Sök i Ratio Lex

Angående pension åt trädgårdsdirektören vid. statens järnvägar C. A. L. Sundius’ änka Johanna Amalia Sundius, född Rydstrand, och makarnas son Harald Herman Mathias

1910-04-08 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:160, Angående pension åt trädgårdsdirektören vid. statens järnvägar C. A. L. Sundius’ änka Johanna Amalia Sundius, född Rydstrand, och makarnas son Harald Herman Mathias

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

1

N:o 160.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

pension åt trädgårdsdirektören vid. statens järnvägar

C. A. L. Sundius’ änka Johanna Amalia Sundius, född

Rydstrand, och makarnas son Harald Herman Mathias;

gifven Stockholms slott den 8 april 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att trädgårdsdirektören vid statens järnvägar Carl Agathon Leonard

Sundius’ änka Johanna Amalia Sundius, född Rydstrand, och makarnas

son Harald Herman Mathias må från allmänna indragningsstaten från

och med den 1 april 1910 åtnjuta årliga understöd, den förra, så länge

hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd, till belopp af 300 kronor och

sonen, intill dess han uppnår 18 års ålder, till belopp af 100 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Pik till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afl. 120 Haft. (N:o 160.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, af järnvägsstyrelsen med underdånig

skrifvelse den 2 april 1910 öfverlämnad skrift har aflidne trädgårdsdirektören

vid statens järnvägar Carl Agathon Leonard Sundius’ änka

Johanna Amalia Sundius, född Rydstrand, gjort framställning om årligt

understöd.

Af handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Sundius, hvilken var född den 3 november 1852, anställdes i statens

järnvägars tjänst den 1 januari 1888 och tjänstgjorde därstädes såsom

trädgårdsdirektör intill sin död den 14 mars 1910.

Hans aflöning från statens järnvägar under denna tid har utgjorts

af, förutom ersättning för i nämnda egenskap företagna resor, ett årligt

arfvode, som under de tre första åren utgått med 1,000 kronor, under

åren 1891—1893 med 1,200 kronor, under åren 1894—1898 med 1,500

kronor, under åren 1899—1903 med 1,800 kronor, under åren 1904—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 160.

O

O

1906 med 2,000 kronor, under åren 1907—1909 med 2,500 kronor samt

från ingången af år 1910 efter 3,000 kronor för år.

Som ifrågavarande befattning vid statens järnvägar icke är uppförd

å ordinarie stat, bar Sundius saknat möjlighet att vinna delaktighet i

statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa.

Emellertid har Sundius, hvilken innehaft befattning vid Linköpings

folkskoleseminarium såsom lärare i trädgårdsskötsel, i denna egenskap

varit delägare i lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa.

Vid sin död efterlämnade Sundius såsom stärbhusdelägare — förutom

änkan, född den 17 augusti 1855, samt tre till myndig ålder

komna barn — sonen Karl Gustaf Adolf,, född den 21 april 1890, och

sonen Harald Herman Mathias, född den 25 juli 1899. Behållningen i

boet uppgick till omkring 4,500 kronor, hvaraf 2,600 kronor torde

kunna beräknas utgöra afkastningsbara tillgångar.

Enligt ingifvet intyg kan icke något af de myndiga barnen bidraga

till moderns underhåll.

Den änkan Sundius och de två yngste, barnen från elementarlärarnas

änke- och pupillkassa tillkommande pension kommer, under förutsättning

att barnen lefva, att utgöra för tiden 1 april 1910—SO juni 1911

300 kronor, för tiden 1 juli 1911-—31 december 1920 260 kronor samt

därefter under änkans återstående lifstid 200 kronor.

Af ett ingifvet läkarintyg framgår, att änkan Sundius lider af allmän

klenhet samt nafvelbråck samt att hon till följd häraf är oförmögen

att med eget arbete försörja sig och sina yngsta barm.

Under framhållande att änkan Sundius saknar medel, utöfver de

förut nämnda, till sitt eget och sitt minderåriga barns nödtorftiga uppehälle

har järnvägsstyrelsen med hänsyn till Sundius’ mer än tjugutvååriga

val vitsordade tjänstgöring vid statens järnvägar uti sin ifrågavarande

underdåniga skrifvelse förklarat sig finna det vara med billighet öfverensstämmande,

att, utöfver den änkan Sundius från elementarlärarnas änkeoch

pupillkassa tillkommande pension, något understöd, af allmänna

medel beredes henne; och har styrelsen hemställt, att Kung!. Maj:t

måtte föreslå Riksdagen att å allmänna indragningsstaten uppföra en

årlig pension åt änkan Sundius till belopp, som synts styrelsen skäligen

böra bestämmas till 400 kronor, att från och med den 1 april 1910 utgå,

så länge hon lefver ogift.

Sedermera har änkan Sundius uti en till Kungl. Maj:t ingifven

skrift — till förtydligande af ansökningen •— hemställt, att det sökta

understödet måtte tilldelas henne och hennes minderåriga son Harald

Herman Mathias.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

Statskontoret tiar i underdånigt utlåtande den 7 april 1910 förklarat

sig icke hafva annat att erinra mot hvad järnvägsstyrelsen hemställt

än att det föreslagna pensionsbeloppet 400 kronor synts lämpligen

böra fördelas med 300 kronor åt änkan och 100 kronor åt hennes

minderåriga son Harald Herman Mathias, att utgå från och med april

månad 1910 till änkan, så länge hon i sitt nuvarande änkestånd förblifver,

samt till sonen, intilldess han uppnår 18 års ålder.

På grund af hvad sålunda i ärendet blifvit upplyst anser jag, i

likhet med järnvägsstyrelsen och statskontoret, framställning böra göras

hos Riksdagen om något understöd till förmån för änkan Sundius jämte

hennes minderåriga son Harald Herman Mathias. Den omständigheten,

att änkan Sundius från lärarnas vid elementarläroverken änke- och

pupillkassa kommer i åtnjutande af eu pension till ringa belopp, har

jag icke funnit böra utgöra hinder för det nu ifrågasatta understödet,

särskildt som nyssberörda pension i och för sig icke torde vara tillräcklig

att befria henne och hennes minderåriga barn från nöd.

Vidkommande det ifrågasatta understödets storlek finner jag detsamma

icke kunna sättas lägre än det af järnvägsstyrelsen föreslagna beloppet

400 kronor, men anser jag, i likhet med statskontoret, nämnda

belopp böra fördelas mellan änkan och den minderåriga sonen Harald

Herman Mathias.

På grund häraf får jag hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen medgifva,

att änkan Sundius och hennes son Harald Herman Mathias må från

allmänna indragningsstaten från och med den 1 april 1910 åtnjuta årliga

understöd, den förra, så länge hon förblifver i sitt nuvarande änkestånd,

till belopp af 300 kronor och sonen, intill dess han uppnått 18 års

ålder, till belopp af 100 kronor.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Solve Berger.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.