Angående statsbidrag till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län
1910-04-04 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1910:162, Angående statsbidrag till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
1
N:o 162.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsbidrag
till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi
socken af Norrbottens län; gifven Stockholms
slott den 4 april 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Magt härmed föreslå
Riksdagen medgifva,
att från det under nionde hufvudtiteln bland ordinarie anslag uppförda
förslagsanslaget till skiften och afvittringar må under innevarande
år enligt i statsrådsprotokollet angifna grunder af Kungl. Magt anvisas
bidrag till ersättande af kostnaderna för laga skiftena i byarna Parakkavaara,
Junosuando Masugnsby och Svappavaara inom Juckasjärvi socken
af Norrbottens län.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Magts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTÄF ÅDOLF.
Oskar Nyländer.
Eib. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 122 Höft. (N:o 162.)
1
2
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 162.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 4 april 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Eiirensvärd,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde vidare:
Vid underdånig föredragning den 14 sistlidna januari af frågan om
reglerandet för år 1911 af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel
erinrade jag, bland annat, hurusom Riksdagen år 1909 dels beslutat,
att anslaget till skiften och afvittringar, hvilket hittills varit i riksstaten
uppfördt såsom reservationsanslag, skulle från och med innevarande år
uppföras såsom förslagsanslag till oförändradt belopp, dels ock medgifvit,
3
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 162.
att från samma anslag finge enligt vissa i statsverkspropositionen närmare
angifna grunder af Kung!. Maj:t beviljas bidrag till gäldandet af kostnaderna
för sådana laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar, som
därefter kunde varda afslutade och fastställda. Jag anhöll tillika, att,
därest pågående utredning rörande väckt fråga om statsbidrag till bestridande
af kostnader för laga skiften i de tre byar i orten, där dylika
skiften redan blifvit fastställda, skulle därtill gifva anledning, senare
få göra framställning om sådant bidrags utverkande.
Jag anhåller nu att få till behandling upptaga frågan om statsbidrag
till gäldande af kostnaderna för omförmälda, redan fastställda
skiften.
Beträffande dessa skiften, hvilka afsett de i Juckasjärvi socken
belägna byarna Parakkavaara, Junosuando Masugnsby och Svappavaara,
inhämtas af de i ärendet utaf landtmäteristjrrelsen meddelade upplysningar
följande.
Laga skiftet i Parakkavaara, som börjades den 28 november 1903
och afslutades den 4 februari 1908 samt fastställdes den 3 juni 1908,
omfattade 1,725 hektar inrösningsjord (däraf åker 29 hektar, äng 1,407
hektar och odlingsmark 289 hektar), 18,622 hektar afrösningsjord och
1,349 hektar impedimenter eller tillhopa 21,696 hektar, som fördelades
på 52 ägolotter om sammanlagdt 5 M/32 mantal, och utgjorde kostnaderna
för detta skifte:
till förrättningsmannen ................. kronor 36,822: —
lösen för delägarnas exemplar af kartor........................ » 1,793: —
till jägmästare för uppräkning af skogstillgången ... » 6,542: —
> gode män ....................................................................... > 1,710: —
Summa kronor 46,867: —
hvartill komma likvider ...................................................... » 101,177: —
samt kostnader för handtlangning................................... » 8,083: -—
Ståndskogslikviden, som erlagts in natura, ingår i ofvan nämnda
likvidsumma med ett belopp af 54,812 kronor, hvaremot i denna liksom
i de följande uppgifterna det belopp, som erhållits af statsmedel
såsom ^flyttningsbidrag, ej inräknats i likvidsumman.
Laga skiftet i Junosuando Masugnsby, som börjades den 9 juni
1903 och afslutades den 5 oktober 1906 samt fastställdes den 28 december
1906, omfattade 1,223 hektar inrösningsjord (däraf åker 13
Laga skiftena i
Parakkavaara,
Junosuando
Masugnsby och
Svappavaara.
Framställningar
af
Kungl. Maj:ts
befallningshafvande
om
statsbidrag till
laga skiften i
Juckasjärvi
och Karesuando
socknar.
4 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 162.
hektar, äng 914 hektar och odlingsmark 29G hektar), 8,783 hektar afrösningsjord
och 445 hektar impedimenter eller tillhopa 10,451 hektar,
som fördelades på 36 ägolotter om sammanlagdt 2 25/32 mantal, och utgjorde
kostnaderna för skiftet:
till förrättningsmannen ...................................... kronor 23,831: —
)) jägmästare för uppräkning af ståndskogen ......... b 5,000: —
b gode männen .......................................... b 1,175: —
Summa kronor 30,006: —
hvartill komma dels likvider ....................................... » 25,842: —
i hvilket belopp den in natura eiiagda ståndskogslikviden
ingår med 15,167 kronor,
dels ock kostnader för handtlangning ........................ b 5,427: —
Laga skiftet i Svappavaara, hvilket börjades den 30 mars 1900
och afslutades den 26 april 1906 samt fastställdes den 8 oktober 1906,
omfattade 2,302 hektar inrösningsjord (däraf åker 15 hektar, äng 1,904
hektar och odlingsmark 383 hektar), 28,735 hektar afrösningsjord
och 1,781 hektar impedimenter eller tillhopa 32,818 hektar, som fördelades
på 73 ägolotter om sammanlagdt 4 2a/M mantal, utgörande kost
-
naderna för skiftet:
till förrättningsmannen ................................................. kronor 69,523: —
b jägmästare för uppräkning af ståndskogen ...... » 10,878: —
b gode män ........... » 2,252: —
Summa kronor 82,653: —
hvartill komma
dels likvider ...................................................................... b 111,853: —
dels kostnader för handtlangning, enligt approximativ
beräkning uppgående till ............................. b 20,000: —
I sistnämnda likvidsumma, 111,853 kronor, ingår ståndskogslikvid,
som utgjorts in natura, med 88,356 kronor.
Redan i de framställningar, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Norrbottens län den 28 december 1903 och den 7 juni
1904 gjorts rörande statsbidrag till laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando
socknar och om hvilka anmälan gjorts till statsrådsprotokollet
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
öfver jordbi-uksärenden dels den 27 mars 1907 0 af dåvarande departementschefen
dels ock den 23 april 1909 1 2) af mig, gjordes hemställan
om statsbidrag till samtliga laga skiften i nämnda båda socknar, således
jämväl till de då redan påbörjade skiftena i nu ifrågavarande tre byar.
Vid anmälan den 27 mars 1907 af berörda framställningar erinrade
departementschefen till eu början, hurusom Kungl. Maj:t enligt
särskilda beslut under den senare hälften af det gångna århundradet
dels beträffande vissa socknar i Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs
län medgifvit, att till befordrande af jordens uppdelning på de
särskilda brukningsdelarna skiften mellan delägarna i de olika skifteslagen
finge ske i samband med afvittringen, dels beviljat byar och
skifteslag inom Karl Gustafs och Neder Torneå socknar till åstadkommande
af skiften ett efter halfva skifteskostnaden beräknadt statsbidrag,
äfvensom att afvittringen inom Juckasjärvi och Karesuando socknar
dåmera framskridit så långt, att man inom kort borde kunna emotse
dess afslutande.
Vidare framhöll departementschefen, att vid afvittringen inom sistnämnda
socknar någon fördelning af jorden mellan de särskilda brukningsdelarna
inom de af afvittringen omfattade samfälligheterna icke ägt rum.
Laga skiften inom ifrågavarande socknar vore således att förvänta i
stor utsträckning och hade redan begärts samt delvis äfven fullbordats
inom en del byar inom Juckasjärvi socken. Till följd af jordens i stort
sedt jämförelsevis ringa värde och de stora vidder, som i anledning
däraf tilldelats de olika samfälligheterna, ställde sig emellertid dylika
förrättningar i dessa trakter, därest de skulle utföras etter samma grunder
som i öfriga delar af riket, synnerligen kostsamma.
Sedan föredragande departementschefen därefter anfört, hurusom
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sin förstnämnda framställning beräknat
totala skifteskostnaden till i rundt tal för Juckasjärvi socken 962,000
kronor och för Karesuando socken 472,000 kronor, under det att sammanlagda
taxeringsvärdena för år 1905 uppgått till i Juckasjärvi taxeringsdistrikt
för jordbruksfastighet 753,300 kronor och för annan fastighet
31,700 kronor eller tillhopa 785,000 kronor samt i Karesuando taxeringsdislrikt
för jordbruksfastighet 68,700 kronor och för annan fastighet
3,300 kronor eller tillhopa 72,000 kronor, redogjorde föredraganden
1) Utdrag åt detta protokoll är vidfogadt Kungl. Maj:ts nådiga proposition till
Riksdagen af den 19 april 1907 n:o 157.
2) Utdrag åt detta protokoll är vidfoga''i t Kungl. Maj:ts nådiga proposition till
Riksdagen af den 23 april 1909 n:o 226.
6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 162.
för de skal, som legat till grund för Kungl. Ma j ds befallningshafvandes
framställningar.
Dessa hade hufvudsakligen varit följande.
Inom en del andra socknar i länet hade visserligen äfven kostnaderna
för jordens skiftande varit ansenliga, men de hade dock, om än ofta
med svårighet, kunnat utgöras med tillhjälp af delägarnas inkomst från
den dem vid skiftena tilldelade skogen, hvarå de efter dessas afsilande
erhållit utstämpling, särskild! för uttagande på en gång af öfvermogna
och mer eller mindre skadade träd. En dylik tillgång stode emellertid
alldeles icke eller endast i ringa mån jordägarna inom Juckasjärvi och
Karesuando socknar till buds, enär dessa socknar till större delen vore
belägna ofvan eller i närheten af barrskogsgränsen och den skog, som
växte där, i allmänhet vore af fjällskogsnatur, kort och kvistig samt
följaktligen föga lämplig för förädling och export, Därtill komme, att
värdet af den bättre skogen, som kunde finna afnämare, vore nedsatt
på grund af de dryga kostnaderna för transporten till de aflägsna sågverken
vid kusten.
Hemmansägarna i Juckasjärvi hade visserligen en allmänningsfond,
som vid 1903 års utgång utgjorde i rundt tal 112,000 kronor, men
dess afkastning försloge ej på långt när att tillgodose ens de ändamål,
för hvilka den enligt fastställdt reglemente vore afsedd.
Jordbruket, som i dessa trakter, där på grund af den höga
latituden korn och potatis endast i obetydlig omfattning utgjorde föremal
för odling, vore i det närmaste liktydigt med boskapsskötsel, befunne
sig ännu mycket lågt. Foderväxtskörden hade dittills varit grundad på
beredning af vallar genom uppluckring och öfvergödsling af jorden i
närheten af bostäderna samt påo mer eller mindre aflägsna slåttermyrar
och naturliga ängslägenheter. Åtgärderna för höjandet af dessas afkastning
hade i allmänhet inskränkt sig till primitiva anstalter för öfversilningar
och mindre sjösänkningar, hvilka företag ännu kräfde tid och
arbete, innan varaktig foderafkastning från dem vore att påräkna.
Hufvudnäringarna inom dessa socknar hade ursprungligen och intill
ganska sen tid varit renskötsel, djurfångst och fiske, och. endast efter
hand,. sedan befolkningen alltmer börjat öfvergå till bofast lefnadssätt,
både jordbruket så småningom vunnit insteg. I saknad af kommunikationer
hade befolkningen varit afstängd från någon allmännare och
lifligare beröring med jordbrukarna vid kusten och från möjligheten att
tillgodogöra sig dessas något större erfarenhet och insikter i denna
näring. Komme så härtill små ekonomiska tillgångar och samäganderättsförhållanden,
borde det ej väcka någon förundran, att jordbruket
7
.Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 162.
stode på eu efterblifven ståndpunkt. Denna näring saknade dock ingalunda
förutsättningar för utveckling, ty förefintligheten af stora arealer
vid afvittringen bland impedimenter upptagna myrar, om kvilkas användbarhet
för odling man under de senaste åren kommit till insikt, samt
tillgång på naturliga ängslägenheter lämnade möjlighet för eu idog
och sparsam befolkning, flera gånger så talrik som den nuvarande, att
här finna sin nödtorftiga utkomst. En viktig förutsättning för jordbrukets
utveckling vore emellertid, att hvarje jordägare skulle känna
sig tryggad i besittningen af den torfva, på hvilken han ville nedlägga
arbete och kostnader. I den mån insikten om de fördelar, såväl i detta
som i andra hänseenden, laga skiften medförde, vunne insteg hos befolkningen,
vore det också att förvänta, att dylika förrättningar jämväl i
dessa trakter i allt större omfattning skulle komma till stånd.
Slutligen hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, att
affär sspekulationen endast i mycket ringa utsträckning sökt göra jordförvärf
inom ifrågavarande trakter. I Juekasjärvi socken innehades
tillhopa 1 17 72 mantal, omfattande 9 brukningsdelar, af sågverksbolag
samt 1 15/32 mantal med 15 brukningsdelar i grufspekulativt syfte.
Af den sålunda lämnade redogörelsen hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ansett framgå, att invånarna i Juekasjärvi och Karesuando
socknar i allmänhet icke förmådde bära de med ett allmännare skiftande
af jorden förenade kostnader.
Den omständigheten, att dessa kostnader ställde sig så höga, finge
framför allt ej alstra en förmodan, att den till odling använda eller
tjänliga marken vore sämre än på andra ställen inom länet, eller att
ett på boskapsskötsel baseradt jordbruk här skulle sakna förutsättningar,
utan anledningen till de höga kostnaderna måste sökas uti det
förhållande, att stora delar af de byarna tilldelade eller för dem föreslagna
områdena utgjordes af alldeles ofruktbar mark och rena fjäll
eller fjälliknande områden, hvilket förorsakat de störa ytvidderna. Som
emellertid dessa impedimenter ofta hvart för sig vore af mindre omfattning
och äfven ofta läge så blandade med skogsmarken och ängslägenheterna
samt den i ett eller annat afseende till odling tjänliga marken,
att de icke kunde därifrån särskiljas och undantagas från skifte, och
denna omständighet således måste betraktas som ett naturförhållande,
torde häri ytterligare kunna anses ligga en särskild anledning för beredande
af statsbidrag. Som alla mot våra laga skiften svarande skiften
inom angränsande trakter i Finland gäldades af statsmedel, och laga
skiften inom samtliga socknar i den svenska Tornedalen med undantag
af Juekasjärvi och Karesuando till hufvudsaklig del kommit till utförande
Redan vidtagna
åtgärder i anledning
af
Kungi. Maj:ts
befallningen åfvan
des framställningar.
Ansökningar
af byamännen
i Farakkavaara,
Masugn
sbyn och
Svappavaara.
8 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162,
på statens bekostnad, torde det knappast kunna väcka förvåning, att
befolkningen i sistnämnda socknar ansåge sig kunna hysa berättigade
anspråk på statens mellankomst uti ifrågavarande hänseende.
De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande gjorda framställningarna,
i hvad de afsågo underlättande af då ej påbörjade skiften i Juekasjärvi
och Karesuando, samt den beträffande denna fråga sedermera förebragta
utredningen föranledde, bland annat, utfärdande af lagen den 5 juni 1909,
innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juekasjärvi och
Karesuando socknar (Sv. förfs. n:r 53 sid. 8). Genom denna lag åstadkoms
en väsentlig inskränkning i omfattningen af den mark, som vid laga
skiften uti ifrågavarande socknar skulle få mellan skiftesdelägarna fördelas.
Såsom eu följd häraf kommer en afsevärd nedsättning i skifteskostnaderna
att uppstå. Ofvanberörda framställningar hafva vidare framkallat
det förut af mig omnämnda, af 1909 års Riksdag efter därom
framställd nådig proposition af den 23 april 1909 (n:o 226) fattade beslut,
att från anslaget till skiften och afvittringar finge enligt de grunder, som
funnes angifna i det uti nämnda proposition åberopade statsrådsprotokoll
öfver jordbruksärenden för den 23 april 1909, af Kungl. Maj:t beviljas
bidrag till gäldandet af kostnaderna för sådana laga skiften i Juekasjärvi
och Karesuando socknar, som därefter kunde varda afslutade och fastställda.
Enligt hvad sistberörda statsrådsprotokoll utvisar äro de grunder,
enligt hvilka omförmälda bidrag skola utgå, att bidraget beräknas efter
1 krona för hvarje hektar inrösningsjord och 75 öre för hvarje hektar
annan mark, som ingår i skiftet, att bidragssumman skall fördelas mellan
delägarna efter samma grund som skifteskostnaderna, samt att bidrag icke
skall utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehafvare af i
skiftet ingående fastighet, hvilken icke är mantalsskrifven inom socknen.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningskafvandes förenämnda framställningar
gjorts, hafva byamännen i Parakkavaara, Junosuando Masugnsby
och Svappavaara i särskilda underdåniga skrifter sökt, att dem måtte
beredas statsbidrag till kostnaderna för de redan fastställda laga skiftena
i dessa byar, i hvithet afseende begärts, för Parakkavaara 25,000 kronor,
för Junosuando Masugnsby 12,000 kronor och för Svappavaara 30,000
kronor. Till stöd för dessa ansökningar hafva vederbörande byamän i
hufvudsak anfört, att de saknade förmåga bära de bördor och utgifter,
som genom skiftena pålagts dem, att gäldandet af de kostnader, med
hvilka anstånd icke beviljats dem, föranledt skuldsättning till stor omfattning,
samt att, om den af dem äskade hjälpen från statens sida
uteblefve, en del af sökandena måste för skifteskostnadernas skull till
konkurs afträda sina tillgångar samt de öfriga blifva så nedtyngda af
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
skulder, att de blefve utan förmåga att genom odlings- och andra arbeten
draga den nytta af jordens skiftande, som eljest stode att vinna.
Parakkavaara byamän hafva särskildt framhållit denna bys aflägsna
läge och brist på fiskevatten samt saknad af någon som helst landsväg
äfvensom uppgifvit, att de under skiftets fortgång till gäldande af
utgifter för detsamma och särskildt förrättningsmannens arfvode, som
handräckningsvis uttagits, måst dels inteckna skatteägorna i byn för
sammanlagdt omkring 25,000 kronor, dels ock mot säkerhet af borgen,
som den ene delägaren iklädt sig för den andre, upplåna medel i banker
och hos enskilda.
Delägarna i Junosuando Masugnsby hafva uppgifvit, att de erhållit
anstånd med erläggandet af en del utaf arfvodet till förrättningsmämnen.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i anledning af ifrågavarande
ansökningar hänvisat till sin framställning den 7 juni 1904, i hvilken
föreslagits, att de byar, inom hvilka laga skifte redan företagits, då
Kungl. Maj:t meddelade beslut i anledning af samma framställning,
skulle, i den mån arfvodet till förrättningsmännen ej redan gnidits, vara
berättigade till statsbidrag till skifteskostnaderna i likhet med öfriga
byar inom socknarna.
Erinras må, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande vid afgifvande
af berörda framställning antagit, att beslut i ämnet skulle komma att
meddelas så tidigt, att statsbidrag kunde utbetalas redan under år 1905.
I nu förevarande ärende har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
insändt yttrande af vederbörande länsmän, utvisande, att af byamännen
i Junosuando Masugnsby tolf kunde betecknas såsom fullkomligt medellösa
och sjutton borde räknas till mindre bemedlade, samt att Svappavaara
byamän i allmänhet befunne sig i dålig ekonomisk ställning.
Efter nådig remiss har landtmäteristyrelsen den 16 december 1909
afgifvit underdånigt utlåtande öfver de underdåniga ansökningarna och
därvid anfört, bland annat, följande.
Styrelsen ansåge, att delägarna i Parakkavaara, Junosuando Masugnsby
och Svappavaara så mycket mindre borde lämnas utan statsbidrag
i förevarande afseende, som deras skifteskostnader ställt sig
väsentligt högre än motsvarande kostnader i skifteslag uti samma
ort, som hädanefter komme att undergå laga skifte. Genom lagen
den 5 juni 1909 angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando
socknar'' hade nämligen skiftenas omfång begränsats till inrösningsjord
en och en del af skogsmarken, så att inom Juckasjärvi socken i
''skifte ej finge intagas mer än hälften och inom Karesuando högst en
tredjedel af "skifteslagets hela areal. Det vore uppenbart, att skiftesBih.
till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 122 Höft. 2
Kungl. Maj:ts
be faUn ing skafvandes
yttrande.
Landtmäteristyrelsen
dm
16 december
1900.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
kostnaden härigenom blefve betydligt nedbringad. Sedan Kungl. Maj:t
den 22 oktober 1909 dels fastställt ny aflöningsstat för landtmäteristaten
i orterna att gälla från och med den 1 januari 1910, och med
anledning däraf från samma dag komme att tillämpas ny, med en tredjedel
nedsatt landtmäteritaxa, dels ock funnit godt förordna om rikets
indelning i landtmäteridistrikt, hvarigenom förrättningsmännens resekostnader
högst väsentligt torde komma att nedbringas, vore det påtagligt,
att genom dessa åtgärder kostnaden i allmänhet för skifte, som
hädanefter komme till stånd, blefve afsevärdt nedbringad. Härtill bidroge
äfven de förändrade grunder rörande markens affattning, hvarom föreskrift
meddelats uti Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för landtmäteristyrelsen
och rikets landtmätare den 22 oktober 1909.
Styrelsen tvekade icke att i underdånighet tillstyrka, att statsbidrag
till skifteskostnadernas gäldande äfven måtte komma delägarna
uti ifrågavarande byar till godo.
Beträffande frågan i hvad mån dylikt bidrag borde utgå, syntes
den omständigheten, att de utförda laga skiftena enligt lag måst omfatta
all skifteslagets mark och verkställts mot arfvode enligt hittills
gällande taxa, tala för, att ifrågavarande skifteslag borde beredas något
högre statsbidrag, än som enligt beslut vid 1909 års riksdag bestämts
till blifvande, med afsevärdt mindre kostnader förenade laga skiften.
Ett statsbidrag med hälften af de direkta skifteskostnadernas belopp
kunde anses såsom skäligt, helst de för blifvande skiften bestämda
statsbidragen fastslagits under beräkning, att de skulle motsvara hälften
af delägarnas direkta skifteskostnader.
Utan afseende å att vissa hemman ägdes af bolag eller inom
kommunen ej mantalsskrifna personer, skulle statsbidragets belopp efter
sistnämnda grund blifva:
för Parakkavaara by om 5 23/32 mantal.......................... kronor 23,433: —
„ Junosuando Masugnsby om 2 25 SL, mantal............... „ lö''003: —
„ Svappavaara by om 4 29/64 mantal ........................... ,, 41,327: —
Summa kronor 79,763: —
Om statsbidrag till skifteskostnader i dessa byar däremot beräknades
enligt 1909 års Riksdags beslut rörande statsbidrag till blifvande
laga skiften efter 1 krona per hektar för inrösningsjord och 75 öre
per hektar för annan mark, blefve beloppen af dylika bidrag, likaledes
utan frånräknande af hemman, som ägdes af bolag eller utom socknen
mantalsskrifna personer:
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
för Parakkavaara by om 5 23/32 mantal........................... kronor 16,703: —
„ Junosuando Masugnsby om 2 25/32 mantal............... „ 8,144: —
„ Svappavaara by om 4 29/04 mantal ......................... „ 25,189: —
Summa kronor 50,036: —
Till hvilket belopp det ifrågasatta statsbidraget än blefve bestämdt,
borde fördelningen däraf lämpligen ske efter samma grund, som af
1909 års Riksdag bestämts i afseende å statsbidrag för blifvande laga
skiften. Denna grund innebure beträffande ifrågavarande tre byar, inom
hvilka skifteskostnaderna fördelats efter mantal, att statsbidraget till
hvarje by skulle fördelas efter delägarnas hemmantal med frånräknande
af de hemman, som ägdes af bolag eller utom socknen mantalsskrifna
fastighetsägare.
Enligt hvad styrelsen inhämtat, ägdes följande hemmantal och
arealer af inrösningsjord och annan mark af staten, bolag eller utom
socknen mantalsskrifna
personer, nämligen inom:
inrösningsjord ................
annan mark......................
Parakkavaara by:
57/g4 mantal,
....... 254 hektar,
9 071
........ ,, ,
inrösningsjord ...............
annan mark......................
Junosuando Masugnsby:
19/g4 mantal,
........ 119 hektar,
........ 650 „ ,
inrösningsjord ................
annan mark.....................
Svappavaara by:
215/25g mantal,
........ 382 hektar,
........ 5,209 „ .
Med afdrag af nyssnämnda hemmantal från de ofvan för hela
byarna uppgifna, blefve alltså de hemmantal, för hvilka statsbidrag borde
beräknas utgå:
inom Parakkavaara by ............................................................ 4 o3/64 mantal,
„ Junosuando Masugnsby .................................................. 2 31/g4 „ ,
,, Svappavaara by.................................................................. 3 lo7/25G „
Därest statsbidrag komme att beviljas till hälften af de direkta
skifteskostnadernas belopp, belöpte af ofvan för hela byarna i sådant
hänseende uppgifna belopp för:
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
4 53/g4 mantal inom Parakkavaara by............................. kronor 19,784: —
2 31/64 „ „ Junosuando Masugnsby .............. „ 13,402: —
3 “Vase „ „ Svappavaara by .............................. „ 33,533: —
Summa kronor 66,719: —
I händelse däremot statsbidraget bestämdes att utgå efter samma
grund, som af 1909 års Riksdag beslutats i afseende å de laga skiften,
hvilka hädanefter komme att verkställas, belöpte af ofvan enligt denna
grund för hela byarna angifna belopp på:
4 53/m
2 S1/M
3 157/W,
mantal inom Parakkavaara by.......................... kronor 14,102
Junosuando Masugnsby............... ,, 7,275
Svappavaara by............................. ,, 20,439
11
11
11
11
Summa kronor 41,816
Af den nu lämnade redogörelsen framginge, att statsbidrag enligt
sist angifna grund blefve väsentligt mindre än hälften af de direkta
skifteskostnaderna för ifrågavarande byar. Väl syntes den af Riksdagen
redan fastslagna grunden för bestämmandet af beloppet af statsbidrag
till gäldande af kostnader för blifvande laga skiften lämpligen böra
tjäna till utgångspunkt äfven för bestämmandet af nu ifrågasatta statsbidrag.
Men då å ena sidan bidrag enligt denna grund oförändrad, på
af styrelsen ofvan anförda skäl, torde blifva för lågt, under det att å
andra sidan bidrag med hälften af de direkta skifteskostnadernas belopp
möjligen kunde anses något för högt, hade styrelsen företagit ytterligare
undersökningar och beräkningar. Därvid hade styrelsen utgått från,
att Riksdagen med sitt beslut år 1909 afsett att bereda delägarna uti
blifvanåfe laga skiften statsbidrag till hälften af de direkta skifteskostnaderna.
Dessas fulla belopp hade därvid med hänsyn till den med
en tredjedel nedsatta arfvodestaxa, som före 1909 års slut väntades
utkomma, beräknats till 2 kronor för inrösningsjord och 1 krona 50 öre
för annan mark. Som den taxa, hvarefter arfvodena för redan afskräde
skiften skulle gäldas, vore femtio procent högre än den taxa, som
hädanefter komme att tillämpas, borde de efter sist berörda taxa beräknade
arfvodesbelopp höjas med femtio procent för att komma i
proportion till de efter den äldre taxan beräknade beloppen. De fulla
arfvodesbeloppen enligt den äldre taxan skulle sålunda enligt denna
beräkning hafva utgjort 3 kronor för hvarje hektar inrösningsjord och
2 kronor 25 öre för hvarje hektar annan mark. Om statsbidrag beviljades
till hälften af dessa belopp, utginge detsamma med 1 krona 50
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 162.
öre för ''Hvarje hektar inrösningsjord samt 1 krona 12 öre för hvarje
hektar annan mark. Statens uppoffring för ändamålet skulle i dylikt
fall blifva 62,724 kronor.
Om ett statsbidrag å tillhopa 66,719 kronor kunde anses något
för högt, torde detsamma gälla äfven i afseende å sist angifna belopp
å 62,724 kronor. Styrelsen, som därför ansett någon ytterligare nedsättning
böra ifrågakomma, hade vid öfvervägande åt frågan om statsbidragets
storlek funnit det vara skäligt, att en förhöjning gjordes med
endast en tredjedel i stället för hälften af de utaf Riksdagen fastslagna
belopp för statsbidrag till blifvande laga skiften uti ifrågavarande
trakter.
Enligt denna grund blefve statsbidraget för:
4
2
O
O
53/
/ 64
31/
/ 64
157/
/ 256
mantal inom Parakkavaara by............
,, „ Junosuando Masugnsby
,, „ Svappavaara by.............
kronor 18,803: —
„ 9,700: -
„ 27,252: —
Summa kronor 55,755: —
På grund af hvad sålunda anförts hemställde styrelsen, att statsbidrag
till kostnaderna för de fullbordade laga skiftena uti Parakkavaara,
Junosuando Masugnsby och Svappavaara bestämdes att utgå med
18,803 kronor till skiftesdelägare i Parakkavaara, 9,700 kronor till delägare
i Junosuando Masugnsby och 27,252 kronor till delägare i
Svappavaara, att mellan vederbörande skiftesdelägare efter mantal
fördelas.
Efter det landtmäteristyrelsens berörda utlåtande afgifvits har
ingenjören AV. G:son Thisell, som enligt i ärendet tillgängliga utdrag
ur handlingarna rörande laga skiftet i Svappavaara vid detta skiftes
förrättande ägt Vs mantal i nämnda by, i underdånighet sökt, att sådant
statsbidrag, hvarom i ärendet vore fråga, måtte beredas honom,
oaktadt han icke under skiftets gång varit mantalsskrifven inom Juckasjärvi,
och har Thisell till stöd för denna begäran anfört, bland annat,
att han, efter att år 1900 hafva förvärfvat nämnda fastighet för att i
Svappavaara hafva en egen gård att bruka och bebo, ägnat sin hufvudsakliga
tid och sysselsättning åt hemmanets skötsel samt därå nedlagt
mycket arbete och stora kostnader, men, då aktiebolaget Svappavaara
Malmfält år 1908 sålde sina grufvor till staten, tvingats att låta sin
fastighet ingå i köpet, därvid han erhållit samma köpeskilling, som han
själf erlagt, och således icke haft någon vinst af hemmanet, hvarjämte
Thisell uppgifvit, att större jordareal, än 1 a n d t mäter i styr elsen beräknat,
Ansökning af
W. G. Thitell.
Statskontoret
den 8 mars
1910.
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
under skittet i Svappavaara ägts af bolag- och utom socknen mantalsskrifna
enskilda personer.
Statskontoret har, efter nådig remiss, den 8 mars 1910 afgifvit
underdånigt utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig, i likhet med
landtmäteristyrelsen, anse billigheten kräfva, att byamännen i Parakkavaara,
Junosuando Masugnsby och Svappavaara, hvilka icke kunde blifva
delaktiga af det statsbidrag, 1909 års Riksdag beviljat för laga skiften
i Juckasjärvi och Karesuando socknar, likväl måtte undfå bidrag af
allmänna medel till sina dryga skifteskostnader, hvarjämte statskontoret
vidare anfört följande.
Då laga skiftena i nämnda byar för delägarna medfört väsentligt
högre kostnader än som, till följd af den numera ändrade lagstiftningen,
förhållandet komme att blifva vid hädanefter uti ifrågavarande socknar
inträffande laga skiften, syntes ej något vara att erinra mot landtmäteristyrelsens
förslag, att statsunderstödet måtte i dessa fall beräknas efter
något högre grunder än som fastställdes för det af 1909 års Riksdagbeviljade
statsbidrag, eller för hvarje hektar inrösningsjord 1 krona
33 öre i stället för 1 krona samt för hvarje hektar annan mark 1
krona i stället för 75 öre.
Statskontoret delade vidare landtmäteristyrelsens mening därom,
att icke heller i nu föreliggande fall bidrag borde utgå till bolag eller
sådan enskild ägare eller innehafvare af i skiftet ingående fastighet,
hvilken icke vore mantalsskrifven inom socknen. Statskontoret kunde
därför icke tillstyrka Thisells i ärendet gjorda ansökning. Om det emellertid
befunnes, att, såsom af Thisell uppgifvits, statsbidrag af landtmäteristyrelsen
beräknats för vissa andra utom Juckasjärvi mantalsskrifna
ägare till hemmansdelar i Svappavaara, torde rättelse häri böra äga
rum. Om man icke i detta fall fastkölle vid ifrågavarande villkor,
skulle det utan tvifvel blifva svårt att tillämpa detsamma vid blifvande
laga skiften i ofvannämnda socknar.
Då anslaget till skiften och afvittringar från och med år 1910
förvandlats till förslagsanslag, mötte ej hinder för, att det statsbidrag,
som nu kunde varda beviljadt, anvisades att utgå från detta förslagsanslag.
Vid föredragning den 23 april 1909 inför Kungl. Maj:t af förslaget
om statsbidrag till laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando
socknar hade vederbörande departementschef yttrat, att de besparingar,
som kunde komma att finnas å anslaget vid 1909 års slut, torde, under
förutsättning, att anslaget förvandlades till förslagsanslag, böra öfverföras
till fonden för reserverade medel. Om man emellertid ville und
-
15
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 162.
vika den brist å förslagsanslaget för år 1910, som i sådant fall skulle
uppkomma, i händelse nu föreliggande framställning bifölles, torde man
med nyssnämnda besparingar böra förfara på samma sätt som skedde,
när anslaget till telegrafverket med 1903 års ingång förändrades från
reservations- till förslagsanslag, nämligen så att den vid 1909 års slut
å anslaget till skiften och afvittringar befintliga behållning, 88,441 kronor
35 öre, öfverfördes såsom tillgång å anslaget för år 1910, hvarefter
det öfverskott, som vid sistnämnda års slut kunde förefinnas å anslaget,
behandlades på samma sätt som andra öfverskott å förslagsanslag; och
hade statskontoret för afsikt att vid rik&hufvudbokens upprättande så
förfara, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskrefve.
Lika med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag föreliggande,
af byamännen i Parakkavaara, Junosuando Masugnsby och Svappavaara
gjorda ansökningar om statsbidrag till kostnaderna för de samma hvar
öfvergångna laga skiften böra af statsmakterna behjärtas. I olikhet
mot samtliga öfriga byar inom Juckasjärvi och Karesuando socknar
hafva nu ifrågavarande tre byar redan undergått fastställda laga skiften.
Dessa tre byar äro således de enda byar inom orten, hvilka ej kunna
komma i åtnjutande af det år 1909 beviljade bidraget till skifteskostnadernas
bestridande. Helt visst är det med rättvisa och billighet
öfverensstämmande, att invånarna i nämnda tre byar icke förvägras
enahanda hjälp från statens sida, som kommer att lämnas öfriga ägare
och innehafvare af jord inom samma socken till lindrande af deras
skifteskostnader, i synnerhet som behofvet af hjälp i nu förevarande
fall uppenbarligen är lika stort om ej större än i närliggande byar,
hvilka komma att skiftas enligt nu gällande bestämmelser och varda
delaktiga af det utaf Riksdagen år 1909 beslutade statsbidrag. Den
omständighet, att skifte uti ifrågavarande tre byar kommit till stånd
■omedelbart efter afvittringens afsittande och innan från statens sida
hunnit vidtagas de åtgärder, som på grund af ortens säregna naturförhållanden
erfordrades för att behörigen lösa frågan om ordnandet af
den efter afvittringen erforderliga skiftesdelningen, bör icke billigtvis
föranleda, att delägarna i dessa byar skola lämnas utan understöd.
Beträffande beloppet af ifrågavarande bidrag anser jag mig böra
biträda det af landtmäteristyrelsen framställda och af statskontoret tillstyrkta
förslag, att statsbidraget beräknas till 1 krona 33 öre för hvarje
hektar inrösningsjord och 1 krona för hvarje hektar annan mark.
I fråga om de grunder, efter hvilka statsbidraget skulle, frånsedt
dess belopp, komma att utgå, lärer anledning ej föreligga att frångå
departementschefens
yttrande.
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
de principer, som uttalats i Kungl. Maj:ts af Riksdagen år 1909 godkända
förslag med afseende å beviljandet af bidrag till kostnaderna för
ännu ej afskräde laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar.
I nu förevarande fall kan visserligen förekomma, att vid tiden
för bidragets utgifvande inträdt ändrade förhållanden beträffande ägandeeller
åborätten inom skifteslagen mot dem, som varit rådande vid afslutandet
af skiftet. Då emellertid tvifvel ej lärer kunna råda därom,
att å vederbörande hemmansdel belöpande bidrag skall tillkomma den,
som vid sistnämnda tidpunkt var delägare i skifteslaget, såvida ej nye
ägaren visar sig vara innehafvare af den förres rätt, torde det ej vara
erforderligt att meddela särskilda bestämmelser rörande bidragets utbetalande
för de fall, då sådana ändringar i ägande- eller besittningsrätten
inträffat.
Sammmfatt- De grunder, efter hvilka statsbidraget skulle komma att utgå,
gZirl. skulle allt8å bHfva:
l:o) att bidraget beräknas efter 1 krona 33 öre för hvarje hektar
inrösningsjord och 1 krona för hvarje hektar annan mark, som ingått
i skiftet, med den inskränkning, som föranledes af bestämmelsen under
3:o) här nedan,
2:o) att bidragssumman fördelas mellan delägarna efter mantal, och
3:o) att bidrag icke utgår till bolag eller sådan enskild ägare eller
innehafvare af i skiftet ingående fastighet, hvilken icke blifvit mantalsskrifven
inom socknen.
Koitnadtberäk• Med ledning af den utredning, landtmäteristyrelsen framlagt i sitt
ning- utlåtande, torde den kostnad för statsverket, som skulle föranledas af
ett bifall till hvad jag sålunda föreslagit, kunna beräknas till omkring
56,000 kronor. Något särskildt anslag för detta ändamål synes emellertid
icke erfordras, enär nu ifrågavarande bidrag i likhet med de af 1909
års Riksdag godkända, lämpligen synas kunna utgå från förslagsanslaget
till skiften och afvittringar. Emellertid lärer Riksdagens tillstånd böra
inhämtas för anslagets användande till dylikt ändamål. Vidare synes
det lämpligt att förfara i öfverensstämmelse med den af statskontoret i
dess utlåtande uttalade mening i detta ämne, eller så, att den vid 1909
års slut å anslaget till skiften och afvittringar befintliga behållning
öfverföres såsom tillgång å anslaget för år 1910, hvarefter det öfverskott,
som vid 1910 års slut kan förefinnas å anslaget, behandlas på
samma sätt som andra öfverskott å förslagsanslag.
Såsom jag vid underdånig föredragning den 14 januari 1910 af
frågan om reglerandet af hufvudtitelns utgifter för år 1911 jämväl erinrat,
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.
hafva under en följd af år från nu ifrågavarande anslag utgått vissa
belopp såsom aflöningsfyllnad åt afvittringslandtmätare. Frågan om
anslagets användande för sistnämnda ändamål jämväl under följande år
torde jag inom den närmaste tiden få tillfälle anmäla för Kungl. Maj:t.
På grund af hvad jag i ärendet anfört hemställer jag alltså, att
Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,
att från anslaget till skiften och afvittringar må under innevarande
år enligt härförut angifna grunder af Kungl. Maj:t anvisas bidrag till
ersättande af kostnaderna för laga skiftena i Parakkavaara, Juuosuando
Masugnsby och Svappavaara.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall; och skulle nådig proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Axel Lekänder.
Departementschefens
slutliga
hemställan.
Bill. till Biksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 122 Häft.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1910:81 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län. s. 1 i texten