Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 143

1910-04-04 · 48 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:143, Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 143

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 143.

1

N:o 143.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen i fråga om utförande

af en försöksundersökning rörande skogarna inom

viss del af landet; gifven Stockholms slott den 4 april 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

för utförande af en försöksundersökning rörande virkestillgång

och tillväxt m. m. af skogarna i \ ärmlands län å extra stat för år

1911 anvisa ett förslagsanslag af 60,000 kronor med rätt för Kungl.

Maj:t att under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet

utanordna erforderlig de] af beloppet.

De till ärendet börande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Oskär Nyländer.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Skogsvårdsstyrelsernas

möte 1908,

Utdrag af protokollet öfver jordbruks ärenden^ hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 4 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern LlNDMAN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

yon Sydow.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde härefter:

Uti motion vid ett mellan rikets skogs vårdsstyrelser i december

1908 hållet möte hemställde jägmästaren i Junsele revir H. Wedholm,

att skogsvårdsstyrelserna ville besluta att vidtaga vissa åtgärder för

åstadkommande af en upptaxering af inom riket befintliga enskilda

skogar i de län, där skogsvårdsstyrelser funnes, under förutsättning

att kostnaden för undersökningen bestredes af allmänna medel.

Motionären påpekade till en början, att frågorna om den årliga

virkestillväxten i Sveriges skogar och om flen virkesmassa, som årligen

uttoges ur skogarna, ännu icke blifvit nöjaktigt besvarade. Det hade

icke saknats försök till utredningar för att besvara dessa frågor, men

utredningarna hade samtliga lidit af det felet, att de grundats på brist
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

fällig statistik och på mer eller mindre godtyckliga antaganden i stället

för på direkta, systematiskt utförda undersökningar. De uppnådda

resultatens divergens bekräftade ock ett sådant påstående. Så hade

1855 års skogskommitté beräknat den årliga virkesproduktionen (tillväxten)

till 14,970,000 kubikmeter och den årliga virkeskonsumtionen

(afverkningen) till 18,714,000 kubikmeter, sålunda en brist af 3,744,000

kubikmeter, hvarmed virkeskapitalet årligen skulle minskas, under det

att J. O. af Zellén år 1882 beräknat skogarnas årstillväxt till 33,027,000

kubikmeter och årliga virkesförbrukningen till 29,049,000 kubikmeter,

således ett årligt öfverskott af 3,978,000 kubikmeter. Vid 1888 års

riksdag hade lämnats en utredning, som angifvit den årliga virkesförbrukningen

i riket till 32,714,000 kubikmeter. 1896 års skogskommitté

hade sammanställt dessa utredningar och därvid, sedan förbrukningssiffran

ökats med det virkesbelopp, som ansetts årligen förfaras i skogarna,

och tillväxtsiffran något reducerats för öfverafverkning, kommit till det

resultatet, att det årligen uppkomme en brist af 4,890,000 kubikmeter.

Öfver]ägmästaren U. ^Vallmo hade år 1905 beräknat den årliga tillväxten

i landets skogar till 20,900,000 kubikmeter, och i en nyligen

publicerad tidskrift (n:r 14 af Skogsvårdsföreningens folkskrifter) angåfves

med stöd dels af 1906 års skogsundervisningskommittés utredning öfver

husbebofsvirket, dels ock af kommerskollegii statistik virkeskonsumtionen

i Sverige för år 1906 till 39,158,000 kubikmeter. Jämfördes dessa

senaste beräkningar öfver respektive tillväxt och konsumtion i landets

skogar, uppkomme ett årligt deficit af icke mindre än 18,258,000

kubikmeter.

Motionären anförde vidare, bland annat, följande.

Det läge en viss tröst uti, att man visste, att de utförda undersökningarna

icke grundade sig på sådana metoder, att resultaten kunde

tillmätas verklighetsvärde, och denna omständighet kunde ju urskulda,

att man hittills nöjt sig med så lättvindiga utredningar i en så viktig

fråga. Det skulle dock tyda på en allt för stor sorglöshet, om det verkliga

förhållandet mellan produktion och konsumtion inom en af landets

viktigaste näringskällor skulle få förblifva okänd! Skogskapitalets utnyttjande

på ett rationellt och för detsammas framtida bestånd fullt

betryggande sätt vore en af svenska folkets viktigaste ekonomiska frågor.

Erkändes detta förhållande, så folie väl ock af sig själft, att det vore

en bjudande nödvändighet att förskaffa sig full visshet om, huru detta

kapital förvaltades, om man uttoge den jänta detsamma kunde gifva,

eller om man lade en del till kapitalet, med risk att denna del skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

gå förlorad, eller om man kanske rent af vore på god väg att förtära

själfva kapitalet.

För de allmänna skogarna och enskildas skogar under allmän

kontroll i Norrland och Dalarna, på livilka kategorier af skogar man

dock på grund af direkta uppskattningar ägde kännedom om virkeskapitalets

storlek och väl äfven kände den årliga afverkningen, hade

som bekant genom tillsättande af en kommitté föranstaltats om en ingående

undersökning för betryggandet af en god skogshushållning.

Dessa skogar vore hufvudsakligast belägna inom Norr- och Västerbottens

samt en mindre del af Kopparbergs län.

För enskildas skogar inom landet i öfrig!, där det i stort sedt

endast vore ett mindretal skogsägare, som låtit verkställa sådana undersökningar

å sina skogar, att kännedom förelåge om skogstillgången, hade

man hittills varit nöjd med de kalkyler öfver tillväxt och afverkning,

hvilkas resultat härförut anförts. Orsaken härtill vore måhända den, att

det icke funnits några målsmän i det hela för dessa skogar. Denna

brist torde emellertid vara afhjälpt i och med inrättandet af skogsvårdsstyrelserna.

Den ifrågasatta undersökningen skulle bestå däri, att skogsvårdsstyrelserna,

hvar inom sitt län, skulle åtaga sig att dels genom sammanställande

af alla under senare år sakkunnigt utförda skogsuppskattningsförrättningar

och tillväxtundersökningar, dels ock genom i stort utförda

direkta linjetaxeringar med tillväxtundersökningar utröna skogarnas

nuvarande virkesmassa, densammas fördelning i olika skogstyper och

åldersklasser m. m., markens fördelning i fast mark, dränerad och försumpad

mark, kalmarker, mossar och berg m. m., samt att komplettera

befintliga kartor i berörda afseenden. Genom tillväxtundersökningar i

så vidsträckt omfattning skulle en tämligen god siffra för den årliga

tillväxten i skogarna erhållas.

Vidare skulle genom infordrande af uppgifter, förfrågningar och,

där sådant förfaringssätt icke vore tillfyllest, genom direkta undersökningar

utrönas den totala afverkningen per år från länens skogar.

En undersökning af ifrågavarande omfattning vore gifvetvis en

förrättning, som kräfde tid och afsevärd kostnad. Det öfverslag, som

gjorts enligt det tilltänkta förfaringssättet, angåfve en kostnad af 450,000

kronor, då arbetet beräknades utfördt på 3 år. Att skogsvårdsstyrelserna

skulle af sina kassor bekosta denna utgift kunde icke ifrågasättas. Den

utredning, som afsåges, vore ett statsintresse af allra största vikt. Den

afsåge att gifva hela svenska folket ett på opartisk undersökning grundadt,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 143.

klart besked om tillståndet i de svenska skogarna, ett besked, som gjorde

slut på den tryckande ovisshet, som helt visst förnummes af hvarje

tänkande medborgare vid de allt oftare återkommande tillfällen, då skogsfrågan

komme på tal med anledning af det ena eller andra intressets

framställningar och påståenden om skogssköfling eller motsatsen. En

sådan utredning vore af allmänt intresse och borde af allmänna medel

bekostas. För skogsvårdsstyrelsernas del torde det blifva uppoffring

nog, om de åtoge sig verkställandet.

Det af skogsvårdsstyrelsemötet tillsatta utskott, till kvilket denna

motion remitterades, hade vid behandlingen af motionen att tillgå ett

af skogschefen hos Uddeholms aktiebolag extra jägmästaren Henrik

Pettersson utarbetadt program för den ifrågasatta undersökningen, hvilket

program här bifogas (se bil. 1).

Uti afgifvet utlåtande anförde utskottet, bland annat, att utskottet,

som insåge den ofantligt stora betydelsen för landets ekonomi af den af

motionären föreslagna åtgärden, funnit den af Pettersson framlagda

planen väl genomtänkt och ändamålsenlig. Den föreslagna metoden

för undersökning hade redan i stor utsträckning tillämpats på enskilda

skogar i norra Sverige. Med vissa modifikationer kunde den otvifvelaktigt

med fördel tillämpas äfven i de skogar med annan karaktär,

som förefunnes i landets sydligare delar. Innan metoden komme till

tillämpning i stor skala å sådana marker, kunde den genom enkla

åtgärder underkastas kontroll och korrigeras, i den mån detta befunnes

nödvändigt. Det förefölle dock utskottet knappast sannolikt, att kostnaderna

för detta arbete kunde begränsas till det af motionären angifna

beloppet, 450,000 kronor, men ansåge utskottet, att frågan för landet

vore af så stor betydelse, att, äfven om kostnaden skulle afsevärdt öfverstiga

nämnda belopp, arbetet borde företagas. Tidpunkten vore nu

särdeles gynnsam för detta arbetes påbörjande, enär god tillgång på

arbetskraft funnes, bl. a. af den orsaken, att af nu från skogsinstitutet

utgående elever större delen icke kunde påräkna fast anställning inom

den närmare framtiden. Enligt approximativt öfverslag både utskottet

funnit, att med omkring 35 skogstaxatorer, hvar och en med 5 å 6

handtlangare, arbetet skulle kunna utföras på 3 å 4 år.

Under ytterligare betonande af den stora betydelsen af syftet med

motionen hemställde utskottet, bland annat, att skogsvårdsstyrelsemötet

ville besluta:

att till landets olika skogsvårdsstyrelser hemställa, det de ville,

hvar och en inom sitt landstingsområde, åtaga sig utförandet af en

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kommissionens

betänkande

den

SO mars 1909.

6 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 143.

sådan undersökning om skogens tillstånd, som motionären föreslagit,

under förutsättning att kostnaderna bestredes af allmänna medel;

att utse en kommission bestående af 6 personer för att upprätta

fullständig plan för ifrågavarande undersökningsförrättnings utförande,

äfvensom kostnadsförslag; samt

att uppdraga åt skogsvårdsstyrelsernas ordförande att ingå till

Kungl. Maj:t med anhållan om anslag till utförande af undersökningsarbetena

och i öfrigt med de framställningar, som af nämnda kommissions

förslag kunde föranledas.

Detta utskottets förslag blef af mötet godkändt, och utsågos till

ledamöter i förenämnda kommission kammarherren, friherre Th. Adelswärd

å Åtvidaberg, jägmästaren H. Wedholm, f. d. kaptenen B. A. de Verdier

å Gustafsfors, öfver jägmästaren i Västra distriktet C. G. BartheEon,

skogschefen hos Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag extra jägmästaren

Ernst Andersson samt förbemälde extra jägmästaren Henrik

Pettersson.

Efter fullgjordt uppdrag har kommissionen med skrifvelse den SO

mars 1909 till skogsvårdsstyrelserna afgifvit betänkande i ämnet jämte

plan för undersökningsarbetenas utförande och kostnadsförslag samt

därvid meddelat, att alla rikets skogsvårdsstyrelser på tillfrågan förklarat

sig villiga att hvar inom sitt län leda det ifrågasatta undersökningsarbetet,

därest kostnaderna för detsamma bestredes af allmänna medel, dock med

undantag af skogsvårdsstyrelsen inom Västmanlands läns landstingsområde,

som förmält sig för det dåvarande icke vara i tillfälle lämna

bestämdt svar. I skrifvelse den 22 april 1909 till skogsvårdsstyrelsernas

förvaltningsutskott har emellertid jämväl sistnämnda skogs vårdsstyrelse

förklarat sig villig att, under ofvan angifna förutsättning, inom länet

anordna och leda berörda undersökningsarbete.

Sedan kommissionen uti sitt betänkande förklarat sig fullkomligt

dela jägmästaren Wedholms mening angående de förhållanden, som

föranledt honom att framkomma med sitt förslag, har kommissionen

erinrat bland annat, hurusom i flera af Kungl. Majrts befallningshafvandes

5-ärsberättelser samt i skogsvårdsstyrelsernas berättelser vid olika tillfällen

framhållits svårigheten att åstadkomma tillförlitliga statistiska

uppgifter rörande skogarna. Samma uppfattning hade jämväl kommit till

synes i åtskilliga angående skogsväsendet afgifna kommittébetänkanden.

Så hade t. ex. 1896 års skogskommitté, bland annat, förklarat, att de svårigheter,

som mötte vid beräkningar rörande skogarnas nuvarande afkastning'',

vore, i brist på tillförlitligt statistiskt underlag, så betydande, att kommittén

icke funnit någon utväg att öfvervinna dem. Tillväxten å de

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 143.

öfverafverkade skogarna kunde nämligen icke ens närmelsevis säkert

beräknas. Skogsundervisningskommittén af år 1906 hade gjort gällande,

att kunskapen om storleken af landets skogstillgångar och möjligheterna

för deras utnyttjande på det för nationalhushållningen bästa sättet vore

synnerligen bristfällig, och hade kommittén betonat, att en utredning

af förhållandet mellan konsumtion och produktion vore för Sveriges

framtida skogspolitik af grundläggande vikt.

Af det sagda framginge, fortsätter kommissionen, hurusom vid

de utredningar, som företagits rörande med våra skogsförhållanden

sammanhängande frågor, svårighet ständigt mött att erhålla säkra

utgångspunkter, för nödvändiga beräkningar. Värdet af de verkställda

utredningarna och de framlagda förslagen måste, i samma mån som

utgångspunkterna varit osäkra, blifva ringa.

För att jffterligare påvisa ändamålet med och den praktiska nyttan

af den ifrågasatta undersökningen har kommissionen anfört följande.

Genom undersökningen vunnes eu tillförlitlig kännedom om landets

verkliga sk"gstillgång såväl beträffande olika slag af skog som ock

beträffande tiLgången inom olika åldersklasser och af olita dimensioner.

Vidare erhölles dels en god föreställning om den nuvarande årliga tillväxten

och om tillgången på sådan skog, hvars tillväxt vore så ringa,

att den ur skogshushållningssynpunkt sedt borde afverkas, dels ock

ledning för bedömaudet af den blifvande skogsproduktionen.

Det vore uppenbarligen af största betydelse att få kännedom om,

hvilka tillgångar af lämpligt virke för framtiden kunde påräknas för

industrier grundade på skogsprodukter såsom råmaterial. Trämasseindustrien

t. ex., som dess bättre under de senaste åren vunnit en hastig

utveckling, kräfde för sitt uppehållande så betydande virkesmassor, att

farhågor framställts, bl. a. från pappersmass'' industriens representanter,

att skogstillgången icke skulle räcka till att för en följd af år framåt

skaffa material ens till nu befintliga fabriker, än mindre till planlagda

nya sådaua. Den utredning härom, som man sökt åstadkomma, hade

emellertid, i brist på tillförlitliga utgångspunkter for beräkningarna, icke

ledt till säkra resultat.

Genom den nu ifrågasatta undersökningen skulle möjlighet beredas

att bedöma frågan om det berättigade i det nu ofta hörda talet, att

afverkningarna i vissa delar af riket med hänsyn till skogens ålder vore

för små, hvarigenom icke allenast en nationalekonomisk förlust tillskyndades

landet, utan ock införandet af en rationell skogshushållning

försenades.

För ett opartiskt bedömande af, i hvilken mån staten borde genom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

skogslagstiftning utöfva kontroll på den enskilda skogsvården, syntes

det vara nödvändigt, att en exakt kännedom funnes om förenämnda

förhållanden, på det att denna lagstiftning kunde utvecklas i sådan

riktning, som vore för landets skogshushållning och industri fullt ändamålsenlig.

Undersökningen komme vidare att gifva kännedom om fördelningen

af skogsmark af olika slag inom landet, befintliga kalmarker,

de försumpade markernas utsträckning och så vidare.

Såsom underlag och utgångspunkt för eu fortgående skogsstatistik

blefve det genom undersökningen erhållna resultatet af stor och varaktig

nytta. Skogsstatistiken hade hittills varit högst ofullständig såväl

ifråga om produktion som förbrukning.

Genom skogsvårdsstyrelserna kunde numera otvifvelaktigt en ganska

god förbrukningsstatistik åstadkommas. För sådana skogsprodukter,

som exporterades eller förbrukades af industrien inom landet, kunde

lätt nog säkra statistiska uppgifter erhållas. Svårare ställde det sig

med hänsyn till det så kallade husbehofsvirket, såväl det, som förbrukades

på landsbygden, som det, hvilket förbrukades i städerna, och

till den inhemska byggnadsverksamheten. Det vore dock säkerligen

icke omöjligt att äfven beträffande detta slag af skogsprodukter erhålla

erforderliga statistiska uppgifter, om en plan härför utarbetades att

följas och tillämpas lika af alla skogsvårdsstyrelser. Dock blefve en

dylik förbrukningsstatistik af jämförelsevis ringa värde, så länge en

säker kännedom om skogskapitalet och tillväxten saknades. Det läge

utom kommissionens uppgift att närmare inlåta sig på denna fråga.

Den hade här berörts, endast därför att nu ifrågavarande undersökning

syntes kommissionen utgöra den nödvändiga grunden till eu fullständig

skogsstatistik.

En linjetaxering eller den metod för undersökningen, som kommissionen

ville föreslå, skulle icke komma att lämna det resultat, som

med ett så stort arbete borde uppnås, om vissa områden vid taxeringsarbetet

förbiginges. Det syntes därför nödvändigt, att undersökningen

utfördes på all mark och att taxeringslinjerna oafbrutet finge framgå

äfven öfver sådana marker, som förut vore mer eller mindre fullständigt

undersökta eller uppskattade, vare sig dessa marker tillhörde staten

eller enskilda.

Förslagsställaren hade ursprungligen tänkt sig, att den nu ifrågavarande

undersökningen endast skulle omfatta de delar af landet, som

tillhörde skogsvårdsstyrelsernas verksamhetsområde. Denna mening vore

emellertid grundad på den förutsättningen, att norrländska skogsvårdskommittén

skulle, för att fullgöra sitt uppdrag, blifva nödsakad att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

verkställa undersökningar af nuvarande skogstillgången, tillväxten och

så vidare i de delar af Norrland och Dalarna, där icke skogs vårdsstyrelser

funnes. Kommissionen hade emellertid erfarit, att en sådan

undersökning, som här vore ifråga, icke komme att af bemälda kommitté

företagas. Under sådana förhållanden måste kommissionen föreslå,

att undersökningen utsträcktes jämväl till dessa områden — Norr- och

Västerbottens län samt Sårna socken i Kopparbergs län — hvilka utgjorde

omkring Vs af landets hela ytvidd. Inom dessa områden borde

den omedelbara ledningen af undersökningen handhafvas af deri här

nedan föreslagna kommissionen. Kostnadsförslagen vore emellertid uppgjorda

så, att kostnaderna för undersökningen i dessa delar af landet

upptoges särskildt.

Då det skulle vara af vikt, att undersökningsarbetet utfördes på

ett likformigt sätt öfver hela landet och att den slutliga bearbetningen

af undersökningsmaterialet icke verkställdes af hvarje sk"gsvårdsstyrelse

för sig utan gemensamt och i ett sammanhang, ville kommissionen

föreslå, att hufvudledningen af undersökningsarbetena anförtroddes åt

eu särskild för detta ändamål af Kungl. Maj:t tillsatt kommission,

som hade att öfvervaka arbetets enhetliga utförande, samarbetet mellan

skogsvårdsstyrelserna, utförandet af arbetet inom de områden, där skogsvårdsstyrelse

icke funnes, och det slutliga bearbetandet af undersökningsmaterialet.

Hvad beträffade den i förslagsprogrammet gjorda förutsättningen,

att redan befintliga skogsuppskattningsresultat skulle för afsevärda delar

af landet kunna ersätta linjetaxeringen, hade kommissionen efter sakens

öfvervägande kommit till den åsikten, att af dessa skogsuppskattningar

— äfven om de finge disponeras, hvilket beträffande flera af dem torde

vara tvifvelaktigt — icke alla de upplysningar, som taxeringen afsåge

att vinna, kunde erhållas. Dessa upptaxeringar vore nämligen verkställda

efter olika grunder, hvarför användandet af dem i samband med

linjetaxering på öfriga marker ovillkorligen skulle menligt inverka på

resultatens tillförlitlighet och i hvarje fall rubba undersökningens

homogenitet. Härtill komme att, äfven om uppskattningsresultaten

vore användbara, likväl tillväxtundersökningar saknades, hvadan ifrågavarande

områden i alla händelser måste öfvergås för erhållande af nödigt

undersökningsmaterial i denna del. Då sålunda någon nämnvärd besparing

genom att utesluta dessa områden från linjetaxeringen icke kunde

påräknas, hade kommissionen beslutat föreslå, att icke någon del af den

ifrågavarande undersökningen byggdes på sådana äldre upptaxeringar,

hvilka dock kunde blifva af en viss nytta såsom jämförelsematerial.

Bih. till Riksd. Prut. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 106 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 143.

Vid sitt betänkande fogade kommissionen ett detaljeradt förslag

för undersökningens utförande (se bil. II).

Kommissionen anförde vidare.

Metodens grundprincip vore, att öfver hela landet skulle uppläggas

ett nät af 10 meter breda taxeringslinjer, hvarigenom all såväl

barr- som löfskog på en viss del af hela landets areal blefve i verkligheten

noggrant taxerad. Samtidigt med taxeringen af skogen skulle

markens beskaffenhet antecknas. Största svårigheten hade varit att

bestämma, huru tätt dessa taxeringslinjer behöfde läggas eller, med

andra ord, hur stor del af arealen behöfde taxeras, för att felprocenten

måtte kunna begränsas till ett visst maximum. Då skogsmarkens karaktär

i olika delar af landet vore väsentligt olika och i de mellersta och

sydligare delarna af landet vore mycket omväxlande med relativt mindre

sammanhängande områden af egentlig skogsmark och däremellan liggande

hagmarker, åker- och ängsmark, hade det ansetts behöflig!, att i sistnämnda

delar en större areal upptaxerades än inom de norra länen,

för att felprocenten skulle hållas inom samma gräns. Detta så mycket

mer som en större taxeringsprocent torde erfordras, där de som enheter

använda taxeringsområdena (landstingsområdena) vore mindre, såsom i

södra och mellersta Sverige vore fallet.

Då kommissionen saknat tid och tillgångar att undersöka detta

förhållande genom att verkställa försökstaxeringar, hade kommissionen

sökt utreda denna fråga genom att sammanställa tillgängligt material

af verkställda fullständiga skogstaxeringar från olika delar af landet.

Huru detta kontrollarbete blifvit utfördt, framginge af en betänkandet

bilagd redogörelse (se bil. III).

Iförande taxeringsprocentens behöfiiga storlek hade kommissionen

utgått från, att resultatet kunde anses tillfredsställande, om felprocenten icke

öfverskrede 10 procent, hvarför alla jämförelser afsåge denna siffra. På

detta sätt hade kommissionen kommit till den öfvertygelsen, att å undersökningsområden

af omkring 200,000 hektar endast 0,1 procent af

arealen behöfde taxeras, för att sannolika felet skulle begränsas till 10

procent. Okades taxeringsprocenten till 0,5 procent, syntes man på

områden af denna storlek kunna påstå, att samma begränsning af felet

blefve icke blott sannolik, utan nära nog viss. Dessutom hade kommissionen

genom jämförelser af taxeringsresultaten från olika stora

områden funnit bekräftelse på den i förslagsprogrammet uttalade erfarenheten,

att större undersökningsområden kräfde mindre taxeringsprocent.

På grund af de olika landstingsområdenas arealer och beskaffenhet

i öfrigt ansåge därför kommissionen, att det önskade resultatet med

säkerhet borde kunna uppnås, om taxeringen verkställdes sålunda:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 143.

11

Västerbottens

Norrbottens

Värmlands

Kopparbergs

Galle borgs

Västernorrlands

Jämtlands

Östergötlands

J önkopings

Kronobergs

Alfsborgs

Örebro

Stockholms

Södermanlands

Kalmar, norra

„ södra

Skaraborgs

Västmanlands

Uppsala

Gottlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

Göteborgs och B

areal utmark

liar.

län

11

3,637,142)

5,882,415J

11

1,508,348

11

2,614,059

11

1,655,052

11

2,237,333

11

3,575,915

11

688,703

11

789,044

11

690.330

11

903,435

11

642,900

11

549,675

11

447,649

v \

856,895

11 )

11

442,222

11

469,162

11

327,464

11

220,522

11

207,112

11

343,688,

11

106,366

11

312,034

V

376,8821

en taxering af 0,1 procent.

9,519,557 har.

en taxering af 0,2 procent.

11,590,707 har.

en taxering af 0,3 procent.

3,714,412 har.

en taxering af 0,4 procent.

2,765,603 har.

en taxering af 0,5 procent.

1,894,068 har.

På grundvalen häraf hade kostnadsberäkningen blifvit uppgjord.

Till betänkandet hade fogats ett detaljeradt kostnadsförslag (se bil. IV)

och framginge af detsamma, att kostnaderna för undersökningen af hela

landet skulle komma att uppgå till 635,000 kronor, hvaraf för de

områden, där skogsvårdsstyrelse icke funnes, 110,000 kronor.

Sedan det, hvilket framginge af det förut anförda, hade ådagalagts,

dels att en tillförlitlig taxering på nu föreslaget sätt skulle låta

sig göra och dels att den kunde begränsas till angifna, relativt små kostnader,

tvekade kommissionen icke att på det ifrigaste förorda, att undersökningen

med det snaraste måtte komma till stånd. Hen stora

nationalekonomiska betydelsen af att på detta sätt erhålla en tillförlitlig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj.-tf Nåd. Proposition N:o 143.

kännedom om landets skogstillgångar och tillväxten knnde icke öfverskattas.

Det hade emellertid icke kunnat undvikas, att kommissionen måst

grunda en del af sina slutledningar på antaganden, hvilkas fullständiga

riktighet icke utan försök i verkligheten kunde till fullo bevisas. Detta

gällde bland annat frågan om, huru stor procent af arealen, som behöfde

taxeras, för att felprocenten skulle kunna hållas inom en viss gräns.

Kommissionen hade visserligen den bestämda öfvertygelsen, att

angifna procenttal, som stöddes af förut åberopade kontrollundersökning

med tillgängligt taxeringsmaterial, vore tilltagna så, att försök i verkligheten

skulle visa, att till och med mindre taxeringsprocent vore tillräcklig.

Skulle detta vara förhållandet, blefve också taxeringskostnaden

i samma mån mindre. Taxeringskostnaden skulle ytterligare kunna

nedbringas, om det, såsom antagligt vore, i verkligheten visade sig, att

med de beräknade arbetskrafterna större areal skulle kunna per dag

taxeras, än hvad i kostnadsförslag^ angilvits. Då dessutom helt naturligt

beträffande dessa skogstaxeringsfrågor icke sakkunniga måste ställa sig

tveksamma gent emot kommissionens siffror, hvilkas riktighet de icke

vore i tillfälle själfva kontrollera, ansåge kommissionen önskvärd!, att,

innan undersökningsarbetet igångsattes öfver hela landet, en mindre del

däraf först på försök upptaxerades. Otvifvelaktigt medförde en sådan

försökstaxering stora praktiska fördelar i många hänseenden. Erfarenhet

vunnes därigenom angående bästa sättet för utförandet af vissa mätningar,

om arbetets fördelning inom uppskattningslaget, om lämpligaste

antalet arbetare i laget m. m. dylikt.

Kommissionen ansåge, att det lämpligaste området för utförandet

af en sådan försöksundersökning vore Värmlands län, dels emedan inom

detsamma stora skogsområden nyligen vore fullständigt taxerade och

därigenom en god kontroll af den föreslagna taxeringsmetoden erhölles,

dels emedan inom detta län skogsförhållandena vore så omväxlande, att

de i norra delarna mest öfverensstämde med skogens karaktär i Norrland

och Dalarna och i de södra delarna vore jämförliga med mellersta

Sveriges skogstyper. Kommissionen hade därför uppgjort ett särskild!

kostnadsförslag, slutande på en summa af 50,000 kronor (se bil. V), för

nu omförmäld a försöksundersökning.

Att denna kostnad för Värmlands län blifvit så hög i jämförelse

med den, som beräknats för hela landet, berodde därpå, att försökstaxeringen

måste drifvas till en afsevärdt högre procent än den för

uppskattningen i och för sig nödvändiga, om dess ändamål — att effektivt

kontrollera metoden — skulle kunna uppnås. Taxeringsprocenten

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 143.

vid försökstaxeringen af Värmland hade därför beräknats så hög, som

från 0,2 5—0,5 procent (se karta bil. VI), under det att kommissionen,

såsom åt det föregående framginge, i kostnadsberäkningen för hela landet

utgått från en taxeringsprocent för Värmlands län i sin helhet af 0,2

procent.

Kommissionen ville i sammanhang härmed ytterligare påpeka önskvärdheten

af, att arbetet snarast möjligt igångsattes och att nödiga

medel därför anskaffades. Om denna försöksundersökning redan under

1909 kunde komma till stånd, torde redan under ett följande år undersökningen

öfver hela landet kunna igångsättas.

Kommissionen ville slutligen, såsom ett ytterligare skäl för arbetets

snara påbörjande, anföra, att god tillgång på sakkunnig arbetskraft nu

funnes, i det att ett flertal elever nu lämnade skogsinstitutet, hvilka för

den närmaste framtiden icke torde hafva vunnit fäst anställning. Längre

fram torde detta icke vara förhållandet, och uppenbart vore, att största

vikt för uppnåendet af ett godt resultat måste fästas vid, att arbetet

anförtroddes åt fackligt utbildade taxeringsmän.

På grund af hvad sålunda anförts hemställde kommissionen, att

skogsvårdsstyrelserna ville, med öfverlämnande åt berörda betänkande,

hos Kungl. Maj:t i underdånighet anhålla:

dels om nådig proposition till 1909 års riksdag om beviljande

af ett förslagsanslag å 50,000 kronor till bekostande af en försökt^taxering

af Värmlands län på sätt i betänkandet föreslagits;

dels ock att Kungl. Maj:t, därest Riksdagen beviljade nämnda

anslag, ville utse en kommission med uppdrag att öfvervaka och leda

utförandet af nämnda försökstaxering samt att med ledning af därvid

vunnen erfarenhet utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med slutgiltig

plan till upptaxering och undersökning af hela landets skogstillgång.

Med underdånig skrifvelse af den 2 april 1909 har å skogsvårdsstyrelsernas

vägnar deras förvaltningsutskott till Kungl. Maj:t öfvrlämnat

kommissionens betänkande med bilagor och därvid gjort underdånig

framställning i enlighet med kommissionens förslag.

Innan jag går vidare torde det tillåtas mig erinra om en vid 1909

års Riksdag väckt motion angående beviljande af medel lör påbörjande

af en sakkunnig undersökning af landets alla skogar. Motionären, som

redogör för hvad i sådant afseende förekommit vid ofvannämnda möte

mellan skogsvårdsstyrelserna, har i motionen anfört, bland annat.

För hela landets ekonomiska Rf vore skogarnas vård och förkofran

af den mest genomgripande betydelse; bibehållandet för kommande

Skogsvårdsstyrelsernas

framställning

den 2 april

1909.

Motion vid

1909 års

Riksdag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

generationer af skogskapitalet måste vara en bland statsmakternas

viktigaste uppgifter. Trävarunäringen spelade emellertid i vår ekonomi

en så betydande roll, att det icke kunde vara öfverensstämmande med

klok hushållning att icke af skogarna tillgodogöra sig, hvad som vid

hvarje tillfälle vore möjligt utan att äfventyra skogsbrukets uthållighet

och skogskapitalets fortvaro. Meningarna om, huru den nuvarande

generationen hushållade med Sveriges skogar, huru stor den årliga tillväxten

i dessa skogar vore och huru stor virkesmängd därur årligen

uttoges, vore emellertid mycket delade bland fackmännen. Många hölle

före, att skogssköfling rådde i landet, att det årliga virkesuttaget således

väsentligen öfverskrede tillväxten. Andra däremot menade, att skogskapitalet

— särskildt hvad beträffar statens skogar — icke utnyttjades

i den grad, som både från ekonomisk synpunkt och för skogens föryngring

kräfdes. Ett rationellt och för ett uthålligt skogsbruk skäligt

tillgodogörande af landets skogstillgångar kräfde såsom underlag en

nöjaktig kännedom om skogskapitalets storlek och skogarnas beskaffenhet.

Motionären vore lifligt öfvertygad om, att förevarande fråga vore

af sådan vikt och betydelse och att den undersökning, som förutsattes

för vinnande af kännedom i nämnda hänseenden, borde igångsättas med

så stor skyndsamhet, att möjlighet bereddes statsmakterna att redan år

1909 taga frågan, åtminstone i viss del, under ompröfning. En mera

utvecklad lagstiftning till reglerande af landets hushållning med sina

skogar vore trängande och det i högre grad, ju mer det kunde befaras,

att skogskapitalet årligen minskades i stället för att vidmakthållas.

Hvarje sådan lagstiftning blefve emellertid mer eller mindre irrande

och oviss till sina verkningar, om tillgång ej funnes till systematiskt

utförda sakkunniga undersökningar om tillväxten och virkeskonsumtionen.

Stödd på sådana undersökningar, kunde lagstiftningen också lättare

anpassas efter olika landsdelars behof. Då de ifrågasatta undersökningarna

och deras bearbetande tnrde taga 4 år i anspråk, syntes hvarje

uppskof med deras igångsättande böra om möjligt undvikas.

Med hänsyn till omförmälda undersökningars stora betydelse och

brådskande natur vore ett mindre anslag redan år 1909 till undersökningarnas

igångsättande synnerligen önskvärd!. Gifvetvis borde Kungl.

Maj:t fastställa den närmare planen för undersökningen och medelsanvändningen.

Statsutskottet förklarade sig dela motionärens uppfattning, att en

undersökning af landets skogar skulle vara af stor betydelse för befordrande

af rationell skogsskötsel, men då frågan om anvisande af medel

för en sådan undersökning redan vore föremål för Kungl. Maj:ts pröfning

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

och alltså kunde förväntas blifva förelagd redan 1910 års Riksdag,

hemställde utskottet, att ifrågavarande motion icke måtte bifallas. Riksdagen

fattade sitt beslut i enlighet med utskottets hemställan.

Med anledning af skogsvårdsstyrelsernas ofvan omförmälda underdåniga

framställning af den 2 april 1909, inkom domänstyrelsen den 7

i samma månad till Kungl. Maj:t med infordrad t utlåtande i ämnet.

Domänstyrelsen anförde därvid hufvudsakligen följande.

Betydelsen af en undersökning af hela landets skogar hade visserligen

i de till ärendet hörande handlingar starkt betonats, men härtill

skulle vidare kunna läggas, att, enär rikets handelsbalans till mycket

väsentlig del vore beroende af export af produkter, som härrörde från

landets skogar eller för sin framställning fordrade sådana produkter —

trävaror, trämassa, järn in. m. — blefve kännedom om skogarnas beskaffenhet

och afkastning en fråga, som vore grundläggande för ledningen

af nationens ekonomi. Man hade länge uttalat fruktan för, att

landets skogar icke skulle kunna uthålligt uppehålla vår nuvarande

produktion af trävaror och trämassa m. m. Bland annat hade ett dylikt

uttalande gjorts i ett betänkande, som den 2 december 1908 afgifvits af

en kommitté, tillsatt af svenska trävaruexportföreningen, svenska trämasseföreningen,

skandinaviska cellulosaföreningens svenska sektion och

svenska pappersbruksföreningen. Vore eu sådan fruktan berättigad, så

måste en begränsning af vissa träförbrukande industriers omfattning

ske sakta och under loppet af eu längre tid, ty motsatsen skalle framkalla

en nationell kris, hvars räckvidd knappt torde kunna öfverskådas.

Det vore härvid ej fråga allenast om vår export och handelsbalans;

den stora mängd medborgare, som för sin utkomst vore beroende af

dylika industrier, kunde ej på en gång anvisas andra arbetsområden.

Sådant skulle framkalla eu social fråga af i vårt land hittills ej kända

dimensioner. Den ifrågasatta undersökningen af skogarna borde alltså

komma till stånd.

Af det anförda, fortsätter domänstyrelsen, torde ock framgå, att

kostnaderna för arbetets utförande borde bestridas af statsmedel. Visserligen

skulle man möjligen kunna ifrågasätta, att arbetet endast delvis

borde bekostas af staten. Denna tanke strandade emellertid därpå, att

återstoden icke kunde påläggas någon viss industri, såsom trävarurörelsen,

trämassefabrikationen eller någon annan industri, som förbrukade

trä. Sådana industrier vore nämligen ingalunda de enda förbrukarna

af våra skogars alster. Nationens förbrukning af husbehofs
-

Domänstyrelsens

utlåtande

den 7 april

1909.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Skogsvärdskommitténs

utlutande den

1 november

1909.

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

virke kunde anses vara ungefär lika stor som samtliga industriers konsumtion

af skogsprodukter.

Beträffande den föreslagna metoden för arbetenas utförande ansåge

domänstyrelsen den föreliggande utredningen i ärendet styrka, att man

hade att påräkna allenast närmevärden. Men därest afståndet mellan

taxationsbältena och deras riktning på lämpligt sätt afpassades efter förhållandena,

torde likväl ganska göda resultat kunna erhållas. Dock vore

det tvifvelsutan berättigadt, att den undersökning, hvarom nu närmast

vore fråga, erkölle karaktär af försökstaxering på sätt i framställningen

angåfves.

De tillväxtundersökningar, som i samband med taxeringen skulle

utföras, kunde gifva anledning till den tanken, huruvida icke skogsförsöksanstaltens

arbeten skulle kunna ersätta sagda undersökningar. Så

vore emellertid alls icke förhållandet. Medan statens skoirsförsöksanstalt

hade till uppgift att genom undersökningar och jämförande försök

bidraga till lösandet af de för en rationell skogshushållning grundläggande

frågor, afsåge den nu ifrågasatta undersökningen i främsta

rummet att påvisa skogarnas nuvarande tillstånd, virkesmassa och afkastning,

men i dess program inginge icke lösmidet af de frågor, som

skulle vara grundläggande för vår framtida rationella skogshushållning.

På grund af hvad sålunda anförts har domänstyrelsen tillstyrkt

bifall till förevarande framställning, i hvad den afsåge nådig proposition

till Riksdagen att ställa till Kungl. Maj:ts förfogande ett förslagsanslag

af 50,000 kronor till bekostande af en försökstaxering af skogarna i

Värmlands län på sätt i kommissionens betänkande föreslagits. Styrelsen

har ock ansett, att ledningen af detta arbete borde anförtros åt en

kommission af sakkunniga personer, men enär frågan om en sådan

kommission skulle blifva aktuell först efter det Riksdagen kunde hafva

beviljat amlag till den ifråga-åtta taxeringen, har domänstyrelsen ansett

något vidare uttalande i denna del af frågan tills vidare icke erfordras.

Till följd af nådig remiss har härefter den af Kungl. Maj:t den

5 juli 1907 tillsatta norrländska skogsvårdskommittén den 1 november

1909 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet. I detta utlåtande framhöll

kommittén, att det vore synnerligen angeläget att, ju förr desto

hellre, erhålla eu så vidt möjligt tillförlitlig utredning rörande de svenska

skogarnas nuvarande virkestillgång, deras årliga tillväxt samt mängden

virke, som ur densamma årligen uttogs. Undersökningen borde gilvetvis

inriktas, så att bästa möjliga resultat afvunnes densamma. » Genom

den utredning, som föreslagits af den utaf skogs vårdsstyrelserna till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

satta kommissionen, kunde visserligen för de olika länen erhållas uppgift

om virkesförråd och tillväxt, vid den tidpunkt, då taxeringen utfördes,

men häraf framginge ej, huruvida dessa vore tillfredsställande

eller icke, i hvilket hänseende upplysning dock vore af stort värde.

Det hade upprepade gånger från skilda håll framhållits, å ena sidan,

att öfverafverkning och till och med sköfling redan länge pågått i vissa

delar af landet och, å andra sidan, att å vissa skogar virkeskapitalet

alltför länge öfverhållits, hvarigenom tillväxten i båda fallen nedsatts

under det normala. 1 hvad mån dessa farhågor ägde fog för sig skulle

utan ökad kostnad kunna utredas genom att jämföra nuvarande skogsförhållanden

med den skogstillgång och afkastning, som under någorlunda

normala förhållanden borde förefinnas i de olika länen. Sådan

jämförelse kunde ske, om vid taxeringen gjorda anteckningarom arealerna

af de nuvarande skogsbestånden för skilda trädslag, ålder, slutenhet och

bonitet sedermera sammanställdes med detaljundersökningar i slutna

bestånd för olika marker och åldrar. Detaljundersökningar i sådant

syfte hade ock redan påbörjats af statens skogsförsöksanstalt. För att

kunna för landet i dess helhet fullt utnyttja resultaten af dessa anstaltens

arbeten fordrades således blott, att vid landets uppskattning särskiljandet

af bestånden i ofvannämnda afseenden genom skogsfru’ söks anstaltens

medverkan skedde enligt samma grunder som för anstaltens profytor

samt att skogsförsöksanstaltens bearbetning af dess profytematerial så

påskyndades, att resultatet kunde föreligga färdigt, då den tillämnade

undersökningen af landets skogar beräknades vara afslutad.

Kommittén uttalade vidare, att kommittén delade kommissionens

mening om nödvändigheten af eu försökstaxering samt om lämpligheten

af densammas förläggande till Värmlands län. Emellertid ansåge kommittén,

att den af kommissionen föreslagna taxeringsprocenten vid försökstaxeringen,

eller 0,2 5 procent för öfre delen af länet och 0,5 procent

för den nedre delen, borde höjas till 1 procent för hela undersökningsområdet,

därest man önskade erhålla en verklig och systematisk utredning

rörande den taxeringsprocent, som vid rikstaxeringen skulle användas.

Då en sådan höjning af taxeringsprocenten komme att draga en afsevärdt

högre kostnad, borde försöksområdets omfång i samma mån inskränkas

och ej tilltagas större än oundgängligt vore. Ålfdals och

Färnebo härader i förening med Nyeds, Ölme och Vase härader bildade

ett mellan Vänern och norska gränsen sammanhängande område med eu

utmarksareal af omkring 710,000 hektar. Detta område syntes kommittén,

i anseende till såväl areal som terrängens och skogens växlande

Bill. till Piksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 106 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

beskaffenhet, vara såsom försöksområde lämpligt. Denna areal måste

nämligen anses tillräcklig, särskild! om hänsyn toges därtill, att de län,

hvilkas utmarksarealer i väsentlig mån öfverstege 700,000 hektar, merendels

vore underkastade olika bestämmelser i skogshushållningshänseende

för olika delar, hvilket förhållande torde nödvändiggöra en klyfning af

uppskattningsmaterialet för hvarje sådant län. Äfven om därvid i ett

och annat fall hvarje del skulle komma att innehålla större areal än

700,000 hektar, syntes det ej af sådan anledning behöfiigt öka försöksarealen,

utöfver hvad nu föreslagits. Försökstaxeringens ändamål syntes

nämligen kunna vinnas, äfven om området för densamma ej vore till

arealen fullt jämförligt med de län eller delar däraf, å hvilka erfarenheterna

af försökstaxeringen skulle tillämpas. Hufvudsaken vore, att

försöksområdet i afseende å arealen kunde motsvara behofvet vid utredning

af taxeringsprocenterna samt vara tillräckligt för inrymmande

af så växlande skogsförhållanden, att jämförelser komme att erbjudas

med skogarna i landets olika delar. 1 båda dessa hänseenden syntes

det ofvan föreslagna området fylla betingelserna.

Enligt hvad kommittén inhämtat hade i senare tid omkring 246,000

hektar skogsmark inom Ålfdals och Färnebo härader undergått taxering

till minst 5, i vissa fall 10 procent, hvarjämte å en mindre del af denna

areal äfven förekommit trädräkning. Ett sådant material borde vara af

stor betydelse för kontrollen af den af kommissionen förordade metoden

och borde kunna lämna utgångspunkt för jämförelser mellan de resultat,

som vid försökstaxeringen komme att vinnas, å ena, samt verkligheten,

å andra sidan, särskild! som större delen af de till 5 procent uppskattade

skogarna taxerats beståndsvis, hvilket tillvägagångssätt vore ägnadt att

höja taxeringarnas tillförlitlighet. Därtill komme, att dessa taxeringars

resultat å vissa trakter kontrollerats vid därefter företagna afverkningar.

Genom en försökstaxering anordnad i den omfattning, kommittén

nu föreslagit, skulle material till jämförelser och kombinationer erhållas

för taxeringsprocenter af 1, 0,5, 0,33, 0,25 procent och så vidare, motsvarande

linjeafstånd om 1, 2, 3, 4 kilometer och så vidare. De olika

grupperna skulle sedermera kunna sammanställas dels med hvarandra

och dels med resultaten af de redan nu verkställda, tillförlitliga taxeringarna

till högre procent.

Om försökstaxeringen verkställdes på sätt kommittén nu föreslagit,

skulle kostnaden för densamma enligt ett vid kommitténs underdåniga

utlåtande fogadt kostnadsförslag uppgå till 66,000 kronor.

I anledning af frågan om tillsättande af eu kommission för att

öfvervaka försökstaxeringen, om en sådan komme till stånd, in. in. ville

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 143.

kommittén allenast erinra, att denna kommission syntes böra erhålla i

uppdrag jämväl att uppgöra förslag till utredning om årliga virkesförbrukningen

för landet i dess helhet, samt eventuellt verkställa sådan

utredning för uppskattningsområdet. Det stode nämligen klart för kommittén,

att, därest nu ifrågasatta omfattande undersökningar skulle kunna

blifva af den för landets skogshushållning genomgripande betydelse,

som skogsvårdsstyrelsernas kommission förmenat, en sådan utredning

oundgängligen erfordrades.

Under åberopande af hvad sålunda andragits ville kommittén i

underdånighet anmäla, att kommittén, under förutsättning att de af

kommittén nu framhållna synpunkter vunne beaktande, funnit den af

skogsvårdsstyrelserna gjorda framställningen förtjäna nådigt afseende.

Från hvad kommittén sålunda föreslagit och hemställt voro två af SMj»***g**ttr.

kommitténs ledamöter i vissa afseenden skiljaktiga, hvarvid dessa båda

förenade sig om ett yttrande, i hvilket de på anförda skäl framhållit

bland annat, att de ansåge tvifvelaktigt, huruvida en försökstaxering

anordnad i enlighet med hvad kommissionen föreslagit komme att lämna

tillförlitligt resultat. De ändringar i förslaget, som af kommittén förordats

vore, ej heller de, ägnade att bidraga till en nämnvärdt bättre

utredning. Såsom ett uttryck för skogsförhållandena i genomsnitt i vårt

land vore hela Värmland otvifvelaktigt att föredraga framför det af

kommittén föreslagna området. Taxeringsprocenten vore visserligen i

kommitténs förslag höjd till 1 procent, men härmed vore föga vunnet,

ty härigenom erliölles endast två resultat af 0,5 procent. Af två taxeringsresultat

kunde emellertid svårligen afgöras, hvar högsta felgränsen ginge

för 0,5 procenttaxeringar i jämförelse med andra säkrare taxeringar

eller verkligheten. Reservanterna föresloge för sin del såsom lämpligaste

undersökningsområde vissa skogar inom Ålfdals härads nedre

tingslag och Färnebo härad (undantagandes Rämen—Liljendals och Hällefors

skogar) och därjämte mellanliggande trakter. Förstnämnda skogar

vore förut taxerade till omkring 5 procent; de öfriga skogarna, eller

omkring 70,000 hektar, borde enligt reservanternas förslag nu försöksvis

taxeras till 5 procent. Härigenom vunnes en sammanhängande försöksyta

af omkring 300,000 hektar, hvarå all skog blefve uppskattad till

5 procent dels genom bestånds- dels genom linjetaxering.

För att erhålla en så vidt möjligt god föreställning om tillförlitligheten

hos en 5-procenttaxering, borde vidare dessa taxeringar jämföras

med stamräkningar å större och mindre arealer. Trädräkning hade

utförts å Hällefors skogar, å hvilka linjetaxering och stamräkning dels

s. 20 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning

af

förslagen.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

för skilda block dels för kela arealen nu borde verkställas. Äfven på

en af staten inköpt större skogskomplex kade utförts både stamräkning

ock 5-procenttaxering, kvaraf resultaten kunde erkållas ock jämföras.

Härigenom kunde med stor säkerket bestämmas det sannolika fel, som

en 5-procenttaxering kunde antagas gifva å ett område af försöksytans

storlek. För att få ett uttryck för felgränsen vid taxeringsprocenten 0,5

och därunder borde slutligen linjetaxering till 2 procent utföras öfver

hela försöksområdet 300,000 hektar. Genom olika kombinationer af

linjer kunde därefter erkållas fyra resultat för 0,5-procenttaxering, åtta

för 0,2 5-procenttaxering ock sexton för 0,12 5-procenttaxering. Häraf

skulle med tillräcklig tydlighet framgå de högsta felgränserna för olika

procenttaxeringar.

Vid den föreslagna taxeringen skulle träden uppskattas från ock

med 15 centimeter för 5-procenttaxeringen ock vid 2-procenttaxeringen

därjämte göras anteckning om beståndsgränser. Borrning af träden

skulle utföras endast delvis, enär procenten af de träd, som behöfde

borras, bäst utröntes af det profträdsmaterial, söm omnämndes i kommissionens

yttrande.

Kostnaderna för denna försökstaxering beräknades af reservanterna

uppgå till 33,000 kronor.

I särskild! yttrande har en af reservanterna framhållit bland

annat, att kan ej ansåge möjligt att genom den af kommissionen

föreslagna undersökningen erhålla tillfredsställande utredning vare sig

angående mängden af den skog, som växte så litet, att den ur skogshushållningssynpunkt

borde afverkas, eller angående huruvida afverkningarna

å vissa trakter vore för små i förhållande till skogens ålder.

Samma reservant kar framhållit vikten af, att de sammandragskartor,

som anskaffades för de skilda länen, granskades förr än de användes

vid en ifrågasatt linjetaxering.

Af det ofvan anförda framgår att beträffande den ifrågasatta för
ö

O

sökstaxeringen framlagts tre särskilda förslag nämligen:

l:o. Det af sliogsvårdsstyrelsernas kommission utarbetade, af domänstyrelsen

tillstyrkta förslaget.

Enligt detta förslag skulle försökstaxeringen afse kela Värmlands

län, omfattande cirka 1,500,000 hektar utmark. Taxeringslinjerna skulle

å ett område af cirka 1,000,000 hektar, norrifrån räknadt, uppgås på

ett inbördes afstånd af 4 kilometer, hvithet, då hvarje linje gjordes 10

meter bred, komme att motsvara en taxering af 0,2 5 procent af arealen.

På återstående delen af länet, eller 500,000 hektar, skulle linjerna läggas

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

2 kilometer från hvarandra, motsvarande 0,5-procenttaxering. Kostnaden

har beräknats till 50,000 kronor.

2:o. Skogsvårdslcommitténs förslag.

Förslaget innebär, att taxeringsprocenten skulle höjas till 1 procent.

För att begränsa den härmed förenade kostnadsökningen vill

kommittén inskränka försöksområdet till endast en del af Värmland,

nämligen Ålfdals, Färnebo, Nyeds, Olme och Väse härader om tillsammans

710,000 hektar. Kostnaden beräknas till 66,000 kronor.

3:o. Förslag framställdt af två reservanter inom kommittén.

Äfven reservanterna vilja förlägga profundersökningen till Värmland,

men inskränka sig till en areal af 300,000 hektar, af hvilka 230,000

hektar förut taxerats till 5 procent. Enligt reservationen skulle återstående

70,000 hektar af området i fråga taxeras till 5 procent, så att

en sammanhängande försöksyta om 300,000 hektar erhölles, hvars skogstillgångar

man kände genom en 5-procenttaxering. Därefter skulle hela

området taxeras på nytt till 2 procent för att på så sätt erhålla jämförelser

mellan resultaten af taxeringar till olika procenter. Vidare

skulle ett område om 16,000 hektar, som under senaste åren trädräknats,

taxeras till 5 procent för att kontrollera säkerheten hos en 5-procenttaxering.

Kostnaden beräknas af reservanterna till sammanlagdt

33,000 kronor.

Den fråga, som utgör ämnet för denna min underdåniga framställning,

har, såsom varande af utomordentlig bet}Äelse för hela vår

skogshushållning, ådragit sig liflig uppmärksamhet såväl inom fackkretsar

som i den dagliga pressen. Särskild! vid ett af Föreningen för

skogsvård i december 1909 anordnad! möte underkastades frågan en

ingående pröfning. Vid detta möte redogjorde extra jägmästaren Henrik

Pettersson, hvilken, såsom jag redan meddelat, varit ledamot i den af

skogsvårdsstyrelserna tillsatta kommissionen, för den af kommissionen

uppgjorda planen för taxeringen samt för den metod kommissionen tänkt

sig för kontroll af taxeringens resultat, Fn liknande redogörelse lämnades

vid tillfället jämväl af botanisten vid statens skogsförsöksanstalt docenten

Henrik Hesselman. Då de synpunkter, som därvid framlades, fullständiga

och förtydliga den af kommissionen uppgjorda planen för arbetet samt

bidragit att bringa frågan om försökstaxeringen uti ett i viss mån ändradt

läge, ber jag att med några ord få antyda innebörden af de sålunda

lämnade redogörelserna, Beträffande de närmare detaljerna samt den

vid mötet förda diskussionen ber jag att få hänvisa till första häftet

af skogsvårdsföreningens tidskrift för år 1910.

Skogsvårdiföreningem

möte

december1909.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Redogörelsernas hufvudsakliga innebörd är följande. Kommissionen

både, såsom förut meddelats, föreslagit, att öfver hela landet borde

uppläggas ett nät af 10 meter breda taxeringslinjer, hvarigenom all

skog på en viss del af landets areal skulle kunna i verkligheten noggrant

taxeras. Ju närmare dessa linjer läge hvarandra desto säkrare

blefve uppenbarligen de slutsatser, som af den sålunda skedda taxeringen

kunde dragas rörande landets skogstillgång. Då det af ekonomiska skäl

tydligen vore af vikt, att antalet dylika linjer inskränktes till det minsta

möjliga, hade fråga uppstått om det största afstånd mellan linjerna, som

kunde medgifvas, utan att säkerheten af det resultat, som med taxeringen

afsåges, därigenom äfventyrades. Frågan härom eller, hvilket vore detsamma,

frågan om den lägsta tillrådliga taxeringsprocenten hade af kommissionen

underkastats en, så vidt förhållandena det medgifvit, ingående

pröfning. Erfarenheten hade visat, att den taxeringsprocent, som erfordrades

för erhållande af tillfredsställande resultat, varierade i förhållande

till arealen af det område, som skulle taxeras; taxeringsprocenten

kunde sänkas i den mån området ökades. I betraktande häraf

och med stöd af vissa rön, som framgått af redan verkställda taxeringar

å större områden, hade kommissionen för sin del kommit till den öfvertygelse,

att så stora områden som hela län skulle kunna med säkert

resultat uppskattas med en taxeringsprocent af 0,1 å 0,5 procent. Denna

öfvertygelse hade ytterligare stärkts genom den kontrollundersökning

på papperet, som kommissionen, såsom ofvan omtalats, låtit verkställa

(se bil. III). Kommissionen hade följaktligen ansett sig kunna förorda

en linjetaxering af de särskilda länen efter en taxeringsprocent, som,

beroende på länens större eller mindre areal utmark, varierade mellan

0,1 och 0,5 procent.

Kommissionen hade vid uppgörandet af sitt förslag utgått därifrån,

att resultatet af den verkställda taxeringen skulle kunna säkert kontrolleras

genom det undersökta materialets uppdelning och studiet af de

särskilda delarnas inbördes variation. Om kontroll på sådant sätt i

verkligheten skulle kunna erhållas berodde ytterst därpå, huruvida virkesmassornas

variationer hade en sådan lagbundenhet, att man å dessa

skulle kunna tillämpa sannolikhetskalkylens lagar. Därom kände man

emellertid intet med säkerhet. Den af kommissionen företagna försökstaxeringen

på papperet talade emellertid i högsta grad för att så vore

förhållandet. För erhållande af full visshet härutinnan måste försök i

stor skala verkställas å marken. Detta hade varit en af de hufvudsakliga

anledningarna, till att kommissionen framkommit med sitt förslag om

vidtagande af den nu ifrågasatta försökstaxeringen af Värmlands län.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Genom att vid denna försökstaxering på visst närmare angifvet sätt

uppdela de särskilda taxeringslinjerna i smärre, kilometerlånga stycken

samt att undersöka och med hvarandra jämföra resultaten för olika

sådana delar af en och samma taxeringslinje vore möjlighet gifven att

med full visshet afgöra, huruvida sannolikhetskalkylen skulle kunna tilllämpas

jämväl vid beräkningar af skogsproduktionen. Vore så fallet

erhölle man ett medel att med tillämpande af sannolikhetskalkyl län

för län kontrollera en rikstaxerings resultat.

Det af kommissionen framställda förslaget till uppdelande af Värmlands

län i två delar att taxeras efter olika procenttal erfordrade, för

vinnande af naturligare skogsområden, jämkning så till vida, att det

tätare linjenätet sträckte sig något längre mot norr än kommissionen

föreslagit, så att den så kallade marina gränsen komme att utgöra skillnaden

mellan de båda områdena. Härigenom skulle emellertid kostnaderna

för försökstaxeringen i någon mån ökas. Enligt verkställd beräkning

skulle i sådant fall för försökets verkställande erfordras 60,000

kronor i stället för af kommissionen beräknade 50,000 kronor.

Till följd af nådig remiss har domänstyrelsen den 20 december Dommstyreisen

1909 afgifvit förnyadt utlåtande i ärendet. I detta utlåtande framhåller

domänstyrelsen, bland annat, att genom den utredning ärendet numera

vunnit, frågan om försökstaxeringen erhållit en delvis annan innebörd

än från början därmed afsetts. I vissa delar vore den kritik, som framkommit

mot kommissionens förslag, icke sammanstämmande. Den norrländska

skogsvårdskommittén hade i likhet med reservanterna inom

kommittén, hufvudsakligen ägnat sin uppmärksamhet åt den taxeringsprocent,

som erfordrades för en tillförlitlig taxering af ett område af

viss storlek. I sådant afseende hade kommittén föreslagit, att taxeringsprocenten

skulle höjas till 1 procent, hvaremot reservanterna föreslagit

dess höjning till 2 procent, för att erhålla ett tillräckligt antal taxeringsresultat

af hvarje taxeringsprocent, som skulle pröfvas. Såväl kommittén

som reservanterna hade vidare gjort särskilda uttalanden om försöksområdets

lämpligaste omfattning.

Mot såväl det af kommitténs majoritet föreslagna som det af reservanterna

ifrågasatta försöksområdet kunde anmärkas, att dessa områden

icke vore fullt kommensurabla med vare sig Värmlaud i dess

helhet eller än mindre med flertalet län i södra och mellersta delarna

af landet.

En försökstaxering af hela Värmland med dess olika vattensystem

och vattendelare, dess bygd och obygd, syntes domänstyrelsen af synner
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

ligen stort värde. Styrelsen liade i sitt den 7 april 1909 i detta ärende

afgifna utlåtande framhållit, att afståndet mellan taxeringslinjerna och

deras riktning därvid måste på lämpligt sätt afpassas efter förhållandena.

Deras riktning borde i allmänhet bilda rät vinkel mot längdsträckningen

af landskapets höjder, hvilket i regeln ej kunde för ett större område

uppnås med allenast ett linjenät. Det vore möjligt, att denna allmänna

regel, som för mera begränsade områdens taxering ofta påkallat användande

af olika linjenät för skilda delar däraf, ej heller kunde helt

åsidosättas vid taxering af större områden. Sannolikt vore ock att med

afseende på sådana områden den odlade bygdens fördelning måste

spela en afgörande roll vid bestämmande både af linjenätets riktning

och af afståndet mellan linjerna, hvaraf vid konstant bredd hos taxationsbältena

taxeringsprocentens storlek vore beroende. Den odlade bygden

kunde nämligen sönderdela skogsarealen i större och mindre komplex,

och då fråga vore om taxering af sådana skilda delar af större områden,

borde alla dessa delar blifva lika rätt taxerade och alltså

taxeringsprocenten höjas för de smärre. Det vore ock sannolikt, att

försökstaxeringen skulle kunna lämna allsidigare resultat, om vid arbetet

försöksområdets geologiska förhållanden beaktades, så att Värmlands län

dels kunde betraktas såsom en enhet, dels såsom deladt genom geologiska

gränser i områden under och öfver marina gränsen samt tillika

i områden med olika berggrund, åtminstone öfver marina gränsen.

Domänstyrelsen hade ansett den ifrågasatta taxeringsmetoden böra

underkastas en än grundligare utredning, förr än den försökstaxering,

som ursprungligen afsetts i skogsvårdsstyrelsernas framställning, skulle

äga rum. En sådan utredning af taxeringsmetoden ansåge styrelsen

likväl numera delvis vara förebragt genom den utveckling och tillämpning

af sannolikhetskalkyler, som vid skogsvårdsföreningehs möte den

17 december 1909 framlagts. Och det afsedda målet måste anses vara

af så allmän och stor betydelse, att det icke finge uppgifvas. Domänstyrelsen

ansåge sig därför fortfarande böra hemställa, att skogsvårdsstyrelsernas

förevarande framställning måtte bifallas och en försökstaxering

af hela Värmlands läns skogar komma till stånd.

Styrelsen vore likväl ingalunda viss om, att kostnaderna för den

ifrågasatta försökstaxeringen skulle kunna till fullo bestridas för det i

framställningen i sådant hänseende angifna beloppet 50,000 kronor.

Särskilt syntes resekostnaderna och ersättningen för inarbetet hafva

beräknats lågt, medan arbetsprodukten vid utarbetet beräknats högt.

Styrelsen föranlätes slutligen, af hvad som framkommit under skogsvårdsföreningens

nyssnämnda möte, att ifrågasätta huruvida icke det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 143.

vore lämpligt, att ärendet, innan det af Kungl. Maj:t slutligen pröfvades,

ånyo utställdes till yttrande af skogsvårdskommittén..

Den af skogsvårdsstyrelserna tillsatta kommissionen inkom sedermera

med en den 15 januari 1910 dagtecknad underdånig skrifvelse, i

hvilken kommissionen anför hufvudsakligen följande.

Den norrländska skogsvårdskommittén och dess reservanter hade

påyrkat ändring i det föreslagna sättet för försökstaxeringens utförande

af det skäl, att kommissionens förslag icke skulle möjliggöra nöjaktig

kontroll af taxeringsresultatet. Häremot ville kommissionen nu åberopa

dels den af docenten Hesselman och extra jägmästaren Pettersson vid

skogsvårdsföreningens omförmälda möte lämnade utredning och dels ett

vid skrifvelsen fogadt intyg af professorn i mekanik och matematisk

fysik vid Stockholms högskola Ivar Fredholm. Enligt kommissionens

uppfattning framginge häraf oförtydbart, icke blott att en taxering enligt

skogsvårdsstyrelsernas förslag med all säkerhet kunde nöjaktigt kontrolleras,

utan ock att detta förslag vore det enda, som i försöksafseende

vore tillfredsställande.

På grund häraf hemställde kommissionen i underdånighet, att eu

afvikelse från den ursprungliga planen i de riktningar, som inom norrländska

skogsvårdskommittén föreslagits, icke måtte ifrågakomma. Däremot

ville kommissionen förklara sin lifliga anslutning till den ofvan omtalade,

vid skogsvårdsföreningens möte föreslagna jämkningen af gränsen

mellan de områden, som enligt skogsvårdsstyrelsernas förslag skulle

taxeras till olika procenter, sä att trakterna under den s. k. manna

gränsen i Värmland, så vidt möjligt, komme att tillhöra det södra,, högre

taxerade området. Denna ändring, som syntes väl motiverad af dessa

trakters mera omväxlande skogsbestånd, skulle dock medföra en kostnadsökning

af 10,000 kronor.

Kommissionen ville alltså i underdånighet hemställa, att forsökstaxeringen

måtte utföras enligt det af skogsvårdsstyrelserna åberopade

betänkandet dock med den ändring, att största delen af det värmländska,

under marina gränsen belägna området med en areal af cirka 900,000

hektar måtte taxeras till 0,5 procent, medan återstående, i norra Värmland

belägna 608,000 hektar skulle taxeras till 0,2 5 procent, samt att

i öfverensstämmelse härmed anslaget till försökstaxeringen måtte sättas

till 60,000 kronor.

I ofvan nämnda af professorn Fredholm afgifna intyg uttalar denne

såsom sin åsikt, att sannolikhetskalkylen kunde tillämpas på skogstaxering,

på sätt af kommissionen föreslagits; att de för nämnda kalkyl

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 106 Iläft. 4

Kommissionen

den 15 januar i

1910.

Intyg af

professorn

Fredholm.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Norrländska

skogsvårdskommiltén

29 januari

1910.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

gällande lagar, som med framgång tillämpats på många andra områden,

äfven borde med lika stor fördel kunna tillämpas på det problem, kommissionen

haft sig förelagdt; att man af taxeringsmaterialet inom ett

gifvet område borde kunna draga slutsatser beträffande det sannolika

fel, hvarmed taxeringen kunde vara behäftad och sålunda därigenom

afgöra, huruvida taxeringsprocenten varit för behofvet tillräcklig eller

ej; samt att man genom den föreslagna försökstaxeringen af Värmlands

län skulle kunna afgöra, om man genom en linjetaxering till föreslagna

låga procenter skulle kunna erhålla resultat tillräckligt noggranna för

det afsedda ändamålet.

Norrländska skogsvårdskommittén har den 29 januari 1910 afgifvit

förnyadt underdånigt utlåtande i ärendet och anför därvid hufvudsakligen

följande.

Den af skogsvård sstyrelserna tillsatta kommissionen hade uti sitt

ofvan omförmälda betänkande såsom försökstaxeringens viktigaste uppgift

angifvit samlande af material för bestämmande af de uppskattningsprocenter,

som, vid en taxering af hela landets skogstillgång, skulle för

landets olika delar finnas erforderliga. Kommittén hade i följd häraf

funnit hufvudvikten vid försökstaxeringen ligga dels därpå, att ett flertal

genom olika kombinationer af taxeringslinjer framkomna resultat kunde

med hvarandra jämföras, dels ock därpå, att för dessa kombinationer

funnes att tillgå taxeringsresultat efter ett procenttal, som vore högre än

det högsta procenttal, hvilkets användbarhet skulle pröfvas, således högre

än 0,5 procent.

En af ledamöterna i omförmälda kommission, extra jägmästaren

Henrik Pettersson, hade emellertid i sitt uttalande vid skogsvårdsföreningeus

ofvan omförmälda sammanträde angifvit försökstaxeringens ändamål vara

att klargöra, huruvida kommissionens, hufvudsakligen på teoretiska grunder

baserade öfvertygelse, att skogarnas variationer vore tillräckligt lagbundna

för att möjliggöra en kontroll af taxeringsresultatet genom

sannolikhetsberäkning, vore riktig eller icke. Ehuru det ej utsagts i

betänkandet, hade emellertid, enligt hvad extra jägmästaren Pettersson

meddelat, kommissionen tänkt sig, att den af kommissionen föreslagna,

beståndsvis förda längden skulle, oafsedt beståndsgränser, afslutas för

hvarje kilometer, hvarigenom taxeringsytan skulle uppdelas i kilometerlånga,

d. v. s. en hektar stora profytor.

Genom de af extra jägmästaren Pettersson sålunda gjorda förtydliganden

och tillägg äfvensom genom hvad professor Fredholm och

docenten Hesselman andragit i frågan, hade denna kommit i ett i viss

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

mån förändradt sakläge; försökstaxeringens ändamål skulle nu vara att

undersöka, huruvida och i hvilken mån en på åtskilliga andra områden

med fördel använd metod, den s. k. probabilitetskalkylen, vore tillämplig

äfven med afseende på uppskattning af skog, d. v. s. spörsmålet hade

öfvergått från att vara af öfvervägande praktisk innebörd till att vara

hufvudsakligen vetenskapligt. Vid sådant förhållande och med hänsyn

till de uttalanden i ärendet, som af vetenskapsmän numera afgifvits,

ville kommittén icke ställa sig afvisande mot bifall till framställningen

sådan densamma numera, efter kommissionens senaste underdåniga inlaga,

förelåge. Kommittén ansåge sig därvid emellertid icke böra underlåta

att fästa uppmärksamheten därå, att den ifrågasatta taxeringen af hela

landets skogstillgång syntes för att fullt tjäna sitt ändamål förutsätta

tillgång på noggranna kartor, utvisande markfördelningen, en förutsättning,

som flerstädes inom vårt land torde komma att brista.

Såsom af den ofvan lämnade redogörelsen framgår afser skogsvårdsstyrelsernas

i detta ämne gjorda underdåniga framställning ytterst

åstadkommandet af en i möjligaste mån allsidig utredning rörande den

nationalekonomiskt betydelsefulla frågan om det sätt, på hvilket Sveriges

skogskapital för närvarande förvaltas. En utredning i sådant afseende

kräfver emellertid kännedom om åtskilliga faktorer, som vi med skogsstatistikens

nuvarande ståndpunkt sakna möjlighet att med säkerhet bedöma.

Bland sådana faktorer märkas särskildt kännedomen om den

nuvarande virkestillgången i landets skogar, skogarnas tillväxtförmåga,

äfvensom storleken af den skogsafverkning, som för närvarande äger rum.

För egen del är jag lifligt öfvertygad om den stora betydelsen

af eu utredning sådan som den nu ifrågasatta, hvilken skulle blifva af

grundläggande betydelse för ett ekonomiskt tillvaratagande af en af

vårt lands viktigaste inkomstkällor. Det är emellertid uppenbart, att

en utredning af så omfattande art icke kan verkställas utan afsevärda

pekuniära uppoffringar och att, därest företaget skall kunna komma

till stånd, de för ändamålet erforderliga penningmedel måste gäldas af

statsverket. I betraktande af frågans utomordentliga betydelse för hela

landet och med hänsyn jämväl till den offervillighet, statsmakterna

ständigt visat beträffande skogsväsendet, tvekar jag dock icke att tillstyrka

Kungl. Maj:t att hos Riksdagen äska medel för ifrågavarande

ändamål.

Den af skogsvårdsstyrelserna tillsatta kommissionen har såsom ett

första led i utredningen föreslagit, att landets nuvarande skogstillgång

Departements
chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

skulle uppskattas genom eu öfver hela landet utsträckt linjetaxering.

Genom denna taxering skulle kännedom erhållas om landets verkliga

skogstillgång såväl beträffande olika slag af skog som ock beträffande

tillgången inom olika åldersklasser och af olika dimensioner. Vidare

skulle man genom denna taxering erhålla föreställning om den nuvarande

årliga tillväxten äfvensom ledning för bedömandet af den skogsproduktion,

som framdeles genom rationell skötsel af skogarna skulle

kunna påräknas. Kommissionen har beräknat kostnaderna lör denna

undersökning af hela landet till 635,000 kronor. Arbetet skulle kunna

vara slutförd t på omkring 3 år. Då emellertid kommissionen grundat

en del af sina slutledningar på antaganden, hvilkas riktighet icke utan

försök i verkligheten kunde till fullo bevisas, har kommissionen framställt

förslag om en försökstaxering af skogarna inom Värmlands län.

Det lärer vara uppenbart, att ett företag af så omfattande, art

som den nu ifrågasatta uppskattningen af hela Sveriges skogar icke

bör komma i fråga, utan att försök dessförinnan anställts angående

tillförlitligheten af det ifrågasatta förfaringssättet. Beträffande sättet för

försökets verkställande hafva meningarna emellertid varit delade. .Särskild!

inom norrländska skogsvårdskommittén hafva olika förslag framställts

för för söks taxeringens anordnande, och hafva inom kommittén

uttalats tvifvel om tillförlitligheten af de slutsatser, som skulle kunna

dragas af en undersökning anordnad i enlighet med den af kommissionen

utarbetade planen. Efter de närmare upplysningar rörande denna plan,

som framkommit vid skogsvårdsföreningens förut omtalade sammanträde,

har dock, såsom redan meddelats, kommittén numera förklarat sig icke

ställa sig afvisande mot det af kommissionen föreslagna försökets verkställande.

Vid detta förhållande och med hänsyn till öfriga i frågan gjorda

uttalanden af såväl vetenskapsmän som framstående forsta]än, synes

mig kommissionens berörda förslag till försökstaxering af skogarna i

Värmlands län kunna förordas; dock med iakttagande af den i kommissionens

skrifvelse den 15 januari 1910 tillstyrkta modifikation i fråga

om taxeringslinjernas uppdragande, hvarigenom en större del af länet,

än förut beräknats, skulle komma att taxeras till 0,5 procent. Skulle

emellertid vid arbetets igångsättande vissa jämkningar i planen befinnas

önskvärda, finnes ju alltid tillfälle för Kungl. Maj: t att därom meddela

erforderliga föreskrifter. Genom berörda försökstaxering skulle, enligt

min uppfattning, klarhet vinnas, bland annat, om det lägsta möjliga

procenttal, som borde vid taxeringen användas, om möjligheten af kontroll

utaf resultatets riktighet samt om de med en linjetaxering för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

bundna kostnader, allt ämnen, som äro afgörande för frågan, huruvida

den föreslagna rikstaxeringen är ekonomiskt utförbar eller ej.

Kostnaden för denna förundersökning, som i kommissionens ursprungliga

förslag antagits kunna verkställas på ett år, bar, med iakttagande

af nyssnämnda modifikation, af kommissionen beräknats till

60,000 kronor. Samma modifikation kommer uppenbarligen att i viss

mån inverka på den för undersökningens slutförande erforderliga tiden.

Beträffande nämnda kostnadsberäkning har jag intet att erinra.

Då emellertid beloppet 60,000 kronor påtagligen kunnat beräknas allenast

approximativt, lärer det anslag, om hvars äskande hos Riksdagen jag

härmed anhåller få göra framställning, böra upptagas såsom förslagsanslag.

Då det är af vikt, att försöksundersökningen må kunna taga

sin början redan under innevarande år, borde anslaget göras för Kungl.

Maj:t tillgängligt redan under år 1910.

Sedan Riksdagen fattat sitt beslut i ämnet, torde jag blifva i tillfälle

att underställa Kungl. Maj:ts afgörande frågan om tillsättande af

den arbetsledning, som af kommissionen förutsättes, äfvensom de öfriga

frågor, som beträffande de närmare detaljerna vid arbetets utförande

må finnas nödiga.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i

underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen
att

för utförande af en för söksunder sökning rörande virke stillgång

och tillväxt m. m. af skogarne i Värmlands län å extra stat för år 1911

anvisa ett förslagsanslag af 60,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj: t

att under år 1910 af tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna

erforderlig del af beloppet.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade lians Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet af den lydelse, bilaga. . . till detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Ernst Öberg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 143.

Bil. I.

Program

för

ifrågasatt undersökning af Sveriges skogstillgångar.

Undersökningen tankes utförd länsvis genom skogsvårdsstyrelsema.

Kartor.

En uppskattning af denna art förutsätter närmelsevis kännedom om undersökningsområdets

areal skogsproduktiv mark, hvarför en första åtgärd skulle vara

att genom öfverarbetning och sammandrag af förefintligt kartmaterial fullständiga

vår arealstatistik på detta område. En sådan statistik borde uppgöras länsvis och

— särskildt i de norra länen, där olika vattenområden äro skarpt begränsade —

separat för hvarje flodområde.

Uppskattningen

af skogarnas virkesmassa kan i afsevärda delar af landet ske med ledning af redan

utförda taxeringar. Där sådana ej finnas, torde ett nöjaktigt resultat enklast vinnas

genom en linjetaxering i stort. Det ligger i sakens natur och har af erfarenheten

bestyrkts, att ju större område man i ett sammanhang taxerar, dess mindre behöfver

taxeringsprocenten vara. Medan man för att få en tillförlitlig uppskattning

af ett mindre bestånds virkesmassa måste uppräkna skogen å 5—10 % af beståndets

hela areal, har för större komplex en afsevärdt mindre procent visat sig nöjaktig.

Med nöjaktigt resultat torde för nu ifrågavarande ändamål kunna förstås

ett största tillåtna fel af 10 %. Vid stora taxeringar i Västerbotten har framgått,

att den använda taxeringsprocenten 10 redan å 1,000 härs komplex saklöst kan

sänkas till 5. När 10,000 har hade taxerats, uppgick virkesmassan per har till en

viss siffra — c:a 60 kbm. — som sedan icke afsevärdt ändrats, fast den taxerade

arealen sjudubblats. D. v. s. taxeringsprocenten hade från början kunnat sättas till

en sjundedel af den för smärre arealer nödiga 5 — 0,7 % ■ För den, som känner

dessa trakter, där de taxerade skiftena ligga växelvis med andra ägares, till ungefär

lika areal uppgående mark, står det vidare klart, att resultatet af taxeringen äfven

gäller för de mellanliggande skiftena, d. v. s. att för ifrågavarande komplex å

140,000 har en taxeringsprocent af 0,3 5 skulle vara fullt tillräcklig. Med stöd af

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 143.

sådana exempel ur praktiken torde det icke vara förmätet att påstå, att så stora

enheter som hela län skulle kunna säkert taxeras med en taxeringsprocent af 0,i

— 0,5 %.

Detta öfverslag göres dock endast för kostnadernas beräknande. Ty vid utförandet

kan man erhålla fast mark under fotterna genom att påbörja taxeringen

med en mindre procent och fullfölja den ända tills resultatet upphör att oscillera.

I det föregående har förutsatts, att taxeringslinjerna — som böra göras 10

m. breda — uppgås efter kompass vinkelrätt mot floddalarna. Detta sätt torde i

de skogrika länen vara det lämpligaste. I de skogfattiga åter kan det vara ändamålsenligare

att fritt uppsöka typiska skogsområden och där utlägga taxationslinierna

efter förrättningsmannens bepröfvande.

Vid taxeringen föres exteriör i vanlig ordning. Lämpligast synes vara att

på förhand vissa ^ skogstyper fixeras, hvilka skola särskiljas, och att sedan vidare

uppdelning i bestånd ej ifrågakommer. Som sådana typer föreslås tall-, gran-, ek-,

bok-, annan löf- och blandskogar, dränerad och försumpad mark, kalmark, mossar

och berg. Skogsbestånden skiljas i likåldriga och olikåldriga, de förra i åldersklasser.

På så sätt erhållas relationstal för den på kartan uppmätta arealens fördelning

på de olika typerna.

A det 10 m. breda taxationsbältet mätes vid 1,3 m. från marken alla träd,

som hålla minst 10 cm. vid brösthöjd. I protokollet inprickas trädantalet i hvar

och en af dimensionsklasserna 10—14, 15—19, 20—24 etc. Torrträd och vindfällen

föras särskildt.

På hvar 10:de 20 m. kedja räknas därjämte antal träd i dimensionsklasserna

5—9 cm. och under 5 cm. med minst 1 m. höjd. På sista metern af hvarje

sådan 10:de kedja räknas jämväl mindre än 1 m. höga plantor.

Profträd.

Hvar 100:de individ i föregående grupper — plantor under 1 m., buskar

öfver 1 m. höjd men under 5 cm. vid brösthöjd och träd om 5—9, 10—14, 15—19

etc. cm. — uttages som profträd och beskrifves noggrant.

Då det af praktiska skäl ej kan ifrågakomma att fälla profträden, måste

mätningarna på dem utföras på något sätt, som möjliggör en uppskattning af deras

virkesmassa och tillväxt på rot. Under de senare åren har genom intresserade

skogsägares försorg öfver hela Norrland och Dalarna insamlats uppgifter om stamform

och tillväxt hos ett mycket stort antal träd med vissa bestämda mått vid 1,3

m. och 6 m. öfver marken samt i olika höjdklasser. På grundvalen af dessa undersökningar,

hvilka i vinter utsträckas äfven till södra Sverige, äro nu hjälptabeller

under utarbetande, hvilka skola ligga färdiga, när bearbetningen af det nu ifrågasatta

uppskattningsmaterialet kan taga sin början.

För att vid profträdens bearbetning kunna utnyttja dessa hjälptabeller föreslås,

att anteckningarna om profträden få omfatta:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Trädslag.

Diameter i cm. vid 1,3 m.

Diameter i cm. vid 6 m.

Kronans höjd öfver marken i m.

10 sista toppskottens ungefärliga sammanlagda längd i dm.

Ålder å ett borrspår vid 1.3 m.

Antal årsringar å yttersta cm. af radien.

Barkens tjocklek vid 1,3 m. _

I öfrigt antecknas allt af intresse rörande profträdets utseende, ställning i

beståndet, synliga skador etc. På buskar under 1,3 cm. mätes endast höjden och

antecknas åldern, hvilken i vanliga fall kan afläsas på årsskotten eller ock på annat

sätt utrönas.

Då profträden genom sättet för deras uttagande representera en iortatad bild

af skogen, kunna olika variationers frekvens inom profträdsmaterialet betraktas som

gällande för hela skogen. Att hvart 100:de träd som profträd är fullt tillräckligt,

har framgått af praktiska försök i Västerbotten.

Så t. ex. fås genom att nedsummera profträdens kubikmassor åldersklassvis

en fördelning af virkesförrådet på åldersklasser, hvilken åtminstone hvad olikåldriga

skogar beträffar torde blifva något fullkomligt enastående och af stort värde för

bedömande af skogarnas tillstånd. På samma sätt kunna de profträd summeras,

hvilkas tillväxtprocent är 1, 2, 3 etc., och erhalles härigenom en betydligt värdefullare

inblick i skogarnas tillväxtförhållanden än hvad vanliga tillväxtmedeltal

kunna erbjuda.

Kostnaden.

Vid taxeringen kostar ett arbetslag högst 30 kr. om dagen. Ett dylikt lag

går på dagen minst 4 km.

Vid en taxeringsprocent af 0,i taxeras alltså per dag 4,000 har med en

kostnad af 0,7 5 öre per har. Med en taxeringsprocent af 0,5 stiger taxerade arealen

till endast 800 har med en kostnad af 3,7 öre per har. Olika taxeringsprocenter

torde behöfva användas i olika landsändar, hvarför kostnaderna komma att varieia.

Utan fara för underskattning synas dock medelkostnaderna kunna anslås till 3 öre

per har, hvilket för hela arealen här ifrågavarande skogmark — 16 millioner har

— skulle göra 480,000 kr. Då emellertid som förut framhållits betydande arealer

enskild skogsmark förut äro så noggrant taxerade, att endast kompletterande

tillväxtundersökningar här behöfva utföras, torde förestående siffra kunna nedbringas

till 450,000 kr.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

33

Bil. II.

Program

för

ifrågasatt undersökning af Sveriges skogstillgångar.

I betänkandet har föreslagits, att undersökningen skulle ledas af en för ändamålet

tillsatt kommission, här nedan kallad »ledningen».

Uppskattningen.

Arbetet utföres särskildt för hvarje landstingsområde och baseras på tillgängliga

officiella uppgifter om landstingsområdets totalareal. Dennas fördelning på olika

ägoslag och skogstyper, äfvensom skogsmarkens virkesförråd per hektar m. m. uppskattas

genom linjetaxering på följande sätt.

På bästa förefintliga karta öfver landstingsområdet utlägges ett system parallella,

mot områdets hufvudlutning vinkelräta linjer, hvilkas inbördes afstånd ledningen

bestämmer. Dessa linjer uppgås på marken med kompass. Möta sjöar, större

inägoområden o. d., kringgås dessa på bekvämaste sätt, hvarefter linjen med kartans

tillhjälp återtages på den punkt, där den å nyo går in i skogsmarken. Linjelängden

uppmätes med kedja eller uttages för nyss beskrifna förbigångna delar på kartan.

Vid linjernas uppgående föres protokoll, i hvilket mötande beståndsgränser antecknas.

Beståndens särskiljande sker enligt af ledningen i samråd med statens skogsförsöksanstalt

utarbetade, för olika delar af landet lämpade instruktioner.

Utefter förenämnda kompasslinjer uppräknas samtliga trädindivider, som stå

på nedanstående afstånd från linjen:

för träd om minst 15 cm. vid 1.3 m. 5 m. på båda sidorna om linjen.

» » » 10—14 » » » » 5 m. på vänstra sidan om linjen.

» » » mindre än 10 cm. men med minst 1.3 m. höjd 1 m. på högra sidan

om linjen.

» » » under 1.3 m. höjd 1 m. på högra sidan om linjen

men endast å de 2 sista meterna af hvarje 20 m. kedja.

Dessa träd inprickas i två olika protokoll, af hvilka det ena (stamlista

I) föres beståndsvis, det andra (stamlista II) i ett sammanhang för hvarje taxationslinje.

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 106 Häft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 143.

I stamlista I (se vidfogade formulär) åtskiljas ej olika trädslag, endast växande

träd och torrskog. Däremot fördelas träden inom hvar och en af dessa grupper på

dimensionsklasserna:

under 1.3 m. höjd,

minst 1.3 m. höjd, men mindre än 10 cm. vid 1.3 m.

10 — 14 cm. vid 1.3 m.

15—19 » » » »

20- 24 » » » »

25—29 » » » »

30—34 ''■> » » »

35—39 » » » »

För träd af större groflek antecknas diametern vid 1.3 m. särskild!.

Stamlista II (se vidfogade formulär) är fördelad på samma dimensionsklasser.

Dock föras här de olika trädslagen i skilda grupper. Denna stamlista tjänar två

syften: att ligga till grund för profträdens uttagande och att möjliggöra en hastig

kontroll af taxeringen genom resultatets uträkning linjevis. Listan afslutas därför

för hvarje taxeringslinje, men föres i en följd, så länge taxeringen framgår efter en

och samma linje.

Förutom förestående uppgifter antecknas i en särskild afdelning af stamlistan

XX — utan fördelning på trädslag — antalet å taxationsytan stående stubbar efter

senaste sommars och vinters afverkningar. Stubbarnas diameter vid låg stubbhöjd

uppskattas och inprickas i 5 cm. klasser med början vid 10 cm.

I

Profblad.

Som af formuläret till stamlista II framgår, är hvarje kolumn med tvärstreck

afdelad i rutor, lämpade för inprickning af 50 träd. Det första i hvarje sådan ruta

inprickadt träd — alltså i stort sedt hvart 50:de taxeradt träd — behandlas som

profträcl. Genom att nyssnämnda tvärstreck ej stå på samma höjd i alla kolumnerna

förhindras, att profträden hopas på eu trakt.

I en särskild längd antecknas för profträden:

Trädslag.

Diameter i cm. vid 1.3 in.

» » » » G m.

Trädets höjd i in.

För hvartannat af dessa profträd — alltså hvart 100:de taxeradt träd — antecknas

därjämte:

Kronans höjd öfver marken i meter.

10 sista toppskottens ungefärliga sammanlagda längd i dm.

Ålder å ett borrspår vid 1.3 in.

Sammanlagda bredden i mm. af de 10 årsringarna vid 1.3 m.

» » » » » » » » »6 in.

Barkens tjocklek i mm. vid 1.3 m.

» » » » » 6 m.

Ofvanstående mått vid 6 in. uteslutas för träd af mindre höjd än 10 m.

Måtten vid 1.3 m. uteslutas för träd under 3 m.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition No 143.

För hvart fjärde profträd — således hvart 200:de taxeradt träd — antecknas

dessutom:

Ålder å ett borrspår vid roten och diametern vid låg stubbhöjd.

I öfrigt antecknas för samtliga profträd allt af intresse, såsom trädets ställning

i beståndet, synliga skador etc. Beträffande torrträd och lågor antecknas

endast dimensioner enligt ofvanstående samt deras användbarhet. Af stubbarna

uttages hvar 50:de som prof. Härvid antecknas trädslag, stubbens höjd och diameter,

åldern vid afverkningen samt skador.

Alla mått afrundas nedåt.

Hjälpcabeller.

De hjälptabeller, som erfordras för att med stöd af ofvan föreskrifna mått

bestämma profträdens kubikinnehåll och tillväxt, utarbetas genom ledningens försorg.

Kontroll af undersökningen.

Då uppskattningen slutförts efter den för området af ledningen bestämda

taxeringsprocenten, uträknas resultatet dels för alla linjerna, dels för hvarannan,

hvar fjärde etc. Genom afvikelserna sinsemellan hos dessa resultat bedömes, om

taxeringsprocenten tagits tillräckligt hög, i motsatt fall fortsattes taxeringen, tills

resultatet upphör att oscillera utom de tillåtna felgränserna.

Kommissionen, som anser att ofvanstående program kan oföränaradt läggas

till grund för undersökningen i hela landet, förutsätter emellertid, att den föreslagna

försökstaxeringen af Värmlands län kan gifva uppslag till vissa förbättringar i programmets

detaljer, hvarför ledningen bör lämnas fria händer att vidtaga sådana.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 143.

F o r m u 1 ä v till sta in lista I.

Växande träd

To it träd och lågor

Beståndets

-------- ------------

< |

cm. vid 1.3 in.

cm.

vid 1.3 m.

1,8 m. q

10 , 15

20 j 25

30 35 | 40 j 10 | 15 | 20

25 30

35

40

27

1 1

1

_1__1_1__1__I_

-28

29

ZD

CO

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär till stamlista II.

Linje XTX mellan pålarna 76—225.

Tall

Gran

B j ö r k

Ek i

Bok !

Andra Torrträd i , _ ,

: .., , ilo i btubbar

(rådslag och lågor

■ cm. vid 1.3 in.

a|

i—*■

cm. vid 1.3 m.

cm. vid 1.3 m.

cm. vid stubbhöjd

5 0 10 15 20 25 30 35; ^P—

• III öfver

0 10:15''20|25 30:35 4°-

1 Ölverj

glo 10 152025130 Böj 40-

• ! ! 1 1 1 ! 1 öfver

10 15 20 25 BO 35 4°-

1 I 1 1 öfver

CO

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 143.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majris Nåd. Proposition N:l 143.

Bil. III.

Kontrolhmdersökning

af den i kommissionens betänkande föreslagna uppshattningsmeloden.

Hufvudpunkterna i kommissionens förslag till undersökningsmetod kunna

sammanfattas på följande sätt.

I. Skogarnes virkestillgång uppskattas genom räkning af samtliga träd å

10 meter breda profbälten — »taxeringslinjer» — hvilka på visst afstånd från

hvarandra framdragas öfver undersökningsområdet.

II. Den så erhållna virkestillgångéns kvalitativa sammansättning utrönes

genom eu systematisk undersökning af ett antal å dessa profbälten växande profträd.

Det är tydligt, att om profbältena läggas tillräckligt nära hvarandra och om

å dem ett tillräckligt antal profträd undersökes tillräckligt noggrant, så kan undersökningsresultatet

bringas till hvilken grad af tillförlitlighet som helst. Men en

större säkerhet kan endast köpas med en ökad kostnad. Det gäller därför att drifva

förfarandets noggrannhet just sä långt, att den önskade säkerheten i resultatet

uppnås — men ej längre.

I betänkandet framhålles, att taxeringsresultatet må anses tillfredsställande,

om felprocenten icke öfverstiger 10 procent. Frågan kan därför preciseras sålunda:

Hur långt behof ver taxeringen drifvas å sådana större arealer, hvarom här är fråga,

för att felet icke skall öfverskrida 10 procent?

Praktiska försök hafva visat, att denna säkerhet å arealer på några hundra

hektar uppnås med en taxeringsprocent af 5—10 procent. Men då — såsom i

undersökningsprogrammet föreslagits — landstingsområdena skola betraktas som enheter

vid taxeringen, gäller det här områden på, i ett fall 100,000 har, men i öfrigt

på 200,000 har upp till 5,000,000 har. Visserligen intyga erfarna taxatorer samstämmigt,

att större områden kräfva mindre taxeringsprocent än smärre, men då

hittills några jämförande taxeringar icke blifvit utförda å så stora arealer som de

nyssnämnda, saknar man lästa utgångspunkter för ett bedömande af hur låg taxeringsprocenten

kan tagas vid uppskattningen af ett helt län i ett sammanhang.

Kommissionen har därför sökt teoretiskt utreda denna fråga. Som material

har valts beståndsbeskrifningar från utförda taxeringar å sammanlagdt 200,000 har,

fördelade sålunda.

25.000 har af privatskogar i Gästrikland, Hälsingland och Dalarna.

75.000 » » privatskogar i Värmland.

50.000 » » kronoparker och häradsalimänningar i Östergötland och Söder
manland.

30.000 » » kronoparker och häradsalimänningar i Västmanland, Västergöt
land

och Småland.

20.000 » » kronoparker i Bohuslän och Halland.

Dessa beståndsbeskrifningar upptaga för hvar och en af kartans figurer dels

arealen samt, hvad den skogbeväxta marken beträffar, äfven en siffra å virkesförrådets

storlek, uttryckt i kubikmeter per hektar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Om man ur nyssnämnda material slumpvis utplockar bestånd om sammanlagdt

200 hektar, så kunna dessa bestånd betraktas som en till 0. i procent af hela

området (200,000 har) uppgående profyta. Afvikelsen mellan profytans och hela

områdets kubikmassor per hektar, ger då eu föreställning om säkerheten hos en

O.i procent taxering å arealer af ifrågavarande storlek.

Om en dylik undersökning skall äga värde för bedömandet af den nödvändiga

taxeringspr ocentens storlek, måste gifvetvis sammanförandet af de i pro fy tan ingående

bestånden ske på ett sätt, som i möjligaste män efterliknar förhållandena

vid en verklig taxering. I detta syfte har undersökningen anordnats sålunda.

Ur de som material använda beståndsbeskrifningarna hafva bestånden uttagits

i tur och ordning, hvarvid äfven inägor, sjöar och andra impediment medtagits.

Dessa bestånd hafva hvar för sig uppdelats på profytor om 1 hektar. Härvid har

den regeln följts, att mindre bestånd än 0.5 o hektar förbigåtts, bestånd om 0.5 o å

1.4 9 hektar bildat en profyta, om 1.5 o å 2.4 9 hektar 2 profytor etc. Ett bestånd

på t. ex. 7.2 5 hektar har sålunda betraktats som sammansatt af 7 stycken profytor

å 1 hektar. Om nu detta bestånd enligt beskrifningen ägde ett virkesförråd af t. ex.

120 kubikmeter per hektar, hafva samtliga 7 profytor angifvits hålla 120 kubikmeter

hvardera. Detta är ju icke fullt riktigt, enär det område, som vid skogens kartläggning

sammanförts till ett bestånd, inom sig kan uppvisa vissa ojämnheter i

virkesförrådets storlek. Dessa äro dock i regel ej så afsevärda, att kontrollundersökningens

resultat därigenom kunna blifva nämnvärdt missvisande.

Nyssnämnda siffror på profytornas virkesförråd hafva sedan införts i 1,000

vertikalkolumner på så sätt, att man för hvarje bestånd sökt det största hela tal

(X), hvars kvadrat är mindre än beståndets antal prof, samt därefter i flera på hvarandra

följande kolumner infört X prof, tills antalet fyllts.

Om exempelvis ett bestånd höll 100 kubikmeter per hektar och på grand af

sin storlek lämnade

1 profyta,

så

infördes

100

2 profytor.

> »

100

100

3 »

»

»

100

100

100

4

»

100

100

100

100

5 »

»

»

100

100

100

100

100

8 »

3>

»

100

100

100

100

100

100

100

100

9 »

2>

»

100

100

100

100

100

100

100

100

10

»

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100 100.

Därefter påbörjades införandet af profytorna från nästa bestånd i närmast

följande kolumn.

På detta sätt fylldes 8 tabellserier, hvardera omfattande 1,000 vertikalkolumner

och 25 horisontala rader. Hvarje sådan serie, hvilken följaktligen representerade en

areal af 25,000 hektar, afslutades för sig. Härvid kunde det inträffa, att eu kolumn

blef fylld fortare än andra. De prof, som skulle stått i den fyllda kolumnen, infördes

då i närmast följande kolumn, där plats fanns.

Sedan alla kolumner fyllts med hvardera 25 profytor, nedsummerades de,

hvarefter sammandrag gjordes, omfattande en serie, summan af två serier, summan

af tre serier o. s. v., upp till summan af åtta serier eller med andra ord 25,000—

200,000 hektar. Tabellernas utseende framgår af nedanstående exempel, omfattande

20 vertikalkolumner och 25 rader. ''

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

1

0

0

0

0

|

0

140

|

140:

140

165;

165

165

16oj

165

165

165

165

165

94

j

94

94

0

0

0

0

209

140

140:

140:

165

165!

165

165

165

165

165

165

165

94

94;

94

0

0

0

0

209

209

209;

227

165

165;

165

165

165

165

165

165

165

94

94

94

234

134

134

134

209''

209

209;

0

108

108

0

165

165

165

165

165

in

94

94;

94

234

134

134

173

173

209

209''

0

0

0

0

o;

0

0

112

112

10

10

10

202

0

0

0

173

0

0

0,

241

0

0

301

oj

0

293

39

183

10

10

10

202

0

0

284

284

121

0

0

121

0

oj

10

293

293

125

228

183

183

10

10

95

0

0

284

284

121

121

241:

0,

0

74;

0

293

293

0

228

228

183

95

95

95

284

284

0

73

121

121

121

0

0

82

0

10

125

0

228

228

228

95

95

143

284

284

0

106

0

121

12l!

0

0

82:

74

o

125

99

228

228

228

228

228

143

0

0

0

95

0

0

121

0

76

105

82

74;

0

188

73

228

228

228

228

143

240

0

0

214

0

0

ii

76

105

105

105

621

0

188

73

73

228

228

228

143

240

0

.''528

214

0

0

<*

76

105

123

105

105

0

188

96

73

73

228

73

39;

i 240

0

328

214

189

0

0

0,

187

123

123

0

62

0

9(5

96

73

73

96

96;

240

328

214

214

214

227

0

140

0

o1

123

0

0

0

96

96

96

96

96

96!

15

328

214

140

214

214

°

140

0

0

0

0

0

0

96

96

96 96

96

96

217

214

214

140

214

214

1591

140

0

in

in

0

0

0

96

96

96

96

96

96

129

214

214

140

214

214

140

140

111

in

0

207

0

(

96

96

96

96

96

96

129

214

145

14(

140

214

140

0

in

in

i

0

0

(

96

96

96

96

96

96

(i

214

140

14(

140

140

140

0

in

0

109

30

0

0

96

96

96

96

96

96

0

129

140

7(

140

140

140

0

170

0

109

so

207

0

96

96

96 96

96

96

0

C

140

(

140

19

JK>:

111

0

109

101

j 109

0

0

i 96

96

96, 96

96

96

n

0

140

(

140

140

0

in

0

109

C

109

30

82

96

96

96 96

96

96

65

i

7(

(

0

ilo

0

Hl

(

109

0

109

10?

82

96

96

961 96

Öl

96

0

0

0

0

0

(

0

0

G

0

c

109

109

j 82

188

96

96 96

96

96

Summa

i 2,551

2,477

3,118 2,948

2,908

| 3,053

2,370

1,914

1.579 1,957 1,856| 2,200

2,013 1,987 3,209

| 3,348 3,005 2,637 2,505

2,733

O

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 143.

Genom ofvan beskrifna förfaringssätt hafva, som af exemplet framgår, till

samma bestånd hörande profytor grupperats i tabellverket till koncentrerade figurer,

någorlunda motsvarande deras gruppering på marken. Om profytorna tänkas ha

kvadratisk form, alltså med 100 m. sida, representerar hvarje vertikalkolumn ett

öfver skogen draget 100 meter bredt bälte, hvars areal utgör en 1,000-del af hela

skogens areal, Hvarje kolumns summa kan därför betraktas som resultatet af en

O.i % taxering å den ifrågavarande skogen. Två kolumner sammantagna representera

en 0.2 % taxering, 3 kolumner en 0.3 % taxering etc.

Mot förestående tankegång kan en viktig invändning göras. Om 200,000

hektar taxeras till O.i %, blir profytans areal 200 hektar. I tabellerna ligga dessa

200 hektar koncentrerade till ett 100 in. bredt bälte, medan de i verkligheten

skulle spridts på 10'' likformigt fördelade 10 m. breda bälten. Utsikten att träffa

det riktiga medeltalet är tydligen i senare fallet större, hvarför detta förhållande

borde medföra, att kontrollundersökningen visade för ogynnsamma resultat.

Så är emellertid icke fallet, beroende på, att tabellförfarandet äfven i ett

annat afseende skiljer sig från verkligheten. Genom det sätt, hvarpå profytornas

virkesmassor införts i tabellerna, hafva visserligen bestånden därstädes grupperats

på ett med naturen såvidt möjligt öfverensstämmande sätt. Däremot hafva de olika

skogsskiftena och skogstrakterna som helheter betraktade utdragits i sidled genom

alla 1,000 kolumnerna, i stället för att äfven de sammanföras mera koncentreradt.

Det 100 meter breda profbältet (vertikalkolumnen) kommer härigenom att innefatta

bestånd från både skogrika och skogfattiga trakter på ungefär samma sätt som om

profbältets areal —• såsom i verkligheten blir fallet — varit fördelad på 10 m.

breda, öfver hela området utspridda linjer.

På grund häraf anser kommissionen, att tabellförfarandet så pass riktigt

återger de verkliga förhållandena, att dess resultat kunna tjäna som stöd för omdömet

beträffande taxeringsprocentens behöfliga storlek.

Resultaten hafva sammanförts på följande sätt. För hvarje undersökt areal

och taxeringsprocent har uträknats, i huru många fall »taxeringen» gifvit ett fel,

d. v. s. en afvikelse från den på området riktiga medelkubikmassan per hektar,

som understigit resp. 5, 10, 15 etc. %.

Ett exempel skall förtydliga detta. För hela den undersökta arealen, 200,000

hektar, utgjorde medelkubikmassan per hektar 59.9 3 kbm., hvilket per kolumn om

200 rader gör 11,986 kbm. Vid undersökning af de 1,000 kolumnernas summor

befanns, att deras afvikelser från detta medeltal utgjorde

högst

5

%

för

263

kolumner

eller

26.3

%

af antalet

»

10

%

»

501

»

50.1

»

»

»

15

%

700

»

»

70.0

»

»

»

»

20

%

837

»

83.7

»

»

»

25

%

»

904

»

»

90.4

»

»

y>

30

%

»

960

»

96.0

»

»

»

»

35

%

985

»

7>

98.5

»

»

»

40

%

»

994

»

99.4

»

»

»

»

45

%

1,000

»

»

lOO.o

»

»

För samtliga undersökta arealer hafva de så erhållna resultaten följande utseende:
Bih.

till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung- . Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Undersökningens

beträffande O.i % taxering af olika

Siffrorna angifva procenttalet profytor, hvilkas virkesförråd per hektar

Undersökt

Fel-

areal

5%

10%

15 %

20 %

25 %

30%

35%

40%

45%

50%

55%

60%

65%

70%

75%

hektar

25,000

7,1

14,9

23,o

31,c

39,2

47,3

53,8

59,9

66,5

72,4

77,2

80,5

83,6

86,5

88,8

50,000

11,4

22,3

34,5

47,n

56,7

63,7

70,2

77,9

83,3

86, s

89,6

92,3

93,o

95,o

96,6

75,000

16,0

30,7

44,2

57,7

68,5

76,4

82,3

87,5

91,5

94,2

96,4

97,7

98,4

99,2

99,2

100,000

17,2

34,8

49,0

64,2

75,o

84,2

88,5

92,n

95,s

97,5

98,2

98,8

99,2

99,4

99,6

125,000

22,3

42,o

60,2

73,1

X2,s

89,2

94,o

96,4

98,5

99,5

99,7

99,8

100,o

150,000

24,1

45,3

63,8

76,7

86,1

93,3

96,7

98,5

99,5

99,8

99,9

99,9

100, o

175,000

25,1

48,1

66,5

80,o

89,s

95,o

97,8

99,3

99,7

99,o

99,9

100,o

200,000

26,3

50,1

70,o

83,7

90,i

96,0

98,5

99,1

100,o

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

43

resa] t a t

stora undersökningsområden.

afvika från medeltalet med högst nedanstående felprocenter.

Tal.

1.

proc

e n t

e r

80%

85%

90%

95 %

100%

no % 320 %

130%

140% 150%

160%

170%

180%

190%

200%

210%

220%

90,4

92, c,

93,u

95,4

96,4

CO

05

-tf

98,2

98,4

98,8

99,1

99,5

99,7

99,8

99,9

99,9

100, o

97, s

98,2

98,8

98,9

99,2

99,5 99,9

100, o

99,5

99,7

99,7

99,7

99, s

100, o 1

99,7

99,7

99,8

100, o

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 143.

Som af förestående tablå framgår, understiger feltaxeringen 10 % endast för

14.9 % af antalet profytor, när uppskattningen omfattar 25,000 hektar, medan däremot

50.1 % ligga inom de tillåtna felgränserna vid taxering af 200,000 hektar.

Kontrollundersökningen synes alltså gifva vid handen, att en 0. i % taxering af

200,000 hektar ungefär hvarannan gång skall lämna nöjaktigt resultat eller med

andra ord, att ett fel af 10 % vid en dylik taxering är sannolikt.

På samma sätt som nyss beskrifvits hafva resultaten af 0.1, 0.2, 0.3, 0.4 och

0.5 % taxeringen uträknats och sammanställts, men endast för hela undersökningsområdet,

200,000 hektar.

Kontrollundersökningens resultat

beträffande O.i, 0.2, 0.3, 0.4 och 0.5 % taxeringen af 200,000 hektar. Siffrorna

angifva procenttalet profytor, hvilkas virkesförråd per hektar afvika från medeltalet

med högst nedanstående felprocenter.

Taxerings-

procenter.

F e 1 p

r o c c

n t c r.

5 %

10 %

15 %

20 %

ro

CM

30 %

35 %

40 %

45 % i

0.1 %

2(5.3

''MA

70.li

83.7

90.1

96.o

93.5 :

99.4

100. o

0.2 %

35.c

60.o

83.o

94. s

93 2

99.8

100.0

—

—

0.:: %

44.4

77.8 !

94.(5

98.5

99.4

100. o

— !

—

—

0.1 %

56.4

86.4 1

96.o

100. o

—

—

—

—

—

0.5 %

GB.o

92.5

99.o

100. o

—

—

—

—

Häraf framgår, att vid den förestående konstruktion af en 0.5 %-taxering a

200,000 hektar icke mindre än 92.5 % af antalet profytor visa ett högsta 1''el af

10 %. Vid eu dylik taxering skulle man följaktligen kunna påräkna ett nöjaktigt

resultat nära nog med visshet.

Den föregående utredningen har endast rört sig om taxeringsprocentens storlek.

Emellertid är, såsom inledningsvis framhållits, resultatets tillförlitlighet jämväl beroende

af profträdskvoten, d. v. s. antalet undersökta profträd i förhållande till

samtliga taxerade stammar, samt af den noggrannhet, hvarmed profträden undersökas.

Kommissionen har likväl icke ansett nödvändigt att närmare utreda dessa

förhållanden, då det nu föreslagna profträdsförfarandet tidigare pröfvats i stor utsträckning,

hvarvid befunnits, att fullt nöjaktiga resultat därmed uppnås.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 143.

45

Bil. IV.

Kostnadsförslag.

Vid den summariska kostnadsberäkning, som åtföljde motionen ifråga till

skogsvårdsstyrelsernas möte, utgick förslagsställaren ifrån att ett arbetslag skulle

kosta högst 30 kronor pr dag och att ett sådant lag skulle medhinna minst 4 km.

taxationslinje pr dag. För att på ett tillfredsställande sätt kunna utföra alla de

undersökningar, som enligt kommissionens förslag skola verkställas, bör emellertid

hvarje taxationslag bestå af: 1 ledare, 2 skrifvare, 1 kompassförare, 2 mätare, 2

Häfvare, 1 proftagare och 1 kalfaktor. Ett sådant lag kostar pr dag, efter 10 kr.

för ledaren och i medeltal 3 kr. pr öfriga funktionärer, 37 kronor.

Vid de större, noggrant utförda taxeringsarbeten, som under de senare åren

utförts på olika trakter inom landet, har, efter hvad kommissionen inhämtat, medel_talet

för pr dag uppgången taxationslinje utgjort omkring 8 km. Vid dessa arbeten

diar visserligen icke så fullständiga undersökningar utförts, som vid nu ifrågavarande

arbeten afses, men å andra sidan hafva icke heller arbetslagen någonstädes varit så

manstarka, som ofvan föreslagits. För att emellertid stanna vid en arbetsprodukt,

som under alla förhållanden kan uppnås med säkerhet, beräknas ett lag pr dag

medhinna endast 5 km. taxationslinje i utmark, hvilket med 10 meter bred linje

motsvarar 5 bär taxerad profyta. Direkta arbetskostnaden pr hektar profyta skulle

sålunda blifva kr 7:49.

Härtill komma en del allmänna omkostnader såsom för taxationslistornas uträkning,

för instrument, resor och expenser i öfrig!. Med beräkning att den för

hvarje lag anställda ledaren under vintern sysselsattes med uträkningar, som betingas

af lagets utarbeten, och vidare att i medeltal ett lags arbetsprodukt för år

uppgår till 800 har profyta (160 dagar å 5 har), uppställes följande kalkyl för

dessa kostnader:

arfvode till ledaren för inarbetet

expenser för inarbetet...................

instrument och material för laget

resekostnader...................................

eller pr har profyta kr. 2: 06.

Sammanlagda kostnaden för uppskattningen blifver sålunda kr. 9: 46 pr har

profyta. För bekvämligare uträkning afrundas detta belopp uppåt till kr. 9: so.

En sammanställning af länens utmarksareal, den enligt föreslagen taxerings - procent uträknade profytan och förestående kostnad pr har profyta, utvisar kostnaden

ör hela uppskattningen sålunda:

............. 1,000:— kr.

............. 200: - „

............. 200: - „

............ 250: - ,,

Summa 1,650: — „

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

areal utmark

har

Norrbottens och Västerbottens län ............ 9,519,557 å 0,1

Västernorrlands, Jämtlands, Gäfteborgs,

Kopparbergs och Värmlands län ............ 11,590,707 ä 0,2

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,

Älfsborgs och Örebro län ........................ 3,714.412 ä 0,3

Stockholms, Södermanlands, Kalmar, Skaraborgs,

Västmanlands län ........................ 2,765,603 å 0,4

Uppsala, Gottlands, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands samt Göteborgs och

Bohus län ................................................ 1,894,068 ä 0,5

Summa 29,484,847

profyta

har

% 9,519

% 23,181

% 11,143

% 11,062

% 9,470

64,375 å 9: 5o =

kronor 611,562: so

härtill kommer:

till den föreslagna kommissionens omkostnader, ledning'' af arbetet inom

de län, där skogsvårdsstyrelse icke finnes, samt till bearbetande af

uppskattningsresultatet................................................................................ 20,000: —

till oförutsedda utgifter ................................................................................ 3,437: so

Summa kr. 635,000: —

Af denna kostnad belöper sig 110,000 kronor på de områden, inom Indika

skogsvårdsstyrelser icke finnas, och 525,000 kronor på de områden, där sådana

styrelser äro till finnandes.

Vid beräkningen bär utgåtts från länens areal utmark, hvilket förfaringssätt

kommissionen anser berättigad!, då pr dag beräknats endast 5 km. effektivt taxationsresultat.

Om nämligen mägor, som måste öfvergås med taxationslinjer, förekomma

i större utsträckning, så vållar några kilometer sådan frammarsch så liten

tidspillan, att det beräknade medeltalet taxationslinje i utmark pr dag i alla fall

medhinnes.

Af ofvanstående totalkostnad belöper sig på Värmlands län c:a 30,000 kronor.

Arbetet i sin helhet kan med beräkning af 800 har profyta pr lag och år utföras

af 27 taxationslag på 3 år.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition\ N:o 143.

47

Bil. V.

Kostnadsförslag

för för sökstaxering af Värmlands län.

Kostnaden för taxering af 1 har profyta beräknas enl. bil. IV till kronor 9: so.

Värmlands län innehåller 1,508,348 har utmark. Om häraf, norrifrån räknadt,

taxeras 1,000,000 har med 4 km. afstånd mellan taxationslinjerna = 0,25 % af

arealen, blifver profytans areal 2,500 har och kostnaden härför 2,500x9:50 =

23,750 kronor; och om återstående arealen 508,348 har taxeras med 2 km. afstånd

mellan taxationslinjerna = 0,5 % af arealen, blifver profytans areal här närmast

2,540 har och kostnaden härför 2,540x9:5 0 = 24,130 kronor; sålunda sammanlagda

kostnaden för uppskattningen .................................................................... 47,880: — kr.

Till kostnader för kommissionen och bearbetning af materialet samt

oförutsedda utgifter påföres .................................................................... 2,120: — „

Totala kostnaden beräknas sålunda uppgå till........................................ 50,000: — „

Genom ett sålunda uppgånget system af taxationslinjer erhålles material till

kombinationer för uträkning af resultat på 12, 8 och 4 km. linjeafstånd, resp. 0,08,

0,12 och 0,25 %, för en areal af 1,508,348 har (hela länet) samt på 8, 4 och 2

km. resp. 0,12, 0,25 och 0,5 %, för en areal af 508,348 har.

Profytans areal uppgår till 5,040 har, hvadan, med beräkning af en arbetsprodukt

af 800 har profyta pr år och lag, för ifrågavarande arbetes utförande på

ett år skulle erfordras något mer än 6 lag. Då emellertid arbetsprodukten pr dag,

såsom förut anförts, beräknats lågt, anses arbetet hinna väl utföras af 6 lag på ett år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. VI.

Mora;

''Lima\

Limecf^fo rsen

[Brintbodarne

, Granberg

Björbo

Lindes ruL

Ström.

teforsy

^Korist

>1rib

ikcujersh

Skala i lOOÖOOÖ

6en .Stab. Lit. Anst.Stockh.

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 106 Höft. 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1910:79 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition i fråga om utförande af en försöksundersökning rörande skogarna inom viss del af landet. s. 1 i texten