Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till staden Mariestad af ett inom nämnda stad beläget kronomagasin m. m. /

13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:8, Angående försäljning till staden Mariestad af ett inom nämnda stad beläget kronomagasin m. m. /

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 8.

1

N:o 8.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående försäljning

till staden Mariestad af ett inom nämnda stad

beläget kronomagasin m. m. / gifven Stockholms slott den

3 december 1909.

Med åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

besluta,

dels att kronomagasinet i Mariestad må jämte den rätt, kronan

äger till den mark, hvarå magasinet är beläget, öfverlåtas till nämnda

stad mot lösen, som bestämmes i den ordning, förordningen den 14

april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

stadgar, dock ej understigande 10,000 kronor,

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,

må tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i

hufvudstaden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 8 Häft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8-

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 december

1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:

För Eders Kungl. Maj:t får jag härmed i underdånighet anmäla

uppkommen fråga om försäljning till staden Mariestad af en kronan

tillhörig magasinsbyggnad i nämnda stad m. m. Innan jag redogör

för den framställning, som i sådant afseende nu gjorts, tillåter jag mig

att erinra därom, att senast för ett tiotal år sedan af Kungl. Maj:t till

afgörande förehafts en liknande framställning, då afseende byggnadens

försäljning till enskild person i Mariestad.

I en till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län med

underdånig skrifvelse den 18 november 1896 öfverlämnad ansökning

hade nämligen spannmålshandlaren J. A. Bengtsson i underdånighet

anhållit, att han, som enligt kontrakt den 9 oktober 1895 för tiden

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

från och med den 1 januari 1896 till samma dag 1901 mot en årlig

hyressumma af 355 kronor och viss underhållsskyldighet förhyrt nämnda

kronomagasin, måtte för en köpeskilling af 6,000 kronor få inköpa

berörda magasinsbyggnad med den rätt, kronan kunde äga till den

mark, hvarå byggnaden vore uppförd.

I sin berörda skrifvelse erinrade Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

hurusom — sedan 1871 års Riksdag bifallit en af Kungl. Maj:t gjord

framställning, att kronans magasins- och bagerirörelse finge vid nämnda

års slut upphöra, och i samband därmed bemyndigat Kungl. Maj:t att

sälja dem bland kronomagasinen, mot hvilkas afhändande från kronan

något hinder icke funnes — Kungl. Maj:t enligt nådigt bref till statskontoret

den 28 december 1872 angående dispositionen af kronans återstående

magasins- och bagerilägenheter i landsorterna förordnat, att nu

ifrågavarande magasinsbyggnad framdeles skulle genom öfverintendentsämbetets

försorg uthyras för fem år i sänder med skyldighet för hyresmannen

att behörigen vårda och underhålla egendomen. Och hade

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som af anförda skäl ansåge det

bjudna priset vara fullt antagligt, inhämtat, att magasinet enligt uppgift,

som år 1840 insändes till kammarkollegium, bestode af ett stenhus 11

alnar högt, 17 V2 alnar bredt och 80 Va alnar långt under tak af tegel

och i magasinsräkenskaperna vore upptaget till ett värde af 2,000 riksdaler

banko, hvilket dock då ansågs vara för lågt.

På grund af nådig remiss afgåfvo kammarkollegium och statskontoret

den 20 maj 1898 gemensamt underdånigt utlåtande i anledning

af Bengtssons nyssnämnda framställning, därvid dessa ämbetsverk öfverlämnat

utdrag af stadsfullmäktiges i Mariestad protokoll den 27 april

1897, innefattande dels utredning rörande äganderätten till magasinstomten

dels ock upptysningar i vissa andra afseenden, bland annat

därom, att staden vore villig förvärfva ifrågavarande byggnad för

samma pris som det af Bengtsson erbjudna. Med anmälan härom hade

ämbetsverken, som inhämtat, att magasinets taxeringsvärde utgjort, för

åren 1895 och 1896 15,000 kronor och för år 1897 10,000 kronor, för

egen del anfört, att enär, äfven om den ifrågavarande magasinslägenhetens

bibehållande för kronans räkning icke skulle vara erforderligt,

därom ämbetsverken icke kunde yttra sig, samma lägenhet, hvilken lämnade

en årlig hyresinkomst af 355 kronor och, efter hvad af handlingarna

jämväl inhämtades, blifvit af magistraten år 1890 saluvärderad

till ett belopp af 15,000 kronor, syntes, med afseende å hvad sålunda

och i öfrigt härutinnan förekommit, äga ett icke obetydligt högre värde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

än det föreliggande anbudet afsåge, ämbetsverken ansåge sig icke kunna

tillstyrka nådigt antagande af berörda anbud.

Sedan äfven öfverintendentsämbetet på grund af nådig remiss

afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid anmält, att ämbetet

ej heller för sin del ansåge skäl föreligga för det gjorda anbudets

antagande, fann Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 29 juli 1898 på

grund af hvad i ärendet förekommit icke skäl att antaga ifrågavarande

anbud.

Nu förevarande framställning om magasinets försäljning har

framkommit närmast på initiativ af skolrådet i Mariestad. Å sammanträde

den 20 oktober 1905 beslöt nämligen skolrådet på förekommen

anledning att föreslå kyrkostämman att för anskaffande af för folkskolans

behof erforderligt utrymme, ingå till Kungl. Magt med underdånig

ansökning att få inköpa ifrågavarande i folkskolans omedelbara närhet

belägna magasin. Innan frågan upptogs till slutlig behandling af

kyrkostämman hade, på skolrådets föranstaltande, af vice bäradshöfdingen

E. von Hofsten verkställts utredning rörande äganderätten till den

tomtplats, å hvilken magasinet vore beläget. I den sålunda införskaffade

utredningen anföres till en början, att i stadsfullmäktiges förr omförmälda

protokoll den 27 april 1897 framhållits,

att den 2 november 1775 fråga första gången förevarit om upplåtande

från stadens sida till Kungl. Magt och kronan af plats för anläggande

af brännvinsbränneri för kronans räkning, då enligt magistratens

protokoll samma dag landshöfdingen i länet härtill föreslagit den del

af den så kallade Kungsträdgården, som stötte närmast intill Tida älf;

att enligt protokoll den 6 i samma månad magistraten med stadens

24 äldstes bifall på framställning af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

länet anvisat plats till brännvinsbränneri och magasins anläggande i

södra delen på sä kallade kronoträdgården bredvid Tida älf med en

areal af 15,890 kvadratalnar;

att enligt magistratens protokoll den 1 december samma år

Kungl. Maj:ts befallningshafvande gifvit tillkänna, att ett slikt bränneriverk

komme att med det första anläggas å den plats, protokollet af den 6

november närmare utmärkte, därvid, sedan kungl. bränneridirektionen

begärt att afhandla om bästa villkor samt att Kungl. Maj:t och kronan

måtte tilläggas full disposition, stadens äldste i anledning häraf yttrat:

»att beträffande äganderätten till platsen det icke vore borgerskapet

tillständigt emot Kong!. Maj:ts nådiga fundationsprivilegier af år 1583

att den från staden afhända eller försälja, men nyttjanderätten nii och

framdeles i everldeliga tider så länge brännvinsbränneri der hölles, i

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 8.

hvars hand det ock komma må och tillbörlig rekognition till staden

erlägges, vill och bör borgerskapet till Kongl. Maj:ts och Kronans tjenst

emot förberörda afgift, 30 daler silfver myn t, årligen upplåta och afstå

utan option till förpantning af bränneriet framför någon annan;))

att den 24 februari 1776 hållits sammanträde mellan landshöfdingen

i länet, magistraten och borgerskapets äldste, hvarvid afslutits och

underskrifvits kontrakt, hvarigenom magistraten upplåtit till Kungl.

Maj:ts och kronans tjänst nu och framdeles södra delen af den så kallade

Kungsträdgården vid Tida älf med en areal af 15,890 kvadratalnar mot

en ackorderad summa af 2,000 daler silfvermynt samt 30 daler silfvermynt

årlig recognition;

att den 3 augusti 1778 magistraten för magasins anläggande vid

kronobränneriet upplåtit eu rymd af 2,108 kvadratalnar, som tillägnats

Kungl. Maj:t och kronan »att nu och framdeles nyttja och behålla på

enahanda sätt och med lika rätt, som kontraktet af den 24 februari

1776 förmår och innehåller».

Af nu refererade förhållanden framginge otvetydigt, anförde vice

häradshöfdingen von Hofsten, att staden vid tiden för platsens upplåtande

till kronan för anläggande af magasin vid kronobränneriet icke afhändt sig

äganderätten till tomten, utan endast upplåtit densamma till kronans

disposition »så länge bränvinsbränneri der liölles». Då några andra

uppgörelser mellan staten och staden härom icke forelåge, måste staden

således vara ägare till platsen ifråga. Af en utaf J. P. Tihl år 1783

författad »grundritning och belägenhet af regala bränneriet i Mariestad»

framginge, att det med Litt. h. betecknade spannmålsmagasinet vore

samma byggnad som nu afsåges.

Till komplettering af sina sålunda lämnade uppgifter meddelade vice

häradshöfdingen von Hofsten i en senare till skolrådet ingifven skrift, att

af de i den af honom afgifna utredningen omnämnda magistratens protokoll

endast det af den 3 augusti 1778 kunnat erhållas från landsarkivet

i Vadstena under det att öfriga protokoll rörande denna fråga hvarken

funnes förvarade där eller kunde uppletas i stadens kvarvarande arkiv,

hvadan man således stode fullkomligt oviss, hvarifrån de uppgifter, som

lämnats i stadsfullmäktiges protokoll den 27 april 1897, hämtats. Vid

en flyktig granskning af vissa i drätselkammarens arkiv befintliga handlingar

hade häradshöfding von Hofsten funnit, att själfva bränneritomten

med visst område redan i början af förra århundradet upplåtits af kronan

under enskild äganderätt, utan att dock denna upplåtelse berört det s. k.

kronomagasinet. Staden befunne sig således med afseende å kronomagasinstomten

i samma ställning till kronan som vid tiden för markens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

upplåtande, d. v. s. såsom ägare till tomten, under det att kronan endast

vore nyttjanderättshafvare därtill.

På grund af denna af vice häradshöfdingen von Hofsten gjorda utredning

ock då magasinstomten måste anses tillköra staden, ekuru kronan för

densamma under många år icke erlagt den enligt magistratens protokoll

den 3 augusti 1778 öfverenskomna afgälden, beslöt skolrådet föreslå

kyrkostämman att ingå till stadsfullmäktige med anhållan, att stadsfullmäktige

ville, med utgångspunkt från den dittills gjorda utredningen,

snarast möjligt vidtaga åtgärder för att bevaka stadens rätt med afseende

å tomtplatsen och tillika söka förvärfva äganderätten till det å densamma

uppförda magasinet för att därigenom bereda församlingen tillfälle att

erhålla ett högst behöfligt och synnerligen lämpligt utrymme för uppförande

af skolhus.

Sedan Mariestads församling å kyrkostämma den 29 december

1905 bifallit skolrådets förslag, har kyrkostämman genom sin ordförande

i skrifvelse till stadsfullmäktige i Mariestad till stöd för sitt

beslut anfört, att närmaste anledningen till att kyrkoförsamlingen önskade

förvärfva kronomagasinet vore det trängande behofvet af en småskolebyggnad

i staden. För närvarande vore tre utaf småskolans afdelningar

inrymda i gamla kanslihuset å Marieholm. Kanslirummen vore dock,

såsom lärorum för ett stort antal barn, högst olämpliga och otidsenliga,

hvadan deras användande för sådant ändamål måste betraktas såsom en

nödfallsåtgärd. Härtill komme den omständigheten, att kanslihuset inom

de närmaste åren och i samband med uppförandet af en ny bro öfver

Tidan, måste nedrifvas. Under sådana förhållanden kunde frågan om

anskaffande af nya småskolelokaler icke uppskjutas. Fn småskola för

barn, som bodde i sjkifva staden, torde icke böra förläggas utanför stadens

planlagda område, äfven om plats kunde för densamma erhållas i stadens

närhet. Den borde naturligtvis helst uppföras i folkskolans grannskap,

och någon lämpligare plats än den nu föreslagna torde näppeligen kunna

erhållas. Om staden, såsom vore att hoppas, kunde förvärfva kronomagasinet,

och detta mot erforderlig lösen öfverlätes åt kyrkoförsamlingen

för att i behöfliga delar användas vid uppförandet af småskola,

så skulle, enligt skolrådets förmenande, frågan om vidgadt utrymme

för skolans behof erhålla en jämförelsevis god lösning, hvartill komme,

att staden i den del af magasinstomten, som icke toges i anspråk för

småskolebyggnaden, vunne ett afsevärdt område för gasverkets framtida

utvidgande och för Österlånggatans framdragande ända ned till ån. Om

möjligt borde hela det område, som nu begränsades i norr af Magasins
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

gatan och åt öster af Gasverksgatan, förvärfvas och till största delen

användas för skolans behof.

I ett i anledning af kyrkostämmans framställning afgifvet yttrande

har stadens drätselkammare anfört, att den hölle för troligt, att det område,

hvarå kronomagasinet vore uppfördt, tillhörde staden, men att

någon utredning härom, som till fullo ådagalade detta, säkerligen icke

kunde åstadkommas. Huru det än förhölle sig med äganderättsfrågan,

kunde, ansåg drätselkammaren, denna fråga i och för sig knappast utgöra

ett hinder för magasinets försäljning, därest detsamma för ett eller

annat stadens verkliga behof behöfde tagas i anspråk. Då behofvet af

en lämplig lokal för skolans räkning vore synnerligen trängande och

någon lämpligare än den förslagna, belägen i omedelbart grannskap

med folkskolan, svårligen stode att finna, ansåge drätselkammaren, att

underdånig framställning borde göras om tillstånd till magasinets inköpande.

Sedan stadsfullmäktige vid sammanträde den 12 oktober 1906

biträdt drätselkammarens hemställan, hafva stadsfullmäktige i en af

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Skaraborgs län med underdånig

skrifvelse den 30 november 1906 öfverlämnad skrift i underdånighet

anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes lämna staden nådigt tillstånd

att inköpa kronomagasinet i Mariestad på villkor, som kunde anses

skäliga, och därvid betonat, att staden genom förvärfvande af kronomagasinet,

efter detsammas nedrifvande, skulle erhålla en synnerligen

lämplig plats för en småskola i folkskolans grannskap, äfvensom att

genom kronomagasinets borttagande skulle erhållas tillräckligt utrymme

för det i närheten belägDa gasverkets utvidgning och för Österlånggatans

framdragande till Tidan.

Eders Kungl. Majrts befallningshafvande har i sin berörda skrifvelse

meddelat, att, efter hvad Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande inhämtat,

byggnaden i fråga alltsedan år 1897 haft ett bevillningstaxeringsvärde

af 10,000 kronor och vore uthyrd under fem års tid från den 1 april

1904 emot eu årlig hyresafkastning af 305 kronor. Då magasinet icke

syntes vara behöfligt för kronans räkning samt årligen kräfde underhåll

och reparationer, tillstyrkte Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

underdånigst, att den af stadsfullmäktige i Mariestad gjorda underdåniga

ansökningen måtte vinna Eders Kungl. Maj:ts bifall. Med afseende å

köpeskillingens belopp har Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande framhållit,

att köpeskillingen icke gärna torde böra sättas lägre än taxeringsvärdet,

ehuru, enligt hvad af sakkunniga personer blifvit upplyst, byggnadens

verkliga värde ej öfverstege 8,000 å 9,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

I detta ärende hafva på grund af nådig remiss kammarkollegium

och statskontoret den 6 mars 1908 afgifvit gemensamt underdånigt

utlåtande, därvid dessa ämbetsverk anfört följande.

Genom Kungl. Maj:ts resolution och förklaring den 9 september

1664 öfver Mariestads underdånigst insinuerade desiderier och besvärspunkter

hade medgifvits, att staden Unge till dess utvidgande bekomma

»den gamle förfallne trädgården», som sedermera blifvit benämnd Kungsträdgården.

Denna sålunda af kronan åt nämnda stad donerade jord

hade väl på grund af 1680 års riksdagsbeslut blifvit reducerad, men

enligt nådig skrifvelse den 18 september 1693 hade densamma åter

skänkts till staden för dess större och bekvämligare anläggande efter

då inträffad brand.

För anläggande af ett kronobränneri i Mariestad hade den 24

februari 1776 mellan kronan, å ena, samt magistraten i staden å borgerskapets

vägnar, å andra sidan, afslutats ett kontrakt, hvarigenom magistraten

till Kungl. Maj:ts och kronans tjänst då och framdeles upplåtit

den å särskild karta affattade plats, som förut brukats dels till laduoch

kålgårdar dels till kvarn, såg och sågbacke, eller södra delen af

den så kallade Kungsträdgården utmed Tida älf mot en ackorderad

summa af 2,000 daler silfvermynt, hvilka skulle användas till förre

innehafvarnes förnöjande, som sina såg- och mjölkvarnar jämte ladugårdar

rubba och på andra ställen flytta måste, samt till odlingskostnad

å andra platser af stadens mark till ersättning för afstådda kålgårdar,

hvarförutom förbehållits staden 30 daler silfvermynt i årlig rekognition

i stället för den hyra och afrad, som staden förut af dessa lägenheter

njutit.

Sedan behof yppats af vidare utrymme för anläggande af ett

magasin vid kronobränneriet i Mariestad samt för sådant ändamål ett

område om 2,118 Vs kvadratalnar å Kungsträdgården blifvit utsedt och

å karta affattadt, utfärdade magistraten den 3 augusti 1778 afhandling,

hvarigenom nämnda område mot en köpeskilling af 44 riksdaler 20

skillingar 8 runstycken och årlig rekognition af 26 skilling 11 runstycken,

allt specie, blifvit afstådt och tillägnadt kronan att då och framdeles

nyttja och behålla på enahanda sätt och med lika rätt, som kontraktet

af den 24 februari 1776 om då afstådda bränneriplatsen förmått

och innehållit.

På det genom 1778 års afhandling upplåtna området hade samma

år för kronans räkning uppförts en magasinsbyggnad, som efter bränneriets

nedläggande bibehållits och användts för statsverkets magasinsrörelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kunyl. Mapts Nåd. Proposition N:o 8.

Sedan 1871 års Riksdag, jämte det densamma bifallit Kungl. Maj:ts

framställning att kronans magasins- och bagerirörelse i landsorten finge

vid sistnämnda års slut upphöra, tillika bemyndigat Kungl. Maj:t att

efter föregången värdering sälja dem bland kronomagasinerna, mot

hvilkas afhändande från kronan hinder funnes icke möta, hade Kungl.

Maj:t_ anbefallt öfverintendentsämbetet, bland annat, att inkomma med

beskrifning och värdering af magasins- och bagerilägenheterna samt att

därvid, efter samråd med vissa uppgifna ämbetsmyndigheter, jämväl

afgifva förslag, hvilka bland dessa byggnader lämpligen borde kunna

såsom för kronan obehöfliga försäljas och huru de, som bibehölles, borde

disponeras.

I anledning häraf hade den 3 och 4 november 1871 verkställts

besiktning och värdering å magasinslägenheten i Mariestad, därvid

magasinsbyggnaden angifvits vara uppförd af tegel på gråstensfot och

inredd till fyra bottnar under tak af tegel samt upptagits till ett värde

af 8,511 riksdaler förutom själfva tomtplatsen, som uppskattats till ett

belopp åt 200 riksdaler. I fråga om dispositionen af ifrågavarande

lägenhet, hade, förutom andra myndigheter, arméförvaltningen blifvit

hörd, . som meddelat, att magasinet vore för intendentsdepartementet

behöfligt till inrymmande vid förefallande behof af krigsmateriel m. m.;

hvarefter och sedan öfverintendentsämbetet och statskontoret yttrat sig

i ämnet, Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 28 december 1872 be^

träffande åtskilliga uppräknade magasin, däribland det i Mariestad —

under uttalande, att desamma med afseende å beskaffenheten af den

mark, hvarå de vore belägna, icke lämpligen kunde försäljas och att

ae, enligt hvad utredt blifvit, ej heller vore för något kronans ändamål

för det dåvarande behöfliga — förordnat, att, på sätt förut angifvits,

de skulle genom öfverintendentsämbetets försorg uthyras under fem års

tid i sänder, med skyldighet för blifvande hyresmän att egendomen

behörigen vårda och underhålla.

Jämlikt föreskriften i sistnämnda nådiga bref hade magasinet i

Mariestad sedermera alltjämt varit uthyrdt för fem år i sänder!

Efter att härefter hafva erinrat om den utaf Bengtsson gjorda

framställningen och den i anledning däraf verkställda utredningen, meddela

ämbetsverken, att kammarkollegium i anledning af nu föreliggande

underdåniga ansökning anmodat länsstyrelsen att inhämta yttrande från

stadsfullmäktige, huruvida de önskade att samtidigt med det begärda

inköpet af magasinsbyggnaden aftal mellan staden och kronan träffades

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 8.

i syfte att staden måtte komma i besittning af själfva den tomt, hvarå

byggnaden vore uppförd, jämte större eller mindre del af vidliggande

mark, som af kronan disponerades.

I anledning häraf hade länsstyrelsen med skrifvelse den 25 maj

1907 till kollegium öfverlämnat utdrag af stadsfullmäktiges vid sammanträde

den 12 april samma år hållna protokoll, utvisande, att stadsfullmäktige,

under uttalande att äganderätten till den tomt, hvarå magasinsbyggnaden

vore uppförd, samt till kringliggande mark, som af kronan

disponerades, syntes vara oviss, beslutat afgilva den förklaring, att staden

jämväl önskade få på sig öfverlåten all den rätt, som kronan kunde äga

till sagda tomt och mark, för att sålunda erhålla full äganderätt till

densamma.

Då stadsfullmäktige icke närmare angifvit, hvilket område utöfver

den mark, som upptoges af magasinsbyggnaden, af dem åsyftades, föreställde

sig ämbetsverken, att något aftal mellan staden och kronan om

annan mark än den, hvarå nämnda byggnad är uppförd, nu icke kunde

ifrågakomma.

Hvad åter anginge själfva magasinslägenheten, ansåge ämbetsverken

det vara utredt, att staden väl i följd af 1693 års donation vore

ägare till den mark, hvarå magasinsbyggnaden läge, men att kronan

på grund af ofvan omförmälda afhandling af den 3 augusti 1778 fortfarande

ägde dispositionsrätt till denna mark; och förmenade ämbetsverken,

att därest aftal skulle träffas om öfverlåtande till staden af den

kronan ostridigt tillhöriga byggnaden, detta aftal jämväl borde omfatta

öfverlåtelse till staden af kronans rätt till marken.

Med hänsyn till det allmännyttiga ändamål, för hvilket staden nu

önskade förvärfva magasinslägenheten, torde — under förutsättning att

lägenheten icke vidare vore för kronan behöflig, hvarom ämbetsverken

ej kunde yttra sig — stadsfullmäktiges begäran i denna del vara förtjänt

af tillmötesgående från kronans sida.

Under angifna förutsättning finge ämbetsverken alltså i underdånighet

tillstyrka, att ifrågavarande magasinsbyggnad jämte kronans

rätt till den mark, hvarå byggnaden läge, till staden öfverlätes mot ett

penningbelopp, som lämpligen torde kunna bestämmas i den ordning

nådiga förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof den 14 april 1866 stadgade, dock ej understigande 10,000 kronor.

Sedermera har öfverintendentsämbetet den 28 april 1908 afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande, däri ämbetet, som funne ifrågavarande

magasinsbyggnad icke vara för något af ämbetet kändt ändamål föi

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

Kungl. Maj:t och kronan behöflig, anmält, att ämbetet för sin del instämde

uti hvad kammarkollegium och statskontoret anfört och hemställt.

Slutligen har på grund af nådig remiss arméförvaltningen den 12

maj 1908 yttrat sig i ärendet. Med anmälan att ifrågavarande magasinsbyggnad

icke vore för något landtförsvarets ändamål behöflig, har därvid

arméförvaltningens intendentsdepartement i underdånighet förklarat sig

icke hafva anledning att i det föreliggande ärendet uttala någon från de

förut hörda ämbetsverkens utlåtanden afvikande mening.

Innan jag för egen del går att yttra mig i anledning af förevarande

framställning, får jag meddela, att enligt en till finansdepartementet

öfverlämnad karta öfver gamla lasarettstomten och kronomagasinet

i Mariestad, hvilken karta år 1909 upprättats af stad singenjören

J. Dahlqvist i enlighet med en af förste landtmätaren G. A. Borgstedt

år 1892 utförd mätning, kronomagasinstomten, som begränsas i norr

af Magasinsgatan, i öster af Gasverksgatan, i söder af tomten n:r 120

och gamla lasarettstomten samt i väster af sistnämnda tomt, innehåller

eu sammanlagd areal af 475 kvadratmeter; att, såsom för öfrigt redan

framhållits, magasinstomten i dess helhet upptages af grunden till

kronomagasinet; samt att kronomagasinet är för ett års tid från den

1 april 1909 uthyrdt mot eu hyressumma af 305 kronor.

Af den lämnade utredningen framgår oförtydbart, att tomten blifvit

till kronan på 1700-talet under nyttjanderätt i ock för bebyggande för

visst angifvet ändamål upplåten af staden. Staden har icke sedermera

å kronan eller annan öfverlåtit sin äganderätt till tomten. Med hänsyn

till ''dessa omständigheter synes mig riktigast, att, då fråga uppstått

om byggnadens försäljning och staden har behof att få disponera

tomtutrymmet, staden bör framför andra lämnas tillfälle att förvärfva

byggnaden jämte den rätt, kronan äger till tomten. På sätt den

lämnade utredningen visar tillhör ifrågavarande kronomagasin den

grupp magasins- och bagerilägenheter, som enligt 1871 års Riksdags

beslut skulle försäljas, i den händelse hinder från kronans

sida därutinnan icke mötte. Enligt hvad de hörda myndigheterna nu

uppgifva, förefinnes icke vidare någon särskild anledning att behålla

ifrågavarande magasin i kronans ägo. Å andra sidan skulle tomten,

öfverlämnad till stadens fria disposition, uppenbarligen erbjuda staden

åtskilliga fördelar af allmän natur. Under sådana förhållanden har jag,

såsom jag nyss antydde, icke något att erinra däremot, att magasinet

med kronans rätt till magasinstomten öfverlåtes å staden.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

I detta sammanhang får jag, under erinran att myndigheterna

stannat i tvifvelsmål, om och i hvad mån stadsfullmäktige med sin

framställning numera afsåge äfven annan egendom än den, som tillhör

ifrågavarande tomt, meddela, att jag vid förfrågan hos stadsfullmäktiges

i Mariestad ordförande inhämtat, att staden finner sin framställning

uppfylld, om kronan å staden öfverlåter sin rätt till sistnämnda egendom.

Enligt hvad upplyst blifvit är ifrågavarande fastighet taxeringsvärderad

till 10,000 kronor. Då emellertid, att döma af en utaf Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande lämnad uppgift, själfva magasinet

skulle kunna värderas till omkring 8,000 å 9,000 kronor, samt kapitalvärdet

af kronans nyttjanderätt till tomten i och för sig icke torde

kunna anses understiga den del af taxeringsvärdet, som återstode efter

afdrag af byggnadens sålunda uppskattade värde, synes mig det af

ämbetsverken föreslagna minimibelopp för köpeskillingen för kronans

ifrågavarande egendom eller 10,000 kronor icke vara obilligt. I enlighet

med hvad kammarkollegium och statskontoret i öfrigt hemställt, torde

emellertid köpeskillingen, med iakttagande af sagda minimibelopp, lämpligen

böra bestämmas i den ordning, som för expropriationsförfarande

med afseende å fast egendom är stadgadt.

Angående dispositionen af medel, som eljest influtit vid försäljning

af kronans magasins- och bagerilägenheter, har någon föreskrift

icke lämnats, utan torde köpeskillingsmedlen undantagslöst hafva uppdebiterats

i kronans räkenskaper under titeln »extra uppbörd». Med

afseende å ifrågavarande magasin tillåter jag mig emellertid föreslå,

att köpeskillingen må få ingå till fonden för anordnande af lokaler

för statens ämbetsverk i hufvudstaden. Under senare år har den mening

allt mera gjort sig gällande, att medel, som motsvara köpeskilling

eller annan ersättning för fast egendom, icke böra användas till bestridande

af statsverkets löpande utgifter; och torde i förevarande fall

denna mening äfven äga sin tillämpning, allrahelst som kronan med

den rätt, hvarmed kronan synes innehafva själfva tomten, under långliga

tider åtnjutit och fortfarande åtnjuter alla de fördelar, hvilka kronan

såsom ägare af såväl tomt som byggnad lämpligen kunde utnyttja.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer jag i underdånighet,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen besluta,

dels att kronomagasinet i Mariestad må jämte den rätt, kronan

äger till den mark, hvarå magasinet är beläget, öfverlåtas till nämnda

stad mot lösen, som bestämmes i den ordning, nådiga förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof stadgar, dock ej understigande 10,000 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 8.

dels och att de medel, som genom ifrågavarande försäljning inflyta,

niå tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk

i hufvudstaden.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan bebagade Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition

af den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Arvid Nordlindh.

Bih. till It ili sd. Prat. 1910. 1 Sami.

1 Afd. 8 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:43 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Maj.ts proposition angående försäljning till staden Mariestad af ett inom nämnda stad beläget kronomagasin m. m. s. 4 i texten
  2. JoU 1910:8 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till staden Mariestad af ett inom nämnda stad beläget kronomagasin in. in. s. 13 i texten