Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 92
1910-03-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1910:92, Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 92
Dokumentets text
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 92.
1
N:o 92.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående ålderstillägg åt
notarien hos riksförsäkringsanstalten A. It. Ljunggren;
gifven Stockholms slott den 11 mars 1910.
Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civilärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen medgifva,
att från och med år 1911 det belopp å förslagsvis 85,600 kronor,
som anvisats af arbetarförsäkringsfondens intressemedel att årligen användas
till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens tjänstemän
och betjänte samt expenser vid densamma, må, för beredande af
ålderstillägg åt notarien hos anstalten Alrik Robert Ljunggren, ökas
med 500 kronor till förslagsvis 86,100 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF ADOLF.
Hugo Ilarnilton.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1910. 1 Samt. 1 Afd. 70 Häft. (N:o 92.)
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 92.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1910.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SwARTZ,
grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow.
j
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Riksdagen har år 1908 medgifvit, att från och med år 1909 det
belopp å förslagsvis 74,200 kronor, som anvisats af arbetarförsäkringsfondens
intressemedel att årligen användas till bestridande af aflöningar
till riksförsäkringsanstaltens tjänstemän och betjänte samt expenser
vid densamma, må ökas till förslagsvis 85,600 kronor.
Uti en till riksforsäkringsanstalten ställd, af Dämnda ämbetsverk
med underdånig skrifvelse den 17 december 1909 till Kuugl. Maj:t öfverlämnad
skrift har nu notarien hos riksforsäkringsanstalten Alrik Robert
Ljunggren gjort framställning om ålderstillägg å lönen från och
med 1910 års ingång eller, därest detta ej kan ske, från den 1 februari
1910.
Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 92.
3
Af handlingarna i ärendet framgår, att Ljunggren, Bom af riksförsäkringsanstalten
förordnats att från och med den 26 januari 1905 tillsvidare
vara innehafvare af notariebefattningen å anstaltens försäkringstekniska
och statistiska byrå, dessförinnan uppehållit samma tjänst dels
från och med den 25 maj 1904 till den 8 december samma år under
tjänstledighet eller semester för befattningens innehafvare dels från och
med sistnämnda dag till och med den 25 januari 1905, under det befattningen
varit ledig. Sedan den 1 januari 1905 har Ljunggren åtnjutit
tjänstledighet för matematiska studier, enskilda angelägenheter
och sjukdom under sammanlagdt 7 månader 20 dagar.
Enligt hvad riksförsäkringsanstalten vitsordat, har Ljunggren städse
till anstaltens fulla belåtenhet fullgjort sina åligganden.
Under påpekande att han alltsedan den 25 maj 1904 och således
i mer än fem år varit förordnad såsom notarie hos riksförsäkringsanstalten
har Ljunggren, såsom nämndt, anhållit att varda tillerkänd ålderstillägg
med 500 kronor från och med år 1910. Därest detta icke
anses kunna ske, anhåller Ljunggren, att sådant ålderstillägg måtte beredas
honom från och med den 1 februari 1910; och har han till
stöd därför åberopat, att, enligt reglementet för riksgäldskontoret, i
nämnda verk löneförhöjning åtnjutes från och med månaden näst efter
den, under hvilken de för förhöjningen stadgade villkoren blifvit
uppfyllda.
Då riksförsäkringsanstalten anser det kunna ifrågasättas, huruvida
de vid statens ämbetsverk för ålderstilläggs erhållande allmänt gällande
bestämmelser ovillkorligen skola tillämpas å anstaltens tjänstemän, hvilka
icke äro uppförda å ordinarie stat, har riksförsäkringsanstalten i sin
skrifvelse hemställt, huruvida Kung!. Magt med hänsyn till de af Ljunggren
åberopade omständigheter skulle finna skäl föreslå Riksdagen att
anvisa medel till ålderstillägg å 500 kronor åt Ljunggren att utgå från
och med den 1 januari 1910 eller, om detta ej kunde bifallas, med tilllämpning
af de för Riksdagens verk gällande bestämmelser från och
med den 1 februari samma år.
På grund af nådig remiss har statskontoret den 21 februari 1910
i ärendet afgifvit underdånigt utlåtande.
Statskontoret har därvid anfört, att det icke synes förefinnas anledning
att i afseende å riksförsäkringsanstaltens tjänstemän tillämpa
andra grunder för ålderstilläggs åtnjutande än dem, som gälla för statstjänstemän
i allmänhet. Statskontoret, som ansett den omständigheten
att förstnämnda tjänstemän icke äro å ordinarie stat uppförda snarare
tala för eu skärpning vid tillämpning af dessa grunder, har därför hem
-
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 92.
ställt, att proposition aflåtes om beredande af medel för ålderstillägg
åt Ljunggren från och med år 1911.
För egen del ber jag till en början få erinra, att i enlighet med
Riksdagens beslut af år 1908 aflöningsförmånerna för notarie hos riksförsäkringsanstalten
uppgå till 3,900 kronor, däraf 2,100 kronor lön,
1,500 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, samt
att en notarie hos anstalten tidigare jämlikt ofvannämnda riksdagsbeslut
kommit i åtnjutande af ålderstillägg å 500 kronor från och med
den 1 januari 1908. Härvid tillämpades emellertid de för statens ämbetsverk
i allmänhet gällande bestämmelser i afseende å ålderstilläggs
utgående. Enligt dessa bestämmelser erhålles ålderstillägg, där sådant
förekommer, efter det befattningshafvare i fem år innehaft sin befattning,
under villkor att befattningshafvaren under mer än fyra femtedelar
af den tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda förhöjning,
med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester.
Härjämte skall iakttagas, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr
än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade
tjänståldern blifvit uppnådd.
Någon anledning att i förevarande fall frångå dessa allmänna bestämmelser
finner jag lika litet som statskontoret föreligga. Ljunggren,
som den 26 januari 1910 uppnått en tjänstålder af fem år och i öfrigt
hittills uppfyllt villkoren för ålderstilläggs erhållande, torde därför böra
komma i åtnjutande däraf först från och med år 1911.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
medgifva,
att från och med år 1911 det belopp å förslagsvis 85,600 kronor,
som anvisats af arbetarförsäkringsfondens intressemedel att årligen användas
till bestridande af aflöningar till riksförsäkringsanstaltens tjänstemän
och betjänte samt expenser vid densamma, må, för beredande af
ålderstillägg åt notarien hos anstalten Alrik Robert Ljunggren, ökas
med 500 kronor till förslagsvis 86,100 kronor.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna sitt bifall och förordnade, att
till Riksdagen skulle aflåtas proposition i ärendet af
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl Stålhammar.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1910.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.