Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållning slesv är ets utgörande på landet

1910-01-14 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:17, Med förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållning slesv är ets utgörande på landet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition No 17.

1

N:o 17.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållning

slesv är ets utgörande på landet; gifven Stockholms

slott den 14 januari 1910.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad

lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på

landet.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Oskär Nyländer.

é>

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 15 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Moj.ts Nåd. Proposition N:o 17.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse a! 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vägskattön utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:

a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten eller menighet

tillhöriga allmänningsskogar, påföres en vägfyrk för hvarje etthundra

kfönör af taxeringsvärdet,

b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje etthundrafemtio

kronor af taxeringsvärdet,

c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en vägfyrk för

hvarje tvåhundra kronor af taxeringsvärdet, samt

d) att inkomst påföres en vägfyrk för hvarje trettio kronor af

den beskattningsbara andelen däraf,

dock med iakttagande att hvad som icke uppgår till hel vägfyrk

bortfaller.

Vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas för

hvarje kommun af häradsskrifYaren mot ersättning ur vägkassan med

belopp, hvarom särskildt stadgas. De väghållningsskyldiga äge dock,

för det fall, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning

jämlikt 63 § öfverlämnas åt kommunalnämnd eller utsedda förtroendemän,

besluta, att jämväl upprättandet af vägfyrktalslängd må öfverlämnas

åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas,

eller åt utsedda förtroendemän; och skall underrättelse om sådant beslut

årligen före den 20 maj meddelas häradsskrifvaren medelst utdrag af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

vägstämmoprotokollet. Längden skall, därest densamma upprättats af

häradsskrifvaren eller utsedda förtroendemän, senast den 1 december

insändas till kommunalnämnden. Kommunalnämnden låter i kommunens

röstlängd införa vägfyrktalen; hvarefter, och sedan vägfyrktalslängden

på enahanda sätt, som i fråga om granskning och justering första

gången af kommunens röstlängd är föreskrifvet, undergått granskning

och justering, vägfyrktalslängden ofördröjligen skall af kommunalstämmans

ordförande tillställas vägstyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 17.

Utdrag af protokoll öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 novem
-

ber 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

18:o.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet Nyländer:

Uti en den 5 mars 1909 aflåten proposition föreslog Eders Kungl.

Maj:t Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag till lag om

ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet den 23 oktober 1891.

I skrifvelse den 19 maj 1909 har Riksdagen anmält, att Riksdagen,

som i sammanhang med berörda proposition till behandling förehaft ett

af enskild motionär väckt förslag till ändring af nämnda lagrum, för

sin del beslutit, att 59 § i omförmälda lag skulle erhålla viss, i Riksdagens

skrifvelse angifven förändrad lydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj is Nåd. Proposition N:o 17.

Den af Riksdagen vidtagna förändringen i lagrummets lydelse,

sådan denna föreslogs i förberörda proposition, består väsentligen däruti,

att de väghållningsskyldiga skola äga besluta, att upprättandet af vägfyrktalslängd

må öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse

därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän.

I ärendet hafva därefter underdåniga utlåtanden afgifvits af ett

stort antal vägstyrelser, vägstämmor, kronofogdar, häradsskrifvare m. fl.

äfvensom af Eders Kungl. Majrts samtliga befallningshafvande.

Jag hemställer nu, att lagrådets yttrande öfver den af Riksdagen

enligt ifrågavarande skrifvelse antagna lag måtte, för det ändamål § 87

regeringsformen omförmäler, inhämtas genom utdrag af detta protokoll.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

nådigt bifall.

Ur protokollet:

Curt Rohtlieb.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 17.

Utdrag af protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd lördagen den

11 december 1909.

Närvarande:

Justitieråden: Quensel,

friherre MARKS VON AV(JRTEMBERG.

PETRÉN,

Regeringsrådet: Wall.

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 19 maj 1909 hade Riksdagen

tillkännagifvit, att, sedan Kungl. Maj:t genom proposition den 5 mars

1909 föreslagit Riksdagen att antaga propositionen bilagdt förslag till

lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891, Riksdagen i anledning af

propositionen och en inom Riksdagen väckt motion för sin del antagit

lag i ämnet af den lydelse, Riksdagens skrifvelse utvisade.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 26

november 1909, hade Kungl. Maj:t, vid anmälan af Riksdagens skrifvelse,

förordnat, att lagrådets utlåtande skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen

omförmäler, inhämtas öfver det af Riksdagen för dess del antagna

lagförslag.

Kanslisekreteraren grefve x\xel Mörner föredrog lagförslaget, som

finnes bilagdt detta protokoll.

Lagrådet yttrade:

»Enligt det remitterade förslaget skulle de väghållningsskyldiga,

därest de vilja begagna sig af den dem i förslaget tillagda rätt att

öfverlämna upprättandet af vägfyrktalslängd åt kommunalnämnd eller

utsedda förtroendemän, icke behöfva därom underrätta vederbörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

häradsskrifvare, hvilken det eljest skulle åligga att upprätta längden,

tidigare än inom utgången af september månad. Med afseende å de

maktpåliggande och tidsödande arbeten, som i öfrigt åligga häradsskrifvarna

att utföra under årets sista kvartal, synes en sådan bestämmelse,

på sätt också framhållits i flertalet af de öfver förslaget afgifna

yttranden vara ägnad att medföra afsevärda olägenheter. Något vägande

skäl för att till eu så sen tid på året framskjuta tillkännagifvandet af

de väghållningsskyldigas beslut i ämnet bär icke blifvit anfördt och

torde ej heller förefinnas.

Med hänsyn härtill torde det i Riksdagens skrifvelse innefattade

förslaget icke böra upphöjas till lag.

I öfrigt kan mot förslaget anmärkas, att det icke utesluter möjligheten

däraf, att debiteringen af vägskatten komme att för en kommun

verkställas af häradsskrifvaren, under det att upprättandet af vägfyrktalslängden

för samma kommun uppdroges åt kommunalnämnden eller utsedda

förtroendemän, en anordning som uppenbarligen skulle påkalla

nästan samma arbetes utförande af både häradsskrifvaren och kommunalnämnden

eller förtroendemännen.»

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

liungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 17.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

december 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Departementschefen, statsrådet Nyländer anmälde efter gemensam

beredning med cheferna för justitiedepartementet och civildepartementet

Riksdagens den 19 maj 1909 aflåta» skrifvelse i anledning af dels Rungl.

Mai:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i lagen

angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober

1891 dels ock väckt motion om ändrad lydelse af nämnda lagrum,

iämte lagrådets öfver den af Riksdagen enligt nyssberörda skrifvelse

antagna lag inhämtade, den 11 december 1909 afgifna utlåtande.

Efter att hafva redogjort för innehållet i lagrådets utlåtande anförde

departementschefen följande. _ o

Eders Kungl. Maj:ts omförmälda proposition afsåg att bringa bestämmelserna

i förevarande lagrum angående vägfyrktalens införande i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.

kommunernas fyrktalslängder samt vägfyrktalslängdens justering i öfverensstämmelse

med föreskrifterna i ett af Riksdagen år 1907 antaget

förslag till lag om ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862, enligt hvilket förslag fyrktalslängder

för kommunerna ej längre skulle upprättas utan ersättas af röstlängder.

Uti nu ifrågavarande skrifvelse kar Riksdagen anmält, att

Riksdagen ej hade något att erinra mot den genom propositionen föreslagna

lagändring, hvilken också iakttagits i det förslag till lagrummets

lydelse, som Riksdagen för dess del antagit.

Med anledning af ofvanberörda motion insatte emellertid Riksdagen

i sista stycket af förevarande lagrum, efter det styckets första mening,

innehållande föreskrift att »vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser

upprättas för hvarje kommun af häradsskrifvaren mot ersättning

ur vägkassan med belopp, hvarom särskild! stadgas», lämnats oförändrad,

följande: »De väghållningsskyldiga äge dock besluta, att upprättandet

af vägfyrktalslängd må öfverlämnas åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse

därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän; och skall

underrättelse om sådant beslut årligen före den 1 oktober meddelas

häradsskrifvaren medelst utdrag af vägstämmoprotokollet. Längden skall,

därest densamma upprättats af häradsskrifvaren eller utsedda förtroendemän,

senast den 1 december insändas till kommunalnämnden». Såsom

motiv till denna bestämmelse åberopades, dels att liknande medgifvande

redan vore i 63 § väglagen lämnadt beträffande vägskattens debitering,

uppbörd och redovisning, samt dels att dylik frihet för de väghållningsskyldiga

understundom, särskild! ur kostnadssynpunkt, syntes kunna för

dem medföra fördelar.

I afseende å vägfyrktalslängd och vägskatt tillåter jag mig erinra

om följande, nu gällande bestämmelser. Till ledning för vägskattens

bestämmande skola häradsskrifvarna årligen före den 1 juni till vägstyrelsens

ordförande insända summariska förteckningar å taxeringsvärde

och inkomst, som deltager i väghållningsbesväret, upprättade enligt

årets taxeringslängder. Sedan därefter vägstyrelsen uppgjort förslag

till inkomst- och utgiftsstat för väghållningsdistriktet för nästföljande

år, behandlas detta förslag på ordinarie vägstämma i augusti

månad, hvarvid det belopp definitivt bestämmes, som skall uttaxeras

såsom vägskatt. Vägskatten uttaxeras efter vägfyrk, som åsättes de

särskilda beskattningsföremålen enligt regler i 59 § väglagen. Därest

vägskattens uppbörd sker i samband med kronouppbörden, skall vägstyrelsen

för vägskattens debitering, så lort ske kan efter augustivägstämman

och senast före den 1 september till Eders Kungl. Maj:ts beBih.

till Biksd. Prat. 1910■ 1 Samt. 1 Afd. 15 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.

fallningshafvande ingifva uppgift å det belopp, som skall uttaxeras såsom

vägskatt. Därefter verkställer häradsskrifvaren debiteringen, och

vägskatten uppbäres å kronouppbördsstämmorna samma höst. För denna

debitering måste häradsskrifvaren uppenbarligen för hvarje enskild skattskyldig

uträkna dennes vägfyrktal. Förteckningen öfver dessa vägfyrktal

utgör vägfyrktalslängden. Enligt lagen den 20 juni 1905, hvarigenom

59 § väglagen erhållit sin nuvarande lydelse, åligger det under

alla förhållanden häradsskrifvaren att upprätta dylik längd, särskild! för

hvarje kommun, hvilken längd skall senast den 1 december öfversändas

till vederbörande kommunalnämnd för granskning å kommunalstämman

i december, hvarefter den tjänar såsom röstlängd i vägfrågor under

nästföljande år.

Därest vägskatten debiteras och indrifves af kommunalnämnd eller

förtroendemän, verkställa dessa debiteringen på grundval af den från

häradsskrifvaren senast den 1 december erhållna vägfyrktalslängden.

Med anledning af Riksdagens nu ifrågavarande skrifvelse inkom

häradsskrifvaren i Skellefteå fögderi A. F. Burman till Eders Kungl.

Maj:t med en skrift, däri han af närmare angifna skäl anhöll, att Eders

Kungl. Maj:t måtte vägra sanktion å Riksdagens ifrågavarande beslut.

Genom särskilda remisser anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts samtliga

befallningshafvande att lämna de väghållningsskyldiga och andra

vederbörande tillfälle att yttra sig med anledning af den i Riksdagens

skrifvelse gjorda framställning rörande ändring i sättet för upprättande

af vägfyrktalslängd samt därefter inkomma med de afgifna yttrandena

och eget utlåtande. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande hafva med

egna utlåtanden öfverlämnat yttranden i ämnet af 59 vägstyrelser, 209

vägstämmor, 2 kommunalstämmor, 4 länsmän, 29 kronofogdar och 78

häradsskrifvare. Därjämte har Sveriges häradsskrifvarförening till mig

ingifvit särskild framställning.

Den i Riksdagens beslut innefattade lagändringen tillstyrkes eller

har lämnats utan erinran i yttranden från 42 vägstyrelser, 164 vägstämmor,

2 kommunalstämmor, 2 länsmän, 20 kronofogdar, 2 häradsskrifvare

och 5 befallningshafvande. Med några få undantag innehålla

dessa yttranden icke någon motivering eller utveckling af frågan utan

endast ett enkelt tillstyrkande. Vissa vägstyrelser och vägstämmor

framhålla, att för deras egen del de funnit det nuvarande systemet tillfredsställande,

men att, då förslaget möjligen annorstädes kunde medföra

fördelar, de biträdde detsamma, helst de själfva skulle fortfarande

behålla frihet att kunna anlita häradsskrifvaren. I andra yttranden anföres

emellertid, att det föreslagna sättet motsvarade länge hysta önsk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition No 17.

ningar i orterna, att det borde kunna blifva billigare än det nuvarande

samt att det syntes bättre öfverensstämma med grundsatsen om de väghållningsskyldigas

själfstyrelse. Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Örebro län framhåller såsom skäl för förändringen dels att vägskattens

debitering och uppbörd redan nu kan ske genom kommunalnämd eller

förtroendemän, dels att kommunalnämnden länge handhaft fyrktalssättning

samt debitering och uppbörd inom landsbygdskommunen, och dels

att debitering och uppbörd af den kyrkliga församlingens afgifter till

prästerskapet sker genom förtroendemän. De öfriga länsstyrelser, som

tillstyrka förslaget, äro Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala,

Kalmar, Gäfleborgs och Västernorrlands län.

Den föreslagna förändringen, åtminstone i den form den erhållit

i Riksdagens beslut, har däremot afstyrkts af 17 vägstyrelser, 45 vägstammor,

2 länsmän, 9 kronofogdar, 76 häradsskrifvare och 19 befallningshafvande.

Af dessa hafva emellertid endast 15 vägstyrelser, 43

vägstämmor, 2 länsman, 3 kronofogdar, 25 häradsskrifvare och 6 befallningshafvande

i princip afstyrkt förändringen, under det att de återstående

ansett, att förslaget bör undergå vissa jämkningar förnämligast

i fråga om den tid, inom hvilken underrättelse om de väghållningsskyldigas

beslut angående sättet för vägfyrktalslängdens upprättande

skall meddelas häradsskrifvaren. Äfven många bland dem, som principiellt

. afstyrkt förslaget, hafva eventuellt yrkat, att, därest lika fullt

förändringen i princip antages, sagda tidpunkt måtte framflyttas.

Häradsskrifvarföreningen har i sin skrifvelse icke direkt motsatt sig själfva

förändringen, men yrkat jämkning i sagda tidpunkt.

Från deras sida, som principiellt motsatt sig förändringen, har

såsom skäl härtill anförts hufvudsakligen följande. Den viktigaste synpunkten,

ur hvilken föreliggande fråga borde bedömas, vore, att vägfyrktalslängderna

blefve riktiga. Detta mål vinnes säkrast, om längderna

upprättades af häradsskrifvaren, hvilken hade mycket stor vana

vid arbeten af detta slag samt handlade under tjänstemannaansvar.

Innan det år 1905 bestämdes, att vägfyrktalslängderna skulle upprättas

af häradsskrifvaren, hade dessa längder flerstädes upprättats af kommunalnämnderna,

men då hade mycket ofta det enligt de olika socknarnas

längder sammanräknade vägfyrktalet icke stämt med distriktets hela

verkliga vägfyrktal. Den ordentlighet vid längdernas upprättande,

hvarvid man nu blifvit van, uppvägde fullkomligt eventuella lindringar

i kostnaderna. Det vore för öfrigt icke troligt, att kostnaderna skulle

bli billigare än den obetydliga ersättning, som nu utginge till häradsskrifvaren.

Förtroendemän, hvilka icke hade tillgång till taxerings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 17.

längderna, måste för vägfyrktalslängdernas upprättande lösa afskrift af

taxeringslängderna, hvilket skulle vålla utgift för vägkassan. Det skulle

säkerligen flerstädes, särskildt i distrikt, som omfattade ett flertal smärre

kommuner, blifva svårt att finna lämpliga och väl kvalificerade personer

för längdernas upprättande och för vägstyrelsen skulle det blifva svårt

att därvid hafva att göra med ett stort antal personer. Af några

häradsskrifvare framhålles, att det vore orätt att sätta häradsskrifvarnas

af arbete hårdt betungade tjänstemannakår i den svåra ställning att ej

på förhand kunna planera och beräkna sitt arbete. Det syntes därför

vara rättast att antingen fullständigt befria häradsskrifvarna från skyldigheten

att upprätta vägfyrktalslängder, så att det finge bero på enskild

öfverenskommelse, om de kunde och ville åtaga sig att upprätta

dylika längder, eller ock att, om skyldigheten för dem att upprätta

längderna skulle kvarstå, den liksom nu måtte motsvaras af skyldighet för

de väghållningsskyldiga att mottaga och lösa längderna. Särskildt framhålles,

att det funnes fall, då vid vägfyrktalslängds upprättande fordrades

tillgång till flera socknars eller hela distriktets taxeringslängder,

nämligen om eu person inom flera kommuner inom distriktet ägde

fastigheter, som tillsammans men icke hvar för sig uppginge till 800

kronors taxeringsvärde, eller inkomst, som sammanlagdt men icke i

någon särskild kommun uppginge till 1,000 kronor. Sådan tillgång till

öfriga taxeringslängder ägde icke någon annan än häradsskrifvaren. I

flera yttranden framhålles, att då arbetet med vägfyrktalslängdens upprättande

och vägskattens debitering väsentligen vore detsamma, enär debiteringen

grundade sig på de uträknade vägfyrktalen, det hvarken ur

sparsamhetssynpunkt eller eljest vore lämpligt, att dessa arbeten utfördes

af olika personer, och föreslås, att de väghållningsskyldiga blott

i det fall skola äga frihet aft låta längden upprättas af kommunalnämnd

eller förtroendemän, att dessa äfven debitera vägskatten. Eljest kunde

det inträffa, att häradsskrifvaren, hvilken, då han handlade under tjänstemannaansvar,

icke kunde utan granskning godkänna såsom grundval

för debiteringen en af kommunalnämnd eller förtroendemän upprättad

vägfyrktalslängd, måste själf direkt från taxeringslängderna uträkna

vägfyrktalen och alltså utföra nästan samma arbete, hvarvid han kanske

finge andra siffror, än som upptagits i sagda vägfyrktalslängd. — De

befallningshafvande, som afstyrkt förslaget i dess helhet, äro Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands, Kronobergs, Skaraborgs,

Västmanlands, Jämtlands och Västerbottens län.

Såsom förut nämnts, har i ett stort antal af de afgifna yttrandena

hemställts om ändring i den tid, den 1 oktober, inom hvilken enligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Riksdagens beslut underrättelse skall meddelas häradsskrifvaren, därest

de väghållningsskyldiga vilja hafva vägfyrktalslängden upprättad annorledes

än genom hans försorg. Dylik hemställan har gjorts såväl af

sådana, livilka eljest ej gjort invändning mot förslaget, som af sådana,

hvilka motsatt sig förslagets princip, men eventuellt hemställt om tidsändring.

Inalles har dylik hemställan gjorts af 2 vägstyrelser, 2 vägstämmor,

5 kronofogdar, 72 häradsskrifvare och 15 befallningshafvande

samt därjämte af häradsskrifvarföreningen. Af dem, som i stället föreslagit

viss annan tid och ej blott inskränkt sig till att uttala, att underrättelsen

borde lämnas »tidigare på året», har det vida öfvervägande

antalet förordat den 20 maj eller den 1 juni. Andra hafva föreslagit

den 15 juni, den 1 juli, den 1 augusti eller den 1 september. För

bedömande af de föreslagna tidsbestämmelsernas lämplighet torde jag

få erinra om följande omständigheter.

Enligt gällande bevillningsförordning skola taxeringsnämndernas

arbeten vara afslutade senast den 15 maj, hvarefter de upprättade

taxeringslängderna skola senast inom fem dagar eller alltså senast

den 20 maj öfverlämnas till häradsskrifvaren. Det åligger denne

att ofördröjligen uträkna och i taxeringslängderna införa de bevillningsafgifter,

som på grund af taxeringsnämndernas beslut skola påföras,

samt summera längderna, hvarefter dessa längder skola före den 20

juni insändas till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande och inom

sistnämnda tid jämväl afskrifter af längderna, i hvad de angå hvarje

särskild landskommun, tillställas komnxunalstämmornas ordförande.

Pröfningsnämndernas sammanträden skola vara afslutade senast den 10

augusti och inom tre veckor efter pröfningsnämnds sista sammanträde

skola taxeringslängderna med tillhörande handlingar öfversändas till

häradsskrifvaren för debiteringens verkställande. Senast den 8 september

skall häradsskrifvaren tillställa vederbörande kommunalstämmors

ordförande afskrift af de hos pröfningsnämnden förda*längderna, i livad

de angå hvarje särskild kommun på landet. Efter landstingens sammanträden

erhålla häradsskrifvarna underrättelse om hvad, som skall

uttaxeras såsom landstingsskatt eller bidrag till skjutsentreprenader.

Debitering af de utskylder och afgifter, som skola upptagas å kronodebetsedlarna,

verkställes af häradsskrifvaren, och skola dessa debetsedlar

vara färdiga så tidigt, att ''Ide senast 10 dagar före uppbördsstämmas

början kunna tillhandahållas de skattskyldiga. Uppbördsstämmor

förrättas under tiden 1 november—15 december. Häradsskrifvaren

skall äfven 6 dagar före uppbördsstämmas hållande ingifva

uppbördsbok till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition No 17.

Mantalsskrifning, hvilken på landet förrättas af häradsskrifvaren,

äger rum årligen mellan den 15 november och årets slut.

Skälen för en ändring i den uti Riksdagens beslut bestämda tid

för underrättelsen till häradsskrifvarna finnas utförligast angifna i häradsskrifvarföreningens

omförmälda skrift, hvari anföres följande. Om

häradsskrifvaren finge underrättelsen omedelbart före den 1 oktober,

samt längderna skulle vara ingifna till kommunalnämnderna senast den

1 december, vore uppenbarligen tiden däremellan för kort. Omkring

den 1 september erhölle häradsskrifvarna taxeringslängderna, hvarefter

debitering af bevillningen och därpå grundade utskylder vidtoge. Först

i slutet af september erhölles underrättelse om det belopp, som skulle

uttaxeras såsom landstingsskatt och skjutsentreprenadbidrag, hvarefter

tiden vore strängt upptagen med dessa debiteringars verkställande,

uppbördsbokens summerande samt debetsedlarnas utskrifvande och

kollationerande. Dessutom skulle mantalsskrifningarna påbörjas under

senare hälften af november. Till vägfyrktalslängdernas upprättande,

hvilket arbete i medelstora fögderier toge en tid af 6 å 8 veckor, funnes

under tiden 1 september—1 december sålunda icke tillfälle, utan

måste detta arbete vara förut verkställdt, så att endast längdernas komplettering

med vägfyrktalet och deras summering återstod e att nu utföras.

På grund häraf ansåge föreningen, att den tid, inom hvilken uppdrag

att upprätta vägfyrktalslängd skulle meddelas häradsskrifvaren, borde

bestämmas till den 20 maj eller den tid, då taxeringslängderna blefve

för honom tillgängliga. Under den månad, som han därefter hade tillgång

till taxeringslängderna, skulle det, om ock med yttersta ansträngning

blifva möjligt att »tillskrifva» vägfvrktalslängderna, som sedermera

efter taxeringslängdernas återkomst från pröfningsnämnden kunde kompletteras.

Verkställandet af något arbete med vägfyrktalslängderna

under tiden 20 juni — slutet af augusti omöjliggjordes uppenbarligen

genom bristande tillgång till taxeringslängderna. Lika litet läte det

tänka sig att därefter vidtaga annan åtgärd med längderna än deras

komplettering med vägfyrktal och summering. Det syntes därjämte

icke i något afseende kunna innebära olägenhet för vägstämman att

vare sig vid dess ordinarie sammanträde under augusti månad året

förut eller på något extra sammanträde före midten af maj månad

samma år behandla frågan, hvilken fråga för öfrigt borde kunna afgöras

för flera år på en gång eller ock öfverlämnas till vägstyrelsens

afgörande. Tiden borde alltså bestämmas till senast den 20 maj.

De nu anförda skälen åberopas i hufvudsak uti alla de utlåtanden,

som påyrka, att tiden bestämmes till senast den 20 maj eller den, 1

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

juni. Från några häradsskrifvare framhålles eftertryckligt, att det vore

en alldeles omöjlig fordran att begära, att längden skulle upprättas

under höstmånaderna, och att detta aldrig skulle kunna efterlefvas. I

Burmans förut omförmälda skrift framhåller denne, att i Skellefteå fögderi

med 60,000 invånare upptoge vägfyrktalslängdens upprättande en

persons hela arbetskraft under nära två månader. Att utföra detta

under oktober och november, då häradsskrifvare)! jämte 2 å 3 biträden

under oktober och halfva november hade full sysselsättning med debitering

och utskrifning af 17,000 debetsedlar samt under senare hälften

af november vore stadd på mantalsskrifningsresor, voro absolut omöjligt.

Häradsskrifvarna, som redan vore hårdt betungade med arbete

och hvilkas arbetsbörda genom vallängdernas upprättande komme att

ytterligare ökas, skulle föröfrigt vid bifall till Riksdagens nu ifrågavarande

beslut försättas i ett sådant osäkerhetstillstånd, att de icke

kunde i tid veta, hvilket arbete som skulle åligga dem, och anskaffa

därtill kvalificerad! arbetsbiträde. Vägfyrktalslängden upprättades nämligen

icke af hvilket skrifbiträde som helst, utan därtill erfordrades vid

dylikt arbete mera erfarna personer, hvilka icke lätt kunde i hast erhållas.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands, Östergötlands,

Jönköpings, Hallands, Ålfsborgs, Värmlands och Kopparbergs

län förorda såsom tidsbestämmelse den 20 maj, hvarjämte befallningshafvandena

i Stockholms och Malmöhus län förorda den 1 juni. Befallningshafvandena

i Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens

län förorda den 1 juli, under framhållande, att häradsskrifvarna

behöfde längre tid för ifrågavarande arbetes utförande, än förslaget medgåfve

dem, men utan angifvande af något skäl, hvarför just den af dessa

befallningshafvande föreslagna tidpunkten skulle vara lämplig. Befallningshafvandena

i Blekinge och Norrbottens län föreslå den 1 september,

enär de utgå från antagande, att beslut i ämnet skulle fattas å vägstämman

i augusti.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jämtlands län, som i

princip afstyrkt förslaget, har emellertid ansett de af häradsskrifvarna i

länet anförda betänkligheterna i afseende å tidsbestämmelsen vara öfverdrifna

och att, då häradsskrifvarna numera vore befriade från uppbördsresorna,

de borde kunna hinna i tid upprätta längderna, äfven om de

ej erhölle underrättelse förrän omedelbart före den 1 oktober.

Med hänsyn till de erinringar, som i eu mängd af de afgifna

yttrandena samt af lagrådet framställts mot den uti Riksdagens nu

ifrågavarande förslag innefattade tidsbestämmelse för underrättelses med
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

delande åt häradsskrifvarna angående sättet för vägfyrktalslangdens

upprättande, kan jag icke tillstyrka, att det af Riksdagen för dess del

med anledning af omförmälda motion antagna forslaget till lydelse af

59 § väglagen må upphöjas till lag. Under sådana förhållanden finner

iao- mig äfven förhindrad att tillstyrka, att de af Eders Kung! Maj:t

nti förberörda proposition föreslagna och af Riksdagen gillade ändringar l

samma lagrum nu fastställas, ehuruväl desamma icke aga något inre

sammanhang med de af Riksdagen på grund af motionen föreslagna

ändringarna samt genom lagen den 26 maj 1909 de andrmgai l orordninnen

om kommunalstyrelse på landet blifvit fastställa, som utgjorde

förutsättning för Eders Kungl. Maj:ts förberörda proposition.

Jag hemställer alltså, att Riksdagens beslut, att 59 § i lagen

angående väghållningsbesvärets utgörande på landet skall erhålla den i

Riksdagens ifrågavarande skrifvelse angifua lydelse, icke ma af Eders

Kungl. Maj:t godkännas.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

bifalla.

Departementschefen fortsatte härefter: ..

Ehuru jag sålunda icke kunnat tillstyrka godkännande åt Riksdagens

ifrågavarande förslag, finner jag den däruti uttryckta principen

beaktansvärd. De invändningar, som framställts mot sjalfva denna

princip, synas mig icke vara af afgörande betydelse, helst som de

väghållningsskyldiga ju fortfarande böra äga frihet, att därest de sa

önska, anlita häradsskrifvaren för vägfyrktalslängdernas upprättande,

och man väl får antaga, att detta kommer att ske i de fall, da oriktighet

i längderna eller afsevärda olägenheter i andra hanseenden eljest

kunde befaras. , ,.c

Det synes emellertid, såsom i flera af de afgifna yttrandena äfvensom

af lagrådet framhållits, vara föga lämpligt, om häradssyn!varen

skulle kunna åläggas att debitera vägskatten, äfven _ da vagfyrktalslängden

icke upprättas af honom. Därför bör enligt mm asikt befogenheten

för de väghållningsskyldiga att öfverlämna vägfyrktalslangdens

upprättande åt kommunalnämnd eller förtroendeman uttryckligen begränsas

till det fall, att jämväl debitering, uppbörd och redovisning åt

vägskatten ske genom dylika organ. Möjligheten att luta haradssknfvaien

upprätta vägfyrktalslängden äfven i sistnämnda fall synes, såsom jag

nyss antydt, böra bibehållas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

I afseende på tidpunkten, då underrättelse skall hafva meddelats

häradsskrifvaren, att vägfyrktalslängd icke behöfver af honom upprättas,

finner jag det af den i ärendet förebragta utredningen framgå, att densamma

icke bör sättas senare än den 20 maj, vid hvilken tid häradsskrifvaren

är i tillfälle att börja arbetet med taxeringslängderna. Att

före den 20 maj lämna dylik underrättelse bör från de väghållningsskyldigas

sida ej kunna möta någon svårighet, enär beslut i ämnet lämpligen

kunnat fattas å ordinarie vägstämma. i augusti nästföregående år

eller ock å extra vägstämma. Det bör ej heller möta hinder att, såsom

äfven föreslagits, de väghållniugsskyldiga öfverlåta åt vägstyrelsen att

besluta i frågan, och bör då underrättelsen till häradsskrifvaren ske

genom utdrag af såväl vägstämmans som vägstyrelsens protokoll. För

att förebygga oreda och misstag synes lämpligast, att underrättelse skall

lämnas årligen.

Då jag sålunda ansett, att såsom förutsättning för befogenheten

att öfverlåta vägfyrktalslängdens upprättande åt annan än häradsskrifvaren

bör uppställas, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning sker

genom kommunalnämnd eller förtroendemän, följer häraf, dels att vägstämmans

beslut äfven i sistnämnda fråga måste fattas före den 20 maj,

och dels att underrättelse till häradsskrifvaren, att vägfyrktalslängden icke

skall af honom upprättas, äfven innefattar, att han ej heller skall debitera

vägskatten. Därest sådan underrättelse uteblir, är han skyldig att

upprätta vägfyrktalslängden, men beträffande debiteringen är därigenom

ingenting afgjordt. För underrättelse, huruvida lian ''skall verkställa

debiteringen, tinnes för närvarande icke någon tidpunkt bestämd i vidare

mån, än att vägstyrelsen skall före 1 september till Eders Kungl. Maj tis

befallningshafvande ingifva uppgift å det belopp, hvilket skall uttaxeras

såsom vägskatt. Då emellertid ett beslut i debiteringsfrågan utgör

förutsättning för beslutet angående vägfyrktalslängdens upprättande,

synes i allmänhet hinder icke böra möta för att före den 20 maj lämna

häradsskrifvaren underrättelse äfven angående debiteringen. Det låter

likväl tänka sig, att de väghållningsskyldiga äro ense om, att längden

i hvarje fall skall upprättas af häradsskrifvaren, men först efter den 20

maj fatta beslut angående debiteringssättet. Någon särskild föreskrift

angående tid för anmälan angående debiteringen, hvilken föreskrift

skulle hafva sin plats i 63 §, synes därför icke böra meddelas utöfver

hvad lagen redan nu innehåller.

I enlighet med hvad jag nu anfört har jag låtit inom jordbruksdepartementet

upprätta förslag till lag om ändrad lydelse af 59 § i

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet, hvilket jag

nu anhåller att få underställa Eders Kungl. Maj:ts pröfning.

Föredraganden uppläste härefter lagförslaget, hvilket skulle såsom

bilaga fogas vid detta protokoll, samt hemställde, att lagrådets utlåtande

öfver förslaget måtte, för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål,

genom utdrag af protokollet inhämtas.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall.

Ur protokollet:

Curt Rohtlieb.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

19

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse åt 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet.

Härigenom förordnas, att 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vägskatten utgår efter vägfyrk med iakttagande däraf:

a) att jordbruksfastighet, med undantag af staten eller menighet

tillhöriga allmänningsskogar, påföres en vägfyrk för hvarje etthundra

kronor af taxeringsvärdet,

b) att dessa skogar påföres en vägfyrk för hvarje etthundrafemtio

kronor af taxeringsvärdet,

c) att frälseränta samt annan fastighet påföres en vägfyrk för

hvarje tvåhundra kronor af taxeringsvärdet, samt

d) att inkomst påföres en vägfyrk för hvarje trettio kronor af

den beskattningsbara andelen däraf,

dock med iakttagande att hvad som icke uppgår till hel vägfyrk

bortfaller.

Vägfyrktalslängd i enlighet med dessa bestämmelser upprättas

för hvarje kommun af liäradsskrifvaren mot ersättning ur vägkassan

med belopp, hvarom särskildt stadgas. De väghållningsskyldiga ägc

dock, för det fall, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning

jämlikt 63 § öfverlämnas åt kommunalnämnd eller utsedda förtroendemän,

besluta, att jämväl upprättandet af vägfyrktalslängd må öfverlämnas

åt kommunalnämnd, därest öfverenskommelse därom träffas, eller

åt utsedda förtroendemän; och skall underrättelse om sådant beslut

årligen före den 20 maj meddelas liäradsskrifvaren medelst utdrag af väg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.

stämmoprotokollet. Längden skall, därest densamma upprättats af häradsskrifvaren

eller utsedda förtroendemän, senast den 1 december insändas

till kommunalnämnden. Kommunalnämnden låter i kommunens röstlängd

införa vägfyrktalen; hvarefter, och sedan vägfyrktalslängden på enahanda

sätt, som i fråga om granskning och justering första gången af

kommunens röstlängd är föreskrifvet, undergått granskning och justering,

vägfyrktalslängden ofördröjligen skall af kommunalstämmans ordförande

tillställas vägstyrelsen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

21

Utdrag af protokollet, hållet i Kungl. May.ts lagråd torsdagen den

13 januari 1910.

Närvarande:

Justitieråden: Quensel,

friherre Marks VON WtiRTEMBERG,

Petrén,

Regeringsrådet Wall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 23

december 1909, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omföimiäler, inhämtas

öfver ett inom jordbruksdepartementet upprättadt förslag till lag om

ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet.

Förslaget, som finnes bilagdt detta protokoll, föredrogs af kanslisekreteraren

grefve Axel Mörner.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 17.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14

januari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Nyländer anmälde efter gemensam

beredning med cheferna för justitie- och civildepartementen lagrådets

genom utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden den 23 december

nästlidna år inhämtade utlåtande öfver upprättadt förslag till lag om

ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet; och hemställde föredraganden, att förslaget, som af lagrådet

lämnats utan anmärkning, måtte genom nådig proposition föreläggas

Riksdagen till antagande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 17.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall och förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle

till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Hjalmar Almgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:45 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj.ts proposition till Riksdagen om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående våghållningsbesvärets utgörande på s. 8 i texten
  2. JoU 1910:10 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen om ändrad lydelse af 59 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet. s. 29 i texten