Angående disposition af förra kompanichef sbostället Backa n:r 1 och förra f''anjunkarbostället Näs n:r 1 i Södermanlands län
1910-04-29 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1910:220, Angående disposition af förra kompanichef sbostället Backa n:r 1 och förra f''anjunkarbostället Näs n:r 1 i Södermanlands län
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.
1
N:o 220.
Kanal. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående disposition
af förra kompanichef sbostället Backa n:r 1 och
förra f''anjunkarbostället Näs n:r 1 i Södermanlands
län; gifven Stockholms slott den 29 april 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen att, därest aftal rörande upphörande den 14 mars 1911 af
ett beträffande förra kompanichefsbostället 1 mantal Backa n:r 1 och
förra fanjunkarbostället V2 mantal Näs n:r 1 i Västra Vingåkers socken
af Södermanlands län nu gällande arrendekontrakt kommer till stånd,
medgifva,
att — sedan samma hemman blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af förste landtmätaren Herl. Rob. Linder uppgjordt,
i statsrådsprotokollet närmare angifvet förslag fördelade, hemmanet Backa
i fyra lotter,, i berörda förslag betecknade, den ena såsom hufvuddelen
samt de öfriga såsom lotterna n:r I, II och III, och hemmanet Näs i
tre lotter, i förslaget utmärkta med litt. A, B och C — samtliga hemmanen
tillhörande ägoområden må sålunda upplåtas:
att hufvuddelen af hemmanet Backa äfvensom ägolotten n:r i af
samma hemman samt den med litt. A utmärkta lott under hemmanet
Näs .hvar . för sig försäljes å offentlig auktion till den högstbjudande på
de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1911 och med förbehåll beträffande ägolotten
n:r I om rätt för köparen af en i statsrådsprotokollet omnämnd
å ägolotten befintlig granskog att afverka och afforsla densamma under
därom stadgad tid;
Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 166 Höft. (No 220.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 220.
samt att öfriga ofvan berörda ägolotter livar för sig upplåtas
enligt kung], kungörelsen den 31 december 1909 angånde förändrade
grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade
bereda tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar
och med iakttagande af de i kungl. brefvet till domanstyrelsen
samma dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder m. in. meddelade
närmare bestämmelser, med förbehåll i fråga om ägolotten n.r
III under Backa att därå befintliga, kronan ej tillhörande hus icke ingå
i försälj ningen. , . ,
De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Oskär Nyländer.
Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 220.
3
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms
slott den 29 april 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstiekna,
SwARTZ,
grefve ILamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde vidare.
På grund af föreskrift i nådigt bref den 2 november 1894 äro
genom kontrakt den 29 maj 1896 förra kompanichefsbostället 1 mantal
Backa n:r 1 och förra fanjunkarbostället Va mantal Näs n:r 1 i Västra
Vingåkers socken af Södermanlands län gemensamt utarrenderade för
en tid af 20 år, räknadt från och med den 14 mars 1898.
Af dessa egendomar är Backa belägen 0,2 nymil från allmänna
landsvägen, som leder förbi Katrineholms järnvägsstation, 1,5 nymil
därifrån och 0,8 nymil från Baggetorps järnvägsstation. Samma egendom
innehåller enligt en af förste landtmätaren Herl. Rob. Linder år
1909 öfver egendomen upprättad beskrifning 129 hektar 46,5 ar, däraf
45 hektar 18,5 ar tomter, åker och dylikt, 7 hektar 86,7 ar äng och
4 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 220.
odlingsmark, 74 hektar 19,2 ar afrösningsjord och 2 hektar 22,i ar
impediment, Näs angränsar Backa och innehåller enligt beskrifning
öfver egendomen, jämväl upprättad af förste landtmätaren Linder år
1909, 51 hektar 29,5 ar, däraf 21 hektar 32,5 ar tomter, åker och dylikt,
5 hektar 93 ar äng och odlingsmark, 23 hektar 28,5 ar afrösningsjord
samt 75,5 ar impediment.
Enligt hvad som framgår af ofvan åberopade nådiga bref, föranleddes
beslutet om egendomarnas gemensamma utarrendering däraf, att
den sålunda förenade egendomen komme att erhålla en ganska vacker
ägofigur, under det att Backa ensamt för sig bildade en ganska ful
sådan; att åbyggnaderna vid Näs med undantag af en bod vore gamla
och otillräckliga samt från början af dålig beskaffenhet, medan däremot
åbyggnaderna vid Backa alla vore i mycket godt stånd och såsom
varande belägna nära gränsen mot Näs skulle få ett tämligen centralt
läge för den sammanslagna egendomen, för hvars behof de vore fullt
tillräckliga utom logen, som behöfde tillbyggas; samt att genom sammanslagningen
skulle inbesparas skog såväl till bränsle som till stängsel.
Vid auktion för utarrendering af egendomarna, för hvilka arrendevärdet
fastställts till 1,300 kronor med 130 kronor årlig byggnadsskyldighet,
afgafs högsta anbudet af vaktmästaren O. L. Ahlin från Stockholm
med 1,600 kronor, hvilket antogs.
I en af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Södermanlands län
med skrifvelse den 3 februari 1909 till domänstyrelsen insänd skrift
har nu domänintendenten i länet anfört följande. Enligt domänintendentens
förmenande hade motivet till arrendesammanslagningen uppenbarligen
varit det, att nyss därförut vid Backa uppförts ett nytt tidsenligt
och rymligt ladugårdshus. Vid sammanslagningen torde man
emellertid hafva förbisett, att, om än åkern till de bägge egendomarna
gemensamt bildade en rätt god ägofigur, för mycket svag och stenbunden
jord därigenom sammanförts. Bet vore därför påtagligt, att
Ahlins anbud varit alldeles för högt och ungefär motsvarat, hvad en
person med full dispositionsrätt till all egendomens afkastning kunnat
beräkna. Redan år 1902, då domänintendenten vid ordinarie femårsbesiktning
först fått anledning besöka denna arrendeegendom, hade han
funnit landtbruket därstädes vara svagt. Ahlin, som måhända från början
ej varit rätta mannen att sköta och drifva fram ett så stort och besvärligt
jordbruk, hade dock gjort aktningsvärda bemödanden i sådant afseende
och hade därvid i likhet med sin hustru visat stor arbetsvillighet. Då
afkastningen ofta nog icke stått i proportion till arbetet, hade emellertid
deras energi slappats och Ahlin förledts att minska på omkostnaderna
5
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 220.
i tanke att genom utgifternas nedbringande och med den största sparsamhet
få debet och kredit att bättre gå ihop. Detta oaktadt hade förlusterna
på jordbruket, enligt hvad Ahlin för domänintendenten gjort
fullt troligt,, uppgått till 9,000 kronor eller större delen af innehafdt
kapital.. Ahlin hade dock hållit tillräcklig kreatursbesättning, mot hvars
antal . ej ens nu kunde göras någon synnerlig anmärkning, ehuruväl
däri inginge ett tiotal ungdjur och åldern på eu del dragare syntes
vara betänktligt hög. Härtill komme en annan omständighet, nämligen
svårigheten under de sista åren att få jordbruksarbetare. Så hade vid
domänintendentens sista besök, som skedde i december år 1908, arbetsstyrkan
utgjorts af en gift ladugårdsskötare, en 21-årig arbetare för
vintern, två stycken 16—18 års drängar, stadda för året, samt en tjänstflicka,
under det att mindre än sex vuxna manliga arbetare på denna
egendom måste anses för litet. Då Ahlin alldeles förlorat tilltron
att kunna reda upp affären och egendomen nu sköttes blott på nödtorftigaste
vis, kunde väl inses, huru den situation skulle vara, hvari
egendomen komme att befinna sig, då nuvarande borgensmännen för
arrendet om ett par år blefvo fria från sin borgen. Ahlins tillgångar
kunde då befaras vara slut och nya borgensmän för honom ej stå att
få. Kronan, komme då att få omhändertaga egendomen och bortarrendera
den, till hvad som kunde erhållas, därvid man kunde antaga, att
arrendet komme att nedgå till hälften och därunder. Svårighet komme
då älven att möta att öfverhufvudtaget få en arrendator. Under dessa
förhållanden vore det enligt domänintendentens mening eu plikt att
redan nu, innan egendomens värde alltför mycket sjunkit, söka träffa
andra mera tidsenliga dispositioner, och då domänintendenten vore viss
därom, att egendomens resurser bättre skulle kunna utnyttjas, om densamma
uppdelades, hemställde domänintendenten, att domänstyrelsen
måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning om tillstånd att efter värdering,
sa snart ske kunde under år 1909, få försälja egendomen med
tillträdesrätt redan den 14 mars 1910. Domänintendenten framhöll
tillika, att, därest sammanslagning af ifrågavarande boställen under ett
arrende ej skett, arrendet för desamma hvar för sig antagligen kommit
att gå under eller åtminstone ej öfverstigit 600 kronor.
I omförmälda skrifvelse har domänintendenten åberopat en af
honom i samråd med arrendeuppskattningsmännen i distriktet den 14
december 1908 verkställd förrättning för uppgörande af förslag till
egendomens disposition, därest arrendet komme att upphöra.
Enligt instrumentet öfver denna förrättning är egendomen Backa,
som taxeringsvärderats till 24,000 kronor, bebyggd med följande kronan
6
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 220.
tillhöriga byggnader, nämligen två boningshus, innehållande det ena 6
rum jämte källare och det andra 4 rum, en bodbyggnad, ett hemlighus,
tvättstuga, en med körbana försedd ladugård innehållande plats för 42
större nötkreatur, får- och kalfboxar, stall för 5 hästar, loge, redskapsoch
vagnshus samt ett svinhus. Vid Näs, hvars taxeringsvärde är
10,000 kronor, utgöras de laga husen af boningshus med 3 rum, visthusbod,
vedbod, loge och en gammal ladugård, underhållen såsom lada.
Samtliga dessa byggnader, af hvilka boningshuset, tvättstugan och
ladugården vid Backa äro af god beskaffenhet, äro försäkrade mot eldskada
för 17,120 kronor. Egendomarnas åkertegar äro oregelbundna,
och jorden är till sin beskaffenhet mycket olikartad och ojämn med en
stor mängd jordfasta stenar, hvilket allt försvårar jordbruket och förringar
jordvärdet högst väsentligt. Den gamla odaljorden utgöres mest
af lerjord på sandblandad lera, hvaremot jordmånen i den på senare
tider uppodlade delen består antingen af djup dyjord eller svagt sandblandad
lerjord eller lermylla. Afloppet är fullt tillfredsställande. Ångar
och odlingsmarker äro fortfarande ouppodlade och tjänliga till bete, som
är någorlunda tillräckligt för egendomens vinterfödda kreatur. Torp
saknas. Däremot linnes å Backa en lägenhet, benämnd Högbacken, med
ett tomtområde af 11,5 ar, försedd med ett boningshus och en bodbyggnad,
som ägas af en handlande i Österåker. På sätt geologiska kartan öfver
denna trakt utvisar, finnas å Backa skogsmark några mindre kalkberg
jämväl innehållande marmor. Äfven å Näs’ skogsmark torde finnas kalk,
som förr varit föremål för brytning och bränning men som nu ej längre
bearbetas. Beträffande skogen å egendomen Näs hafva domänintendenten
och uppskattningsmännen åberopat ett af vederbörande jägmästare vid
saluvärdering å egendomen den 7 juni 1894 afgifvet yttrande, enligt
hvilket ståndskogen uppskattats till 2,663 kronor 40 öre. För egen del
hafva de framhållit, att skogen sedan dess högst betydligt ökat sig
och numera med visshet lämnade mycket större virkesmassa än för 15
år sedan beräknats.
Hvad beträffar det sätt, hvarpå bättre skulle kunna tillvaratagas
de resurser, dessa egendomar bjöde, har det synts domänintendenten
och uppskattningsmännen lämpligt att göra en uppdelning af egendomarna,
såsom med röda gränslinjer angifvits å af förste landtmätaren
A. W. Lodén öfver egendomarne upprättade kartor, dagtecknade kartan
öfver Backa år 1894 och kartan öfver Näs år 1893. I fråga om Backa
borde sålunda en lott utgöras af kalkberget med tillagdt område, bestående
af den bortre delen af utskogen till Backa, hvilket område
sträckte sig till sjön Kolsnaren och å förenämnda karta öfver egen
-
7
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 220.
domen betecknats med I. Berörda del af egendomen borde med dess
tillgång å marmorfyndigheter desto lättare finna köpare, som under
några år brytning af marmor bedrifvits jämväl å angränsande egendomen
Gropptorpsskog af enskilda personer, hvilka nu kunde förväntas
konkurrera vid försäljningen af kronans fyndigheter. Med hänsyn till
den i öfrigt långsträckta ägofigur, egendomen Backa bildade, borde vidare
två områden, som aldrig med fördel brukats till gården, afskiljas — det
ena betecknadt med III, sträckande sig fram till landsvägen, och det
andra, betecknadt med II, beläget inuti skogsmarken. Det förra, hvarå
förenämnda handelslägenhet vore belägen, borde vara mycket begärligt
och syntes böra utbjudas för sig. Det senare området vore vattensjukt,
men bestode af slät och god betesmark, som, efter det nödigt aflopp
beredts, kunde väntas bli odladt, och borde detta område utbjudas först
för sig och därefter tillsammans med hufvudgården Backa, till hvilken
det alltid kunde användas såsom betesmark. Hufvuddelen af Backa
komme efter afsöndringarna att utgöra en tämligen koncentrerad ägokomplex
med skog och bete till husbehof samt med rymliga och
tidsenliga byggnader, allenast en ny spannmålsbod uppfördes.
Hvad hemmanet Näs anginge, borde detsamma uppdelas i tre
lotter, på sätt med litt. A, B och C å förenämnda karta öfver egendomen
angåfves; och hade beträffande lotten B anmärkts, att densamma
skulle blilva lämplig för en arbetare med hufvudsysselsättning vid
stenbrottet och därför borde utbjudas först för sig och sedan tillsammans
med hufvudgården.
Med approximativt upptagna värden å skog och marmorfyndighet,
hvilken sistnämnda åsatts 6,000 kronor, skulle enligt domänintendentens
och uppskattningsmännens förslag saluvärdena å de sålunda angifna
särskilda delarna af hemmanen blifva, för hufvuddelen af hemmanet
Backa 20,319 kronor 16 öre, för de med I, II och III betecknade ägolotterna
af samma hemman respektive 9,000 kronor, 820 kronor och
2,758 kronor 35 öre samt för de med litt. A, B och G betecknade ägolotterna
af hemmanet Näs respektive 6,877 kronor 52 öre, 1,510 kronor
58 öre och 2,100 kronor. Vid dessa beräkningar hafva uppskattningsmännen
utgått från värden, å åkerjord af lägst 300, högst 450 kronor
per hektar,€ samt å äng och odlingsmark af 100 kronor per hektar.
Med ofvanberörda skrifvelse har Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillika öfverlämnat en till domänstyrelsen ställd skrift från arrendator]!
Ahlin, däri deune anhållit, att, enär hans ekonomi ej medgåfve honom
att på vederbörligt sätt sköta alla ägorna till de af honom arrenderade
egendomarna och det under de senare åren yppa! sig stora svårigheter,
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.
för att ej säga omöjligheter, att få tillräckligt med folk härför, få afstå
egendomen i dess helhet från den 14 mars 1910 mot gäldande af förutom
förfallna arrenden, jämväl på denna tid belöpande nybyggnadssumma,
130 kronor årligen, samt husröta. Därest detta ej skulle låta
sig göra, har Ahlin hemställt om försäljning af de delar af egendomarna,
som kunde säljas, i hvilket fall han vore villig åtnöja sig med arrendeafdrag,
motsvarande fyra procent å försäljningssumman. Ahlins borgensmän,
livilka, enligt hvad jag inhämtat, den 14 mars 1912 komma att
blifva fria från sin borgensförbindelse för arrendet, hafva förklarat sig
medgifva, att utan någon som helst inskränkning i den borgen, de
iklädt sig, arrendet finge upphöra den 14 mars 1910 eller ock förminskas
genom försäljning af de delar, som kunde föryttras.
I yttrande öfver domänintendentens ifrågavarande förslag, som
afgifvits af kronofogden i orten, har denne, med vitsordande, att det
nu utgående arrendet för Backa och Näs vore alldeles för högt och att
arrendatorn under hela arrendetiden och särskilt de sista åren haft
svårt att få arbetare, i följd hvaraf hans affärer blifvit dåliga och egendomarna
vanskötta, tillstyrkt förslaget om egendomarnas försäljning
fortast möjligt såsom varande fördelaktigt ej endast för arrendatorn
utan i lika hög grad för kronan, som för öfrig! ej torde hafva utsikt
att utfå eventuellt skillnadsarrende.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande har i sin förberörda skrifvelse
den 3 februari 1909 anfört, att, som de af domänintendenten andragna
omständigheter syntes innefatta skäl för det antagande, att arrendatorn
icke skulle kunna fullgöra nu gällande arrendeaftal och att, om
ändring däri icke skedde, egendomarna i dennes hand komme att försämras,
det finge anses lämpligt, på sätt domänintendenten föreslagit,
att låta arrendet upphöra den 14 mars 1910 och dessförinnan vidtaga
erforderliga åtgärder för egendomarnas styckning och försäljning med
tillträdesrätt för köparna nyssnämnda dag.
Öfver]ägmästaren i Östra distriktet, hvars yttrande i ärendet
jämväl infordrats, har förklarat, att från skogsväsendets synpunkt inga
skäl funnes att i statens ägo behålla ifrågavarande kronoegendomar
samt tillstyrkt bifall till det väckta förslaget om deras försäljning.
Uti underdånigt utlåtande den 19 februari 1909 har domänstyrelsen
meddelat, att Grafversfors stenhuggeri och sliperi genom domänstyrelsens
kontrakt den 26 februari 1903 och resolution den 25 juni 1908 fått
sig upplåten rättighet att under tiden till den 14 mars 1911 å viss del
af den med n:r I betecknade ägolotten af hemmanet Backa tillgodogöra
sig därå förekommande sten emot ett årligt arrende af 300 kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220. *>
att förskottsvis för hvarje arrendeår inbetalas. Domänstyrelsen har
vidare anfört, att egendomens bevarande i kronans ägo icke syntes
vara af skogsväsendets eller, såvidt domänstyrelsen hade sig bekant,
annat allmänt ändamål påkalladt, hvarför domänstyrelsen, med biträdande
af förslaget om ifrågavarande egendoms förändrade disposition, i underdånighet
hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes utverka Riksdagens tillstånd
att låta arrendet af egendomarna upphöra den 14 mars 1910 och
att till försäljning utbjuda dem i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
nu föreliggande förslag, sedan salu- och arrendevärdering därå i vederbörlig
ordning ägt rum.
På mitt föranstaltande har därefter förste landtmätaren Linder,
på grundvalen af det af domänintendenten och uppskattningsmärmen
uppgjorda styckningsförslaget, efter undersökning och mätning å marken
upprättat detaljerad! förslag till egendomarnas styckning, hvarjämte
vederbörande jägmästare verkställt värdering af ståndskogen å de
särskilda ägolotterna.
Enligt förste landtmätaren Linders förslag skulle de särskilda
lotterna komma att omfatta: hufvudlotten af hemmanet Backa 95 hektar
64.3 ar, däraf 40 hektar 19,8 ar tomter, åker och dylikt, 4 hektar 28,7
ar äng och odlingsmark, 49 hektar 18,3 ar backar, skogs- och hagmark
samt 1 hektar 97,5 ar impediment; den med I å kartan betecknade
ägolotten af Backa 12 hektar 99 ar, däraf 12 hektar 5 ar utgöras
af skogsmark med marmorbrottet och 94 ar af en holme i sjön Rolsnaren;
den med II betecknade ägolotten af Backa 9 hektar 60,2 ar, däraf 1
hektar 41,4 ar tomt och åker, 3 hektar 51 ar äng, 4 hektar 59,8 ar afrösningsjord
och 8 ar impediment; den med III betecknade ägolotten
af Backa 11 hektar 23 ar, däraf 3 hektar 57,3 ar tomt och åker, 7 ar
äng, 7 hektar 42,1 ar afrösningsjord och 16,6 ar impediment; hufvuddelen
af hemmanet Näs å kartan .däröfver betecknad med litt. A, 34
hektar 56,7 ar, däraf 16 hektar 81 ar tomt och åker, 4 hektar 84 ar
äng och odlingsmark, 12 hektar 26,7 ar afrösningsjord och 65 ar impediment;
den å samma karta med litt. B betecknade ägolotten 5 hektar
66.3 ar, däraf 4 hektar 51,5 ar åker, 58,5 ar odlingsmark, 45,8 ar afrösningsjord
och 10,6 ar impediment samt den med litt. G å sistnämnda
karta utmärkta ägolotten 11 hektar 6,5 ar, däraf 50,5 ar äng och 10
hektar 56 ar afrösningsjord.
I ståndskogsvärderingen hafva enligt instrumentet däröfver ej medtagits
de träd, som utsynats för arrendatorns räkning för tiden till den
14 mars 1910, liksom ej heller, hvad ägolotten n:r I af Backa beträffar,
därå befintlig gammal ganska innanrutten granskog, hvilken enligt
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 166 Höft. 2
Departements
chefen.
10
Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition No 2201.
jägmästarens förslag synts böra undantagas vid försäljningen och för
kronans räkning säljas särskildt för sig under hösten 1909 med treårig
afverknings- och afforslingsrätt och hvilken för ändamålet stämplats.
Den ståndskog, som skulle ingå i försäljningen af .de särskilda ägolotterna,
har saluvärderats, å hufvuddelen af Backa till 10,600 kronor,
å ägolotten n:r I af Backa till 2,270 kronor, å ägolotten n:r II däraf
till 1,900 kronor, å ägolotten n:r III däraf till 3,270 kronor, å ägolotten litt.
A af Näs till 2,900 kronor, å ägolotten litt. B däraf till 30 kronor och
å ägolotten litt. C af samma hemman till 3,590 kronor.
Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande den 14 april 1909 afgifvit
yttrande i fråga om det af förste landtmätaren Linder uppgjorda styckningsförslaget,
mot hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande icke funnit
något att erinra, har domänstyrelsen, med öfverlämnande af sistberörda
styckningsförslag samt instrumentet öfver ståndskogsvärderingen, den 19
april 1909 inkommit med förnyadt underdånigt utlåtande i ämnet.
I detta utlåtande har domänstyrelsen meddelat, att med inräknande,
af de af jägmästaren ståndskogen åsätta värden och med antagande åt
ett värde å skogsmarken per hektar af 40 kronor skulle, med beräknande
i öfrigt af de priser på inägojord per hektar, som domänintendenten
i sitt förslag i ärendet upptagit, de särskilda ägolotternas saluvärden
blifva:
å hufvuddelen af Backa...............................................
,, ägolotten I (marmorbrottet inberäknadt) af Backa
„ „ II däraf ......................................................
n ii ii ....................................................
,, Näs litt. A ................................................................
B ...........................
ii 11 u .....................................
n
n 11 n ^ ..................................................................
29,878
kronor
63 öre
8,789
11
60 ,.
2,576
11
32 „
5,185
11
24 ..
9,758
11
18 „
1,447
11
58 „
4,062
11
90 „
Med anslutning till sin förut i ärendet gjorda framställning har
domänstyrelsen, som förklarat sig intet hafva att erinra mot styckningsförslaget,
vidare yttrat sig angående det lämpligaste sättet för
försäljningarnas verkställande o. s. v.
Af hvad i ärendet förekommit synes mig tyd ligt framgå, att det
skulle vara såväl för kronan som för arrendatorn Ahlin fördelaktigast,
om det med honom träffade arrendeaftalet rörande nu ifrågavarande
egendomar finge redan nästa fardag eller således den 14 mars 1911
upphöra. Under förutsättning att öfverenskommelse kan träffas härom,
framställer sig frågan om det lämpligaste sättet för egendomarnas
disposition för tiden efter nämnda dag. I detta afseende synes ut
-
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.
redningen gifva vid handen, att, därest egendomarna skulle fortfarande
bibehållas i kronans ägo, den arrendesumma, som för dem kundé erhållas,
knappast komme att utgöra skälig ränta å den köpeskilling, som
eventuellt skulle kunna genom egendomarnas försäljning inflyta och
som, enligt domänstyrelsens beräkning, torde kunna, frånsedt värdet å
ståndskogen, sättas till i rundt tal 37,000 kronor. Då därtill kommer, att
några talande skäl icke torde föreligga för bibehållande af egendomarna
helt eller delvis i kronans hand, tvekar jag icke att förorda försäljning af
berörda egendomar; någon erinran mot det uppgjorda styckningsförslaget,
sådant detsamma numera föreligger, har jag ej heller att göra.
Beträffande sättet för verkställande af ifrågavarande upplåtelser
torde lämpligast vara, att Backa hufvudgärd äfvensom lotten litt. A
under Näs, utgörande denna egendoms hufvudgärd, försäljas hvar för
sig å offentlig auktion till den högstbjudande under de i nådiga brefvet
den 29 maj 1874 omförmälda villkor. Detsamma torde, med hänsyn
särskild! till den å lotten n:r I under Backa förekommande marmorfyndighet,
böra gälla äfven för försäljningen af sistnämnda ägolott.
Öfriga delar af egendomarna eller således lotterna n:r II och III under
Backa samt litt. B och C under Näs, synas mig däremot lämpligen
kunna upplåtas enligt de af 1909 års Riksdag antagna förändrade grunder
för upplåtande af egnahernslägenheter från vissa kronoegendomar.
Slutligen ber jag få meddela, att enligt upplysning från domänstyrelsen
här ofvan omförmälda, å ägolotten n:r I af Backa förekommande
äldre granskog blifvit under hösten år 1909 upplåten till
afverkning och afforsling under viss närmare angifven tid.
I anslutning till hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att, därest aftal
rörande upphörande den 14 mars 1911 af det beträffande ifrågavarande
egendomar nu gällande arrendekontrakt kommer till stånd, medgifva,
att — sedan hemmanen 1 mantal Backa n:r 1 och Vs mantal Näs
n:r 1 blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förberörda af förste
landtmätaren Linder uppgjorda förslag fördelade, hemmanet Backafyra
lotter, i berörda förslag betecknade, den ena såsom hufvuddelen
samt de öfriga såsom lotterna n:r I, II och III, och hemmanet Näsja tre
lotter, i förslaget utmärkta med litt. A, B och C — samtliga hemmanen
tillhörande ägoområden må sålunda upplåtas:
att hufvuddelen af hemmanet Backa äfvensom ägolotten n:r I af
samma hemman samt den med litt. A utmärkta lott under hemmanet
Näs hvar för sig försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande på
de i nådiga brefvet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 220.
för köpare den 14 mars 1911 och med förbehåll beträffande ägolotten
n:r I om rätt för köparen af ofvannämnda å ägolotten befintliga granskog
att afverka och afforsla densamma under därom stadgad tid;
samt att öfriga ofvan berörda ägolotter hvar för sig upplåtas enligt
nådiga kungörelsen den 31 december 1909 angående förändrade
grunder för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade
bereda tillfälle att förvärfva egnahem slägenheter från vissa kronoegendomar
och med iakttagande af de i nådiga brefvet till domänstyrelsen
samma dag i fråga om tillämpningen af berörda grunder m. in. meddelade
närmare bestämmelser, med förbehåll i fråga om ägolotten n:r
III under Backa att därå befintliga, kronan ej tillhörande hus icke ingå
i försäljningen.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall och förordnade, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga .. . till detta protokoll
utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Carl Mörner.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1910-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1910:143 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition af förra kompanichefshostället Backa nr 1 och förra fanjunkarbostället N s. 23 i texten
- JoU 1910:108 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående disposition af förra kompanichef sbostället Backa nr 1 och förra fanjunkarb o stället Näs nr 1 i Sö s. 33 i texten