Sök i Ratio Lex

Angående uppförande af ett hospital å Frösön invid Östersund

1910-02-25 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:81, Angående uppförande af ett hospital å Frösön invid Östersund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

1

N:o 81.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående

uppförande af ett hospital å Frösön invid Östersund;

gifven Stockholms slott den 25 februari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

dels att för uppförande af ett nytt hospital å Frösön invid Östersund

å det till statsverket indragna majorsbostället M/i3 mantal Öhnet n:r 1

jämte “/13 mantal Mjälle n:r 3 bevilja ett anslag af 2,440,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1911 anvisa 150,000 kronor;

dels ock medgifva, att hemskiftet till förenämnda majorsboställe må

från den 14 mars 1911 upplåtas till nämnda hospital för att för dess

räkning disponeras.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

Bih. till Bitcsd. Prot. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 59 Häft. (N:o 81).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Hospital å

Frösön Tid

Östersund.

Tidigare

utredning.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 25 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvård,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde vidare:

Enligt den plan för uppförande af nya vårdanstalter för sinnessjuka,

som medicinalstyrelsen framlagt i sin den 8 december 1902 afgifna

underdåniga berättelse angående den af styrelsen, på nådig befallning,

verkställda undersökning af antalet sinnessjuka och sinnesslöa i riket,

skulle fyra nya anstalter uppföras inom olika delar af landet. Sedan

Dalarnas och närgränsande landskaps äfvensom Smålands och därintill

gränsande landskaps behof af nya vårdanstalter blifvit tillgodosedt

genom de vid 1905 och 1906 års riksdagar beslutade hospitalsanläggningarna

vid Säter och Västervik, afsedda hvardera för 800 patienter,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

skulle närmast i ordningen komma anläggning af ett hospital för sinnessjuka

från de fyra nordligaste länen i riket.

För fullföljande af denna plan anbefallde Kungl. Maj:t genom nådigt

bref den 7 september 1906 medicinalstyrelsen att tillsätta en kommission,

bestående af generaldirektören K. Linroth såsom ordförande samt såsom

ledamöter den hos styrelsen såsom biträde å dess afdelning för liospitalsärenden

anställda arkitekt och tre andra sakkunniga personer, med

åliggande för kommissionen, bland annat, att för anordnande af nödigvårdanstalt

för 400 sinnessjuka från de fyra nordligaste länen föreslå

med hänsyn såväl till belägenheten i förhållande till redan befintliga

anstalter för sinnessjuka som ock till områdets naturliga beskaffenhet,

terrängförhållanden, vattentillgång, närheten till något kommunikationscentrum

m. m. lämplig byggnadsplats, låta utföra kartskisser, utvisande

det föreslagna områdets belägenhet samt det ungefärliga läget af de för

anstaltens behof nödiga nybyggnader, verkställa utredning af förhållandena

beträffande vattentillgång och aflopp, uppgöra beräkning af kostnaderna

för förvärfvandet af för anstaltens behof lämpadt jordområde

äfvensom för öfrigt meddela möjligen erforderlig utredning af andra i

samband med ofvannämnda frågor stående förhållanden.

Sedan medicinalstyrelsen på grund häraf förordnat öfverläkaren vid

Vadstena hospital och asyl Tli. Björck, medicinalrådet G; Schuldheis

samt t. f. medicinalrådet Gr. R. Stenbeck att jämte de af Kungl. Maj:t

utsedda personer vara ledamöter i kommissionen, öfverlämnade styrelsen

den 15 april 1907 ett af nämnda kommission till styrelsen afgifvet, af

kartskisser och andra handlingar åtföljdt utlåtande af den 16 mars 1907.

Vid val af plats för ifrågavarande anstalt hade kommissionen, med

hänsyn till alla på saken inverkande omständigheter _ och särskildt

anstaltens närhet till något kommunikationscentrum, funnit sig hänvisad

till städerna Umeå och Östersund.

Invid staden Umeå hade kommissionen företagit undersökning å

två särskilda platser, nämligen dels ett nordväst om staden beläget område,

utgörande en del af den staden tillhöriga s. k. Stadsliden jämte

den enskild person tillhöriga lägenheten Fridhem och ett par andra

mindre, likaledes enskilda områden där bredvid och dels det vid södra

stranden af Ume älf belägna, kronan tillhöriga förra karchefsbostället

Böleå eller Böhle. Vid Östersund hade endast en plats blifvit undersökt,

nämligen det å Frösön belägna, kronan tillhöriga förra majorsb

o stället Öhnet. Af dessa båda platser fann kommissionen förra kårchefsbostället

Böhle alldeles oanvändbart för en hospitålsanläggning,

enär det enda af de denna egendom tillhörande skiften, som skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

Förslag till

1909 års

riksdag.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

kunna ifrågakomma, enligt kommissionens åsikt var alldeles för litet och

dessutom genomskuret af två allmänna vägar. Då båda öfriga platserna

ansåg kommissionen användbara, men stannade vid valet dem emellan

vid att förorda Frösön vid Östersund.

Genom nådigt bref den 6 september 1907 uppdrog därefter Kungl.

Maj:t åt medicinalstyrelsen att med biträde, där så erfordrades, af särskildt

sakkunniga, dem styrelsen ägde tillkalla, uppgöra och till Kungl.

Maj:t afgifva fullständigt, af ritningar och kostnadsberäkningar åtföljdt

förslag till en å det å Frösön i Jämtlands län belägna _s. k. hemskiftet

af till statsverket indragna majorsbostället 8/is mantal Öhnet n:r 1 jämte

Vis mantal Mjälle n:r 3 förlagd vårdanstalt för sinnessjuka, afsedd för

400 patienter.

Till åtlydnad af den sålunda erhållna nådiga befallningen uppdrog

medicinalstyrelsen åt medlemmarna i ofvannämnda kommission att gå i

författning om förslagets utarbetande. Af dessa delegerade aflämnades

den 14 januari 1908 till medicinalstyrelsen fullständiga ritningar och

kostnadsberäkningar till ett hospital å den anbefallda platsen, åtföljda

af en utaf delegerade utarbetad beskrifning öfver viktigare delar af det

föreslagna hospitalet.

Med underdånig skrifvelse den 27 januari 1908 öfverlämnade medicinalstyrelsen

ritningarna och kostnadsförslagen med hemställan om anslag

till uppförande af hospitalet å Frösön.

Å den anstalt, hvartill förslag sålunda uppgjorts, fanns utrymme

för 251 män och 191 kvinnor eller sammanlagdt 442 patienter. Då emellertid

ett visst antal reservplatser måste beräknas för möjliggörande af

de ofta nödvändiga förflyttningarna från en afdelning till en annan,

ansågs beläggningssiffran böra beräknas till 430.

De uppgjorda kostnadsförslagen slutade å ett belopp af 2,278,515

kronor, motsvarande en kostnad för sjukplats af 5,299 kronor. Med

hänsyn till en af öfverintendentsämbetet gjord anmärkning ansågs denna

summa böra ökas med 20,000 kronor, hvarjämte upptogs ett belopp af

10,000 kronor såsom ersättning till boställets arrendator för afträde af

arrendet den 14 mars 1910.

I statsverkspropositionen till 1909 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t

därefter Riksdagen besluta dels att för uppförande af ett nytt hospital å

Frösön invid Östersund å det till statsverket indragna majorsbostället

8/i3 mantal Öhnet n:r 1 jämte I 2/is mantal Mjälle n:r 3 bevilja ett anslag

af 2,308,500 kronor och däraf på extra stat för år 1910 anvisa 150,000

kronor, dels ock medgifva, att hemskiftet till förenämnda majorsboställe

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Poposition N:o 81.

finge från den 14 mars 1910 upplåtas till nämnda hospital för att för

dess räkning disponeras.

Inom Andra Kammaren väcktes i anledning häraf en motion, däri

föreslogs, att Riksdagen måtte, med afslag å Kungl. Majrts framställning

om beviljande af anslag till ett nytt hospital å Frösön, besluta,

att det föreslagna hospitalet skulle förläggas till Umeå eller lämplig plats

i denna stads närhet, samt hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande

af kostnadsförslag till sådan anläggning.

Statsutskottet, till hvars behandling ärendet hänsköts, hemställde

emellertid i sitt utlåtande (n:r 7), att hvarken Kungl. Maj:ts framställning

eller ofvanberörda motion måtte af Riksdagen bifallas.

I motiveringen till utlåtandet anfördes, att utskottet, som visserligen

icke ville bestrida nödvändigheten af ännu en anläggning af förevarande

art, emellertid icke kunnat undgå att, med hänsyn till den oerhördt

stora kostnaden för den föreslagna anläggningen, ställa sig synnerligen

tveksamt inför frågan, om det äskade anslaget borde beviljas, en tvekan

som vunnit i styrka inför det förhållande, att hospitalen i Säter och

Västervik, för hvilka kostnadsberäkning under de senaste åren upprättats,

betingat en i förhållande till patientantalet betydligt lägre kostnad.

Såsom exempel framhöll utskottet, att kostnaden för sjukplats beräknats

vid det föreslagna hospitalet å Frösön till 5,299 kronor, men

vid hospitalen i Säter och Västervik till allenast respektive 3,178 och 3,458

kronor. Såsom skäl för det föreliggande höga anslagskrafvet hade åberopats

hufvudsakligen de synnerligen högt uppdrifna prisen på arbetskraft

samt materialier i och omkring Östersund. Det torde emellertid,

anmärkte utskottet, med skäl kunna ifrågasättas, om ej kostnadsberäkningen

verkställts under en i berörda hänseenden särskildt ogynnsam

tidpunkt och om ej förty en nedgång i prisen redan inträdt eller inom

en ej alltför aflägsen framtid komme att inträda, i'' hvilket fall ett uppskof

med frågans afgörande syntes välbetänkt. Dessutom ansåg sig

utskottet ej kunna underlåta att fästa uppmärksamheten därvid, att

under alla förhållanden den föreslagna förläggningsorten för det nya

hospitalet torde vara en af dem, där kostnaderna för byggnadsföretag

vore högst uppdrifna. Det syntes ock, som borde det tagas under allvarlig

ompröfning, huruvida icke det ifrågavarande hospitalet borde så

uppföras, att det skulle kunna upptaga väsentligt större antal patienter

än som beräknats skola inrymmas i ett hospital invid Östersund och

då antagligen förläggas på en plats, där såväl byggnadskostnaderna som

utgifterna för hospitalets underhåll blefve mindre än vid Östersund. Då

utskottet sålunda ansåg förnyad utredning i ärendet vara af nöden, fann

s. 6 Kontrollera mot PDF

Ny utredning.

»

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

utskottet ej anledning att närmare inlåta sig på den i ofvanberörda

motion väckta frågan om Östersund eller Umeå såsom den lämpligaste

förläggningsorten för hospitalet.

Denna utskottets hemställan bifölls efter votering med 85 röster

inom Första Kammaren och 95 inom Andra Kammaren mot respektive

30 och 80, hvilka voro för Kungl. Maj:ts framställning.

Under diskussionen i Första Kammaren uttalades emellertid af statsutskottets

ordförande, att man inom utskottet ej tänkt sig något bestämdt

om platsen för hospitalet, att det möjligen kunde vara svårt att

få någon lämpligare än den vid Östersund, och att man icke heller

ansett omöjligt, att hospitalet skulle komma att förläggas vid Östersund,

men att, om så skulle ske, det synts vara skäl att taga i öfvervägande,

huruvida det icke borde uppföras för ett större antal sinnessjuka.

Äfven af diskussionen inom Andra Kammaren framgick, att det icke

ifrågasattes annat än att det planerade hospitalet skulle förläggas i öfre

Norrland.

Genom nådigt bref den 16 april 1909 anbefallde Kungl. Maj:t därefter

medicinalstyrelsen dels att låta underkasta förberörda ritningar och

kostnadsförslag en förnyad och ingående granskning med noga aktgifvande

därpå, huruvida icke kostnaderna, utan skada för hospitalsanläggningens

ändamålsenlighet, kunde nedbringas, dels att verkställa undersökning

i hvad mån den beräknade medelkostnaden för sjukplats kunde

minskas, därest hospitalet å den föreslagna platsen uppfördes för ett

med hänsyn till sinnessjukvårdens ordnande lämpligt större antal patienter

än som i förslaget ifrågasatts, dels och att företaga ytterligare

undersökningar angående möjligheten att förlägga hospitalet till annan

plats i öfre Norrland med samma eller väsentligen lika stora förutsättningar

för den ifrågasatta hospitalsanläggningen som den nu föreslagna,

men där kostnaderna för hospitalets uppförande kunde antagas ställa

sig lägre.

Sedermera hafva framställningar inkommit från Vännäs kommun

rörande undersökning af lämpligheten utaf det ifrågavarande hospitalets

förläggande till den förutvarande lägerplatsen vid Vännäs, från stadsfullmäktige

i Örnsköldsvik om det ifrågasatta hospitalets förläggande

vid denna stad, från Sollefteå köping rörande undersökning af lämpligheten

af hospitalets uppförande invid Sollefteå samt från aktiebolaget

Jakobson och Eriksson i Umeå rörande undersökning af lämpligheten

utaf anstaltens förläggande till en af detta bolag inköpt egendom, belägen

på omkring 3 kilometers afstånd från Umeå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 81.

Dessa framställningar hafva öfverlämnats till medicinalstyrelsen för

att tagas i öfvervägande vid fullgörande af det gifna uppdraget.

Enligt nådigt bemyndigande har medicinalstyrelsen därefter uppdragit

åt öfverläkaren Th. Björck och öfv erinspektören för sinnessjukvården

i riket A. Petrén att jämte generaldirektören Linroth, t. f. medicinalrådet

Stenbeck och hofintendenten Kumlien verkställa undersökningen

ifråga och däröfver afgifva utlåtande.

Dessa kommitterade hafva den 28 december 1909 till medicinalstyrelsen

afgifvit betänkande i frågan.

Kommitterade hafva till en början upptagit till behandling spörsmålet

om lämpligaste platsen ''för det ifrågasatta nya hospitalet för öfre

Norrland och därvid först yttrat sig om valet mellan Kröson vid Östersund

och Umeå.

Innan jag redogör för kommitterades uttalanden härom, ber jag få

lämna en beskrifning af den föreslagna platsen å Frösön vid Östersund

och den förra kommissionens yttrande i denna fråga.

Det för hospitalsanläggningen erforderliga området af förra majorsbostället

Öhnet är beläget å södra udden af Frösön invid sundet mellan

denna ö och Östersund samt innehåller, enligt en af landtmäterianskultanten

Oskar Larsson den 24 oktober 1906 upprättad beskrifning, en

areal af 71,628 hektar, däraf 30,485 hektar tomt, åker, odling och dylikt,

2,147 hektar äng, 11,943 hektar odlingsmark, 26,818 hektar afrösningsjord

samt 0,235 hektar impediment.

Området begränsas i norr af landsvägen från Östersund samt egendomen

Mariedal och är åt detta håll skyddadt af ett 2—300 meter bredt

skogsbälte. Mot öster och söder utgöres gränsen af Storsjön och mot

väster af Mjälle bys ägor. Åt detta håll genomflytes området af en

bäck, och väster om denna höjer sig terrängen sakta. Området har

sålunda snart sagdt öfverallt naturliga gränser. Frånsedt sistnämnda

västliga eller riktigast sydvästliga del har området en jämn och lagom

lutning mot stranden i söder och öster från foten af det å områdets

nordvästliga del belägna Öhneberget, som höjer sig omkring 75 meter

öfver Storsjöns yta och som i hög grad bidrager att skydda området för

nordliga och nordvästliga vindar.

Området har sålunda ett väl skyddadt och begränsadt, högt och

mot sydväst, söder och öster fritt läge med en synnerligen vacker utsikt

öfver staden i öster, landskapet kring Storsjön i söder samt fjällen

Den nya kommissionens

betänkande.

Valet mellan

Frösön och

Umeå.

Den förra

kommissionens

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

i sydväst. Lämpligaste byggnadsplatsen synes vara ost och sydost om

Ohneberget.

Inga allmänna vägar genomlöpa området. Afståndet från Östersunds

torg till områdets gräns utgör omkring två kilometer å en tämligen

backig väg. Under en stor del af året, nämligen vintern, finnes

dock en både afsevärdt kortare och bekvämare förbindelseled, nämligen

öfver Frösösundets is.

Beträffande vattentillgång och afloppsförhållanden hade kommissionen

inhämtat, att en konstant strömriktning från söder mot norr förefinnes

i sundet mellan Frösön och staden, i följd hvaraf spillvattnet utan särskild

rening kunde utsläppas i sundet vid områdets nordöstra del samt

dricks- och hushållsvatten af förträfflig beskaffenhet och i obegränsad

mängd intagas på någon punkt utefter områdets södra strandlinje. Vattenreservoaren

kunde med fördel förläggas till Ohneberget, och kostnaderna^

för ett vattentorn sålunda inbesparas.

Abyggnaderna utgöras af karaktärshus med sex rum och kök,

dräng- och statarstuga, källare, visthus, stolphärbärge, ladugård med

stall (oanvändbar) samt några lador. A egendomen födas för närvarande

tjugu kor.

Vid valet mellan egendomen Stadsliden med Fridhem invid Umeå

och majorsbostället ölinet å Frösön hade kommissionen tagit hänsyn till

följande omständigheter.

Frågan om det lämpligaste geografiska läget för den nya anstalten

måste, yttrade kommissionen, bedömas dels med hänsyn till de områden,

från hvilka anstalten kan förvänta sitt klientel, dels äfven med hänsyn

till nuvarande och antagligen blifvande trafikmöjligheter inom dessa områden.

Enligt medicinalstyrelsens underdåniga berättelse den 8 december

1902 angående antalet sinnessjuka m. m. inom riket kan behofvet af

anstaltsplatser vid

till 1,133, hvaraf

1912 års

slut inom de fyra nordligaste länen beräknas

för Norrbottens

län ......

.......................................................................... 271

)) Västerbottens

)> ......

........................................................................... 269

)) Jämtlands

» .......

......................................................................... 201

» Västernorrlands

» .......

......................................................................... 392.

Till fyllande af detta behof finnas för närvarande 370 platser å

Piteå hospital, som sålunda kan mottaga dels alla sinnessjuka från Norr
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 81.

bottens län dels ett antal sinnessjuka från Västerbottens län, samt å

Härnösands hospital 225 platser eller, efter nu pågående tillbyggnadsarbetens

afslutande, 245 platser, hvilka alla äro behöfliga för Västernorrland

s län.

Dessutom kan plats beräknas för följande antal sinnessjuka å de

respektive länens upptagningsanstalter. Inom Norrbottens län planeras

en sådan upptagningsanstalt, där platsantalet icke torde komma att

understiga 20. Vid Västerbottens läns nya länslasarett i Umeå är uppförd

en upptagningsanstalt för 20 sinnessjuka, hvilken anstalt torde

vara färdig att tagas i bruk. I Västernorrlands och Jämtlands län finnas

redan upptagningsanstalter om respektive 20 och 12 platser.

Förutsatt att Norrbottens läns upptagningsanstalt med 20 platser

kommer till stånd, kräfver detta län 251 platser å Piteå hospital. De

återstående platserna skulle då blifva disponibla för 119 sinnessjuka från

Västerbottens län, och ytterligare 20 sinnessjuka från detta län kunna

få plats å länets upptagningsanstalt. Återstå alltså 269 — 139 = 130

sinnessjuka från Västerbottens län, för hvilka plats måste beredas å det

nya hospitalet.

För sinnessjuka från Västernorrlands län finnas 245 + 20 = 265

platser. Återstående platsbehofvet, som skall tillgodoses af det nya

hospitalet, uppgår alltså till 392 — 265 = 127.

Inom Jämtlands län finnas endast 12 platser, hvadan behofvet af

nya platser för detta län är 201 — 12 = 189.

Hela antalet nya platser, behöfliga för de 4 nordligaste länen,

uppgår alltså till 446. Då den nya anstalten beräknas för 400 sinnessjuka,

måste de återstående 46, förslagsvis halfva antalet från hvardera

af Västernorrlands och Jämtlands län, söka sig till sydligare

anstalter, hvadan beläggningssiffran å den nya anstalten kan beräknas

till

130 patienter från Västerbottens län

104 » » Västernorrlands )>

166 » » Jämtlands :»

Summa 400 patienter.

Då sålunda å den nya anstalten ett större antal patienter kan förväntas

från Jämtlands län än från Västerbottens län, ville clet enligt

kommissionens åsikt synas som om i valet mellan Umeå och Östersund

den senare orten snarast borde komma i åtanke.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Kommissionen anförde vidare:

Med afseende å de nuvarande järnvägsförbindelserna vore Östersund

så till vida mindre väl beläget som invånarna i större delen af de områden,

som skulle betjänas af den nya anstalten, hade närmaste järnvägslinje

å linjen norr om Bräcke och således kunde nå Umeå på dagen,

men för att komma till Östersund under vintertiden måste öfvernatta i

Bräcke. Emellertid förefunnes för alla dem, som måste söka sig till

någon station väster om Bräcke, samma olägenhet, om de skulle resa

till Umeå, och dessutom syntes det väh knappast kunna dröja länge, innan

sommartidtabellen å linjen Bräcke—Östersund måste tillämpas äfven

under vintern, hvarigenom här berörda olägenhet komme att försvinna.

Områdets belägenhet i förhållande till de närmaste omgifningarna

vore å båda här ifrågavarande platser mycket lämplig. Stadsliden vid

Umeå gränsade omedelbart intill stadens planlagda område, utan att

störande inflytande från staden för närvarande syntes vara att befara.

Öhnet läge längre bort från staden, men dock ej på sådant afstånd att

någon olägenhet däraf kunde uppkomma.

Området vid Umeå läge väl skyddadt, men samtidigt högt och fritt

samt med vidsträckt och vacker utsikt öfver kringliggande trakt. Öhnet

vore likaledes högt och fritt beläget samt väl skyddadt, men utsikten

härifrån öfver det storslagna och natursköna Storsjölandskapet vore vida

öfverlägsen den vid Umeå.

Områdets naturliga beskaffenhet vore ojämförligt mycket gynnsammare

vid Öhnet med dess stora areal af fruktbar, odlad jord. Vid

Umeå kunde endast några få hektar odlad mark erhållas, och nämnvärd

möjlighet till nyodlingar saknades.

Lutningsförhållandena vore på båda platserna mycket lämpliga. Med

afseende å grundens beskaffenhet vore, så vidt utrönas kunnat, ingen

nämnvärd skillnad för handen.

Spillvattnets afledning mötte hvarken vid Umeå eller vid Östersund

någon svårighet, men vid Umeå blefve en reningsanläggning nödvändig.

Godt dricks- pch hushållsvatten i obegränsad mängd kunde lätteligen

erhållas vid Östersund. Vid Umeå syntes det öfverhufvud ovisst,

om vattenfrågan kunde lösas på ett tillfredsställande sätt, och i alla

händelser blefve kostnaderna härför större än i Östersund. Då säker

tillgång till fullgodt vatten i tillräcklig mängd vore af synnerlig vikt

för ett hospital, skulle kommissionen, äfven om området vid Umeå eljest

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

ägde väsentliga företräden, likväl på grund af det sväfvande läge, hvari

vattenfrågan därstädes befunne sig, icke utan stor tvekan förordat detta

område.

Med afseende å klimatet hade kommissionen inhämtat, att medeltemperaturen

enligt omkring 40-åriga observationer vore + 1,9° C. i

Umeå och i Östersund + 1,8° C., att temperaturen under december—

maj i allmänhet vore något högre, men under juni—-november något

lägre i Östersund, äfvensom att nederbörden där uppgått till 516 mm.

mot 582 mm. i Umeå (Högbom: Norrland; enligt uppgift för annan tidsperiod

respektive 425,3 och 560,2 mm.).

Någon afsevärd skillnad i klimatet förefunnes således ej. Östersund

hade olägenheten af mindre sommarvärme, men fördelen af mindre

nederbörd.

Kostnaderna för markförvärfvet i Östersund vore begränsade till en

fullt bestämd, i förhållande till hela anläggningskostnaden mycket obetydlig

summa af högst 12,000 kronor.

Vid Umeå skulle för lägenheten Fridhem med mera betalas 33,200

kronor, hvartill komme inköp af den å stadsj orden växande skogen, som

naturligtvis måste bibehållas, om en hospitalsanläggning där komme

till stånd. Kostnaden härför ansåg kommissionen kunna beräknas till

omkring 10,000 kronor eller tillhopa, förslagsvis, omkring 43,200

kronor.

Dessutom blefve det nödvändigt att vid Umeå

l:o) omlägga en väg för en kostnad af approximativt............ 7,000 kr.

2:o) uppföra ett vattentorn » » "» ............ 20,000 »

3:o) anlägga en septic tank » » » ............ 20,000 »

Summa omkring 47,000 kr.

Motsvarande kostnader kunde inbesparas vid Östersund. Frånsedt

själfva byggnadskostnaderna skulle således anläggningen vid Umeå

sannolikt blifva nära 80,000 kronor dyrare.

Huruvida priset för uppförande af byggnaderna skulle ställa sig

afsevärdt högre å den ena platsen än på den andra, förklarade kommissionen

sig sakna hållpunkter att i frågans dåvarande läge kunna bedöma,

men hade ingen anledning antaga, att så skulle blifva fallet.

Med afseende å driftkostnaderna gällde i det hela detsamma. På

grund af Östersunds sydligare läge och den lätta kommunikationen till

Trondhjem torde, anförde kommissionen, möjligen lifsmedelsprisen ställa

sig billigare där än i Umeå. Å andra sidan vore med säkerhet stenkols
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

De nya

kommitterades

yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

prisen, högre i Östersund än i Umeå. Vidare tillkomme eventuellt vid

Umeå vattenafgift till staden. Det syntes sålunda, menade kommissionen,

icke vara anledning antaga, att någon mera afsevärd skillnad i driftkostnaderna

till förmån för Umeå förefunnes, åtminstone om hänsyn

äfven toges till räntan å de större kostnader för markförvärf med mera,

som skulle blifva nödvändiga vid denna stad.

De nya kommitterade erinra till en början, hurusom i den vid 1909

års riksdag väckta motionen om det nya hospitalets förläggande

till Umeå eller lämplig plats i stadens närhet anmärktes, att de af kommissionen

anförda olägenheterna i fråga om vattentillgång och afloppsförhållanden

vid den undersökta platsen nordost om Umeå icke vore

tillfinnandes.

Med anledning häraf påpeka kommitterade i sitt betänkande den 28

december 1909, att Umeå stadsfullmäktige i en — såsom svar på åtskilliga

af kommissionen framställda frågor — den 11 mars 1907 afgifven

skrifvelse uttryckligen föreskrifva såsom villkor för spillvattnets

afledande till den s. k. Djupbäcken på stadens område, att hospitalet

bekostar anläggning och underhåll af en s. k. septic tank för spillvattnets

renande samt i vattenfrågan lämnar det besked, att hospitalet

beviljas rättighet att från Tafvelsjön, hvarifrån staden får sitt vatten,

afleda den begärda mängden (200 kubikmeter vatten för dygn) eller

mot ett pris af 6 öre för kubikmeter erhåller denna mängd från stadens

vattenledning, hvarvid emellertid samtidigt upplyses, att staden genom

sin snabba tillväxt själf står inför nödvändigheten att öka sin vattentillgång,

för hvilken frågas utredande en kommitté blifvit tillsatt. Då

nu motionären säger, att Umeå stad, som hittills med ett industriellt

etablissemang delat rätten till vatten från Tafvelsjön, sedan detta nu

nedlagts, lätt kan förvärfva hela vattenrätten, äfvensom att oberoende

häraf det med all säkerhet med snaraste kommer att beredas en praktiskt

sedt obegränsad tillgång till utmärkt vatten från en annan sjö, den s. k.

Piparebölesjön (belägen på omkring 1 mils afstånd från Umeå), samt att en

kommitté är tillsatt för ordnandet af denna sak, framgår häraf, anmärka

medicinalstyrelsens kommitterade, oförtydbart, att vattenfrågan

vid Umeå fortfarande är olöst.

Då säker tillgång till fullgodt vatten i tillräcklig mängd emellertid

är af vital betydelse för ett hospital och då vattnet i Umeå i bästa

fall måste köpas för 6 öre för kubikmeter, anse sig kommitterade lika

litet som den föregående kommissionen kunna förorda det ifrågavarande

området till plats för en hospitalsanläggning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Beträffande den af aktiebolaget Jakobson och Eriksson föreslagna

platsen i närheten af Umeå anföra kommitterade, att denna utgöres af

ett omkring 3 kilometer söder om staden, vid Kolbäcken invid Ume älf

beläget område med en areal af omkring 27 hektar (55 tunnland), hvilket

af ägaren, aktiebolaget Jakobson och Eriksson, erbjudes åt staten mot

ej uppgifvet pris. Af en framställningen i fråga bifogad karta framgår,

att området genomlöpes af Umeå—Storsandskärs järnväg. Då platsen

såväl på grund häraf som med hänsyn till arealens ringa storlek icke

gärna kan ifrågakomma för en hospitalsanläggning af här afsedd omfattning

och då kostnaderna för platsens förvärfvande säkerligen blifva

ganska betydliga, hafva kommitterade ansett det onödigt att genom

besök på platsen inhämta några ytterligare upplysningar om denna.

Öfriga platser, h vilka i ofvanberörda framställningar blifvit före- o fri,, a underslagna

till förläggningsort för det ifrågasatta nya Norrlandshospitalet, sökia vlatserhafva

däremot besökts, Sollefteå och Örnsköldsvik af Kumlien, Björck och

Stenbeck, Vännäs åter äfven af Linroth och Petrén. y

För dessa platser hafva kommitterade lämnat en redogörelse, hvilken

här torde få återgifvas.

Det föreslagna området vid Sollefteå är beläget något mer än 3 kilo- soUoftei.

meter i sydostlig riktning från köpingens centrum. Det är begränsadt

i norr af landsvägen till Härnösand, i väster af Västernorrlands regementes

öfningsplats (Sollefteå läger), i sydväst af nämnda regementes

skjutbana, i söder af köpingen tillhörig skogsmark och i öster af Nylands

bys ägor. Arealen är enligt karta 81 hektar; området tillhör i

sin helhet köpingen.

Tvärs genom området från sydost till nordväst går den s. k. Bruksån,

ett mindre men stridt vattendrag, delande området i två ungefär

lika stora delar. Det närmast landsvägen liggande området utgöres af

en tät, halfvuxen skog; mot ån är buskmark och småskog. Området

söder om ån är åkerjord, tillhörande där belägna torplägenheter Gnjm.

Dessas åbyggnader befinna sig i förfallet skick och äro utan värde för

ett eventuellt hospital.

Som byggnadsplats lämpar sig bäst området mellan landsvägen och

ån, hvilket ''sakta lutar mot söder och utgöres af jämn terräng med

undantag för den nedre östra delen, där marken är ganska kuperad.

Byggnadsgrunden är af god beskaffenhet (pinnmo). Platsen är väl

skyddad, i norr af områdets egen och köpingens norr om landsvägen

belägna skog och i väster af skog, tillhörig nämnda regemente; mera

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 81.

öppen är deri i söder och sydost utmed åns floddal. Utsikten öfver den

omgifvande skogsmarken är begränsad och erbjuder ingen omväxling.

Af den för Sollefteå samhälle utmärkande naturskönheten får man intet

intryck; ej ens från eventuellt hit förlagda sjukpaviljongers öfre våningar

skulle någon mera omväxlande utsikt erhållas.

Ungefär å områdets midt gör ån ett mindre fall, livilket måhända

kunde lämna tillräcklig kraft för såväl anstaltens belysning som andra

dess behof. Från tiden för öppet vatten till den 15 juli hvarje år användes

emellertid ån för tim mer flottning, och från nyssnämnda fall till

områdets gräns är förlagd en flottningsränna. Någon möjlighet att få

flottningsrätten upphäfd lärer icke förefinnas.

Vatten för ett blifvande hospital skulle erhållas från köpingens

under anläggning varande vattenverk med utgångspunkt från söder om

köpingen belägna källor och med reserv från V. Spannsjön. Dess beskaffenhet

uppgifves vara mycket god och kvantiteten tillräcklig att tillfredställa

äfven hospitalets behof. Ledningen skulle af köpingen framdragas

till hospitalets gräns. Angående afgiften meddelades, att de båda

i Sollefteå förlagda regementena kontrakterat om vatten från köpingens

ledningar mot en ersättning af högst 12 öre för kubikmeter. Någon

annan möjlighet att erhålla godt vatten synes ej förefinnas. Om Bruksåns

vatten har Aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån uti iitlåtande den 30

december 1903, med anledning af förslag att förse köpingen med vatten

därifrån, anfört, att Bruksån erbjuder ett endast i nödfall användbart

vatten och ej bör tagas i anspråk för en vattenledning. Undersökningar

hafva äfven verkställts öfver möjligheten att för köpingens räkning erhålla

grundvatten i trakten af det föreslagna området för hospitalet men

utan resultat. Anstaltens aflopp skulle utan några reningsanordningar

kunna föras till Bruksån.

Tillräckligt med odlad jord för anstaltens behof finnes å områdets

södra del.

Angående kommunikationsförhållandena anföres, att Härnösand—

Sollefteå järnväg går på omkring 700 meters afstånd från områdets norra

gräns. Något stickspår från järnvägen fram till hospitalsplatsen tillåta

ej terrängförhållandena; däremot finnes anledning antaga, att köpingen

skulle ställa till anstaltens disposition mark såväl för kolupplag vid en

eventuell ny station som för väg från denna station till området.

Oafsedt samhällets geografiska läge i förhållande till ett annat

hospital på endast omkring 10 mils afstånd (Härnösand), en omständighet

som ensam för sig är tillräckligt skäl emot valet af Sollefteå som plats

för ett nytt hospital för norra Sverige, kan den föreslagna platsen enligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Praposition N:o 81.

kommitterad.es

varit föremål för undersökningar. Den genom området gående fiottningsleden,

som nödvändiggör främmande personers tillträde till anstaltens

område, är, anmärka också kommitterade, en så väsentlig olägenhet,

att den obetingadt talar emot denna plats. Den begränsade

utsikten samt beroendet af köpingen för vattenbehofvets fyllande äro

tillika omständigheter, som gjort att kommitterade ansett sig nödsakade

att afråda från all vidare tanke på det ifrågavarande nya hospitalets

förläggande till denna plats.

Ett annat område nära Sollefteå vid Vemyra föreslogs ock som

plats för det tilltänkta hospitalet; detta var emellertid mera aflägset beläget

med en alltför starkt stigande väg dit och dessutom af för liten areal,

hvadan det ej lämpade sig för ändamålet och därför icke heller gjordes

till föremål för någon noggrannare undersökning.

Det vid Örnsköldsvik undersökta området är beläget i stadens ome- Örnsköldsvik,

delbara närhet i nordlig riktning. Det utgöres af ett ursprungligen helt

hemman, Kroken, som under årens lopp blifvit sönderdeladt i ett flertal

lotter, af hvilka staden är ägare till några, hvilka dock ej ligga i ett

sammanhang. Det är begränsadt i söder af länslasarettets norra gräns,

stadens begrafningsplats samt däremellan för närvarande obebyggdt stadsområde,

i öster af kustlandsvägen förbi Kroken, sockengränsen till Årnäs

samt Höglandssjön, i norr af enskilda jordägares lotter samt i väster af

staden tillhörig skogsmark samt länslasarettets östra gräns. Arealen är

omkring 80 hektar.

Området utgöres af odlad jord med undantag af en smal remsa ungskog

längs västra gränsen, sträckande sig ned mot en där befintlig väg.

Genom området gå för närvarande två mindre vägar, hvaraf den ostliga,

den s. k. Krokstavägen, skärande området i dess nordöstra del, går parallellt

med Höglandssjöns strand på omkring 200—250 meters afstånd därifrån;

denna vägs längd inom det tilltänkta hospitalsområdet är 470 meter.

Den utgör utfartsväg till Arnäs för norr om området belägna byar. Den

andra vägen skär området från norr till söder något närmare dess västra

gräns; den är mera trafikerad och utgör infartsväg till staden från Björna.

Båda dessa vägar skulle enligt uppgift kunna ersättas af en ny väg,

utgörande fortsättning af en under anläggning varande landsväg

från Björna och gående utmed områdets västra gräns. Genom området

från söder till norr går äfven ett öppet dike, förande aflopp från lasarettet

och begrafningsplatsen till Höglandssjön. Det anfördes, att lasarettets

aflopp kan ledas till stadens kloakledningar, sedan dessa blifvit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

tillräckligt långt framdragna åt detta håll, och det sades ej lida något

tvifvel, att icke begrafningsplatsens aflopp kan ledas samma väg.

Området är väl skyddadt af en skogbevuxen bergplatå i väster och

nordväst, i norr af mera aflägset belägna berg; äfven mot öster finnes

godt skydd af berg om också ej så höga. Mot söder är läget öppet.

Från eventuellt blifvande byggnaders öfre våningar skulle sannolikt erhållas

en synnerligen vidsträckt och tilltalande utsikt öfver staden, dess

hamnområde och inloppet därtill.

Hvad jordgrundsförhållandena beträffar, förtjänar framhållas, att

längs området från norr till söder går en bred försänkning, där marken

antogs utgöras af lera, tilltagande i djup mot områdets södra gräns.

Sidorna torde erbjuda för byggande bättre grundförhållanden i pinnmo.

Som byggnadsplats för den stora komplexen torde därför områdets

nordliga hälft vara mera lämplig än den södra, utan att man dock kan

räkna på att för samtliga sjukhusbyggnaderna erhålla god byggnadsgrund,

för så vidt en okulär besiktning gaf vid handen.

Angående det tilltänkta hospitalets förseende med vatten föreligga

följande förslag:

1) Behofvet erhålles från stadens vattenledning, hvars vatten medelst

starkt själftryck ledes från Iiörnsjön och uppgafs vara till kvantiteten

tillräckligt att förse äfven hospitalet. Afgiften är 12 öre för kubikmeter

med rabatt för större förbrukare, stigande ända upp till 45 %.

2) Hospitalet anskaffar egen vattenledning från Höglandssjön eller

den där ofvan liggande Lommsjön. Höglandssjöns stränder äro odlade,

och ovisst torde vara, om dess vatten kan blifva användbart, desto mer

som hospitalets aflopp måste föras till denna sjö. För ett vattenverk vid

Lommsjön erfordras ett område för intagningsbrunn och pumpverk samt

rättighet att framdraga ledningarna genom enskilda personers ägor.

Afloppet skulle, som sagdt, föras till Höglandssjön i dess sydligastedel

ett stycke ofvan dess utlopp.

Ett flertal (4) af de jordlotter, som skulle ingå i hospitalsområdet,

äro bebyggda med helt nya hus i villastil, en femte nybyggnad är

under uppförande. Alla dessa hus måste förvärfvas.

All transport af gods till området måste ske med hjuldon respektive

släde från järnvägsstationen eller hamnen (omkring 2 kilometer) å en delvis

betydligt stigande terräng; något stickspår från järnvägen kan ej erhållas.

På denna grund erfordras för hospitalets räkning en upplagsplats

för stenkol vid hamnen.

Stadens fullmäktige hafva vid sammanträde den 7 juli 1909 beslutit

att utan afgift upplåta för hospitalsanläggningen den del af staden

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 81.

17

tillhörig mark, som för ifrågavarande anläggning kunde blifva erforderlig.

Vid kommitterades besök framhölls dessutom möjligheten att

för anstaltens räkning få disponera en af makarna Fahlgren genom

testamente den 5 augusti 1899 gjord donation å 50,000 kronor »till en

anstalt för vårdande af sinnessjuka i Örnsköldsvik, Själevad och äfven

andra närgränsande socknar». Denna möjlighet torde dock vara alltför

oviss för att vid ärendets behandling nu förtjäna afseende.

Ett annat uti stadsfullmäktiges underdåniga framställning som plats

för det nya hospitalet omnämndt område, beläget mellan staden och

Järfveds by, måste anses olämpligt på grund af omöjligheten att där

anskaffa vatten.

Såsom sammanfattning af förestående utredning angående den besökta

platsens invid Örnsköldsvik lämplighet för föreliggande ändamål framhålla

kommitterade slutligen följande omständigheter. Grundförhållandena

äro sådana, att betydande kostnader antagligen måste nedläggas

på husens grunder. Beroendet af staden för vatten kan blifva förenadt

med olägenheter för anstalten (de större statshospitalen hafva alla egna

vattenverk). Anläggning af vattenledning från Lommsjön torde medföra

stora kostnader, och från Höglandssjön kan fullgod! vatten antagligen

ej hämtas. Förvärfvandet af de enskilda personer tillhöriga

jordlotterna och särskildt de med nybyggnader försedda skulle under

alla förhållanden blifva förenadt med betydande kostnader. Likaså skulle

omständliga förhandlingar blifva erforderliga för att få de området skärande

vägarna förlagda utom området. Transport af allt gods från

järnvägsstationen, respektive hamnen på axel blefve obekväm. Kommer så

härtill att det geografiska läget ej är så fördelaktigt som beträffande

till exempel Vännäs eller Östersund, med hvilka platser Örnsköldsviksplatsen

för öfrigt icke heller i andra hänseenden synes kunna uthärda

täflan, kunna kommitterade icke tillstyrka, att afseende fästes vid stadens

fullmäktiges framställning i ärendet.

Vännäs lägers egendom utgöres dels af själfva lägerplatsen, 93,69

hektar, dels af ett skogsskifte, 84,56 hektar, beläget något öfver en

kilometer från den centrala delen af lägerplatsen. Endast det förstnämnda

området har varit föremål för undersökning af kommitterade.

Lägerplatsen begränsas i öster af Vännäs stationsområde, i norr

och väster af enskilda personer tillhöriga, mer och mindre odlade ägor

och i söder af landsvägen till Bjurholm. Längs dennas södra sida äro

uppförda ett icke ringa antal, enskilda personer tillhörande större och

mindre boningshus.

Bill. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

Vännäs.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Halfvägs från landsvägen räknadt, ungefär där lägrets baracker nu

äro belägna, böjer sig området till en platå. Från denna platå sänker

sig området sakta i sydost och väst, medan mot norr sluttningen är

brantare, på sina ställen nästan tvärbrant.

Området, från hvilket utsikten är synnerligen vacker, ligger öppet

för vindar från nästan alla båll. Visserligen är det från sydväst och

söder till öster ocb nordost omgifvet af rätt ansenliga, skogklädda

böjder, men då dessa ligga på ett afstånd i söder af drygt 3 kilometer

ocb i nordost af 3 å 5 kilometer, utgöra de icke något effektivt skydd

för vindar. Mot norr saknas så godt som allt vindskydd, enär den

skogbevuxna mark, som bär finnes på andra sidan om en bred dalgång,

ligger föga högre än lägerplatsens böjdplatå. Den nämnda dalgången

utgöres af odlad, men sankt liggande mark, hvilken dock enligt uppgift

blifvit utdikad, hvarför den icke längre, såsom förut otvifvelaktigt varit

fallet, torde gifva upphof till dimmor eller medföra annan olägenhet.

A området finnes ingen nämnvärd vegetation undantagandes ett

mycket ungt tallbestånd omkring de nuvarande lagerbyggnaderna samt

smärre inplanterade björkar, äfven dessa endast invid husen. Större

delen af nämnda dunge måste för öfrigt — i och för beredande af

byggnadsplats — nedhuggas, i händelse hospital här skulle uppföras.

Öfver området gå tre i godt skick befintliga vägar, hvilka disponeras

helt och hållet af lägerförvaltningen; någon allmän väg passerar

icke öfver området. Från järnvägsstationen torde utan svårighet stickspår

kunna indragas till lämplig plats inom området.

Marken utgöres af lera på urberg. Till byggnadsplats lämpar sig

bäst nedre delen af den ofvannämnda höjdplatån, då berget här ligger

på måttligt djup. Nordligare än omkring 20 meter norr om de nuvarande

barackerna kunna icke några byggnader uppföras, då terrängen längre

norrut är särdeles oländig. A andra sidan blir grundläggningen dyrare

ju längre mot söder byggnadsplatsen utsträckes, då enligt uppgift

lagret af lera här visar en tilltagande mäktighet af intill 5 å 6 meters

djup. Det område, som äger till byggnadsplats tillfredsställande jqrdgrundsförhållanden,

är dock utan tvifvel fullt tillräckligt för en kospitalsanläggning.

Följande byggnader finnas uppförda å området:

1. Statsbyggnad.

2. Officersmäss.

3. och 4. Bostäder för officerare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

19

(Dessa byggnader äro alla uppförda al spantadt 4-tums plank. Stallet,

som liar papptak, saknar sockel ock är upp lör dt å s. k. toppstenar.

)

6. Fyra baracker, uppförda af liggande timmer.

7. Två kompanibodar.

8. En mathall.

9. Marketenteri.

10. Tre kokhus och

11. Två latrinhus.

(Dessa byggnader äro alla uppförda af resvirke och bräder).

12. Proviantmagasin.

13. Sjukhus.

(Båda uppförda af liggande timmer utan yttre bradlordrmg).

14. Vattentorn.

15. Underofficersmäss (af timmer).

16. Två lägerhyddor, uppförda af resvirke och bräder med tak al

papp. _ _

17. Persedelförrådshus, upplordt af resvirke och korrugerad plåt.

18. Förrådsförvaltarbostad.

19. Gevärsförrådshus och

20. Smedja. .

(Dessa sistnämnda tre byggnader äro uppförda al liggande timmer,

den förstnämnda vinterbonad med tak af plåt).

Alla nu nämnda byggnader tillhöra staten med undantag af n:r

15 som är regementets underofficerares privata egendom.

Lägret har eget vattenledningsverk. Vattnet uppumpas Irån Ume

älf, på hvars strand å regementet tillhörig mark af helt obetydligt omfång

finnas pumpverk, filter och ren vattensbehållare. Den härifrån till

lägerplatsen dragna hufvudledningen, som är omkring 900 meter lång, utgöres

af 4-tums gjutna järnrör. Ungefär i platåns högsta punkt finnes,

förlagd i en trästapel, en cistern af plåt, rymmande omkring 20,000 liter.

Äfven finnes särskild afloppsledning. Dennas hufvudsträng, som består

af 8-tums saltglaserade Höganäs-rör, löper bredvid vattenverkets hufvudledning

samt mynnar ut i ältven strax nedom vattenintaget. Längs

nämnda hufvud ledningar, som ligga på 2 å 2,5 meters djup, äger staten

en 3 meters bred remsa af marken.

Sammanfattas hvad som här anförts eller i öfrigt är kändt angående

Vännäs lägerplats med hänsyn till dess lämplighet för en hospi
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Valet mellan

Vännäs och

Frö sön.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

tals anläggning, finner man, säga kommitterade, att marken redan är

statens, att arealen är tillräcklig, att tjänlig byggnadsgrund finnes, att

vatten- och afloppsledningar utan svårighet kunna ordnas, att en järnvägsstation

ligger helt nära platsen, samt att flera redan befintliga

byggnader kunna ändras för anstaltens behof, allt således gynnsamma

förhållanden. A andra sidan är läget mycket exponeradt för vindar

och afståndet från stad stort, hvarjämte de många utefter en betydlig

del af områdets gräns uppförda boningshusen med deras talrika befolkning

_ utgöra ett betänkligt grannskap för ett hospital och skulle nödvändiggöra

ovanliga och kostbara åtgärder för patienternas skyddande

mot ofog och obehörigt umgänge med främmande. Emellertid anse

kommitterade, att platsen måste betecknas såsom användbar och att

den otvifvelaktigt äger många företräden framför de vid Sollefteå och

Örnsköldsvik ifrågasatta.

Såsom plats betraktad för ett hospital är den däremot enligt kommitterades

uppfattning underlägsen det erbjudna området å Stadsliden i

Umeå, ehuru detta område af andra skäl, icke minst det, att det befunnits

underlägset Frösöplatsen, icke kunnat förordas.

Kommitterade hafva härefter gjort en utförlig jämförelse mellan

de föreslagna platserna vid Vännäs och å Frösön och därvid äfven

upptagit till granskning de skäl, som i underdånig skrifvelse till Kungl.

Maj:t af särskilda kommitterade för Vännäs kommun andragits i syfte

att visa den sistnämnda platsens företräde.

I sin underdåniga framställning hafva Vännäs-kommitteradc såsom

skal för det nya Norriandsliospitalets förläggande till Vännäs läger särskildt

framhållit de besparingar, som vid anläggningen skulle vinnas därigenom,

att vatten- och afloppsledning redan finnes, och att af de för

militärt ändamål uppförda byggnaderna fyra, nämligen stabsbyggnaden,

officersmässen och officersbostadshusen, med fördel skulle kunna användas

till läkar- och betjäningsbostäder, sedan de blifvit för sådant ändamål

inredda.

De kostnader, som därvid beräknats för omändringsarbetena å byggnaderna,

äro emellertid, anmärka kommitterade, såsom framgår af ett

utaf hofintendenten Kumlien den 8 november 1909 afgifvet yttrande

alltför låga. Sålunda hade antagandet, att omändring till öfverläkarbostad

af stabsbyggnaden, den enda af byggnaderna, som lämpar sig

lör detta ändamål, skulle kunna verkställas för en kostnad af 5,000

kronor, befunnits så lösligt, att utgifterna härför i själfva verket enligt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 81.

ofvannämnda yttrande bifogade ritning och kostnadsberäkning skulle

komma att uppgå till 16,500 kronor.

Hvad officersmässen beträffar, lämpar den sig enligt kommitterades

mening bäst för omändring till arbets- och samlingspaviljong. Utgifterna

härför skulle enligt samma yttrande uppgå till 9,500 kronor, alltså icke

obetydligt mera än hvad som af Yännäs-kommitterade antagits eller

5,915 kronor 81 öre.

Vidkommande slutligen de båda officersbostadshusen har möjligheten

för deras apterande till bostäder åt betjäning tagits i grundligt öfvervägande,

och hafva kommitterade därvid kommit till den uppfattningen,

att ett kvarstående af 3 hvarandra så närbelägna större träbyggnader

som officersbostadshusen och officersmässen skulle innebära en alltför

stor eldfara för hospitalet. Af öfriga byggnader kunna, enligt hvad

kommitterade uppgifva, för ett hospitals behof användas utan vidare

ändringar magasinen samt efter genomgången reparation sjukhuset för

9,800 kronor äfvensom stallet för 2,000 kronor, hvarjämte arrest- och

förvaltarbyggnaden kan omändras till målarverkstad och bostadslägenheter

för 7,000 kronor. Kommitterade anmärka emellertid, att enligt uppgift

af fanjunkaren Holmgren, som förevisat byggnaderna, såväl sistnämnda

hus som magasinen äro bland de byggnader, hvilkas förflyttning

till regementets nuvarande förläggningsort, Umeå, är ifrågasatt.

För de å lägerplatsen befintliga och användbara byggnadernas tillgodogörande

för en hospitalsanläggning skulle således erfordras en utgift

af 44,800 kronor.

Hvad vatten- och afloppsledningar beträffar, hafva Vännäs-kommitterade

antagit, att kostnaderna härför, om hospitalet förlädes till Vännäs,

näppeligen komme att uppgå ens till tredjedelen af den summa, man

för detta ändamål beräknat för anläggningen vid Östersund. Af en utredning

af denna fråga, som löjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren

Carl J. Insulander på anmodan verkställt, framgår emellertid, enligt hvad

medicinalstyrelsens kommitterade påpeka, att kostnaderna i fråga tvärtom

skulle ställa sig till och med något högre å den förra platsen än å

den senare. Af de vid Vännäs läger redan befintliga anordningarna för

vatten och aflopp kunna nämligen, enligt hvad utredningen ger vid

handen, endast pumpverket, lågreservoaren och själfva hufvudledningarna

— dessa senare dock möjligen först efter någon ändring i afseende på

läget af intaget och utloppet — användas för ett blifvande hospitals

räkning, men däremot äro såväl fördelningsnäten inom lägerområdet för

både vatten- och aflopp som ock högreservoaren oanvändbara, hvarjämte

filterna äro alldeles otillräckliga för det nya ändamålet. Hvad särskildt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

högreservoaren beträffar, är den enligt kommitterades mening dels alldeles

för liten för hospitalets behof dels saknar den allt skydd mot frost -— som

nämnts är den utan vidare förlagd på en trästapel — och dels slutligen är

den belägen på allt för ringa höjd för att lämna eldsläckningstryck för

sjukhusbyggnader, som blefve högre än lägerbyggnaderna. Vid Vännäs erfordras

därför ett helt nytt vattentorn på omkring 30 meters höjd öfver

marken med en plåtcistern af vida större dimensioner än. den nuvarande.

.Med hänsyn härtill blefve kostnaden för en dylik cistern

här omkring 20,000 kronor högre än vid Östersund, där något vattentorn

icke behöfver uppföras, enär lämplig plats för cisternen kan erhållas

genom insprängning i Öhneberget. Slutligen anmärkes, att det

i händelse af en hospitalsanläggning vid Vännäs vore värdt att tagas

i öfvervägande, om det icke — med hänsyn till den besparing i driftkostnaderna,

som därigenom skulle vinnas — vore ändamålsenligast

att ersätta det gamla pumpverket med elektriska pumpar. Enligt

löjtnant Insulanders kostnadsberäkning skulle vattenverk och afloppsledningar

för ett hospital å Vännäs lägerplats uppgå till 172,000

kronor eller, om de nuvarande pumparna kunna användas som högtryckspumpar,

omkring 166,000 kronor, medan motsvarande post i det vid 1909

års riksdag framlagda förslaget till hospital vid Östersund beräknats till

endast 150,000 kronor. I det utvidgade förslag till hospital vid Östersund,

som af kommitterade framställts, har motsvarande kostnad beräknats

till 161,600 kronor. Häraf anse kommitterade framgå, att någon

nämnvärd skillnad mellan kostnaden för vatten- och aflopp sledningar å

de båda ifrågasatta platserna icke skulle uppstå, oaktadt en del af de nuvarande

ledningarna m. m. vid Vännäs skulle kunna användas.

Vännäs-kommitterade hafva vidare till förmån för Vännäs läger framhållit,

att någon kostnad för markupplåtelse här icke bebofver beräknas,

då staten redan äger området, samt att kostnaderna för vägar, planering

och stängsel skulle bli mycket små. Med anledning häraf anföra

medicinalstyrelsens kommitterade följande.

Båda de ifrågavarande områdena, vid Vännäs och Östersund, tillhöra

staten. Vännäs läger är omedelbart disponibelt, men den föreslagna

egendomen å Frösön är till den 14 mars 1915 utarrenderad till arrendatorn

Esbjörn Ångman, som för hvart och ett af de återstående arrendeåren

betingat sig ett ersättningsbelopp af 2,000 kronor. Da egendomen

emellertid icke beböfde för hospitalsanläggningen tagas i anspråk förr

än den 14 mars 1911, komme detta ersättningsbelopp att uppgå till endast

8,000 kronor. Kostnaden för väganläggningar komme väl också

att blifva något mindre vid Vännäs läger, då detta, som ofvan nämnts,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

äger i godt skick befintliga vägar. Dock leder äfven till den föreslagna

platsen å Frösön en god landsväg och en väg finnes äfven på

själfva området. Hvad planterings- och odlingskostnaderna beträffar,

måste dessa däremot blifva högre vid Vännäs lägerplats, som saknar

nästan all vegetation och nu icke är odlad, och hvarest allt följaktligen

måste nyanläggas, än å Frösön, där en rik redan färdig vegetation finnes

och en stor del af terrängen för närvarande ligger under plogen.

.Nödiga planteringskostnader jämte markens uppodling vid Vännäs

skulle helt säkert taga minst så stora summor i anspråk, som vid

■Östersund måste utgifvas till arrendatorn och för vägförbättring inom

området.

Särskildt höga blifva vid Vännäs kostnaderna för inhägnad. Vid

jämförelse med Öhnet på Frösön finner man, att området där är 71

hektar, vid Vännäs 93 hektar. Vid Öhnet utgöras omkring 1,600 meter

af platsens gräns utaf sjöstranden; vid Vännäs är allt landgräns. Vid

Öhnet ligger ett skogsbälte mellan landsvägen och byggnadsplatsen, och

gränsen i öfrigt framgår i norr genom skog och i söder mellan inhägnade

jordägor. Det stängsel, omkring 1,900 meter långt, som där behöfves,

kan således göras af det enklaste vid hospital brukliga slaget.

Vid Vännäs åter belöpa sig de gränser, som måste inhägnas, till åtminste

3,700 meter; måhända måste de återstående omkring 1,000

meterna (åt norr) äfven förses med inhägnad. Af förstnämnda sträcka

framgår 1,220 meter utefter landsvägen utan skogsskydd och en stor

del af det öfriga utefter järnvägsstationens område. Redan förut är

nämndt, att omedelbart på andra sidan om landsvägen ligger en lång

och tät rad af boningshus. Det är gifvetvis omöjligt att vid sådant förhållande

tänka på annat än ett mycket solidt stängsel. Dessutom blifver det

säkerligen nödvändigt att — såsom exempelvis skett vid Stockholms

hospital — innanför planket anordna en graf och plantera en tät häck

för att hindra direkt kommunikation mellan folket på landsvägen och

patienterna innanför planket. Äfven mot järnvägsområdet, där mycket

folk rör sig, måste man räkna med ett stängsel af mycket effektiv beskaffenhet.

Att således stängselkostnaden vid Vännäs kommer att blifva

allra minst 10,000 kronor större än vid Öhnet är enligt kommitterades

mening visst.

Däremot föranleder Öhnets läge vid Storsjön till uppförande där af

en brygga. Vid Vännäs kommer åter otvifvelaktigt i fråga att från

järnvägen indraga ett s. k. stickspår, som naturligtvis blifver dyrare.

Äfven kallbadhus kommer antagligen att framdeles behöfvas vid Öhnet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Någon möjlighet att erhålla ett sådant vid Vännäs gifves icke. Men

om därigenom anläggningskostnaden blifver något mindre, blefve

också ett hospital på denna plats i saknad af ett viktigt medel för patienternas

och personalens nytta och trefnad, som med få af läget

betingade undantag finnes vid öfriga hospital.

De besparingar, som skulle vinnas genom Norrlandshospitalets förläggande

till Vännäs lägerplats, skulle således inskränka sig till vinsten

af de ofvannämnda gamla byggnadernas användning i stället för helt

och hållet nya hus.

Vännäs-kommitterade hafva vidare tänkt sig, att mer än hälften af

området skulle kunna afsöndras och försäljas till egnahems lotter.

Detta är emellertid, säga medicinalstyrelsens kommitterade, icke möjligt,

då området i sin helhet väl behöfves för en större hospitalsanläggning.

Den först tillsatta kommissionen ansåg, såsom nämnts, att Östersund

äfven från geografisk synpunkt vore den lämpligaste platsen för det

nya Norrlandshospitalet, då ett större antal patienter kunde förväntas

från Jämtlands län än från Västerbottens län. Kommissionen beräknade

nämligen, att af anstaltens ursprungligen afsedda 400 platser 166

skulle komma att beläggas från Jämtlands län, 104 från Västernorrlands

och 130 från Västerbottens län. Häremot hafva Vännäs-kommitterade

anfört, att kommissionen ej fäst tillräckligt afseende vid den

starka ökningen af folkmängden i de två nordligaste länen, »hvarigenom

hospitalet i Piteå inom kort tid ej torde kunna intaga mer än något

tiotal patienter från orter utom Norrbottens län».

För att få en öfversikt öfver det behof af hospitalsplatser för de 4

nordligaste länen, som hittills gifvit sig tillkänna, hafva medicinalstyrelsens

kommitterade införskaffat uppgifter från rikets olika sinnessjukanstalter

angående antalet intagna och exspektanter från hvartdera af

dessa län. Af de erhållna uppgifterna framgår, att antalet anstaltsbehöfvande

sinnessjuka i november 1909 var följande:

Norrbottens

län:

intagna:

198;

exspektanter:

33 =

= 231

V ästerbottens

»

»

179;

»

73 =

= 252

Jämtlands

»

»

128;

»

49 =

= 177

V ästernorrlands

»

»

287;

»

81 =

= 368

Då sålunda det hittillsvarande platsbehofvet för Norrbottens län

endast uppgår till 231, men Piteå hospital rymmer 370 platser och länet

själft förbereder anskaffande af en s. k. upptagningsanstalt, torde man,

säga kommitterade, kunna räkna med att ännu under en lång tid framåt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

25

ett afsevärdt antal patienter från Västerbottens län skall kunna erhålla

plats å Piteå hospital, där för närvarande icke mindre än 139 af de

252, som från detta län hittills visat sig vara i behof af hospitals vård,

äro intagna. Under sådana förhållanden komma emellertid de i Vännäskommitterades

underdåniga framställning anförda orterna i norra delarna

af Västerbottens län, i fråga om hvilka där är framhållet, hurusom vägläugden

från dem till Östersund är öfver 500 kilometer, ännu länge att

tillhöra Piteå hospitals rayon.

Ännu en omständighet af betydelse för frågan om hvilken plats,

som från geografisk synpunkt är den lämpligaste för ett nytt hospital

i Norrland, påpekas af kommitterade. De hafva, enligt hvad här nedan

meddelas, beslutit att i enlighet med den af Riksdagen uttalade önskan

föreslå en rätt afsevärd höjning i platsantalet eller från 430 till 560

platser. Ett sålunda utvidgadt Norrlandshospital måste äfven betjäna

andra delar af riket, särskildt Gräfleborgs län. Eör ett hospital, som

skall mottaga patienter från hufvudsakligen Västerbottens, Västernorrlands,

Jämtlands och Gäfieborgs län, är emellertid enligt kommitterades

mening Östersund från geografisk synpunkt tydligen en vida lämpligare

plats än Vännäs. Godkändes den föreslagna ökningen i det nya hospitalets

storlek, tillkomme sålunda ännu ett skäl, som talade för Östersund.

Som skäl mot Östersund såsom plats för ett hospital har anförts,

att dess järnvägsförbindelser vore så dåliga, att personer, som norrifrån

skola passera Bräcke, vid resa vintertid måste öfvernatta vid denna

station. Denna anmärkning gäller emellertid, enligt hvad kommitterade

påpeka, ej numera, sedan ändringar vidtagits i tidtabellen. I öfrigt blifva

Östersunds järn vägsförhållanden ytterligare förbättrade, då den under

utförande varande järnvägen genom nordöstra Jämtland från Östersund

till Ström blir färdig.

Vännäs-kommitterade hafva mot Östersund äfven anfört, att driftkostnaderna

för ett hospital där skulle blifva större än för en till Vännäs

förlagd anstalt. Med anledning häraf åberopa kommitterade uppgifterna

i arméförvaltningens intendentsdepartements cirkulär den 29 juni 1909

angående iakttagelser, gjorda inom underhållsbyråns tekniska revision

vid granskning af truppförbandens medelsredovisningar för år 1908, å

betalda priser för åtskilliga större proviantartiklar vid såväl de båda till

Östersund förlagda regementena, Jämtlands fältjägare och Norrlands

artilleri, som vid Västerbottens regemente, hvilket sistnämnda ända till

hösten 1908 varit förlagdt till Vännäs. Af dessa uppgifter framgår, att

prisen för år 1908 å nedanstående artiklar voro:

Bill. till Eiksd. Prut. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Skummad -p , ,. Färskt Salt

mjölk. ^otaUS’ oxkött. fläsk.

vid Västerbottens regemente........................ 9,9 öre 5 öre 76 öre 93 öre

» Jämtlands fältjägarregemente ............ 10 » 4,5 » 73 » 90 »

» Norrlands artilleriregemente ............... 8 » 4,8 » 72 » 96 »

Som synes tyda dessa siffror ingalunda därpå, att Östersund skulle

vara en dyrare ort än Vännäs.

Särskildt har framhållits, att stenkol skulle blifva mycket dyra i Östersund.

Emellertid syntes detta icke behöfva befaras, om de tagas öfver

Trondhjem. Sålunda blef, enligt af landshöfdingen J. Widén lämnad

upplysning, vid under hösten 1909 förrättad entreprenadauktion för leverans

af stenkol till Norrlands artilleriregemente det lägsta anbudet, 27

kronor 50 öre för ton, afgifvet af en Stockholmsfirma, som tager varan

nämnda väg, medan leverantörer i Gäfle och Hernösand begärde respektive

29 kronor 43 öre och 29 kronor 40 öre.

Vid ett slutligt val mellan de båda platserna Vännäs läger och

egendomen Öhnet vid Östersund hafva kommitterade funnit, att de

flesta fördelar, som Vännäsplatsen erbjuder, äfven äro till finnandes vid

Öhnet: platsen är statens egendom, arealen är tillräcklig, god byggnadsgrund

finnes, vatten- och afloppsförhållandena äro lätta att ordna. Öfverlägsenheten

å Vännäsplatsens sida är uteslutande att söka i den besparing

i byggnadskostnad, som kan vinnas genom begagnandet af några

redan befintliga byggnader, hvilkas iståndställande emellertid kräfver

afsevärda kostnader, hvarjämte järnvägsstationens närhet i viss mån är

af fördel, om den ock å andra sidan medför en oro, som kan blifva till

olägenhet. Däremot är Östersundsplatsen vida öfverlägsen i fråga om

sin naturskönhet, sin färdiga vegetation och odlade jord, vidare med

hänsyn till det geografiska läget, närheten till en länsresidensstad med

alla dess resurser i afseende på skolor för den talrika hospitalspersonalens

barn, apotek, bankkontor, lasarett för kirurgiska sjukdomsfall, lättheten

att finna lämpliga direktionsmedlemmar o. s. v. samt ej minst

den synnerligen väl afgränsade och afskilda belägenheten.

Mot Vännäs lägerplats talar bestämdt, enligt hvad kommitterade

anföra, dess i två bemärkelser exponerade läge. Vindskydd saknas och

en tätt utmed byggnadsområdet uppförd långsträckt och folkrik by innebär

ett för sjukvården synnerligen menligt moment. För egen del anse

kommitterade dessa olägenheter vara så betydande, att de ingalunda

kunna uppväga vinsten af den måhända något lägre byggnadskostnaden.

Kommitterade hafva med fästadt afseende på alla de ofvan nämnda

omständigheterna utan meningsskiljaktighet enat sig om att fortfarande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81. 27

tillstyrka det nya hospitalets anläggande på egendomen Ohnet på Frösön

nära Östersund.

Jag tillåter mig härvid erinra, att de båda kommissionerna haft i

någon mån olika sammansättning, i det aflidne medicinalrådet Schuldheis

ersatts af nuvarande öfverinspektören för sinnessjukvården i riket

Petrén.

Sedan kommitterade sålunda kommit till en bestämd uppfattningbeträffande

val af plats, hafva kommitterade undersökt möjligheten att

nedbringa kostnaderna för anläggningen.

Innan jag redogör för kommitterades yttrande i denna del, ber jagfå

återgifva beskrifningen å det föreslagna hospitalet enligt de förut

uppgjorda ritningarna.

Dessa ritningar ansluta sig, såväl hvad den allmänna planläggningen

som de olika byggnadstyperna beträffar, på det närmaste till de

tidigare uppgjorda förslagen till hospitalen vid Säter och Västervik.

På grund af den tilltänkta anstaltens nordliga belägenhet äfvensom på

grund af dess mindre omfång samt jämväl af ekonomiska skäl hafva

dock i nedanberörda hänseenden åtskilliga modifikationer ansetts nödiga

eller lämpliga.

Sålunda har med bibehållande af paviljongsystemet antalet för den

egentliga sjukvården afsedda byggnader minskats till 7 — mot 20 i

förenämnda förslag — i det att flera afdelningar, hvilka å en större

anstalt ansetts kräfva en byggnad hvar för sig, här sammanförts under

ett tak. I samband härmed hafva åtskilliga i Säters- och V ästerviksförslaget

förekommande byggnadstyper här antingen öfvergifvits och

ersatts med andra af så vidt möjligt enklare och billigare planläggning

eller ock modifierats med bibehållande af de principer, som lagts till

grund för näst föregående nybyggnadsförslag.

Hufvudkomplexen innefattar alltså, utom administrationsbyggnaden,

å hvardera könssidan en sjukvårdspaviljong och en arbetspaviljong samt

en för båda könen gemensam asylpaviljong, hvartill komma två mera afsides

belägna, för manliga patienter afsedda kolonivillor.

Administrationsbyggnaden är med några obetydande detaljförändringar

lika med den i Säter och Västervik föreslagna. Den innehåller

i källarvåningen badrum för personalen och till boställslägenheterna

hörande källarutrymmen samt dessutom en i föregående förslag ej förekommande

förrådskällare för sysslomannens behof inunder kyrksalen äfvensom

ett par sällskapsrum för betjäningen. Bottenvåningen innehåller

portvakts- och telefonrum, expeditionslokaler för läkare och syssloman,

Planen för

hospitalet å

Frösön.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

apotek, laboratorium, operationsrum, direktionsrum — tillika bibliotek

— samt kyrksal af ej så obetydligt mindre dimensioner än vid Säter

och Västervik. Våningen en trappa upp innehåller boställsvåning för

sysslomannen, i följd hvaraf särskild villa för denna tjänsteman blifver

obehöflig. I våningen två trappor upp finnes boställsvåning för en hospitalsläkare

eller biträdande läkare. Dessutom finnas i dessa våningar

några rum, som kunna komma till användning för inspektörer, för ytterligare

en läkare, för bokhållare, städerskor m. m.

I sjukvärdspaviljongen hafva sammanförts de afdelningar, som äro

afsedda för sjukvård i mera inskränkt mening, nämligen öfvervakningsafdelningarna

och en konvalescentafdelning för tillfrisknande, men ännu

mera ömtåliga och ej fullt pålitliga patienter.

Källarvåningen i denna paviljong innehåller en korridor för mattransporter,

nödiga värmekammare, badrum för betjäningen samt i öfrigt

utrymmen för förråd, lik- och obduktionsrum samt verkstadslokaler för

måleri- och snickeriarbeten. Förläggningen af sistnämnda lokaler till

sjukvårdspaviljongen är naturligtvis ej fullt lämplig, men har ansetts,

af ekonomiska skäl icke kunna undvikas, helst markens lutningsförhållanden

medfört, att källarvåningen delvis blifvit ganska hög, och det

sålunda erhållna utrymmet bort komma till praktisk användning.

Till bottenvåningen äro förlagda öfvervakningsafdelningen för oroliga

och störande samt en afdelning för orenliga. Den förstnämnda

innefattar dels en mindre upptagningsstation för nyankommande patienter

med ett litet mottagningsrum, ett likaledes litet badrum samt en vaksal

för fyra sängar, dels i en envåningsflygel inom en särskild korridor 3

enkelrum för de allra mest störande patienterna, dels slutligen den

egentliga öfvervakningsafdelningen med två mindre salar, hvardera med

6 sängar, samt en större sal med 10 sängar jämte två enkelrum i direkt

förbindelse härmed. En tre meter bred korridor är afsedd till dagoch

matrum för de — i regeln antagligen fåtaliga — patienter, som å

denna afdelning kunna få vistas uppe.

Afdelningen för orenliga eller för orenlighet benägna patienter

innehåller 3 sofsalar, hvardera för 8 sängar, jämte 3 enkelrum, afsides

belägna inom särskild korridor. I någon eller ,i ett par af de stora

sofsalarna kan sänglägebehandling under permanent tillsyn dygnet om

vid behof anordnas. En lång, 31,2 meter bred korridor får tjäna till

dag- och matrum.

I våningen en trappa upp ligga öfvervakningsafdelningen och

konvalescentafdelningen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Ofvervakningsafdelningen för lugna och stillsamma, som är anordnad

ofvanpå den egentliga öfvervakningen för oroliga och störande,

innehåller, liksom denna, 3 salar för respektive 6, 6 och 10 patienter

samt 2 enkelrum äfvensom dag- och matrum liksom i bottenvåningen.

Konvalescentafdelningen innehåller analoga utrymmen med den

i förutnämnda underliggande afdelning för orenliga. En af de stora

salarna å denna afdelning borde utan tvifvel helst reserveras till

dag- eller arbetsrum för de patienter, som skola vårdas här och

som på grund af sitt sinnestillstånd äro i största behof af och kunna

antagas sätta mest värde på större trefnad och bekvämlighet. För aftvinna

några sofplatser och därigenom kunna nedbringa medelkostnaden

för hvarje plats har det dock ansetts nödvändigt att afstå från tanken

härpå, och beräknas i följd däraf antalet sofplatser här lika med det å

underliggande våning.

Samtliga dessa fyra afdelningar innehålla, utom ofvan uppräknade

lokaler, rum för öfversköterska, serveringskök, afdelningsförråd, badrum,

slaskrum och klosett.

Att förlägga nu nämnda afdelningar i samma byggnad skulle visserligen

från sjukvårdssynpunkt kunna medföra vissa olägenheter, men,

med hänsyn till det stränga klimatet och äfven i någon mån af ekonomiska

skäl, torde dock denna anordning kunna anses befogad och

fördelaktig.

Närmast hufvudkomplexens centrum förläggas i denna paviljongexpedition

och bostadslägenhet för uppsyningsmannen, respektive förestånderskan,

hvilka böra vara nära till hands å de afdelningar, som äro

afsedda för sjukvården i trängre mening.

Våningen 2 trappor upp, således vindsvåningen, inredes till bostäder

för den lägre sjukvårdsbetjäningen.

Arbetspaviljongen är afsedd för stillsamma, arbetsdugliga patienter,

hvaraf flertalet — åtminstone på kvinnosidan — beräknas kunna sysselsättas

inomhus. Byggnadstypen är hämtad från en vid Växjö hospital

nyligen på bekostnad af Kronobergs och Blekinge läns landsting uppförd

paviljong af enkel konstruktion. Den innehåller å nedre botten

dag-, mat- och arbetsrum jämte kök, badrum, klosetter och förstugor.

Dag- och matrummen, med en golfyta af sammanlagdt omkring 140

kvadratmeter, skola kunna sammanslås och vid tillfälle användas till samlings-

och festlokal, i följd hvaraf kostnaden för en särskild sådan lokal

blifvit inbesparad. Sofrummen äro förlagda en trappa upp och äro till

antalet 8, hvaraf 2 för 12 sängar hvartdera, 2 för 5 sängar, 2 för 2

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

sängar och 2 för 1 säng. Denna våning innehåller dessutom 2 betjäningsrum,

förråd, klosetter och afklädningsrum. I vindsvåningen finnas

ytterligare 4 betjäningsrum.

Asylpaviljongen öfverensstämmer med motsvarande byggnader vid

hospitalen i Säter och Västervik, men med den skillnaden att antalet

enkelrum något ökats. Paviljongen är afsedd för opålitliga och mindre

arbetsföra af båda könen och är i följd häraf vertikalt delad i två

symmetriska hälfter. Bottenvåningen innehåller å hvardera sidan tvenne

dagrum samt en matsal och för öfrigt de sedvanliga annexlokalerna.

Sofrummen äro förlagda en och två trappor upp. I hvardera våningen

å hvarje sida finnas två större salar för respektive 7 och 8 sängar samt

6 enkelrum jämte ett betjäningsrum, klosett och förråd samt korridorer,

som äro afsedda till afklädnings- och toalettrum. Ytterligare utrymme

för betjäningen finnes på vinden.

Å lämplig plats på sidan om hufvudkomplexen uppföras två kolonivillor,

hvardera med plats för 24 patienter. De ansluta sig hvad planläggningen

beträffar i viss mån till en vid föregående nybyggnadsförslag

använd typ, ehuru här, för att om möjligt åstadkomma någon

besparing, sofrummen förlagts i våningen 1 trappa upp. Bottenvåningen

innehåller dag- och matrum, skötarrum samt sedvanliga annexlokaler.

Den förra kommissionen enades om att föreslå, att dessa byggnader

skulle afses uteslutande för manliga patienter, dels emedan friare vårdformer

för kvinnliga patienter medföra vissa lätt insedda vanskligheter,

dels ock därför att med ifrågavarande vårdformer helst bör förenas

arbete utomhus, hvilket naturligen vida lättare kan beredas manliga

patienter än kvinnliga, särdeles vid en anstalt med så nordlig belägenhet.

Härtill komme ännu en sak, nämligen att antalet manliga exspektanter

under senare år städse varit afsevärdt större än antalet kvinnliga och

för närvarande uppgår till omkring 1,300 mot omkring 800 kvinnliga,

och detta oaktadt hela antalet platser på rikets hospital och asyler

för närvarande är för män 3,314 mot 3,030 för kvinnor.

Till sjukpaviljongerna torde slutligen böra räknas två boställshus

för gifta skötare enligt af Kungl. Maj:t fastställd normalritning och således

innehållande hvartdera två familjebostäder samt plats lör 3 sjuka i

hvarje familj. Af nyss anförda skäl skulle äfven dessa 12 platser böra

reserveras för män.

Antalet platser ställde sig sålunda på följande sätt:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

31

A. Lika ä båda könsafdelning ar na.

I sjukvårdspaviljongen

1) å öfvervakningsafdelningen för oroliga 31 platser, hvaraf 5 i enkelrum

2) » » » » orenliga 27 » » 3 » »

3) )) » » )) lugna 24 » » 2 » »

Summa platser å öfvervakningsafdel
ningarna

.......................................... 82 platser, hvaraf 10 i enkelrum.

4) å konvalescentafdelningen ......... 27 » » 3 » »

Summa platser i sjukvårdspaviljongen 109 platser, hvaraf 13 i enkelrum.

5) I arbetspavilj ongen .............................. 40 » » 2» »

6) » -asylpaviljongen ............................... 42 » » 12» »

Summa å hvardera könsafdelningen 191 platser, hvaraf 27 i enkelrum

B. Därtill å mansafdelning en.

7) I koloni villorna ................................... 48 platser, hvaraf 2 i enkelrum.

8) » skötarhemmen.................................... 12 » » 4» ))

Summa å manssidan 251 platser, hvaraf 33 i enkelrum.

Utrymme fanns alltså för 251 män och 191 kvinnor = 442.

Emellertid måste här, på sätt förut anmärkts, liksom vid de närmast

föregående nyanläggningarna beräknas ett visst antal reservplatser för

möjliggörande af de ofta nödvändiga förflyttningarna från en afdelning

till en annan. På grund häraf skulle beläggning ssiffran icke beräknas

högre än till 245 å manssidan och 185 å kvinnosidan = 430.

Antalet enkelrum i förhållande till den beräknade beläggningssiffran

utgbr i rundt tal 13 % å manssidan och 14 % å kvinnosidan; motsvarande

siffror vid Säter och Västervik äro ungefär desamma.

Utrymmet i samtliga till sjukvården hörande lokaler är beräknadt

enligt samma grunder som vid nyssnämnda anstalter; dock har golfytan

i vaksalarna blifvit något mindre än vanligt och i öfriga sofsalar

i motsvarande grad något större. Antalet betjäningsrum och utrymmet

i dem är likaledes beräknadt på enahanda sätt som i föregående förslag.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

De nya kornmitterades

utredning

angående

kostnaderna.

Ekonomibyggnaderna äro de vanliga: ångpannehus, inrymmande,

bland annat, äfven smedja, en byggnad för kök och tvättinrättning

samt bostäder för dithörande personal, en bageribyggnad samt stall

och vagnshus. Särskildt verkstadshus har dock af ekonomiska skäl

uteslutits. Af samma skäl har med uppförande af ladugård och svinhus

ansetts kunna tills vidare anstå.

Äfven dessa sistnämnda byggnader skulle uppföras efter förut brukliga

typer, ehuru utrymmet i åtskilliga af dem vederbörligen reducerats.

I köksbyggnaden har våningen en trappa upp till största delen

reserverats för matsalar för betjäningen, så att äfven sjukvårdsbetjäningen

kan få intaga sina måltider härstädes. Anspråken på större

trefnad och ro under fritiderna i allmänhet och särskildt under måltiderna

hafva nämligen alltmera stegrats bland denna del af betjäningen,

och dessa anspråk synas icke vara oberättigade. En del bostadslägenheter

för köksbetjäningen hafva i följd af ifrågavarande anordning

förlagts till vindsvåningen, hviiket icke kan beräknas medföra

någon nämnvärdt ökad kostnad.

För öfverläkaren föreslås ett särskildt boställshus af samma storlek,

som förut kommit till användning.

Någon del af den manliga ekonomipersonalen kan erhålla bostad

i den gamla å egendomen befintliga manbyggnaden, men dessutom erfordras

bostäder för diverse handtverkare, eldare med flera. Erfarenheten

har visat, att numera äfven för en stor del af dessa erfordras

familjebostäder, om anstalten skall kunna påräkna stadigvarande, aktningsvärda

och dugliga tjänare. I följd häraf föreslogs uppförande af

två boställshus af trä för ekonomibetjäningen enligt samma typ, som

nyligen blifvit fastställd för skötarbostäder vid Lunds hospital och asyl,

d. v. s. med 4 lägenheter om ett rum och kök i hvarje byggnad.

Dessutom föreslogs en byggnad enligt den fastställda normalritningen

för gifta skötare, i hvilken skall inrymmas dels ett rum och kök fölen

portvakt samt dels enrumslägenheter för ogifta drängar.

Anläggningskostnaderna beräknades, såsom förut nämnts, till

2,278,515 kronor, motsvarande en medelkostnad för sjukplats af 5,299

kronor.

De nya kommitterade hafva till en början undersökt, huruvida den

förut beräknade medelkostnaden för sjukplats skulle kunna nedbringas

genom anstaltens uppförande från början för ett större antal sjuka än

förut varit ifrågasatt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

I redogörelsen för det förra förslaget framhölls, att en af anledningarna

till dess relativa dyrhet läge däri, att ekonomilokalerna vid en

mindre anstalt nödvändigtvis få nära nog samma omfattning som vid

en afsevärdt större. Vid förslagets utvidgning hafva kommitterade därför

sökt göra denna så stor som ansetts möjligt utan samtidig ökning

i administrations- och ekonomilokalernas utrymme, hvarvid kommitterade

emellertid icke velat gå så långt, att icke en ytterligare mindre ökning

af patientantalet skulle kunna ifrågakomma, såsom t. ex. genom anläggning

af en s. k. upptagningsanstalt eller annan ringare utvidgning sådan

som erfarenheten visat nästan öfverallt blifva önskvärd. I kostnaden

för den utvidgade anläggningen deltaga ifrågavarande byggnader

med 21,2 % mot 24,i % i det förra förslaget.

Vidare har den nu föreslagna utvidgningen afsetts för patienter,

hvilkas vård kräfver jämförelsevis enkla byggnadsanordningar, således

asylpatienter och sådana sjuka, som kunna våi’das å s. k. öppen-dörrafdelningar.

Sådana patienter kunna också, säga kommitterade, med

mindre svårigheter transporteras långa vägar än de akut sjuka eller

eljest svårskötta, hvilka så vidt möjligt böra erhålla sin vård så nära

sin hemort som möjligt.

Af byggnader för de sjuka upptog det förra förslaget, såsom ofvan

angifvits, en sjukvårdspaviljong för hvartdera könet med 109 platser, en

arbetspaviljong för hvartdera könet med 40 platser, en asylpaviljong

gemensam för båda könen med 84 platser eller 42 för hvartdera könet

och slutligen 2 kolonivillor för manliga sjuka med hvardera 24 platser

äfvensom 2 boställshus för gifta skötare med hvartdera 6 platser för

manliga patienter. Förslaget omfattade sålunda 251 platser för män

och 191 för kvinnor, tillhopa 442 eller med afdrag af nödiga reservplatser

430.

Med tillämpning af förberörda grunder föreslås nu följande afvikelser

från detta förslag.

I stället för en uppföras två asylpaviljonger, en för hvartdera könet.

Då till följd däraf en större procent af de sjuka kommer att vårdas i

asylpaviljong an enligt det förra förslaget, komma säkerligen, anmärka

kommitterade, icke alla . utaf dessa att höra till de djupast förslöade,

som icke alls kunna sysselsättas, utan torde det blifva nödigt att räkna

därmed, att en del af de här vårdade äro i någon mån arbetsföra.

Genom att förlägga matsalarna med teköken till källarvåningen erhålles

i bottenvåningen utrymme icke endast för den sålunda nödiga

arbetssalen utan därjämte äfven för ett infirmeri med 8 sängplatser och

Bilt. till Riksä. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 59 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

för 4 enkelrum. Antalet platser i hvardera asylpaviljongen blir således

96.

I arbetspaviljongerna bibehålies det förutvarande platsantalet. Då

på grund af den höjda patientsiffran på hela anstalten större utrymme

för ifrågavarande arbetslokaler, å hvilka äfven sjuka från andra paviljonger

komma att sysselsättas, blir behöfligt, förläggas äfven här matsalarna

till källarvåningen.

Då på grund af det ökade platsantalet äfven ett större antal platser

å öfvervakningsafdelningar blir behöfligt, hafva i sjukvårdspaviljongerna

vidtagits några smärre ändringar, hvilka dock ej inverka på platsantalet

i eller kostnaden för nämnda paviljonger. För sådant ändamål hafva

särskildt de i öfre våningarna förlagda konvalescentafdelningarna apterats

till öfvervakning. Ersättning för konvalescentafdelningen för kvinnor

erhålles i den kolonivilla för 24 sjuka af detta kön, som slutligen ansetts

böra läggas till de förut föreslagna sjukafdelningarna.

Utvidgningen består således uti en ny asylpaviljong af samma storlek

som den enda förut föreslagna samt uti en s. k. kolonibyggnad

för 24 kvinnliga patienter. Platsvinsten blir, reservplatser- inräknade,

132. I de olika byggnaderna, hvartill fullständiga ritningar bifogats,

ställer sig platsantalet på följande sätt:

Sjukvårdspaviljong ...................

............... 109

män

+

109

kvinnor

= 218

Arbets » .....................

............... 40

»

+

40

= 80

Asyl » ....................

.............. 96

»

+

96

»

= 192

Kolonivillor....................................

............... 48

2>

+

24

»

= 72

Boställshus för gift betjäning

............... 12

))

+

0

= 12

Summa 305

män

+

269

kvinnor

= 574

Då man emellertid ej torde kunna räkna med mindre än 7 reservplatser

å hvardera könssidan, böra 14 platser fråndragas vid fastställandet

af beläggningssiffran, hvilken sålunda skulle blifva 560.

Beträffande till sist kostnadsberäkningarnas förnyade granskning

hafva kommitterade till fullgörande af Kungl. Maj:ts befallning härutinnan

vidtagit nedan nämnda åtgärder och kommit till det resultat, som

i det följande skall omförmälas.

Sedan kommitterade utarbetat en promemoria, innefattande de tillägg

och ändringar i hospitalsanläggningen, som föranleddes af nådiga brefvet

den 16 april 1909 till medicinalstyrelsen angående denna fråga, och dessa

ändringar i eskissritningar utförts af hofintendenten Kumlien, vände sig

kommitterade till landshöfdingen Widén med begäran att han ville söka

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

förskaffa komrnitterade uppgift beträffande vissa viktigare byggnadspriser,

sådana de nu gälla i Östersund. Såsom svar härpå tillställde landshöfdingen

Widén komrnitterade en prislista, hvilken vitsordades vara uppsatt

af de mest anlitade byggmästarna på platsen. Nedsättningen i

jämförelse med tidigare lämnade prisuppgifter ansågs till en del bero

på ändringar i konjunkturerna men äfven till en del därpå att tegel,

sand med flera materialier kunde levereras från orten på pråm till byggnadsplatsen,

hvarigenom de afsevärda hamnumgälderna i Östersund kunde

undvikas. Till jämförelse härmed hade komrnitterade äfven till sitt förfogande

den af Vännäs-kommitterade meddelade prislistan med flera på

de skilda orter, som för valet af byggnadsplats besökts'', samlade uppgifter.

De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande uppgifna enhetsprisen, jämförda

med de år 1907 beräknade, framgå af följande sammanställning,

i hvilken jag äfven upptagit motsvarande siffror för hospitalen i Säter

och Västervik och de af Vännäs-kommitterade uppgifna material- och

arbetsprisen i Vännäs.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Säter.

Västervik.

Östersund.

Vännäs.

1904.

1905.

1907.

1909.

1909.

Kbm. Jordschaktning.....................................

1

20

2

1

60

1

35

1

» Grund i kallmur................................

7

—

10

—

13

—

11

—

8

—

» Grand i bruk..................................

9

12

—

14

—

12

—

10

—

Kvm. Sockel af sprängd sten med fogstrykning...

12

—

16

—

20

—

15

—

13

50

1 m. Trappsteg af grofhuggen granit...............

12

—

15

—

22

—

. 16

—

10

—

» » af byflad kalksten..,................

7

—

8

—

8

—

8

—

8

—

Kvm. Förstuguplaner af kalksten.....................

7

50

9

—

14

—

10

—

8

—

» Hvalf af beton med plan undersida.........

4

50

4

—

5

25

4

—

4

25

» Golf af Yiktoriaplattor med inslipning......

12

—

8

—

12

—

10

—

12

—

» Golf af cement med underfyllning............

2

50

2

60

3

75

3

25

2

25

1,000 st. Murtegel 3x6x12 tum ....................

66

—

70

—

90

—-

78

—

90

—

Kvm. invändig puts med kalkbruk ................

—

90

—

90

1

—

—

90

—

75

» Körning och putsning å grund...............

1

40

1

40

1

30

1

25

1

10

» Slamning å tegelmur.............................

—

35

—

35

—

60

—

35

—

40

1 m. 15X17,5 cm. sparrar..............................

—

75

—

75

—

70

—

70

—

70

» 15X15 » d:o ..............................

—

50

—

55

—

60

—

60

—

65

Kvm. Yttertakpanel af 2,5 cm. bräder .............

1

20

1

10

1

30

1

25

1

—

» Golf af 3,7 cm. halfren plank..................

2

40

3

50

3

75

2

75

2

—

Luft 1,20X2,40 m. Fönsterkarm med ytter- och

innanbågar,vanligt B-glassamtvanliga beslag

40

—

48

—

60

—

45

—

38

—

» 1,20X2,40 m. Fyllningskarm med pardörr,

foder och beslag....................................

45

—

32

—

55

—

45

—

35

—

» 0,90X2,10 m. Fyllningskarm med enkeldörr,

foder och beslag..................................

33

—

25

—

41

—

35

—

22

—

» 0,90X2,10 m. slät karm med enkeldörr, fo-

der och beslag.....................................

25

—

21

—

26

—

24

—

20

—

1 m. Fotsockel med uppslagning.....................

—

50

—

50

—

60

—

50

—

25

Kilo Järnbalkar med inläggning och strykning..

—

12

—

13

—

18

—

15

—

19

Kvm. Plåttäckning å yttertak med 2 ggr stryk-

ning...................................................

2

40

2

20

2

50

2

50

2

40

» Målning å snickeri 3 ggr......................

1

10

1

10

1

30

1

15

—

85

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Prisuppgifter sådana som dessa böra helt visst, anmärka kommitterade,

begagnas med stor försiktighet, då deras upphofsman icke kunna

antagas hafva närmare kännedom om det i många afseenden solidare

byggnadssätt, som kräfves för hosjntalsbyggnader gent emot vanliga

husbyggnader och som plägar finna sitt uttryck i de arbetsbeskrifningar,

hvilka alltid föreläggas spekulanter vid arbetenas utbjudande på entreprenad.

Då kommitterade emellertid på grund af Riksdagens uttalande

i frågan och Kungl. Maj:ts befallning till medicinalstyrelsen ansett sig

böra i möjligaste måtto taga hänsyn till de lägre prisen, hafva kommitterade

velat uttala sin farhåga för att kostnadsberäkningen måhända

blifvit något för knapp.

Med användande af berörda material- och arbetspriser har hofintendenten

Kumlien omräknat kostnadsförslaget af år 1907 och därvid kommit

till en summa, som för själfva byggnaderna med 166,780 kronor understiger

den förra beräkningen. Men som därjämte måst göras en omarbetning

af sjuk- och arbetspaviljongerna samt en ny asylpaviljong och

en koloniafdelning för kvinnor tillkommit, hvarjämte de underjordiska

kanalerna till följd häraf fått större utsträckning, hafva de egentliga

byggnadskostnaderna beräknats till 1,804,035 kronor mot 1,746,315

kronor i det förra, mindre omfattande förslaget.

För värmeledningen i den utvidgade anläggningen har ingenjör H.

Theorell gjort ny beräkning, enligt hvilken slutsumman af år 1907, 160,000

kronor, icke behöft ökas med mera än 10,000 kronor till 170,000 kronor.

Detta resultat har vunnits genom användning af det äfven beträffande

anläggningskostnaden något fördelaktigare nyare systemet med

snabbcirkulerande varmvatten, hvarom numera vunnits så stor erfarenhet,

att kommitterade icke tvekat att föreslå detsamma för detta hospital,

liksom det förut föreslagits för Vadstena hospital.

Vidkommande elektrisk belysnings anläggning har ännu förmånligare

resultat vunnits. Någon reduktion af belysningen har visserligen icke

ansetts kunna ske, och ytterligare två nya byggnader måste belysas.

Men däremot har en ändring gjorts i följande hänseende. Vid den föregående

kostnadsberäkningen antogs med den då jämförelsevis ringa

erfarenheten af metalltrådlampor, att sådana endast delvis skulle komma

till användning. Men sedan nu vidsträcktare erfarenhet vunnits om

dessa lampor, speciellt tantallamporna, hafva kommitterade enligt förslag

af ingenjören Carl A. Rossander nu beräknat, att anstalten i dess

helhet skall betjänas med metalltrådlampor, och härigenom har, enligt

beräkning af ingenjören Rossander, kostnaden kunnat nedbringas från

135,000 till 118,000 kronor, oaktadt den betydliga utvidgningen af anläggningen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Granskningen af vatten- och afloppsledningsförslaget har ledt till

en beräknad totalkostnad af 161,600 kronor (förut 150,000), beträffande

hvilken granskning kommitterade hänvisat till ett yttrande af löjtnanten

vid väg- och vattenbyggnadskåren Carl J. Insulander.

Köks- och tvättapparater samt bakugnar upptagas i kostnadsberäkningen

till samma belopp som i förslaget af 1907.

Det nya kostnadsförslaget, jämfördt med det förra, får sålunda följande

utseende:

l:o) Sjukhusbyggnader.

T.. 1909. I 1907.

Por man. „ :

.Kronor. ; Kronor.

1 sjukvårdspaviljong 241,000: —

274,000: —

1 asylpaviljong ......

1 arbetspaviljong ...

186,000: —

107,000: —

115,000: —

2 kolonibyggnader.

95,000: —

106,000: —

2 bostadshus för vår- dare med 6 pa-

tienter.....................

41,000: —

43,600: —

1 uthusbyggnad för

d:o........................

1,900: —

671,900: —

2,000: —

För kvinnor.

1 sjukvårdspaviljong

241,000: —

274,000: —

1 asylpaviljong ......

1 arbetspaviljong ...

186,000: —

107,000: —

115,000: —

1 kolonibyggnad ...

38,500: —

572,500: —

Gemensam byggnad för män

och kvinnor.......................................

540,600: —

389,000: —

208,000: —

2:o) Administrationsbyggnader.

1 administrations
byggnad

............... 142,000: —

1 ekonomibyggnad. 161,000: —

1 ångpannebyggnad 52,700: —

1 bageribyggnad...... 30,200: —

1 öfverläkarbostad... 40,600: —

1 stallbyggnad med

vagnbod ............... 7,500: —

Transport 434,000: —

| 158,000: —

180,000: —

58,500: —

34,000: —

43,500: —

7,500: —

1,244,400:—| 481,500:— 1,137,600:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Transport

2 boställshus för yttre

betjäning.........

1 uthusbyggnad för

d:o........................

1 portvaktsbyggnad

m. m......................

1 uthusbyggnad för

betjäning...............

S amm anbindningsgångar

och yttre

rörkanaler ...........

1909.

Kronor.

434,000:— 1,244,400: —

481,500:

41,400: —

44,000:

1,800: —

1,900:

20,700: —

22,000:

950: —

950:

60,785:— 559,635: —

58,365:

3:o) Ledningar för vatten

och aflopp samt värme, klosetter

och belysning jämte inredning.

Värmeledningenligt ingenjörenH.

Theorells förslag 170,000: —

Kall- och varmvattenledningar,

afloppsledningar

samt inre lednin
-

160,000:

gar ......................

161,600: —

150,000:

Elektrisk belysning

och arbetsöfverfö- ringsanläggning...

118,000: —

135,000:

Köks- och tvättappa- rater.......................

52,200: —

•

52,200:

Bakugnar..................

10,000: —

511,800: —

10,000:

4:o) Planering,

vägar och

stängsel.

Schaktning, plane- ring och vägan- läggning...............

20,000: —

•

10,000:

Transport

20,000: —

2,315,835: —

10,000:

1907.

Kronor.

— 1,137,600: —

608,715: —

H 507,200: —

— 2,253,515: —

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

Medicinalstyrelsens

framställning.

Ofv er intendents

ämbetets

utlåtande.

Transport

Promenadgårdar,

soltält ocli kolgård

samt stängsel......

1909.

Kronor.

20,000: — 2,315,835:

15,000:

35,000:

10,000:

1907.

Kronor.

— 2,253,515:

15,000:

25,000:

2,278,515:

Summa kronor 2,350,835: —

Då platsantalet beräknats till 560, skulle således medelkostnaden

för sjukplats blifva 4,197 kronor mot 5,299 kronor enligt det förra förslaget,

således en minskning af omkring 1,100 kronor för sängplats.

I underdånig skrifvelse den 31 december 1909 tiar medicinalstyrelsen,

med öfverlämnande af kommitterades betänkande med tillhörande

handlingar och ritningar, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

besluta att för anläggande af ifrågavarande hospital i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med de af kommitterade uppgjorda ritningar bevilja

ett anslag af 2,350,835 kronor samt däraf på extra stat för år 1911

anvisa 200,000 kronor.

På grund af nådig remiss har öfverintendentsämbetet den 1 februari

1910 afgifvit underdånigt utlåtande i ärendet och därvid förklarat

sig icke hafva funnit skäl till anmärkning mot de nu till granskning

föreliggande ritningarna.

Hvad åter de framlagda kostnadsberäkningarna angår, har ämbetet,

för såvidt tiden medgifvit en mera ingående granskning, väl funnit de

förekommande massberäkningarna vara på ett tillfredsställande sätt utförda,

men för sin del ansett, att de däri angifna å-prisen äro anmärkningsvärd!

låga, särskildt i förhållande till de pris, som angåfvos uti

det tidigare förslaget till hospitalsanläggningen i fråga, hvadan ämbetet

anser en höjning härutinnan vara tillrådlig. Då emellertid sagda pris

grunda sig på uppgifter från fackmän å orten, faller det sig, anmärker

ämbetet, svårt att angifva några vissa höjningar, men gifvetvis synes

det ämbetet, att exempelvis prisen å »betonhvalf öfver källarvåningen»

och på »järnbalkar med strykning och inläggning i betonhvalf» m. m.

äro så låga, att arbetena näppeligen kunna för dem nöjaktigt utföras.

Vidare är, enligt hvad ämbetet anför, att märka att, under det att posterna

för oförutsedda utgifter, arkitekt- och kontrollantarfvoden samt omkostnader

för diverse ställningar, instrumentalier och rengöringar m. m. i allmänhet

pläga beräknas uppgå till 10 % af själfva byggnadskostnaden och förty

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

i förevarande fall skulle belöpa sig till 171,410 kronor, dessa poster enligt

hithörande beräkningar belöpa sig till sammanlagdt allenast 92,354 kronor

10 öre eller till blott omkring 5,4 % af förberörda kostnad. Här finner

öfverintendentsämbetet, särskildt med hänsyn till de ofvannämnda låga

å-prisen, en förhöjning af i rundt tal 80,000 kronor absolut nödig.

Slutligen erinrar ämbetet, att ämbetet i det underdåniga utlåtande,

ämbetet den 25 februari 1908 afgaf rörande tidigare förslag i ämnet,

förklarat sig anse, att för »schaktning, planering och väganläggningar»

borde upptagas ett belopp af 30,000 kronor för att dessa arbeten skulle

kunna utföras på tillfredsställande sätt. Då i de nu till ompröfning

företedda beräkningarna för nyssberörda ändamål intagits en post af

endast 20,000 kronor, anser ämbetet denna böra ökas med 10,000 kronor.

På grund häraf och med hänsyn till hvad ämbetet i öfrigt anfört

bör den begärda anslagssumman enligt ämbetets mening höjas med

sammanlagdt 90,000 kronor.

Hvad till en början angår platsen för det nya hospitalet för öfre

Norrland, torde den af den först tillsatta kommissionen gjorda jämförelsen

hafva ådagalagt Frösöns företräde framför Umeå. Efter den förnyade

utredning, som nu föreligger, lärer man också kunna utgå därifrån,

att af de ifrågasatta platserna icke några andra böra komma

under närmare öfvervägande än Frösön och Vännäs förra lägerplats.

Alla de på hospitalsväsendets område sakkunniga hafva emellertid

bestämdt förordat den förra platsen, hvilken också i de flesta hänseenden

synes vara den senare öfverlägsen. Såsom särskildt framträdande fördelar

tillåter jag mig påpeka Frösöns goda geografiska läge i förhållande

till de delar af riket, hvilkas behof af vårdplatser för sinnessjuka nu

skulle tillgodoses, och den tilltänkta byggnadsplatsens belägenhet, som

är jämförelsevis isolerad på samma gång den kan komma i åtnjutande

af de fördelar, som äro förenade med närheten till en residensstad.

Platsens naturskönhet och områdets beskaffenhet med hänsyn till befintlig

skog och odlad jord äro också omständigheter, som tala för hospitalets

förläggande till Frösön. Därjämte torde driftkostnaderna för ett hospital

blifva, om ej lägre så i hvarje fall ej högre å Frösön än vid Vännäs.

Den kommission, som nu senast haft frågan under behandling, har

såsom enda företrädet hos Vännäs lägerplats angifvit den vinst, som

skulle kunna uppstå därigenom att en del förutvarande byggnader skulle

efter vidtagna förändringar kunna användas för hospitalets behof i stället

för helt och hållet nya hus. Då kommissionen emellertid icke beräknat

storleken af den eventuella besparingen, har, på min anmodan,

Bill. till Biksd. Brot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Käft. 6

Departementschefens

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 81.

kommissionens ordförande, generaldirektören Linroth, efter samarbete

med hofintendenten Kumlien och öfverinspektören för sinnessjukyården

i riket Petrén, uppgjort en approximativ beräkning öfver det inflytande,

förutvarande byggnader på de ifrågasatta platserna eller af

läget betingade byggnadsarbeten kunna, med bibehållande i öfrigt af

anläggningens plan och anordning, utöfva på byggnadskostnaderna.

Denna beräknings resultat har sammanfattats i följande promemoria

:

»1. Arbetspaviljongen för kvinnliga patienter. Den s. k. officersmässen

å Vännäs läger kan enligt kommissionens uppgift för en kostnad

af 9,500 kronor ändras till arbetssalar (för kvinnor). De delar af den

föreslagna arbetspaviljongen, som äro afsedda till arbetssalar, blefve då

obehöfliga för detta ändamål. Dessa utrymmen kunde därför användas

till sjukrum, och paviljongen skulle då komma att rymma 14 patienter

utöfver afsedda 40, eller ock kunde hela byggnaden minskas, hvilket

dock förutsätter ny ritning. Paviljongen kostar enligt kostnadsförslaget

107,000 kronor eller för hvar och en af 54 sjuka ungefär 2,000 kronor.

Vinsten blefve då 14 x 2,000 = 28,000 kronor, hvilken summa dock bör

minskas med reparations- och ändringskostnaden för mässbyggnaden,

9.500 kronor, hvadan nettobesparingen skulle blifva 18,500 kronor.

2. Öfverläkarbostad. För en ny sådan bostad har beräknats 40,600

kronor. Stabsbyggnaden å Vännäs läger kan jämlikt kommissionens

uppgift för en kostnad af 16,500 kronor ändras till öfverläkarbostad.

Skillnaden, 24,100 kronor, blefve således besparad.

3. Bostäder för ekonomibetjäning. Förslaget upptager för detta ändamål

två byggnader, som beräknats kosta 41,400 kronor. I stället för

endera af dessa byggnader kunde sjukhuset vid Vännäs begagnas. Hälften

af förestående summa, 20,700 kronor, kunde således besparas, men

sjukhusets reparation och ändring kostar 9,800 kronor, så att nettobesparingen

blefve 10,900 kronor.

4. Stall och vagnshus ingå i förslaget med 7,500 kronor, hvaraf

1.500 kronor komma på vagnshuset. Stallets byggande för 6,000 kronor

skulle vid Vännäs kunna undvikas, om det på lägerplatsen redan

befintliga stallet iståndsattes för 2,000 kronor. Härigenom vunnes en

besparing af 4,000 kronor.

5. Trädgårdsmästar- eller rättarbostad rn. m. Härtill har man tänkt

använda vid Östersund nuvarande arrendatorns bostad, vid Vännäs arrestoch

förvaltarbyggnaden, som dock måhända skall flyttas till Umeå. Den

senares iståndsättande för det nya ändamålet skulle kosta 7,000 kronor,

den förras åter endast halfva summan, som dock icke upptagits i kost
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 81.

nadsförslaget, då man beräknat, att en blifvande byggnadsentreprenör

skulle utföra arbetet, mot det att lian tillätes för sitt folk begagna huset

under byggnadstiden. Vid Vännäs skulle således tillkomma 3,500 kronor.

6. Vatten- och aflopp sledning ar hafva af samma fackman beräknats

till 161,600 kronor i Östersund och 172,000 (möjligen, men ej

sannolikt 166,000) kronor i Vännäs, där således skulle uppstå en merkostnad

af 10,400 kronor.

7. Inhägnaden har förut af kommissionen angifvits såsom minst

10,000 kronor dyrare i Vännäs, en merkostnad, som dock efter all

sannolikhet skulle komma att ej obetydligt öfverskridas.

8. Eu magasinsbyggnad vid Vännäs kunde blifva till gagn för ett

hospital. I förslaget har emellertid ingen särskild kostnad beräknats

för förvaringsrum, emedan man därtill skulle använda sjukhusbyggnadens

stora vindar samt källarutrymmen i en af paviljongerna. Dessa

kunna gifvetvis icke uteslutas, hvarför ingen besparing på grund af

magasinets tillvaro skulle ernås.

9. Ersättningen till arrendatorn vid Öhnet har kommissionen ansett

motvägas af odlingskostnaden m. m. vid Vännäs, hvadan icke heller

dessa utgifter inverka på jämförelsen.»

Sammanfattas ofvan upptagna summor, skulle de på följande sätt

minska eller öka byggnadskostnaderna, om hospitalet förlädes till Vännäs:

1) för arbetspaviljong för kvinnor

2)

3)

4)

5)

6)

7)

öfverläkarbostad

bostäder för ekonomibetjäning

stall..............................................

trädgårdsmästar- eller rättarl

vatten- och afloppsledningar

inhägnaden ................................

Fråndrages ökningen .....

blifver nettobesparingen

minskning ökning

................ kr. 18,500

- -

............... » 24,100

- -

............... » 10,900

— —

................ » 4,000

- -

»stad ...... » —

3,500: —

................ » —

10,400: —

................ » —

10,000: —

summa kr. 57,500

— 23,900: —

..............., » 23,900

—

.............. kr. 33,600

—

I detta sammanhang torde böra erinras, hurusom Vännäs-kommitterade

själfva i sina prisuppgifter angifvit kostnaden där för det viktigaste

byggnadsämnet, tegel, till 90 kronor för 1,000 stycken (inmurade),

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts IS åd. Proposition N:o 81.

under det att motsvarande pris från Östersund numera bestämdt uppgifves

vara 78 kronor. Då kofintendenten Kumlien för hela anläggningen

beräknat en åtgång af 4,720,000 murtegel, skulle skillnaden till

Östersunds förmån uppgå till 56,640 kronor, således en vinst vida större

än den bär ofvan angifna förlusten.

Å andra sidan hafva grundprisen för vissa andra materialier och

arbeten uppgifvits vara lägre i Vännäs än i Östersund, hvadan någon

tillförlitlig jämförelse härutinnan icke nu torde kunna uppdragas. För

öfrigt lära fullt exakta siffror hvarken i ena eller andra hänseendet

kunna erhållas utan entreprenadanbud. Af allt att döma kan emellertid

skillnaden i byggnadskostnaderna på de båda platserna icke blifva af

den betydenhet, att vid en så omfattande anläggning som den ifrågavarande

hänsynen härtill bör få inverka på valet af förläggningsorten,

helst flera uppenbara och viktiga företräden bestämdt tala för den ena

af de ifrågasatta platserna.

Jag anser mig därför böra ansluta mig till kommissionens, af

medicinalstyrelsen biträdda förslag att förlägga det nya hospitalet till

Frösön invid Östersund.

Det för fjolårets riksdag framlagda förslaget afsåg, såsom förut

omnämnts, uppförande af en anstalt för 430 patienter; och beräknades

kostnaden af den för ändamålet tillsatta kommissionen till 2,278,515

kronor, motsvarande en kostnad för sjukplats af 5,299 kronor. Enligt

det nu utarbetade förslaget skulle anstalten utökas med ytterligare en

asylpaviljong jämte en kolonivilla, hvarjämte vissa förändrade anordningar

vidtagits, så att plats skulle kunna beredas för ytterligare 130

patienter och hela antalet sjukplatser således uppgå till 560. Då det,

såsom redan förra året framhölls, gifvetvis, relativt taget, ställer sig

betydligt billigare med hänsyn till såväl byggnads- som driftkostnad att

anlägga en anstalt för ett större antal platser än för ett mindre och

behofvet af vårdplatser i alla händelser efter fullbordande af ifrågavarande

anstalt icke ens närmelsevis är fylldt, synes mig det vara till

gifven fördel, om anstalten uppföres med den storlek, som medicinalstyrelsen

nu tänkt sig.

Byggnadskostnaden har trots den betydande utvidgningen nu icke

beräknats till högre belopp än 2,350,835 kronor, hvadan medelkostnaden

för sjukplats således skulle belöpa sig till 4,197 kronor. Detta är visserligen

högre än motsvarande kostnad vid de åren 1905 och 1906 beslutade,

för 800 patienter afsedda hospitalen i Säter och Västervik, respektive 3,178

kronor och 3,458 kronor, men å andra sidan omkring 1,100 kronor lägre än

den år 1907 beräknade kostnaden för sjukplats vid det då planerade öster
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

sundshospitalet. Ofverintendentsämbetet anser emellertid, såsom jag

förut nämnt, för sin del, att anläggningen icke skall kunna utföras ens

för de sålunda beräknade kostnaderna, och bär därför föreslagit en böjning

af anslagssumman med 90,000 kronor, däraf 80,000 kronor för

de poster, som afse oförutsedda utgifter, arkitekt- och kontrollantarfvoden

samt omkostnader för diverse ställningar, instrumentalier och

rengöringar m. m., samt 10,000 kronor för schaktning, planering och

väganläggningar. Med hänsyn till öfverintendentsämbetets bestämda

uttalande anser jag mig icke kunna underlåta att föreslå en höjning af

anslaget med förstnämnda belopp. Däremot synas kostnaderna för schaktning,

planering och vägar kunna upptagas till det af kommitterade antagna

belopp, då deras beräkningar grunda sig på detaljerade undersökningar

på platsen och prisuppgifter från orten.

Jämväl af annan anledning lärer anslaget behöfva något höjas.

För hospitalets anläggning skulle nämligen tagas i anspråk det s''. k.

hemskiftet af det staten tillhöriga förra majorsbostället 8/is mantal Ölinet

nr 1 jämte 2 is mantal Mjälle nr 3 i Frösö socken, hvilket boställe är

för tiden till den 14 mars 1915 utarrenderadt. Då genom ifrågavarande

skiftes frånskiljande egendomen icke längre kan såsom jordbruk

bedrifvas, har, på sätt närmare utvecklats i mitt yttrande till statsrådsprotokollet,

då ärendet förra gången låg före, uppgörelse träffats med

vederbörande arrendator om egendomens afträdande i dess helhet mot

ett ersättningsbelopp af 2,000 kronor för hvart och ett af de återstående

arrendeåren. Då egendomen icke beliöfver för hospitalsanläggningen

tagas i anspråk förr än tidigast den 14 mars 1911, skulle

således till arrendatorn utbetalas ett belopp af högst 8,000 kronor.

Den beräknade kostnaden för hospitalsanläggningen, 2,350,835

kronor, torde sålunda böra ökas med dels 80,000 kronor dels ock 8,000

kronor och sålunda upptagas till i rundt tal 2,440,000 kronor.

Slutligen torde jag få omnämna, att innehafvaren af ett å egendomen

beläget torp, Ohnebergstorpet, lärer böra beredas någon ersättningför

afträdandet af den bruknings- och nyttjanderätt till torpet, som han

om också icke med laga grund dock i god tro förvärfvat. Då emellertid

den ersättning, som i förevarande fall kan komma att utgå, endast

uppgår till ett jämförelsevis obetydligt belopp, synes särskild hänsyn

därtill icke behöfva tagas vid kostnadsberäkningen.

Det för år 1911 erforderliga anslaget torde kunna upptagas till

150,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 7 •

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 81.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen . „

dels att för uppförande af ett nytt hospital å Frösön invid Östersund

å det till statsverket indragna majorsbostället 8/i3 mantal Ohnet

nr 1 jämte 7is mantal Mjälle nr 3 bevilja ett anslag af 2,440,000 kronor

och däraf på extra stat för år 1911 anvisa 150,000 kronor;

dels och medgifva, att hemskiftet till förenämnda majorsboställe må

från den 14 mars 1911 upplåtas till nämnda hospital för att för dess

räkning disponeras.

Till denna departementschefens, af statsrådets

öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall;

och skulle proposition af den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

F. W. O. Leuhusen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1910.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1910:58 Utlåtande, i anledning af Kungi. Maj:ts proposition till Riksdagen angående uppförande af ett hospital å Frösön invid Östersund jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten