Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län

1910-04-04 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:162, Angående statsbidrag till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

1

N:o 162.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående statsbidrag

till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi

socken af Norrbottens län; gifven Stockholms

slott den 4 april 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Magt härmed föreslå

Riksdagen medgifva,

att från det under nionde hufvudtiteln bland ordinarie anslag uppförda

förslagsanslaget till skiften och afvittringar må under innevarande

år enligt i statsrådsprotokollet angifna grunder af Kungl. Magt anvisas

bidrag till ersättande af kostnaderna för laga skiftena i byarna Parakkavaara,

Junosuando Masugnsby och Svappavaara inom Juckasjärvi socken

af Norrbottens län.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Magts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTÄF ÅDOLF.

Oskar Nyländer.

Eib. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 122 Höft. (N:o 162.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 162.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 4 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Eiirensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde vidare:

Vid underdånig föredragning den 14 sistlidna januari af frågan om

reglerandet för år 1911 af utgifterna under riksstatens nionde hufvudtitel

erinrade jag, bland annat, hurusom Riksdagen år 1909 dels beslutat,

att anslaget till skiften och afvittringar, hvilket hittills varit i riksstaten

uppfördt såsom reservationsanslag, skulle från och med innevarande år

uppföras såsom förslagsanslag till oförändradt belopp, dels ock medgifvit,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 162.

att från samma anslag finge enligt vissa i statsverkspropositionen närmare

angifna grunder af Kung!. Maj:t beviljas bidrag till gäldandet af kostnaderna

för sådana laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar, som

därefter kunde varda afslutade och fastställda. Jag anhöll tillika, att,

därest pågående utredning rörande väckt fråga om statsbidrag till bestridande

af kostnader för laga skiften i de tre byar i orten, där dylika

skiften redan blifvit fastställda, skulle därtill gifva anledning, senare

få göra framställning om sådant bidrags utverkande.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga frågan om statsbidrag

till gäldande af kostnaderna för omförmälda, redan fastställda

skiften.

Beträffande dessa skiften, hvilka afsett de i Juckasjärvi socken

belägna byarna Parakkavaara, Junosuando Masugnsby och Svappavaara,

inhämtas af de i ärendet utaf landtmäteristjrrelsen meddelade upplysningar

följande.

Laga skiftet i Parakkavaara, som börjades den 28 november 1903

och afslutades den 4 februari 1908 samt fastställdes den 3 juni 1908,

omfattade 1,725 hektar inrösningsjord (däraf åker 29 hektar, äng 1,407

hektar och odlingsmark 289 hektar), 18,622 hektar afrösningsjord och

1,349 hektar impedimenter eller tillhopa 21,696 hektar, som fördelades

på 52 ägolotter om sammanlagdt 5 M/32 mantal, och utgjorde kostnaderna

för detta skifte:

till förrättningsmannen ................. kronor 36,822: —

lösen för delägarnas exemplar af kartor........................ » 1,793: —

till jägmästare för uppräkning af skogstillgången ... » 6,542: —

> gode män ....................................................................... > 1,710: —

Summa kronor 46,867: —

hvartill komma likvider ...................................................... » 101,177: —

samt kostnader för handtlangning................................... » 8,083: -—

Ståndskogslikviden, som erlagts in natura, ingår i ofvan nämnda

likvidsumma med ett belopp af 54,812 kronor, hvaremot i denna liksom

i de följande uppgifterna det belopp, som erhållits af statsmedel

såsom ^flyttningsbidrag, ej inräknats i likvidsumman.

Laga skiftet i Junosuando Masugnsby, som börjades den 9 juni

1903 och afslutades den 5 oktober 1906 samt fastställdes den 28 december

1906, omfattade 1,223 hektar inrösningsjord (däraf åker 13

Laga skiftena i

Parakkavaara,

Junosuando

Masugnsby och

Svappavaara.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Framställningar

af

Kungl. Maj:ts

befallningshafvande

om

statsbidrag till

laga skiften i

Juckasjärvi

och Karesuando

socknar.

4 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 162.

hektar, äng 914 hektar och odlingsmark 29G hektar), 8,783 hektar afrösningsjord

och 445 hektar impedimenter eller tillhopa 10,451 hektar,

som fördelades på 36 ägolotter om sammanlagdt 2 25/32 mantal, och utgjorde

kostnaderna för skiftet:

till förrättningsmannen ...................................... kronor 23,831: —

)) jägmästare för uppräkning af ståndskogen ......... b 5,000: —

b gode männen .......................................... b 1,175: —

Summa kronor 30,006: —

hvartill komma dels likvider ....................................... » 25,842: —

i hvilket belopp den in natura eiiagda ståndskogslikviden

ingår med 15,167 kronor,

dels ock kostnader för handtlangning ........................ b 5,427: —

Laga skiftet i Svappavaara, hvilket börjades den 30 mars 1900

och afslutades den 26 april 1906 samt fastställdes den 8 oktober 1906,

omfattade 2,302 hektar inrösningsjord (däraf åker 15 hektar, äng 1,904

hektar och odlingsmark 383 hektar), 28,735 hektar afrösningsjord

och 1,781 hektar impedimenter eller tillhopa 32,818 hektar, som fördelades

på 73 ägolotter om sammanlagdt 4 2a/M mantal, utgörande kost
-

naderna för skiftet:

till förrättningsmannen ................................................. kronor 69,523: —

b jägmästare för uppräkning af ståndskogen ...... » 10,878: —

b gode män ........... » 2,252: —

Summa kronor 82,653: —

hvartill komma

dels likvider ...................................................................... b 111,853: —

dels kostnader för handtlangning, enligt approximativ

beräkning uppgående till ............................. b 20,000: —

I sistnämnda likvidsumma, 111,853 kronor, ingår ståndskogslikvid,

som utgjorts in natura, med 88,356 kronor.

Redan i de framställningar, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Norrbottens län den 28 december 1903 och den 7 juni

1904 gjorts rörande statsbidrag till laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando

socknar och om hvilka anmälan gjorts till statsrådsprotokollet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

öfver jordbi-uksärenden dels den 27 mars 1907 0 af dåvarande departementschefen

dels ock den 23 april 1909 1 2) af mig, gjordes hemställan

om statsbidrag till samtliga laga skiften i nämnda båda socknar, således

jämväl till de då redan påbörjade skiftena i nu ifrågavarande tre byar.

Vid anmälan den 27 mars 1907 af berörda framställningar erinrade

departementschefen till eu början, hurusom Kungl. Maj:t enligt

särskilda beslut under den senare hälften af det gångna århundradet

dels beträffande vissa socknar i Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs

län medgifvit, att till befordrande af jordens uppdelning på de

särskilda brukningsdelarna skiften mellan delägarna i de olika skifteslagen

finge ske i samband med afvittringen, dels beviljat byar och

skifteslag inom Karl Gustafs och Neder Torneå socknar till åstadkommande

af skiften ett efter halfva skifteskostnaden beräknadt statsbidrag,

äfvensom att afvittringen inom Juckasjärvi och Karesuando socknar

dåmera framskridit så långt, att man inom kort borde kunna emotse

dess afslutande.

Vidare framhöll departementschefen, att vid afvittringen inom sistnämnda

socknar någon fördelning af jorden mellan de särskilda brukningsdelarna

inom de af afvittringen omfattade samfälligheterna icke ägt rum.

Laga skiften inom ifrågavarande socknar vore således att förvänta i

stor utsträckning och hade redan begärts samt delvis äfven fullbordats

inom en del byar inom Juckasjärvi socken. Till följd af jordens i stort

sedt jämförelsevis ringa värde och de stora vidder, som i anledning

däraf tilldelats de olika samfälligheterna, ställde sig emellertid dylika

förrättningar i dessa trakter, därest de skulle utföras etter samma grunder

som i öfriga delar af riket, synnerligen kostsamma.

Sedan föredragande departementschefen därefter anfört, hurusom

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i sin förstnämnda framställning beräknat

totala skifteskostnaden till i rundt tal för Juckasjärvi socken 962,000

kronor och för Karesuando socken 472,000 kronor, under det att sammanlagda

taxeringsvärdena för år 1905 uppgått till i Juckasjärvi taxeringsdistrikt

för jordbruksfastighet 753,300 kronor och för annan fastighet

31,700 kronor eller tillhopa 785,000 kronor samt i Karesuando taxeringsdislrikt

för jordbruksfastighet 68,700 kronor och för annan fastighet

3,300 kronor eller tillhopa 72,000 kronor, redogjorde föredraganden

1) Utdrag åt detta protokoll är vidfogadt Kungl. Maj:ts nådiga proposition till

Riksdagen af den 19 april 1907 n:o 157.

2) Utdrag åt detta protokoll är vidfoga''i t Kungl. Maj:ts nådiga proposition till

Riksdagen af den 23 april 1909 n:o 226.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 162.

för de skal, som legat till grund för Kungl. Ma j ds befallningshafvandes

framställningar.

Dessa hade hufvudsakligen varit följande.

Inom en del andra socknar i länet hade visserligen äfven kostnaderna

för jordens skiftande varit ansenliga, men de hade dock, om än ofta

med svårighet, kunnat utgöras med tillhjälp af delägarnas inkomst från

den dem vid skiftena tilldelade skogen, hvarå de efter dessas afsilande

erhållit utstämpling, särskild! för uttagande på en gång af öfvermogna

och mer eller mindre skadade träd. En dylik tillgång stode emellertid

alldeles icke eller endast i ringa mån jordägarna inom Juckasjärvi och

Karesuando socknar till buds, enär dessa socknar till större delen vore

belägna ofvan eller i närheten af barrskogsgränsen och den skog, som

växte där, i allmänhet vore af fjällskogsnatur, kort och kvistig samt

följaktligen föga lämplig för förädling och export, Därtill komme, att

värdet af den bättre skogen, som kunde finna afnämare, vore nedsatt

på grund af de dryga kostnaderna för transporten till de aflägsna sågverken

vid kusten.

Hemmansägarna i Juckasjärvi hade visserligen en allmänningsfond,

som vid 1903 års utgång utgjorde i rundt tal 112,000 kronor, men

dess afkastning försloge ej på långt när att tillgodose ens de ändamål,

för hvilka den enligt fastställdt reglemente vore afsedd.

Jordbruket, som i dessa trakter, där på grund af den höga

latituden korn och potatis endast i obetydlig omfattning utgjorde föremal

för odling, vore i det närmaste liktydigt med boskapsskötsel, befunne

sig ännu mycket lågt. Foderväxtskörden hade dittills varit grundad på

beredning af vallar genom uppluckring och öfvergödsling af jorden i

närheten af bostäderna samt påo mer eller mindre aflägsna slåttermyrar

och naturliga ängslägenheter. Åtgärderna för höjandet af dessas afkastning

hade i allmänhet inskränkt sig till primitiva anstalter för öfversilningar

och mindre sjösänkningar, hvilka företag ännu kräfde tid och

arbete, innan varaktig foderafkastning från dem vore att påräkna.

Hufvudnäringarna inom dessa socknar hade ursprungligen och intill

ganska sen tid varit renskötsel, djurfångst och fiske, och. endast efter

hand,. sedan befolkningen alltmer börjat öfvergå till bofast lefnadssätt,

både jordbruket så småningom vunnit insteg. I saknad af kommunikationer

hade befolkningen varit afstängd från någon allmännare och

lifligare beröring med jordbrukarna vid kusten och från möjligheten att

tillgodogöra sig dessas något större erfarenhet och insikter i denna

näring. Komme så härtill små ekonomiska tillgångar och samäganderättsförhållanden,

borde det ej väcka någon förundran, att jordbruket

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

.Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 162.

stode på eu efterblifven ståndpunkt. Denna näring saknade dock ingalunda

förutsättningar för utveckling, ty förefintligheten af stora arealer

vid afvittringen bland impedimenter upptagna myrar, om kvilkas användbarhet

för odling man under de senaste åren kommit till insikt, samt

tillgång på naturliga ängslägenheter lämnade möjlighet för eu idog

och sparsam befolkning, flera gånger så talrik som den nuvarande, att

här finna sin nödtorftiga utkomst. En viktig förutsättning för jordbrukets

utveckling vore emellertid, att hvarje jordägare skulle känna

sig tryggad i besittningen af den torfva, på hvilken han ville nedlägga

arbete och kostnader. I den mån insikten om de fördelar, såväl i detta

som i andra hänseenden, laga skiften medförde, vunne insteg hos befolkningen,

vore det också att förvänta, att dylika förrättningar jämväl i

dessa trakter i allt större omfattning skulle komma till stånd.

Slutligen hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande framhållit, att

affär sspekulationen endast i mycket ringa utsträckning sökt göra jordförvärf

inom ifrågavarande trakter. I Juekasjärvi socken innehades

tillhopa 1 17 72 mantal, omfattande 9 brukningsdelar, af sågverksbolag

samt 1 15/32 mantal med 15 brukningsdelar i grufspekulativt syfte.

Af den sålunda lämnade redogörelsen hade Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ansett framgå, att invånarna i Juekasjärvi och Karesuando

socknar i allmänhet icke förmådde bära de med ett allmännare skiftande

af jorden förenade kostnader.

Den omständigheten, att dessa kostnader ställde sig så höga, finge

framför allt ej alstra en förmodan, att den till odling använda eller

tjänliga marken vore sämre än på andra ställen inom länet, eller att

ett på boskapsskötsel baseradt jordbruk här skulle sakna förutsättningar,

utan anledningen till de höga kostnaderna måste sökas uti det

förhållande, att stora delar af de byarna tilldelade eller för dem föreslagna

områdena utgjordes af alldeles ofruktbar mark och rena fjäll

eller fjälliknande områden, hvilket förorsakat de störa ytvidderna. Som

emellertid dessa impedimenter ofta hvart för sig vore af mindre omfattning

och äfven ofta läge så blandade med skogsmarken och ängslägenheterna

samt den i ett eller annat afseende till odling tjänliga marken,

att de icke kunde därifrån särskiljas och undantagas från skifte, och

denna omständighet således måste betraktas som ett naturförhållande,

torde häri ytterligare kunna anses ligga en särskild anledning för beredande

af statsbidrag. Som alla mot våra laga skiften svarande skiften

inom angränsande trakter i Finland gäldades af statsmedel, och laga

skiften inom samtliga socknar i den svenska Tornedalen med undantag

af Juekasjärvi och Karesuando till hufvudsaklig del kommit till utförande

s. 8 Kontrollera mot PDF

Redan vidtagna

åtgärder i anledning

af

Kungi. Maj:ts

befallningen åfvan

des framställningar.

Ansökningar

af byamännen

i Farakkavaara,

Masugn

sbyn och

Svappavaara.

8 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162,

på statens bekostnad, torde det knappast kunna väcka förvåning, att

befolkningen i sistnämnda socknar ansåge sig kunna hysa berättigade

anspråk på statens mellankomst uti ifrågavarande hänseende.

De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande gjorda framställningarna,

i hvad de afsågo underlättande af då ej påbörjade skiften i Juekasjärvi

och Karesuando, samt den beträffande denna fråga sedermera förebragta

utredningen föranledde, bland annat, utfärdande af lagen den 5 juni 1909,

innefattande vissa bestämmelser angående laga skiften i Juekasjärvi och

Karesuando socknar (Sv. förfs. n:r 53 sid. 8). Genom denna lag åstadkoms

en väsentlig inskränkning i omfattningen af den mark, som vid laga

skiften uti ifrågavarande socknar skulle få mellan skiftesdelägarna fördelas.

Såsom eu följd häraf kommer en afsevärd nedsättning i skifteskostnaderna

att uppstå. Ofvanberörda framställningar hafva vidare framkallat

det förut af mig omnämnda, af 1909 års Riksdag efter därom

framställd nådig proposition af den 23 april 1909 (n:o 226) fattade beslut,

att från anslaget till skiften och afvittringar finge enligt de grunder, som

funnes angifna i det uti nämnda proposition åberopade statsrådsprotokoll

öfver jordbruksärenden för den 23 april 1909, af Kungl. Maj:t beviljas

bidrag till gäldandet af kostnaderna för sådana laga skiften i Juekasjärvi

och Karesuando socknar, som därefter kunde varda afslutade och fastställda.

Enligt hvad sistberörda statsrådsprotokoll utvisar äro de grunder,

enligt hvilka omförmälda bidrag skola utgå, att bidraget beräknas efter

1 krona för hvarje hektar inrösningsjord och 75 öre för hvarje hektar

annan mark, som ingår i skiftet, att bidragssumman skall fördelas mellan

delägarna efter samma grund som skifteskostnaderna, samt att bidrag icke

skall utgå till bolag eller sådan enskild ägare eller innehafvare af i

skiftet ingående fastighet, hvilken icke är mantalsskrifven inom socknen.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningskafvandes förenämnda framställningar

gjorts, hafva byamännen i Parakkavaara, Junosuando Masugnsby

och Svappavaara i särskilda underdåniga skrifter sökt, att dem måtte

beredas statsbidrag till kostnaderna för de redan fastställda laga skiftena

i dessa byar, i hvithet afseende begärts, för Parakkavaara 25,000 kronor,

för Junosuando Masugnsby 12,000 kronor och för Svappavaara 30,000

kronor. Till stöd för dessa ansökningar hafva vederbörande byamän i

hufvudsak anfört, att de saknade förmåga bära de bördor och utgifter,

som genom skiftena pålagts dem, att gäldandet af de kostnader, med

hvilka anstånd icke beviljats dem, föranledt skuldsättning till stor omfattning,

samt att, om den af dem äskade hjälpen från statens sida

uteblefve, en del af sökandena måste för skifteskostnadernas skull till

konkurs afträda sina tillgångar samt de öfriga blifva så nedtyngda af

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

skulder, att de blefve utan förmåga att genom odlings- och andra arbeten

draga den nytta af jordens skiftande, som eljest stode att vinna.

Parakkavaara byamän hafva särskildt framhållit denna bys aflägsna

läge och brist på fiskevatten samt saknad af någon som helst landsväg

äfvensom uppgifvit, att de under skiftets fortgång till gäldande af

utgifter för detsamma och särskildt förrättningsmannens arfvode, som

handräckningsvis uttagits, måst dels inteckna skatteägorna i byn för

sammanlagdt omkring 25,000 kronor, dels ock mot säkerhet af borgen,

som den ene delägaren iklädt sig för den andre, upplåna medel i banker

och hos enskilda.

Delägarna i Junosuando Masugnsby hafva uppgifvit, att de erhållit

anstånd med erläggandet af en del utaf arfvodet till förrättningsmämnen.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i anledning af ifrågavarande

ansökningar hänvisat till sin framställning den 7 juni 1904, i hvilken

föreslagits, att de byar, inom hvilka laga skifte redan företagits, då

Kungl. Maj:t meddelade beslut i anledning af samma framställning,

skulle, i den mån arfvodet till förrättningsmännen ej redan gnidits, vara

berättigade till statsbidrag till skifteskostnaderna i likhet med öfriga

byar inom socknarna.

Erinras må, att Kungl. Maj:ts befallningshafvande vid afgifvande

af berörda framställning antagit, att beslut i ämnet skulle komma att

meddelas så tidigt, att statsbidrag kunde utbetalas redan under år 1905.

I nu förevarande ärende har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

insändt yttrande af vederbörande länsmän, utvisande, att af byamännen

i Junosuando Masugnsby tolf kunde betecknas såsom fullkomligt medellösa

och sjutton borde räknas till mindre bemedlade, samt att Svappavaara

byamän i allmänhet befunne sig i dålig ekonomisk ställning.

Efter nådig remiss har landtmäteristyrelsen den 16 december 1909

afgifvit underdånigt utlåtande öfver de underdåniga ansökningarna och

därvid anfört, bland annat, följande.

Styrelsen ansåge, att delägarna i Parakkavaara, Junosuando Masugnsby

och Svappavaara så mycket mindre borde lämnas utan statsbidrag

i förevarande afseende, som deras skifteskostnader ställt sig

väsentligt högre än motsvarande kostnader i skifteslag uti samma

ort, som hädanefter komme att undergå laga skifte. Genom lagen

den 5 juni 1909 angående laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando

socknar'' hade nämligen skiftenas omfång begränsats till inrösningsjord

en och en del af skogsmarken, så att inom Juckasjärvi socken i

''skifte ej finge intagas mer än hälften och inom Karesuando högst en

tredjedel af "skifteslagets hela areal. Det vore uppenbart, att skiftesBih.

till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 122 Höft. 2

Kungl. Maj:ts

be faUn ing skafvandes

yttrande.

Landtmäteristyrelsen

dm

16 december

1900.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

kostnaden härigenom blefve betydligt nedbringad. Sedan Kungl. Maj:t

den 22 oktober 1909 dels fastställt ny aflöningsstat för landtmäteristaten

i orterna att gälla från och med den 1 januari 1910, och med

anledning däraf från samma dag komme att tillämpas ny, med en tredjedel

nedsatt landtmäteritaxa, dels ock funnit godt förordna om rikets

indelning i landtmäteridistrikt, hvarigenom förrättningsmännens resekostnader

högst väsentligt torde komma att nedbringas, vore det påtagligt,

att genom dessa åtgärder kostnaden i allmänhet för skifte, som

hädanefter komme till stånd, blefve afsevärdt nedbringad. Härtill bidroge

äfven de förändrade grunder rörande markens affattning, hvarom föreskrift

meddelats uti Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för landtmäteristyrelsen

och rikets landtmätare den 22 oktober 1909.

Styrelsen tvekade icke att i underdånighet tillstyrka, att statsbidrag

till skifteskostnadernas gäldande äfven måtte komma delägarna

uti ifrågavarande byar till godo.

Beträffande frågan i hvad mån dylikt bidrag borde utgå, syntes

den omständigheten, att de utförda laga skiftena enligt lag måst omfatta

all skifteslagets mark och verkställts mot arfvode enligt hittills

gällande taxa, tala för, att ifrågavarande skifteslag borde beredas något

högre statsbidrag, än som enligt beslut vid 1909 års riksdag bestämts

till blifvande, med afsevärdt mindre kostnader förenade laga skiften.

Ett statsbidrag med hälften af de direkta skifteskostnadernas belopp

kunde anses såsom skäligt, helst de för blifvande skiften bestämda

statsbidragen fastslagits under beräkning, att de skulle motsvara hälften

af delägarnas direkta skifteskostnader.

Utan afseende å att vissa hemman ägdes af bolag eller inom

kommunen ej mantalsskrifna personer, skulle statsbidragets belopp efter

sistnämnda grund blifva:

för Parakkavaara by om 5 23/32 mantal.......................... kronor 23,433: —

„ Junosuando Masugnsby om 2 25 SL, mantal............... „ lö''003: —

„ Svappavaara by om 4 29/64 mantal ........................... ,, 41,327: —

Summa kronor 79,763: —

Om statsbidrag till skifteskostnader i dessa byar däremot beräknades

enligt 1909 års Riksdags beslut rörande statsbidrag till blifvande

laga skiften efter 1 krona per hektar för inrösningsjord och 75 öre

per hektar för annan mark, blefve beloppen af dylika bidrag, likaledes

utan frånräknande af hemman, som ägdes af bolag eller utom socknen

mantalsskrifna personer:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

för Parakkavaara by om 5 23/32 mantal........................... kronor 16,703: —

„ Junosuando Masugnsby om 2 25/32 mantal............... „ 8,144: —

„ Svappavaara by om 4 29/04 mantal ......................... „ 25,189: —

Summa kronor 50,036: —

Till hvilket belopp det ifrågasatta statsbidraget än blefve bestämdt,

borde fördelningen däraf lämpligen ske efter samma grund, som af

1909 års Riksdag bestämts i afseende å statsbidrag för blifvande laga

skiften. Denna grund innebure beträffande ifrågavarande tre byar, inom

hvilka skifteskostnaderna fördelats efter mantal, att statsbidraget till

hvarje by skulle fördelas efter delägarnas hemmantal med frånräknande

af de hemman, som ägdes af bolag eller utom socknen mantalsskrifna

fastighetsägare.

Enligt hvad styrelsen inhämtat, ägdes följande hemmantal och

arealer af inrösningsjord och annan mark af staten, bolag eller utom

socknen mantalsskrifna

personer, nämligen inom:

inrösningsjord ................

annan mark......................

Parakkavaara by:

57/g4 mantal,

....... 254 hektar,

9 071

........ ,, ,

inrösningsjord ...............

annan mark......................

Junosuando Masugnsby:

19/g4 mantal,

........ 119 hektar,

........ 650 „ ,

inrösningsjord ................

annan mark.....................

Svappavaara by:

215/25g mantal,

........ 382 hektar,

........ 5,209 „ .

Med afdrag af nyssnämnda hemmantal från de ofvan för hela

byarna uppgifna, blefve alltså de hemmantal, för hvilka statsbidrag borde

beräknas utgå:

inom Parakkavaara by ............................................................ 4 o3/64 mantal,

„ Junosuando Masugnsby .................................................. 2 31/g4 „ ,

,, Svappavaara by.................................................................. 3 lo7/25G „

Därest statsbidrag komme att beviljas till hälften af de direkta

skifteskostnadernas belopp, belöpte af ofvan för hela byarna i sådant

hänseende uppgifna belopp för:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

4 53/g4 mantal inom Parakkavaara by............................. kronor 19,784: —

2 31/64 „ „ Junosuando Masugnsby .............. „ 13,402: —

3 “Vase „ „ Svappavaara by .............................. „ 33,533: —

Summa kronor 66,719: —

I händelse däremot statsbidraget bestämdes att utgå efter samma

grund, som af 1909 års Riksdag beslutats i afseende å de laga skiften,

hvilka hädanefter komme att verkställas, belöpte af ofvan enligt denna

grund för hela byarna angifna belopp på:

4 53/m

2 S1/M

3 157/W,

mantal inom Parakkavaara by.......................... kronor 14,102

Junosuando Masugnsby............... ,, 7,275

Svappavaara by............................. ,, 20,439

11

11

11

11

Summa kronor 41,816

Af den nu lämnade redogörelsen framginge, att statsbidrag enligt

sist angifna grund blefve väsentligt mindre än hälften af de direkta

skifteskostnaderna för ifrågavarande byar. Väl syntes den af Riksdagen

redan fastslagna grunden för bestämmandet af beloppet af statsbidrag

till gäldande af kostnader för blifvande laga skiften lämpligen böra

tjäna till utgångspunkt äfven för bestämmandet af nu ifrågasatta statsbidrag.

Men då å ena sidan bidrag enligt denna grund oförändrad, på

af styrelsen ofvan anförda skäl, torde blifva för lågt, under det att å

andra sidan bidrag med hälften af de direkta skifteskostnadernas belopp

möjligen kunde anses något för högt, hade styrelsen företagit ytterligare

undersökningar och beräkningar. Därvid hade styrelsen utgått från,

att Riksdagen med sitt beslut år 1909 afsett att bereda delägarna uti

blifvanåfe laga skiften statsbidrag till hälften af de direkta skifteskostnaderna.

Dessas fulla belopp hade därvid med hänsyn till den med

en tredjedel nedsatta arfvodestaxa, som före 1909 års slut väntades

utkomma, beräknats till 2 kronor för inrösningsjord och 1 krona 50 öre

för annan mark. Som den taxa, hvarefter arfvodena för redan afskräde

skiften skulle gäldas, vore femtio procent högre än den taxa, som

hädanefter komme att tillämpas, borde de efter sist berörda taxa beräknade

arfvodesbelopp höjas med femtio procent för att komma i

proportion till de efter den äldre taxan beräknade beloppen. De fulla

arfvodesbeloppen enligt den äldre taxan skulle sålunda enligt denna

beräkning hafva utgjort 3 kronor för hvarje hektar inrösningsjord och

2 kronor 25 öre för hvarje hektar annan mark. Om statsbidrag beviljades

till hälften af dessa belopp, utginge detsamma med 1 krona 50

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 162.

öre för ''Hvarje hektar inrösningsjord samt 1 krona 12 öre för hvarje

hektar annan mark. Statens uppoffring för ändamålet skulle i dylikt

fall blifva 62,724 kronor.

Om ett statsbidrag å tillhopa 66,719 kronor kunde anses något

för högt, torde detsamma gälla äfven i afseende å sist angifna belopp

å 62,724 kronor. Styrelsen, som därför ansett någon ytterligare nedsättning

böra ifrågakomma, hade vid öfvervägande åt frågan om statsbidragets

storlek funnit det vara skäligt, att en förhöjning gjordes med

endast en tredjedel i stället för hälften af de utaf Riksdagen fastslagna

belopp för statsbidrag till blifvande laga skiften uti ifrågavarande

trakter.

Enligt denna grund blefve statsbidraget för:

4

2

O

O

53/

/ 64

31/

/ 64

157/

/ 256

mantal inom Parakkavaara by............

,, „ Junosuando Masugnsby

,, „ Svappavaara by.............

kronor 18,803: —

„ 9,700: -

„ 27,252: —

Summa kronor 55,755: —

På grund af hvad sålunda anförts hemställde styrelsen, att statsbidrag

till kostnaderna för de fullbordade laga skiftena uti Parakkavaara,

Junosuando Masugnsby och Svappavaara bestämdes att utgå med

18,803 kronor till skiftesdelägare i Parakkavaara, 9,700 kronor till delägare

i Junosuando Masugnsby och 27,252 kronor till delägare i

Svappavaara, att mellan vederbörande skiftesdelägare efter mantal

fördelas.

Efter det landtmäteristyrelsens berörda utlåtande afgifvits har

ingenjören AV. G:son Thisell, som enligt i ärendet tillgängliga utdrag

ur handlingarna rörande laga skiftet i Svappavaara vid detta skiftes

förrättande ägt Vs mantal i nämnda by, i underdånighet sökt, att sådant

statsbidrag, hvarom i ärendet vore fråga, måtte beredas honom,

oaktadt han icke under skiftets gång varit mantalsskrifven inom Juckasjärvi,

och har Thisell till stöd för denna begäran anfört, bland annat,

att han, efter att år 1900 hafva förvärfvat nämnda fastighet för att i

Svappavaara hafva en egen gård att bruka och bebo, ägnat sin hufvudsakliga

tid och sysselsättning åt hemmanets skötsel samt därå nedlagt

mycket arbete och stora kostnader, men, då aktiebolaget Svappavaara

Malmfält år 1908 sålde sina grufvor till staten, tvingats att låta sin

fastighet ingå i köpet, därvid han erhållit samma köpeskilling, som han

själf erlagt, och således icke haft någon vinst af hemmanet, hvarjämte

Thisell uppgifvit, att större jordareal, än 1 a n d t mäter i styr elsen beräknat,

Ansökning af

W. G. Thitell.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Statskontoret

den 8 mars

1910.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

under skittet i Svappavaara ägts af bolag- och utom socknen mantalsskrifna

enskilda personer.

Statskontoret har, efter nådig remiss, den 8 mars 1910 afgifvit

underdånigt utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig, i likhet med

landtmäteristyrelsen, anse billigheten kräfva, att byamännen i Parakkavaara,

Junosuando Masugnsby och Svappavaara, hvilka icke kunde blifva

delaktiga af det statsbidrag, 1909 års Riksdag beviljat för laga skiften

i Juckasjärvi och Karesuando socknar, likväl måtte undfå bidrag af

allmänna medel till sina dryga skifteskostnader, hvarjämte statskontoret

vidare anfört följande.

Då laga skiftena i nämnda byar för delägarna medfört väsentligt

högre kostnader än som, till följd af den numera ändrade lagstiftningen,

förhållandet komme att blifva vid hädanefter uti ifrågavarande socknar

inträffande laga skiften, syntes ej något vara att erinra mot landtmäteristyrelsens

förslag, att statsunderstödet måtte i dessa fall beräknas efter

något högre grunder än som fastställdes för det af 1909 års Riksdagbeviljade

statsbidrag, eller för hvarje hektar inrösningsjord 1 krona

33 öre i stället för 1 krona samt för hvarje hektar annan mark 1

krona i stället för 75 öre.

Statskontoret delade vidare landtmäteristyrelsens mening därom,

att icke heller i nu föreliggande fall bidrag borde utgå till bolag eller

sådan enskild ägare eller innehafvare af i skiftet ingående fastighet,

hvilken icke vore mantalsskrifven inom socknen. Statskontoret kunde

därför icke tillstyrka Thisells i ärendet gjorda ansökning. Om det emellertid

befunnes, att, såsom af Thisell uppgifvits, statsbidrag af landtmäteristyrelsen

beräknats för vissa andra utom Juckasjärvi mantalsskrifna

ägare till hemmansdelar i Svappavaara, torde rättelse häri böra äga

rum. Om man icke i detta fall fastkölle vid ifrågavarande villkor,

skulle det utan tvifvel blifva svårt att tillämpa detsamma vid blifvande

laga skiften i ofvannämnda socknar.

Då anslaget till skiften och afvittringar från och med år 1910

förvandlats till förslagsanslag, mötte ej hinder för, att det statsbidrag,

som nu kunde varda beviljadt, anvisades att utgå från detta förslagsanslag.

Vid föredragning den 23 april 1909 inför Kungl. Maj:t af förslaget

om statsbidrag till laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando

socknar hade vederbörande departementschef yttrat, att de besparingar,

som kunde komma att finnas å anslaget vid 1909 års slut, torde, under

förutsättning, att anslaget förvandlades till förslagsanslag, böra öfverföras

till fonden för reserverade medel. Om man emellertid ville und
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 162.

vika den brist å förslagsanslaget för år 1910, som i sådant fall skulle

uppkomma, i händelse nu föreliggande framställning bifölles, torde man

med nyssnämnda besparingar böra förfara på samma sätt som skedde,

när anslaget till telegrafverket med 1903 års ingång förändrades från

reservations- till förslagsanslag, nämligen så att den vid 1909 års slut

å anslaget till skiften och afvittringar befintliga behållning, 88,441 kronor

35 öre, öfverfördes såsom tillgång å anslaget för år 1910, hvarefter

det öfverskott, som vid sistnämnda års slut kunde förefinnas å anslaget,

behandlades på samma sätt som andra öfverskott å förslagsanslag; och

hade statskontoret för afsikt att vid rik&hufvudbokens upprättande så

förfara, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskrefve.

Lika med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag föreliggande,

af byamännen i Parakkavaara, Junosuando Masugnsby och Svappavaara

gjorda ansökningar om statsbidrag till kostnaderna för de samma hvar

öfvergångna laga skiften böra af statsmakterna behjärtas. I olikhet

mot samtliga öfriga byar inom Juckasjärvi och Karesuando socknar

hafva nu ifrågavarande tre byar redan undergått fastställda laga skiften.

Dessa tre byar äro således de enda byar inom orten, hvilka ej kunna

komma i åtnjutande af det år 1909 beviljade bidraget till skifteskostnadernas

bestridande. Helt visst är det med rättvisa och billighet

öfverensstämmande, att invånarna i nämnda tre byar icke förvägras

enahanda hjälp från statens sida, som kommer att lämnas öfriga ägare

och innehafvare af jord inom samma socken till lindrande af deras

skifteskostnader, i synnerhet som behofvet af hjälp i nu förevarande

fall uppenbarligen är lika stort om ej större än i närliggande byar,

hvilka komma att skiftas enligt nu gällande bestämmelser och varda

delaktiga af det utaf Riksdagen år 1909 beslutade statsbidrag. Den

omständighet, att skifte uti ifrågavarande tre byar kommit till stånd

■omedelbart efter afvittringens afsittande och innan från statens sida

hunnit vidtagas de åtgärder, som på grund af ortens säregna naturförhållanden

erfordrades för att behörigen lösa frågan om ordnandet af

den efter afvittringen erforderliga skiftesdelningen, bör icke billigtvis

föranleda, att delägarna i dessa byar skola lämnas utan understöd.

Beträffande beloppet af ifrågavarande bidrag anser jag mig böra

biträda det af landtmäteristyrelsen framställda och af statskontoret tillstyrkta

förslag, att statsbidraget beräknas till 1 krona 33 öre för hvarje

hektar inrösningsjord och 1 krona för hvarje hektar annan mark.

I fråga om de grunder, efter hvilka statsbidraget skulle, frånsedt

dess belopp, komma att utgå, lärer anledning ej föreligga att frångå

departementschefens

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

de principer, som uttalats i Kungl. Maj:ts af Riksdagen år 1909 godkända

förslag med afseende å beviljandet af bidrag till kostnaderna för

ännu ej afskräde laga skiften i Juckasjärvi och Karesuando socknar.

I nu förevarande fall kan visserligen förekomma, att vid tiden

för bidragets utgifvande inträdt ändrade förhållanden beträffande ägandeeller

åborätten inom skifteslagen mot dem, som varit rådande vid afslutandet

af skiftet. Då emellertid tvifvel ej lärer kunna råda därom,

att å vederbörande hemmansdel belöpande bidrag skall tillkomma den,

som vid sistnämnda tidpunkt var delägare i skifteslaget, såvida ej nye

ägaren visar sig vara innehafvare af den förres rätt, torde det ej vara

erforderligt att meddela särskilda bestämmelser rörande bidragets utbetalande

för de fall, då sådana ändringar i ägande- eller besittningsrätten

inträffat.

Sammmfatt- De grunder, efter hvilka statsbidraget skulle komma att utgå,

gZirl. skulle allt8å bHfva:

l:o) att bidraget beräknas efter 1 krona 33 öre för hvarje hektar

inrösningsjord och 1 krona för hvarje hektar annan mark, som ingått

i skiftet, med den inskränkning, som föranledes af bestämmelsen under

3:o) här nedan,

2:o) att bidragssumman fördelas mellan delägarna efter mantal, och

3:o) att bidrag icke utgår till bolag eller sådan enskild ägare eller

innehafvare af i skiftet ingående fastighet, hvilken icke blifvit mantalsskrifven

inom socknen.

Koitnadtberäk• Med ledning af den utredning, landtmäteristyrelsen framlagt i sitt

ning- utlåtande, torde den kostnad för statsverket, som skulle föranledas af

ett bifall till hvad jag sålunda föreslagit, kunna beräknas till omkring

56,000 kronor. Något särskildt anslag för detta ändamål synes emellertid

icke erfordras, enär nu ifrågavarande bidrag i likhet med de af 1909

års Riksdag godkända, lämpligen synas kunna utgå från förslagsanslaget

till skiften och afvittringar. Emellertid lärer Riksdagens tillstånd böra

inhämtas för anslagets användande till dylikt ändamål. Vidare synes

det lämpligt att förfara i öfverensstämmelse med den af statskontoret i

dess utlåtande uttalade mening i detta ämne, eller så, att den vid 1909

års slut å anslaget till skiften och afvittringar befintliga behållning

öfverföres såsom tillgång å anslaget för år 1910, hvarefter det öfverskott,

som vid 1910 års slut kan förefinnas å anslaget, behandlas på

samma sätt som andra öfverskott å förslagsanslag.

Såsom jag vid underdånig föredragning den 14 januari 1910 af

frågan om reglerandet af hufvudtitelns utgifter för år 1911 jämväl erinrat,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 162.

hafva under en följd af år från nu ifrågavarande anslag utgått vissa

belopp såsom aflöningsfyllnad åt afvittringslandtmätare. Frågan om

anslagets användande för sistnämnda ändamål jämväl under följande år

torde jag inom den närmaste tiden få tillfälle anmäla för Kungl. Maj:t.

På grund af hvad jag i ärendet anfört hemställer jag alltså, att

Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

att från anslaget till skiften och afvittringar må under innevarande

år enligt härförut angifna grunder af Kungl. Maj:t anvisas bidrag till

ersättande af kostnaderna för laga skiftena i Parakkavaara, Juuosuando

Masugnsby och Svappavaara.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall; och skulle nådig proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Axel Lekänder.

Departementschefens

slutliga

hemställan.

Bill. till Biksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 122 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1910:81 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till kostnader för vissa laga skiften inom Juckasjärvi socken af Norrbottens län. s. 1 i texten