Sök i Ratio Lex

Angående anordnande af statistiska undersökningar rörande landtarbetarnas lefnadsoch arbetsförhållanden

1910-03-03 · 66 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:161, Angående anordnande af statistiska undersökningar rörande landtarbetarnas lefnadsoch arbetsförhållanden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

1

N:o 161.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående anordnande

af statistiska undersökningar rörande landtarbetarnas

lefnads- och arbetsförhållanden; gifven Stockholms

slott den 4 april 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, till anordnande försöksvis inom kommerskollegium af statistiska

undersökningar rörande landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhållanden,

på extra stat för år 1911 under sjunde hufvudtiteln anvisa ett belopp

af 15,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att däraf under innevarande

år disponera 3,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. (N:o 161).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å

Stockholms slott den 4 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Nyländer,

yon Sydow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet

:

Vid underdånig föredragning den 14 sistlidna januari af de till

regleringen af riksstatens sjunde hufvudtitel för år 1911 hörande ärenden

berörde jag frågan om anordnande försöksvis af statistiska undersökningar

rörande landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhållanden. Då

emellertid den utredning i ämnet, som kommerskollegium fått sig ålagdt

att föranstalta, enligt hvad kollegium i underdånig skrifvelse den 23

december 1909 meddelat, då ännu icke hunnit fullt afslutas, inskränkte

jag mig till att, i anslutning till af kollegium framställdt förslag, hemställa,

att Kungl. Maj:t behagade föreslå Riksdagen att, i afvaktan på

den nådiga proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t kunde komma att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

30 maj 1007.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

till Riksdagen aflåta, bland de extra anslagen å sjunde hnfvudtiteln för

år 1911 för nyssnämnda ändamål beräkna ett belopp af 15,000 kronor;

och blef denna min hemställan af Kungl. Maj:t bifallen.

Sedan utredningen i frågan numera slutförts, anhåller jag att få

ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla ärendet.

I skrifvelse den 30 maj 1907 anhöll Riksdagen om en utredning Riksdagens

om lämpligaste sättet för åstadkommande af en undersökning och sta- skrifvelse den

tistisk utredning rörande landtarbetarnas lefnadsförhållanden samt framläggande

för Riksdagen af de förslag, som med anledning däraf kunde

anses påkallade.

Riksdagen anförde i nämnda skrifvelse till en början, att Riksdagen

hölle före, att ingående kännedom om landtbefolkningens lefnadsförhållanden

i olika trakter af vårt land ännu saknades. Frågan om

landtarbetarnas ställning och lefnadsvillkor hade dittills blifvit vida

mindre uppmärksammad än den industriella arbetarfrågan. Att emellertid

med hänsyn till aflöning och aflöningssätt, arbetstid, födans beskaffenhet,

bostäder in. in. för jordbrukets arbetare i flera landsdelar gåfves mycket,

som påkallade förändringar till det bättre, finge anses obestridligt.

För att någonting väsentligt härutinnan skulle kunna göras, erfordrades

först oundgängligen ett statistiskt material, ägnadt att gifva

eu i alla afseenden, såvidt möjligt, fullständig inblick i de förhållanden,

under hvilka hela denna arbetareklass lefde och verkade. Någon särskild

utredning i sådant hänseende genom statens försorg hade dittills knappast

förekommit.

Efter att därpå hafva erinrat dels om vissa vid skilda tillfällen

verkställda, mera speciella undersökningar rörande landtarbetares lefnadsvillkor,

dels ock om de på grund af Riksdagens skrivelser den 2 maj

1893 och den 15 maj 1902 anordnade arbetsstatistiska undersökningarna

inom kommerskollegium, anförde Riksdagen vidare, att Riksdagens sistberörda

skrivelser torde höra tolkas så, att de afsåge icke allenast

industriarbetare utan jämväl landtbruksarbetare, äfven om, särskildt

hvad skrifvelsen den 2 maj 1893 anginge, frågan om industriarbetarna

trädde i förgrunden och speciellt omnämndes. Denna uppfattning vunne

äfven stöd såväl af den år 1903 fastställda plan för det arbetsstatistiska

arbetet, hvilken plan afsåge en fortlöpande socialstatistik af allmän art

och sålunda måste anses omfatta äfven landtarbetarna och deras förhållanden,

som äfven af den omständigheten, att den på grund af berörda

plan sedermera utförda och alltjämt fortgående arbetsstatistiken sysselsatte

sig med landtbruksarbetarna i fråga om några få förhållanden.

Ett obestridligt faktum vore emellertid, att det hufvudsakliga arbetet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kommcrskollegii

utredning i

ärendet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

inom den arbetsstatistiska afdelningen inom kommerskollegium ägnades

åt industriarbetarnas förhållanden och att hittills endast en obetydlig

uppmärksamhet kunnat fästas vid landtarbetarnas förhållanden. Sålunda

saknades med afseende å de olika kategorierna af landtarbetare nästan

fullständigt all utredning om ålder och civilstånd sförhållanden, form för

anställningen, arbetstid, form för aflöningen, bostadsförhållanden, kooperation,

småbruks- och egnahemsrörelserna, prisförhållandena å landsbygden,

utgifterna för uppehälle m. m.; och förklarade sig Riksdagen anse, att

en utredning af berörda samhällsspörsmål vore af nöden för deras rätta

bedömande och lösande, samt hölle före, att en sådan utredning icke

kunde äga rum med de arbetskrafter, som då vore anvisade för det

arbetsstatistiska arbetet.

Sedan kommerskollegium den 14 juni 1907 anbefallts att afgifva

underdånigt utlåtande i anledning af den Riksdagens skrifvelse, för

hvars innehåll jag sålunda redogjort, har kollegium, såsom jag vid

ofvanberörda föredragning af ärendet den 14 januari 1910 omförmälde,

i och för den anbefallda utredningen den 20 maj 1908 anmodat ledamoten

af Riksdagens Första kammare, landtbruksingenjören J. E. Berggren,

sekreteraren hos landtbruksakademien, professorn H. Juhlin-Dannfelt samt

ledamöterna af Riksdagens Andra kammare, landtbrukaren 1). Petterson

i Bjälbo och parkföreståndaren F. W. Thorsson att i egenskap af sakkunniga

inom kollegii afdelning för arbetsstatistik biträda vid utarbetandet

af förberedande förslag i ämnet, i hvilka sakkunnigas arbeten

byråchefen i jordbruksdepartementet, kanslirådet W. Flack jämväl deltagit.

Den af dessa sakkunniga verkställda omfattande utredningen har

nu af kommerskollegium med underdånig skrifvelse den 7 mars 1910

öfverlämnats och torde såsom bilaga få bifogas detta protokoll.

Sedan föredragande departementschefen därefter i korthet redogjort

för innehållet af berörda utredning och däri framställda förslag,

anförde departementschefen vidare:

Såsom jag vid föredragningen af detta ärende den 14 sistlidne

januari hade tillfälle omnämna, hade kommerskollegium i sin då inkomna

skrifvelse beräknat kostnaderna för år 1911 för anordnande af ifrågavarande

undersökningar till 15,000 kronor, hvaraf 3,000 kronor borde

utgå redan under innevarande år. Kollegium förordade nämligen, att

arbetena, såsom de sakkunniga förutsatt, finge taga sin början redan

nästinstundande höst.

I sin ofvannämnda skrifvelse den 7 mars detta år har kollegium,

med förmälan, att emot de sakkunnigas förslag i hufvudsak icke vore

något från kollegii sida att erinra, beträffande kostnaderna anfört, bland

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kutujl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.

annat, att kollegium, utan att i frågans nuvarande läge vara i tillfälle

att exakt angifva, till hvilka belopp de särskilda utgiftsposterna kunde

komma att uppgå, sökt så noggrant, som kunnat ske, beräkna desamma,

och. har kollegium som resultat af dessa sina beräkningar framlagt

följande preliminära öfverslag af kostnaderna för landtarbetareuudeisökningar

åren 1910—1912:

År 1910 (sept.—dee.)

Arfvoden ...................................................................

Kostnader för resor .............................................

Ersättning till särskild! tillkallade sakkunniga

....... kronor 2,000

..... „ 500

............... „ 500

Summa kronor 3,000

Åren 1911—1912 (årligen)

Arfvode till arbetets närmaste ledare ................

(eventuellt förhöjdt till 4,500 kronor)

Arfvode till en amanuens ................._■...............

,, „ extra skrif- och räknebiträden ........

Vikariatsersättningar och extra arfvoden ...........

Kostnader för primäruppgifternas införskaffande

„ „ resor .................................................

Ersättning till särskild! tillkallade sakkunniga

kronor 4,000:-

U

u

u

u

V)

V)

1,800

2,160

1,540

1,000

1,000

500

Summa kronor 12,000

(eventuellt 12,500 kronor)

De af arbetet föranledda tryckningskostnader och öfriga expenser

syntes, anförde kommerskollegium vidare, liksom motsvarande kostnader

för det arbetsstatistiska arbetet i öfrigt, böra bestridas åt det å sjunde

hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expensei,

ved m. m. Kollegium ansåge sig emellertid böra särskildt framhålla,

att den ofvan angifna fördelningen af kostnaderna endast vore att betrakta

som preliminär, och att en jämkning i densamma under arbetets

gång kunde visa sig behöflig.

Med afseende å de beräknade särskilda utgiftsposterna villo kolieo-ium

vidare anmärka, att arfvodet till arbetets närmaste ledare, å hvilken

med hänsyn till arbetets art redan från början tämligen stora fordringar

komme att ställas, dock under de första försöksåren synts kollegium

kunna utgå med något lägre belopp än den till en andra gradens tjänsteman

hos kollegium utgående aflöning, som för närvarande, oberäknad!

extra lönetillägg, utgjorde 4,500 kronor, samt, därest Kungl. Maj:ts

s. 6 Kontrollera mot PDF

Landtbruks«

styrelsen.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

framställning- till innevarande års Riksdag angående provisorisk löneleglermg

vunne Riksdagens bifall, skulle komma att uppgå till 5 600

kronor. Under sistnämnda förutsättning borde arfvodet till ifrågavarande

tjänsteman, hvilket kollegium tidigare beräknat endast till 4,000

kronor, redan från början böjas till 4,500 kronor, och följaktligen borde

alven det beräknade årsanslaget för de första landtarbetarundersöknin??r?nn

1anordnanJ« okas med 500 kronor, eller från 12,000 kronor till

« f °n0r''i Skulle emellertid Jandtarbetarundersökningarna komma

att lort tara, och planen för desamma, såsom de sakkunniga ställt i utsikt,

_ efter vunnen erfarenhet och utarbetandet af mera detaljerad! förslag

i manet blifva utvidgad, ville det synas kollegium erforderligt, att

denne tjänsteman framdeles erhölle samma ställning och aflöningsförmaner

som tillkomme förste aktuarie å kollegii afdelning för arbets
StcltlStlK.

Beträffande öfriga i den preliminära kostnadsberäkningen upptagna

arlvodes- och ersättningsbelopp, hvilka vore beräknade att utgå efter

enahanda grunder, som i. tillämpliga delar gällde för det arbetsstatistiska

m betet i otrigt, ansage sig kollegium jämväl böra påpeka, att desamma,

i händelse af arbetets framtida utvidgning med däraf följande förstärkning

af personalen, oknmgen af kostnaderna för resor, för primäruppgifternas

införskaffande o. s. v., måste i motsvarande mån höjas. Endast

för savidt jämsides med det årligen eller med längre mellantider återcommande,

regelbundna arbetet påkallades utförandet af någon större

specialundersökning, borde dock denna kostnadsökning — hvilken emellertid

i sadant fall blefve mera tillfällig — kunna komma att uppgå till

något mera afsevärdt belopp.

, Slat%en har kollegium anfört, att, därest det af kollegium framställda

forslaget vunne Kungl. Maj:ts och Riksdagens bifall och kollegium

sålunda finge sig anförtrodt arbetets utförande, kollegium omedelbart

skulle ga i författning om att, i samråd med särskild! tillkallade

sakkunniga uppgöra förslag till detaljerad plan järnte erforderliga

fiageformular för de särskilda områden, som borde göras till föremål

tor de törsta iokalundersökningarna.

Pa grund af nådig befallning har sedermera äfven landtbruksstyrefsen

afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid anfört, att

styrelsen för sm clel icke både något att erinra mot det föreliggande

forslaget eller att detsamma, på sätt kommerskollegium förordat, komme

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.

I likhet med Riksdagen anser jag frågan om landtarbetarnas lefnads-

och arbetsförhållanden böra blifva föremål för en allsidigt genomförd

statistisk utredning; och då en sådan med de för arbetsstatistiska

undersökningar inom kommerskollegium för närvarande anslagna medel

icke kan komma till stånd, torde särskildt anslag för ändamålet böra

af Riksdagen äskas. Mot den inom kommerskollegium med biträde af

tillkallade sakkunniga utarbetade och af kollegium tillstyrkta planen för

försöksundersökningar på ifrågavarande område finner jag icke anledning

till erinran.

Då, såsom jag förut erinrat, Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

föreslog Riksdagen att bland de extra anslagen under sjunde hufvudtiteln

för år 1911 för ifrågavarande ändamål beräkna ett belopp af

15.000 kronor, däraf 12,000 kronor voro afsedda för år 1911 och 3,000

kronor för arbetenas påbörjande under innevarande års höst, grundades

detta förslag på en af kommerskollegium då framlagd beräkning. Nu

har kollegium, såsom förut omnämnts, föreslagit att, under förutsättning

att Kungl. Maj:ts framställning till innevarande års Riksdag angående

provisorisk lönereglering vunne Riksdagens bifall, arfvodet åt den person,

som finge den närmaste ledningen af ifrågavarande arbeten sig anförtrodd,

måtte utgå med 1,500 kronor för år i stället för förut beräknade

4.000 kronor, i hvilket fall för år 1911 skulle knifvas ett belopp af

12,500 kronor för undersökningarnas utförande.

I anledning häraf vill jag erinra därom, att Kungl. Maj:t enligt

årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen, att arfvodena för de

extra förste aktuarier, som leda de arbetsstatistiska undersökningarna i

kommerskollegium och hvilka för närvarande åtnjuta aflöning af 4,500

kronor, måtte för år 1911 höjas till 5,600 kronor. Med afseende härå

anser jag det af kommerskollegium nu föreslagna arfvode å 4,500 kronor

åt ledaren af försöksundersökningarna rörande landtarbetarna icke vara

för högt; på grund hvaraf och då de af kommerskollegium framlagda

kostnadsberäkningar icke i öfrigt synas mig föranleda till någon

anmärkning, jag hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen
att,

till anordnande försöksvis inom kommerskollegium af statistiska

undersökningar rörande landtarbetarnas lefnads- och arbetsförhållanden,

på extra stat för år 1911 under sjunde hufvud titeln

anvisa ett belopp af 15,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

häraf under innevarande år disponera 3,000 kronor.

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.

9

Bilaga.

Åf kommerskollegnim tillkallade sakkunnigas utredning och förslag

rörande anordnandet af landtarbetarestatistik.

Till Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 30 maj 1907 hos Kungl. Maj:t

anhållit om eu utredning om lämpligaste sättet för åstadkommandet af

eu undersökning och statistisk utredning rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden

samt framläggande för Riksdagen af de förslag, som

med anledning däraf kunde synas påkallade, har Kungl. Maj:t den 14

därpå följande juni anbefallt kommerskollegium att inkomma med underdånigt

utlåtande öfver den gjorda framställningen.

I anledning häraf har kollegium tillkallat undertecknade Berggren,

Juhlin Dannfelt, Pettersson och Thorsson att jämte undertecknad

Elmquist deltaga i uppgörandet af förberedande lörslag i ämnet. På

särskild begäran af kommitterade har därjämte byråchefen i kungl.

jordbruksdepartementet, kanslirådet m. m. W. Flack deltagit i kommitterades

arbeten, vid hvilka jämväl biträde lämnats af undertecknad

Huss samt e. o. amanuensen fil. lic. K. A. Edin.

Då undertecknade, till fullgörande af det oss lämnade uppdrag,

gå att härmed afgifva förberedande yttrande och förslag angående lämpligaste

sättet för åstadkommande af en undersökning och statistisk utredning

rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden, hafva vi ansett oss

böra till en början erinra om hufvuddragen af den officiella arbetsstatistikens

utveckling i Sverige, i den mån denna kan tjäna som ledning

vid lösandet af den oss förelagda uppgiften.

Uti skrifvelse den 2 .maj 1893 anhöll Riksdagen hos Kungl. Maj:t

om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande, bearbetande och

publicerande genom statens försorg af en svensk arbets statistik samt

om framläggande för Riksdagen af de förslag, som med anledning häraf

syntes vara påkallade. På grund af denna framställning anbefallde

Kungl. Maj:t kommerskollegium och statistiska centralbyrån att i ärendet

afgifva gemensamt utlåtande, hvilket föranledde Kungl. Maj:t att till

1896 års Riksdag afgifva proposition om anslag för anordnande af en

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sarnl. 1 Afd. 121 Höft. 2

Inledning.

Deri officiella

arbetsstatislilcevs

utveckling

i

Sverige.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

arbetsstatistik. Med anledning häraf förklarade Riksdagen i skrifvelse

den 11 maj 1896 sig visserligen icke vilja bestrida, att en på statistiska

utredningar grundad kännedom om de förhållanden, hvarunder våra

arbetare lefde, måste vara af stor betydelse för ett rätt bedömande och

lösande af viktiga samhällsspörsmål, men ansåg sig dock ej kunna bifalla

Kungl. Maj:ts förslag, hvilket innebar organiserandet redan från

början af en anstalt med fast tjänstepersonal, utan beviljade i stället

för år 1897 ett extra anslag för arbetsstatistiska försöksundersökningar

inom något visst begränsadt område.

Dylika undersökningar, hvilka år 1897 togo sin början inom

kommerskollegium och sedermera fortgått till och med år 1902, hafva

endast afsett förhållandena inom särskilda industrigrenar, nämligen bageriarbetet,

tobaksindustrien och den mekaniska verkstadsindustrien.

I enlighet med kommerskollegii därom gjorda framställning afgaf

Kungl. Maj:t till 1902 års Riksdag förslag, att från och med 1903 års

början en något fastare organisation måtte beredas den officiella arbetsstatistiken;

och äfven om denna framställning icke i sin helhet vann

Riksdagens godkännande, förklarade sig Riksdagen i skrifvelse den 15 maj

1902 emellertid hafva på det sätt bifallit densamma, att dels för det

arbetsstatistiska arbetet hos kommerskollegium å ordinarie stat inom

kollegium inrättades en förste aktuariebefattning och dels för detta arbetes

anordnande å extra stat anvisades ett anslag för år 1903; och

hafva sedermera extra anslag för samma ändamål årligen beviljats, från

och med år 1906 till förhöjdt belopp. Slutligen har 1908 års Riksdag

biträdt Kungl. Maj:ts på kollega hemställan framlagda förslag, enligt

hvilket afdelningen för arbetsstatistik utvidgades och dess arbetskrafter

afsevärdt förstärktes.

Denna sistberörda förändring påkallades emellertid ej blott af den

växande omfattningen af det egentliga arbetsstatistiska arbetet utan

jämväl däraf, att afdelningen för arbetsstatistik efter hand fått sig antörtrodt

dels utarbetandet af statistiska årsredogörelser för registrerade

sjukkassors verksamhet samt för olycksfall i arbete, och dels ledningen af de

offentliga arbetsförmedlingsanstalterna äfvensom af handläggningen af

ärenden rörande statens förlikningsmän i arbetstvister och deras verksamhet.

Enligt den plan, som Kungl. Maj:t, på kollegii i enlighet med

särskilda sakkunniges förslag gjorda framställning, år 1903 fastställde

för det egentliga arbetsstatistiska arbetet, och hvilken därefter hufvudsakligen

blifvit följd, skall nämnda arbete afse dels och i främsta rummet

en fortlöpande socialstatistik af allmän art, och dels mera mångsidiga

specialundersökningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 161.

Granskar man hela den serie af Kungl. Maj:ts beslut samt kollegii

eller dess särskilda sakkunniges förslag, genom hvilka det arbetsstatistiska

arbetet först anordnats och sedermera efter hand utvecklats, så

finner man ingenstädes något uttalande därom, att detsamma skall bogränsas

till att afse endast vissa slag af arbetare. Sant är visserligen,

att uti ifrågakommande aktstycken arbetarne inom industri, handtverk,

transportverksamhet o. d. yrkesgrenar väsentligen träda i iörgrunden

och speciellt omnämnas, liksom ock det hufvudsakliga intresset ägnas

spörsmål, som beröra dessas arbets- och lefnadsförhållanden. Men detta

förhållande lärer icke vara uttryck för någon principiell uppfattning om,

att endast dessa arbetaregrupper borde göras till föremål för det arbetsstatistiska

arbetet, utan har sin naturliga förklaring i nödvändigheten

att, med tagen hänsyn till disponibla arbetskrafter och ekonomiska resurser,

åtminstone till en början begränsa området för den arbetsstätistiska

afdelningens verksamhet. De särskilda sakkunnige, hvilkas den

6 mars 1903 till kollegium afgifna utlåtande ligger till grund för alla

sedan fattade beslut rörande det arbetsstatistiska arbetets anordnande,

uttalade också den principiella uppfattningen, att vid valet af ämnen

för det arbetsstatistiska arbetet hufvudvikten torde »böra fästas vid

utredandet af sådana frågor, som kunna vara af ej blott teoretisk utan

äfven direkt praktisk betydelse och därigenom synas ägnade att blifva

till gagn för vidare kretsar samt väcka ett allmännare intresse för sakens

innebörd». Vid den tidpunkt detta yttrande afgafs var det ännu nästan

uteslutande den industriella arbetarefrågan, som hos oss hade det aktuella

intresse, att den närmast påkallade särskilda utredningar.

Som ofvan antydts, hade Kungl. Maj:t, i enlighet med kollegii

och dess tillkallade sakkunniges förslag, i nådiga bref vet den 17 april

1903 bestämt, att det arbetsstatistiska arbetet skulle afse dels en

fortlöpande socialstatistik af allmän art, och dels mera mångsidiga

specialundersökningar. Den förstnämnda delen af det socialstatistiska

arbetet behandlar hufvudsakligen följande olika spörsmål,, nämligen

förhållandena å arbetsmarknaden, arbetslösheten, den offentliga arbetsförmedlingen,

arbetskonflikter, de kollektiva aftalen, arbetsgifvares och

arbetares organisationsförhållanden, lifsmedelspriser, kreaturspriser, bostadspriser,

byggnadsverksamheten, aflöningsförhållanden,. den sociala

lagstiftningen, sjukkasse väsendet, olycksfall i arbetet, yrkesinspektionens

verksamhet, minderårigas och kvinnors användande inom industrien

o. s. v. Dessa ämnen hafva upptagits till behandling inom den arbetsstatistiska

afdelningen inom kollegium just därför, att de redan tidigare

erhållit den direkta betydelse för bedömandet af industriarbetarnes för
-

Det arbetsstatistiska

arbetets nuvarande

omfattning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

hållanden, att deras utredande synts vara af påtagligt ej blott teoretiskt

utan äfven praktiskt intresse. Emellertid äro åtskilliga af dessa spörsmål

af den art, att de direkt eller indirekt beröra äfven landtarbetarnes

lefnads- och arbetsförhållanden, och bar det då ansetts själffallet att i

den utsträckning förhållandena medgifvit söka belysa desamma äfven i

detta hänseende. Så har t. ex. uppmärksamhet ägnats åt så vidt möjligt

alla inträffande arbetskonflikter och ingångna kollektiva aftal, oafsedt

om de berört de industriella yrkena eller landtarbetet, liksom ock i de

statistiska redogörelserna för den offentliga arbetsförmedlingen dennas

betydelse för landtbruket alldeles särskildt beaktats. Den regelbundna

statistiken öfver lifsmedels-, kreaturs-, och hyrespriser bidrager i sin mån

till belysande af för landsbygden viktiga spörsmål, och vid de senaste

årens allmänna arbetslöshetsräkningar hafva inhämtats viktiga upplysningar

äfven om arbetslösheten bland landtarbetarne.

De i enlighet med den meranämnda år 1903 utarbetade planen

för det arbetsstatistiska arbetet anordnade nya större specialundersökningarna

hafva hittills afsett dels förhållandena vid tryckerier och därmed

förenad handtering, dels arbetstidens längd inom de industriella yrkena,

och dels slutligen, på särskild befallning af Kungl. Maj:t, de vid början

af år 1908 gällande kollektivaftalen. Vid planläggningen och utförandet

af denna sistberörda undersökning har ej någon tvekan kunnat råda

därom, att det till utredning föreliggande spörsmålet måste, för vinnandet

af en allsidig kännedom, upptagas till behandling i hela dess vidd, och

att sålunda de inom landtarbetet gällande kollektivaftalen borde likaväl

som öfriga medtagas inom undersökningens ram. Själffallet har ock, vid

den af Kungl. Maj:t särskildt anbefallda, inom kollegium nu pågående

utredningen om storstrejken (lockouten) sommaren 1909, speciell

uppmärksamhet ägnats åt utredandet af de därunder inträffade arbetsinställelserna

hos landtbrukare.

Kommerskollegium har jämväl ansett sig böra, när särskilda förhållanden

gjorde sådant önskvärdt, genom sin afdelning för arbetsstatistik

anordna en utredning rörande en viss landtarbetarefråga. Med

hänsyn till den omfattning, användandet af utländska säsongarbetare

erhållit inom landtbruket i några delar af södra Sverige, hvaraf för

vårt land nya arbetarepolitiska spörsmål framkallades, och särskildt den

af. Kungl. Maj:t till kollegii utredning öfverlämnade frågan om invandringslagstiftning

nära berördes, beslöt kollegium nämligen den 17 maj

1907 att verkställa en undersökning rörande dessa arbetares arbets- och

lefnadsförhållanden. Den däröfver utarbetade redogörelsen, som under

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 161.

våren 1909 offentliggjordes, torde hafva i väsentlig mån bidragit till klargörandet

af den ifrågavarande arbetaregruppens ekonomiska läge och

betydelse för landtbruket.

Kommitterade vilja i detta sammanhang erinra, att vid skilda tillfällen

ifrågasatts, att såsom ämne för arbetsstatistisk specialundersökningskulle

väljas spörsmålet om arbetarnes utgifter för sitt uppehälle. De

för det arbetsstatistiska arbetets anordnande under år 1906 inom kollegium

tillkallade sakkunnige uttalade i sitt den 18 december 1905 afgilna

utlåtande önskvärdheten af, att en sådan utredning med snaraste kunde

verkställas och hänvisade med afseende å dess planläggning och utförande

till det detaljerade förslag i ämnet, som utarbetats af 1903

års kommitterade. I detta förslag framhölls uttryckligen, att kommitterade

icke ansett sig böra, såsom i Danmark skett, för primärmaterialets

insamlande uppställa olika hushållsböcker för stads- och landtarbetare,

utan trott sig kunna använda samma hushållsbok för alla olika slags

arbetare. Det utarbetade formuläret för hushållsbok upptog därför ock

särskilda afdelningar och poster, afpassade efter landtarbetarnes särskilda

lefnadsförhållanden.

I det nyssnämnda utlåtandet af år 1905 ifrågasatte kommitterade

vidare, att en redogörelse för den af staten understödda egnahemsrörelsen,

sålunda ett spörsmål af betydelse företrädesvis för kännedomen

om landsbygdens sociala förhållanden, skulle regelbundet utarbetas och

offentliggöras af den arbetsstatistiska afdelningen.

Sakkunniges här åberopade särskilda utlåtanden af åren 1903 och

1905 blefvo af kollegium tillstyrkta och af Kungl. Maj:t fastställda

att i hufvudsakliga delar tjäna som ledning vid det arbetsstatistiska

arbetets bedrifvande.

Af det nu anförda framgår klart, att arbetena å kollegii afdelning

för arbetsstatistik hittills i öfvervägande grad afsett belysandet af våra

industriarbetares lefnadsförhållanden. Anledningen härtill är emellertid

allenast att söka i den faktiska omständigheten, att de aktuella

ekonomiska och arbetarepolitiska problemen först uppkommit inom de

industriella yrkena. I samma mån som jordbrukets fortgående industrialisering

framkallat motsvarande eller andra sociala spörsmål inom landtarbetet,

har numera helt naturligt behof uppstått att jämväl utreda

dessa. Och därjämte har det visat sig önskvärdt att införskaffa nödigt

material för anställande af ingående jämförelser mellan de arbets- och

lefnadsförhållanden, som äro gällande för arbetarne inom a ena sidan de

industriella yrkena och å andra sidan landtarbetet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 161.

19d°a7gåZRdeSt''. . 1 skrtfvelsen den 30 maj 1907 framhåller Riksdagen också den

arietsstatis- bristande kännedomen om landtarbetarnes förhållanden såsom en allvarlig

^mfaSUg!'' oJägeahet,^ hvilken i hög grad försvårar sträfvandena att åstadkomma

nödiga förbättringar i deras ställning. För att därutinnan något väsent

lifi’t skall kunna åtgöras, erfordras nämligen enligt Riksdagens menim

ett _ »statistiskt material, ägnadt att gifva en i alla afseenden, såvicft

möjligt, fullständig inblick i de förhållanden, under hvilka hela denna

arbetareklass lefver och verkar».

Riksdagen gör vidare gällande, att dess tidigare skrifvelser »torde

böra tolkas så, att de afse icke allenast industriarbetare utan jämväl

landtbruksarbetare». Denna uppfattning vunne särskildt stöd af den år

1903 fastställda plan för det arbetsstatistiska arbetet, hvilken plan afsåga

eu fortlöpande statistik af allmän art och sålunda måste anses

omfatta. äfven landtarbetarne och deras förhållanden. Då Riksdagen

emellertid höll före, att de arbetskrafter, som vore anvisade för ''det

arbetsstatistiska arbetet, icke kunde medhinna behandlingen af dithörande

spörsmål, begärde Riksdagen, som nämndt, en utredning om lämpligaste

sättet för åstadkommande af en undersökning och statistisk utredning

rörande landtarbetarnes lefnadsförhållanden samt framläggande för Riksdagen

af de förslag, som med anledning däraf kunde synas påkallade.

nfngarmför Af såyäl Riksdagens här återgifna senaste uttalanden i ämnet som

k ommitt er ad c s Ock dess föregående skrifvelser samt Kungl. Maj:ts i anledning däraf

utre^rZg„ °ch kutade beslut om det arbetsstatistiska arbetets anordnande finna kom''

J'' mitterade ådagalagdt,

att lvungl. Maj:t och Riksdagen, vid sina åtgöranden för upprättandet

af den fortlöpande socialstatistiken af allmän art, varit

eniga därom, att densamma icke borde begränsas till endast vissa

slag af arbetare utan skulle, i den utsträckning förhållandena medgåfve,

afse alla slags arbetare, sålunda äfven landtarbetare;

att Riksdagen för sin del uttalat sig för, att åt detta sistberörda

område af den allmänna fortlöpande socialstatistiken, nämligen

landtarbetarnes lefnads- och arbetsförhållanden, numera måste ägnas

särskild uppmärksamhet;

alt Riksdagen emellertid icke funnit tillräckligt utredt, hvilka

spörsmål skulle blifva föremål för undersökningar eller huru dessa

borde anordnas, men i alla händelser förutsatte, att desamma skulle

kräfva särskilda arbetskrafter och kostnader;

samt att Riksdagen därför önskade utredning såväl beträffande

ämnen och metoder för landtarbetarestatistiken som ock rörande

dess organiserande och kostnaderna därför.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N;o 161.

Vid utförandet af sitt utredningsarbete hafva kommitterade ansett

sig böra inhämta kännedom om och lämna en redogörelse för det väsentligaste

af hvad i fråga om statistik rörande landtbrukets sociala förhållanden

genom offentligt eller enskildt initiativ hittills åtgjorts i vissa

främmande länder samt i Sverige.

Af våra närmaste grannländer framstår Danmark såsom det land,

där staten tidigare än i något annat genom systematiska statistiska

undersökningar ägnat landtarbetarefrågan en ingående uppmärksamhet.

Man har här tagit upp ett spörsmål för hvarje gång och offentliggjort

resultatet i särskilda publikationer, alla utarbetade genom statens statistiska

centralbyrås försorg och ingående som häften i dess »Meddelelser».

Så föreligga för närvarande icke mindre än nio olika publikationer,

några redan i flera årgångar, behandlande olika ämnen, som mer eller

mindre nära beröra landtarbetarefrågan.

Främst bör kanske nämnas Tyende- og Daglejerlonnen i Landtrug

et —■ två häften hittills utkomna, behandlande resp. åren 1897 och

1905 0 — då denna undersökning så att säga bildar den grundval, på

hvilken de öfriga bygga vidare. För inhämtande af de önskade uppgifterna

utsändes tvenne olika frågeformulär, det ena afseende genomsnittsuppgifter,

det andra individualuppgifter. Båda afsågo endast de

två stora landtarbetareklasserna, tjänstefolk och daglönare, hvilka senare

delades i fasta och tillfälliga.

Formuläret för genomsnittsuppgifter upptog följande spörsmål:

för tjänare: den vanligaste halfårslönen för vuxen manlig och

kvinnlig tjänare, under sommarhalfåret och under vinterhalfåret, samt

kostens ungefärliga värde för bådadera;

för daglönare: den vanligaste daglönen för män och för kvinnor,

under våren (och sommaren), hösten och vintern; för daglönare på egen

och daglönare på husbondes kost, för fast och för tillfällig; den vanligaste

arbetstiden (hvilotiden medräknad) för hvarje årstid och den

sammanlagda hvilotiden per dag; hvarjämte efterfrågades, huruvida och

i hvilken utsträckning daglönaren förutom den kontanta lönen åtnjöte

naturaförmåner, såsom fri bostad, mjölk, bete för kreaturen o. s. v.

Detta formulär utsändes till organisationerna inom landtbruket,

Landbo- och Husmandsföreningarne. Vid undersökningen år 1905 inkommo

svar från 104 af de förra (hela antalet var 108) och från 231

af de senare (hela antalet 240). De sålunda från båda parterna inkomna

Landtarletareundersöleningar

i

utlandet.

Danmark.

0 Närmare redogörelse för resultaten af 1905 års undersökning liar lämnats i

Meddelanden från K. Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik", 1906, s. 196 ff.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.

uppgifterna ha vid bearbetningen hållits skilda från hvarandra, men

resultaten visade sig i stort sedt så nära sammanstämmande, att man hos

båda parterna kunnat konstatera en tydlig sträfvan efter opartiskhet

och korrekthet. I publikationen äro de erhållna medeltalen sammanförda

efter amt. Man har icke ansett sig kunna göra någon genomförd

beräkning af den samlade årsinkomsten för daglönarne, hvarken

för de fasta eller de tillfälliga, då de mycket olikartade naturaförmånerna

icke med någon tillförlitlighet kunnat uppvärderas i pengar. Det

anmärkes dock, att de säkerligen representerade ganska obetydliga belopp.

För tjänstefolket däremot har eu dylik årsberäkning lätt kunnat verkställas.

Skillnaden mellan fasta och tillfälliga daglönare definieras så,

att de förra i allmänhet ha sysselsättning på samma gård under hela

året, under det att de senare stå i ett mera löst och tillfälligt arbetsförhållande.

De senares daglön befanns genomgående något högre.

Med fasta kvinnliga daglönare menas vanligen sådana, som äro gifta

med fasta manliga. Men det anmärkes, att det undantagsvis finns

arbete på gårdarna för hela året åt kvinnliga daglönare.

Värdet af de erhållna genom snittsuppgifterna är utan tvifvel i

ganska hög grad beroende af, huru ofta och i hvilken utsträckning man

inhämtar nya uppgifter. Äfven om de för hvarje gång vunna resultaten

(om löner, arbetstid o. s. v.) i och för sig äro af intresse, så torde dock

deras viktigaste ändamål vara att lämna material för jämförelse mellan

hvarandra närliggande år och därigenom belysa arbetsmarknadens läge

och arbetsförhållandenas förändringar. Oaktadt det använda formuläret

är synnerligen enkelt och lätt att besvara, har man i Danmark icke

kunnat upprepa undersökningarna så ofta, att de fått större praktisk

betydelse.

Åtskilliga för bedömandet af landtarbetarnes ställning nrycket viktiga

frågor kunna naturligen på grund af sin invecklade karaktär ej

behandlas i ett formulär, afsedt för dylika genomsnittsuppgifter. Fn

fråga, som väl upptagits men ej nöjaktigt besvarats och därför vid bearbetningen

lämnats å sido, har redan omnämnts, nämligen frågan om daglönarnes

naturaförmåner och deras penningvärde. Genom individualuppgifter,

d. v. s. uppgifter om vissa bestämda arbetare, eller åtminstone arbetarne

vid vissa gårdar, borde man kunna få denna fråga fullt korrekt besvarad.

(Detta synes dock ej ha lyckats i Danmark, så vidt af publikationen

kan dömas.) En annan mycket betydelsefull fråga är landtarbetarnes ålder.

I en landsdel kan genomsnittsåldern för en viss landtarbetareklass vara

ganska olika mot i en annan, hvaraf förklaras mången olikhet i löne
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

beloppen. I en trakt kan det finnas öfvervägande större gårdar, i en

annan öfvervägande mindre med olika genomsnittsålder och genomsnittslön.

Inom de störa hufvndgrupperna af landtarbetare finnes det många

yrkesspecialiteter, hvar och en med sina särskilda uppgifter med motsvarande

högre eller lägre utbildning, högre eller lägre lön och med

olika genomsnittsålder.

För att åtminstone i någon mån kunna tillgodose äfven krafvel,

på dylika mera ingående frågors belysning har man kompletterat det

nyssberörda formuläret för genomsnittsuppgifter med ett annat för individualuppgifter.

Detta formulär har genom landboföreningarnes bemedling

utsändts till vissa större landtbrukare för ifyllning med afseende

på'' deras egna arbetare. Inalles ha nära 800 svar inkommit, berörande

6,900 landtarbetare, hvaraf 3,000 manliga och 1,800 kvinnliga tjänare

samt 1,500 manliga och 600 kvinnliga daglönare.

I detta formulär skulle för hvarje undersökt egendom införas uppgift

om dess belägenhet, namn och storlek, ägarens eller brukarens

namn samt därjämte detaljerade upplysningar rörande hvarje där anställd

arbetare, nämligen för:

A. Tjänare: namn, kön, ålder, syssla (stallkarl, ryktare, dräng,

mjölkpiga o. s. v.), halfårslön för sommar och vinter samt slutligen anmärkningar,

afseende särskild! den händelse, att speciella omständigheter

medföra en extra ordinärt hög eller lag lön;

B. Daglönare: namn, kön, ålder, anställning i egen eller i husbondes

kost, fast eller tillfällig, antal arbetsdagar under de olika årstiderna,

vår, sommar, höst och vinter; lön pr dag samt slutligen anmärkningar

särskild! afseende, liksom i formuläret för genomsnittsuppgifter,

omfång och värde af naturaförmåner.

Vid materialets bearbetning ha, med ledning af de så inkomna

uppgifterna, tjänarne uppdelats i ett stort antal yrkesgrupper, inalles

10 manliga (förvaltare, fodermestere, malkrpgtere, avlskarle, forkarle,

staldkarle, kuske, rögtere, tjenestekarle och landvmsenselever) och 11

kvinnliga (husjomfruer, husbestyrerinder, mejeripiger, kokkepiger, malkepiger,

bryggerspiger, stuepiger, tjenestepiger, indepiger, barnepiger och

husholdningselever).

Hvar och en af de större yrkesgrupperna är vidare fördelad dels

efter ålder i grupperna 14—18 år, 18—25 år och 25 ar och däröfver,

och dels efter gårdarnes storlek i arbetare vid större och vid mindre

gårdar. Genom sammanförande af båda dessa fördelningar får man

t. ex. veta, att tjänarne genomgående är o äldre på de störa gårdarne

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

än på de små. Som lönen naturligtvis stiger med åldern uppemot

medelåldern, har man här en af förklaringsgrunderna till, att tjänarne

på de större gårdarne genomgående åtnjuta större lön än de''mindre

gårdarnes.

Daglönarne ha likaledes fördelats efter sin anställning vid större

eller mindre gårdar samt efter åldern i tre grupper, dock med annan

åldersgräns, nämligen 18—50 år, 50—60 år, och 60 år och däröfver.

Af de båda fördelningarna framgår bl. a., att det är mycket vanligare

på de små än på de stora gårdarne, att kosten ingår i lönen,

vidare att lönen stadigt sjunker efter uppnådda 50 år, att de små gårdarna

i långt större utsträckning än de stora sysselsätta arbetare öfver

medelåldern, och följaktligen i genomsnitt ge mindre lön, att de fasta

daglönarne mestadels äro att söka på de stora gårdarne, under det att

bönderna (de mindre gårdsbrukarne) utom tjänstefolket vanligen endast

under den brådaste tiden ha behof af ytterligare arbetskraft, d. v. s. i

sådant fall tillfälliga daglönare o. s. v.

Danske Arbejderfamiliers Forbrug, 2 Afdeling: Landarbejdere är

titeln på en 1901 utkommen undersökning, med uppgift att befysa landtarbetarefrågans

kanske svåraste problem, nämligen det jordbrukande landtarbetarehushållets

förbrukning, särskildt med afseende på kosthållet. Undersökningen

bygger sina resultat på 201 hushållsböcker för året 1897,

förda ytterst detaljerad! vecka för vecka af husmödrarna i landtarbetarehemmen.

Hushållsboken upptar följande uppgifter: husfaderns namn, yrkesspecialitet

och boningsort, om han arbetar på egen eller på husbondens

kost, om han själf äger huset, där han bor, om han drifver jordbruk

och huru stöld, om han håller kreatur och Indika; hushållets sammansättning:

familjemedlemmar, hyresgäster, inneboende och kosttagare,

deras kön och ålder, med noggrant angifvande i hvilken grad hvarje

medlem deltagit i den gemensamma förbrukningen (måltiderna).

På inkomstsidan upptas särskildt mannens, hustruns och barnens

arbetsförtjänst, inkomst af försäljning af egen afvel (från trädgården, af

fjäderfä, ägg o. dyl.), andra inkomster (t. ex. af inneboende), understöd

o. dyl., lån. Om familjen dessutom åtnjutit naturaförmåner, såsom fri

bostad, bränsle el. dyl., anmärkes detta, om möjligt med värdering i

pengar.

Bland utgifterna upptas alla slags födoämnen, kolonialvaror, spirituösa,

bränsle, kläder, redskap, bohag, husreparationer, medicin och läkarvård,

sjukkasse-, försäkrings- och föreningsafgifter, böcker och tidnin
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 161.

gar, hyra, räntor, återbetalning af lån, skatter, förströelser, in. m. Slutligen

begäres upplysning om, hvilka nödvändighetsartiklar under årets

lopp förbrukats i hushållet af egen afvel, med angifvande af mått och

vikt. ...

Samtidigt med undersökningen rörande landtarbetarefamujernas förbrukning

och budget föranstaltades en liknande — ehuru i betydligt

mindre omfattning — rörande industriarbetarne. Härigenom vanns

material för en fullt objektiv jämförelse. Då minuthandelspriserna i

båda fallen äro noggrant angifva, kan man, genom att öfverföra städernas

priser till landets eller tvärtom, vinna en gemensam utgångspunkt

— i hvarje fall för jämförelse af den viktigaste delen af förbrukningen

(utgiftssidan) nämligen födoämnesförbrukningen, kosthållet.

Sådana hushållsböcker utsändes till sammanlagdt 345 landtarbetarehushåll.

Af dessa 345 böcker återkommo 218 efter årets slut så utfyllda,

att de antogos kunna ge ett användbart material för den blifvande

berättelsen; under bearbetningens gång måste emellertid 17 frånskiljas

såsom allt för ofullständiga, hvadan alltså 201 medtogos i den

slutliga redogörelsen. Hushållsböckernas utdelning till hushållen verkställdes

genom skollärare, inalles 80, hvilka personligen kände resp.

familjer och kunde i detalj och muntligen undervisa husmödrarna om

förfaringssättet vid böckernas ifyllande. Största delen af de ifyllda

böckerna återsändes äfven genom dessa skollärare, som i några fall

gjort anteckning om det använda förfaringssättet.

För att kunna anställa jämförelse mellan de 201 familjernas årsförbrukning

i förhållande till deras sammansättning har man fördelat hvarje

familjs såväl inkomster som utgifter på dess medlemmar med hänsyn

till både kön och ålder, med utgångspunkt från eu antagen fysiologisk

enhet (mannen om 19 år och däröfver). Naturligen har omfånget af

hvarje hushållsmedlems deltagande i årsförbrukningen noggrant observerats.

De manliga årsklasserna under 19 år ha åsatts procentvärden

från 82 till 22 procent (det sista för årsklassen 0—2 år) af den antagna

enheten och de kvinnliga likaså, med beräkning att en kvinnas

födoämnesomsättning är iU af eu med henne jämnårig mans. Beräkningen

i enheter afser naturligen i första rummet födan, men har,

alltjämt supplerad med beräkning pr familj, äfven användts för den

öfriga delen af budgeten. Till grund för jämförelserna ha nettobudgeterna

lagts.

Efter nettoinkomstens storlek ha familjerna delats i 6 grupper och

efter »enheternas» inkomst i 5 grupper samt slutligen efter familjernas

storlek och sammansättning likaledes i 5 grupper.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Genom sammanställning af alla dessa olika grupper med afseende

på de olika utgifts- och inkomstkategorierna får man en utomordenligt

rik och utformad statistisk bild. Man får t. ex. veta, i hvilken procentföljd

årsinkomsten hos en landtarbetarefamilj stiger alltefter antalet

»enheter» och genomsnittsinkomsten pr »enhet», samt i hvithet förhållande

denna inkomststegring står till den motsvarande utgiftsstegringen

och, hvad som är kanske ännu intressantare, till stegringen af hvar

och en af de viktigare utgiftsposterna, särskildt födan och dess olika

delar, den animaliska och den vegetabiliska, bostadshyran, nöjeskontot,

kaffet och spriten, skatterna o. s. v., allt räknadt både pr familj och

pr »enhet)». — Slutligen kan man, såsom redan nämnts, med afseende

på alla dessa detaljer göra jämförelse med den likartade undersökningen

rörande stadsarbetarnes lefnadsförhållanden.

Genom en omsorgsfull inpassning af de genom denna undersökning

vunna hufvudsiffrorna i ramen af de mera konturartade, men på

grund af undersökningsområdets långt större omfång mera allmängiltiga

resultaten af den nyssnämnda undersökningen rörande Tyende- og Daglejerlonnen

vinna båda undersökningarna i hög grad i värde. Förbrukningsundersökningen

får på det sättet utöfver sitt stora värde i sig

själ!'' ett långt större i egenskap af »representativ» undersökning.

Ännu innan denna undersöknings resultat hunnit publiceras, hade

statistiska centralbyrån gripit sig an med en tredje landtarbetareundersökning

af mycket omfattande natur, hvilken utkom 1900 under titeln

Fceste-, Leje- og Tjenestelmse samt Landarbejderfamilierne i disse i Aaret

1899. Arbetet tog sin början i juli 1899, då ett stort antal frågekort

tillställdes de kommunala myndigheterna med begäran, att de skulle

draga försorg om vederbörlig ifyllning, för hvilket ändamål en kontrolllista

medföljde, på hvilken för hvarje socken skulle antecknas, huru

många kort där skulle ifyllas. Dessutom bifogades en kort instruktion.

Undersökningen afsåg sådana icke fattigunderstödda husmansfamiljer,

hvilkas hufvudsakliga förvärf hämtades ur landt-, skogs- eller

trädgårdsbruk, och som icke bebodde »själfägarhus» eller »arvefmstehus»

med rätt att sälja och pantsätta. Hvarje sådan landtarbetare, som

bebodde ett fmste-, leje- eller tjenestehus, skulle tillställas ett frågekort

till ifyllning. Formuläret afsåg uppgifter om brukarens namn, ålder

och boningsort och om ägarens namn; om brukaren har huset i heste eller

leje eller som tjenestehus; hvilket år arrendet uppgjorts, på huru många

år, och till hvilket belopp; husets försäkringsvärde, när det uppfördes,

om det hör jord därtill och i så fall jordlottens »hartkorn» och areal'';

samt ifall den är utparcellerad (afsöndrad), om den före utstyckningen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

■var del af herrgård sjord eller bondejord, eller i annat fall om den vid

undersökningstillfället utgjorde del af herrgård sjord eller af bondejord;

kreatursstockens storlek sommaren 1899; antalet medlemmar i hushållet

under 7 års ålder, 7—14 år och öfver 14 år; samt slutligen mannens,

hustruns och barnens genomsnittliga arbetsförtjänst under ett år (utöfver

hvad jordlotten och kreatursstocken ger), förvärfvad genom landtarbete

och genom annat arbete.

Nära 27,000 kort inkommo, representerande lika många husmän,

hvilka själfva under lämplig kontroll från de kommunala myndigheternas

sida ifyllt dem. Af dessa kort måste emellertid vid bearbetningen

c:a 2,800 utskiljas, antingen såsom härrörande från familjer,

som ej motsvarade de i instruktionen uppställda betingelserna, eller

också emedan de voro alltför ofullständigt ifyllda.

Vid uppgifternas bearbetande gjordes för hvardera af faeste-, lejeoch

tjenestefamiljer bl. a. följande indelningar; efter antalet familjer pr

hus; efter hushållets storlek och sammansättning; efter jordlottens storlek;

efter husets ålder; efter den tid brukningsförhållandet varat och

efter hvarje kontraktsperiods varaktighet.

Hufvudresultatet af undersökningen kan sägas vara, att man fålen

skala för den större eller mindre uteförtjänst, som husmännen ha

allt efter deras jordlotts mindre eller större utsträckning, och därmed

alltså också en måttstock för dennas mindre eller större betydelse för

dem. Däremot får man icke veta något om resp. husmansfamiljers

samlade årsinkomst, ej heller om arbetsförtjänstens förhållande till

arbetsprestationen. Genom försiktig sammanställning med de i de båda

förut refererade landtarbetareundersökningarna framlagda siffrorna synes

man emellertid i någon mån kunna bilda sig en föreställning äfven om

de bär omhandlade husmansfamiljernas allmänna ekonomiska standard.

Önskan att få en föreställning om i hvilken utsträckning en viss

grupp småbrukande landtarbetare är att räkna på för tillgodoseende af

de större (och medelstora) gårdarnes arbetsbehof, liksom också i hvilken

män dessa småbrukare nödgas lita till arbete för andra för att fylla sin

budgets deficit, har varit ett viktigt motiv för såväl den nyss refererade

undersökningen som för en annan år 1906 utkommen under titel

Husmandslmig oprettada i Finansaarene 1900101—1904/05 i Henhold til

Lov af 24 Marts 1899, afseende eu redogörelse för, huru statens egnahemslånerörelse

verkat.

Det mesta af primärmaterialet har för detta arbete liksom för det

nyss behandlade insamlats genom frågeformulär, som genom de lokala

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 161.

myndigheterna ;i detta fall ordförandena i resp. egnahemsamtskommitteer)

tillställts egnahem sbrukens innehafvare för ifyllning''.

Förutom en del frågor rörande innehafvare^ personliga förhållanden

innehöll formuläret rubriker rörande egnahemslånets storlek, egendomens

taxeringsvärde, jordlottens »hartkorn)), storlek och inköpspris,

byggnadernas försäkringsvärde, värdet af kreatursbesättning och inventarier;

vidare förfrågan huruvida och huru länge skulder påh vilat husmansbruket,

och om det bytt ägare, huruvida detta skett till följd af

dödsfall, insolvens eller öfverlåtelse. Uppgifter begärdes äfven om egendomens

intecknings värde, om innehafvare!! själ!'' ägde huset, innan han

förvärfvade jordlotten, samt om denna sålts från jord i privat eller i

offentlig ägo. Slutligen infordrades upplysning om innehafvarens arbetsförhållande,

kreatursbesättningens storlek, om åvägabringandet af den

nödiga dragkraften, och i hvad mån vederbörande småbrukare

var medlem af andelsföretag. Af dessa frågor blef den, som rörde

inteckningsvärdet, ytterst ofullständigt ifylld; detsamma gällde punkterna

om ombyte af ägare samt om värdet af kreatursbesättning och inventarier,

hör de tva första spörsmålen har emellertid material införskaffats från

andra håll, det tredje har måst lämnas obesvärad! Af 1,859 utsända

formulärblanketter inkommo 1,814 besvarade.

Genom denna undersökning utröntes, huru många egnahem det

fanns i hvar kommun, egnahemsinnehafvarnes ålder och civilstånd samt

yrkesställning — i tre hufvudgrupper: daglönare, fast anställd tjänare

och annat eller ej uppgifvet förvärf — vid egendomens öfvertagande;

brukets storlek och kvalitet, uttryckt bl. a. i priset pr Td Land och

P1’ hd Hartkorn, samt slutligen antalet brukare, som utföra jordarbete

för andra, och genomsnittsantalet arbetsdagar allt efter brukets storlek

och kvalitet. Genom jämförelser med produktionsstatistikens siffror har

de olika egnahemsgruppernas bruksintensitet kunnat uppskattas, likasom

jordprisens storleksförhålllanden genom jämförelse med den allmänna

jordprisstatistikens siffror.

Förutom de nu nämnda undersökningarne, alla berörande centrala

landtarbetarespörsmål, må äfven i korthet omnämnas vissa andra, som

behandla särskilda, för kännedomen om landtbefolkningens sociala förhållanden

betydelsefulla frågor.

Publikationen »UlykJcestilfmlde i Land- og Skovbrug» stöder sig på

anmälningsblanketter — enligt mycket utförliga formulär — insända af

läkarne under loppet af ett år, 15 april 1906—15 april 1907, för skogsbruket

och af ett hälft år för landtbruket. Inalles behandlas 3,748

olycksfall inom jordbruket och dess binäringar samt 247 inom skogs
0

O

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

bruket. Undersökningarnes resultat hafva tjänat till ledning vid det

lagstiftningsarbete, som ledt till antagandet af lagen om försäkring mot

olycksfall i landtbruk, skogs- och trädgårdsskötsel den 27 maj HIOB.1,

Utredningen om »Landbrugets ÄndelsvirksomhedD stöder sig på

material, som insamlats år 1903 i samband med en då pågående kreatursräkning.

Arbetet behandlar andelsmejerirörelsen, mjölkproduktionen,

kontrollföreningsrörelsen, andelsslakterirörelsen, äggkretsarna och slutligen

den olika produktionsintensiteten vid brukningsdelar af olika slag.

Hvart 5:te år utkommer numera en publikation, benämnd -»Sälg

av Landejendomme». Häri redogöres för olika former af försäljningar

(fria, tvångs-, familje- och »näringsförsäljningar)) — de sista af egendomar,

med hvilka äro förenade afsevärda inkomster utom landtbruket

— samt slutligen försäljningar af fsesteegendomar). De särskilda landtegendomarna

grupperas vidare efter »hartkorn», delade i lem storleksgrupper

med angifvande af taxeringsvärde och försäljningsvärde med

och utan kreatursbesättning och inventarier samt inteckningsbeloppet,

allt vidare reduceradt pr Td Hartkorn.

Danmarks Jordhög 1850—1905 bildar afslutningen och sammanfattningen

af en hel serie statistiska framställningar om de danska jordbrukens

antal och fördelning efter antalet Td Hartkorn och olika besittningsformer.

Storleksgrupperna äro ej mindre än tio — från »hus»

utan »hartkorn» till gårdar med 20 Td och däröfver — såväl för själfägare

som »fseste»-klassen.

Kapitelstakster slutligen är eu årligen utkommande publikation,

hvars innehåll närmast motsvarar våra markegångstaxor.

Det torde jämväl böra erinras, att det »förslag till lag rörande

användningen af utländska arbetare till arbete vid vissa arbetsställen

samt rörande det allmännas tillsyn härvid», hvilket år 1908 antogs af

danska riksdagen, åtföljdes af redogörelser2) för vissa statistiska utredningar

rörande ifrågavarande arbetares (företrädesvis af polsk och galizislc

härkomst) arbets- och lefnadsvillkor.

I Finland har landtarbetarefrågan under de senare åren i hög grad

varit föremål för uppmärksamhet. Så har den s. k. Subkomitén för den

obesutna befolkningen planerat ett stort anlagdt verk under titeln Statis
J)

Närmare redogörelse för lagens innebörd återfinnes i “Meddelanden från K.

Kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik''-'' 1908, s. 590 ff.

2) De statistiska utredningarnas viktigare resultat äro återgifna i a. a. 1908,

s. 359 tf.

Finland.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

tisli undersökning af socialekonomiska förhållanden i Finlands landskommuner

år 1901 i sex delar, hvilkas titlar skola bli: I. Befolkningen

grupperad efter hufvudnäring, II. Bostadsförhållandena, III. Ben odlade

jordarealen och dess fördelning, IV. Kreatur sbeståndet, V. Arbetarenas

bostads- och landtbruksekonomiska förhållanden, VI. Jordegendomsförhållandena.

Af clessa delar bär emellertid hittills endast del III utkommit,

innehållande eu detaljerad utredning, för hvarje län och socken, af

brukningsdelarnas storlek (särskildt den odlade jordens areal) samt fördelning

på olika slag af innehafvare. Af de öfriga delarna kunna särskildt

Il och V förväntas blifva af betydelse för kännedomen om den

finska landtbefolkningens sociala läge. Vissa preliminära resultat af

stort intresse hafva redan åskådliggjorts i eu af subkomittén år 1908

utgifven Socialstatistisk Atlas öfver Finlands landskommuner år 1901.

Vidare har Invaliditets försäkring skomittén låtit utarbeta en ytterst

ingående sockenmonografi, benämnd Befolknings-, invaliditets- och inkomstförhållandena

uti Tusby, Humppila, Kymmene, Bäisälä och Vihanti

kommuner år 1903, hvilken är af stort intresse ur metodisk synpunkt

för landtarbetarefrågans utredande.

Invaliditetskommitténs uppgift var att söka finna det bästa sättet

för försäkring af arbetare och med dem likställda personer mot sådan

bestående arbetsoförmåga, som härrör af ålder eller annan orsak än

under arbetet inträffadt olycksfall. Som Finlands officiella statistik icke

erbjöd tillräckliga upplysningar rörande dessa personer med afseende

på ålders- och yrkesfördelning, inkomstförhållanden, familjemedlemmarnes

antal och ålder, antalet invaliditetsfall och dessas beskaffenhet,

arbetstillgång m. m., så befanns det nödvändigt att utreda dessa förhållanden

genom en särskildt för detta ändamål anordnad statistisk

enquete. För denna enquete uppgjordes förslagsvis en plan med åtföljande

frågeformulär, och då det syntes af vikt att till en början pröfva

dess lämplighet på ett mindre område, innan den definitivt godkändes

för en mera omfattande undersökning, anställde man profundersökningar

enligt det förslagsvis uppgjorda programmet uti fem kommuner, hvilka

utvaldes med hänsyn till de skiljaktliga förhållanden, som i olika delar

af landet äro rådande såväl beträffande folkets lefnadsvanor som dess

ekonomiska förhållanden, bosättning m. m.

Det för profundersökningen fastställda frågeformuläret upptog

följande hufvudpunkter: Den undersökta hufvudpersonens namn och

födelseort, tidpunkten, då han flyttat till sin dåvarande boningsort,

civilstånd, födelseår och -dag samt, om han var gift, äfven hustruns

födelseår; barnens antal och födelseår, kön och ålder samt antalet

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A'':o 161.

främmande personer, han under året 1903 underhållit; hans yrkesoch

inkomstförhållanden år 1903, de utskylder han erlagt och de inkomster,

för hvilka han samma år beskattats vid den kommunala taxeringen,

det fattigunderstöd, han eventuellt under år 1903 åtnjutit;

slutligen frågor om hans arbetsförmåga, hvartill anslöt sig en närmare

redogörelse för sjukdomsförhållanden och arbetstillgång. Dessutom anhölls

ytterligare om upplysning, i hvilken mån han redan var tryggad

genom sjukdoms-, olycksfalls- eller lifförsäkring.

Som jordbrukarne i allmänhet naturligen icke i siffror kunde uppgifva

slutresultatet af årets ekonomiska verksamhet — då deras bokföringfor

det mesta var ytterst bristfällig — måste frågorna rörande inkomsterna

göras så detaljerade, att icke någon mera beaktansvärd inkomstpost

blef bortglömd. Så kommo dessa frågor att upptaga mer än

hälften af det synnerligen omfångsrika frågeformulärets hela utrymme.

Inkomstrubrikerna äro uppdelade i två hufvudpunkter: penninginkomster

och naturainkomster. Penninginkomsterna delas vidare i inkomster

af hufvudyrket, af bisysslor, af hustruns arbete, af barns arbete

(under 16 år), värdet af nyttjandet af familjelägenheten (vare sig i

form af hyra eller aflöning eller innehaf af annan art), direkt inkomst

af ägd gård (i form af hyresinkomst), inkomst af annan förmögenhet,

tillfälligt sjuk- eller annat understöd, kontant pension och öfriga kontanta

inkomster.

Naturainkomsterna delas i inkomster af (eget) jordbruk, af boskapsskötsel,

från skog, från trädgård och från fiske och jakt (med en mängd

underrubriker) samt slutligen naturaförmåner, som åtnjutits af sytningstagare,

spannmålstorpare, tjänare och hemmavarande barn öfver 16 år

samt af andra personer i liknande ställning, hvarvid fritt uppehälle

särskild! värderas.

För supplerande af bristfälliga eller oriktiga uppgifter ha specialundersökningar

utförts för bestämmande af medelvärdet af fri bostad i

olika kommuner och delar af kommuner (fabriks- och jordbruksdistrikt);

medelinkomst af ko, uppskattning i penningar af inkomster, angifna in

natura. För detta sista ändamål utsändes särskilda frågeblanketter med

begäran om upplysning rörande genomsnittspriset för hösten (vintern)

och våren (sommaren) 1903 för de vanligaste jordbruksprodukterna

(såsom säd, hö, mjölk och ved) samt mans- och hästdagsverken på såväl

egen som gårdens kost samt slutligen värdet af fritt uppehälle —

under 1903 — (föda, bostad och öfrig omvårdnad) för fullvuxna män

och för fullvuxna kvinnor samt klädespersedlar för fullvuxen man och

fullvuxen kvinna. Detta formulär tillställdes 38 i olika social ställning

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.

varande personer i de olika socknarna, om Indika man kunde antaga,

att de voro i tillfälle att gifva säker upplysning om de frågor, formulären

afsågo.

Sedan de olika inkomstposternas belopp fastställts, skulle därifrån

dragas nyanskaffnings- ocli driftkostnader, betalade arbetslöner samt utskylder

till stat, kyrka och kommun. — För bestämmandet af driftkostnaderna

blef en särskild specialundersökning nödig. — Genom att draga

dessa »affärsutgifter» från bruttoinkomsterna, vanns möjlighet att bedöma,

huru rättvis den kommunala taxeringen varit.

Slutligen begärdes uppgifter, om arrendejord innehades, om arrendets

storlek m. in.

Ett särskildt formulär befanns ock nödigt för utrönande af arbetsförmågan,

arbetstillgången och arbetstiden, äfven detta formulär mycket

ingående och detaljerad^ då undersökningen till väsentlig del just

afsåg dessa spörsmål. Formuläret skulle utfyllas för hvarje person, som

under år 1903 varit fast boende i någon af de fem kommunerna, och

som före den 1 januari 1904 hade fyllt 16 år. För personer, hvilka

endast under någon del af året 1903 vistats å undersökningsområdet,

skulle frågeblankett icke afgifvas, ej heller för gift kvinna, hvars man

var bosatt i någon af de af enquéten omfattade kommunerna.

Denna del af undersökningen kunde icke försiggå endast genom

frågeformulärets utsändande till resp. undersökningspersoner för att af

dem ifyllas. Endast i ett litet fåtal fall var denna metod möjlig, i

öfrigt använde man sig af liusbesök. Hvarje kommun indelades för

detta ändamål i mindre områden, byavis eller ock flere byalag tillsammans,

och för hvarje dylikt område utsågs en särskild ledare af insamlingsarbetet,

hvilket utfördes af inalles 25 personer (hvaraf 4 studenter,

3 skolelever, 8 folkskolelärare, 4 organister och klockare samt

6 bönder och skrifvare), hvilka genomströfvade hvar sitt område hus

för hus och efter noggrant utfrågande ifyllde blanketterna. En del

löneuppgifter erhöllos dock direkt ur arbetsgifvarnes aflöningslistor;

allt som kunde hämtas ur kyrkböckerna antecknades i förväg därur.

Tillsammantaget insamlades 13,080 frågeblanketter, i medeltal

523 pr insamlare, högst 1,517, lägst 278. Till ledning vid insamlingsarbetet

försågos husbesökarne med utförlig instruktion. Endast ett

jämförelsevis ringa antal blanketter — 616 representerande 1,300 personer

— kunde icke användas för undersökningen, antingen därför att

vederbörande vägrat lämna uppgifter, eller emedan blanketterna af annan

anledning blifvit bristfälligt ifyllda. Återstående 11,157 insamlade godkända

formulär behandlade en befolkning af 27,000 personer.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Början till en regelbunden landtarbetarestatistik har i Finland gjorts

genom en förordning af 29 juni 1907, i hvilken landtbruksstyrelsen fått

f uppdrag att hvarje år insamla och utgifva statistik öfver tillgången

på jordbruksarbetare och öfver dessas lönevillkor.

För detta ändamål fastställdes den 22 maj 1908 särskilda formulär,

enligt hvilka uppgifterna skola insamlas och publiceras. Dessa

uppgifter äro tämligen summariska; rörande deras beskaffenhet samt de

erhållna resultaten för år 1907 hänvisas till »Meddelanden från K. Kommerskollegii

afdelning för arbetsstatistik» 1909, s. 577 ff.

Hvad Norge beträffar, så hafva Eilert Sundts arbeten i viss mån

vant banbrytande för den moderna socialstatistiken i allmänhet och

delvis äfven berört landtarbetarestatistiken. Ett modernt arbete, ur

hvilket kan hämtas en del värdefullt material för landtarbetarefrågans

statistiska belysande, är Ben parlamentariske Arbeiderhommissions Indstilling,

Bilag, under titeln Socialstatistik. Denna publikation är byggd

på »representativa uppgifter» för 28,593 män och 31,905 kvinnor öfver

15 år, tillhörande allehanda befolkningsklasser i stad som på land. Bland

andra klasser märkas »gaardbrugere, husmand, hjemvarende sonner ved

jordbrug, tjenere ved jordbrug, andre jordbrugsarbeidere» och motsvarande

grupper kvinnliga jordbrukare och landtarbetare. För alla dessa

män och kvinnor meddelas uppgift om, vid hvilken ålder de ha begynt

arbeta, hvilken lefnadsställning deras far haft, huruvida de förut innehaft

annat yrke, deras inkomst i kontant lön och in natura (uppskattadt

i pengar) för olika åldrar och för flera tioårsperioder tillbaka och med

fördelning i hufvudinkomst och i biinkomster.

I ett särskildt band behandlas ytterst utförligt förekommande invaliditet

och därmed i samband stående förhållanden.

År 1900 publicerades i England den första officiella berättelsen

rörande landtarbetarne (genom Board of Träde’s Labour Departement).

År 1905 följde den andra och hittills sista, hvars fullständiga titel är

»Andra berättelsen rörande jordbruksarbetarnes löner, förtjänster och

anställningsvillkor i det Förenade Konungariket» (Second report on

the Wages, Earnings and Conditions of employment of agricultural labourers

in the United Kingdom).1)

9 Senare uppgifter härom återfinnas i den af The Labour Departement utgifna

Twelfth Abstrad of Labour Statistics.

Norge.

England.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 161.

Primäruppgifterna för denna senare publikation afse i allmänhet

året 1902, i någon mån äfven 1903. Hufvudvikten har i berättelsen

lagts på att söka fastställa den kontanta tidlönens storlek inom hvarje

grefskap. Som veckolönen, ej daglönen, är den vanligaste lönenheten

för engelska landtarbetare, ha öfriga aflöningsformer reducerats till

denna enhet.

Veckolönuppgifterna afse endast den ordinarie kontanta lönen,

alltså hvarken betalning för foder- och sädesskördarbete eller för betingsarbete,

öfvertids- och söndagsarbete. Veckolönup pgifterna ha inhämtats

ungefär på samma sätt som de danska löneuppgifterna, d. v. s.

både i form af genomsnittsuppgifter och individualuppgifter.

Genomsnittsuppgifterna ha erhållits dels genom ordförandena i

the Rural District Councils (funktionärer, som synas någorlunda motsvara

våra kommunalordförande), dels genom omkring 300 agronomer

för de distrikt (Poor Law Unions), där de ha sin verksamhet. Dessa

båda klasser af funktionärer ha alltsedan 1894 till arbetsdepartementet

årligen meddelat uppgifter om den vanligaste kontanta veckolönen i

deras resp. distrikt. Slutligen hafva från ett stort antal jordbrukare i

landets alla delar inhämtats uppgifter om de individuella veckolöner,

de under loppet af 1902 betalt sina arbetare.

Såväl genomsnitts- som individualuppgifterna omfatta endast manliga

arbetare med full arbetskraft och med vanlig lön och fördelas på

tvenne hufvudgrupper af landtarbetare, nämligen dels vanliga arbetare

(ordinary labourers) dels kreatursskötare — kuskar, ladugårdskarlar och

fåraherdar (horsemen, cattlemen and shepherds).

För inhämtande af upplysningar om äfven den samlade årsförtjänsten

— för olika landtarbetaregrupper och olika trakter — alltså

utom den ordinarie penninglönen såväl extra kontant betalning af alla

slag som naturaförmåner, utsändes år 1903 formulärblanketter till omkring

10,500 arbetsgivare i England och Wales med begäran om alla

dylika upplysningar, de kunde ge rörande sina arbetare för året 1902.

Omkring 4,250 arbetsgifvare återsände sina blanketter ifyllda, af hvilka

3,200 så korrekta, att de kunde bearbetas — representerande 28,000

arbetare. Med undantag af gårdsförvaltningspersonalen upptogo dessa

blanketter samtliga manliga fäst anställda gårdsarbetare vid full arbetskraft

(äfven sådana, som tillfälligtvis icke arbetade vid gården).

För Skottland, som icke har några Rural District Councils, inhämtades

uppgifterna om såväl den kontanta veckolönen som hela årsinkomsten

från arbetsgifvarne, inalles omkring 1,150, representerande omkring

6,650 arbetare. För Irland erhöllos uppgifterna angående den

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

totala årsförtjänsten likaledes af arbetsgifvarne, veckolöneuppgifter dessutom

(alltsedan 1898) årligen från omkring 100 korrespondenter i olika

distrikt. .

Uppskattningen af de olika naturaförmånerna är i allmänhet gjord

uteslutande af arbetsgifvarne själfva. Från eu mängd jordbrukare, ordförandena

i Rural District Councils och dessutom från omkring 200

särskilda jordbrukskorrespondenter, har man inhämtat särskilda uppgifter

beträffande såväl de högsta, lägsta och vanligaste arrendebeloppen

i resp. distrikt som ock inträffade förändringar af beloppen under de

sista tio åren. Rörande byggnadskostnaderna inhämtades äfven särskilda

uppgifter, och i fråga om vissa bostadsförhållanden utnyttjades det material

härom, som erhållits i samband med folkräkningen.

Den på alla dessa uppgifter byggda delen af publikationen meddelar

för de närmast undersökta arbetaregrupperna en ingående redogörelse

för deras arbets- och aflöningsförhållanden samt lämnar därjämte

en allmän orienterande framställning rörande förvaltningspersonalens

och de kvinnliga arbetarnes ställning.

Eu annan afdelning återger hufvudinnehållet af ett mindre antal

godsägares särskildt infordrade berättelser öfver arbetsförhållandena å

deras gods. Här beskrifs först egendomens storlek och kulturförhållanden,

vidare kreatursstockens sammansättning och maskinutredningens

beskaffenhet. Så följer utförlig förteckning på hela arbetsstyrkan (inkl.

såväl förvaltningspersonal som kvinnor, gossar och tillfälliga arbetare)

med noggrann redogörelse för hvars och ens arbetsspecialitet och löneförmåner

samt arbetstiden och dess fördelning under olika årstider.

Man har likaledes genom tillmötesgående från ett mindre antal

godsägare lyckats erhålla serier af löneuppgifter från och med år 1850.

Vidare meddelas en redogörelse för kosthållet och dess sammansättning

inom ett antal landtarbetarefamiljer af viss storlek (man, hustru

och 4 barn), hvartill materialet, genom medverkan af olika tjänstemän

och enskilda, insamlats från skilda delar af landet. I samband därmed

publiceras åtskilliga matordningar och matsedlar, som belysa lefnadsförhållandena

i olika trakter.

Därjämte förekomma spridda uppgifter om särskilda landtarbetarespörsmål,

såsom föreningsväsendet, småbruksrörelsen o. s. v.

Med hänsyn till den framträdande politiska betydelse, som vissa

agrariska problem — den s. k. irländska frågan, egnahemsrörelsen,

jordfördelningen och jordbeskattningen m. fl. — under den senare tiden

erhållit i England, hafva landsbygdens olika sociala spörsmål i öfrigt

s. 30 Kontrollera mot PDF

Tyskland.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.

blifvit föremål för stort intresse och behandlats i kommittéutredningar,

afhandlingar, broschyrer o. s. v.

. Af statsmyndighet har icke någon allmän landtarbetareundersökning

anordnats i Tyskland, hvaremot några ganska omfattande sådana

utredningar _ kommit till stånd genom annat initiativ. År 1892

publicerade Föreningen för socialpolitik fVerein för Socialpolitik) under

titeln Bie Verhältnisse der Landarbeiter in Beutschland resultatet af en

samma år verkställd enquéte, berörande 2,300 godsägare, som genom

att ifylla ett ytterst utförligt frågeformulär och äfven genom konkreta

skildringar uttalat sig om landtarbetarnes ekonomiska och sociala ställning

i deras trakt. Samma år anställdes på föranstaltande af en evangelisk-social

kongress en liknande undersökning för det evangeliska

Nordtyskland, hvarvid primärmaterialet inhämtades från prästerna. År

1904 beslöt die Landwirtschaftskammer för die Provins Westphalen —

d. v. s. hushållningssällskapet i provinsen Westphalen — att för sitt

verksamhetsområde verkställa en liknande undersökning som den år

1892 af Föreningen för socialpolitik för hela Tyskland utförda.

I likhet med det tillvägagångssätt, som då tillämpades, samt med

användande af likartade formulär vände man sig äfven nu endast till

arbetsgivare och begärde af dem endast genomsnittsuppgifter för deras

trakter. Som meddelare valdes medlemmar af landtbruksföreningarnas

styrelser, af hushållningssällskapet, af den westphaliska bondeföreningens

utskott äfvensom föreståndare för spar- och lånekassor samt kooperativa

föreningar.

Tvenne . frågeformulär upprättades, det första och större behandlande

de speciella arbetareförhållandena, i synnerhet löne- och inkomstförhållanden,

det andra frågor af mera allmän art, särskildt rörande

landtarbetarefrågans kulturella och sociala sida. Inalles utsändes af det

första 1,017 ex. och återkommo ifyllda 555, af det andra 261 och återkommo

ifyllda 123. Undersökningen säges ha väckt så stort intresse,

att flere intresserade utbedt sig att få dylika formulär sig tillsända.

Många läto äfven utförliga konkreta skildringar medfölja sifferuppgifterna.

Frågeformulär I är uppdeladt i tre liufvudafdelningar, af hvilka

den första upptar allmänt orienterande frågor, den andra omhandlar

arbets- och inkomstförhållandena och den tredje är ägnad åt uppgifter

om särskilda anordningar för landtarbetarnes bästa o. d.

Under första afdelningen anhålles om upplysning, om hvilken

trakt de afgifna uppgifterna afse och om sädesodling eller foder
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

kultur där är förhärskande, om stora, små eller medelstora gårdar bilda

den vanligaste bruksformen, livilka landtarbetareklasser hufvudsakligen

förekomma och till hvilket ungefärligt antal, hurudan tillgången är på

landtarbetare och dessas tillfälle till sysselsättning, säsongarbetesförhållanden,

emigration och vandring till städerna, om de vuxna barnen

ägna sig åt föräldrarnas yrke eller t. ex. åt industrien, om industriarbete

bedrifves af landtarbetarne under vissa mellantider, om hemindustri

äger rum till eget bruk och till afsättning, om arbetarne pläga

erhålla andel i afkastningen af arbetsgifvarnes jordbruksdrift, om de

ha tillfälle att köpa eller arrendera små jordlägenheter, om de visa anlag

till sparsamhet, om godsägarne gjort försök att tillförsäkra sig arbetskraft

genom att bereda sina arbetare egna hem (i hvilken grad och

med hvilket resultat) samt slutligen om eljes afsöndringar af parceller,

från större gods eller uppdelning i småbruk förekommit, och under

hvilka förhållanden.

Den afdelning, som behandlar arbets- och inkomstförhållanden, är

ytterligare uppdelad i fem underafdelningar, nämligen för daglönare i

allmänhet, fria daglönare, kontraktsenligt bundna daglönare, tjänstefolk

och säsongarbetare.

För daglönarne i allmänhet begäres upplysning om antalet arbetsdagar

under året och arbetstidens utsträckning per dag under olika

årstider, om hustrurnas deltagande i arbetet och om utvecklingen åt

sjuk-, ålders- och invaliditetsförsäkringsväsendet.

Afdelningen om de fria daglönarne omfattar en mängd specialspörsmål,

sammanfattade under följande hufvudrubriker: den manliga

daglönarens arbetslön, den kvinnliga daglönarens arbetslön, daglönarnes

inkomst af eget jordbruk, en daglönar familjs inkomst. Under den första

rubriken frågas om den kontanta daglönens storlek med och utan kost,

sommar och vinter, och kostens värde, saväl för fast som för tillfällig

daglönare samt om förekomsten af naturaförmåner och deras årsvärde,

vidare om betalning för ackordsarbete och om de af arbetsgifvarne

erlagda försäkringspremiebeloppen. Under den andra rubriken framställas

liknande frågor. Under den tredje frågas efter småbrukets genomsnittsstorlek

hos jordbrukande daglönare, och i hvilken utsträckning upplåtelse

af jord, hus, bete, bränslefångst, stat m. in. plägar medfölja lönen,

värdet af dessa förmåner, och huru länge arbetarne måste arbeta för

deras åtnjutande. Under fjärde rubriken sammanfattas mannens, hustruns

och barnens arbetslön samt inkomsten af eget landtbruk.

I afdelningen om de genom kontrakt bundna daglönarne frågas

om den kontanta årslönens storlek, om hustruns och barnens arbetslön,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

om statens storlek och värde, samt om bidrag till olycksfalls-, invaliditets-

och ålderdom sförsäkring ges och med hvilka premiebelopp, slutligen

huru stor inkomst familjen kan få ut ur samtliga naturaförmåner, och

i hvilken utsträckning de täcka dess födoämnesbehof, samt huru stor en

genomsnittsfamiljs samlade årsinkomst kan vara.

Afdelningen om tjänstefolket inledes med fråga om den vanliga

legotiden samt uppsägningstiden och behandlar för såväl de manliga som

de kvinnliga tjänarne deras fördelning på olika yrkesspecialiteter, deras

aflöning såväl i kontanter som in natura af alla slag, drickspengar m. m.

Beträffande säsongarbetarne frågas, på huru lång tid de anställas,

och hvilka förmåner de åtnjuta.

I sista hufvudafdelningen, som ägnas åt uppgifter om särskilda

anordningar för landtarbetarnes bästa o. d., efterfrågas förekomsten af

försäkring för bohag och kreatur, anslutningen till allehanda kooperativa

föreningar, huruvida barnen efter skolålderns slut åtnjuta fortsättningsundervisning,

om folkbiblioteksverksamhetens betydelse, om tidningar

läsas mycket, om olika anordningar för arbetsförmedling m. m.

Frågeformulär II behandlar förhållandet mellan arbetsgifvare

och arbetare i allmänhet äfvensom säsongarbetarefrågan, samt sysselsätter

sig därjämte med spörsmål om arbetarnes allmänna ställning vid tidpunkten

för undersökningen, jämförd med förhållandena 10 å 20 år tidigare.

Förutom de resultat, som framgått vid bearbetningen af det å de

båda formulären erhållna primärmaterialet, meddelas i berättelsen en

redogörelse för den verksamhet, som utvecklats af den år 1900 af jordbrukskammaren

upprättade arbetsförmedlingen samt en sammanställning

af vissa uppgifter nr den officiella statistiken rörande befolknings-,

yrkes-, produktions- och jordfördelningsförhållanden.

_ Deutsche Landwirtschaftsgesellschaft (tyska landtbrukssällskapet),

som inom sitt verksamhetsområde upptager alla jordbruksfrågor, har på

senare tid börjat skänka mer uppmärksamhet åt landtarbetarespörsmål.

År 1901 upprättades inom sällskapet ett specialutskott för dessa ärenden,

hvilket särskildt under de senaste åren utvecklat stor lifaktighet. Vid

sällskapets stora utställningar anordnas numera regelbundet äfven en

afdelning för belysande af landtarbetarefrågans olika sidor, och vid

sammanträdena förekomma allt oftare föredrag och diskussioner härom.

I serien af sällskapets »Arbeiten» hafva nu offentliggjorts 6 volymer

rörande Betriebsverhältnisse der deutschen Landwirtschaft, utgörande en

samling afhandlingar af olika författare och berörande olika trakter af

landet. Vid samtliga undersökningar har såsom underlag användts

enhetliga uppgiftsformulär, däri behörig uppmärksamhet ägnats jämväl

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.

»den mänskliga arbetskraften». l)å emellertid dessa utredningar haft

till uppgift att undersöka jordbruksföretagen såsom ekonomiska företeelser

och att uppvisa jordbrukets räntabilitet vid olika kulturer och

under skilda organisationsformer, så hafva landtarbetarne däri företrädesvis

behandlats såsom ekonomisk faktor, ej så mycket ur social

synpunkt. Publikationerna innehålla därjämte värdefulla öfversikter

öfver dithörande tysk litteratur.

Sällskapet har vidare offentliggjort en enquete Ansiedlungen von

Landarbeiter in Norddentschland samt bedrifver för närvarande en utredning

rörande arbetsaftal för landtarbetare. I samband med den sistnämnda

förberedes utgifvandet af en samling normalkontrakt.

Mera speciella områden af landtarbetarefrågan hafva upptagits till

behandling af Deutscher Verein fur ländliche Wohlfallvis- lind Heimatspflege,

som dels i särskilda publikationer och dels i sin tidskrift »Das

Land,» ofta behandlar landsbygdens sociala spörsmål. Ur denna synpunkt

beaktansvärd är slutligen Zeitschrift fur Agrar politik, organ för

Deutscher Landwirtschaftsrat.

I Tyskland är det framför allt landtbrukets tilltagande brist på

arbetare, som framtvungit ett lifligare intresse för landtarbetareundersökningar.

Industriens och städernas kolossala utveckling inom vissa

trakter har framkallat den »flykt från landet», som beredt det tyska

jordbruket synnerligen störa svårigheter. För att tillgodose de nödvändigaste

behofven af arbetskraft hafva landtbrulcarne nödgats inom

och utom landet för säsongtiden anskaffa tillfälliga arbetare. Man har

beräknat, att under de senaste åren omkring 300,000 landtarbetare

regelbundet på våren komma in öfver landets ostgräns och på senhösten

återvända. Ungefär lika många arbetare från de östra grannländerna

anses vara sysselsatta inom olika grenar af industriell verksamhet.

v) (Och inom landet pågår en ständig strömning af personer i de

arbetsdugligaste åldrarne från särskildt de östra jordbruksområdena till

i) För ordnandet af denna import af utländska landtarbetare lia de tyska hushållningssällskapen

(Landwirtschaftskammer) i allmänhet inrättat särskilda arbetsförmedlingsanstalter.

För samma ändamål arbetar sedan na gr a ar tillbaka en under preussiska

regeringens medverkan upprättad central anstalt, Deutsche Fejd ari eder ZeMralé, som jämväl

fått sig anförtrodd tillämpningen af det från den 1 februari 1909 i Preussen in. fl.

stater gällande s. k. legitimationstvånget lör utländska arbetare. Denna anstalt har

därigenom särskild anledning'' att öfvervaka förekomsten af kontraktsbrott bland de

främmande arbetarne. Detta spörsmål, som i Tyskland är mycket aktuellt, har, pa framställning

af Preussisches Landesökonomielcollegium, under år 1908 af de preussiska hushållningssällskapen

gjorts till föremål för särskilda enquéter, hvilkas resultat redan

delvis kunnat offentliggöras.

Bill. till Riksd. Prof- 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

de centrala och västra industridistrikten. Under perioden 1900—1905

hade sålunda tillhopa 152 »kretsar» (förvaltningsdistrikt) att uppvisa

en sammanlagd vinst på den inre omflyttningen, uppgående till mer

än 900,000 personer.

De i samband med dessa företeelser uppkomna ekonomiska och

sociala missförhållandena hafva, som nämnts, väckt intresset för landtull

betarefi ägor na och framkallat en omfattande litteratur, som särskild!

asyftat utredandet af omfattningen och verkningarne af »flykten från

landet» samt af medlen för dess motverkande. Statsmakternas energiska

arbete för den inre kolonisationen — dels för befästande af de tyska

folkelementens ställning gent emot de polska vid ostgränsen och dels

för

fattande utredningar i dithörande frågor såväl af centrala och lokala

myndigheter som af landtbrukarnes sammanslutningar och vetenskapsmän

eller vetenskapliga skolor vid universiteten. Så hafva t. ex. förhållandena

iNordtyskland (i synnerhet Mecklenburg, som uppvisar säregna agrariska

föiutsättningar) börjat systematiskt undersökas genom forskningar vid

universitetet i Rostock; de därvid vunna resultaten offentliggöras i tvenne

publikationsserier »Landarbeit lind Kleinbesitz» samt »Landwirtschaftliche

Abhandlungen des Instituts fur exakte Wirtschaftsforschung».

Liksom man i Tyskland sett sig föranlåten att ägna mycken uppmärksamhet

åt säsongvandringen af landtarbetare från Ryssland (Polen!

och Österrike-(Galizien) Ungern, så har samma spörsmål helt naturligt

föi sistnämnda länder ett lika stort intresse, som framkallat åtskilliga

undersökningar. Dessa landtarbetarevandringar inom och utom landet

äio väsentligen beroende på säregna jordäganderätts- och jordfördelningsförhållanden,

Indika spela en mycket framträdande roll inom den politiska

och ekonomiska litteraturen. Ungefär likartade sociala massföreteelser

hafva i Italien framkallat lifligt intresse för och föranledt landtarbetareundersökningar

(t. ex. den af Ufficio del lavoro utgifna publikationen

Material! per lo studio delle condizioni de! lavoratori della terra, I). I alla

länder taga dessa naturligen sitt innehåll och sin form efter de agrariska

föi hållanden, åt hvilka de framkallats. Det är olikartade ekonomiska och

rättsliga spörsmål, som kräfva belysning och besvarande, och till följd

häi af kräfva äfven landtarbetareundersökningarne i viss mån olika mål

och metoder, när de röra Rysslands och Polens jordbruksdistrikt, Galiziens

eller Donau-Theiss lågslätter, Podalen eller Äpuliska slätten o. s. v.

Den bär ofvan lämnade summariska öfversikten öfver landtarbetareundei

sökningar i vissa främmande länder — hvilken öfversikt endast

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

kurmat omfatta vissa i förevarande hänseende mera lärorika länder och

ej heller för dessas del är uttömmande — ger vid handen, att man ännu

ingenstädes hunnit anordna fullt systematiska, fortlöpande officiella undersökningar

rörande landtarbetarefrågans olika viktigare sidor och problem.

De länder, som här torde intaga främsta rummen, nämligen

England och Danmark, representera tvenne olika system, Indika dock

icke kunna i någotdera fallet anses utnyttjade så långt önskligt är. Den

engelska undersökningen af år 1905 är synnerligen omfattande med afseende

å de uppställda spörsmålen och söker belysa landtarbetarefragorna

i direkt samband med och mot bakgrunden af deras ekonomiska förutsättningar.

Den äger härigenom ett särskild! värde, som dock i icke ringa

mån förminskas däraf, att dels undersökningsmaterialet knappast synes

tillräckligt omfattande, och dels undersökningarne icke oafbrutet fortsatts,

hvithet väl, åtminstone beträffande allöningsförhållandena, varit behöflig!.

I Danmark har man, som förut nämnts, gått den motsatta vägen

och till behandling upptagit de särskilda agrariska eller direkta landtarbetarespörsmål,

hvilka af en eller annan anledning synts närmast

böra ifrågakomma. De sålunda behandlade sidorna af landtarbetarefrågan

hafva härigenom visserligen blifvit ingående belysta i och för sig,

men kunna däremot icke alltid sammanställas till mera allsidiga bilder.

Ej heller har det varit möjligt att tillräckligt ofta upprepa undersökningarne

för att kunna närmare iakttaga utvecklingens gång. Oaktadt

dessa viktiga erinringar kunna göras, så bör dock framhållas, att intet

land torde kunna jämföras med Danmark i fråga om ingående och systematiskt

utforskande af landtbrukets produktions- och arbetsförhållanden.

Med afseende å samtliga länder utom England, Danmark och f inland

gäller däremot, att de offentliga myndigheterna aldrig ens sökt verkställa

någon allmän systematisk undersökning af landtarbetareförhållandena, utan

endast inskränkt sig till att vid visst tillfälle söka belysa särskilda,

praktiskt aktuella spörsmål af hithörande slag.

Måhända kan man emellertid snart förvänta ett organiseradt internationellt

arbete för belysande af åtminstone vissa af landtarbetarefrågans

viktigare spörsmål. Vid en på inbjudan af italienska regeringen

år 1905 hållen konferens beslöts nämligen upprättandet af det internationella

landtbruksinstitutet i Horn, hvilket äfven skulle sysselsätta sig

med jordbrukets sociala sidor. Institutet, som under år 1909 trädt i

verksamhet och försetts med stor tjänstemannapersonal och betydande

ekonomiska resurser, skall närmast tjänstgöra som en statistisk upplysningsbyrå.

Det skall från alla länder insamla och ordna statistiskt

och annat material, som därefter med största snabbhet och i öfverskådlig

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Sverige.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

form kan ställas till intresserade länders och. forskares förfogande. En

al institutets trenne byråer är afsedd för »ekonomiska och sociala föranstaltning^!»,

bland hvilka särskild! framhållas dels arbetslönerna och

dels statistik rörande jordbrukets kooperation, försäkrings- och kreditväsen.

Liksom det å ena sidan bör blifva till nytta för de anslutna

länderna att anlita institutets medverkan, så lärer det å andra sidan

vara önskvärd!, att de olika länderna hvart för sig kunna till institutets

förfogande ställa erforderliga uppgifter rörande sina förhållanden.

Landtarbetarefragan såsom sådan har icke i Sverige gjorts till

föremål för någon officiell statistisk undersökning.

Mjcket. viktiga utgångspunkter för frågans belysande lämnas

emellertid af tvenne publikationsserier tillhörande »Sveriges officiella

statistik», nämligen dels serien A, Befolkning sstatistik och dels serien N,

Jordbruks- och Boskapsskötsel. Den förstnämnda meddelar årligen vissa

summariska uppgifter rörande befolkningsrörelsen, hvilka uppgifter

emellertid för hvart tionde ar vid folkräkningarne fördjupas och detaljeras,

så att däraf kunna vinnas ganska ingående upplysningar rörande

de viktigare befolkningsgrupper, som äro med sin verksamhet knutna

vid landtbruket och dess binäringar. I redogörelsen för folkräkningen

år 1900 redovisas denna del af folkmängden länsvis under följande

grupper: 1) jordägare: godsägare, hemmansägare; 2) arrendatorer och

brukare af annans jord; 3) landtbruksinspektorer, bokhållare, rättare;

4) nybyggare; 5) jordtorpare; 6) innehafvare af lägenheter och backstugor,

7) stattorpare; 8) öfriga jordbruksarbetare; 9) mejerister, ladugårdsbiträden;

10) trädgårdsmästare, trädgårdsdrängar; 11) fiskare samt

12, 13) lappar m. fl. hör dessa hufvudgrupper äro vidare särskild!

angifna: biträden (med barn öfver 15 år och mågar), tjänstehjon, hustrur

utan yrke samt öfriga familjemedlemmar, samtliga fördelade på män

och kvinnor. För hela riket finns jämväl en fördelning af männen inom

hvarje hufvudgrupp efter åldersklasserna barn under 15 år, 15—25 år

samt 25 år och däröfver. Dessa befolkningsstatistikens data kompletteras

i viss män af uppgifter i den officiella valstatistiken, som för år 1900

(B XIV: 2—4) meddelar åtskilliga upplysningar rörande de manliga och

kvinnliga jordtorparnas civilstånd och ålder, politiska och kommunala

rösträtt samt om torparrendets storlek.

Om den officiella befolkningsstatistiken utgör en nödvändig och i

vissa hänseenden värdefull utgångspunkt för landtarbetarefrågans behandling

ur demografisk synpunkt, så bildar å andra sidan den officiella

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.

årliga redogörelsen för jordbruket och boskapsskötseln ett underlag för

bedömandet af de sociala och ekonomiska landtarbetarefrågornas samband

med och beroende af jordfördelnings- och produktionsförhållandena.

Bland hithörande uppgifter må särskilt framhållas de för socknar (härad)

meddelade siffrorna rörande dels antalet brukningsdelar och dels antalet

jordtorp och andra jordlägenheter, af hvilka de första närmare specificeras

efter storlek samt fördelas på sådana, som brukas af ägarne

själfva eller af andra personer. Ur här förevarande synpunkt intressantast

äro emellertid de för hvarje hushållningssällskaps område publicerade

medeltalen för årslön för dräng och piga (i husbondes kost), värdet af

stat och lön för statdräng och statpiga samt dagsverkspris, under sommar

och vinter, för manlig och kvinnlig jordbruksarbetare i egen kost.

I detta sammanhang må slutligen erinras om den i Sveriges

officiella statistik ingående publikationsserien (H) »Kungl. Maj:ts Befallning

skafvandes Femårsberättelser)) jämte sammandrag. Däri återfinnas

åtskilliga, dels ur de nyssberörda officiella berättelserna och dels på

annat sätt erhållna upplysningar rörande bland annat landsbygdens

sociala förhållanden.

I endast ringa grad har man vid tidigare officiella kommittéutredningar

i frågor rörande landsbj^gdens förhållanden uppmärksammat och

sökt statistiskt belysa de sociala spörsmålen. Vissa hithörande publikationer

innehålla dock beaktansvärda bidrag till dessas belysande; särskild!

synes detta vara förhållandet med vissa kommittéutlåtanden i skogsfrågan

samt småbrukare- och egnahemsfrågorna. Det torde här ock

böra anmärkas, att den s. k. finanskommittén af åren 1858—63, som

anordnade en synnerligen omfattande undersökning rörande bl. a. det

svenska jordbruket, därvid ägnade intresse jämväl åt en del därmed

sammanhängande sociala frågor. Det härom insamlade materialet blef

emellertid tyvärr icke bearbetadt eller publiceradt.

Under de senaste åren hafva emellertid anordnats flera officiella

utredningar, som till väsentlig del beröra vissa sidor af landtarbetarefrågan.

Främst bör härvid nämnas den af d:r Gustav Sundbärg ledda

Enlig rationsutredning ens ingående och omfattande undersökningar rörande

emigrationen eller, hvilket är detsamma, den sedan förra århundradets

midt pågående folkomflyttningen från landsbygden till Amerika (eller

den inhemska industrien och städerna). Därvid komma i betraktande

äfven de olika förhållanden, som påverkat uppkomsten och utvecklingen

af landsbygdens sociala klasser. Bland de många hithörande publikationer,

som redan offentliggjorts, må särskild! nämnas: Bilaga IX: Ben

jordbruksidkande befolkningen i Sverige 1751—1900 (af d:r N. Wohlin),

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.

hvilken redogör för de faktiska förändringarne inom den vid jordbruket

sysselsatta folkmängden; Bilaga X: Bondeklassens ''undergräfvande (af

d:r N. Wohlin), hvari närmast omsättningen af jordegendomar ingående

belyses; Bilaga XI: Torpare-, backstuga- och inhysesklasserna (af dubb

Wohlin), som utgör en öfversikt öfver de nämnda befolkningsgruppernas

uppkomst, utveckling och aftagande; samt Bilaga VIII, 2—6: Bygdeundersökning

ar, omfattande en serie monografier öfver smärre utvandringseentra,

därvid försök göras att belysa alla de faktorer af ekonomisk,

administrativ, folkpsykologisk och social art, som framkallat utvandringsföreteelsen.

Dessa bygdeundersökningar, till plan och behandling ganska

olikartade, erbjuda i många hänseenden lärorika exempel på de spörsmål,

som möta vid dylika lokala specialundersökningar, samt vägarne för

deras besvarande. Med hänsyn till att eu speciell fråga, utvandringen,

bär förelåg till utredande, har emellertid landtarbetarnes förhållanden

icke så mycket direkt beaktats. När emellertid den stort planlagda

emigrationsutredningen föreligger afslutad, kommer densamma otvifvelaktigt

att, med hänsyn till såväl metoder som resultat, blifva synnerligen

värdefull för blifvande landtarbetareundersökningar.

För detta ändamål beaktansvärda, ehuru omfattande mera speciella

spörsmål, blifva otvifvelaktigt äfven tvenne andra nu pågående officiella

statistiska utredningar, nämligen dels af Torpkommissionen anordnade

enqueter öfver förekomsten af jordtorp, dessas beskaffenhet samt torparnes

förhållanden i olika delar af landet in. m., samt dels Ålderclomsoch

invaliditetskommitténs undersökning rörande befolkningens, äfven på

landsbygden, inkomst- och yrkesfördelning.

Det ringa intresse, som statsmyndigheterna tidigare ägnat landtarbetarefrågans

belysande, har sin motsvarighet i de speciella landtbrukskorporationernas

förbiseende af dess betydelse. Endast undantagsvis

synas dessa ha sysselsatt sig med hithörande spörsmål, och bland de i

tryck offentliggjorda resultaten af deras tidigare verksamhet på detta

område torde endast böra erinras om II. Tisells af Östergötlands läns

hushållningssällskap prisbelönta skrift I arbetarefrågan, med afseende

fäst på jordbruksarbetaren, II. Tamms i Landtbruksakademien år 1890

hållna föredrag (med diskussion) öfver ämnet I hvilken riktning bör en

förbättring af jordbruksarbetarens ställning sökas? samt P. Fahibecks vid

andra nordiska landtbrukskongressen 1897 såsom inledning till diskussionen

hållna föredrag Om arbetareförhållandena inom landtbruket.

Att man emellertid på den senaste tiden börjat inom våra ledande

officiella j ord brukskretsar ägna större uppmärksamhet åt landtbrukets

sociala sidor, därom vittna bland annat de af Landtbrnksakaclemiens

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

sekreterare, II. Julilin Dannfelt till akademien afgifna årsberättelserna

för åren 1905, 1907 och 1908, i hvilka allt större plats inrymts åt

olika aktuella landtarbetarespörsmål och betonats deras stora betydelse

för jordbruksnäringen och dess kikare. Det torde i detta sammanhang

förtjäna påpekas, att Malmöhus läns hushållningssällskap under hösten

1909 påbörjat en synnerligen omfattande jordbruksstatistisk utredning

— i väsentliga delar liknande vissa motsvarande tyska korporationers

undersökningar — i hvilken visserligen de jordbruksekonomiska synpunkterna

företrädesvis tillgodosetts, men äfven uppmärksamhet ägnats

åt jordbrukets arbetskraft o. d.

Den enskilda forskningen på detta område har ej heller att uppvisa

synnerligen afsevärda resultat. U. von Feilitzens åren 1890—92

publicerade undersökningar om Tjänare, statare och torpare lämna visserligen

åtskilligt öfrig! att önska med afseende å materialets systematiska

statistiska bearbetning, men hafva likväl spelat en betydande roll, särskild!

genom den inblick i landtarbetarnes lefnadsförhållanden, som

möjliggjorts af de såsom bilagor publicerade hushållstablåerna för ett

antal familjer inom olika landtarbetarekategorier.

Slutligen torde böra erinras om det af W. Flack, H. Juhlin

Dannfelt och G. Simdbärg utarbetade statistiska kartverket Sveriges

■jordbruk vid 1900-talets början. På grundvalen af den officiella befolknings-

och jordbruksstatistiken m. in. äfvensom till viss mån med

ledning af särskild! inhämtade uppgifter åskådliggöres där i siffror, text

och kartogram jordbruksnäringen och dess förhållanden, hvarvid bland

annat behandlas åtskilliga för landtarbetarefrågan betydelsefulla spörsmål,

såsom yrkesfördelningen och befolkningsrörelsen, skiftesverket och

jordfördelningen, arrendesystemets utbredning o. s. v.

Om ock jordbruks arbetar nes betryckta ställning redan tidigare

gifvit upphof till åtskillig polemik och agitation, så är det emellertid

först under de senaste åren, som däraf föranledts någon mera anmärkningsvärd

litteratur i ämnet. Främsta rummet ur denna synpunkt

intager gifvetvis II. F. Spaks Landtarbetarefrågan (1907—1908), hvilken

visserligen icke meddelar något afsevärdt nytt statistiskt material till landtarbetarefrågans

bedömande, men genom att gifva uttryck åt förhoppningar,

önskemål och uppfattningar inom särskildt de fackorganiserade

landtarbetarnes led bidragit att göra hithörande spörsmål aktuella.

Inom de nybildade men ganska snabbt sig utvecklande landtarbetareorganisationerna

har man ock lifligt intresserat sig för att vinna

statistiskt material till belysande af medlemmarnes och deras kamraters

ekonomiska ställning och lefnadsförhållanden. Ett beaktansvärdt försök

s. 40 Kontrollera mot PDF

Landtarbeiarestati

stikens

planläggning.

Landt
arbetare
statistikens
uppgifter.

40 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

i denna riktning liar gjorts af de skånska landtarbetarefackföreningarnes

organ Landtarbetarelladet, som under år 1908 utsände särskilda frågeformulär,

hvilkas uppgifter sedermera bearbetats och i tidningen publicerats

af docenten E. Sommarin.

Sedan numera äfven arbetsgifvarne inom landtbruket bildat sammanslutningar,

hafva de omedelbart känt behof af att taga den kännedom

om de å olika orter rådande arbetsförhållandena, som erfordras

för ett enhetligt uppträdande gent emot arbetarne. För detta ändamål

hafva dels särskilda lokala landtarbetsgifvareföreningar, men dels ock

under år 1909 dessas centrala organisation förmedelst särskilda frågeformulär

insamlat upplysningar i ämnet från sina medlemmar. De erhållna

uppgifterna, hvilka enligt uppgift icke blifvit så fullständiga och omfattande,

som man afsett, hafva ännu icke sammanställts och offentliggjorts.

Landfarbetarestatistikens planläggning.

Bland jordbrukets egna idkare, arbetsgivare såväl som arbetstagare,

har sålunda ett så starkt behof efter kunskap om landtarbetarnes

arbets- och lefnadsförhållanden numera gjort sig gällande, att de funnit

sig föranlåtna att för sina särskilda syften anordna undersökningar

därom. Otvifvelaktigt vore det emellertid för deras välförstådda intressen

såväl som ur det allmännas sjmpunkt nyttigare, om sådana utredningar

föranstaltades srenom statens försorg- och därigenom för hithörande

spörsmåls belysande åvägabragtes statistiskt material, hvars opartiska

korrekthet icke kunde vara tvifvel underkastad af det skål, att den ena

eller andra intresserade parten i eget syfte insamlat och bearbetat detsamma.

Då det därjämte ofta visat sig, att statsmakternas bedömande

af synnerligen viktiga lagstiftningsspörsmål eller andra åtgärder, som

berört jordbruksnäringens sociala och ekonomiska förhållanden, väsentligen

försvårats af bristen på tillräckligt och tillförlitligt statistiskt

material af här ifrågavarande slag, så finna kommitterade praktiska

skäl tala för, att officiella landtarbetareutredningar så snart ske kan

och helst omedelbart anordnas.

Äfven om sålunda vissa direkta behof af undersökningar rörande

landtbrukets sociala förhållanden numera starkt framträdt och otvifvelaktigt

väsentligen bidragit till, att man från skilda håll nu krafvel’ snara

åtgärder i sådant syfte, så torde dock här böra framhållas vikten af,

att sådana undersökningar planläggas (och så långt möjligt äfven utföras)

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.

efter vidare och allmännare synpunkter än de vid ett gifvet tillfälle

närmast aktuella. Vid de hittills i vart land hedrilna arbetsstatistiska

undersökningarne, hvilka företrädesvis berört industriarbetarne, har det

låtit sig göra att till behandling upptaga antingen vissa särskilda grupper

af arbetare eller ock vissa begränsade spörsmål, hvilka då belysts

såsom fristående, från de allmänna arbetareförhållandena i viss mån

lösryckta moment. Detta tillvägagångssätt erbjuder naturligtvis för

undersökningarnes bedrifvande synnerligen stora praktiska fördelar och

kan äfven ur metodisk synpunkt försvaras med hänsyn till de i förevarande

afseende mindre komplicerade förhållandena inom industriarbetet.

Icke desto mindre framträder ofta vid de statistiska undersökningarne

rörande industriarbetarne behofvet af ett kombinerande af sådana olika

grupper af frågor eller af arbetare, hvilka af praktiska skäl ej kunnat

samtidigt undersökas. Ehuru sålunda t. ex. arbetslönen inom de industriella

yrkena som regel utgår i kontanta belopp, livilkas korrekta konstaterande

icke möter större svårigheter, och hvilka därför jämförelsevis

lätt kunna användas att belysa arbetarnes inkomstförhållanden, så kunna

dock däraf icke dragas bestämda slutsatser om arbetarnes verkliga

ekonomiska läge, med mindre man jämväl kunnat utreda lönens verkliga

värde å den ort och i den situation (med hänsyn till lifsmedel- och

hyresprisen eller andra lefnadskostnader samt efter arbetarnes ålder,

sociala ställning, familjens talrikhet och andra omständigheter) vederbörande

arbetare befinna sig. Eller för att taga ett summariskt exempel,

så kan man icke utan vidare likställa tvänne individers ekonomiska förmåner

endast därför att de erhålla samma inkomst o. s. v. Äfven

för industriarbetarnes del är det sålunda ett bestämdt önskemål att, så

långt ske kan, med hvarandra kunna sammanställa de olika moment,

som tillsammantagna bilda arbetarnes arbets- och lefnadsmiljö.

I långt högre grad framträder emellertid detta behof åt allsidig

belysning, när fråga är om landtarbetarne. Det är utan vidare klart,

att t. ex. deras aflöningsförhållanden på det närmaste sammanhänga

med deras allmänna arbetsvillkor i öfrigt. Och lika själffallet är,

att arbetsförhållandena inom landtbruket å en viss trakt icke kunna

tillräckligt utredas, om man begränsar sig till endast en eller annan af

dithörande arbetaregrupper, t. ex. statarne, utan afseende på att äfven

andra grupper, såsom tjänstefolk, torpare och daglönare, utgöra väsentliga

delar utaf den där använda arbetskraften. För hvarje särskilt

spörsmål, som af en eller annan anledning kan önskas särskild^ utredt,

måste sålunda beträffande landtarbetarne större hänsyn tagas till dessas

allmänna miljö, än när fråga är om industriarbetarne. En sådan uppBih.

till liiksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Begreppet

landtarbetar e.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

fattning gjorde sig ock gällande vid Riksdagens behandling af den

här föieliggande frågan om undersökning och utredning rörande

landtarbetarnes lefnadsförhållanden och tog sig jämväl uttryck i Riksdagens

skrifvelse i ämnet, däri dels erinras om, att »någon allmänomfattande

och systematisk utredning af hithörande förhållanden» icke

i vårt land förekommit, och dels konstateras det oundgängliga behofvet

af »ett statistiskt material, ägnadt att gifva en i alla afseenden, så vidt

möjligt, fullständig inblick i de förhållanden, under livilka hela denna

arbetareklass lefver och verkar».

Kommitterade finna ock för sin del angeläget, att vid planläggandet

och anordnandet af officiella landtarbetareundersökningar synnerlig

uppmärksamhet ägnas åt landtarbetarne såsom ett led i den jordbi

nksidkande samhällsgruppen samt åt det allmänna ekonomiska sammanhanget

inom jordbruket såsom nödvändig förutsättning för en grundlig

kännedom om dess sociala, företeelser.

Med betonande häraf vilja kommitterade emellertid samtidigt framhålla,

att det givetvis äfven beträffande landtarbetarnes förhållanden

kan befinnas möjligt och lämpligt att till särskild utredning upptaga

vissa speciella spörsmål, vare sig de till sin natur äro mera afgränsade

eller deras samband med öfriga landtarbetareförhållanden i annat sammanhang

kan tillbörligen belysas.

Själffallet bör ode vid öfvervägandet af det praktiska genomförandet

af den undersökningsplan, som kan komma att fastställas, största

möjliga hänsyn fäsias därvid, att tillförlitligt statistiskt material snarast

möjligt anskaffas till belysande af just de land tarbetarefr ägor ^ som för

statsmakterna eller för landtbrukets läkare äro af aktuellt intresse.

Som nyss antyddes, framträder det nära sambandet mellan olika

landfaibetarespörsmal äfven däruti, att de olika befolkningsgrupper

som utgöra landtbrukets arbetskraft, öfverallt förekomma i så nära förening

med hvarandra, att man vid behandling af vissa af dem måste

taga hänsyn jämväl till andra. I själfva verket möter det rent af svårighet

att fastställa, hvad som lämpligen bör förstås med landtarbetare,

och huruvida en skarp gräns mellan arbetare och arbetsgivare här kan

dragas. Det är nämligen utan vidare klart, att här icke låter sig tilllämpa

den inom industrien i regel tämlig-m lätt funna skillnaden mellan

aflönade kroppsarbetare och öfriga vid arbetsstället knutna personer.

Inom jordbruket äro nämligen å ena sidan äfven de flesta arbetsgivare

själfva kroppsarbetande, medan å andra sidan många arbetstagare alls

icke eller blott delvis äro lönarbetare i vanlig mening. Till en början

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

torde man emellertid kunna fastslå, att en person, som endast tillfälligtvis

förrättar landtarbete åt annan, och för hvilken därmed förenad

inkomst är af underordnad betydelse, icke åsyftas med benämningen

landtarbetare. Enligt vanlig uppfattning förstås nämligen därmed sådana

vid jordbruksnäringen sysselsatta personer, hvilka till väsentlig del

hafva sin utkomst af kroppsarbete för andras räkning. Löneformen är

därvid af ingen betydelse. Vare sig sålunda ersättningen för arbetsprestationen

erhålles helt och hållet i kontanter, i naturapersedlar, i

form af brukningsrätt till jord eller om den bekommes genom en förening

af dessa olika förmåner, så måste den aflönade i princip betecknas

såsom landtarbetare. Det torde i detta sammanhang äfven böra

framhållas, att svårigheter möta ej blott vid särskiljandet af arbetsgivare

och arbetstagare inom jordbruket, utan ock när fråga uppstår om den

rätta beteckningen af de många arbetstagare, som samtidigt eller under

olika tider idka dels jordbruks- och dels annat arbete. Att ur teoretiska

synpunkter söka i detalj skarpt begränsa gruppen landtarbetare, är

emellertid en uppgift, som för här föreliggande syfte icke synes kräfva

sin lösning redan af det skäl, att åt begreppet måste gifvas olika räckvidd

och innehåll efter de mångskiftande lokala förhållanden, som i

olika trakter af landet förekomma, samt efter beskaffenheten af de

spörsmål, som vid särskilda undersökningar föreligga till besvarande.

I själfva verket är frågan om, hvad med landtarbetare rätteligen bör

förstås, just ett af de många problem, som kräfva närmare belysning

genom systematiska undersökningar i olika delar af landet. Och för

detta ändamål är det gifvetvis af vikt, att icke från början gifves för

snäf formulering åt spörsmålet, så att dettas utredande i sin fulla omfattning

däraf försvåras.

Härmed sammanhänger, att man enligt kommitterades uppfattning

icke kan erhålla en »i alla afseenden, så vidt möjligt, fullständig inblick

i de förhållanden, under hvilka hela denna arbetareklass lefver och

verkar» — såsom Riksdagens skrifvelse angifver landtarbetarestatistikens

uppgift — därest densamma skulle strängt begränsas till allenast

de egentliga landtarbetarnes förhållanden. Det må med afseende härå

till en början påpekas, att de af Riksdagen i dess skrifvelse åberopade,

redan anordnade arbetsstatistiska undersökningarne och redogörelserna

för arbetsförmedling, arbetskonflikter och organisationsväsende på grund

af förhållandenas natur måste i samma mån beröra såväl arbetsgifvarnes

som arbetstagarnes inom landtbruket förhållanden. Bland öfriga frågor,

som af Riksdagen betecknats såsom särskildt betydelsefulla, äro vidare

t. ex. kooperationen och prisförhållandena å landsbygden af beskaffen
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 161.

het att erbjuda fullt så stort intresse för och beröra de själfständiga

landtbrukarne och egendomsägarne som de arbetstagande befolkningskategorierna

inom jordbruket.

Vid behandlingen inom Riksdagens andra kammare af frågan om

landtarbetareundersökningars anordnande framhölls emellertid därjämte

med eftertryck från flera båll, att den del af dessa undersökningar, som

afsåge att närmare behandla landtarbetarnes lefnadsvillkor och lefnadssätt,

skulle komma till sin fulla nytta allenast under den förutsättning,

att man på alla punkter, så vidt möjligt, erhölle tillfälle till omedelbar

jämförelse mellan landtarbetarnes samt hemmansägarnes, eller åtminstone

de själ Ångande småbrukarnes, förhållanden.

Kommitterade vilja med afseende härå till en början framhålla,

att ur principiell synpunkt naturligtvis icke kan bestridas önskvärdheten

af en ökad kännedom om hela samhällets allmänna sociala byggnad

samt om alla befolkningsgruppers arbets- och lefnadsvillkor. De officiella

undersökningarne med direkt socialt syfte hafva ju ock såväl i vårt

land som annorstädes ingalunda begränsats till de kroppsarbetande lönetagarne.

Det torde här endast böra erinras om de utredningar om

vissa statens befattningshafvares arbets- och lefnad sförhållanden, som i

vårt land anordnats och i sin mån ligga till grund för de på senare

tid företagna löneregleringarne vid ett flertal statens verk och inrättningar.

I den mån staten finner sig böra utsträcka vissa grenar af sin

skydds- och understödsverksamhet till att omfatta jämväl själfständiga

näringsidkare på olika yrkesområden, lärer det ock visa sig nödvändigt

att genom särskilda undersökningar af dessas sociala förhållanden vinna

ledning för bedömandet af omfattningen af och formerna för sådant

offentligt ingripande. De nu pågående arbetena för den sociala försäkringens

utveckling i vårt land genom statens medverkan hafva ock redan

tydligt ådagalagt behofvet af omfattande socialstatistiska utredningar

rörande icke blott arbetstagarne utan äfven vissa grupper af arbetsgivare

(så t. ex. för utredandet af frågan om ålderdoms- och invaliditetsförsäkringen).

Öfverhufvud synes numera den meningen allt starkare

gorå sig gällande, att särskilt socialförsäkringen, men äfven andra former

af statlig omvårdnad, icke böra begränsas på sätt hittills i allmänhet

skett, utan i den mån förhållandena medgifva komma mindre bemedlade

inom äfven andra samhällsgrupper än de egentliga arbetstagarnes till godo.

De svårigheter af särskilt ekonomisk art, som alltid måste

möta vid den praktiska tillämpningen af en sådan vidsträcktare principståndpunkt,

framträda emellertid synnerligen starkt med afseende å

den fråga, som här föreligger. Åstadkommandet af erforderligt sta
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

tistiskt material för en någorlunda ingående kännedom om landtarbetarnes

förhållanden är nämligen i och för sig en omfattande uppgift,

hvars lösande i hvarje fall måste medföra icke oväsentliga kostnader.

Redan af detta skäl lärer försiktighet böra iakttagas, när fråga blir

om dithörande undersökningars utvidgning till andra områden än de

direkt åsyftade. I den mån erhållandet af tillförlitlig kännedom om

den här närmast ifrågavarande befolkningsgruppen, landtarbetarne, kan

tänkas försvårad genom bristen på jämförande utredning rörande andra

till jordbruksnäringen hörande befolkningskategorier, finna kommitterade

emellertid nödvändigt, att frågan om undersökningsområdets utvidgning

i nu ifrågavarande afseende t ages under öfvervägande.

Med afseende å landtarbetarestatistiken gäller naturligtvis, liksom

beträffande annan socialstatistik, att för primäruppgifternas erhållande

olika vägar och metoder måste allt efter omständigheterna anlitas. Kommitterade,

som i det följande skola gifva vissa närmare anvisningar

härom i samband med redogörelsen för de olika undersökningar, som

kunna ifrågakomma, vilja emellertid redan här framhålla lämpligheten

af att tillvarataga och för landtarbetarestatistiken tillgodogöra, det för

ändamålet värdefulla material, som redan förefinnes eller kommer att

för andra syften åvägabringas.

Därvid komma först och främst i betraktande vissa delar af Sveriges

officiella statistik. Jordbruksstatistiken med därmed sammanhängande

specialgrenar samt befolkningsstatistiken måste ju utgöra de egentliga

utgångspunkterna för den statistik, som åsyftar att klargöra en inom

jordbruksnäringen sysselsatt befolkningsgrupps arbets- och lefnadsvillkor.

Det har också ofvan framhållits, att man redan nu af de ifrågavarande

statistiska publikationerna kan erhålla vissa för landtarbetareundersökningarne

oundgängliga data. Enligt hvad kommitterade erfarit,

lärer också möjlighet förefinnas för att ur det material, som föreligger

rörande 1900 ''års folkräkning, utvinna en del närmare upplysningar

rörande vissa särskilda landtarbetaregrupper. Kommitterade hafva sig

ock bekant, att man inom vederbörande statistiska ämbetsverk har

sin uppmärksamhet särskildt riktad på angelägenheten af att i nu förevarande

hänseende utvidga och fullständiga de officiella redogörelserna.

Det torde ock kunna förväntas, att den nu arbetande s. k. statistiska

kommittén skall vid sin behandling af frågan om befolkningsstatistikens

planläggning och organisation, så långt ske kan, beakta de önskningsmål,

som i detta afseende föreligga.

Beträffande jordbruksstatistiken bär samma kommitté i utlåtande

den 30 maj 1908 redan framlagt förslag till synnerligen genomgripande

Primärmaterialets

anskaffande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition No 161.

förändringar och utvidgningar, genom kvilkas genomförande landtarbetarestatistiken

skulle på vissa punkter i väsentlig mån underlättas.

Under hänvisning till hvad i det följande härom anföres vilja kommitrerade

i detta sammanhang anmärka, att beträffande vissa af de i statistiska

kommitténs förslag berörda spörsmål torde böra ifrågasättas,

huruvida de ej såväl till sin natur som af praktiska skäl närmare sammanhänga

med den blifvande landtarbetarestatistiken än med jordbruksstatistiken.

För vissa delar af det nu pågående arbetsstatistiska arbetet inhämtas

som bekant primäruppgifter genom medverkan af särskilda ombud,

hvilka förordnats att mot ett mindre arfvode afgifva regelbundna

rapporter samt i öfrigt meddela upplysningar. Sådana ombud hafva

tidigare varit anställda på 24 olika orter i Sverige (förutom i Stockholm,

där för närvarande tvänne ombud anställts för insamlande af vissa olika

slag af uppgifter), samtliga orter utsedda med hänsyn till deras betydelse

för det industriella arbetet och till förekomsten af dithörande

arbetare. Under de senaste åren har kommerskollegium emellertid

särskildt anställt ombud å ytterligare ett antal orter, hvarvid fortfarande

företrädesvis samma synpunkter vid valet af platser måst vidhållas,

men jämväl beaktats önskvärdheten af regelbunden observation

af arbetareförhållandena i mindre industrisamhällen.

Utan att finna nödigt att på detta stadium af frågan om landtarbetareundcrsökningar

närmare ingå på spörsmålet om behofvet af

sådana stadigvarande aflönade ombud för dylika undersökningar, vilja

kommitterade emellertid uttala önskvärdheten af, att vid valet af ortsombud

och vid bestämmandet af deras verksamhetsområde måtte tagas

i betraktande, att desamma åtminstone i vissa fall kunna tagas i anspråk

äfven för landtarbetarestatistikens syften.

Kommitterade vilja i sådant afseende särskildt fästa uppmärksamheten

därå, att åtskilliga af de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas

föreståndare, hvilka i denna sin egenskap stå i beröring med kommerskollegium

och direkt verka inom ett viktigt socialt arbetsområde, redan

nu äro anställda som kollega ombud. I den män den offentliga arbetsförmedlingen

vinner allt större anslutning från jordbrukets arbetsgifvare och

arbetare, torde ock dess tjänstemän blifva synnerligen väl lämpade att

såsom kollega ombud för det arbetsstatistiska arbetet tillgodose behofvet

af särskild sakkunskap beträffande landtarbetarnes förhållanden.

Betydelsen af sådan speciell sakkunskap synes nämligen på detta

område vara ännu större än beträffande flertalet andra sociala forskningsfält.

Kommitterade förutsätta därför, att vid insamlandet af pri
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

niärm åter ial alltid synnerlig omsorg ägnas åt valet af de personer, genom

hvilka uppgifterna inhämtas. Det torde ur alla synpunkter vara lyckligt,

om för sådant uppdrag i stor utsträckning kunde anlitas medverkan

af personer, som genom sin tjänsteställning erbjuda garantier för omdömesgillhet

och erfarenhet rörande landtarbetets ekonomiska och sociala

förhållanden. I sådant afseende vilja kommitterade särskildt framhålla

hushållningssällskapens sekreterare och jordbrukskonsulenter, hvilka

kunna förväntas skola vara villiga att tillhandagå med upplysningar

såväl rörande planläggningen af undersökningar, i den mån de beröra

deras verksamhetsområden, som ock beträffande särskilda företeelser och

spörsmål, som därvid komma i betraktande och kräfva sakkunnig belysning.

När kommitterade härefter öfvergå till att närmare skärskåda

frågan om, huru olika slag af landtarbetarutredningar lämpligen skola

planläggas och utföras, anse sig kommitterade böra till en början uttryckligen

framhålla, att tiden otvifvelaktigt ej är mogen för fixerandet af ett

definitivt program i ämnet. Hvarken i vårt land eller annorstädes har

man nämligen ännu vunnit tillräcklig erfarenhet af landtarbetareundersökningar

för att kunna bilda sig en slutgiltig uppfattning om deras mål och

medel. Kommitterade anse följaktligen själffallet, att de undersökningar,

som till en början kunna komma till utförande, måste betraktas som försöksunder

sökning ar, hvilkas resultat sedermera må läggas till grund för

det hithörande arbetets närmare planläggning och fortsatta bedrifvande.

Men å andra sidan är det otvifvelaktigt af stor vikt, att, såsom

Riksdagen ock synes hafva förutsatt, redan nu i dess hufvuddrag söka

framlägga en allmän plan för sådana undersökningar, ägnad att lämna en

systematisk öfversikt öfver frågans innebörd och omfattning. För tillbörligt

beaktande af dessa båda berättigade synpunkter hafva kommitterade

därför ansett sig böra i det följande dels skissera grundlinjerna

till en, så vidt möjligt, fullständig öfversikt öfver de undersökningar,

som kunna ifrågakomma, och dels särskildt angifva de delar af densamma,

hvilka helt eller delvis kunna omedelbart upptagas till utförande.

Härvid hafva kommitterade emellertid ansett sig kunna lämna å

sido sådana till landtarbetarestatistiken hörande spörsmål, hvilka till

följd af sitt nära samband med öfrig arbetsstatistik redan blifvit föremål

för officiella undersökningar eller med all sannolikhet komma att

blifva det, såsom t. ex. arbetskonflikter, kollektivaftal, arbetsgifvarnes

och arbetarnes organisationsväsende, arbetsförmedling, arbetslöshet o. s. v.

De olika slag af utredningar, hvilka enligt kommitterades uppfatt
-

Olika slag af

undersökningar.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

1. Regelbundet

återkommande

utredningar.

a) Allmän

öfversikt öfver

vissa jordbruksförhållanden

t. ex. hvart

5:te år.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

ning kunna ifrågakomma för erhållande af en ingående kännedom om

landtarbetarnes arbets- och lefnadsförhållanden, kunna lämpligen inordnas

under tre olika undersökningsserier, nämligen dels vissa regelbundet

återkommande, mera allmänna utredningar angående arbetslön, arbetstid

m. in., dels, i den mån de kunna anordnas jämsides med de nyssnämnda,

mera ingående systematiska lokalundersökningar, och dels, då

anledning därtill gifves, specialundersökningar rörande särskilda spörsmål.

Kommitterade hafva i det föregående betonat vikten af, att de

blifvande landtarbetareundersökningarne icke begränsas till allenast vissa

aktuella spörsmål eller till särskilda landtarbetaregrupper, utan att

desamma, såsom ock Riksdagen tydligen förutsatt, jämväl afse belysandet

af den allmänna ekonomiska och sociala miljö, i hvilken landtarbetarne

lefva och arbeta, samt af hvilken deras ställning betingas. Det

säger sig själft, att landtbrukets och landtarbetets hela organisation och

gestaltning kunna blifva af fullständigt olika art redan inom samma

landskap, t. ex. i Skåne vid jämförelse mellan en fideikommissocken

och en storbondesocken på skånska slättbygden, eu socken invid storstäderna

samt en skogssocken uppemot smålandsgränsen. An större

blifva gifvetvis växlingarne, när fråga blir om hela landet. Om man

då behandlar endast de egentliga landtarbetarne utan samband med de

öfriga viktigare moment, som karaktärisera en viss orts jordbruksförhållanden,

kan man näppeligen ernå en rätt förståelse af det nödvändiga

sammanhanget dem emellan. Endast genom att undersöka landtarbetarnes

lif och villkor mot bakgrunden af de helt olikartade agrariska

förutsättningarne i landets skilda trakter lärer det sålunda vara möjligt

att rätt förstå desamma samt att vinna »en i alla afseenden, så vidt

möjligt, fullständig inblick i de förhållanden, under hvilka hela denna

arbetareklass lefver och verkar».

1. Regelbundet återkommande utredningar. Såsom inledning till

öfriga landtarbetareundersökningar synes det kommitterade nödvändigt,

att en särskild utredning verkställes rörande ett fåtal grundläggande

spörsmål, ägnade att belysa jordbrukets viktigaste sociala karaktärsdrag.

Denna utredning bör närmast afse att åstadkomma en allmän öfversikt

öfver de i landets olika delar förekommande viktigare brukningstyper,

aftalsformer och arbetaregrupper. En dylik kännedom om landtbrukets

allmänna sociala fysionomi är redan i och för sig af vikt att

erhålla. Den synes ock kommitterade, som nämndt, af den största betydelse

för vinnande af såväl en utgångspunkt för det ändamålsenliga

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

anordnandet af öfriga landtarbetarundersölmingar som äfven ett välbehöfligt

underlag för det rätta bedömandet af de vid dessa undersökningar

ernådda resultaten.

Primärmaterialet till. en sådan allmänt orienterande utredning bör

till hufvudsaklig del bestå i summariska uppgifter och följaktligen inhämtas

från personer med moget omdöme och omfattande erfarenhet

inom jordbruksnäringen. Lämpliga uppgiftslämnare utses efter samråd

med t. ex. hushållningssällskapets sekreterare i resp. län; därest den

s. k. statistiska kommitténs förslag till jordbruksstatistikens omorganisation

skulle blifva genomfördt, torde de däri ifrågasatta häradsombuden

lämpligen kunna användas för här ifrågavarande uppgift. Det vore

otvifvelaktigt äfven förmånligt, om de olika aflämnade uppgifterna kunde

före bearbetningen inom kollegium granskas och i tall af behof kompletteras

af hushållningssällskapets sekreterare och jordbrukskonsulenter.

Då jordbrukets sociala hufvuddrag icke undergå alltför snabba förändringar^

kan eu sådan orienterande undersökning icke behöfva upprepas

förrän t. ex. hvart 5:te år. Insamlandet åt primärmaterialet bör

emellertid ske i samband med åstadkommandet af uppgifter till den del

af landtarbetarstatistiken, å hvilken enligt kommitterades mening hufvudvikten

för närvarande bör läggas, nämligen en årlig statistik öfver arbetslön,

arbetstid m. in.

De nu nämnda spörsmålen äro dels af den växlande beskaffenhet

och dels af det aktuella intresse, att praktiska skäl tala för, att man,

såsom numera ock sker i Finland, så vidt möjligt, söker oafbrutet följa

utvecklingen i dessa hänseenden genom särskilda undersökningar. Såsom

i det föregående anförts, innehålla den nuvarande officiella jordbruksstatistikens

årspublikationer härom vissa uppgifter, hvilkas brister

emellertid äro allmänt kända och jämväl vid olika tillfällen i publikationerna

närmare påpekade. Dessa brister äro väsentligen beroende

därpå, att ifrågavarande uppgifter såväl vid uppgiftslämnandet som vid

bearbetningen (af hushållningssällskapets sekreterare) och slutligen vid

publiceringen (genom statistiska centralbyrån) betraktats som en bisak

i förhållande till de samtidigt behandlade omfattande uppgifterna om

jordbruksproduktionen o. d. och följaktligen ägnats mycket ringa intresse.

Helt annorlunda skulle förhållandet otvifvelaktigt blifva, om desamma

särskildt insamlades å därför afsedda lämpliga blanketter och

skyndsammast möjligt offentliggjordes, medan de ännu hade sin omedelbara

praktiska betydelse kvar såsom återgifvande det aktuella läget

å arbetsmarknaden. För detta ändamåls fullständigare vinnande borde

lämpligen frågorna framställas mera detaljeradt än hvad för närvarande

Bill. till Bilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. t Afd. 121 Höft. 7

I) Årlig

statistik öfver

arbetslön,

arbetstid m. m

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

sker, samt jämväl några ytterligare spörsmål tillfogas, särskild! beträffande

tillgången på arbetskraft. Dessa uppgifter skulle naturligtvis endast

utgöra uppskattade medeltal eller summariska omdömen, afgifna för

smärre områden af vittnesgill personer. Sådana kunna, i likhet med

hvad ofvan under a) förutsättes, utses i samråd med t, ex. hushållningssällskapets

sekreterare och jordbrukskonsulenter, och torde därvid närmast

ifrågakomma jordbrukande landstingsmän, taxeringsnämndernas ordförande,

kommunalnämndsordförande, skiftesgodemän eller hushållningssällskapets

lokalombud, arbetsförmedlingsanstalternas föreståndare, folkskolelärare

in. fl. Antalet ombud och rapportdistriktens omfattning måste

gifvetvis blifva beroende på länens storlek samt olikheterna inom jordbruksnäringen,

vare sig dessa framkallats af naturliga förutsättningar

eller af kulturella faktorer såsom kommunikationsleder, grannskapet af

städer eller industriella etablissement o. s. v.

Äfven om det ur likformighetens synpunkt synes lämpligast, att

här ifrågavarande uppgifter öfver hela landet insamlas genom sådana

utsedda ombud, så torde man därjämte böra för ändamålet anlita vissa

andra vägar.

Först och främst bör då påpekas, att arbetsgifvarnes och arbetarnes

i n om landtbruksn är ingen organisationer numera ernått en betydande

utbredning inom vissa delar af landet, samt att dessa redan

visat stort intresse för just de vid här ifrågavarande undersökningar förekommande

spörsmålen. Det torde därför kunna förväntas, att desamma

skola vara villiga — liksom de otvifvelaktigt äro mycket lämpliga —

till att lämna uppgifter rörande förhållandena inom sina resp. verksamhetsområden.

Det har ju också i Danmark visat sig, att man på detta

sätt lyckats vinna värdefulla resultat.

Till kompletterande af de regelbundna årliga uppgifterna om arbetslön

och arbetstid torde vidare böra fogas en öfversikt öfver de bestämmelser,

som i sådant afseende förekomma i kollektiva aftal, träffade

mellan arbetsgivare och arbetare inom landtbruket med binäringar.

Erinras må slutligen, att ett omfattande material för bedömande

af landtarbetarnes löner oaflåtlig! bildas genom de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas

särskilda anteckningar om den öfverenskomna lönen

för hvarje genom deras medverkan anställd arbetare. Under år 1909

hafva omkring 11,000 arbetare genom sådana anstalter anställts inom

jordbruket, och i den män länsanstalter med särskild hänsyn till

jordbrukets behof flerstädes upprättas, kommer detta material att blifva

mycket representativt. Då anstalterna redan äro förpliktade att för åt
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

njutande af statsunderstöd ställa sitt statistiska material till förfogande,

så kunna härigenom löneförhållandena med fördel belysas.

Detta tillvägagångssätt erbjuder, framför de förut angifna vägarne

för lönespörsmålens behandling, dessutom den väsentliga tördelen, att

primärmaterialet består åt individuella uppgifter med i xegel noggrant

angifvande af yrkesspecialiteter äfvensom civilstånd, ålder o. d. Hårio-enom

möjliggöres ett närmare inträngande i aflöningsfrågan än hvad

kan ifrågakomma vid användande af allenast uppskattade uppgifter af

de slag, som ofvan behandlats.

För att vinna ett mer omfattande primärmaterial i detta afseende

torde man emellertid böra tid efter annan anordna särskilda mera ingående

utredningar angående individuell lön, arbetstid o. d.

Ingen af de här ofvan under b) ifrågasatta metoderna ger näm- ^

ligen till resultat fullt säkra uppgifter rörande den faktiska inkomsten duell lön,

(resp. arbetstiden) för vissa bestämda arbetare under viss känd tidsperiod a“''£v°arf

(12 månader). Vid arbetsförmedlingsanstalterna antecknas visserligen 5:te År.

den vid anställningen öfverenskomna lönen, men huru stor arbetarnes

verkliga kontanta inkomst blir, kan ej häraf utan vidare beräknas, och

än mindre blir det möjligt någorlunda rättvist värdera naturaförmånernas

värde och sålunda finna korrekta uttryck för realinkomsten. 1\ aturligtvis

kunna uttömmande uppgifter härom icke införskaffas, utan måste eu

undersökning af nu förevarande slag blifva representativ och sålunda

begränsas till ett visst antal större och mindre gårdar inom skilda orter.

Förteckning å sådana representativa gårdar, hvilkas ägare eller

brukare kunna förväntas villiga tillhandagå med nödiga upplysningar,

torde bäst kunna erhållas från de lokala uppgiftslämnare, som förutsatts

skola medverka vid de under a) och b) föreslagna undersökningarne.

Till de utsedda gårdarne öfversändas därefter från kommerskollegium

särskilda formulär, afsedda för uppgifter om hvarje anställd tjänares,

statares och daglönares yrkesspecialitet, ålder, kön, civilstånd, aflöning

kontant och in natura, arbetstid in. m. För hvarje gård torde jämväl

böra meddelas vissa uppgifter om dess storlek in. in., hvarigenom möjlighet

beredes till att finna sambandet mellan vissa ekonomiska faktorer

ä'' ena sidan samt arbetspersonalens antal och aflöningsförhållanden å

den andra sidan.

Genom en sådan på individualuppgifter grundad undersökning

vinnes äfven en önskvärd kännedom om landtarbetarnes fördelning pa

olika yrkesspecialiteter samt om afiöningens däraf betingade variationei.

Vidare kunna på denna väg närmare belysas landtarbetarnes ålder och

civilståndsförhållanden m. il. spörsmål af vikt för bedömandet af såväl

s. 52 Kontrollera mot PDF

2. Lokalundersökningar.

Socken
undersök
ning.

52 Kungl. Magis. Nåd. Proposition N:o 161.

lönefrågorna som ock »flyktens från landet» återverkan på arbetsdugligheten

hos de vid landfbruket kvarblifna o. s. v.

Då proportionen mellan de olika yrkesspecialiteternas frekvens

och aflöning samt hufvuddragen af landtarbetarnes personliga förhållanden

icke kunna synnerligen snabbt förändras, behöfver detta

slag af undersökningar icke årligen förnyas. Sannolikt torde det vara

tillräckligt, om dylika ingående undersökningar återkomma t. ex. hvart

5:te år, vare sig de inom loppet af denna tid anordnas successive inom

särskilda landsdelar eller, hvithet otvifvelaktigt vore att föredraga, försiggå

på en gång öfver hela landet, hälst i samband med den under

a) omnämnda, orienterande undersökningen om vissa allmänna jordbruksförhållanden.

Genom att sammanställa resultaten af de nu föreslagna

individualundersökningarne med de årliga summariska medeltalen enligt

b) lärer man med tillräcklig korrekthet kunna för hvarje år beräkna de

olika arbetarespecialiteternas inom landtbruket löner i jämförelse med den

inom yrket genomsnittliga.

2. Lokalundersökningar. Huru viktigt det än synes kommitterade

vara att såväl den ofvan till utförande förordade orienterande öfversikten

öfver vissa allmänna jordbruksförhållanden som äfven de mer eller

mindre ingående statistiska redogörelserna angående arbetslön, arbetstid

m. in. i främsta rummet blifva åstadkomna, kunna de dock för erhållande

af en mera intim och allsidig kännedom om landtarbetarnes lefnadsförhållanden

icke vara tillfyllest. De därvid erhållna resultaten torde

därför enligt kommitterades mening i mån af behof och tillgängliga

arbetskrafter böra vederbörligen kompletteras genom anordnande af mer

eller mindre successivt fortgående, representativa lokalundersökningar.

Med betonande af att något i detalj utarbetadt definitivt förslag

till dessa lokalundersökningar naturligtvis icke på frågans nuvarande

stadium kan framläggas, utan att eu sådan plan först efter vunnen närmare

erfarenhet kan fastställas, vilja kommitterade i det följande i stora

drag angifva, huru dylika undersökningar kunna tänkas lämpligen böra

anordnas.

Vid planläggandet af lokalundersökningar inom ett visst län gäller

det först och främst att utvälja ett fåtal begränsade områden, som

kunna anses typiska för länets viktigare och med hänsyn till jordbruket

och särskildt landtarbetareförliållandena väsentligen olikartade delar.

Vägledning vid detta val af undersökningsområden hämtas af den officiella

befolknings- och jordbruksstatistiken, af redan utförda landtarbetareundersökningar

samt af inhämtade råd och upplysningar från sakkunnige i

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

orten, företrädesvis hushållningssällskapets sekreterare och öfriga tjänstemän

eller andra personer, hvilka kunna förväntas äga både förutsättningar

och intresse för sakens befrämjande. Antalet områden inom

länet, blir gifvetvis beroende på dess storlek, mångfalden af där förekommande

viktigare typer o. s. v., men torde i regel kunna begränsas

till 3 å 4 för hvarje län. Hvarje område bör vara administrativt begränsadt,

så att bestämda statistiska och andra uppgifter äfven för äldre

tider kunna erhållas för detsamma, sålunda i regel en socken (härad).

För detta, område anordnas nu en allmän orienterande undersökning

öfver befolkningens ekonomiska villkor och lefnadsförhållanden

af väsentligen samma art, som i de af emigrationsutredningen publicerade

bygdeundersökningarne. Förberedelsevis insamlas alla de för ändamålet

lämpliga uppgifter, som förefinnas i tillgängliga statistiska och administrativa

handlingar. Nödiga data om befolkningsförhållanden hämtas

ur befolkningsstatistikens primärmaterial; jordfördelningen m. in. utredes

med ledning af \ordregistret; vissa uppgifter om lägenheterna och deras

innehafvare samt dessas inkomst o. d. erhallas ur mantals- och taxeringslängder,

och ur jordbruksstatistikens primärmaterial utväljas erforderliga

upplysningar om jordbrukets produktionsförhållanden. Samtliga

de nu anförda äfvensom vissa andra uppgifter torde med fördel kunna

sammanföras på särskild blankett för hvarje lägenhet och brukningsdel

eller möjligen hushåll.

Härefter vidtager den egentliga lokalundersökningen genom studier

och uppgifters insamling på platsen, ledda och så vidt möjligt verkställda

af den tjänsteman, hvilken närmast skall bearbeta och publicera

undersökningens resultat. Denne har då att dels förskaffa sig praktisk

erfarenhet af orts förhållandena, dels studera socknens allmänna

ekonomiska förutsättningar (äfven jordvärde, produktionens afsättningsoch

prisförhållanden m. m.) samt den därmed sammanhängande sociala

lavringen, hvarigenom utfyllnad och innehall skänkas åt siffrorna å

blanketterna, och dels speciellt ägna sin uppmärksamhet åt inom området

förekommande egentliga landtarbetare. För olika slag af sådana

undersökes — utöfver hvad sker beträffande alla till området hörande —

form för anställning, arbetstid, arbetslön, bostadsförhållanden in. nr.

Den nu skisserade utredningen afser att införskaffa material för

att konstatera den såsom typisk utsedda socknens allmänna ekonomiska

läge och landtarbetarnes häraf betingade ställning. Men för att sedan

tränga djupare in i frågan och mot bakgrunden af den konstaterade

miljön kunna i detalj påvisa de villkor, under livilka de olika slagen af

landtarbetare tillbringa sin lefnad, så måste en närmare undersökning

Detaljerad

by-under
sökning.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 161.

utföras på ett trängre undersökningsområde. Såsom sådant utses af

undersökaren en för socknen typisk del, by eller därmed jämförligt

område; i vissa fall torde blifva nödvändigt utse två eller flera dylika

undersökningsbyar, t. ex. en vid kusten, en inne i landet; eu med, en utan

större skogstillgång; en vid större kommunikationsled, eu mera aflägset

belägen från sådan; en vid mejeri (sockerbruk, bränneri, fabrik), en på

längre afstånd därifrån o. s. v.

Inom dessa trängre distrikt vidtager nu det detaljerade utforskandet

af landtarbetarnes lefnadsstandard i dess förhållande till arbetsprestationen

och aflöningen. Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas

åt naturaförmånernas realvärde för arbetarne. Allt efter de olika problemen

och landtarbetarekategorierna måste olika metoder användas, företrädesvis

dock den muntliga enqueten samt hushållsböcker. Undersökaren

torde vid denna del af undersökningen kunna vinna värdefullt biträde

af t. ex. kyrkoherden eller folkskolläraren på platsen, hvilka kunna förutsättas

väl känna befolkningen och dess lefnadsvillkor samt åtnjuta dess

förtroende. Med ledning af dessas personalkännedom utses ett antal

familjer, tillhörande hvardera af de förekommande landtarbetarekategorierna,

hvilka anses lämpade att under längre tid, helst helt år, föra

sådana hushållsböcker. Af vikt är, att en omdömesgill person under

denna tid kan tillhandagå med råd och upplysningar rörande böckernas

förande samt vid sidan däraf iakttaga familjernas lefnadssätt, måltidernas

sammansättning (under olika årstider), födans tillagning och öfriga i

samband därmed stående förhållanden. Med afseende å dessa sistnämnda

frågor äfvensom de hygieniska spörsmål — förekomsten af

tuberkulos eller andra folksjukdomar, allmän hälsovård, alkoholbruket

o. d. — hvilka äro af väsentligt inflytande på lefnadsförhållandena i

öfrigt, torde värdefulla upplysningar kunna erhållas af ortens läkare.

I den män uppgifter finnas tillgängliga rörande utvecklingen inom

distriktet (byn) under en följd af år, är undersökning härom naturligtvis

önskvärd. Belysande för de nuvarande förhållandena äro därvid

särskild! historiska data om förändringar i jordfördelningen, jordens

försäljning inom eller utom släkten, inverkan af emigrationen, af tillkommen

kommunikationsled eller fabrik o. s. v. Flertalet hithörande

uppgifter torde emellertid vara af beskaffenhet att lämpligast böra inhämtas

för hela socknens del.

Det torde i samband härmed böra framhållas, att vid anordnandet

af lokalundersökningar i hvarje fall bör närmare utredas, i hvad mån

lokala förhållanden kunna motivera, att särskild! de mera detaljerade

byundersökningarne utsträckas att omfatta äfven mindre jordbrukare.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 161.

Slutligen må här ånyo erinras om, att det förslag till jordbruksstatistikens

omorganiserande, som afgifvits af den s. k. statistiska kommittén,

afeer en betydande utvidgning och fördjupning af nämnda gren

af statistiken, hvarigenom densamma skulle blifva af långt högre värde

för landtarbetarestatistiken än hvad nu är förhållandet. Särskilt gäller

detta omdöme i fråga om de af kommittén föreslagna jordbmksstatistiska

lokalundersökningarne, därvid å frågekort för hvarje brukningsdel

sammanföras eu del af de för här ifrågavarande lokalundersökningar

erforderliga uppgifterna. Såväl af detta som af andra skäl vore

det synnerligen önskvärdt att, när de jordbruksstatistiska lokalundersökningarna

komma till utförande i föreslagen form, de arbetsstatistiska

lokalundersökningarne kunde omedelbart anknytas till desamma.

För såvidt dylika successivt fortgående lokalundersökningar komma

till stånd, vill det''synas kommitterade lämpligt, att utredningsarbetet så

anordnas, att lokalundersökningar på sätt ofvan angifvits komma att

afse några valda områden inom 1 å 2 län för hvarje år.

Med afgörande! af i hvilken utsträckning dylika lokalundersökningar

böra anordnas torde dock böra anstå, intill dess den planerade

landtarbetarstatistiken fortgått så länge, att nödig erfarenhet därom

kunnat inhämtas. Först efter verkställandet af några försöksundersökningar

lärer det ock vara möjligt att med någon säkerhet bedöma,

i hvad män den för den fortlöpande allmänna landtarbetarstatistiken

anställda personalen äfven kan medhinna att utföra de för regelbundet

fortgående lokalundersökningar erforderliga arbetena samt öfver

hufvud taget, hvilka kostnader därmed blifva förenade.

Därest undersökningar af den ingående art, som här ofvan skisserats,

verkställas för några områden, representativa för ett läns mera

olikartade trakter, lärer man, med ledning i öfrigt af tillgänglig befolknings-

och jordbruksstatistik samt de landtarbetareundersökningar, som

samtidigt efter annan plan utföras, och hvarom i det föregående närmare

meddelats, kunna erhålla en så noggrann kännedom om länets

landtarbetareförhållanden, som rimligen kan begäras. De här föreslagna

lokalundersökningarne skulle sålunda vara i hög grad ägnade att fördjupa,

komplettera och kontrollera hela det utredning sårk ete, som åsyftar landtarhetarefrågans

belysande. Genom att efter sig företeende omständigheter,

olika å olika orter, lämpa mål och metoder för undersökningarne

samt genom att städse söka nära kontakt med praktiskt jordbrukskunniga

personer torde man vid dessa undersökningar kunna så ingående

studera problemen, att därigenom äfven skall möjliggöras en rättvis

värdering af jordbrukets arbetsförhållanden i jämförelse med industriens,

s. 56 Kontrollera mot PDF

3. Specialundersökningar.

a) Undersökningar

rörande särskilda

äril

et ar egr upp er.

56 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

hvilken jämförelse gifvetvis måste vara synnerligen viktig-, och hvilk

betydelse särskildt betonades vid Riksdagens behandling af frågan om

anordnandet af landtarbetarenndersökningar.

3. Specialundersökningar. Kommitterade hafva i det föregående

Tinder 1) och 2) sammanfört de serier af undersökningar, genom hvilkas

systematiska utförande de mera konstanta behofven af utredning i landtarbetarefrågan

torde väsentligen blifva tillgodosedda. Med vidhållande

af sin redan tidigare uttalade uppfattning, att synnerlig vikt bör läggas

vid sådana mera allmänna och grundläggande undersökningar, vilja

kommitterade emellertid samtidigt betona, hurusom flere särskilda

spörsmål, som beröra landtarbetarnes förhållanden, kunna påkalla speciella

utredningar på en gång för hela landets vidkommande utöfver

den belysning vissa sådana frågor för ett mera begränsad! område

kunnat erhålla genom anordnande af de i det föregående omnämnda

lokalundersökningarna. Kommitterade vilja nu i det följande öfvergå

till en redogörelse för vissa dylika specialundersökningar, en redogörelse,

som dock ej kan i någon mån uttömmande behandla

desamma, ej heller omfatta samtliga de spörsmål, hvilka kunna påfordra

närmare utredning. Fastmer kan man i frågans nuvarande läge endast

lämna några korta antydningar om några viktigare sådana spörsmål.

a) Undersökningar rörande särskilda arbetaregrupper, såsom torpare,

statare, daglönare, tjänstehjon, trädgårdsarbetare, mejeripersonal, skogsoch

flottningsarbetare, fiskare, betodlingsarbetare, utländska jordbruksarbetare

o. s. v.

Beträffande nu förevarande slag af undersökningar finnes redan

någon erfarenhet genom den utredning rörande »utländska jordbruksarbetare

i Sverige år 1907 », hvars resultat af kommerskollegii afdelning

för arbetsstatistik under näst föregående år offentliggjorts. Äfven

om särskilda förhållanden i detta fall gjort sig gällande, så torde denna

utredning dock vara ägnad att i viss mån belysa värdet af och metoderna

för likartade undersökningar i fråga om äfven andra speciella

arbetaregrupper. Med afseende å särskildt grupperna torpare, statare,

daglönare och tjänstehjon vilja kommitterade dock framhålla, att en

mera ingående belysning af deras arbets- och lefnadsvillkor, på grund

af dessa arbetares nära samband inbördes samt deras beroende af allmänna

ekonomiska och sociala landtbruksförhållanden, lämpligast och

riktigast torde verkställas vid de under 1) a) och 2) här ofvan omnämnda

slagen af undersökningar. Dessa måste i alla händelser vara af

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

synnerlig betydelse för en djupare förståelse af de ifrågavarande arbetaregruppernas

ställning.

Äfven må här erinras därom, att den genom torpkommissionens

försorg anordnade utredningen rörande torpareklassen i väsentlig mån

torde bidraga till ökad kännedom om dess sociala förhållanden.

Hvad vidare angår frågan om utredning rörande skogs- och flottning

sarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden, så har densamma vid

1909 års riksdag varit föremål för särskild uppmärksamhet. I anledning

af en motion (n:o 88) i andra kammaren, däri bland annat föreslogs

anordnandet af sådan undersökning, har Riksdagen i skrifvelse

den 24 maj 1909 visserligen afböjt ifrågavarande del af motionärens

förslag, men såsom motiv därför anfört, att, enligt hvad som försports,

närmare framställning om äfven skogsarbetareutredningar skulle komma

att af kommerskollegium göras i anledning af Riksdagens till kommitterades

behandling här föreliggande skrifvelse den 30 maj 1907. Då

Riksdagen samtidigt anför, att en af densamma föreslagen åtgärd »torde

kunna ske utan att afvakta den ofvan berörda vidlyftiga utredningen

angående skogsarbetarnes ställning och lefnadsförhållanden, hvilken naturligtvis

tager afsevärd tid», så synes Riksdagen ock förutsätta, att en

sådan utredning i sinom tid skall komma till stånd.

Med afseende å denna fråga vilja kommitterade särskildt erinra, alt

i vidsträckta delar af Norrland de vid skogshandteringen sysselsatta

arbetarne utgöra en stor del af hela befolkningen, i det att ej blott

många obesutna utan äfven hemmansägarne å vissa orter regelbundet

hämta afsevärd löneinkomst af skogs- och flottningsarbetet. Då detta

därjämte mångenstädes nästan helt och hållet är afgörande för jordbrukets

produktions- och atsättningsförhållanden samt för tillgången och

priset på dess arbetskraft, så inses lätt, att en ingående kännedom om

arbetsförhållandena inom jordbruket i dessa delar af landet nästan nödvändigt

förutsätter motsvarande insikt beträffande skogsarbetet. Vid

sådant förhållande och då en närmare kännedom om ifrågavarande

arbetargruppers lefnadsförhållanden bör vara af stort intresse att erhålla,

vill det synas kommitterade, att en dylik utredning, när verkställandet

af en sådan påkallas, bör ingå uti de planerade landtarbetarundersökningarna.

Med hänsyn till hvad kommerskollegium i underdånigt utlåtande

den 15 april 1909 anfört (s. 21) angående önskvärdheten af närmare

utredning rörande entreprenad- och ackordsväsendet inom särskildt skogsafverkningen,

borde äfven nämnda spörsmål ägnas tillbörlig uppmärkBih.

till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 121 Häft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

samhet vid eu sådan blifvande undersökning rörande skogs- och flottningsarbetarnes

lefnadsförhållanden.

b) Undersök- b) Undersökningar rörande särskilda spörsmål. Undersökningar

rörZldelär. rörande äktenskapsfr ekvens samt födelse- och döds förhållanden inom olika

snida spörs. land tar b c t av eko teg o ri er skulle otvifvelaktigt vara af stor vikt för att

i) Äkten- belysa de olika landtarbetargruppernas betydelse såsom befolkningsskaps-

element. Då det vidare är påtagligt, att just sådana företeelser som

födelse-1^ äktenskaps- och födelsefrekvens samt dödlighet på ett intimt sätt samdöds-

manbänga med de ekonomiska och sociala förhållanden, under hvilka

förhållanden. jndivideriia lefva, så skulle resultaten af dessa undersökningar blifva

af värde för bedömandet af nämnda förhållanden. Såsom förut antydts,

torde redan nu hos statistiska centralbyrån föreligga statistiskt primärmaterial,

som i viss utsträckning kan användas för här ifrågavarande

syften. Med en eventuell omorganisation af vår befolkningsstatistik

borde ökade möjligheter beredas för hithörande problems närmare belysande.

Därest mera omfattande utredningar härom anses böra ifrågakomma,

torde desamma emellertid närmast böra utföras af det ämbetsverk,

som i öfrigt ombesörjer den officiella befolkningsstatistikens utarbetande.

Kommitterade vilja i detta sammanhang erinra, att de här ifrågavarande

spörsmålen gifvetvis böra vinna lämpligt beaktande och erhålla

en viss belysning vid de under 2) omnämnda Iokalundersökningarne,

Landt- Landtarbetarnes afflyttning från landsbygden. Äfven detta spörs
ftyttnh^från

m&l är af beskaffenhet att böra till viss utsträckning utredas vid lokallandsbygden.

undersökningar. Bidrag till frågans belysande kunna jämväl erhållas.

ur de individualuppgifter om arbetares ombyten af yrke och hemvist,

som föreligga vid arbetslöshetsräkningar, vid specialundersökningar

rörande särskilda industriella yrken o. s. v. Vidare bör erinras om,

att de offentliga arbetsförmedlingsanstalternas statistiska primärmaterial

medger vissa undersökningar i här förevarande afseende för samtliga

vad anstalterna anmälda arbetare.

Den viktigaste källan för mera omfattande undersökningar af befolkningens

omflyttningsförhållanden måste emellertid sökas i den officiella

befolkningsstatistikens primärmaterial samt de handlingar, som

ligga till grund för detsamma.

Som ofvan anförts, pågår för närvarande en synnerligen stort planlagd

officiell undersökning rörande emigrationen, och vilja kommitterade

med afseende på utredandet af vissa hithörande spörsmål hänvisa till

densamma.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Olycksfall vid landtarbete. Beträffande detta spörsmål Bär den s. k.

äldre arbetareförsäkringskommitlén verkställt en statistisk undersökning,

hvilken tjänade såsom ledning vid kommitténs behandling af frågan om

olycksfallsförsäkring för landtarbetare. Denna fråga har numera ånyo

blifvit aktuell genom riksförsäkringsanstaltens den 10 januari 1908 samt

kommerskollegii den 15 april 1909 afgifna utlåtanden angående revision

af den nu gällande olycksfallsersättningslagen, däri ifrågasattes försäkring

mot olycksfall i arbetet för jämväl landtarbetarne. Kommerskollegium har

i sitt yttrande erinrat, att — frånsedt arbetareförsäkringskommitténs

för de nuvarande förhållandena föga vittnesgill utredningar — inga

statistiska eller andra upplysningar föreligga rörande olycksfallsfrekvensen

inom detta arbetsområde, och att sålunda verkningarna af den

föreslagna lagstiftningen icke kunna på förhand bedömas. Såväl de

nyssnämnda ämbetsverken som ock flertalet länsstyrelser och hushållningssällskap

m. fl. myndigheter hafva emellertid bestämdt uttalat sig för,

att förmånen af ersättning vid olycksfall i arbetet utsträckes äfven till

landtarbetarne. Vid sådant förhållande synes det kommitterade angeläget,

att för frågans belysande nödiga statistiska utredningar så snart ske

kan blifva anordnade, ehuru kommitterade visserligen icke förbise de

därmed förenade svårigheterna.

Landtarbetarnes bostadsfråga måste blifva ett viktigt moment i

de af kommitterade under 2) här ofvan förordade successiva lokalundersökningarne.

Likaså blir det naturligtvis nödvändigt att vid alla

undersökningar rörande aflöningen för de med fri bostad försedda

landtarbetarne taga särskild hänsyn till dennas nominella och reella

värde. Med hänsyn därtill att landtarbetarnes bostadsförhållanden på

sina håll torde vara mindre tillfredsställande samt att därmed sammanhängande

olägenheter dels innebära hygieniska faror och dels i sin

mån torde förorsaka arbetarnes obenägenhet för landtarbetet, skulle

visserligen kunna ifrågasättas, huruvida icke en särskild utredning

rörande ifrågavarande spörsmål borde inom den närmaste tiden föranstaltas.

1 betraktande af de med en sådan mera omfattande utredning

förenade svårigheter och kostnader, vill det dock synas kommitterade

lämpligast, att med frågan därom tillsvidare får anstå i afvaktan på de

erfarenheter, som i detta afseende komma att vinnas vid lokalundersökningarna.

Landtarbetarnes utgifter för sitt uppehälle; födans beskaffenhet.

Ifrågavarande synnerligen viktiga, men jämväl mycket svårutredda spörsmål

hafva kommitterade redan föreslagit till upptagande såsom några

af de viktigaste uppgifterna för de ifrågasatta lokalundersökningarna.

Olycksfall

vid

landtarbete.

Landtåg

etames

bostadsfråga.

Landtarbetarnes

lefnadskostnader

m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prisen å,

lifsfömödenheter.

Formerna för

anställning.

6Ö Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 161.

Därest dessa senare komma till utförande och regelbundet fortsättas,

böra därför dessa frågor med tiden blifva på ett lika tillfredsställande

sätt klarlagda som förhållandet skulle blifva, därest eu specialutredning

i dessa ämnen öfver hela landet på en gång skulle anordnas. En

sådan skulle dessutom, för att blifva uttömmande, i vårt land, där förhållandena

i olika landsdelar så väsentligt afvika från hvarandra, vara

förenad med så vidlyftiga arbeten och kräfva så stora kostnader, att den

näppeligen för närvarande kan tänkas komma till utförande.

Prisen å lifsförnödenheter. Vid det inom kommerskollegium hittills

bedrifna arbetsstatistiska arbetet bar stor uppmärksamhet ägnats åt den

viktiga frågan om lifsmedelsprisen och deras förändringar. De för

ändamålet erforderliga primäruppgifterna insamlas i regel genom särskilda

ombud, men har kollegium vid en under år 1909 verkställd särskild

utredning rörande lefnadskostnaderna å postpersonalens förläggningsorter

jämväl anlitat medverkan af kommunala myndigheter såväl på landsbygden

som i stadssamhällena. Utan att vilja ingå på en närmare

granskning af de nu anförda eller andra tänkbara vägar för erhållande

af tillförlitligt prim är material i ämnet, anse sig kommitterade emellertid

böra betona önskvärdheten af, att de nu pågående undersökningarne

rörande vissa stadssamhällens lifsmedelspriser kunde kompletteras med

motsvarande data rörande landsbygden.

Kommitterade anse sig i samband härmed böra fästa uppmärksamheten

å de s. k. markegångstaxorna, hvilka upprättas i enlighet

med förordning den 11 maj 1855 samt innehålla ett flertal uppgifter

om gängse varupriser i resp. landsdelar. Med hänsyn till den stora

betydelse dessa uppgifter äga för vissa statens och enskildas ekonomiska

transaktioner, synes det äfven vara af behofvet påkalladt, att en

närmare belysning af deras från många håll bestridda korrekthet kunde

genom en systematisk prisutredning åstadkommas.

Formerna för landtarbetares anställande. Utredandet af de former,

under hvilka olika landtarbetarekategorier i olika delar af landet äro

anställda, måste alltid utgöra ett af hufvudföremålen för såväl de allmänt

orienterande undersökningarne (1 a) som ock lokalundersökningarne

(2). I den mån dessa senare kunnat utföras för större delar af landet, torde

följaktligen de hithörande spörsmålen vinna erforderlig belysning. Därest

dessa frågor emellertid skulle i och för lagstiftningssyften eller af annan

anledning anses böra utredas inom kort tid och i ett sammanhang, så

torde det befinnas lämpligast att för ändamålet verkställa en särskild

enquéte.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

Därvid torde uppmärksamhet böra ägnas åt det numera äfven inom

landtarbetet framträdande kollektiva aftalet och dess förhållande till

olika slag af individuella aftal. Likaså synes det vara af stort intresse

att närmare undersöka förekomsten och innebörden af familjeu,flat, d.

v. s. sådana aftal (för statare och torpare), som i viss mån reglera

dispositionsrätten öfver hela familjens arbetskraft.

Såsom i det föregående erinrats, blifva de kollektiva aftalen för

landtarbetet redan nu inom kommerskollegium behandlade i samband med

de industriella aftalen. f1 ör den händelse dessa aftal skulle komma att

inom landtbruket blifva mera talrika samt uppvisa växlande typer, torde

praktiska skäl kunna göra önskvärd!, att desamma blifva föremål för

särskild behandling.

Organisationsväsendet bland arbetsgivare och arbetare inom landtbruket.

Äfven om detta spörsmål gäller, hvad nyss anfördes om de

kollektiva aftalen, nämligen att detsamma tillsvidare lämpligen kan

behandlas i samband med organisationsväsendet inom de industriella

yrkena, hvarom arbetsstatistisk utredning redan pågår.

Kooperationen inom landtbruket. Sträfvandena att genom kooperativa

företag (inköps- och försäljmngsföreningar m. fl.) höja landtbruket

och främja landtmänriens intressen hafva under den senaste tiden vunnit

stark utbredning öfver hela landet. Denna storartade rörelse innebär,

i vissa hänseenden, en genomgripande förändring af jordbrukets ekonomiska

organisation och måste följaktligen äfven vara af stor betydelse

ur social synpunkt. Särskild! må framhållas, att kooperationens utveckling

torde utgöra eu af de viktigaste förutsättningarna för småbruksrörelsens

framgång.

Statsmakterna såväl som lokala myndigheter hafva ock ansett sig

böra på mångahanda sätt understödja särskilda grenar af jordbrukets

kooperationsrörelse. Ehuru officiella publikationer rörande densamma

offentliggjorts af jordbruksdepartementet (»Om sammanslutningar mellan

landtmän för vissa ekonomiska ändamål») samt af landtbruksstyrelsen

(»Kalender öfver svenska landtbruket»), så har likväl ännu icke utförts

någon omfattande systematisk undersökning rörande dess utveckling

samt ekonomiska och sociala betydelse. Kommitterade, som i anledning

af Riksdagens skrifvelse ansett sig böra beröra jämväl denna fråga,

finna en utredning af kooperationen inom jordbruket, särskildt konsumtionsföreningarna,

vara i hög grad af behofvet påkallad och vilja

för sin del framhålla, att dess utförande tilläfventyrs torde böra ske i

samband med en motsvarande undersökning af öfriga kooperativa företag.

Organisa
tions
väsendet.

Koopera
tionen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Småbruks
och
egnahems
rörelsen.

Kuntjl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 161.

Småbruks- och egnahemsrörelsen är jämväl berörd i Riksdagens

skrifvelse. Den ekonomiska och sociala betydelsen af småbruks- och

egnahemsrörelsen är otvifvelaktigt så stor, att densamma fullt motiverar

vidtagandet af särskilda åtgärder för rörelsens statistiska belysande. Då

därtill kommer, att staten ansett sig böra genom lagstiftning samt med

ekonomiskt understöd befrämja denna rörelse, föreligga ytterligare skäl

för undersökningars anordnande.

Hvad särskildt angår de småbruk, som tillkomma med stöd af

statens egnahemslån, så har i kungl. kungörelsen den 24 järn 1908 fastställts

ett utförligt formulär till låneförmedlarnes årsredogörelser för

sin låneverksamhet, å hvilket formulär upptagits ett stort antal uppgifter,

ägnade att belysa egnahem slånerörelsens både ekonomiska och

sociala sidor. I anslutning till detta formulär inhämta jämväl låneförmedlarne

uppgifter från låntagarne förmedelst särskilda blanketter, därå

synnerligen detaljerade upplysningar affordras dem. Med ledning af

låneförmedlarnes rapporter hafva några af de hithörande spörsmålen

visserligen inom landtbruksstyrelsen gjorts till föremål för utredningar,

hvilka regelbundet publiceras i dess årsredogörelse, men i öfrig! har

detta primärmaterial icke på officiell väg närmare bearbetats. Att detsamma

emellertid väl torde förtjäna en sådan mera ingående behandling,

framgår med all tydlighet af en utaf Nationalföreningen mot

Emigrationen nyligen föranstaltad utredning, hvilken lämnat iutressanta

bidrag till kännedomen om egnahemsrörelsen (i publikationen »Svensk

egnahemspolitik», utarbetad af d:r A. Molin). Endast genom en af

staten själf verkställd, mera omfattande utredning kan emellertid full

belysning vinnas öfver hithörande spörsmål, och därmed erhållas nödig

kännedom om den nu bedrifna egnahemsrörelsens förmåga att fylla

sina uppgifter till såväl jordbrukets förkofran som ock landtarbetarnes

bästa.

För att ingående bedöma småbrukens ekonomiska bärighet, hvilken

fråga gifvetvis måste vara synnerligen betydelsefull, äro likväl de nu

berörda uppgifterna ej tillräckliga, utan torde det befinnas nödigt att

för detta ändamål införskaffa särskildt primärmaterial.

Med. afseende å ett betydande antal småbruk föreligger redan ett

sådant primärmaterial af utmärkt beskaffenhet. För de småbruk om

högst 12 har åkerareal, hvilka genom hushållningssällskapen blifva

premierade, afgifvas nämligen särskilda uppgifter, som i tämligen begränsad

utsträckning af landtbruksstyrelsen bearbetas och publiceras i

dess årsberättelse. Vid premieringen öfverlämnas därjämte till jordbrukaren

exemplar af en synnerligen detaljerad, af landtbruksstyrelsen

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

den 21 oktober 1902 fastställd räkenskapsbok, hvilken vid förnyad premiering

skall uppvisas. Härigenom bildas redan nu ett förträffligt material

för undersökning af de premierade småbrukens hela ekonomiska skötsel

och resultat för resp. redogörelseår. En summarisk statistisk bearbetning

af dessa uppgifter ingår i landtbruksstyrelsens årsberättelser, hvarjemte

beskrifningar öfver vissa premierade småbruk offentliggöras i

dess »Meddelanden». Icke desto mindre skulle en ingående specialundersökning

af frågan med fullständigt utnyttjande af detta och annat

material utan tvifvel gifva rikt utbyte, särskild! för belysande af småbruksrörelsens

sociala sidor.

Huruvida specialundersökningar i nu senast omnämnda frågor

böra tillhöra socialstatistiken eller den ekonomiska jordbruksstatistiken

är åter en fråga, som kommitterade tillsvidare vilja lämna öppen.

Med afseende å samtliga de specialundersökningar, hvilka här

omnämnts, vilja kommitterade framhålla, att det icke ansetts påkalladt

att söka närmare precisera ämnenas omfång och behandling. Af hvad

nu anförts torde i alla händelser framgå, att flere viktiga spörsmål här

vänta på belysning, samt att material därtill otvifvelaktigt kan åstadkommas

utan alltför stora svårigheter, äfven om ock å andra sidan

vissa af dessa specialundersökningar äro så omfattande, att de icke

kunna upptagas utan att tämligen betydliga tillfälliga anslag för ändamålet

ställas till förfogande.

Slutligen må påpekas, att här ofvan naturligtvis icke angifvits

alla de spörsmål, som kunna i sinom tid blifva föremål för specialundersökningar,

utan att många andra frågor därutöfver kunna komma

ifråga. Då de på grund af sin natur i allmänhet böra behandlas tämligen

fristående, lärer det icke vara behöflig!, att, utöfver hvad här

redan skett, antyda, om och när de böra upptagas till behandling, utan

måste valet härutinnan i hvarje fall afgöras med hänsyn till de praktiska

behof och önskemål, som efter hand framträda.

Kommitterades förslag till försöksundersökningar.

Sedan kommitterade nu i stora drag angifvit de olika slag af Kommittera
landtarbetareundersökningar,

som kunna tänkas ifrågakomma, samt huru A1eJ..j“k8!a9

. 07 ...... . ® . 7 n , till Torsoksun
vissa

åt dem torde böra anordnas, vilja kommitterade till sist framlägga dersökningar.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 161.

förslag till de utredningar, som nu närmast synas kommitterade böra

företagas.

I enlighet med hvad i det föregående framhållits, anse kommitterade,

att först och främst måste anordnas en orienterande underojversikt^fver

söfning för åstadkommandet af en allmän öfversikt öfver landtbrukets

° visso joll- ekonomiska och sociala hufvudtyper inom skilda delar af landet (la).

^™ksför'' Då vidare i hufvudsak samma uppgiftslämnare skola anlitas för denna

enqucte som för den årliga statistiken öfver arbetslön, arbetstid m. m.,

i b) Årlig (Ib), å hvilken kommitterade ansett hufvudvikten för närvarande böra

s aarbetslön,9 läggas, vilja kommitterade förorda, att jämväl denna utredning samtidigt

arbetstidm.m. kommer till utförande.

Sistnämnda uppgifter äro af den praktiska betydelse för arbetsförhållandena

imma landtbruket, att det måste läggas särskilt vikt på

deras direkta aktualitet. Då i stort sedt aflöningarne och arbetstiden

för ett år framåt regleras vid flyttningstiden i slutet af hvarje oktober

månad, bör sålunda en undersökning härom, för att kunna offentliggöras

i så god tid, att den kan tjäna till ledning för bedömande af de

faktiskt existerande förhållandena, anordnas omedelbart efter den nyss

angifna tidpunkten. Kommitterade tillstyrka därför, att denna undersökning,

liksom den därmed lämpligen kombinerade allmänt orienterande

utredningen, förberedes och påbörjas redan vid slutet af år 1910.

Båda dessa undersökningar, som äga en tämligen summarisk

karaktär, kunna beräknas föreligga publicerade under våren och sommaren

1911. Vid sistnämnda års slut skulle därefter ånyo anordnas insamlandet

af de summariska löne- och arbetstidsuppgifterna, hvaremot den allmänt

orienterande undersökningen ej behöfde upprepas förrän tidigast efter

5 år.

Samtidigt härmed bör emellertid, enligt kommitterades mening,

någon uppmärksamhet äfven ägnas åt anordnandet åt såväl de ofvan

i c) utredning under 1 c) föreslagna utredningar ang. individuell lön, arbetstid m. m.,

dueiTiZI" som och framför allt de i det föregående under 2) närmare berörda

arbetstidm.m. lokalundersökningarna, åt hvilka sistnämnda kommitterade tillerkänt särdersöfningZ

skild betydelse för ett djupare inträngande i landtarbetarefrågan. Med

(försöks-.) hänsyn till de stora svårigheter, som härvid möta, innan ännu någon

erfarenhet vunnits, måste man dock nu inskränka sig till några begränsade

försöksundersökningar, såsom i själfva verket landtarbetarestafistiken

i sin helhet under de första åren måste vara att betrakta.

Vid öfvervägande af frågan om lämplig trakt för anordnandet af

sådana lokala försöksundersökningar hafva kommitterade ansett sig böra

främst ifrågasätta något eller några områden i Mälareprovinserna. Härtill

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 161.

hafva kommitterade närmast föranledts däraf, att det synts önskväidt

att till hufvndstadens närhet förlägga dessa första lokalundersökningai,

hvilkas utförande förutsatts till hufvudsaklig del kunna verkställas af

den personal, som inom kommerskollegium kommer att anställas för

ledningen och utförandet af den allmänna, under 1) angifna landtarbetarestatistiken

— hvilken statistiks första planläggning och utförande säkerligen

kommer att kräfva ett icke oväsentligt arbete och därför till en

början icke medgifver personalens längre bortovaro från arbetet inom

ämbetsverket. _

Enligt hvad nu i korthet angifvits, skulle de statistiska iandtarbetareundersökningarne

å kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik

under åren 1910 och 1911 sålunda fortgå i ungefär följande ordning.

Under september—oktober 1910 utarbetas planer och utsändas frage

formulär för dels den orienterande undersökningen för erhållande af.en

allmän öfversikt öfver vissa jordbruksförhållanden och dels den årliga

statistiken angående arbetslön och arbetstid, tillgången på arbetskraft

in. m. Ungefär vid årsskiftet torde primärmaterialet vara inkommet,

granskadt och, i den mån sådant kan erfordras, kompletteradt. Bearbetningen

af detsamma bör kunna fullbordas under våren 1911, så att

redogörelserna för resultaten publiceras under sommaren. På senhösten

inhämtas ånyo de regelbundna årsuppgifterna om lön och arbetstid in. in.

I bredd med dessa arbeten verkställes under vintern 1910—1911 den

närmare planläggningen för de lokala försöksundersökningarna samt för

utredningen inom vissa områden angående individuell lön, arbetstid m. m.

Sedan dessa planer blifvit definitivt fastställda, inhämtas primärnppgifterna

under sommaren, så att den närmare bearbetningen kan påbörjas

under hösten 1911. ,

Med tillgodogörande af de därvid vunna erfarenheterna torde iandt
arbetarestatistiken

böra fullföljas efter i hufvudsak enahanda program

äfven under 1912. ..... , f „

Den nu skisserade planens genomförande torde förutsätta, att tran

och med september 1910 en särskild person anställes för arbetets ledande,

samt att denne under år 1911 biträdes af en amanuens, hvarjämte 1

skrifbiträde antages mot slutet af år 1910 samt ytterligare 1 eller 2

fr. o. m. år 1911. o1

Om förhållandena skulle så medgifva, böra äfven andra spöismal

än de nu angifna göras till föremål för behandling, och vilja kommitterade

med afseende härå ånyo erinra om lämpligheten af, att man

därvid närmast fäster uppmärksamheten vid sådant statistiskt material,

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 121 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 161.

som redan för andra ändamål införskaffas och omedelbart kan disponeras

för statistisk bearbetning.

Såsom i det föregående uttryckligen framhållits, hafva kommitterade

icke ansett sig kunna på frågans nuvarande stadium fastslå någon

definitiv plan eller i detalj angifva omfattning och metoder för olika

ifrågavarande undersökningar. De antydningar, som härom ofvan gjorts,

torde emellertid vara tillräckliga för att bereda tillfälle till såväl en

allmän öfversikt öfver landtarbetarestatistikens omfång och beskaffenhet

som ock angifva, huru densamma bör lämpligen påbörjas. Kommitterade

förutsätta emellertid, att, därest dylika undersökningar skulle komma

att beslutas, nämnare plan och förslag därom skola inom kollegium i

samråd med särskilda sakkunnige utarbetas och underställas Kungl.

Maj:ts pröfning. Kommitterade äro nämligen lifligt öfvertygade om

vikten häraf, att undersökningarnes anordnande sker under samarbete med

representanter för sakkunskapen på vederbörande verksamhetsområden.

Stockholm den 3 mars 1910.

HENNING ELMQUIST.

EMIL BERGGREN.

H. JUHLIN DANNFELT.

DAVID PETTERSSON.

F. W. THORSSON.

Gunnar Huss.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1910:99 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj-.ts proposition angående anordnande af statistiska undersökningar rörande landtarbetarnas lefnadsoch arbetsförhållanden. a1 i texten
  2. AK 2TU 1910:43 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Nr 2) Utlåtande Nr 43 s. 8 i texten