Sök i Ratio Lex

Angående öfverlåtelse till Kristinehamns stad af viss kyrkoherden i Kristinehamns pastorat på lön anslagen jord

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:47, Angående öfverlåtelse till Kristinehamns stad af viss kyrkoherden i Kristinehamns pastorat på lön anslagen jord

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

1

N:o 47.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen, angående öfverlåtelse

till Kristinehamns stad af viss kyrkoherden i Kristinehamns

pastorat på lön anslagen jord; gifven Stockholms

slott den 18 december 1908.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,

att den vid uppdelning af staden Kristinehamns donationsjord för

kyrkoherdens boställsgård i staden utlagda jord eller den s. k. prästjorden

må, om enskild rätt ej därigenom kränkes, till staden afstås mot en till

kyrkoherden i Kristinehamns pastorat utgående årlig ersättning, som af

Kungl. Maj:t efter förslag af en nämnd bestående af tre personer,

af hvilka indelningshafvaren och staden utse hvardera en samt Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län och domkapitlet i Karlstad

den tredje, bestämmes i spannmål, 1/3 råg, 1/3 korn och 1/3 hafre, att

lösas i penningar efter medel markegångspris; dock att ifrågavarande årliga

ersättning ej må i något fall understiga ett belopp af 200 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott

tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Bih. till Rikad. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 32 Häft. (N:o 47.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Utdrag

af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Ma:jt

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 december

1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SVVARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Hammarskjöld yttrade

härefter följande:

»Hos Eders Kungl. Maj:t har drätselkammaren i Kristinehamn, enligt

erhållet uppdrag af stadsfullmäktige därstädes vid sammanträde den 12

juli 1907, i underdånighet anhållit, att den vid uppdelning af stadens

donationsjord för kyrkoherdens boställsgård i staden utlagda jord, den så

kallade prästjorden, hvilken åtminstone delvis komme att tagas i anspråk

för genomförande af fastställd stadsplan, måtte få till stadskassan indragas

mot den ersättning i kontant Eders Kungl. Maj:t ville bestämma.

Drätselkammaren har i ärendet meddelat, att vid en under år 1759

verkställd reglering af stadsjorden den odlade jorden uppdelats i hemägooch

bortägoskiften på samtliga stadens tomter, därvid stadens kyrkoherde
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

boställe, omfattande tomterna n:is 37, 38 och 39, erhållit sina åbelöpande

ägoskiften, hvilka därefter utgjort den så kallade prästjorden. Under

årens lopp hade de sålunda uppdelade skiftena i allmänhet frånsålts eller

på annat sätt frångått de flesta stadstomterna. Hvad däremot anginge

prästj ordsskiftena hade ett bestämdt hinder mött mot ett dylikt frånskiljande

i den omständigheten att dessa skiften ansetts vara af boställsnatur

och såsom sådana bort i likhet med själfva boställsgården redovisas

från den ena indelningshafvaren till den andra. Genom jordutbyte med

statens järnvägar år 1865 hade det till prästjorden hörande hemägoskiftet

undergått viss förändring, och omfattade prästjorden numera dels hemägoskiftena

till tomterna n:is 35, 36, 37, 38, 39 och 40, om sammanlagdt 3

tunnland 8 kappland, dels ock de till 2 tunnland 27 V4 kappland upptagna,

till tomterna nås 37, 38 och 39 hörande bortägoskiftena, belägna vid

Yarnumsviken af sjön Vänern å de så kallade Broängarna. På grund af

därom meddelad föreskrift i gällande löneregleringsresolution hade Eders

Kungl. Majås befallningshafvande i Värmlands län och domkapitlet i

Karlstad under den 30 maj och den 5 , juni 1901 för en tid af 20 år från

och med den 1 maj 1901 utarrenderat omförmälda till kyrkoherdens i

Kristinehamn boställsgård hörande stadsjord mot årligt arrende af dels 75

kronor kontant dels ock 3,92 hektoliter råg och 7,85 hektoliter hafre,

hvilka persedlar skulle lösas efter medelmarkegångspris. Arrendeafkastningen

af prästjorden hade år 1906 uppgått till sammanlagdt 153 kronor

41 öre. Ehuru för närvarande staden icke behöfde prästjorden i dess

helhet utan allenast den del af hemägoskiftet, som berördes af den så

kallade Kungsgatans utläggning, hade likväl af flera skäl ansökningen

utsträckts att omfatta hela prästjorden, i ty att dess bortägoskifte eventuellt

ställts i behof för ändrad sträckning af järnvägsspåret till stadens hamn,

hvarjämte det skulle blifva svårt att med ledning af den för hela prästjorden

bestämda arrendeafgiften erhålla någon riktig värdesättning af inkomsten

från endast en mindre del af jorden. Dessutom vore tillfället

gynnsamt att få det föråldrade aflöningssättet med jordlön ersatt med en

bestämd årlig aflöning.

öfver ifrågavarande framställning har Eders Kungl. Majås befallningshafvande

låtit höra Kristinehamns stadsförsamling, som ej haft något

att erinra mot ansökningen, äfvensom boställshafvaren kyrkoherden O.

Nordenhaag, hvilken därvid för sin del medgifvit, att den ifrågavarande

jorden finge afskiljas från kyrkoherdens boställsgård i staden för att till

stadskassan indragas mot ersättning, ej understigande 200 kronor årligen,

att den 1 mars hvarje år utbetalas till kyrkoherden eller hans rättsinnehäfvare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Magistraten i Kristinehamn, som äfven yttrat sig i ärendet, har i

fråga om den afgäld af staden, som skulle för framtiden ingå i pastors

löneförmåner i stället för lönejorden, hemställt, att den måtte bestämmas

af utsedde gode män, tillsatta i den ordning, som i allmänhet är stadgad

för bestämmande af lösen för jord, som afstås för allmänt behof, och åt

hvilka gode män jämväl kunde lämnas att pröfva nuvarande arrendator^

anspråk på ersättning för förlusten af mistadt arrende.

Domkapitlet och Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande äfvensom

kammarkollegium hafva i afgifna underdåniga utlåtanden uttalat sig för

bifall till ansökningen.

Kammarkollegium har meddelat, att med ledning af för kollegium

tillgängliga handlingar ej kunnat ådagaläggas annat förhållande, än att

Kristinehamns nuvarande prästgård, upptagen till tre tomter med åbelöpande

andelar af stadens donationskort, tillkommit i enlighet med den i

prästerskapets tid efter annan utfärdade privilegier intagna bestämmelsen

att pastorer i städerna skulle försörjas af städerna med publika hus och

gårdar. Enligt kammarkollegii åsikt borde såsom villkor för löningsj ordens

afstående till staden bestämmas, att enskild rätt ej genom jordens indragning

till stadskassan kränktes samt att af Kristinehamns stad till nuvarande

och blifvande innehafvare af kyrkoherdebeställningen därstädes utgåfves

såsom ersättning för löningsj ordens afstående ett årligt belopp af kontant

200 kronor att den 1 mars hvarje år till vederbörande indelningshafvare i

behörig ordning utbetalas.

Då jag den 18 september 1908 inför Eders Kungl. Maj:t anmälde

detta ärende, yttrade jag följande.

På grund af hvad i ärendet förekommit ansåge jag skäl ej företinnas

att motsätta sig den begärda öfverlåtelsen. Den jord, hvarom i förevarande

ärende vore fråga, syntes emellertid vara af den beskaffenhet, att densamma,

jämlikt 114 § regeringsformen och prästerskapets privilegier af den 16

oktober 1723, icke kunde till Kristinehamns stad afstås, på sätt nu blifvit

ifrågasatt, utan Riksdagens och Kyrkomötets bifall. Då jorden icke nu,

såvidt handlingarna i ärendet utmärkte, undergått någon värdering,

ansåge jag, att Eders Kungl. Maj:t borde förbehålla sig att bestämma

det belopp, som i ersättning för jordens afstående borde utgå till

indelningshafvaren, efter förslag af en nämnd, i hvilken såväl stadens

som indelningshafvare^ och det allmännas intressen funnes företrädda.

Med afseende å penningvärdets fall ansåge jag likväl denna ersättning icke

böra bestämmas i penningar utan lämpligen böra fastställas i spannmål,

V3 råg, y3 korn och V3 hafre, att lösas i penningar efter medelmarkegångs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

pris. Denna ersättning borde dock ej få understiga det af nuvarande kyrkoherden

i Kristinehamns pastorat fordrade minimibeloppet af 200 kronor.

I enlighet med min af statsrådets öfriga ledamöter tillstyrkta hemställan

behagade Eders Kungl. Maj:t i nådig skrifvelse af sagda den 18

september 1908 inhämta Kyrkomötets yttrande, huruvida Kyrkomötet medgåfve,

att den vid uppdelning af staden Kristinehamns donationsjord för

kyrkoherdens boställsgård i staden utlagda jord eller den s. k. prästjorden

finge, om enskild rätt ej därigenom kränktes, till staden afstås mot en till

kyrkoherden i Kristinehamns pastorat utgående årlig ersättning, som af

Eders Kungl. Maj:t efter förslag af en nämnd bestående af tre personer,

af hvilka indelningshafvaren och staden utsåge hvardera en samt Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Värmlands län och domkapitlet i Karlstad

den tredje, bestämdes i spannmål, V3 råg, x/3 korn och 1/3 hafre, att

lösas i penningar efter medelmarkegångspris; dock att ifrågavarande årliga

ersättning ej finge i något fall understiga ett belopp af 200 kronor.»

I underdånig skrifvelse den 20 oktober 1908 har nu Kyrkomötet tillkännagifvit,

att mötet, som icke funnit något att erinra emot ifrågavarande

förslag, godkänt detsamma.

På grund af hvad sålunda i ärendet förekommit får jag hemställa, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att den vid uppdelning

af staden Kristinehamns donationsjord för kyrkoherdens boställsgård

i staden utlagda jord eller den s. k. prästjorden må, om enskild rätt

ej därigenom kränkes, till staden afstås mot en till kyrkoherden i Kristinehamns

pastorat utgående årlig ersättning, som af Eders Kungl. Magt

efter förslag af en nämnd bestående af tre personer, af hvilka indelningshafvaren

och staden utse hvardera en samt Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Värmlands län och domkapitlet i Karlstad den tredje, bestämmes

i spannmål, 1/3 råg, x/3 korn och x/3 hafre, att lösas i penningar

efter medelmarkegångspris; dock att ifrågavarande årliga ersättning ej må

i något fall understiga ett belopp af 200 kronor.»

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Magt Konungen, på tillstyrkan af statsrådets öfriga

ledamöter, bifalla; och skulle nådig proposition i ämnet af

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, aflåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

A. R:son von Hedenberg.

liih. till Riktd. Prof. i.90.9. 1 Sami. I Afd. .92 Häft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:74 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Ma/j ds proposition angående öfverlåtelse till Kristinehamns stad af viss kyrkoherden i Kristinehamns pastorat p a1 i texten
  2. SU 1909:50 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse till Kristinehamns stad af viss kyrkoherden i Kristinehamns pastorat på lön anslagen j s. 7 i texten