Angående öfverlåtelse till Kalmar stad af vissa delar af den för högre allmänna läroverket därstädes använda fastighet m. rn
1910-04-15 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1910:194, Angående öfverlåtelse till Kalmar stad af vissa delar af den för högre allmänna läroverket därstädes använda fastighet m. rn
Dokumentets text
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 194.
1
Nr 194.
Kungl. Ma,j:ts nådiga proposition till Riksdagen angående öfverlåtelse
till Kalmar stad af vissa delar af den för högre
allmänna läroverket därstädes använda fastighet m. rn.;
gifven Stockholms slott den 15 april 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen medgifva,
att den del af den för högre allmänna läroverket i Kalmar nu använda
och af tomterna n:ris 328, 329, 330, 331, 332, 333 och 334 samt halfva
tomten n:r 335 i norra kvarteret af stadsdelen Kvarnholmen bestående fastigheten,
hvilken icke redan tillhör Kalmar stad, må med äganderätt öfverlåtas
till staden under villkor att staden dessförinnan till domkapitlet i
Kalmar aflämnar skriftlig förbindelse att enligt ritning, hvilken blifvit i
vederbörlig ordning fastställd, inom tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes,
uppföra ny byggnad för högre allmänna läroverket i Kalmar äfvensom att
för framtiden tillhandahålla fullgodt läroverkshus med gymnastiksal och
lekplan samt bostad eller i behörig ordning bestämd hyresersättning åt
rektor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
P. E. Lindström.
Bih. till Rikscl. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 146 Höft. (Nr 194).
1
2
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 194.
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 15 april 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Härefter anförde statsrådet Lindström:
»I en till Kungl. Maj:t ställd ansökning, som jämte tillhörande handlingar
och vederbörande magistrats underdåniga yttrande blifvit af Kungl.
Maj:ts befallningshafvande i Kalmar län med underdånigt utlåtande den
28 december 1908 till Kungl. Maj:t öfverlämnad, hafva stadsfullmäktige i
Kalmar, jämlikt beslut vid sammanträde den 27 november 1908, i underdånighet
anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att den
fastighet, som nu innehafves af högre allmänna läroverket i Kalmar och
utgöres af tomterna n:ris 328, 329, 330, 331, 332, 333 och 334 samt halfva
tomten n:r 335 i norra kvarteret af stadsdelen Kvarnholmen, måtte jämte
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
därå uppförda byggnader med äganderätt öfverlåtas till Kalmar stad under
villkor att stadsfullmäktige inom tio år från det Kungl. Maj:ts nådiga
beslut i ärendet meddelats låtit på lämplig och tillräckligt rymlig plats
till förmån för nämnda läroverk uppföra nytt läroverkshus jämte därtill
hörande byggnader i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den underdåniga
ansökningen bifogade, af professorn Erik Julius Lallerstedt uppgjorda ritningar
äfvensom öfverlämnat det nya läroverkshuset med tillhörande byggnader
och tomt i färdigt skick till läroverkets disposition.
Ur handlingarna i detta ärende torde jag få meddela följande.
I skrifvelse till stadsfullmäktige i Kalmar den 10 december 1907 har
drätselkammaren därstädes anfört, bland annat: Sedan drätselkammaren
anmodats att afgifva yttrande öfver en af rektor vid högre allmänna läroverket
i Kalmar gjord framställning om, förutom annat, beredande af nya
lokaler för läroverket, hade drätselkammaren, i anledning af sedermera
erhållet uppdrag, anmodat Lallerstedt att dels uppgöra förslag till nybyggnad
för läroverket å tomt, som kunde finnas lämplig, och dels granska
af vederbörande stadsarkitekt och arkitekten S. Rosman upprättadt förslag
till om- och tillbyggnad å nuvarande läroverkstomten. Härefter hade
Lallerstedt, som vid besök i staden uttalat, att de enda platser, hvilka
borde ifrågasättas för ny byggnad, vore Fredriksskans och en vid norra
sidan af Kvarnholmen befintlig utfyllning, till drätselkammaren aflämnat
särskilda förslag till nybyggnad å nuvarande läroverkstomten, å Fredriksskans
och å utfyllningen. I afseende å förslaget till om- och tillbyggnad
å gamla tomten vore att märka, att kostnaden skulle kunna betydligt nedbringas,
om endast sådana förbättringar vidtoges vid de gamla byggnaderna,
att de blefve försatta i fullt användbart skick, men huru stor nedsättning
i kostnadssumman därigenom skulle vinnas, därom syntes drätselkammaren
för det dåvarande icke böra yttra sig, då drätselkammaren icke haft
i uppdrag att därom förebringa utredning. Om förslaget att uppföra nybyggnad
å ny tomt skulle blifva bifallet, måste det förutsättas, att hela
den gamla fastigheten öfverlämnades till staden med full äganderätt, på
det att åtminstone någon, om ock ringa ersättning måtte beredas staden
för de stora utgifter, som blefve nödvändiga. Vidare ville drätselkammaren
påpeka att staden, i saknad af medel att bekosta vare sig om- och
tillbyggnad eller nybyggnad, måste, om sådant företag blefve beslutadt,
upptaga nya lån, hvilka skulle blifva för stadens ekonomi betungande.
Af drätselkammarens skrifvelse bifogade kostnadsförslag inhämtas, att
de fyra alternativt ifrågasatta byggnadsföretagen beräknats draga följande
kostnader, nämligen: om- och tillbyggnad af gamla läroverkshuset 397,900
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
kronor, nybyggnad å nuvarande läroverkstomten 472,000 kronor, nybyggnad
å Fredriksskans 584,000 kronor och nybyggnad å utfyllningen 638,000
kronor.
Vid drätselkammarens skrifvelse hade vidare fogats, utom andra handlingar,
utdrag af protokoll, hållet vid läroverkskollegiets i Kalmar sammanträden
den 8 och den 11 juni 1907, hvilket protokollsutdrag utvisade, att
kollegiet enhälligt gjort det uttalande, att såväl om- som nybyggnadsförslagen
å gamla tomten måste, såsom icke erbjudande tillräckligt utrymme,
afgjordt utdömas, samt att kollegiet af de båda återstående förslagen
i första hand förordade Fredriksskansförslaget, under det utfyllningsförslaget
måste betecknas såsom visserligen mindre tilltalande än det
förra men likväl användbart.
Drätselkammarens skrifvelse behandlades vid stadsfullmäktiges sammanträde
den 31 januari 1908; och tillsatte stadsfullmäktige därvid en kommitté
med uppdrag att afgifva utlåtande öfver drätselkammarens betänkande
i ärendet och de föreliggande fyra alternativa förslagen till nybyggnad
eller om- och tillbyggnad, äfvensom det yttrande i öfrigt, hvartill
kommittén kunde finna anledning.
Denna kommitté afgaf den 17 juni 1908 sitt betänkande; och har
kommittén därvid, enligt uppgift efter undersökningar i domkapitlets, läroverkets
och rådstufvurättens i Kalmar arkiv, meddelat följande utredning
i fråga om äganderätten till den af läroverket innehafda fastigheten.
Fastigheten utgjordes af tomterna n:ris 328, 329, 330, 331, 332, 333
och 334 samt halfva tomten n:r 335 uti norra kvarteret af stadsdelen
Kvarnholmen.
Konung Karl XI hade år 1693 anslagit en summa af 2,000 daler
silfvermynt för åstadkommande i Kalmar af ett »gymnasii- och scbolålhus».
För detta ändamål hade af domkapitlet inköpts tomterna n:ris 331
och 332 med ett därå uppfördt, änkebiskopinnan Wallerius tillhörigt stenhus,
hvilket inredts till skollokal. Detta hus hade nedbrunnit den 11
augusti 1800. Några åtkomsthandlingar rörande dessa tomter hade kommittén
icke lyckats finna, men det torde kunna antagas, att båda dessa
tomter tillhörde statsverket.
Den 31 mars 1800 hade af rådstufvurätten första uppbudet till fasta
beviljats »kungl. gymnasii- och scholse-cassan» i Kalmar å gård och tomt
under n:r 333 vid Östra Sjögatan i stadens norra kvarter. Denna vid
torget invid läroverkshuset belägna fastighet, den s. k. Möllerska gården,
hade domkapitlet några månader före branden inköpt från handelsmannen
Carl Gust. Sahlstéen och framlidna borgmästarinnan Möllers arfvingar,
hvarvid medlen tagits ur »gymnasii- och scholse-cassan».
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
5
Den 16 oktober 1809 hade af rådstufvurätten för »gymnasii- och
scholse-cassan» första uppbudet till fasta meddelats å tomten n:r 334 och
norra halfva tomten n:r 335 vid Ostra Sjögatan. Denna den s. k. Pfannenstillska
gården hade af domkapitlet inköpts, hvarvid medlen tagits ur
nämnda kassa.
För att bereda denna läroverkets byggnadskassa nödiga inkomster
hade utomordentliga åtgärder vidtagits. Så hade Kungl. Maj:t på domkapitlets
framställning genom nådigt bref den 21 december 1802 medgifvit,
att byggnadskassan finge uppbära ett års behållen inkomst af inom
stiftet lediga pastorat i de fall, då »den aflidne pastorns efterlämnade
stärbhus ej blifver i behof att undfå dubbelt nådår», och i skolordningen
den 16 december 1820 hade intagits en för hela riket gällande föreskrift,
att dylika s. k. kadukmedel skulle upptagas »efter den ecklesiastike tjänsteman,
som dör eller afgår utan att efterlämna änka eller omyndiga barn,
hvilka lagligen kunde få nådår». Vidare hade Kungl. Maj:t, på därom af
domkapitlet gjord hemställan, genom nådigt bref den 19 april 1803 medgift,
att den donation af 63 tunnor kronotiondespannmål, som blifvit kyrkoherden
i Högsby pastorat tillslagen, skulle efter dåvarande kyrkoherdens
afgång och nådårstidens slut få under tio år användas till den nya gymnasie-
och skolbyggnaden. I anseende till innehafvarens först år 1827
inträffade frånfälle hade denna inkomst icke börjat inflyta förrän från den
1 maj 1829. Efter de tio årens utgång syntes denna förmån hafva blifvit
förnyad på ytterligare tio år. Åtminstone framginge af räkenskapsböckerna,
att byggnadskassan uppburit denna inkomst under tjugu år. Stiftsprästerskapets
löningsmedel hade således varit de förnämsta inkomstkällor, ur
hvilka läroverkets byggnadskassas medel influtit. Därjämte hade Kungl.
Maj:t genom nådigt bref den 3 augusti 1810 medgifvit, att en kollekt till
förmån för gymnasii- och skolhusbyggnaden finge i kyrkorna öfver hela
riket upptagas. Denna kollekt hade uppgått till 646 rdr 43 sk. 6 rst.
banko.
Äfven Kalmar stad hade ålagts att i någon mån bidraga till det nya
gymnasii- och skolhuset, som uppförts under åren 1833—1835 och invigts
den 1 december 1835. Genom kungl. resolution den 15 november 1834
hade nämligen staden förklarats skyldig »att deltaga i kostnaden för det
nya gymnasii- och skolhusets byggnad samt underhåll, till så stor andel
af det hela, som efter vederbörandes bepröfvande, därest godvillig öfverenskommelse
icke träffades, kan belöpa på de tvenne afdelningar, hvaraf
apologistskola^ enligt nu gällande stat, består». Domkapitlet och staden
hade sedan öfverenskommit, att staden skulle till byggnadskassan betala
200 rdr banko årligen under 10 år, men vara befriad från framtida
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.
bidrag till läroverkshusets underhåll. I detta sammanhang borde omnämnas,
att genom kungl. cirkuläret den 6 juli 1849 apologistskolorna indragits
och ersatts genom den då inrättade reallinjen.
Den 26 oktober 1857 hade för Kalmar domkapitel utfärdats fastebref
å hus och tomt n:r 330 vid Norra Långgatan. Den 13 februari samma
år hade nämligen Kungl. Maj:t gifvit domkapitlet tillstånd att inköpa
den s. k. Löfgrenska gården n:r 330 till ett pris af 4,000 rdr rmt
och att taga medlen härtill ur byggnadskassan, »börande dock, innan besagda
gård eller därtill hörande byggnader användas för läroverkets behof,
fråga väckas och afgöras, om och till hvad belopp Kalmar stad äger deltaga
i den för läroverkstomtens utvidgning nu uppgifna kostnad». Allmänna
rådstugan hade vägrat att härtill lämna bidrag, men magistraten
hade bestämt, att staden skulle till byggnadskassan betala 600 rdr rmt,
nämligen 100 rdr årligen under 6 år från och med 1858 års ingång.
Den 8 januari 1862 hade domkapitlet till magistraten aflåtit en skrifvelse,
hvari omförmälts, att domkapitlet hos Kungl. Maj:t anhållit om
tillåtelse att med byggnadskassans medel få inköpa angränsande halfva
tomten och gården n:r 329 för den betingade summan af 2,515 rdr
rmt, men att Kungl. Maj:t den 30 november 1860 afslagit denna
hemställan, »enär ej styrkt vore, att Kalmar stad blifvit i laga ordning
befriad från den förbindelse, som enligt § 124 i gällande läroverksstadga
åligger städerna att för lärohusen med hvad därtill hörer upplåta tjänliga
platser». Domkapitlet hade fäst magistratens uppmärksamhet därpå, att
läroverkets realafdelning, hvilken åsyftade bibringande af allmän medborgerlig
bildning och således närmast motsvarade den räkneskola (apologistskola),
Kalmar stad enligt § 38 af dess privilegier vore skyldig underhålla,
numera blifvit genom Rikets Ständers frikostighet och utan ringaste
kostnad för staden så utvidgad, att den genomginge alla klasser och således
med afseende på det därmed beredda tillfället till undervisning kunde
anses utgöra halfva läroverket. Och då af läroverkets 320 lärjungar öfver
halfva antalet, eller närmare 180, tillhörde Kalmar stad, syntes billigheten
af domkapitlets begäran icke kunna ifrågasättas, helst kostnaderna för
läroverkets nuvarande lokal och byggnader med undantag af 3,600 rdr.
som staden bekostat, helt och hållet blifvit bestridda med de från stiftets
pastorater influtna medel.
Med anledning af denna domkapitlets framställning hade allmänna
rådstugan besluta att »den gård med half tomt under n:r 329 i norra kvarteret,
som till beredande af nödigt utrymme för elementarläroverket erfordrades,
skulle af staden i nämnda hänseende inköpas». Den 5 september
1862 hade ock denna halftomt af staden inköpts från dåvarande rektor
7
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 194.
Sjöbring, hvarefter staden den 30 mars 1863 erhållit fastebref å ifrågavarande
halfva tomt n:r 329 vid Norra Långgatan. Priset hade uppgått
till 2,515 rdr rmt »med tillägg af de kostnader, den nuvarande ägaren
måst för lagfart m. m. vidkännas».
I skrifvelse till stadsfullmäktige den 6 september 1864 hade domkapitlet
begärt, att andra halfva tomten n:r 329 »skulle af stadens medel
inköpas och öfverlämnas till elementarläroverkets förfogande». Denna begäran
hade den 9 september 1864 bifallits af stadsfullmäktige, hvarefter
halftomten inköpts från biskop Sjöbring och infastats af Kalmar stad den
2 oktober 1865. Priset hade varit 3,500 rdr rmt med tillägg för säljarens
lagfartskostnader m. in., 140 rdr rmt. Stadsfullmäktige hade besluta,
att »försäljningsvärdet af de å tomten befintliga husen skulle till stadskassan
inflyta».
Sedan domkapitlet hos stadfullmäktige ytterligare begärt inköpandet
för 4,000 rdr rmt af den s. k. Lindbergska gården n:r 328 för elementarläroverkets
behof, hade denna gård i norra kvarteret med Kung!. Maj:ts
medgifvande inköpts med byggnadskassans medel af domkapitlet, som den
18 mars 1867 därå erhållit fastebref.
Af denna utredning framginge, att tomterna n:ris 328, 330, 333, 334
och hafva tomten n:r 335 af domkapitlet inköpts med »gymnasii- och
scholsecassans» eller byggnadskassans medel, dock att Kalmar stad lämnat
ett bidrag af 600 rdr till inköp af gården n:r 330; samt att hela tomten
n:r 329 inköpts af Kalmar stad till läroverkets förfogande och att tomterna
n:ris 331 och 332 sannolikt inköpts med statsmedel. Häraf torde
följa, att äganderätten till tomterna n:ris 328, 330, 333, 334 och halfva
tomten n:r 335 tillkomme Kalmar domkapitel såsom förvaltare af stiftets
byggnadskassa, äganderätten till tomten n:r 329 Kalmar stad och äganderätten
till tomterna mris 331 och 332 statsverket.
I sammanhang med denna utredning angående äganderätten till ifrågavarande
fastighet har kommittén meddelat följande:
Före år 1903 hade Kalmar stad gjort följande uppoffringar till tomt
och byggnad för läroverket:
På 1830- och 1840-talen till byggnaden .......................................3,000 kronor
Under åren 1858—1863 bidrag till byggnadskassan för inköp
„ af gården nr 330 ............................... 600 »
År 1862 till inköp af halfva tomten n:r 329 ..............................2,515 »
År 1864 till inköp af andra hälften af samma tomt..................3,500 »
Summa 9,615 kronor
8
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 194.
I de båda sistnämnda fallen hade tillkommit kostnaden för säljarens
lagfart m. m., men åtminstone år 1864 hade stadens utgift minskats med
inkomsten vid husens försäljning.
Härjämte borde erinras därom, att stadsfullmäktige den 21 december
1903 beslutit att af sjömanshusombudsmannen P. A. Nelson för ett pris
af 55,000 kronor inköpa den till gamla läroverksbyggnaden angränsande
s. k. Rosenbladska gården n:ris 3iö, 335 och 336 vid Stortorget för att
tills vidare därstädes tillhandahålla läroverket klassrum och andra lokaler
i den mån stadsfullmäktige efter framställning från läroverksstyrelsen därtill
lämnade bifall.
Af prästerskapets löningsmedel hade byggnadskassan haft sina mest
betydande inkomster, nämligen:
1. Enligt nådigt bref den 21 december 1802 ett års behållen inkomst
af inom stiftet lediga pastorat i vissa fall, hvilken förmån genom
skolordningen den 16 december 1820 utsträckts därhän att dylika s. k.
kadukmedel skulle upptagas »efter den ecklesiastike tjänsteman, som dör
eller afgår utan att efterlämna änka eller omyndiga barn, hvilka lagligen
kunde få nådår.» I skolordningen den 14 augusti 1856 hade denna föreskrift
formulerats så, att kadukår skulle inträda »efter ecklesiastik tjänsteman
utom läroverket, hvilken genom erhållet afsked eller genom afsättning
från tjänsten afgått eller som aflidit utan att efterlämna änka eller omyndiga
barn, hvilka äro till nådår lagligen berättigade». I oförändrad form
hade denna bestämmelse sedermera upptagits i skolordningen den 29
januari 1859, i läroverksstadgan den 1 november 1878 och »tills vidare»
äfven i nu gällande stadga för rikets allmänna läroverk.
2. En kyrkoherden i Högsby pastorat tillagd donation af 63 t:or
kronotiondespannmål under 20 år, räknadt från den 1 maj 1829.
Staten hade till byggnad för läroverket lämnat följande direkta bidrag:
o
o
1. År 1693 en summa af 2,000 daler silfvermynt.
2. Sten från den norr om staden belägna Fredriksskans samt en
ruin efter ett af bränd t magasinshus på Tyggårdstomten, hvilken ruin försålts
för en summa af 500 rdr banko.
3. Lån ur riksbanken å 26,000 rdr banko mot 4 % ränta, af ständerna
beviljadt vid 1818 års Riksdag.
4. Lån ur riksgäldskontoret, beviljadt år 1866 å 40,000 rdr rmt,
räntefritt under fem år och sedan mot 4 % ränta.
Följande enskilda bidrag hade influtit till byggnadskassan:
1. Sammanskott inom och utom stiftet efter skolhusbranden hade
uppgått 1,386 rdr 16 sk. 6 rst. rgs.
9
Kimgl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 194.
2. En kollekt öfver hela riket, medgifven år 1810, hade inbragt
646 rdr banko.
3. Enligt läroverksstadgan upptoges till förmån för byggnadskassan
två årliga kollektör öfver hela stiftet. Sådana kollektör hade »vanligen»
blifvit upptagna alltifrån början af 1800-talet.
I följd af den innerliga förbindelse mellan kyrka och skola, mellan
kyrkostyrelse och skolstyrelse, som ägt rum vid tiden för gymnasii- och
skolhusets uppförande på 1830-talet, och tvifvelsutan i nära samband med
utgifternas bestridande till väsentlig del med prästerskapets löningsmedel
hade i den af Kungl. Maj:t stadfästade ritningen till nämnda läroverkshus
lokaler i andra våningen varit beräknade och afskilda till domkapitlets
sessionsrum, förmak och arkiv. Sedermera hade i början af 1860-talet i
sammanhang med den nya läroverksbyggnadens uppförande sessionsrummet
och förmaket (expeditionsrummet) flyttats till nedra botten, där domkapitlet
fortfarande ägde sitt sessionsrum, hvilket med domkapitlets medgifvande
äfven användes till rektors tjänsterum. Då staden år 1903 inköpt
den Rosenblad-Nelsonska gården n:ris 316, 335 och 336 för att där
tills vidare ställa nödiga klassrum och andra lokaler till läroverkets förfogande,
hade domkapitlet medgifvit, att dess expeditionsrum finge förflyttas
till nedra botten i nämnda hus. Under den tid, som kunde återstå
före Kalmar stifts sammanslagning med Växjö stift, torde domkapitlet
böra bibehållas vid sin af Kung!. Maj:t erkända rätt till sessionsrum och
expeditionsrum i läroverkets lokaler.
Beträffande sättet för byggnadsfrågans lösande har kommittén till en
början erinrat om drätselkammarens i dess yttrande den 10 december
1907 gjorda uttalande om möjligheten af kostnadens nedbringande, om
endast sådana förbättringar vidtoges vid de gamla byggnaderna, att de
blefve försatta i fullt användbart skick; och har kommittén meddelat,
att kommittén i anledning af berörda uttalande låtit utarbeta ännu ett
alternativ, i det stadsarkitekten Fr. Olson på kommitténs anmodan uppgjort
ett nytt, förenkladt om- och tillbyggnadsförslag, slutande å en
summa af 303,000 kronor.
Med förmälan att läroverkskollegiet, som lämnats tillfälle att yttra
sig öfver detta sista förslag, därvid beslutit vidhålla sitt förut gjorda uttalande
om nödvändigheten af nybyggnad å annan tomt än den nuvarande,
har kommittén afstyrkt nu ifrågavarande förslags antagande, och detta
ej blott ur pedagogisk och hygienisk synpunkt utan äfven ur ekonomisk,
enär de fördelar, detsamma skulle bereda läroverket, stode i allt för stor
missproportion till de kostnader, som därpå skulle nedläggas.
På delvis samma grunder och med åberopande af den granskning,
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 146 Haft. 2
10
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 194.
som företetts vid ärendets senaste behandling inom stadsfullmäktige den
31 januari 1908 har kommittén förklarat sig likaledes afstyrka antagandet
af det äldre om- och tillbyggnadsförslaget.
I fråga om nybyggnadsförslagen har kommittén yttrat bland annat:
Kommittén funne således lösningen af läroverkets byggnadsfråga endast
böra gå i riktning af nybyggnad. Vid granskningen af de tre förslagen
till nybyggnad hade kommittén funnit det, som afsåge nybyggnad å den
nuvarande tomten utan vidare böra utmönstras, enär detta förslag genom
bristen på gårdsutrymme lede af samma olägenheter som ombyggnadsförslagen.
Att beakta vore äfven svårigheten eller omöjligheten att under
byggnadstiden anskaffa lokaler för läroverket. Bland de två återstående
förslagen, afseende det ena nybyggnad å Fredriksskans, det andra nybyggnad
å »utfyllningen», förordade kommittén det förstnämnda. Om stadsfullmäktige
beslöte att, med bifall till kommitténs förslag, genom nybyggnad
å annan plats än läroverkets nuvarande tomt, nämligen å
Fredriksskans, tillgodose behofvet af ökadt utrymme och mera tidsenliga
lokaler för det allmänna läroverket, funne kommittén det fullt naturligt,
att stadsfullmäktige förbehölle sig, att de nuvarande läroverkshusen med
tomt med full äganderätt öfverlätes till staden.
Detta kommittébetänkande remitterades till drätselkammaren, som i
den 9 november 1908 dagtecknadt yttrande anförde, bland annat: I likhet
med kommittén ansåge drätselkammaren, att byggnadsfrågan bäst löstes
genom fullständig nybyggnad, om de anspråk på beskaffenheten af
läroverkshus, som numera framställdes af läroverkets målsmän och lärare,
skulle blifva tillgodosedda, men å andra sidan måste framhållas, att staden
icke hade byggnadsskyldighet och således icke kunde tvingas att bygga
nytt läroverkshus. Sitt intresse för läroverket hade staden emellertid visat
genom att inköpa och ställa till läroverkets disposition den s. k. Nelsonska
gården invid nuvarande läroverkshusen. Att staden, om dess ekonomiska
förhållanden det tilläte, äfven skulle vara villig att delvis eller kanske helt
och hållet afhjälpa läroverkets behof af nya lokaler, hölle drätselkammaren
för sannolikt, men om i närvarande stund den fordran ställdes på staden
att oförtöfvadt gå i författning om byggande af läroverkshus, skulle drätselkammaren
se sig nödsakad att på det bestämdaste afstyrka densamma.
Stadens ekonomiska krafter hade under de senaste åren tagits strängt i
anspråk för utförande af åtskilliga allmännyttiga företag.
Om stadens utveckling fortskrede såsom hittills och om nuvarande
och föreslagna järnvägar skulle visa bärighet, vore det möjligt att staden
om några år kunde utan för stor olägenhet lämna läroverket den handräckning
i afseende å byggnadshjälp, som nu ifrågasatts. Dock måste
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
härför förutsättas, såsom äfven af kommittén föreslagits, att staden erhölle
äganderätt till läroverkets nuvarande fastighet.
Stadsfullmäktiges förut omförmälda framställning tillstyrktes af vederbörande
magistrat och Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
På grund af nådig remiss har öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk
i ämnet dels inhämtat underdånigt, den 3 februari 1909 dagtecknadt
yttrande från domkapitlet i Kalmar, som tillstyrkt bifall till framställningen,
dels ock den 22 februari 1909 afgifvit eget underdånigt utlåtande,
däri öfverstyrelsen anfört hufvudsakligen följande.
Af handlingarna i målet framginge, att äganderättsförhållandena med
afseende å den fastighet, läroverket för närvarande innehade, vore ganska
invecklade. Största delen af kostnaderna för såväl inköpet af tomtområdet
som uppförandet och underhållet af läroverksbyggnaden hade emellertid
bestridts af domkapitlet med medel ur »gymnast och scholm-cassan» eller
såsom den senare benämnts, stiftets byggnadskassa, hvilkens inkomster
företrädesvis härflutit från besparade prästerliga löningsmedel. Afsevärda
bidrag till berörda kostnaders bestridande hade dock lämnats af statsverket
och Kalmar stad samt enskilda. Obestridt torde vara, att om man velat
om- och tillbygga det gamla läroverkshuset eller om man beslutat, att på
den nuvarande skoltomten uppföra ny läroverksbyggnad, sådant kunnat
ske utan särskildt tillstånd. Men då den nuvarande skoltomten af alla
dem, som yttrat sig i ärendet, befunnits alldeles för liten och dessutom
lede af andra olägenheter, skulle det utan tvifvel vara för läroverket vida
förmånligare att erhålla nytt läroverkshus å annan rymligare och lämpligare
plats, såsom den å Fredriksskans föreslagna. Öfverstyrelsen funne
därför intet vara att erinra mot stadsfullmäktiges framställning i hvad densamma
afsåge den ifrågasatta öfverlåtelsen. Då emellertid de lokaler, som
för närvarande disponerades af högre allmänna läroverket i Kalmar, befunne
sig i ett mycket otillfredsställande skick och snarast möjligt borde
ersättas af nya, ansåge öfverstyrelsen sig icke kunna tillstyrka det af
stadsfullmäktige föreslagna villkoret i annan form än att det skulle åligga
stadsfullmäktige att snarast möjligt och senast inom förloppet af fem år
fullgöra den af stadsfullmäktige omförmälda byggnadsskyldigheten.
Härefter har kammarkollegium i infordradt underdånigt utlåtande den
1 april 1909 anfört följande.
Bland de remitterade handlingarna funnes ett af särskilda kommitterade
till stadsfullmäktige den 17 juni 1908 afgifvet utlåtande, hvari lämnades
en utredning angående äganderätten till ifrågavarande fastighet.
Kommitterade hade därvid bland annat uppgifva, att sedan Konung Karl
12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
XI år 1693 anslagit en summa af 2,000 daler silfvermynt för åstadkommande
af ett gymnast- och skolehus i Kalmar, domkapitlet för detta ändamål
inköpt tomterna n:ris 331 och 332 med ett därå uppfördt, änkebiskopinnan
Wallerius tillhörigt stenhus, som inredts till skollokal. Det sålunda åsyftade
anslag af penningar för anskaffande af ett skolhus hade skett genom
nådigt bref den 23 augusti 1692, däri Konung Karl XI på framställning
af biskopen i Kalmar stift medgifvit, att för ändamålet finge köpas ett
till salu i Kalmar för tiden varande stenhus och därtill tagas 2,000 daler
silfvermynt af de medel, hvilka till Kalmar kyrkobyggnad blifvit samlade.
Till uppförande af Kalmar nuvarande domkyrka, som afsåges i nyssnämnda
nådiga bref, hade medel anskaffats på flera olika sätt. Sålunda hade genom
nådig resolution den 13 mars 1660 för ändamålet anslagits domkyrkotunnorna
»öfver hela Smålands och Göta rikes stift» för två års tid.
Denna förmån hade emellertid indragits redan genom nådiga resolutionen
på prästerskapets besvär den 28 november 1660. Genom upprepade nådiga
resolutioner under åren 1664—1680 hade anvisats till en början
halfva men sedermera hela den kronan tillfallande andel af konfiskationsmedel
från stora sjötullen och lilla tullen öfver hela riket. Vidare hade
i ett flertal under ifrågavarande byggnadsarbetes fortgång af Kungl. Maj:t
meddelade domar och resolutioner föreskrifvits, att samtidigt utdömda böter
skulle tillfalla Kalmar kyrka. Härförutom hade till kyrkobyggnaden
bidrag influtit dels, enligt stambok, från innebyggarna i skilda delar
af riket, dels från magistraten och borgerskapet i Kalmar, dels genom frivilliga
gåfvor på annat sätt. Öfver kyrkobyggnaden hade förts särskilda
räkenskaper utan sammanblandning med de öfriga domkyrkoräkenskaperna.
Ofvannäinnda kommitterade hade i sin utredning angående äganderätten
till läroverkstomterna i Kalmar omförmält, hurusom ett åt kyrkoherden
i Högsby pastorat anvisadt anslag af kronotiondespannmål under någon
tid fatt användas till bestridande af kostnader för anskaffande af skolhus
i Kalmar stad. Härmed förhölle sig på följande sätt. Genom nådiga bref
den 30 juni 1642 och den 5 september 1646 hade åt kyrkoherden i Högsby
pastorat anslagits halfva behållna kronotionden af Högsby och Långemåla
socknar. På framställning af konsistorium i Kalmar hade Kungl. Maj:t
enligt nådigt bref den 19 april 1803 medgifvit, att konsistorium finge
till betalning af inköpssummorna för gymnasii- och skoletomterna i Kalmar
med därå stående byggnader, efter dåvarande kyrkoherdens i Högsby
afgång och nådårstidens slut, i tio år uppbära nämnda, Högsby pastorat
donerade tiondespannmål, hvilken därefter skulle till kronan indragas.
Sedan till följd häraf Kalmar stifts byggnadskassa från och med den 1
maj 1829 uppburit ifrågakomna kronotiondespannmål, utgörande årligen 63
13
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 194.
tunnor 14 kappar, hälften råg och hälften korn, hade på ny framställning
från konsistorium Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 1 februari 1840
medgifvit, att byggnadskassan finge ytterligare under tio år bibehålla
samma donerade spannmål. Härutöfver kunde kollegium ej meddela några
upplysningar till fullständigande af kommitterades utredning angående
äganderätten till ifrågavarande fastighet. Några åtkomsthandlingar till
fastigheten funnes ej förvarade hos kollegium. Hvad nu anginge den
ifrågasatta öfverlåtelsen af fastigheten till Kalmar stad mot åtagande af
stadsfullmäktige att i gengäld låta uppföra nytt läroverkshus och öfverlämna
detsamma med tillhörande tomt till läroverkets disposition, torde till
en början förtjäna anmärkas, hurusom på grund af 213 § i nådiga stadgan
för rikets allmänna läroverk den 18 februari 1905 Kalmar stad otvifvelaktigt
vore skyldig att utan något vederlag tillhandahålla lämplig och tillräckligt
rymlig tomt för det behöfliga nya läroverkshuset med tillhörande
byggnader. Men därjämte syntes Kalmar stad vara pliktig att jämväl
utan vederlag svara för en del af sj Rifva byggnadskostnaden. I nyssnämnda
paragraf af läroverksstadgan hette det nämligen, att byggnad och
underhåll af läroverkshus skulle ske på bekostnad af läroverkens byggnadsfonder
och stiftens byggnadskassor, där sådan skyldighet icke enligt gällande
författningar ålåge kommun. Nu hade emellertid i 38 punkten af
de för Kalmar stad af Konung Gustaf II Adolf den 26 april 1620 utfärdade
privilegier staden fått sig ålagdt att upprätta en räkneskola. På
grund häraf hade genom den af förenämnda kommitterade åberopade nådiga
resolutionen den 15 november 1834 Kalmar stad förpliktats att deltaga
i kostnaden för det därstädes då påbörjade nya gymnasii- och skolhusets
byggnad och underhåll till så stor andel af det hela, som efter vederbörandes
bepröfvande, därest godvillig öfverenskommelse icke träffades,
kunde belöpa på de två afdelningar, hvaraf apologistskolan enligt då gällande
stat bestode. I enlighet med den sålunda gifna tolkningen af omförmäla
bestämmelse i stadens privilegier torde, sedan apologistskolorna
uppgått i de allmänna läroverken, en motsvarande förpliktelse fortfarande
åligga Kalmar stad att deltaga i byggnad och underhåll af läroverkshus
därstädes. Huru stor del af kostnaden för det nu tillämnade nya läroverkshuset
finge anses böra på grund af sistnämnda förpliktelse falla på
Kalmar stad, vore icke utredt i ärendet. Likaledes saknades utredning
om värdet af de nuvarande läroverkstomterna med därå uppförda byggnader.
Under förutsättning emellertid att värdet å den del af sistberörda
fastighet, som icke redan tillhörde Kalmar stad, efter tillförlitlig uppskattning
ej öfverstege hvad af kostnaden för anskaffande af det nya läroverkshuset
med tillhörande byggnader återstode efter afdrag af det belopp,
14
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 194.
för hvilket Kalmar stad finge anses böra utan vederlag ansvara, hade kollegium
icke något att erinra mot den nu begärda öfverlåtelsen.
Med anledning af hvad kammarkollegium sålunda anfört anbefalldes
Kungl. Maj:ts befallningshafvande att från vederbörande infordra och med
eget underdånigt utlåtande till Kungl. Maj:t öfverlämna tillförlitlig utredning
om värdet af de i ärendet omförmälda nuvarande läroverkstomterna
samt af de å dem uppförda byggnaderna.
Till följd häraf har Kungl. Maj:ts befallningshafvande med eget underdånigt
utlåtande den 30 oktober 1909 till Kungl. Maj:t öfveriämnat, utom
andra handlingar, ett af tillkallade besiktningsmän afgifvet utlåtande rörande
värdet af ifrågavarande tomter med därå uppförda byggnader, äfvensom
yttranden i samma afseende från drätselkammaren och magistraten i
Kalmar.
I nämnda besiktningsutlåtande har anförts hufvudsakligen följande:
Ifrågavarande tomter, som utgjordes af tomterna n:ris 328, 329, 330, 331,
332, 333, 334 och halfva tomten n:r 335 i Kalmar stads norra kvarter,
innefattade enligt ett af stadens byggnadschef utfärdadt bevis en sammanlagd
areal af 29,660 kvadratfot eller 2,614,7 kvadratmeter. Tomterna vore
jämte därå uppförda byggnader enligt stadens taxeringslängd öfver fastigheter,
för hvilka bevillning ej erlägges, taxerade till 150,000 kronor,
och enligt af rektor anskaffad upplysning vore samtliga byggnaderna i
städernas allmänna brandstodsbolag försäkrade för tillhopa 155,000 kronor.
Enligt af de särskilda kommitterade verkställd utredning syntes hela tomten
n:r 329 vara Kalmar stad tillhörig, men då denna tomt till allra största
delen vore bebyggd med läroverket tillhöriga hus, hade värderingen äfven
omfatjtat denna tomt.
Å tomterna vore uppförda följande byggnader:
l:o) Läroverksbyggnad, 35 meter lång och 15 meter bred, belägen i
hörnet af Norra Långgatan och Östra Sjögatan samt uppförd af tegel i tre
våningar med tak af svartplåt. Byggnadens yttre syntes vara i tämligen
godt skick. Dess inre innehölle en större samlingssal och liera lärosalar.
Trappan från första till andra våningen vore af sten, öfriga trappor af
trä. Såväl dessa trappor som samtliga golfven i rum och korridorer vore
i högsta grad slitna. Eldstäderna i samtliga lokaler bestode af äldre kakelugnar.
Rummen upplystes med gas. Ventilationssystemet vore dåligt.
Såsom allmänt omdöme gällde, att lokalerna inomhus befunne sig i sådant
stånd, att genomgripande reparationer erfordrades för att försätta desamma
i fullt tillfredsställande skick. Byggnaden vore uppförd å ungefär hälften
af tomteima n:ris 332, 333 och 334. Öfriga hälften af sistnämnda tomter,
hela n:r 331 och ungefär hälften af n:r 330 användes till lekplan;
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
2:o) vedbod, uppförd å halfva tomten n:r 335, af sten, med tak af plåt,
15 meter lång och 6 meter bred;
3:o) afträde, uppfördt å n:ris 334 och 335, af tegel med plåttak, 12
meter långt och 10 meter bredt;
4:o) läroverksbyc/gnad, upptagande ungefär halfva tomten n:r 330,
största delen af n:r 329 och cirka tredjedelen af n:r 328 gränsar mot n:r
330 med 29,69 meter, mot Norra Långgatan med 24,64 meter och mot
n:r 328 med 14 meter. Byggnaden, som innehölle gymnastiksal, bibliotek,
vaktmästarbostad och flera lärosalar, vore uppförd af tegel i tre våningar
med tak af svartplåt. De inre trapporna vore af sten i tämligen godt
stånd. Rörande golf, eldstäder m. in. gällde i hufvudsak hvad här ofvan
yttrats i dessa hänseenden rörande byggnaden n:r 1;
5:o) uthus af trä med tak af tegel, beläget å tomten n:r 328, befunne
sig i förfallet skick.
Vid värderingen af tomter hade värderingsmännen ansett sig böra taga
hänsyn, förutom till det skick, hvaruti byggnaderna för närvarande befunne
sig, jämväl till tomters och byggnaders mer eller mindre fördelaktiga
läge. Tomterna n:ris 332, 333, 334 och 335, som läge i omedelbar
närhet af stadens Stortorg, hade åsatts ett värde af 23 kronor per
kvadratmeter eller sålunda för en sammanlagd areal af 1,221,9 kvadratmeter.
.............................................................................................. kronor 28,103:70
öfriga tomter, hvilkas läge vore mindre fördelaktigt, hade
värderats till 17 kronor per kvadratmeter eller sålunda
för en areal af sammanlagdt 1,392,8 kvadratmeter
till................................................................................... » 23,677: 60
Summa tomtvärde kronor 51,781: 30
Byggnaderna ansåges böra värderas sålunda:
byggnaden n:r 1 ....................................... kronor 81,000: —
» » 2 » 900: —
» » 3 » 1,200: —
» » 4....................................... » 67,000: —
» » 5 » 100: —
summa byggnadernas värde » 150,200: —
Summa totalvärde kronor 201,981: 30
Vid värderingsmännens utlåtande var fogadt det däri omförmälta arealbevis,
hvaraf inhämtades, att tomterna enligt beskrifningen till stadsplanen
för Kvarnholmen hade följande ytinnehåll, nämligen
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
halfva
tomten n:r 328 — 3,950 kvadratfot eller 348,2 kvadratmeter
» 329
— 3,950
»
» 348,2
»
» 330
— 3,950
»
» 348,2
»
» 331
— 3,950
» 348,2
>
» 332
— 3,960
» 349,1
»
» 333
— 3,960
»
» 349,1
»
»
» 334
— 3,960
» 349,1
» 335
— 1,980
> 174,6
»
Drätselkammaren har vid sitt yttrande fogat taxeringsbevis och brandförsäkringsbevis
angående läroverksfastigheten, af hvilka handlingar framgår,
att fastighetens taxeringsvärde år 1908 var 150,000 kronor samt att
byggnaderna i städernas allmänna brandstodsbolag äro brandförsäkrade för
155,000 kronor.
Enligt af drätselkammaren tillika lämnad uppgift utgjorde antalet lärjungar
vid läroverket i Kalmar år 1835 i lärdomsskolan 66, i apologistskolan
42 och i gymnasiet 40 eller tillhopa 148.
Drätselkammaren har yttrat, att af den sålunda förebragta utredningen
syntes framgå, att äfven om, såsom kammarkollegium velat antaga, staden
hade skyldighet att deltaga i kostnaden för nytt läroverkshus till så stor
del, som belöpte på den forna apologistskolan — ett förhållande som från
stadens sida dock ingalunda torde kunna godkännas — värdet af nuvarande
läroverksfastigheten understege kostnaden för nytt läroverkshus, jämväl om
sistnämnda kostnad minskades med det belopp, för hvilket Kalmar stad
kunde anses böra utan vederlag ansvara.
Magistraten har såsom tillförlitlig vitsordat den verkställda utredningen
om värdet af nuvarande läroverkstomterna i Kalmar, samt af de å dem
uppförda byggnader. Ej heller Kungl. Maj:ts befallningshafvande har haft
något att erinra i afseende å de värden, som blifvit tomterna och byggnaderna
åsätta.
I härefter infordradt, den 7 februari 1910 afgifvet underdånigt yttrande
har statskontoret förklarat, att då genom den af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
förebragta utredning om värdet af nuvarande läroverkstomterna
jämte å dem uppförda byggnader syntes vara ådagalagdt, att
värdet å den del af fastigheten, som icke redan tillhörde Kalmar stad,
understege hvad af kostnaden för anskaffande af det nya läroverkshuset
med tillhörande byggnader återstode efter afdrag af det belopp, för hvilket
Kalmar stad kunde anses böra utan vederlag ansvara, hade statskontoret
17
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 194.
icke något att erinra mot att den begärda öfverlåtelsen beviljades på sätt
öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk hemställt.
Slutligen har justitiekanslersämbetet, till följd af nådig remiss, den
18 mars 1910 i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande, däri anförts följande:
Ämbetet hade vid handlingarnas granskning icke funnit något att
erinra mot att den del af ifrågavarande fastighet, som icke redan tillhörde
Kalmar stad, öfverlätes till staden med äganderätt; dock syntes såsom
villkor härför böra föreskrifvas, att staden skulle till domkapitlet aflämna
skriftlig förbindelse att enligt ritning, som blifvit i vederbörlig ordning
fastställd, inom viss bestämd tid uppföra ny, tidsenlig byggnad för högre
allmänna läroverket i Kalmar äfvensom att för framtiden kostnadsfritt
tillhandahålla fullgodt läroverkshus med gymnastiksal och lekplan. Det
syntes böra uppdragas åt domkapitlet att, sedan förbindelsen aflämnats
samt det nya läroverkshuset till läroverket öfverlämnats, till staden utfärda
öfverlåtelsehandling å ifrågavarande fastighetsdel.
I ärendet synes vara ostridigt, att de af högre allmänna läroverket i
Kalmar för närvarande disponerade lokalerna äro för sitt ändamål olämpliga.
Då det därjämte af hvad i ärendet förekommit synes framgå, såväl
att den nuvarande läroverksbyggnaden icke kan försättas i ett för läroverkets
behof tillfredsställande skick som ock att den tomt, hvarå byggnaden
är uppförd, icke lämnar tillräckligt utrymme för ett nytt läroverkshus
med hvad därtill hörer, torde det vara nödvändigt, att ny byggnad
för läroverket uppföres på annan plats. Kalmar stad har nu, såsom nämnts,
förklarat sig villig att på antydt sätt bereda läroverket nya och tillfredsställande
lokaler under villkor att den del af nuvarande läroverkstomten,
som icke redan tillhör staden, jämte de å läroverkstomten uppförda byggnader
med äganderätt öfverlämnas till staden. Med hänsyn till hvad upplyst
blifvit angående såväl värdet af de olika tomtdelarna med därå uppförda
byggnader som äfven kostnaderna för uppförande af nytt läroverkshus
finner jag sagda villkor vara med billighet öfverensstämmande.
Jag ansluter mig till hvad justitiekanslersämbetet i ämnet föreslagit
med det tillägg, att staden synes mig böra uttryckligen åtaga sig jämväl
att förse rektor med bostad eller hyresersättning. Hvad beträffar den tidpunkt,
då den nya läroverksbyggnaden senast bör af stadsfullmäktige i
färdigt skick tillhandahållas skolan, lärer den böra förläggas inom de gränser,
som angifvas af stadsfullmäktiges och öfverstyrelsens förslag i afseende
härå. För min del skulle jag vilja ifrågasätta början af höstterminen 1917
Bih. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 146 Haft. 3
18
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 194.
såsom yttersta tidpunkt. Tidsbestämmelsen torde emellertid ej böra af
Kungl. Maj:t bestämdt fastställas förrän efter det stadsfullmäktige fått tillfälle
att i sammanhang med yttrande i anledning af de af justitiekanslersämbetet
i (ifrigt föreslagna villkor jämväl ånyo utlåta sig i fråga om bestämmande
af nämnda tidpunkt.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,
att den del af den för högre allmänna läroverket i Kalmar nu använda
och af tomterna n:ris 328, 329, 330, 331, 332, 333 och 334 samt
halfva tomten n:r 335 i norra kvarteret af stadsdelen Kvarnholmen bestående
fastigheten, hvilken icke redan tillhör Kalmar stad, må med äganderätt
öfverlåtas till staden under villkor, att staden dessförinnan till domkapitlet
i Kalmar afiämnar skriftlig förbindelse att enligt ritning, hvilken blifvit i
vederbörlig ordning fastställd, inom tid, som af Kungl. Maj:t bestämmes,
uppföra ny byggnad för högre allmänna läroverket i Kalmar äfvensom att
för framtiden tillhandahålla fullgodt läroverkshus med gymnastiksal och
lekplan samt bostad eller i behörig ordning bestämd hyresersättning åt
rektor.»
Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
på tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter i nåder bifalla;
och skulle nådig proposition aflåta^ till Riksdagen
af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ernst Törnell.
s
Stockholm, Ivar Haäggströms Boktryckeri A. B., 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1910:172 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maf.ts proposition angående öfverlåtelse till Kalmar stad af vissa delar af den för högre allmänna läroverket dä s. 2 i texten
- JoU 1910:116 Utlåtande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse till Kalmar stad af vissa delar af den för högre allmänna läroverket därstädes använda s. 1 i texten