Sök i Ratio Lex

Angående disposition af förra kompanichef sbostället Backa n:r 1 och förra f''anjunkarbostället Näs n:r 1 i Södermanlands län

1910-04-29 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:220, Angående disposition af förra kompanichef sbostället Backa n:r 1 och förra f''anjunkarbostället Näs n:r 1 i Södermanlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

1

N:o 220.

Kanal. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående disposition

af förra kompanichef sbostället Backa n:r 1 och

förra f''anjunkarbostället Näs n:r 1 i Södermanlands

län; gifven Stockholms slott den 29 april 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att, därest aftal rörande upphörande den 14 mars 1911 af

ett beträffande förra kompanichefsbostället 1 mantal Backa n:r 1 och

förra fanjunkarbostället V2 mantal Näs n:r 1 i Västra Vingåkers socken

af Södermanlands län nu gällande arrendekontrakt kommer till stånd,

medgifva,

att — sedan samma hemman blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af förste landtmätaren Herl. Rob. Linder uppgjordt,

i statsrådsprotokollet närmare angifvet förslag fördelade, hemmanet Backa

i fyra lotter,, i berörda förslag betecknade, den ena såsom hufvuddelen

samt de öfriga såsom lotterna n:r I, II och III, och hemmanet Näs i

tre lotter, i förslaget utmärkta med litt. A, B och C — samtliga hemmanen

tillhörande ägoområden må sålunda upplåtas:

att hufvuddelen af hemmanet Backa äfvensom ägolotten n:r i af

samma hemman samt den med litt. A utmärkta lott under hemmanet

Näs .hvar . för sig försäljes å offentlig auktion till den högstbjudande på

de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1911 och med förbehåll beträffande ägolotten

n:r I om rätt för köparen af en i statsrådsprotokollet omnämnd

å ägolotten befintlig granskog att afverka och afforsla densamma under

därom stadgad tid;

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 166 Höft. (No 220.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 220.

samt att öfriga ofvan berörda ägolotter livar för sig upplåtas

enligt kung], kungörelsen den 31 december 1909 angånde förändrade

grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade

bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar

och med iakttagande af de i kungl. brefvet till domanstyrelsen

samma dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder m. in. meddelade

närmare bestämmelser, med förbehåll i fråga om ägolotten n.r

III under Backa att därå befintliga, kronan ej tillhörande hus icke ingå

i försälj ningen. , . ,

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Oskär Nyländer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 220.

3

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 29 april 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstiekna,

SwARTZ,

grefve ILamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde vidare.

På grund af föreskrift i nådigt bref den 2 november 1894 äro

genom kontrakt den 29 maj 1896 förra kompanichefsbostället 1 mantal

Backa n:r 1 och förra fanjunkarbostället Va mantal Näs n:r 1 i Västra

Vingåkers socken af Södermanlands län gemensamt utarrenderade för

en tid af 20 år, räknadt från och med den 14 mars 1898.

Af dessa egendomar är Backa belägen 0,2 nymil från allmänna

landsvägen, som leder förbi Katrineholms järnvägsstation, 1,5 nymil

därifrån och 0,8 nymil från Baggetorps järnvägsstation. Samma egendom

innehåller enligt en af förste landtmätaren Herl. Rob. Linder år

1909 öfver egendomen upprättad beskrifning 129 hektar 46,5 ar, däraf

45 hektar 18,5 ar tomter, åker och dylikt, 7 hektar 86,7 ar äng och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 220.

odlingsmark, 74 hektar 19,2 ar afrösningsjord och 2 hektar 22,i ar

impediment, Näs angränsar Backa och innehåller enligt beskrifning

öfver egendomen, jämväl upprättad af förste landtmätaren Linder år

1909, 51 hektar 29,5 ar, däraf 21 hektar 32,5 ar tomter, åker och dylikt,

5 hektar 93 ar äng och odlingsmark, 23 hektar 28,5 ar afrösningsjord

samt 75,5 ar impediment.

Enligt hvad som framgår af ofvan åberopade nådiga bref, föranleddes

beslutet om egendomarnas gemensamma utarrendering däraf, att

den sålunda förenade egendomen komme att erhålla en ganska vacker

ägofigur, under det att Backa ensamt för sig bildade en ganska ful

sådan; att åbyggnaderna vid Näs med undantag af en bod vore gamla

och otillräckliga samt från början af dålig beskaffenhet, medan däremot

åbyggnaderna vid Backa alla vore i mycket godt stånd och såsom

varande belägna nära gränsen mot Näs skulle få ett tämligen centralt

läge för den sammanslagna egendomen, för hvars behof de vore fullt

tillräckliga utom logen, som behöfde tillbyggas; samt att genom sammanslagningen

skulle inbesparas skog såväl till bränsle som till stängsel.

Vid auktion för utarrendering af egendomarna, för hvilka arrendevärdet

fastställts till 1,300 kronor med 130 kronor årlig byggnadsskyldighet,

afgafs högsta anbudet af vaktmästaren O. L. Ahlin från Stockholm

med 1,600 kronor, hvilket antogs.

I en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län

med skrifvelse den 3 februari 1909 till domänstyrelsen insänd skrift

har nu domänintendenten i länet anfört följande. Enligt domänintendentens

förmenande hade motivet till arrendesammanslagningen uppenbarligen

varit det, att nyss därförut vid Backa uppförts ett nytt tidsenligt

och rymligt ladugårdshus. Vid sammanslagningen torde man

emellertid hafva förbisett, att, om än åkern till de bägge egendomarna

gemensamt bildade en rätt god ägofigur, för mycket svag och stenbunden

jord därigenom sammanförts. Bet vore därför påtagligt, att

Ahlins anbud varit alldeles för högt och ungefär motsvarat, hvad en

person med full dispositionsrätt till all egendomens afkastning kunnat

beräkna. Redan år 1902, då domänintendenten vid ordinarie femårsbesiktning

först fått anledning besöka denna arrendeegendom, hade han

funnit landtbruket därstädes vara svagt. Ahlin, som måhända från början

ej varit rätta mannen att sköta och drifva fram ett så stort och besvärligt

jordbruk, hade dock gjort aktningsvärda bemödanden i sådant afseende

och hade därvid i likhet med sin hustru visat stor arbetsvillighet. Då

afkastningen ofta nog icke stått i proportion till arbetet, hade emellertid

deras energi slappats och Ahlin förledts att minska på omkostnaderna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 220.

i tanke att genom utgifternas nedbringande och med den största sparsamhet

få debet och kredit att bättre gå ihop. Detta oaktadt hade förlusterna

på jordbruket, enligt hvad Ahlin för domänintendenten gjort

fullt troligt,, uppgått till 9,000 kronor eller större delen af innehafdt

kapital.. Ahlin hade dock hållit tillräcklig kreatursbesättning, mot hvars

antal . ej ens nu kunde göras någon synnerlig anmärkning, ehuruväl

däri inginge ett tiotal ungdjur och åldern på eu del dragare syntes

vara betänktligt hög. Härtill komme en annan omständighet, nämligen

svårigheten under de sista åren att få jordbruksarbetare. Så hade vid

domänintendentens sista besök, som skedde i december år 1908, arbetsstyrkan

utgjorts af en gift ladugårdsskötare, en 21-årig arbetare för

vintern, två stycken 16—18 års drängar, stadda för året, samt en tjänstflicka,

under det att mindre än sex vuxna manliga arbetare på denna

egendom måste anses för litet. Då Ahlin alldeles förlorat tilltron

att kunna reda upp affären och egendomen nu sköttes blott på nödtorftigaste

vis, kunde väl inses, huru den situation skulle vara, hvari

egendomen komme att befinna sig, då nuvarande borgensmännen för

arrendet om ett par år blefvo fria från sin borgen. Ahlins tillgångar

kunde då befaras vara slut och nya borgensmän för honom ej stå att

få. Kronan, komme då att få omhändertaga egendomen och bortarrendera

den, till hvad som kunde erhållas, därvid man kunde antaga, att

arrendet komme att nedgå till hälften och därunder. Svårighet komme

då älven att möta att öfverhufvudtaget få en arrendator. Under dessa

förhållanden vore det enligt domänintendentens mening eu plikt att

redan nu, innan egendomens värde alltför mycket sjunkit, söka träffa

andra mera tidsenliga dispositioner, och då domänintendenten vore viss

därom, att egendomens resurser bättre skulle kunna utnyttjas, om densamma

uppdelades, hemställde domänintendenten, att domänstyrelsen

måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning om tillstånd att efter värdering,

sa snart ske kunde under år 1909, få försälja egendomen med

tillträdesrätt redan den 14 mars 1910. Domänintendenten framhöll

tillika, att, därest sammanslagning af ifrågavarande boställen under ett

arrende ej skett, arrendet för desamma hvar för sig antagligen kommit

att gå under eller åtminstone ej öfverstigit 600 kronor.

I omförmälda skrifvelse har domänintendenten åberopat en af

honom i samråd med arrendeuppskattningsmännen i distriktet den 14

december 1908 verkställd förrättning för uppgörande af förslag till

egendomens disposition, därest arrendet komme att upphöra.

Enligt instrumentet öfver denna förrättning är egendomen Backa,

som taxeringsvärderats till 24,000 kronor, bebyggd med följande kronan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 220.

tillhöriga byggnader, nämligen två boningshus, innehållande det ena 6

rum jämte källare och det andra 4 rum, en bodbyggnad, ett hemlighus,

tvättstuga, en med körbana försedd ladugård innehållande plats för 42

större nötkreatur, får- och kalfboxar, stall för 5 hästar, loge, redskapsoch

vagnshus samt ett svinhus. Vid Näs, hvars taxeringsvärde är

10,000 kronor, utgöras de laga husen af boningshus med 3 rum, visthusbod,

vedbod, loge och en gammal ladugård, underhållen såsom lada.

Samtliga dessa byggnader, af hvilka boningshuset, tvättstugan och

ladugården vid Backa äro af god beskaffenhet, äro försäkrade mot eldskada

för 17,120 kronor. Egendomarnas åkertegar äro oregelbundna,

och jorden är till sin beskaffenhet mycket olikartad och ojämn med en

stor mängd jordfasta stenar, hvilket allt försvårar jordbruket och förringar

jordvärdet högst väsentligt. Den gamla odaljorden utgöres mest

af lerjord på sandblandad lera, hvaremot jordmånen i den på senare

tider uppodlade delen består antingen af djup dyjord eller svagt sandblandad

lerjord eller lermylla. Afloppet är fullt tillfredsställande. Ångar

och odlingsmarker äro fortfarande ouppodlade och tjänliga till bete, som

är någorlunda tillräckligt för egendomens vinterfödda kreatur. Torp

saknas. Däremot linnes å Backa en lägenhet, benämnd Högbacken, med

ett tomtområde af 11,5 ar, försedd med ett boningshus och en bodbyggnad,

som ägas af en handlande i Österåker. På sätt geologiska kartan öfver

denna trakt utvisar, finnas å Backa skogsmark några mindre kalkberg

jämväl innehållande marmor. Äfven å Näs’ skogsmark torde finnas kalk,

som förr varit föremål för brytning och bränning men som nu ej längre

bearbetas. Beträffande skogen å egendomen Näs hafva domänintendenten

och uppskattningsmännen åberopat ett af vederbörande jägmästare vid

saluvärdering å egendomen den 7 juni 1894 afgifvet yttrande, enligt

hvilket ståndskogen uppskattats till 2,663 kronor 40 öre. För egen del

hafva de framhållit, att skogen sedan dess högst betydligt ökat sig

och numera med visshet lämnade mycket större virkesmassa än för 15

år sedan beräknats.

Hvad beträffar det sätt, hvarpå bättre skulle kunna tillvaratagas

de resurser, dessa egendomar bjöde, har det synts domänintendenten

och uppskattningsmännen lämpligt att göra en uppdelning af egendomarna,

såsom med röda gränslinjer angifvits å af förste landtmätaren

A. W. Lodén öfver egendomarne upprättade kartor, dagtecknade kartan

öfver Backa år 1894 och kartan öfver Näs år 1893. I fråga om Backa

borde sålunda en lott utgöras af kalkberget med tillagdt område, bestående

af den bortre delen af utskogen till Backa, hvilket område

sträckte sig till sjön Kolsnaren och å förenämnda karta öfver egen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 220.

domen betecknats med I. Berörda del af egendomen borde med dess

tillgång å marmorfyndigheter desto lättare finna köpare, som under

några år brytning af marmor bedrifvits jämväl å angränsande egendomen

Gropptorpsskog af enskilda personer, hvilka nu kunde förväntas

konkurrera vid försäljningen af kronans fyndigheter. Med hänsyn till

den i öfrigt långsträckta ägofigur, egendomen Backa bildade, borde vidare

två områden, som aldrig med fördel brukats till gården, afskiljas — det

ena betecknadt med III, sträckande sig fram till landsvägen, och det

andra, betecknadt med II, beläget inuti skogsmarken. Det förra, hvarå

förenämnda handelslägenhet vore belägen, borde vara mycket begärligt

och syntes böra utbjudas för sig. Det senare området vore vattensjukt,

men bestode af slät och god betesmark, som, efter det nödigt aflopp

beredts, kunde väntas bli odladt, och borde detta område utbjudas först

för sig och därefter tillsammans med hufvudgården Backa, till hvilken

det alltid kunde användas såsom betesmark. Hufvuddelen af Backa

komme efter afsöndringarna att utgöra en tämligen koncentrerad ägokomplex

med skog och bete till husbehof samt med rymliga och

tidsenliga byggnader, allenast en ny spannmålsbod uppfördes.

Hvad hemmanet Näs anginge, borde detsamma uppdelas i tre

lotter, på sätt med litt. A, B och C å förenämnda karta öfver egendomen

angåfves; och hade beträffande lotten B anmärkts, att densamma

skulle blilva lämplig för en arbetare med hufvudsysselsättning vid

stenbrottet och därför borde utbjudas först för sig och sedan tillsammans

med hufvudgården.

Med approximativt upptagna värden å skog och marmorfyndighet,

hvilken sistnämnda åsatts 6,000 kronor, skulle enligt domänintendentens

och uppskattningsmännens förslag saluvärdena å de sålunda angifna

särskilda delarna af hemmanen blifva, för hufvuddelen af hemmanet

Backa 20,319 kronor 16 öre, för de med I, II och III betecknade ägolotterna

af samma hemman respektive 9,000 kronor, 820 kronor och

2,758 kronor 35 öre samt för de med litt. A, B och G betecknade ägolotterna

af hemmanet Näs respektive 6,877 kronor 52 öre, 1,510 kronor

58 öre och 2,100 kronor. Vid dessa beräkningar hafva uppskattningsmännen

utgått från värden, å åkerjord af lägst 300, högst 450 kronor

per hektar,€ samt å äng och odlingsmark af 100 kronor per hektar.

Med ofvanberörda skrifvelse har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillika öfverlämnat en till domänstyrelsen ställd skrift från arrendator]!

Ahlin, däri deune anhållit, att, enär hans ekonomi ej medgåfve honom

att på vederbörligt sätt sköta alla ägorna till de af honom arrenderade

egendomarna och det under de senare åren yppa! sig stora svårigheter,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

för att ej säga omöjligheter, att få tillräckligt med folk härför, få afstå

egendomen i dess helhet från den 14 mars 1910 mot gäldande af förutom

förfallna arrenden, jämväl på denna tid belöpande nybyggnadssumma,

130 kronor årligen, samt husröta. Därest detta ej skulle låta

sig göra, har Ahlin hemställt om försäljning af de delar af egendomarna,

som kunde säljas, i hvilket fall han vore villig åtnöja sig med arrendeafdrag,

motsvarande fyra procent å försäljningssumman. Ahlins borgensmän,

livilka, enligt hvad jag inhämtat, den 14 mars 1912 komma att

blifva fria från sin borgensförbindelse för arrendet, hafva förklarat sig

medgifva, att utan någon som helst inskränkning i den borgen, de

iklädt sig, arrendet finge upphöra den 14 mars 1910 eller ock förminskas

genom försäljning af de delar, som kunde föryttras.

I yttrande öfver domänintendentens ifrågavarande förslag, som

afgifvits af kronofogden i orten, har denne, med vitsordande, att det

nu utgående arrendet för Backa och Näs vore alldeles för högt och att

arrendatorn under hela arrendetiden och särskilt de sista åren haft

svårt att få arbetare, i följd hvaraf hans affärer blifvit dåliga och egendomarna

vanskötta, tillstyrkt förslaget om egendomarnas försäljning

fortast möjligt såsom varande fördelaktigt ej endast för arrendatorn

utan i lika hög grad för kronan, som för öfrig! ej torde hafva utsikt

att utfå eventuellt skillnadsarrende.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i sin förberörda skrifvelse

den 3 februari 1909 anfört, att, som de af domänintendenten andragna

omständigheter syntes innefatta skäl för det antagande, att arrendatorn

icke skulle kunna fullgöra nu gällande arrendeaftal och att, om

ändring däri icke skedde, egendomarna i dennes hand komme att försämras,

det finge anses lämpligt, på sätt domänintendenten föreslagit,

att låta arrendet upphöra den 14 mars 1910 och dessförinnan vidtaga

erforderliga åtgärder för egendomarnas styckning och försäljning med

tillträdesrätt för köparna nyssnämnda dag.

Öfver]ägmästaren i Östra distriktet, hvars yttrande i ärendet

jämväl infordrats, har förklarat, att från skogsväsendets synpunkt inga

skäl funnes att i statens ägo behålla ifrågavarande kronoegendomar

samt tillstyrkt bifall till det väckta förslaget om deras försäljning.

Uti underdånigt utlåtande den 19 februari 1909 har domänstyrelsen

meddelat, att Grafversfors stenhuggeri och sliperi genom domänstyrelsens

kontrakt den 26 februari 1903 och resolution den 25 juni 1908 fått

sig upplåten rättighet att under tiden till den 14 mars 1911 å viss del

af den med n:r I betecknade ägolotten af hemmanet Backa tillgodogöra

sig därå förekommande sten emot ett årligt arrende af 300 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220. *>

att förskottsvis för hvarje arrendeår inbetalas. Domänstyrelsen har

vidare anfört, att egendomens bevarande i kronans ägo icke syntes

vara af skogsväsendets eller, såvidt domänstyrelsen hade sig bekant,

annat allmänt ändamål påkalladt, hvarför domänstyrelsen, med biträdande

af förslaget om ifrågavarande egendoms förändrade disposition, i underdånighet

hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes utverka Riksdagens tillstånd

att låta arrendet af egendomarna upphöra den 14 mars 1910 och

att till försäljning utbjuda dem i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

nu föreliggande förslag, sedan salu- och arrendevärdering därå i vederbörlig

ordning ägt rum.

På mitt föranstaltande har därefter förste landtmätaren Linder,

på grundvalen af det af domänintendenten och uppskattningsmärmen

uppgjorda styckningsförslaget, efter undersökning och mätning å marken

upprättat detaljerad! förslag till egendomarnas styckning, hvarjämte

vederbörande jägmästare verkställt värdering af ståndskogen å de

särskilda ägolotterna.

Enligt förste landtmätaren Linders förslag skulle de särskilda

lotterna komma att omfatta: hufvudlotten af hemmanet Backa 95 hektar

64.3 ar, däraf 40 hektar 19,8 ar tomter, åker och dylikt, 4 hektar 28,7

ar äng och odlingsmark, 49 hektar 18,3 ar backar, skogs- och hagmark

samt 1 hektar 97,5 ar impediment; den med I å kartan betecknade

ägolotten af Backa 12 hektar 99 ar, däraf 12 hektar 5 ar utgöras

af skogsmark med marmorbrottet och 94 ar af en holme i sjön Rolsnaren;

den med II betecknade ägolotten af Backa 9 hektar 60,2 ar, däraf 1

hektar 41,4 ar tomt och åker, 3 hektar 51 ar äng, 4 hektar 59,8 ar afrösningsjord

och 8 ar impediment; den med III betecknade ägolotten

af Backa 11 hektar 23 ar, däraf 3 hektar 57,3 ar tomt och åker, 7 ar

äng, 7 hektar 42,1 ar afrösningsjord och 16,6 ar impediment; hufvuddelen

af hemmanet Näs å kartan .däröfver betecknad med litt. A, 34

hektar 56,7 ar, däraf 16 hektar 81 ar tomt och åker, 4 hektar 84 ar

äng och odlingsmark, 12 hektar 26,7 ar afrösningsjord och 65 ar impediment;

den å samma karta med litt. B betecknade ägolotten 5 hektar

66.3 ar, däraf 4 hektar 51,5 ar åker, 58,5 ar odlingsmark, 45,8 ar afrösningsjord

och 10,6 ar impediment samt den med litt. G å sistnämnda

karta utmärkta ägolotten 11 hektar 6,5 ar, däraf 50,5 ar äng och 10

hektar 56 ar afrösningsjord.

I ståndskogsvärderingen hafva enligt instrumentet däröfver ej medtagits

de träd, som utsynats för arrendatorns räkning för tiden till den

14 mars 1910, liksom ej heller, hvad ägolotten n:r I af Backa beträffar,

därå befintlig gammal ganska innanrutten granskog, hvilken enligt

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 166 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition No 2201.

jägmästarens förslag synts böra undantagas vid försäljningen och för

kronans räkning säljas särskildt för sig under hösten 1909 med treårig

afverknings- och afforslingsrätt och hvilken för ändamålet stämplats.

Den ståndskog, som skulle ingå i försäljningen af .de särskilda ägolotterna,

har saluvärderats, å hufvuddelen af Backa till 10,600 kronor,

å ägolotten n:r I af Backa till 2,270 kronor, å ägolotten n:r II däraf

till 1,900 kronor, å ägolotten n:r III däraf till 3,270 kronor, å ägolotten litt.

A af Näs till 2,900 kronor, å ägolotten litt. B däraf till 30 kronor och

å ägolotten litt. C af samma hemman till 3,590 kronor.

Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 14 april 1909 afgifvit

yttrande i fråga om det af förste landtmätaren Linder uppgjorda styckningsförslaget,

mot hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke funnit

något att erinra, har domänstyrelsen, med öfverlämnande af sistberörda

styckningsförslag samt instrumentet öfver ståndskogsvärderingen, den 19

april 1909 inkommit med förnyadt underdånigt utlåtande i ämnet.

I detta utlåtande har domänstyrelsen meddelat, att med inräknande,

af de af jägmästaren ståndskogen åsätta värden och med antagande åt

ett värde å skogsmarken per hektar af 40 kronor skulle, med beräknande

i öfrigt af de priser på inägojord per hektar, som domänintendenten

i sitt förslag i ärendet upptagit, de särskilda ägolotternas saluvärden

blifva:

å hufvuddelen af Backa...............................................

,, ägolotten I (marmorbrottet inberäknadt) af Backa

„ „ II däraf ......................................................

n ii ii ....................................................

,, Näs litt. A ................................................................

B ...........................

ii 11 u .....................................

n

n 11 n ^ ..................................................................

29,878

kronor

63 öre

8,789

11

60 ,.

2,576

11

32 „

5,185

11

24 ..

9,758

11

18 „

1,447

11

58 „

4,062

11

90 „

Med anslutning till sin förut i ärendet gjorda framställning har

domänstyrelsen, som förklarat sig intet hafva att erinra mot styckningsförslaget,

vidare yttrat sig angående det lämpligaste sättet för

försäljningarnas verkställande o. s. v.

Af hvad i ärendet förekommit synes mig tyd ligt framgå, att det

skulle vara såväl för kronan som för arrendatorn Ahlin fördelaktigast,

om det med honom träffade arrendeaftalet rörande nu ifrågavarande

egendomar finge redan nästa fardag eller således den 14 mars 1911

upphöra. Under förutsättning att öfverenskommelse kan träffas härom,

framställer sig frågan om det lämpligaste sättet för egendomarnas

disposition för tiden efter nämnda dag. I detta afseende synes ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

redningen gifva vid handen, att, därest egendomarna skulle fortfarande

bibehållas i kronans ägo, den arrendesumma, som för dem kundé erhållas,

knappast komme att utgöra skälig ränta å den köpeskilling, som

eventuellt skulle kunna genom egendomarnas försäljning inflyta och

som, enligt domänstyrelsens beräkning, torde kunna, frånsedt värdet å

ståndskogen, sättas till i rundt tal 37,000 kronor. Då därtill kommer, att

några talande skäl icke torde föreligga för bibehållande af egendomarna

helt eller delvis i kronans hand, tvekar jag icke att förorda försäljning af

berörda egendomar; någon erinran mot det uppgjorda styckningsförslaget,

sådant detsamma numera föreligger, har jag ej heller att göra.

Beträffande sättet för verkställande af ifrågavarande upplåtelser

torde lämpligast vara, att Backa hufvudgärd äfvensom lotten litt. A

under Näs, utgörande denna egendoms hufvudgärd, försäljas hvar för

sig å offentlig auktion till den högstbjudande under de i nådiga brefvet

den 29 maj 1874 omförmälda villkor. Detsamma torde, med hänsyn

särskild! till den å lotten n:r I under Backa förekommande marmorfyndighet,

böra gälla äfven för försäljningen af sistnämnda ägolott.

Öfriga delar af egendomarna eller således lotterna n:r II och III under

Backa samt litt. B och C under Näs, synas mig däremot lämpligen

kunna upplåtas enligt de af 1909 års Riksdag antagna förändrade grunder

för upplåtande af egnahernslägenheter från vissa kronoegendomar.

Slutligen ber jag få meddela, att enligt upplysning från domänstyrelsen

här ofvan omförmälda, å ägolotten n:r I af Backa förekommande

äldre granskog blifvit under hösten år 1909 upplåten till

afverkning och afforsling under viss närmare angifven tid.

I anslutning till hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att, därest aftal

rörande upphörande den 14 mars 1911 af det beträffande ifrågavarande

egendomar nu gällande arrendekontrakt kommer till stånd, medgifva,

att — sedan hemmanen 1 mantal Backa n:r 1 och Vs mantal Näs

n:r 1 blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förberörda af förste

landtmätaren Linder uppgjorda förslag fördelade, hemmanet Backafyra

lotter, i berörda förslag betecknade, den ena såsom hufvuddelen

samt de öfriga såsom lotterna n:r I, II och III, och hemmanet Näsja tre

lotter, i förslaget utmärkta med litt. A, B och C — samtliga hemmanen

tillhörande ägoområden må sålunda upplåtas:

att hufvuddelen af hemmanet Backa äfvensom ägolotten n:r I af

samma hemman samt den med litt. A utmärkta lott under hemmanet

Näs hvar för sig försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande på

de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.

för köpare den 14 mars 1911 och med förbehåll beträffande ägolotten

n:r I om rätt för köparen af ofvannämnda å ägolotten befintliga granskog

att afverka och afforsla densamma under därom stadgad tid;

samt att öfriga ofvan berörda ägolotter hvar för sig upplåtas enligt

nådiga kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade

grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade

bereda tillfälle att förvärfva egnahem slägenheter från vissa kronoegendomar

och med iakttagande af de i nådiga brefvet till domänstyrelsen

samma dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder m. in. meddelade

närmare bestämmelser, med förbehåll i fråga om ägolotten n:r

III under Backa att därå befintliga, kronan ej tillhörande hus icke ingå

i försäljningen.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall och förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga .. . till detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Carl Mörner.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:143 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition af förra kompanichefshostället Backa nr 1 och förra fanjunkarbostället N s. 23 i texten
  2. JoU 1910:108 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition af förra kompanichef sbostället Backa nr 1 och förra fanjunkarb o stället Näs nr 1 i Sö s. 33 i texten