Sök i Ratio Lex

Angående pension åt tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län, vice häradshöfding en Eskil Stecksén

1910-02-25 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:99, Angående pension åt tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län, vice häradshöfding en Eskil Stecksén

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 99.

1

N:o 99.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående pension

åt tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län,

vice häradshöfding en Eskil Stecksén; gifven Stockholms

slott den 25 februari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen medgifva, att tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens

län, vice häradshöfdingen Eskil Stecksén må från och med

månaden näst efter den, hvarunder han frånträdt brottmålsdomarebefattningen,

under sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten

en årlig pension af ettusen åttahundra kronor.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Albert Petersson.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 77 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 25 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen statsrådet Petersson anförde:

»Då jag den 14 sistlidna januari inför Kungl. Maj:t föredrog

frågan om reglerandet för år 1911 af utgifterna under riksstatens andra

hufvudtitel, förekom till behandling jämväl väckt förslag om ändrade

grunder för de i vissa län förordnade brottmålsdomares aflönande (se

1910 års statsverksproposition, andra hufvudtiteln, s. 187—195). Därvid

omnämnde jag, att den nuvarande tillförordnade brottmålsdomaren i

Norrbottens län, vice häradshöfdingen Eskil Stecksén inkommit med

underdånig framställning, att honom måtte beredas pension, men att

detta ärende då ännu ej kunde anmälas till afgörande. Sedan vederbörande

myndigheter numera blifvit hörda, anhåller jag att få upptaga

frågan om pension åt Stecksén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Stecksén är född den 5 september 1846 och uppnår sålunda under

nästkommande år 65 års ålder. Efter aflagd examen till rättegångsverken,

antogs han den 19 februari 1872 till extra ordinarie notarie

vid Svea hofrätt. Af hofrätten blef Stecksén den 8 december 1873

första gången och sedermera vid flera tillfällen förordnad att förvalta

häradshöfdingeämbete, hvarunder han jämväl höll åtskilliga lagtima

ting och allmänna tingssammanträden. Sedan han den 1 oktober 1879

utnämnts till vice häradshöfding, innehade han under tiden till år 1887

förordnande såsom extra rådman i Karlstad och uppehöll samtidigt en

del sekreterarebefattningar hos stadens kommunala styrelser och delegationer,

livarjämte han utöfvade privat juridisk verksamhet. Under åren

1887—1889 tjänstgjorde Stecksén dels såsom extra tjänsteman hos

domänstyrelsen och dels vid protokollet i Svea hofrätt. Från och med

den 4 mars 1890 har han, med undantag allenast af smärre ledigheter,

på grund af hofrättens årligen förnyade förordnanden uppehållit nu

ifrågavarande brottmålsdomarebefattning samt från och med år 1892

tillika befattningen såsom ordförande i gränsetullrätten i Norrbottens län.

Beträffande Steckséns löneförmåner såsom brottmålsdomare torde

jag få hänvisa till den redogörelse för brottmålsdomarnas aflöningsförhållanden,

som jag den 14 sistlidna januari lämnade. Jag tillåter

mig här endast erinra, att dessa tjänstemän hittills icke uppburit fast

arfvode utan att storleken af deras årsinkomst varit helt och hållet beroende

på myckenheten af det arbete, som af dem under året utförts.

Då Stecksén, enligt hvad han uppgifvit, ej fört anteckningar öfver sina

inkomster och utgifter såsom brottmålsdomare, har han ej kunnat

närmare angifva beloppet af den behållna inkomst, brottmålsdomaresysslan

inbragt, än att densamma kan antagas hafva växlat mellan

4.000 och 2,000 kronor årligen. — Såsom ordförande i gränsetullrätten

har Stecksén uppburit årligt arfvode, som till och med år 1904 utgått

med 750 kronor, därefter till och med år 1907 med 1,200 kronor och

efter sistnämnda år med 2,000 kronor. Fensionsrätt är ej heller med

denna befattning förenad.

Såsom skäl för sin begäran om pension har Stecksén anfört, att

hans arbetskrafter med tilltagande ålder alltmera aftoge och att hans

hälsotillstånd i öfrigt försämrades. Af ett vid ansökningen fogadt

läkarbetyg inhämtas ock, att Stecksén lider af hjärnblödning med däraf

följande svårighet att tala och gå. Med hänsyn till sin inkomst af

brottmålsdomarebefattningen och till nuvarande högt uppdrifna lefnadskostnader

har Stecksén i sin ansökning beräknat en årlig pension af

3.000 kronor. Han har hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

dagen att bevilja ett belopp af 3,000 kronor att till Stecksén såsom

brottmålsdomare i Norrbottens län årligen som pension utgå från den

5 september 1911, då hans lefnadsålder uppgått till 65 år.

Öfver ^Steckséns framställning hafva underdåniga utlåtanden afgifvits

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län, Svea

hofrätt och statskontoret.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande erinrar till en början, att visserligen

de fall, då domhafvandena inom länet påkallat brottmålsdomarens

handläggande af brottmål, under de senare åren blifvit allt färre, men

att. Stecksen tidigare, på 1890-talet och äfven de första åren därefter,

flitigt påkallades af domhafvandena och att han då mycket ofta var ute

på tjänsteförrättningar och resor såsom brottmålsdomare. Vidare fäster

Kungl. Maj:ts befallningshafvande uppmärksamheten därå, att brottmålsdomarebefattningen

ej varit vidare inbringande för sin innehafvare, att den,

särskildt höst- och vintertid, är jämförelsevis besvärlig i följd af de långa

resorna, som utan hänsyn till väderlek eller väglag måste företagas

inom det vidsträckta länets obygder, samt att, såvidt Kungl. Maj:ts befallningshafvande

hade sig bekant, Stecksén under sin tjänstetid inom

länet ej haft annan inkomst än af sina befattningar såsom brottmålsdomare

och i gränsetullrätten. Ehuru Stecksén icke hade någon rätt

att af statsverket påfordra pension, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande

likväl funnit starka billighetsskäl tala för att någon pension beredes

Stecksén pa hans ålderdom. Kungl. Maj:ts befallningshafvande

har alltså på det lifligaste tillstyrkt, att afseende må fästas vid Steckséns

framställning.

Svea hofrätt har i sitt utlåtande anfört, att, då, såvidt hofrätten

hade sig bekant, Stecksén under den tid från och med den 4 mars

1890, hvarunder han uppehållit befattningen såsom brottmålsdomare,

därmed icke förenat annan syssla än såsom ordförande i gränsetullrätten,

samt han sålunda under lång tid ägnat sig uteslutande åt statens tjänst,

därvid han ej sällan torde nödgats underkasta sig allvarliga mödor och

umbäranden under resor i lappmarkerna, då Stecksén icke torde kunnat

göra några besparingar af den knappt tillmätta ersättning, han för

omförmälda tjänstgöring åtnjutit från statsverket, samt han, enligt

hvad Kungl. Maj:ts befallningshafvandes yttrande gåfve vid handen,

icke heller haft någon annan inkomstställa, samt då det finge antagas,

att Stecksén icke skulle kunna iippehålla sig på ett mindre inkomstbelopp

än 1,800 kronor om året, hofrätten tillstyrkte, att Kungl. Maj:t

ville för Riksdagen framlägga proposition om beviljande för Stecksén

af årlig pension till belopp af 1,800 kronor, att utgå från och med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

månaden näst efter den, hvarunder han uppnått en ålder af 65 år,

men i händelse Stecksén skulle efter nämnda tid fortfarande innehafva

ifrågavarande brottmålsdomarebefattning, från och med månaden

näst efter den, hvarunder han frånträdt befattningen.

Statskontoret slutligen har, på grund af hvad i ärendet blifvit

upplyst hemställt, att Steckséns ansökning må bifallas på sätt i hofrättens

utlåtande föreslagits.

De skäl, hofrätten anfört till stöd för att pension bör beredas

Stecksén, synas mig giltiga.

Väl är Steckséns tjänstetid i statens tjänst ej så lång som i allmänhet

fordras för att civil tjänstinnehafvare må komma i åtnjutande

af pension, men, då hans hälsotillstånd ej lärer medgifva, att han längre

kvarstår å brottmålsdomarebefattningen med dess ganska stora anspråk

å innehafvarens fysiska krafter, torde såväl statens intresse som hänsyn

till Stecksén kräfva, att pension nu beviljas honom och att pensionsrätten

må inträda redan innan han under nästkommande år nått 65

års ålder.

Hvad angår pensionens storlek kan jag ej finna det af hofrätten

och statskontoret förordade beloppet — 1,800 kronor om året — för

högt. Antager man, att Stecksén af brottmålsdomarebefattningen haft

en årlig inkomst af i medeltal 3,000 kronor, komme pensionsbeloppet att

häraf utgöra ej fullt två tredjedelar, och på mindre årsinkomst lärer det,

såsom hofrätten erinrat, icke vara för Stecksén möjligt att uppehålla sig.

Här må jämväl erinras, att den andra ännu bestående brottmålsdomarebefattningen

— i Jämtlands län — med innevarande års utgång

torde blifva indragen, hvarvid icke kan ifrågakomma att åt befattningens

nuvarande innehafvare bereda pension, och att, om än enligt min mening

den befattning, Stecksén nu innehar, ännu någon tid bör bibehållas,

dock äfven denna i följd af ändrade förhållanden ganska snart lärer

kunna indragas.

Jag anser mig böra hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen

medgifva, att tillförordnade brottmålsdomaren i Norrbottens län,

vice häradshöfdingen Eskil Stecksén må från och med månaden näst

efter den, hvarunder han frånträdt brottmålsdomarebefattningen, under

sin återstående lifstid åtnjuta från allmänna indragningsstaten en årlig

pension af ettusen åttahundra kronor.»

Till föredragandens, af statsrådets öfriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 99.

Kronprinsen-Regenten lämna bifall; och skulle nådig

proposition af den lydelse, bilagan vid detta protokoll

utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Witus Nyman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.