Sök i Ratio Lex

Om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907

1909-03-05 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:69, Om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

1

N:o 69.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om ändrad lydelse

af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907;

gifven Stockholms slott den 5 mars 1909.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna

dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att 11 §

2 mom., 27 § 1 mom., 35 §, 39 § 1 och 2 mom. samt 56 § 2 mom. i

förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den

13 september 1907 måtte erhålla den förändrade lydelse, som härvid fogade

förslag utvisar.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse väl bevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 47 Häjt. (No 69).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

Förslag.

BeYillningsförortlningen.

n §•

1 mom. — — •— -—• — — — — — — — — — — — —

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

i) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 §*2 mom.

b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för sådan

inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga

ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast åt

insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

e) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke år o svenska medborgare: för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N;o 69.

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

f) utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, som enligt förordningen

angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

den 23 oktober 1908 er lagt bevillningsafgift för vissa offentliga föreställningar:

för inkomst af föreställning, för hvilken dylik afgift utgjorts eller

befrielse från afgift jämlikt förordningens 4 § 10 mom. åtnjutits;

g) utlänning, som här vistas för att idka studier; samt

hj lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

27 §.

1 mom. Granskning af de skattskyldiges till ledning för egen taxering

lämnade uppgifter skall verkställas endast af vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde i hvarje särskildt fall af den ledamot,

taxeringsmyndigheten utser, äfvensom hos pröfningsnämnd kronans ombud.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet

lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen

erfordras; och må uppgift ej heller utan den skattskyldiges skriftligen

afgifna samtycke i taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds protokoll intagas

i vidare mån, än som på grund af föreskriften i 2 mom. påkallas.

Dylik uppgift skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, hvilka i och

för sin befattning med taxeringen böra erhålla del däraf, och skall fördenskull

jämväl, där besvär fullföljas, biläggas besvärshandlingarna. I öfrigt må

uppgift icke, utan att den uppgiftsskyldige skriftligen medgifvit uppgiftens

offentliggörande, vara för någon tillgänglig, dock att ifrågavarande uppgifter

må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till den

ämbetsmyndighet, åt hvilken Konungen uppdrager utförandet af sådan bearbetning.

Efter taxeringsårets utgång skola uppgifterna med de undantag,

hvartill stadgandena i nästföregående stycke föranleda, hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i försegladt konvolut behörigen förvaras, intill dess

fem år förflutit, hvarefter de förstöras.

2 mom. — — —• — — — — •— — — — — — — -— •—•

35 §.

Till taxeringsnämndens ordförande skall å landet häradsskrifvaren ooh

i stad, utom Stockholm, vederbörande tjänsteman senast den 20 mars, vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

bot af tre kronor för hvarje öfverskjutande dag, hafva aflämnat på mantalslängden

för nästföregående år grundade, enligt fastställda formulär uppställda

längder, upptagande samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter,

å hvilka jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden skola sättas, äfvensom

fastigheternas ägare eller i fall, som i 2 § sägs, deras innehafvare. Dessutom

böra vid samma tillfälle till taxeringsnämndens ordförande aflämnas

tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,

uti hvilken enligt fastställdt formulär uppgjorda längd taxeringsnämnden

införer alla de personer, som nämnden anser skyldiga att

dylik bevillning inom distriktet erlägga. I stad böra taxeringsnämnderna

till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde

af vederbörande uppbörds- eller annan därtill utsedd tjänsteman.

Före januari månads utgång skola till taxeringsnämndens ordförande

aflämnas, på landet af kommunalstämmas ordförande och i stad, utom

Stockholm, genom magistratens försorg, de i 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom.

omförmälda afskrifter af taxerings!ängder och pröfningsnämndens särskilda

längder för nästföregående år.

I öfverensstämmelse med den för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktionen och under tillämpning af de i denna förordning stadgade

grunder åligger det taxeringsnämnden att bestämma och uti taxeringslängderna

införa det fastighetsvärde och det inkomstbelopp, för hvilket

bevillning skall inom taxeringsdistriktet påföras hvarje skattskyldig, med

iakttagande därvid, att uppskattad inkomst af rörelse, yrke eller eljes

upptages på sätt bilagda formulär n:r 5 utvisar; och bör taxeringsnämnden

därvid följa den inom samma ort senast upprättade mantalslängd, hvilken

för sådant ändamål skall, sedan densamma blifvit i föreskrifven tid och

ordning granskad, jämte alla därtill hörande uppgifter och handlingar senast

den 20 mars tillställas ordföranden i ortens taxeringsnämnd.

Taxeringslängderna underskrifvas af taxeringsnämndens ordförande och

ledamöter.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskild!

angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del faller inom

municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas, huru

stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del af fastigheten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 69.

39 §.

1 mom. Senast fem dagar efter det taxeringsnämndens förrättningar

afslutats, skall taxeringsnämndens ordförande, på landet till häradsskrifvaren

och i stad till vederbörande tjänsteman, öfverlämna de upprättade taxeringslängderna,

behörigen summerade, jämte mantalslängden ''med till densamma

hörande uppgifter och öfriga handlingar äfvensom taxeringsnämndens protokoll;

börande, utom hvad Stockholms stad angår, därvid jämväl fogas

de enligt 35 § taxeringsnämndens ordförande tillhandakomna afskrifter

af taxeringslängder och pröfningsnämndens särskilda längder för föregående

året.

Inom samma tid skall taxeringsnämndens ordförande till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande insända de skriftliga uppgifter och upplysningar, som

aflämnats till ledning vid taxeringen.

2 mom. Efter emottagandet af taxeringslängderna åligger det på

landet häradsskrifvaren och i stad vederbörande tjänsteman ej mindre att

ofördröjligen uträkna och i taxeringslängden införa de bevillningsafgifter,

som på grund af taxeringsnämndernas beslut skola påföras, än äfven att

genom granskning af taxeringslängderna efterforska möjligen förelupen missskrifning

eller annan oriktig anteckning och till kronans ombud hos pröfningsnämnden

skriftligen framställa de anmärkningar, hvartill granskningen

gifvit anledning.

3 mom. ■— — — — — — — — — — — — —

4 mom. •— — —■ — — — — — — — — —

56

1 mom. — — — — — — — — — — — ■—• — — ‘

2 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

samt kronans ombud hos pröfningsnämnd äfvensom beskattningsnämnd

biträdande tjänsteman får icke, utom vid vederbörande nämnds

sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upp

lysning; och må de under öfverläggningarna inom nämnderna lämnade upplysningar

och yttrade åsikter rörande enskildas ekonomiska ställning icke

på något sätt utspridas. Den häremot bryter vare, därest han på grund

af tjänstebefattning erhållit kännedom om det yppade förhållandet, underkastad

ansvar såsom för tjänstefel och straffes eljes med böter från och

med tjugufem till och med femhundra kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande därjämte skyldig skadan till fullo godtgöra.

Den, som på grund af Konungens förordnande om statistisk bearbetning

af aflämnade uppgifter, som i 27 § 2 mom. sägs, erhållit del af dylik

uppgift, får ej för någon utom tjänsten yppa något af uppgiftens innehåll.

Vid öfverträdelse häraf vare den skyldige förfallen till ansvar och ersättningsskyldighet,

som ofvan omförmäles.

3 mom. — — — — — — — — — — — — —- — — —

4 mom. — — — — — ''— — — — — — -— — — — —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 69.

7

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Koos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve EHRENSVÄRD,

Malm.

Departementschefen, statsrådet Swartz anförde i underdånighet:

Genom nådiga förordningen angående hevillningsafgifter för särskilda

förmåner och rättigheter den 23 oktober 1908 har från och med 1909

års början införts en ny ordning för beskattningen af den inkomst, som

utlänningar och vissa i utlandet bosatta svenska undersåtar bereda sig

genom vissa här i riket gifna offentliga föreställningar. Den härigenom

inflytande skatten, hvilken till sina allra väsentligaste beståndsdelar fördelas

emellan stat och kommun, är afsedd att innefatta en fullständig beskattning

af ifrågavarande inkomst och således motsvara såväl allmän bevill
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

ning och inkomstskatt som äfven kommunalutskylder. Häraf blir följden,

att de, som träffats af den särskilda bevillningsafgiften, icke böra erlägga

allmän bevillning, inkomstskatt eller kommunalutskylder för inkomst, som

härflutit af sålunda beskattad verksamhet. Enligt gällande bestämmelser

skulle emellertid de svenska undersåtar, hvarom här är fråga, och ofta äfven

utlänningar blifva skyldiga att utgöra allmän bevillning och inkomstskatt

för denna inkomst. I bevillnings- och inkomstskatteförordningarna bör

därför införas ett stadgande, hvarigenom dylik inkomst frikallas från inkomsttaxering,

och då debitering af kommunalutskylder beror af bevillningstaxeringen,

medför befrielse från inkomstbevillning jämväl befrielse

från kommunalutskylder.

Enligt 4 § 10 mom. i den af mig nyss omnämnda förordningen den

23 oktober 1908 kan frihet från den särskilda bevillningsafgiften äga rum

i vissa fall, nämligen för offentligt föredrag, som är att hänföra till andaktsöfning

eller föreläsning vid läroanstalt, samt då Eders Kungl. Maj:t till

följd af särskilda omständigheter för visst fall medgifvit befrielse från bevillningsafgift.

Om nu frihet från allmän bevillning och inkomstskatt göres

beroende af att särskild bevillningsafgift erlagts, skulle det i vissa fall,

eller då de subjektiva förutsättningarna för skattskyldighet enligt bevillnings-

och inkomstskatteförordningarna förelåge, inträffa, att vederbörande,

som åtnjutit befrielse från den särskilda bevillningsafgiften, i stället blefve

skyldig erlägga allmän bevillning, inkomstskatt och kommunalutskylder för

sin förevarande inkomst. Då detta uppenbarligen icke är åsyftadt och ej

heller vore lämpligt, bör det ifrågasatta stadgandet om befrielse från allmän

bevillning och inkomstskatt äfven gälla det fall, att frihet från den

särskilda bevillningsafgiften åtnjutits enligt 4 § 10 mom. i förordningen

den 23 oktober 1908.

Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 februari 1908

framhållit, kunde den af mig nu föreslagna ändringen i bevillnings- och

inkomstskatteförordningarna icke genomföras redan vid 1908 års riksdag i

sammanhang med antagandet af de nya bestämmelserna om den särskilda

bevillningsafgiften. Denna utgår nämligen från och med 1909 års början

och afser det löpande årets verksamhet. Inkomsttaxeringen däremot omfattar

inkomsten för nästföregående år. Följaktligen påkallar erläggande

af särskild bevillningsafgift befrielse från inkomsttaxering först vid 1910

års taxeringsförrättningar, hvilka skola regleras af de beslut i ämnet, som

fattas af innevarande års Riksdag.

Jag hemställer således, att i 11 § 2 mom. bevillningsförordningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

och 15 § 2 mom. inkomstskatteförordningen måtte införas stadganden af

innehåll, att utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, som enligt

förordningen angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter

den 23 oktober 1908 er lagt bevillningsafgift för vissa offentliga föreställningar,

frikallas från bevillning respektive inkomstskatt för inkomst af

föreställning, för hvilken dylik afgift utgjorts eller befrielse från afgift enligt

4 § 10 mom. i sistnämnda förordning åtnjutits.

Under åberopande af hvad jag förut denna dag anfört vid tillstyrkande

af nådig proposition med förslag till förordning angående konungariket

Sveriges stadshypotekskassa m. m. föreslår jag, att i 11 § 2 mom. bevillningsförordningen

och 15 § 1 mom. inkomstskatteförordningen bland de

institutioner, som åtnjuta frihet från bevillning respektive inkomstskatt,

upptages konungariket Sveriges stadshypotekskassa.

Vidare tillåter jag mig framhålla behofvet däraf att i skatteförfattningarna

införas stadganden, hvarigenom de skattskyldiges till ledning för

egen taxering aflämnade uppgifter blifva tillgängliga för statistisk bearbetning.

Med Eders Kungl. Maj:ts medgifvande och på Riksdagens därom

gjorda framställning pågår för närvarande inom finansdepartementet utarbetande

af förslag till reformerad lagstiftning angående den direkta statsbeskattningen,

och komma därvid i främsta rummet frågorna om ändrade

grunder för skatt å inkomst och om införande af förmögenhetsskatt.

Men att framlägga förslag i sådant syfte möter betydande svårigheter, om

man icke med någon större grad af säkerhet kan bedöma, hur den ifrågasatta

beskattningen skall komma att verka. Härför fordras emellertid kännedom

om inkomstens och förmögenhetens fördelning emellan landets invånare.

Med afseende på förmögenhetens fördelning föreligger hittills icke någon

allmän statistik. En viktig källa, till hvilken man är hänvisad för att

vinna kunskap i detta ämne, är taxeringslängderna. Genom att jämföra den

däri upptagna inkomstskattetaxeringen med bevillningstaxeringen kan man

visserligen erhålla någon ledning för att bedöma huru stor del af den till

inkomstskatt taxerade inkomsten kan anses härröra af förmögenhet, såvidt

denna utgöres af fast egendom, utlånade penningar samt aktier och banklotter.

Men då å ena sidan inkomstskattetaxeringen i taxeringslängderna är

upptagen i en enda summa, samt å andra sidan bevillningstaxeringen ofta

är fördelad på olika kommuner, är det gifvet, att en sådan jämförelse är

Bih. till Bihsd. Prat. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 47 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

mycket svår att verkställa och ändock i regel icke kan anses gifva ett

tillförlitligt resultat. Däremot innehålla de skattskyldiges själfdeklaration er

ett godt material för bedömandet af deras förmögenhetsförhållanden. Då

själfdeklarationerna nämligen erbjuda specificerade uppgifter om de inkomstkällor,

som stått till de skattskyldiges förfogande, och om dessas afkastning,

kan man däraf draga tämligen säkra slutsatser åtminstone angående de

väsentligaste beståndsdelarna i förmögenheten.

Hvad beträffar inkomstens fördelning, lämna väl taxeringslängdernas

uppgifter om inkomstskattetaxeringen ett i det stora hela ganska tillfredsställande

material för eu statistik däröfver, åtminstone såvidt fråga är om

att bilda ett underlag för skattepolitiken. Men en ordnad inkomststatistik

har äfven andra viktiga uppgifter af socialstatistisk innebörd, och till en

ordnad inkomststatistik hör ej blott att meddela de skattskyldiges och inkomsternas

fördelning efter beloppen i olika inkomstgrupper, utan äfven

att angifva huru de skattskyldiga och deras inkomster i hvarje inkomstgrupp

uppdelas efter yrken, för att man skall kunna vinna kännedom om, i

hvilken grad de särskilda näringsgrenarna bidraga till den samlade inkomsten,

samt om inkomstfördelningen inom de särskilda yrkesgrupperna. För

åstadkommande af en sådan statistik, som redan är genomförd i flera främmande

länder, erfordras tillgång till själfdeklarationerna, hvilka såsom

nämndt innehålla en uppdelning af de skattskyldiges inkomster efter de

olika källor, hvarifrån de härflyta.

I skattestatistiskt afseende är tillgång till själfdeklarationerna nödvändig

i ett annat afseende, nämligen i fråga om aktiebolags och enskilda

bankbolags taxering. Dessa bolag äga vid inkomstskattetaxeringen åtnjuta

visst afdrag för utdelning till delägarna. I hvilken mån denna afdragsrätt

inverkar på bolagens taxering, är utan tillgång till själfdeklarationerna,

den enda källa där säkra uppgifter härutinnan äro att hämta, omöjligt att

utreda. Men det är gifvet, att utan en sådan utredning en statistik öfver

bolagens inkomstbeskattning icke kan vara i stånd att gifva någon användbar

ledning för bedömande af frågor om ändrade grunder för denna beskattning.

Nu äro själfdeklarationerna i tryckfrihetsförordningen omgärdade

med det skyddet, att de »ej må utlämnas till andra än dem, som enligt

skatteförfattningarna äga taga del» däraf. För att själfdeklarationerna

skola kunna utlämnas för statistisk bearbetning, måste således medgifvande

därtill finnas i skatteförfattningarna. Dessa innehålla väl i sin

nuvarande lydelse, att skattskyldiges uppgifter till ledning för egen taxering

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 69.

skola vara tillgängliga för de ämbets- och tjänstemän, hvilka i och för sin

befattning däraf erhålla del. Åt detta stadgande lärer emellertid näppeligen

kunna gifvas den tolkningen, att deklarationerna skulle få utlämnas till

de statistiska tjänstemännen, än mindre till de mera tillfälligt anställda

biträden, som i det statistiska arbetet användas för den första bearbetningen

af primäruppgifterna. Därför måste för ändamålets vinnande i

skatteförfattningarna insättas bestämmelser, genom hvilka deklarationerna

få utlämnas för statistisk bearbetning.

Bevarandet af sekretessen för själfdeklarationerna är emellertid med

rätta att anse såsom en så viktig angelägenhet, att deras utlämnande för

ifrågavarande syfte bör omgifvas med en stark begränsning. Jag har i

sådant afseende tänkt mig, att utlämnande skulle få ske endast till den

ämbetsmyndighet, som af Eders Kungl. Maj:t förordnats att verkställa den

statistiska bearbetningen, i hvilket hänseende väl i regel kunna ifrågakomma

allenast det centrala statistiska ämbetsverket eller ock finansdepartementet.

Men jämte det således särskild! förordnande för hvarje gång skulle

erfordras, bör enligt min mening utlämnandet ske endast i den ordning

och med iakttagande af de särskilda föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna godt fastställa. Därvid torde särskild! komma i fråga att bestämma,

att offentliggörandet af resultatet icke må afse så små administrativa

områden, att inkomsttagarna skulle kunna röjas. Genom sådant stadgande

och andra likartade föreskrifter synes mig nödig trygghet skola vinnas,

för att sekretessen i möjligaste mån bevaras.

I själfva skatteförfattningarna anser jag dock böra stadgas, att de

personer, som för verkställande af den statistiska bearbetningen fått själfdeklarationer

om händer, icke må yppa innehållet däraf för någon utom

tjänsten. För öfverträdande häraf synes böra bestämmas samma straff

och ersättningsskyldighet, som äro stadgade för ordförande i eller ledamot

af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd eller kronans ombud hos pröfningsnämnd

eller beskattningsnämnd biträdande tjänsteman, som obehörigen

yppar innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upplysning.

De lagrum, som beröras af de utaf mig nu föreslagna föreskrifterna,

uro 27 § 1 mom. och 56 § 2 mom. bevillningsförordningen samt 34 §

2 mom. och 40 § 2 mom. inkomstskatteförordningen.

Slutligen får jag föreslå, att i bevillningsförordningen måtte införas

några ändringar, som föranledas af mitt förut denna dag framställda förslag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

om ändrad lydelse af vissa paragrafer i nådiga förordningen om mantalsskrifning

den 6 augusti 1894.

En af dessa ändringar följer omedelbart af den ifrågasatta bestämmelsen

i § 11 mantalsskrifningsförordningen, enligt hvilken den tid, då

mantalslängden senast skall aflämnas till ordföranden i taxeringsnämnden,

framflyttats från den 15 mars till den 20 mars. Då enahanda stadgande

är meddeladt i 35 § bevillningsförordningen, bör detta lagrum undergå

motsvarande förändring.

Denna framflyttning af tiden för mantalslängdens aflämnande beror

därpå att mantalslängden, som hittills af pastor omedelbart tillställts taxeringsnämndens

ordförande, funnits böra, efter det densamma undergått

granskning af pastor, återställas till häradsskrifvaren i syfte att af denne

justeras med afseende på det förestående upprättandet af röstlängd för val

till Eiksdagens Andra Kammare. För sådan justering bar således anslagits

en tid af högst fem dagar, hvarefter mantalslängden bör af häradsskrifvaren

aflämnas till taxeringsnämndens ordförande.

Enligt den uppgjorda planen skall röstlängden på landet upprättas af

häradsskrifvaren och af honom aflämnas till vederbörande senast den 25

juni. För fullgörande af detta nya åliggande har det befunnits nödigt att

bereda häradsskrifvaren någon lindring i den arbetsbörda, som nu under

ifrågavarande tid påhvilar honom, och har det visat sig, att sådan lindring

kan ske, därigenom att häradsskrifvaren befrias från den honom enligt

39 § bevillningsförordningen åliggande skyldigheten att, sedan han från

taxeringsnämndens ordförande omkring den 20 maj fått emottaga de upprättade

taxeringslängderna, summera dessa. Jag erinrar, att jämlikt de

före år 1908 gällande bestämmelserna summeringen af taxeringslängderna

ålåg bevillningsberedningens ordförande, samt att det vid sammanslagningen

af bevillningsberedningen och taxeringsnämnden till en instans ansågs innebära

en ändamålsenlig arbetsfördelning att på häradsskrifvaren öfverflytta

taxeringslängdernas summering. Då detta bestyr nu med afseende på den

häradsskrifvaren af annan anledning ålagda ökade arbetsbördan icke hinner

af honom utföras, ligger det närmast att uppdraga summeringens verkställande

åt taxeringsnämndens ordförande.

I denna fråga hafva från Eders Ivungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande

inkommit af mig infordrade utlåtanden, vid hvilka för flera län

fogats jämväl yttranden från vederbörande häradsskrifvare eller uppbördsförvaltningar.

De allra flesta af dessa myndigheter hafva tillstyrkt, att

summeringar måtte åläggas taxeringsnämndens ordförande. Det synes mig

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 69.

också påtagligt, att denne bör kunna åtaga sig detta arbete, hvilket med

afseende å taxeringsdistriktens jämförelsevis ringa omfattning säkerligen i

regel icke lärer för honom blifva synnerligen betungande, hvarjämte summeringens

utförande gifvetvis skall för honom lända till en nödig kontroll

öfver att hans under taxeringsarbetet i längderna införda anteckningar äro

riktiga. Jag hemställer därför om vidtagande af sådana ändringar i 39 §

bevillningsförordningen, att summeringen af taxeringslängderna ålägges

taxeringsnämndens ordförande och häradsskrifvaren befrias från detta bestyr.

Flera af de hörda myndigheterna hafva i detta sammanhang föreslagit

vissa jämkningar i de fastställda tiderna för de olika skeden, i hvilka

taxeringsarbetet sönderfaller. Jag anser mig icke böra i sakens nuvarande

läge, då samtliga föreskrifter om taxeringsförfarandet äro underkastade

revision med afseende på den af mig nyss omnämnda ifrågasatta omdaningen

af den direkta beskattningen, af dessa förslag förorda mera än det

af ett stort antal myndigheter framställda förslaget om ändring af 35 §

bevillningsförordningen i fråga om den tid, då längdblanketter skola aflämnas

till taxeringsnämndens ordförande.

Det åligger nämligen häradsskrifvaren och vederbörande tjänsteman

i stad att senast den 15 mars aflämna blanketter till taxeringslängder,

i hvilka, hvad fast egendom angår, då skola vara införda fastigheternas

benämning och ägare. Denna tid är alltså densamma som hittills

varit fastställd för mantalslängdens aflämnande till taxeringsnämndens

ordförande. Då det nu föreslås, att sistnämnda längds aflämnande må

uppskjutas till den 20 mars, skulle följaktligen, om det af mig nyss berörda

stadgandet i 35 § bevillningsförordningen behålles oförändradt, blanketter

till taxeringslängder aflämnas den 15 mars och mantalslängden den

20 mars. En sådan anordning synes mig icke vara lämplig, utan samtliga

längderna böra och kunna enligt min mening fortfarande aflämnas

samtidigt, och detta så mycket hellre som de enligt förevarande förslag

skola tillhandahållas af samma tjänsteman, under det hittills, såsom jag

förut framhållit, mantalslängden aflämnats af pastor och blanketterna till

taxeringslängder af häradsskrifvaren eller vederbörande stadstjänsteman.

Föredragande departementschefen uppläste härefter upprättade förslag

till ändrad lydelse af vissa paragrafer i bevillnings- och inkomstskatteförordningarna

samt anförde vidare:

Jag ber att få erinra, att jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

Bih. till Bi/csd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 47 Häjt.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 69.

för den 12 nästlidna januari angående inkomstberäkningen föreslagit, att

i riksstaten för år 1910 måtte såsom inkomster uppföras:

bevillning af fast egendom samt af inkomst med 12,500,000 kronor,

inkomstskatt med 16,000,000 kronor

och extra inkomstskatt med 2,400,000 kronor.

På grund af hvad jag anfört hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes i särskilda nådiga propositioner föreslå Eiksdagen,

dels att antaga det af mig nu anmälda förslaget till ändrad lydelse

af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst den 13 september 1907,

dels att till upptagande i rikstaten för år 1910 åtaga sig en särskild

bevillning af 16,000,000 kronor under namn af inkomstskatt, att på enahanda

sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af vederbörande

vid de för betalning af kronoutskylder infallande uppbördsstämrnorna

uppbäras och i behörig ordning redovisas, samt besluta, att nämnda

inkomstskatt skall utgå i enlighet med gällande förordning om inkomstskatt,

dock att 15 §, 34 § 2 mom. och 40 § 2 mom. i förordningen

skola erhålla den förändrade lydelse, som angifves i det af mig nyss upplästa

förslaget,

och dels att såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof för år

1910 åtaga sig en särskild bevillning af 2,400,000 kronor under benämning

af extra inkomstskatt att, utan sammanblandning med öfriga kronoutskylder,

på grund af 1910 års inkomstskattetaxering utgå med 15 öre för

hvarje hundratal af det enligt sistnämnda förordning beräknade belopp,

efter hvilket den vanliga inkomstskatten utgår; börande denna extra inkomstskatt

på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af

vederbörande vid de för betalning af kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna

uppbäras och i behörig ordning redovisas.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen.

Hans Maj:t Konungen biföll hvad statsrådet sålunda

hemställt; och skulle nådiga propositioner till

Eiksdagen aflåtas af den lydelse, bilagorna litt.

vid detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Axel Alexander son.

Tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, Stockholm 1909.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:200 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendo s. 5 i texten
  2. BevU 1909:34 Memorial, i anledning af Eungl. Maj:ts propositioner dels om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkom s. 1 i texten