Sök i Ratio Lex

Angående anslag till fortsättning af statsbanorna Morjärv—Lappträsk, Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden, Östersund—Ströms vattudal (Ulriksfors) samt Järna—Norrköping in. ro

1909-02-26 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:72, Angående anslag till fortsättning af statsbanorna Morjärv—Lappträsk, Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden, Östersund—Ströms vattudal (Ulriksfors) samt Järna—Norrköping in. ro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts Nåd. Proposition N:o 72.

1

N:o 72.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anslag till fortsättning af statsbanorna Morjärv—Lappträsk,

Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden, Östersund—Ströms

vattudal (Ulriksfors) samt Järna—Norrköping

in. ro.; gifven Stockholms slott den 26 februari 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisa

dels till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till

Lappträsk samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk ett belopp

af 1,061,246 kronor,

dels till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå

och vidare till Kallholms fjärden ett belopp af 1,000,000 kronor,

dels till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund ett belopp

af 3,000,000 kronor,

dels ock till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad

och Nyköping förbi Lunda till Norrköping ett belopp af 2,000,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Ilamilton.

Uih. till Bibel. Prof. 1909. I Sami. 1 Aftl. 48 ITiifl. (N:o 72.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

Mor j arv —

Lappträsk.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

februari 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton, anförde.

Uti underdånig skrifvelse den 30 oktober 1908 har järnvägsstyrelsen

anmält de anslagsbelopp, som, enligt styrelsens åsikt, böra för år 1910

äskas af Riksdagen för fortsättning af statsbanorna Morjärv—Lappträsk,

Bastuträsk—Skellefteå-Kallholmsfjärden, Östersund—Ströms vattudal

(Ulriksfors) samt Järna—Norrköping.

Hvad till en början beträffar statsbanan Morjärv—Lappträsk tillåter

jag mig erinra, hurusom, med anledning af en af Kungl. Maj:t till

Riksdagen gjord framställning om anläggning af dels en statsbana från

Morjärv till Karungi by dels landsväg från Boden öfver Morjärv till

Lappträsk, 1904 års Riksdag, under förbehåll af vissa villkor, besluta

dels anläggning af en statsbana från Morjärv öfver Storträsk till

Lappträsk för en beräknad kostnad af 3,984,846 kronor, med rätt för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72. 3

Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen hade att

genomgå,

dels ock i sammanhang därmed anläggning af landsväg från Boden

till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk för en beräknad

kostnad beträffande den förra sträckningen af 615,000 kronor och vidkommande

den senare af 628,000 kronor,

äfvensom för påbörjande af nämnda anläggningar å riksstaten utom

hufvudtitlarna för år 1905 anvisat 500,000 kronor.

Därefter har Riksdagen för samma ändamål beviljat för hvartdera

af åren 1906 och 1907 å riksstaten utom hufvudtitlarna ett anslag af

500,000 kronor samt för år 1908 ett anslag af 1,200,000 kronor att

utgå från riksgäldskontoret äfvensom för år 1909 ett anslag af 1,500,000

kronor att likaledes utgå från riksgäldskontoret.

I de af Kungl. Magt för åren 1905, 1906, 1907 och 1908 fastställda

arbetsplaner för ifrågavarande anläggningar äro de för samma

år beviljade anslag, 2,700,000 kronor, upptagna att användas på följande

sätt:

1.485.000 kronor för järnvägen,

615.000 kronor för landsvägen mellan Boden och Morjärv, hvilken

därmed fullbordats, samt

600.000 kronor för landsvägen Morjärv—Lappträsk.

Genom beslut den 27 november 1908 har Eders Kungl. Maj:t

fastställt plan för arbetenas bedrifvande under år 1909 å nämnda statsbana

och landsväg, och upptager planen följande arbeten:

beträffande bananläggningen: fullbordande, i stort sedt, af terrasseringsarbetena,

utförande af återstående trumbyggnader, fullbordande af

broarna öfver Stråkan och Storträskån, fortsättande af arbetet med uppförande

af broarna öfver Lillån och Kukkasjoki, fullbordande af erforderliga

vägöfvergångar och vägomläggningar, fullbordande af arbetet

med utvidgning af Morjärvs bangård, påbörjande af arbetet med anläggning

af bangårdar vid Hvitvattnet och Lappträsk, uppförande af banbevakningsbostäder,

utläggning af spår till Storträskån, fullbordande af

ballastning till Räcktjärv samt underballastning å sträckan Räektjärv—

Storträskån; hvarjämte rullande materiel skall inköpas för 100,000

kronor; och

vidkommande landsväg sanläggningen: fullbordande af bron öfver Storträskån

.

Hvad beträffar det belopp, som enligt järnvägsstyrelsens förmenande

bör för ifrågavarande statsbana och landsväg äskas af Riksdagen för

år 1910, erinrar styrelsen uti sin berörda skrifvelse den 30 oktober

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

1908 till en början, hurusom styrelsen uti underdånig skrifvelse den 31

januari 1908 angående anslag för år 1909 till af Riksdagen beslutade

järnvägsanläggningar anfört vidkommande nu ifrågavarande statsbana

och landsväg, att de då återstående, för anläggningarnas fullbordande

beräknade medlen, 2,527,846 kronor, borde så fördelas, att 1,500,000

kronor kunde disponeras under år 1909, under det att återstoden,

1,027,846 kronor, skulle reserveras för användning under år 1910 till,

förutom inköp af rullande materiel för 33,000 kronor, erforderliga kompletteringsarbeten.

Sedan af Riksdagen för år 1909 för ändamålet beviljats 1,500,000

kronor, skulle således, anför järnvägsstyrelsen vidare, för anläggningarnas

fullbordande återstå af de för samma anläggningar beräknade

medel 1,027,846 kronor. Detta belopp syntes dock icke vara tillräckligt

för att anläggningarna skola kunna fullbordas. Förhållandena

hade nämligen gestaltat sig så, att ett öfverskridande af de för anläggningarna

ursprungligen beräknade kostnaderna icke syntes kunna undvikas.

Järnvägsstyrelsen har nämligen funnit en kostnadsökning föranledas

dels af den genom nådigt bref den 13 mars 1908 vid fastställande af

definitiv plan för delen Stormyren—Lappträsk af statsbanan i fråga

gifna föreskriften om ökad längd af rundspåren å de för möten af

militärtåg afsedda stationer och mötesplatser, dels af den genom nådigt

bref den 22 februari 1907 fastställda planen för bandelen Öfver Morjärv—Stormyren,

hvarigenom banan erhållit, en med större kostnad förenad

sträckning än ursprungligen beräknats, dels ock af anläggningen

utaf ett sidospår från håll- och lastplatsen vid Räcktjärv till Räcktjärvändan,

för hvilket genom nådigt bref den 13 mars 1908 fastställts

definitiv plan.

Jag tillåter mig i detta sammanhang något närmare redogöra för

de förhållanden, som föranledt Eders Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut.

Med anledning af ett utaf järnvägsstyrelsen med underdånig skrifvelse

den 9 januari 1908 ingifvet förslag till definitiv plan för bandelen

Stormyren—Lappträsk samt till arbetsplan under år 1908 för landsvägen

Morjärv—Lappträsk anförde chefen för generalstaben uti underdånigt

utlåtande den 17 februari 1908, att det syntes önskvärdt, att

längden af rundspåren mellan fripålarna å de för "möten af militärtåg

afsedda stationer och mötesplatser på statsbanorna ökades från hittills

brukliga 350 och 300 meter till 400 meter för hvarje sådant spår, och

att detta måtte tillämpas vid statsbanan Morjärv—Lappträsk dock med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung.l. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

5

undantag af den redan färdigbyggda delen Boden—Morjärv; och anmärkte

generalstabschefen, att de nuvarande måtten ej längre motsvarade

den ökade dragkraften och den därmed följande möjligheten

till större tåg, samt att det syntes önskvärdt att uppnå enhet rörande

ifrågavarande mått.

På grund af hvad chefen för generalstaben sålunda anfört, meddelade

järnvägsstyrelsen, att hinder icke mötte för utläggande till

400 meter af de militära rundspåren å nu ifrågavarande handel, men

att den för banan i dess helhet beräknade kostnaden genom den ifrågasatta

spårförlängningen komme att ökas med omkring 14,000 kronor.

Genom beslut den 13 mars 1908 fastställde Eders Kungl. Maj:t det af

järnvägsstyrelsen underställda förslaget till definitiv plan för bandelen

Stormyren—Lappträsk, dock med den ändring att längden af rundspåren

mellan fripålarna å de för möten af militärtåg afsedda stationer

och mötesplatser å ifrågavarande handel bestämdes till 400 meter.

Enligt hvad järnvägsstyrelsen nu meddelat, uppgår den häraf föranledda

kostnadsökningen till 13,700 kronor.

Hvad därefter beträffar den ändrade sträckningen å bandelen Öfver

Morjärv—Stormyren fanns denna upptagen uti det förslag till definitiv

plan för bandelen Öfver Morjärv—Stormyren, som med underdånig

skrifvelse den 31 december 1906 underställdes Kungl. Maj:tspröfning.

Järnvägsstyrelsen anförde därvid, att Nederkalix och Öfverkalix

socknar genom utsedda ombud hos styrelsen gjort framställning om

sådan ändring beträffande^ statsbanans Morjärv-Lappträsk sträckning

mellan Öfver Morjärv och Östra Flakaträsk, att banan, som enligt uppgjord

plan vore afsedd att förbi Gran träsket framgå på ungefär två

kilometers afstånd söder om den af Kalix älf bildade sjön Räcktjärv,

måtte i stället dragas så nära som möjligt denna sjös sydligare del,

den s. k. Räcktjärvändan, och helst till en punkt omkring 300 meter

söder om densamma.

Med anledning häraf hade styrelsen låtit verkställa detaljerade

undersökningar för en linje i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den

af förbemälda socknar angifna sträckning. För att de åsyftade fördelarna

med banans närmande till Räcktjärvändan skulle i största möjliga

utsträckning vinnas, syntes det emellertid vara erforderligt, att

ett spår anlades från en ifrågasatt håll- och lastplats i närheten af

Räcktjärvändan ned till nämnda sjö, så att direkt förbindelse kunde

erhållas mellan banan och ångbåtslederna å sjön.

Då detta senare alternativ, i synnerhet om sidospåret komme till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

utförande, enligt järnvägsstyrelsens åsikt skulle bättre än sträckningen

förbi Granträsket tillgodose ifrågavarande bygders trafikbehof och äfven

medföra ökning af trafiken å banan, förordade styrelsen till fastställelse

sträckningen förbi Räcktjär vändan med dylikt sidospår.

Genom beslut den 22 februari 1907 fastställde Kungl. Maj:t den

underställda definitiva planen för bände] en Öfver Morjärv—Stormyren

i sträckningen förbi Räcktj är vändan dock med undantag af sidospåret

till nämnda sjö, en fråga, som Kungl. Maj:t förklarade sig vilja framdeles,

uppå anmälan af järnvägsstyrelsen, ånyo upptaga till pröfning,

sedan visadt blifvit, att landsting, kommuner eller enskilda tillförbundit

sig att å plats och inom tid, som af järnvägsstyrelsen bestämdes,

vid Räcktjärvändan anordna och för framtiden underhålla erforderlig

kajbyggnad.

Sedan för anläggning af ifrågavarande sidospår intresserade förbundit

sig att anordna den erforderliga kajbyggnaden äfvensom att

för framtiden underhålla densamma, har Eders Kungl. Maj:t genom

beslut den 13 mars 1908 fastställt förberörda definitiva plan för bandelen

Öfver Morjärv—Stormyren, i hvad samma plan afser ifrågavarande

sidospår från håll- och lastplatsen vid Räcktjärv till Räcktjärvändan.

Kostnadsökningen till följd af den sålunda förändrade sträckningen

å bandelen öfver Morjärv—Stormyren samt sidospåret till Räcktjärvändan

har af järnvägsstyrelsen beräknats till 19,700 kronor.

Såsom förut är nämndt, utgöra de för användning under år 1910

reserverade medlen 1,027,846 kronor. Nyss omförmälda kostnader, som

föranledas af de förlängda rundspåren och den dyrbarare sträckningen af

bandelen Öfver Morjärv—Stormyren jämte sidospåret till Räcktjärvändan,

uppgå sammanlagdt till 33,400 kronor.

Summan af nämnda belopp eller 1,061,246 kronor skulle, enligt

hvad järnvägsstyrelsen uti sin nu ifrågavarande framställning af den

30 oktober 1908 uppgifver, vara det belopp, som bör för fullbordande

af statsbanan Morjärv-Lappträsk samt landsvägen Boden—Lappträsk

äskas af Riksdagen för år 1910.

Af detta belopp skulle, enligt styrelsens mening, 18,000 kronor

användas till fullbordande af den för landsvägen mellan Morjärv och

Lappträsk erforderliga bron öfver Kukkasjoki, 33,000 kronor till inköp

af rullande materiel och återstoden till fullbordande af statsbanan Morjärv—Lappträsk.

Järnvägsstyrelsen finner sig dock icke för närvarande kunna med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 72.

bestämdhet afgöra, huruvida ofvannämnda belopp, 1,061,246 kronor, blir

tillräckligt för han- och landsvägsbyggnadernas fullbordande. Styrelsen

har därvid närmast tänkt på de ersättningar för husflyttningar och

andra olägenheter, som föranledas af landsvägsanläggningen Boden—

Lappträsk.

Äfven för denna fråga tillåter jag mig lämna en något utförligare

redogörelse.

Vid sitt beslut om anläggning af en statsbana från Morjärv öfver

Storträsk till Lappträsk och i sammanhang därmed anläggning af landsväg

från Boden till Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk har

1904 års Riksdag uppställt såsom villkor

att kostnadsfritt för den ifrågasatta banan skulle upplåtas mark

dels för all framtid och dels under arbetets fortgång, på sätt i allmänhet

plägar föreskrifvas;

att kostnadsfritt för den ifrågasatta landsvägen från Boden till

Morjärv och vidare från Morjärv till Lappträsk skulle upplåtas all till

väganläggningen erforderlig mark;

samt att upplåtelsen jämväl skulle innebära förpliktelse att lämna ersättning

för olägenheter till följd af försvårad brukning, förlängda vägar

eller andra olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vore, som

kunde anses härflyta af det genom järnvägens anläggning orsakade

intrång;

allt med skyldighet att hålla staten skadeslös för hvad i ett eller

annat afseende härutinnan tilläfventyrs kunde komma att brista.

Därefter har Norrbottens läns landsting den 23 september 1904

förklarat sig villigt att för ofvanberörda järnvägs- och landsvägs anläggningar

ikläda sig enahanda förpliktelser, som blifvit af Riksdagen bestämda.

Uti underdånig skrifvelse den 12 april 1907 anförde järnvägsstyrelsen

därefter följande. Enligt hvad arbetsledaren vid statsbanan Morjärv—- Lappträsk och landsvägen Boden—Lappträsk hos styrelsen anmält, hade

eu af landstinget tillsatt järn vägsnämnd, som hade att i alla ärenden

rörande ifrågavarande anläggningar föra landstingets talan och bevaka

dess intressen, förklarat sig anse, att landstingets förenämnda åtagande

att kostnadsfritt upplåta mark m. m., hvad beträffade landsvägsanläggningen,

innefattade förpliktelse för landstinget att tillhandahålla endast

den mark, som behöfdes till själfva vägens körbana med tillhörande

släntor och sidodiken men icke afsåge sådan mark, som under byggnadstiden

och delvis för framtiden erfordrades för sidoschakt, upplag

af sten och jord samt sten- och grustäkter med därtill körande vägar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

Till följd häraf hade järnvägsstyrelsen i skrifvelse till järnvägsnämnden

den 25 januari 1907 anhållit, att landstinget måtte

dels kostnadsfritt för landsvägsanläggningen Boden—Lappträsk

upplåta för all framtid all mark till landsvägsbyggnaden med därtill

hörande afdikningar, vattenaflopp och parallell vägar och all mark för

till följd af landsvägsbyggnaden erforderlig anläggning af nya eller

omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar samt under arbetets

fortgång all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt

sten- och grustäkter med därtill hörande vägar behöflig mark, att vid

arbetets slut aflämnas i då befintligt skick,

dels ock lämna ersättning för husflyttningar och olägenheter till

följd af försvårad brukning och förlängda vägar eller andra olägenheter

af hvad namn och beskaffenhet de vara måtte, som kunde anses härflyta

af det genom landsvägens anläggning orsakade intrång,

allt med skyldighet för landstinget att hålla staten skadeslös för

hvad i ett eller annat afseende därutinnan kunde komma att brista.

Till svar å denna skrifvelse förklarade järnvägsnämnden, att densamma

funne sig förhindrad att å landstingets vägnar tillhandahålla

annat än den af 1904 års landsting beslutade fria marken för landsvägsanläggningen

.

Med anledning af hvad sålunda i ärendet förekommit, hemställde

järnvägsstyrelsen i underdånighet om medgifvande för styrelsen att med

vederbörande träffa aftal om upplåtelse af den i järnvägsstyrelsens förberörda

skrifvelse till järnvägsnämnden omförmälda mark, som icke

erfordrades för själfva vägbanan med sidodiken, samt om ersättning

för de i samma skrifvelse omnämnda husflyttningar och olägenheter.

Därjämte anhöll järnvägsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte förordna,

att, därest godvillig öfverenskommelse i ofvanberörda afseenden icke

kunde träffas med vederbörande, den ersättning, som borde utgifvas

för ifrågavarande mark och intrång, skulle bestämmas i den ordning,

kungl. förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof den 14 april 1866 stadgade.

Sedan därefter Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens

län på föranledande af chefen för civildepartementet gjort

framställning i saken till länets år 1907 församlade landsting,

uppdrog landstinget åt järnvägsnämnden att med landstingets makt

och myndighet besluta om de kostnader för landsvägsanläggningen,

hvilka kunde anses skäliga. Järnvägsnämnden förklarade sig å

landstingets vägnar därefter villig att kostnadsfritt upplåta, bland

annat, för all framtid all mark till landsvägsbyggnaden med därtill

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

hörande släntor, sidodiken och vattenaflopp samt all mark för

till följd af lands vägsbyggnaden erforderlig anläggning af nya eller

omläggning af gamla, allmänna eller enskilda, vägar. Därjämte åtog

sig järnvägsnämnden för landstinget att ensam bestrida rättegångsoch

expropriationskostnaderna för ifrågavarande landsvägsanläggning.

Efter vidare förhandlingar förklarade sig järnvägsnämnden villig

att utöfver ofvan angifna åtaganden tillförbinda landstinget ersättningsskyldigheten

för all för sidoschaktningar, upplag af sten eller jord samt

sten- och grustäkter med därtill hörande vägar behöflig mark, mot det

att järnvägsstyrelsen åtoge sig att ansvara för och bekosta ersättningar

för husflyttningar, skada, intrång och olägenheter, eller, med ett ord,

för alla andra kostnader, som måste tillerkännas markägarna till följd

af landsvägsbyggnaden Boden—Lappträsk.

Sedan järnvägsstyrelsen meddelat, att någon mark för parallellvägar

icke behöfde anskaffas, bemyndigade Eders Kungl. Maj:t genom beslut den

26 juni 1908, med godkännande af landstingets förberörda åtaganden, järnvägsstyrelsen

att för landsvägsanläggningen Boden—Morjärv—Lappträsk

träffa aftal med vederbörande om ersättning för husflyttningar och olägenheter

till följd af försvårad brukning och förlängda vägar eller andra

olägenheter af hvad namn och beskaffenhet de vara må, som kunna

anses härflyta af det genom landsvägens anläggning orsakade intrång.

Vidare förordnade Eders Kungl. Maj:t, att, därest godvillig öfverenskommelse

beträffande sagda ersättning icke kan med vederbörande

träffas, den ersättning, som bör utgifvas, skall bestämmas i den ordning,

förordningen den 14 april 1866 stadgar; hvarjämte förklarades, att de ersättningsbelopp,

som på grund häraf varda öfverenskomna eller annorledes

bestämda, skola utgå af det utaf Riksdagen för ifrågavarande landsväg6- anläggning beviljade anslag.

Rörande denna fråga har järnvägsstyrelsen uti sin skrifvelse den

30 oktober 1908 meddelat, hurusom så störa kraf i nämnda afseende

af vederbörande framställts, att man icke ansett sig kunna träffa upp- ‘

görelse med dem på frivillig väg och att på grund häraf syntes blifva

nödvändigt hänskjuta frågan om dylika ersättningar till afgörande genom

expropriationsförfarande. Frågan torde under sådana förhållanden knappast

hinna blifva i sin helhet slutbehandlad förr än under sommaren år 1910.

Järnvägsstyrelsen har med anledning häraf förklarat sin afsikt

vara att, sedan utredning kunnat åvägabringas angående det till följd

af nu nämnda förhållanden erforderliga ungefärliga belopp för anläggningarnas

fullbordande, hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om rätt att af

tillgängliga medel förskjuta sådant belopp, med skyldighet för styrelsen

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sand. 1 Afd. 48 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Bastuträsk—

Skellefteå—

Kallholmsfjärden.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

att, sedan anläggningarna fullbordats och slutlig utredning om erforderligt

tilläggsanslag vunnits, hos Eders Kungl. Maj:t anmäla det sålunda

använda belopp till ersättning i likhet med hvad genom nådigt

bref den 12 december 1902 föreskrifvits i fråga om den å anslaget till

statsbanan Krylbo—Örebro uppkomna brist.

Jag tillåter mig i detta sammanhang beröra en annan fråga, som

möjligen kan komma att inverka på kostnaderna för nu ifrågavarande statsbana

och landsväg.

Uti det underdåniga utlåtande, som chefen för generalstaben, såsom

förut är nämndt, den 17 februari 1908 afgaf i anledning af, bland annat,

järnvägsstyrelsens förslag till arbetsplan under år 1908 för landsvägen

Morjärv—Lappträsk, anmärktes, att utfartsvägar till landsvägen från stationer

och mötesplatser på linjen Morjärv—Lappträsk icke funnes medtagna

i beräkningen. Enligt generalstabschefens mening borde detta emellertid

ske, ty det måste anses såsom oskiljaktigt från hela idén med denna

på militärt initiativ tillkomna landsväg, att den stode i förbindelse med

samtliga stationer och mötesplatser på den järnväg, utefter hvilken den

löper.

Järnvägsstyrelsen, som fått del af denna anmärkning, har meddelat,

att styrelsen uppdragit åt vederbörande arbetsledare att, så snart ske

kunde, på därför lämplig tid verkställa erforderliga undersökningar och

kostnadsberäkningar beträffande dessa utfartsvägar; och har styrelsen

förklarat sig skola inkomma med yttrande och förslag angående desamma.

Från järnvägsstyrelsen har ännu icke inkommit något yttrande i

ämnet.

Utan att för närvarande vilja ingå på frågan om lämpligheten att

anlägga sådana utfartsvägar, hvilken fråga i sinom tid torde blifva föremål

för Eders Kungl. Maj:ts pröfning, har jag dock ansett mig böra

framhålla, att ett bifall till generalstabschefens ifrågavarande framställning

gifvetvis kommer att medföra icke oväsentliga kostnader, hvilka

icke upptagits i den ursprungliga kostnadsberäkningen.

Jag öfvergår härefter till anslagsbehofvet för den uti järnvägsstyrelsens

berörda skrifvelse den 30 oktober 1908 omförmälda statsbanan

Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden.

Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t till Riksdagen gjord framställning

har 1907 års Riksdag, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade

erinra sig — under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

telse af mark m. m. iakttoges — besluta anläggning af statsbana från

Bastuträsk station å norra stambanan till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden

för en beräknad kostnad af 5,328,000 kronor äfvensom till

påbörjande af denna bana för år 1908 anvisat ett belopp af 800,000

kronor att utgå från riksgäld skontoret.

Därefter har Riksdagen till fortsättning af samma bana för år 1909

anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att likaledes utgå från riksgäldskontoret.

Enligt det förslag till plan för bedrifvande af arbetena å ifrågavarande

bana under år 1908, som järnvägsstyrelsen underställt Eders

Kungl. Mapts pröfning, skulle det för år 1908 anvisade anslaget användas

till utförande af terrasserings- och trummurningsarbeten å sträckan

Bastuträsk—Finnfors äfvensom till inköp för 100,000 kronor af rullande

materiel.

Styrelsen har nu meddelat, att styrelsen då tänkte sig, att under

år 1909 skulle dels utföras terrasserings- och trummurningsarbeten å

sträckan Finnfors—Skellefte älf, dels uppföras bro öfver Skellefte älf,

h varjämte sträckan Bastuträsk—Skellefte älf skulle rälsläggas och

undergrusas samt rullande materiel inköpas för 100,000 kronor.

Då emellertid först under senaste delen af år 1908 de uppställda

villkoren om markupplåtelse m. m. blifvit till alla delar fullgjorda, har

någon fastställelse af arbetsplan för år 1908 icke kunnat meddelas.

Järnvägsstyrelsen har nu uti sin skrifvelse den 30 oktober 1908

anfört, att med anledning häraf arbetena å banan icke kunnat påbörjas

samt att planen för desammas bedrifvande måste i viss mån ändras.

Enligt det af styrelsen upprättade förslaget till arbetsplan för år 1909,

hvilket, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade erinra sig, blifvit i nåder

fastställdt den 22 januari 1909, skola under detta år med de för anläggningen

hittills anvisade medel dels terrasserings- och trummurningsarbetena

påbörjas och fullbordas mellan Bastuträsk och Krångfors samt

i hufvudsakliga delar utföras mellan Krångfors och Skellefteå, dels broarna

öfver Röjnorbäcken, Hästbäcken och Krångån samt murningsarbeten

å öfriga broar å bandelen Bastuträsk—Skellefteå påbörjas och

fullbordas, dels sträckan Bastuträsk—Krångfors rälsläggas och underballastas,

dels samtliga bangårdsanläggningar å sträckan Bastuträsk—

Skellefteå påbörjas; hvarjämte rullande materiel skulle inköpas för

200,000 kronor.

Vidkommande arbetena under år 1910 anföres uti den underdåniga

skrifvelsen, att, enligt styrelsens mening, under sagda år dels terrassc
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

Östersund—

Ströms

▼attudal.

rings-, bro- och trummurningsarbetena borde fullbordas mellan Krångfors

och Skellefteå samt påbörjas mellan Skellefteå och Kallholmen,

dels sträckan Bastuträsk—Krångfors färdigballastas samt sträckan

Krångfors—Skellefteå rälsläggas och underballastas, dels husbyggnaderna

påbörjas och fullbordas å linjen Bastuträsk—Finnfors och påbörjas

å linjen Finnfors—Skellefteå, hvarjämte rullande materiel skulle

inköpas för 125,000 kronor. Till dessa arbeten och inköp erfordrades

ett belopp af 1,500,000 kronor, och borde sålunda, enligt styrelsens

mening, för år 1910 af Biks dagen äskas nämnda belopp.

Vidkommande därefter statsbanan Östersund—Ströms vattudal tilllåter

jag mig erinra, hurusom 1907 års Riksdag med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse

af mark m. m. iakttoges, beslutat anläggning af en statsbana från

Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors

till Strömsund för en beräknad kostnad af 10,900,000 kronor samt

häraf för år 1908 anvisat 2,000,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

Därefter har 1908 års Riksdag till fortsättning af samma bana för

år 1909 anvisat ett belopp af 3,000,000 kronor att likaledes utgå från

riksgäldskontoret.

Enligt den af Eders Kungl. Maj:t den 27 november 1908 fastställda

arbetsplanen för år 1909 skulle under samma år dels terrasserings-, brooch

trummurningsarbetena fullbordas å sträckan Östersund—Raftsjön,

dels sträckan Indalsälfven—Raftsjön rälsläggas och underballastas, dels

påbörjas förändring af bangården vid Östersund samt bangård sanläggningarna

vid Lit, Häggenås, Norderåsen och Munkflohögen äfvensom

banbevakningsbostäderna å bandelen Östersund—Raftsjön, hvarjämte

rullande materiel skulle inköpas för 400,000 kronor.

Beträffande denna bana föreslår järnvägsstyrelsen i sin skrifvelse den

30 oktober 1908, att under år 1910 terrasseringar och vattengenomlopp

skulle utföras å sträckan Raftsjön—Hallviken samt påbörjas mellan Hallviken

och Ulriksfors, sträckan Östersund—Munkflohögen färdigballastas,

samt sträckan Munkflohögen—Hallviken rälsläggas och underballastas,

uppförande af husbyggnader fortsättas på sträckan Östersund—Lit samt

påbörjas å sträckan Lit—Hallviken, hvarjämte rullande materiel skulle

inköpas för 288,540 kronor, eller den summa, som skulle återstå odisponerad

af det för hela banan beräknade beloppet för rullande materiel.

Enligt sådan plan borde, enligt styrelsens mening, för denna anläggning

för år 1910 af Riksdagen anvisas ett belopp af 3,000,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung1. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 72.

Hvad slutligen angår statsbanan Järna—Norrköping har Riksdagen,

såsom Eders Kungl. Maj:t jämväl täcktes erinra sig, med bifall till Kungl.

Maj:ts framställning, under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri

upplåtelse af mark m. m. iakttoges, beslutit anläggning af en statsbana

från Järna station å västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping

förbi Lunda till Norrköping för en beräknad kostnad af 13,300,000

kronor med rullande materiel samt till påbörjande af anläggningen

för år 1908 anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret.

Därefter har 1908 års Riksdag för år 1909 anvisat till fortsättning

af samma bana ett belopp af 1,300,000 kronor att likaledes utgå från

riksgäldskontoret.

Jag tillåter mig här erinra, hurusom Kungl. Maj:t genom nådigt

beslut den 2 augusti 1907 anbefallt järnvägsstyrelsen att, efter det

ytterligare undersökningar blifvit anställda, inkomma med förslag till

definitiv plan för ifrågavarande järnvägsanläggning. I sammanhang

därmed har Kungl. Maj:t — under förklarande att Kungl. Maj:t funnit

utförandet af järnvägsanläggningen från Järna till Norrköping böra,

såvidt möjligt, öfverlämnas på generalentreprenad — förständigat järnvägsstyrelsen

att med anledning häraf yttra sig, samt att till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag till entreprenadkontrakt och de öfriga bestämmelser,

som i sammanhang därmed kunde finnas erforderliga.

Vidare ber jag få nämna, att järnvägsstyrelsen i- skrifvelse den 19

januari 1909 underställt Eders Kungl. Maj:ts pröfning frågan om järnvägens

hufvudsakliga sträckning; och har Eders Kungl. Maj:t genom

nådigt beslut den 29 januari 1909 anbefallt järnvägsstyrelsen att uppgöra

det genom förenämnda nådiga bref den 2 augusti 1907 infordrade

förslaget till definitiv plan för ifrågavarande bana i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den af järnvägsstyrelsen förordade sträckningen

Järna—Gräfstad—Nyköping—Lunda—norr om Löfsjön—Åby—Norrköping.

Förslaget till entreprenadkontrakt har däremot ännu ej inkommit.

Styrelsen har dock meddelat, att undersökningar och utredningar alltjämt

fortgått och fortfarande bedrifvas. Med anledning af de säregna

förhållanden i geologiskt hänseende, som äro rådande i de trakter, där

banan skall framdragas, har styrelsen äfven gått i författning om verkställande

genom af Sveriges geologiska undersökning förordnad sakkunnig

person af geologisk undersökning utaf jordlagren å de ställen

längst den utstakade linjen för banan, Indika erbjuda svårigheter vid

banvallens solida anordnande, och har bemälde person anmodats afgifva

utlåtande dels huruvida dessa ställen kunna undvikas genom

Jama—Norr

i köping.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

linjens förflyttning, dels ock, om sådan förflyttning icke kunde äga rum,

hvilka åtgärder borde vidtagas för åstadkommande af nödig stabilitet

hos bankarna samt för undvikande af släntras i skärningarna.

Dessa sistnämnda undersökningar och utredningar hafva enligt hvad

järnvägsstyrelsen upplyst, ännu icke hunnit slutföras.

Styrelsen har emellertid uti sin skrifvelse den 30 oktober 1908

hemställt, att af Riksdagen måtte äskas ett belopp af 3,000,000 kronor

för arbetenas bedrifvande å nu ifrågavarande bana under år 1910, af

hvilket belopp 390,000 kronor äro afsedda för rullande materiel.

Mot de anslagsbelopp, som järnvägsstyrelsen för järnvägsföretagen

Morjärv—Lappträsk och Östersund—Ströms vattudal äskat för år 1910,

har jag intet att erinra. Hvad åter angår järnvägsbyggnaderna mellan

Skellefteå och Kallholmsfjärden samt mellan Järna och Norrköping, för

hvilka redan anvisats respektive 2,300,000 kronor och 3,300,000 kronor,

torde, med hänsyn därtill att desamma ännu ej ens hunnit påbörjas,

något lägre belopp än de af järnvägsstyrelsen föreslagna vara, jämte

de för ändamålet redan tillgängliga medlen, tillräckliga för arbetenas

bedrifvande under år 1910. Mig synes anslagen för nämnda år lämpligen

kunna bestämmas till 1,000,000 kronor för den förra och 2,000,000

kronor för den senare anläggningen.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen

att för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisa

dels till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till

Lappträsk samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk ett belopp

af 1,061,246 kronor,

dels till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå

och vidare till Kallholmsfjärden ett belopp af 1,000,000 kronor,

dels till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal

(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund ett belopp af

3,000,000 kronor,

dels ock till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad

och Nyköping förbi Lunda till Norrköping ett belopp af 2,000,000

kronor.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets öfriga ledamöter instämde,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 72.

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnade,

att proposition i ämnet af den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

F. W. 0. Leuhusen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1909:109 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till fortsättning af statsbanorna Morjärv—Lappträsk, Bastuträsk—Skellefteå —K a1 i texten