Sök i Ratio Lex

Angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarbeten vid Ulriksdals slott

1910-04-04 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:151, Angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarbeten vid Ulriksdals slott

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 151.

1

N:o 151.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående användande

af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till

byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott;

gifven Stockholms slott den 4 april 1910.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att af den behållning, som den s. k. Djurgårdskassan må lämna

för innevarande år, ett belopp af intill 25,000 kronor må användas för

utförande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af ståthållareämbetet

vid Ulriksdals och Haga slott framlagdt, af öfverintendentsämbetet tillstyrkt

förslag, af byggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott

med därtill hörande byggnader.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t ftxrblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 114 Höft. (N:o 151.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å

Stockholms slott den 4 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Nyländer,

von Sydow.

Riksdagens

skrifvelse den

17 mars 1908.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet:
I

sin underdåniga skrifvelse den 17 mars 1908 angående regleringen

af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel anförde Riksdagen,

bland annat, att, då det från riksmarskalksämbetet upplysts,

att de inkomster, som redan med dåvarande i många fall låga tomthyror

tillfölle Djurgårdskassan, vore tillräckliga för Djurgårdens underhåll och

utveckling, Riksdagen ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke en del

af de betydligt ökade inkomster, Indika med afl sannolikhet på grund

af höjda tomthyror för framtiden komme att inflyta till kassan, skulle

kunna utan olägenhet användas såsom bidrag till de kungl. lustslottens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

underhåll; Och anhöll Riksdagen därför, att Kungl. Maj:t ville låta

verkställa utredning, huruvida och i hvad mån de till Djurgårdskassan

inflytande inkomster kunde, förutom till det med kassan för närvarande

afsedda ändamål, användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll,

och därefter till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill utredningen

kunde gifva anledning.

I nådig proposition den 8 maj 1908 hemställde därefter Kungl. Kungi. Maja»

Maj:t, att Riksdagen måtte medgifva att, för utförande af byggnadsoch

reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill hörande

byggnader, Ange af den s. k. Djurgårdsfonden användas ett belopp af

254.000 kronor. Vid underdånig föredragning af detta ärende erinrade

jag därom, att arkitekten i öfverintendentsämbetet, hofintendenten G.

A. H. Lindgren enligt uppdrag verkställt besiktning å ifrågavarande

lustslott samt därefter till riksmarskalksämbetet afgifvit berättelse öfver

resultatet af de anställda besiktningarna och i sammanhang därmed framlagt

förslag till reparations- och ombyggnadsarbeten vid slottet jämte ritningar

och kostnadsförslag. Enligt dessa kostnadsförslag skulle de reparationsoch

ombyggnadsarbeten, som af Lindgren ansetts erforderliga, i fråga

om Haga lustslott betinga ett belopp af 381,000 kronor samt för Ulriksdal

360.000 kronor. Med särskilda skrivelser den 27 och den 31 mars 1908

öfverlämnade riksmarskalks- ämbetet nämnda besiktningsinstrument jämte

öfriga till ärendet hörande handlingar till öfverintendentsämbetet med

anhållan, att ämbetet ville genomgå (joll pröfva de uppgjorda beräkningarna

och kostnadsförslagen samt till riksmarskalksämbetet afgifva

yttrande däröfver äfvensom rörande lämpligheten och behofvet af de föreslagna

reparationsarbetena. Då emellertid en sådan granskning syntes

erfordra någon längre tid, vore det särdeles önskvärd!, att riksmarskalksämbetet

snarast möjligt erhölle särskild! yttrande beträffande sådana i

förslagen förekommande mindre reparationsarbeten, som syntes öfverintendentsämbetet

böra utföras redan under den närmaste tiden, äfvensom

rörande föreslagen reparation af Hennes Maj:t Drottningens paviljong å

Haga eller det s. k. palais’et, hvilket enligt Lindgrens berättelse syntes

vara mest i behof af snara åtgärder för dess iståndsättande. I det yttrande,

som i anledning häraf afgafs af öfverintendentsämbetet den 14

april 1908, vitsordade ämbetet önskvärdheten af en snar reparation af det

s. k. palais’et samt ingick i en närmare redogörelse för de arbeten, som

omedelbart borde komma till utförande, hvarvid ämbetet föreslog vissa

förenklingar i det af Lindgren uppgjorda förslaget; Och tillstyrkte öfverintendentsämbetet

att, i afbidan på erforderlig utredning i öfriga hänseenden,

medel måtte beredas för utförande af nedan omförmälda åtgärder

s. 4 Kontrollera mot PDF

Riksdagens

skrifvelse den

1 juni 1908.

4 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

för följande kostnadsbelopp nämligen, i fråga om Haga slott: reparation

af »palaiset» 103,000 kronor, nybyggnad af köks- och ekonomiflyglar

90,000 kronor, reparation af åtskilliga ekonomibyggnader 28,000 kronor

och anordnande af inre vatten- och afloppsledningar 5,000 kronor, eller

tillhopa 226,000 kronor, samt beträffande till Ulriksdals slott hörande

byggnader: iståndsättande af dels ståthållarebostaden 7,800 kronor och

dels slottskapellet och åtskilliga ekonomibyggnader 20,200 kronor, eller

sålunda sammanlagdt 254,000 kronor.

Riksmarskalksämbetet förklarade för sin del i underdånig skrifvelse

den 21 april 1908, att ämbetet, i likhet med ståthållareämbetet å Ulriksdals

och Haga slott, funne sig böra instämma i de af öfverintendentsämbetet

gjorda uttalanden och i de förslag till reparationsarbeten, som

öfverintendentsämbetet tillstyrkt till omedelbart utförande. Riksmarskalksämbetet

hemställde därför, att för utförande af ifrågavarande reparationsarbeten

medel måtte anvisas till sammanlagdt belopp af 254,000 kronor,

däraf dock af de för arbetena å Haga slott beräknade 226,000 kronor

endast 100,000 kronor behöfde disponeras under år 1908, och föreslog

ämbetet att berörda belopp 254,000 kronor måtte få utgå från den s. k.

Djurgårdsfonden. Ehuru den af Riksdagen i dess ofvanberörda skrifvelse

begärda utredning ännu ej kunnat verkställas, ansåge sig riksmarskalksämbetet

dock kunna uttala, att ofvanberörda belopp 254,000 kronor

utan olägenhet kunde tagas af Djurgårdsfonden, och att den minskning

i ränteinkomst, som därigenom skulle drabba Djurgårdskassan, ej vore

större än att kassan med hänsyn till den förväntade höjningen i kassans

inkomster kunde bära densamma.

I den underdåniga skrifvelse, som, i anledning af omförmälta proposition,

den 1 juni 1908 afläts af Riksdagen, anfördes, att Riksdagen

visserligen funnit den i ärendet förebragta utredning till fullo ådagalägga,

att omfattande arbeten vore i hög grad af behofvet påkallade för

iståndsättande af nämnda slott med därtill hörande byggnader, men då

dessa arbeten till stor del icke torde kunna hänföras till vanliga underhållsarbeten,

syntes, förrän medel till desamma anvisades, böra afvaktas

den utredning i hithörande frågor, hvarom Riksdagen i skrifvelsen den

17 mars samma år gjort framställning. På det att slottsbyggnaderna

emellertid icke måtte taga ytterligare skada, hade Riksdagen funnit

erforderligt att medel ställdes till Kung! Maj:ts förfogande för utförande

af de nödvändigaste reparationsarbetena; och hade Riksdagen därför

ansett sig böra medgifva, att af den ränta, som från Djurgårdsfonden

inginge till Djurgårdskassan, finge användas ett belopp, motsvarande

räntan å 254,000 kronor eller den summa, som riksmarskalksämbetet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

förklarat, att Djurgårdskassan med hänsyn till andra för densamma

påräkneliga inkomster kunde afvara. På grund af hvad sålunda blifvit

anför dt och under uttalande af den mening, att Djurgårdsfondens kapital,

som vore bildadt af försälj ningsmedel för statsegendom, icke borde användas

till bestridande af tillfälliga utgifter, hade Riksdagen på det sätt

bifallit Kungl. Maj:ts förevarande framställning, att Riksdagen för sin

del medgifvit, att tills vidare och intill dess annorlunda blefve bestämdt,

för bestridande af de nödvändigaste underhållsarbetena å ifrågavarande

slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal Unge af de räntemedel, som

tillfördes Djurgårdskassan från Djurgård sfond en, årligen användas ett

belopp, motsvarande räntan å 254,000 kronor.

Innan jag- härefter öfvergår att omnämna den utredning, som

verkställts i det af Riksdagen i dess skrifvelse den 17 mars 1908 begärda

afseende, tillåter jag mig att i fråga om Djurgårdsfonden erinra

om följande. Denna fond, som förvaltas af statskontoret, men hvaraf

årliga räntan utbetalas till Djurgårdskassan, har uppkommit därigenom,

att Djurgården tillhörig mark vid olika tillfällen, första gången år 1884,

inköpts dels af Stockholms stad och dels af vissa allmänna institutioner.

Den sista inbetalningen till fonden ägde rum på grund af Kungl. Maj:ts

nådiga bref den 27 maj 1909 och uppgick till ett belopp af 73,632

kronor, hvilket belopp utgjorde köpeskilling för ett, efter samtycke af

Riksdagen, till vetenskapsakademien upplåtet område hörande till lägenheten

lilla Frescati. Vid slutet af sistnämnda år uppgick fondens storlek

till 908,657 kronor. På grund af beslut af 1905 års Riksdag, i anledning

af Kungl. Maj:ts nådiga proposition med förslag angående nytt

öfningsfält för arméens i Stockholm eller dess närhet förlagda trupper

samt försäljning af två områden af norra Djurgården, kommer fonden

emellertid att ytterligare ökas med 172,500 kronor, motsvarande det

kapitaliserade värdet å det belopp, hvarmed på grund af försäljningen

Djurgårdskassans inkomster af arrenden ansetts kunna komma att minskas.

Jag öfvergår härefter till ofvanberörda af Riksdagen begärda utredning,

i hvilket afseende utlåtande föreligger från den för behandling

af vissa med Djurgårdens förvaltning sammanhängande frågor tillsatta

kommitté, hvarjämte riksmarskalksämbetet med öfverlämnande af detta

utlåtande inkommit med underdånigt yttrande. Kommittén har vid sitt

utlåtande fogat uppgift å Djurgårdsfondens storlek. Då utlåtandet afgifvits

redan under år 1908, har såsom tillgång ej kunnat upptagas

ofvanberörda, fonden under år 1909 tillfallna belopp å 73,632 kronor,

men har kommittén däremot såsom tillgång beräknat förenämnda belopp

å 172,500 kronor, i följd hvaraf fondens storlek upptagits till 1,007,525

Redogörelse

angående

Djurgårds
fonden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Djurgår dsk

ommitter ade.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 151.

kronor, däraf I)jurgår dskass ans årliga inkomst beräknats, efter en räntefot

4 procent, till 40,301 kronor. Kommittén har vidare förslagsvis

uppgjort en beräkning öfver Djurgårdsförvaltningens årliga inkomster

och utgifter under åren 1910—1929. Enligt denna beräkning skulle de

årliga inkomsterna uppgå till 239,143 kronor 30 öre, och ingå i denna

summa bl. a. nyssnämnda 40,301 kronor i räntemedel, 104,242 kronor

30 öre i lägenhetsarrenden, 23,000 kronor för bostadshyror och 35,000

kronor i afgifter för utskänkning. De årliga utgifterna beräknas till

148.000 kronor och förekomma bland utgiftsposterna bl. a. 10,000 kronor

för nybyggnader och reparationer, 38,000 kronor för kör- och gångvägar

och 10,000 kronor för diverse utgifter. Enligt denna beräkningskulle

således uppstå ett årligt öfverskott å 91,143 kronor 30 öre.

Kommittén har slutligen lämnat uppgift å på en gång erforderliga

utgifter, och hafva såsom sådana upptagits 150,000 kronor för vägar och

stensättning, 100,000 kronor för nybyggnader och större husreparationer,

125.000 kronor för lägenhetslösen samt 8,000 kronor för kartläggning

eller tillhopa 383,000 kronor.

I sitt utlåtande anförde kommitterade, att de i samtidigt afgifvet

underdånigt utlåtande rörande utarrendering af lägenheter på Djurgården

föreslagit, att arrendetiden för dessa i regeln skulle bestämmas till 20

år. Af denna anledning hade kommitterade ansett, att den beräkning

af inkomster och utgifter för Djurgården, som skulle utgöra grund för

kommitterades ifrågavarande utredning, jämväl borde omfatta en tid af

20 år. Med stöd af utgifter och beräkningar, på begäran uppgjorda och

meddelade af Djurgårdsintendenten, hofjägmästaren Fr. Edelstam, hade

kommitterade upprättat omförmälta förslag till inkomster och utgifter

för Djurgården för åren 1910—1929. Detta förslag visade en årlig

inkomstsumma af 239,143 kronor 30 öre och utgiftssumma af 148,000

kronor, i följd hvaraf ett årligt öfverskott skulle uppstå af 91,143 kronor

30 öre eller för hela 20-årsperioden 1,822,866 kronor. Förutom de

årliga utgifterna erfordrades dock under den närmaste tiden, enligt hvad

äfven i förslaget närmare angåfves, för inlösen af lägenheter, väganläggningar,

nybyggnader, större reparationer m. m. ett sammanlagdt belopp

beräknadt till 383,000 kronor, vid hvilken beräkning kommitterade för

sin del ansett, att alla sådana utgifter å Norra Djurgården borde

inskränkas till det minsta möjliga. Emellertid torde, hvad inkomsterna

anginge, de till 23,000 kronor upptagna årliga hyrorna af Djurgården

tillhöriga hus säkerligen komma att rätt snart minskas, då några af

dessa hus vore gamla och vanprydande och därför afsedda att inom kort

rifvas samt de af dessa upptagna områden införlifvas med Djurgårds
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

parken. Äfven torde de af kommitterade föreslagna, nu utgående årliga

utgifter af tillsammans 35,000 kronor för rätt till idkande af iskänkning

till följd af den år för år kraftigare tilltagande nykterhetsrörelsen sannolikt

icke alltjämt kunna till lika högt belopp beräknas. Vidare föreställde

sig kommitterade, att den upptagna summan af 104,242 kronor 30 öre

för lägenhetsarrenden komme att minskas genom återtagande af en eller

annan lägenhet, som skulle utläggas till park i stället för att ånyo

uthyras. Det vore omöjligt att kunna noga bestämma, hvad inverkan

dessa förhållanden kunde hafva på inkomsternas minskning, men sannolikt

blefve den icke allt för betydande under den första hälften af

20-årsperioden och torde i medeltal icke behöfva beräknas högre än

till 15,000 kronor per år under hela perioden, eller tillsammans under

denna tid till omkring 300,000 kronor.

De ofvannämnda till 383,000 kronor beräknade utgifterna för

lägenhetslösen, väganläggningar in. m. vore afsedda att utgå under de

första åren och därtill funnes då icke medel till hela detta belopp

disponibla, hvarför en stor del däraf torde böra bestridas genom lån,

som sedan före 20-årsperiodens slut skulle till fullo amorteras. Ehuru

svårt det än vore att på förhand göra en noggrann beräkning öfver

utgifternas fördelning, torde man dock våga antaga, att de ifrågavarande

arbetenas utförande kunde så ordnas och medel därför på sådana tider

anskaffas, att en annuitet af 25,000 kronor per år under 20-årsperioden

blefve tillräcklig härför och således en sammanlagd utgiftssumma af

omkring 500,000 kronor vara erforderlig under dessa år.

Fråndroges nu ofvannämnda bägge belopp, tillsammans omkring

800,000 kronor, från summan af det beräknade öfverskottet 1,822,866

kronor, återstode omkring 1,000,000 kronor eller i medeltal 50,000

kronor per år, hvarmed Djurgårdskassan skulle kunna för nämnda 20

år bidraga till de kungi. lustslottens underhåll. I dessa 50,000 kronor

vore då äfven inberäknad den ränta å ett belopp af 254,000 kronor,

som enligt Riksdagens skrifvelse den 1 juni 1908 och Kungl. Maj:ts

nådiga resolution den 12 i samma månad skulle få tillsvidare användas

för bestridande af de nödvändigaste underhållsarbetena å slottsbyggnaderna

vid Haga och Ulriksdal.

Huru inkomster och utgifter för Djurgården komme att ställa

sig efter utgången af omförmälta 20-årsperiod eller om och i hvad

mån Djurgårdskassan jämväl därefter fortfarande kunde afstå några

medel till nämnda ändamål, därom vågade kommitterade icke nu uttala

sig.

Riksmarskalksämbetet anförde för sin del i ärendet följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksmarskalksämbetets

skrifvelse

den 20

dec. 1909.

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 151.

Kommitterades nyssberörda yttrande och förslag hade afgifvits

samtidigt med att kommitterade till Hans Magt Konungen ingifvit sitt

underdåniga betänkande med utredning och förslag rörande vissa frågor

angående Djurgården, hufvudsakligen vidkommande Djurgårdslägenheternas

reglerande och förnyade upplåtande samt bestämmandet af de

årliga arrendeafgifterna därför; och kommitterades beräkning af Djurgårdskassans

eventuella årliga öfverskott hade naturligtvis grundats på

det förslag till afgifter m. in., som af kommitterade uppgjorts. Vid det

därefter följande arbetet med uppgörande och afsilande af de nya aftalen

med de särskilda lägenhetsinnehåtvarna hade dock åtskilliga, af

omständigheterna påkallade modifikationer och nedsättningar i de af

kommitterade föreslagna arrendebeloppen dels för hela arrendeperioden,

dels för viss del däraf måst vidtagas, hvilka ändringar i ej oväsentlig

grad inverkat på de af kommitterade beräknade slutsummorna. Särskildt

anhölle riksmarskalksämbetet få erinra om nådiga beslutet den 18 januari

1909, hvarigenom Kungl. Maj:t, med anledning af gjorda framställningar

från åtskilliga innehafvare af lägenheter å Djurgården, för vissa år

medgifvit en nedsättning i de föreslagna nya arrendebeloppen för vissa

äldre bostadslägenheter, hvilkas arrenden blifvit väsentligt höjda, sålunda

att för första året beviljades en nedsättning af 50 procent, för andra

året af 40 procent, för tredje året af 30 procent, för fjärde året af 20

procent och för femte året af 10 procent, hvarefter först med sjätte

året, börjande med den 1 april 1914, fulla beloppet skulle utgå. Dessa

nedsättningar, innebärande, att de nya arrendebeloppen, hvilka med afseende

å de respektive lägenheternas nuvarande värde funnits erforderliga,

endast småningom och efter en viss bestämd tidrymd skulle uttagas

till sitt fulla belopp, voro motiverade af det ur billighetssynpunkt

önskvärda däri, att lägenhetsinnehafvarne ej genast underkastades den i

jämförelse med förutvarande förhållanden i de flesta fall mycket väsentliga

höjning i utgifter, som de medförde. Den minskning i beräknade

inkomster, som Djurgårdskassan på grund häraf måste vidkännas, uppginge,

under förutsättning att vissa ännu sväfvande frågor afgj-ordes på

sätt riksmarskalksämbetet föreslagit, för det första arrendeåret till omkring

23,000 kronor, ett belopp, som under de följande fyra åren naturligtvis

i angifven progression successivt minskades. Emellertid vore

det tydligt, att under de ifrågavarande öfvergångsåren härigenom en

mycket väsentlig afprutning måste göras å det belopp, som kommitterade

beräknat såsom Djurgårdskassans eventuella årliga öfverskott.

I detta sammanhang ville riksmarskalksämbetet vidare framhålla,

dels att några få arrendefrågor, som rörde ett belopp af omkring 8,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

kronor, ännu icke kunnat slutligt afgöras, utan vore beroende på underhandlingar

med vederbörande lägenhetsinnehafvare eller eventuellt rättsligt

afgörande, dels att vissa andra frågor, såsom en del tilltänkta

väganläggningar på Norra Djurgården öfver Stora Skuggans och Landtbruksakademiens

m. fl. områden, inlösen af vissa till Rosendals slott

och Svenska Trädgårdsföreningen hörande byggnader, hvilka vore afsedda

att iordningsställas och uthyras för Djurgårdens räkning, m. fl.

andra på Djurgårdens ekonomi väsentligen inverkande frågor, vore under

behandling och i många delar ännu ej utredda. Mycket svåra att

med någon grad af säkerhet beräkna vore vidare de utgifter, som under

den följande tiden kunde komma att förorsakas af de ständigt stigande

anspråken på renhållning af vägar och gräsmattor, vattning och belysning

m. in. Allt efter som staden utvidgades in på Djurgårdens område

och dess mark allt mera toges i anspråk för statens och allmänna

institutioners byggnader, blefve dessa utgifter allt nödvändigare och

allt större, och huru stor denna stegring kunde blifva under de närmaste

åren, vore synnerligen svårt att förutsäga.

På grund af hvad riksmarskalksämbetet sålunda anfört, torde det

vara tydligt, att Djurgården för närvarande befunne sig i ett öfvergångsskede,

och detta såväl med afseende å arrendeförhållandena, hvilka

först efter ett visst antal år komrne till sitt normala belopp, som med

hänsyn till åtskilliga planlagda arbeten, som ännu ej hunnit beredas tillräckligt

för att omedelbart kunna sättas i verkställighet. Riksmarskalksämbetet

hade därför, vid besvarandet af den fråga, hvaröfver Kungl.

Maj:t infordrat dess yttrande, ansett rättast att endast hålla sig till år

1910 och det öfverskott af inkomster, som kunde vara att därunder

motse.

Kommitterade hade till sitt yttrande fogat dels en tablå öfver

Djurgårdskassans beräknade årliga inkomster och utgifter, dels en summarisk

uppgift å för eu gång erforderliga utgifter å sammanlagdt

383,000 kronor, hvilket belopp kommitterade ansett böra anskaffas genom

lån. Hvad detta sistnämnda förslag beträffade, vore riksmarskalksämbetet

nu ej i tillfälle att ingå i någon granskning af de där upptagna

beloppen. Kommitterade hade utan tvifvel rätt däri, att sådana betydande

kostnader under en ej aflägsen framtid komrne att erfordras för

att försätta Djurgården i ett välordnadt och för allmänheten tillfredsställande

skick, ett förhållande, som till stor del förklarades däraf, att

vid uppgörande af de nya kontrakten efter Konung Oscar ILs frånfälle

rätt betydande områden på skilda ställen blifvit återtagna till Djurgården,

hvilka områden kräfde dryga kostnader för sitt ordnande, vägars

Bih. till RiJcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 114 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

anläggning m. m., hvarförutom åtskilliga byggnader öfvertagits mot

lösen, som dock framdeles i de flesta fall komme att ersättas genom

hyror. Beträffande åter kommitterades förslag att anskaffa medel till

dessa utgifter genom upptagande af ett amorteringslån, kunde riksmarskalksämbetet

ej instämma däri. Riksmarskalksämbetet kunde ej

finna lämpligt, att Djurgårdskassan belastades med en så stor skuldsumma,

som af kommitterade blifvit ifrågasatt, och ansåge, att de ifrågavarande

arbetena och de af dem betingade utgifterna, hvilka hvarken

kunde eller behöfde omedelbart och på en gång ifrågakomma till utförande,

skulle kunna genom ändamålsenlig fördelning öfver en följd af

år bestridas af Djurgårdens ordinarie inkomster, i synnerhet sedan dessa

efter öfvergångsårens förlopp stigit till sin förväntade normala nivå.

Riksmarskalksämbetet ville därför för sin del bestämdt motsätta sig

kommitterades förslag i detta afseende.

Den af kommitterade uppgjorda tablån öfver Djurgårdskassans

inkomster och utgifter vore afsedd att lämna ett ungefärligt öfverslag

öfver do årliga tillgångarna och behofven under tjuguårsperioden 1910—

1929. Då riksmarskalksämbetet på ofvan angifna skäl anhölle få inskränka

sig till att endast lämna en uppgift å det påräkneliga öfverskottet

för 1910, ville riksmarskalksämbetet påpeka de poster i kommitterades

tablå, som med anledning däraf måste underkastas någon

väsentligare ändring. Hvad då först anginge den af kommitterade till

40,801 kronor beräknade ränteinkomsten från den af statskontoret förvaltade

Djurgårds fonden, torde få anmärkas, att kommitterade såsom

tillgång i nämnda fond upptagit ett belopp af 172,500 kronor, som ännu

icke blifvit dit inbetaldt, men på grund af Riksdagens i skrifvelse till

Kungl. Maj:t den 18 maj 1905 anmälda beslut förväntades framdeles

komma att dit ingå. Ifrågavarande belopp utgjorde det beräknade, efter

4 procent kapitaliserade värdet af vissa till Djurgårdskassan inflytande

inkomster af arrenden, hvilka skulle upphöra att dit ingå, sedan Djurgården.

afstått vissa områden, som enligt Kungl. Maj:ts proposition till

1905 års Riksdag och Riksdagens med anledning däraf fattade beslut

framdeles skulle intagas i stadsplan och för statsverkets räkning försäljas.

Som detta troligen först efter någon tids förlopp komme till

utförande, kunde ifrågavarande summa nu ej upptagas såsom tillgång

för Djurgårdsfonden. Däremot hade numera till fonden inbetalts ett

belopp af 73,632 kronor enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1909,

till följd hvaraf fonden nu uppginge till 908,657 kronor, hvarå räntan

efter 4 procent utgjorde 36,346 kronor.

Lägenhetsarrendena hade af kommitterade upptagits till 104,242

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition No 151.

kronor 30 öre. I detta belopp, som utgjorde summan af de af kommitterade

föreslagna arrendeafgifterna för samtliga lägenheterna, hade

dock vid uppgörelserna med de särskilda lägenhetsinnehafvarne åtskilliga

jämkningar och nedsättningar måst vidtagas, i följd hvaraf summan af

lägenhetsarrendena nu endast kunde beräknas till i rundt tal 99,900

kronor. Från detta belopp måste vidare för år 1910 fråndragas den,

enligt hvad förut anförts, för nämnda år medgifna nedsättningen af 40

procent för vissa bostadslägenheter, uppgående till omkring 20,000

kronor. Lägenlietsarrendenas sammanlagda belopp för år 1910 blefve

således omkring 79,900 kronor.

Bland utgifterna hade kommitterade upptagit en post af 10,000

kronor såsom årligen erforderlig för nybyggnader och reparationer.

Men utöfver detta belopp, som skulle bestridas af Djurgårdskassans ordinarie

inkomster, hade kommitterade bland de för en gång erforderliga

utgifterna upptagit ett belopp af 100,000 kronor till nybyggnader och

större husreparationer. Då riksmarskalksämbetet, på sätt förut anförts,

ej ansåge sig kunna tillstyrka, att medel för sistnämnda utgifter anskaffades

genom lån, utan funne lämpligare, att de fördelades under en följd

af år till bestridande med de ordinarie inkomsterna, måste naturligtvis

bland utgifterna för år 1910 upptagas hela det belopp, som för ifrågavarande

ändamål under nämnda år erfordrades, och torde detta enligt

verkställda beräkningar komma att uppgå till omkring 39,000 kronor.

Kommitterade hade bland utgifterna ej upptagit något belopp till

lägenhetslösen, utan infört hela den för sådant ändamål beräknade kostnaden

bland utgifter för en gång med 125,000 kronor. Då emellertid

för 1910 ifrågakomma inlösen af åtskilliga hus och byggnader å lägenheter,

som återfölle till Djurgården, blefve det nödvändigt att till något

belopp upptaga den härför erforderliga kostnaden, och syntes densamma

kunna beräknas till omkring 20,000 kronor.

Till kör- och gångvägar hade kommitterade i sin tablå öfver de

årliga utgifterna upptagit ett belopp af 38,000 kronor. Såvidt därmed

afsåges underhåll af redan befintliga vägar, torde ej hela denna summa

behöfva tagas i anspråk för 1910. Då emellertid något belopp borde

för detta år finnas tillgängligt för ett eventuellt påbörjande af något af

de större vägarbeten och nyanläggningar, som kommitterade upptagit

bland utgifterna för en gång, ville riksmarskalksämbetet ej ifrågasätta

någon ändring i det af kommitterade uppförda beloppet, hvilket då torde

lämna tillgång äfven till de för 1910 möjligen ifrågakommande arbeten

af sistnämnda slag.

Sammanfattades de ändringar i kommitterades förslag, som sålunda,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

enligt hvad riksmarskalksämbetet anfört, måste göras för 1910, erhölles

följande resultat. Bland inkomsterna borde den beräknade ränteinkomsten

från Djurgårdsfonden nedsättas med 3,955 kronor till 36,346 kronor

och lägenhetsarrendena med 24,342 kronor 30 öre till 79,900 kronor.

Om skillnaden 28,297 kronor 30 öre, fråndroges inkomsternas slutsumma

239,143 kronor 30 öre, återstode 210,846 kronor, hvartill dock borde

läggas Djurgårdskassans vid 1909 års slut befintliga kassabehållning,

uppgående till omkring 20,000 kronor, då summan tillgångar för 1910

blefve o230,846 kronor.

A utgiftssidan ökades kostnaderna för nybyggnader och reparationer

med 29,000 kronor till 39,000 kronor och tillkomme inlösen af

hus och byggnader med 20,000 kronor, således en ökniug af sammanlagdt

49,000 kronor, hvarigenom hela summan utgifter skulle uppgå

till 148,000+49,000 kronor eller 197,000 kronor. Då tillgångarna

beräknats till 230,846 kronor, uppstode således ett öfverskott af 33,846

kronor. Af detta öfverskott måste dock en del reserveras för oförutsedda

utgifter, och riksmarskalksämbetet vågade ej sätta detta belopp

lägre än omkring 8,000 kronor, hvarigenom eu rest skulle uppstå af i

rundt tal 25,000 kronor, hvilket riksmarskalksämbetet ansåge vara det

belopp, som Djurgårdskassan för år 1910 kunde afstå såsom bidrag till

de kungl. lustslottens underhåll. Häri vore då inberäknade de jämväl

af kommitterade i deras beräkning intagna, till omkring 10,000 kronor

uppgående räntemedel, som enligt Riksdagens skrifvelse den 1 juni

1908 och Kungl. Maj:ts med anledning däraf meddelade nådiga beslut

af den 12 i samma månad finge tills vidare användas för bestridande

af de nödvändigaste underhållsarbetena vid Haga och Ulriksdal.

Riksmarskalksämbetet hade, på skäl som förut nämnts, nu endast

ansett sig böra framställa förslag rörande det belopp, som Djurgårdskassan

under år 1910 borde kunna öfverlämna till de kungl. lustslotten;

och riksmarskalksämbetet anhölle att under de närmast följande åren, i

den mån Djurgårdskassans ställning medgåfve höjning af bidraget, få

inkomma med förnyadt förslag i sådant afseende. Riksmarskalksämbetet

ansåge sig dock kunna redan nu med bestämdhet uttala att, sedan det

öfvergångsskede, hvaruti Djurgården för närvarande befunne sig, förflutit,

Djurgårdskassan skulle vara i stånd att bidraga till de kungl. lustslottens

underhåll med betydligt högre belopp, som snarare torde komma

att öfverstiga än understiga det af kommitterade ifrågasatta.

Med afseende å användningen af den summa af 25,000 kronor,

som sålunda under år 1910 skulle af Djurgårdskassan öfverlämnas till

de kungl. lustslotten, anhölle riksmarskalksämbetet nu endast få uttala,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

att ämbetet ansåge önskligt, att detsamma finge användas till fortsättande

af de vid Haga och Ulriksdal påbörjade reparationsarbetena. Under

de sistförflutna tvänne åren hade, sedan ett fullständigt förslag till

reparations- och ombyggnadsarbeten vid nämnda slott blifvit på uppdrag

utarbetadt af arkitekten Lindgren, vissa mindre delar af de i

detta förslag upptagna arbetena blifvit efter öfverintendentsämbetets

hörande af Kungl. Maj:t anbefallda till utförande. I sitt med anledning

af de senaste reparationsarbetena afgifna yttrande hade öfverintendentsämbetet

framhållit önskvärdheten däraf, att ett ytterligare fortsättande

af en del af de i förslaget upptagna arbetena ej måtte längre uppskjutas.

Riksmarskalksämbetet anhölle därför att, sedan förslag till dessa

arbeten, såvidt de med användande af nu ifrågasatta belopp syntes böra

under år 1910 komma till utförande, blifvit af vederbörande uppgjordt,

få till Kungl. Maj:t inkomma med underdånig framställning därom.

Förslag i sistnämnda afseende har sedermera af riksmarskalks- R^«nankaUctämbetet

med skrifvelse den 28 sistlidne februari till Kung]. Maj:t af- a''vdlTdm28

lämnats. Detta förslag är upprättadt af ståthållareämbetet på Ulriksdals 1ebruari l9l°- och Haga slott, som vid förslagets insändande till riksmarskalksämbetet

anfört, hvad slottsbyggnaderna vid Haga anginge, att till reparationer

därstädes blifvit enligt upprättadt utgiftsförslag för år 1910 af slottskassans

beräknade inkomster upptaget ett belopp af 8,000 kronor; och

då ståthållareämbetet ansett denna summa tillräcklig för årets reparationsarbeten

vid Haga, medan däremot hvad Ulriksdal beträffade tillgång

icke funnes till bestridande af kostnaden för erforderliga reparationer

därstädes, hemställde ståthållareämbetet, att hela det ifrågavarande beloppet

från Djurgår dskas san måtte få användas vid Ulriksdal till utförande

därstädes af vissa byggnads- och andra arbeten.

De sålunda föreslagna arbetena utgöras i främsta rummet af vissa

ännu återstående arbeten af dem, som af öfverintendentsämbetet föreslagits

till utförande i dess förutnämnda skrifvelse den 14 april 1908,

och hvilka återstående arbeten betinga en kostnad af 12,140 kronor.

Rörande det därefter af förenämnda 25,000 kronor återstående

beloppet, 12,860 kronor, har ståthållareämbetet hemställt, att detsamma

måtte få användas dels till utförande af vissa andra, i ståthållareämbetets

skrifvelse särskildt uppräknade reparationer i slottet och de olika byggnaderna,

uppgående till en sammanlagd kostnad af 8,060 kronor, dels

till vattenledningsarbeten enligt särskildt, vid skrifvelsen fogadt förslag,

slutande på ett belopp af 4,800 kronor.

Riksmarskalksämbetet har i sin si stberörda skrifvelse tillstyrkt ståthållareämbetets

berörda förslag; hvarefter öfverintendentsämbetet i af
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 151.

gifvet underdånigt utlåtande anmält, att ämbetet, efter skedd granskning,

icke funnit något att mot ifrågavarande förslag anmärka.

Af skäl, som af riksmarskalksämbetet anförts, torde man vid beräkning

af Djurgårdskassans eventuella öfverskott icke kunna för närvarande

erhålla någon tillförlitlig uppgift å det belopp, hvartill ett

dylikt öfverskott kan komma att uppgå under de följande åren. Lika

med riksmarskalksämbetet anser jag därför, att allenast frågan om

användning af öfverskottet för innevarande år nu bör komma under bedömande,

och torde detta belopp icke kunna uppskattas högre än

ämbetet beräknat eller till 25,000 kronor, i hvilket belopp jämväl ingår

den räntan å 254,000 kronor motsvarande summa, hvilken enligt Riksdagens

skrifvelse den 1 juni 1908 tillsvidare ställts till Kungl.

Maj:ts disposition i och för bestridande af de nödvändigaste underhållsarbetena

å slottsbyggnaderna vid klaga och Ulriksdal. Af den nu förebragta

utredningen synes vara ådagalagdt, att de från Djurgårdskassan

sålunda tillgängliga medlen böra lämpligen på föreslaget sätt användas

till reparations- och andra arbeten vid Ulriksdals slott.

I hvad mån Djurgårdskassan framdeles kan lämna tillgång till

bestridande af kostnad för de kungl. lustslottens underhåll, synes böra

bero på särskild utredning för hvarje år; och torde därför frågan om

ett dylikt användande af Djurgårdskassans öfverskottsmedel böra tillsvidare

årligen hänskjutas till Riksdagens pröfning.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva, att

af den behållning, som den s. k. Djurgårdskassan må lämna för innevarande

år, ett belopp af intill 25,000 kronor må användas för utförande,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af ståthållareämbetet vid Ulriksdals

och Haga slott framlagda, af öfverintendentsämbetet tillstyrkta förslag,

af b}7ggnads- och reparationsarbeten vid Ulriksdals slott med därtill

hörande byggnader.

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på tillstyrkan af statsrådets öfriga

ledamöter, lämna nådigt bifall; och skulle proposition

i ämnet af det innehåll, bil. till detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåta^.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM, ISAAO MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:132 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarb a1 i texten
  2. SU 1910:46 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående användande af öfverskott i den s. k. Djurgårdskassan till byggnadsoch reparationsarbeten vid Ulriks s. 1 i texten