Sök i Ratio Lex

Angående anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk

1910-04-04 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:133, Angående anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 133.

1

N:o 133.

Kungi. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre

Gautsträsk; gifven Stockholms slott den 4 april 1910.

Under åberopande af bifogade utdrag ur protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kung! Makt härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att till anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk

genom upprensning af Bräskaforsen i Sorsele socken af Västerbottens

län bidrag må, under villkor att Sorsele socknemän bidraga till

företaget med minst 3,000 kronor och förbinda sig att för framtiden

underhålla farleden, kunna lämnas från det af Riksdagen anvisade anslag

till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre,

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder utan iakttagande

af det för tillgodonjutande af statsbidrag från ifrågavarande anslag i

allmänhet stadgade villkor att statsbidraget icke må utgå med högre

belopp än två tredjedelar af den för företaget beräknade kostnaden.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 99 Haft. (No 133.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.

Utdrag af ''protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 4 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Eiirensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Angående

anordnande af

farled mellan

St.orvindeln

och Nedre

Gautsträsk.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde vidare:

Inom Sorsele socken af Västerbottens län, hvilken socken har en

längs de naturliga dalgångarna i sydost-nordvästlig riktning långsträckt ytform

med en areal af 7,835 kvadratkilometer och år 1908 hade en folkmängd

af 3,313 invånare, finnes för närvarande endast en enda ordnad

kommunikation sled utförd, nämligen den landsväg, Rom under 1880-talets

första del anlades från Lycksele upp till Sorsele kyrkplats. Denna landsvägs

längd inom Sorsele socken utgör i rundt tal 55 kilometer. Under

1890-talet har sedermera visserligen byggts våglinjen Holmfors—Malå, men

af denna faller endast 3,5 kilometer inom Sorsele socken. Den del af sock
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.

nen, som ligger ofvanför kyrkplatsen och hvilkens längd från kyrkan

opp till norska gränsen är fågelvägen omkring 130 kilometer, är vid sina

förbindelser med den öfriga delen af socknen och länet särskild! sommartiden

i hufvudsak hänvisad till de sjöar och öfriga roddbara delar

af vattendrag, som bildas af Vindelälfven och Juktån.

Vid Sorsele kyrka, som är belägen på en holme i Vindelälfven,

bildar denna älf ett lugnvatten, benämndt Nedre Gautsträsk, som börjar

omkring 10 kilometer ofvan kyrkan vid den fors, Bräskafors, genom

hvilken älfvens omkring 40 kilometer långa egentliga källsjö, Storvindeln,

har sitt utlopp. Detta lugnvatten afbrytes omkring 3 kilometer

nedanför kyrkan af Stensundsförsen.

Nedanför denna sistnämnda fors, hvars fallhöjd är omkring 6,4

meter, vidtager ytterligare ett lugnvatten med omkring 16 kilometers

längd.

Länge har varit på tal att antingen genom båda eller endera af de

sagda forsarnas rensning eller kanalisering bilda en sammanhängande

farled af respektive omkring 72 eller 55 kilometers längd. Sålunda

anhöllo Sorsele socknemän redan i september 1901 hos Kungl. Maj:t om

statsbidrag för upprensning eller kanalisering af Bräskaforsen, hvarigenom

ångbåtsled skulle kunna åvägabringas efter sjöarna Nedre Gautsträsk

och Storvindeln från Stensundsförsen förbi Sorsele kyrkstad upp

till Gillisnuoleforsen. Därjämte anhöllo socknemännen, att förordnande

måtte meddelas för vederbörande tjänsteman att på statens bekostnad

upprätta plan och kostnadsförslag för arbetet.

Uti häröfver afgifvet, underdånigt utlåtande af den 6 december

1901 meddelade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att förutom de vägundersökningar,

som på 1870-talet verkställts för utredning om lämpligaste

landsvägsförbindelse med Norge genom Västerbottens län, hvarvid

undersöktes äfven en sträckning efter Vindelälfvens dalgång fram

till riksgränsen, undersökningar därefter verkställts för vinterväg i

samma sträckning. Enligt därvid uppgjordt förslag skulle i vintervägen

ingå lugnvattnen omedelbart ofvan och nedan Bräskaforsen. Att den

nu föreslagna vattenvägen skulle på ett synnerligen lämpligt sätt afhjälpa

den brist, som vidlådde endast en vinterväg utefter samma sträcka,

ansåg styrelsen vara tydligt. Behofvet af lättad samfärdsel för orterna

väster om Sorsele kyrka hade ock enligt styrelsens . mening såtillvida

erkänts, att det föranledt ny undersökning för bygdeväg mellan Sorsele

och det omkring 30 kilometer ofvanför Storvindeln belägna Öfre

Gautsträsk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.

Med anledning af Sorsele socknemäns förenämnda ansökning beslöt

Kungl. Maj:t den 24 januari 1902 att för undersökning af och uppgörande

af arbetsplan för ordnande af den ifrågasatta farleden anvisa ett

statsbidrag af 1,200 kronor. I sammanhang härmed anbefallde Kungl.

Maj:t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att draga försorg om undersökningens

verkställande.

Sedermera bar distriktscbefen i öfre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet,

majoren E. M. Öhman, åt hvilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

nppdragit att verkställa nämnda undersökning, uppgjort

plan till den ifrågasatta farledens anordnande antingen enligt alternativ I

genom Bräskaforsens upprensning med däraf föranledd sänkning af

Storvindeln, så att utloppet genom forsen skulle utan slussanordning

direkt användas såsom farled vid olika vattenstånd, eller ock enligt alternativ

II genom slussledsförbindelse vid sidan af Bräskaforsen utan att

hittillsvarande vattenhöjdsförhållanden i Storvindeln komme att ändras.

Kostnaden för farledens anordnande har af majoren Öhman beräknats

enligt alternativ I till 33,000 kronor och enligt alternativ II till 125,000

kronor.

I det till planen hörande betänkandet anför majoren Öhman, bland

annat, följande.

En afsevärd lättnad i kommunikationshänseende för i första hand

de längs öfre delen af Vindelns vattendrag bosatta inbyggarna skulle

utan tvifvel vinnas, därest den 40 kilometer långa sjön Storvindeln förbundes

i direkt farled förbi Bräskaforsen med det nedanför belägna

Nedre Gautsträsket, invid hvars sydliga del Sorsele kyrkplats är belägen.

Genom en sådan anordning skulle åvägabringas en omkring

55 kilometer lång sammanhängande farled från den vid landsvägens

ändpunkt belägna kyrkplatsen upp till Gillisnuoleforsen, hvilken kommunikationsleds

betydelse för de ofvanliggande karga, från mera

ordnade förhållanden aflägset liggande trakterna Öhman anser vara

påtaglig.

Storvindeln, som nedanför Gillisnuoleforsen har en ytvidd af 60

kvadratkilometer, har i allmänhet starkt lutande stränder samt inga

eller åtminstone mycket obetydliga ängsmarker, som kunna anses vara

berörda af en eventuell sänkning af sjöns vattenstånd. Enligt samstämmiga

uppgifter från med vattendjupsförhållandena kunniga personer

är minsta djupet under sommar!ågvattenytorna i såväl Storvindelns som

Nedre Gautsträskets längsgående hufvudfarleder betydligt större än 3

meter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.

Efter Bräskaforsens upprensning på sätt alternativ I upptager,

kommer Storvindelns lågvattenyta, enligt hvad Öhman uppgifver, att

sänkas sommartiden högst 0,90 meter under hittillsvarande lågvattenstånd,

samtidigt som högre vattenytor äfven blifva allt efter olika

höjder 0,50 å 0,90 meter lägre än de varit hitintills. Vintertiden torde

lågvattenytan komma att sänkas ända intill 1,80 meter lägre än den

hittills förekommande.

Därest inga afgörande intressen förefinnas emot en upprensning af

Bräskaforsen och däraf följande sänkning af Storvindeln, synes, enligt

hvad Öhman framhåller, valet mellan de föreliggande förslagen till

farled vara gifvet till förmån för alternativ I. Ty oafsedt den ojämförligt

mycket lägre kostnaden för sagda alternativ, tala för dettas utförande

den större utvecklingsmöjligheten af trafiken, som ligger däri

att farkosternas dimensioner kunna afsevärdt ökas utan att vara bundna

i maximimått af en murad sluss, och att passerandet af Bräskaforsen

kan ske snabbare utan eljest oundvikligt uppehåll för slussens manövrerande,

och vidare den omständigheten att farleden icke tarfvar årliga

trafikutgifter i form af ersättning till slussvakt, hvilken väl icke helt

och hållet kan undvaras vid eventuell slussled. Slutligen talar till

förmån för detta alternativ, att upprensningen knappast kan kräfva

andra än på sin höjd högst obetydliga underhållskostnader, hvadan

några passageafgifter vid detta alternativ icke torde böra förekomma,

något som däremot säkerligen icke skulle kunna undvikas, därest farleden

bygges såsom slussledsförbindelse med, förutom den ofvannämnda

trafikkostnaden, det oundvikliga underhållsarbetet för slussledens olika

anläggningar.

Hos Kungl. Maj:t hafva nu kontraktsadjunkten Hjalmar Alner och

folkskolläraren Olof Selinus, jämlikt dem af Sorselo socknemän å kommunalstämma

den 8 mars 1908 meddeladt uppdrag, anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte anvisa medel till farledens utförande uteslutande på statens

bekostnad enligt alternativet I i förslaget.

Till stöd härför hafva sökandena anfört, att kommunen på grund

af såväl dess egen som de enskilda socknemännens skuldbörda icke är

i stånd att ansvara ens för någon del af kostnaden för farleden i fråga.

Vidare hafva sökandena framhållit önskvärdheten af att företaget må

kunna snarast möjligt påbörjas, så att arbetsförtjänst därigenom skulle

kunna beredas de till följd af den under år 1907 inträffade missväxten

nödlidande inom orten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 133.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att yttra sig öfver socknemännens ifrågavarande framställning,

har styrelsen anhållit om yttrande i ärendet från Kungl. Majris

befallningshafvande i länet.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har därvid tillstyrkt arbetets utförande

i enlighet med alternativ I; och som Sorsele sockens ekonomiska

bärkraft är särdeles svag och 1907 års felslagna skörd än ytterligare

torde komma att förminska kommunens bärighet, har Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, med vitsordande af företagets synnerliga nytta och

behöflighet för orten, anhållit, att styrelsen måtte hemställa om anslag

till arbetets utförande uteslutande af statsmedel.

För egen del har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånigt

utlåtande den 15 maj 1908 uttalat såsom sin åsikt, att det vore af

största vikt, att farleden snarast kommer till utförande; och har styrelsen

funnit de af sökandena och Kung], Maj:ts befallningshafvande

anförda skälen för företagets bekostande uteslutande af statsmedel synnerligen

behjärtansvärda.

Hvad beträffar valet mellan de båda alternativa förslagen till farledens

anordnande, förordar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i likhet

med majoren Öhman alternativet I. Från teknisk synpunkt anser styrelsen

hinder ej möta för ett dylikt anordnande af farleden. Den af

majoren öhman beräknade kostnaden för företagets utförande enligt

samma alternativ har styrelsen emellertid funnit väl lågt beräknad;

och anser styrelsen för sin del, att kostnaden torde böra beräknas till

38,000 kronor.

Genom farledens utförande enligt alternativet I kommer, framhåller

styrelsen, en sänkning af Storvindelns yta att äga rum, af majoren

Öhman beräknad till omkring 0,90 meter under sommarlågvattenstånd, ett

förhållande, som, i synnerhet då fråga är om sänkning af en så stor

sjö som Storvindeln, torde böra noga beaktas med hänsyn till ej mindre

de däraf berörda enskildes än äfven det allmännas intresse. Styrelsen.

påpekar emellertid, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande vid

sitt ofvanberörda utlåtande fogat, bland annat, utdrag af protokoll,

hållet vid sammanträde den 20 mars 1908 med vederbörande kommuner,

trafikanter, strand-, bro-, fiske- och vattenverksägare samt andra,

hvilkas rätt kunde af företaget beröras, samt att af berörda protokollsutdrag

inhämtas, att de vid sammanträdet närvarande förordat alternativet

1 och förklarat sig ej hafva något att invända mot farledens

inrättande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133. 7

Väg- och vättenbyggnadsstyrelsen tillstyrker därför farledens utförande

enligt alternativet I och detta på statens bekostnad.

Med afseende å sättet för företagets utförande anför styrelsen slutligen,

att styrelsen icke anser sökandena besitta nödiga förutsättningar

för att själfva kunna utföra ett företag af ifrågavarande slag än mindre

att så ordna och bedrifva arbetet, att säkerhet vinnes för att detsamma

ma utan onödigt dröjsmål påbörjas och därefter skyndsamt bedrifvas

samt för att den verkliga kostnaden ej må öfverstiga den beräknade.

Under dylika förhållanden skulle således, säger styrelsen, därest åt

sökandena anförtroddes att med åtnjutande af anvisadt anslag själfva

utföra arbetet utan skyldighet att bidraga med någon del af kostnaden

och utan skyldighet att ens ansvara för kostnad Överskjutande den

beräknade, följden lätt blifva den, att arbetets fullbordande komme att,

äfventyras och att staten finge vidkännas ökade kostnader därför. Ån

mindre torde genom arbetets öfverlämnande till sökandena någon möjlighet

uppstå till besparing å det anvisade anslaget.

1 fall då — vare sig på grund af vederbörandes oförmåga att

själfva bestrida kostnaden för allmänna arbetsföretags utförande till den

del, hvarför, jämlikt Riksdagens hithörande, af Kungl. Maj:t godkända

föreskrifter, anslag icke må af Kungl. Maj:t beviljas, eller af andra

orsaker — hela kostnaden för företaget funnits böra af statsmedel anvisas,

har Kungl. Maj:t plägat uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att draga försorg om arbetets utförande nå entreprenad helt

eller delvis.

Uti nu ifrågavarande fall torde emellertid enligt styrelsens mening

ett sådant förfarande icke böra ifrågakomma, enär därvid full säkerhet

ej kan erhållas för att arbetsförtjänst i största möjliga mån beredes de

nödlidande i orten. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner det därför

tjänligast, att styrelsen själf utför arbetet med tillhjälp af vederbörande

dis t r i k tstj ä n s te in än på sätt och inom tid, som styrelsen kan finna

lämpligast.

Uti infordradt underdånigt utlåtande af den 10 juni 1908 har landtbruksstyrelsen

anfört, att den i majoren Öhmans förslag förutsatta sänkningen

åt sjön Storvindeln gifvetvis måste i viss man inverka på fiskbeståndet

i sjön. Mest skulle sänkningen skadligt inverka på beståndet

af vårlekande fiskar, såsom gädda och aborre. Emellertid är, anmärker

styrelsen, det ej dessa fiskarter, hvilka hafva största betydelsen

lör fisket i Storvindeln, utan sik samt därnäst laxöring eller, såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nio 133.

denna fiskart äfven kallas, börsting eller börting, hvilka fiskarter enligt

för landtbruksstyrelsen tillgängliga uppgifter talrikast förekomma

i sjön.

Då några närmare uppgifter rörande fiskets i Storvindeln nuvarande

omfattning eller angående djupet invid sjöns stränder och dessas beskaffenhet

icke förefinnas, anser styrelsen det icke vara möjligt att noggrannare

uppskatta den skada, fisket i sjön komme att lida genom

Bräskaforsens upprensande, på sätt blifvit föreslaget. Den omständigheten

att Storvindeln, såsom i handlingarna uppgifves, i allmänhet har

starkt lutande stränder anser landtbruksstyrelsen likväl häntyda^ därpå,

att berörda skada torde komma att blifva mindre, än om ett motsatt

förhållande ägt rum.

Såsom allmänt omdöme om sänkningens inflytande på fiskerinäringen

torde enligt styrelsens åsikt kunna uttalas, att fiskerinäring af större

betydenhet därigenom icke skulle komma att lida väsentligt förfång.

Vidkommande därefter den inverkan, som utförandet af företaget

skulle komma att utöfva på jordbruket, anser landtbruksstyrelsen, att

företaget icke kan anses härutinnan utöfva något inflytande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen

för sin del uttalat den åsikt, att ur de intressens synpunkt, som landtbruksstyrelsen

i förevarande ärende har att bevaka, hinder mot bifall

till ifrågavarande ansökning icke möter.

I infordradt underdånigt utlåtande den 24 augusti 1909 har vattenfallsstyrelsen,

som icke ansett sig böra afgifva yttrande om farledens

behöflighet eller nytta för orten, af de två utaf majoren Öhman

upprättade alternativa förslag till förbättrad farled funnit alternativ

I, innefattande upprensning af farleden, på grund af de billigare

byggnadskostnaderna vara att föredraga. Genom utförande afl denna

upprensning skulle visserligen, påpekar vattenfallsstyrelsen, det lilla

vattenfallet mellan ifrågavarande sjöar komma att försvinna, men den

minskning i uttagbar vattenkraft, som därigenom skulle föranledas, ersättes

genom ökad fallhöjd i vattenfallen närmast ofvanför Storvindeln.

Ett tillgodogörande af vattenfallet mellan nämnda sjöar torde enligt

styrelsens mening dessutom knappast blifva ekonomiskt fördelaktigt och

skulle gifvetvis blifva det i ännu mindre grad, om det för tillgodoseende

af farledsintresset blefve nödvändigt att vidtaga anordningar för

farkosters slussande förbi ett eventuellt vattenverk därstädes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 133.

Ej heller finner styrelsen de enligt alternativ I föreslagna anordningarna

medföra några afsevärda olägenheter eller kostnader för en

framtida reglering af Storvindeln för vattenkraftsändamål.

Mot förslaget att kostnaderna för upprensningen skulle i deras

helhet gäldas af allmänna medel har vattenfallsstyrelsen icke funnit

anledning att gorå annan erinran, än att ortsintressenterna principiellt

borde deltaga i kostnaderna om än till ringa del, på det att det måtte

konstateras, att verklig fördel för orten vinnes genom den föreslagna

farleden, och detta så mycket hellre som frågan numera kommit i det

läge, att det icke gäller ett snabbt igångsättande af för orten behöfligt

nödhjårsarbete,

Kungl. Maj:t har därefter genom nådig remiss den 9 september

1909 anbefallt Kungl. Maj:ts befallningshafvande dels att, i anledning

af hvad vattenfallsstyrelsen anfört, afgifva underdånigt utlåtande, huruvida

och i hvad mån menigheter, bolag eller andra vederbörande, hvilka

antagas komma att af den ifrågasatta farleden hafva nytta, numera anses

kunna bidraga till kostnaden för företaget, dels ock från vederbörande

infordra yttrande, huruvida de vilja förbinda sig att, därest farleden

kommer till stånd, framdeles underhålla densamma.

Till underdånig åtlydnad häraf har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i berörda afseenden från kronofogden i orten införskaffat upplysningar,

hvilka innefattas uti ett af denne afgifvet, af åberopade yttranden

från Holmsunds aktiebolag och Sandviks ångsågsaktiebolag

följaktig^ memorial, hvaraf framgår, att af ifrågavarande företags utförande

ansetts vara hufvudsakligen intresserade, förutom nämnda två

bolag, Umeå älfs strömrensningsförening och Sorsele socken.

Både Holmsunds aktiebolag och Sandviks ångsågsaktiebolag vägra

att på något sätt bidraga till företagets genomförande, hvaremot Sorsele

socken, enligt beslut å kommunalstämma den 28 november 1909,

åtagit sig att bevilja 3,000 kronor till företaget äfvensom att ikläda

sig. ansvar för det framtida underhållet, i händelse farleden, enligt alternativ

I, komme till stånd.

Sedermera har Umeå älfs strömrensningsförening eller, såsom föreningen

riktigare bör benämnas, Umeå och Vindelns strömrensningsförlagsaktiebolag,

på framställning om dess uttalande huruvida och

med hvilket belopp bolaget vore villigt att bidraga till ifrågavarande

arbetes utförande, genom bolagets styrelse gifvit undvikande svar, unBih.

till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afä. 99 Höft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefens
yttrande.

,10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 133.

der förklarande att frågan skulle hänskjutas till ordinarie bolagsstämma,

samt att den åsyftade åtgärden enligt styrelsens mening ingalunda

skulle befordra flottningsföreningens intressen utan fastmer i afsevärd

grad försvåra flottningsarbetet i älfven.

Andra af farleden i fråga intresserade menigheter och bolag än

de nu nämnda finnas, enligt hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvande

meddelar, icke, och bidrag till kostnaderna för upprensningen torde ej

heller vara att påräkna från andra vederbörande, så att det öfverhufvud

taget icke alls lärer vara att förvänta något bidrag från orten

till kostnaderna utom till den ringa del, Sorsele socken åtagit sig att

bestrida desamma.

Vid sådant förhållande ''har Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

underdånigt utlåtande den 10 mars 1910, under åberopande af sitt i

ärendet tillförene gjorda uttalande, hemställt, att, då Sorsele sockens

.ekonomiska bärkraft är synnerligen svag och föreslagna farleden är af

allmän nytta och till verklig fördel för orten, arbetet matte utföras uteslutande

af statsmedel, samt att medel för upprensningens påbörjande

redan under innevarande år måtte anvisas, på det att befolkningen

måtte beredas tillfälle till arbetsförtjänst, hvaraf den dess mer är i behof,

som virkesutdrifningar inom socknen innevarande vinter och vår

ej komma att äga ruin i följd däraf, att hvarken vid kronovirkesauktionerna

i länet förliden höst eller sedermera antagliga köpeanbud erhållits

å utbjudna virkespartier från kronans skogar, och de arbetstillfällen,

som annars därigenom skulle uppstått, beröfvats befolkningen.

Såsom framgår af den lämnade redogörelsen för myndigheternas

utlåtanden, torde vara ställdt utom allt tvifvel, att den iirågasatta farleden

mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk skulle blifva af synnerlig

nytta för en betydande del af Sorsele socken, som nu till största

delen''är i saknad af samfärdselvägar. Det har visserligen ifrågasatts,

att en enklare väg af den s. k. ödebygdstypen skulle anläggas från

Öfre Gautsträsk eller Ammarnäs till Storvindeln och vidare utefter Storvindelns

norra strand till den vid Sorsele kyrkplats mötande allmänna

landsvägen inom Sorsele socken. Emellertid har denna fråga tillsvidare

undanskjutits i afbidan på fullbordandet af en annan väg af samma

typ från södra ändan af Stor-Uman inom Stensele socken till Tärna

gamla kyrkplats, så att närmare erfarenhet kan vinnas rörande lämpligheten

af dylika vägar i dessa trakter. I hvarje fall lärer en sådan

enklare väg inom Sorsele socken icke kunna ersätta den nytta, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 133.

skulle beredas befolkningen genom nu ifrågavarande företag, som afser

att öppna en för ångbåtsfart anpassad farled af omkring 55 kilometers

längd. Jag anser därför synnerligen önskvärd!, att farleden snarast

möjligt kommer till stånd.

Ytterligare en omständighet, som talar för arbetets utförande, är

angelägenheten att bereda ortsbefolkningen, för hvilken följderna af

1907 års felslagna skörd ännu torde vara kännbara, tillfälle till arbetsförtjänst,

hvaraf stort behof, på sätt Kungl. Maj:ts befallningshafvande

närmare utvecklat, särskild! nu föreligger.

Hvad angår de olika förslagen till farledens anordnande, torde det

af socknemännen omfattade och af vederbörande myndigheter tillstyrkta,

med alternativ I betecknade förslaget, som afser upprensning

af Bräskaforsen, obetingadt vara att föredraga. Om nämligen farleden

anordnas i öfverensstämmelse med detta förslag, blifva såväl anläggningssom

underhållskostnaderna ojämförligt mycket lägre, under det att farledens

trafikförmåga blir större, än om kanalled anordnas. Någon

nämnvärd olägenhet synes ej heller komma att uppstå genom den

sänkning af vattenståndet i Storvindeln, som skulle blifva en följd af

upprensningen.

Hvad beträffar farledsarbetets ifrågasatta utförande uteslutande på

statens bekostnad, torde det, såsom ock af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

framhållits, icke vara tvifvel underkastad!, att socknemännen äro

urståndsätta att af egna medel bekosta hela den tredjedel af arbetet,

som i regel förutsättes för statsbidrags erhållande.

Till belysning af hvilken oerhörd skattetunga hvilar på Sorsele

fattiga kommun ber jag få meddela följande uppgifter rörande kommunalskatt,

vägskatt och landstingsskatt i öre per kommunalfyrk i Sorsele

åren 1907—1909 samt angående utskylder till prästerskapet under

ecklesiastikåret 1896—1897, det sista år, för hvilket beräkning härom

finnes.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 13S.

År, för hvars

behof (eller, i

allmänhet,

under hvilket)

För jordbruksfastighet.

För annan

Kommunalskatt

Vägskatt

Kommu- nal-, väg- och lands- tingsskatt

Till

präster-

skapet

1896—97

Kommunalskatt

skatten

utgått.

''

till

kyrka

till

folkskola

å kom- munal- stämma

in natura

kontant

till

kyrka

till

folkskola

å kom- munal- stämma

öro.

öro.

öre.

öro.

öre.

öre.

öre.

öre.

öro.

öro.

1907............

18

57

73

50

100

312,2

1 1

18

57

73

1908............

15

51

75

—

123,3

277,7

62,5

15

51

75

1909............

16

45

61

—

106,7

241,4

I l

16

45

61

Trots kommunens ekonomiska läge hafva emellertid socknemännen,

för att visa hvilken stor betydelse de tillmäta tillkomsten af ifrågavarande

farled, åtagit sig att med 3,000 kronor bidraga till företaget.

Jag anser mig därför böra varmt förorda framställning till innevarande

års riksdag i syfte att, såsom vid några föregående tillfällen

skett i fråga om anslag från vägbyggnadsfonden, till upprensning af

Bräskaforsen bidrag från anslaget till bro- och hamnbyggnader samt

upprensning af åar och farleder må kunna beviljas utan iakttagande af

villkoret att statsbidraget ej må öfverstiga två tredjedelar af kostnaden.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning skulle kostnaderna

för företaget uppgå till 38,000 kronor. Enligt vanliga regler

skulle staten härvid bidraga med två tredjedelar eller omkring 25,300

kronor. I förevarande fall skulle emellertid kommunen erlägga allenast

3,000 kronor och staten 35,000 kronor eller således icke fullt 10,000

kronor utöfver hvad staten i allmänhet åtager sig.

I händelse hvad jag nedan går att föreslå vinner Riksdagens bifall,

torde jag framdeles få underställa Kungl. Maj:ts pröfning frågan

om fastställelse af plan för företaget samt om de närmare bestämmelser,

som böra i afseende å arbetets utförande meddelas.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 133.

13

fastighet.

För öfriga beskattningsföremål.

För samtliga

beskattnings- föremål.

Vägskatt

öre.

Kommu- nal-, väg- och lands-;

tingsskatt

öre. j

Till

präster-

skapet

1896—97

öre.

Kommunalskatt

Vägskatt

öre.

Kommu- j

nät-, väg-1

och lands-|

tingsskatt

öre.

Till

präster-

skapet

1896-97

öre.

Landstings-

skatt

öre.

till kyrka

öre.

till

folkskola

öre.

u kom- munal- stämma

öre.

90

252.3

1 i

12

38

52

30

146,2

| |

14,2

74

228,4

-

10

34

53

24,7

135,i

3,°

13,4

G4

198,7

1 1

16

45

61

'' 21,3

156

! 1

12,7

att till anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk

o-enom upprensning af Bräskaforsen i Sorsele socken af Västerbottens län

bidra o- må, under villkor att Sorsele socknemän bidraga till företaget med

minstT 3 000 kronor och förbinda sig att för framtiden underhålla farleden,

kunna lämnas från det af Riksdagen anvisade anslag till understödjande

af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder utan iakttagande af det för tillo-odonjutande

af statsbidrag från ifrågavarande anslag i allmänhet stadgade

villkor att statsbidraget icke må utgå med högre belopp än två

tredjedelar af den för företaget beräknade kostnaden.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet åt den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skulle atlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

F. IT. O. Leuhusen.

Bill. till Piksd. Prof. 1910. 1 Sand. 1 Afd. 99 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:193 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk. s. 1 i texten
  2. SU 1910:106 Memorial i anledning af hamrarnes skiljaktiga beslut i fråga om anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk. a1 i texten
  3. SU 1910:90 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande af farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk. s. 14 i texten