Sök i Ratio Lex

Angående bidrag af statsmedel till åstadkommande af en järnväg frän Trollhättan till JSfossehro

1910-04-22 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:200, Angående bidrag af statsmedel till åstadkommande af en järnväg frän Trollhättan till JSfossehro

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 200.

1

N:o 200.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

bidrag af statsmedel till åstadkommande af en järnväg

frän Trollhättan till JSfossehro; gifven Stockholms slott

den 22 april 1910.

Under åberopande af härvid fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen medgifva,

att vattenfallsstyrelsen må för kronans räkning teckna aktier till ett

belopp af högst 60,000 kronor i det bolag, som kan komma att bildas

för anläggning af den af Kungl. Maj:t genom resolution den 10 augusti

1907 koncessionerade järnvägen från Trollhättan till Nossebro; samt

att det belopp, som erfordras för inbetalning af aktier, hvilka, sålunda

kunna komma att för kronans räkning tecknas, må utgå från

den af köpeskillingarna för vissa af kronan försålda tomter i Trollhättan

med inflytande räntor bildade fond, som i Trollhätte kanal- och vattenverks

räkenskaper finnes bokförd under benämningen fonden A.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton

Bih. till Pakscl. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 151 Haft. (Nso 200.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 200.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 22 april 1910.

Närvarande:

Plans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Redan länge har man inom Trollhättan varit betänkt på att genom

anläggande af en ny järnvägsled utåt landsbygden söka åstadkomma

ökning af den ojämna och otillräckliga tillförseln af lifsmedel och andra

förnödenheter till det i stark utveckling varande samhället och därigenom

också nedbringa de höga prisen på förnödenheter. Behofvet häraf har

än ytterligare skärpts, sedan, till följd af statens stora arbeten, folkmängden

i betydlig mån ökats. Lämpligaste sättet att vinna ifrågavarande

mål har ansetts vara att genom en järnväg sätta Trollhättan

i förbindelse med Västergötlands smalspåriga järnvägsnät och därigenom

möjliggöra tillförsel af landtmannaprodukter från de rika jordbruksdistrikten

inom provinsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 200.

3

För att utröna banans ändamålsenligaste sträckning hafva verkställts

undersökningar beträffande de trakter, dit den kan tänkas framdragen.

Man har därvid utgått från den förutsättningen, att de områden,

hvilka skola sättas i närmare förbindelse med Trollhättan, böra

vara mäktiga en omfattande produktion af lifsmedel och andra förnödenheter,

samt att de böra själfva besitta så stor ekonomisk bärkraft

och hafva sådant intresse af en järnvägs tillkomst, att de kunna och

vilja lämna afsevärda bidrag till kostnaderna för den nya förbindelseleden.

Den ur sådana synpunkter verkställda utredningen har gifvit vid

handen, att det skulle vara fördelaktigast att från Trollhättan framdraga

järnvägen till Nossebro station å Västergötland—Göteborgs järnväg.

Sedan plan för en sådan järnväg utarbetats af kaptenen i väg- och

vattenbyggnadskåren John Nyström, har Kungl. Maj:t, på gjord ansökan,

den 10 augusti 1907 beviljat koncession å järnvägen. Enligt den

af Kungl. Maj:t fastställda planen skall järnvägen utgå från Trollhättans

station å Bergslagernas järnväg och framdragas förbi Norra Björke till

Hallebo uti Trökörna socken samt därefter förbi Främmestad och

Bäreberg fram till Nossebro station å Västergötland—Göteborgs järnväg.

Spårvidden å järnvägen skall blifva 0,891 meter och järnvägens

längd 31,43 kilometer.

Anläggningskostnaden, som af kaptenen Nyström beräknats till

880.000 kronor, ansåg väg- och vattenbyggnadsstyrelsen böra höjas till

1.021.000 kronor. I denna summa ingår icke något belopp för rullande

materiel, enär järnvägen är afsedd att trafikeras med materiel från

Västergötland—Göteborgs järnväg.

Härefter hafva koncessionshafvarna uti en till civildepartementet den

22 oktober 1907 ingifven skrift i underdånighet anhållit, att Kungl. Maj:t

måtte för anläggning af ifrågavarande järnväg bevilja statslån till största

möjliga belopp. Låneansökningen har den 23 i nämnda månad remitterats

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för afgifvande af underdånigt

utlåtande.

Uti underdånig skrifvelse den 30 juni 1908 har styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk meddelat, att Trollhättans kommun beslutat

att i det aktiebolag, som kan komma att bildas för järnvägens

anläggning, teckna aktier till ett belopp af 200,000 kronor.

Trots denna i förhållande till Trollhättans bärkraft betydande teckning

och trots det att öfriga kommuner, som af järnvägen beröras, jämväl

tecknat afsevärda belopp, torde det dock, anför Trollhättestyrelsen,

vara svårt att uppbringa det för anläggningen nödiga kapitalet.

Styrelsen för

Trollhätte

kanal- och

vattenverk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 200.

Emellertid anser styrelsen den ifrågasatta järnvägen böra komma

till stånd och har i sådant afseende påpekat, att en dylik järnväg bör

blifva till direkt gagn för staten som ägare af kraftstationer och tomter

vid Trollhättan och ej minst såsom ägare af Trollhätte kanal, hvilken

genom tillkomsten af eu ny, med Västergötlands smalspåriga järnvägsnät

förbunden järnväg med slutpunkt i Trollhättan bör kunna påräkna

ökning i trafiken. Ej heller bör enligt styrelsens mening den omständigheten

förbises, att staten genom sina anläggningar vid Trollhättan

varit orsaken till ditflyttning af ett stort antal personer, mest arbetare,

och sålunda bidragit till ytterligare skärpning af de olägenheter i afseende

på lifsmedeltillgången, som äro för handen, och till den förhöjning

i priset på alla förnödenheter, som inträdt och särskildt på sista tiden

gjort sig synnerligt kännbar. Till sist påpekar styrelsen, att Trollhätte

kanal- och vattenverk icke erlägger någon kommunalskatt till kommunen

och sålunda icke på sådant sätt bidrager till de ökade utgifter, som

genom folkökningen drabba samhället.

Alla dessa omständigheter anser styrelsen motivera ett direkt bidrag

från statens sida till den ifrågasatta järnvägsanläggningen utöfver det

bidrag i form af statslån, som i allmänhet brukar lämnas, och hvilket

enligt styrelsens åsikt bör betingas af den nytta för det allmänna en

ändamålsenligt planlagd järnväg städse medför.

Styrelsen har därför i underdånighet hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte besluta, att staten såsom ägare till Trollhätte kanal- och vattenverk

måtte lämna ett direkt bidrag till det ifrågavarande företaget.

Bidragets storlek har styrelsen föreslagit till 60,000 kronor eller 30 procent

af kommunens aktieteckning. Styrelsen har därvid hänvisat till

att Riksdagen såsom bidrag till anläggning af vatten- och afloppsledningar

i Trollhättan beviljat ett anslag af 100,000 kronor, motsvarande

omkring 30 procent af den på kommunen kommande kostnaden, 350,000

kronor. Det sålunda föreslagna beloppet anser styrelsen lämpligen

kunna tagas ur handels- och sjöfartsfonden, dit kanalverkets årliga nettobehållning

inbetalas och hvars ändamål val får anses nära sammanhänga

med understödjande af företag af liknande art.

Därest denna framställning bifalles, har styrelsen anhållit om bemyndigande

att i aktiebolag, som kan komma att bildas för anläggning

af järnväg från Trollhättan till Nossebro i enlighet med Kungl. Maj:ts

resolution den 10 augusti 1907, teckna aktier för ett belopp af 60,000

kronor, att omhändertaga och förvalta ifrågavarande aktier samt att för

lösen af aktierna uppbära motsvarande belopp från handels- och sjöfartsfonden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 200.

5

Statskontoret har den 26 oktober 1909 afgifvit infordradt under- statskontoret,

dånigt utlåtande samt däruti till eu början erinrat, att kammarkollegium

och statskontoret, i anledning af underdånig ansökning af Trollhättans

kommun om skattebidrag till kommunen för därinom belägen

statsegendom och af staten drifven industriell rörelse, förordat, att kommunen

såsom ersättning för mistad kommunalskatt skulle under vissa

år få uppbära af kanal- och vattenverkets medel ett årligt bidrag enligt

i det underdåniga utlåtandet närmare angifven beräkningsgrund. Därest sådant

bidrag varder beviljadt, blifver enligt statskontorets åsikt Trollhättans

kommun möjligen satt i tillfälle att något öka sin teckning af aktier

i ett blifvande järnvägsaktiebolag, och utsikterna för företagets förverkligande

blifva i sådan händelse större.

Då emellertid här tydligen är fråga om ett företag, som är af betydelse

icke endast för Trollhättans kommun utan jämväl för hela den

bygd, som kommer att af järnvägen beröras, då frågan alltså torde

böra betraktas från mera allmän synpunkt, och då slutligen anläggningen

af denna järnväg skulle, enligt hvad upplyst blifvit, för statens

anläggningar vid Trollhättan och Trollhätte kanal medföra direkta ekonomiska

fördelar, har statskontoret ansett, att alla dessa omständigheter

tillsammans tala för, att staten — oafsedt huruvida de ofvan omförmälda

skattebidragen till Trollhättans kommun varda beviljade eller icke —

träder emellan för åstadkommande af den ifrågasatta järnvägsförbindelsen.

Statskontoret har därför tillstyrkt, att den underdåniga framställningen

måtte vinna nådigt bifall.

Jämväl väg- och vattenbyggnadsstju-elsen har, till följd af nådig remiss, väg- och

den 14 april 1910 afgifvit underdånigt yttrande i ärendet. Styrelsen har ™d8,styrelsen,

därvid meddelat, att styrelsen nu beräknat kostnaden för järnvägen till

1,110,000 kronor utan rullande materiel, hvadan 555,000 kronor skulle

erfordras i aktieteckning, för den händelse statslån till lika belopp

erhålles. Enligt hittills till styrelsen ingifna upplysningar uppgå teckningarna

till endast 393,400 kronor, af hvilken anledning och på grund

af lånefondens otillräcklighet styrelsen ej hittills ansett sig böra behandla

frågan om statslån för järnvägsanläggningen mellan Trollhättan

och Nossebro.

Hvad angår nu ifrågavarande framställning om direkt bidrag från

statens sida af 60,000 kronor för järnvägens utförande, har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen på de af Trollhättestyrelsen, anförda skäl tillstyrkt

bifall till framställningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefens
yttrande
-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 200.

I likhet med Trollhättestyrelsen anser jag det vara af stor betydelse

för Trollhättans utveckling, att samhället sättes i förbindelse med Västergötlands

smalspåriga järnvägsnät. Såsom ägare af den stora kraftanläggningen

vid Trollhättan har staten bestämd fördel af industriens

och samfärdselns utveckling i orten och måste därför anses vara direkt

intresserad af den ifrågavarande järnvägens tillkomst. Staten äger dessutom

vid Trollhättan fastigheter med en areal af omkring 1,235 hektar.

Liksom andra jordägare och kommuner, hvilka kunna påräkna fördel af

järnvägsföretaget, synes staten därför böra direkt understödja detsamma

oafsedt den försträckning, som för anläggningen liksom för järnvägar i

allmänhet kan erhållas från de af Riksdagen beviljade medlen till låneunderstöd

för enskilda järnvägar.

Frågan om lån från dessa medel är ännu icke slutligen pröfvad, hufvudsakligen

på den grund att teckningen af aktier hittills icke uppgått

till hälften af den för järnvägsanläggningen numera beräknade kostnaden,

1,110,000 kronor. Enligt hvad som meddelats hafva utfästelser

om teckning hittills gjorts endast till sammanlagdt belopp af 393,400

kronor, och ringa utsikt lärer finnas att kunna uppbringa teckningen

eller tillskotten till halfva kostnadssumman eller 555,000 kronor, därest

icke staten bidrager med något belopp. Det har äfven uppgifvits vara af

vikt, att det snart blifver afgjordt, huruvida staten lämnar något bidrag,

enär det kan befaras, att, därest icke järnvägsanläggningen snart blifver

betryggad, kommuner och enskilda, som nu förklarat sig vara villiga

att teckna aktier, eljest draga sig tillbaka.

Det belopp af 60,000 kronor, hvarmed Trollhättestyrelsen föreslagit,

att staten skall ingå i företaget, torde icke vara för högt, då man tager

hänsyn till den betydande industri och de stora jordegendomar, staten

äger vid Trollhättan, och det intresse, staten följaktligen har af samhällets

förkofran. Härvid torde äfven böra tagas i betraktande, att staten jämväl

såsom ägare af Trollhätte kanal bör få direkt fördel af järnvägen,

enär ökning af trafiken å kanalen bör kunna påräknas genom att Västergötlands

smalspåriga järnvägsnät medelst en järnväg förbindes med

Trollhättan.

De i ärendet hörda myndigheterna hafva äfven tillstyrkt, att det

ifrågasatta bidraget måtte beviljas. Statskontoret har därvid påpekat,

att, om Trollhättans kommun såsom ersättning för mistad kommunalskatt

finge det bidrag af staten, som kammarkollegium och statskontoret

uti underdånigt utlåtande af den 17 september 1909 föreslagit,

kommunen möjligen blefve satt i tillfälle att något öka sin teckning af

aktier i ett blifvande järnvägsaktiebolag, och att utsikterna för företagets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 200.

7

förverkligande i sådan händelse blefve större. Med anledning af hvad

statskontoret sålunda yttrat, tillåter jag mig framhålla, att frågan huruvida

staten skall för sin affärsverksamhet betala kommunalskatt är af så vidtgående

betydelse, att det säkerligen kommer att dröja någon tid, innan

den blir afgjord. Det nu föreslagna bidraget till järnvägen mellan

Trollhättan och Nossebro torde därför icke böra göras beroende af

denna frågas lösning. Statskontoret har också, oafsedt huruvida de

omförmälda skattebidragen till Trollhättans kommun blifva beviljade

eller icke, förordat bifall till Trollhättestyrelsens förevarande framställning.

Beträffande den form, under hvilken statsbidrag bör utgå, har Trollhättestyrelsen

föreslagit, att staten måtte teckna aktier i det bolag, som

kan komma att bildas för järnvägsanläggningen. Häremot har jag intet

att erinra. Visserligen har Riksdagen år 1904, då Kungl. Maj:t föreslog

Riksdagen medgifva, att staten såsom ägare af Böda kronopark tecknade

aktier i järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, uttalat betänklighet

mot att staten ingår såsom delägare i ett enskildt företag af ifrågavarande

art. Riksdagen ansåg, att detta vore att slå in på en ny och

oförsökt väg, som enligt hvad Riksdagen befarade lätt nog skulle kunna

leda därtill, att staten genom omständigheterna droges djupare in i

företaget och måste till detsamma lämna större tillskott än från början

beräknats. I stället för att medgifva den af Kungl. Maj:t föreslagna

aktieteckningen beslöt fördenskull Riksdagen att till järnvägen lämna

ett anslag utan återbetalningsskyldighet, hvilket anslag anvisades på

extra stat. Uppfattningen torde emellertid, sedan Riksdagen gjorde detta

uttalande, undergått en väsentlig förändring. Genom den af Riksdagen

år 1907 godkända uppgörelsen med malmbolagen har staten sålunda

blifvit ägare af aktier till stora belopp. Jag tillåter mig äfven nämna,

att, såsom meddelades i det statsrådsprotokoll, hvilket fanns bifogadt

propositionen n:r 139 till 1909 års riksdag angående anslag till inköp

af fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande

anläggningar vid Trollhättan m. in., utaf medel från den af Riksdagen förliknande

ändamål förut beviljade fonden för statens räkning förvärfvats

168 aktier i Holmens tegelbruksaktiebolag. Detta aktieköp verkställdes,

för att staten på billigaste sätt skulle blifva ägare till en fastighet, som

erfordras för den nya farleden mellan Vänersborg och Göteborg. De

sålunda förvärfvade aktierna förvaltas af Trollhätte kanal- och vattenverk

och utdelningen på aktierna ingår till kanal- och vattenverkets kassa.

Jag anser följaktligen, att man icke bör tveka att i förevarande fall

fortsätta på den väg, hvilken sålunda redan beträdts, och detta desto

hellre som staten genom att teckna aktier och icke i stället lämna anslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 200.

utan återbetalningsskyldighet blifver delaktig i den utdelning, som det

blifvande järnvägsaktiebolaget kan komma att lämna.

Stadfästelse å ordning för bolaget bar ännu icke sökts, hvaremot

stiftelseurkund ingifvits till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Ålfsborgs

län.

Någon räntabilitetsberäkning har icke gjorts för järnvägen, men,

äfven om staten under åtskilliga år icke får utdelning på de tecknade

aktierna, torde denna ränteförlust väl ersättas af den fördel staten på

annat sätt kan beräkna af företaget. En enskild person, som vore i statens

ställning, skulle helt visst icke tveka att teckna det af Trollhättestyrelsen

föreslagna beloppet.

Trollhättestyrelsen har hemställt, att de för inbetalning af aktierna

erforderliga medlen måtte utanordnas från handels- och sjöfartsfonden.

Med hänsyn till att handels- och sjöfartsfondens tillgångar äro hårdt

anlitade och att åtskilliga större, redan beslutade utgifter från fonden

förestå, torde emellertid, på sätt jämväl chefen för finansdepartementet

tillstyrkt, medel ur nämnda fond icke böra tagas i anspråk för ifrågavarande

ändamål.

Vid sådant förhållande ligger det närmast till hands att låta det

behöfliga beloppet utgå från den i Trollhätte kanal- och vattenverks räkenskaper

med A betecknade fond, som bildats af köpeskillingarna för vissa

af kronan försålda tomter i Trollhättan med inflytande räntor. Till

denna fond, som vid 1910 års början hade en behållning af 342,200

kronor, ingå alla de inkomster, som inflyta från det till stadsplan indelade

området vid Trollhättan jämte öfriga delar af de från Nya Trollhätte

kanalbolag inköpta hemmanen Stora och Lilla Hojum, Stafvered

och Hjulkvarn. Från berörda fond utbetalades det belopp, som

Riksdagen år 1906 beviljade Trollhättans kommun såsom bidrag till anläggning

af aflopps- och vattenledningar vid Trollhättan.

Beträffande fondens allmänna användning har Riksdagen enligt

skrifvelse den 13 maj 1907, n:r 142, endast medgifvit, att från fonden

må utgå vissa ersättningar och räntebelopp äfvensom hvad som erfordras

för ordnande, tillgodogörande och underhåll af de från Nya Trollhätte

kanalbolag inköpta fastigheterna. Från fonden få äfven utlämnas byggnadslån

till köpare af egnahemstomter vid Trollhättan.

Tillstånd att af fondens medel betala de aktier, som kunna för kronans

räkning tecknas uti ifrågavarande järnvägsföretag, måste alltså begäras

af Riksdagen. Därest sådant tillstånd meddelas och företaget kommer

till stånd, lära statens aktier böra förvaltas på samma sätt som fondens

öfriga tillgångar och utdelning å aktierna ingå till fonden. Bemyndi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 200.

9

gande att teckna aktierna torde böra lämnas vattenfallsstyrelsen, som

från ingången af år 1909 trädt i stället för den förutvarande styrelsen

för Trollhätte kanal- ocli vattenverk.

Under åberopande af hvad jag nu anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen medgifva,

att vattenfallsstyrelsen må för kronans räkning teckna aktier till

ett belopp af högst 60,000 kronor i det bolag, som kan komma att

bildas för anläggning af den af Kungl. Maj:t genom resolution den 10

augusti 1907 koncessionerade järnvägen från Trollhättan till Nossebro;

samt

att det belopp, som erfordras för inbetalning af aktier, hvilka sålunda

kunna komma att för kronans räkning tecknas, må utgå från den af

köpeskillingarna för vissa af kronan försålda tomter i Trollhättan med

inflytande räntor bildade fond, som i Trollhätte kanal- och vattenverks

räkenskaper finnes bokförd under benämningen fonden A.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Bih. till Rihsd. Prof. 1910 1 Sami. 1 Afd. 151 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:180 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående bidrag af statsmedel till åstadkommande af en järnväg från Trollhättan till Nossebro s. 15 i texten
  2. SU 1910:94 Statsutskottets Utlåtande Nr 94 s. 4 i texten