Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58

1910-02-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:58, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58.

N:o 58.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående sättet för likviderande

af förfallen skidd å statslån till Östra Blekinge

järnvägsaktiebolag; gifven Stockholms slott den 11 februari

1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

dels medgifva, att af de den 1 juli 1910 förfallna annuitets- och

räntebelopp å det Östra Blekinge järnvägsaktiebolag den 23 april 1897

beviljade statslån å 537,500 kronor ett belopp af 108,000 kronor må vid

förstnämnda tidpunkt kapitaliseras såsom särskilt lån till bolaget, till

säkerhet för hvilket lån skall lämnas inteckning med första förmånsrätt

i bolagets järnväg mellan Torsås och Bergkvara,

dels ock föreskrifva, att för lånets erhållande skola gälla följande

bestämmelser, nämligen:

att annuiteten beräknas till fem och en half procent å nämnda

belopp, 108,000 kronor, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter

fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör

afbetalning därå;

att emellertid bolaget må vara berättigadt att när som helst, om

det så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala

detsamma; samt

att, därest till betalning förfallet belopp af det sålunda beviljade

lånet icke i föreskrifven ordning erlägges, bolaget skall gälda fem

procent ränta å beloppet, intill dess detsamma blifvit inbetaldt.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 58.

7

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwäRTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow/

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde vidare.

Genom nådig resolution don 5 juni 1896 har Kungl. Maj:t beviljat

koncession å järnväg af 1,067 meters spårvidd från Gullberna station å

Mellersta Blekinge järnväg till Torsås i Kalmar län. Sedan denna koncession

blifvit med Kungl. Maj:ts samtycke öfverlåten å östra Blekinge

järnvägsaktiebolag, har Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 23

april 1897 beviljat nämnda bolag för järnvägsanläggningen, hvarför

anläggningskostnaden enligt fastställd kostnadsberäkning upptagits till

1,075,000 kronor, ett lån af 537,500 kronor att af de medel till belopp

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

af 7,500,000 kronor, som 1896 års riksdag ställt till Kungl. Majrts

förfogande till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar, utgå

med 337,500 kronor af 1897 års anslag och med 200,000 kronor af

1898 års anslag.

För tillgodonjutande af den bolaget sålunda förunnade förmån stadgades,

bland andra, följande villkor.

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

skulle godtgöras ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgöra afbetalning därå. Anstånd med räntans

erläggande medgafs för tre år från lyftningsdagen, dock icke utöfver

ett år från den dag, eller den 1 juli 1899, då järnvägen enligt den

meddelade koncessionen senast skulle vara färdig och för trafik öppnad;

och skulle beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda

medgifvits, inbetalas till staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna

all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit

gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med

annuitetens erläggande skulle fortfaras så länge, till dess äfven beloppet

af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till

staten inbetaldt. Kapitalafbetalningen skulle vidtaga den 1 juli 1902

och i sammanhang därmed godtgörelse ske af därförinnan upplupen

obetald ränta, för så vidt uppskof med densammas erläggande icke

beviljats; och skulle annuiteten sedermera erläggas samma dag hvarje

år, till dess försträckningen och all därå upplupen ränta blifvit till

fullo gulden. Därest till betalning förfallet belopp icke blefve i föreskrifven

ordning erlagdt, skulle bolaget därå gälda fem procent årlig

ränta, intill dess samma belopp blefve behörigen inbetaldt. Järnvägsanläggningen

med alla därtill hörande byggnader och materiel äfvensom

all bolagets öfriga egendom skulle utgöra säkerhet för den af staten

lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran.

Till säkerhet för lånet, hvilket, enligt hvad fullmäktige i riksgäldskontoret

upplyst, blifvit under åren 1897—1899 från riksgäldskontoret

utbetaldt, har inteckning i järnvägen med första förmånsrätt blifvit

fastställd den 19 juni 1899, hvarefter inteckningen förnyats den 25

maj 1908.

Östra Blekinge järnvägsaktiebolag har nu uti en till Kungl.

Maj:t ingifven skrift af den 11 februari 1909, med förmälan att bolaget

icke hvarje år sett sig i stånd att tillfullo inbetala föreskrifven annuitet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung1. Majrts Nåd. Proposition N:o 58.

å det bolaget beviljade statslånet, i underdånighet anhållit, att Kungl.

Maj:t måtte från statskontoret bevilja bolaget ett lån med en amorteringstid

af fyrtio år efter lägsta möjliga ränta och till beloppet

motsvarande bolagets vid 1909 års slut förfallna annuitets- och ränteskuld

till staten.

1 förevarande skrift anföres till en början, att bolaget under de

tre första åren efter järnvägens öppnande, då trafikinkomsterna till stor

del på grund af en tillfällig transport varit jämförelsevis stora, kunnat

ordentligt fullgöra alla sina ingångna förpliktelser. Då denna trafik

närmade sig sitt slut, vidtog bolaget, enligt hvad vidare anföres, i

syfte att i någon väsentlig mån öka den så att säga ordinarie trafiken,

åtgärder för utsträckning af bolagets järnväg från Torsås till bleckvara

hamn; och beviljades å denna järnväg koncession den 10 mars

1899. Förhoppningarna om stegrad trafik genom tillkomsten af den

nya banlinjen visade sig också grundade, och det syntes som om bolaget

med lätthet skulle kunna regelbundet inbetala föreskrift^ amorteringar

och räntor. Men efterhand inträdde sådana förhållanden, att

bolaget numera, såsom nämnts, häftade för oguldna annuiteter och räntor.

Såsom orsaker härtill har bolaget uppgifvit dels de med anläggandet

af bandelen Torsås—Bergkvara förenade kostnader, dels den afsevärda

stegringen af kostnaderna för järnvägsdriften såväl i afseende å kol

och andra förnödenheter som ock å personalens aflöning, dels den till

följd af järnvägarnas utveckling erforderliga ökningen af den rullande

materielen, dels den höjda räntan å bolagets öfriga lån, dels ock slutligen

den på grund af de nedgående allmänna konjunkturerna under år

1908 inträdda stagnationen i trafiken. Bolaget säger sig emellertid

hafva beräknat, att, om bolagets vid 1909 års slut till staten förfallna

annuitets- och räntebelopp — omkring 109,500 kronor — kunde såsom

ett bolaget medgifvet statslån få amorteras på 40 år, bolaget skulle

kunna blifva satt i stånd att punktligt fullgöra alla sina förbindelser,

äfven om trafiken mot förmodan icke skulle stegras öfver sin nuvarande

tillfälliga låga nivå. Till säkerhet för ett sådant lån har bolaget erbjudit

inteckning antingen uti bolagets hela järnväg eller också uti

den nybyggda bandelen Torsås—Bergkvara, hvilken handel förut icke

vore betungad med statslån och som enligt bolagets uppgift dragit en

anläggningskostnad af 184,326 kronor 10 öre samt gåfve en årlig nettobehållning

af omkring 13,000 kronor.

Till belysande af bolagets ekonomiska ställning ber jag få meddela

en sammanställning af bolagets tillgångar och skulder den 31

Bill. till lliksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 38 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

december 1907 och samma dag 1908 samt, enligt en af bolaget uppgjord

approximativ beräkning, den 31 december 1909.

Tillgångar:

Den 31 dec.

1907.

Den 31 dec.

1908.

Den 31 dec.

1909.

Järnvägsanläggningen................................................

1,152,576

57

1,154,534

15

'') 1,160,000

Rörliga materielen .........

241,980

59

237,113

85

233,745

61

Inventarier ..............

29,481

34

26,643

47

26,007

50

Materialier ..................

14,287

12

10,009

27

16,000

—

Sandhemmanen......................

7,200

02

7,200

02

7,200

02

Blekinge bank, å giro.........

5,285

47

5,891

57

—

—

Stationernas växelkassor.........

365

—

365

—

365

—

Utestående fraktbelopp ............ ...............

2,044

57

1,167

04

—

—

Blekinge kustbanor......

9,746

95

3,880

50

—

—

Kalmar—Torsås järnväg ..................................

316

63

321

63

—

—

Svenska Järnv. Arbetsg. garantifond ...........................

—

—

500

—

500

—

Diverse aktietecknare................................................

470

—

470

—

470

—

Karlskrona stads drätselkammare ..............................

—

—

185

—

—

—

Fortifikationen.............................................

—

—

34

—

—

—

Torsås—Vissefjärda järnvägsbyggnad.....................•.....

—

—

288

54

—

—

Generalpoststyrelsen .............................

616

41

—

—

—

—

Diverse debitorer.................... ..................

3,060

90

—

—

1,000

—

Kassabebållning................................................

50

85

712

63

3,792

19

Summa kronor

1,467,482 |42

1,449,316 67

1,449,080

32

*) Ökning på grund af anläggning af ett hamnspår i Bergkyara.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58. 11

Skulder:

Den 31

dec. 1907.

Den 31 dec. 1908.

Den 31

dec. 1909.

Statslånet:

Kapital ..................

529,069

24

529,069

24

529,069

24

Anståndsränta .........

50,842

71

50,842

71

50,842

71

Öfrig ränta...............

48,279

07

628,191

02

64,343

05

644,255

_

92,796

43

672,708

38

Aktiekapitalet ............

—

—

610,300

—

—

610,300

—

—

—

610,300

—

Skulder till banker å växel

och revers ...............

120,737

50

94,500

—

72,000

—

Hypoteksföreningen i

Växjö .....................

935

15

121,672

65

925

59

95,425

59

920

—

72,920

—

Järnvägsstyrelsen.........

—

—

8,621

27

—

—

6,843

03

—

—

—

—

Blekmge kustbanor ......

—

—

2,547

35

Diverse leverantörer......

—

—

1,610

27

Obetalda aflöningar......

—

—

2,046

81

Tillgångar utöfver

skulder:

Keservfond...............

11,441

74

11,441

74

11,456

47

Å vinst- o. förlustkonto

81,051

31

92,493

05

81,051

31

92,493

05

81,695

47

93,151

94

Summa kronor

—

—

1,467,482 |42

—

1,449,316 67

— 11,449,080

32

Bolaget har uppgifvit, att för ordnande af bolagets växel- och

reversskulder träffats aftal med bankinrättning i Karlskrona om ett

amorteriugslån från den 1 januari 1910 å 72,000 kronor.

Bolagets inkomster och utgifter under åren 1907 och 1908 framgå

af följande sammanställning, i hvilken jämväl upptagits en af bolaget

i förevarande afseende gjord approximativ beräkning för år 1910.

Inkomster:

1907.

1908.

1910.

Af trafiken ............................................................

159,009

50

155,401

63

155,401

63

Materialhyror ........................................................

4,675

27

4,579

15

4,579

15

Behållning å anslutningsafgifter.................................

631

50

696

50

697

50

Försåld sand..........................................................

2,581

57

2,520

93

2,585

—

Arrendeinkomst ......................................................

250

-

250

—

250

—

Diverse inkomster ...................................................

1,268

30

3,135

74

3,131

—

Summa kronor

168,416

14

166,583

95

166,644

28

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Utgifter:

1907.

1908.

1910.

För trafiken ..............................

125,018

24

126,934

45

124,000

Eäntor och annuitet å statslånet.................................

25,303

14

26,063

98

'') 31,093

28

Öfriga räntor .........................................................

8,112

88

6,336

94

3,960

Afskrifningar............................. .............................

8,999

08

7,248

58

—

—

Amortering å enskilda lån .......................................

—

-

—

—

7,200

—

Behållning................................

382

80

—

—

391

—

Summa kronor

168,416

14

166,583

95

166,644

28

l) Under förutsättning att statslånet ordnas i enlighet med bolagets ansökning.

Trafikinkomsterna för dag och bankilometer hafva uppgått år 1907

till 8 kronor 71 öre och år 1908 till 8 kronor 54 öre.

Till följd af nådig remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 11 juni 1909 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid

till en början erinrat, att Riksdagen vid upprepade tillfällen på grund

af enskilda järnvägars mindre goda ekonomi nödgats verkställa afskrifningar

å dem beviljade statslån. Sålunda har, sedan Ränna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag trädt i likvidation, riksgäldskontoret, som fått bolagets

järnväg på sig öfverlåten, i sin ordning öfverlåtit densamma till

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, i sammanhang hvarmed Länna—

Norrtälje järnvägsaktiebolag befriats från statsskulden, hvilken skuld,

efter att hafva blifvit till visst belopp nedsatt, öfvertagits af Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag. Likaledes har 1904 års riksdag,

bland annat, bestämt, att statens kapital- och räntefordran hos Vislanda—Bolmens

järnvägsaktiebolag skulle till den del, samma fordran

öfverstege 800,000 kronor, från 1904 års utgång och tills vidare i statsräkenskaperna

föras inom linjen, samt att, sedan bolaget ställt viss säkerhet

för sin skuld, statens fordran utöfver angifna kapitalbeloppet, 800,000

kronor, med därå upplupen ränta skulle varda afskrifven.

Hvad nu förevarande framställning beträffar anmärker väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, att här icke ifrågasättes någon afskrifning

eller något efterskänkande af bolagets skuld till staten utan endast en

under nuvarande omständigheter för bolaget nödvändig förändring i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 58.

13

sättet för likvidering af en del af dess statslån, och anser styrelsen

de vid den underdåniga ansökningen fogade tablåerna och revisionsberättelsen

gifva stöd för bolagets förhoppningar om en snart inträffande

förbättring i dess ekonomi. Detta finner väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

jämväl kunna förväntas på den grund, att bolagets nuvarande

tryckta läge, såsom jämväl af framställningen framgår, icke

torde vara beroende på för ringa trafikökning utan på tillfälliga orsaker,

hvars verkningar inom kort kunna anses öfverståndna.

De sålunda framhållna omständigheterna, järnvägsbolagets jämförelsevis

goda ställning samt de vid föregående tillfällen af med detta

likartad natur andra järnvägsbolag beviljade afskrifningar tillika med

den af bolaget erbjudna inteckningssäkerheten torde enligt styrelsens

förmenande väl berättiga Kungl. Majrts förordande af bifall till ansökningen

i fråga, hvarför styrelsen tillstyrker densamma.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att yttra sig

i ärendet, hafva fullmäktige i skrifvelse den 1 juli 1909 meddelat, att

bolagets skuld för statslånet då uppgick till följande belopp:

Förfallet. Icke förfallet. Summa.

kapital .......................................... 16,778:02 512,291:22 529,069:24

ränta ............................................ 74,600: 88 --- 74,600: 88

öfverränta.................................... 3,037: 06 --— 3,037: 06

anståndsränta..............................— 50,842: 71 50,842: 71

Summa kronor 94,415: 96 563,133: 93 657,549: 89

Under förutsättning att någon inbetalning å statslånet icke verkställdes

under år 1909 skulle bolagets förfallna skuld vid 1909 års slut

hafva ökats med öfverränta till ett belopp af 2,271 kronor 77 öre och

sålunda uppgå till 96,687 kronor 73 öre. Då bolaget i sin till Kungl.

Magt ingifna skrift upptagit bolagets vid nämnda tidpunkt »till staten

förfallna annuitets- och räntebelopp» till omkring 109,500 kronor, har

häri enligt riksgäldsfullmäktiges mening förmodligen inräknats den å

senare halfåret 1909 belöpande räntan å det icke förfallna kapitalet,

hvilken ränta emellertid först den 1 juli 1910 förfaller till betalning.

Äfven med denna beräkning kommer man dock, anmärka fullmäktige,

icke fullt till det af bolaget angifna beloppet utan endast till 108,150

kronor 25 öre.

Den. ökade realsäkerhet, som genom inteckning i bolagets järnväg

antingen å hela sträckan Gullberna—Bergkvara eller å linjen mellan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 58.

Departements
chefens
yttrande
-

Torsås och Bergtjära enligt bolagets förslag skulle komma att beredas

statens fordran, därest bolagets nu förfallna skuld till staten finge

kapitaliseras till ett särskildt lån, anse fullmäktige innefatta ett beaktansvärdt

skäl för vidtagande af eu anordning i det af bolaget angifna

syftet. Fullmäktige finna sig därför kunna tillstyrka, att framställning

därom göres till Riksdagen. Med hänsyn till hvad ofvan blifvit upplyst

beträffande bolagets skuld vid 1909 års slut anse fullmäktige det ifrågasatta

nya lånet höra bestämmas till högst 108,000 kronor, och synes fullmäktige

lämpligast, att detta lån tillbandabålles bolaget vid nästa annuitetstermin

den 1 juli 1910 genom afräkning till motsvarande belopp

å bolagets då förfallna skuld för det nuvarande statslånet. För det

nya lånet anser fullmäktige räntan kunna, i likhet med hvad för statslån

till enskilda järnvägsanläggningar eljest är bestämdt, sättas till

4 V2 procent, och föreslå fullmäktige annuiteten till 5 Va procent af

ursprungliga kapitalbeloppet. Lånet skulle härigenom blifva slutamorteradt

på en tid af 39 år. Dock torde enligt fullmäktiges mening det

böra medgifvas låntagaren att när som helst öka amorteringen å lånet

eller helt och hållet inbetala detsamma. Därest till betalning förfallet

belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, bör enligt fullmäktiges åsikt

låntagaren därå gälda 5 procent ränta, till dess beloppet blifvit inbetaldt.

Hvad slutligen angår realsäkerheten för det nya lånet, torde det enligt

fullmäktiges mening få anses fullt betryggande för statsverket, om lånet

intecknas med första förmånsrätt i järnvägen Torsås—Bergkvara.

Ett ordnande af likvideringen af bolagets nu förfallna skuld till

staten i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad bolaget i sin ansökning

hemställt synes, såsom också fullmäktige i riksgäldskontoret framhållit,

vara till fördel för statsverket, på samma gång bolaget därigenom

beredes en lättnad.

Jag finner mig därför böra tillstyrka hvad fullmäktige i riksgäldskontoret

i förevarande hänseende föreslagit och hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels medgifva, att af de den 1 juli 1910 förfallna annuitets- och

räntebelopp å det Östra Blekinge järnvägsaktiebolag den 23 april 1897

beviljade statslån å 537,500 kronor ett belopp af 108,000 kronor må

vid förstnämnda tidpunkt kapitaliseras såsom särskildt lån till bolaget,

till säkerhet för hvilket lån skall lämnas inteckning med första förmånsrätt

i bolagets järnväg mellan Torsås och Bergkvara,

dels ock föreskrifva, att för lånets erhållande skola gälla följande

bestämmelser, nämligen:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Majds Nåd. Proposition No 58.

att annuiteten beräknas till fem och en half procent å nämnda

belopp, 108,000 kronor, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter

fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör

afbetalning därå;

att emellertid bolaget må vara berättigadt att när som helst, om

det så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala

detsamma; samt

att, därest till betalning förfallet belopp af det sålunda beviljade

lånet icke i föreskrifven ordning erlägges, bolaget skall gälda fem

procent ränta å beloppet, intill dess detsamma blifvit inbetaldt.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall och förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Wilhelm Reuterswärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BU 1910:24 Bankoutskottets Memorial Nr 24 s. 2 i texten
  2. Rskr. 1910:68 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för likviderande af förfallen skuld å statslån till Östra Blekinge järnvägsak s. 26 i texten
  3. BU 1910:9 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående sättet för likviderande af förfallen skuld å statslån till Östra Blekinge järnvägsaktiebolag. i en s. 1 i texten