Sök i Ratio Lex

Angående reglering af löneförhållandena m. m. vid för säkring sinspektionen

1910-02-18 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:73, Angående reglering af löneförhållandena m. m. vid för säkring sinspektionen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

1

N:o 73.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående reglering

af löneförhållandena m. m. vid för säkring sinspektionen;

gifven Stockholms slott den 18 februari 1910.

Under åberopande af härvid fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till stat

för försäkringsinspektionen att tillämpas från och med år 1911;

dels godkänna de i samma statsrådsprotokoll angifna villkor och

bestämmelser för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner;

dels förklara, att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång

tillträder i ailöningsstaten upptagen befattning vid försäkringsinspektionen,

skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

i hvad de äro på honom tillämpliga;

dels medgifva, att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet

enligt fastställd stat må utgå af de bidrag, som enligt lagen

om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen af samma dag om

utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket

skola af försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande af kostnaden

för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels ock besluta, att de pensioner, som med tillämpning af lagen

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas

tjänstinnehafvare vid försäkringsinspektionen, skola utgå af försäkringsanstalternas

förenämnda bidragsmedel.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bih. till Rihsd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 51 Häft. (N:o 73.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 73.

Lönereglering

för försäkringsinspektionen.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms

slott den 18 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvåed,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

I underdånig skrifvelse den 5 januari 1909 har försäkringsinspektionen

gjort framställning angående viss omorganisation af ämbetsverket

samt lönereglering för detsamma.

Sedan statskontoret den 4 mars 1909 afgifvit underdånigt utlåtande

i ärendet, har detsamma enligt nådigt beslut remitterats till löneregleringskommittén.

Kommittén, som tillika fått till sig öfverlämnad en af försäkringsinspektionen

till Kungl. Maj:t ingifven, den 13 juli 1909 dag
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

3

tecknad skrifvelse, kar därefter afgifvit betänkande i ämnet den 25

januari 1910 (delen XXII).

Sedan försäkringsinspektionen den 9 februari 1910 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande öfver detta betänkande, anhåller jag nu att få

underställa saken Kungl. Maj:ts bedömande.

I 131 § af lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 stadgas,

att den i samma lag föreskrifna tillsyn öfver försäkringsbolag skall utöfvas

af en för hela riket gemensam försäkringsinspektion, om hvars

organisation och verksamhet närmare bestämmelser meddelas af Konungen.

Försäkringsinspektionen åligger jämväl att, på sätt stadgas i lagen

den 24 juli 1903 om utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse

här i riket, taga befattning med dylik anstalts verksamhet.

Till bestridande af kostnaden för inspektionens organisation och

verksamhet skall, enligt 133 § af lagen om försäkringsrörelse, försäkringsbolag

årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som meddelas af

Konungen. Detta bidrag må icke i något fall öfverstiga en femtedels

procent af bolagets hela inkomst af afgifter för näst föregående kalenderår

för försäkringar, som tillhöra bolagets rörelse här i riket.

Enligt 162 § åligger dock sådan bidrags skyldighet ej ömsesidigt

försäkringsbolag, hvars verksamhet endast afser att meddela försäkring

af egendom inom ett län.

Bidrag erlägges ej heller af de från lagens tiilämplighetsområde

undantagna, uti 163 § angifna slag af anstalter.

I fråga om utländsk försäkringsanstalt gäller enligt 16 § af lagen

om sådan anstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket, att äfven

dylik anstalt skall efter enahanda beräkningsgrunder som inhemsk försäkringsanstalt

erlägga bidrag till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionen.

Då enligt 21 § af lagen angående utländsk försäkringsanstalt denna

lag .icke äger tillämpning å utländsk försäkringsanstalt, hvars rörelse

här i riket allenast afser återförsäkring, är sådan anstalt naturligen icke

heller bidragsskyldig.

Genom kungörelse den 31 december 1903 (svensk författningssamling

n:r 134) har Kungl. Maj:t bestämt försäkringsanstalternas bidrag

till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionen till en tiondels

procent af vederbörande anstalts hela inkomst af afgifter för näst före
-

Nuvarande

organisation

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

gående kalenderår för försäkringar, som tillköra anstaltens rörelse kär i

riket. Anstalt, som meddelat återförsäkring, är dock icke skyldig att

för afgift för sådan försäkring lämna bidrag, därest annan försäkringsanstalt

är pliktig att för det återförsäkrade beloppet utgifva bidrag.

Sedan Riksdagen år 1903, i enlighet med hvad Kungl. Maj:t föreslagit,

medgifvit, att de bidrag, som enligt de af Riksdagen beslutade

lagar om försäkringsrörelse och om utländsk försäkringsanstalts rätt att

drifva försäkringsrörelse kär i riket skulle af försäkringsanstalterna årligen

erläggas till bestridande af kostnaden för försäkringsinspektionens

organisation ock verksamhet, finge från ock med år 1904 tills vidare

af Kungl. Maj :t användas till bestridande af aflöningar till försäkringsinspektionens

tjänstemän och betjänte samt expenser vid densamma, har

Kungl. Maj:t fattat beslut om inrättande af en försäkringsinspektion

från och med år 1904 samt den 31 december 1903 utfärdat instruktion

för försäkringsinspektionen och i sammanhang därmed fastställt stat för

ämbetsverket för år 1904.

Enligt instruktionen skall försäkringsinspektionen utgöras af en

öfverdirektör och chef samt tre ledamöter, af hvilka en tillika är sekreterare

och de båda öfriga skola tjänstgöra såsom sakkunniga, den ena

för ärenden rörande penningplaceringar och därmed sammanhängande

frågor och den andra för försäkringstekniska frågor, särskild! beträffande

andra slag af försäkring än lifförsäkring.

Hos försäkringsinspektionen finnes vidare anställd en registrator

jämte en vaktmästare.

Samtliga befattningar tillsättas på förordnande tillsvidare.

I mån af behof må ämbetsverket anställa amanuenser och andra

extra biträden samt extra vaktbetj änte.

Den för försäkringsinspektionen för år 1904 fastställda staten är af

följande innehåll:

Öfverdirektören........................................................................ kronor 10,000: —

cläraf 7,000 kronor skulle anses motsvara lön och

3,000 kronor tjänstgöringspenningar.

1 ledamot, arfvode.................................................................. » 3,000:

1 » » ................................................................. » 3,000: —

1 sekreterare ........................................................................... » 4,500:

däraf 3,000 kronor skulle anses motsvara lön och

1,500 kronor tjänstgöringspenningar.__

Transport kronor 20,500:

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 73.

Transport kronor 20,500: —

1 registrator...................................................... » 3,000: —

däraf 1,800 kronor skulle anses motsvara lön och

1,200 kronor tjänstgöringspenningar.

1 vaktmästare........................................................................... » 900: —

däraf 600 kronor skulle anses motsvara lön och

300 kronor tj änstgöringspenningar.

Kostnad för vikariatsersättningar, ersättning till extra

tjänstemän och andra biträden, resekostnads- och

traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra,

kostnader för ljus, vedbrand, städning, möbler,

böcker, tidningar, kontorsrekvisita m. m., för
-

slagsvis ............................................................................. » 14,600: —

Kostnad för extra ordinarie arbetskrafter på grund

af ökade göromål under öfvergångstiden och

vid möjligen förekommande särskild administration

af lifförsäkringsbolag, förslagsvis.................... ))_6,000: —

Summa kronor 45,000: —

I sammanhang med statens fastställande anbefalldes statskontoret

att utanordna nyssnämnda belopp, 45,000 kronor, till försäkringsinspektionen,

i mån af behof och efter rekvisition, från de bidrag, som af

försäkringsanstalterna årligen skulle erläggas till bestridande af kostnaden

för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet, och bemyndigades

statskontoret tillika att, i den mån dylika bidrag icke vore

tillgängliga, af under händer varande medel förskjuta erforderligt belopp

för att sedermera af inflytande bidrag godtgöra förskottet.

I den fastställda staten har sedermera icke gjorts annan ändring

än att i staten för år 1909 uppförts ett belopp af 500 kronor för ålderstillägg

åt sekreteraren, hvarjämte det till kostnad för vikariatsersättningar

m. m. förslagsvis uppförda belopjaet höjdes till 17,600 kronor, i

följd hvaraf slutsumman i 1909 års stat kom att uppgå till 48,500

kronor. Samma stat som för år 1909 har fastställts att gälla äfven för

år 1910.

När frågan om försäkringsinspektionens organisation förelåg år 1903,

ansåg vederbörande departementschef det icke böra ifrågasättas, att det

nya ämbetsverket då skulle uppföras på ordinarie stat. Detta blef icke

heller fallet.

Försäkringsinspektionens

uppförande

på ordinarie

stat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Kommittén.

Departements
chefen.

Personalens

pensione
ring''.

Enär emellertid sedan dess åtskilliga års erfarenhet vunnits rörande

inspektionens verksamhet och man sålunda torde kunna bestämma det

antal befattningshafvare vid inspektionen, som för den närmare framtiden

blifver oundgängligen nödvändigt, har det synts löneregleringskommittén,

att något hinder numera icke borde möta för ämbetsverkets

uppförande å ordinarie stat, hvarom ock försäkringsinspektionen hemställt.

Genom en sådan åtgärd skulle gifvetvis, anmärker kommittén, icke

föranledas någon ändring beträffande sättet för bestridandet af kostnaderna

för inspektionens verksamhet, utan skulle dessa såsom hittills

utgå från de under statskontorets förvaltning ställda bidragen från försäkringsanstalterna

till bestridande af kostnaderna för försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet.

Då försäkringsinspektionen enligt gällande lag måste såsom ämbetsverk

äga bestånd för framtiden och tillräcklig erfarenhet numera torde

få anses föreligga för att på mera definitivt sätt fastställa organisationen

för verket, har jag funnit mig böra biträda förslaget om försäkringsinspektionens

uppförande på ordinarie stat.

En fråga, som på det närmaste sammanhänger med försäkringsinspektionens

uppförande på ordinarie stat, är pensioneringen af verkets

personal.

Såväl statskontoret som löneregleringskommittén hafva framhållit,

att jämväl kostnaden för pensioneringen borde bestridas af försäkringsanstalternas

bidrag, i den mån denna kostnad icke komme att drabba

personalen i form af pensionsafgifter.

I § 10 uti lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är stadgadt, bland annat, att tjänstinnehafvare

skall såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift

till årligt belopp af viss procent å det för honom gällande

pensionsunderlag.

Enligt § 11 i samma lag skall nämnda afgift ingå till en särskild

fond för pensionering af civila tjänstinnehafvare.

Från denna fond bestrides så stor del af kostnaden för beredande

af pension enligt ifrågavarande lag, som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning

finnes motsvara fondens tillgångar och de stadgade pensionsafgifternas

storlek.

I fråga om fondens förvaltning är uti § 4 af nådiga kungörelsen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 7

den 11 oktober 1907 med föreskrifter om verkställighet af lagen angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension stadgadt, att denna fond

skall, under benämning »pensionsfonden för civila tjänstinnehafvare»,

förvaltas af statskontoret, hvilket ämbetsverk i sådan egenskap, förutom

annat, åligger att, sedan summan af de pensioner, som under näst föregående

året utbetalts enligt pensionslagen, blifvit tillförlitligen känd, från

pensionsfonden bereda godtgörelse åt de olika slag af medel, från hvilka

pensionerna utgått, med belopp, som svara mot fondens efter fastställd fördelningsgrund

uträknade andel i pensionsutgifterna.

Vid tillämpning af ofvanberörda bestämmelser skulle alltså de pensionsafgifter,

som enligt pensionslagen komme att åligga ordinarie befattningshafvare

vid försäkringsinspektionen, ingå till den under statskontorets

förvaltning stående pensionsfonden för civila tjänstinnehafvare.

I behörig ordning beviljade pensioner skulle af statskontoret utbetalas

från de under statskontorets förvaltning ställda bidragen från

försäkringsanstalterna till bestridande af kostnaderna för försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet. Sedermera skulle statskontoret

från pensionsfonden utanordna det belopp, som erfordras för att bereda

försäkringsanstalternas bidragsmedel godtgörelse för pensionsfondens andel

i pensionsutgifterna.

Då den på pensionsfonden belöpande andelen i pensionsutgifterna

är beräknad att utgöra ungefär en tredjedel af hela kostnaden, skulle

alltså från de bidrag, försäkringsanstalterna äro skyldiga att erlägga,

komma att bestridas ungefär två tredjedelar af pensionsutgifterna.

Lika med statskontoret och löneregleringskommittén anser jag Departementalämpligt,

att kostnaden för den del af pensioneringen, som ej drabbar ohefenpersonalen,

bestrides af försäkringsanstalternas bidragsmedel. Att dessa

medel komma att förslå härtill, torde, såsom också kommittén påpekat,

vara uppenbart, då för närvarande icke på långt när tages i anspråk

den bidragsplikt, som enligt försäkringslagarna kan åläggas försäkringsanstalterna.

För öfrigt har redan nu uppstått en afsevärd besparing å

ifrågavarande medel, såsom framgår af följande, af försäkringsinspektionen

i dess skrifvelse den 5 januari 1909 gjorda sammanställning:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Förändringar

i organisationen.

Sekreteraren.

Försäkringsin''

spektionen.

In-

Ut-

Balans

Ar.

betalningar.

betalningar.

till nästa år.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1904.......................................

43,351.02

39,840.oo

3,511.0 2

1905.......................................

46,211.45

30,490. oo

19,232.47

1906.......................................

50,189.80

43,989.96

25,432.31

1907.......................................

52,188.01

43,180.oo

34,441.22

1908......................................

58,759.48

44,843.7 5

48,356.9 5

För ordnande af pensionsfrågan på sätt nu föreslagits lärer erfordras

ett beslut af Riksdagen; och torde Kungl. Maj;t, därest förslaget

vinner godkännande, i sinom tid på föredragning af chefen för

finansdepartementet vilja besluta på grund häraf erforderlig ändring i

nådiga kungörelsen den 11 oktober 1907 med föreskrifter angående de

medel, af hvilka pensioner, som jämlikt lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension komma att beviljas, skola utgå m. m.

De förändringar i försäkringsinspektionens organisation, hvilka af

inspektionen föreslagits, äro dels sekreterarbefattningens uppflyttningtill

tjänst af tredje graden dels ock inrättandet af nya ordinarie befattningar.

Sekreteraren är, såsom nämndt, ledamot af försäkringsinspektionen.

Honom åligger därjämte att bereda och inför öfverdirektören föredraga

samtliga till försäkringsinspektionens handläggning hörande ärenden,

som ej på grund af sin beskaffenhet anses böra beredas och föredragas

af annan ledamot eller af öfverdirektören. Han för verkets protokoll,

uppsätter förslag till utgående expeditioner i alla ärenden, i hvilka icke

på grund af ärendets beskaffenhet expeditionen anses böra uppsättas af

annan ledamot eller af öfverdirektören, ombesörjer, att remisser och utgående

expeditioner blifva behörigen afsända eller till vederbörande utlämnade,

samt företräder försäkringsinspektionen inför domstolar och

andra myndigheter, då inspektionen icke finner särskildt ombud böra

förordnas.

Sekreterarbefattningen är för närvarande en tjänst, af andra graden.

I sin skrifvelse den 5 januari 1909 hemställde försäkringsinspektionen

med hänsyn till den stora betydelse, inspektionen tillmätte sekreterarens

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 73.

arbete, att tjänsten måtte höjas till tredje graden, då eljest ingen

ntsikt funnes att få på platsen behålla en verkligen duglig man. Detta

ansåg försäkringsinspektionen så mycket angelägnare, som i samband

med försäkringsväsendets starka utveckling i alla länder påginge ett

lifligt arbete på försäkringsrättens och försäkringslagstiftningens område,

ett arbete, som inspektionen tydligen måste uppmärksamt följa.

Statskontoret har icke funnit detta försäkringsinspektionens förslag

fullt tillfredsställande motiveradt i betraktande däraf att sekreteraren

redan är ledamot af försäkringsinspektionen och han genom tillämpning

af de för sekreterare i centralt ämbetsverk bestämda nya aflöningsförmånerna

skulle få sin aflöning väsentligt höjd.

Löneregleringskommittén har för sin del erinrat, hurusom den omständigheten,

att sekreteraren skulle blifva ledamot af försäkringsinspektionen,

vid ämbetsverkets bildande icke ansågs böra föranleda till befattningens

uppförande i tredje graden, och att någon ändring uti sekreterarens

ställning inom verket nu icke ifrågasatts, ej heller någon ökning

i hans åligganden föreslagits.

Det torde äfven, anmärker kommittén, böra beaktas, att i riksförsäkringsanstalten

sekreteraren och ombudsmannen är ledamot af anstalten

och att den honom vid 1908 års riksdag tillerkända aflöningen närmast

motsvarar den, som åtnjutes af tjänstemän i andra lönegraden inom

statskontoret med flera nyreglerade centrala ämbetsverk.

Äfven i den nya kontrollstyrelsen är ämbetsverkets sekreterare ledamot

af styrelsen; och erinrar kommittén, att Kungl. Maj:t i fråga om

sekreteraren likasom de öfriga ledamöterna i kontrollstyrelsen vid 1909

års riksdag föreslog, att dessa befattningshafvare skulle i aflöningshänseende

sättas i en mellangrad mellan andra och tredje normalgraderna.

Detta vann emellertid icke Riksdagens bifall, utan bestämdes aflöningen

till likhet med andra normalgradens.

Vid nu antydda förhållanden har kommittén icke kunnat biträda

försäkringsinspektionens förslag uti ifrågavarande hänseende.

Icke heller jag anser fullt tillräckliga skäl föreligga för att för närvarande

uppflytta sekreterarbefattningen i försäkringsinspektionen till en

tjänst af tredje graden, hvadan jag biträder kommitténs hemställan i

denna del.

Bih. till Ridsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 51 Raft.

Statskontoret.

Kommittén.

Departements
chefen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ifrågasatta

nya tjänster.

Försäkringsinspektionen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

I sin skrifvelse den 5 januari 1909 anförde försäkringsinspektionen,

att det visat sig nödvändigt, att öfverdirektören vid sin sida kade en

person, som biträdde honom vid utredningen af tekniska frågor, speciellt

rörande lifförsäkringen, och att därför under åren 1906—1908 en

assistent varit anställd med ett arfvode af 3,000 kronor, som utgått af

expensmedlen.

Med särskild hänvisning till den viktiga kontrollen af lifförsäkringsbolagens

fondberäkningar framhöll inspektionen, att behofvet af sådant

tekniskt biträde vore oafvisligt och konstant, och ansåg inspektionen

fördenskull, att vid ämbetsverket borde inrättas en aktuarietjänst i stället

för den tillfälliga assistentbefattningen. Med hänsyn till de gedigna

matematiska kunskaper, som komme att fordras af den sålunda föreslagna

aktuarien, måste kompetensfordringarna beträffande honom vara

desamma, som i nådiga kungörelsen den 31 december 1903 stadgats

angående behörighet att vara aktuarie vid lifförsäkringsbolag, och, då

det vore synnerligen önskvärdt att ej allt för täta ombyten af befattningens

innehafvare ägde rum, ansåg inspektionen tjänsten böra hänföras

till andra graden.

Försäkringsinspektionen inkom därefter, såsom nämndt, till Kungl.

Maj:t med en den 13 juli 1909 dagtecknad skrifvelse.

Under erinran att inspektionen uti ofvanberörda skrifvelse den 5

januari 1909 föreslagit dels inrättande af en aktuariebefattning vid inspektionen

dels viss lönereglering åt en del tjänstinnehafvare anförde

inspektionen, att, då denna hemställan, som upptagit de önskemål, hvilka

ansetts mest trängande, ännu icke kunnat af Kungl. Maj:t pröfvas och

frågan sålunda icke kunde afgöras tidigare än vid 1910 års riksdag,

inspektionen funnit sig böra bringa under Kungl. Maj:ts pröfning ett

förslag till fullständigare lösning af dess omorganisationsfråga, än som

varit afsedd med framställningen i januari 1909.

Försäkringsinspektionen anmärker, att vid verket äro anställda, utom

öfverdirektören och sekreteraren, en ordinarie tjänsteman, registratorn,

samt fyra extra ordinarie, nämligen en assistent (matematiker) och tre

amanuenser.

För sekreterarens åligganden är förut redogjordt. Registratorn har

att, utöfver sådan tjänsteman vanligen till kommande skyldigheter, biträda

vid utarbetandet af den årliga statistiken öfver in- och utländska försäkringsanstalters

verksamhet och att förrätta de göromål, hvilka inspektionen

kan finna lämpligt att uppdraga åt honom.

Af de extra ordinarie tjänstemännen hade, enligt hvad försäkringsinspektionen

meddelar, assistenten samma tjänstgöringstid som de ordi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

narie. Den ene amanuensen liar 4 timmars, den andre 3 timmars och

den tredje 2 timmars daglig tjänstgöring. De båda sistnämnda hafva

dock under år 1909 och delvis under föregående år haft respektive 5

och 4 timmars tjänstgöring för att forcera det statistiska arbetet.

Försäkringsinspektionen anförde vidare.

Missförhållandet mellan antalet ordinarie (3) och antalet extra ordinarie

(4) tjänstemän trädde skarpt i dagen. Ett sådant förhållande

kunde försvaras under ett ämbetsverks första organisationsår, under hvilka

det kunde anses ovisst, om det behof af arbetskraft, som framkallat

nämnda förhållande, föranledts af själfva organisationsarbetet för att

med dettas afslutande väsentligen förminskas. Men förefunnes behofvet

alltjämt och måste i följd däraf nämnda missförhållande fortfara,

komme detta med nödvändighet att inverka menligt på ämbetsverkets

arbete. Inspektionen hade fungerat i mer än 5 år, och det kunde nu

med full visshet sägas, att det arbete, som ålåge inspektionen, icke

komme att minskas, utan fastmer måste för hvarje år ökas.

Under de första åren hade inspektionen naturligtvis varit upptagen

med åtskilligt arbete, som ej vidare återkomme i samma omfattning,

t. ex. granskning af bolagsordningar oeh af lifförsäkringsbolagens grunder.

Detta arbete hade under de senare åren reducerats till normala mått,

så att man numera kunde bedöma, huru mycket arbetskraft, som behöfdes

och allt framgent komme att minst behöfvas för att inspektionen

under normala förhållanden skulle kunna fungera på vederbörligt sätt.

Det hade därvid befunnits, att granskningen af bolagens räkenskapsuppgifter

och den statistiska bearbetningen af desamma fullt ut kräfde

de arbetskrafter, som inspektionen nu för ändamålet förfogade öfver:

registratorn och de tre amanuenserna. I detta hänseende vore också att

märka, att dessa räkenskapsuppgifter ännu lämnades enligt föråldrade

formulär, hvadan statistiken, som grundade sig på dem, lämnade mycket

öfrigt att önska. Nya formulär komme att fastställas under år 1909

och därpå följande år. Därefter komme statistiken att blifva fullständigare

men också att kräfva ökadt arbete.

Att öfverdirektören behöfde vid sin sida en aktuarie, vitsordades

äfven kraftigt af erfarenheten. Med den raska utveckling, hvari lifförsäkringsverksamheten

befunne sig, uppkomme ständigt nya förslag beträffande

lifförsäkringsbolagens verksamhet, hvilka borde grundligt pröfvas

ur teknisk synpunkt. Rätt ofta hänvisades äfven af Kungl. Maj:t

till inspektionen för yttrande frågor rörande pensionskassor, hvilkas pröfning

kräfde en ingående granskning af den tekniska utredning, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

presterats. Årligen inlämnade lifförsäkringsbolagens aktnarier redogörelser

för fondberäkningar och dödlighetsundersökningar, redogörelser,

som öfverdirektören ej ensam kunde hinna att granska, såsom sig

vederborde.

Vid bedömande af den arbetskraft, som vore behöflig för de löpande

ärendenas tillbörliga skötande, vore äfven att märka, att med de arbetskrafter,

som hittills stått inspektionen till buds, det varit omöjligt att i

den utsträckning, som varit önskvärd, företaga fullständiga inspektioner

af de olika anstalterna. Sådana inspektioner hade gjorts nästan endast

när särskild anledning funnits att misstänka, att ej allt varit i god ordning.

Kontrollen hade i öfrigt måst inskränkas till en granskning af

säkerhetshandlingarna samt af de berättelser, som anstalterna ingifvit

till inspektionen. Ej blott inspektionen utan äfven anstalterna hade

känt detta som en brist, som måste afhjälpas, om inspektionen skulle

kunna göra det gagn, som man väntat sig af densamma.

Systemet att låta kontrollen hufvudsakligen bestå i granskning af

bolagens uppgifter till inspektionen kunde möjligen medföra en besparing

af arbetskrafter inom inspektionen, enär granskning på ort och ställe af

bolagens förvaltning vore mera tidsödande. Men om på detta sätt inspektionens

budget minskades och sålunda bolagens direkta utgifter för inspektionen

reducerades,'' ökades däremot bolagens indirekta utgifter för inspektionen

och det sannolikt i högre grad. Ty om granskningen på ort

och ställe måste inskränkas till ett minimum, erfordrades, att inspektionen

af bolagen kräfde mera detaljerade uppgifter för granskning på ämbetsrummet.

Ett godt exempel för belysning häraf lämnade enligt inspektionens

åsikt ett af de internationella formulärförslagen. Det afsåge att möjliggöra

en approximativ kontroll af att premiereserven beräknats riktigt

efter de gällande grunderna. Ifyllandet af detta formulär skulle vålla

bolagen mycket besvär och stora kostnader. De svenska bolagen hade

äfven lifligt protesterat mot dess införande, så äfven åtminstone de danska

och tyska bolagen. Inspektionen ansåge ock detsamma fullkomligt umbär

ligt, om inspektionen kunde ej alltför sällan genom en sin tjänsteman

kontrollräkna hvarje bolags premiereserv. Sådan kontroll blefve

vida mer effektiv än den, som kunde vinnas genom granskning af uppgifter

enligt ett formulär, och den blefve därtill otvifvelaktigt billigare

för bolagen.

Äfven ur en annan synpunkt vore det enligt försäkringsinspektionens

åsikt önskvärdt, att inspektionen organiserades så, att dess verksamhet

i jämförelsevis stor utsträckning komme att bestå i granskning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

af bolagens förvaltning på ort och ställe. Därigenom bringades nämligen

inspektionens tjänstemän i nära beröring med det praktiska arbetet.

Hvad betydelse detta kunde kafva, syntes inspektionen ligga i öppen dag.

Af hvad sålunda anförts ansåg inspektionen framgå, att ett utbyte

af två extra ordinarie tjänstemän mot två ordinarie icke innebure större

ökning af inspektionens arbetskrafter än som redan vore väl behöflig.

Försäkringsväsendets starka utveckling gjorde det ock enligt inspektionens

mening mer än sannolikt, att en ytterligare ökning snart nog

skulle visa sig nödvändig. Som bevis på denna utveckling anförde inspektionen

de i följande tablå intagna sifferuppgifter angående de under

inspektionens kontroll ställda försäkringsanstalternas premieinkomster

under de räkenskapsår, som närmast motsvarade åren 1902 — 1907.

Uti tablån omfattar grupp 2 rånte- och kapitalförsäkringsanstalter,

länens ömsesidiga brandstodsbolag, mindre ömsesidiga brandstodsbolag,

mindre ömsesidiga sjöförsäkringsbolag, ömsesidiga hagelskade- och frostförsäkringsbolag

samt kreatursförsäkringsbolag. Alla dessa äro inhemska.

Grupp 1 omfattar afla öfriga svenska försäkringsbolag. Grupp 3 omfattar

samtliga i Sverige arbetande utländska försäkringsbolag (premieinkomst

på den svenska rörelsen).

Återförsäkringspremier hafva icke afdragits.

Premieinkomsterna hafva angifvits i millioner kronor.

Grupp.

År 1902.

År 1903.

År 1904.

År 1905.

År 1906.

År 1997.

1 ................................

66.5

70.5

75.1

79.7

84.2

93.5

2 ............................

7.o

6.9

7.3

7.0

7.8

ungefär 8.0

3 .................................

5.o

5.2

5.4

5.3

5.3

5.2

Summa

78.5

82.o

87.s

82.6

97.3

ungefär 106.7

De två nya ordinarie tjänstemän, som enligt försäkringsinspektionens

förslag borde anställas hos inspektionen, borde båda vara matematiker

med den formella kompetens, som i nådiga kungörelsen af den 31

december 1903 föreskrifvits för anställning som aktuarie vid lifförsäkringsbolag.

Deras titel kunde lämpligen vara aktuarie. Deras löneförmåner

borde vara lika, nämligen de, som inspektionen i skrifvelsen af den 5

januari 1909 föreslagit för en aktuarie.

Den ene aktuarien skulle ersätta den nuvarande assistenten. Hans

uppgift skulle vara densamma som dennes, nämligen att biträda öfverdirektören

med matematiskt-tekniska utredningar och vid inspektioner,

särskildt af lifförsäkringsbolag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Den andre aktuarien borde vara statistiker. Såsom förut anförts,

ålåge det registratorn att biträda vid uppgörandet af den årliga statistiken.

Enär den nuvarande registratorn vore synnerligen kompetent

därtill, både åt honom uppdragits den mest maktpåliggande delen af

statistiken, nämligen den, som rörde lifförsäkringsbolagen och öfriga

större bolag. Anställdes nu en aktuarie som statistiker, borde denne

erhålla detta uppdrag. Han borde äfven i samband med den statistiska

bearbetningen af bolagens uppgifter underkasta dem den första granskningen,

som sedan fullföljdes af öfverdirektören och, beträffande lifförsäkringsbolagen,

äfven af den först omförmälde aktuarien. Därjämte

borde äfven aktuarien-statistikern vara öfverdirektören behjälplig vid

inspektioner, särskildt af sakförsäkringsbolag.

För registratorn skulle gälla samma instruktion som hittills. Men

i stället för de större bolagens statistik skulle han sysselsätta sig med

en del af de mindre bolagens, hvilken nu varit helt och hållet öfverlåten

åt en af amanuenserna. Dennes plats skulle alltså åtminstone tills vidare

indragas. Kunde genom den tänkta arbetsfördelningen registratorn få

mera tid än hittills åt verkliga arkivariegöromål, vore detta högst

önskvärdt. Dessa hade nu måst stå tillbaka för de statistiska arbetenas

skull.

I fråga om den föreslagna organisationens lämplighet har inspektionen

hänvisat äfven till utländsk erfarenhet i frågan. Inspektionen

har därvid valt den schweiziska försäkringsinspektionen, dels därför att

denna ägt bestånd längre än någon annan (allt sedan år 1885), dels

därför att det schweiziska försäkringsväsendet vore till sin omfattning

jämförligt med det svenska. Därjämte ansåges allmänt inom försäkringsvärlden

den schweiziska försäkringsinspektionen vara väl organiserad.

I detta ämbetsverk äro följande tjänstemän anställda: en direktor,

en vice direktor, en chef för den matematiska afdelningen, en chef för

den juridiska afdelningen, en sekreterare, en registrator, två matematiker,

ett tekniskt biträde, två kanslister — summa 11 tjänstemän.

Om man jämförde denna organisation med den för svenska försäkringsinspektionen

föreslagna, ansåg inspektionen det böra framgå,

dels att dess förslag icke kunde betecknas som anspråksfullt, dels att

detsamma, äfven om det icke tillgodosåge mer än det redan förefintliga

behofvet af arbetskrafter, dock vore ägnadt att lägga en grund, som

vore lämplig att bygga vidare på, i den mån behofvet af arbetskrafter

växte.

Inspektionen framlägger i detta hänseende följande jämförande

tablå, hvari tjänsterna grupperats så, som de i anseende till arten och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

15

omfånget af sina åligganden kunde anses motsvara hvarandra. Direktorn

och vice direktorn i Schweiz äro, liksom öfverdirektören i Sverige,

matematiker.

Sverige:

Öfverdirektören ............

Sekreteraren ..................

Två aktnarier ................

Registratorn |

Två e. o. amanuenserj

Schweiz:

( Direktorn.

| Vice direktorn.

I Chefen för den juridiska af delningen.

| Sekreteraren.

[ Chefen för den matematiska afdelningen.

• Två matematiker.

( Ett tekniskt biträde.

\ Registratorn.

| Två kanslister.

I denna tablå öfver tjänstemännen hafva emellertid icke kunnat

upptagas de båda ledamöter i den svenska försäkringsinspektionen, hvilka

såsom sakkunniga deltaga i arbetet.

Löneregleringskommittén har funnit inrättandet af den i försäkringsinspektionens

skrifvelse den 5 januari 1909 föreslagna befattningen,

som skulle träda i stället för den tillfälliga assistentbefattningen vid

verket, ändamålsenligt. Innehafvaren af denna befattning skulle biträda

öfverdirektören vid utredningar af matematiskt-tekniska frågor och vid

inspektioner, särskildt af lifförsäkringsbolag.

Kommittén anmärker, att i detta hänseende särskildt torde böra

beaktas, att försäkringsinspektionen härigenom skulle tillföras en betydlig

ökning i arbetskraft. Vida mera arbete syntes nämligen kunna påräknas

af en ordinarie tjänsteman med arbetstiden å tjänsterummet bestämd i

likhet med hvad som gäller inom flertalet nyreglerade verk än af en

extra tjänsteman, hvars dagliga arbetstid, enligt hvad inspektionen meddelat,

ganska länge endast utgjort två timmar.

För ifrågavarande nya ordinarie befattningshafvare med den föreslagna

benämningen aktuarie har försäkringsinspektionen, såsom nämndt,

förutsatt enahanda kompetensfordringar, som i nådiga kungörelsen den

31 december 1903 stadgats för behörighet att vara aktuarie vid lifförsäkringsbolag;

och har inspektionen hemställt, att befattningen skulle

hänföras till andra graden.

Enligt berörda kungörelse fordras för behörighet att utöfva befattning

såsom aktuarie för försäkringsbolag, som drifver lifförsäkrings
-

Kommittén..

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

rörelse, att hafva antingen aflagt filosofie kandidatexamen med betyget

»berömlig» i matematik eller filosofie licenciatexamen med minst betyget

»med beröm godkänd» i nämnda ämne eller ock aflagt afgångsexamen

vid tekniska högskolan och därvid i matematik (större kurs) erhållit

betyget »berömlig».

Kommittén förklarar, att den ej tilltrott sig föreslå att för den

ifrågavarande nya befattningen vid försäkringsinspektionen sätta kompetensfordringarna

lägre än hvad inspektionen hemställt; och då en

person med sådana matematiska kunskaper torde kunna erhålla anställning

hos lifförsäkringsbolag mot ganska betydande aflöning, har det

synts kommittén ej kunna göras någon erinran mot ifrågavarande befattnings

uppförande i andra graden.

Vid sådant förhållande anser kommittén det emellertid icke vara

lämpligt, att innehafvaren af befattningen benämnes aktuarie. Tjänstinnehafvare

med denna benämning tillhöra nämligen i allmänhet inom

andra ämbetsverk första gradens tjänstemän. Kommittén har fördenskull

ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande befattningshafvare hos försäkringsinspektionen

må benämnas förste aktuarie.

Förutom nyss nämnda tjänsteman har försäkringsinspektionen,

såsom förut omförmälts, uti sin senare framställning ansett ännu en

ordinarie befattningshafvare, äfven denne benämnd aktuarie, erforderlig.

Denne skulle enligt försäkringsinspektionens mening öfvertaga det statistiska

arbete, som nu utföres af registratorn i verket. Han skulle ock

vara öfverdirektören behjälplig vid inspektioner, särskildt af sakförsäkringsbolag.

Kommittén har emellertid icke funnit sig öfvertygad om behofvet

af den sålunda ifrågasatta nya befattningen.

Särskildt med hänsyn till den längre arbetstid å tjänsterummet,

som i sammanhang med en lönereglering torde böra stadgas för de

ordinarie tjänstemännen hos försäkringsinspektionen, har det synts kommittén,

att de göromål, som enligt inspektionens förslag skulle uppdragas

åt den nu ifrågavarande nya befattnmgshafvaren, borde kunna medhinnas

af annan eller andra ordinarie tjänstemän med tillhjälp, i erforderlig

mån, af extra tjänstemän eller kvinnliga biträden.

Försäkrings
inspektionens
utlåtande.

I sitt utlåtande den 9 februari 1910 har försäkringsinspektionen

upptagit till bemötande hvad kommittén anfört i afseende å den senast

omförmälda, af inspektionen ifrågasatta befattnmgshafvaren.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Enligt försäkringsinspektionens förmenande har kommittén underskattat

den arbetsbörda, som hvilar på verket.

De göromål, som försäkringsinspektionen vid uppgörande af sitt

organisationsförslag tänkt sig böra uppdragas åt denne nye befattningshafvare,

för korthetens skull benämnd andre aktuarie, äro, anför inspektionen,

af tvåfaldig art.

För det första skulle han öfvertaga ledningen af det arbete med

granskning och statistisk bearbetning, som nu utföres af registratorn

och amanuenserna. Detta arbete tillsammans med den egentliga registratorssysslan

motsvarar enligt försäkringsinspektionens mening för

närvarande, frånsedt det extra arbete som ännu erfordras för forcerande

af vissa delar af statistiken, mer än hvad man kan kräfva af två ordinarie

tjänstemän. Och detsamma har år för år ökats, hvar jämte en

ytterligare betydlig ökning förestår, enligt hvad inspektionen uppgifver,

i samband med införande af nya utförligare formulär för bolagens uppgifter.

Äfven om den nya tjänstemannen skulle ägna hela sin tid åt

detta arbete, skulle han alltså behöfva biträde utom af registratorn äfven

af någon extra tjänsteman.

Ledningen af det nu ifrågavarande arbetet är, säger försäkringsinspektionen,

en synnerligen maktpåliggande uppgift. Det gäller här

icke blott att göra en statistisk sammanställning af de inkomna uppgifterna

utan därjämte att göra en kritisk granskning af dem. I fråga

om de större bolagen, särskildt lifförsäkringsbolagen, deltaga såväl öfverdirektören

som assistenten (förste aktuarien framdeles) i denna granskning,

åtminstone med afseende på vissa hufvudpunkter. Men såväl den

genomförda detalj granskningen af de större bolagen som granskningen

af alla de mindre bolagen — öfver ett tusen till antalet — måste anförtros

åt någon annan, enär eljest öfverdirektörens och förste aktuariens

tid skulle alltför mycket inkräktas, om de skulle hafva ansvaret för

detta arbete. I betraktande af arbetets stora vikt måste fordringarna

på den persons kompetens, som skall hafva ansvaret för detsamma, sättas

höga. Därför är det, säger försäkringsinspektionen, som verket föreslagit,

att den nya befattningen bör blifva af andra graden. Blefve den

af första graden, kunde försäkringsinspektionen icke påräkna att få den

besatt med en tillräckligt kvalificerad person. Den, som innehade nödigkompetens

för detta uppdrag, hade nämligen lätt att få bättre aflönad

anställning hos något försäkringsbolag, där han dessutom hade utsikt

till befordran, under det denna befattning vid försäkringsinspektionen

icke skulle erbjuda honom någon befordringsmöjlighet inom verket och

Bih. till liiksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Åfcl. 51 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.is Nåd. Noposition N:o 73.

ej heller, i följd af arbetets speciella art, gifva honom tillfälle att samla

meriter för befordran inom annat statens verk.

Försäkringsinspektionen afvisar också på det bestämdaste kommitténs

förslag, att dessa göromål skulle hufvudsakligen skötas af extra

tjänstemän eller kvinnliga biträden. ‘Saknaden af utsikt till befordran

måste, säger inspektionen, afhålla fullt kvalificerade personer att, annat

än helt tillfälligt, åtaga sig sådan tjänstgöring. Och ledningen af detta

arbete vore alltför maktpåliggande för att kunna anförtros åt en extra

tjänsteman, som endast för en kort tid tillhörde verket.

Försäkringsinspektionen anmärker vidare, att verket för närvarande

liar en ordinarie tjänsteman, registratorn, som är fullt kompetent och

skicklig för uppdraget i fråga, men att utsikten att få honom att stanna

på en så underordnad plats är så godt som ingen. Samma blefve efter

all sannolikhet förhållandet med en hvar innehafvare af denna plats,

om han nämligen hade den för de ifrågavarande göromålen erforderliga

kompetensen. Om icke en befattning af andra graden för ändamålet

inrättas, kommer alltså enligt försäkringsinspektionens mening verket ej

att — om icke rent tillfälligtvis —■ hafva annan för uppdraget kompetent

tjänsteman än öfverdirektören och förste aktuarien, hvilka alltså

finge dela ledningen af och ansvaret för arbetet. Men detta vore ej

möjligt, såsom ofvan antyddes, med mindre dessa tjänstemän eftersatte

annat arbete. '' Tv väl är det, säger inspektionen, sannt, såsom kommittén

framhåller, att vida mera arbete kan påräknas af en ordinarie

tjänsteman sådan som aktuarien än af den extra ordinarie assistent, som

öfverdirektören hittills haft till sitt biträde. Men de speciella arbetsuppgifter,

förste aktuarien har, äro, enligt hvad försäkringsinspektionen

uppgifver, så stora, att de kräfva hela hans arbetskraft, och han

sålunda icke kan påräknas för annat arbete. Och visserligen komme

förste aktuarien att utföra mycket arbete, som öfverdirektören nu varit

ensam om. Men kontrollen öfver lifförsäkringsverksamheten och dithörande

frågor är enligt torsäkringsinspektionens mening ett så stort

arbetsområde, att öfverdirektören, äfven med den hjälp förste aktuarien

lämnar honom, där har användning för all den arbetskraft, hans öfriga

uppgifter lämna disponibel.

Försäkringsinspektionen anser, att hvad som nu anförts är en fullt

tillräcklig motivering för dess förslag. Men försäkringsinspektionen har

tänkt sig äfven andra uppgifter än de nu omförmälda öfverlämnade till

den andre aktuarien. Försäkringsinspektionen erinrar, att inspektionen

har att öfvervaka icke blott lifförsäkringsverksamheten utan äfven all

öfrig försäkringsverksamhet. Det är, anför inspektionen vidare, såsom

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

erfarenheten visat, mycket svårt, att ej säga omöjligt, att vid inspektioner

och utredningar rörande bolag, andra än lifförsäkringsbolag, utanför

ämbetsverket skaffa sig erforderligt biträde af i tekniska frågor sakkunniga

personer, enär alla sådana äro bundna vid något försäkringsbolag och

sålunda anses jafviga. I följd häraf är det enligt försäkringsinspektionens

mening nödvändigt, att verket utrustas med så kvalificerade tjänstemän,

att nödig sakkunskap på så vidt möjligt alla viktigare områden af försäkringsväsendet

kan samlas inom ämbetsverket. Det är, heter det vidare

i utlåtandet, tydligt, att det i främsta rummet tillkommer öfverdirektören

att äga denna sakkunskap. Men arbetsområdet är för stort för att af

honom kunna fullt behärskas. I juridiska frågor har han att påräkna

hjälp af sekreteraren. Men äfven i tekniska frågor måste han inom ämbetsverket

hafva någon tjänsteman att rådgöra med och att dela arbetet med,

särskildt vid inspektioner.

Detta har varit en ytterligare anledning för försäkringsinspektionen

att föreslå, att äfven den andra af de nya befattningarna skulle vara en

tjänst af andra graden, så att utsikt funnes att till densamma förvärfva

en man, som vore vuxen den nu antydda kräfvande uppgiften.

Enligt hvad försäkringsinspektionen påpekat, kommer det statistiska

arbetet att kräfva förutom den nye ordinarie tjänstemannen och registratorn

äfven något biträde, som kan utföra en del mera enkla statistiska

arbeten och skrifgöromål. Och sannolikt är, säger inspektionen, att detta

biträde kommer att få full tjänstgöring. Med anledning af hvad i årets

statsverksproposition under andra hufvudtiteln af departementschefen yttras

om beredande af fastare anställning åt vissa biträden uttalar försäkringsinspektionen

redan nu, att, när den nya organisationen genomförts och

full erfarenhet vunnits om att biträdets arbetstid blir densamma som en

ordinarie tjänstemans, inspektionen kommer att göra framställning om

upptagande af dess befattning på ordinarie stat. Försäkringsinspektionen

erinrar vidare, att, såsom framgår af dess skrifvelse af den 5 januari

1909, de af bolagen efter en uttaxering af Vio % af premieinkomsten

inbetalade afgifterna för försäkringsinspektionen lämna tillräckliga medel

till den af inspektionen föreslagna löneregleringen och omorganisationen.

I detta afseende tillägger försäkringsinspektionen nu, att det sedermera

befunnits, att åtskilliga bolag, på grund af oriktig tolkning af gällande

lag, under föregående år icke erlagt de afgifter, som vederbort. Och har

rättelsen af dessa förhållanden ökat den under åren 1904—08 samlade

fonden med ungefär 20,000 kronor, hvarjämte de årliga inbetalningarna

af denna orsak, oafsedt premieinkomstens stigning, komma att gifva 4

å 5,000 kronor mera än hittills.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 73.

Till sist framhåller försäkringsinspektionen kraftigt, att den vid uppgörande

af sitt förslag sökt inskränka krafvet på nya befattningar till

hvad som enligt dess åsikt är oundgängligen nödvändigt, om verket

skall kunna fylla sin uppgift på ett sätt, som ger åt försäkringsväsendet

den stadga och åt allmänheten den trygghet, som försäkringslagen afser

att bereda.

Att det oaktadt antalet tjänstemän enligt försäkringsinspektionens

förslag skulle komma att väsentligen ökas i förhållande till det nuvarande

må, anmärker inspektionen, å ena sidan ej väcka förundran, då man vid

ämbetsverkets första ordnande knappast hade någon tillfyllesgörande erfarenhet

att stödja sig på utan måste nöja sig med rätt osäkra beräkningar

och antaganden, och å andra sidan ej möta betänkligheter ur kostnadssynpunkt,

då de af försäkringsbolagen utgjorda afgifterna blifva för ändamålet

fullt tillräckliga, och detta ehuru de ej utgå med mera än hälften

af det i försäkringslagen medgifna beloppet.

Försäkringsinspektionen synes mig hafva anfört vägande skäl för

sitt förslag om uppförande af två aktuariebefattningar å ordinarie stat;

och ber jag något närmare få utveckla min uppfattning härutinnan.

Enligt 136 § af lagen om försäkringsrörelse åligger det försäkringsinspektionen

att öfvervaka försäkringslagens efterlefnad och tillse, att

ej afvikelser ske från bolagsordning eller från öfriga för bolagets verksamhet

stadfästa grunder. Dessa grunder, som hufvudsakligen gälla i

fråga om lifförsäkringsverksamheten, afse företrädesvis beräkningen af

försäkringspremierna och af den för försäkringens soliditet så viktiga

fond, som i lagen kallas premiereserv, äfvensom beräkningen och fördelningen

af den vinst, som må tillkomma försäkringstagarna.

Försäkringsinspektionen har vidare enligt samma § att tillse, att

de till redovisning af föreskrifven försäkringsfond afsätta tillgångar äro

tillräckliga.

Finnes, att afvikelse skett från lagen, bolagsordningen eller de

stadfästa grunderna, eller visar sig, att försäkringsfondens tillgångar icke

äro tillräckliga, äger försäkringsinspektionen förelägga bolaget att vidtaga

åtgärder, som pröfvas erforderliga för rättelses vinnande. Jämväl

i det fall att en bolagsordning eller öfriga för ett bolags verksamhet

stadfästa grunder icke längre finnas vara betryggande, har försäkidngsinspektionen,

enligt stadgande i 136 §, att ingripa genom att till Kungl.

Maj:t göra anmälan därom för vinnande af erforderlig rättelse.

De åligganden, som sålunda tillkomma försäkringsinspektionen, förutsätta

naturligtvis — såsom också uttalades af förutvarande professorn,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

numera regeringsrådet A. Lindstedt, hvilken uppgjorde förslaget till försäkringsinspektionens

organisation — att inspektionen icke allenast i

allmänhet öfvervakar de olika bolagens verksamhet och endast ingriper,

då den genom anmälan från intresserade personer eller eljest tillfälligtvis

erhåller kännedom om förhållanden, som böra ändras, utan att inspektionen

äfven tid efter annan, utan att särskild anledning är för handen,

företager noggranna undersökningar eller inspektioner af bolagens

räkenskaper och handlingar i öfrigt. I fråga om lifförsäkringsbolagen,

hvilkas verksamhet äro föremål för särskildt ingående och för försäkringstagarnas

säkerhet betryggande lagbestämmelser, ansåg professor

Lindstedt dylika inspektioner böra återkomma periodvis, t. ex. minst en

gång hvart femte år eller åtminstone en gång hvart tionde år.

Nu är emellertid fallet, att försäkringsinspektionen under de sex år,

den varit i verksamhet, på grund af bristande arbetskrafter icke kunnat

underkasta mer än två lifförsäkringsbolag en mera ingående inspektion,

och äfven ifråga om andra försäkringsbolag har sådana inspektioners

antal varit alldeles för ringa. Att detta måste betraktas såsom ett

missförhållande, som bör undanröjas, synes mig uppenbart.

Skulle man nu stanna vid löneregleringskommitténs förslag att uppföra

allenast en aktuarietjänst på ordinarie stat, komme försäkringsinspektionen

i själfva verket icke att erhålla någon förstärkning i arbetskraft,

då denne aktuarie skulle ersätta den assistent, som allt sedan

år 1900 varit anställd i verket. Om åter försäkringsinspektionen erhölle

ytterligare en aktuarie med sådana kvalifikationer, att åt honom

kunde öfverlämnas en del af det mera kräfvande statistiska arbetet,

skulle den andra matematiskt-tekniskt utbildade tjänstemannen kunna

ägna mera tid åt att biträda öfverdirektören vid undersökningar och

inspektioner på ort och ställe, och försäkringsinspektionen sålunda på

ett mera effektivt sätt fullgöra sina viktiga åligganden.

Då de medel, som äro särskildt afsedda för upprätthållande af försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet mer än väl förslå

för att organisera ämbetsverket på ett sätt, som fullt motsvarar dess

uppgift, synes mig häri ligga ytterligare en anledning att följa försäkringsinspektionens

förslag i förevarande afseende. På dessa och de

af försäkringsinspektionen i öfrigt anförda grunder anser jag följaktligen,

att två nya tjänstemän böra uppföras å försäkringsinspektionens stat.

Att båda de nya befattningshafvarna böra tilldelas aflöningsförmåner,

motsvarande tjänstemäns i andra lönegraden, därför synes mig försäkringsinspektionen

hafva anfört öfvertygande skäl. Deras benämning torde

lämpligen böra blifva förste aktuarie.

Om detta förslag bifalles, lärer emellertid anslaget till omkost
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Aflönings
förmåner.

Öfverdirektör

en.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 73.

nader, som af löneregleringskommittén upptagits förslagsvis till 19,600

kronor, kunna minskas med 1,600 kronor, motsvarande den ungefärliga

kostnaden för en amanuens.

Afiöningen för öfverdirektören och chefen för försäkringsinspektionen

bestämdes vid inspektionens inrättande till 10,000 kronor, hvaraf 7,000

skulle utgöra lön och 3,000 tjänstgöringspenningar.

Försäkringsinspektionen med undantag af öfverdirektören P. G.

Laurin, som ej deltagit i ärendets behandling i denna del, har nu hemställt,

att öfverdirektörens aflöning måtte bestämmas till 13,000 kronor,

däraf 9,000 kronor lön, 3,000 kronor tjänstgöringspenningar och 1,000

kronor ortstillägg.

Till stöd härför anfördes, att de skäl, som vid tiden för aflöningens

bestämmande ‘talade för en i jämförelse med andra öfverdirektörer högre

aflöning, alltjämt kvarstå, och framhöll inspektionen, att de ärenden,

som vore föremål för det ifrågavarande ämbetsverkets handläggning,

i långt högre grad än andra sådana kräfde kontinuitet i behandlingssättet,

hvarför det syntes vara af vikt, att afiöningen för öfverdirektören

ej tillmättes för knappt.

I sammanhang härmed erinrades, att de ämbetsmän, som vid tiden

för inspektionens inrättande åtnjöto en aflöning af 10,000 kronor, i

allmänhet vid företagna löneregleringar fått sina aflöningar ökade med

2,000 å 3,000 kronor.

Gent häremot framhåller kommittén, att, då afiöningen åt öfverdirektören

vid försäkringsinspektionen bestämdes, detta synes hafva skett

utan att någon jämförelse gjordes med öfverdirektörer i andra verk.

Beträffande särskildt den af inspektionen åberopade jämförelsen

med de ämbetsmän, som vid tiden för inspektionens inrättande åtnjöto

en aflöning af 10,000 kronor, anmärker kommittén, att de chefer för

ämbetsverk, som då hade nämnda aflöning, utgjordes af presidenter

samt generaldirektören i telegrafstyrelsen. Kommittén erinrar vidare,

att för öfverdirektör eller därmed jämförlig chef i normalgrad afiöningen

vid 1909 års riksdag bestämts till 9,000 kronor, samt att, där på grund

af särskilda förhållanden en högre aflöning ansetts erforderlig för chef

med öfverdirektörs benämning, denna aflöning, såsom vid 1908 års

riksdag skedde beträffande öfverdirektören i landtbruksstyrelsen och

landtmäteristyrelsen, satts till 10,000 kronor. Äfven för öfverdirektören

vid riksförsäkringsanstalten är afiöningen beräknad efter sistberörda af
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73. 23

löningsbelopp, dock med afdrag af ett pensionsafgift motsvarande, afrundadt

belopp.

Hvad öfver direktören vid försäkringsinspektionen angår, torde det,

säger kommittén, ligga nära till liands att jämföra honom med öfverdirektören

vid riksförsäkringsanstalten. Då aflöningen till den sistnämnde

beräknats med hänsyn till den högsta aflöning, som vid nya löneregleringar

ansetts böra tillerkännas chefer med öfverdirektörs benämning,

samt någon anledning icke torde förefinnas att uppflytta chefen för försäkringsinspektionen

till generaldirektörsgrad, har kommittén ansett, att

aflöningen till öfverdirektören och chefen för försäkringsinspektionen

fortfarande bör utgöra 10,000 kronor. Dock bör enligt kommitténs

mening iakttagas, att nämnda aflöning fördelas i lön, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg enligt samma grunder, som gälla för öfverdirektörerna

i landtbruksstyrelsen och landtmäteristyrelsen.

På de af löneregleringskommittén anförda grunder biträder jag

hvad kommittén föreslagit i fråga om aflöningsförmåner till öfverdirektören.

Vidkommande sekreteraren vid försäkringsinspektionen har jag i

anslutning till kommitténs förslag redan i det föregående uttalat såsom

min åsikt, att denne bör bibehållas i andra graden. Emellertid bör han,

på sätt ock löneregleringskommittén hemställt, gifvetvis erhålla den förhöjning

i aflöning, som blir en följd däraf, att lian vid regleringen likställes

med befattningshafvare i andra normalgraden inom nyreglerade

verk.

I fråga om de bägge öfriga ledamöterna af försäkringsinspektionen

har ej vare sig af inspektionen eller kommittén föreslagits någon ändring

i dem tillkommande arfvode, och har icke heller jag ansett mig hafva

anledning att hemställa om någon ändring härutinnan.

För de båda förste aktuarierna, hvilka, såsom jag redan anfört,

synas böra uppföras i andra graden, torde böra gälla samma aflöningsförmåner

som för sekreteraren.

Registratorn, hvilken tillhör första lönegraden, bör äfven, i enlighet med

hvad kommittén föreslagit, få sin aflöning reglerad att motsvara hvad

dylika befattningshafvare numera fått sig tillerkändt.

Sekreteraren.

Öfriga

ledamöter.

Förste

aktuarierna.

Registratorn.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Vaktmästaren.

Ålders
tillägg.

Utsträckt

arbetstid.

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 73.

Hvad slutligen vaktmästaren hos försäkringsinspektionen beträffar,

har kommittén ansett denne böra, såsom vid 1909 års riksdag bestämdes

för vaktmästaren hos kontrollstyrelsen, åtnjuta enahanda aflöningsförmåner,

som äro bestämda för vaktmästare i allmänhet uti statskontoret

och vissa andra nyreglerade ämbetsverk.

Under åberopande af hvad chefen för justitiedepartementet yttrat

vid föredragning den 14 januari 1910 af frågan om lönereglering för

fångvårdsstyrelsen får jag emellertid tillstyrka, att vaktmästaren hos försäkringsinspektionen

måtte tillerkännas enahanda begynnelseaflöning, som

är bestämd för vaktmästare i allmänhet vid statskontoret och vissa

andra nyreglerade ämbetsverk, men i stället för det ålderstillägg å 100

kronor, som till dem utgår, såsom ålderstillägg 150 kronor efter 5 års

tjänst och ytterligare 150 kronor efter 10 års tjänst.

Ålderstillägg till befattningshafvare vid försäkringsinspektionen utgå

likasom öfriga kostnader för inspektionen af de bidragsmedel, som lämnas

af försäkringsanstalterna. Detta bör naturligen, såsom också kommittén

föreslagit, äfven för framtiden blifva fallet; och torde därför i

staten för försäkringsinspektionen böra uppföras ett särskildt anslag till

ålderstillägg.

Då vid genomförandet af kommitténs förslag ålderstillägg torde under

de närmaste åren kunna komma att utgå endast till de nuvarande

innehafvarna af sekreterar- och vaktmästarbefattningarna, torde, under

förutsättning af bifall till mitt förslag i fråga om vaktmästarens aflöningsförmåner,

anslaget till ålderstillägg kunna tills vidare uppföras med

650 kronor.

Såsom förutsättning för tillämpning af den blifvande aflöningsstaten

för försäkringsinspektionen bör enligt kommitténs mening uppställas,

att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare skola, i den mån ej

undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara tillstädes å tjänsterummet minst sex timmar hvarje

söckendag.

Då någon anledning icke föreligger att, hvad försäkringsinspektionen

angår, afvika från de bestämmelser i fråga om tjänstgöringstiden

på tjänsterummet, som i allmänhet meddelats för nyreglerade ämbetsverk,

finner jag mig böra tillstyrka, att i sammanhang med den nya

statens fastställande i instruktionen för försäkringsinspektionen intages

föreskrift, hvarigenom ofvannämnda förutsättning uppfylles.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 73.

För åtnjutande af de aflöningsförmåner, som upptagas i blifvande

stat för försäkringsinspektionen, har löneregleringskommittén föreslagit

villkor och bestämmelser af hufvudsakligen samma innehåll som de,

hvilka under de senare åren fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade

löneregleringar; hvarjemte beaktats en i § 131 af lagen om försäkringsrörelse

intagen föreskrift beträffande ledamot af försäkringsinspektionen.

Mot de af kommittén ifrågasatta aflöningsvillkoren har jag icke

funnit annat att anmärka än att jämväl för förste aktuarierna torde

böra stadgas ovillkorligt förbud att deltaga i styrelsen af eller vara anställd

vid försäkringsanstalt äfvensom att vara aktieägare eller garant i

sådant företag.

Därjämte torde bcra anmärkas, att de med allenast arfvode aflönade

ledamöterna, hvilka icke lära kunna anses innehafva ordinarie befattning

vid försäkringsinspektionen, gifvetvis icke heller böra vara underkastade

de för sådan befattningshafvare stadgade villkor.

Å den för försäkringsinspektionen gällande staten är, såsom förut

blifvit nämndt, numera uppfördt ett belopp af förslagsvis 17,600 kronor

till kostnad för vikariatsersättningar, ersättning till extra tjänstemän och

andra biträden, resekostnads- och traktamentsersättningar, tryckningskostnader,

hyra, kostnader för ljus, vedbrand, städning, möbler, böcker,

tidningar, kontorsrekvisita m. in. Därjämte är i staten upptaget ett belopp

af förslagsvis 6,000 kronor till kostnad för extra ordinarie arbetskrafter

på grund af ökade göromål under öfvergångstiden och vid möjligen

förekommande särskild administration af lifförsäkringsbolag.

Då numera några medel icke vidare torde vara erforderliga för de

särskilda kostnader, som skulle erfordras under öfvergångstiden, skulle

sålunda, anmärker kommittén, framdeles det senare af de nyss omförmälda

bägge anslagen endast afse bestridandet af kostnad för extra

ordinarie arbetskrafter vid särskild administration af lifförsäkringsbolag.

Enär det emellertid torde vara omöjligt att beräkna den för sådana

undantagsfall erforderliga kostnaden, har det synts kommittén

lämpligast att låta densamma ingå under anslaget till vikariatsersättningar

m. m.

I fråga om beloppet af det sålunda sammanförda anslaget anför

kommittén, att det å ena sidan bör märkas, att på grund af de föreslagna

högre aflöningarna till vissa tjänstemän vikariatsersättningar unBih.

till Piksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 51 Hcift. 4

Aflöning^-

villkor.

Omkost
nader.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

der semester och tjänsteresor komma att något höjas, men att å andra

sidan genom inrättandet af den nya förste aktuariebefattningen kostnaderna

för extra tjänstemän gifvetvis böra kunna minskas. Därjämte bör

enligt kommitténs mening tagas i betraktande att, såsom förut antydts,

några vidare kostnader icke torde behöfva upptagas för ökade göromål

under öfvergångstid.

Med afseende å hvad sålunda anförts hemställer kommittén, att till

vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden,

resekostnads- och traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra,

kostnader för belysning, uppvärmning, ''städning, möbler, böcker, tidningar,

kontorsrekvisita m. m. äfvensom till extra ordinarie arbetskrafter

vid möjligen förekommande särskild administration af lifförsäkringsbolag

må i staten för försäkringsinspektionen uppföras ett anslag af förslagsvis

19,600 kronor.

Mot hvad kommittén sålunda föreslagit har jag intet annat att

erinra än att, såsom jag förut anfört, ifrågavarande anslag genom inrättande

af ytterligare en förste aktuarietjänst torde kunna minskas med

1,600 kronor och sålunda upptagas till förslagsvis 18,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

27

Den stat jag, med hänvisning till hvad jag förut anfört, anhåller

få framlägga ter sig på följande sätt:

K r o

n o r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

A. Aflöningar.

Ofverdirektören och chefen .........

6,200

2,800

1,000

10,000

1 ledamot, arfvode .....................

—

—

—

3,000

1 d:o d:o .....................

—

—

—

3,000

1 ledamot och sekreterare............

3,600

1,800

400

1 5,800

1 förste aktuarie ........................

3,600

1,800

400

1 5,800

1 förste aktuarie ........................

3,600

1,800

400

1 5,800

1 registrator ..............................

2,200

1,500

300

2 4,000

1 vaktmästare ...........................

700

350

150

3 1,200

38,600

1 För den ledamot, som tillika är sekreterare, äfvensom för förste aktnarierna

kan lönen efter fem år liöjas med 500 kronor och. efter tio år med ytterligare

5 00 kronor.

För registratorn kan lönen efter fem år liöjas med 500 kronor, efter tio år

med ytterligare 500 kronor och efter femton år med än ytterligare 500

kronor.

För vaktmästaren kan lönen efter fem år höjas med 150 kronor och efter

tio år med ytterligare 150 kronor. — Därest vaktmästare i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg

ej till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Till ålderstillägg, förslagsvis

650

89,250

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och. andra

biträden, resekostnads- och. traktamentsersättningar, tryckningskostnader,

hyra, kostnader för belysning, uppvärmning, städning, möbler,

böcker, tidningar, kontorsrekvisita m. m. äfvensom till extra ordinarie

arbetskrafter vid möjligen förekommande särskild administration af

lifförsäkringsbolag, förslagsvis .........................................................

18,000

57,250

Summa

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 73.

Medan staten för försäkringsinspektionen för år 1910

slutar å ett belopp af...................................................... kronor 48,500,

skulle enligt det nu framlagda förslaget staten komma

att sluta å.......................................................................... ® 57,250

och således öfverstiga den nu gällande med.................... )) 8,750.

Därest emellertid till slutsumman i den nu gällande staten lägges

beloppet af de extra lönetillägg, som år 1909 utgingo till vissa befattningshafvare

hos inspektionen, tillhopa 1,350 kronor, skulle den veikliga

ökningen i utgifter uppgå allenast till 7,400 kronor.

I enlighet med hvad jag beträffande aflöningsvillkoren anfört skulle

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningslörmaner fastställas följande

villkor och bestämmelser:

att innehafvare af ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

af ämbetsverket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt

i sådant hänseende, äfvensom därest ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen

så förändras, att detsamma ej längre kan såsom själfständigt

ämbetsverk anses, eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande

göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med

bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han innehar, efter ny

eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål

eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till

hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen icke må

förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att chef, ledamot eller förste aktuarie vid försäkringsinspektionen

ej må deltaga i styrelsen af eller vara anställd vid försäkringsbolag

eller vid utländsk försäkringsanstalt, som erhållit tillstånd att här i

riket drifva försäkringsrörelse, ej heller vara aktieägare eller garant i

sådant företag;

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen ej heller i

öfrigt må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag

som helst, såframt ej, hvad angår chef eller sekreterare, Kungl. Maj:t

och, hvad angår innehafvare af annan befattning, försäkringsinspektionen,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka kinderligt för tjänstgöringen

i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få tills

vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningens

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver

sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han

afhåll it sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresa

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig

att, om han förordnas till högre befattning vid försäkringsinspektionen,

bestrida densamma mot åtnjutande, i det förstnämnda fallet af

de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej

längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

^ att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehafvaren under mer än f}U’a femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen

eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum,

efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än }hterligare fem år, äfvenledes på samma

s. 30 Kontrollera mot PDF

Beredning:

af försäkringsårenden

inom

civildepartementet.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

villkor, under iakttagande, livad kvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från det han på

grund af förordnande tillträdt befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att öfverdirektören, sekreteraren, förste aktuarierna och registratorn

äga årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester, en hvar, med undantag af registratorn, under

en och en half månad samt denne sistnämnde under en månad;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva iönen äfvensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya

lönestatens ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

Därjämte torde böra förklaras, att en hvar, som med eller efter

ingången af år 1911 tillträder i aflöningsstaten upptagen befattning vid

försäkringsinspektionen, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser, i hvad de äro på honom tillämpliga.

I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga till behandling

ett spörsmål, som löneregleringskommittén berört i sitt betänkande, nämligen

frågan om sättet för beredande inom civildepartementet af mål

och ärenden, hvilka angå försäkringsväsendet.

Därvid ber jag få erinra, att Kungl. Maj:t för tiden från och med

1887 års ingång förordnade en person att såsom chefens för civildepartementet

biträde i egenskap af inspektör öfver försäkringsanstalterna i

riket tills vidare inom civildepartementet handlägga ärenden rörande

försäkringsväsendet. Denna anordning fortfor till och med år 1903.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

I sammanhang med beslut år 1903 om inrättande af försäkringsinspektionen

anvisade Riksdagen till biträde inom civildepartementet

vid beredning af ärenden rörande försäkringsväsendet för år 1904 på

extra stat till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp af 3,000 kronor.

För samma ändamål har Riksdagen för hvart och ett af åren 1905—

1910 på extra stat anvisat enahanda belopp; och har Kungl. Maj:t i

årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen att bevilja motsvarande

anslag jämväl för år 1911.

Löneregleringskommittén anför nu, att det för beredning af ärenden

tillhörande försäkringsväsendet gifvetvis är en fördel för civildepartementet

att kunna påräkna en sakkunnig person. Den hittillsvarande anordningen

med ett särskildt förordnadt stadigvarande biträde anser

kommittén emellertid numera kunna utbytas mot en annan anordning.

Kommittén erinrar i detta hänseende om innehållet af 6 § i instruktionen

den 17 december 1909 för kontrollstyrelsen (svensk författningssamling

n:r 160).

Enligt nämnda paragraf åligger det nämligen öfverdirektören uti

sistnämnda styrelse eller den ledamot därstädes, som Kungl. Maj:t i

hans ställe därtill förordnar, att biträda chefen för finansdepartementet

med beredande till underdånig föredragning af ej mindre sådana på

Kungl. Maj:ts afgörande ankommande mål och ärenden, hvilka angå

tillverkning och beskattning af brännvin, maltdrycker och socker, försäljning

af brännvin, vin och öl samt tillagade alkoholfria drycker och

svagdricka äfvensom tillverkning och försäljning af normalpapper och

normalbläck, än äfven andra på Kungl. Maj;ts pröfning ankommande

mål och ärenden, tillhörande förvaltningsområden, i afseende å h vilka,

kontrollstyrelsen enligt meddelade bestämmelser har att utöfva inseende

eller eljest taga befattning.

Dylikt stadgande var intaget jämväl i 6 § uti instruktionen den 15

november 1907 för kontroll- och justeringsstyrelsen.

En liknande anordning anser kommittén kunna ifrågasättas att

komma till användning äfven vid beredning af försäkringsärenden.

Då numera en praxis torde hafva hunnit utbilda sig beträffande

tolkningen af vissa förut tvistiga försäkringsfrågor och då det stora flertalet

försäkringsärenden, som komma under Kungl. Maj:ts pröfning, torde

efter den ingående granskning, försäkringsärenden hafva att undergå inom

försäkringsinspektionen, vara af den natur att de inom civildepartementet

icke fordra någon särskild försäkringsteknisk behandling eller ock endast

Kommittén.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

en mera formell sådan, synes det nämligen kommittén, att i regeln det

biträde, som erfordras för beredning inom civildepartementet al försäkringsärenden,

borde kunna lämnas al chefen för försäkringsinspektionen

eller annan medlem af inspektionen.

Härigenom skulle enligt kommitténs åsikt, bland annat, vinnas den

fördelen, att ett försäkringsärendes behandling hos Kungl. Maj:t kunde

i många fall ske snabbare, då det sålunda skulle komma att beredas af

en person, som redan handlagt detsamma.

Det skulle visserligen, anmärker kommittén, gent emot det nu föreslagna

förfaringssättet kunna invändas, att en och samma person skulle

komma att behandla ett ärende såväl i den lägre instansen såsom beslutande

eller i beslutet deltagande som ock i den högsta instansen såsom

i viss mån rådgifvande.

I fråga om den liknande behandlingen inom finansdepartementet af

ärenden, som handlagts af kontroll- och justeringsstyrelsen (numera kontrollstyrelsen),

hade emellertid, kommittén veterligt, icke någon olägenhet

uppstått af enahanda anordning.

Kommittén säger sig dock icke vilja bestrida, att så starka och

viktiga principiella meningsskiljaktigheter i rent försäkringstekniska

frågor kunna uppkomma mellan vederbörande försäkringsanstalt och försäkringsinspektionen,

att för ärendets beredning i högsta instans biträde

af en utomstående särskildt sakkunnig person kan blifva önskligt. Då

detta emellertid torde blifva förhållandet endast i sällsynta undantagsfall,

anser kommittén hinder icke böra möta att för hvarje sålunda förekommande

fall anlita en sakkunnig person.

Den af kommittén sålunda uttalade meningen rörande sättet för beredningen

af försäkringsärendena inom civildepartementet kan jag af

flera skäl icke biträda.

Till en början anser jag mig böra anmärka, att jämförelsen med

kontrollstyrelsen, i fråga hvarom erfarenheten i det af kommittén åberopade

afseendet för öfrigt ännu icke är stor, synes mig ej vara berättigad.

De ärenden, som af denna styrelse handläggas, beröra frågor af rent

teknisk art, såsom tillverkning och beskattning åt brännvin, maltdrycker

och socker, tillverkning af papper och bläck m. m., allt frågor, som antingen

äro af relativt enkel beskaffenhet eller ock i svårare fall kunna

remitteras för yttrande till tekniska högskolan, vetenskapsakademien

o. s. v. De frågor åter, som beröra försäkringsinspektionens förvaltningsområde

och genom besvär dragas under Kungl. Maj:ts pröfning

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

eller ock omedelbarligen hos Kungl. Maj:t anhängiggöra^, angå, bland

annat, själfva grunderna för försäkringsbolagens verksamhet, kontrollen

öfver deras räkenskaper och soliditet jämte därmed sammanhängande

frågor om penningplaceringarnas godhet och bolagsordningarnas beskaffenhet

m. m. Dessa frågor äro tydligen af vida mer ömtålig beskaffenhet

än de till kontrollstyrelsen hörande ärenden och kräfva i allmänhet pröfning

af mer än en sakkunnig myndighet.

I frågor, där försäkringsinspektionen och bolagen förfäkta olika

meningar, skulle det vara hardt när omöjligt för Kungl. Maj:t att utan

den nuvarande anordningen träffa ett afgörande, särskildt som bolagens

rådgifvare, exempelvis liflförsäkringsbolagens aktuarier, ej sällan äro personer

med minst lika stor vetenskaplig auktoritet som ledamöterna i

försäkringsinspektionen. 1 de viktigaste af de ifrågavarande ärendena

erfoidras ofta nog ytterligare utredning utöfver den åt försäkringsinspektionen

förebragta. Denna utredning måste gifvetvis verkställas af sakkunnig

person. Därest nu departementschefen icke till sitt förfogande

hade en särskildt anställd föredragande, skulle det i flertalet fall stöta på

stora svårigheter att för ändamålet finna lämplig, fullt opartisk person,

då så. godt som alla i dylika frågor sakkunniga äro anställda såsom

aktuarier eller andra tjänstemän hos försäkringsbolag.

Erfarenheten har därjämte visat, att äfven rörande ärenden, i fråga

om hvilkas behandling och afgörande försäkringsinspektionen och bolagen

äro ense, en annan mening understundom bör göra sig gällande, och i

sådana fall är jämväl en särskild, sakkunnig utredning inom departementet

nödvändig, för att Kungl. Maj:t skall kunna fatta sitt beslut.

Det . är för öfrigt på grund af dessa frågors speciella natur knappast

möjligt för Kungl. Maj:t att ens afgöra, huruvida afvikelse från försäkringsinspektionens

mening bör ifrågakomma utan att frågans betydelse

blifvit klargjord vid beredningen.

.Att det för Kungl. Maj:t är af största vikt att den nuvarande anordningen

bibehålies, synes af hvad jag nu antydt vara uppenbart.

Äfven om det vore möjligt att i förekommande fall påräkna utredning

lian utomstående, af bolagsintresset fullt oberoende sakkunnig, ligger

det lör öfrigt i sakens natur, att ärendenas beredning skall med större

konsekvens och intresse handhafvas af en person, som har detta till

stadigvarande uppgift, än om i enskilda fall måste tillfälligtvis anlitas

en sakkunnig.

Äf dittills vunnen erfarenhet framgår dessutom, att ärendenas behandling

hos Kungl. Maj: t icke genom den nuvarande anordningen i

afsevärd mån fördröjes. Under åren 1907—1909 har sålunda flertalet

Bih. till Bikscl. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Af cl. 51 Haft.

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Departe
mentschefens
hemställan.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

ärenden afgjorts inom en månad eller kortare tid, sedan de förelegat i

slutremitteradt skick. Fördröjandet af ett ärendes afgörande har i regel

berott på behofvet af vidare utredning eller förhandling med parterna

eller andra dylika förhållanden.

Någon nämnvärd besparing för statsverket torde ej heller stå att

vinna genom den af kommittén förordade anordningen, då arfvodena

till sakkunniga, som förordnas för särskilda fall, med all sannolikhet

måste beräknas till rätt afsevärda belopp på grund af arbetets kvalificerade

beskaffenhet.

Jag har därför icke med anledning af kommitténs yttrande i denna

del funnit mig böra hemställa om ändring uti det i statsverkspropositionen

upptagna äskandet om anslag för ifrågavarande ändamål för år

1911. Dock anser jag mig böra nämna, att jag finner det böra ett

följande år tagas i öfvervägande, huruvida icke på grund af minskningen

i ärendenas antal — under år 1909 afgjordes 40 ärenden mot

43 år 1908 och 57 år 1907 — någon nedsättning kan ske i det nu

utgående arfvodet, 3,000 kronor, till den särskilda föredraganden.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

dels godkänna det af mig framlagda förslag till stat för försäkringsinspektionen

att tillämpas från och med år 1911;

dels godkänna de af mig förordade villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staten upptagna aflöningsförmåner;

dels förklara, att en hvar, som med eller efter 1911 års ingång tillträder

i aflöningsstaten upptagen befattning vid försäkringsinspektionen,

skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser,

i hvad de äro på honom tillämpliga;

dels medgifva, att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet

enligt fastställd stat må utgå af de bidrag, som enligt lagen

om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen af samma dag om

utländsk försäkringsanstalts rätt att drifva försäkringsrörelse här i riket

skola af försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande al kostnaden

för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels ock besluta, att de pensioner, som med tillämpning af lagen

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension komma att beviljas

tjänstinnehafvare vid försäkringsinspektionen, skola utgå af försäkringsaustalternas

förenämnda bidragsmedel.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 73.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Ivronprinsen-Regenten

lämna sitt bifall och förordnade, att

till Riksdagen skulle aflåtas proposition i ärendet af

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl G. Edman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1910:29 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående reglering af löneförhållandena m. m. vid försäkring sinspektionen. s. 1 i texten