värdefullaste, uppodlade delen af egendomen, som å kartan betecknades
med Aa och Ab, utgörande 62 hektar, i öfverenstämmelse med
hvad domänstyrelsen föreslagit, kunna undantagas från upplåtelsen.
Då en fullständigare utredning i nämnda syfte sålunda syntes
önskvärd och då, vid det förhållande, att, enligt hvad blifvit upplyst,
kasern etablissemanget icke komme att tagas i anspråk under år 1908,
ett uppskof till en kommande Riksdag med besluts fattande i denna
frågan ej torde innebära någon våda, helst hinder icke torde möta, att,
därest någon del af egendomen skulle redan dessförinnan vara för regementets
öfningar erforderlig, öfverenskommelse träffades med vederbörande
om en tillfällig markupplåtelse, hade Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning för det dåvarande icke blifvit af Riksdagen bifallen.
På grund af hvad Riksdagen sålunda beslutat, bemyndigades statsrådet
och chefen för landtförsvarsdepartementet genom nådigt bref den
12 sistlidne juni att tillkalla högst tre sakkunniga personer för att, efter
föregången utredning, afgifva yttrande, dels huruvida någon del af det
till öfningsfält för Hälsinge regemente föreslagna området af kungsladugården
Vall kunde från upplåtelsen undantagas, dels ock huruvida
redan innevarande år viss del af ifrågavarande egendom syntes behöfva,
efter öfverenskommelse med arrendatorn, tagas i anspråk för ordnande
af skjutbana för nämnda regemente eller annat behof, äfvensom att i
dylikt fall inkomma med förslag till aftal med arrendatorn i sådant syfte;
Bill. till Bilcsd. Prof. 190!). 1 Smil. 1 Afd. 11 Höft. 2
1908 års Rikadags
beslut.
Sakkunniga
tillkallas.
Deras utlåtande.
10 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
och i skrifvelse den 6 därpå följande juli anmodades på grund häraf
öfversten och chefen för Hälsinge regemente m. m. W. E. von Krusenstjerna
att jämte ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, lektorn m. m.
K. Starbäck och bruksdisponenten m. m. K. W. Lundeherg verkställa
ifrågavarande utredning.
De sakkunniga, som den 29 nästlidne augusti afgifvit utlåtande i
ämnet, hafva därvid anfört följande:
Vid granskning af kontraktet med Gäfle stad hade detta befunnits
innehålla ett medgifvande, att eventuella militäröfningar, utan särskild
ersättning, finge äga rum å de icke till enskildt begagnande upplåtna
delar af stadens utmarker, under förbehåll likväl att detta medgifvande
icke finge i ringaste mån inverka på stadens fria dispositionsrätt till
områdena ifråga, äfvensom att stadens rätt till ersättning för den genom
militäröfningarna och hvad därmed ägde sammanhang tilläfventyrs förorsakade
skada blefve staden bibehållen. Enär all till stadens område
hörande öppen mark, enligt hvad ordföranden för drätselkammaren därstädes
uti en till de sakkunniga ingifven skrifvelse meddelat, vore utarrenderad
och sålunda på grund af kontraktet ej finge för militäröfningar
beträdas, samt de utmarker, som finge beträdas, utgjordes af
skogsmarker, till stor del träskartade och af föga värde för militära öfningar
i allmänhet, ansåge de sakkunniga, att de fördelar, som genom
ofvannämnda kontrakt tillskyndats Hälsinge regemente för dess öfningar,
vore skäligen ringa. Tillstånd att för militära öfningar beträda skogsmarker
hade föröfrigt hittills ej af någon enskild person förvägrats,
äfven där han därför ej erhållit särskildt vederlag. Chefen för Hälsinge
regemente hade i förenämnda den 30 november 1907 ingifna underdåniga
skrifvelse framhållit nödvändigheten däraf, att regementet bereddes tillfälle
att inom eget område utvecklas till strid och utföra stridsöfningar
ej blott i betäckt utan äfven i öppen terräng. Detta öfningsbehof kunde
sålunda ej genom den af Gäfle stad till förfogande ställda skogsmarken
tillgodoses. All annan öppen mark omkring Gäfle utgjordes af odlad
jord, hvars beträdande, om tillstånd därtill skulle kunna utverkas, måste
blifva förenadt med stora kostnader. Ingenstädes, vare sig på stadens
eller annans område i Gäfle stads närhet, förekomme några hedar, där
öfningar med mindre kostnader skulle kunna bedrifvas. Af en från
arméförvaltningens fortifikationsdepartement infordrad uppgift rörande
öfningsfält, tilldelade olika regementen, framginge, att därvid ej arealen
endast varit bestämmande, utan att terrängens beskaffenhet och möjligheten
att utan särskilda kostnader anordna de öfningar, som för de
respektive regementenas utbildning ansåges erforderliga, spelat den vik
-
11
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
tigaste rollen. På grund al livad sålunda blifvit anfördt, hade för de
sakkunniga framträdt nödvändigheten däraf, att ett så stort område af
kungsladugården Vall tilldelades Hälsinge regemente, att dess qfningsbehof
blefve verkligen tillgodosedt, och ansåge de sakkunniga därför, att
hela det föreslagna området eller 356 hektar vore för regementet behöfligt,
helst endast 62 hektar af detta område — områdena Aa och
Ab — utgjordes af sammanhängande öppen terräng. Denna sistnämnda
del behöfde emellertid ej tagas i anspråk annat än under regementsöfningarna
på hösten, när fälten till större delen vore skördade. Jordbruket,
som, hvad beträffade området Ab, borde lämna ett godt, samt,
ifråga om området Aa, ett möjligen något sämre resultat, behöfde sålunda
för ingen del nedläggas, utan kunde fortfarande lämna sin afkastning,
som komme staten tillgodo. Skulle områdena Aa och Ab omhändertagas
af domänstyrelsen och af denna utarrenderas eller kanske
rent af styckas och försäljas för att bebyggas, så komme därigenom
utan tvifvel att för regementet uppstå stora svårigheter att få beträda
denna terräng, som dock omedelbart hängde samman med det område
i öfrigt, som för regementets behof skulle komma att tagas i anspråk.
Lades de däremot under regementets förvaltning, kunde man vara förvissad
om, att å ena sidan allt skulle göras för att drifva upp afkastningen,
helst regementet vore i behof däraf för bestridande af vissa
utgifter för vägunderhåll, fattigvård m. m., som komme på dess lott,
i och med det att det föreslagna området af kungsladugården A all blefve
tilldeladt nämnda regemente, medan å andra sidan regementet skulle
veta att hålla frågan rörande beträdande af marken öppen på ett sådant
sätt, att dess öfningsbehof blefve tillgodosedt. Skulle området afses till
öfningsfält under regementsöfningarna men ställas under domänstyrelsens
förvaltning, skulle helt säkert svårigheter ur administrativ synpunkt
komma att yppa sig till föga fromma för de militära öfningarna. De
sakkunniga uttalade därför såsom sin mening, att det såväl ur ekonomisk
som administrativ synpunkt vore en fördel, att området lades under
Hälsinge regementes förvaltning.
Beträffande frågan om anläggande å kungsladugårdens ägor af en
ny skjutbana för regementet, hade arméförvaltningens lortifikationsdepartement
meddelat, att, därest uppförandet af skjutbanan ej finge påbörjas
innan arrendetidens utgång den 14 mars 1909, kunde densamma
ej blifva färdig förrän till regementsöfningarna samma år. Visserligen
funnes till regementets förfogande den nu till volontärskolan i Gäfle hörande
skjutbanan, hvilken enligt ett mellan arméförvaltningen och ägaren af
marken upprättadt kontrakt ännu i cirka 30 år skulle stå till statens
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
förfogande. Den hade nu endast 8 taflor, men kunde, enligt infordradt
yttrande från fortifikationsdepartementet, taflorna provisoriskt ökas till
12. A den föreslagna skjutbanan skulle finnas 24 taflor, hvilka ansåges
nödvändiga för regementets behof. Äfven torde, enligt inhämtadt meddelande
från Gäfle skarpskytteförening, hinder ej möta att till en viss
grad få taga dess skjutbana i anspråk. Såväl volontärskolans som skarpskytteföreningens
banor vore dock belägna på afsevärdt afstånd, respektive
3 och 4 kilometer från Hälsinge regementes kasern etablissemang.
Då emellertid dessa förhållanden ej synts de sakkunniga fullt tillfredsställande
med hänsyn till regementets utbildning, hade de sakkunniga
sökt träffa aftal med arrendatorn därom att, mot visst vederlag, före arrendetidens
utgång arbetena å skjutbanan finge påbörjas. Härför hade
arrendatorn uppställt följande villkor, nämligen: att varda befriad från
honom jämlikt arrendekontraktet åliggande skyldighet att, därest annan
öfverenskommelse med tillträdaren icke kunde träffas, året före egendomens
afträdande i enlighet med fastställd kulturplan eller den tillämpade
växtföljden, verkställa trädesbruk, höstplöjning samt gräsfrö- och
höstsädessådd emot ersättning af tillträdaren; att likaledes varda befriad
från fullgörande enligt kontraktet af skyldighet att vid egendomens afträdande
utan ersättning tillhandahålla tillträdaren foder till vissa angifna
belopp samt att åt tillträdaren öfverlåta härutöfver å egendomen befintliga
förråd af hö och halm mot godtgörelse, motsvarande hälften af det
i orten gångbara pris; att den 14 mars 1909 i stället fritt få förfoga
öfver allt vid egendomen då kvarvarande foder, vare sig hö eller halm;
samt slutligen att kronan skulle inlösa de å egendomen befintliga, honom
tillhöriga öfverloppshusen med belopp, som skulle bestämmas vid laga
af- och tillträdessyn eller af gode män.
De utaf arrendatorn sålunda uppställda villkoren motsvarade enligt
de sakkunnigas beräkning en summa af 18,740 kronor. Då emellertid
regementet enligt regementschefens åsikt ej hade något behof af arrendatorns
byggnader, skulle alltså ytterligare tillkomma kostnaderna för
rifning af desamma. Vid pröfning af berörda förhållanden ansåge de
sakkunniga sig ej kunna tillstyrka, att arrendatorns villkor antoges.
Det blefve visserligen en stor olägenhet för regementet att, på sätt
förut nämnts, använda redan befintliga skjutbanor, men då likväl möjlighet
förefunnes att utföra nödvändiga skjutningar, och arrendatorns villkor
ej stode i rimligt förhållande till hvad man genom deras antagande
skulle vinna, kunde de sakkunniga ej tillstyrka, att villkoren antoges.
För något annat behof ansåge de sakkunniga någon del af kungsladugården
Vall före kontraktstidens utgång icke behöfva tagas i anspråk.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
13
I sammanhang med förslaget att tilldela Hälsinge regemente en del
af kungsladugården Vall, ville de sakkunniga erinra därom, att enligt
kulturplanen eller den tillämpade växtföljden det bland annat ålåge
arrendatorn att verkställa höstplöjning å vissa delar af området. Dylik
plöjning skulle nämligen medföra olägenhet och särskilda kostnader för
områdets blifvande användning såsom öfningsfält. Skulle däremot området
ej komma att tillhöra regementet, blefve skadan genom den rubbade
brukningsfölj den i alla händelser särdeles ringa. Enligt de sakkunnigas
åsikt borde därför arrendatorn befrias från de skyldigheter
rörande höstplöjning på det föreslagna området, som enligt kulturplanen
innevarande höst ålåge honom.
De sakkunniga hemställde sålunda:
att ej någon del af det till öfningsfält för Hälsinge regemente föreslagna
området af kungsladugården Vall skulle från upplåtelsen undantagas;
att, därest anordningar träffades för en provisorisk ändring af volontärskolans
skjutbana, så att densamma erhölle 12 taflor, samt den å
Valls ägor föreslagna skjutbanan fullbordades till repetitionsöfningarna
år 1909, ej något aftal med arrendatorn skulle uppgöras rörande upplåtelse
af viss del af egendomen redan under innevarande år för ordnande
af regementets skjutbana;
att ej heller för något annat behof öfverenskommelse med arrendatorn
om upplåtelse af mark redan innevarande år skulle träffas; samt
att arrendatorn måtte befrias från den honom enligt kulturplanen
åliggande höstplöjning på den de! af egendomen, som vore föreslagen
att tilldelas Hälsinge regemente.
Beträffande de sakkunnigas förslag i fråga om inställandet af höstplöjningen
har domänstyrelsen uti afgifvet utlåtande den 11 innevarande
månad tillstyrkt bifall till detsamma. Domänstyrelsen ansåg likväl, att
arrendatorn borde ersätta kronan för den förmån, som härigenom bereddes
honom.
Enligt nådigt bref denna dag har Eders Kungl. Maj:t befriat arrendatorn
från honom åliggande skyldighet att innevarande år verkställa
höstplöjning å den del af egendomen, som enligt de sakkunnigas utlåtande
borde till öfningsfält upplåtas, mot det att arrendatorn för den
förmån, som genom höstplöjningens Inställande bereddes honom, ersatte
kronan med det belopp, hvarom öfverenskommelse kunde träffas mellan
honom och regementschefen.
14
Departements
chefens
yttrande.
Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 17.
Såsom af det anförda framgår hafva de sakkunniga kommit till
samma uppfattning beträffande omfattningen och beskaffenheten af den
för regementets öfningar erforderliga mark som den, hvilken uttalades
i det vid den till 1908 års Riksdag ingifna propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Krafvet på tillräcklig och lämplig öfningsterräng är af
så stor betydelse för regementets utbildning och duglighet, att detta kraf
bör tillgodoses. Jag tillåter mig i detta afseende erinra om, hvad jag
redan till förenämnda statsrådsprotokoll anfört eller att, om de å kartan
med Aa och Ab betecknade områden skulle, såsom domänstyrelsen ifrågasatt,
undantagas från upplåtelsen samt styckas och försäljas, möjligheten
för regementet att för öfningsändamål få beträda dem därigenom vore
utesluten. Skulle det sedan framdeles visa sig nödvändigt att utvidga
öfningsområdet, torde det vara sannolikt att därför erforderlig mark finge
af kronan inlösas med belopp, som afsevärdt öfverstege den inkomst,
kronan kan erhålla genom en nu skeende försäljning.
Men deras bibehållande i kronans ägo och öfverflyttande till landtförsvaret
behöfver icke innebära, att de skola igenläggas och deras användning
för jordbruksändamål upphöra. Tvärtom är meningen, att
den till detta såväl som till andra regementen upplåtna öfningsterrängen
skall såvidt möjligt göras fruktbärande, i den mån det kan ske utan att
hufvudändamålet därmed, eller den militära utbildningen, åsidosättes. I
sådant syfte äro de den 11 oktober 1907 gifna förvaltningsföreskrifter meddelade,
och för egen del har jag för afsikt att inom kort föreslå Eders
Kungl. Maj:t, att särskilda, på detta område sakkunniga personer må
erhålla i uppdrag att utarbeta ytterligare föreskrifter i detta hänseende.
Då förut omförmälda laga skifte i det skifteslag, till hvilket kungsladugården
Vall hör, ännu ej lärer vara afslutadt, är den mark, som genom
skiftet kommer att tilldelas denna egendom, ej definitivt bestämd. Först
därefter torde de delar af egendomen, som komma att kvarblifva under
jordbruksdepartementet, kunna genom ägostyckning afskiljas från den
del däraf, som skulle öfverlämnas till landtförsvaret.
Med stöd af den ytterligare utredning i frågan, som blifvit åvägabragt,
anser jag någon ändring i den framställning, som gjordes till
1908 års Riksdag, icke kunna ifrågasättas. Jag får därför i underdånighet
hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
medgifva,
att de å bifogade karta med litt. A, Aa och Ab betecknade, till
förra landshöfdingebostället kungsladugården Vall hörande områden
äfvensom de med litt. Ha och Hb angifna områden, därest de genom
laga skifte komma att tilläggas nämnda kungsladugård, må, de först
-
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.
nämnda områdena den 14 mars 1909 och de sistnämnda, då de efter
skiftet få tillträdas, öfverlämnas till landtförsvaret för att användas till
öfningsfält för Hälsinge regemente.))
Hvad departementschefen sålunda hemställt täcktes
Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets
öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ex protocollo:
Hans SmedmarJc.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ridsang
■*v#l
GEFLE
mm
.Infanteri
\-°\kaserr£ji
-
jaTuerX:
U.dexeJ
d*+J.
$j£*r
TW$ V-^t
jsafq.stroi
mt
b**
=£ t**
fn
^ ''O Q.
No
-JBobeiy
\$-Ted.oi,
» **9.
SoTb{}****-(
''p->~e£
Bccckc?
-Jféllhaairna^
k. Jf-V
K*-£
t?*t*
''rjidh.)t\
+ £*/.
->«fc
frt + t £ sfi:
löje Si
jR^rtriiK,
jt fr
£-*& jfr-fr
wjt -*r*
«K- Jfc
''■SF •^ä^Kjjfc
Jtz/Jdz
tf fr*
*
''.reservoir
/o-r w
fr-K
4t ^W^-
-*-^ 3c.
*4? k;**
i J-r
££frV:
4#*=
■.nruUitf
*S -tf
-<W
jfr *•
"T *-.$.
!-**•* v**-;
i>
nelufcd
*£ ''i
y4t **,
t
. fr ^''h*^
£* *ij?*''
tf *-#
>jio *,
tf a-^
-^S
-
fr\*''
4
A\-*r
->
,4- -*-
jltf fr fr®!
-A- *9- -Vr
-e-^-fr
fr fr
-fc*
frfr:
*fr * %
frfrr fris
tf -o- rfr
fr frfr
fr*
*•=&
> y-t
-4 *-^r
ifr
3* fr.
^ fr tf
+ .■■ *-+ ±ne^Vu_ u*
«- .• _ ^ fr ''5~vr tetf
r.-‘ ■* 5L-*- -m— •__ fr \Vt
&Y''-
4- o
fr fr
T fri*
* * -t
h£ *-
tffr.
~r
* o. ->
“4? € X
s<> -*JF.
*3^
***-
f *■<.
« VV£v
rf+fr
I <
»<■■*; Jc
i> *
Cr
■r«-«: 4*
J-.
v- ^
JSE ^
*
^ V
GtCblfetcti
^> Tt ->-
fr ^
fr-fr
3f O''
é* ^
^ r
4*-
•*% ^
O -»T*''
ep -»•
fr fr^Ä
-
fr -?
* ** r * * $-* -t
* *r
«5 j«
fr fr
fr-r-»
*- fr
4fr|-Ä
-
:5v
*v -k
Ifrfr
t* ^ fr
fr jfr fr
fr''-fr-IT fr fr
-K- -3?
-*- *- fr
A fr
frf fr r; -«-fr
fr ? **-.
frrVfrfr-^ r1?
1 jfril -i*-
fr= -it * ^ fr- fr -M fr
\fr ^
[rr ^
•*
s
fr 5:
fr fr
fr fr.
v fr- fr.
IPt
fr fr
frfr''
?t frif
-
,frfr
^frfr
fr frfr
■$*—
fr fr fr:
fr+fr
fr frV
>** *■
fr- 4
fr *
«>■■ -jg;
.-*? x-fr v
-
0- >•
Skala
1000 Ijtoo
ItOO II
meter.
KumgslcujlztgcLrcleri/ VaZLs
AngiFver granris för
ägor-.
-*■ ->v
-
Kungl. Hcilsin.ge. regementes
orrisrcld.es
<rux.
rrrråscLes som Ga-fle. st oecd reALaro
-^=fr -fr
-
o/berlctrrztzgc£ tills fironsccrV.
■*> >
-fr
■
-r Jf-
S-V
r
v-frfr + 5>°
■>
fr \
. rS*
$:->• * **
Totolit 6en. Stab. Lit Anst.Stockh.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1909:22 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till landtförsvaret af eu del utaf kungsladugården Vall. s. 1 i texten