Sök i Ratio Lex

Angående beredande af ytterligare medel för utlåning från fonden för rederinäringens understödjande

1909-03-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:188, Angående beredande af ytterligare medel för utlåning från fonden för rederinäringens understödjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj-ts Nåd. Proposition N:o 188.

1

N:o 188.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående beredande

af ytterligare medel för utlåning från fonden för rederinäringens

understödjande; gifven Stockholms slott den

19 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden

för rederinäringens understödjande utgående långn verkställas, må äfven

för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 139 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 188.

i

5

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19

mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamiltön,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde:

På därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har Riksdagen

hvart och ett af åren 1903, 1905 och 1907 anvisat ett belopp af

5,000,000 kronor till en lånefond för rederinäringens understödjande,

att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna

grunder, hvilka belopp riksgäldskontoret bemyndigats att i mån af

behof tillhandahålla statskontoret, som skulle hafva att till riksgäldskontoret

inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande

räntan, hvarjämte Riksdagen vid beloppens anvisande hvarje gång

medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som verkställdes å de från fonden

utgående lånen finge intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. J\Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 188.

I fråga om användningen af det af 1903 års Riksdag anvisade

belopp; å 5,000,000 kronor utfärdade Kungl. Maj:t den 18 december

1903 nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor

och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från ifrågavarande

fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvaltning

handhafves af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för

befrämjande af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt

i aflägsna farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis

kommer att understödjas med lån från fonden, och att, därest

sådant lån sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i

öfrigt lika; förhållanden att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka

fartyget vid svensk verkstad.

Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser

må här erinras om följande.

Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter

kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt

lånebelopp utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat

skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,

som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt lån

icke inom två månader efter därom erhållet föreläggande aflämnats

säkerhet, som kan af statskontoret godkännas, skall rätten till lånets

utbekommande anses förverkad. Å lyftadt lånebelopp skall erläggas

årlig ränta från lyftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts

under två år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex åren

årligen återbetalas eu sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet, så att

hela lånet varder senast inom utgången af det åttonde året till fullo guldet.

Genom särskilda nådiga kungörelser den 2 juni 1905 och den 3

maj 1907 har Kungl. Maj:t sedermera beträffande de af Riksdagen åren

1905 och 1907 anvisade medlen till ifrågavarande fond förordnat, att

jämväl i fråga om lån från dessa medel skulle lända till efterrättelse

de villkor och bestämmelser, som stadgats genom kungörelsen den 18

december 1903.

De af Riksdagen sålunda beviljade medlen, tillhopa 15,000,000

kronor, jämte genom kapitalafbetalningai’ till fonden återinflutna medel

hafva, efter kommerskollegii hörande, af Kungl. Maj:t genom nådiga

bref den 15 april, den 6 maj och den 29 juli 1904, den 15 juli 1905,

den 26 januari och den 2 februari 1906, den 20 september och den

31 december 1907 samt den 21 augusti och den 18 december 1908

fördelats. Antalet under hvarje särskildt år af Kungl. Magt såväl

pröfvade som beviljade ansökningar samt summan af sökta och beviljade

lånebelopp framgå af följande tablå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 188.

Vid fördelningarna

af lån

1

år 1904

år 1905

år 1906

år 1907

år 1908 1

Antal af Kungl. Maj:t pröfvade ansök-

ningar ..........................................

33

5

35

60

29

Summa sökta och pröfvade lånebelopp kr.

7,560,000

685,000

8,859,000

13,332,000

7,420,000 ■

Antal beviljade ansökningar ..............

18

5

31

48

10

I dessa ansökningar begärda lånebe-

lopp kr......................................

5,585,000

685,000

8,084,000

12,115,000

3,900,000

Summa beviljade lånebelopp kr..........

5,000,000

685,000

4,960,000

5,748,000

965,000

Till nya fördelningar återstå härefter de medel, som ytterligare

inflyta till fonden genom återbetalningar intill utgången af innevarande

år, hvilka återbetalningar enligt uppgift från statskontoret kunna beräknas

till 1,631,666 kronor 67 öre.

Då Riksdagens beslut torde innebära, att de medel, som genom

återbetalningar inflyta efter år 1909, skola återgäldas till riksgäldskontoret,

finnas efter nämnda års utgång icke några tillgångar att använda

för ifrågavarande ändamål.

Enligt af statskontoret meddelad uppgift skola af de för närvarande

utestående lånen från lånefonden till rederinäringens understödjande

efter år 1909 återbetalas följande kapitalbelopp,-.nämligen:

år

1910

sammanlagdt kr. 2,391,666: 6 7

»

1911

»

» 2,670,500: —

»

1912

» 2,670,500: —

»

1913

» 1,957.166:67

»

1914

»

» 1,843,000: —

»

1915

»

» 1,028,833: 33

»

1916

» 278,833: —

Nu har kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 22 december

1908 gjort framställning om beredande af ytterligare medel för

utlåning från fonden till rederinäringens understödjande och i sådant

afseende anfört hufvudsakligen följande.

De från ifrågavarande fond beviljade lånen hade ländt den svenska

sjöfartsnäringen till afsevärdt gagn och torde otvifvelaktigt i sin

mån bidragit till den utveckling af näringen, som under de senare

åren åstadkommits. För fyllande såväl af de stora lånebehof, som

ännu icke kunnat tillgodoses med hittills tillgängliga medel, som ock

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 188• 5

af de med rederinäringens fortgående utveckling alltjämt tillkommande

nya behofven syntes det kollegium af stor vikt, att ytterligare medel

blefve för ändamålet tillgängliga. Tillgång till sådana ytterligare

medel syntes lämpligen kunna beredas genom att återbetalningarna

äfven för tiden efter år 1909 finge tilläggas fonden, åtminstone för de

närmaste två åren, under hvilka, enligt ofvannämnda uppgift från statskontoret,

skulle återbetalas tillsammans något öfver 5,000,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts har kommerskollegium hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder, i syfte att de återbetalningar,

som åde från lånefonden till rederinäringens understödjande redan

lyftade eller framdeles utgående lånen verkställdes, finge äfven efter

år 1909 och åtminstone intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

Efter erhållen nådig remiss har statskontoret den 8 innevarande

mars afgifvit underdånigt utlåtande öfver kommerskollegii berörda framställning

och därvid tillstyrkt densamma.

Erfarenheten har bekräftat ändamålsenligheten af den form för Departement!- rederinäringens understödjande, som genom inrättandet af ifrågavarande chetenlånefond

valts. I långt större omfattning, än hvad man från början

hade anledning antaga, hafva redarne begagnat sig af det sålunda

erbjudna tillfället att på relativt fördelaktiga villkor erhålla medel till

utvidgande af sin verksamhet, och de för utlåning disponibla beloppen

hafva visat sig icke på långt när tillräckliga för fyllande af de kraf,

som ställts på fonden. Visserligen hafva i några fall ansökningar om lån

gjorts, som icke varit förtjänta af beaktande, men det torde dock vara

ovedersägligt, att i det stora flertalet fall ansökningarna varit väl

motiverade och att endast brist på medel föranledt, att en del af desamma

icke kunnat bifallas.

Det relativt stora uppsving, som den svenska rederinäringen

under de senare åren vunnit, torde i ej ringa mån få tillskrifvas det

stöd, som genom lånefondens inrättande från det allmännas sida lämnats

den enskilda företagsamheten.

Frågan är nu, huruvida det vore klokt och välbetänkt att redan

med innevarande års utgång undandraga rederinäringen detta stöd.

För min del anser jag tidpunkten härför icke lämplig. Den mera

framskjutna ställning på näringslifvets område, som rederinäringen,

enligt hvad nyss nämnts, lyckats eröfra, gäller det nu att söka behålla

och betrygga. Såväl härtill som ock till ernående af eu om möjligt

fortsatt utveckling af denna för vårt land så viktiga näringsgren synes

det mig välbehöfiigt, att staten ännu någon tid lämnar sitt bistånd.

Bill. till liiksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 139 Höft 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 188.

Äfven med hänsyn till nuvarande tryckta förhållanden på penningmarknaden

och däraf föranledda större svårigheter för de enskilda

näringsidkarna att på drägliga villkor erhålla lån. finner jag ett sådant

bistånd önskvärdt.

Jag anser därför kommerskollegii förslag om beredande af ytterligare

medel under ännu ett par år till rederinäringens understödjande

beaktansvärdt och finner jag äfven den af kollegium härför föreslagna

formen lämplig. Tillräckliga skäl att utsträcka tiden för det ifrågasatta

understödet längre än två år eller intill utgången af år 1911

synas mig emellertid icke för det närvarande föreligga. Beträffande de

kapitalafbetalningar, som alltså kunna tilläggas fonden efter år 1909,

torde af Eders Kungl. Maj:t framdeles, i likhet med hvad nu gäller, böra

stadgas, att ansökningar om erhållande af lån från de genom afbetalningarna

till fonden återinflytande medel skola till finansdepartementet

ingifvas före den 1 april och den 1 oktober hvarje år.

I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer jag alltså i

underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition

föreslå Riksdagen

att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden

för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,

må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas

fonden.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bil. litt. vid detta protokoll utvisar.

llr protokollet:

Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.