Sök i Ratio Lex

Angående anordnandet af en tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet i riket och anvisande af medel till bestridande af kostnaderna för densamma

1910-01-25 · 87 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:203, Angående anordnandet af en tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet i riket och anvisande af medel till bestridande af kostnaderna för densamma

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

1

N:o 203.

Kungl. Maj\ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anordnandet af en tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet

i riket och anvisande af medel till bestridande

af kostnaderna för densamma; gifven Stockholms slott

den 29 april 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att,

under förutsättning af Riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts förslag angående

såväl ny lag om sjukkassor som ändrade grunder för statens bidrag

till sjukkassor,

dels besluta, att kommerskollegium tillsvidare skall vara tillsynsmyndighet

öfver sjukkasseväsendet i riket samt att för ändamålet skall,

i anslutning till kollegii afdelning för arbetsstatistik, upprättas en

särskild byrå, benämnd sjukkassebyrån, dit jämväl utarbetandet af

sjukkasse- och olycksfall sstatistiken skall förläggas,

dels ock medgifva, att af de till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp må

under innevarande och nästinstundande år användas erforderliga medel,

på sätt och i den utsträckning bilagda protokoll utvisar, för bestridande af

kostnaderna för den föreslagna sjukkassebyråns inom kommerskollegium

organisation och verksamhet.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 154 Iläft. (No 203.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 203.

Tillsynsmyn
dighetens
åligganden.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 29 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ei-irensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

»Enligt den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga proposition

med förslag till lag om sjukkassor skall sådan registrering och tillsyn

öfver dylika kassor, som förslaget, bland annat, afser att åvägabringa,

handhafvas af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

De funktioner, som enligt de i lagförslaget meddelade närmare

bestämmelser härom skulle tillkomma tillsynsmyndigheten, äro i hufvudsak

följande.

Först och främst skall det tillkomma tillsynsmyndigheten att handhafva

den i lagen föreskrifna registreringen af sjukkassor och att i

sammanhang därmed föra ett sjukkass cregister för inskrifning af de

uppgifter, hvilka enligt lagen skola anmälas för registrering eller

hvilkas intagande i registret eljes komma att föreskrifvas.

Tillsynsmyndigheten har vidare att öfvervaka, att sjukkassas verksamhet

står i öfverensstämmelse med gällande lag och författning samt

kassans stadgar äfvensom i öfrigt utöfvas på ändamålsenligt sätt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Finner härvid tillsynsmyndigheten, att afvikelse från lag eller författning

eller kassans stadgar förekomma, äger myndigheten att förelägga

kassan att hafva inom viss tid vidtagit de åtgärder, som pröfvas

erforderliga för rättelses vinnande. Yppas eljest anledning till anmärkning

mot kassans verksamhet, äger tillsynsmyndigheten att anvisa

kassan att vidtaga erforderlig rättelse. I sistnämnda hänseende har

särskilt föreskrifvits, att det tillkommer tillsynsmyndigheten att, då

sjukkassas tillgångar befinnas otillräckliga, efter omständigheterna anvisa,

hvilka åtgärder böra af kassan vidtagas.

I ändamål att för tillsynsmyndigheten möjliggöra utöfvandet af den

sålunda föreskrifna uppsikten öfver sjukkasserörelsen har i lagförslaget

stadgats skyldighet för respektive kassor att årligen till tillsynsmyndigheten

ingifva såväl styrelsens förvaltningsredogörelse och revisorernas

utlåtande samt protokoll öfver i anledning häraf fattade beslut som

äfven eu i enlighet med fastställdt formulär upprättad statistisk redogörelse

rörande kassan och dess verksamhet under året. Dessutom

skulle tillsynsmyndigheten äga att från sjukkassorna infordra nödiga

upplysningar äfvensom att, själf eller genom ombud när som helst inventera

sjukkassas medel samt granska dess räkenskaper och

öfriga handlingar, liksom också att erhålla tillträde till sammanträde.

I de fall, då sjukkassas för dess sjuk- och begrafningshjälpsverksamhet

bestämda tillgångar befunnes icke förslå för de därmed afsedda ändamålen,

skulle vidare styrelsen utan uppskof till tillsynsmyndigheten göra anmälan

om förhållandet med tillkännagifvande, huruvida i anledning däraf

viss åtgärd af styrelsen för kassan hade vidtagits eller komme att

inom angifven tid vidtagas. Tillsynsmyndigheten skulle ock äga att

när helst den så funne nödigt, hos sjukkassas styrelse begära utlysande

af sjukkassesammanträde och att, när styrelse ej inom viss tid ställt

sig sådan begäran till efterrättelse, själf utlysa dylikt sammanträde.

Till tillsynsmyndighetens åligganden skulle äfven höra att tillhandagå

med erforderliga råd och upplysningar såväl i fråga om

sjukkassas bildande och affattande af dess stadgar som ock beträffande

det lämpliga inrättandet af dess verksamhet.

Tillsynsmyndigheten skulle ock hafva att i och för öfverläggningar

i sjukkasseväsendet rörande angelägenheter hålla årliga sammanträden

med den i lagförslaget ifrågasatta sjukkassenämnden.

Det skulle slutligen äfven tillkomma tillsynsmyndigheten att fatta

beslut i vissa frågor, som enligt sjukkasselagen skola hänskjutas

till dess afgörande. Hit höra sålunda frågorna, huruvida registrering

må beviljas sjukkassa med lägre medlemstal än 100 eller fortsättningskassa

med mindre antal medlemmar än 500, samt huruvida

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

det må vara medgifvet för sjukkassa, hvars medlemsantal nedgått

under nämnda siffra, eller fortsättningskassa, inom hvilken antalet medlemmar

nedgått under 500, att ändock fortsätta sin verksamhet. Att hit

hänföra är äfven frågan, huruvida de föreskrifter i sjukkassas stadgar äro

betryggande, hvilka bestämma, huru medel som icke äro erforderliga

för löpande utgifter, skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar

förvaras. Vidare må nämnas frågorna om tillstånd för sjukkassa eller

klass inom sjukkassa, hvilken utfäst begrafningshjälp till högre belopp

än 200 kronor, men hvars medlemsantal nedgått under det härför

erforderliga, att fortfarande få meddela dylik högre begrafningshjälp,

äfvensom om enahanda medgifvande för sjukkassa, som utöfvat verksamhet,

innan den nya lagen träd! i kraft, och därvid utfäst dylik

högre ersättning. Hit hör också att, beträffande klass inom sjukkassa,

hvilken är afsedd att bereda begrafningshjälp till belopp, ej öfverstigande

200 kronor, bestämma det minsta för utfästande af sådan hjälp

tillåtna antalet begrafningshjälpförsäkrade medlemmar; att medgifva att

afsättning till de i lagförslaget omförmälda fonder eller någon af dem må

tillsvidare upphöra; samt att, i händelse af tvist därom, afgöra, huruvida

eller i hvilken omfattning sjukkassa skall vara pliktig att i det i

14 § af lagförslaget angifna hänseende tillhandagå annan kassa. Slutligen

skall ock beslut om sådan inskränkning i den af sjukkassa utfästa

sjuk- eller begrafningshjälp, hvarom i 18 § af förslaget förmäles, underställas

tillsynsmyndighetens godkännande.

Till dessa uppgifter, som enligt sjukkasselagen skulle åligga tillsynsmyndigheten,

bör, i öfverensstämmelse med hvad jag härutinnan i

annat sammanhang föreslagit, ytterligare komma handläggningen af

frågor rörande statsbidrag åt sjukkassor. Därvid finge tillsynsmyndigheten

att först och främst undersöka, huruvida respektive kassor

voro jämlikt de bestämmelser, som i detta hänseende komma att meddelas,

berättigade att komma i åtnjutande af dylikt bidrag eller icke

äfvensom att, i samband därmed, bevilja eller afslå ingifven ansökan

om statsbidrag. Vidare skulle myndigheten hafva att med ledning af

tillgängliga uppgifter beräkna storleken af det statsbidrag, som skulle

tillkomma hvarje särskild sjukkassa, samt att föranstalta om bidragens

^anordnande till respektive kassor.

Gifvetvis bör det vidare åligga tillsynsmyndigheten att hvarje

år till Kungl. Maj:t afgifva berättelse om sin verksamhet under

närmast föregående år, liksom också att utarbeta och offentliggöra

den officiella sjukkassestatistiken.

Såsom ett synnerligen betydelsefullt moment i tillsynsmyndighetens

verksamhet torde ytterligare böra framhållas uppgiften att på lämpligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

sätt stödja och leda de sträfvande]! i olika afseenden, som göra sig

gällande inom sjukkasseverksamheten, samt att söka framkalla eller påskynda

en utveckling på frivilliglietens väg af vårt sjukkasseväsende

till ernående af den större enhetlighet och likformighet, ändamålsenlighet

och effektivitet, som kunna anses påkallade.

De mera detaljerade föreskrifterna angående tillsynsmyndighetens

organisation och verksamhet äro icke i lagförslaget lämnade, utan förutsättes,

att sådana komma att af Kungl. Maj:t sedermera särskildt meddelas.

Jag har inom civildepartementet låtit verkställa utredning angående

organiserandet af den ifrågasatta centrala tillsynsmyndigheten, för hvilket

ändamål jag tillkallat tvenne af de sakkunniga, hvilka inom departementet

biträdt vid upprättandet af förutnämnda lagförslag, och har af

dem ett preliminärt förslag i frågan blifvit till mig öfverlämnadt. Öfver

detta förslag har jag sedermera infordrat yttranden från kommerskollegium

och riksförsäkringsanstalten, med anmaning tillika till förstnämnda

ämbetsverk att samtidigt afgifva förslag till tillsynsmyndighetens inre

organisation.))

Efter att hafva redogjort för såväl de sakkunnigas som de båda

ämbetsverkens utlåtanden i ämnet anförde departementschefen vidare:

»Med afseende å frågan om organiserandet af den i lagförslaget

förutsatta centrala tillsynsmyndigheten öfver det frivilliga sjukkasseväsendet

gäller det till en början att afgöra, huruvida för ändamålet bör

inrättas en särskild, själfständig ämbetsmyndighet, eller om uppgiften

att vara tillsynsmyndighet öfver sjukkassorna kan utan olägenhet eller

till och med med större fördel anförtros åt något redan befintligt ämbetsverk.

De sakkunniga hafva visserligen förmenat, att den nu ifrågavarande

uppgiften, såsom varande ny samt både tämligen omfattande

och fristående, näppeligen fullt kunde fyllas utan att därför inrättades

en särskild myndighet. Med hänsyn därtill, att frågan om en förändrad

organisation af den svenska statsförvaltningen för närvarande är föremål

för särskilda utredningar, hafva de dock funnit det naturligaste och

riktigaste vara, att den föreslagna tillsynsmyndighetens ställning inom

statsförvaltningen icke nu fastställes, utan att densamma för de närmaste

åren endast borde anordnas provisoriskt samt då anknytas till något

redan existerande ämbetsverk. Häruti hafva ock såväl kommerskoliegium

som riksförsäkringsanstalten instämt, på samma gång ämbetsverken

dock, ehuru delvis på olika grunder, tagit bestämdt afstånd från

tanken på anordnandet af en fristående tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet.

För min del finner jag det vara helt naturligt, att någon mera

definitiv organisation af den ifrågasatta tillsynsmyndigheten öfver sjuk
-

Fristående

myndighet

eller icke.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Tillsyns
myndighetens
förläggande.

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

kassorna för närvarande icke gärna kan komma ifråga. Förutom

hvad de sakkunniga och ämbetsverken därutinnan anfört ber jag jämväl

få erinra om, att frågan om anordnandet af en mera omfattande socialförsäkring

i vårt land för närvarande ånyo står på dagordningen, samt

att icke ens sjukförsäkringen genom det nu framlagda förslaget till ny

lag om sjukkassor och hvad därmed står i samband kan anses vara

slutgiltigt löst. Under sådana förhållanden måste äfven enligt mitt

förmenande hvarje tanke på att anordna den nu ifrågavarande tillsynsmyndigheten

annat än helt provisoriskt vara utesluten. Det

synes mig då hvarken vara erforderligt att ifrågasätta inrättandet af

en själfständig sjukkassemyndighet, hvilken skulle komma att sakna

samband med förvaltningen i öfrigt, något som dock torde vara en

mycket viktig förutsättning för dess framgångsrika verksamhet, särskilt

under de första åren. I likhet med såväl de sakkunniga som

de ofvannämnda båda ämbetsverken finner jag mig därför böra förorda,

icke allenast att den nya tillsynsmyndigheten anordnas som ett

provisorium, utan äfven att densamma anknytes till ett redan

befintligt ämbetsverk.

Vidkommande därefter valet af ämbetsverk för den nya tillsynsmyndighetens

förläggning synas mig endast följande tre ämbetsverk kunna

komma ifråga, nämligen kommerskollegium, riksförsäkringsanstalten och

möjligen försäkringsinspektionen. Hvad de båda sistnämnda ämbetsverken

beträffar, torde de dock med sina speciella uppgifter, riksförsälcringsanstaltens

att, jämte en del andra försäkringsorgan, själf drifva

försäkringsrörelse på ett område, som delvis sammanfaller med sjukkassornas,

och försäkringsinspektionens att utöfva tillsynen öfver de

affärsmässigt drifna försäkringsbolagen, vara mindre väl lämpade för

den nu ifrågavarande uppgiften. Om dem torde i detta afseende alltjämt

gälla den mening, som uttalades af de särskilda kommitterade

— And. Lindstedt, E. Phragmén (hvilken dock för sin personliga del

förordade försäkringsinspektionen), O. Eklund, Carl Ekman och P. von

Seth — hvilka år 1905 afgåfvo yttrande och förslag till lag om understödsföreningar,

bland hvilka sjukkassorna intogo ett viktigt rum,

nämligen att den nya tillsynsmyndigheten icke kunde öfverlämnas

till riksförsäkringsanstalten, enär en del sjukkassor »meddela försäkring

åt samma slag som anstalten och således i sin verksamhet till och med

kunna komma att konkurrera med denna, ett förhållande, som helt naturligt

skulle kunna göra anstaltens ställning såsom tillsynsmyndighet

synnerligen .ömtålig» ■—- men ej heller till försäkringsinspektionen, enär

detta skulle »medföra svårigheter och ej heller vara ägnadt att bland.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 203.

de ifrågavarande föreningarna alstra det förtroende för myndigheten,

som utgör ett viktigt villkor för vinnande af det med lagförslaget

åsyftade ändamålet». Mot tillsynsmyndighetens förläggande till försäkringsinspektionen

talar dessutom bestämdt, såsom äfven framhölls af

nämnda kommitterade, att dess verksamhet uppehälles genom bidrag

från de enskilda försäkringsbolagen.

De nu senast tillkallade sakkunniga hafva ock, ur såväl principiella

som praktiska synpunkter, utförligt motiverat, att tillsynsmyndigheten

öfver sjukkassorna icke bör uppdragas åt riksförsäkringsanstalten — en

uppfattning, som äfven biträdts af kommerskollegium. Däremot förordas

af dem på det bestämdaste, att den ifrågavarande uppgiften tills

vidare och för de närmaste åren bör öfverlämnas till kommerskollegium,

dit ett flertal liknande uppgifter redan äro förlagda, där arbetarfrågor

och en del öfriga viktiga sociala frågor handläggas, där jämväl de registrerade

sjukkassornas stadgar, förvaltningsredogörelser och dylikt

för närvarande samlas och granskas samt den årliga redogörelsen för

sjukkassornas verksamhet utarbetas, och där följaktligen inom statsförvaltningen

den största och mest mångsidiga förtrogenhet med de

så kallade sociala frågorna och enkannerligen sjukkassornas angelägenheter

redan vore till finnandes.

Till denna af de sakkunniga och kommerskollegium häfdade uppfattning,

att tillsynsmyndigheten öfver sjukkassorna provisoriskt bör anförtros

åt kommerskollegium, anser jag mig böra ansluta mig.

Som emellertid riksförsäkringsanstalten i sitt utlåtande gjort gällande

eu annan mening och påyrkat, att till anstaltens nuvarande speciella

uppgift borde läggas äfven den att vara tillsynsmyndighet öfver

sjukkassorna, och då här uppenbarligen föreligger en principiell meningsskiljaktighet

af stor räckvidd, hvars klargörande synes mig vara

af den största vikt icke allenast för den nu föreliggande frågan utan

äfven i viss mån för närliggande framtida spörsmål, ser jag mig föranlåten

att något närmare angifva min ställning och uppfattning i nu

berörda afseenden.

Riksförsäkringsanstalten har såsom skäl för tillsynsmyndighetens

förläggande till anstalten hufvudsakligen anfört dels önskvärdheten af

socialförsäkringens enhetliga ordnande och organiserande, dels anordningarna

i vissa främmande länder och dels arbetarförsäkringsfrågans

historia i Sverige.

Gent emot hvad riksförsäkringsanstalten sålunda anfört vill jag till

eu början endast göra den erinran, att ingen torde vilja förneka den

störa betydelsen af, att den sociala försäkringen i vårt land, i den mån

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 203.

nya grenar af densamma tillkomma, anordnas på ett i görligaste mån

enhetligt sätt samt att såväl gränserna som sambandet mellan de olika

grenarna, så långt ske kan, bestämdt uppdragas, äfvensom att en lämplig

gemensam centralmyndighet för de sociala försäkringsfrågornas handläggning

inom statsförvaltningen i sinom tid tillskapas. Därmed torde

dock ännu någon tid böra anstå i afvaktan på resultaten af de redan

pågående eller planerade utredningar, som jag i det föregående omnämndt.

Förevarande önskningsmål synes mig därför för närvarande

knappast böra utöfva något inflytande på den nu föreliggande frågans

lösning; och i alla händelser skulle detsammas realiserande,

enligt hvad de sakkunniga påvisat, i viss mån snarare motverkas än

befrämjas genom don af riksförsäkringsanstalten förordade provisoriska

förläggningen af tillsynsmyndigheten öfver sjukkassorna till anstalten.

Hvad riksförsäkriugsanstalten åberopat rörande förhållandena uti

vissa länder med obligatorisk försäkring såsom ett rättesnöre för våra

anordningar i Sverige, där försäkringen ännu så länge är fullkomligt

frivillig, synes mig, i den män nämnda förhållanden i utlandet öfver

hufvudtaget kunna för oss vara vägledande, jämväl snarare tala emot

än för den af riksförsäkringsanstalten företrädda åsikten. Ej heller

lärer den historiska utvecklingen i Sverige på ifrågavarande område —

och i all synnerhet icke åberopandet af jämförelsen mellan den år 1889

af den s. k. äldre arbetarförsäkringskommittén föreslagna riksförsäkringsanstalten

och dess upppifter med afseende å den obligatoriska arbetarförsäkringen

samt den sedermera år 1902 inrättade, nuvarande

riksförsäkringsanstalten och dess uppgifter beträffande den frivilliga

olycksfallsförsäkringen — vara ägnad att gifva stöd åt den af anstalten

nu häfdade uppfattningen.

Väl finner äfven jag för min del det vara i hög grad önskvärd!,

att gränserna mellan sjukförsäkringen och olycksfallsförsäkringen i sinom

tid blifva bestämdt uppdragna, och synas mig, såsom ock riksförsäkringsanstalten

framhållit, åtskilliga skäl tala för, att riskerna för de

mera kortvariga olycksfallen då komma att enbart öfvertagas af sjukkassorna.

Det torde dock ännu vara för tidigt att medelst uttryckliga

lagbestämmelser få detta önskningsmål realiseradt. I stället lärer det

tills vidare blifva den ifrågasatta, opartiska tillsynsmyndighetens sak att

söka verka för en så småningom skeende utjämning af den nu ofta

förekommande dubbelförsäkringen för de kortvariga olycksfallsriskerna,

nämligen dels i sjukkassorna och dels i riksförsäkringsanstalten eller

andra försäkringsanstalter eller genom direkt af arbetsgifvarna utanordnad

olycksfallsersättning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Att emellertid denna uppgift, liksom uppgiften att vara tillsynsmyndighet

öfver sjukkasseväsendet öfver hufvud taget, icke lämpligen

bör öfverlämnas åt riksförsäkringsanstalten, som jämte en del andra

forsakringsanstalter själf drifver försäkringsrörelse, till en del på samma

område som sjukkassorna — särskild! den s. k. karensförsäkringen —

synes mig. vara alldeles uppenbart. Det är en inom statsförvaltningen

hittills i regel upprätthållen princip, att en statsinstitution, som

bedrifver teknisk-ekonomisk verksamhet af samma slag som enskilda

verk och inrättningar, icke samtidigt kan vara öfverordnad instans öfver

dessa. Det är denna viktiga princip, som för mig utgör eu af de hufvudsakliga

anledningarna att afstyrka tillsynsmyndighetens förläggande

till riksförsäkringsanstalten. På i hufvudsak samma principiella skäl är

det som de enskilda järnvägarnas ärenden handläggas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och icke af statens järnvägsstyrelse, som den så kallade

elektriska inspektionen är förlagd till kommerskollegium och icke

till telegrafstyrelsen, och som de enskilda försäkringsanstalter och försäkringsföreningar,

hvilka äro verksamma inom samma gren af socialförsäkringen

som riksförsäkringsanstalten, hittills sorterat under försäkringsinspektionen

och icke under den med dem konkurrerande riksförsäkringsanstalten.

I anledning af hvad riksförsäkringsanstalten, enligt hvad jag tidigare

omnämnt, andragit angående önskvärdheten af socialförsäkringens

enhetliga ledning och organiserande, vill jag ännu eu gång upprepa, att

angelägenheten häraf äfven af mig till fullo uppskattas. Med anstalten

är jag ock enig däri, att äfven om ett departement eller en departementsbyrå

inrättas för de sociala ärendena, en centralmyndighet alltid

torde vara erforderlig för att handhafva den mera omedelbara verksamheten

för socialförsäkringen. Mm förhoppning är ock, enligt hvad jag

ofvan framhållit, att en sådan centralmyndighet, så snart lämpligen kan

ske, skall komma till stånd. Däremot är jag icke lika öfvertygnd som

riksförsäkringsanstalten därom, att det naturliga därutinnan skulle vara,

att den nuvarande riksförsäkringsanstalten utvecklas till att upptaga de

särskilda grenarna af socialförsäkringen och blifva den öfverordnade

centralmyndigheten för alla dithörande ärenden. Visserligen är ju,

såsom ock de sakkunniga framhållit, den möjligheten icke utesluten,

att sådana förändringar vid den ifrågasatta revisionen af olycksfallsersättningslagen

befinnas böra företagas beträffande anstalten, att spörsmålet

om sjukkasseinspektionens förläggande till anstalten framdeles

kan komma att framstå i en väsentligen annan dager än för närvarande,

liksom då äfven spörsmålet om dess organiserande till centralBih.

till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 134 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

myndighet för socialförsäkringen i allmänhet. Mera sannolikt synes

mig dock vara, att utvecklingen, åtminstone för en afsevärd tid framåt,

kommer att gå i den riktning, kommerskollegium antydt uti sitt

på sin tid afgifna utlåtande angående olyeksfallsersättningslagens revision,

nämligen att man vid en öfvergång från gällande ersättningsprincip

till försäkringsprincipen bygger vidare på den genom den

hittillsvarande utvecklingen skapade grundvalen och sålunda samtidigt

med stadgandet af obligatorisk försäkring tillika öfverlämnar

åt arbetsgifvarnas fria skön att välja mellan försäkring i antingen riksförsäkringsanstalten,

öfriga egentliga försäkringsanstalter eller slutligen

af arbetsgifvarna själfva för ändamålet bildade, vederbörligen kontrollerade

ömsesidighetsföreningar. För att kontrollera, att lagens bestämmelser

tillämpas efter enhetliga och rationella grunder, samt för att i

öfrig! leda och öfver vaka olycksfallsförsäkringen har kollegium i samma

utlåtande förordat upprättandet af ett särskildt centralorgan, hvithet af

principiella skäl, som ofvan anförts, icke kunde blifva den försäkringsdrifvande

riksförsäkringsanstalten. På denna centralmyndighet skulle

ock, såsom kollegium förutsatt, en del uppgifter, hvilka för närvarande,

enligt hvad kollegium framhållit, oegentligt nog tillkomma riksförsäkringsanstalten,

då helt naturligt komma att öfverflyttas.

Utan att vilja föregripa de pågående eller planerade utredningarna

i dessa frågor, har jag ansett mig böra göra dessa erinringar för att

påvisa, hurusom frågan om riksförsäkringsanstaltens ställning såsom

blifvande centralmyndighet för socialförsäkringen, ja, till och med för

olycksfallsförsäkringen, är långt ifrån obestridd. Därmed vare dock

ingalunda sagdt, att icke riksförsäkringsanstalten i alla händelser har

en mycket viktig och i fortsättningen med all sannolikhet bör få en än

viktigare och högst omfattande uppgift att fylla. Såsom den af staten

upprättade försäkringsanstalten bör den alltjämt gå i spetsen och vara

normgifvande i åtskilliga afseenden för alla de organ, som blifva bärare af

de delar af socialförsäkringen, inom hvilka anstalten verkar, och för alla

vänner af socialförsäkringen måste det därför vara i hög grad önskvärdt,

att anstaltens försäkringsrörelse når en allt större omfattning. Men så

länge anstalten därpå icke har monopol, såsom den år 1889 föreslagna

riksförsäkringsanstalten förutsattes skola erhålla, utan andra, offentliga

eller privata organ jämte riksförsäkringsanstalten erkännas såsom lagliga

bärare af skilda grenar af socialförsäkringen, kan anstalten, som nämndt,

icke göras till den högsta öfverordnade myndigheten öfver en eller

flera grupper af öfriga försäkringsorgan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

11

Uti den ofvan förutsatta, blifvande centralmyndigheten för socialförsäkringen,

dit äfven en del andra sociala ärenden med fördel torde

kunna förläggas, bör ock den nu ifrågavarande tillsynsmyndigheten

öfver sjukkasseväsendet erhålla sin helt naturliga plats. Men intill dess

en sådan centralmyndighet kan komma till stånd, eller andra lämpligare

anordningar blifva träffade, måste sjukkasseinspektionen och hvad därmed

står i samband, enligt hvad ofvan blifvit framhållet, anordnas provisoriskt;

och synes mig, som nämndt, denna provisoriska anordninglämpligast

träffas på sådant sätt, att kommerskollegium tillsvidare göres

till tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet.

Genom en sådan anordning vållas ock minsta rubbning i nu bestående

förhållanden, särskildt med afseende å sjukkassestatistikens

samband med öfrig socialstatistik, något som under för handen varande

omständigheter synes mig böra tillmätas en viss betydelse. Förlädes

tillsynsmyndigheten till annat ämbetsverk än kommerskollegium, måste

utan tvifvel äfven sjukkassestatistiken dit öfverflyttas, och berörda samband

sålunda upplösas; afsevärda olägenheter skulle eljes säkerligen

uppstå. För att rätt kunna handhafva tillsynen öfver sjukkasseverksamheten

erfordras nämligen en ingående kännedom om de särskilda

sjukkassornas organisation och skötsel; det material, som insamlas och

bearbetas i och för sjukkassestatistiken, torde emellertid utgöra den

bästa källan för inhämtande af denna kännedom.

Hvad beträffar tillsynsmyndighetens inre organisation, i hvilka delar

af ämnet jag samråd t med chefen för finansdepartementet, synes det mig

knappast möjligt att på frågans nuvarande stadium härutinnan framlägga

något fullständigt och mera detaljeradt förslag, utan är jag i likhet med

de sakkunniga och kommerskollegium af den meningen, att med uppgörande

och fastställande af ett sådant bör anstå, intill dess spörsmålet

om tillsynsmyndighetens förläggning blifvit afgjordt samt den person

hunnit utses, åt hvilken det närmaste handhafvandet af sjukkassornas

angelägenheter skall varda anförtrodt.

Särskildt beträffande den närmare handläggningen af sjukkasseärendena

inom det ämbetsverk, hvarmed tillsynsmyndigheten kommer

att införlifvas, äfvensom rörande fördelningen af den arbetsbörda, som

tillkommer myndigheten, kan jag här yttra mig endast i hufvudsak.

I förstnämnda hänseende måste gifvetvis anordningen blifva väsentligen

beroende af, till hvilket ämbetsverk myndigheten förlägges. Hvad

jag i det följande kommer att föreslå, hvilar därför på den förutsättning,

att densamma inordnas uti kommerskollegium samt därvid närmare anknytes

till dess arbetsstatistiska afdelning.

Tillsynsmyndighetens

inre

organisation.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 203.

Till en början anhåller jag att ännu eu gång få redogöra för hvad

kollegium i fråga härom anfört.

I och för handhafvandet af de åligganden, som skulle blifva förenade

med tillsynen öfver sjukkasseverksamheten, borde inom kollegium upprättas

en särskild byrå, sjukkassebyrån, i spetsen för hvilken borde ställas

en erforderligen kvalificerad, ledande person, sjukkasseinspektören,

med benämningen byrådirektör, med öfrig för arbetenas utförande behöflig

personal vid sin sida. Ifrågavarande byrå och dess personal

borde inom kollegium närmast sortera under byråchefen och föreståndaren

för det arbetsstatistiska arbetet in. m. Nämnda, nyligen upprättade

byråchefsbefattning har, enligt hvad kollegium erinrat, tillkommit hufvudsakligen

på grund af de nya administrativa uppgifter med afseende å

olika sociala ärenden, som under senare år blifvit kollegium tillagda,

hvilka ärenden till följd af sin vikt och säregna natur med nödvändighet

påfordrade sin särskilda, med dem förtrogne representant inom

kollegium. Det har då synts kollegium oundgängligen nödvändigt att,

så länge handläggningen af dessa ärenden tillhöra kollegii ämbetsförvaltning

och i den mån nya ärenden af enahanda natur ytterligare tillkomma,

nyssnämnda ledamot af kollegium måste hafva sig ålagdt att

närmast biträda generaldirektören i öfvervakandet och ledningen af alla

dessa ärendens behöriga gång.

Därmed bör dock, enligt kollegii mening, ingalunda vara uteslutet,

att en sådan anordning, där så befinnes behöfligt, vidtages, hvarigenom

den närmare handläggningen och i vissa fall äfven föredragningen till

afgörande i plenum eller inför generaldirektören af en eller flera grupper

dylika ärenden tilläggas en särskild tjänsteman, i sammanhang hvarmed

dock föreskrift torde böra lämnas därom, att nyssnämnda byråchef bör

deltaga i, resp. närvara vid dylikt afgörande, med däraf jämlikt den för

kollegium gällande instruktion följande skyldigheter.

En anordning af sistnämnda slag funne kollegium särskild! i förevarande

fall vara att förorda. Byråchefens åligganden med afseende å

sjukkasseärendenas handläggning skulle sålunda — bortsedt från den

honom jämlikt kollegii instruktion åliggande skyldigheten med afseende

å de socialstatistiska redogörelserna och publikationerna — vara inskränkt

till att i allmänhet vaka öfver arbetenas verkställande och därvid tillhandagå

med erforderliga råd och anvisningar äfvensom att i vissa fall

— såsom i lagstiftnings-, organisations- och personalfrågor, samt i öfrig!

efter generaldirektörens bestämmande — själf föredraga och eljes närvara

vid, respektive deltaga i sjukkasseärendenas afgörande af general
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

direktören eller i plenum, där sådant afgörande jämlikt kollega instruktion

bör förekomma.

Den nu föreslagna anordningen bär, som nämndt, synts kollegium

betingad af, bland annat, hänsynen till nödig sammanhållning af de

sociala ärendena inom kollegium. I likhet med de sakkunniga har emellertid

äfven kollegium ansett, att den nye byrådirektören (sjukkasseinspektören)

borde erhålla en mot uppgiftens innebörd och omfattning

svarande både sjanständig och ledande ställning, och detta såväl inom

kollegium som framför allt gent emot sjukkassorna och deras målsmän.

Honom borde sålunda, bland annat, tillerkännas rätt att själf genom

remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar, upplysningar eller

yttranden, som för ärendenas beredande till afgörande finnas erforderliga;

hvar jämte åt honom ock borde öfverlämnas att i hufvudsak själfständigt

utöfva den inspektionsrätt gentemot sjukkassorna, som jämlikt

förslaget till ny sjukkasselag skulle tillkomma tillsynsmyndigheten. Endast

vid de tillfällen, då i kraft af berörda befogenhet tillsynsmyndigheten

hade att utfärda föreläggande för sjukkassa att vidtaga viss

åtgärd, torde ärendet kräfva att afgöras af generaldirektören på föredragning

af byrådirektören, hvilken föredragning då, såsom ofvan förordats,

skulle ske i närvaro af byråchefen för det arbetsstatistiska arbetet

m. in. Dessutom skulle erfordras generaldirektörens medgifvande för

byrådirektören eller annan tjänsteman å sjukkassebyrån att företaga i sjukkasselagen

förutsatta inspektionsresor. Själffallet" borde det ock öfverlåtas

åt byrådirektören att i regel på eget ansvar handlägga ärenden,

som stå i samband med den enligt sjukkasselagen tillsynsmyndigheten

åliggande uppgiften att tillhandagå sjukkasserörelsen med erforderliga

råd och upplysningar.

Jämväl föredragningen af flertalet sjukkasseärenden, som jämlikt

kollega instruktion skola afgöras i plenum — hvaribland särskild! torde

höra framhållas frågorna om statsbidrag till sjukkassorna och hvad därmed

äger sammanhang — eller inför generaldirektören — exempelvis

registreringsärenden — skulle, enligt hvad kollegium föreslagit, med

förut angifna _ undantag, i regel tillkomma byrådirektören, dock alltid,

som nämndt, i byråchefens närvaro.

Hvad kollegium sålunda i dessa delar föreslagit, finner jag i allt

hufvudsakligt riktigt och ändamålsenligt samt afsedt att tillgodose krafven

på å ena sidan öfverensstämmelse uti och nödigt samband med beredningen

af öfriga ärenden inom kollegium, särskild! de sociala, och å

andra sidan en af tillsynsmyndighetens uppgift påkallad, jämförelsevis stor

sjanständighet och frihet från tyngande former; och synes mig det
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 203■

Behofliga

tjänstebefatt
ningar.

samma därför böra lända till efterrättelse vid uppgörandet af instruktion

för sjukkassebyrån, hvarmed, som nämndt, emellertid torde böra

anstå, till dess frågan angående tillsynsmyndighetens förläggande afgjorts

och den föreslagna sjukkassebyråns närmaste chef — byrådirektören—

blifvit utsedd.

Kollegium har vidare föreslagit, att utbetalningarna af statsbidragen

till sjukkassorna och därmed sammanhängande bokföring skall ombesörjas

af kollegii nuvarande kassakontor.

Slutligen har kollegium ifrågasatt, att icke blott sjukkassestatistik’en,

såsom de sakkunniga afsett, utan äfven olycksfall sstatistiken jämte

hela den därmed sysselsatta personalen borde öfverflyttas till den nya

sjukkassebyrån. Därigenom skulle icke allenast det äfven af de sakkunniga

framhållna nära sambandet mellan sjukkassestatistiken och öfrig

socialstatistik, enkannerligen olycksfallsstatistiken, kunna fortfarande till

fullo upprätthållas, utan dessa olika grenar af statistiken kunna utarbetas

i än intimare samband med hvarandra, hvilket kollegium på anförda

skäl finner önskvärdt.

I och med en dylik anordning skulle äfven, bland annat, den nuvarande

förste aktuarien och närmaste ledaren af olycksfalls- och sjukkassestatistiken

kunna till hufvudsaklig del, ehuru likväl under medverkan

af byrådirektören och särskildt dennes närmaste man i sjukkasseärendenas

handhafvande, verkställa utarbetandet af de årliga statistiska berättelserna

icke allenast för olycksfall i arbete utan äfven för registrerade

sjukkassors verksamhet, på samma gång som den nuvarande aktuarien

för sjukkassestatistiken till väsentlig del kunde tagas i anspråk för rena

förvaltningsuppgifter. Kollegium synes icke utan grund hysa den meningen,

att det på annat sätt icke blefve möjligt medhinna alla tillsynsmyndigheten

tillkommande göromål med de arbetskrafter, som enligt

de sakkunnigas förslag skulle ställas till myndighetens förfogande. För

den nu föreslagna anordningen talade äfven det praktiska skälet, att

kostnaderna för sjukkassebyrån torde komma att bestridas af samma

anslag, från hvilket utgifterna för ifrågavarande statistiska arbeten utgå,

nämligen af de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande afsätta belopp.

Emot hvad kommerskollegium i nu nämnda delar föreslagit torde

icke heller något vara att invända, utan synes detsamma, särskildt ur

rent praktiska synpunkter, böra förordas.

Med afseende å de arbetskrafter, som komma att erfordras för upprätthållandet

af tillsynsmyndighetens verksamhet, hafva de sakkunniga

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

vant af den meningen, att, förutom sjukkasseinspektören samt behöfliga

skri!- och räknebiträden, tvenne underordnade tjänstemän skulle blifva

af nöden. Denna mening hafva äfven såväl kommerskollegium som

riksförsäkringsanstalten delat. Af de nämnda tvenne tjänstemännen

är dock en redan till finnandes, nämligen den för närvarande för sjukkassestatistiken

anställde aktuarien.

I enlighet med kommerskollegii organisationsförslag beträffande

sjukkassebyrån skulle dennas personal, frånsedt extra tjänstemän och

biträden, komma att bestå af:

en byrådirektör (sjukkasseinspektör) ..................................................

en sekreterare (inspektörsassistent)................................................... ny,

en förste. aktuarie (för sjukkasse- och olycksfallsstatistiken), finnes^

en aktuarie (tillika teknisk assistent för olycksfallsstatistiken), finnes,

en aktuarie och registrator (för närvarande anställd för sjuk
kassestatistiken)

....................................................... * finnes

Al dessa tjänstemän skulle byrådirektören, sekreteraren och aktuarien

(registrator^ närmast hafva att taga befattning med de egentliga

förvaltningsuppgifterna, hvarjemte dock, som nämndt, sekreteraren skulle

vara behjälplig med sjukkassestatistikens utarbetande.

Byrådirektören (.sjukkasseinspektören) skulle därvid tillkomma hufvudsakligen

:

att vara föredragande i plenum eller inför generaldirektören uti de

till sjukkassebyrån hörande ärenden, som icke vore af den natur, att de

kunde afgöras af byrådirektören allena eller, enligt föreskrift i särskild

instruktion eller i öfrigt efter generaldirektörens bestämmande, skulle

föredragas af byråchef en och föreståndaren för det arbetsstatistiska

arbetet m. m.; med skyldighet för byrådirektören tillika att i tillämpliga

delar iakttaga, hvad föredragande och ledamot i kollegium i allmänhet

åligger;

att öfvervaka sjukkasseregistrets behöriga förande;

att öfvervaka, att sjukkassornas verksamhet står i öfverensstämmelse

med gällande lag och författning samt kassornas stadgar äfvensom i

öfrigt utöfvas på ändamålsenligt sätt, samt att, i motsatt fall, föranstalta

om vidtagandet af i sjukkasselagen föreskrifna åtgärder;

att själf eller genom ombud verkställa de i sjukkasselagen omnämnda

inspektioner och inventeringar;

atti i mån af behof, tillhandagå sjukkassorna med råd och upplysningar;
att

utarbeta den årliga berättelsen öfver sjukkassebyråns förvaltningsverksamhet;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 203.

att lämna erforderlig medverkan vid sjukkassestatistikens utarbetande

och i samband därmed förekommande utredningar; samt

att leda sjukkassenämndens förhandlingar;

Vidkommande de båda öfriga tjänstemännen synas de komma att

erhålla i hufvudsak följande göromål:

sekreteraren (inspektör sassistenten):

att under byrådirektörens närmaste inseende biträda med å sjukkassebyrån

förekommande förvaltningsgöromål samt särskildt att med

hänsyn till anmälan om registrering eller ansökan om statsbidrag granska

sjukkassornas stadgar, årsredogörelser och öfriga handlingar;

att, efter uppdrag, verkställa de i sjukkasselagen omförmälda inspektioner

och inventeringar;

att bestrida de å sjukkassebyrån förekommande sekreterargöromålen,

samt

att deltaga i utarbetandet af sjukkassestatistiken och andra därmed

förenade arbeten;

aktuarien (registratorn):

att ansvara för sjukkasseregistrets behöriga förande;

att i fråga om sjukkasseregistret och hvad därtill hörer meddela

afskrifter eller utdrag däraf äfvensom meddela eller bestyrka afskrifter

af de sjukkasseregistreringen rörande handlingar;

att förrätta de allmänna registratorsgöromålen å sjukkassebyrån; samt

att biträda vid de med utbetalningen af statsbidrag till sjukkassorna

förenade göromålen.

Särskildt torde böra framhållas, att såväl förrättandet af omförmälda

inspektioner och inventeringar som fullgörandet af de uppgifter,

hvilka sammanhänga med tillsynsmyndighetens öfvervakande, rådgifvande

och ledande verksamhet gent emot sjukkassorna, ofta torde

kräfva byrådirektörens eller hans närmaste mans närvaro på ort och

ställe, hvaraf sålunda följer, att byrådirektören och sekreteraren hvar

för sig i stor utsträckning torde blifva nödsakade att företaga resor till

olika delar af riket.

Såsom jag emellertid framhållit, är det knappast möjligt att för

närvarande fatta ett definitivt afgörande beträffande fördelningen af

göromålen inom sjukkassebyrån, utan torde det kunna befinnas nödvändigt,

att vid upprättandet af instruktionen för sjukkassebyrån större

eller mindre modifikationer vidtagas i hvad sålunda af kommerskollegium

föreslagits. Att de nu föreslagna tjänstemännen, hvad såväl deras

antal som tjänsteställning beträffar, äro för byråns verksamhet oundgängliga,

därom kan dock intet tvifvel råda.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:tf: Nåd. Proposition No 203.

1 fråga om arten af de tvenne tjänstebefattningar, som skulle erfordras

vid sidan af byrådirektörsbefattningen, kafva äfven de sakkunniga

uttalat sig för, att eu skulle vara af första graden och eu af andra

graden. Denna mening bär ock, enligt livad af det ofvan nämnda framgår,

biträdts af kommerskollegium, hvaremot riksförsäkringsanstalten,

dock utan att härför anföra något skäl, ansett, det man tillsvidare

kunde låta sig nöja med tvenne tjänstebefattningar af första graden.

För min del ansluter jag mig, som nämndt, afgjordt till den mening,

som i förevarande afseende gjorts gällande af de sakkunniga och kommerskollegium.

De tjänsteåligganden, som komma att påhvila byrådirektörens (sjukkasseinspektörens)

närmaste man, synas mig uppenbarligen vara af den

vikt och omfattning, att för deras utförande ovillkorligen kräfves eu

tjänsteman af andra lönegraden. Redan för de å sjukkassebyrån förekommande

sekreterargöromålen torde påfordras en mera kvalificerad arbetskraft.

Därtill kommer emellertid, såsom jag redan antydt, att det

torde blifva nödvändigt, därest ändamålet med den föreslagna sjukkassebyran

skall kunna vinnas, att byrådirektören själ! eller hans närmaste

man allt emellanåt på ort och ställe företager inspektion af sjukkassor

äfvensom är närvarande vid sammanträden inom kassorna eller deltager

i möten mellan representanter för sjukkasseverksamheten på olika platsei

i landet, och att för sådant ändamål resor tidt och ofta göras af

byrådirektören eller sekreteraren. Vare sig det då gäller tjänsteuppdrag

af dylikt slag, eller att, vid byrådirektörens bortovaro i tjänsteresor,

i hans ställe tillse arbetena inom sjukkassebyrån samt fullgöra vissa

byrådirektören tillkommande åligganden, synes byrådirektörens närmaste

man ovillkorligen böra erhålla en sekreterares ställning’ och afiönmgsförmåner.

I fråga om de kompetens/or äring ar, som böra ställas på byrådirektören(sjukkasseinspektören)

samt sjukkassebyråns öfriga tjänstemän, anser

jag i likhet med de sakkunnige och på samma skäl, som af dem anförts,

att juridisk fackutbildning icke är nödvändig vare sig för byrådirektören

eller de öfriga tjänstemännen. Beträffande dessa senare torde emellertid,

såsom kommerskollegium anmärkt, böra med afseende på kompetensfordringar

gälla detsamma som för motsvarande befattningar å

kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik. Det synes mig vidare

vara nödvändigt, att den ena åt ifrågavarande tvenne tjänstemän äger

ett visst matt af försäkringstekniska insikter, åtminstone för den händelse

byrådirektören icke är tillräckligt kvalificerad i sådant hänseende.

1 likhet med de sakkunniga och kommerskollegium finner jag det å

Bill. till Rihsd. Prot. 1910. ! Sami. 1 Afd. i:>4 Höft. '' & 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

Tjänstemännens

löneförmåner.

18 Kung1. Maj ris Nåd. Proposition N:o 203.

andra sidan icke lämpligt att i fråga om byrådirektören uppställa vissa

fordringar i det ena eller andra hänseendet, utan synes mig hufvudvikten

ligga därpå, att hos honom framstående duglighet i allmänhet jämte

intresse för och ingående kännedom om sjukkasseväsendet äro till finnandes.

Vidkommande de löneförmåner, som böra beredas sjukkassebyråns

tjänstemän, vill det — såsom ock de sakkunniga med instämmande af

såväl kommerskollegium som riksförsäkringsanstalten framhållit — hvad

först byrådirektören beträffar, synas vara af vikt, att lönen icke sättes

för lågt, utan blir så tillmätt, att den motsvarar den tämligen omfattande

och kräfvande uppgift, som skulle tillkomma ifrågavarande tjänsteman,

på det att till befattningen må kunna förvärfvas en person

med framstående duglighet. Med utgående från de för kommerskollegium

hittills gällande lönestater, hafva de sakkunniga föreslagit, att byrådirektörens

arfvode måtte sättas till 6,000 kronor. De båda tjänstemännens

arfvoden åter skulle bestämmas till resp. 4,500 kronor och

3,000 kronor. De sakkunniga hafva tillika förutsatt, att sjukkassebyråns

tjänstemän, byrådirektören inberäknad, dessutom skulle komma i åtnjutande

af extra lönetillägg i enlighet med härför under de senare åren

fastställda grunder.

Med erinran, att Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag framställt

förslag om provisorisk lönereglering för kollegium och därvid

äfven inbegripit vissa af kollegii å extra stat uppförda tjänstemän, har

kommerskollegium å sin sida hemställt, till en början, att Kungl. Maj:t

måtte jämväl i fråga om den i och för sjukkassebyrån erforderliga

motsvarande personalen hos Riksdagen göra framställning om dylik

lönereglering. Alldenstund den tjänsteman af första graden, som jämte

sjukkassestatistiken skulle öfverföras till sjukkassebyrån, redan medtagits

i nyssnämnda proposition till Riksdagen, skulle det därvid endast

blifva fråga om reglering af lönen för en tjänsteman af andra graden,

äfvensom vid bifall till kollegii förslag härom, till hvilket jag i det

följande skall återkomma, aflöningen efter de af Kungl. Maj:t föreslagna

nya grunderna för en vaktmästare. Däremot skulle, framhåller kollegium,

enligt de i statsverkspropositionen angifna grunder, byrådirektören

icke komma i åtnjutande af här berörda förmån och sålunda

denna befattningshafvare, förutsatt att hvad Kungl. Maj:t i föreliggande

hänseende föreslagit komme att vinna Riksdagens bifall, med afseende

på löneförmåner blifva endast obetydligt bättre ställd än hans närmaste

underordnade. Visserligen skulle då byrådirektören, på sätt de sakkun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition No 203.

19

niga förutsatt, i likhet med öfriga statsfunktionärer, hvilkas löner ännu

icke blifvit föremål för reglering, kunna komma i åtnjutande af extra

lönetillägg i den omfattning ock på de grunder, som blifvit för sådana

befattningshafvare af Kungl. Maj:t ock Riksdagen fastställda. Men

dels skulle äfven under denna förutsättning skillnaden med afseende

å löneförmåner mellan byrådirektören och hans underordnade ställa

sig för den förre föga gynnsam, dels skulle möjligheten öfverhufvud

taget att kunna erhålla dylikt lönetillägg komma att blifva beroende af

tillfälliga omständigheter.

Under sådana förhållanden och då det, enligt kollegii mening,

eljest torde kunna befaras, att det icke blir möjligt att för den nya,

både omfattande och betydelsefulla statsuppgift, hvarom det här är fråga,

förvärfva en fullt kvalificerad person, har kollegium funnit sig böra för

detta fall göra framställning därom att, under förutsättning af att

provisorisk lönereglering enligt de i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag angifna grunder beviljades öfriga befattningshafvare

i kollegium, och således äfven å sjukkassebyrån, byrådirektörens arfvode

skulle fastställas till 7,500 kronor, (men i motsatt fall till 7,000

kronor) per år.

Jämväl riks förs äkringsanstalten har framhållit, att det vore af stor

vikt, att sjukkasseinspektörens arfvode icke blefve för knappt tilltaget,

och att detsamma åtminstone icke borde sättas lägre än till 7,000 kronor.

Under åberopande af hvad sålunda blifvit anfördt, och vid det förhållande,

att Riksdagen, som redan lämnat sitt bifall till Kungl. Maj:ts

förslag beträffande provisorisk lönereglering för vissa af kommerskollegii

tjänstemän, i konsekvens därmed torde komma att medgifva sådan

äfven för öfriga därtill föreslagna befattningshafvare i kollegium,

finner jag mig i anslutning till kommerskollegii nu förevarande framställning

böra hemställa, dels att byrådirektörens (sjukkasseinspektörens)

aflöning bestämmes till 7,500 kronor, häraf 2,500 kronor må anses motsvara

tjänstgöringspengar, och dels att sekreteraren (inspektörsassistenten)

— hvilken befattning nu äfven skulle nyinrättas — erhåller samma

aflöningsförmåner som sekreterare och förste aktuarie hos kollegium,

nämligen 5,600 kronor, af hvilket belopp 1,800 kronor skola utgöra

tj änstgöringsp engar.

Förutom de nu nämnda båda befattningshafvarna och öfriga, redan

befintliga, är sjukkassebyrån emellertid för sin verksamhet äfven i behof

af ytterligare skrif- och räknebiträden m. m. De sakkunniga hafva

föreslagit, att för beredande af arfvoden till dylika biträden äfvensom

för bestridande af kostnaderna för vikariatsersättningar, gratifikationer,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Stat för sjukkassebyrån

under år

1911.

20 Kung!. Maj:b Nåd. Proposition N:o död.

tillfälliga biträden o. d. borde anslås ett belopp af 6,500 kronor. Häruti

har dock medräknats det belopp, som redan nu utgår för sådant

ändamål i och för arbetena med sjukkassestatistiken, nämligen dels 2,160

kronor till arfvoden åt tvenne skrif- och räknebiträden och dels omkring

1,000 kronor till gratifikationer, vikariatsersättningar m. m., hvadan

sålunda den ökning af ifrågavarande kostnader, som de sakkunnige

funnit erforderlig på grund af de förvaltningsuppgifter, hvilka skulle

tilläggas sjukkassebyrån, uppgår till omkring 3,350 kronor.

Denna kostnadsberäkning har i stort sedt godtagits af såväl kommerskollegium

som riksförsäkringsanstalten. Kommerskollegium har

visserligen antydt, att det föreslagna beloppet möjligen vore något för

lågt beräknadt, särskildt med hänsyn därtill, att det måhända skulle

visa sig nödvändigt att som biträde vid förvaltningsärendena å sjukkassebyrån

anställa ytterligare åtminstone en amanuens. A andra sidan

har kollegium trott sig kunna ställa i utsikt, att genom den af kollegium

föreslagna organisationen af sjukkassebjnån det torde blifva möjligt att

åstadkomma en viss utjämning och lämpligare fördelning af arbetskrafterna

i fråga om å ena sidan den för sjukkassebyråns förvaltningsuppgifter

afsedda, nytillkommande personalen och å andra sidan den

närmast för sjukkasse- och olycksfallsstatistiken redan befintliga, hvarigenom

antalet biträden torde kunna något begränsas och kostnaderna

sålunda nedbringas. Under sådana förhållanden saknar jag anledning

att föreslå någon förändring uti det sålunda beräknade beloppet i vidare

mån än som betingas af den obetydliga förhöjning af vikariatsersättningarna,

hvilken blir en följd af den provisoriska löneregleringens tilllämpning

äfven på vissa befattningshafvare å sjukkassebyrån.

Däremot har kommerskollegium bestämdt framhållit nödvändigheten

af, att för sjukkassebyråns räkning anställes en särskild vaktmästare.

Detta behof synes mig vara så mycket mera nödvändigt att

tillgodose som, enligt hvad jag inhämtat, det vaktmästarebiträde, hvaröfver

den arbetsstatistiska afdelningen .....- till hvilken den nya sjuk
kassebyrån

skulle anknytas — förfogar, med afdelningens växande

arbetsbörda visat sig vara \Täl knappt tilltaget; och får jag sålunda

äfven i denna del förorda bifall till kommerskollegii hemställan. Arfvodet

till denna vaktmästare torde böra upptagas till det belopp, som

vid provisorisk lönereglering blifvit bestämdt, nämligen 1,175 kronor.

Som bekant har sedan flera år tillbaka Riksdagen, på Kungl. Maj:ts

framställning, årligen medgifvit, att af de till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 203.

lopp Unge användas erforderliga medel för bland annat utarbetande och

offentliggörande genom kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik af

statistiska årsredogörelser ej mindre för sjukkasseväsendet i riket än

äfven för olycksfall i arbete. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten,

hvilka för innevarande år, förn iom livad som erfordras för bestridande

af tryckningskostnader samt möjligen behöfliga ytterligare extra biträden,

beräknats till 21,600 kronor, hafva af statsrådet och chefen för

finansdepartementet i samband med redogörelsen för utgifterna under

sjunde hufvudtiteln — på grund af den föreslagna provisoriska löneregleringen

för kommerskollegium, uti hvilken jämväl de i och för sjukkasse-

och olycksfallsstatistiken anställda tjänstemännen ansetts höra

inbegripas — beräknats böra höjas med ett belopp af 2,988 kronor,

eller till sammanlagdt 24,588 kronor. Nyssnämnda, för sjukkasse- och

olycksfallsstatistiken afsedda belopp, skulle, i enlighet med angifna grunder,

erhålla följande användning:

arfvode till eu förste aktuarie .................................................... kr.

arfvoden till två aktuarie!- ............................................................ »

arfvode till en amanuens............................................................ s>

ersättning till skrif- och räknebiträden .................................. »

vikariatsersättningar och gratifikationer samt ersättning till

tillfälliga biträden ........................................................................ x>

5,600: —

7,800: —

1,800: —

6,480: —

2,908: —

Summa kronor 24,588: —

Vid bifall till nu förevarande framställning om anordnandet af eu

central tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet, med förläggning

tillsvidare till kommerskollegium, skulle för handläggningen af de nytillkommande

förvaltningsuppgifterna — för hvilka dock jämväl en af de

båda ofvan upptagna aktuarierna skulle komma att tagas i anspråk,

under det att sekreteraren å sjukkassebyrån i stället skulle biträda vid

sjukkassestatistikens utarbetande — erfordras, enligt hvad jag ofvan

anfört, en ytterligare kostnadsökning af 17,812 kronor, nämligen

arfvode till en byrådirektör (sjukkasseinspektör) ..................

arfvode till en sekreterare (inspektörsassistent).....................

arfvode till en vaktmästare............................................................

arfvode till skrif- och räknebiträden........................................

vikariatsersättningar och gratifikationer samt ersättning

till tillfälliga biträden............................................................

kr. 7,500: —

)> 5,600: —

» 1,175: —

» 2,160: —

» 1,377: —

Summa kronor 17,812: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

o->

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SOS.

I enlighet med hvad kommerskollegium på anförda grunder föreslagit,

hvilket, som nämndt, äfven jag för min del finner ändamålsenligast,

skulle de hittillsvarande arbetena med sjukkasse- och olycksfallsstatistiken

samt de nytillkommande arbetena med ledningen och kontrollen

af sjukkassornas verksamhet m. m. sammanföras till den beramade nya

sjukkassebyrån. Vid bifall härtill skulle sålunda fastställas följande

Stat för sjukkassebyrån under år 1911.

arfvode till byrådirektören (sjukkasseinspektören) ny .........

arfvode till sekreteraren (inspektörsassistenten) ny..............

arfvode till en förste aktuarie (för sjukkasse- och olycks
fallsstatistiken)

.............................................................................

arfvode till en aktuarie och registrator...................................

arfvode till en aktuarie (teknisk assistent för olycksfalls
s

t a l ist i ken) ................................................................................

arfvode till en amanuens (för statistiken).............................

arfvode till en vaktmästare, ny ...............................................

arfvoden till sex kvinnliga skrif- och räknebiträden...........

arfvoden till två kvinnliga skrif- och räknebiträden, nya

vikariatsersättningar och gratifikationer samt ersättningtill

tillfälliga biträden in. m................................................

kr. 7,500: —

» 5,600: —

» 5,600: —

» 3,900: —

)> 3,900: —

» 1,800: —

» 1,175: —

5> 6,480: —

» 2,160: —

» 4,285: —

Summa kronor 42,400: —

Härtill skulle emellertid vidare komma äfven kostnader för inspektionsresor

samt för den föreslagna sjukkassenämndens sammanträden

äfvensom, på sätt nu sker, nödiga medel i mån af behof till bestridande

af tryckningskostnader o. d. samt till aflönande af möjligen erforderlig

ytterligare arbetshjälp.

Organisations- Vidare ber jag få erinra, hurusom de sakkunniga, med inkostnader

stämmande af såväl kommerskollegium som riksförsäkringsanstalten,

Ui9io.r framhållit såsom varande sjmnerligen önskvärdt att, därest ny lag om

sjukkassor blir under innevarande år utfärdad för att träda i kraft den

i januari 1911, byrådirektörs(sjukkasseinspektörs)-befattningen varder

snarast möjligt efter lagens utfärdande tillsatt. Under mellantiden mellan

lagens utfärdande och ikraftträdande föreligga nämligen till utförande

så betydande förarbeten, såsom exempelvis utarbetandet af instruktion

för sjukkassebyrån och sjukkassenämnden, uppgörande af

normalreglemente till ledning vid omläggning af sjukkassornas stadgar

till öfverensstämmelse med den nya lagen, fastställandet af olika slags

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SOS. 23

formulär och blanketter o. s. v. 1 likhet med kommerskollegium finner

jag, att icke allenast byrådirektörsbefattningens utan äfven sekreterarbefattningens

tillsättande i god tid redan under år 1910 måste blifva

af nöden, för att alla dessa förberedande arbeten skola kunna medhinnas

; och synes mig det af kommerskollegium för ändamålet föreslagna

beloppet, 5,000 kronor, icke vara för högt tilltaget utan böra

tillstyrkas.

Med afseende å de ofvan angifna kostnaderna för organiserandet

af den föreslagna nya sjukkassebyrån i kollegium samt dess verksamhet

under innevarande och nästkommande år synas mig desamma, såsom

hittills skett med afseende å de däri fortfarande ingående kostnaderna

för sjukkasse- och olycksfallsstatistikens utarbetande och offentliggörande,

lämpligast till sina hufvudsakliga delar böra utgå af de

medel, hvilka — på grund af Kungl. Maj:ts såväl i statsverkspropositionen

som i särskild proposition om ändrade grunder för statens

bidrag till sjukkassor gjorda framställningar — af Riksdagen fortfarande

torde komma att anvisas till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande. En sådan anordningsynes

mig, åtminstone tillsvidare, så mycket mera vara på sin plats,

som hela den nu föreslagna organisationen af den centrala tillsynsmyndigheten

öfver sjukkasseväsendet ju endast är ett provisorium. Af

nämnda medel skulle sålunda kostnaderna för personalens aflöning samt

de af arbetena föranledda tryckningskostnaderna m. m. komma att bestridas.

Däremot finner jag de med sjukkassebyråns organiserande och

verksamhet förenade expenser, nyanskaffning af en del möbler och

inventarier, i den mån kommerskollegium icke redan disponerar sådana,

lämpligast böra bestridas af det under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till skrifmaterialier och expenser, ved in. m.

I sammanhang härmed vill jag erinra därom, att någon särskild

lokalhyra icke behöfver ifrågakomma, därest sjukkassebyrån förlägges

till kommerskollegium, enär Kungl. Maj:t nyligen till kollegium upplåtit

ytterligare några rum i riksgäldskontorets f. d. hus å Riddarholmen,

i hvilket kollegii afdelning för arbetsstatistik i sin helhet är inrymd,

till följd af hvilken lokalutvidgning sjukkassebyrån ock kan dit

förläggas.

Hvad slutligen beträffar återstoden af de förutsedda kostnaderna,

nämligen för inspektionsresor samt för sjukkassenämndens sammanträden,

finner jag, att dessa, såsom de sakkunniga föreslagit, böra utgå

af anslaget till rese- och traktamentspenningar.

Sjukkasse
nämnden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kostnadernas

bestridande.

Kuncjl. Maj ris Nåd. ''Pro position N:o 203.

Till sist anser jag mig böra framhålla, att något närmare förslag

till den föreslagna sjukkassenämndens sammansättning och verksamhetsuppgifter

ännu icke föreligger. De sakkunniga hafva härvidlag anfört,

att rörande sjukkassenämnden, som enligt lagförslaget skulle bestå af

representanter för sjukkasseverksamheten i riket och årligen sammanträda

med tillsynsmyndigheten samt för hvars organisation närmare

föreskrifter skulle meddelas af Kungl. Maj:t, det borde blifva en af den nya

tillsynsmyndighetens första uppgifter att upprätta ett fullständigt förslag.

Tydligt måste dock vara, att en sådan nämnd endast bör bestå af några

få personer samt att, åtminstone för närvarande, något särskildt arfvode

för nämndens ledamöter icke behöfver ifrågakomma, utan att den

till dem utgående ersättningen bör kunna inskränkas till reseersättning

och dagtraktamente för deltagande i sammanträden, till hvilka de af

tillsynsmyndigheten inkallas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag nu hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att — under förutsättning af

Riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts förslag angående såväl ny lag om

sjukkassor som ändrade grunder för statens bidrag till sjukkassor —

dels besluta, att kommerskollegium tillsvidare skall vara tillsynsmyndighet

öfver sjukkasseväsendet i riket, samt att för ändamålet skall,

i anslutning till kollega afdelning för arbetsstatistik, upprättas en särskild

byrå, benämnd sjukkassebyrån, dit jämväl utarbetandet af sjukkasseoch

olycksfallsstatistiken skall förläggas,

dels ock medgifva, att af de till underlättande af åtgärder för

arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp

må under innevarande och nästinstundande år användas erforderliga

medel, på sätt och i den utsträckning ofvan angifvits, för bestridande

af kostnaderna för den föreslagna sjukkassebyråns inom kommerskollegium

organisation och verksamhet.»

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, häruti statsrådets öfriga ledamöter

instämde, behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna sitt bifall och förordnade, att proposition

i enlighet härmed skulle till Riksdagen afl åtas

af innehåll, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm Reuterswärd,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

25

Bilaga A.

Till Herr Statsrådet och chefen för Kung!, civildepartementet.

V. P. M.

angående organisation af eu central tillsynsmyndighet för sjukkassor i anslutning

till förslaget den SO juni 1809 till lag om registrerade sjukkassor.

Till en början må erinras om livad tidigare förekommit med afseende

å registreringsmyndighet för sjukkassor.

Äldre arbetareförsäkringskommittén föreslog i sitt den 24 oktober

1889 afgifna betänkande med förslag till lag om sjukkassor, att sjukkassa

för att komma i åtnjutande af vissa i lagförslaget angifna förmåner

(rättssubjektivitet, statsunderstöd, utmätningsfriliet) skulle vara

inregistrerad hos ett särskildt centralt ämbetsverk, benämndt riksförsäkringsanstalten,

en anstalt som enligt kommitténs förslag dock skulle

få en annan och mer omfattande verksamhet och betydelse, än som

tillkommer den nu befintliga, år 1902 inrättade anstalten med detta

namn. Någon egentlig ledande och rådgifvande verksamhet gent emot

sjukkassorna synes icke hafva tillämnats arbetareförsäkringskommitténs

riksförsäkringsanstalt.

I den proposition till 1891 års riksdag, hvari förslag till lagstiftning

för sjukkassor, till öfvervägande del grundad på arbetareförsäkringskommitténs

förslag, framlades, hemställde Kungl. Maj:t, som samtidigt

aflat proposition till Riksdagen med förslag till lag om försäkring

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afl. 134 Saft. 4

Äldre arbetareförsäkringskommitténs

förslag den 24

okt. 1889.

Kungl. prop.

till 1891 års

riksdag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 203.

mot olycksfall i arbete, att flen riksförsäkringsanstalt, som skulle upprättas

för utöfvande af de i sistberörda lagförslag upptagna funktioner

med afseende å den obligatoriska olycksfallsförsäkringen, jämväl skulle

handhafva registreringen af sjukkassorna.

Då Riksdagen emellertid afslog förslaget till lag om försäkring för

olycksfall i arbete, ansåg sig Riksdagen ej heller böra anvisa medel till

upprättande af en riksförsäkringsanstalt. Vid bifallandet i hufvudsak af

förslaget till lag om sjukkassor vidtogos därför de ändringar i Kungl.

propositionen, som häraf påkallades, och insattes såsom registreringsmyndighet,

i stället för riksförsäkringsanstalten, Konungens befallningshafvande

för landsbygden, öfverståthållareämbetet för Stockholm och

magistraterna för rikets öfriga städer.

I sin skrifvelse den 13 maj 1891 till Konungen, med tillkännagifvande

af Riksdagens nyssberörda beslut, anförde Riksdagen, att den

ingalunda förbisett, att för ernående af de med sjukkasselagen afsedda

syften vore upprättande af en enhetlig sjukkassestatistik samt tillgång

för kassornas ledare och gynnare af kostnadsfria verkligen sakkunniga

råd med afseende å sådana kassors ändamålsenliga organisation snart

sagdt oundgängliga villkor, som svårligen kunde uppfyllas af de ifrågasatta

registreringsmyndigheterna i orterna. Men Riksdagen föreställde

sig, att denna brist skulle kunna af Kungl. Maj:t på administrativ väg

afkjälpas därigenom, att hvarje registreringsmyndighet förpliktades att

insända alla sjukkassor rörande handlingar antingen till civildepartementet

eller direkt till den under civildepartementet lydande försäkringsinspektören,

hvilken det borde åligga att upprätta och offentliggöra

årsredogörelser öfver sjukkasseväsendet i riket äfvensom att i förekommande

fall göra registreringsmyndigheten uppmärksam på förhållanden,

som kunde kräfva åtgärder från dess sida, samt på anmodan gå

sjukkassornas målsmän tillhanda med råd och upplysningar.

1 anslutning till Riksdagens beslut upptog sålunda lagen om sjukkassor

den 30 oktober 1891 Konungens befallningshafvande, öfverståthållareämbetet

och magistraten såsom registreringsmyndigheter. Däremot

föranledde nyssberörda riksdagsskrifvelse i ifrigt allenast till

fastställande genom Kungl. kungörelsen den 15 juli 1892 af formulär

för uppgifter om registrerad sjukkassas verksamhet, i sammanhang

hvarmed förordnades, att registreringsmyndighet skulls till civildepartementet

öfverlämna, i den mån de inkomme, såväl omförmälda uppgifter,

som de revisionsberättelser, hvilka enligt lagen skulle af sjukkassa insändas

till registreringsmyndighet. På grundvalen af dessa utarbetades

och utgåfvos sedermera af civildepartementet genom försäkringsinspek
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 203.

27

tören årsberättelser angående de registrerade sjukkassornas verksamhet

för åren 1892—1900.

I 1903 års statsverksproposition gjorde Kung!. Maj:t i likhet med 1903 åra

hvad skett under de föregående åren, framställning om anvisande af Ku“?1- medel till utarbetande och offentliggörande genom försäknngsmspektö- Riksdagens

rens försorg af årsredogörelser för sjukkassorna i riket. Då emellertid

Kungl. Maj:t sedermera den 30 januari 1903 aflat Kungl. proposition

till Riksdagen med förslag till lag om försäkringsrörelse samt inrättande

i sammanhang därmed af ett särskild! verk, försäkringsinspektionen,

hvarmed den i civildepartementet anställda försäkringsinspektören skulle

indragas, hemställde Kungl. Maj:t att, med ändring af hvad i statsverkspropositionen

föreslagits, utarbetandet och offentliggörandet af

årsredogörelserna för sjukkasseväsendet måtte anförtros åt riksförsäkringsanstalten.

I anledning häraf och sedan Riksdagen, med försäkringslagarnas

antagande, godkänt inrättandet af Kungl. försäkringsinspektionen, anförde

Riksdagen i skrifvelse den 20 maj 1903, att den ansåge uppdraget

att utarbeta och offentliggöra de statistiska årsredogörelserna

för sjukkasseväsendet i riket visserligen icke böra öfverlämnas åt

försäkringsinspektionen, men ej heller åt riksförsäkringsanstalten, hvilken,

lika litet som försäkringsinspektionen, vore en myndighet med

speciellt statistisk kompetens och verksamhet. I stället borde nämnda

redogörelsers utarbetande och offentliggörande anförtros åt kommerskollegii

afdelning för arbetsstatistik.

Genom beslut den 30 oktober 1903 uppdrog Kungl. Maj:t åt Kungi. brefvet

kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik att låta årligen utarbeta d be/1903!°"

och till trycket befordra den statistiska årsredogörelsen för sjukkasse- Ki™gi. kung.

väsendet i riket; och förklarades det sålunda meddelade uppdraget afse af s’ d’

jämväl utarbetande och offentliggörande af statistiska årsredogörelser

för åren 1901, 1902 och 1903, för hvilka årsredogörelser ännu icke

offentliggj orts.

I sammanhang med nämnda Kungl. Maj:ts beslut föreskrefs genom

Kungl. kungörelsen den 30 oktober 1903, att de statistiska uppgifter

och revisionsberättelser, som sjukkassorna hade att afgifva, skulle af

vederbörande registreringsmyndigheter öfverlämnas till kommerskollegium.

På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande har kollegium sedermera

den 17 december 1906 och den 27 januari 1909 fastställt nya

formulär för berörda statistiska uppgifters affattande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Särskilda

kommitterades

förslag

af den 2 december

1905

till lag om

understödsföreningar.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 203.

Genom de sålunda omförmälda åtgärderna liar visserligen sjukkassestatistiken

kunnat ordnas och utgifvas — hittills äro af kommerskollegium

utgifna årsredogörelser för åren 1901—1907 — medan däremot

någon särskild uppsikts- eller rådgifvande verksamhet från statsm}Tndighet

gentemot sjukkassorna icke anordnats, något som dock 1891

års Riksdag uppenbarligen tänkt sig böra ske och som ur flera synpunkter

varit önskvärdt.

Det förslag till »lag om understödsföreningar)), som afgafs den 2

december 1905 af särskilda kommitterade omfattade, förutom lifförsäkringsföreningar,

pensionskassor m. fl., jämväl samtliga sjukkassor och

upptog bestämmelser, afseende att den i förslaget ifrågasatta tillsynen

öfver understödsföreningarna skulle utöfvas af en för hela riket gemensam

tillsynsmyndighet, hvilken det ock skulle åligga att ombesörja

föreningarnas registrering. I motiven till lagförslaget uttalade kommitterade,

att de ansåge upprättandet af en särskild tillsyns- och registreringsmyndighet

för understödsföreningarna vara af behofvet påkalladt

hufvudsakligen därför, att intet af befintliga ämbetsverk, dit det

kunde komma i fråga att förlägga tillsynen öfver understödsföreningarna,

nämligen kommerskollegium, riksförsäkringsanstalten och försäkringsinspektionen,

vore lämpadt att öfvertaga den ifrågasatta nya uppgiften.

För de skål, som härutinnan anfördes af kommitterade, och hvilka icke

torde sakna betydelse för bedömande af frågan om lämpligaste tillsynsmyndighet

för sjukkassor enligt lagförslaget den SO juni 1909,

meddelas här nedan en närmare redogörelse.

Hvad beträffar kommerskollegium, anförde kommitterade, att åt

detta ämbetsverk, hvilket nu ombesörjde bearbetningen och offentliggörandet

af statistiken angående sjukkassorna, icke lämpligen kunde

anförtros tillsynen och registreringen af understödsföreningarna, enär

denna tillsyn förutsatte ingående försäkringstekniska insikter, och äfven

i öfrigt syntes vara allt för främmande för verkets egentliga uppgifter.

Riksförsäkringsanstalten finge visserligen förutsättas förfoga öfver tillräcklig

sakkunskap i försäkringstekniska frågor. Men å andra sidan

skulle enligt förslaget den blifvande tillsynsmyndighetens befattning

med understödsföreningarna ej vara inskränkt allenast till den rent

tekniska sidan af deras verksamhet, utan, biand annat, omfatta äfven

pröfning af stadgarna i formelt hänseende och tillsyn öfver att föreningarna

vid sin verksamhet i allmänhet följde lag och författningar

med flere åligganden af mera juridisk art. Och denna del af tillsynen

syntes, utan att man därför behöfde underkänna anstaltens allmänna

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 203.

29

juridiska sakkunskap, få anses ligga alltför långt på sidan om anstaltens

naturliga verksamhetsområde, för att den lämpligen skulle kunna

uppdragas åt densamma. Härtill komme, att en del sjuk- och pensionskassor

m. fl. meddelade försäkring af samma slag som anstalten

och således i sin verksamhet till och med kunde komma att konkurrera

med denna, ett förhållande, som helt naturligt skulle kunna göra

anstaltens ställning såsom tillsynsmyndighet synnerligen ömtålig. Jämväl

försäbringsinspektionen erbjöde i tekniskt afseende en liknande garanti

som riksförsäkringsanstalten och syntes äfven i fråga om allmän

juridisk sakkunskap vara väsentligen likställd med denna. Därjämte

hade försäkringsinspektionen med häns}''n till dess verksamhet vid den

preliminära granskningen af bolagsordningar, hvilka underställdes

Kungl. Majds pröfning, en uppgift, som erbjöde en viss analogi med

den, som enligt kommitterades förslag skulle tillkomma den i förslaget

afsedda tillsynsmyndigheten. Emellertid vore försäkringsinspektionens

organisation och verksamhetssätt speciel anpassade för utöfvande af

tillsyn öfver de affärsmässigt drifna försäkringsbolagen, ett förhållande,

som särskilt tagit sig uttryck däri, att kostnaderna för densamma

uteslutande skulle bestridas genom särskild beskattning af dessa bolag.

På någon dylik beskattning af de i lagförslaget afsedda föreningar

vore däremot icke att tänka, då dessa i regel rörde sig allenast med

utgifter, som i det närmaste motsvarade den s. k. nettopremien, utan

några afsevärda tillägg för bestridande af förvaltningskostnader och

dylikt; utan borde tvärtom, om tillsynen för dem skulle kunna blifva

en häfstång till fortsatt utveckling, kostnaderna för densamma bestridas

af statsmedel. Vidare måste understödsföreningarna, särskilt emedan

de arbetade med jämförelsevis låga afgifter, ofta behandlas efter

andra synpunkter, jämväl i tekniskt hänseende, än de rena affärsföretagen.

Med anledning häraf och då mellan affärsbolagen och vissa

grupper af understödsföreningarna en mer eller mindre utpräglad rivalitet

gjorde sig gällande, skulle den ifrågavarande uppgiftens öfverlämnande

åt försäkringsinspektionen medföra svårigheter och ej heller vara

ägnadt att bland de ifrågavarande föreningarna alstra det förtroende

för tillsynsmyndigheten, som utgjorde ett viktigt villkor för vinnande

af det med lagförslaget afsedda ändamål.

Äfven af rent positiva skäl ansågo kommitterade, att en särskild

tillsynsmyndighet vore önskvärd. I sådant hänseende erinrades om,

att det arbete, som skulle komma på den i lagförslaget afsedda tillsynsmyndighetens

lott säkerligen skulle blifva högst betydligt, särskildt

i betraktande af det stora antalet sjukkassor. Härjämte borde vid till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjukkassornas

centralkommittés

yttrande

öfver

lagförslaget

om understödsföreningar.

SO Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 203.

synsmyndighetens organisation hänsyn tagas därtill, att myndighetens

verksamhet enligt kommitterades mening icke borde vara inskränkt

allenast till den direkta tillsynen öfver understödsföreningarna, utan

äfven omfatta, och detta rent af såsom eu hufvudsak, att tillhandagå

med hjälp och råd i såväl tekniskt som formelt hänseende vid sådana

föreningars bildande och fortsatta utveckling. En uppgift af den säregna

beskaffenhet och den omfattning, som sålunda skulle tillkomma

den särskilda tillsynsmyndigheten, kunde säkerligen ej på ett tillfredsställande

sätt fyllas annat än af en myndighet, som helt ägnade sig åt

densamma och för hvilken den under alla förhållanden måste bli hufvudsak.

Ett annat skäl för att tillskapa en särskild tillsynsmyndighet

vore, att bestyret med registreringen af understödsföreningarna skulle

kunna öfvertagas af denna myndighet, under det att, om någon af

ofvanberörda redan befintliga myndigheter skulle blifva tillsynsmyndighet,

registreringen enligt kommitterades mening syntes under alla förhållanden

böra förläggas antingen till Konungens befallningshafvande

eller till patent- och registreringsverket. Ett sådant sönderdelande på

olika myndigheter af registreringen å ena sidan och tillsynen å den

andra skulle emellertid, bortsedt från den tillökning i besvär och tilläfventyrs

jämväl kostnader, som därigenom uppkomme, gifvetvis medföra

bestämda olägenheter, särskildt för understödsföreningarna själfva.

Härtill komme, att en sådan anordning som den af kommitterade föreslagna,

säkerligen icke skulle medföra större kostnader än om tillsynen

förlädes till något af de redan befintliga ämbetsverken, då dels intet af

dessa skulle kunna öfvertaga den nya arbetsbörda, som sålunda skulle

komma att påläggas detsamma, utan en högst väsentlig tillökning i

arbetskraften, dels ock organisationen af den föreslagna tillsynsmyndigheten

syntes kunna göras synnerligen enkel.

Ofvanberörda förslag till lag om understödsföreningar remitterades

för yttrande till, bland annat, den af 1905 års sjukkassekonferens i

Norrköping tillsatta centralkommitté. I skrifvelse till Kungl. Maj:t den

1 aug. 1906 uttalade centralkommittén önskvärdheten af, att sjuk- och

begrafningskassor icke sammanfördes med öfriga understödsföreningar

under gemensam lag och gemensam tillsynsmyndighet, utan blefve

föremål för särskild lagstiftning och därvid ställda under särskild tillsynsmyndighet,

hvilken myndighets verksamhet borde utöfvas på sådant

sätt, att densamma i största möjliga grad erhölle karaktären af

ett samarbete mellan myndigheten och den praktiska sjuk- och begrafningshjälpsverksamhetens

ledare, äfvensom att åt samma myndighet

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

jämväl måtte uppdragas att handhafva registreringen af sjuk- och begrafningskassor,

hvarvid myndigheten borde tillse att sjukkassornas

reglementen ej mindre uppfyllde lagens fordringar, än äfven blefve

ändamålsenliga, för verksamheten tryggande samt i önskvärd grad öfverensstämmande

med gängse praxis.

Sedan öfver detta in. fl. af nämnda centralkommitté afgifna förslag

yttrande infordrats från kommerskollegium, afgaf föreståndaren för kollegiets

afdelning för arbets statistik i september 1906 till kollegiet ett

tjänstememorial, däri uttalades att, med hänsyn till sjuk- och begrafningskassornas

särskilda behof och säregna förhållanden, dessa vore

mest betjänta med, att en för dem afsedd särskild central tillsynsmyndighet

åvägabragtes. Med afseende å lämpligaste sättet för anordnande

af denna myndighet uttalades, att hinder ej syntes böra möta för att

tillmötesgå det af sjukkassekommitterade uttalade önskemål, att tillsynen

öfver sjukkassorna måtte erhålla karaktären af ett samarbete

mellan myndigheten och den praktiska sjukkasseverksamhetens ledare;

och torde den i Danmark inrättade sjukkasseinspektionen, som best ode

af en sjukkasseinspektör och en vid dennes sida stående nämnd kunna,

om ock med vissa detaljförändringar, lämpas för svenska förhållanden.

Tillsynen öfver sjukkasseverksamheten kunde tilläfventyrs lämpligast

förläggas till kommerskollegium, hvilket ämbetsverk hade sig ålagdt

ett genom sin afdelning för arbetsstatistik verkställa granskning af

sjukkassornas årliga förvaltningsrapporter och däröfver utarbetade redogörelser.

Sjukkasseinspektionen syntes för sådan händelse böra anförtros

åt en under kommerskollegium sorterande sjukkasseinspektör med

nödigt biträde, och borde denne erhålla ungefär samma befogenhet och

åligganden som den danske sjukkasseinspektören d. v. s. att gå sjukkassorna

tillhanda med råd och upplysningar, öfvervaka deras verksamhet

och däröfver utarbeta redogörelse samt förmedla deras registrering

hos kommerskollegium. I sin verksamhet borde denne inspektör

biträdas dels af ett sjukkasseråd, hvars medlemmar hufvudsakligen

skulle utses bland sjukkassornas egna medlemmar å olika orter i riket,

och dels af de lokala myndigheterna, hvilkas egenskap af registreringsmyndighet

visserligen i och med registreringens centralisering skulle

upphöra, men hos hvilka dock fortfarande ansökan om registrering

borde kunna inlämnas för vidare befordran till kollegium samt nödiga

anvisningar erhållas, där dylika vore påkallade. Lämpligt vore äfven,

att sjukkasseinspektören bereddes tillfälle att tid efter annan sammankalla

möten af representanter för sjukkassorna, vare sig distrikts vis

Yttrande af

kommerskollegium.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

»Livijnska

förelaget.»

Förslaget den

SO juni 1909

till lag om

registrerade

sjukkassor.

Kungl- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

eller för landet i dess helhet, äfvensom att i största möjliga utsträckning

deltaga i dylika, af sjukkassorna själfva anordnade allmänna möten.

I sitt utlåtande till Kung!. Maj:t den 8 september 1906 har kommerskollegium,

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad i ofvanberörda

tjänstememorial anförts, framhållit, att tillsynen öfver och registreringen

af sjukkassorna borde anförtros åt en enda myndighet, hvarmed

kunde ernås den största möjliga likformighet och sakkunskap i

handläggningen af ärenden angående sjukkassorna och den ledning af

sjuklcasserörelsen, som från statens sida borde ifrågakomma. Den förutsatta

tillsyns- och registreringsmyndighetens verksamhet syntes ock

kollegium med fördel kunna anordnas på sådant sätt, att den i väsentlig

mån erhölle karaktären af ett samarbete mellan myndigheten och

den praktiska sjuk- och begrafningshjälpsverksamlietens ledare, vare

sig för ändamålet anordnades en fristående sjukkasseinspektion eller

ock denna uppgift, såsom af föredraganden inom kollegium föreslagits,

åtminstone tillsvidare inordnades under kommerskollegium, som redan

hade liknande uppgifter sig anförtrodda.

Det härefter inom civildepartementet utarbetade förslag till lag

angående sjukkassor (»Livijnska förslaget»), hvaröfver högsta domstolen

afgaf utlåtande den 6 september 1907, upptog bestämmelser, enligt

hvilka tillsynen öfver de registrerade sjukkassorna skulle utöfvas af

riksförsäkringsanstalten. Inom detta verk skulle för ändamålet anställas

en särskild byrådirektör, benämnd sjukkasseinspektören, hvilken skulle

hafva till åliggande att lämna sjukkassorna nödiga råd och upplysningar

och biträda vid bildande af nya sjukkassor eller äldre kassors ombildande

i enlighet med bestämmelserna i lagförslaget. Registreringen

af sjukkassorna skulle jämväl äga rum i riksförsäkringsanstalten.

'' Motiven till att förlägga tillsynen öfver sjukkassorna till riksförsäkringsanstalten

voro i förslaget utförligt angifna; och få vi tillfälle

att längre fram närmare beröra dessa motiv.

Efter denna redogörelse för hvad hittills förekommit rörande registrerings-

och tillsynsmyndighet för sjukkassor, erinras om hvad i sådant

hänseende upptagits i det af särskild! tillkallade sakkunniga afgifna

förslag till lag om registrerade sjukkassor, som med skrifvelse den 30

juni 1909 öfverlämnats. Däri innehållas bestämmelser dels att sjukkassa,

innan den kan förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter

eller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara, skall

vara registrerad, dels ock att registreringen skall handhafvas af en

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

för hela riket gemensam tillsynsmyndighet, hvilken hade att föra ett

tTr rPoSiTgl nr 1?sk1r,lfnin8'' af uppgifter, som borde anmälas

t registrering eller hvilkas intagande i registret eljest kunde varda

foresknfvet. _ Enligt lagförslaget skulle tillsynsmyndigheten vidare öfvervaka

att sjukkassas verksamhet stode i öfverensstämmelse med lag

och författning samt kassans stadgar, äfvensom i öfrigt utöfvades på

ett ändamålsenlig! satt. Tillsynsmyndigheten hade också att ej mindre

} °jm s.Jukkassas bildande och affattande af dess stadgar, än äfven

beträffande det lampliga inrättandet af dess verksamhet, tillhandagå

med råd och upplysningar För fullgörande af sin öfvervakande verksamhet

både tillsynsmyndigheten att lämna anvisningar samt gifva

orelagganden, hvilka, om de ej efterkommos, kunde följas af tillsynsmyndighetens

framställning hos rätten eller domaren om åläggande för

kassan att tråda i likvidation.

t n .. Tic\ efter arman skulle tillsynsmyndigheten vidare hafva att fatta

a göranden 1^ vissa frågor, som enligt förslaget skulle hänskjutas till

ensamma, såsom rörande befrielse för sjukkassa att göra afsättning

till fonder, huruvida och på hvilka villkor sjukkassa, i anledning af

nedgång i medlemmarnas antal under viss gräns, finge fortsätta sin

-ni''i Vldare: att sllta uppkommande tvist angående

skyldighet för sjukkassa att i vissa fall tillhandagå annan kassa i fråga

om sjukkontroll att anvisa åtgärder, som af sjukkassa i anledning af

yppad brist i de för sjukkassas verksamhet afsedda medel borde vidtagas

o s v. Årligen hade tillsynsmyndigheten också att hålla

sammanträde med den i lagförslaget upptagna sjukkassenämnden,

atTled!erkSamhet °fver mfvudtaget det blefve tillsynsmyndighetens sak

Bland göromål, som, utan att vara i lagförslaget omnämnda, synas

bora anfortros tillsynsmyndigheten, må nämnas dels de åtgärder, hvilka

sammanhöra med tillerkännandet och ^anordnande! af statsbidragen

till sjukkassorna — i hvilket afseende hänvisas till den af oss förut

atgitna vördsamma promemoria angående statsbidrag till sjukkassor —

dels ock ombesörjandet af den årliga statistiken öfver de registrerade

sjukkassornas verksamhet, en statistik som otvifvelaktigt kommer att

tält va en åt tillsynsmyndighetens viktigaste hjälpmedel.

båsom ett särdeles viktigt moment i tillsynsmyndighetens här

skildrade verksamhet torde särskild! böra framhållas tillsynen öfver

sjukkassornas ekonomiska vederhäftighet. Därmed torde sammanhänga

åliggande for myndigheten att med uppmärksamhet följa de enskilda

sjukkassornas utveckling; att i samband därmed tid efter annan verk
Bih-

till Bikt!,!. Prål-. 1910. 1 Sami. 1 Afl. 154 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 203.

ställa ingående undersökningar af sjukkassornas ekonomiska ställning;

att uppsöka och anvisa utvägar till förekommande af för kassornas bestånd

eller lugna verksamhet farliga kriser; äfvensom att insamla, bearbeta

och publicera de data, som kunna vara ägnade att läggas till

grund för beräkningen af de fasta medlemsafgifterna till sjukkassorna.

ö En synnerligen betydelsefull uppgift för den ifrågasatta tillsynsmyndigheten

torde ytterligare blifva att på lämpligt sätt stödja och

leda de sträfvande!! i olika afseende!!, som göra sig gällande inom sjukkasseverksamheten,

samt att söka framkalla eller påskynda en utveckling

på frivillighetens väg af vårt sjukkasseväsende till ernående åt den

större enhetlighet och likformighet, ändamålsenlighet och effektivitet,

som kunna anses påkallade. För detta ändamål bör tillkomma myndigheten

att söka främja och utveckla samarbetet sjukkassorna emellan och

däri aktivt deltaga. _ ,

Med allt detta kommer uppenbarligen en synnerligen omfattande

och kräfvande verksamhet att tillfalla den nya tillsynsmyndigheten.

Det må med afseende härå tillika erinras om, att antalet sjukkasseorganisationer

i landet är ganska stort, att dessa kassor utöfva sin

verksamhet på en mångfald olika sätt och bland i socialt hänseende

ofta rätt olikställda klasser, att de åskådningssätt samt yttre lokala och

sociala förhållanden, af hvilka deras verksamhet i hög grad bero, äro

inom vårt vidsträckta och ojämnt kultiverade land ganska mångskiftande,

att sjukkasseverksamheten är i åtskilliga fall bunden vid speciella

sociala, etiska m. fl. intressen af växlande art, ofta hvarandra motsatta

o. s. v. Rikets stora utsträckning är dessutom ägnad att i vissa

afseenden försvåra myndighetens uppgifter.

Det torde vidare förtjäna framhållas, att ett stort antal nya spörsmål

och sträfvanden af flerehanda slag, som framkommit i samband

med den för närvarande pågående rörelsen bland sjukkassorna samt den

allmänna omläggning af sjukkassornas verksamhet, som af den nya lagstiftningen

blir en oundviklig följd, komma att omedelbart påkalla ett

maktpåliggande och omfattande arbete från myndighetens sida, föiutsättande

eu noggrann kännedom om förhållandena inom sjukkasseväsendet

och de folklager, som hufvudsakligen rekrytera sjukkassorna.

Ur många synpunkter torde tillsynsmyndighetens verksamhet, på

grund af hvad sålunda anförts, kunna betecknas som egenartad. Det

är också otvifvelaktigt icke af ringa betydelse, att myndigheten i minsta

möjliga män bindes af omständliga och byråkratiska former.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Hvad sålunda anförts beträffande tillsynsmyndighetens uppgifter Tiinyn3mynoch

verksamhet visar, att här är fråga om eu ny, både tämligen om- Mist6vTra en

fattande och fristående uppgift för staten, en uppgift som näppeligen

fullt kan fyllas utan inrättande af eu särskild, själfständig myndighet. myndighet.

Yi skulle heller icke tvekat att ifrågasätta upprättande af en dylik

fristående myndighet —- hvars organisation hvarken behöfver blifva invecklad

eller kostsam — om icke frågan om en förändrad organisation af

vår svenska statsförvaltning i vissa delar nu vore aktuell och föremål

för särskild utredning. Spörsmålen om inrättande af ett nytt statsdepartement

för handel, industri och sjöfart samt de sociala ärendenas sammanförande

under ett departement eller en departementsafdelning äro

sålunda bl. a. öfverlämnade till en särskild kommission, och frågan om

en omorganisation af kommerskollegium är anförtrodd åt en utsedd

kommitté.

I följd häraf synes det naturligaste och riktigaste vara, att den ^ Tillsyn^

föreslagna tillsynsmyndighetens ställning inom statsförvaltningen icke bör för närnu

definitivt fastställes, utan att härutinnan ett provisorium anordnas och yrande anatt

det må bero af den utredning, som, på sätt nyss anförts, är igång- visoriskt.

satt, att föreslå, hvilken tillsynsmyndighetens ställning för framtiden

skall blifva, huruvida sålunda densamma skall anordnas såsom en fristående

institution eller inordnas under annan myndighet. Den provisoriska

anordning af tillsynsmyndigheten för sjukkassorna, som vi därför föreslå,

bör vid sådana förhållanden gifvetvis anknytas till något redan existerande

ämbetsverk, men dock i öfrigt redan nu inrättas på sådant sätt att, äfven

om vissa förändringar i dess yttre gestaltning kunna blifva erforderliga

i sammanhang med beslut i anledning af nyssberörda pågående utredningar,

någon större rubbning i dess organisation dock ej blifver nödvändig.

Gäller det sålunda att afgöra, hvilket ämbetsverk kan vara bäst Komme™- ägnadt att tillsvidare omhänderhafva den nya uppgiften såsom tillsynsmyndighet

för sjukkasseverksamheten, synes främst böra beaktas den synsmyndigomständigheten,

att åtskilliga viktiga åligganden, som skola tillkomma

tillsynsmyndigheten, redan sedan åtskilliga år tillbaka fullgöras af ett af

de befintliga ämbetsverken, kommerskollegium.

Nämnda verk och närmast dess afdelning för arbetsstatistik tillkommer

det, på sätt förut erinrats, att bearbeta de registrerade sjukkassornas

statistiska uppgifter och på grundvalen af dessa upprätta en årlig

sjukkassestatistik. I sammanhang härmed lärer nämnda afdelning

inom kommerskollegium hafva under de senaste åren i allt större ut
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

sträckning fått tillhandagå sjukkasseallmänheten med råd och upplysningar

i allehanda sjukkassornas verksamhet rörande frågor. Det må tilläggas,

att därmed inom kommerskollegium, speciellt nyssberörda afdelning därstädes,

gifvetvis förvärfvats en ingående kännedom om den nuvarande

sjukkasseverksamheten i allmänhet. Under den tid af lifligt utvecklingsarbete,

som sedan någon tid tillbaka pågår på sjukkasseområdet, har

nämnda afdelning också stått i nära beröring med de ledande männen

inom sjukkasseverksamheten samt haft tillfälle att följa deras förebafvanden

och lära känna deras uppfattningar. Åtskilliga omfattande utredningar

och yttranden berörande sjukkassorna och lagstiftningen för

dem hafva också varit kollegium anförtrodda, och det härmed förenade

arbetet har, alltsedan den arbetsstatistiska afdelningen upprättades, i sin

helhet utförts inom denna afdelning.

Glenom tillsynsmyndighetens anknytning till kommerskollegii afdelning

för arbetsstatik undvikes sålunda en mer eller mindre ofördelaktigt

verkande rubbning i redan bestående förhållanden, en omständighet,

som särskildt då det ifrågasattes att allenast provisoriskt anordna

tillsynsmyndigheten, torde förtjäna mycken hänsyn, på samma gång å

andra sidan vinnes största möjliga kontinuitet med de nuvarande förhållandena.

Krafvet på en redan befintlig kännedom om och vana vid

handläggande af sjukkasseverksamheten rörande ärenden torde ock på

detta sätt blifva skäligen tillgodosedt, något som, i anseende till de

kräfvande uppgifter, som redan från början möta den blifvande tillsynsmyndigheten,

synes vara af icke ringa betydelse. Samtidigt vinnes

också, att sjukkassestatistiken, denna ingalunda oviktiga gren af den

sociala statistiken, allt fortfarande blifver utarbetad under nödigt samband

med öfriga grenar häraf, en anordning, hvars lämplighet vid olika tillfällen

häfdats, och som, innan en definitiv lösning af frågan rörande de

sociala ärendenas och specielt den sociala statistikens handläggning i

allmänhet åvägabragts, icke utan vägande skäl torde böra rubbas.

Den här föreslagna anordningen synes så mycket mera vara att

förorda, som kommerskollegium och dess arbetsstatistiska afdelning

förut hafva liknande eller närstående uppgifter sig anförtrodda. Under

sistnämnda afdelning äro sålunda redan inordnade arbetsstatistiken och

olycksfallsstatistiken, vidare ärendena angående arbetsförmedling och

medling i arbetstvister in. m. Till kollegium höra vidare ärenden angående

skydd mot yrkesfara (yrkesinspektionen), den elektriska inspektionen

o. s. v. Inom detta ämbetsverk, som sålunda redan omhänderhafver

flertalet sociala ärenden, torde därmed vara att påräkna en speciel

administrativ erfarenhet rörande dylika frågor, en omständighet, hvaraf

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

väsentliga fördelar torde kunna vinnas för den ifrågasatta tillsynsmyndigheten

för sjukkassorna. Med kommerskollegii nu skildrade, mångskiftande

verksamhet bör sjukkasseinspektionen och registreringen af

sjukkassorna kunna dit förläggas under fullt betryggande, men dock

möjligast fria former, något som är eu viktig förutsättning för, att det

med den nya tillsynsmyndigheten åsyftade ändamålet skall kunna uppnås.

I hvarje händelse måste det, enligt vår mening, vara uppenbart,

att hvilken ställning än tillsynsmyndigheten för sjukkassorna slutligt

kommer att intaga, det här föreslagna provisoriet med myndighetens

förläggande till kommerskollegium hvarken kan blifva till skada eller

olägenhet för vare sig tillsynsmyndighetens framtida organisation eller

dess ställning eller andra beaktansvärda intressen.

Vid uttalande af den mening, att kommerskollegium tillsvidare bör skEI> tala

vara tillsynsmyndighet för sjukkassorna, hafva vi ingalunda förbisett de Räkrings-01"

argument till förmån för riksförsäkringsanstalten såsom tillsynsmyndig- anstalten Babel,

hvilka vid olika tillfällen häfdats. Men dessa argument hafva icke Rådighet!

synts oss tillräckligt afgörande.

Såsom motiv för riksförsäkringsanstaltens företräde såsom tillsynsmyndighet

för sjukkasseverksamheten har hufvudsakligen framhållits,

»att sjukkassornas verksamhet i själfva verket utgjorde en del af den

sociala försäkringen och ägde ett intimt samband med den redan under

riksförsäkringsanstalten inordnade olycksfallsförsäkringen».

Detta yttrande torde dock hvila på en mindre riktig uppfattning

af de verkliga förhållandena. Till en början må således erinras, att

vårt sjukkasse väsende knappast i vanlig mening kan sägas utgöra en

del af den sociala försäkringen. Men frånsedt detta erbjuder sjukkasseverksamheten

i sitt förhållande till staten väsentliga olikheter med den

af riksförsäkringsanstalten förmedlade olycksfallsförsäkringen.

Denna olycksförsäkring är anordnad af staten, ställd helt och hållet

i det allmännas tjänst och dess funktioner äro i lag noga fastställda.

Sjukkasseväsendet är däremot en föreningsverksamhet af privat natur,

uppburen väsentligen af det enskilda intresset och med en i stort sedt

alltid upprätthållen själfbestämmanderätt. Genom att erhålla vissa förmåner

af staten är den visserligen i viss mån ställd i det allmännas

tjänst, som följd hvaraf också staten ansetts böra i vissa afseenden reglera

och kontrollera sjukkasseverksamheten, men statens bestämmanderätt

öfver densamma är tämligen begränsad, i motsatts till hvad fallet

är med den af riksförsäkringsanstalten förmedlade olycksfallsförsäkrin
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

gen. Denna olikhet bör äfven göras gällande i statens förhållande till

den ena och den andra verksamheten.

Men äfven om så icke vore fallet, och äfven om sjukkasse verksamheten

och arbetareolycksfallsförsäkringen betraktas såsom olika grenar

af den sociala försäkringen med ett tämligen intimt inbördes samband,

kan sistnämnda förhållande näppeligen vara ett oomtvistligt skäl för att

till riksförsäkringsanstalten förlägga tillsynen öfver sjukkasseverksamheten.

Annorlunda kunde saken ställa sig, om riksförsäkringsanstalten

vore att betrakta såsom en centralmyndighet för ärenden i allmänhet,

som rörde den efter hand upprättade socialförsäkringen i vårt land.

Med dess nuvarande uppgifter och verksamhet torde dock denna anstalt

icke kunna sägas intaga en sådan ställning. Upprättad för omhänderhafvande

af den jämförelsevis begränsade uppgiften att förmedla

arbetares olycksfallsförsäkring, är anstalten med sin utpräglade karaktär af

olycksfallsförsäkringsanstalt för närvarande företrädesvis organiserad med

hänsyn till denna verksamhet. Inom sitt speciella gebit intager anstalten

dessutom ingalunda ställningen af en öfverordnad central myndighet —

man torde icke kunna säga, att arbetareolycksfallsförsäkringen är inordnad

under riksförsäkringsanstalten — utan vid sidan af densamma existera

ett stort antal andra anstalter samt understödsföreningar, hvilka

med laglig rätt helt eller delvis förmedla olycksfallsförsäkring af arbetare.

Dessutom bäres den ersättningsrisk, som försäkringen afser att

öfvertaga, i ett stort antal fall af de särskilda arbetsgifvarna. Enligt

1906 års statistik reglerades i själfva verket endast omkring 12 °!j af

samtliga till ersättning berättigade olycksfall i arbete af riksförsäkringsanstalten.

Sannolikt ställa sig för närvarande förhållandena i nu berörda

afseende något fördelaktigare för anstalten. Men otvifvelaktigt

torde i hvarje fall vara, att den vida öfvervägande delen af arbetareolycksfallsförsäkringen

ännu icke förmedlas af riksförsäkringsanstalten.

Ovisst är väl också, om förhållandena i detta hänseende komma att

afsevärdt ändras under den närmare framtiden. Något öfverinseende öfver

den olycksfallsförsäkring, som meddelas af andra inrättningar, äger anstalten

vidare icke, och tvifvelaktigt torde vara, om en sådan anordning,

med hänsyn till det påtagliga konkurrensförhållande, hvari anstalten

står till den enskilda verksamheten på detta område, kan ifrågasättas.

Riksförsäkringsanstalten synes således näppeligen kunna sägas vara

genom sina nuvarande organisation, verksamhet och ställning, ur den

allmänna sociala försäkringens synpunkt sedt, särskildt kallad att öfvertaga

tillsynen öfver sjukkasseverksamheten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Ej heller torde en sådan anordning under nuvarande förhållanden

vara ägnad att i högre grad tillgodose behofvet af intimare växelverkan

emellan olycksfallsförsäkringen och sjukkasseverksamheten. De fördelar,

som därigenom tilläfventyrs vunnes, komme väl i allt fall hufvudsakligen

den af riksförsäkringsanstalten förmedlade olycksfallsförsäkringen

till godo, medan det — af skäl, som i det följande skola

något beröras — kan vara att befara, att en samverkan mellan sjukkasseväsendet

och hela den öfriga olycksfallsförsäkringen direkt försvårades.

Det företräde speciellt framför kommerskollegium, som riksförsäkringsanstalten

ansetts äga på grund af sin försäkringstekniska kompetens,

synes icke vara af afgörande beskaffenhet. Såsom belysande för

denna fråga förtjänar anföras, hurusom det danska sjukkasseinspektoratet.

, hvars uppgifter äro af ungefär enahanda slag, som den ifrågasatta

tillsynsmyndighetens, såvidt vi hafva oss bekant, icke utrustats med särskild

försäkringsteknisk kompetens. Det kraf på sakkunskap i förevarande

hänseende, som må anses böra ställas på myndigheten, torde

i hvarje fall kunna tillgodoses vid tillsättandet af de tjänstemän, som

böra ställas till den nedan föreslagna sjukkasseinspektörens förfogande,

och synes sålunda icke, såsom förments, fordra, att denne själf ovillkorligen

skall äga försäkringsteknisk utbildning.

Beträffande slutligen den såsom skäl för sjukkassornas förläggande

under riksförsäkringsanstalten framhållna omständigheten, att härigenom

sjukkasseverksamheten och olycksfallsförsäkringen skulle komma att sortera

under ett och samma departement, medan genom myndighetens

förläggande till kommerskollegium så icke skulle blifva fallet, så kan

detta skäl icke vara af någon vikt. Ehuru kommerskollegium, vid den

senaste omläggningen af ärendenas fördelning mellan departementen,

förlädes under finansdepartementet, höra flere af dess uppgifter

fortfarande under civildepartementet (såsom den elektriska inspektionen,

den offentliga arbetsförmedlingen, förlikningsmännen i arbetstvister).

Sjukkasseärendenas förläggande till kommerskollegium innebär

sålunda icke, att dess handläggning hos Kungl. Maj:t behöfver

anförtros åt annat departement än civildepartementet. ,

Medan sålunda de skäl, som anförts för lämpligheten af tillsynsmyndighetens

förläggande till riksförsäkringsanstalten synts oss icke

vara öfvertygande, åtminstone under nuvarande förhållanden, synas åtskilliga

positiva betänkligheter af delvis ej ringa betydelse kunna framställas

mot en dylik anordning..

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Riksförsäkringsanstaltens ställning kan för närvarande betraktas

såsom oviss. En revision af lagen om ersättning vid olycksfall i arbete

synes sålunda vara att förvänta under den närmare framtiden och torde

därvid riksförsäkringsanstaltens roll inom denna försäkring komma att

blifva föremål för närmare öfvervägande. Den möjligheten torde icke

vara utesluten, att sådana förändringar då befinnas böra företagas beträffande

anstalten, att spörsmålet om sjukkasseinspektionens förläggande

till riksförsäkringsanstalten kan komma att framstå i en vänsentligen

annan dager, och att helt andra synpunkter med afseende därå

komma att göra sig gällande. Att under sådana förhållanden och då

samtidigt vägande skäl synas tala för en annan anordning af det provisorium,

hvarom här är fråga, redan nu inordna tillsynen öfver sjukkasseverksamheten

under anstalten, förefaller mindre lämpligt.

För vår del anse vi vidare, att den ifrågasatta tillsynsmyndighetens

åligganden i hufvudsakliga delar mindre väl öfverensstämma med

riksförsäkringsanstaltens nuvarande uppgift.

Särskildt bör härvid uppmärksammas, att genom den under senare

år företagna utsträckningen af riksförsäkringsanstaltens verksamhet till

meddelande jämväl af försäkring mot olycksfall i arbete för den nuvarande

karenstiden, ett visst motsatsförhållande skapats mellan anstaltens

och sjukkasseverksamhetens intressen. Om sålunda en arbetare, för

hvilken nyssnämnda försäkring är tagen, redan är medlem af sjukkassa

— hvilket ofta torde vara fallet — uppkommer en dubbelförsäkring,

som måste betraktas såsom eu oegentlighet, förenad med olägenheter

för båda parterna och förkastlig ur det allmännas synpunkt. I den

män ske kan bör därför rättelse härutinnan komma till stånd.

Så länge det tillkommer riksförsäkringsanstalten att meddela försäkring

under karenstiden och denna rätt ansetts böra begagnas såsom

ett medel för anstalten att ernå en önskvärd större utveckling af dess

verksamhet, måste det ligga i anstaltens intresse att upparbeta denna försäkring.

För sjukkassorna är det ej mindre ett viktigt intresse, att

de icke hindras i meddelandet af sjukhjälp för olycksfall inom den första

tiden efter olycksfallet, enär utfästandet af denna sjukhjälp utgör ett viktigt.

medel för kassorna att vinna ökad anslutning från arbetareklassen

och större intresse och understöd från arbetsgifvarna. Ett afsöndrande

af olycksfallen från den öfriga sjukkasseverksamheten skulle också vara

ägnad att afsevärdt inveckla sjukkassornas förvaltning genom det mera

komplicerade afgifts- och uppbördssystem m. m., som därigenom skulle

blifva nödvändigt, så framt ej eu mindre rättvis fördelning af medlemmarnas

rättigheter skulle inträda. Kändt är, att opinionen inom

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

sjukkassorna också är afgjordt emot ett sådant afskiljande af o''vek - fallsrisken. Den riksförsäkringsanstalten såsom tillsynsmyndighet för

sjukkasseverksamlieten tillkommande uppgiften att söka ena dessa oförenliga

motsatser skulle gorå dess ställning såsom tillsynsmyndighet i

många fall svår eller möjligen rent af ohållbar.

Med de ökade skyldigheter, som enligt det nya lagförslaget skulle

påläggas sjukkassorna, komma förutsättningarne för ett ändamålsenligt

samarbete mellan sjukkasseverksamlieten och olycksfallsförsäkringen att

afsevärdt ökas, ett samarbete, som väl närmast skulle bestå däri, att

sjukkassorna med ekonomisk hjälp af de enskilda arbetsgifvarna och i

samförstånd med dem och de af dem bildade privata olycksfallsförsäkringsföreningarna

liksom med riksförsäkringsanstalten, öfvertoge den

egentliga sjukvården för olycksfallet och i samband därmed helt ansvarade

för regleringen af åtminstone de snart öfvergående olycksfallen.

Vissa andra funktioner i olycksfallsersättningens tjänst torde äfven

kunna med fördel öfverlåtas på sjukkassorna. Detta allt synes emellertid

under en på frivillighet grundad sjukkasseverksamhet näppeligen

kunna ordnas annat än på frivillighetens väg, och blefve det gifvetvis

den blifvande tillsyningsmyndighetens uppgift att söka förmedla ett

dylikt samarbete. Af lätt insedda skäl vore det för riksförsäkringsanstalten

ofta vanskligt att fylla denna uppgift, då nöjaktiga förutsättningar

torde saknas för ett fruktbringande samarbete härutinnan mellan

riksförsäkringsanstalten och de med denna konkurrerande enskilda

oly cksfallsför säkrings an stalter na eller till riksförsäkringsanstaltens kundkrets

icke hörande arbetsgivare.

För riksförsäkringsanstalten vore det utan tvifvel af gagn, om

sjukkassorna kunde användas för viss kontroll och visst ingripande vid

olycksfall med afseende å hos anstalten försäkrade personer. Detta

bör också lämpligen kunna åvägabringas genom tillsynsmyndighetens

medverkan; men då det nämnda samarbetet synes böra vara grundadt

på frivillighet och gemensamhet i intressen, bör den myndighet,

som förmedlar denna samverkan, intaga en i allo fullt opartisk ställning.

Denna ställning vinnes näppeligen alltid, om myndigheten inordnas i

ett verk, som har ekonomiskt intresse af att till förmån för sin verksamhet

i möjligaste grad utnyttja samarbetet med sjukkassorna. På

andra områden af statsförvaltningen har man också velat undvika skenet

af en dylik dubbelställning genom att lägga uppsigtsmyndigheten öfver

enskilda företag utanför det verk, som har ett ekonomiskt intresse af

att uppsikten i en del afseenden ledes i en viss riktning.

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 134 Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Förhållandet i

admistrativt

hänseende

mellan olycksfalls-

och sjukförsäkringen

i

några andra

länder.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Enligt vår öfvertygelse kan det icke »blifva till binder för ett lämpligt

ordnande af socialförsäkringen i dess helhet» i vårt land, att tillsynsmyndigheten

öfver sjukkasseverksamheten ej subordineras under

den nuvarande riksförsäkringsanstalten, utan i stället anordnas på sätt

af oss i det föregående föreslagits.

Förhållandena i andra länder i förevarande afseende, hvillca emellertid

knappast i något fall äro fullt jämförbara med vårt lands, torde

lämna stöd för den meningen, att för en nöjaktig växelverkan mellan

sjukförsäkringen, i all synnerhet där denna förmedlas af ett frivilligt

sjukkasseväsende, och arbetareolycksfallsförsäkringen, äfven där denna

är byggd på försäkringstvång, det ingalunda ansetts nödvändigt, att

en för dem båda gemensam administrativ apparat upprättas, än mindre,

att den ena försäkringens organ administrativt subordineras under den

andras.

I nära ett fjärdedels sekel har i Tyskland vid sidan af hvarandra

bestått obligatorisk sjukförsäkring och obligatorisk olycksfallsförsäkring.

En växelverkan har äfven varit åvägabragt mellan dessa båda slag al

försäkringar; den ena kan helt eller delvis ikläda sig de åtaganden,

som i regel tillkomma den andra försäkringen o. s. v. I administrativt

hänseende hafva dock de båda ifrågavarande grenarna af arbetareförsäkringen

stått fullt åtskillda. Tillsynen öfver sjukförsäkringen

har sålunda ålegat olika lokala och centrala förvaltningsmyndigheter,

medan olycksfallsförsäkringen sorterat under för arbetareförsäkringen

särskildt upprättade institutioner, i sista hand »riksförsäkringsamtet».

Till sist må i detta sammanhang anföras, huru det i förevarande

afseende ordnats i Danmark — det land, som vid upprättande af nu

föreliggande lagförslag på förevarande område i flere hänseenden tagits

till förebild. I detta land har arbetareolycksfallsförsäkringen, liksom hos

oss, ordnats på ersättningsprincipens grundval. Emellertid existerar i

Danmark icke någon institution, motsvarande den svenska riksförsäkringsanstalten.

Olycksfallsförsäkringen förmedlas af privata försäkringsbolag

eller af arbetsgivare bildade, på ömsesidighet grundade anstalter.

Tillsynen öfver sjukkassorna handhafves af en under inrikesministeriet

sorterande sjukkasseinspektör; öfveruppsikten öfver olycksfallsförsäkringen

tillkommer ett arbetareförsäkringsråd. Enligt den danska

olycksfallsersättningslagen kan sjukkasseinspektören af inrikesministern

adjungeras som ledamot i arbetareförsäkringsrådet. Något administrativt

samband i öfrigt finnes ej mellan de bägge slagen af försäkringar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl.

43

Vidare må anföras den anordning, som i förevarande hänseende

föreslagits i det år 1906 i Schweiz framlagda lagförslaget om sjukoch

olycksfallsförsäkring. Sjukförsäkringen skulle enligt detta förslag

handhafvas af i allmänhet frivilliga sjukkassor, ställda under statens

uppsikt och ekonomiskt understödda af staten. För den obligatoriska

olycksfallsförsäkring, som skulle införas, afsågs en olycksfallsförsäkringsanstalt

upprättad, hvars omkostnader delvis skulle bestridas af staten,

och som skulle stå under förbundsrådets uppsikt med en af detta

vald styrelse. Till förmån för denna olycksfallsförsäkring kunde sjukkassorna

förpliktas till vissa åligganden. Olycksfallsförsäkringsanstalten

kunde således på sjukkassa öfverlåta agentur, anstalten kunde vidare

låta sig företrädas af sjukkassa för uppbörd af premier, sjukkontroll

och utbetalning af understöd in. m. För fullgörande häraf blefve sjukkassa

ansvarig, men ägde bekomma godtgörelse för sina kostnader och

sitt besvär med tillhandagåendet. Olycksfallsförsäkringsanstalten kunde

också hos sjukkassa återförsäkra vissa olycksfallsrisker. Trots detta

skulle tillsynen öfver sjukkasseverksamketen förläggas till den anstalt,

som hade tillsynen öfver den privata försäkringsrörelsen (»Eidgenössische

V ersicherungsamt»).

Då vi nu till sist öfvergå till frågan angående den nya tillsynsmyndighetens

inre organisation, må först anmärkas, att vi icke, åtminstone

utan ytterligare uppdrag, ansett oss böra söka härutinnan framlägga

ett fullt utarbetadt förslag. Det vill ock synas, som om upprättandet

af ett sådant förslag hälst bör ske i samråd med dels det

ämbetsverk, hvarunder tillsynsmyndigheten befinnes böra inordnas, dels

ock den person, hvilken härinom närmast får fullgöra myndighetens

åligganden.

I afvaktan på lösningen af frågorna om nya statsdepartement och

kommerskollegii omorganisation torde, enligt vår mening, äfven i förevarande

hänseende ett visst provisorium höra inrättas. Med hänsyn till

de kräfvande uppgifter, som i anledning af den nya lagstiftningens

genomförande redan från början möta myndigheten, synes det dock

oundgängligt, att densamma utrustas med fullständiga arbetskrafter.

På sätt förut framhållits, är det ock af vikt, att sjukkasseinspektionen

beredes möjligast själfständiga ställning inom kommerskollegium; och

torde härvid åtskilliga inom detta verk redan förefintliga anordningar

(exempelvis den elektriska inspektionen, fartygsregistreringen eller yrkesinspektionen)

kunna i vissa delar tjäna till förebild. Lämpligt synes

vidare vara, att tillsynsmyndigheten anordnas i nära anslutning till

Organisationen

af

tillsj^nsmyndigheten.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kostnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SOS.

kollega arbetsstatistiska afdelning, hvarinom för närvarande de flesta

till kommerskollegium förlagda sociala ärenden omhänderhafvas och

hvarest vidare sjukkassestatistiken nu utarbetas.

Gifvetvis bör tillsynsmyndighetens uppgift närmast uppbäras af en

erforderligen kvalificerad, ledande person, hvilken bör erhålla en ställning,

motsvarande den tämligen omfattande och jämförelsevis kräfvande uppgift,

som skulle tillkomma honom. Ifrågavarande tjänsteman torde

lämpligen böra benämnas sjukkasseinspektör.

Vid sjukkasseinspektörens sida torde böra anställas tvenne tjänstemän,

en förste auktuarie, hvilken lämpligen borde i främsta rummet

ha till åliggande att under sjukkasseinspektören leda utarbetandet och

publicerandet af sjukkassestatistiken samt öfvervaka sjukkasseregistrets

förande, och eu assistent, hvars hufvudsakliga åliggande torde böra bli

att vara behjälplig vid granskning af sjukkassornas stadgar och vid

nödvändiga inspektioner ute i orterna af kassorna, samt med vissa

speciella undersökningar m. m.

Öfrig behöflig arbetskraft, hufvudsakligen för statistiken, torde

kunna utfyllas genom extra biträden.

Enligt vår mening torde juridisk fackutbildning icke vara nödvändig

hvarken hos sjukkasseinspektören eller hos förste aktuarien

eller assistenten. De juridiska spörsmål, som uppkomma, hänföra sig

gifvetvis i alldeles öfvervägande grad till en tillämpning af sjukkasselagen,

med hvilken bemälde tjänstemän gifvetvis måste vara i alla

detaljer förtrogna. Skulle i något speciellt fall ett mera ingående juridiskt

bedömande erfordras, saknas ej i kommerskollegium härför fullt

kompetenta krafter.

Ej heller torde det vara nödvändigt att hos sjukkasseinspektören

förutsätta särskild försäkringsteknisk kompetens. Däremot synes det

vara önskvärd!, att den ene af de båda tjänstemännen besitter en viss

grad af fackkunskap på det försäkringstekniska området.

Kostnaderna för en på angifvet sätt organiserad tillsynsmyndighet

synes kunna upptagas sålunda:

Arfvode till en sjukkasseinspektör......................................... kr. 6,000: —

» » 3) förste aktuarie ............................................ >'' 4,500: —

» )) » assistent............................................................ » 3,000: —

Till skrif- cell räknebiträden, gratifikationer, vikariats
ersättningar,

tillfälliga biträden o. d. förslagsvis ... » 6,500: —

Summa kr. 20,000: —

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

45

Härtill komma kostnader för resor, äfvensom för tryckning af

sjukkassestatistiken och berättelser öfver sjukkasseväsendet, hvilka

kostnader torde böra utgå af därför hittills använda medel, och torde,

tillsvidare åtminstone, någon ökning af dessa medel i anledning af nu

ifrågasatta anordningar icke vara påkallade.

Ofvanstående arfvoden till tjänstemännen äro upptagna efter nuvarande

löner i kommerskollegium, hvilka icke reglerats, men hvilka

under senare år ökats med årligen beviljadt extra lönetillägg, hvithet

uppenbart äfven bör utgå till nämnda tjänstemän, äfven sjukkasseinspektören.

Då redan nu för sjukkassestatistiken regelbundet utgår dels för en

aktuarie 3,000 kronor, dels för skrif- och räknebiträden 2,160 kronor,

dels ock till gratifikationer, vikariats ersättning in. m. cirka 1,000

kronor, skulle höjningen af kostnaderna genom här föreslagna organisation

bli omkring 14,000 kronor.

Med hänsyn till den provisoriska anordning, hvarom här är

fråga, torde tjänstemännen allenast böra uppföras å extra stat mot

arfvode.

Vi tillåta oss i detta sammanhang äfven framhålla önskvärdheten

af att, därest en ny lag om sjukkassor blifver antagen på grundvalen af

nu föreliggande förslag, sjukkasseinspektören varder snarast möjligt,

efter det lagen utfärdats och beslut fattats angående tillsynsmyndighetens

organisation, tillsatt samt att erforderlig arbetskraft samtidigt

ställes till hans förfogande. Åtskilliga förarbeten behöfva nämligen

vara verkställda, innan den nya lagen träder i kraft; omedelbart efter

att så skett, blir sjukkasseinspektörens arbetskraft uppenbarligen helt

tagen i anspråk för det lika omfattande som skyndsam expedition fordrande

arbetet med sjukkassornas omregistrering. Bland berörda förarbeten

må nämnas upprättande af förslag till instruktion för tillsynsmyndighetens

verksamhet äfvensom för den sjukkassenämnd, som

enligt lagförslaget skulle ställas vid inspektörens sida, utarbetande af

normalreglemente till ledning vid omläggning af sjukkassornas stadgar

till öfverensstämmelse med den nya lagen, utredningar för vinnande af

grunder för beräkning af de fasta medlemsafgifternas belopp inom olika

sjukkassetyper o. s. v.

Till sist må med några ord beröras frågan om kostnaden för den

nyssberörda, ifrågasatta sjukkassenämnden. Enligt lagförslaget skulle

nämnden bestå af representanter för sjukkasseverksamheten i riket och

årligen sammanträda med tillsynsmyndigheten.

Sjukkassenänmden

och

kostnaden

därför.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Närmare föreskrifter rörande nämndens organisation, således äfven

beträffande antalet medlemmar i nämnden och huru ofta dess sammanträden

skola äga rum m. in., skulle meddelas af Kungl. Maj:t.

Det torde lämpligen blifva en af den nya tillsynsmyndighetens första

uppgifter att härutinnan upprätta förslag att underställas Kungl. Maj:ts

pröfning.

Tydligt är, att nämndens medlemmar böra tillerkännas reseersättning

och dagtraktamente för deltagande i nämndens sammanträden.

Kostnaden härför, som icke kan blifva i någon mån afsevärd, torde

böra utgå af härför vanliga expensmedel.

Det kan ifrågasättas, huruvida icke nämndens medlemmar i vissa

fall böra äfven på annat sätt tagas i anspråk för tillsynsmyndighetens

räkning. Detta torde emellertid icke böra ske i sådan utsträckning, att

särskildt fast arfvode behöfver, för närvarande åtminstone, ifrågasättas

åt nämndens medlemmar. Skulle framdeles, när närmare erfarenhet

om detta arbetes art och omfattning vinnes, något mindre årsarfvode

böra tillerkännas sjukkassenämndens medlemmar, kan detta allenast

röra sig om något hundratal kronor till hvarje medlem.

Stockholm den 27 oktober 1909.

AXEL SCHOTTE.

AXEL RYDIN.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition No 203.

47

Bilaga B.

Kommerskollegii utlåtande.

Till KONUNGEN.

Genom nådig remiss den 9 november nästlidet år har kommerskollegium

fått sig anbefalldt att inkomma med underdånigt utlåtande i

anledning af en af de för uppgörande af förslag till lag angående sjuk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Tillsyns
myndighetens
förvaltnings
funktioner.

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

kassor tillkallade sakkunnige utarbetad P. M. rörande organiserandet af

en central tillsynsmyndighet för sjukkassor samt att därvid tillika afgifva

förslag beträffande den ifrågasatta myndighetens inre organisation.

Till fullgörande häraf och med återställande af remissakten får

kollegium härmed i ärendet anföra följande.

Jämlikt 71 § af det af de sakkunnige utarbetade förslaget till ny

sjukkasselag skall den i lagförslaget föreskrifna registrering och tillsyn

å sjukkassor handhafvas af eu för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

De närmare bestämmelserna härom äfvensom angående denna

myndighets åligganden och befogenheter återfinnas först och främst i

motsvarande kapitel i lagförslaget (om registrering och om tillsyn å

sjukkassor, 71—83 §§), men förekomma äfven i öfrigt här och hvar

i lagtexten. De funktioner, som enligt dessa bestämmelser skulle tillkomma

tillsynsmyndigheten, kunna sammanfattas i följande hufvudpunkter.

Det tillkommer först och främst tillsynsmyndigheten att handhafva

den i lagen föreskrifna registreringen af sjukkassor (71 §) och

att i sammanhang därmed föra ett sjukkasseregister för inskrifning af

de uppgifter, hvilka enligt lagen skola anmälas för registrering eller

hvilkas intagande i registret eljes varder föreskrifvet. (72 §).

Tillsynsmyndigheten har vidare att öfvervaka, att sjukkassas verksamhet

står i öfverensstämmelse med gällande lag och författning samt

kassans stadgar äfvensom i öfrigt utöfvas på ändamålsenligt sätt (80 §,

l:sta stycket). Finner härvid tillsynsmyndigheten, att afvikelse från lag

eller författning eller kassans stadgar förekommer, äger myndigheten

att förelägga kassan att hafva inom viss tid vidtagit de åtgärder, som

pröfvas erforderliga för rättelses vinnande. Förekommer eljest anledning

till anmärkning mot kassans verksamhet, äger tillsynsmyndigheten

att anvisa kassan att vidtaga erforderlig rättelse (80 §, 2:dra stycket).

I sistnämnda hänseende har särskildt föreskrifvits, att det tillkommer

tillsynsmyndigheten att, då sjukkassas tillgångar befinnas

otillräckliga, efter omständigheterna anvisa, hvilka åtgärder böra af

kassan vidtagas (24 §, 2:dra stycket).

För att för tillsynsmyndigheten möjliggöra utöfvandet af den sålunda

föreskrifna uppsikten öfver sjukkasserörelsen, har i lagförslaget

stadgats skyldighet för resp. kassor att årligen till tillsynsmyndigheten

ingifva'' såväl styrelsens förvaltningsredogörelse och revisorernas

utlåtande samt protokoll öfver i anledning häraf fattade beslut som

äfven eu i enlighet med fastställdt formulär upprättad statistisk redo
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203. 49

görelse rörande kassan och. dess verksamhet under året. Dessutom

äger tillsynsmyndigheten att från sjukkassorna infordra nödiga upplysningar

äfvensom att själf eller genom ombud när som helst inventera

sjukkassas medel samt granska dess räkenskaper och öfriga handlingar

liksom också att erhålla tillträde till sammanträde (79 §). Vidare har

stadgats att, om sjukkassas för dess sjukhjälps- och begrafningshjälpsverksamhet

bestämda tillgångar befinnas icke förslå för de därmed afsedda

ändamålen, styrelsen skall utan uppskof till tillsynsmyndigheten

göra anmälan om förhållandet med tillkännagifvande, huruvida i anledning

däraf viss åtgärd må hafva vidtagits eller kommer att inom angifveu

tid vidtagas (24 §, lista stycket).

Till tillsynsmyndighetens åligganden skulle äfven höra att tillhandagå

med erforderliga råd ochi upplysningar såväl i fråga om sjukkassas

bildande och affattande af dess stadgar som ock beträffande det lämpliga

inrättandet af dess verksamhet (80 §, lista stycket).

Tillsynsmyndigheten skulle hafva att i och för öfverläggningar i

sjukkasseväsendet rörande angelägenheter hålla ärliga sammanträden

med den i lagförslaget ifrågasätta sjukkassenämnden (82 §).

Det skulle slutligen äfven tillkomma tillsynsmyndigheten att fatta

beslut i vissa frågor, som enligt sjukkasselagen skola hänskjutas till dess

afgörande. Hit höra sålunda frågorna, huruvida registrering må beviljas

sjukkassa med lägre medlemsantal än 100 (4 §), eller fortsättningssjukkassa

med mindre medlemsantal än 500 (92 §, mom. 1, 2:dra

stycket), samt huruvida det må vara medgifvet för sjukkassa, hvars

medlemsantal nedgått under nämnda siffra, eller fortsättningssjukkassa,

hvars medlemsantal nedgått under 500, att ändock fortsätta sin verksamhet

(52 §, 2:dra stycket och 92 §, mom. 6, 2:dra stycket). Vidare

må nämnas frågorna om tillstånd för sjukkassa eller klass inom sjukkassa,

hvilken utfäst begrafningshjälp till högre belopp än 200 kronor,

men hvars medlemsantal nedgått under det härför erforderliga, att fortfarande

få meddela dylik högre begrafningshjälp, (16 §, 2:dra stycket

och 19 §, fide stycket), äfvensom om enahanda medgifvande för sjukkassa,

som utöfvat verksamhet, innan den nya lagen trädt i kraft, och

därvid utfäst dylik högre ersättning (93 §, mom. 2). Hit hör slutligen

också att, beträffande klass inom sjukkassa, hvilken är afsedd att bereda

begrafningshjälp till belopp, ej öfverstigande 200 kronor, bestämma

det minsta för utfästande af sådan hjälp tillåtna antalet begrafningshjälpsförsäkrade

medlemmar (19 §, 3:dje stycket); att medgifva, att afsättning

till de i 23 § i lagförslaget omförmälda fonder eller någon af

dem må tillsvidare upphöra (25 §); samt att, i händelse af tvist därom,

Bill. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 101 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Endast en

provisorisk

anordning af

tillsynsmyndigheten.

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

afgöra, huruvida eller i hvilken omfattning sjukkassa är pliktig att i

det i 14 § lagförslaget angifna hänseende tillhandagå annan kassa (14

§, 2:dra stycket).

Till dessa uppgifter, som enligt sjukkasselagen skulle åligga tillsynsmyndigheten,

skulle, i öfverensstämmelse med den af de sakkunnige

utarbetade P. M. angående bidrag af statsmedel till sjukkasseverksamhetens

främjande, ytterligare komma handläggningen af frågor

rörande statsbidrag åt sjukkassor. 1 detta hänseende skulle tillsynsmyndigheten

först och främst hafva att med hänsyn till härom meddelade

bestämmelser undersöka, huruvida resp. kassor öfver hufvud

taget vore berättigade att komma i åtnjutande af dylikt bidrag eller

icke. I senare fallet skulle, enligt de sakkunniges förslag, ärendet

hänskjutas till Eders Kungl. Maj:ts afgörande, medan däremot, därest

de synpunkter, som i detta hänseende anförts af kollegium i dess yttrande

i ämnet till statsrådet och chefen för civildepartementet den 22

december 1909, komma att vinna beaktande, beslutanderätten äfven i

här berörda fall skulle tillkomma tillsynsmyndigheten. Nämnda myndighet

skulle vidare hafva att med ledning af tillgängliga uppgifter

beräkna storleken af det statsbidrag, som skulle tillkomma hvarje särskild

sjukkassa, äfvensom att verkställa utbetalningen af statsbidraget

till resp. kassor.

Grifvet är vidare, att det bör åligga tillsynsmyndigheten att hvarje

år till Eders Kungl. Maj:t afgifva berättelse om sin verksamhet under

närmast föregående år liksom också att utarbeta och offentliggöra den

officiella sjukkassestatistiken.

Såsom ett synnerligen betydelsefullt moment i tillsynsmyndighetens

verksamhet torde ytterligare, på sätt de sakkunnige anfört, böra framhållas

uppgiften att på lämpligt sätt stödja och leda de sträfvanden i

olika afseenden, som göra sig gällande inom sjukkasseverksamheten) samt

att söka framkalla eller påskynda en utveckling på frivillighetens väg

af vårt sjukkasseväsen till ernående af den större enhetlighet och

likformighet, ändamålsenlighet och effektivitet, som kunna anses påkallade.

Af hvad sålunda anförts angående den ifrågasatta tillsynsmyndighetens

uppgifter torde med tillräcklig tydlighet framgå, att det blir en

både omfattande och kräfvande verksamhet, som kommer att åligga

densamma. Härtill kommer ytterligare, att denna verksamhet måste

betraktas såsom ur många synpunkter egenartad och till sin innebörd

delvis skiljaktig från de vanliga förvaltningsuppgifterna. Äfven med

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

erkännande häraf kan kollegium dock icke dela den af de sakkunnige

uttalade uppfattningen, att de nu ifrågavarande uppgifterna icke fullt

kunna fyllas utan inrättande af en särskild, själfständig myndighet.

Kollegium håller snarare före, att tillskapandet af nya, fristående myndigheter

bör i görligaste mån undvikas och endast förekomma i sådana

fall, då de nya uppgifterna icke utan allvarliga olägenheter kunna anknytas

till redan förefintliga ämbetsmyndigheter. Och hvad särskildt

beträffar de ärenden, som pläga sammanföras under begreppet de sociala

frågorna, synes det kollegium, i betraktande af dessa ärendens säregna

natur och i allmänhet nära samband med hvarandra, vara af särskild

vikt, att handläggningen af desamma inom statsförvaltningen så

långt ske kan förlägges under enhetlig ledning till en och samma myndighet

och icke fördelas på flera ämbetsverk, vare sig redan befintliga

eller för hvarje särskild uppgift ny upprättade sådana, Endast genom

en sådan samorganisation, åtminstone till en början, kan det blifva

möjligt att så småningom förvärfva och utveckla den mera ingående

erfarenhet och kännedom om dessa ärenden, som är i högsta grad af

behofvet påkallad för ernående af största möjliga ändamålsenlighet i

deras handläggning inom statsförvaltningen äfvensom uti de åtgärder,

som från statens sida vidtagas inom dithörande olika områden.

Med denna sin uppfattning kan kollegium emellertid så mycket

bestämdare ansluta sig till det af de sakkunnige framställda förslaget

därom, att uppgiften att vara tillsynsmyndighet öfver sjukkassorna tillsvidare

och i afvaktan på resultaten af de utaf Eders Kungl. Maj:t anordnade

utredningarna angående bl. a, de sociala ärendenas sammanförande

under ett departement eller till en departementsafdelning äfvensom

beträffande kommerskollegii omorganisation bör anförtros åt något redan

existerande ämbetsverk; och anser kollegium, på i hufvudsak samma

skäl som de sakkunnige anfört, att därvid ej gärna något annat ämbetsverk

än kollegium kan komma i fråga.

Hvad särskildt beträffar den omständigheten, att förläggandet, på

sätt de sakkunnige föreslagit, af tillsynsmyndigheten öfver sjukkasseväsendet

till kollegium skulle hindra en sammanföring af nämnda myndighet

med öfriga organ för den sociala försäkringen, tillåter sig kollegium

först och främst erinra därom, att anordningen ifråga, såsom

ofvan anförts, endast är afsedd att vara ett provisorium. Med den

ringa utveckling, som socialförsäkringen hittills vunnit i vårt land,

saknas dessutom i själfva verket härför verksamma centrala förvaltningsorgan.

I den mån, som andra grenar af berörda försäkring komma

till genomförande, torde det emellertid otvifvelaktigt vara mest ända
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Tillsynsmyndighetens

ställning inom

kollegium.

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

målsenligt att med nämnda grenar i administrativt hänseende sammanbinda

äfven sjukförsäkringen och öfriga eller åtminstone flertalet öfriga

sociala frågor. Men äfven under sådana förhållanden torde den lämpligaste

utvägen näppeligen vara att — såsom på sina håll påyrkats —

i förvaltningshänseende underordna sistnämnda försäkring under exempelvis

olycksfalls- eller ålderdomsförsäkringen, utan torde man väl

härvid böra förutsätta, att samtliga dessa försäkringsgrenar samordnas

inom ett gemensamt förvaltningsorgan.

Med afseende å spörsmålet om tillsynsmyndighetens inre organisation

hafva de sakkunnige icke ansett sig kunna framlägga ett fullt utarbetadt

förslag, enär upprättandet af ett sådant, enligt deras förmenande,

helst borde ske i samråd med dels det ämbetsverk, hvaruti tillsynsmyndigheten

befunnes böra inordnas, dels ock den person, hvilken

därinom närmast finge fullgöra myndighetens åligganden. Äfven kollegium

för sin del finner med utarbetandet af ett fullständigt och mera

detaljeradt förslag i förevarande afseende böra anstå, intill dess frågan

om tillsynsmyndighetens inrättande och förläggning inom statsförvaltningen

blifvit afgjord samt den person hunnit utses, åt hvilken det

närmaste handhafvande! af sjukkassornas angelägenheter skall vara anförtrodt.

Kollegium får därför nu inskränka sig till att, i hufvudsaklig

anslutning till hvad de sakkunnige därom anfört, något närmare angifva

sin mening om, huru den nya och omfattande uppgiften lämpligast bör

kunna organiseras inom kollegium och hvilka arbetskrafter därför synas

vara af nöden, äfvensom om personalens tjänsteåligganden och aflöningsförmåner

samt de anslag, som kunna beräknas blifva för ändamålet

erforderliga.

Beträffande dessa frågor hafva de sakkunnige först och främst

framhållit, hurusom med kollegii mångskiftande verksamhet de nu

ifrågavarande uppgifterna borde kunna dit förläggas under fullt betryggande,

men dock möjligast fria former, något som vore eu viktigförutsättning

för, att det med tillsynsmyndigheten åsyftade ändamålet

skulle kunna uppnås. Rörande samma punkt har vidare anförts, att

det vore af vikt, att åt den nya verksamheten bereddes möjligast själfständiga

ställning inom verket, hvarvid åtskilliga inom detsamma redan

förefintliga anordningar (exempelvis den elektriska inspektionen, fartygsregistreringen

eller yrkesinspektionen) kunde i vissa delar tjäna till

förebild; lämpligt syntes vidare vara, att tillsjmsverksamheten anordnades

i nära anslutning till kollegii arbetsstatistiska afdelning, hvarinom

för närvarande de flesta till kollegium förlagda sociala ärenden

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

omhänderhades och hvarest vidare sjukkassestatistiken utarbetades.

Genom en sådan anordning undvekes ock en mer eller mindre ofördelaktigt

verkande rubbning i redan bestående förhållanden, något som,

särskildt då det vore fråga om ett provisorium, syntes förtjäna särskildt

beaktande.

Slutligen hafva de sakkunnige ock framhållit vikten däraf, att de

provisoriska anordningarna i fråga skedde på ett sådant sätt, att, äfven

om vissa förändringar i den yttre gestaltningen kunde blifva erforderliga

i sammanhang med beslut i anledning af pågående utredningar

rörande reformer i centralförvaltningen, någon större rubbning i organisationen

dock ej blefve nödvändig.

I likhet med de sakkunnige håller äfven kollegium före, att det

med hänsyn till såväl arten som omfattningen af de nu ifrågavarande

förvaltningsuppgifterna är icke allenast erforderligt, att kollegium

såsom tillsynsmyndighet för deras handläggning utrustas med fullständiga

arbetskrafter, utan äfven i hög grad önskvärdt, att den åsyftade

nya institutionen vid sitt inorganiserande i kollegium erhåller en så fri

och själfständig ställning som möjligt. Med den i många fall egenartade

karaktären af dess åligganden, särskildt dess ofta direkta beröring

med sjukkassevärlden, skulle det uppenbarligen vara mycket

hinderligt, om verksamheten härvidlag bundes af alltför trånga former.

På samma gång bör det emellertid otvifvelaktigt lända det nya organet

till stor nytta, därest detsamma, på sätt de sakkunnige föreslagit,

nära anknytes till kollegii arbetsstatistiska afdelning. Härigenom bör

nämligen vid sjukkasseärendenas handläggning kunna mera direkt tillgodogöras

den erfarenhet och sakkunskap på det sociala området, icke

minst hvad det frivilliga sjukkasseväsendet beträffar, som inom nämnda

afdelning hunnit förvärfvas. Därmed vinnes ock den fördelen, såsom

jämväl de sakkunnige framhållit, att sjukkassestatistiken allt fortfarande

blir utarbetad under nödigt samband med ofri ga grenar af den sociala

statistiken.

I öfverensstämmelse med nu framhållna önskningsmål samt kollegii

ofvan uttalade uppfattning om ändamålsenligheten af att sammanhålla

de sociala ärendenas handläggning under en gemensam och enhetlig

ledning, anser kollegium — i händelse till kollegii förutvarande

uppgifter jämväl lägges den att tillsvidare vara tillsynsmyndighet öfver

sjukkasseväsendet — dels att för ändamålet bör inom kollegium upprättas

en särskild byrå, i spetsen för hvilken, såsom de sakkunnige

föreslagit, bör ställas en erforderligen kvalificerad, ledande person med

öfrig, för arbetenas utförande behöflig personal vid sin sida, dels ock

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

att den ifrågavarande byrån och dess personal inom kollegium närmast

bör sortera under byråchefen och föreståndaren för det arbetsstatistiska

arbetet m. m. Nämnda, nyligen upprättade byråchefsbefattning har

nämligen, som bekant, förnämligast tillkommit på grund af de nya

administrativa uppgifter med afseende å olika sociala ärenden, som

under de senare åren blifvit kollegium tillagda, hvilka ärenden till följd af

sin vikt och säregna natur ovillkorligen påfordra sin särskilda, med dem

förtrogne representant inom kollegium. Det vill ock synas kollegium

oundgängligen nödvändigt att, så länge handläggningen af dessa ärenden

tillhör kollega ämbetsförvaltning och i den mån nya ärenden af

enahanda natur ytterligare tillkomma, nyssnämnda ledamot af kollegium

måste hafva sig ålagdt att närmast biträda generaldirektören i öfvervakandet

och ledningen af alla dessa ärendens behöriga gång. Därmed

bör dock ingalunda vara uteslutet, att en sådan anordning, där så befinnes

behöfligt, vidtages, hvarigenom den närmare handläggningen och

i vissa fall äfven föredragningen till afgörande i plenum eller inför

generaldirektören af en eller flera grupper dylika ärenden tillägges en

särskild tjänsteman, i sammanhang hvarmed dock föreskrift torde böra

lämnas därom, att byråchefen bör deltaga i, resp. närvara vid dylikt

afgörande, med däraf jämlikt den för kollegium gällande instruktion

följande skyldigheter.

En sådan anordning finner kollegium särskildt i förevarande fall

vara att förorda. Byråchefens åligganden med afseende å sjukkasseärendenas

handläggning skulle sålunda på grund af dessas omfattning

— förutom den honom jämlikt kollegii instruktion åliggande skyldigheten

med afseende å de socialstatistiska redogörelserna och publikationerna

— vara inskränkt till att i allmänhet vaka öfver arbetenas verkställande

och därvid tillhandagå med erforderliga råd och anvisningar äfvensom

att i vissa fall — såsom i lagstiftnings-, organisations- och personalfrågor

samt i öfrigt efter generaldirektörens bestämmande — själf föredraga,

och eljes närvara vid, resp. deltaga i sjukkasseärendenas

afgörande af generaldirektören eller i plenum, där sådant afgörande

jämlikt kollegii instruktion bör förekomma.

Med afseende å den särskilda byrå, som borde inrättas för sjukkasseärendena,

samt den tjänsteman, som skulle ställas i spetsen för

densamma, hafva de sakkunnige föreslagit, att nämnda befattningshafvare

skulle benämnas Dsjukkasseinspektör)), samt i analogi därmed

betecknat den nya institutionen med namnet »sjukkasseinspektionen».

Ifrågavarande beteckningar finner kollegium emellertid vara i någon

mån missvisande, enär nämnda byrå och dess personal, jämte den egent
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

jKungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

liga inspektionsverksamheten, skulle hafva att utföra mycket omfattande

förvaltningsuppgifter. Å andra sidan har kollegium visserligen icke

förbisett, att det otvifvelaktigt torde vara af en viss betydelse, att ledaren

af sjukkasseangelägenheterna inom statsförvaltningen erhåller en

mot den speciella befattningen svarande lämplig benämning, något som

de sakkunnige ock torde hafva åsyftat med den föreslagna benämningen

»sjukkasseinspektör». Af nyss angifna skäl får emellertid kollegium

— som ej kunnat utfinna en beteckning som lämpligare än benämningen

»sjukkasseinspektör» angifver befattningens karaktär — föreslå,

att meranämnda befattningshafvare får benämnas byrådirektör (tillika

sjukkasseinspektör), samt att den föreslagna byrån för sjukkasseärendena

får benämnas sjuklcassebyrån.

Ifrågavarande byrådirektör synes — med ofvan angifna inskränkning Tiiisynsför

bevarandet af nödig sammanhållning af de sociala ärendena inom ^re^ganL"3

kollegium samt för åstadkommandet af den äfven af de sakkunnige för- tion och för

ordade anknytningen af sjukkassebyrån till kollegii afdelning för arbets- erfoTa™™^

statistik — böra erhålla en, såsom de sakkunnige påyrkat, mot upp- personår

giftens innebörd och omfattning svarande både själfständig och ledande

ställning, och detta såväl inom kollegium som framför allt gent emot

sjukkassorna och deras målsmän. Honom bör sålunda tillerkännas rätt

att själf genom remiss eller särskild skrifvelse infordra förklaringar,

upplysningar eller yttranden, som för ärendes beredande till afgörande

finnas erforderliga, samt befordra dels till granskning, anteckning eller

förvaring inkommande handlingar, som äro af beskaffenhet att icke till

omedelbar åtgärd föranleda, dels ock till vederbörlig åtgärd inkommande

rekvisitioner å genom tillsynsmyndigheten tillhandahållet blankettryck.

Men därjämte synes böra åt byrådirektören i hans egenskap af

sjukkasseinspektör öfverlämnas att i hufvudsak själfständigt utöfva den

inspektionsrätt gentemot sjukkassorna, som på sätt ofvan visats jämlikt

förslaget till ny sjukkasselag skulle tillkomma tillsynsmyndigheten.

Endast vid de tillfällen, då i kraft af berörda befogenhet tillsynsmyndigheten

hade att utfärda föreläggande för sjukkassa att vidtaga

viss åtgärd, torde ärendet kräfva att afgöras af generaldirektören på

föredragning af byrådirektören, hvilken föredragning då, såsom ofvan

förordats, skulle ske i närvaro af byråchefen för det arbetsstatistiska

arbetet m. in. Dessutom skulle erfordras generaldirektörens medgifvande

för byrådirektören eller annan tjänsteman å sjukkassebyrån att

företaga i sjukkasselagen förutsatta inspektionsresor. Det torde slut
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

ligen ligga i öppen dag, att det bör öfverlåtas åt byrådirektören att i

regel på eget ansvar handlägga ärenden, som stå i samband med

den enligt sjukkasselagen tillsynsmyndigheten åliggande uppgiften att

tillhandagå sjukkasserörelsen med erforderliga råd och upplysningar.

Eu annan form för handläggningen af dylika ärenden torde i allmänhet

vara utesluten redan af den grund, att råden och upplysningarne ifråga

naturligtvis ofta böra komma att både begäras och lämnas muntligen.

I anslutning till hvad ofvan anförts finner sig kollegium ock böra

förorda, att jämväl föredragningen af flertalet sjukkasseärenden, som

jämlikt kollegii instruktion skola afgöras i plenum — hvaribland särskilt

torde böra framhållas frågorna om statsbidrag åt sjukkassorna

och hvad därmed äger sammanhang — eller af generaldirektören —

exempelvis registreringsärenden — med i det föregående angifna undantag

i regel skall tillkomma byrådirektören, dock alltid, som nämndt,

i byråchefens närvaro. Vid all sådan föredragning skulle gifvetvis

äfven byrådirektören äga de rättigheter och skyldigheter, som jämlikt

gällande instruktion tillkomme ledamot och föredragande i kollegium.

Hvad vidare beträffar sjukkassebyråns öfriga personal, hafva de

sakkunnige föreslagit, att vid byrådirektörens (sjukkasseinspektörens)

sida skola anställas tvänne tjänstemän, nämligen eu förste aktuarie med

åliggande i främsta rummet att under inspektören leda utarbetandet

och publicerandet af sjukkasse statistiken samt öfvervaka sjukkasseregistrets

förande, och en assistent, hvars hufvudsakliga uppgift skulle

blifva att vara behjälplig vid granskning af sjukkassornas stadgar och

vid nödvändiga inspektioner ute i orterna in. m. öfrig behöflig arbetskraft,

hufvudsakligen för statistiken, skulle utfyllas med extra biträden.

Ehuru det visserligen måste ställa sig synnerligen vanskligt att på

förhand med någon bestämdhet afgöra, huruvida den af de sakkunnige

föreslagna personalen kan blifva tillfyllest för sjukkasseärendenas behöriga

handläggning, och under framhållande af, att tillfällig extra personal

till äfventyrs kan behöfva anställas i tämligen stor utsträckning,

för att sjukkassebyrån skall kunna uppbära sin särskildt under de första

åren af dess verksamhet säkerligen mycket stora arbetsbörda, föreställer

sig dock kollegium, att sjukkassebyråns personal skulle kunna

inskränkas till, förutom byrådirektören, de nyssnämnda båda tjänstemännen

af resp. andra och första graden — af hvilka den sistnämnde

redan förefinnes — samt nödigt antal ytterligare extra biträden

utöfver de redan befintliga, hvartill dock enligt kollegii mening

synes böra läggas en vaktmästare äfvensom möjligen en fast anställd

amanuens.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No SOS.

Det vill dock förefalla kollegium, som om de sakkunnige vid skisserande

af sjukkassebyråns organisation och de särskilda tjänstemännens

åligganden något förbisett det af dem själfva i annat sammanhang med

styrka framhållna nära samband, som redan förefinnes och jämväl enligt

deras åsikt alltjämt bör förefinnas mellan sjukkasse stat istiken och öfrig

socialstatistik, enkannerligen olycksfallsstatistiken.

Genom sjukkassebyråns inordnande i kollegium, på sätt kollegium

i det föregående förordat och i det följande närmare skall utveckla,

skulle någon rubbning af detta samband dock ej behöfva förekomma.

Därmed åsyftar kollegium ock, att de olika tjänstemännens arbete och

samarbetet dem emellan skola kunna ordnas på ett sådant sätt, att

framför allt byrådirektören och hans båda närmaste medhjälpare blifva

i tillfälle att mera odeladt egna sig åt de egentliga förvaltnings-, registrerings-

och inspektionsuppgifterna, utan att därför de statistiska redogörelserna

och publikationerna behöfva blifva åsidosatta.

Som bekant har kollega afdelning för arbetsstatistik sig för närvarande

ålagdt, bl. a., att utarbeta årliga statistiska redogörelser

icke blott för sjukkasseväsendet i riket utan äfven för olycksfall i arbete.

> För den närmaste ledningen och verkställandet af hithörande

arbeten äro för närvarande å avdelningen anställda eu förste aktuarie,

en aktuarie (för sjukkassestatistiken) samt en aktuarie och teknisk

assistent (för olycksfallsstatistiken). Härtill kommer ytterligare arfvode

åt en amanuens, ersättning till skrif- och räknebiträden äfvensom vikariatsersättningar

och gratifikationer in. m.

Kostnaderna för olycksfalls- och sjukkassestatistiken äro i innevarande

års stat upptagna till sammanlagdt 21,600 kronor. Dessa kostnader

äfvensom erforderliga medel till gäldande af med ifrågavarande

arbeten förenade tryckningskostnader m. m. bestridas af de till underlättande

af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring och sjukkassors

bildande afsätta belopp. Enligt de sakkunniges förslag skulle af ofvanstående

personal den ena aktuarien jämte den öfriga i och för sjukkassestatistiken

erforderliga personalen, tillsammans representerande en kostnad

af c:a 6,000 kronor, samtidigt med uppdraget att utarbeta nämnda

statistik, öfverföras till sjukkassebyrån.

Under ofvan angifna förutsättningar finner emellertid kollegium

lämpligast, att det nuvarande sambandet mellan olycksfallsstatistiken

och sjukkassestatistiken bibehålies orubbadt, samt att dessa arbeten och

dess ofvan anförda personal i sin helhet placeras å den föreslagna

sjukkassebyrån.

Bill. till Bil,-Hd. Prat. 1910. 1 Sond. 1 Åfd. 154 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

För en sådan anordning talar jämväl det praktiska skälet, att kostnaderna

för sjukkassebyrån torde komma att bestridas af samma anslag,

från hvilket utgifterna för ifrågavarande statistiska arbeten utgå, nämligen,

såsom ofvan nämnts, af de till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande afsätta belopp.

Vidare skulle på detta sätt olycksfalls- och sjukkassestatistiken komma

att utarbetas i än intimare samband med hvarandra — något som icke

torde sakna sin äfven rent praktiska betydelse, särskild!; i den mån

sjukkassorna, i och med den nya lagstiftningens genomförande, komme

att öfvertaga risken för de olycksfall, som medföra kortvarigare sjukdom.

I och med den nuvarande aktuariens för sjukkassestatistiken

tagande i anspråk för rena förvaltningsuppgifter — hvarom mera nedan —

skulle den nuvarande förste aktuarien och närmaste ledaren af olycksfalls-

och sjukkassestatistiken komma att till hufvudsaklig del utarbeta

de årliga statistiska berättelserna icke allenast för olycksfall i arbete

utan äfven för registrerade sjukkassors verksamhet, hvilket bör blifva

möjligt därigenom, att han vid sistnämnda arbete kan påräkna en intresserad

och sakkunnig medverkan af byrådirektören och dennes närmaste

biträde vid förvaltnings- och inspektionsuppgifternas fullgörande,

i den mån deras tid sådant medgifver.

Under åberopande af hvad sålunda anförts får kollegium förorda,

att å den till inrättande föreslagna, under byråchefen och föreståndaren

för det arbetsstatistiska arbetet m. m. sorterande nya sjukkassebyrån

i kollegium, skola vara anställda följande tjänstemän:

en byrådirektör (tillika sjukkasseinspektör) ...................................... ny;

en sekreterare (tillika inspektörsassistent) .......................................... ny,

en förste aktuarie (för sjukkasse- och olycksfallsstatistiken)......... finnes;

en aktuarie (tillika teknisk assistent för olycksfallsstatiken)......... finnes;

en aktuarie och registrator (för närvarande med andra funktioner) finnes;

en amanuens................................................................................................... finnes ;

en vaktmästare ............................................................................................ ny;

sex kvinnliga skrif- och räknebiträden ................................................ finnas.

Härtill skulle då ytterligare komma eventuellt erforderliga tillfälliga

arbetskrafter.

Vid en sådan organisation af sjukkassebyrån skulle de olika tjänstemännen

erhålla i hufvudsak följande tjänsteåligganden:

byrådirektören: att i närvaro af byråchefen och föreståndaren för

det arbetsstatistiska arbetet m. m. vara föredragande i plenum eller

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

59

inför generaldirektören uti de till sjukkassebyrån börande ärenden, som

icke äro af den natur, att de kunna afgöras af byrådirektören allena

eller, enligt föreskrift i särskild instruktion eller i öfrigt efter generaldirektörens

bestämmande, skola föredragas af byråchefen; börande byrådirektören

tillika hafva skyldighet att i tillämpliga delar iakttaga hvad

föredragande och ledamot i kollegium i allmänhet åligger;

att öfvervaka sjukkasseregistrets behöriga förande;

att öfvervaka, att sjukkassornas verksamhet står i öfverensstämmelse

med gällande lag och författning samt kassornas stadgar äfvensom

i öfrigt utöfvas på ändamålsenligt sätt, samt $tt, i motsatt fall,

föranstalta om vidtagandet af i sjukkasselagen föreskrifna åtgärder;

att själf eller genom ombud verkställa de i sjukkasselagen omnämnda

inspektioner och inventeringar;

att, i mån af behof, tillhandagå sjukkassorna med råd och upplysningar;
att

utarbeta den årliga berättelsen öfver sjukkassebyråns förvaltningsverksamhet;
att

lämna erforderlig medverkan vid sjukkassestatistikens utarbetande

och i samband därmed förekommande utredningar; samt

att leda sjukkassenämndens förhandlingar;

sekreteraren (inspektörsassistenten): att under byrådirektörens närmaste

inseende biträda med å sjukkassebyrån förekommande förvaltningsgöromål

samt särskild! att med hänsyn till anmälan om registrering

eller ansökan om statsbidrag granska sjukkassornas stadgar, årsredogörelser

och öfriga handlingar;

att vid behof biträda vid de i sjukkasselagen omförmälda inspektioner

och inventeringar;

att bestrida de å sjukkassebyrån förekommande sekreteraregöromålen,

samt

att deltaga i utarbetandet af sjukkassestatistiken och andra därmed

förenade arbeten;

förste aktuarien: att närmast leda och med erforderligt biträde utföra

arbetena i och för sjukkasse- och olycksfallsstatistiken samt i samband

därmed förekommande statistiska utredningar;

f aktuarien (den tekniska assistenten): att biträda förste aktuarien vid

olycksfallsuppgifternas granskning och bearbetande;

aktuarien och registratorn: att ansvara för sjukkasseregistrets behöriga

förande;

att ifråga om sjukkasseregistret och hvad därtill hörer meddela

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 203.

Kompetensvillkor

för

befattningarna

å sjnkkassebyrån.

Kostnaderna.

afskrifter eller utdrag däraf äfvensom meddela eller bestyrka afskrifter

af de sjukkasseregistreringen rörande handlingar;

att förrätta de allmänna registratorsgöromålen å sjukkassebyrån;

att, därest på sätt de sakkunnige i sitt förslag i ämnet förutsatt,

utbetalningen af statsbidrag till sjukkassorna skulle ske genom tillsynsmyndigheten,

biträda vid de därmed förenade göromålen.

Utbetalningarna af de sjukkassorna tillerkända statsbidrag och den

däraf härrörande bokföringen torde dock lämpligast ombesörjas af kollega

nuvarande kassakontor.

Att mera i detalj än som ofvan skett angifva tillsynsmyndighetens

och sjukkassebyråns inre organisation samt de olika befattningshafvarnes

befogenheter och tjänsteåligganden synes kollegium ej på förhand

kunna ske, utan torde därmed lämpligen böra anstå, till dess

fråga blir om uppgörandet af instruktion för sjukkassebyrån och dess

tjänstemän. I åtskilliga fall torde dessutom jämkningar kunna behöfva

förekomma till följd däraf, att statsmakterna vid sina beslut ifråga om

sjukkasselagstiftningen afvika från de af de sakkunnige i deras förslag

i ämnet intagna ståndpunkter.

Med afseende å kompetensvillkoren för beklädande af befattningarna

inom sjukkassebyrån torde i allmänhet böra gälla samma fordringar,

som tillämpas för motsvarande befattningar å kollegii afdelning

för arbetsstatistik. Att fastställa särskilda dylika villkor i fråga om

byrådirektören, skulle dock enligt kollegii åsikt vara mindre lämpligt.

Det ligger nämligen i öppen dag, att det måste vara af den största

vikt att till denna synnerligen kräfvande befattning kunna förvärfva en

person med framstående duglighet, hvilken tillika äger intresse för och

ingående kännedom om sjukkasseväsendet. Otvifvelaktigt vore det ock

önskvärd!, att innehafvaren af endera sekreterare- eller registratorsbefattningen

fyllde de villkor, som jämlikt nådiga kungörelsen den 31

december 1903 äro föreskrifna för behörighet att vara aktuarie vid lifförsäkringsbolag.

Ty äfven om dylik försäkringsteknisk kompetens

knappast torde vara nödvändig för sjukkassebyråns verksamhet i och

för sig, skulle det dock icke vara utan sin betydelse, att det inom

byrån alltid funnes representerade tillräckliga insikter i hithörande

frågor.

Kostnaderna för den nya organisationen hafva af de sakkunnige

beräknats till 20,000 kronor enligt förslagsvis angifven fördelning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 203.

Såsom redan i det föregående anförts, skulle emellertid häruti

ingå de nuvarande kostnaderna för utarbetandet af den officiella sjukkassestatistiken,

eller c:a 6,000 kronor, så att den faktiska ökningen i

kostnaderna genom den föreslagna organisationen endast skulle utgöra

omkring 14,000 kronor.

Med afseende å den sålunda gjorda kostnadsberäkningen vill det

synas kollegium, enligt hvad i det föregående redan anförts, som om

anslaget till skrif- och räknebiträden m. m. — 6,500 kronor — upptagits

med väl lågt belopp, särskildt i betraktande däraf att motsvarande

kostnader ensamt för sjukkassestatistiken för närvarande uppgå

till c:a 3,000 kronor, och då det, som nämndt, möjligen kommer att

visa sig erforderligt, att som biträde vid förvaltningsärendena å sjukkassebyrån

ytterligare anställes åtminstone en amanuens. Genom den

af koll egium föreslagna organisationen bör det dock otvifvelaktigt blifva

möjligt att åstadkomma en viss utjämning och lämpligare fördelning

äfven af dessa arbetskrafters användning allt efter förefallande behof,

hvarigenom antalet biträden torde kunna begränsas och kostnaderna

sålunda nedbringas. Under sådana förhållanden och i saknad af fasta

hållpunkter för beräkningen anser sig kollegium därför icke för närvarande

böra göra något yrkande angående förhöjning af beloppet

ifråga. Däremot finner kollegium det, som sagdt, alldeles nödvändigt,

att för sjukkassebyråns räkning anställes en särskild vaktmästare, hvadan

den af de sakkunnige beräknade kostnadssumman bör höjas med det

härför erforderliga beloppet.

Därest äfven olycksfallsstatistiken, i enlighet med hvad kollegium

i det föregående föreslagit, kommer att öfverföras till sjukkassebyrån,

skulle till ofvan anförda belopp ytterligare komma kostnaderna för

nämnda statistiks utarbetande, för närvarande 15,600 kronor, så att de

sammanlagda kostnaderna för sjukkassebyrån, inklusive sjuk- och olycksfallsstatistiken,

under sådana förhållanden skulle uppgå till inalles

36,400 kronor.

Vid uppgörandet af sitt förslag till arfvoden för sjukkassebyråns

befattningshafvare hafva de sakkunnige utgått ifrån att dessa, byrådirektören

inberäknad, skulle komma i åtnjutande af extra lönetillägg

i enlighet med härför under de senare åren fastställda grunder. Enär

likväl Eders Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag framställt förslag

om provisorisk lönereglering för kollegium och därvid äfven inbegripit

vissa af kollega å extra stat uppförda tjänstemän, finner sig kollegium

böra göra hemställan därom, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

jämväl i fråga om den i och för sjukkassebyrån erforderliga motsva
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 203.

rande personalen hos Riksdagen göra framställning om dylik lönereglering.

Eftersom den tjänsteman af första graden, som jämte sjukkassestatistiken

skulle öfverföras till sjukkassebyrån, redan medtagits i ofvannämnda

proposition till Riksdagen, skulle det sålunda därvid endast

blifva fråga om reglering af lönen för eu tjänsteman af andra graden,

äfvensom, vid bifall till kollega förslag därom, aflöningen efter de af

Eders Kungl. Maja föreslagna nya grunderna för en vaktmästare.

Däremot skulle enligt de af Eders Kungl. Magt i statsverkspropositionen

an gima grunder byrådirektören (sjukkasseinspektören) icke

komma i åtnjutande af här berörda förmån och sålunda denna befattningshafvare,

förutsatt att hvad Eders Kungl. Maj:t i föreliggande hänseende

föreslagit kommer att vinna Riksdagens bifall, med afseende på

löneförmåner blifva endast obetydligt bättre ställd än hans närmaste

underordnade. Visserligen torde byrådirektören, på sätt de sakkunnige

förutsatt, i likhet med öfriga statsfunktionärer, hvilkas löner ännu icke

blifvit föremål för reglering, kunna komma i åtnjutande af extra lönetillägg

i den omfattning och på de grunder, som kunna varda för

sådana befattningshafvare af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställda.

Men dels skulle äfven under denna förutsättning skillnaden

med afseende på löneförmåner mellan byrådirektören och hans underordnade

ställa sig för den förre föga gynnsam, dels skulle möjligheten

öfver hufvud taget att kunna erhålla dylikt lönetillägg komma att blifva

beroende af tillfälliga omständigheter.

Under sådana förhållanden och då det eljest torde kunna befaras,

att det icke blir möjligt att för den nya, både omfattande och betydelsefulla

statsuppgift, hvarom det här är fråga, förvärfva en fullt kvalificerad

person, finner sig kollegium böra för detta fall göra framställning

därom att, därest provisorisk lönereglering enligt de i statsverkspropositionen

till innevarande års Riksdag angifna grunder kommer att

beviljas öfriga befattningshafvare i kollegium och således äfven å sjukkassebyrån,

byrådirektörens arfvode fastställes till 7,500 kronor, men

eljest till 7,000 kronor, per år utan rätt till extra lönetillägg. Vid bifall

härtill torde lämpligen böra föreskrifvas, att af hans arfvode 2,500

kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Kostnaderna för den nya sjukkassebyrån inom kommerskollegium

skulle sålunda efter de båda nyssnämnda alternativen ställa sig på

följande sätt:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

63

a) utan pro-

b) med pro-

visorisk löne-

visorisk löne-

reglering

reglering

för därtill

för därtill

berättigade:

berättigade:

Kr.

Kr.

Byrådirektören (tillika sjukkasseinspektör)..........................................

7,000

7,500

Sekreteraren (tillika inspektörsassistent)............................................

4,500

5,600

Förste aktuarie!!, (för sjukkasse- och olycksfallsstatistiken).....................

4,500

5,600

En aktuarie (teknisk assistent).........................................................

3,000

3,000

Eu aktuarie och registrator ............................................................

3,000

3,900

En amanuens................................................................................

1,800

1,800

Eu vaktmästare..............................................................................

800

1,175

Sex kvinnliga skrif- och räknehiträden ..............................................

6,480

6,480

Vikariatsersättningar och gratifikationer samt ersättning till tillfälliga

biträden vid statistiken ................................................ kr. 2,820

D:o I):o för förvaltnings- och registreringsgöromålen » 8,500

6,320

6,445

Summa kronor

37,400

42,400

Af dessa kostnader äro, som nämndt, 21,600 kronor upptagna

såsom stat för olycksfalls- och sjukkassestatistiken för innevarande år,

hvilken stat af statsrådet och chefen för finansdepartementet på grund

af den af Eders Kungl. Maj:t föreslagna provisoriska löneregleringen

för år 1911 föreslagits att höjas till 24,588 kronor (statsverkspropositionen

till 1910 års Riksdag, sjunde hufvudtiteln sid. 96). De anordningar,

som synas kollegium erforderliga, i händelse den ifrågasatta

tillsynsmyndigheten öfver sjukkassorna förlägges till kollegium, skulle

sålunda betinga en ökning i de nuvarande kostnaderna (för olycksfallsoch

sjukkassestatistiken) med i förra fallet — utan provisorisk lönereglering

— 15,800 kronor, och i senare fallet — med provisorisk

lönereglering — 17,812 kronor. Vid en jämförelse mellan dessa kostnadsberäkningar

och den af de sakkunnige framlagda beräkningen,

enligt hvilken den för ändamålet erforderliga kostnadsökningen skulle

uppgå till omkring 14,000 kronor, bör emellertid ihågkomma^, dels att

de sakkunnige förutsatt, att de därtill berättigade tjänstemännen därjämte

skulle komma i åtnjutande af s. k. extra lönetillägg, och dels att

kollegium uti sitt statförslag på ofvan anförda grunder ansett sig böra

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Sjukkassebyråns

upprättande

redan under

innevarande

år.

för byrådirektören (sjukkasseinspektören) uppföra ett fixt, något högre

arfvode äfvensom tillägga aflöning till en vaktmästare.

Till ofvan beräknade kostnader skulle emellertid, enligt såväl de

sakkunniges som kollega förslag, komma kostnader för inspektionsresor

samt sjukkassenämndens sammanträden äfvensom, på sätt nu sker,

nödiga medel i män af behof till bestridande af tryckningskostnader

m. m. samt till aflönande af möjligen erforderliga ytterligare extra

biträden, hvilka sistnämnda medel synas jämväl kollegium fortfarande

böra utgå af de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring''

och sjukkassors bildande afsätta belopp. Ofriga expenser

samt den vid sjukkassebyråns organiserande nödiga nyanskaffningen af

eu del möbler och andra inventarier, i den mån kollegium icke redan

disponerar sådana, torde däremot lämpligen böra bestridas af det under

vederbörande hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved in. m.

Hvad slutligen beträffar för sjukkassebyrån erforderliga lokaler, vill

kollegium endast erinra om sina till Eders Kung!. Magt gjorda framställningar

om att få till kollegium upplåtna ytterligare några rum i

riksgäldskontorets f. d. hus å Riddarholmen, hvarest kollega afdelning

för arbetsstatistik i sin helhet är inrymd, samt att dessa framställningar

till en del föranledts af den emotsedda personalökningen i och för

sjukkasseärendenas handläggning inom kollegium. Vid bifall härtill

skulle, därest den af kollegium nu föreslagna organisationen kommer

till stånd, sjukkassebyrån komma att förläggas till en af våningarna en

trappa upp i sagda hus.

I likhet med de sakkunnige anser äfven kollegium det vara synnerligen

önskvärd!, att, därest en ny lag om sjukkassor blir under

innevarande år utfärdad, afsedd att träda i kraft från och med den 1

januari nästkommande år, byrådirektörsbefattningen varder snarast möjligt

efter lagens utfärdande tillsatt. Det vill därjämte synas kollegium,

som om behof förelåge att samtidigt med byrådirektören äfven tillsätta

befattningen såsom sekreterare och inspektörsassistent. Under

mellantiden mellan lagens utfärdande och ikraftträdande föreligga nämligen

till utförande så betydande förarbeten, såsom exempelvis utarbetandet

af instruktion för sjukkassebyrån och sjukkassenämnden, uppgörande

af normalreglemente till ledning vid omläggning af sjukkassornas

stadgar till öfverensstämmelse med den nya lagen, fastställandet

af olika slags formulär och blanketter o. s. v., att det torde blifva alldeles

omöjligt för byrådirektören att ensam medhinna dem. Ett anslag

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No SOS.

af 5,000 kronor att utgå redan under år 1910 synes kollegium blifva

för ändamålet erforderligt.

Med afseende på livad de sakkunnige i föreliggande P. M. anfört Sjukkassebeträffande

sjukkassenämnden, har kollegium för sin del ingenting att nämndeninvända,

utan håller äfven kollegium före, att det bör tillkomma den

blifvande tillsynsmyndigheten att härutinnan upprätta fullständigt förslag.

Stockholm den 9 februari 1910.

Underdånigst

ALFR. LAGERHEIM.

JOHAN P1HLGREN.

PER G. FRIBERG.

CARL MALMEN.

HENNING ELMQUIST.

Föredragande.

Erik Sjöstrand.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afä. 154 Haft.

9

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 203.

67

Bilaga C.

Riksförsäkringsanstaltens utlåtande.

Till KONUNGEN.

Sedan särskilda sakkunnige afgifvit förslag angående organisation

af en central tillsynsmyndighet för sjukkassor i anslutning till den 30

juni 1909 afgifvet förslag till lag angående sjukkassor, har Eders Kungl.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 203.

Maj:t genom nådig remiss den 9 november 1909 anbefallt riksförsäkringsanstalten

att i ärendet afgifva underdånigt utlåtande.

I anledning häraf får riksförsäkringsanstalten i underdånighet anföra

följande:

Enligt hvad sakkunnige i motiveringen till sitt först nämnda förslag

erinra, skulle tillsynsmyndigheten omhänderhafva registreringen af sjukkassorna

äfvensom öfvervaka, att sjukkassas verksamhet står i öfverensstämmelse

med lag och författning samt kassans stadgar och i öfrigt

utöfvas på ett ändamålsenligt sätt. Vidare skulle tillsynsmyndigheten

hafva att, ej mindre i fråga om sjukkassas bildande och affattande af

dess stadgar än äfven beträffande det lämpliga inrättandet af dess verksamhet,

tillhandagå med råd och upplysningar. För fullgörandet af sin

öfvervakande verksamhet skulle tillsynsmyndigheten lämna anvisningar

samt gifva förelägganden, hvilka, om de ej efterkommes, kunde följas

af tillsynsmyndighetens framställning hos rätten eller domaren om åläggande

för kassan att träda i likvidation.

Tid efter annan skulle tillsynsmyndigheten hafva att fatta afgöranden

i vissa frågor: såsom rörande befrielse för sjukkassa att göra

afsättning till fonder, huruvida och på hvilka villkor sjukkassa, i anledning

af nedgång i medlemmarnes antal under viss gräns, finge fortsätta

sin verksamhet m. in. Vidare: att slita uppkommande tvist angående

skyldighet för sjukkassa att i visst fall tillhandagå annan kassa i fråga

om sjukkontroll; att anvisa åtgärder, som af sjukkassa i anledning af

yppad brist i de för sjukkassas verksamhet afsedda medel borde vidtagas

o. s. v. Tillsynsmyndigheten skulle äfven hafva att hålla sammanträde

med den föreslagna sjukkassenämnden.

Bland göromål, som, utan att vara i lagförslaget omnämnda, borde

anförtros tillsynsmyndigheten, nämna sakkunnige dels de åtgärder,

hvilka sammanhöra med tillerkännandet och utanordnandet af statsbidragen

till sjukkassorna, dels ock ombesörjandet af den årliga statistiken

öfver de registrerade sjukkassornas verksamhet.

Såsom ett särdeles viktigt moment i tillsynsmyndighetens verksamhet

framhålles särskildt tillsynen öfver sjukkassornas ekonomiska

vederhäftighet. Därmed torde, anföra de sakkunnige, sammanhänga

åliggande för myndigheten att med uppmärksamhet följa de enskilda

sjukkassornas utveckling; att i samband därmed tid efter annan verkställa

ingående undersökningar af sjukkassornas ekonomiska ställning;

att uppsöka och anvisa utvägar till förekommande af för kassornas bestånd

eller lugna verksamhet farliga kriser; äfvensom att insamla, be
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 203.

arbeta och publicera de data, som kunna vara ägnade att läggas till

grund för beräkningen af de fasta medlemafgifterna till sjukkassorna.

En synnerligen betydelsefull uppgift för tillsynsmyndigheten skulle

ytterligare blifva att på lämpligt sätt stödja och leda de sträfvanden i

olika afseenden, som göra sig gällande inom sjukkasseverksamketen,

samt att söka framkalla eller påskynda en utveckling på frivillighetens

väg åt vårt sjukkasseväsende till ernående af den större enhetlighet och

likformighet, ändamålsenlighet och effektivitet, som kunna anses påkallade.

För detta ändamål borde tillkomma myndigheten att söka

främja och utveckla samarbetet sjukkassorna emellan och däri aktivt

deltaga.

I afseende å organisationen af den ifrågasatta myndigheten för tillsyn

öfver sjukkassorna hafva sakkunnige uttalat, att eu särskild, sjanständig

myndighet bör anordnas, men föreslagit, att densamma tills

vidare anordnas provisoriskt och att den under provisoriet anknytes till

kommerskollegium.

Sakkunnige hafva i sin motivering uppdragit eu historik rörande

sjukkassornas organisationsfråga i vårt land samt lämnat en redogörelse

för organisationen af desamma i några främmande länder. Vidare hafva

sakkunnige, som förehaft till pröfning jämväl frågan om sjukkassemyndigketens

förläggande till riksförsäkringsanstalten, utförligt anfört

de skäl, som enligt sakkunniges åsikt tala emot en sådan anordning.

Riksförsäkringsanstalten har i sitt utlåtande öfver lagförslaget angående

sjukkassor erinrat om det inbördes sambandet mellan de olika

grenarne af den sociala försäkringen. Deras mål är gemensamt och

de afse att komplettera hvarandra. Det synes häraf följa såsom en

logisk konsekvens, att socialförsäkringens organisation bör vara, så vidt

möjligt, gemensam och enhetlig. Därigenom vinnes största möjliga

följdriktighet i det hela och kan nödig effektivitet uppnås; befintliga

bristfälligheter kunna ock lättare påpekas och afhjälpas. Vidare medför

en dylik enhetlighet ett nedbringande icke blott af administrationskostnaderna

utan äfven af själfva försäkringskostnaden.

Dessa synpunkter, om hvilkas giltighet den socialpolitiska lagstiftningens

målsmän numera äro i hufvudsak fullt ense och som i samtliga

de senare årens i utlandet antagna lagar och uppgjorda lagförslag på

ifrågavarande område gjort sig gällande, synas emellertid icke i någon

mån tillvunnit sig beaktande af de sakkunnige. Rätt anmärkningsvärdt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

är ock, att de sakkunnige, då de sökt från utlandet hämta stöd för sin

mening i frågan om organisationen af statens tillsyn öfver sjukkassorna,

redogjort för förhållandena i länder, hvilkas lagstiftning, af relativt

gammalt datum, ej kunnat taga hänsyn till den senare utvecklingen

på socialförsäkringens område och sålunda måste anses föga lämpad att

åberopa såsom mönster för ny sådan, men däremot icke omnämnt vare

sig de länder, där nya lagar på området antagits, eller viktiga lagförslag,

afseende förändring af de bestående förhållandena.

Hvad till en början Tyskland angår, hafva de sakkunnige sålunda

allenast redogjort för nu gällande lagstiftning, men däremot icke omnämnt,

hurusom därstädes bristen på enhetlighet å förevarande område

gifvit anledning till hvarjehanda svårigheter och olägenheter, samt att

man på grund häraf länge varit synnerligen missbelåten med den nuvarande

ordningen. Såväl teoretici som praktici beträffande socialförsäkringen

därstädes hafva ock sedan lång tid tillbaka påyrkat ändring

i den bestående organisationen i ändamål att åstadkomma större enhetlighet

i densamma. Sålunda hafva på de internationella arbetareförsäkringskongresserna

i Dusseldorf (1902) och Wien (1905) framlagts och

diskuterats flere olika förslag i berörda afseende, hvarjämte uttalanden i

enahanda syfte gjorts af, bland andra, Tysklands sjukkassors andra allmänna

kongress. Ej heller hafva sakkunnige omnämnt, att dessa sträfvanden

hittills resulterat i ett år 1909 fullbordadt lagförslag (Entwurf

einer Keichsversicherungsordnung), livilket skall behandlas under innevarande

riksdagssession.

Den reform, som med detta förslag åsyftas, är åvägabringande af

en större enhetlighet i organisationen af de olika försäkringsgrenarna.

Förslaget afser tillskapandet af ett för dem alla gemensamt statsorgan,

en lägre lokal myndighet, Versicherungsamt, hvilken skall bilda den

lokala underbyggnaden för socialförsäkringen. Denna myndighet skall

ock handhafva den närmare tillsynen öfver all socialförsäkring. Då

myndighetens beslut kunna slutligen öfverklagas hos Reichsversicherungsamt,

afser förslaget jämväl att genomföra en enhetlig tillsyn för

samtliga försäkringsgrenar. Äfven i andra afseenden går förslaget ut

från samhörigheten mellan dessa grenar. Särskildt i ögonen fallande

äro vissa bestämmelser rörande alternativitet mellan sjuk- och olycksfallsförsäkringen

i fråga om öfvertagande af sjukbehandlingen. Genom

dessa bestämmelser har förslaget erkänt ändamålsenligheten af en intim

samverkan mellan olycksfallsförsäkringen och sjukförsäkringen.

Att nu berörda reformförslag icke blifvit än mera genomgripande

och afsett de olika grenarnas fullständiga sammansmältning, hvilket

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

såsom ofvan antydts påyrkats från flere håll, har åtminstone delvis sin

grund i svårigheten att rubba redan bestående förhållanden. De nuvarande

organens förmögenhetsförhållanden, åtagna förpliktelser mot tredje

man m. m. hafva ansetts lägga hinder i vägen för ett omedelbart återuppbyggande

från grunden af socialförsäkringen. Hade åter varit fråga

om att från början införa försäkringen i Tyskland, skulle, såsom yttrades

i tyska riksdagen år 1905, ingen förnuftig människa hafva fallit

på den tanken att särskilja de olika försäkringsgrenarna.

I hvarje fall anser man sig genom det ifrågavarande förslaget

hafva beträdt vägen till socialförsäkringens fullständiga sammansmältning,

hvilken, såsom det i betänkandet heter, desto lättare och tidigare

kan genomföras, ju mera försäkringens intressenter inbördes finna sig

äga gemensamma beröringspunkter.

Här torde förtjäna omnämnas ett uttalande vid den ofvannämnda

kongressen i Diisseldorf af en af Tysklands mest kända socialpolitik,

D:r Freund i Berlin: »Ich wende mich namentlich an die ausländischen

Vertreter um dringend zu raten bei dem weiteren Ausbau der Arbeiterversicherung

die Zentralisation der gesamten Arbeiterversicherung in

eingehendste Erwägung zu ziehen». Äfven torde böra föras i minnet

de uttalanden, som gjordes vid arbetareförsäkringskongressen i Rom år

1908 (jfr. Actes du Vill Congrés international des assurances sociales,

Home 1909).

Sakkunnige hafva jämväl vid sitt omnämnande af den utländska

lagstiftningen förbigått de länder, där hithörande förhållanden senast

ordnats genom lagstiftningen, bland andra Ungern och Norge.

I Ungern har genom lag af den 6 april 1907, som trädde i kraft

den 1 juli samma år, genomförts en sammansmältning af sjuk- och

olycksfallsförsäkringen. Båda dessa grenar omhänderhafvas af gemensamma

sjuk- och olycksfallsförsäkringskassor.

I Norge har enligt lagen af den 18 september 1909 om sjukförsäkring

uppsikten öfver och centralstyrelsen för sjukkassorna förlagts

till den förut för olycksfallsförsäkringen upprättade Riksforsikringsanstalten.

Enligt ett i Holland uppgjordt regeringsförslag rörande sjukförsäkringen

skola distriktssjukkassor, som enligt förslaget skola upprättas

för försäkringens utförande, ställas under inseende af riksförsäkringsanstalten

(Rijksverzekeringsbank), hvilken bär olycksfallsförsäkringen

om hand.

I anslutning till hvad de sakkunnige yttrat om förhållandena i

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Majds Nåd. Proposition No 203.

Danmark torde ytterligare förtjäna framhållas, att sjukkasseinspektören

hittills städse tillhört Arbeiderforsikrings-Raadet.

Hos oss synes man redan från början hafva insett lämpligheten,

för att ej säga nödvändigheten af gemensam organisation. Detta framgår

jämväl af den utaf de sakkunnige lämnade öfverblicken af den

historiska utvecklingen i Sverige uti förevarande afseende. Till komplettering

af densamma torde emellertid böra erinras om följande:

De sakkunnige uppdraga en jämförelse mellan den af äldre arbetareförsäkringskommittén

föreslagna riksförsäkringsanstalten och den

år 1902 inrättade, och anföra därvid bland annat, att den förra afsetts

skola få en »annan och mera omfattande verksamhet och betydelse» än

den senare. Vidare yttra de sakkunnige, att kommittén icke tillämnat

riksförsäkringsanstalten någon egentlig ledande och rådgifvande verksamhet

gent emot sjukkassorna. Dessa uttalanden torde icke vara fullt

riktiga. 1889 års riksförsäkringsanstalt, som afsågs skola omedelbart

blifva bärare af den sociala försäkringens samtliga tre liufvudgrenar,

skulle visserligen därigenom få en mera omfattande verksamhet än

1902 års riksförsäkringsanstalt, hvilken inrättats närmast för en försäkringsgren,

nämligen olycksfallsförsäkringen. Beträffande denna gren

torde emellertid nyssnämnda anstalts verksamhet och betydelse hafva

afsetts skola blifva i stort sedt af enahanda natur och omfattning som

1889 års riksförsäkringsanstalts. Hvad angår sjukkassorna skulle sistnämnda

riksförsäkringsanstalt, enligt förslaget, med sjukkassorna taga

den befattning, som i lag föreskrefves eller, såsom det heter i Kungl.

Maj:ts på samma förslag grundade proposition n:o 14 till 1891 års

Riksdag, utöfva det af lagstiftningen påkallade inseendet öfver sjukkassorna.

Detta inseende skulle väl icke blifvit så omfattande som det,

hvilket skulle tillkomma den i förslaget till lag angående sjukkassor af

den SO juni 1909 ifrågasatta tillsynsmyndigheten. Men å andra sidan

var det uppenbarligen icke, såsom sakkunnige synas förmena, arbetareförsäkringskommitténs

mening att åt riksförsäkringsanstalten anförtro

allenast sjukkassornas registrering. Fastmera lärer kommittén hafva

tänkt sig, att riksförsäkringsanstalten skulle taga all den befattning

med sjukkassorna, hvartill lagstiftningen i en närmare eller fjärmare

framtid kunde gifva en administrativ myndighet anledning. Den nuvarande

riksförsäkringsanstalten tillkom såsom ofvan nämnts närmast

för olycksfallsförsäkringen. Tanken vid dess inrättande torde emellertid

hafva varit, att den skulle öfvertaga de öfriga sociala försäkringsgrenarne

i den män dessa blefvo föremål för lagstiftning. Denna åsikt

vinner stöd bland annat i det förhållande, att i Kungl. Maj:ts proposi
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

73

tion till 1903 års Riksdag angående sjukkassestatistik riksförsäkringsanstalten

föreslagits skola omliänderliafva denna statistik. Att densamma

af Riksdagen ansågs böra förläggas till kommerskollegium berodde

därpå, att Riksdagen fann uppdraget att utarbeta och offentliggöra

de statistiska årsredogörelserna för sjukkasseväsendet i riket böra

öfverlämnas åt en myndighet med speciellt statistisk kompetens och

verksamhet, som kommerskollegium ansågs hafva i högre grad än riksförsäkringsanstalten.

Oaktadt alla skäl tala för en gemensam organisation af socialförsäkringen

och oaktadt erfarenheten ådagalagt, till hvilka svårigheter

en splittring leder, förorda sakkunnige likväl en särskild organisation

för sjukförsäkringen, afskild från den öfriga socialförsäkringen.

Sakkunnige anföra såsom motiv härtill, att hvad af dem framhållits

beträffande den ifrågasatta tillsynsmyndighetens uppgifter och

verksamhet visade, att här vore fråga om en ny, både tämligen omfattande

och fristående uppgift för staten, en uppgift, som näppeligen

fullt kunde fyllas utan inrättande af eu särskild, själfständig

myndighet.

Detta motiv kan dock icke anses vara tillfyllestgörande för anordnandet

af en särorganisation, som enligt hvad ofvan anförts ur alla

öfriga synpunkter måste anses olämplig. Tillsynsmyndighetens arbete

torde för öfrigt icke kunna antagas hos oss erhålla sådana dimensioner,

att enbart arbetets omfattning skulle betinga sjukförsäkringens skiljande

från den öfriga socialförsäkringen. Möjligen skulle därför kunna tänkas,

att man borde söka förklaringen till den af sakkunnige intagna ståndpunkten

i hvad de anföra därom, att »vårt sjukkasseväsende knappast

i vanlig mening kan sägas utgöra en del af den sociala försäkringen».

År förhållandet sådant, skulle ju en särskild organisation kunna

synas motiverad. Men är icke sjukförsäkringen, sådan den enligt lagförslaget

skall organiseras, en verklig socialförsäkring, eller afses icke

att utveckla densamma därtill, då framställer sig å andra sidan det

spörsmål, huruvida staten bör anses förpliktad att lämna bidrag till

sjukkasseverksamheten eller att bispringa med sådant till högre belopp

än som för närvarande utgår, något som emellertid af de sakkunnige

varmt förordas.

I annat sammanhang har emellertid häfdats en annan uppfattning

om sjukförsäkringen och dess sociala betydelse.

Sålunda anföres, af de för upprättande af förslag till lag angående

sjukkassor tillkallade sakkunnige, i motiveringen till det afgifna lagförslaget:

sid 55 »Vid upprättande af det lagförslag angående den friBih.

till Rilcsd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 151 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

villiga sjukkasseverksamheten, som de sakkunniges arbete sålunda skolat

afse, både det utan tvifvel varit önskvärdt, att sådana bestämmelser

kunnat föreslås, som förmått väsentligen underlätta en framtida öfvergång

till tvångsförsäkring. Detta har dock icke i större omfattning

varit möjligt. — — — — Åtskilliga af de föreslagna bestämmelserna

torde emellertid genom den större likformighet och effektivitet hos

sjukkasseverksamlieten, som de äro ägnade att befordra, underlätta ett

systemskifte, när tiden därför må finnas vara inne.» Sid. 65 o. f.:

»Vidare är att fästa uppmärksamheten därpå, att, så länge vårt land

saknar en obligatorisk social sjukförsäkring, synnerlig hänsyn måste vid

en lagstiftning för den frivilliga sjukkasseverksamlieten tagas till denna

verksamhets sociala betydelse. Utgörande ett medel att nödtorftligen

ekonomiskt säkerställa arbetaren eller i allmänhet den af sitt dagliga

arbete väsentligen beroende individen gentemot den städse — — —

— — — — — — — — — söker sjukkasseverksamlieten tillgodose

en särskildt i vår tid viktig samhällelig uppgift — — — — — —

— — •— — — — — Drägt till större omfattning och fullkomning

torde sjukkassornas verksamhet erkännas kunna i vidsträckt mån fylla

de uppgifter, som tillkomma eu tvångsvis anordnad social sjukförsäkring.

»

Genom dessa uttalanden har sålunda betonats sjukkasseverksamhetens

sociala betydelse och till och med framhållits, att den på frivillighetens

väg hos oss anordnade sjukkasseverksamheten bör kunna i

det närmaste fylla samma uppgifter som en social tvångsförsäkring.

Det torde ock böra erinras om sakkunniges yttrande i sammanhang

med statsbidraget till sjukkasseverksamheten och förslaget till

grunderna för dess utgående, att ett väsentligen högre statsbidrag än

det som för närvarande utgår erfordras med hänsyn till de föreslagna

lagbestämmelserna och för att sjukförsäkringen skall kunna utvecklas

till en verklig social försäkring.

Det antagna motivet till sakkunniges ståndpunkt i fråga om tillsynsmyndighetens

ställning torde sålunda af hvad nyss citerats och

anförts få anses vederlagdt.

Något annat giltigt skäl för den särskilda organisationen har icke

heller af sakkunnige nämnts.

Sakkunnige hafva emellertid icke velat föreslå, att en särskild själfständig

myndighet nu omedelbart upprättas, utan hemställt, att en provisorisk

anordning måtte tills vidare åvägabringas.

Såsom skäl härför anföres, att frågan om en förändrad organisation

af vår statsförvaltning i vissa delar nu är aktuell och föremål för

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 203.

75

särskild utredning. »Spörsmålen om inrättande af ett nytt statsdepartement

för handel, industri och sjöfart samt de sociala ärendenas sammanförande

under ett departement eller till en departementsafdelning äro

sålunda, hl. a., öfverlämnade till en särskild kommission, och frågan om

en omorganisation af kommerskollegium är anförtrodd åt en utsedd

kommitté.»

Om ock riksförsäkringsanstalten icke kan dela sakkunniges uppfattning

om lämpligheten af en särskild organisation för ledningen af

sjukkasseverksamheten, är riksförsäkringsanstalten däremot, ehuru delvis

af andra skäl än de af sakkunnige anförda, så tillvida ense med

sakkunnige, att anstalten finner det ändamålsenligt att tillsynsmyndigheten

icke nu till sin organisation och sina verksamhetsformer definitivt

ordnas, utan att den tills vidare och tills erfarenhet på området vunnits

erhåller en provisorisk anordning.

Men af hvad riksförsäkringsanstalten ofvan anfört följer, att riksförsäkringsanstalten

för sin del icke kan tillstyrka godkännande af

sakkunniges förslag om tillsynsmyndighetens förläggande till kommerskollegium.

Vid pröfning af frågan, till hvilket ämbetsverk tillsynsmyndigheten

tills vidare borde förläggas, hafva sakkunnige haft sin uppmärksamhet

å, förutom kommerskollegium, jämväl riksförsäkringsanstalten,

till hvars förmån sakkunnige dock icke funnit någon omständighet

tala, ehuru detta ämbetsverk företräder en gren af den sociala försäkringen.

Då sakkunnige motivera sitt förslag uti förevarande hänseende,

anföra de till en början, att främst bör beaktas den omständigheten,

att åtskilliga viktiga åligganden, som skola tillkomma tillsynsmyndigheten,

redan sedan åtskilliga år tillbaka fullgöras af ett utaf de befintliga

ämbetsverken, nämligen kommerskollegium.

Såvidt riksförsäkringsanstalten kunnat finna, inskränker sig kommerskollegii

uppdrag i afseende å sjukkassorna till att bearbeta de

registrerade sjukkassornas statistiska uppgifter och att på grundvalen

af dessa upprätta en årlig sjukkassestatistik. Detta är ock det enda

åliggande beträffande sjukkasseverksamheten som af sakkunnige, vid

utvecklandet af det anförda skälet, omnämnes.

Långt viktigare och mera omfattande åligganden än upprättandet

af sjukkassestatistiken skulle dock tillkomma tillsynsmyndigheten; och

skulle man på denna myndighet ej ställa andra anspråk än fordran på

den speciella utbildning, som kan vara erforderlig för utarbetande af

sjukkassestatistiken, skulle säkerligen ändamålet med den nya myndigheten

blifva fullständigt förfeladt.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kung!. Majrts Nåd. Proposition No 203.

Emellertid tillägga sakkunnige, att i sammanhang med arbetet för

sjukkassestatistiken »lärer nämnda afdelning (arbetsstatistiska afdelningen)

inom kommerskollegium hafva under de senaste åren i allt större

utsträckning fått tillhandagå sjukkasseallmänheten med råd och upplysningar

i allehanda sjukkassornas verksamhet rörande frågor», hvarigenom

»inom kommerskollegium, speciellt nyssberörda afdelning därstädes,

gifvetvis förvärfvats en ingående kännedom om den nuvarande

sjukkasseverksamheten i allmänhet».

Det sålunda lämnade vitsordet torde icke vara afsedt att fattas sålunda,

att kommerskollegium (eller dess nämnda afdelning) såsom helhet

varit i tillfälle att erhålla någon närmare kännedom om sjukkasseverksamheten,

då detta ämbetsverk har flerehanda maktpåliggande uppgifter,

betydligt viktigare än utarbetandet af sjukkassestatistiken, som

taga dess tid i anspråk. Sakförhållandet lärer väl vara, att den person,

som sysslat med sjukkassestatistiken, fått anledning att biträda sjukkassorna

i åtskilliga fall. Om de vändt sig till honom med begäran

om råd i någon större utsträckning, torde detta få anses hafva berott

på personliga förhållanden. Den förvärfvade sak- och personkännedomen

kan därför tillmätas betydelse endast i den mån sjukkassestatistikens

utarbetande kontinuerligt under ej allt för kort tid varit anförtrodt åt

samma person och denna person blir i tillfälle att efter tillsynsmyndighetens

införande ägna myndigheten sitt arbete. I sammanhang härmed

torde emellertid böra erinras, att den föreslagna lagen afser att införa

nya förhållanden i flere afseenden på sjukkasseverksamhetens område,

och att man vid utväljandet af de tjänstemän, hvaraf den nya myndigheten

skall bestå, icke lärer underlåta att söka tillförsäkra myndigheten

sådana personer, som genom föregående utbildning och verksamhet

kunna antagas vara förtrogna med tillsynsmyndighetens uppgifter.

Genom tillsynsmyndighetens anknytning till kommerskollegii afdelning

för arbets statistik skulle vidare, enligt de sakkunnige, undvikas

en mer eller mindre ofördelaktigt verkande rubbning i redan bestående

förhållanden, hvarjämte skulle vinnas, att »sjukkassestatistiken,

denna ingalunda oviktiga gren af den sociala statistiken, allt fortfarande

blir utarbetad under nödigt samband med öfriga grenar däraf, eu anordning,

hvars lämplighet vid olika tillfällen häfdats och som, innan

en definitiv lösning af frågan rörande de sociala ärendenas och speciellt

den sociala statistikens handläggning i allmänhet åvägabragts, icke utan

vägande skäl torde böra rubbas».

Häremot torde riksförsäkringsanstalten få åberopa, hvad anstalten

ofvan nyss anfört. Någon för sjukkasseverksamheten i dess helhet

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 203.

77

menlig inverkan af en öfverflyttning af sjukkassestatistikens utarbetande

till ett annat ämbetsverk är säkerligen icke att befara, och sjukkassestatistiken

bör ej heller däraf blifva lidande, då naturligen får antagas,

att densamma kommer att handhafvas af kompetent person.

Det är emellertid anmärkningsvärdt att, medan sakkunnige förbise

vikten af den sociala försäkringens enhetliga handhafvande, de betona

betydelsen af, att den sociala statistiken handhafves af ett och samma

verk, sålunda sättande medlet framför ändamålet.

Den föreslagna anordningen förordas slutligen af det skälet, att

kommerskollegium och dess arbetsstatistiska afdelning förut hafva liknande

eller närstående uppgifter sig anförtrodda. Såsom exempel å

dylika uppgifter anföras arbetsstatistiken, olycksfallsstatistiken, ärenden

angående arbetsförmedling, medling i arbetstvister, yrkesinspektionen

och den elektriska inspektionen.

Naturligtvis kan något samband utletas mellan dessa verksamhetsgrenar

och sjukkasseverksamheten. Men att detta samband skulle vara

så intimt, att det särskildt skulle motivera ett förläggande af tillsynsmyndigheten

öfver sjukkassorna till kommerskollegium, torde icke kunna

på allvar göras gällande. Kommerskollegii afdelning'' för arbetsstatistik

är ett hufvudsakligen statistiskt verk och med hänsyn därtill organiserad!

Såsom sådant synes det vara mindre lämpadt att utföra i

praktiken den föreslagna lagens bestämmelser om sjukkasseverksamhetens

ordnande.

Sedan sakkunnige redogjort för de omständigheter, som enligt deras

mening kunna anföras till förmån för tillsynsmyndighetens förläggande

till kommerskollegium, ingå de i ett bemötande af de skål, som framställts

för lämpligheten af tillsynsmyndighetens samordnande med riksförsäkringsanstalten,

samt anföra i öfrigt åtskilligt, som skulle tala emot

en dylik anordning.

Sålunda anföres till en början, hurusom med hänsyn till riksförsäkringsanstalten

framhållits, att sjukkassornas verksamhet i själfva

verket utgjorde en del af den sociala försäkringen och ägde ett intimt

samband med den redan under riksförsähringsanstalten inordnade olycksfallsförsäkringen.

I detta sammanhang fälles af sakkunnige det ofvan citerade uttalandet,

att »vårt sjukkasseväsende knappast i vanlig mening kan sägas

utgöra en del af den sociala försäkringen». Men, fortsätta sakkunnige,

frånsedt nämnda omständighet erbjuder sjukkasseverksamheten i sitt

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl- Maj.is Nåd. Proposition N:o 203.

förhållande till staten väsentliga olikheter med den af riksförsäkringsanstalten

förmedlade olycksfallsförsäkringen.

Dessa olikheter skulle vara att olycksfallsförsäkringen är anordnad

af staten, ställd helt och hållet i det allmännas tjänst, och att dess

funktioner äro i lag noga fastställda, under det att sjukkasseverksamheten

är en föreningsverksamhet af privat natur, uppburen väsentligen

af det enskilda intresset och med en i stort sedt alltid upprätthållen

själf bestämmanderätt.

Såsom ofvan af riksförsäkringsanstalten framhållits, torde staten

icke böra i vidare mån taga sig an sjukkasseverksamheten, därest densamma

skulle vara att anse såsom ett rent privat intresse. Sakkunnige

hafva emellertid, enligt hvad förut erinrats, i annat sammanhang betonat

betydelsen för det allmänna af sjukkasseverksamheten.

Arbetareolycksfallsförsäkringen är afsedd för den enskilde ungefärligen

på samma sätt som sjukförsäkringen. Förstnämnda slag af försäkring

är reglerad genom lag, och meningen är, att äfven sjukförsäkringen

skall regleras genom lag med uti stor utsträckning i detalj

gående bestämmelser. Då vidare den ifrågasatta tillsynsmyndigheten

får anses afsedd att i första hand och hufvudsakligen taga vård om

det allmännas intresse, är det svårt att förstå, hvad sakkunnige mena

med de antydda olikheterna mellan sjuk- och olycksfallsförsäkringen.

Det synes ock, som om de sakkunnige själfva skulle anse, att något

vidare afseende icke bör fästas å dessa »olikheter», då de omedelbart

efter deras omnämnande anföra, att äfven om dylika olikheter icke

förefunnes och äfven om sjukkasseverksamheten och olycksfallsförsäkringen

betraktades såsom olika grenar af den sociala försäkringen med

ett tämligen intimt inbördes samband, kunde sistnämnda förhållande

näppeligen vara ett oomtvistligt skäl för att till riksförsäkringsanstalten

förlägga tilisynen öfver sjukkasseverksamheten.

Orsakerna till, att äfven under de sålunda antagna förutsättningarna

lämpligheten att välja riksförsäkringsanstalten borde ifrågasättas, angifvas

vara,

att riksförsäkringsanstalten icke vore att betrakta såsom en centralmyndighet

för ärenden i allmänhet, som rörde den efter hand upprättade

socialförsäkringen;

att anstalten, upprättad för omhänderhafvande af den jämförelsevis

begränsade uppgiften att förmedla arbetares olycksfallsförsäkring, vore

med sin utpräglade karaktär af olycksfallsförsäkringsanstalt för närvarande

företrädesvis organiserad med hänsyn till denna verksamhet;

samt

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

79

att anstalten icke inom sitt speciella gebit intoge ställningen af

öfverordnad central myndighet.

I anledning häraf tillåter sig riksförsäkringsanstalten hänvisa till

hvad af anstalten anförts beträffande den af sakkunnige i deras utlåtande

lämnade redogörelsen för sjukförsäkringsfrågans historia i vårt

land. Vidare bör erinras, att riksförsäkringsanstalten efter dess upprättande

fått sig anförtrodt nya uppgifter, nämligen försäkringen af

fiskare enligt Kungl. kungörelsen den 2 oktober 1908 angående en särskild

för fiskare afsedd försäkring mot skada till följd af olycksfall,

samt att handlägga och å statens vägnar afgöra ärenden angående

ersättning i anledning af kroppskada, ådragen under militärtjänstgöring

jämlikt Kungl, förordningen den 18 juni 1909 angående tillämpning åt

förordningen af samma dag om ersättning i anledning af kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring. Därjämte har riksförsäkringsanstalten

om hand förvaltningen af barnmorskornas pensionsanstalt i enlighet

med reglementet för nämnda anstalt af den 31 december 1904 och

Kungl. kungörelsen den 18 september 1908 angående rätt till pension

för äldre barnmorskor. Härtill kan läggas, att anstalten i allt större

utsträckning fått sig uppdraget att verkställa utredningar och afgifva

utlåtanden i pensionsärenden samt socialförsäkringen berörande frågor.

I afseende å riksförsäkringsanstaltens åligganden och verksamhet

synas sakkunnige hafva förgätit de viktiga bestämmelserna i 15 § af

lagen angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete.

Enligt dessa bestämmelser har anstalten att afgifva utlåtande, huruvida

det arbete, hvari en genom olycksfall skadad arbetare vid olycksfallet

var stadd, är sådant, som afses i nämnda lag, samt i hvad mån kroppsskadan

må anses hafva åstadkommit nedsättning i arbetsförmågan. Tillfället

till erhållande af utlåtande, särskild! angående invaliditetsgrad,

begagnas i allt större utsträckning, och detta jämväl beträffande skadade

arbetare, som försäkrats i enskilda olycksfallsförsäkringsanstalter, hvarvid

ofta utlåtande påkallas efter tillrådande af den enskilda olycksfallsförsäkringsanstalten.

Äfven om riksförsäkringsanstalten icke uttryckligen fått sig tillagd

någon öfverordnad, normerande myndighet i afseende å tillämpningen

af olycksfalls ersättningslagen, kan dock med fog påstås, att anstalten,

särskild! genom sina invaliditetsutlåtanden, blifvit normgifvande beträffande

olycksfallsförsäkringen i dess helhet. Genom sina premiebestämningar

öfvar äfven riksförsäkringsanstalten på försäkringsverksamheten

ett betydelsefullt, till försäkringstagarnes förmån verkande, reglerande

inflytande, hvilket försäkringstagarne säkerligen icke skulle vilja undvara.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Att allmänheten — trots de angrepp, som riktats mot riksförsäkringsanstalten

till dess misskrediterande — ansett sig kunna hänvända

sig till anstalten såsom den myndighet, af hvilken den kan erhålla råd

och upplysningar icke blott rörande olycksfallsersättningslagens tillämpning

utan äfven beträffande andra därmed samhörande frågor (och härvid

äfven angående sjukförsäkring), därom vittna de talrika förfrågningar,

som framställas hos såväl riksförsäkringsanstalten som dess ombud.

Beträffande sakkunniges uttalande, att de fördelar, som genom samverkan

med riksförsäkringsanstalten skulle vinnas, skulle komma den af

riksförsäkringsanstalten förmedlade olycksfallsförsäkringen till godo,

skall riksförsäkringsanstalten därom yttra sig här nedan i sammanhang

med frågan om karensförsäkringen.

Riksförsäkringsanstaltens företräde framför kommerskollegium på

grund af det förra ämbetsverkets försäkringstekniska kompetens anses

af de sakkunnige icke vara af någon afgörande beskaffenhet. Ingen

vill heller påstå, att ensamt denna omständighet bör fälla utslaget. Då

det emellertid är ostridigt, att tillsynsmyndigheten måste äga tillgång

till den ifrågavarande kompetensen, men då till denna icke i främsta

rummet bör tagas hänsyn vid utväljande af den lämpliga personen till

sjukkasseinspektörsbefattningen, bör det vara af stort värde att kunna

erhålla en sådan anordning, som tillför tillsyningsmyndigheten dylik

sakkunskap under fullt tjänstemannaansvar, och som sålunda befriar

tillsyningsmyndigheten från att ställas i helt beroende af en tjänsteman,

som icke har något direkt ansvar för beslut som fattas.

I anledning af hvad som anförts i frågan om lämpligheten att sjukoch

olycksfallsförsäkringen sortera under ett och samma stadsdepartement

vill riksförsäkringsanstalten allenast erinra, att arbetet inom departementet

bör kunna underlättas, därest det har att förhandla med

allenast en myndighet om samhörande frågor.

Efter granskningen af de skäl, som skulle enligt sakkunniges mening

anförts för lämpligheten af tillsyningsmyndighetens förläggande

till riksförsäkringsanstalten, framhålla sakkunnige »åtskilliga positiva

betänkligheter)) mot en sådan anordning.

Främst anföres härvid, att riksförsäkringsanstaltens ställning kan

för närvarande betraktas såsom oviss.

Härtill är att anmärka att, äfven om ett departement eller en departementsbyrå

inrättas för de sociala ärendena, en centralmyndighet

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

alltid torde vara erforderlig för att under departementet eller byrån

handhafva den mera omedelbara verksamheten för socialförsäkringen.

Det naturliga synes därvid vara, att den nuvarande riksförsäkringsanstalten

utvecklas till att upptaga de särskilda grenarna af omförmälda

försäkring. De nya uppdrag, som efter anstaltens upprättande öfverlämnats

till densamma, synas ock antyda, att statsmakterna tänkt sig

en dylik anordning; och jämväl de sakkunnige synas i själfva verket

luta åt samma uppfattning, såsom framgår af deras yttrande, att den

möjligheten icke torde vara utesluten, att sådana förändringar vid den

ifrågasatta revisionen af olycksfallsersättningslagen befinnes böra företagas

beträffande anstalten, att spörsmålet om sjukkasseinspektionens

förläggande till riksförsäkringsanstalten kan komma att framstå i en

väsentligen annan dager och att helt andra synpunkter med afseende

därå komma att göra sig gällande.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter och särskildt till den af

sakkunnige föreslagna provisoriska anordningen af tillsynsmyndigheten

borde man vid valet af ämbetsverk, till hvilket tillsynsmyndigheten

tillsvidare skulle förläggas, icke tvekat att föredraga riksförsäkringsanstalten,

äfven om man ansett sig kunna frånse de skäl som

tala för socialförsäkringens sammanförande.

En ytterligare omständighet, som härvid bort beaktas, är att, såsom

sakkunnige erinrat, frågan om kommerskollegii omorganisation för närvarande

är föremål för utredning, samt att likaledes utredning pågår

rörande ordnandet af den officiella statistiken.

Såsom skäl mot riksförsäkringsanstalten anföres ytterligare, att den

ifrågasatta tillsynsmyndighetens åligganden i hufvudsakliga delar mindre

väl öfverensstämma med anstaltens nuvarande uppgift, i hvilket afseende

sakkunnige förmäla sig hafva uppmärksammat att, genom den under

senare år företagna utsträckningen af riksförsäkringsanstaltens verksamhet

till meddelande jämväl af försäkring mot olycksfall i arbete för den

nu stadgade karenstiden, ett visst motsatsförhållande skapats mellan

anstaltens och sjukkasseverksamhetens intressen, samt att med de ökade

skyldigheter, som enligt det nya lagförslaget skulle påläggas sjukkassorna,

förutsättningarna för ett ändamålsenligt samarbete mellan sjukkasseverksamheten

och olycksfallsförsäkringen afsevärdt ökas, men att

riksförsäkringsanstaltens ställning till olycksfallsförsäkringen, särskildt

de enskilda olycksfallsförsäkringsanstalterna, icke vore lämpad att befordra

detta samarbete.

I anledning af dessa uttalanden och hvad sakkunnige i sammanhang

därmed andragit får riksförsäkringsanstalten anföra följande:

Bill. till RiJescl. Prof. 1910. 1 Smal. 1 Afd. 154 Häft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

Från det allmännas synpunkt är det uppenbarligen af långt större

betydelse att rädda försörjaren åt familjen eller att bevara arbetsförmågan

bos en genom olycksfall skadad person än att bereda honom

större eller mindre ersättning. Detta ändamål vinnes bäst därigenom,

att den sjuke eller skadade omedelbart kommer under rationell behandling.

God läkarvård och ändamålsenlig efterbehandling äro nämligen,

synnerligen i fråga om olycksfallsskador, ofta ägnade att motverka eller

förhindra svåra påföljder. Sjukkassornas lokala organisationer lämpa

sig, i motsats till de mera centraliserade olycksfallsförsäkringsanstalterna,

särskild! för ett ombesörjande af en dylik rationell behandling.

De kunna genom sina lokala organ tillse, att läkarbehandlingen snarast

möjligt börjar, att sjukbehandlingen motsvarar behofvet (sjukhusvård,

behandling af specialist o. s. v.), att vederbörande följer gifna föreskrifter

in. m. Då de vidare ofta stå i personlig beröring med den försäkrade

samt äga kännedom om hans familje- och ekonomiska förhållanden,

kunna de lämpa understöd och hjälp efter förefallande omständigheter.

— En ur försäkringskostnadssynpunkt ej oviktig faktor är därjämte

den kontroll, som sjukkassorna lättare än en central anstalt kunna

utöfva mot att ersättning ej obehörigen uppbäres.

Dessa synpunkter gjorde sig i väsentlig mån gällande, då i lagen

angående ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete stadgades

en karenstid af 60 dagar. Det afsågs nämligen, att för de genom

olycksfall uppkomna skadorna, hvilka icke medförde väsentlig nedsättning

af arbetsförmågan längre tid än den nyss nämnda, skulle utgå

ersättning genom sjukkassorna. Sjukkasseväsendets ofullkomliga utrustning

och jämförelsevis ringa omfattning i vårt land samt arbetsgifvares

och arbetares bland annat däraf härflytande benägenhet att vid försäkring

för skada till följd af olycksfall i arbete betinga ersättning jämväl

för karenstiden, nödsakade dock riksförsäkringsanstalten att utverka

befogenhet för sig att lämna försäkring jämväl för karenstiden.

Emellertid torde man icke tänkt sig, att karensförsäkringen, som

alltid måste medföra afsevärda olägenheter, skulle behöfva fortgå någon

längre tid. Sjukförsäkringen borde kunna organiseras så, att den kunde

fylla ofvannämnda, af lagstiftningen för densamma särskild! afsedda

uppgift.

Riksförsäkringsanstalten har ock i annat sammanhang framhållit

vikten däraf, att olycksfallsförsäkringen i så stor utsträckning som möjligt

befrias från handhafvande! af hvad som rätteligen och lämpligen

bör höra till sjukkassornas verksamhet. I stället för konkurrens med

sjukkassorna rörande sjukbehandlingen och sjukhjälpsersättningen ligger

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

83

i olycksfallsförsäkringens, och följaktligen i riksförsäkringsanstaltens,

intresse att helt erbjuda denna del åt sjukkassorna. Men för att detta

skall kunna ske och för att den samverkan mellan sjukförsäkringen och

olycksfallsförsäkringen, som sakkunnige själfva synas anse vara icke blott

önskvärd utan äfven nödvändig, skall kunna komma till stånd, fordras

oundgängligen, att sjukförsäkringen icke redan från början sättes i motsatsförhållande

till olycksfallsförsäkringen och isoleras från denna.

Klart är, att fördelar skola tillföras olycksfallsförsäkringen genom

samarbetet med sjukkassorna; men tydligt är ock, att fördelarne skola

i minst lika utsträckning tillgodokomma sjukkassorna, då det, såsom

ofvan antydts, bland annat ligger i olycksfallsförsäkringens intresse att

få, naturligen mot tillbörligt vederlag till sjukkassorna, till dem öfverlämnadt,

hvad med den egentliga sjukvården sammanhänger, hvilket i

sin ordning har till följd en väsentlig förstärkning af sjukkassornas

ställning. — I lagförslaget angående sjukkassor äro intagna bestämmelser,

afsedda att förhindra att sjukhjälp erhålles från flera håll (från

flera sjukkassor, arbetsgivare o. s. v.). Genom samarbete mellan sjukkassorna

och riksförsäkringsanstalten beredes större möjlighet att uti

ifrågavarande afseende utöfva en reglerande verksamhet, hvarigenom

berörda bestämmelser kunna, till gagn jämväl för sjukkassorna, erhålla

största möjliga effektivitet.

Sakkunnige hafva angifvit, att riksförsäkringsanstalten skulle hafva

ekonomiskt intresse att till förmån för sin verksamhet i möjligaste grad

utnyttja samarbetet med sjukkassorna. Då sakkunnige naturligtvis hafva

kännedom om de bestämmelser, som gälla rörande riksförsäkringsanstaltens

verksamhet, och att anstalten, hvars förvaltningskostnader betalas

af staten, icke är anlagd på affärsvin st, torde sakkunnige med det

nämnda yttrandet icke åsyfta annat än, att riksförsäkringsanstalten skulle

till försäkringstagarnes, således arbetsgifvares och jämväl arbetares,

förmån söka nedbringa försäkringskostnaderna. Riksförsäkringsanstalten

har framhållit ändamålsenligheten däraf, att sjukkassorna i första hand

omhändertaga vården af en skadad och har såsom motiv härför anfört

att, därigenom att den skadade redan från början kommer under rationell

behandling, en eljest i många fall såsom följd af skadan uppstående

invaliditet undvikes eller åtminstone inskränkes så mycket som

möjligt. Vinnes genom samarbetet ett dylikt resultat, blir visserligen

däraf en följd, att kostnaderna för invaliditetsersättningar nedbringas.

Men icke blir sjukkasseverksamheten härigenom lidande eller tillbakasatt.

Omförmälda resultat af sjukkassornas verksamhet bringar dem

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No SOS
-

otvifvelaktigt fördel i stället för olägenhet — låt vara att denna verksamhet

kan sägas ske i olycksfalls- eller en blifvande invaliditets försäkrings

intresse.

Hvad slutligen angår den framställda farhågan, att det för riksförsäkringsanstalten

ofta skulle vara vanskligt att åstadkomma en ändamålsenlig

samverkan mellan olycksfallsförsäkringen och sjukförsäkringen,

då nöjaktiga förutsättningar skulle saknas för ett fruktbringande samarbete

härutinnan mellan riksförsäkringsanstai ten och de enskilda olycksfallsförsäkringsanstalterna

eller till riksförsäkringsanstaltens kundkrets

icke hörande arbetsgivare, så torde en dylik fruktan vara fullständigt

ogrundad.

Riksförsäkringsanstalten hänvisar i detta afseende till hvad förut

anförts rörande inhämtande från riksförsäkringsanstalten af utlåtanden

enligt 15 § i 1901 års lag samt till den omständigheten, att icke blott

arbetare och arbetsgivare, som icke hafva sina arbetare försäkrade i

riksförsäkringsanstalten, utan äfven försäkringsbolagen liänvända sig till

riksförsäkringsanstalten för upplysningars erhållande i hvarjehanda,

olyckafallsersättningslagen m. m. rörande ämnen. Hafva arbetsgifvarne

för (ifrigt, ekonomiskt intresse af samarbetet — t. ex. genom utsikten

till minskad kostnad för invaliditetsersättning — torde de icke draga

sig för att hänvända sig till riksförsäkringsanstalten, hvars åtgöranden

de veta äga rum under tjänstemannaansvar. Detsamma gäller ock de

enskilda olycksfallsförsäkringsanstalterna, i hvilkas intresse dessutom

ligger att söka beakta sina försäkringstagares önskningar. Därjämte

är i frågan om samarbetet mellan sjukförsäkringen och olycksfallsförsäkringen

att märka, att den förras målsmän, sjukkassornas styrelser och

andra, väl få antagas hafva så lifligt intresse för sin verksamhet och

sådan förmåga att bedöma dess fördelar äfvensom sjanständighet i sitt

handlande, att de icke, i strid mot lagens anda och sjukkassornas ändamål,

godtaga åtgärder, som kunna anses vara för sjukkasseverksamheten

menliga.

Afsutten är ju för öfrig! icke att underordna tillsynsmyndigheten

under det ämbetsverk, till hvilket den förlägges. Ämnadt är, att den

skall erhålla en så vidt möjligt sjelfständig ställning. Enligt riksförsäkringsanstaltens

mening bör ock, om ett samordnande sker med riksförsäkringsanstalten,

tillsynsmyndigheten äga att sjelfständigt afgöra ett

flertal frågor; en del böra hänskjutas till gemensam behandling, och

eljest bör tillsynsmyndigheten, om så finnes lämpligt, äga att göra ett

ärende till föremål för gemensamt bepröfvande. Härom torde närmare

bestämmelser meddelas i instruktionen för myndigheten, hvari ock torde

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris JSTull. Proposition N:o 203.

85

komma att intagas föreskrifter rörande sjukkasseinspektörens deltagande

i behandlingen af riksförsäkringsanstaltens ärenden.

Åtskilliga praktiska fördelar af ingalunda oväsentlig betydelse äro

ytterligare förenade med ett samordnande af tillsynsmyndigheten med

riksförsäkringsanstalten. Sålunda kunna de försäkringstekniska frågor,

som förekomma beträffande sjukkassorna, inom anstalten erhålla sakkunnig

behandling. År sjukkasseinspektören icke själf försäkringstekniker,

kunna frågor af försäkringsteknisk art handläggas efter gemensam

beredning med anstaltens försäkringstekniska och statistiska

byrå; och i afgörandet af dessa frågor kommer då alltid sakkunnig

person att deltaga under ledamots ansvar. Skulle åter anses lämpligt,

att sjukkasseinspektören är försäkringstekniskt utbildad, är ändamålsenligt

att i ett och samma ämbetsverk samla den försäkringstekniska

sakkunskapen angående de sociala försäkringsfrågorna. — Vidare

skola enligt riksförsäkringsanstaltens instruktion två dess tjänstemän

besitta juridisk utbildning. — För riksförsäkringsanstaltens räkningmåste

i stor utsträckning resor företagas för besiktning af industriella

företag och för rådplägningar med anstaltens ortsombud m. fl. I fall,

då en personlig undersökning, inhämtande eller lämnande af upplysningar

rörande en sjukkassa erfordras, kan följaktligen anstaltens tjänsteman

under resa i anstaltens angelägenheter lämna tillsynsmyndigheten

sitt biträde. — Anstalten har vidare hos sig anställd en öfverläkare,

hvilkens sakkunskap i åtskilliga fall torde kunna blifva sjukkassorna

till nytta. Därjämte står anstalten på grund af dels sin olycksfallsförsäkringsverksamhet

och dels de utlåtanden rörande invaliditetsgrad,

som den har att afgifva, i förbindelse med landets läkare. Slutligen

äger riksförsäkringsanstalten för närvarande omkring 550 ombud i

landets olika delar. Deras verksamhet afser till en viktig del att lämna

biträde vid reglerandet af ersättningsfrågor; de komma därigenom och

genom sin verksamhet i öfrigt i liflig beröring med arbetsgivare och

arbetare. Deras medverkan vid sjukkassors bildande och sjukkasseväsendets

utvecklande bör på många orter vara af stort gagn för tillsynsmyndigheten.

Af det ofvan anförda torde framgå, att hvad sakkunnige åberopat

såsom skäl mot tillsyningsmyndighetens förläggande till riksförsäkringsanstalten

icke kan eller bör tillmätas någon betydelse.

Då däremot viktiga principiella skäl tala för en så vidt möjligt

enhetlig organisation af socialförsäkringens olika grenar och då här
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

jämte af praktiska orsaker ett förläggande af tillsynsmyndigheten öfver

sjukkassorna till riksförsäkringsanstalten får anses synnerligen ändamålsenligt,

måste riksförsäkringsanstalten afstyrka bifall till sakkunniges

förslag i förevarande afseende samt hemställer,

att den ifrågasatta tillsynsmyndigheten samordnas med

riksförsäkringsanstalten.

Mot hvad sakkunnige anfört beträffande antalet tjänstemän inom

tillsynsmyndigheten och kompetensfordringarna i afseende å dessa tjänstemän

har riksförsäkringsanstalten intet att erinra. Däremot synes det

riksförsäkringsanstalten, att man i stället för den föreslagne »förste aktuarien»

skulle kunna tills vidare åtnöjas med en första gradens tjänsteman,

motsvarande den befattningshafvare, som för närvarande omhänderhar

utarbetandet af sjukkassestatistiken.

Kostnaderna för tillsynsmyndigheten upptagas af sakkunnige sålunda:
Arfvode

till en sjukkasseinspektör............................. kr. 6,000: —

» » » förste aktuarie ................................................... » 4,500: —

:>> » » assistent ............................................................ » 3,000: —

Till skrif- och räknebiträden, gratifikationer, vikariatser
sättningar,

tillfälliga biträden o. dyl., förslagsvis ...... )) 6,500: —

Summa kronor 20,000: —

Härtill skulle komma kostnaden för resor äfvensom för tryckning

af sjukkassestatistiken m. m., hvilka kostnader skulle utgå af därför

hittills använda medel.

I fråga om arfvodena till tjänstemännen anföra sakkunnige, att

dessa arfvoden äro upptagna efter nuvarande löner i kommerskollegium,

hvilka icke reglerats, men hvilka under senare år ökats med årligen

beviljadt extra lönetillägg, hvilket uppenbart borde utgå till nämnda

tjänstemän, äfven sjukkasseinspektören.

På grund häraf skulle, därest sakkunniges förslag godkändes, ifrågavarande

arfvoden ökas med femton procent af deras belopp och sålunda

uppgå till:

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj.is Nåd, Proposition N:o 203

87

för sjukkasseinspektören ........................................................... ti-, 0 90():_

» förste akturien..................................................................... » 5 ^75._

)) assistenten................................................................................... » 3^450-_

Summa kronor 15,525: —

Ökningen i aflöningarna skulle alltså uppgå till 2,025 kronor.

Atnöjes man emellertid med, förutom den såsom assistent betecknade

tjänstemannen, ytterligare eu första gradens tjänsteman i stället

iör den föreslagne förste aktuarien, skulle sistnämnda belopp minskas

med skillnaden mellan 5,175 kronor och 3,450 kronor.

Emellertid har Eders Kungl. Maj:t enligt innevarande års statsverksproposition

ansett åtskilliga befattningar, däribland sådana inom

kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, böra göras till föremål för

en provisorisk löneförbättring och i sådant afseende föreslagit, bland

annat, att arfvode till extra aktuarie i kommerskollegium, hvilken befattning

torde motsvara den af sakkunnige föreslagna assistenten, skulle

utgå med 3,900 kronor.

Genomföres denna löneförhöjning, torde afses, att aflöningarna för

sjukkasseinspektören och tillsynsmyndighetens öfriga tjänstemän skola

undergå en motsvarande förhöjning. Det för sjukkasseinspektören föreslagna

arfvodet, som icke motsvaras af någon af de löner, Indika skulle

göras, till föremål för provisorisk förbättring, skulle i sådant fall

förhöjas till något öfver 7,000 kronor, och arfvodet till hvar och en af

de båda tjänstemännen af första graden skulle utgå med 3,900 kronor.

Därest tillsynsmyndigheten förlägges till riksförsäkringsanstalten,

kunde ifrågasättas, huruvida arfvodet till sjukkasseinspektören borde

sättas högre än det belopp, hvartill aflöningen är bestämd för ledamot

i anstalten, eller 5,600 kronor. Men då det är af stor vikt, att sjukkasseinspektörens

arfvode icke blir alltför knappt tilltaget, bör det åtminstone

icke sättas lägre än till 7,000 kronor.

Vidkommande det till skrif- och räknebiträden samt expenser i öfrig*

upptagna beloppet 6,500 kronor, är det svårt att i förväg verkställa

någon beräkning af dessa kostnader, och anslaget till desamma

synes därför böra i enlighet med hvad sakkunnige hemställt, upptagas

förslagsvis.

Riksförsäkringsanstalten vill ifrågasätta, huruvida icke utöfver de af

sakkunnige upptagna beloppet, något anslag bör beräknas för en gångtill

organisationskostnaders bestridande.

I likhet med sakkunnige finner riksförsäkringsanstalten det synnerligen

önskvärd*, att därest det uppgjorda förslaget till lag angående

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 203.

sjukkassor godkännes, tillsynsmyndigheten ordnas så snart som möjligt,

så att nödiga förarbeten må kunna, före lagens trädande i kratt, verkställas.

I afseende å hvad sakkunnige anfört beträffande sjukkassenämnden

och kostnaderna för densamma bär riksförsäkringsanstalten för närvarande

intet att erinra.

Stockholm den 25 januari 1910.

Underdånigst

J. MAY.

IVAR TENGSTRAXD. O. F. EXBOM. KARL DICK MAX.

Föredragande.

Stockholm, Iv. L. Beckmans Boktr., 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:158 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande af en tillsynsmyndighet öfver sjukkasseväsendet i riket och anvisande s. 51 i texten
  2. 3SärU 1910:11 Riksdagens Särskilda Utskotts (Nr 3) Utlåtande Nr 11 s. 1 i texten