Sök i Ratio Lex

Angående anslag till uppförande af en svensk kyrka i Köpenhamn

1909-05-03 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:229, Angående anslag till uppförande af en svensk kyrka i Köpenhamn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 229.

1

N:o 229.

Kungl. Majis nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till uppförande af en svensk kyrka i Köpenhamn; gifven

Stockholms slott den 3 maj 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till kostnaderna för uppförande i Köpenhamn af

en> svensk kyrka med samlingslokaler och pastorsbostad bevilja ett anslag

af 80,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna godt

föreskrifva, och af detta belopp på extra stat för år 1910 anvisa 20,000

kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bill. till Itilcsd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Af cl. 174 Höft. (N:o 229.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 229.

I

Utdrag af protokollet öfver ett ecklesiastikärende, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i ‘ statsrådet å Stockholms slott den 3 maj 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm, •

Lindström,

Nyländer.

Seensk kyrka Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Hammarskjöld yttrade:

« Köpenhamn »I underdånig skrifvelse den 28 februari 1908 anförde svenska kyrko
m.

m. föreningens i Köpenhamn styrelse, bestående af pastorn N. Widner, generalkonsuln

A. Karlson, legationssekreteraren C. G. von Heidenstam m. fl.

i Köpenhamn bosatta svenskar, följande.

Enligt Köpenhamns folkräkningsstatistik för år 1901 hade antalet af

i Köpenhamn med förstäderna Valby och Sundbyerne boende, i Sverige

födda personer uppgått till 15,306. Med tillägg af dem, som bodde å

Frederiksberg, stege antalet för samma år till 19,173. Först på 1860-talet

torde utvandringen från Sverige till Danmark hafva börjat i större skala.

Först 1870 års folkstatistik hade en särskild kolumn för svenskar, upptagande

ett antal af 4,293.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 229.

År 1880 hade antalet uppgått till 8,847

» 1885 » » » » 11,545

» 1890 » * » 12,872

» 1895 > * 13,213

» 1901 * » » » 15,306

Dessa siffror gällde, som nyss sagts, blott Köpenhamn med Valby och

Sundbyerne. För Frederiksberg funnes icke motsvarande uppgifter före

år 1901.

Beträffande det antal svenskar, som årligen inflyttade till Köpenhamn,

torde följande siffror vara af intresse.

o

År

1896

hade

utlämnats Opholdsböger

åt

805

svenskar

»

1897

7>

»

825

1898

7>

»

884

»

1899

i

»

958

»

»

1900

»

»

1,024

»

1901

>

642

»

1902

»

750

»

»

1903

»

>

753

»

1904

»

»

»

515

»

1905

»

»

»

454

1906

»

»

»

»

568

»

Dessa siffror betecknade dock icke det fulla antalet af till Köpenhamn

invandrade, enär Opholdsböger utdelades blott åt handtverkare, tjänstefolk

och grofarbetare, som vore anställda i annans tjänst.

Ungefär 2/3 af den svenska befolkningen utgjordes af kvinnor, af

hvilka det ojämförligt största antalet kommit till Köpenhamn som tjänarinnor.

Redan år 1880 hade hvar tionde tjänarinna i Köpenhamn varit af

svensk börd. De flesta komme från Skåne, Blekinge, Småland, Halland,

Östergötland och Västergötland. Från Östergötland komme sär skil dt många

manliga och kvinnliga väfveriarbetare. Männens sysselsättning vore annars

hufvudsakligen grofarbete samt skrädderi och skomakeri. Vid Frederiksholms

tegelbruk t. ex., som vore beläget strax utanför Köpenhamn, sysselsattes

årligen ungefär 400 svenskar, dels året om och dels under vår,

sommar och höst som säsongarbetare. Enligt sista folkräkningen för år

1901 hade i Köpenhamn funnits mellan 800 och 900 svenska skräddare och

mellan 500 och 600 svenska skomakare.

Beträffande de sedliga föi*hållandena kunde man anföra följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!,. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 229.

o

År

1894

hade

i

Köpenhamn straffats 663

svenskar

»

1895

»

»

»

»

805

»

1896

»

»

731

»

»

1897

»

»

»

»

528

»

1898

»

»

»

»

605

»

1899

614

1900

»

»

»

538

»

1901

»

>

»

634

»

»

1902

»

»

»

7>

682

»

1903

»

»

»

>

753

»

I genomsnitt voro 6 ä 7 % af alla i Köpenhamn straffade af svensk

börd. Vanligen vore det fylleriförseelser och slagsmål, mera sällan stöld.

Det nära grannskapet till Sverige gjorde, att en hel del löst folk komme

öfver till Köpenhamn, där det ginge lättare än i Sverige att dölja sig och

där brännvinet vore ojämförligt billigare.

Af ofvan anförda siffror framginge, att den svenska befolkningen i

Köpenhamn vore så talrik som befolkningen i en medelstor svensk stad,

och att den växte i proportion hastigare än väl i någon därmed i storlek

jämförlig stad i Sverige. Den vore äfven en fattig koloni, säkerligen fattigare

än någon annan svensk koloni. Det framginge äfven, att Sverige

årligen till Köpenhamn förlorade en stor och kraftig arbetsstyrka, ty de,

som utvandrade till Köpenhamn, vore hufvudsakligen folk i sina bästa år.

En hel del af dessa människor vände väl tillbaka, men allra största delen

stannade kvar och ginge så småningom upp i den danska befolkningen.

Dåde man nu därtill, att Köpenhamn årligen besöktes af många tusen

svenska sjömän, som längre eller kortare tid uppehölle sig där, så torde

däraf framgå, hvilka stora intressen Sverige hade att tillgodose i Köpenhamn.

Hvad hade då gjorts för att lyfta och sammanhålla denna svenska

befolkning? Och hvad hade gjorts för att underlätta dess återvändande

till Sverige? På grund af ett riksdagsbeslut af år 1900 och med stöd af

ett för ändamålet beviljadt årligt extra riksdagsanslag på 5,000 kronor

hade år 1901 till Köpenhamn utsändts en svensk prästman »med uppgift

att hafva religiös och sedlig omvårdnad om svenska sjömän i Köpenhamn

och andra där bosatta eller för tillfället sig uppehållande svenskar». Samma

år hade den 1 november bildats en »förening af svenskar och norrmän»

med uppgift »dels att binda de svenska och norska kolonierna närmare

till sina respektive fädernesland och dels att understödja behöfvande landsmän».

År 1905 hade denna förening ombildats till en »Svensk understödsförening»,

som fortfarande vore i verksamhet. I genomsnitt hade denna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 229.

förening understödt ungefär 300 svenskar, enskilda och familjer, årligen.

Det hade varit en ganska omfattande fattigvård och ehuru denna, på grund

af föreningens starkt begränsade tillgångar, varit långt ifrån tillräcklig,

hade den dock säkerligen förskonat de svenska kommuner, som annars

haft vederbörlig försörj ningsskyldighet, från stora utgifter. Det hade varit

möjligt genom personligt ingripande och genom lämpligt samarbete med

dansk fattigvård och danska välgörenhetsinrättningar att med understödsföreningens

små medel komma till ganska vackra resultat. Föreningen

hade dessutom genom fribiljetter årligen hjälpt hundratals arbetsdugliga

svenskar tillbaka till fosterlandet. År 1903 hade »Svenska Ivyrkoföreningen»

bildats »med uppgift dels att understödja svenska kyrkans arbete

i Köpenhamn och dels att arbeta på åstadkommandet af en egen svensk

kyrka med församling». Det senare vore så mycket mera nödvändigt, som

det blott två gånger i månaden blefve möjligt få låna en dansk kyrka till

gudstjänst och detta på en så sen eftermiddagstimma som kl. 6, hvilken

tid i många afseenden måste anses vara mindre lämplig. I öfrigt hade

församlingen fått nöja sig med en liten samlingslokal, som samtidigt

tjänstgjort som läslokal för sjömän. För att nå det af kyrkoföreningen

uppställda målet hade under den gångna tiden offervilligheten visat sig

synnerligen stor bland koloniens medlemmar. Så hade t. ex. flera tjänarinnor

gifvit ända till 100 kronor och därutöfver endast till kyrkobyggnadsfonden.

Fn i Köpenhamn boende svensk entreprenör hade lofvat

utföra de s. k. kloakarbetena kostnadsfritt, och flera mindre handtverkare

hade, efter måttet af sin förmåga, erbjudit sin hjälp i form af kostnadsfritt

arbete till åtskilliga saker. Genom frivilliga gåfvor äfven från

Sverige hade kyrkobyggnadskassan vuxit, så att den uppginge till ungefär

150,000 kronor. Den danska staten hade äfven visat sig behjärta denna

sak, då under år 1907 riksdagen på danska regeringens hemställan beslutit

att åt den svenska kolonien för en kyrkobyggnad med därtill hörande

församlingslokaler och bostad åt pastor och diakon, till hjälp vid

det viktiga arbetet bland sjömännen in. m., mot en mindre årlig afgift,

upplåta eu för ändamålet synerligen lämplig tomt på 3,000 kvadratalnar,

med ett värde af ungefär 60 kronor för kvadrataln.

Ritningarna till det tilltänkta kyrkokomplexet hade kostnadsfritt utförts

af arkitekten G. Wickman i Stockholm, och arkitekten Tvede i Köpenhamn

hade lofvat lämna kostnadsfri hjälp under arbetets utförande. Församlingslokalerna

skulle, enligt planen, så inrättas, att de genom skjutdörrar

kunde förenas med själfva kyrkan för att kunna göra utrymmet

särskildt stort vid de tillfällen, då detta kunde vara synnerligen af nöden,

såsom vid större kyrkliga och fosterländska högtider. Dessutom hade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 229.

kyrkoföreningen tänkt sig att särskild! genom anordnande af konserter i

den sålunda utvidgade lokalen blifva i stånd till att skaffa medel till det

högst nödvändiga sociala arbetet. Byggnaden skulle innehålla lokaler för

de olika svenska föreningar, som arbetade i religiöst eller humanitärt syfte.

Sålunda skulle finnas

1) läsrum för sjömän,

2) rum för »poliklinik för obemedlade», hvilken sedan någon tid

funnes inom kolonien,

3) rum för söndagsskolan, som sedan tänktes utvidgad till undervisning

äfven i svensk historia och svenskt språk,

4) rum för ungdomsföreningarna,

o) rum för nykterhetsföreningarna, samt

6) en större föreläsningssal;

7) vidare skulle byggnaden eventuellt äfven komma att inrymma en

gymnastiklokal för en svensk gymnastikförening.

Byggnaden skulle sålunda kunna blifva en stödjepunkt för ett vidtförgrenadt

samlande och uppbyggande arbete bland de mångtusen svenskarna

i Köpenhamn. Och äfven för svenskarna utanför Köpenhamn i

Danmark skulle detta arbete kunna få betydelse, sedan församlingslifvet

ordnats och sedan kolonien genom lämpliga lokaler fått möjligheter till

att anskaffa medel till bedrifvandet af en kraftigare och vidsträcktare

verksamhet.

Preliminärt kostnadsförslag till en sådan byggnad, som den nyss beskrifna,

hade uppgjorts och visade en summa af ungefär 230,000 kronor.

Då det vore af allra största vikt att en så stor koloni som den i

Köpenhamn blefve tillgodosedd med lämpligt gudstjänsthus och lämpliga

lokaler för det sociala arbetet, och då det redan visat sig, att kolonien och

för saken intresserade enskilda personer offrat betydliga summor för ändamålet,

och då den danska staten upplåtit en tomt, hvars värde, enligt det

ursprungliga förslaget, torde uppgå till ungefär 180,000 kronor och enligt ett

sedermera uppgjordt förslag till ett värde af omkring 240,000 kronor, så vågade

kolonien hoppas, att äfven den svenska Riksdagen skulle behjärta denna

sak, isynnerhet som den svenska befolkningens i Köpenhamn ekonomiska

ställning vore sådan, att den mer än någon annan vore i behof af ekonomiskt

understöd.

På grund häraf och då kyrkoföreningen hittills ansträngt sina krafter

till det yttersta, hade den beslutit att anhålla om bidrag från den svenska

staten, och tilläte sig därför den svenska kyrkoföreningens i Köpenhamn

styrelse att inkomma till Eders Kungl. Maj:t med underdånig petition om

att Eders Kungl. Maj:t täcktes till 1908 års Riksdag aflåta proposition

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 229.

om beviljandet af ett anslag af 80,000 kronor till uppförande i Köpenhamn

af en svensk kyrka med samlingslokaler samt pastorsbostad.

Vid skrifvelsen voro fogade handlingar, utvisande, bland annat, att danska

riksdagen bemyndigat danska försvarsministern att uthyra ett vid Sundre

Frihavnsvej liggande, högst 3,000 kvadratalnar stort område af citadellet

Frederikshavns mark till svenska kyrkoföreningen för uppförande af en

kyrka m. m., samt att försvarsministern för beredande af lämpligare form

åt tomten och större utrymme för byggnaden anhållit om bemyndigande

att öka det för upplåtelsen afsedda området till 4,000 kvadratalnar. Vidare

bifogades situationsplan, skissritningar till byggnadskomplexet samt kostnadsförslag,

slutande å ett belopp af 229,500 kronor.

I öfver ansökningen afgifvet yttrande den 10 mars 1908 framhöll

ärkebiskopen, att de byggnader, som enligt den underdåniga ansökningen

skulle uppföras, vore väl behöfliga för framgångsrik verksamhet bland de

synnerligen talrika svenskarna i Köpenhamn i kristligt, sedligt och fosterländskt

syfte samt för bibringande af hjälp åt nödlidande. Mot den uppgjorda

ritningen syntes från kyrklig synpunkt intet vara att erinra. Uppoffringar,

som gjorts af bolag och många enskilda personer både i Köpenhamn

och i Sverige, och den ifriga verksamhet, som den svenska kyrkoföreningen

i Köpenhamn ådagalagt för anskaffande af medel till byggnadsföretaget,

vore värda synnerliga loford. Den stora välvilja, som den danska

staten ådagalagt mot svenskarna i Köpenhamn och mot Sverige genom

upplåtandet af tomt för byggnaderna på sådana villkor, att därigenom i

själfva verket en mycket stor gåfva blifvit skänkt, förtjänade uppenbarligen

stor tacksamhet från svensk sida. Till följd af nu anförda omständigheter

syntes det ärkebiskopen vara i högsta måtto önskvärdt, att den svenska

staten lämnade sådant bidrag till de i fråga varande byggnaderna, att desamma

måtte komma till stånd. Ärkebiskopen ville därför i underdånighet

lifligt tillstyrka nådigt bifall till den föreliggande ansökningen.

Vidare anförde öfverintendentsämbetet i infordradt, den 31 mars 1908

afgifvet underdånigt utlåtande, att de föreliggande eskissritningarna, som

icke fullt öfverensstämde med det framlagda byggnadsprogrammet, men

erhållit sin dåvarande affattning på begäran af vederbörande kyrkobyggnadskommitterade

för att möjliggöra nedbringandet af arbetskostnaden,

utmärkte sig, enligt ämbetets mening, för en gruppering, som vore väl

afvägd i förhållande till byggnadsplatsen, samt i öfrigt för goda anordningar,

hvilka motsvarade de fordringar, som syntes kunna, med hänsyn

till förhandenvarande behof och ekonomiska betingelser, uppställas. Då

icke heller mot det företedda kostnadsförslaget, som i hvarje fall inga
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 229.

lunda vore för högt räknadt, vid granskning inom ämbetet uppkommit

någon anmärkning, funne ämbetet, under uttalande att de blifvande hufvudritningarna

torde komma att för erhållande af stadfästelse i sinom tid

underställas Eders Kungl. Maj:ts bepröfvande, för sin del anledning att

tillstyrka nådigt bifall till förevarande framställning om statsbidrag.

Ordföranden i svenska kyrkoföreningen, pastor Widner har därefter

med en till mig ställd skrifvelse öfversändt en af föreningens styrelse gjord

underdånig ansökning, dagtecknad den 27 november 1908, däri styrelsen

anhåller om aflåtande af proposition till 1909 års Riksdag om beviljande

af det förut ifrågasatta statsbidraget till kyrkobyggnaden. I denna ansökning

lämnas redogörelse för de olika svenska föreningarnas i Köpenhamn

verksamhet under sistförflutna året i religiöst och humanitärt syfte

samt upplyses, att danska statsmyndigheterna beslutat att till den svenska

kolonien för byggnadsändamålet mot en årlig afgift af 500 kronor uppleta

den förut omnämnda tomten, nu med en areal af 4,000 kvadratalnar.

A denna ansökning har svenska ministern i Köpenhamn tecknat yttrande

af innehåll, att han efter att hafva satt sig in i den svenska koloniens i

Köpenhamn förhållanden på det varmaste tillstyrkte bifall till ansökningen.

Pastor Widner anför i sin skrifvelse, att kyrkoföreningen, trots stora

ansträngningar, icke lyckats att under år 1908 i nämnvärd grad öka det

disponibla byggnadskapitalet, att sedan grundstenen till kyrkokomplexet

nedlagts den 4 juni 1908, arbetet sedermera icke kunnat fortsättas, då

åtskilliga ändringar i ritningarna visat sig nödvändiga, samt att domkyrkoarkitekten

T. Wåhlin i Malmö åtagit sig ritningarnas slutliga utförande.

Vid föreningsstyrelsens ansökning finnes i afskrift fogadt ett mellan

de danska myndigheterna och befullmäktigade ombud för kyrkoföreningen

den 23 juni 1908 upprättadt kontrakt, hvarigenom af Grönlands Bastion

vid Citadellet Frederikshavn en areal om 3,996 kvadratalnar eller omkring

1,576 kvadratmeter till kyrkoföreningen upplåtits såsom byggnadsplats fölen

kyrka m. m. För tomten skall erläggas en årlig hyra af 500 kronor.

Dessutom skall till nuvarande innehafvaren af området kaptenen L. A. C.

Raabye lämnas en årlig ersättning af 100 kronor så länge han är i tjänst

hos garnisonskommendanten i Köpenhamn. För den händelse Citadellets

område och den kringliggande trakten upplåtes till allmänt bebyggande,

har kyrkoföreningen rätt att inköpa tomten efter dess värde i obebyggdt skick.

Vidare finnes vid kyrkoföreningens ansökning fogade af Wåhlin uppgjorda

skisser till byggnaderna och approximativ beräkning af kostnaderna

för deras uppförande. Wåhlin har med stöd af erfarenheter från föregående

byggnader af liknande art och efter jämförelse med priser å lik
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 229.

ilande arbeten, utförda på danska sidan, beräknat dessa kostnader till i

rundt tal 250,000 kronor.

Slutligen bar Eders Kungl. Maj:ts minister i Köpenhamn med skrifvelse

den 27 februari 1909 öfversändt en skrifvelse från kyrkoföreningen

med därvid fogade fullständiga ritningar till den ifrågasatta byggnaden,

uppgjorda af bemälde Wåhlin, jämte kostnadsförslag, upprättadt af arkitekten

Gottfred Tvede från Köpenhamn och slutande på ett belopp af

265.000 kronor. Föreningen har i denna sin skrifvelse — med anledning

af att kostnadsförslaget uppginge till 265,000 kronor och föreningen, ifall

det begärda anslaget beviljades, skulle komma att förfoga öfver endast

240.000 kronor — meddelat, att föreningen hade grundad förhoppning

om att kunna på enskild väg anskaffa återstoden af det erforderliga beloppet;

och ministern har i sådant afseende upplyst, att kyrkoföreningen

disponerade öfver 160,000 kronor, insatta i bankinrättning, samt att, därest

den summa af 25,000 kronor, hvarmed kostnadsberäkningen sålunda

öfverskrede de disponibla medlen och det begärda statsanslaget, icke kunde

genom insamling åvägabringas, en medlem af svenska kolonien i Köpenhamn

förklarat sb villig att själf anskaffa de felande medlen.

Ofverintendentsämbetet, som genom nådig remiss anbefallts att yttra

sig i ärendet, har i underdånigt utlåtande den 16 mars 1909 anfört, att

vid granskning af nu ifrågavarande ritningar ämbetet för sin del icke

funnit skäl att däremot framställa någon erinran; och hvad de företedda

kostnadsberäkningarna vidkomme, hade ämbetet ansett, att desamma, om

än angifvande kostnaden lägre än för motsvarande arbete i södra delen af

vårt land, dock ej gåfve orsak till anmärkning.

Den framställning, som här blifvit gjord, anser jag vara synnerligen Departementsbehjärtansvärd.

Såsom det vid 1909 års statsverksproposition fogade ut- cU{e^df1''

drag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 12 januari

1909, punkten 149, utvisar, hafva de för år 1909 anvisade medel för beredande

af religionsvård åt svenska sjömän i utländska hamnar samt åt

andra sig där uppehållande svenskar, genom nådigt bref den 13 juni 1908

ställts till svenska kyrkans missionsstyrelses förfogande för att bland annat

4,000 kronor skulle användas till aflönande under år 1909 af den utaf

missionsstyrelsen förordnade prästman, som hade att bereda behöflig religiös

och sedlig omvårdnad åt i Köpenhamn vistande svenska sjömän

samt andra dit utflyttade eller därstädes sig tillfälligtvis uppehållande

svenskar, samt 1,000 kronor utgå till befrämjande i öfrigt genom missiBih.

till Riksd. Prot. 1.90.9. 1 Sami. 1 Afd. 174 Raft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 229.

onsstyrelsen på sätt omständigheterna kunde föranleda under år 1909 af

den ifrågavarande verksamheten i Köpenhamn. Verkan af ifrågavarande

statsanslag skulle naturligtvis i betydlig mån förhöjas, därest den svenska

kolonien i Köpenhamn bereddes tillgång till egna gudstjänst- och samlingslokaler.

Den offervillighet, som lagts i dagen för anskaffande af medel

till byggnadsföretaget, är ju förtjänt af synnerliga loford, och med hänsyn

till den talrika svenska kolonien i Köpenhamn och det stora antal landsmän,

som tillfälligtvis vistas därstädes, synes det mig, som om Sverige hade

så stora intressen att på denna ort tillvarataga i här ifrågavarande hänseenden,

att statsmakterna icke böra ställa sig afvisande mot den af

kyrkoföreningen gjorda ansökningen. Härtill kommer att den danska staten

genom att för ändamålet mot ringa afgift upplåta en tomt af betydande

värde visat sig så lifligt behjärta den svenska koloniens ifrågavarande angelägenhet,

att svenska staten väl icke bör underlåta att genom sitt bidrag

ådagalägga sitt intresse för företaget. Jag anser därför alla skäl tala för

bifall till kyrkoföreningens anhållan. Då byggnadsarbetet emellertid svårligen

hinner fullbordas under år 1910, kan statsanslaget, enligt hvad jag

inhämtat, utan olägenhet fördelas på två år, däraf, med hänsyn till befintliga

tillgångar för ändamålet, allenast 20,000 kronor behöfva anvisas till

utgående under år 1910.

Jag får därför i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå Riksdagen

att såsom bidrag till kostnaderna för uppförande i Köpenhamn af en

svensk kyrka med samlingslokaler och pastorsbostad bevilja ett anslag af

80,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna godt

föreskrifva, och af detta belopp på extra stat för år 1910 anvisa 20,000

kronor.»

Hvad departementschefen sålunda i underdånighet

hemställt behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och

skulle proposition aflåtas till Riksdagen af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Gustaf Tottie.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A.-B., 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1909:189 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anslag till uppförande af en svensk kyrka i Köpenhamn. s. 1 i texten