Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77

1910-01-28 · 54 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 54 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:77, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

1

Nr 77.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till ''Riksdagen angående lönereglering

vid tandläkarinstitutet; gifven Stockholms slott den

28 januari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t, med återkallande af

den i propositionen angående statsverkets tillstånd och behof gjorda framställning

rörande lönereglering vid tandläkarinstitutet, härmed föreslå

Riksdagen att

dels godkänna den af vederbörande departementschef förordade nya

aflöningsstat för tandläkarinstitutet jämte af departementschefen angifna,

för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner föreslagna villkor och

bestämmelser,

dels förklara, att en hvar, som, med eller efter ingången af det år,

med hvars början den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie befattning

vid tandläkarinstitutet, skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda

villkor och bestämmelser, samt att de förutvarande innehafvarne

af ordinarie lärarbefattningar vid institutet, hvilka icke före viss angifven

tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt

nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den män ej annat föranledes af bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober

1907, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels medgifva, att samtliga befattningshafvares vid tandläkarinstitutet

ålderstillägg enligt staten må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslag: ålderstillägg,

dels ock höja det under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska

institutet med rubrik: tandläkarinstitutet, uppförda ordinarie förslagsBih.

till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Af cl. 55 Höft. (Nr 77.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 77.

anslaget från dess nuvarande belopp af: högst 16,000 kronor med 15,700

kronor, eller till: högst 31,700 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

P. E. Lindström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

januari 1910.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet Lindström anförde härefter:

Vid underdånig anmälan den 14 januari 1910 af ärenden rörande

regleringen af utgifterna under riksstatens åttonde hufvudtitel omförmälde

jag, hurusom till Eders Kungl. Maj:ts pröfning förelåg frågan om lönereglering

för tandläkarinstitutet. Ärendet hade dock ej då hunnit undergå

erforderlig bearbetning inom ecklesiastikdepartementet. Jag nödgades

därför inskränka mig till en preliminär hemställan, afseende att i propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof måtte för berörda lönereglerings

genomförande upptagas ett — med ledning af inkomna yttranden

och förslag beräknadt — belopp af 16,000 kronor till höjande af

förslagsanslaget till tandläkarinstitutet, hvilket anslag därigenom skulle

komma att uppgå till 32,000 kronor. Jag anhåller att nu få återupptaga

denna fråga.

ång. lönereglering

vid

tandläkarinstitntet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Först vill jag då erinra därom, att på grund af nådigt beslut den 25

oktober 1901 uppgifter infordrades om behofvet af lönereglering vid tandläkarinstitutet.

Förslag i berörda hänseende afgafs den 30 maj 1902 af

lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, under hvars inseende

och vård tandläkarinstitutets såväl vetenskapliga som ekonomiska

angelägenheter äro ställda, — likasom sistnämnda instituts anslag stå under

karolinska institutets stat. Sedan lärarkollegiet den 11 januari 1906

gjort ny framställning om löneförbättring för tandläkarinstitutets lärare,

aflat detta instituts lärarråd en skrifvelse den 3 september 1908, däri åter

framhölls behofvet af en lönereglering för institutets lärare och tjänstemän.

Framställningen härom, hvilken var förknippad med en begäran om anslag

för utvidgning af tandläkarinstitutets lokaler och interimistisk förstärkning

af lärarpersonalen, öfverlämnades med yttrande den 10 september

1908 af karolinska institutets lärarkollegium till kanslern för rikets

universitet, och denne framlade i skrifvelse den 15 oktober 1908 angående

s. k. riksdagspetita ärendet i hela dess omfattning för Eders Kungl. Maj:t.

Vid underdånig anmälan den 12 januari 1909 af omförmälda ärende uttalade

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att framställningen,

i hvad den afsåge lönereglering för tandläkarinstitutet, syntes honom böra

remitteras till löneregleringskommittén. Så skedde ock genom nådig remiss

samma dag. Samtidigt beslöts i enlighet med departementschefens

hemställan nådig framställning till Riksdagen om anslag för öfriga i skrifvelsen

afsedcla ändamål.

T skrifvelse den 11 oktober 1909 gjorde kanslern, på anhållan af lärarkollegiet.

vid karolinska institutet, förnyad framställning om lönereglering

vid tandläkarinstitutet.

I anledning af nyssnämnda nådiga remiss har nu löneregleringskommittén

med skrifvelse flen 8 december 1909 afgifvit underdånigt betänkande

i ämnet. Då detta är tillgängligt i tryck, torde det tillåtas mig

att under fortsättningen af mitt anförande i vissa delar hänvisa till betänkandet,

hvilket jämväl innehåller en redogörelse för handlingarna i

öfrigt i ärendet, innehållet i tandläkarinstitutets stadga m. m.

Kommittén har tillika den 13 januari 1910 afgifvit infordradt utlåtande

i en särskild till omförmälda löneregleringsärende hörande fråga.

Tandläkarinstitutet, den statsanstalt, där undervisning för tandläkares

utbildning meddelas och deras utexaminerande äger rum,jhar ej länge ägt

bestånd. Det inrättades för något mer än 10 år sedan, efter det Riksdagen

år 1897 på framställning af Kungl. Maj:t beviljat anslag för ändamålet.

Redan tidigare hade emellertid staten kraft undergående af vissa pröf
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

ningar såsom villkor för rätt att utöfva tandläkarkonsten. Först år 1861

gåfvos dock närmare bestämmelser i sådant afseende. Alltfort underlät

emellertid staten att sörja för tillfälle till undervisning åt tandläkarkandidaterna,

hvilka således endast på privat väg, genom öfverenskommelse

med enskilda tandläkare, kunde förskaffa sig nödig utbildning. Omsider

bragtes det därhän, att genom anslag till en poliklinik för tandsjukdomar

offentlig tandläkarundervisning, dock endast såvidt nödiga praktiska kunskaper

_ angick, kom till stånd. Detta anslag, 4,000 kronor, beviljades

först af 1884 års Riksdag på extra stat för är 1885. Samma belopp utgick

för enahanda ändamål på extra stat för hvart och ett af de följande

åren till och med år 1897, vid hvilket års Riksdag, såsom nämnts, beslut

fattades om tandläkarinstitutets inrättande. Frågan därom hade sin upprinnelse

i en under år 1888 från medicinalstyrelsen aflåten skrifvelse till

styrelsen för polikliniken för tandsjukdomar; man hade redan då kommit

till insikt om att tandläkarutbildningen kräfde ytterligare åtgärder från

statens sida. Huru denna fråga under de följande åren undergick en

sorgfällig och omfattande utredning och pröfning kan inhämtas såväl af

det vid 1897 års statsverksproposition fogade utdrag af protokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 14 januari 1897 som ock af löneregleringskommitténs

betänkande. På dessa ställen kunna ock närmare upplysningar

vinnas såväl rörande tandläkarkonstens ställning i Sverige under

gångna tider som i afseende å hvad, enligt hvad jag antydt, tidigare åtgjorts

från statens sida beträffande tandläkares undervisande och examinerande.

Den grundval, föredragande departementschefen år 1897 närmast

hade att stödja sig på vid framläggandet af sitt förslag om det nya tandläkarinstitutets

inrättande, utgjordes af utlåtande och förslag, afgifna af

de kommitterade, som på grund af medicinalstyrelsens redan nämnda

framställning tillsatts af lärarkollegiet vid karolinska institutet. Till detta

kommittéförslag, hvilket afsåg en ettårig teoretisk och en tvåårig praktisk

kurs, den sistnämnda åtföljd af tandläkarexamen, anslöt sig departementschefen

i hufvudsak, blott i enskilda punkter uttalande en afvikande mening.

Fn al dessa punkter var frågan om de afgifter, som efter den af

kommitterade angifna planen skulle af de studerande erläggas för deras

utbildning vid tandläkarskolan — detta var den benämning, som anstalten

skulle få enligt kommitterades förslag. 1 afseende å dessa afgifter, som

för den teoretiska kursen och anmälan till den teoretiska examen skulle

utgöra tillhopa 155 kronor, erinrade departementschefen, att endast 45 å.

95 kronor skulle betalas för deltagandet i de praktiska ökningarna vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Majrts Nåd. Proposition Nr 77.

polikliniken och protéslaboratoriet samt anmälan till tandläkarexamen.

Att sätta afgifterna för de nämnda öfningama så lågt syntes emellertid

departementschefen icke lämpligt, utan borde dessa afgifter, enligt lians

mening, ganska väl kunna bestämmas att för hvarje termin vid hvardera

institutionen utgå med belopp, som ungefärligen motsvarade de dåvarande

terminsafgifterna vid polikliniken för tandsjukdomar — 50 kronor. Afgiften

vid anmälan till tandläkarexamen syntes departementschefen icke

höra sättas lägre än till hälften af det då stadgade beloppet, 50 kronor.

Genom afgifter af de studerande vid den nya läroanstalten ansåg departementschefen

kunna, utöfver hvad som enligt kommitterades förslag

skulle åtgå till bekostande af den teoretiska undervisningen och till arfvode

åt medlemmar i en examensnämnd, påräknas inflyta så stort belopp, att särskildt

anslag af statsmedel ej skulle erfordras till hyra af lokal för poliklinik

och laboratorium, till lokalens uppvärmning och belysning samt

vattenförbrukning äfvensom till materiell. Kostnaden härför var i kommitterades

förslag beräknad att utgöra tillhopa 5,800 kronor, och med

detta belopp skulle alltså enligt departementschefens mening statens utgifter,

hvilka af kommitterade antagits till 21,500 kronor, kunna minskas.

I stället för af kommitterade föreslagna arfvoden till kamrerare,

notarie och vaktmästare syntes departementschefen de i sådant afseende

föreslagna belopp böra i en blifvande stat för den tillämnade läroanstalten

upptagas till bestridande af sekreterar-, kamrerar- och vaktmästargöromål.

Vid kommitterades förslag i öfrigt förklarade sig departementschefen

icke hafva annat att erinra, än att de tre lärare: poliklinikföreståndaren,

tandfyllningsläraren och protésläraren, hvilka i afseende på sin verksamhet

syntes blifva jämförliga med extra ordinarie professorer och därför,

enligt departementschefens mening, äfven borde så benämnas, jämväl borde

aflönas efter samma grunder som innehafvare af extra ordinarie professorsbefattningar

vid karolinska institutet.

Aflöningen skulle fördenskull fördelas i lön och tjänstgöringspenningar,

och lönen för poliklinikföreståndaren och tandfyllningsläraren skulle efter

fem års tjänstgöring kunna ökas med 500 kronor, utgående från åttonde

hufvudtitelns anslag till ålderstillägg.

För den nya läroanstalten, som syntes departementschefen böra benämnas

tandläkarinstitutet, skulle, med den af departementschefen angifna

minskning i kommittéförslagets slutsumma, erfordras ett fast statsanslag af

15,700 kronor, oberäknadt ålderstillägg.

I öfverensstämmelse därmed ansåg departementschefen följande af
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

liungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 77. 7

löningsstat för tandläkarinstitutet böra lända till efterrättelse från och

med år 1898:

Krono

r

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

1 inspektor, arfvode ..............................

1 extra ordinarie professor i protés-

—

—

400

lära.........................................................

1 d:o d:o i dental kirurgi och terapi,

3,500

1,000

4,500

tillika poliklinikföreståndare............

1 d:o d:o i läran om tandfyllning

3,000

1,000

4,000

i Efter 5 år kan lö- > nen höjas med 500

och tandreglering ..............................

2,500

1,000

3,500

i kronor.

1 assistent, arfvode.................................

2 d:o, arfvoden, hvartdera å 500

—

—

900

kronor ...................................................

—

—

1,000

Till sekreterargöromål...........................

—

—

200

» kamrerar- »

—

—

200

» vaktmästar- » ..........................

—

—

1,000

Summa

—

15,700

Utöfver nämnda belopp..........................................

skulle erfordras:

till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium

» lokalens uppvärmning och belysning m. m.....

» materiell.........................................................................

Till bestridande af samtliga dessa utgifter......

skulle beräknas

afgifter af studerande ...........................................

statsanslag...................................................................

........... kronor 15,700

kronor 2,300

2,000

5 1?5QQ 5,800

........... kronor 21,500

kronor 5,800

» 15,700 21,500

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t

uti den vid 1897 års Riksdag aflåtna statsverkspropositionen, att Riksdagen,

med godkännande af omförmälda afiöningsstat, måtte för tillämpning af

densamma bevilja ett under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska

institutet, med särskild rubrik: tandläkarinstitutet, uppfördt ordinarie anslag

å 15,700 kronor äfvensom medgifva, att de för två extra ordinarie

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

professorer vid tandläkarinstitutet afsedda ålder stilla gg finge utgå af åttonde

hufvudtitelns förslagsanslag: ålders tillägg.

Uti skrifvelse, nr 78, den 17 maj 1897 meddelade Riksdagen, att

det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tandläkarundervisningens ordnande

hade synts Riksdagen vara af beskaffenhet att böra i hufvudsakliga

delar vinna dess godkännande.

1 fråga om kostnaden för förslagets genomförande hade Riksdagen

emellertid ansett statens utgifter icke behöfva uppgå till så stort belopp,

som blifvit ifrågasatt, Vid granskning af den framlagda afiöningsstaten

för tandläkarinstitutet hade Riksdagen nämligen funnit, att minskning

kunde och borde göras i vissa anslagsbelopp.

Beträffande de i staten upptagna tre ordinarie lärarna erinrade Riksdagen

till en början, att det syntes mindre lämpiigt, att dessa lärare i

lönestaten tillädes benämningen extra ordinarie professorer, helst en sådan

benämning, hvarigenom ökade anspråk på aflöning kunde föranledas, ej

tillkomme lärarna vid det med ifrågavarande läroanstalt jämförliga farmaceutiska

institutet.

Vidkommande i öfrigt de nämnda tre lärarna vid tandläkarinstitutet

hade Riksdagen väl funnit skäl medgifva, att åt läraren i protéslära, hvilken

syntes blifva jämförelsevis strängt upptagen af sin tjänstgöring vid

institutet, bereddes den aflöning, som i statförslaget uppförts för honom.

Däremot hade någon nedsättning ansetts kunna ske i de löneförmåner, som

ifrågasatts för de öfriga två- lärarna. Såväl läraren i dental kirurgi och

terapi som läraren i tandfyllningslära m. m. syntes nämligen blifva i tillfälle

att jämte sin undervisningsskyldighet ägna ej obetydlig tid åt enskild

praktik. Med afseende därå ansågos de för dessa lärare föreslagna löner

skäligen kunna minskas hvardera med 500 kronor.

Riksdagen hade vidare ansett, att ett belopp af 300 kronor borde

utgöra en nöjaktig godtgörelse för sekreterar- och kamrerargöromåien.

Likaledes syntes det för vaktmästargöromålen afsedda beloppet af 1,000

kronor kunna minskas till 900 kronor, hvilket ungefärligen motsvarade

de löneförmåner, 750 kronor jämte fri bostad, som bestodes ordinarie

vaktmästare vid karolinska institutet.

Med de sålunda angifna nedsättningarna i afiöningsstaten skulle denna

komma att sluta på ett belopp af 14,500 kronor, eller 1,200 kronor

mindre än hvad af Kungl. Maj:t föreslagits.

Beträffande de årliga utgifterna för hyra af lokal, densammas uppvärmning

och belysning m. m. samt för materiell, Indika utgifter i den

kungl. propositionen beräknats till sammanlagdt 5,800 kronor och enligt

förslaget skulle bestridas genom afgifter af de studerande, hade Riksdagen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majts Nåd. Proposition Nr 77.

väl ansett, att utgifterna för omförmälda ändamål borde begränsas till den

sålunda beräknade summan. Riksdagen hade emellertid funnit afgifterna

af de studerande böra utgå efter sådana grunder, att, då samtliga kurserna

vore fulltaligt besökta, kostnaderna för institutets uppehållande kunde till

betydligt större del, än som beräknats, betäckas genom dessa afgifter.

Enligt Riksdagens mening syntes det ingalunda vara oskäligt, att

af studerande, som begagnade sig af ifrågavarande specialundervisning,

afgifter upptoges till belopp af för första årskursen, såsom af departementschefen

ifrågasatts, 155 kronor, för hvartdera af de två följande åren 200

kronor samt därjämte den då stadgade afgiften af 50 kronor för anmälan

till tandläkarexamen, eller således för fullständigt genomgående af

tandläkannstitutet sammanlagdt 605 kronor.

Afgifterna inom första årskursen skulle utgå till bekostande af den

teoretiska undervisningen och till arfvode åt examensnämndens medlemmar,

hvilka utgiftsposter icke upptagits i staten för tandläkarinstitutet. Däremot

skulle afgifterna inom de två senare årskurserna vara att disponera

för institutets i stat uppförda utgifter. Enär enligt departementschefens

beräkning framdeles skulle inom tandläkarinstitutet undervisas i medeltal

90 studerande om året, skulle alltså, under antagande, att två tredjedelar

af detta antal tillhörde de två senaste årskurserna, 12,000 kronor af elevafgifterna

jämte influtna afgifter för anmälan till tand läkarexamen kunna

anlitas för institutets i stat uppförda utgifter.

Då på detta sätt statsverkets utgifter för tandläkarinstitutet skulle

kunna i väsentlig mån inskränkas, hade Riksdagen ansett, att anslag till

institutet borde beviljas endast under förutsättning, att afgifter af de studerande

upptoges efter de angifna grunderna och i främsta rummet användes

till bestridande af kostnaderna för institutet.

Enär det emellertid syntes antagligt, att under de första åren af institutets

verksamhet undervisningen därstädes icke kom me att anlitas af så

många studerande, som blifvit förutsatt, och enär i allt fall de bestämda

utgifter, som i aflöningsstaten uppfördes, icke kunde grundas på så ovissa

tillgångar som elevafgifter, hade Riksdagen ansett lämpligast, att förslagsanslag

anvisades till belopp af högst den summa, hvarpå aflöningsstaten

slutade. De i samma stat omförmälda ålderstillägg syntes Riksdagen böra

utgå på sätt Kungl. Maj:t föreslagit.

Under åberopande af hvad sålunda anförts anmälde Riksdagen sina

beslut i ämnet. Dessa inneburo, att Riksdagen under villkor

att af elev vid tandläkarinstitutet upptoges afgifter till belopp, som

för fullständigt genomgående af institutet ej understege 605 kronor, däri

inräknad afgift af 50 kronor för anmälan till tandläkarexamen, samt att

Bih. till JliksA. Prof. 1,910. 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

dessa afgifter i främsta rummet användes till bestridande af kostnaderna

för institutet, äfvensom

att till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium, till lokalens

uppvärmning och belysning m. m. samt till materiell icke användes högre

belopp än 5,800 kronor om året,

dels godkänt aflöningsstat för tandläkarinstitutet, likalydande med den

af Kungl. Maj:t föreslagna, med de ändringar som af det föregående framgå,

och alltså slutande å ett belopp af 14,500 kronor,

dels ock för tillämpning af samma stat beviljat och under anslagen

till karolinska institutet, med särskild rubrik: tandläkarinstitutet, uppfört

ett ordinarie förslagsanslag af högst 14,500 kronor, äfvensom inedgifvit,

att de för två lärare vid tandläkarinstitutet afsedda ålderstillägg finge

utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstillägg.

Denna stat fastställdes af Kungl. Maj:t den 28 maj 1897. Beträffande

elevafgifterna, hvilka enligt Riksdagens beslut i första hand skola användas

till bestridande af kostnaderna för tandläkarinstitutet och således spela

en stor roll i institutets ekonomi, blefvo genom den för institutet den 22

september 1899 af Kungl. Maj:t fastställda stadga —- af hvars öfriga föreskrifter

jag i det följande skall omförmäla de väsentligare — examensafgifterna

till siffran bestämda. Studieafgifterna för de praktiska årskurserna

likasom ock för de teoretiska öfverlätos genom samma stadga åt

universitetskanslern att, efter förslag af vederbörande, bestämma, med iakttagande

därvid af föreskrifter angående af Riksdagen beviljade anslag till

tandläkarinstitutet.

Nyss omförmälda stat med därtill hörande bestämmelser har sedermera

undergått följande ändringar.

Med anledning af framställning i statsverkspropositionen vid 1905 års

Riksdag blef enligt Riksdagens skrifvelse den 18 maj 1905 nr 145 — med

ändring af villkoret att till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium

vid tandläkarinstitutet, till lokalens uppvärmning och belysning m. m.

samt till materiell icke finge användas högre belopp än 5,800 kronor om

året — medgifvet, att för nämnda ändamål finge af elevafgifterna användas

ett belopp af högst 9,500 kronor.

I fråga om nämnda afgifter hade uti ett vid propositionen fogadt

statsrådsprotokoll öfver ecklesiastikärenden meddelats, att dessa, hvilka,

enligt hvad af Riksdagen bestämts, ej finge för hvarje elev understiga

605 kronor för fullständigt genomgående af institutet, i verkligheten utginge

i normala fall — med ettårig kurs för afläggande af tandläkarkandidatexamen

och tvåårig kurs för tandläkarexamen •— med sammanlagdt

915 kronor för hvarje elev, däri inberäknade de med 125 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

utgående examensafgifterna. Det antyddes ock, att afgifterna syntes behöfva

något höjas för att blifva tillräckliga att fylla utgifterna för lokal m. m.

Uti Riksdagens berörda skrifvelse den 18 maj 1905 uttalades önskvärdheten

däraf, att någon ökning af de, enligt Riksdagens mening, redan

då tämligen dryga elevafgifterna icke skulle behöfva föranledas af höjningen

af de utgifter, som skulle bestridas af elevafgifter.

Enligt beslut vid samma års Riksdag uppfördes å tandläkarinstitutets

aflöningsstat ett belopp af 1,500 kronor till arfvode åt ett tekniskt biträde

vid protéslaboratoriet, och höjdes fördenskull det under anslagen till karolinska

mediko-kirurgiska institutet med rubrik »Tandläkarinstitutet» uppförda

ordinarie förslagsanslaget med 1,500 kronor till högst 16,000 kronor.

Af nyssnämnda statsrådsprotokoll framgår, att detta tekniska biträde,

hvilket måste äga särskild teknisk utbildning, skulle tillhandagå vederbörande

lärare vid preparationsarbeten för föreläsningar och demonstrationer

samt därjämte ombestyra renhållning och andra vaktmästargöromål.

Slutligen har Riksdagen år 1909, i enlighet med en af Eders Kung!.

Maj:t gjord framställning, på det sätt ändrat de villkor, som af Riksdagen

stadgats för fastställande af aflöningsstat för tandläkarinstitutet, att till

hyra af lokal för poliklinik och laboratorium, till lokalens uppvärmning

och belysning m. m. samt till materiell Ange af elevafgifterna från och

med ingången af år 1910 användas ett belopp af högst 14,000 kronor för år.

Med iakttagande af Riksdagens åren 1897 och 1905''fattade beslut i

afseende å posterna i staten för tandläkarinstitutet lyder alltså den nu

gällande staten för tandläkarinstitutet sålunda:

----------------------------------—-----------

K r o n o

r

Lön

Tjänst- görings- pen- n ingår

Summa

1 inspektor, arfvode .............................

—

—

400

1 lärare i protéslära.............................

1 d:o i dental kirurgi och terapi,

3,500

1,000

4,500

tillika poliklinikföreståndare............

1 d:o i läran om tandfyllning och

2,500

1,000

3,500

| Efter 5 år kan lö- j nen höjas med 500

tandreglering.......................................

1 tekniskt biträde vid protéslabora-

2,000

1,000

3,000

i kronor.

toriet, arfvode ...................................

—

—

1,500

1 assistent, arfvode.................................

2 d:o, arfvoden, hvartdera å 500

kronor......................................................

—

900

—

■—

1,000

Till sekreterar- och kamrerargöromål

—

—

300

Till vaktmästargöromål........................

—

—

900

Summa

-

—

16,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

De ändringar, livilka åren 1905 och 1909 skett i fråga om den andel

af elevafgifterna, som skulle få användas till bekostande af lokalhyra

in. m., hafva tillkommit i sammanhang med utvidgningar af tandläkarinstitutets

lokal, hvarmed följt ökade utgifter för de öfriga ändamål, som

skulle tillgodoses genom nämnda andel. För tandläkarinstitutet fanns, vid

dess upprättande, ej plats inom någon staten tillhörig byggnad. Lokal

maste därför anskaffas i privat hus. Lämplig sådan fann man i egendomen

nr 46 vid Malmskillnadsgatan i Stockholm, där två våningar tre

trappor upp förhyrdes. År 1905 utvidgades lokalerna med en lägenhet

två trappor upp i samma hus. Och det beslut, som år 1909 fattades i

fråga om ökadt tillskott från elevafgifterna, afsåg att bereda tillfälle till

förhyrande af ytterligare en lägenhet i nämnda våning.

Jag bör i detta sammanhang för fullständighetens skull påpeka, att

hyrestiden för ifrågavarande lokaler i huset nr 46 vid Malmskillnadsgatan

utgår den 30 september 1915 och att Eders Kungl. Maj:t den 31

juli 1908 uppdragit åt öfverintendentsämbetet att i samråd med lärarrådet

vid tandläkarinstitutet åstadkomma utredning angående lämplig tomt för

en eventuell byggnad åt institutet, äfvensom låta uppgöra skisser och

approximativt kostnadsförslag till en sådan byggnad.

Innan jag öfvergår till en redogörelse för handlingarna i det nu föreliggande

löneregleringsärendet, vill jag här i största korthet redogöra

för det väsentligaste af de nu gällande bestämmelserna rörande tandläkarinstitutets

verksamhet.

Denna verksamhet, som tog sin början år 1898, ägde till en början rum

i enlighet med interimistiska föreskrifter. Den 22 september 1899 utfärdade

Kungl. Maj:t sedermera stadga för institutet, hvilken stadga, med

vissa den 18 december 1908 vidtagna mindre betydande ändringar, fortfarande

är gällande.

_ Enligt § 1 i denna stadga står tandläkarinstitutet under karolinska

institutets styrelse och förvaltning.

Karolinska institutet skall vid tandläkarinstitutet anordna såväl den

teoretiska och praktiska undervisning, hvilken erfordras för utbildning af

tandläkare, som ock de för vinnande af legitimation såsom svensk tandläkare

erforderliga examina.

Den. teoretiska undervisningen meddelas vid karolinska institutets

laboratorier, den praktiska vid särskildt därför inrättade poliklinik och

laboratorier.

Karolinska institutets lärarkollegium skall hafva inseende öfver och

vård om tandläkarinstitutets såväl vetenskapliga som ekonomiska angelägenheter

(§ 2).

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 77.

Verksamheten vid tandläkarinstitutet öfvervakas af dess inspektor.

Den praktiska undervisningens angelägenheter handhafvas närmast af tandläkarinstitutets

lärarråd (§ 7).

Tandläkarinstitutets inspektor, som för o år väljes af karolinska institutets

lärarkollegium bland institutets lärare, skall, enligt § 8, såsom styresman

utöfva vård och tillsyn öfver allt hvad tandläkarinstitutet rörer.

Honom åligger att tillse, att undervisningen vederbörligen upprätthålles;

att studerande, hvilken anmäler sig till begagnande af undervisningen

vid tandläkarinstitutet, varder inskrifven i tandläkarinstitutets matrikel

och inträder i den för detta instituts studerande upprättade odontologiska

föreningen; att tandläkarinstitutets egendom, af hvad namn den

vara må, behörigen vårdas; att anslag användas för sina rätta ändamål;

att räkenskaper och redovisningar behörigen upprättas och inom föreskrifna

tider aflämnas; samt att lärare, tjänstemän och betjänte i allo

noggrant uppfylla sina åligganden.

Inspektor har ock att inventera tandläkarinstitutets kassor och samlingar

samt att till verkställighet befordra hvad stadgan för institutet och

andra vederbörligen gifna föreskrifter anbefalla till efterrättelse.

Enligt § 17 är inspektor föredragande af ärendena i lärarrådet, som

jämlikt § 12 består af inspektor såsom ordförande samt tandläkarinstitutets

ordinarie lärare och läraren i kirurgi.

Vid lärarrådets sammanträden föres protokoll af en af lärarrådet utsedd

sekreterare, som jämväl ombesörjer däraf föranledda expeditioner (§ 19).

Beträffande lärarämbetens och tjänsters tillsättande är i §§ 20, 21,

22, 23, 24, 25 och 26 stadgadt, bland annat:

Ordinarie lärarämbete vid tandläkarinstitutet tillsättes af Kungl. Maja.

Lärare vid teoretisk undervisningskurs samt läraren i kirurgi, hvilka

lärare utses för viss tid, äfvensom biträdande lärare förordnas af kanslern.

Assistent förordnas af tandläkarinstitutets lärarråd.

Sökande till ordinarie lärarämbete skall vara legitimerad tandläkare

och inom af karolinska institutets lärarkollegium utsatt proftid ådagalägga

sin skicklighet medelst vissa prof.

Profven bestå af en föreläsning och en demonstration med fritt föredrag

och praktisk tillämpning.

Skulle sökanden sådant önska, äger han att dessutom såsom prof hålla

en demonstration efter eget val af ämne samt att utgifva och vid karolinska

institutet offentligt försvara en afhandling.

Vid ansökningstidens utgång utser karolinska institutets lärarkollegium

minst tre i det eller de läroämnen, som det lediga ämbetet omfattar, sakkunniga

personer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Med ledning af de bevis, med hvilka den sökande vill styrka sin

skicklighet och förtjänst, och i öfverensstämmelse med de grunder, som

gälla för lärarkollegiets eget yttrande vid befordringsärendets pröfning,

skola de sakkunniga till lärarkollegiet inkomma med förberedande skriftligt

utlåtande angående hvarje sökandes skicklighet till ämbetet och, där de

sökande äro flere, dessutom angående den ordning, i hvilken de anses

därtill skickliga.

När skickligheten i afseende å en hvar af de sökande blifvit bedömd,

skall förslag uppgöras af lärarkollegiet.

Angående återbesättande af ordinarie lärarämbete vid tandläkarinstitutet

gäller för öfrigt i tillämpliga delar hvad karolinska institutets stadgar

i motsvarande hänseende föreskrifva.

Vid tandläkarinstitutet må biträdande lärare förordnas till det antal,

som pröfvas nödigt eller nyttigt.

Undervisningen är enligt § 33 ordnad efter en af kanslern fastställd

plan, som afser, att fullständig lärokurs genomgås på tre år. Den

teoretiska undervisningen meddelas i form af kurser, som genomgås under

loppet af ett läsår. Den praktiska undervisningen anordnas så, att den

medhinnes under loppet af två läsår.

Beträffande den teoretiska och praktiska undervisningen är i § 34

stadgadt:

De teoretiska undervisningskurserna omfatta lämpliga delar af följande

undervisningsämnen: kemi med metallurgi och läkemedelslära; människans

normala anatomi med dissektionsöfningar samt histologi och embryologi;

fysik och fysiologi; allmän patologi med bakteriologi.

De praktiska undervisningsämnena äro: kirurgi, tandkirurgi, tandfyllningskonst,

protéslära och tandreglering.

Vid tandläkarinstitutet skola jämlikt föreskrift i § 35 finnas, underhållas

och i mån af behof och tillgångar fullständigas följande materiella

hjälpmedel för undervisningen:

poliklinik med nödig utrustning;

laboratorium för öfningar i tandfyllning med nödig utrustning;

laboratorium för protésöfningar med nödig utrustning;

odontologiska samlingar och samling af instrument m. m.

Paragraferna 3G, 37 och 38 föreskrifva:

Hvarje lärare åligger att upprätthålla undervisningen i sitt ämne i

enlighet med de instruktioner, kanslern fastställt.

Läsåret tager sin början den 8 september och omfattar två lästerminer:

den ena eller höstterminen från och med nämnda dag till den 1 december;

den andra eller vårterminen från och med den 15 januari till den 1 juni.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 77.

Den öfriga delen af året är ferier. Tre dagar före ocli tre dagar efter

påsk- och pingstdagarna må ock föreläsningarna inställas.

Ordinarie lärare skall under den tid af året, undervisningsskyldighet

åligger honom, utan särskild vedergällning leda de studerandes praktiska

öfningar samt dessutom hålla föreläsningar minst två timmar i veckan.

Under examensperioderna äro lärarna befriade från föreläsningsskyldig

heten.

Läraren i tandkirurgi leder som föreståndare för polikliniken den

polikliniska tjänstgöringen; läraren i tandfyllningskonst förestår laboratoriet

för öfningar i tandfyllning; läraren i protéslära och tandreglering förestår

laboratoriet för protésöfningar.

Den som vill begagna sig af undervisningen vid institutet måste hafva

aflagt mogenhetsexamen (§ 40).

Examina vid tandläkarinstitutet äro: en teoretisk eller tandläkarkandidatexamen

och en praktisk eller tandläkarexamen (§ 46). Sekreterargöromålen

vid den teoretiska examen förrättas af karolinska institutets

sekreterare och vid den praktiska examen af sekreteraren hos tandläkarinstitutets

lärarråd (§ 45).

Vid anmälan till tandläkares amen erlägges en afgift af 50 kronor —

ingående bland medlen för bekostande af tandläkarinstitutets upprätthållande,

— för pröfningen erlägges en ytterligare afgift af 50 kronor, däraf

viss andel fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar: inspektor

och två af karolinska institutets lärarkollegium utsedda praktiserande tandläkare

(§§ 53 och 60).

Jag har i det föregående angifvit innehållet i den nu gällande staten

för tandläkarinstitutet. Denna stat ger emellertid ej ensam för sig en rätt

öfversikt öfver de lärarkrafter med aflöning af staten, hvilka numera, sedan

1910 års ingång, stå institutet till buds. De nytillkomna: en assisterande

lärare i tan dkirurgi, en laborator i tandfyllningskonst samt en laborator

i protéslära och tandreglering, äro visserligen för sagda år blott uppförda

å extra stat, men det framgår tillfullo af den motivering, som år

1909 föranledde Eders Kungl. Maj:ts förslag till Riksdagen att bereda

tandläkarinstitutet denna ökning i arbetskraft, att här i själfva verket förelag

en antecipation på en med den förestående löneregleringen vid tandläkarinstitutet

förknippad organisationsfråga.

Nyssnämnda tre lärares sålunda angifna ställning till tandläkarinstitutets

löneregleringsfråga föranleder mig att erinra om det väsentliga innehållet

i lärarrådets framställning om dessa tjänsters inrättande. Denna

framställning förekommer i den skrifvelse den 3 september 1908, hvilken

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77.

jämväl innehöll hemställan, bland annat, om lönereglering för institutets

lärare och tjänstemän och därför ligger till grund för mitt anförande i

afseende å denna.

1 nyss omförmälda framställning — som, fullständigare än jag här

återger den, återfinnes i det vid 1909 års statsverksproposition fogade utdrag

af protokollet öfver ecklesiastikärenden den 12 januari 1909 och i

1 öner egleringskommitténs utlåtande — fäste lärarrådet uppmärksamheten därå,

att antalet tandläkarkandidater, som vårterminen 1908 fullgjort sin proftjänstgöring

för tandläkarexamens afläggande hösten samma år, blifvit

relativt ringa.

Till detta resultat hade förutom värnpliktstjänstgöringen i icke oväsentlig

grad bidragit det allvarliga hinder för åstadkommande af en effektiv

undervisning inom en viss begränsad tidrymd, att läroverkets lärarkrafter

vore otillräckliga för att kunna med framgång öfvervaka eleverna

i deras arbete samt förekomma och beifra missbruk och slarf.

Behofvet af ökade lärår krafter hade sålunda gjort sig gällande i samband

därmed, att de dåvarande lär ar krafterna icke befunnits tillräckliga

att, äfven med insats af än så stor skicklighet och uppoffring af tid, hinna

med sådan framgång leda och öfvervaka sina till antalet så väsentligt

ökade lärjungars utbildning, att dessa efter två års tjänstgöring vid poliklinik

och laboratorier vore rustade att bestå tandläkarexamens fordringar.

De senare årens erfarenhet hade därför ock gifvit vid handen, att,

bortsedt från värnpliktstjänstgöringens verkningar och inrättade feriekurser,

allt flera studerande behöfde ytterligare använda en till två lä sterminer

för sin praktiska utbildning. Därigenom ökades äfven alltmera de tjänstgörandes

antal för terminen.

En lärare med hjälp af en oftast nyexaminerad assistent kunde ej

bära ansvaret för att ett 50-tal lärjungar finge tillgodogöra sig undervisning

och utbildning. An mindre kunde detta blifva fallet, då antalet, såsom

syntes blifva regeln, närmade sig 70—75 hvarje lästermin.

Visserligen vore, utom vid föreläsningar och demonstrationer af större

intresse, hela antalet för terminen in skri fn a, tjänstgörande ej närvarande

på en gång: afdelningsföreståndarna vid polikliniken och tandfyllnings - laboratoriet hade, på grund af undervisningsplanens anordning, hvarje dag

endast halfva antalet tjänstgörande. Detta antal ökades emellertid väsentligt

vissa dagar därigenom att fördelningen af de tjänstgörande blefve en

annan, när det visat sig, att den tjänstgörandes ådagalagda skicklighet

varit vid den ena eller andra afclelningen mindre tillfredsställande, vid de

andra åter bättre.

Verksamheten vid polikliniken påginge hvarje dag klockan 9—11.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

f. m., vid tandfyllningslaboratoriet hvarje dag klockan 12,30—6 e. m. samt

vid protéslaboratoriet likaledes alla dagar kl. 9 f. m.—6 e. in. utom lördagen,

då undervisningslokalen för rengöring stängdes kl. 4 e. m.

För hvarje år hade ställts och komme gifvetvis fortfarande äfven att

ställas allt större kraf på lärarna från såväl undervisningens synpunkt

som från den hjälpsökande allmänhetens sida, då med ökadt utrymme och

ökade arbetskrafter allt mindre väntetid vid mottagningarna ställdes i utsikt

och det ökade förtroendet yttrade sig i större frekvens i de besökandes

antal. Det vore emellertid den odontologiska undervisningens art och

arbetssättet vid en anstalt sådan som tandläkarinstitutet, som förklarade

att såväl undervisnings- som ansvarsbördan vore särskildt stor för läraren.

För den studerande vore det nämligen icke nog att följa undersökningen

af de individuella fallen, som för dagen inställt sig, åhöra demonstrationer

och föreläsningar samt lära känna olika behandlings- och

arbetsmetoder. Han måste själf, efter nödig öfning vid fantomkurser,

utföra behandling i patientens mun under lärarens öfvervakande. Hans

manuella behärskande af arbetsmetoderna i nödig grad såsom grundval

för examensprofven och själfständig verksamhet måste uppöfvas. Vid den

praktiska undervisningen ginge också den tjänstgörande från det ena profvet

till det andra, och han måste genomgå ett visst antal sådana prof af olika

kvalitativt värde för att komma till den s. k. proftjänstgöringen och, efter

att hafva på godkändt sätt bestått densamma, admitteras till tandläkarexamen.

Tillsynen från lärarens sida, hvilken tillika bure ansvaret för behandlingen,

måste af dessa orsaker vara särdeles noggrann och uppmärksamheten

sträng, likasom ock anordningarna för undervisningen och profvens

anställande måste vara omfattande.

Den redogörelse lärarrådet härefter ger i fråga om de uppgifter och

skyldigheter, som åligga de ordinarie lärarna, är naturligen i förevarande

ärende af stort intresse. I sådant afseende anfördes följande.

Läraren i tandkirurgi meddelade sin undervisning dels genom föreläsningar,

två dagar i veckan, dels ock genom polikliniska demonstrationer

och examinatorier, hvarjämte han vid polikliniken ledde de studerandes

tjänstgöring.

Föreläsningarna ägde rum vid tider, som hvarken för honom eller

öfriga ordinarie lärare sammanfölle med arbets- och undervisningstiderna

vid polikliniken eller laboratorierna. Föreläsningskursen vore så anordnad,

att läroområdet, omfattande tandkirurgisk patologi och terapi jämte dietetik

och speciell receptlära, operativ tandkirurgi med indikationerna för an
Bih.

till Riked. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. <59 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mapis Nåd. Proposition Nr 77.

vändningen af olika operationsmetoder samt instrument lär a, genoniginges

under loppet af fyra på hvarandra följande lästerminer.

Vid den polikliniska undervisningen skedde särskildt och, såvidt möjligt

vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer

af föreliggande falk

Rörande tjänstgöringen vid polikliniken iakttoges, att under de första

veckorna nybörjaren öfvades i de för patienters undersökning m. m.

erforderliga handgreppen o. s. v. och i användningen af vanligare förekommande

instrument samt i aseptik och antiseptik, hvarjämte han finge

åse de vid polikliniken förekommande operativa ingrepp och öfrig behandling.

Därefter finge den studerande under loppet af första tjänstgöringsterminen

börja deltaga i undersökningen och behandlingen af patienter;

enklare fall tilldelades honom, hvarvid uppöfvades den tjänstgörandes

förmåga att undersöka munnens och tändernas tillstånd samt

hans manuella färdighet vid inläggningar och förband samt vid utförande

af lättare extraktioner.

Under andra terminen fortsattes dessa öfningar, i det den tjänstgörande

så småningom finge öfvergå till undersökning och behandling af

äfven andra förekommande fall af tand- och munåkommor.

Under tredje och fjärde terminerna finge han mera själfständigt utföra

tandkirurgiska ingrepp, incisioner, öppnande af abcesser, svårare tandextraktioner

m. m., hvarjämte han sista terminen deltoge i utförandet af

lokala bedöfningar.

Proftjänstgöringen vid polikliniken, sista terminen af tjänstgöringstiden,

hade den omfattning, att den tjänstgöi’ande under minst två veckor

dagligen, hvarannan dag vid mottagningen, hvarannan dag i operationsrummen,

biträdde vid undersökningen af patienterna och deras behandling,

i allmänna journalen införde nödiga anteckningar öfver dessa patienter

samt dessutom på egen hand undersökte två lämpliga sjukdomsfall, som

anvisades honom af läraren, och öfver fallen uppsatte fullständiga journaler

med epikris öfver minst ett af fallen.

Under jul- och sommarferierna ålåge läraren i tandkirurgi ledningen

af den polikliniska mottagningen under halfva ferietiden, assistenten vid

polikliniken den andra hälften. Feriekurser vid den tandkirurgiska afdelningen

anordnades ej särskildt, utan ägde den studerande, som af giltig

anledning nödgats under lästerminen för någon tid afbryta sin tjänstgöring

eller för öfrig! bruste uti förvärfvad skicklighet, efter lärarrådets

bepröfvande deltaga längre eller kortare tid i den polikliniska mottagningen

under ferierna. Det ålåge läraren att öfvervaka och leda detta den stude

rändes deltagande äfvensom pröfva dess resultat.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 77.

Läraren i tandfyllningskonst meddelade sin undervisning dels genom

föreläsningar, dels genom demonstrationer och examinatorier vid undersökningen

af patienter, som vore i behof af konservativ tandbehandling,

dels ock genom ledning af öfningsarbetena i tandfyllningslaboratoriet.

Föreläsningskursen vore så anordnad, att läroområdet, omfattande

tandfyllningens teori, den hårda tandsubstansens och pulpans patologi och

terapi, de olika fyllningsämnena, deras förberedande behandling, insertion

och afslipning m. m. samt tillhörande instrumentlära, genomginges under

loppet af fyra på hvarandra följande lästerminer.

Vid undervisningen i laboratoriet skedde särskildt och, såvidt möjligt

vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer

af föreliggande polikliniska fall.

Rörande tjänstgöringen vid tandfyllningslaboratoriet iakttoges, att

nybörjaren först öfvades på fantom uti kavitetpreparering, tandisolering,

de plastiska fyllningsämnenas tillredning, insertion och afslipning samt uti

instrumentkännedom, innan lian finge öfvergå till undersökning och behandling

af patienter. .

Under återstående del af första samt under andra lästerminen öfvades

den studerande uti undersökning af polikliniska fall, med bestämmande

af lämplig konservativ behandling, samt i utförande af enklare tandfyllningar

med amalgam, cement och guttaperka.

Under tredje och fjärde lästerminerna, då den tjänstgörande ådagalagt

behörig färdighet, undervisades han uti utförandet af fyllningar af guld.

med glas och porslin (emaljfylkiingar) samt af kombinerade fyllningar.

Proftjänstgöringen vid tandfyllningslaboratoriet, sista terminen af tjänstgöringstiden,

hade den omfattning, att den tjänstgörande under sista månaden,

på de för hans tjänstgöring gällande dagar, finge ställa diagnos på

de af läraren utsedda patienter och föreslå behandlingsmetoder samt sjelfständigt

utföra erforderliga fyllningsarbeten jämte öfrig behandling, och

borde fyllningsarbetena innefatta alla brukliga fyllningsämnen.

Feriekurser vid tandfyllningslaboratox-iet leddes närmast af för hvarje

kurs af lärarrådet förordnad lärare. Vid dessa kurser hade de studerande,

enligt lärarrådets bestämmande, att genom deltagande i desamma ersätta

under lästerminen förlorad tid, förvärfva ökad skicklighet samt fullgöra

resterande laboratoriearbeten. Kurserna öfvervakades af den ordinarie

läraren, som ock hade att pröfva kursens resultat.

Läraren i protéslära och tandreglering meddelade sin undervisning dels

genom föreläsningar, två dagar i veckan, dels genom demonstrationer och

examinatorier vid undersökningen af patienter, som vore i behof af protes

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

eller tandreglering, hvarjämte han ledde öfningsarbetena i protéslaboratoriet.

Föreläsningskursen vore så anordnad, att läroområdet, omfattande

teorien för tand-, käk- och gomprotéser samt för tandreglering, dess praktiska

tillämpning och utförande jämte kännedom om därvid använda materialier

och instrument, genomginges under loppet af fyra på hvarandra

följande lästerminer.

Vid undervisningen i laboratoriet skedde särskild! och, såvidt möjligt

vore, jämsides med ämnet för senaste föreläsning praktiska demonstrationer

af föreliggande polikliniska fall.

Under första året af tjänstgöringen vid protéslaboratoriet utfördes dels

förberedande tekniska öfningsarbeten, dels olika slag af protes- och regleringsarbeten

å modell, i enlighet med en af lärarrådet fastställd serie.

Efter att sålunda hafva vunnit nödig teknisk färdighet, inträdde med

början af andra årets tjänstgöring vid laboratoriet den studerande i deltagandet

uti den polikliniska mottagningen vid laboratoriet jämte utförandet

af åt patienter erforderliga protésarbeten, omfattande de mera

vanliga i modern tandläkarpraxis förekommande protésformer, samt tandregleringar,

hvarjämte meddelades honom, genom demonstrationer af förekommande

fall samt å modell, kännedom i käkprotésers och gomobturatorers

konstruktion.

Proftjänstgöringen vid protéslaboratoriet, sista terminen af tjänstgöringstiden,

hade den omfattning, att den tjänstgörande under minst två

veckor, på de för hans tjänstgöring gällande dagar, finge själfständigt

undersöka polikliniska fall med bestämmande af lämplig behandling, och

att han inom en tid, ungefär motsvarande den, som vore anslagen åt

verkställandet af examensarbetena, finge själfständigt utföra på honom af

läraren anvisade patienter dels ett fullständigt protésarbete på kautschukeller

metallbas dels ett partiellt protésarbete af metall, med uppsättning

af journal jämte epikris öfver det eller de af fallen, som läraren närmare

bestämde. För godkänd proftjänstgöring fordrades för öfrigt att under

sista terminen af tjänstgöringen hafva haft till behandling minst två regleringsfall

och hafva fört godkänd journal öfver fallen.

I likhet med hvad som gällde för läraren i tandfyllningskonst, ålåge

det protésläraren att hafva öfverinseendet öfver de feriekurser, som under

jul- och sommarferierna gåfves vid protéslaboratoriet under närmare ledning

af därtill för hvarje kurs af lärarrådet utsedd lärare, samt att pröfva

kursernas resultat.

Därjämte hade det visat sig af största nytta att — förnämligast af

det skäl, att den stadgade praktiska utbildningstiden af två år vore för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

kort särskildt för förvärfvande af nödig manuell färdighet inom protesen

för tandläkarexamens fordringar — vid protéslaboratoriet, hvarje socken*

dag utom lördagen, klockan 6 — 8 e. m., inrätta en fakultativ propedeutisk

fantomkurs i tandprotés, såväl under höst- som vårterminen. Dessa kurser

vore äfven ställda under den ordinarie lärarens öfverinseende och under

närmaste ledning af därtill för hvarje kurs af lärarrådet förordnade lärare;

de vore afsedda för de studerande, som sysselsatte sig med de teoretiska

studierna, och därigenom finge också dessa uppöfva manuell färdighet

äfvensom i tid pröfva sin läggning för den bana, de beträdt.

Genom feriekursernas utsträckande komme den polikliniska mottagningen

så småningom att äfven vid laboratorierna blifva kontinuerlig året

om. Detta blefve också nödvändigt med hänsyn därtill, att det visat sig

farligt att kortare tider för allmänheten stänga mottagningen vid laboratorierna;

annonsering blefve då af nöden för att återvänja allmänheten

ti i 1 desamma. Också påginge verksamheten vid laboratorierna äfven under

påsk- och pingstferierna, och lärarna hade dessa båda veckor endast befrielse

från föreläsningsskyldigheten, ej från den öfriga undervisningen.

Äfven examensprofven toge lärarnas tid i icke obetydlig grad i anspråk.

Under examen sperioderna hade de visserligen i enlighet med gällande

stadgar befrielse från föreläsningsskyldigheten. Men det hade särskildt

på grund af protésprofvens utsträckning visat sig af nöden, att under

hänsyn till antalet examensanmälningar utsträcka desamma till ilera eller

färre dagar af sommar- eller julferierna.

Till sist hade lärarna att följa med utvecklingen af sina discipliner.

Inom den konservativa såväl som den ersättande tand behandlingen framställdes

oupphörligt nya metoder i facklitteraturen. Dessa metoder måste

pröfvas och de goda tillgodogöras undervisningen. Den moderna konservativa

och ersättande tandbehandlingen fordrade i allt större grad biträde

af den operativa tandkirurgien.

Af den öfversikt, som lärarrådet sålunda lämnat öfver de ordinarie

lärarnas skyldigheter och öfver undervisningsp länens innehåll, ansåg

lärarrådet uppenbart framgå, att dessa lärares uppgifter vore omfattande

och ställde stora kraf på deras tid. Då endast en ringa del af deras

undervisning kunde meddelas i form af kurser, däri deltagarnas antal vore

af mindre betydelse, syntes det lärarrådet det ock med fog kunna påstås, att

de ordinarie lärarnas arbete ökades med antalet lärjungar, och detta med

risk af de olägenheter, som påpekats.

Behofvet af biträdande lärare vore alltså, enligt lärarrådets mening,

fullt konst åt era dt. Det gällde icke så mycket för de ordinarie lärarna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77.

att få en del af sina åligganden öfverflyttade på biträdande lärare och

därigenom komma billigare ifrån sina egna skyldigheter. Det afsåges fastmer

att väl afväga dessa skyldigheter och genom arbetets lämpliga fördelning

söka förekomma, att ej viktigare delar af utbildningen komme att

åsidosättas, därigenom att brister af kanske mindre viktig art i afseende

på behandlingen, såsom mera tekniska detaljer m. m., måste behörigen

uppmärksammas och rättas.

Under dåvarande förhållanden måste patienten ofta oskäligt länge

vänta på tur för undersökning och behandling, och likaså ofta, sedan arbetet

från den tjänstgörande kandidatens sida blifvit färdigt eller proffärdigt,

såväl patient som kandidat uppehållas, tills läraren blefve ledig

att afsyna respektive godkänna detsamma. Från patientens synpunkt vore

denna tidsförlust af betydelse, och detta vore en faktor af synnerlig vikt vid

upprätthållandet af poliklinik och verksamhet vid en dental undervisningsanstalt,

så beroende af det lefvande undervisningsmaterialet.

Lärarrådet ansåge sig därför böra föreslå, att vid hvardera af läroverkets

tre afdelningar måtte fästas ytterligare en lärare med större kompetens

än assistentens, som nu ensam stode vid den ordinarie lärarens

sida och i regel toges bland de nyutexaminerade tandläkarna. Assistentens

biträde vid de tjänstgörandes dagliga handledning, patienternas fördelning,

förande af journaler och arbetsböcker samt vid recepturen gjordes icke

öfverflödigt genom antagandet af de föreslagna ytterligare lärarna. Dessa

skulle öfvertaga den närmare ledningen af vanligare operativa ingrepp

och mera rent mekaniska arbetsdetaljer, jämte det att de efter behof skulle

deltaga i den öfriga undervisningen.

Den nye läraren i tand kirurgi borde enligt lärarrådets mening öfvertaga

den närmare ledningen af den mera rent operativa undervisningen i

operationsrummen, ledningen af de operativa ingrepp, som erfordrades på

patienter, hvilka eljest finge sin behandling vid laboratorierna, äfvensom

ledningen af bedöfningarna, hvilka vid en tandpoliklinik numera i allt

större fall påfordrades af allmänheten.

Lärarrådet ansåge det vara af väsentlig fördel för undervisningens

fördelning vid tandfyllningsafdelningen, om det närmare öfvervakandet af

de mera tekniska detaljerna i fantomarbetena och af den mekaniska beredningen

af fyllningsmedel m. m. vid laboratoriet anförtroddes åt den

nya läraren i tandfyllningskon st vid sidan af hans öfriga deltagande i

undervisningen vid afclelningen.

Åt den nya läraren i protéslära och tandreglering skulle, vid sidan

af hans öfriga deltagande i undervisningen vid afdelningen, anförtros rent

tekniska demonstrationer och det närmare öfvervakandet vid utförande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:te Nåd. Proposition Nr 77.

af rent tekniska arbetsdetaljer jämte den närmare ledningen af fantomkurserna

vid laboratoriet.

De tre sålunda föreslagna lärarna skulle enligt lärarrådets förslag

förordnas af kanslern för rikets universitet för en tid af fem år, efter

aflagda prof inför lärarrådet och på förslag af karolinska institutets lärarkollegium.

Med framhållande, hurusom den undervisning, som skulle komma att

åläggas dessa lärare, ovillkorligen kräfde en särskild utbildning utöfver den

vanliga fackbildningen för tandläkare, och att för uppnående af det med

befattningarna afsedda ändamål fordrades, att förordnandena ej för ofta

bytte om innehafvare, föreslog lärarrådet för hvar och en af ifrågavarande

lärare ett årligt arfvode af 3,000 kronor.

Lärarrådet hemställde därför, att hos 1909 års Riksdag måtte äskas

uppförande å tandläkarinstitutets stat af ett anslag å 9,000 kronor till

arfvoden åt dessa tre lärare. Äfven borde för tiden intill 1910 års ingång

anslag till extra lärarkrafter för ifrågavarande ändamål beredas.

Lärarrådets förslag tillstyrktes af karolinska institutets lärarkollegium

samt af universitetskanslern i hans den 15 oktober 1908 afgifna utlåtande.

Den framställning i ämnet som, såsom nämnts, giordes till 1909 års

Riksdag, föregicks af ett uttalande af vederbörande departementschef, ur

hvilket jag vill här återgifva följande:

»Jag öfvergår nu till frågan om förstärkning af institutets lärarkrafter.

I sådant afseende tillåter jag mig erinra om den egenartade beskaffenheten

af institutets undervisande verksamhet. En del af undervisningen

kan visserligen meddelas i form af föreläsningskurser, vid hvilken

undervisning det läraren påhvilande arbetet är i mindre grad beroende af

elevernas antal. Men en mycket viktig del af institutets undervisning

måste hafva karaktären af individuell undervisning. Läraren måste nämligen

följa med och öfvervaka hvarje särskild elevs arbeten vid hans försök

på ej mindre fantom än äfven lefvande material. Och det är hufvudsakligen

detta förhållande, som gjort, att lärarnas arbetsbörda blifvit

så betungande i följd af ökningen i antalet elever och patienter. Af den

utredning, lärarrådet i förevarande afseende lämnat, synes mig ådagalagdt,

att institutets lärarpersonal behöfver förstärkas med en assisterande lärare

i tandkirurgi, en laborator i tandfyllningskonst samt en laborator i protéslära

och tandreglering.

»Lärarrådet har föreslagit, att aflöningarna för dessa lärare skola begäras

å ordinarie stat. Då emellertid med ändring i den ordinarie staten

torde böra anstå, tills frågan om lönereglering för institutets lärarpersonal

blifvit afgjord, torde de för nu ifrågavarande ändamål erforderliga

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kunr/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

anslag böra äskas å extra stat. Aflöningarna för de nya lärarna skulle

enligt lärarrådets förslag sättas till 3,000 kronor för en hvar af dem. Jagliar

varit något tveksam, huruvida jag i sakens nuvarande läge skulle

kunna förorda dessa aflöningsbelopp. Först och främst skulle nämligen

de assisterande lärarnas godtgörelse komma att uppgå till samma belopp,

som enligt gällande stat tillkommer den ordinarie läraren i läran om

tandfyllning och tandreglering i första lönegraden. För det andra skulle

det kunna ifrågasättas, huruvida det är lämpligt att nu provisoriskt bestämma

enahanda arfvodesbelopp, som vederbörande myndighet ansett

erforderligt såsom definitivt bestämd aflöning. Dessa betänkligheter har

jag emellertid ansett böra stå tillbaka för önskemålet att åt institutet förvärfva

goda lärarkrafter, och då en aflöning af 3,000 kronor om året för

detta ändamål synes mig erforderlig, anser jag, att för anställande vid

institutet af bemälde lärare med en aflöning för en hvar af 3,000 kronor

för år bör af Riksdagen å extra stat för år 1910 äskas ett anslag af

9,000 kronor.»

Den i enlighet härmed till Riksdagen gjorda framställningen blef af

Riksdagen bifallen, därvid Riksdagen uttalade, att densamma af utredningen

i ärendet blifvit öfvertygad om nödvändigheten att åtgärder vidtoges

för beredande af förstärkta lärarkrafter för tandläkarinstitutet.

Till fullständigt klargörande af tandläkarinstitutets ekonomiska ställning

må slutligen omförmälas, hurusom institutet till täckande af kostnad

för materiell till utförda arbeten upptager afgifter af bemedlade patienter,

som behandlats å institutets laboratorier — afgifternas storlek bestämmes

af lärarrådet -— samt att institutets poliklinik af Stockholms stad åtnjuter

ett årligt anslag å 1,500 kronor. Detta anslag användes till bestridande

af kostnaderna för materiell vid behandlingen af obemedlade sjuka.

Af nämnda för institutet tillgängliga medel kommer således intet lärarna

till godo. Enligt hvad jag inhämtat lärer Stockholms stads anslag vara

otillräckligt för sitt ändamål, hvadan man torde komma att begära dess

förhöjning.

Jag skall nu lämna en redogörelse för det hufvudsakliga innehållet

i lärarrådets af mig i det föregående omförmälda skrifvelse af den 3 september

1908, såvidt den angår lönereglering för institutets lärare och

tjänstemän. Härutinnan yttrade lärarrådet följande.

Då karolinska institutets lärarkollegium den 30 maj 1902 afgaf förslag

rörande förbättrad lönestat för tandläkarinstitutet, föreslog lärarkollegiet,

att läraren vid tandläkarinstitutet i protéslära och tandreglering

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

skulle erhålla en aflöning af 5,000 kronor, hvaraf 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte ett ålderstillägg a oOO kronor, läraren i dental

kirurgi och terapi 4,000 kronor, hvaraf 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte tva ålderstillägg, hvartdera a o00 kronor, samt läraren i

tandfyllnin gslära 3,500 kronor, hvaraf 1,200 kronor i tjänstgöringspenningar,

jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. Hvar och en af

dessa tre lärare skulle enligt detta förslag erhålla en förhöjning af begynnelselönen

med 500 kronor samt ett nytt ålderstillägg å 500 kronor.

Någon löneförbättring åt lärarna i fråga hade emellertid icke kommit

till stånd, hvarken på grund af nämnda förslag eller på grund af ett —

af mig i början af detta anförande omförmäldt — förslag, som karolinska

institutets lärarkollegium den 11 januari 1906 afgifvit med anledning af

en från de tre ordinarie lärarna vid tandläkarinstitutet till Kungl. Maj:t

afgifven petition om löneförbättring i anslutning till petitioner om förbättrade

lönevillkor, som inlämnats från såväl universitetens som karolinska

institutets extra ordinarie professorer och med dem väsentligen likställda

universitetslärare.

Lärarna vid tandläkarinstitutet hade vid sistnämnda tillfälle begärt

att på extra stat erhålla ett tillägg af 1,000 kronor hvardera till begynnelselönen.

Därjämte hade de anhållit om rätt att bekomma, lärarna i

tandkirurgi och terapi samt i tandfyllningslära ett andra ålderstillägg efter

10 års tjänstgöring samt läraren i protéslära och tandreglering, hvilken ej

åtnjöte något ålderstillägg, två sådana efter resp. 5 och 10 års tjänstgöring.

Af de särskilda skäl, som framhållits i nyssnämnda lönepetition, åberopade

lärarrådet i sin förevarande framställning följande.

Lärarna vid tandläkarinstitutet hade enligt gällande stadgar att utan

någon som helst särskild ersättning leda de studerandes praktiska öfningar

på de olika afdelningarna, och detta dagligen under läsårets båda lästerminer.

Därjämte vore läraren i tandkirurgi och terapi i sin tjänstgöring

såsom poliklinikföreståndare under en stor del af ferierna upptagen af

polikliniken, hvarvid han kostnadsfritt meddelade undervisning åt de studerande,

som, ofta i rätt stort antal, begagnade sig af denna tjänstgöring.

De öfriga lärarna utöfvade dessutom utan någon ersättning öfverinseende

öfver de feriekurser och propedeutiska kurser, som hölles vid

institutet. Af dessa kurser återkomme de vid protéslaboratoriet städse

under såväl jul- som sommarferierna.

På grund af examen sskyldigheten kräfdes af ifrågavarande lärare en

betydlig uppoffring af tid genom anordnandet och öfvervakandet af de

många praktiskt-tekniska prof, som inginge i examensprofven. Detta gällde

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afä. 55 Höft. t

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. M.aj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

i synnerhet läraren i protéslära, som också, för att profven icke skulle

för mycket inkräkta på den öfriga undervisningen, nödgades därtill använda

en del af ferierna.

_ För sin verksamhet vid institutet åtnjöte dessa lärare allenast aflöningen

å stat. Den enskilda praktiska verksamhet såsom tandläkare,

som af Riksdagen åberopades såsom skäl för de år 1897 fastställda lägre

löneförmånerna, kunde i sitt ekonomiska utbyte ingalunda jämföras med

de praktiserande tandläkarnas i allmänhet, hvilka uteslutande ägnade sig

åt praktiken.

Lärarrådet åberopade härefter ett vid sammanträde den 11 januari

1906 _ med lärarkollegiet vid karolinska institutet af inspektorn för tandläkarinstitutet

afgifvet yttrande. I detta Iramhölls förutom annat, att

genom de af Riksdagen ar 1905 beviljade ökade anslag för utvidgande af

tandi äkarinstitutets verksamhet detta läroverk vore satt i stånd att mera

effektivt ° genomföra sin förelagda uppgift och möta de ökade kraf, som

ställts pa detsamma från saväl allmänhetens som undervisningens synpunkt.

Medan under de sju första åren af institutets verksamhet årligen bortåt

15 studerande inskrifvit sig för begynnande af de odontologiska studierna,

hade under läsåret 1904—1905 deras antal stigit till 19 och läsåret 1905—

1906 till 28. Inspektor ansag sig hafva all anledning antaga, att siffran

äfven för framtiden komme att hålla sig hög.

Genom de förbättrade lokala förhållanden, som då inträdt vid läroverket,

var enligt inspektörs mening all utsikt för, att vid dess poliklinik

och laboratorier ökade fordringar komme att ställas på lärarnas insats i

undervisningsarbetet. Det kunde nämligen vid den polikliniska ledningen

och vid laboratorieundervisningen ej vara likgiltigt, att de hjälpsökandes

antal väsentligt ökats och att de tjänstgörande kandidaternas antal blefve

fördubbladt.

Enligt inspektörs åsikt kunde det ej anses billigt att af lärare, till

hvilkas åligganden, förutom föreläsnings- och examinationsskyldighet, dagligen

hörde poliklinik- och laboratorieundervisning, fordra så omfattande

tjänstgöring för en aflöning af 3,000, respektive 3,500 och 4,500 kronor årligen.

Att karolinska institutets lärarkollegium år 1902 uttalat sig för en

löneförbättring till lägre belopp, ansåg inspektor ej utgöra hinder för att

år 1906 rösta för ett högre belopp. Enär dyr tid vore det väsentliga

motivet för löneförbättringen, syntes det honom, att de senaste årens

ytterligare stegring i lefnadskostnaderna väl motiverade en begäran om

500 kronors tillägg till de aflöningar för lärarna i fråga, som lärarkollegiet

redan år 1892 ansett vara lämpliga att föreslå Kungl. Maj:t vid afgifvandet

af förslaget om tandläkarinstitutets upprättande.

Med anmärkning, att inspektörs antagande om ökningen af de stu
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 77.

derandes antal de senaste åren, besannats fortsatte lärarrådet i sin skrifvelse

den 3 september 1908:

Hänvisande till hvad i framställningen anförts om vederbörande

lärares skyldigheter samt angående studie- och undervisningsplanens innebörd,

ansåg lärarrådet det med fog kunna sägas, att de ordinarie lärarnas

arbetsbörda ökats och allt fortfarande komme att blifva mycket stor

och ej stode i förhållande till de löneförmåner, de uppbure. Äfven om

anslag beviljades till föreslagna biträdande lärare vid undervisningen och

den praktiska verksamheten, komme därigenom dock i första rummet att

tillgodoses undervisningens effektivitet och fullständighet samt hänsynen till

det polikliniska materialet.

Mot att bibehålla de ordinarie lärarnas löner vid alltför låga belopp

af den anledning att de hade tillfälle till enskild praktik, kunde, enligt

lärarrådets mening, med fog åberopas enahanda skäl som beträffande

lärare, hvilka idkade medicinsk praxis. Tandläkarpraxis utanför den, som

fölle inom ramen af institutets verksamhet, vore nämligen nödvändig förutsättning

för lärarnas skicklighet och erfarenhet, och dessa egenskaper

borde blifva fruktbringande i den praktiska utbildningens tjänst. Här

likasom i så många andra jämförliga fall, där lärare gjorde sina insikter

och sin skicklighet gällande i enskild verksamhet, borde icke hänsyn tagas

till enskild praktik.

Lärarrådet ansåg det vara på tiden, att äfven tandläkarinstitutets lärare

komme i åtnjutande af löneförmåner mera motsvarande deras arbete och

tidens kraf. De vore snart de enda lärare, som ej fått dessa förmåner

förbättrade, och lefnadskostnaderna i hufvudstaden hade de allra sista åren

stigit i olidlig grad.

Utan att för öfrigt framställa några kraf på jämlikhet i löneförmåner

med någon af de lärarkårer, som redan kommit i åtnjutande af

löneförhöjning eller hvilkas framställningar därom vore hvilande, ansåg

lärarrådet billigt att föreslå, det vid tilldelande af aflöningar åt tandläkarinstitutets

lärare de belopp måtte läggas till grund, hvilka karolinska

institutets lärarkollegium redan år 1892 ansett erforderliga för läroverkets

hufvudlärare och hvarom äfven Kungl. Maj:t år 1897 framställt förslag

hos Riksdagen. Till dessa belopp borde komma af såväl ökadt arbete som

dyr tid motiverade förhöjningar af 33 å 40 % jämte nödiga ålderstillägg.

Riksdagen hade år 1897 vid granskningen af det föreslagna läroverkets

aflöningsstat i visst hänseende anställt jämförelse mellan tandläkarinstitutet

och farmaceutiska institutet. Farmaceutiska institutet hade sedan

dess, nämligen år 1901, fått förändrad stat, och lärarrådet hade fått upplysning

därom, att ny framställning förelåge hos Kungl. Maj:t om väsentlig

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 77.

förhöjning af, bland annat, afiöningarna till hufvudlärarna vid sistnämnda

institut.

För den ordinarie läraren i dental kirurgi och terapi, hvilken därjämte

vore poliklinikföreståndare, föreslog lärarrådet en begynnelseaflöning

af 5,500 kronor, däraf 3,700 kronor i lön och 1,800 kronor i tjänstgöringspenningar,

jämte rätt till två ålderstillägg, livartdera å 500 kronor,

efter 5 och 10 års tjänstgöring.

För den ordinarie läraren i tandfyllningslära föreslogs en begynnelseaflöning

af 5,000 kronor, däraf 3,500 kronor i lön och 1,500 kronor

i tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg, livartdera å 500

kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring.

För den ordinarie läraren i protéslära och tandreglering föreslog

lärarrådet en begynnelseaflöning af 6,000 kronor, däraf 4,000 kronor i

lön och 2,000 kronor i tjänstgöringspenningar, jämte rätt till två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, efter 5 och 10 års tjänstgöring.

I fråga om ålderstilläggen fäste lärarrådet uppmärksamheten därå,

att såväl i farmaceutiska institutets stat af år 1901 som i veterinärinstitutets

nya stat af år 1907 hufvudlärarna vore tillerkända två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor, samt att de öfriga ordinarie lärarna vid

veterinärinstitutet vore tillerkända än flera ålderstillägg, hvartdera å 500

kronor. Någon giltig orsak, hvarför den på anförda grunder bättre aflönade

protésläraren vid tandläkarinstitutet skulle sakna rätt till motsvarande

ålderstillägg, kunde lärarrådet icke inse.

1 tandläkarinstitutets stat vore upptagna tre assistentarfvoden, ett å

900 kronor samt två å 500 kronor hvartdera. Det högre arfvodet tillfölle

assistenten vid protéslaboratoriet på grund af den längre dagliga tjänstgöring,

som ålåge denne.

Det hade under de elfva år, tandläkarinstitutet varit i verksamhet,

ofta visat sig förenadt med mycket stor svårighet att få nödiga förordnanden

å assistentbefattningarna besatta. Den dagliga handledningen

under lästerminerna af de studerande jämte de förrättningar i öfrigt, som

vid de olika afdelningarna vore assistenterna ålagda — hvartill för assistenten

vid polikliniken komme att utan särskild ersättning förestå polikliniken

omkring 3 veckor af julferierna samt 7 veckor af sommarferierna

och därvid leda de vid mottagningarna deltagande studerandenas arbeten —

toge så mycken tid i anspråk, att legitimerade tandläkare icke gärna funne

med sin fördel förenligt att därpå offra tid och krafter. Detta så mycket

mindre som aflöningen vore ringa för ifrågavarande tjänster, och för de

tandläkare, hvilka efter aflagd examen icke omedelbart öfverginge till

privatpraxis utan åstundade vidare utbildning, stode till buds assistent
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

befattningar hos enskilda tandläkare, af hvilka de bekomme ett årligt

arfvode af 2,500-—3,000 kronor.

Assistenterna måste vara legitimerade tandläkare; att till assistenter

förordna kandidater — hvilka själfva ännu icke af slutat sin tjänstgöring

eller i bästa fall gjort det men ej hunnit bestå tandläkarexamen — kunde

endast vid tillfälligt behof för kortare tid försvaras.

Lärarrådet föreslog följande arfvoden åt assistenterna vid tandläkar
-

institutet:

vid protéslaboratoriet ................................... kronor 1,200

» polikliniken ................................................ » 900

» tandfyllningslaboratoriet ........................ » 900

Ar 1905 hade protéslaboratoriet erhållit ett laboratoriebiträde med

ett årligt arfvode af 1,500 kronor och med daglig tjänstgöring äfven under

pågående feriekurser. Detta biträde motsvarade i sin verksamhet närmast

det tekniska biträde, som den enskilde tandläkaren funne med sin fördel

att anställa hos sig. Laboratoriebiträdet vid protéslaboratoriet hade emellertid

sig äfven ålagdt en del andra uppgifter.

Det hade under de båda senaste åren visat sig svårt att vid institutet

anställa ett sådant biträde, helst biträden hos enskilda tandläkare uppbure

ersättning med 2,()00—2,500 kronor. Ombyten i den ifrågavarande befattningen

hade därför ofta måst företagas.

Då bostad med tillhörande förmåner icke läte sig beredas inom institutet

och kontinuitet i tjänsten vore af stor vikt, föreslog lärarrådet, att

aflöningen för det nämnda laboratoriebiträdet måtte höjas med 350 kronor

årligen och sålunda i staten uppföras med 1,850 kronor, hvaraf 1,000

kronor lön, 700 kronor tjänstgöringspenningar samt 150 kronor ortstillägg,

med rätt därjämte för innehafvaren af förordnandet att kunna erhålla

förhöjning af aflöningen efter fem års tjänstgöring med 150 kronor och

efter ytterligare fem års tjänstgöring med likaledes 150 kronor.

Vaktmästaren vid tandläkarinstitutet tillerkändes i 1897 års stat en

aflöning af 900 kronor, däraf 750 såsom egentlig lön och 150 såsom bostadsersättning,

allt i enlighet med då gällande villkor för de vid karolinska

institutet anställda vaktmästare.

Enär redan från början vaktmästarens närvaro i lokalen varit nödvändig

hela dagen året om, hade det för läroverket biff vit nödvändigt att

bereda honom bostadsrum inom läroverkets lägenheter, hvarför ett af

köken med tillhörande jungfrukammare tilldelats honom. Uti de årliga

räkenskaperna från tandläkarinstitutet hade städse iakttagits, att det belopp

af 150 kronor, som beräknats utgå i bostadsersättning, afdragits från det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

årliga hyresbelopp, som enligt gällande kontrakt utgått för de af läroverket

förhyrda lägenheterna.

Den förmån af två ålderstillägg, livartdera å 100 kronor, efter 5

och 10 års tjänstgöring, som af Riksdagen åren 1901 och 1902 beviljades

de vid karolinska institutet anställda vaktmästarna, hade icke kommit

vaktmästaren vid tandläkarinstitutet till godo.

Lärarrådet ansåg, att tandläkarinstitutets vaktmästare vore så bunden

af sin tjänst, att han ej kunde erhålla någon extra förtjänst genom

arbete utom institutet. Till följd däraf borde han ock åtnjuta en mer

tillfredsställande aflöning och i sådant hänseende äfven fönnånerna af fri

bostad och bränsle samt ålderstillägg, på det läroverket måtte kunna erhålla

behörigen kvalificerad person och få bibehålla honom i tjänsten,

sedan han blifvit förtrogen med göromålen.

Fördenskull fann lärarrådet sig böra föreslå, att vaktmästaren vid

tandläkarinstitutet måtte komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som

tilldelats vaktmästarna vid karolinska institutet, och att sålunda uti aflöningsstaten

borde åt vaktmästaren vid tandläkarinstitutet upptagas en

aflöning af 1,200 kronor, däraf lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar 350

ki’onor och ortstillägg 150 kronor, jämte två ålderstillägg, hvartdera å 100

kronor efter 5, respektive 10 års tjänstgöring, med afdrag, så länge han

åtnjöre fri bostad och bränsle, af ortstillägget och 100 kronor å lönen.

Det anslag å 300 kronor, som i gällande stat uppförts till sekreteraroch

kamrerargöromål, hade så fördelats, att karolinska institutets sekreterare

och kamrerare hvardera tilldelats 100 kronor för de med tandläkarinstitutets

ärenden förenade göromål, samt återstående 100 kronor utgått

till sekreteraren hos lärarrådet vid tandläkarinstitutet.

Otillräckligheten af detta anslag hade med hvarje år blifvit alltmera

kännbar. I synnerhet måste det enligt lärarrådets mening anses

obilligt att för en ersättning af 100 kronor årligen fordra sekreterarhjälp

för protokollen vid lärarrådets sammanträden, för den af därvid fattade

beslut föranledda expedition samt för examensprotokoll. Den med examensbetygens

utskrifning ur protokollet förbundna lösen, hvaraf 2 kronor för

hvarje betyg tillkomme sekreteraren, ökade icke i nämnvärd grad denna

ersättning. Då ju kandidatexamen aflades vid karolinska institutet, hade

lärarrådets sekreterare att föra protokollet endast vid tandläkarexamen.

Antalet examinander, som bestått tandläkarexamen under åren 1903—

1907, hade utgjort: år 1903 16, år 1904 11, år 1905 12, år 1906 14, år

1907 23.

Lärarrådet föreslog, att anslaget till sekreterar- och kamrerargöromål

måtte höjas till 700 kronor, med den fördelning gällande tills vidare, att

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 77.

till karolinska institutets sekreterare och kamrerare skulle utgå 150 kronor

till hvardera och till lärarrådets sekreterare 400 kronor.

Arfvodet till inspektor vore i tandläkarinstitutets stat upptaget till

400 kronor. _ Ehuru dåvarande innehafvaren af inspektoratet förklarat, att

han, för sa vidt pa honom ankomme, icke hade några fordringar på ökning

af det inspektor tillmätta arfvode, ansåg dock lärarrådet billigt, att i samband

med ny aflöningsstat för institutet äfven en höjning af detta arfvode upptoges.

Först och främst borde nämligen de allmänna synpunkter, som föranledt

framställningen af löneförbättringar åt såväl lärare som biträden,

äfven . göra sig gällande vid ersättningen för inspektörs arbete. Vidare

vore inspektor, som enligt stadgan för institutet skulle »såsom styresman

utöfva vård och tillsyn öfver allt hvad tandläkarinstitutet rörer», pålagd

en mängd göromål, som vid tandläkarinstitutets organisation ursprungligen

tänktes tillkomma en s. k. förman, utsedd bland de ordinarie lärarna.

Bland dessa göromål^ fordrade i synnerhet det närmare handhafvandet af

institutets ekonomi både omtanke och uppoffring af tid, hvartill säkerligen

hänsyn ej tagits, då arfvodet åt inspektor föreslogs.

Lärarrådet hemställde fördenskull om höjning af inspektörs arfvode till

minst 800 kronor, helst då ingen annan förmån kunde beredas honom, såsom

minskning i hans skyldigheter som lärare vid karolinska institutet eller annat.

B . mula e alltså föx sla^ till ny aflöningsstat för tandläkar
institutet

af följande innehåll:

1 inspektor, arfvode.............

1 lärare i protéslära och tandreglering ..

1 d:o. i dental kirurgi och terapi, tillika

poliklinikföreståndare...........

1 dito i tandfyllningslära...

1 assisterande lärare i dental kirurgi, arfvode

1 laborator i tandfyllningslära, arfvode ......

1 d:o i protéslära och tandreglering, arfvode

Kronor

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

4,000

3,700

3,500

2,000

1,800

1,500

—

800

'') 6,000

’) 5,500

0 5,000

3,000

3,000

3,000

Transport

11,200

5,300

26,300

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Ma)ils Nåd. Proposition Nr 77.

1 ’

Krön

o r

Tjänst-

Lön

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

Transport

11,200

5,300

—

26,300

1 assistent vid protéslaboratoriet, arfvode ...

—

—

—

1,200

1 d:o vid tandfyllningslaboratoriet, arfvode

—

—-

—

900

1 d:o vid polikliniken, arfvode ........................

—

—

—

900

1 laboratoriebiträde vid protéslab oratoriet ...

1,000

700

150

2) 1,850

1 vaktmästare.........................................................

700

350

150

3> 1,200

! Till sekreterar- och kamrerargöromål............

—

—

—

700

Summa kronor

12,900

6,350

300

33,050

1) Med rätt till ett ålderstihägg efter 5 år med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes ett

med 500 kronor. o

-) Efter 5 år kan aflöningen höjas med 150 kronor och efter ytterligare 5 ar likaledes med loO kronor.

3) Efter 5 år kan aflöningen höjas med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

Så länge vaktmästaren åtnjuter fri bostad jämte bränsle, afdrages ortstillägget och 100 kronor å lönen.

Till sist berörde lärarrådet en fråga, hvars lycldiga lösning, enligt

lärarrådets mening, icke enbart vore de ordinarie lärarnas sak utan ock

utöfvade inflytande på läroverkets intressen.

I sådant hänseende påpekade lärarrådet, att, då karolinska institutets

lärarkollegium hade att yttra sig öfver möjligheten af en tandläkarskolas

inrättande i förbindelse med karolinska institutet, kollegiet uppdrog den

förberedande behandlingen af detta ärende åt dåvarande rektorn vid sistnämnda

institut, tillika professor i patologi och patologisk anatomi, åt

professorerna i kemi, fysiologi och kirurgi samt åt t. f. professorn i anatomi

— sålunda åt de lärare, hvilkas discipliner inginge såsom undervisnings-

och examensämnen uti de odontologiska examina.

Uti det utlåtande, som dessa kommitterade afgåfvo och hvaruti lärarkollegiet

den 22 september 1892 förklarade sig instämma, anfördes, bland

annat, att tandläkaryrket dåmera börjat utvecklas från ett skråmässigt

handtverk till en väl begränsad specialgren af den kirurgiska vetenskapen,

en utveckling i vetenskaplig riktning, som tvifvelsutan hade sin rot i samhällets

ökade kraf på tandläkarnas grundligare utbildning.

Då vid ett senare tillfälle frågan om benämningen af tandläkarinstitutets

ordinarie lärare förevarit, hade inom karolinska institutets lärarkollegium

funnits en af nämnda kommitterade i första rummet bestående

minoritet för att hufvudlärarna i de praktiska disciplinerna vid tandläkarskolan

skulle benämnas extra ordinarie professorer.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 77.

Lärarrådet erinrar vidare, hurusom denna fråga upptogs af vederbörande

departementschef vid framläggandet af förslag om tandläkarinstitutets

upprättande, samt om 1897 års Riksdags uttalande i ämnet, genom

Iivilket frågan förföll.

På så sätt, yttrade lärarrådet, erhöllo de tre hufvudlärarna i de

odontologiska disciplinerna vid den praktiska utbildningen benämningen

ordinarie lärare vid tandläkarinstitutet.

Sedan dess både farmaceutiska institutets båda hufvudlärare fått titeln

af extra ordinarie professorer. Uti sistnämnda läroverks stat af år 1901

vore nämligen uppförd dels en extra ordinarie professor i kemi och kemisk

farmaci, dels en extra ordinarie professor i botanik och fannakognosi,

med löneförmåner motsvarande extra ordinarie professorers.

Då enligt uppgift — anförde lärarrådet vidare — förslag äfven förelåge

rörande omorganisation af den till skogsinstitutet hörande undervisningen

jämte lönereglering för dess lärare, i hvilket förslag hufvudlärarna upptoges

såsom professorer, blefve, under förutsättning att nämnda förslag

vunne bifall, tandläkarinstitutet den enda högskola i vårt land, där, oaktadt

mogenhetsexamen fordrades för åtnjutande af dess undervisning och

för undergående af de för legitimation erforderliga examina, innehafvarna

af hufvudämnena vid denna undervisning, hvari äfven inginge föreläsningsskyldighet

och examination, icke vore tillagda professors namn.

Lärarrådet framhöll tillika de i stadgan lör tandläkarinstitutet gifna

föreskrifter rörande de ordinarie lärarämbetenas tillsättande samt fortsatte

därpå:

Tandläkarstudierna vore sä inrättade, att de enligt gällande stadga

borde hinna genomgås under loppet af tre läsår. Odontologiens framsteg

under senare tider fordrade längre utbildning, och det vore i öfverensstämmelse

därmed som undervisningen i kulturländerna började inrättas

på basis af fyra års studier. Utom denna yrkesexamen måste aspiranten

till de ordinarie lärarbefattningarna vid tandläkarinstitutet, för att kunna

fylla anförda kompetensfordringar, dels använda åratal för uppöfvandet af

sin egen praktiska skicklighet och erfarenhet och för vetenskapliga studier

inom- och utomlands, dels också inom den odontologiska vetenskapen idka

en författarverksamhet, hvars värde vid specimineringen blefve föremål för

sakkunnig pröfning, samt därjämte, då vid pröfningen af hans skicklighet

hänsyn skulle tagas till duglighet såsom lärare, hafva inom området utöfvat

lärarverksamhet.

Vore det vid specimineringen af särskildt värde att, i stället för den

fakultativt medgifna rättigheten att få vid karolinska institutet offentligt

försvara en afhandling, skyldighet i samma riktning blefve föreskrifven,

Bill. till Riksd. Pro:. 1010. I Sa ml. 1 Afd. 55 Eäft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

så kunde med lätthet ett sådant tillägg till kompetensfordringarna genomföras

i stadgan för tandläkarinstitutet. Vid behandlingen af ett dylikt

villkor skulle lärarrådet för sin del förvisso ej rösta för afslag. Sådana

skärpta kompetensvillkor för professur vid veterinärinstitutet vore; ifrågasatta

i förslag till stadga för denna läroanstalt. Den odontologiska vetenskapen

hade också under de senaste årtiondena befunnit sig i kraftig utveckling,

så att numera större kraf än förr ställdes på en i dess fack duglig

lärare likasom på den under hans ledning utbildade tandläkaren.

Det syntes lärarrådet icke kunna förnekas, att, likaväl som ett bibehållande

af gällande aflöningsförmåner vid tandläkarinstitutet kunde innebära

en allvarsam fara för att vid eventuella ledigheter icke erhålla så

framstående lärarkrafter, som erfordrades för undervisningens behöriga

skötande, jämväl ett förmenande af professors namn och värdighet (som

dock en gång af Kungl. Maj:t föreslagits) för bärarna af läroanstaltens

hufvuddiscipliner kunde afhålla dugande krafter att utbilda sig för dylikt

underskattadt värf.

Studenten på tandläkarbanan måste nog taga ett visst intryck däraf

att han, efter att hafva undervisats i de teoretiska ämnena af de främsta

lärarkrafter, som stode karolinska institutets lärarkollegium till buds (i

regel vederbörande professorer i ämnena), för sin praktiska utbildning,

som dock skulle bygga vidare pa den lagda vetenskapliga grunden, ställdes

under »lärares» ledning och pröfning.

Beträffande förhållandet utomlands ville lärarrådet endast fästa uppmärksamhet

därpå, att företrädarna för berörda läroämnen i Tyskland vid

de största universiteten, såsom i Berlin, vore i staten upptagna såsom

professorer, samt vid andra universitet, där tandläkarutbildning ägde rum,

i regel erhölle professors titel efter vissa års tjänstgöring. I Finland hade

en af de två lärarna professors namn, i Danmark, där den odontologiska

undervisningen ännu icke vore ordnad, hade två af »tandkegeskolens»

lärare erhållit benämningen i fråga.

I sitt förutnämnda yttrande den 10 september 1908 tillstyrkte karolinska

institutets lärarkollegium den af tandläkarinstitutets lärarråd gjorda

framställning i fråga om, bland annat, dels beviljande å ordinarie stat.för

tandläkarinstitutet af anslag till arfvoden åt en assisterande lärare i tandkirurgi,

en laborator i tandfyllningskon st samt en laborator i protéslära

och tandreglering med 3,000 kronor för dem hvar eller tillhopa 9,000

kronor äfvensom förhöjning i aflöningarna för tandläkarinstitutets inspektor,

lärare, assistenter, laboratoriebiträde, vaktmästare och tjänstemän med

tillhopa 8,050 kronor, hvarigenom institutets ordinarie aflöningsstat skulle

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77. 35

erhålla en slutsumma af 33,050 kronor, dels ock beviljande åt de tre ordinarie

lärarna, laboratoriebiträdet och vaktmästaren vid tandläkarinstitutet

af ålderstillägg.

Hvad i lärarrådets framställning anförts därom att de i gällande stat

för tandläkarinstitutet upptagna ordinarie lärartjänsterna borde vid förestående

förändring af staten uppföras under benämningen professurer,

hade karolinska institutets lärarkollegium icke funnit böra gifva anledning

till något kollegiets förslag.

Slutligen framhöll lärarkollegiet önskvärdheten af att de särskilda

lärarbefattningarna af olika slag måtte i aflöningsstaten upptagas med benämningar,

som öfverensstämde med de i gällande stadga för tandläkarinstitutet

fastställda benämningarna å läroämnena.

Enligt det vid ärendets behandling inom karolinska institutets lärarkollegium

förda protokollet anförde rektorn vid nämnda institut beträffande

förslaget att de ordinarie lärarbefattningarna vid tandläkarinstitutet

skulle uppföras såsom professurer, bland annat, följande.

Tandläkarinstitutets ställning gåfve icke, enligt hans mening, anledning

till en sådan förändring. Öfriga institut, med hvilka jämförelse blifvit

gjord, intoge en fristående och själfständig ställning och vore icke

bundna till andra läroverk på sådant sätt, som tandläkarinstitutet vore

knutet vid karolinska institutet.

Han ville vidare framhålla, att hela undervisningen och examinationen

till den första odontologiska examen uppehölles af lärare, som förordnades

på ett år i sänder, och detsamma gällde för ett ingalunda oviktigt

ämne, nämligen kirurgi, i den senare odontologiska examen.

Äfven syntes honom böra beaktas, att det vore en betydande skillnad

i anspråken på utbildning och vetenskapliga prestationer å ena sidan för

att vinna anställning som professor vid medicinsk fakultet och å andra

sidan för att blifva »ordinarie lärare» vid tandläkarinstitutet.

De andragna exemplen från utlandet syntes honom föga tala till förmån

för den nämnda förändringen. De åsyftade tandläkarlärarna i Berlin

vore icke »Professoren» utan »ausserordentliche Professoren», b vilket vore

en helt annan ställning, än som i Sverige innehades af ordinarie eller

extra ordinarie professorer. Hvad exemplen från Hälsingfors och Köpenhamn

beträffade, så vore de åsyftade personernas professorstitel, så vidt

kunna,t utrönas, rent personlig; naturligtvis skulle det äfven kunna tänkas,

att i Sverige en tandläkarlärare, som ådagalagt utmärkt förtjänst och skicklighet,

personligen erhölle titeln af professor, men sådan fråga förelåge icke.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 77.

Kanslern för rikets universitet förklarade uti sitt förberörda utlåtande

af den 15 oktober 1908, att han icke hade något att erinra mot de föreslagna

ändringarna i och tilläggen till tandläkarinstitutets stat. Den af

lärarrådet gjorda framställning angående de ordinarie lärarbefattningarnas

vid tandläkarinstitutets ombildning till professurer hade kanslern emellertid

funnit sig sakna anledning att förorda till bifall.

Kanslerns för rikets universitet underdåniga, jämväl i det föregående

omnämnda framställning af den 11 oktober 1909, hvilken grundade sig

på karolinska institutets lärarkollegiums hemställan, skilde sig i det afseendet

från den begäran om lönereglering vid tandläkarinstitutet, för hvilken

jag nu redogjort, att däri påyrkades, att inspektörs arfvode skulle

höjas till 1,000 kronor, alltså en förhöjning med 600 kronor i stället för

400 kronor. Såsom skäl härför erinrades om det arbete och det icke

obetydliga ansvar, som vore förenadt med inspektorsbefattningen.

Jag öfvergår nu till en redogörelse för löneregleringskommitténs

yttrande beträffande den föreslagna löneregleringen för tandläkarinstitutet,

hvarvid jag samtidigt tager i betraktande innehållet i det egentliga betänkandet

och i det af kommittén den 13 januari 1910 afgifua särskilda

utlåtande.

Efter att hafva till belysande af institutets verksamhet dels meddelat

vissa uppgifter rörande antalet studerande vid institutet under åren 1906

—1909, angående fördelningen på kurser och terminer af de afgifter en

studerande vid tandläkarinstitutet har att erlägga samt i fråga om antalet

patientbesök under åren 1906 —1908 in. m., dels ock lämnat ett sammandrag

af institutets räkenskaper för år 1908, hvilka uppgifter och sammandrag

torde få i afskrift fogas vid detta protokoll såsom bilagor, yttrar

kommittén till en början:

»Betydelsen af en rationell tandvård har i en senare tid allt mer

vunnit beaktande, jämväl inom Sverige. »Då chefen för ecklesiastikdepartementet

den 12 januari 1909, i sammanhang med andra statsregleringsfrågor,

inför Kungl. Maj:t föredrog den af vederbörande myndigheter

gjorda framställning om anslag till utvidgning af tandläkarinstitutets

lokaler och förstärkning af lärarkrafterna vid institutet, erinrade

han, att tandröta mycket allmänt förekomme i vårt land, men att rationell

tandvård, väsentligen på grund af dess dyrhet, ännu icke kunnat

komma befolkningens bredare lager till del i den omfattning, som önskligt

vore. Det vore tydligt, yttrade departementschefen vidare, att bot

för detta missförhållande i afsevärd grad kunde rådas, om tillgången på

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

tandläkare blefve större. Tandläkarinstitutets lärarråd hade också fäst

uppmärksamheten vid det förhållandet, att äfven i vart land efter de

större kulturländernas exempel frågan om tandvård bland såväl arméns

och flottans manskap som i synnerhet folkskolornas barn fordrade en

tillfredsställande lösning. En förutsättning därför vore gifvetvis god tillgång

på tandläkare. På dessa och i öfrigt anförda skäl uttalade departementschefen

såsom sin åsikt, att staten borde i görligaste mån främja den

pågående utvidgningen af tandläkarinstitutets verksamhet.

»I anslutning härtill vill kommittén för sin del uti ifrågavarande afseende

äfven framhålla angelägenheten däraf att för den undervisning,

som meddelas de blifvande tandläkarna, städse måtte kunna påräknas

framstående lärarkrafter.

»Då emellertid, enligt hvad nogsamt är kändt, skickliga tandläkare,

som kunna helt ägna sig åt sin praktik, äro i tillfälle att förskaffa sig

betydande inkomster, lärer det icke kunna för framtiden förväntas, att

framstående tandläkare skulle vara villiga att, med afstående af större delen

af enskild praktik, åtaga sig lärarverksamhet vid institutet, såframt ej

de aflöningsförmåner, som vid 1897 års Riksdag fastställdes för institutets

ordinarie lärare, varda afsevärdt förhöjda.»

Då kommittén därefter behandlar frågan om de aflöningar, som vid

lönereglering böra upptagas i aflöningsstaten för tandläkarinstitutet, förutskickar

kommittén den erinran, att kommittén, lika med karolinska institutets

lärarkollegium, anser, att de särskilda lärarbefattningarna böra i

staten upptagas under benämningar, som öfverensstämma med de i stadgan

för tandläkarinstitutet angifna. Därvid borde särskildt bemärkas, att undervisning

i tandreglering enligt stadgan skall meddelas af vederbörande lärare

i protéslära och ej af den i tandfyllningskonst. Detta öfverensstämmer

äfven med faktiska förhållandet.

Härefter yttrar kommittén i fråga om löneregleringen för de ordinarie

lärarna:

I gällande stat vore för dessa lärare upptagna följande aflöningar:

för en lärare i protéslära 4,500 kronor, en lärare i dental kirurgi

och terapi, tillika poliklinikföreståndare, 3,500 kronor och en lärare i läran

om tandfyllning och tandreglering 8,000 kronor.

Därtill kunde för en hvar af de två sistnämnda lärarna komma ett

ålderstillägg efter fem år med 500 kronor.

Vid bestämmandet af dessa aflöningssatser förutsattes, såsom redan

nämnts, att läraren i protéslära skulle blifva jämförelsevis strängt upptagen

af sin tjänstgöring vid institutet, men att de bägge öfriga ordinarie

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

lärarna skulle blifva i tillfälle att jämte sin undervisningsskyldighet ägna

ej obetydlig tid åt enskild praktik.

Enligt hvad för kommittén företedda taxeringsuppgifter för år 1908

gåfve vid handen, syntes läraren i protéslära under nämnda år icke hafva

haft någon inkomst af arbete utöfver aflöningen från tandläkarinstitutet;

för. de bägge öfriga ordinarie lärarna syntes dylika inkomster utöfver aflöningen

hafva uppgått till omkring 3,000 kronor för hvar.

Såsom förut antydts, vore kommittén af den åsikt, att en afsevärd

förhöjning af de år 1897 fastställda aflöningarna för de ordinarie lärarna

vid tandläkarinstitutet borde äga rum. Kommittén hade likväl icke funnit

sig kunna tillstyrka aflöningar åt dessa lärare till de belopp, som af institutets

lärarråd föreslagits.

Hvad till en början beträffade den lärare, som meddelade undervisning

i protéslära och tandreglering och som för närvarande åtnjöte den högsta

aflöningen, hade kommittén ansett löneförmånerna för denne böra sättas

till 5,500 kronor jämte två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor, efter

resp. fem och tio år.

Da de bägge öfriga ordinarie lärarna jämväl framdeles syntes kunna

ägna någon tid åt enskild praktik, hade det synts kommittén, att deras

aflöningar fortfarande borde sättas till lägre belopp än den aflöning, som

bestämdes för läraren i protéslära och tandreglering.

För läraren i tandkirurgi borde, med hänsyn till hans befattning såsom

föreståndare för polikliniken, aflöningen, på sätt nu vore förhållandet,

bestämmas något högre än för läraren i tandfyllningskonst. Kommittén

ville för sin del föreslå, att läraren i tandkirurgi måtte, såsom tillika poliklinikförestandare,

erhålla en aflöning af 5,000 kronor, jämte två ålderstillägg,

hvartdera å 500 kronor.

Läraren i tandfyllningskonst hade synts kommittén böra tillerkännas

en aflöning af 4,500 kronor jämte ålderstillägg i likhet med de båda öfriga

ordinarie lärarna.

I öfverensstämmelse med hvad vid 1908 års Riksdag beslöts beträffande

de ordinarie lärarna vid karolinska institutet, hade kommittén ansett

aflöningarna till de ordinarie lärarna vid tandläkarinstitutet böra fördelas

i lön och tjänstgöringspenningar. Därvid hade olikheten i aflöningshänseende

mellan sistnämnda lärare synts böra läggas på tjänstgöringspenningarna,

hvarigenom densamma ock komme att vid tjänstledigheter göra sig

gällande vikarierna till godo.

Pa grand häraf föresloge kommittén, att af begynnelseaflöningarna

.3,000 kronor skulle utgöra lön. Såsom vanligen vore fallet, skulle ålderstilläggen

räknas till lönen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 77.

I följd af livad sålunda föreslagits, komme högsta pensionsunderlaget

att för samtliga de ifrågavarande lärarna uppgå till 4,000 kronor.

Till aflöningar åt en laborator i protéslära och tandreglering, en assisterande

lärare i tandkirurgi samt en laborator i tandfyllningskonst hade

vid 1909 års Riksdag å extra stat anvisats ett anslag af 9,000 kronor,

afsedt att lika fördelas mellan de nämnda lärarna.

Det för en hvar af dessa befattningshafvare sålunda bestämda aflöningsbelopp

af 8,000 kronor hade synts kommittén böra, såsom af vederbörande

föreslagits, uppföras å ordinarie stat såsom arfvode.

Såsom förut vore nämndt, funnes vid tandläkarinstitutet å stat tre

assistenter: en vid protéslaboratoriet, en vid polikliniken och en vid tandfyllningslaboratoriet,

och åtnjöte den förstnämnde ett arfvode af 900 kronor

och de två senare arfvoden å 500 kronor hvardera.

Enligt lärarrådets förslag skulle arfvodcna höjas: för assistenten vid

protéslaboratoriet till 1,200 kronor och för hvar och en af de bägge öfriga

assistenterna till 900 kronor.

Då det vore af vikt att jämväl för dessa befattningar kunna påräkna

dugande personer, ansåge kommittén icke något vara att erinra mot de

sålunda föreslagna beloppen.

Det tekniska biträdet vid protéslaboratoriet uppbär för närvarande ett

årligt arfvode af 1,500 kronor. Enligt hvad lärarrådet meddelat har det

visat sig svårt att för denna ersättning kunna anställa och bibehålla lämplig

person. Lärarrådet har därför föreslagit en aflöning af 1,850 kronor

åt nämnda biträde, med rätt därjämte till två ålderstillägg, hvartdera a

150 kronor. Kommittén har för sin del beträffande detta biträdes ställning

till betraktande upptagit frågan om befattningens förvandlande till ordinarie,

men ansett sig böra besvara denna fråga nekande. Tanken på

ålderstillägg för biträdet, med den ställning detsamma enligt kommitténs

mening bör hafva, afvisas därför af kommittén, som i stället föreslår, -att

för bestridande af göromålen såsom laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet

i staten upptages ett belopp af 2,000 kronor. Därigenom blefve, säger

kommittén, tillfälle beredt att till en början sätta ersättningen till den,

som förrättar sådana göromål, till ett lägre belopp och sedan efter någon

tid höja ersättningen, om anledning därtill förefinnes.

rST Det i nu gällande stat uppförda anslag till vaktmästargöromål har

lärarrådet ansett böra utbytas mot aflöning till en vaktmästare samt före
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

slagit, att denne skulle tillerkännas samma afiöningsförmåner, som åtnjutas

af karolinska institutets vaktmästare.

Kommittén, som icke har något att erinra mot uppförandet i tandläkarinstitutets

stat af aflöning till en vaktmästare, anser emellertid giltig

anledning icke förefinnas att för denne vaktmästare föreslå andra aflöningsförmåner

än som i allmänhet åro enligt senare årens löneregleringar bestämda

för vaktmästare i centrala verk.

I staten för tandläkarinstitutet är för närvarande upptaget ett belopp

af 300 kronor till sekreterar- och kamrerargöromål, och detta belopp fördelas

mellan tre personer. Lärarrådet har föreslagit, att beloppet måtte höjas

till 700 kronor, och kommittén har ansett den föreslagna förhöjningen äga

fog för sig.

Tandläkarinstitutets inspektor åtnjuter ■—- förutom de andelar af

examensafgifter, som tillkomma honom såsom medlem af vederbörande

examensnämnder — enligt gällande stat ett arfvode af 400 kronor. Enligt

lärarrådets förslag till stat år 1908 skulle detta arfvode ökas till 800 kronor,

medan det förslag, som af vederbörande år 1909 framlades, afsåg

arfvodets höjande till 1,000 kronor. Med hänsyn till inspektörs omfattande

åligganden, ej minst beträffande institutets ekonomi, och enär för

befattningens rätta handhafvande gifvetvis fordras framstående egenskaper,

har kommittén ansett sig icke höra göra någon erinran mot en höjning af

ersättningen, men vill ej sätta denna ersättning till högre belopp än 800

kronor. Enligt kommitténs mening bör beloppet uppföras i staten under

titel »för bestridande af inspektorsgöromål».

Beträffande förslaget att de ordinarie lärarbefattningarna måtte i

staten uppföras såsom professurer förklarar kommittén, att densamma icke

af de utaf lärarrådet i ämnet anförda skäl funnit sig öfver ty gad om

lämpligheten att, med den ställning tandläkarinstitutet intager, benämningen

professor skall följa med innehafvande af ordinarie lärarbefattning

vid detta institut.

Af sina sålunda omförmälda meningar i afseende ä. de särskilda

posterna i tandläkarinstitutets stat gör kommittén en sammanfattning,

innehållande en hemställan på grund af kommitténs uttalanden samt

framlägger i enlighet härmed följande förslag till aflöningsstat för institutet:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

41

För bestridande af inspektorsgöro
mål.

....................................................

1 lärare i protéslära och tand
reglering

.........................................

1 d:o i tandkirurgi, tillika poliklinik
föreståndare

.................................

1 d:o i tandfyllningskonst...............

1 laborator i protéslära och tandreglering,

arfvode...........................

1 assisterande lärare i tandkirurgi,

arfvode .............................................

1 laborator i tandfyllningskonst,

arfvode .....*.......................................

1 assistent vid protéslaboratoriet,

arfvode .............................................

1 d:o vid polikliniken, arfvode......

1 d:o vid tandfyllningslaboratoriet,

arfvode .............................................

För bestridande af göromål såsom

laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet.

.....................................

1 vaktmästare ....................................

För bestridande af sekreterar- och

kamrerargöromål .........................

K r c

n o r

Lön

Tjänst-

göri res- pennin- gar

Orts-

tillägg

Summa

—

—

—

800

3.000

3.000

3.000

2.500

2,000

1.500

—

5.500

5.000

4.500

Efter 5 år kan

lönen höjas med

500 kronor och

! efter 10 år med

ytterligare 500

j kronor.

—

—

—

3,000

—

—

—

3,000

—

—

—

3,000

—

—

—

1,200

900

|

—

—

—

900

i

700

350

150

2,000

1,200

Efter 5 år kan

lönen höjas med

100 kronor.

—

—

—

700

—

— 1

31,700

Summa

Anm. Diirest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

-förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Vid de löneregleringar, som under de senare åren af Riksdagen fastställts,

hafva tillika antagits vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de stadgade aflöningsförmånerna. Förslag till motsvarande föreskrifter

beträffande afiöningsvillkor för de ordinarie lärarna samt vaktmästaren

vid tandläkarinstitutet har af löneregleringskommittén upp gjorts. Detta

förslag, vid hvars uppgörande kommittén säger sig hafva tagit behörig

hänsyn i tillämpliga delar till bestämmelserna vid förut beslutade löne
Bih.

till Ri/csd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 55 Höft. G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

regleringar, särskildt dem som stadgats beträffande vissa befattningshafvare

vid rikets universitet och karolinska institutet, är intaget i kommittebetänkandet.

Yissa andra vid löneregleringar under senare tider vanliga

bestämmelser äro ock i betänkandet föreslagna.

Slutligen yttrar kommittén beträffande de erforderliga kostnaderna

för den af kommittén tillstyrkta löneregleringen för tandläkarinstitutet:

»Innan kommittén går att framlägga en beräkning af kostnaden för genomförande

af kommitténs förslag beträffande tandläkarinstitutet, torde böra

erinras, att utgifterna för den teoretiska undervisningen äfvensom för undervisningen

i kirurgi vid den praktiska utbildningenbestridas af destuderande själfva.

»Vidare är förutsatt, att termins- m. fl. afgifter, som upptagas af

eleverna inom de tva senare årskurserna, skola vara att disponera för

institutets utgifter. Till hyra af lokal för poliklinik och laboratorium,

till lokalens uppvärmning och belysning m. m. samt till materiell må, enligt

beslut vid 1909 års Riksdag, af elevafgifterna från och med ingången af

år 1910 användas ett belopp af högst 14,000 kronor för åk.

»För att emellertid de bestämda utgifter, som äro uppförda i den af

Riksdagen fastställda aflöningsstaten, icke skola behöfva grundas på så

ovissa tillgångar som elevafgifter, har uti riksstaten under anslagen till

karolinska mediko-kirurgiska institutet, med särskild rubrik: tandläkarinstitutet,

uppförts ett ordinarie förslagsanslag, vid 1905 års Riksdag bestämdt

till högst 16,000 kronor. Därjämte har till förstärkning af lärarkrafterna

vid tandläkarinstitutet på extra stat för år 1910 anvisats ett

anslag af 9,000 kronor.

»De å 1910 års riksstat till aflöningar vid tandläkarinstitutet uppförda

anslag uppgå sålunda till sammanlagdt högst 25,000 kronor.

»Kommitténs förslag skulle kräfva en förhöjning af det ofvanberörda

ordinarie förslagsanslaget med 15,700 kronor till högst 31,7 00 kronor.

Däremot skulle icke erfordras något anslag å extra stat till förstärkning

af lärarkrafterna vid institutet. Alltså skulle kommitténs förslag i själfva verket

innebära en förhöjning af anslag å riksstat till institutet af högst 6,700 kronor.

»Härvid har dock icke hänsyn tagits till ålderstillägg, hvilka, såsom

hittills, skulle utgå af åttonde hufvudtitelns gemensamma förslagsanslag

till ålderstillägg. Emellertid är i detta afseende att märka, att bifall till

kommitténs förslag skulle medföra ökade utgifter från nämnda anslag.

Enligt nu gällande bestämmelser kan nämligen utgå allenast ett alderstillägg

å 500 kronor till hvardera af två ordinarie lärare, under det att

kommittén föreslagit två ålderstillägg, hvartdera å nyssberörda belopp, till

hvar och en af de tre ordinarie lärarna äfvensom ett ålderstillägg å 100

kronor till vaktmästaren.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Ilungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

»Slutligen torde böra i motsatt riktning anmärkas, att till vissa befattningshafvande

vid tandläkarinstitutet utgått extra lönetillägg, som för

år 1908 uppgått till ett sammanlagdt belopp af 2,685 kronor.»

Vid bedömande af frågan om behofvet af en lönereglering för lärar-DeP^^“e9ntä''

personalen vid tandläkarinstitutet bör beaktas, att de ordinarie lärarna yttrande,

därstädes i viss mån kafva samma ställning som hufvudlärarna vid andra

statens högskolor. Lärjungematerialet utgöres af studerande, som undergått

mogenhetsexamen och som vid institutet skola utbildas i en disciplin,

hvars karaktär af fristående själfständig vetenskap allt mera framträder.

Vid sådant förhållande finnes något fog för de ifrågavarande lärarnas

begäran att i titelhänseende blifva likställda med ordinarie lärare vid

andra högskolor, vid bifall hvartill de gifvetvis förr eller senare skulle

blifva med dem likställda i afseende a aflöning.

För genomförande af en sådan ändring i lärarnas vid tandläkarinstitutet

ställning synes emellertid tiden nu icke vara inne. Såsom redan

erinrats, står tandläkarinstitutet under en annan högskolas, karolinska institutets,

styrelse och förvaltning och intager alltså, i jämförelse med andra

statens högskolor, en mera osjälfständig och underordnad ställning.

Under sådana omständigheter torde lärarna vid tandläkarinstitutet

böra i hufvudsak bibehålla sin nuvarande ställning och deras nuvarande

aflöningsförmåner tagas till utgångspunkt för bestämmande af den löneförbättring,

som i hvarje fåll måste anses af behofvet högeligen påkallad.

En sammanställning af de för ifrågavarande lärare enligt stat gällande

och vid olika, i det föregående angifna tillfällen föreslagna aflöningsförmåner

ter sig sålunda:

Läraren i protes.........

I Läraren i dental kirurgi

och terapi (poliklinikföreståndare)

.................

Läraren i tandfyllningskonst

och tandreglering

Kungi

Maj:ts

förslag

1807

Kiksdagens

beslut 1897:

nu gällande

stat

Myndigheternas förslag

Löne-

reglerings-

kommitténs

förslag

1902

1906

1908 (1909)

4,500

4,500

5,000 0

5,500 2)

6,0002)

5,5002)

4,000!)

3,500:1)

4,000''2)

4,5002)

cT"

o

o

o

5,000 2

3,50c* 1)

3,000!)

3,5002)

4,0002)

5,0002)

4,500 - j

!) Med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 år. _ „

2) Med rätt till ett ålderstillägg å 500 kronor efter 5 år och ett andra ålderstillägg, likaledes a

00 kronor, efter ytterligare 5 är.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

De siffror, som här äro af största intresse, äro de, hvilka innefattas

i den nu gällande staten samt i de nu föreliggande förslagen från myndigheterna

och från kommittén. . Myndigheternas förslag innebär en höjning

af begynnelselönen med 1,500 kronor för protésläraren, hvartill skulle

komma rätt till två ålderstillägg, samt med 2,000 kronor för hvardera af

de båda öfriga lärarna, med rätt för hvar och en af dem till ytterligare ett

ålderstillägg. I förhållande till myndigheternas förslag innebär kommitténs

förslag en nedsättning af begynnelselönen med 500 kronor för hvar och

en af dem; i fråga om ålderstilläggen öfverensstämma de båda förslagen.

Ehuru de af myndigheterna påyrkade aflöningsförmånerna för ifrågavarande

lärare visserligen icke i och för sig kunna anses orimliga, Mil jag

dock förena mig med löneregleringskommittén. Detta må ej fattas såsom

något underkännande från min sida af dessa lärares utan tvifvel kräfvande

och ansvarsfulla arbete. Men redan ett godkännande af kommittéförslaget

innebär en högst betydande löneförbättring.

Lärarnas vid tandläkarinstitutet aflöning skulle alltså, enligt min

mening blifva respektive 5,500 kronor, 5,000 kronor och 4,500 kronor,

med rätt för en hvar af dem till två ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor.

Beträffande den andel af nämnda begynnelseafiöning, som skulle

utgöra lön i egentlig mening och tjänstgöringspenningar, har kommittén

föreslagit, att för samtliga tre lärarna 3,000 kronor skulle utgöra egentlig

lön, medan återstående respektive 2,500 kronor, 2,000 kronor och 1,500

kronor skulle utgöra tjänstgöringspenningar. Jag kan dock ej värja mig

för den tanken, att häri kan komma att ligga en orättvisa. Anledningen till

att två af lärarna fått mindre aflöning än den tredje har varit den, att det

ansetts, att de två kunde genom enskild praktik förvärfva sig inkomster.

Ehuru hänsyn till enskild praktik vid nyare löneregleringar i vissa andra

fall •— såsom vid universiteten och karolinska institutet — ej ansetts böra

spela någon roll, har jag emellertid, vid det förhållande att vederbörande

själfva funnit en gradering af lärarnas aflöningsförmåner böra bibehållas, ej

haft något att invända mot densamma. Konsekvensen synes mig då fordra,

att en liknande åtskillnad göres i fråga om vederbörandes ratt till pension,

hvarvid ju lönen, med eventuella ålderstillägg, är bestämmande. Jag finner

detta så mycket naturligare, som skillnaden i löneförmåner är jämförelsevis

ringa, hvadan äfven med så pass obetydliga inkomster af enskild praktik

som det i ärendet uppgifna belopp af 3,000 kronor, vederbörande lägre aflönade

lärare komme upp till större inkomst än den högst aflönade. De

lära då också lättare än han vara i stånd att af sina årsinkomster göra.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

besparingar för äldre dagar. Vid sådant förhållande anser jag mig böra

föreslå aflöningarnas fördelning i lön och tjänstgöringspenningar på ett

sätt, som närmare än kommitténs förslag öfverensstämmer med dylik fördelning

vid på senare tid skedda löneregleringar. Aflöningsbeloppet å 5,500

kronor bör alltså enligt min mening delas i lön 3,600 kronor och tjänstgöringspenningar

1,900 kronor, beloppet å 5,000 kronor i lön 3,300 kronor

och tjänstgöringspenningar 1,700 kronor samt beloppet å 4,500 kronor,

såsom kommittén föreslagit, i lön 3,000 kronor och tjänstgöringspenningar

1,500 kronor. Högsta pensionsunderlaget skulle på så sätt blifva respektive

4,600 kx-onor, 4,300 kronor och 4,000 kronor.

Såsom i ärendet erinrats öfverensstämma ej benämningarna å de

praktiska ämnena i tandläkarinstitutets stadga med dem, som förekomma

i lärarbefattningarnas namn enligt nu gällande stat. Härutinnan bör rättelse

ske med iakttagande tillika att läran om tandreglering öfverflyttas

på läraren i protéslära. De nya benämningarna å lärarna skulle alltså

blifva:

lärare i protéslära och tand reglering = nuvarande läraren i protéslära;

lärare i tandkirurgi, tillika poliklinikföreståndare — nuvarande läraren i

dental kirurgi och terapi, tillika poliklinikföreståndare;

lärare i tandfyllningskon st = nuvarande läraren i läran om tandfyllning

och tandreglering.

I den mån lärarna ingå på de nya aflöningsvillkor, som må komma

att antagas, torde nya fullmakter i öfverensstämmelse med de ändrade

benämningarna böra utfärdas för dem.

På extra stat för år 1910 finnas vid tandläkarinstitutet anställda en

laborator i protéslära och tandreglering, en assisterande lärare i tandkirurgi

samt en laborator i tandfyllningskonst. Dessa tre befattningshafvare

äro således fördelade på de olika ämnena såsom ämnesfördelningen

vid de nuvarande ordinarie lärarbefattningarna framdeles skulle blifva.

Den aflöning en hvar af dem åtnjuter för år 1910 utgör arfvode af 3,000

kronor. Såsom jag i det föregående antydt var det vid framställningen

om extra anslag för dessa befattningshafvares anställande år 1910 en tydlig

förutsättning, att de vid en blifvande lönereglering skulle uppföras på

ordinarie stat. Afiöningen, 3,000 kronor, bör, såsom både myndigheterna

och kommittén föreslagit, utgå i form af arfvode. Det torde uttryckligen

böra åläggas dessa lärare att där så påfordras vid förfall för vederbörande

ordinarie lärare tjänstgöra såsom vikarier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 77.

Den ifrågasatta arfvo desförhöj ningen för de tre i staten uppförda assistenterna

finner jag vara af behofvet påkallad. De böra, såsom i ärendet

föreslagits, i staten utmärkas såsom fästa en hvar vid särskildt uppgifven

institution.

Hvad godtgörelsen åt laboratoriebiträdet vid protéslaboratoriet beträffar

föreligga i ärendet olika förslag. För min del ansluter jag mig till

löneregleringskommitténs mening. För detta biträdes anställande i ordinarie

tjänst synas mig ej några afgörande skäl vara anförda. Vidtages,

på sätt kommittén föreslagit, en höjning från 1,500 kronor till 2,000 kronor

af detta så nyligen som år 1905 å stat uppförda arfvodesbelopp, torde

man hafva gått så långt omständigheterna för närvarande kräfva. Det

synes mig jämväl vara skäl att, af anledning som kommittén angifvit, i

stat uppföra anslagsposten med den af kommittén föreslagna rubrik.

Mellan myndigheternas och löneregleringskommitténs förslag i fråga

om vaktmästarens aflöning -—- hvilka båda förslag afse att gifva denne

en fastare ställning vid institutet — föreligger den olikhet, att myndigheterna

vilja bereda honom två ålderstillägg, hvartill vaktmästarna vid

karolinska institutet äga rätt, medan kommittén anser, att han blott bör,

liksom vaktmästare i allmänhet vid ämbetsverk med ny lönereglering,

komma i åtnjutande af ett ålderstillägg.

Enligt min åsikt torde ifrågavarande vaktmästare ej böra aflönas

sämre än karolinska institutets motsvarande vaktbetjänte. Det arbete, som

fordras af honom, är efter hvad jag genom inspektor, själf anställd vid

karolinska institutet, inhämtat fullt jämförligt med det som kräfves af

vaktmästare vid flera af karolinska institutets institutioner, och lärarrådet

har intygat, att han är så bunden af sin tjänst, att han ej har tillfälle

till någon extra förtjänst genom arbete annorstädes.

Ifrågavarande vaktmästare bör, såsom nämndt, ej aflönas sämre än

karolinska institutets motsvarande vaktbetjänte. Men å andra sidan uppenbarligen

ej heller bättre. Jag finner därför det spårsmål, som i annat

sammanhang uppkommit om höjande af ålderstilläggens belopp för

vissa vaktbetjänte, icke för närvarande böra föranleda- någon åtgärd i fråga

om tandläkarinstitutets vaktmästare. Jag vill alltså nu tillstyrka, att

honom måtte beredas, jämte den för vaktmästare i allmänhet numera

vedertagna aflöning å stat, rätt till två ålderstillägg, hvartdera å. 100

kronoxg efter 5 och 10 års tjänstgöring.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Kommittén har biträdt myndigheternas förslag om förhöjning af anslagsposten

för bestridande af sekreterar- och kamrerargöromål från 300

kronor till 700 kronor. Äfven jag anser denna förhöjning äga fog för

sig. Beloppets fördelning på särskilda tjänstemän må framdeles såsom

hittills blifva vederbörande myndighets sak att bestämma.

Hvad slutligen angår inspektörs arfvode delar jag äfven i fråga härom

kommitténs mening, hvilken ansluter sig till lärarrådets första förslag,

framställdt år 1908 och innebärande anslagsbeloppets fördubbling.

Såsom kommittén erinrat tillökas inspektörs arfvode genom andel i examensafgifterna.

På grund af hvad jag nu anfört anser jag mig böra förorda framläggande

för Riksdagen af följande

Förslag till aflöningsstat för tandläkarinstitutet:

--—-------

K r o

n o r

Tjänst-

görings-

Orts-

Summa

pennin-

gar

tillägg

För bestridande af inspektorsgöro-

mål ................................................

—

—

—

800

1 lärare i protéslära och tan dr eg-

lering............................................

3,600

1,900

—

5,500

Efter 5 år kan 16-

1 d:o i tandkirurgi, tillika poli-

nen höjas med oOO

kronor och efter

klinikföreståndare .....................

3,300

1,700

—

5,000

10 år med ytter-

1 d:o i tandfyllningskonst .........

3,000

1,500

—

4,500

ligare 500 kronor.

1 laborator i protéslära och tand-

! reglering, arfvode .....................

—

—

—

3,000

! 1 assisterande lärare i tandki-

rurgi, arfvode..............................

—

—

—

3,000

1 laborator i tandfyllningskonst

arfvode ..........................................

—

—

—

3,000

1 assistent vid protéslaboratoriet,

arfvode ..........................................

-

—

—

1,200

1 d:o vid polikliniken, arfvode

—

_

900

1 d:o vid tandfyllningslabora-

—■

toriet, arfvode ...........................

—

1 —

1 —

i 900

Transport

1

— 27,800

opaginerad Kontrollera mot PDF

4S

Kungi. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 77.

Kronor

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tillägg

Summa

Transport

_

___

_

27,800

För bestridande af göromål så- som laboratoriebiträde vid pro-

téslaboratoriet ...........................

—

—

—

2,000

1 vaktmästare ..........................

700

350

150

1,200

För bestridande af sekreterar- och

kamrerargöromål........................

—

—

700;

Summa

_

—

— 31,7<K)

Efter 5 år kan lö-j

nen höjas med lOOj

kronor och efter;

10 år med ytter-1

ligare 100 kronor.

^ Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Riksdagens medgifvande till att samtliga i den föreslagna staten upptagna

ålderstillägg må utgå af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till

ålderstillägg torde böra inhämtas.

För åtnjutande af de ordinarie lärare och vaktmästaren tillkommande

aflöningsförmåner böra vissa villkor och bestämmelser fastställas. I nära

öfverensstämmelse med kommittén anser jag, att i sådant hänseende bör

föreskrifvas:

att innehafvare af ordinarie befattning vid tandläkarinstitutet skall vara

underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i

åligganden, som vid en möjligen inträdande förändring i institutets organisation

eller verksamhet eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt

i sådant hänseende vara pliktig att, med bibehållande af den tjänsteställning

och den aflöning han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade göromål;

att med ordinarie befattning vid tandläkarinstitutet icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Ivungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag

registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej kanslern

för rikets universitet uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

hinderligt för tjänstgöringen vid institutet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar ej må uppbäras af tjänstinnehafvare under

honom beviljad tjänstledighet, utan skola för denna tid utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant utgår, men att den, som

undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller

särskilda uppdrag eller i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af

lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han

af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke af universitetskanslern

pröfvas böra användas till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, såvida ej kanslern finner skäligt låta honom uppbära något

däraf;

å t i fråga om i staten medgifven förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehafvande af befattning tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren under

mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras för att vinna

nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

och för andra förhöjningen, efter ytterligare fem år, på samma villkor,

under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern blifvit

uppnådd; skolande befattningshafvare vid tandläkarinstitutet därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning^

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga om

Bih. till 1’iksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 55 Haft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är stadgadt vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, soin därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen; samt

att den, som tillträder de nya aflöningsförmånerna, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed.

Därjämte torde höra förklaras,

att en hvar, som med eller efter ingången af det år, med hvars början

den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie befattning vid tandläkarinstitutet,

skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda villkor och

bestämmelser, samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie lärarbefattningar vid institutet,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat

föranledes af bestämmelserna i förenämnda lag, vid cfån rätt till pension,

som dittills tillkommit dem.

Det af mig framlagda förslaget till stat för tandläkarinstitutet öfverensstämmer

i fråga om de särskilda posternas slutsummor i allo med

kommittéförslaget. Lika med detta skulle alltså mitt förslag kräfva en

förhöjning af det nuvarande förslagsanslaget för tandläkarinstitutet, högst

16,000 kronor, med 15,700 kronor eller till högst 31,700 kronor. Såsom

kommittén påpekat innebär dock förslaget, med hänsyn till nu utgående

extra anslag, som ej vidare skulle erfordras, i själfva verket blott en förhöjning

af 6,700 kronor eller, om hänsyn tages till hittills utgående extra

lönetillägg, 4,015 kronor.

Någon förhöjning af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till ålderstil

lägg anser jag ej påkallas af de förändrade bestämmelser rörande rätt

till ålderstillägg, som af mig ifrågasatts.

Linder åberopande af hvad jag i detta ärende yttrat tillstyrker jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes, med återkallande af den i 1910 ars statsverksproposition

giorda framställning rörande lönereglering vid tandläkarinstitutet,

föreslå Riksdagen att

dels godkänna den nu af mig förordade nya aflöningsstat för tandläkarinstitutet

jämte nyss omförmälda, för åtnjutande af däri upptagna

aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

dels förklara, att en hvar, som med eller efter ingången af det år, med

hvars början den nya staten träder i kraft, tillträder ordinarie befattning vid

tandläkarinstitutet, skall vara pliktig att underkasta sig nyssberörda villkor

och bestämmelser, samt att de förutvarande innehafvarne af ordinarie

lärarbefattningar vid institutet, hvilka icke före viss angifven tidpunkt

anmäla, att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt

nämnda villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner

äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i

• lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension den 11 oktober

1907, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels medgifva, att samtliga befattningshafvares vid tandläkarinstitutet

ålderstillägg enligt staten må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel

uppförda förslagsanslag: ålderstillägg,

dels ock höja det under anslagen till karolinska mediko-kirurgiska

institutet med rubrik: tandläkarinstitutet, uppförda ordinarie förslagsanslaget

från dess nuvarande belopp af: högst 16,000 kronor med 15,700

kronor, eller till: högst 31,700 kronor.

Hvad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af statsrådets

öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle proposition

af den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas

till Riksdagen.

Ur protokollet:

Ernst Törnell.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Bilaga.

Afskrift.

Antalet studerande vid tandläkarinstitutet och därifrån utexaminerade

har åren 1906—1909 varit sålunda fördeladt.

År 1906

År 1907

År 1908

År 1909

yår-

llöst-

vår-

höst-

yår-

liöst-

vår-

höst-

terra.

term.

term.

term.

term.

term.

term.

term.

Studerande ä teoretiska afdelnhigen...............

34

.72

4 ''2

37

24

36

35

39

» ä praktiska » ...............

34

46

36

57

58

63

57

63

Summa

68

ÖS

78

94

82

99

92

102

Utexaminerade från institutet .....................

10

6

15

4

11

9

8

15

Summa

16

19

20

2

3

Sammanlagda beloppet af de afgifter, en studerande vid tandläkarinstitutet

— med lärotiden beräknad till tre år — har att erlägga, uppgår

för närvarande till omkring 915 kronoi*, enligt följande fördelning:

Den teoretiska kursen (ettårig):

afgifter för undervisningen under hösttermin

» » » » vårtermin

examensafgift..........................................................

115 kronor

90

25

Den praktiska kursen (tvåårig):

terminsafgifter för två höstterminer å 120 kronor........................ 240 kronor

» » » vårterminer å 150 » 300 »

afgift för undervisning i kirurgi....................................... omkring 45 »

examensafgifter.......................................................................................... 100 »

Summa omkring 915 kronor

Vid tandläkarinstitutets poliklinik och laboratorier har ungefärliga

antalet patientbesök under åren 1906—1908 utgjort:

är 1906 är 1907 är 1908

å polikliniken.................................................................... 12,200 11,900 12,000

» tandfyllningslaboratoriet............................................. 7,300 8,500 8,800

» protéslaboratoriet ................................ 4,400 6,000 6,200

Summa 23,900 26,400 27,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

l)et torde i detta sammanhang böra omförmälas, att vid tandläkarinstitutet

från den 1 oktober 1909, med universitetskanslerns medgifvande,

tills vidare anställts en kassörska, hvilken har till uppdrag att uppbära

och redovisa de s. k. patientafgifterna, d. v. s. ersättningar af bemedlade

patienter för förbrukad materiell i och för behandlingen å protés- och tandfyllningsafdelningarna.

Aflöningen till ifrågavarande kassörska utgår med

100 kronor i månaden, dock högst 1,000 kronor för år räknadt, och bestrides

af de nämnda patientafgifterna.

Bilaga.

Afskrift.

Sammandrag af tandläkarinstitutets räkenskaper för dr 1908:

Inkomster:

Statsanslag till aflöning....................................................... ..................

Studieafgifter för deltagande i de vid institutets klinik och laboratorier

anordnade ordinarie kurser

Examensafgifter ...................................................................................•......

Laboratorieafgifter för deltagande i de extra och fakultativa

undervisningskurserna........................................................................

Patientafgifter (materiellersättningar af bemedlade patienter)

Anslag af Stockholms stad .....................................................................

Omföring från extra statsanslag till institutets utvidgning (»ökade

utgifter för uppvärmning, belysning och renhållning m. m.»)

19,685: —

15,615: —

1,000: —

630: —

5,504: 15

1,500: —

500: —

Summa 44,434:15

Utgifter:

Aflöning (ålderstillägg och extra lönetillägg inberäknade)............

Lokalhyra (efter afdrag för vaktmästarens bostad) ........................

Lokalens underhåll och inredning.........................................................

Yed och kol ...............................................................................................

Gas och elektricitet....................................................................................

Transport

BUu till Riksd. Prot. 1.910. 1 Sami. 1 Afd. 55 Höft.

19,685

—

4,850

—

2,186

32

960

—

1,972

04

29,653

36

S

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 77.

Transport 29,653: 36

Vatten ............................................................................................................ 59: 20

Renhållning................................................................................................... 816: 55

Handdukar och tvätt................................................................................. 714: 08

Glas och allmänna förbrukningsartiklar............................................. 580: 91

Instrument och verktyg ........................................................................... 62: 21

Medicinalier och förbandsartiklar ......................................................... 135: 32

Skrifmaterialier, trycksaker, annonser, telefon o. d......................... 697:76

Materiell för den praktiska verksamheten vid laboratorierna...... 4,599: 73

Leverering till statskontoret..................................................................... 7,115: -

Summa 44,434: 15

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1910:33 Utlåtande, i anledning af Kungl. Majis proposition till Riksdagen angående lönereglering vid tandläkarinstitutet. s. 9 i texten