Angående pension å allmänna indragning sstaten till daglönaren vid flottans beklädnadsverkstad i Karlskrona Marie Charlotte Agge
1910-04-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1910:145, Angående pension å allmänna indragning sstaten till daglönaren vid flottans beklädnadsverkstad i Karlskrona Marie Charlotte Agge
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
1
N:o 145.
Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående
pension å allmänna indragning sstaten till daglönaren
vid flottans beklädnadsverkstad i Karlskrona Marie
Charlotte Agge; gifven Stockholms slott den 4 april 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att daglönaren vid flottans beklädnadsverkstad i Karlskrona Marie
Charlotte Agge må från och med månaden näst efter den, i hvilken
afsked från hennes anställning vid verkstaden varder henne meddeladt,
under sin återstående lifstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten
till belopp af 250 kronor årligen.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. A. Ehrensvärd.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 108 Haft. (N:o 1 dd.)
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 145.
Utdrag af protokollet öfver sjöförsvar särenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kr o np vin sen-Eegenten i statsrådet
å Stockholms slott den 4 april 1910.
N är var ande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet grefve Ehrensvärd anförde därefter:
Hos Kungl. Maj:t har daglönaren vid flottans beklädnadsverkstad
i Karlskrona Marie Charlotte Agge gjort framställning om erhållande
af pension vid hennes förestående afgång ur kronans tjänst.
Sökanden är född den 12 juli 1844 och fyller således under detta
år 66 år. Den 2 februari 1876 vann hon anställning vid flottans beklädnadsverkstad
i Karlskrona, och har hon alltsedan därstädes tjänstgjort
såsom daglönare, hvadan hon innehar en tjänstetid af öfver 84
år. Enligt vederbörligt intyg har hon under tjänstetiden städse skickat
sig redligt och väl. Med åldern hafva naturligen sökandens krafter
blifvit nedsatta, så att hon ej vidare torde kunna nöjaktigt fullgöra
de arbeten, som åligga henne. Hon har ock under hand från förvaltningsdirektionen
erhållit meddelande, att hon snart blir tvungen
afgå ur tjänsten.
I sin underdåniga framställning erinrar sökanden därom, att genom
nådiga kungörelsen den 2 december 1904 angående pensionering af de
3
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
vid flottans militärdepåer och varfsstater anställda förmän bland daglönare,
sjukvaktare och öfriga daglönare bestämts, att daglönare, som
afskeda^ ur kronans tjänst med vitsord att hafva sig redligt och väl
skickat, tillägges pension af statsverket genom flottans pensionskassa
vid 60 års ålder med 200 kronor efter tjugufem års och 250 kronor
efter trettio års tjänst äfvensom, oafsedt lefnadsåldern, med 300 kronor
efter fyrtio års tjänstgöring. Enligt nämnda kungörelses bestämmelser
rörande lefnads- och tjänsteålder skulle hon vara berättigad till pension
med 250 kronor. Men genom nådigt bref den 7 juli 1905 hade förklarats,
att den genom kungörelsen medgifna rätt till pension icke
blifvit utsträckt till kvinnliga daglönare vid flottan. Vid sådant förhållande
skulle hon, i motsats till sina manliga kamrater på verkstaden,
vid sitt blifvande afsked lämnas utan ringaste understöd från statens
sida, ett förhållande, hvilket vore så mycket mera orättvist, som i detta
fall hon under sin tjänstetid utfört alldeles samma arbete som manlig
daglönare. Det pensionsbelopp, 250 kronor, som skulle tillkomma en
manlig daglönare i hennes ställning, syntes för hennes pensionering ej
kunna anses för högt tilltaget i jämförelse med den aflöning, hon såsom
daglönare uppburit och hvilken för den senare tjänstetiden uppgått
till mellan 700 och 750 kronor årligen.
Öfver sökandens framställning hafva underdåniga utlåtanden afgifvits
af direktionen öfver flottans pensionskassa, marinförvaltningen
samt statskontoret.
Direktionen öfver flottans pensionskassa har därvid framhållit, att
det syntes direktionen icke vara med rättvisa och billighet förenligt,
att, då staten antoge såväl manliga som kvinnliga daglönare under alldeles
likartade förhållanden, staten skulle genom pension draga försorg
om den manliga daglönaren, men däremot lämna den kvinnliga daglönaren
utan sådant understöd; och ansåge direktionen därför, att äfven
kvinnlig daglönare borde erhålla rätt att efter viss tjänstetid och vissa
lefnadsår erhålla pension, hvarvid de i förenämnda nådiga kungörelse
den 2 december 1904 gifna föreskrifter lämpligen borde på dem
tillämpas.
Med anledning af det sålunda anförda har direktionen tillstyrkt,
att de i samma kungörelse fastställda pensioneringsgrunder måtte göras
tillämpliga äfven på kvinnliga daglönare.
Marinförvaltningen, som inhämtat yttranden i ärendet från stationsbefälhafvarna
och varfscheferna vid flottans stationer, har i sitt underdåniga
utlåtande anfört, bland annat, följande.
4
Departements
chefen.
Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 145.
I likhet med livad stationsmyndigheterna uttalat funne förvaltningen
lämpligt och rättvist, att kvinnlig daglönare likaväl som manlig sådan
vid afskedstagande kunde komma i åtnjutande af någon pension. Hvad
beträffade nu förevarande underdåniga ansökning ansåge förvaltningen,
med hänsyn till sökandens långa tjänstetid och då på grund af hennes
långt framskridna ålder icke torde kunna ifrågasättas, att med afsked
för henne skulle anstå till dess bestämmelser om pensionsrätt för kvinnlig
daglönare i allmänhet möjligen framdeles kunde blifva gällande, det
vara billigt och lämpligt, att särskild framställning gjordes till Riksdagen
i syfte att bereda sökanden pension till belopp, motsvarande
pension i andra klassen enligt kungörelsen den 2 december 1904 eller
250 kronor.
Statskontoret har i sitt i ärendet afgifna utlåtande uttalat, att det
syntes uppenbart, att förmån af pension borde beredas kvinnlig daglönare
under samma villkor, som gällde för manlig daglönare. Beträffande
pensionsbeloppet kunde måhända giltiga skäl anföras för en något
lägre pension för den kvinnliga än för den manliga daglönaren.
Emellertid måste de i förenämnda kungörelse den 2 december 1904
fastställda beloppen — enligt hvad allmänt erkändes och älven statskontoret
uttalat i tidigare afgifvet utlåtande angående förslag till ny
pensionsstat för manliga daglönare — numera anses för knappt tillmätta.
Under sådana förhållanden och då å andra sidan högre pensionsbelopp
än det, som enligt gällande bestämmelser nu skulle hafva
tillkommit en manlig daglönare under enahanda omständigheter, ej
kunde ifrågakomma, syntes beloppet lämpligen kunna i detta fall bestämmas
till 250 kronor.
På grund häraf har statskontoret hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
i nådig proposition föreslå Riksdagen att för sökanden å allmänna indragningsstaten
uppföra en årlig pension af 250 kronor.
I likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter finner jag det
vara af rättvisa och billighet påkalladt, att staten genom beredande af
rätt till pension sörjer för de kvinnliga daglönarnas nödtorftiga bärgning
under ålderdomens dagar. Jag tillåter mig i underdånighet hänvisa
till hvad jag härom yttrat till statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden
den 11 nästlidne mars vid föredragning af ärendet angående
ny pensionsstat för manliga daglönare vid marinen. (Utdrag af
nämnda protokoll är bilagdt Kungl. Maj:ts proposition n:o 104 till innevarande
års riksdag.) Den ansökning af en kvinnlig daglönare, som
jag då omnämnde, är den, som nu underställes Kungl. Maj:ts pröfning.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 145.
Utredningen i förevarande ärende torde tydligen ådagalägga, att
sökanden uppfyllt berättigade villkor för erhållande af pension af
statsmedel.
Hvad beträffar storleken af den pension, som bör henne tillerkännas,
synes det ifrågasatta beloppet af 250 kronor ingalunda vara för
högt tilltaget. Enligt förenämnda proposition n:o 104 är för manlig
daglönare, som uppnått sökandens ålder och tjänstetid, pensionen föreslagen
till 390 kronor.
Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt får jag i underdånighet
hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,
att daglönaren vid flottans beklädnadsverkstad i Karlskrona Marie
Charlotte Agge må från och med månaden näst efter den, i hvilken
afsked från hennes anställning vid verkstaden varder henne meddeladt,
under sin återstående lifstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten
till belopp af 250 kronor årligen.
Till hvad departementschefen sålunda hemställt
täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter, lämna
bifall; och skulle proposition till Riksdagen aflåta^ af
den lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.
Ex protocollo:
Jacob Setli.
Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 108 Höft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.