Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108

92 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 80 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:108, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

1

Nr 108.

Kungl. Maj;ts nådiga proposition angående anläggande af

ett statens kraftverk vid Ålfkarleby; gifven Stockholms

slott den 3 mars 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen

dels för anläggande af ett statens kraftverk vid Ålfkarleby bevilja

ett anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912 anvisa ett belopp af

3,450,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911

af tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,650,000 kronor;

dels ock för möjliggörande af berörda anläggning medgifva, att

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Söderfors bruks aktiebolag

och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, å andra sidan, må afslutas

aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett berörda statsrådsprotokoll

bilagdt, af bolagen undertecknadt aftal.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Häft. (Nr 108.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.

Anläggande

af ett statens

kraftverk

vid

Älfkarleby.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 3

mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hederstierna,

Svvartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

I nådigt bref den 18 januari 1908 anbefallde Eders Kungl. Maj:t

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att påbörja utredningrörande

anläggande för statens räkning af en elektrisk kraftstation för

användande åt den staten tillhörande vattenkraften i Ålfkarleby vattenfall.

Med anledning häraf lät samma styrelse under år 1908 utföra terrängundersökningar

å platsen samt vissa andra utredningsarbeten. Sedan

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk med utgången af nyss

nämnda år upphört, öfvertogs ärendets behandling af den nyinrättade

vattenfallsstyrelsen.

Utredningsarbetet, som alltsedan dess pågått, har nu fortskridit så

långt, att vattenfallsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 15 december

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108. 3

1910 framlagt ett fullständigt förslag till anläggning af ett statens

kraftverk vid Ålfkarleby. Aftryck af denna skrifvelse torde såsom bilaga

få fogas vid detta protokoll.

Efter det kammarkollegium, på grund af nådig remiss, den 31

januari 1911 afgifvit utlåtande i ärendet, får jag nu i underdånighet

underställa förslaget Eders Kungl. Maj :ts pröfning.

Älfkarlebyfallen bildas af Dalälfven omkring 8 kilometer söder om älfvens

utlopp i hafvet och delas af Flakön och Laxön i tre grenar, från

öster till väster benämnda Storfallet, Mellanfallet och Kungsådregrenen.

Dessa tre grenar förena sig åter strax ofvanför den s. k. Carl XIII:s

bro. Sedan vattnet passerat denna, inträder relativt lugnvatten, som

med undantag för några mindre stråk fortsätter ned till hafvet. Den

vid Älfkarlebyfallen samlade fallhöjden är vid lågvatten omkring 15

meter. Fallhöjden från fallens nedre vattenyta till hafvet växlar med

olika vattenstånd i hafvet mellan omkring 6,5 meter och 1,5 meter men

är i medeltal omkring 3,0 meter.

Ofvanför Älfkarlebyfallen bildar älfven på den omkring 4 kilometer

långa närmast belägna sträckan dels den omkring 1,75 meter höga Stallforsen,

hvars båda stränder anses innehafvas af Söderfors bruks aktiebolag,

dels den omkring 1,5 meter höga Nygårdsforsen, hvars högra

eller östra strand äges af staten, medan den vänstra anses innehafvas

af nämnda aktiebolag. Ofvanför Nygårdsforsen är den omkring 8,7

meter höga Lanforsen belägen. Stränderna å ömse sidor om densamma

anses innehafvas af Sandvikens järnverks aktiebolag.

Frågan om tillgodogörande i större utsträckning af statens vattenkraft

i Älfkarlebyfallen väcktes 1893, då Kungl. Maj:t den 19 maj

förordnade, att, innan beslut fattades rörande den framtida dispositionen

af Älfkarleby kungsgård med tillhörande kvarn och fiskeu,

utredning skulle genom sakkunniga män äga rum i fråga om lämpligaste

sättet för ett dylikt tillgodogörande. På grund häraf uppdrog

dåvarande chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndigande

den 9 mars 1894 åt majoren C. P. W. Gagner att afgifva förslag

i ämnet. Sedan Gagner med anledning häraf uppgjort ett förslag,

för hvars innebörd vattenfallsstyrelsen i sin skrifvelse redogjort (sid. 35),

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen afgifvit utlåtande och därvid

ifrågasatt viss modifikation i Gagners förslag, remitterades ärendet till

vattenfallskommittén, som afgaf sitt yttrande den 31 december 1900.

Kommittén hade genom dåvarande civilingenjören J. G. Richert upp
-

Fallens läge.

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

gjort tre särskilda alternativ för kraftens utnyttjande. Enligt alternativ

2, som förordades af kommittén, skulle anordnas en öppen tilloppskanal

till kraftstationen, som förlagts nedanför Carl XIII:s bro på Söderfors

bruks aktiebolag tillhörig mark. Detta förslags utförande nödvändiggjorde

emellertid, att uppgörelse träffades med Söderfors bruks

aktiebolag såsom ägare af mark på östra stranden.

Med anledning häraf föreslog Ivungl. Maj:t i proposition till Riksdagen

den 30 mars 1906, att öfverenskommelse skulle träffas mellan

kronan och Söderfors bruks aktiebolag angående byte af viss mark

vid Ålfkarleby, hvilken proposition af Riksdagen godkändes. Ett mindre

väsentligt tillägg i detta beslut gjordes af 1907 års Riksdag. Genom

ifrågavarande uppgörelse är kronan ägare af hela den del af östra stranden,

som behöfver tagas i anspråk för kraftverkets byggnader, under

det att på västra stranden ett mindre strandområde, som kräfves för

landfäste till damm öfver den västligaste älfgrenen eller kungsådregrenen,

fortfarande anses vara i enskild besittning. Dessutom innehafvas,

såsom sedermera skall närmare omförmälas, vissa strandområden

på västra stranden invid Carl XIII:s bro liksom ock vissa strandområden

ofvanför och nedanför fallen af enskilda.

Ålfkarlebyfallens väl belägna och lätt uttagbara vattenkraft är

gifvetvis särdeles begärlig såväl för de städer och orter som för de

industrier och andra afnämare, hvillca ligga inom måttligt afstånd från

denna stora kraftkälla. Redan den 27 juli 1893 inlämnade Gäfle stadsfullmäktige

underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida och på hvilka

villkor Gäfle stad kunde förvärfva den kronans egendom, hvartill Ålfkarleby

vattenfall och fiske höra. Den 31 mars 1897 ingåfvo herrar

Tamm, Frmnckel med flera underdånig begäran att få arrendera fallen,

och den 20 juni 1898 inlämnade styrelsen för Stockholms gasverk

underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida Kung!. Maj:t vore benägen

underhandla med Stockholms stad om försäljning eller utarrendering

af fallen. Sedermera hafva Gäfle stadsfullmäktige den 24 september

1907 och Uppsala stadsfullmäktige den 18 oktober samma år

ingifvit underdåniga framställningar om arrendering af elektrisk energi

från ett blifvande statens kraftverk vid Ålfkarleby.

Det har äfven varit ifrågasatt att använda vattenkraft från Ålfkarleby

till alstrande af elektrisk energi för drifvande af statens järnvägar.

I det underdåniga yttrande, som järnvägsstyrelsen den 27 november

1908 afgifvit öfver stadsfullmäktiges i Gäfle och Uppsala sistberörda

framställningar, har järnvägsstyrelsen emellertid förklarat, att

styrelsen icke tänkt sig ifrågasätta elektrisk drift under den närmare

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

o

framtiden å __ någon af de bandelar, som lämpligen kunna drifvas med

kraft från Ålfkarlebvfallen, ocli att järnvägsstyrelsen fördenskull icke

hade något att erinra mot Ålfkarlebyfallens utbyggande genom vattenfallsstyrelsens

försorg för distribuering af elektrisk energi till enskilda

förbrukare. Järnvägsstyrelsen förutsatte dock därvid, att, om sådant

framdeles skulle visa sig önskvärdt eller behöfligt, eu del af den disponibla

energien skulle kunna få påräknas för statens järnvägsdrift.

Vattenfallsstyrelsens förslag innebär, såsom redan nämnts, att Ålf- vattenfallskarleby

vattenfall skall af kronan själf bebyggas. Härför tala, enligt 5^™j*ens

styrelsens mening, fallens läge och storlek, och på sådant sätt skulle °rs °9

staten bäst kunna skörda de direkta och indirekta frukterna af denna

stora naturrikedoms nyttiggörande och i vidsträcktaste mån tillgodose

det allmännas intressen.

Vid kraftverkets planläggning har det gifvetvis från början fallit i Kraftverkets

ögonen, att afsevärda fördelar skulle vinnas, om man kunde uttaga I)lanläggaing''

ej allenast den fallhöjd, som är samlad vid Ålfkarleby, utan äfven den,

som finnes i de ofvanför belägna Stall- och Nygårdsforsarna. Eu

dylik indämning af småforsarna ofvanför Ålfkarleby fal len afsågs äfven

i en utredning rörande tillgodogörande af vattenkraften vid Ålfkarleby,

som aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån på uppdrag af järnvägsstyrelsen

år 1907 verkställt. Utom att endast på sådant sätt dessa mindre

forsar kunna på lämpligt sätt ekonomiskt tillgodogöras, hvilket ur

nationalekonomisk synpunkt gifvetvis är ett önskemål, så medför, påpekar

vattenfallsstyrelsen, deras indämning för Ålfkarleby kraftverk

direkta tekniska och ekonomiska fördelar. Dels tjänar den sålunda erhållna

bassängen mellan Ålfkarleby och Lanforsen som lämpligt magasin

för en växlande aftappning under dygnets olika delar, hvarigenom

de alltid uppstående växlingarna i energiförbrukningen kunna i viss mån

tillgodoses och vatten sålunda sparas, dels minskar småforsarnas indämning

i betydlig mån risken för iskrafning, som just uppstår eller

befordras i dylika grunda forssträckor, där vattnets olika lager komma

i intim beröring med luften.

Stallforsen och halfva Nygårdsforsen innehafvas emellertid för närvarande

af Söderfors bruks aktiebolag, och en indämning af ifrågavarande

forsar kan därför enligt nu gällande lagstiftning icke ske utan

frivillig öfverenskommelse med detta bolag.

Rörande äganderättsförhållandena till vattenområdet å nu ifråga- iganderättsvarande

sträcka af Dalälfven har landtmäteristyrelsen på begäran af förh&uandena.

vattenfallsstyrelsen verkställt utredning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Stränderna å förevarande sträcka af älfven hafva förut tillhört Ålfkarleby

västra kronoallmänning, af hvilken största delen upplåtits till

Ålfkarleö bruk, numera tillhörigt Söderfors bruks aktiebolag, eller till

Ostanå och Västanå med flera byar. De öfverlåtelser, genom hvilka

kronan frånhändt sig vattenområden utmed Dalälfven, hafva emellertid

ägt rum på olika villkor.

Vattenfallsstyrelsen har i sin skrifvelse (sid. 38—41) lämnat en redogörelse

för resultatet af de verkställda undersökningarna. Af denna

redogörelse framgår, att östra stranden af Nygårdsforsen ostridigt tillhör

kronan, medan västra stranden af samma fors äfvensom stränderna

å ömse sidor om Stallforsen innehafvas af Söderfors braks aktiebolag.

Bolaget påstår sig vara ägare jämväl till vattnet utanför dessa stränder,

medan kronan för sin del gör anspråk på denna vattenrätt jämte utmål

för dess tillgodogörande.

Beträffande Ålfkarlebyfallen är kronan ostridigt ägare till hela

östra stranden jämte öarna i älfven, Flakön och Laxön, med därtill

hörande vattenrätt äfvensom till större delen af västra stranden. A eu

sträcka af ungefär 200 meter ofvanför och omkring 500 meter nedanför

Carl XIII:s bro tillhör emellertid stranden, enligt år 1825 fastställdt storskifte

å Kalfhagen Sveden under Västanå by, åtta under Ålfkarleö bruk

lydande hemman i Västanå. På en längd af omkring 150 meter å ömse

sidor om Carl XIII:s bro utgör älfstranden för Västanå by en samfällighet,

i hvilken kronan äger del för vissa hemman. Vattenrätten

utanför dessa i enskild besittning varande strandområden är af tvistig

natur. Den representerar dock endast en ringa bråkdel af vattenkraften

i fallen.

Kronans anspråk på den omstridda vattenrätten i Stall- och Nygårdsforsarna

äro till hufvudsaklig del grundade därpå, att i de skattebref,

genom hvilka strandfastigheterna utmed forsarna frånhändts kronan,

inryckts bestämmelse om att försäljningen ägde ram med de förbehåll,

som blifvit stadgade och förordnade i Kungl. Maj:ts nådiga bref

den 28 december 1822 och kammarkollegii i anledning däraf under den

24 januari 1823 utfärdade kungörelse angående, vissa föreskrifter till

förekommande af den skada, som i odlingsväg förorsakas genom uppdämningar

för fisken och vattenverk in. m. I nämnda nådiga bref och

kungörelse stadgas, att strömfall å kronohemmans eller annan kronojords

områden, hvilka till farleders öppnande, sjöars eller kärrs uttorkning,

ofvanför belägna ägors befrielse från öfversvämningar »med mera

dylikt» kunna för den däraf härflytande allmänna nytta för landet i

framtiden behöfva användas, icke få genom skatteköp kronan afhändas

utan hennes ägande dispositionsrätt däraf alltid henne i sådant afseende

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

därvid förbehållas likasom ett utmål närmast omkring strömfallet af ett

två till tre tunnland jord för att vid förekommande behof jämväl kunna

användas, dock med rätt för åborna att sådana strömfall äfvensom jorden

emellertid begagna, likväl utan rättighet vid de tillfällen, då de af förenämnda

skäl behöfvas, undfå annan ersättning än för därvid uppförda

|y§s''riader, såvida Kungl. Maj:t icke skulle vid särskilda förhållanden

hnna skäligt förordna, att någon ersättning därutöfver må dem beviljas;

och skulle, när strömfallet är särskildt skattlagdt äfvensom när den

jord, som därvid afstås, i hemmanets skattläggning ingått, motsvarande

minskning i hemmanets ränta meddelas.

Såsom af vattenfallsstyrelsens skrifvelse närmare framgår, hafva

äfven andra grunder åberopats för kronans rätt till dessa forsar.

Söderfors bruks aktiebolag är af naturliga skäl icke villigt att utan

vidare erkänna _ riktigheten af kronans anspråk, hvarför äganderättsfrågan

nödvändigtvis måste afgöras af domstol. Vattenfallsstyrelsen

påpekar emellertid, att en dylik rättegång lär kräfva afsevärd tid, och

att det torde vara synnerligen betänkligt att så länge uppskjuta fallens

tillgodogörande, hvilket i intresserade kretsar under många år ifrigt

afvaktats. ö

Därjämte kan vara tänkbart, att kammarkollegii kungörelse den 24

januari 1823 af domstolarna tolkas så, att kraftuDagning icke ino-år

bland de ändamål, för hvilka kronan förbehållit sig att återtaga strömfallen,

och kronan alltså visserligen tillerkännes äganderätten till ifrågavarande

. delar af vattenområdet, men besittningsrätten eller nyttjanderätten

till samma delar tilldömes den andra parten, intill dess vattnet

behöfver af kronan användas för annat ändamål än kraftuttagning.

Intet vore då att vinna genom att afvakta rättstvistens slutförande,

otyrelsen anser därför allt tala för, att staten bör tillgodogöra sig Ålfkarlebyfallens

vattenkraft utan att invänta domen i ifrågavarande tvist.

Vattenfallsstyrelsen påpekar, att detta möjligen skulle kunna ske

på. så sätt, att endast den vid själfva Ålfkarlebyfallen befintliga fallhöjden

uttoges och att Stall- och Nygårdsforsarna sålunda lämnades

obebyggda. Men i betraktande af att kronan redan besitter halfva

-Nygård sfor sen och att öfriga delar måhända komma att tillvinnas kronan,

borde anläggningen i allt fall göras så, att småforsarna sedermera

kunna mdämmas och nyttiggöras vid Ålfkarleby kraftverk. Härför

krafves emellertid vidtagandet af åtskilliga anordningar, som afsevärdt

fördyra anläggningen. För öfrigt disponerar kronan icke öfver det

område å västra stranden, där dammen öfver kungsådregrenen skall

fästas, och ej heller öfver västra stranden å ömse sidor om Carl XIILs

bro. Vattenfallsstyrelsen anser därför vara tvifvelaktigt, huruvida ens

s. 8 Kontrollera mot PDF

Aftal med

Söderfors

Ibruks aktiebolag

och

Stora Kopparbergs

bergslags

aktiebolag.

Det allmännas

intressen.

Yattenf öring.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

detta alternativ är möjligt att genomföra med nuvarande lagstiftning

utan öfverenskommelse med respektive strandägare.

Under sådana förhållanden har vattenfallsstyrelsen ansett ändamålsenligt

att söka träffa uppgörelse med innehafvaren till de af kronan

icke disponerade vatten- och strandområdena, som beröras af företaget.

Styrelsen har därför upptagit underhandlingar med Söderfors bruks

aktiebolag, som redan förut disponerat den ojämförligt största delen af

dessa områden och som äfven numera med styrelsens göda minne skaffat

sig förfoganderätt öfver de delar af Västanå bys samfällighet å västra

stranden intill Carl XlII:s bro, hvilka icke tillkomma kronan såsom

ägare af Ålfkarleby kungsgård och ecklesiastika hemman.

Dessa underhandlingar hafva resulterat i ett aftal, som undertecknats

af Söderfors bruks aktiebolag och Störa Kopparbergs bergslags

aktiebolag och som är för dessa bolag bindande, så vidt det af Eders

Kungl. Maj:t och kronan antages före den 1 juli 1911. Detta aftal

torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

För aftalets hufvudsakliga innehåll blir jag i tillfälle att senare

redogöra.

Beträffande det allmännas intressen i Daläfven vid Ålfkarleby har

vattenfallsstyrelsen i sin skrifvelse lämnat en närmare redogörelse (sid.

46—48), till hvilken jag torde få hänvisa.

Vattenfallsstyrelsen har vidare (sid. 48—53) redogjort för de vattenståndsobservationer

och vattenmängdsmätningar, som ägt rum vid Ålfkarleby,

samt möjligheterna af en fullständig reglering af Dalälfven,

omfattande reglering af nederbördsområdena, tillhörande såväl ÖsterDalälfven

och Väster-Dalälfven som Dalälfven nedanför de båda källflodernas

förening vid Djurås.

Med stöd af dessa utredningar har vattenfallsstyrelsen angifvit följande

siffror å Dalälfvens lågvattenföring vid Ålfkarleby:

L ågvattenmängd,

j>

5>

»

Normala år.

Except. torrår.

sm3

sm3

oreglerad..........................................

100

80

efter Siljans reglering.................

efter Öster-Dalälfvens fullstän-

150

no

diga reglering ...........................

efter fullständig reglering af hela

175

120

vattendraget ..............................

200

135

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 108. 9

Dessa siffror afse den totala vattenföringen i älfven, således inklusive

den för flottning, fiske in. m. erforderliga vattenmängden.

Högvattenföringen liar vid 1860 års ovanligt stora flod beräknats

till maximalt 2,100 sm3. Under normala år är högvattenföringen högst

omkring 1,300 sm3.

Genom att medelst en dammbyggnad omedelbart ofvanför Ålfkarlebyfallen

indämma Stall- och Nygårdsforsarna erhålles, enligt hvad vattenfallsstyrelsen

vidare upplyser, ett magasin af omkring 1,1 kvadratkilometers

area, hvaraf omkring 0,4 kvadratkilometer ofvanför Nygårdsforsen.

Efter upprensning af Nygårdsforsen enligt vissa af styrelsen angifna

sektioner erhålles vid 1 meters tappningshöjd vid dammen ett

regleringsmagasin af omkring 900,000 in3, hvilket magasin är tillräckligt

att under 12 timmar tappa 21 sm3

8 » » 31 ))

6 » »42 »

Ökas tappningshöjden vid dammen till omkring 2,o meter, erhålles

ett regleringsmagasin af omkring 1,500,000 m3, hvilket magasin är tillräckligt

att under 12 timmar tappa 35 sm3

» 8 » » 52 »

» 6 )> »70 »

Ehuru en tappningshöjd af 2 meter vid dammen under svåra isförhållanden

måhända icke kan uppnås, torde man dock genom indämning

af Stall- och Nygårdsforsarna kunna påräkna att under omkring

6—8 timmar öka tappningen vid Ålfkarleby med 30 å 50 sm3.

Kraftförbrukarna kunna med hänsyn till den garanti, de kräfva

beträffande oafbruten drift, indelas i följande två hufvudklasser, nämligen:
Klass

I. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under

dygnet, hvilka måste hafva kraften disponibel hela året, exempelvis

industrier för helfabrikat, elektricitetsverk för kommuner, valsverk o. d.

Klass II. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under

dygnet, hvilka kunna nöja sig med den under en del af året, exempelvis

normalt 9 månader, disponibla kraften, till exempel kemiska industrier.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 68 Höft.

Varierande

dygnstapp
ning.

För kraftverket

användbar

vattenmängd.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 108.

Anordningar

för kraftens

uttagande.

Under 50-årsperioden 1858—1908 har en vattenmängd af 200 sm3

kunnat påräknas under i medeltal 9 månader för år. Under det ovanligt

torra året 1880 fanns dock denna vattenföring disponibel endast

47-’ månader, men har under öfriga år varit disponibel minst 6 månader

af året. Under det ovanligt vattenrika året 1873 var under hela

året vattenföringen större än 200 sm3.

På grund af de upplysningar, som vattenfallsstyrelsen sökt inhämta

angående behofvet hos de kraftförbrukare, som sannolikt kunna påräknas

vid Älfkarleby, har vattenfallsstyrelsen ansett sannolikt, att ett kraftverk

vid Älfkarleby äfven utan hänsyn till Dalälfvens reglering bör

kunna till abonnenter af klass I och II sälja det effektbelopp, som motsvarar

en vattenföring af 200 sm3 jämte den ökning i effektbelopp, som

vinnes genom variabel tappning. Då vidare efter fullständig reglering af

Dalälfven, enligt hvad förut sagts, den disponibla vattenmängden beräknats

till omkring 200 sm3 under normala år och till omkring 135

sm3 under exceptionellt vattenfattiga år, har vattenfallsstyrelsen ansett,

att ett kraftverk vid Älfkarleby i alla händelser icke bör planeras för

mindre vattenförbrukning än 200 sm5, hvartill kommer en varierande

dygnstappning af ytterligare omkring 50 sm3. Kraftverket har därför

planlagts för en vattenförbrukning af omkring 250 sm3.

Skulle det ofvanför Lanforsen belägna magasinet framdeles kunna

fritt disponeras för gemensam drift af kraftverk vid såväl Älfkarleby

som vid Lanforsen, skulle en afsevärdt större utbyggnad möjligen

kunna blifva önsklig, om man företrädesvis lade an på att sälja kraft

till kommuner och andra förbrukare med stor belastning under en kort

tid af dygnet. För tillgodoseende af dessa utvecklingsmöjligheter har

kraftverket dessutom anordnats så, att det framdeles kan ytterligare

utvidgas.

På grund af de tidigare utredningarna har vattenfallsstyrelsen koncentrerat

sitt arbete på åstadkommande af ett förslag till kraftverk i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af vattenfallskommittén förordade

alternativ 2 och den af aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån år

1907 verkställda utredning men har därvid vidtagit de ändringar, som

betingas af de tekniska framstegen sedan dess och som i öfrigt vid

förslagets närmare utarbetande befunnits lämpliga. Enligt detta alternativ

förlägges maskinhuset invid nedre vattenytan intill Carl XIII:s bro och

vattnet ledes dit genom en öppen tilloppskanal med utgångspunkt vid

sidan om Storfallets öfre nacke.

Emellertid har, enligt hvad vattenfallsstyrelsen meddelar, under ett

senare skede af frågans behandling tanken väckts på en ytterligare

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

11

bearbetning af vattenfallskommitténs alternativ 1, enligt hvilket maskinhuset

är beläget vid öfre forsnacken och afloppsvattnet i tunnlar ledes

till älfven nedanför Carl XIII:s bro. Det har nämligen visat sig möjligt

att äfven i detta fall anordna turbiner med liggande axlar och

sålunda undvika olägenheten med den vertikala uppställning af turbinerna,

hvilken afsågs i vattenfallskommitténs alternativ 1. Genom den

öppna tilloppskanalens ersättande med tunnlar och därmed sammanhängande

ändring i öfriga anordningar skulle kunna vinnas en viss besparing

i anläggningskostnaden, men å andra sidan uppstå vissa olägenheter,

som styrelsen ännu icke hunnit tillräckligt noga värdesätta, i

synnerhet som alternativets utförbarhet är beroende på en närmare

undersökning på platsen af bergartens beskaffenhet. Styrelsen förutsätter

emellertid, att styrelsen kan hafva frihet vidtaga en dylik ändring

i verkets planläggning, om den efter närmare undersökning skulle befinnas

ändamålsenlig.

Det nu framlagda förslaget omfattar i hufvudsak följande anordningar.

I forsnacken ofvanför Alfkarlebyfallet anordnas eu dammbyggnad i

bruten linje tvärs öfver älfvens tre grenar. Från den ofvanför dammen

bildade bassängen ledes vattnet genom en omkring 250 meter lång tillloppskanal

till kraftstationen, förlagd å högra stranden strax nedanför

den befintliga landsvägsbron öfver älfven. Nedanför kraftstationen upprensas

en kort afloppskanal ut i älfven. Landsvägen omlägges på en

sträcka af omkring 280 meter från Carl XIII:s bro och korsar tilloppskanalen

vid dess öfre ända medels en bro. I samband med denna bro

anordnas ett kanalintag, som kan afstängas med luckor af Stoneys typ.

Förslaget afser att vid lägre vattenföringar uppdämma vattenytan

vid dammen till samma höjd som motsvarande vattenyta vid Lanforsens

nedre gräns, dock minskad med fallförlusten mellan denna gräns och

dammen.

För fiskens gång har föreslagits att upprensa en fiskvåg i botten

af kungsådregrenen samt att anordna en fisktrappa förbi dammen enligt

de bestämmelser, som framdeles i laga ordning kunna komma att föreskrifvas.

Med de anordningar, som föreslagits och för hvilka vattenfallsstyrelsen

närmare redogjort (sid. 55—62), skulle den mot en vattenförbrukning

af 250 sm3 svarande effekten, för hvilken ett kraftverk vid

Alfkarleby lämpligen ansetts böra planeras, utgöra i rundt tal omkring

45,000 turbinhästkrafter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Maskinenheternas

storlek.

Maskinhuset.

Vid bestämmandet af maskinenheternas antal och storlek är, anför

vattenfallsstyrelsen, att märka, att ju större och följaktligen färre enheter

väljas, desto mindre blifva i stort sedt såväl anläggnings- som underhållskostnaderna

för installerad kilowatt. A andra sidan ökas den erforderliga

reservens storlek ju färre och större enheter, som användas. Äfven

med hänsyn till bekvämare distribution till olika kraftförbrukare är det

önskligt, att antalet enheter ej blir för litet. Efter en ingående utredning

af dessa faktorer har kraftverket planlagts för fem större enheter

om normalt 9,000 hästkrafter jämte två mindre magnetiseringsenheter

om hvardera 450 hästkrafter. Dessutom har såsom reserv för magnetiseringsenheten

anordnats en särskild motorgenerator. Resultatet af

kommande uppgörelser om leveranser af elektrisk energi kan dock

påkalla en modifikation af detta program.

Maskinhuset består af en generatorsal, i hvilkens ena ända är anordnad

en balkong med samtliga manövreringsanordningar. Högspänningsinstrumentering

och transformatorer m. m. äro förlagda i en med

maskinhuset sammanbyggd flygel. Dessutom inrymmas i byggnaden

särskilda kontorsrum, reparationsrum m. in.

Beträffande byggnadsanordningarna anmärker vattenfallsstyrelsen föröfrigt,

att, ehuru berggrunden i sjkifva forsen och flerstädes längs stränderna

sticker upp i dagen, ligger densamma på andra ställen djupt

under det ofvanför liggande fina sandlagrets yta. Af styrelsen verkställda

borrningar hafva sålunda visat, att, om den fördämning af fin

sand, som nu begränsar älfven ofvanför fallet öster om det föreslagna

kanalintaget, skulle genomskäras, komme Ålfkarlebyfallen möjligen att

försvinna och andra forsar och fall uppstå i likhet med hvad som på

sin tid inträffat med Döda fallet i Indalsälfven. För att förhindra en

dylik utskärning från tilloppskanalen har från turbinsumparna, hvilka

helt och hållet hvila på berg, anordnats ned till berget gående murar

längs större delen af denna kanal ända fram till den förut nämnda

föreslagna njm landsvägsbron, ofvanför hvilken faran för utskärning är

utesluten.

Kraftverket kan, i händelse så framdeles skulle visa sig önskligt,

lätt utvidgas, genom att generatorsalen förlänges och nya turbinaggregat

anordnas på andra sidan om magnetiseringsmaskinerna. Vid utvidgningen

kan tilloppskanalen bibehållas oförändrad, ehuruväl fallförlusten

då något ökas. Vattnet ledes till de nya turbinkamrarna genom en

öppning i muren närmast det redan utbyggda maskinhuset, hvilken öppning

tillsvidare afstänges medels armerade betongplattor eller dylikt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung Maj:Is Nåd. Proposition Nr 108. 13

Då de för utvidgningen erforderliga sprängningarna komma på relativt

stort afstånd från de redan färdiga byggnaderna, behöfva desamma ej

nu verkställas utan kunna utföras framdeles vid behof.

Maskiner för det nu föreslagna kraftverket behöfva ej installeras

annat än i mån af behof. Till en början föreslås att två enheter jämte

en reservenhet uppsättas.

Anläggningskostnaderna hafva beräknats sålunda:

För lista byggnadsstadiet för 18,000 turbinhkr. + reserv,

med utvecklingsmöjlighet till 45,000 turbinhkr. + reserv.

a) Vattenbyggnader för kraft
verket

:

Dammbyggnad........................ 1,290,000: —

Tilloppskanal med kanalintag 1,145,000: —

Maskin- och ställverkshus... 2,200,000: —- Afloppskanal ........................... 350,000: — 4,985,000: —

b) Husbyggnader:

Permanenta husbyggnader... 200,000: —

Provisoriska » ... 150,000: —

Provisorisk kraftstation......... 150,000: —

c) Spåranordningar, vägar, pla
neringar

o. d...................... 250,000: —

Skadeersättningar, markförvärf

och anordningar för

fiske ..................................... 150,000: —

d) Administration och oförut
sedda

utgifter omkring

15 % .................................................................

e) Turbiner 3 st. större enhe
ter

och 2 st. mindre......... 330,000: —

Uppsättning och diverse 70,000: —

f) Elektrisk utrustning ................................................................ 1,100,000: —

För 2:dra byggnadsstadiet för 27,000 turbinhkr. + reserv.

Ytterligare

g) turbin 1 st............................... 100,000: —

Uppsättning och diverse...... 20,000: — 120,000:_ 120,000:_

h) Elektrisk utrustning ................................................................ 400,000: —

~8~7 90,000: —

Transport kr. 8,790:000: —

500,000: —

400,000: —

885,000: —

400,000:— 7,170,000: —

Anläggnings»

kostnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Årskostna
derna.

Distributions
ledningar.

Afsättnings
möjligheter.

Transport kr. 8,790,000: —

För 3:dje och sista byggnadsstadiet för 45,000 turbinhkr.

+ reserv.1)

Ytterligare

i) turbin 1 st............................... 100,000: —

Uppsättning och diverse... 20,000:— 120,000:— 120 000:___

j) Elektrisk utrustning ................................................................. 300,000: —

Summa kr. 9,210,000: —

Årskostnaderna för driften beräknas för första utbygg
nadsstadiet

till .......................................................................... kr. 685,000: —

andra utbyggnads stadiet till................................................... » 767,000: —

tredje » »................................................... » 836,000: —

1 dessa årskostnader ingå kostnaderna för ränta, afskrifning ocli underhåll

för vatten och husbyggnader, järnvägsförbindelse, turbiner och

elektrisk utrustning samt ränta och ränteförluster under byggnadstiden.

Vidare ingå omkostnader för administration, personal och förbrukningsartiklar,

men icke ränta på vattenkraftens värde, skadeersättningar samt

utskylder, hvilka senare utgiftsposter sålunda få tilläggas vid bedömande

af företagets räntabilitet.

För energiens ledande till skilda förbrukningsorter på större eller

mindre afstånd från kraftverket hafva visserligen förberedande beräkningar

utförts, men några bestämda siffror kunna gifvetvis icke framläggas,

förrän behofvet och räntabiliteten af olika linjer genom underhandlingar

närmare utredts. Något anslag anser vattenfallsstyrelsen ej

heller behöfva eller böra kräfvas, förrän beslut om kraftverkets anläggning

blifvit fatta dt.

Af en vattenfallsstyrelsens underdåniga skrifvelse vidfogad karta,

hvilken jämväl torde få biläggas detta protokoll, framgår, säger styrelsen,

oförtydbart, hurusom den del af landet, till hvilken elektrisk

energi från Ålfkarleby med nu tillgängliga tekniska hjälpmedel lätt

kan öfverföras, utgör ett synnerligen utvecklingskraftigt »uppland». Om

så visar sig ekonomiskt lämpligt, finnes intet tekniskt hinder för att

leda energien äfven utanför den yttersta cirkel, som å kartan är uppdragen

och som har en radie af 150 kilometer. Men innanför denna

J) Reserven åstadkommes genom öfverbelastning af 4 turbingeneratorer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts 1Veld. Proposition Nr 108.

cirkel ligger redan liufvudstaden, i hvars omgifningar en ganska betydlig

industri satt sig fast, och där eu kraftig utveckling med största

säkerhet är att påräkna. Mälarens norra strand ända till Västerås,

hvilken särskildt efter ordnande af sjöns inlopp och segelleder för

hafsgående fartyg borde äga stora betingelser för industriellt uppsving,

är belägen inom 125 kilometers cirkeln, och denna famnar äfven Östersjöns

kust förbi Söderhamn.

Styrelsen har låtit verkställa en uppskattning af kraftbehofvet inom

en del af kraftverkets afsättningsområde och har därvid funnit, att redan

nu eller inom den närmaste framtiden där sannolikt kan för industriella

eller kommunala ändamål påräknas en sammanlagd afsättning af 14,800

kilowatt eller omkring 22,000 turbinhästkrafter, d. v. s. mer än den

under lista byggnadsstadiet alstrade effekten 18,000 turbinhästkrafter.

Tager man vidare i betraktande, att häruti ej medräknas det i

motsvarande trakter kraftigt utvecklade landtbrukets ''behof och att den

elektriska malmsmältningen -—- att döma af de lyckade försöken vid

Domnarfvet och de utmärkta resultat det nyligen igångsatta, af järnkontoret

anlagda smältverket vid Trollhättan redan visat — med all

sannolikhet under närmaste framtid kommer att kräfva högst betydande

energimängder inom denna järnhandteringens gamla stamort, sä torde

enligt vattenfallsstyrelsens mening utan öfverdrift kunna sägas, att ett

kraftverk vid Älfkarleby snart skall få full afsättning för all energi det

kan alstra. Kriga förfrågningar om energileverans, framställda från

skillda håll, bekräfta äfven denna mening.

Hvad beträffar företagets räntabilitet har vattenfallsstyrelsen gifvetvis

ägnat synnerlig uppmärksamhet åt denna fråga samt för ändamålet

verkställt kalkyler öfver de inkomster, som kunna påräknas. Styrelsen

anser sig emellertid så mycket mindre här böra lämna någon detaljerad

redogörelse för dessa kalkyler, som de naturligtvis måste grundas på

antaganden om försäljningspris för energien, hvilka, innan definitiva

leveransaftal ingåtts eller närmare förhandlingar med spekulanter slutförts,

endast representera styrelsens på preliminära undersökningar af

afsättningsområdet och erfarenhet från Trollhätteverket grundade subjektiva

åsikter. Styrelsen anmärker för öfrig!, att några definitiva uppgörelser

i större omfattning svårligen kunna åstadkommas, innan vederbörande

spekulanter erhålla visshet om den tidpunkt, då energi kan

påräknas. Styrelsen erinrar dessutom därom, att beslut om anläggning

af Trollhätte kraftverk på sin tid fattades, innan något som helst

aftal om leverans af elektrisk energi förelåg.

O O

Räntabilitet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

K; Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Kr 108.

Resultatet af styrelsens kalkyler och undersökningar i nu berörda

afseende sammanfattar emellertid styrelsen så, att det föreslagna kraftverket

icke under l:sta utbyggnadsstadiet kommer att lämna större

afkastning, än att utgifterna för räntor, drift, underhåll och afskrifning

blifva täckta, hvaremot någon afkastning af det kapital, som naturkraften

representerar, under forsta tiden måhända ej är att påräkna. De

ofvan berörda undersökningarna om afsättningsmöjligheterna gif\m dock

vid handen, att s. k. säsongkraft skall kunna vinna afsättning i så stor

utsträckning, att det snart nog skall finnas lämpligt att insätta de mot

2:dra och 3:dje utbyggnadsstadierna svarande maskinaggregaten, i synnerhet

som åtskilliga verk inom afsättningsområdet redan äro försedda

med andra kraftkällor, hvilka med fördel kunna tjäna till reserv under

de tider, då vattentillgången icke medgifver alstrande af dylik säsongkraft,

och nya verk, i betraktande af det jämförelsevis billiga pris

denna kraft kan betinga, lära kunna inrättas med vederbörlig reservkraftkälla

och på så sätt blifva lämpliga afnämare af elektrisk energi

från kraftverket. När motsvarande förbrukning uppnås, kommer Alfkarleby

kraftverk att lämna god afkastning jämväl å vattenkraftens uppskattade

värde. Styrelsen anser för sin del, att det allmänna har stolt

intresse af kraftverkets anläggning, äfven om vattenkraftens värde till

en början icke förräntas, genom de fördelar den rikliga tillgången på

energi till skäligt pris bereder såväl industrien som kommunerna och

landtbruket i motsvarande trakter af landet och genom den relativa

minskning i kolimporten, som härigenom uppstår.

När älfvens afrinning blir reglerad vare sig endast genom en regleringsdamm

vid Siljans utlopp eller genom mera vidtomfattande åtgärder,

ställer sig affären betydligt gynnsammare i rent ekonomiskt afseende,

i det att det ständigt tillgängliga effektbeloppet vid Alfkarleby

kraftverk då blir högst afsevärdt ökadt — redan i förra fallet med omkring

37,5 %. Inkomsterna af motsvarande energibelopp komma då att

väsentligt ökas utöfver de nu beräknade.

Förslag till Siljans reglering föreligger och är efter nådig remiss

för närvarande under behandling hos vattenfallsstyrelsen. Det är, säger

styrelsen, att hoppas, att en dylik reglering, som för samtliga fallägare

på motsvarande del åt älfven är af största betydelse, under den närmaste

framtiden skall kunna genomföras trots de svårigheter, som stå

i vägen för en dylik reglering, och trots det att nu gällande lagstiftnino-

i ämnet icke är ägnad att underlätta företaget.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Vattenfallsstyrelsen anser sålunda, att staten ikläder sig ganska Tidpunkten

ringa ekonomisk risk genom att anlägga ett kraftverk vid Ålfkarleby för kraftenligt

det af styrelsen uppgjorda förslaget. Att tidpunkten äfven nu börjande*

är inne för dess påbörjande, därom vittnar enligt styrelsens mening

det lifliga intresse, som ägnats fallens utnyttjande och de många

framställningar, som gjorts i sådant syfte; flera af dessa redan för många

år tillbaka. Måhända kan, säger styrelsen, häremot invändas, att för

statens räkning nu pågå stora arbeten, såsom Trollhätte kanals ombyggnad,

Porjus kraftverksbyggnad, riksgränsbanans elektrifiering, järnvägsbyggnaderna

Järna—Norrköping, Östersund—Ulriksfors, Skellefteå—

Bastuträsk med flera, att flera af dessa arbeten fortgå under de närmaste

åren och att ytterligare nya järnvägsbyggnader kunna väntas

blifva föreslagna. Men å andra sidan är, enligt hvad styrelsen framhåller,

rörelsen på motsvarande områden bland enskilda företagare för

närvarande icke synnerligen liflig, i synnerhet sedan de stora kraftverksanläggningarna

vid Lagan och vid Mockfjärd nu äro färdiga eller

nalkas sin fullbordan. Detta framgår, bland annat, däraf, att riklig

tillgång på för ändamålet lämpliga arbetsbefäl och underbefäl samt arbetare

nu finnes, samt att rörelsen på åtskilliga verkstäder endast bedrifves

med betydlig inskränkning i den normala arbetstiden.

Vattenfallsstyrelsen kan sålunda icke finna annat, än att den ifrågasatta

kraftverksanläggningen snarast kan och bör påbörjas. Dess fullbordande

beräknas kräfva en tid af omkring 3 1 ,• år, hvarför, om arbetet

igångsättes våren 1911, verket bör kunna vara i driftfärdigt skick senast

våren 1915.

Från statsmakternas sida hai sa manga gånger framhållits den Departementsstora

nationalekonomiska betydelsen däraf att de väldiga naturliga rike- chefendomar,

som ligga i våra vattenfall, icke blifva obegagnade utan göras S‘tngneuff

fruktbärande för landet genom att tagas i produktionens tjänst, att jag icke?

här icke torde behöfva vidare orda därom. Rörande det sätt, hvarpå

de staten tillhöriga vattenfallen böra tillgodogöras, var jag i tillfälle

att något yttra mig, då jag den 8 april 1910 inför Eders Kungl. Maj:t

framlade förslag till grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga

vattenfall. Jag tillåter mig i detta sammanhang ytterligare framhålla,

att det icke torde vara förenligt med klok statsekonomi, att staten

i större utsträckning själf exploaterar sina vattenfall. Staten bör i stället

öfverlämna detta åt det enskilda initiativet genom att upplåta vattenfallen

till nyttjande på arrende eller medelst vattenfallsrätt. Att staten

själf uppträder såsom företagare, synes böra förekomma hufvudsakligen

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 6S Häft.

O

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kraftverket

bör omedelbart

påb

örj as.

Tillgången på

arbetskraft.

*

18 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

endast då det gäller att tillgodose något statens eget behof af kraft

eller ock fråga är om sådana större vattenfall, att deras tillgodogörande

kan vara af särskild betydelse för statshushållningen. En synpunkt, som

härvidlag också bör tagas i betraktande, är, att staten lämpligen bör

uppträda såsom kraftproducent, då staten härigenom kan öfva ett reglerande

inflytande på energiens försäljningspris och samtidigt verka

stödjande och uppmuntrande på industrien inom ett större område. Att

så kan vara förhållandet väsentligen endast då fråga är om en mera

betydande kraftkälla, synes mig emellertid uppenbart. De principer, åt

hvilka jag sålunda gifvit uttryck, torde också varit bestämmande vid

statsmakternas tidigare beslut om bebyggande för statens räkning af

Trollhätte- och Porjusfallen. Att äfven Ålfkarlebyfallen afgjordt tillhöra

den klass, staten själf bör tillgodogöra_ sig, därom är jag, med

hänsyn till deras betydande effekt och förmånliga belägenhet, fullt ense

med vattenfallsstyrelsen.

Om det sålunda står klart, att staten själf bör anlägga ett kraftverk

vid Ålfkarleby, återstår att besvara frågan, huruvida ett beslut i

detta syfte bör omedelbart fattas. Bortser man tillsvidare från räntabilitetsspörsmålet,

skulle mot företagets omedelbara påbörjande tala den

omständigheten, att staten under de närmaste åren har betydande byggnadsarbeten

i gång, hvilka icke blott kräfva stora utgifter utan äfven

sysselsätta afsevärdt antal arbetsbefäl och arbetare. Vattenfallsstyrelsen

har emellertid anmärkt, att den enskilda företagsamheten på motsvarande

områden för närvarande icke är synnerligen liflig.

Ett studium af tillgängliga statistiska och ekonomiska data gifva

också vid handen, att så är förhållandet. Under år 1910 synes sålunda

näringslifvet visserligen i allmänhet hafva återvunnit sina normala proportioner

efter den svåra kris, som började ar 1907, men företagsamheten

är ännu tämligen liten. Nya anläggningar förekomma endast i

ringa omfattning och byggnadsverksamheten för sådana ändamål har

följaktligen varit obetydlig. Under sådana förhållanden har naturligtvis

den inom byggnadsyrkena sysselsatta arbetsstyrkan under år 1910 varit

betydligt lägre än under uppsvingsåren. Men då förhållandena voro

ännu sämre under krisåren 1908 och 1909, då massor af arbetare tvungos

söka annan utkomst, så hafva konjunkturerna för de återstående arbetarna

under år 1910 äfven inom byggnadsverksamneten något förbättrats.

Gifvetvis är arbetslösheten under innevarande vinter omfattande

och relativt större än under vintrarna 1905—1906 och 1906 — 1907,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kun yl. Majris Nåd. Proposition Nr 108.

men i jämförelse med de nästföregående vintrarna synas förhållandena

något förbättrade.

Att tillgången på arbetare, som söka anställning vid kraftverksoch

liknande anläggningar, fortfarande är riklig, därom vittna förhållandena

vid Trollhättan och Porjus. Medan sålunda det kända antalet

arbetssökande i januari månad 1911 utgjorde vid Trollhättan 252 och

vid Porjus 453, nyanställdes å förra platsen 52 och å den senare 74.

Motsvarande siffror för februari månad voro vid Trollhättan 176 och

61 samt vid Porjus 319 och 49.

Jag har vidare öfvertygat mig om, att ett uppskof på ett eller

annat år med Ålfkarlebyverkets byggande icke nämnvärdt inverkar på

den årliga totalsumman af de belopp, som under den närmaste framtiden

kräfvas för anläggning af kraftverk och järnvägar samt för Trollhätte

kanals ombyggnad.

Vid dessa förhållanden synes mig verket böra utan dröjsmål påbörjas.

Redan länge har man inom intresserade kretsar med ifver afvaktat

denna välbelägna kraftkällas utnyttjande. Det är också ett betydande

och i industriellt hänseende alldeles särskildt lifaktigt afsättningsområde,

som Ålfkarlebykraften skulle tillgodose.

Den ekonomiska maximigränsen för öfverföring af kraft från Alfkarleby

har, efter förslagsvis antagna sträckningar af ledningarna och

beräkning af de vid olika platser föreliggande kraftbehofven samt med

ledning af erfarenheter från det i drift varande Trollhätteverket rörande

ledningskostnader och kraftens säljbarhet under olika förhållanden, beräknats

till 100 å 150 kilometer. För dessa öfverföringsafstånd behöfva

inga tekniska svårigheter befaras.

Inom eu radie af 100 kilometer befinna sig, å en areal af 20,000

kvadratkilometer, närmare 1/a million människor och industrier med ett

tillverkningsvärde af omkring 120 millioner kronor. Inom 150 kilometer

åter finner man, då liufvudstaden medräknas, ungefär en fjärdedel

af Sveriges befolkning med 22 af rikets städer och hufvuddelarna af

fem län samt en industri, hvars årliga tillverkningsvärde uppgår till

öfver 400 millioner kronor, hvaraf 166 millioner komma på hufvudstad

en ensam. Inom nämnda område ligger äfven kuststräckan Hudiksvall

— Stockholm samt Mälarens stränder och sålunda ett stort antal

platser med hamnar och goda transportförhållanden.

Under det att inom 150 kilometers radien Bergslagerna lämna

råmaterial till industri vid omkring 70 större och mindre järnverk, er
-

Ålfkarleby*

kraftens afsättningsmöjligheter.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

hålles af det hufvudsakligen å Ljusnan och Dalälfven nedflottade trävirket

material till en storartad träförädlingsindustri, hvilken bedrifves

vid ett sextiotal sågverk samt 21 pappersbruk, sulfit-, sulfat- och trämassefabriker.

Af dessa anläggningar äro åtskilliga bland de största i

sitt slag i Europa.

I eu linje från Ålfkarleby utefter kusten öfver Gäfle västerut till

trakten af Storvik finner man exempelvis en hel råd af viktiga industriplatser,

nämligen Skutskär, Härnäs, Karskär, Kastet, Gäfle stad,

Forsbacka, Sandviken, Hammarby, Hofors, Stjärnsund och Långshyttan.

Vid de flesta af dessa platser användes för närvarande ånga helt eller

delvis som drifkraft. Tillgång till billig och riklig vattenkraft är därför

ett önskemål. Samtliga uppräknade platser kunna nås af en ledning,

hvilkens ändpunkt ej befinner sig längre från det föreslagna kraftverket

än 75 kilometer. Det sammanlagda kraftbehofvet efter denna ledningtill

dem af de uppräknade platserna, hvilka synas särskildt hafva intresse

af Ålfkarlebykraften, uppskattas till omkring 11,000 kilowatt.

Inom ifrågavarande områden och icke minst omkring de viktigare

städerna finner man dessutom naturligen industrier af allehanda slag.

I Galle, hvilken plats för närvarande disponerar en obetydlig tillgång

på vattenkraft och där stora kostnader nedlagts på hamnarbeten och

förbättrade transportförhållanden, är industriens utveckling ett viktigt

önskemål. I Uppsala har på senare tider utvecklats en jämförelsevis

liflig industri. Där finnas för närvarande ett tjugutal industriella anläggningar,

alla arbetande med värmemotorer som drifkraft. Och i Stockholms

närmaste omgifningar finner man mer än 120 fabriker af allehanda

slag, hvilka tillsammans torde förbruka minst 6,000 hästkrafter

och möjligen betydligt mera, hvartill äfven torde kunna läggas ett afsevärdt

kraftbelopp för grannkommunernas belysning samt drift å förstad sbanor.

Slutligen torde kunna ifrågasättas, huruvida icke elektrisk energi

från Ålfkarleby bör kunna finna användning för statsjärnvägarna i närheten

af Stockholm.

En noggrannare föreställning om den kraftafsättning, hvilken redan

från början sannolikt kan påräknas för ett verk vid Ålfkarleby, har,

enligt hvad jag från vattenfallsstyrelsen inhämtat, erhållits genom muntliga

och skriftliga förfrågningar samt på åtskilliga håll genom studium

på platsen af förhållandena, vidare genom studium af befintliga uppgifter

i handels- och industrikalendrar och i den officiella statistiken

m. fl. källor. Härvid har hänsyn tagits till omständigheter, hvilka kunna

minska utsikterna för afsättningen, och endast en viss procent af det

sålunda erhållna kraftbehofvet har påräknats. I nedanstående tabell är

resultatet af dessa undersökningar angifvet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.

Afsättning inom 25 kilometers afstånd ..............................

b b 50 » D .............................

» )) 75 b b ..............................

b b 100 b » ..............................

Därtill (enligt kontrakt) till Söderfors bruks aktiebolag

7.000 kilowatt

2.000 b

2,000 )>

2,000 b

1,800 b

Summa 14,800 kilowatt.

Detta motsvarar, såsom nämndt, ungefär 22,000 hästkrafter vid turbinaxlarna,

eller mer än det föreslagna kraftverket vid en beräknad

första utbyggnad kan afgifva.

I tabellen är kraftbehofvet omkring Stockholm icke inberäknadt.

Icke. heller har särskild hänsyn tagits till eu allmän utveckling af olika

kemiska industrier, hvilka gärna söka sig till kraftverkens omedelbara

närhet, förutsatt att kraften där är tillräckligt billig. Exempelvis finner

man vid Niagara Falls, att redan hundratusentals hästkrafter funnit

användning för dylika ändamål. Och slutligen har icke någon hänsyn

tagits till en vidsträcktare användning af kraften för elektrisk tackjärnsfram

ställning, för hvilken process intresset är mycket lifligt vid de olika

järnbruken. Hvilket omfång en sådan industri skulle kunna få, om tillräcklig

och billig kraft vore disponibel, torde framgå af att år 1908 inom

ett afstånd från Alfkarleby af 50 kilometer i vanliga masugnar tillverkades

omkring 62,000 ton tackjärn och inom 100 kilometers afstånd 168,000

ton. Tänkes hela den sistnämnda järnkvantiteten tillverkad på elektrisk

väg, eventuellt vid i kraftkällans omedelbara närhet koncentrerade smältverk,

och beräknar man att erhålla 3 ton tackjärn per hästkraft och

år, motsvarar detta ett kraftbelopp af 56,000 elektriska hästkrafter.

Tydligt torde vara, att, äfven om närliggande stora vattenfall i Dalälfven

inom närmaste tiden blifva utbyggda, kraftbehofvet skall blifva

tillräckligt för att afsättning skall kunna erhållas för kraften från samtliga

fallen.

Eu ytterligare omständighet, som ur nationalekonomisk synpunkt Minskad stenmed

styrka talar för att snarast möjligt bringa Alfkarleby ver ket till kolsimP°rtstånd,

är den möjlighet, som därigenom skapas att minska landets stenkolsimport.

Jag har låtit verkställa en beräkning huru mycket stenkol

skulle kräfvas för alstrande af det vid full utbyggnad af Alfkarleby verket

disponibla energibeloppet. Antages detta till 170 millioner kilowattimmar

per år, kräfves för dess alstrande i en modern ångturbincentral

med mycket stora enheter ungefär 170,000 ton prima stenkol.

Då emellertid energien inom afsättningsområdet för närvarande alstras

i ett stort antal vid de olika industriella anläggningarna befintliga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

KungJ. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Räntabilitet.

mindre ångmaskinanläggningar, torde man få räkna med 4—G gånger

denna kvantitet, sålunda i rundt tal omkring 850,000 ton, motsvarande

en kostnad för endast bränslet af omkring 12,5 millioner kronor. Äfven

om man räknar med den lägsta siffran, 4 x 170,000 ton, kommer man

i allt fall till eu kostnad för stenkolsbränsle af öfver 9 millioner kronor.

Enligt statistiken är för år 1909 den totala stenkolsimporten öfver

Hudiksvalls, Söderhamns, Gäfle och Stockholms tulldistrikt 1,200,000

ton, hvaraf på Stockholm ensamt kommer 815,000 ton.

Det finnes sålunda enligt min mening ingen anledning att dröja

med anläggning af det nu ifrågasatta kraftverket, och detta så mycket

mindre, som all utsikt förefinnes, att det skall kunna lämna skälig afkastning

å det nedlagda kapitalet.

De kalkyler, hvilka vattenfallsstyrelsen uppgjort i detta afseende,

hafva blifvit mig förelagda. Vid granskning af desamma har jag funnit

de procentsatser, hvilka tillämpats vid beräkning af anläggningskapitalets

förräntning samt af underhåll och afskrifning för verkets

olika delar, vara för våra förhållanden lämpligt afvägda. Jag har ej

heller funnit anmärkning mot de belopp, hvilka beräknats för drift,

administration, skadeersättningar och diverse utgifter. Under det att

utgifterna sålunda kunnat på ett till synes betryggande sätt beräknas,

är det gifvetvis svårt att på tillförlitligt sätt uppskatta de blifvande

inkomsterna, i synnerhet som några leveranskontrakt icke lära

kunna komma till stånd, förrän beslut om verkets byggande fattats.

Den beräkning, som vattenfallsstyrelsen i detta afseende verkställt, synes

mig emellertid gifva vid handen, att, sedan afsättningen vunnit det

omfång, som motsvarar 2:dra byggnadsstadiet, kraftverket bör kunna

lämna en inkomst, hvilken icke allenast täcker utgifterna utan jämväl

lämnar afkastning på vattenkraftens värde samt därutöfver sannolikt

äfven vinst. Med hänsyn till hvad jag förut anfört rörande beskaffenheten

af Ålfkarlebyverkets distributionsområde anser jag det påtagligt,

att motsvarande afsättning snart nog kommer att erhållas.

En kraftigt bidragande faktor till en god afkastning af Ålfkarlebyverket

skulle vara, om Dalälfvens afrinning, som nu är i hög grad

varierande, kunde göras jämnare, hvarigenom den del af verkets effekt,

som ständigt finnes tillgänglig och som gifvetvis kan betinga ett högre

pris, blefve ökad. Vattenfallsstyrelsen har äfven i sitt underdåniga förslag

påpekat detta, och äfven mig synes denna fråga vara af största

betydelse ej allenast för Älfkarlebyverket utan äfven för alla vattenkraftsintressen

i den del af Dalälfven, hvars afrinning är beroende af

magasineringsmöjligheterna i Siljan.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.

23

Men äfven utan en reglering af antydd art bär jag på grund af de

mig förelagda utredningarna kommit till den åsikten, att räntabiliteten

af ett statens kraftverk vid Ålfkarleby kan anses för framtiden tryggad.

Till sist torde för ett omedelbart beslut tala den omständigheten

att det villkorliga aftal rörande försäljning af vissa strömfall och

strandområden, hvilket af Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kopparbergs

bergslags aktiebolag underskrifvits och hvilket medför viktiga

fördelar för staten, är för bolagen bindande endast såvida det af Eders

Kungl. Magt godkänts före den 1 juli 1911.

Hvad beträffar sättet för fallens bebyggande, torde den ur ekonomisk

och teknisk synpunkt bästa lösningen vara den, som förordats

af vattenfallsstyrelsen och som afser att vid Ålfkarleby utnyttja jämväl

vattenkraften i de ofvanför Ålfkarleby belägna mindre forsarna, Stailoch

Nygårdsforsarna. På sådant sätt utvinnes på ett ställe all vattenkraft

i Dalälfven nedanför Lanforsen, om man undantager den, som motsvarar

fallhöjden mellan Ålfkarlebyfallens fot och hafvet. Då denna fallhöjd

emellertid sammanlagdt endast utgör omkring 3 meter, fördelad på en

sträcka af omkring 8 kilometer, kan, enligt hvad från vattenfallsstyrelsen

meddelats och väl för öfrigt ligger i sakens natur, nämnda fallhöjd

under nuvarande förhållanden icke på ekonomiskt sätt tillgodogöras för

kraftändamål. Man skulle visserligen kunna uppställa frågan, huruvida

icke eu ytterligare koncentering af fallen vore tänkbar genom att på

samma plats uttaga vattenkraften ej allenast i Ålfkarlebyfallen och

Stall- och Nygårdsforsarna utan jämväl i Lanforsen, på hvilket fall

kronan, som bekant, gör anspråk. Detta har emellertid visat sig ekonomiskt

olämpligt. Lanforsen, som innehafves af Sandvikens järnverksaktiebolag,

torde med största sannolikhet inom en snar framtid

blifva bebyggd. Vattenståndet ofvanför det vid Lanforsen ifrågasatta

vattenverket är enligt uppgjorda byggnadsförslag afsedt att regleras

på sådant sätt, att relativt lugnvatten erhålles ända upp till

det verk, »Untra-verket», hvilket Stockholms stad har för afsikt att anlägga

nedanför Untraljärden. Mellan Untraverkets öfre vattenyta och

den ofvanför liggande stora Hedesundafjärden ligger Söderforsfallet,

hvilket enligt gjorda utredningar bör tillgodogöras själfständigt. När

nu omnämnda företag komma till stånd, får Dalälfven, enligt hvad

såväl vattenfallsdirektören som andra framstående fackmän uppgifvit,

den ur teknisk och ekonomisk synpunkt bästa »aftrappningen». Ett samarbete

beträffande »tappningsprogram» är gifvetvis önskvärdt, men in
-

Sättet^förl

fallens bebyggande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Aftal med

Söderfors

bruks aktiebolag

m. fl.

24 Kung!. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 108.

verkar på intet sätt på frågan om Ålfkarlebyfallens bebyggande enligt

föreliggande förslag, enär vid detta förslags uppgörande hänsyn tagits

till möjligheten att utnyttja äfven den ökning i vattenkraft, som genom

en mer eller mindre omfattande reglering af älfvens afrinningsförhållanden

kan vinnas.

8om förut omnämnts, kan kronan göra anspråk på större eller

mindre del af Stall- och Nygårdsforsarna, under det att Söderfors bruks

aktiebolag för närvarande anser sig äga hela Stallforsen och halfva

Nygårdsforsen samt en mindre del af Ålfkarlebyfallen invid Carl XIII:s

bro. Under sådana förhållanden anser jag i likhet med vattenfallsstyrelsen

den bästa utvägen vara att utan afvaktan på den rättegång, som

bör anhängiggöras men som gifvetvis kräfver lång tid, träffa en uppgörelse

med Söderfors bruks aktiebolag om ett omedelbart tillgodogörande

af forsarna i fråga. En sådan uppgörelse synes mig hafva

blifvit i lycklig form träffad genom det aftal, som åtföljer vattenfallsstyrelsens

underdåniga skrifvelse i ämnet.

Genom detta aftal öfverlåter Söderfors bruks aktiebolag på kronan

äganderätten till de strandområden, hvilka finnas angifna å en i aftalet

åberopad karta, som torde få biläggas detta protokoll, samt all rätt till

grund, vatten och fiske i Dalälfven utanför ifrågavarande områden, dock

med undantag för särskild!'', skattlagdt fiske i den mån det tillhör annan

enskild än bolaget. Försäljningen äger rum under förutsättning att det

sålunda öfverlåtna icke förklaras redan tillkomma kronan genom slutlig

dom i den rättegång, som skall anhängiggöras af kronan och i hvilken

upplåtelsen icke får lända till någon slags prejudice.

Såsom ersättning till bolaget förbinder sig kronan att vid kraftverkets

uttag leverera så stor mängd elektrisk energi, som svarar mot

den vattenkraft, som före försäljningen tillkommit bolaget, med begränsning

uppåt till 4,500 kilowatt, dock att bolaget härför skall erlägga

en årlig afgift, hvilken utgör lika stor del af kraftverkets samtliga årskostnader,

som bolagets vattenkraft utgör del af den totala.

Kraftverkets årskostnader sammansättas dels af utgifterna för räntor,

amortering, afskrifning, underhåll och drift, hvilka kunna med tillräcklig

säkerhet på förhand beräknas, dels af utgifterna för skadestånd till

a7idra än kontrahenterna på grund af uppdämning eller försämring af

fiske och dylikt samt för skatter och onera. Dessa senare utgifter äro

gifvetvis svårare eller omöjliga att med visshet beräkna, isynnerhet som

kronan i framtiden måhända kan blifva skattskyldig för sina kraftverk.

Bolagets afgift är med hänsyn till det nyss sagda bestämd till en fix

årlig afgift, hvars storlek är i aftalet fastslagen för tre olika utbygg
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

nadsstadier under de första 40 åren efter leveransens påbörjande sålunda,

att bolaget betalar under första byggnadsstadiet, då kronan skall

tillhandahålla maximalt 1,800 kilowatt, 105,000 kronor för år, under

andra byggnadsstadiet, då leveransskyldigheten omfattar maximalt 2,700

kilowatt, 115,000 kronor för år och under tredje byggnadsstadiet, då

kronan skall leverera maximalt 4,500 kilowatt, 125,000 kronor för år.

Efter de 40 årens förlopp bestämmes den årliga afgiften periodvis genom

öfverenskommelse eller skiljenämnd. Härutöfver skall bolaget betala

andel i skadestånd, skatter och onera, som gäldas så fort beloppet

bhfvit i vederbörlig ordning bestämdt. Vidare är bolaget skyldigt betala

viss andel i kostnaden för sådana sjöregleringar, hvilka öka den

vid lågvatten tillgängliga vattenmängden.

Tillsvidare och till dess rättst visten afgjorts är bolagets »andel»

i vattenkraften efter nuvarande innehaf beräknad till 15 procent, hvilken

siffra därför äfven lagts till grund för afgiftens bestämmande. Skulle

kronans talan ogillas eller endast på det sätt bifallas, att kronan visserligen

förklaras vara ägare till större eller mindre del af det af bolaget

disponerade vattenområdet, men däremot bolaget finnes berättigadt disponera

det återvunna, intill dess det behöfver af kronan tagas i anspråk

för annat ändamål än kraftuttagning, skulle samma leveransskyldighet

respektive ersättningsskyldighet blifva gällande. Skulle kronan däremot

delvis återvinna ägande- och besittningsrätten till den af bolaget disponerade

vattenkraften, fortfar kronans leveransskyldighet under 40-årsperioden

i samma utsträckning, men bolaget betalar för den vattenkraft,

som frångår detsamma, en proportionell tihäggsafgift af 26 procent under

första, 34 procent under andra och 47 procent under tredje utbyggnadsstadiet

utöfver årskostnaderna för räntor, amortering, afskrifning, underhåll

och drift, bestämda på sätt förut sagts.

t Då bolaget för möjliggörande af företaget inköpt enskildas andelar

i Västanå bys samiällda område intill Carl XlILs bro, föreskrifver aftalet,

att kronan icke får föra talan rörande grund och vatten i älfven

utanför nämnda samfällighet i hvad den före köpet tillhört bolaget.

Den häremot svarande vattenkraften utgör dock endast 1,4 procent af

fallets samlade kraft.

Som Eders Kungl. Maj:t behagade finna, har öfverenskommelsen

formulerats som ett köpeaftal. Därigenom erhåller kronan genast full

och ostridig äganderätt till all den vattenkraft, som skall tillgodogöras

vid verket, liksom ock till samtliga de strandområden, hvilka icke för

närvarande äro i kronans ägo, men som genom den afsedda uppdämBihavg

till Bim. prof. 1011. 1 Sami. 1 Afä. HS Höft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

ningen öfversvämmas eller gränsa intill älfven vid den del af densamma,

som beröres af anläggningen.

Till följd af denna upplåtelse erhåller kronan, såsom vattenfallsstyrelsen

påpekat, fria händer att utan hinder af enskild rätt när som

helst anlägga ett kraftverk för uttagning af såväl Ålfkarlebyfallens

som Stall- och Nygårdsforsarnas vattenkraft. Att detta innebär en

betydande fördel för kronan torde ligga för öppen dag, och detta så

mycket hellre som det gifvetvis kan vara föremål för delade meningar,

huruvida all den vattenkraft, Söderfors bruks aktiebolag anser sig

disponera vid Ålfkarleby, kan återvinnas af kronan. I detta sammanhang

vill jag betona den för det allmänna ur nationalekonomisk synpunkt

viktiga fördelen, att ifrågavarande småforsar komma till omedelbar

nyttig användning.

Kronan får dessutom rätt att af Söderforsbolaget lösa den mark,

som erfordras för framdragande af nödiga transportspår för anläggningen,

samt mot ersättning för skada rätt att erhålla upplåtelse af

mark till upplagsplatser. Kronan får vidare för all framtid rätt att

mot ersättning för skada framdraga elektriska ledningar öfver samtliga

Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolagtillhöriga

fastigheter inom Ålfkarleby, Tierps, Söderfors, Iiedesunda

och Valbo socknar samt att utan ersättning begagna vägar öfver samma

fastigheter. Ån vidare erhåller kronan den fördelen att icke blifva

ersättningsskyldig till Söderforsboiaget såsom ägare eller innehafvare

af nyttjanderätt till jord, fiske eller annan egendom, ej heller till

bergslaget såsom ägare eller innehafvare af fisken i Dalälfven nedanför

den öfre uppdämningsgränsen, för såvidt skada därå uppkommer

genom kraftverkets anläne-nins;. Kronan får full frihet att sköta aftappningen

genom kraftverket på sätt kronan finner lämpligt och

vinner därigenom och med användning af det vattenmagasin, som erliålles

genom småforsarnas indämning, den högst väsentliga fördelen

att kunna under de tider af dygnet, då kraftförbrukningen är störst,

aftappa mera vatten och således alstra större effekt än eljest, medan

bolaget icke har rätt att utfå mer än den effekt, som i genomsnitt

under dygnet kommer på dess del. Denna möjlighet till dag- och

nattreglering motsvarar under gynnsamma afsättningsförhållanden en ökad

effekt under 6—8 timmar af 3,600—7,100 turbinhästkrafter. Genom

indämningen blir dammens anläggningskostnad minskad, enär den icke

behöfver förses med rörliga delar i så stor utsträckning som eljes.

Anläggningskostnaden per hästkraft blir också genom den ökade

effekten gifvetvis mindre. Skapandet af den jämförelsevis stora lugn
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. IIaj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

27

vattensbassängen ofvanför verket medför till sist för kronan såsom

verkets ägare afsevärda fördelar, i det att risken för iskrafning väsentligt

minskas. Finge småforsarna ligga orubbade, gåfve de till följd af

den intima beröring med luften, vattnet där undergår, säkerligen anledning

till en för Ålfkarlebyverket störande iskrafning.

För Söderforsbolaget innebär aftalet den afgjorda fördelen att det,

så snart Älfkarlebyverket blir färdigt, får tillgång på elektrisk energi

motsvarande vattenkraften i de falldelar, hvilka det anser sig äga, och

detta, så länge rättegången pågår, till Älfkarleby verkets själfkostnadspris.

Detta pris är gifvetvis väsentligt lägre än det som småforsarnas

bebyggande för sig skulle betingat. Sedan rättegången -— hvilken

utan dröjsmål bör af kronan anhängiggöras — blifvit slutförd, äger,

såsom nämndt, bolaget att intill 40 år efter det verket igångsatts fortfarande

utfå samma energibelopp, oafsedt om bolaget tilldömes ägandeeller

besittningsrätt till större eller mindre del af den omstridda vattenkraften,

men är skyldigt för den del af energileveransen, som motsvarar

hvad kronan återvinner, betala ett tillägg till afgiften med omkring 15

kronor per kilowatt och år, detta såsom ersättning för naturkraftens

värde. Efter 40-årsperiodens slut har bolaget ingen rätt att utfå större

energibelopp än som motsvarar den vattenkraft, som bolaget genom

domen förklaras äga eller innehafva. Bolaget åtnjuter själffallet de

fördelar, som uppkomma för kraftverket i tekniskt och ekonomiskt afseende

till följd af uppdämningsbassängens åstadkommande, dock med

undantag för vinsten genom dag- och nattreglering. Aftalet inrymmer

åt bolaget reciproka förmåner beträffande framdragande af elektriska

kraftledningar och begagnande af vägar öfver kronans fastigheter inom

Ålfkarleby socken och beträffande skadeersättningar, som kunna drabba

kronan såsom ägare af eller innehafvare af nyttjanderätt till jord, fiske

eller annan egendom, som skadas genom anläggande af kraftverket.

Hvad angår de ersättningsbelopp, hvilka Söderforsbolaget under

olika utbyggnadsstadier har att betala, har jag genomgått de af vattenfallsstyrelsen

utförda beräkningarna, som legat till grund för deras bestämmande,

och därvid icke funnit något att erinra. De synas, såvidt

det är möjligt förutse, täcka motsvarande årskostnader samt dessutom

lämna skälig marginal för oförutsedda utgifter. Jag ber i detta sammanhang

få nämna, att den aftalade fixa afgiften motsvarar följande

pris per kilowatt, beräknade efter sannolika medeltalet af de energibelopp,

som före älfvens reglering under olika år stå till bolagets förfogande,

om, såsom antagligt är, kronan får full användning för sin

anpart:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 10S.

torrår

normalår

våtår

lista utbyggnadsst.adiet ...................

................. 60: —

58: 40

58: 40

2: dra »

................. 48: 50

43: 80

42: 60

3: dj e :» ...................

................. 38: 60

32: 50

27: 80

Härtill kommer den andel i skadestånd, ersättningar, utskylder och

onera, hvilken bolaget enligt aftalets § 8 är skyldigt utgifva, samt, för

den del af kraften, som kan återvinnas åt kronan, den förut omtalade

ersättningen för naturkraftens värde.

Genom altalet skulle vidare Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag,

som innehar aktiemajoriteten i Söderforsbolaget, erhålla vissa förmåner

beträffande den enskilda flottled, som finnes anlagd från den s. k. Hålldammen

vid Ålfkarleö bruk till Skutskär.

Flottleden Hålldammen—Skutskär byggdes år 1869—1870 efter uppgjordt

kontrakt mellan Skutskärs sågverk och ägarna af Ålfkarleö

bruk med flera, utan att någon uppgörelse synes hafva träffats med

staten såsom ägare dels af Ålfkarlebyfallen dels ock af Ålfkarleby kungsgård

och af ecklesiastika hemman, öfver hvilkas mark flottleden delvis

är byggd. Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag innehar emellertid

arrendet å kungsgården till den 14 mars 1916. Enligt kontraktet

skulle Skutskärs sågverk erhålla tillåtelse att under 50 år från Dalälfven

ofvanför Lanforsen bortleda så mycket vatten, som erfordrades

för flottningens bedrifvande, mot ett visst arrende för år.

Aftalet tillförbinder kronan såsom ägare till Ålfkarleby kungsgård

samt till komministerbostället och Öfverboda kyrkoherdeboställes stomhemman

att, så länge bergslaget däraf har verkligt behof, låta bergslaget

dels till flottled mellan Hålldammen vid Ålfkarleö bruk och

Skutskär samt till dess skötsel, underhåll och användning disponera

nödig mark å kronans nämnda egendomar till en bredd af 7.5 meter

på hvardera sidan om den nuvarande flottrännans midtlinje tillika med

nödig väg enligt kronans anvisning till flottiedsområdet, dels ock, såvidt

på kronan ankommer, för flottning i samma flottled disponera nödigt

vatten från Dalälfven, dock högst 3 kubikmeter i sekunden med afledning

förbi vattenfallet vid Ålfkarleby. Den för flottrännan erforderliga

vattenmängden betalar emellertid Söderfors bruks aktiebolag på

det sätt, att enligt § 5 motsvarande afdrag göres i den till bolaget

levererade energimängden. Med de villkor i öfrig!., som uppställts för

ifrågavarande medgifvande, torde detsamma enligt vattenfallstyrelsens

mening icke kunna anses annat än uppvägdt af de fördelar bolaget å

sin sida bereder kronan genom den föreliggande uppgörelsen. Då

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

flottleden för öfrigt icke lärer göra något förfång för kronans mark

och densamma enligt aftalet får flyttas, om så behöfves, finner icke

heller jag detta medgifvande, som är af vikt för bergslaget och dess

för landet betydelsefulla industri, kunna anses för kronan innebära

någon som helst olägenhet af betydelse.

Vägas nu de ömsesidiga fördelarna mot hvarandra och tager man

i betraktande att Söderforsbolaget till kronan öfverlåter ganska afseyärda

jordområden, af hvilka ett vid Carl XIIl:s bro delvis inköpts

just för underlättande af anläggningens tillkomst, utan att bolaget därför

beredes direkt ersättning, torde kunna sägas, att de äro väl afpassade

och att aftalet åtminstone icke gynnar de öfriga kontrahenterna

på kronans bekostnad.

Domänstyrelsen, hvars yttrande rörande vissa delar af aftalsförslaget

vattenfallsstyrelsen inhämtat, har icke haft något att erinra

däremot.

Äfven kammarkollegium har, sedan vattenfallsstyrelsen anhållit om

dess yttrande rörande vissa delar af förslaget till aftal och kollegiet

genom nådig remiss anbefallts afgifva utlåtande öfver styrelsens underdåniga

framställning i dess helhet, efter åtskilliga vederbörandes hörande,

såsom förut nämnts, den 31 sistlidne januari afgifvit sådant utlåtande.

Kammarkollegium gör därvid beträffande förslaget till aftal till en början

den anmärkningen, att i detsamma förekomma uttryck, som möjligen

kunna till men för kronans bättre rätt tydas därhän, att enskild

person skulle äga verklig besittningsrätt till vattendraget, men ifrågasätter

likväl icke en omarbetning af aftalet, då den i förslaget intagna

bestämmelsen att aftalet ej får åberopas till prejudice i blifvande rättegång

enligt kollega mening tillsvidare synes vara fullt betryggande för

tillgodoseende af kronans rätt i förevarande afseende.

Vidare anmärker kammarkollegium, att, ehuru på sätt af vattenfallsstyrelsen

vitsordats, Stall- och Nygårdsforsarna ej kunna i och för

sig ekonomiskt tillgodogöras, samma strömfall likväl upptagits och beräknats

såsom om desamma voro i sitt nuvarande skick fullt effektiva

i bolagets hand. Härvidlag vill jag påpeka, att utom de förut omnämnda

fördelar, kronan genom öfverenskommelsen vinner och hvilka

mer än väl uppväga den visserligen afsevärda fördel för bolaget, som

af kammarkollegium sålunda särskildt framhålles, uppstår äfven för

kronan den vinsten, att dess ostridiga andel i Nygårdsforsen blir på

ekonomiskt sätt tillgodogjord. Återvinner kronan äfven öfriga delar

af berörda forsar, blir kronan för öfrigt den, som i framtiden får njuta

hela förmånen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

Än vidare anför kammarkollegium, att aftalsförslaget äfven i livad

angår skyldigheten för kronan att till bolaget redovisa elektrisk kraft,

motsvarande viss del af kungsådrans vattentillgång, hvilar å mindre

giltig grund. Jag kan för min del icke finna sakligt skäl för en sådan

erinran. Bolaget har enligt aftalet skyldighet att liksom verkets ägare,

kronan — hvardera till så stor del som motsvarar dem tillkommande

»andelar» i effekten — tåla den minskning i vattenmängden, som kan

vållas genom användning af kungsådrans vatten för de allmänna intressen,

kungsådran är afsedd att tillgodose. Vid sådant förhållande

och då bolaget, därest det ägde och ville bebygga småforsarna, sannolikt

skulle fått använda kungsådrans vatten på liknande sätt, som torde

föreskrifvas för Ålfkarlebyfallens vidkommande, ser jag i aftalsförslagets

formulering ingen oriktighet i detta afseende.

Kammarkollegium, som icke heller ställer sig afvisande till förslaget,

anför, att enligt aftalsförslaget den för bolagets förmenta vattenrätt

i älfven nu uträknade kraftmängd, som bolaget skulle äga att mot

viss ersättning bekomma från ett statens kraftverk vid Älfkarleby, af

bolaget skulle mottagas i stället för köpeskilling såsom full godtgörelse

för de områden, bolaget enligt aftalsförslaget försålde till kronan för

kraftverkets behof, samt att, med hänsyn till aftalsförslagets innehåll i

öfrig!, kollegium funnit sig ej böra ifrågasätta ändring af aftalsförslaget

ens beträffande kungsådran.

Till sist förklarar sig kammarkollegium instämma i hvad dess

advokatfiskalsämbete i ärendet anfört. Ämbetet har, under påpekande

att sådana omständigheter här föreligga, att skäligen knappast kan

komma i fråga att icke nådigt tillstånd till byggande i kungsådran

kommer att lämnas, tillkännagifva!, att ämbetet för sin del icke har

någon erinran att framställa mot vare sig vattenfallsstyrelsens förslag

i ämnet eller därtill hörande aftal. Men dessutom har ämbetet ansett

sig böra hemställa, huruvida icke närmare utredning i sinom tid borde

äga rum rörande den lagliga tillkomsten af eu i ärendet omförmäld

enskild flottled, Hyttö—Korsnäs, hvarjämte ämbetet ansett sig böra

ifrågasätta, om icke en blifvande innehafvare af komministertjänsten i

Älfkarleby församlings pastorat, hvilken tjänst för närvarande vore

vakant, borde tillförbindas att mot skälig ersättning tåla det intrång å

komministerbostället, som kunde föranledas af företaget i fråga.

Dessa spörsmål böra gifvetvis närmare öfvervägaö men lära dock

icke behöfva upptagas till behandling i detta sammanhang.

På grund af det anförda anser jag mig kunna i hufvudsak förorda

det föreliggande förslaget till aftal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

O i

Öl

Kungl. Mcij.is Nåd. Proposition Nr 108.

Jag vill dock anmärka, att vissa smärre jämkningar, hufvudsakligen

i formellt hänseende, kunna finnas erforderliga före aftalets slutliga

godkännande.

Beträffande de tekniska anordningarna af det föreslagna kraftverket Tekniska anhar

jag, i den mån jag är i tillfälle att bedöma desamma, icke funnit oraningarnågot

att erinra. På sätt vattenfallsstyrelsen framhållit, synes styrelsen

böra få fria händer att i det föreliggande byggnadsförslaget gorå de

ändringar och jämkningar, hvilka utan att öka kostnaderna kunna anses

medföra tekniska och ekonomiska fördelar. I fråga om den ändring af

verkets planläggning, som vattenfallsstyrelsen redan i sin underdåniga

framställning ifrågasatt, har jag af vattenfallsdirektören inhämtat, att

profborrningar i berget företagits i och för de med maskinhusets förändrade

förläggning ifrågasatta tunnlarna. Dessa borrningar hafva

visat, att bergarten är af fast beskaffenhet. Därest den ifrågasatta utredningen

i öfrigt gifver för ifrågavarande ändring gynnsamma resultat,

torde den därför böra företagas. Valet emellan de olika alternativen

bör emellertid läggas i den utförande myndighetens hand och lär icke

behöfva inverka på Eders Kung! Maj:ts beslut i hufvudfrågan.

Såsom nämndt slutar kostnadsförslaget å kraftverksanläggningen, Kostnader,

fullt utbyggd, å ett belopp af 9,210,000 kronor. Häremot har jag icke

funnit mig kunna göra någon anmärkning.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat, att, om arbetena påbörjas redan

under innevarande år, anläggningen kan vara färdig att tagas i bruk

år 1915. De för olika år erforderliga medlen skulle under sådana förhållanden

blifva

för

år

1911 ...........................

........................................ kronor 1,650,000

—

y>

»

1912 ...........................

............................................ » 1,800,000

—

)>

»

1913 ............................

.......................................... » 2,150,000

_

»

»

1914 ............................

» 2,500,000

—

»

»

1915 ............................

......................................... » 170,000

—

Summa kronor 8,270,000

—

Därjämte liar vattenfallsstyrelsen föreslagit, att ytterligare 940,000

kronor måtte ställas till Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att i män

af behof användas till kraftverkets fulla utbyggande till 45,000 turbinhästkrafters

effekt.

Med hänvisning till hvad jag förut anfört anser jag mig böra

förorda motsvarande fördelning af an slagsbeloppet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

Slutligen vill jag påpeka, att i den beräknade anläggningskostnaden,

9.210.000 kronor, icke ingår något belopp för distributionsledningar.

Då sådana ledningars sträckning och omfattning icke kan bestämmas,

förrän definitiva uppgörelser om energileveranser kommit till stånd,

torde, i likhet med hvad som skett beträffande Trollhätteverket, anslag

för detta ändamål få särskild! begäras i den mån behof häraf yppas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels för anläggande af''ett statens kraftverk vid Ålfkarleby bevilja

ett anslag af 9,210,000 kronor samt häraf för år 1912 anvisa ett belopp af

3.450.000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1911

af tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,650,000 kronor;

dels ock för möjliggörande af berörda anläggning medgifva, att

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Söderfors bruks aktiebolag

och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, å andra sidan, må afslutas

aftal i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvanberörda, af bolagen

undertecknade aftal.

Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla samt förordnade, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skulle aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Henrik Carlson.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.

33

Till KONUNGEN.

I nådigt bref den 18 januari 1908 anbefallde Eders Kungl. Maj:t

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att påbörja utredningrörande

anläggande för statens räkning af eu elektrisk kraftstation för

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Fallens läge.

Historik.

34 Kung!. Maj ds Nåd, Proposition Nr 108.

användande af den staten tillhörande vattenkraften i Ålfkarleby vattenfall.

Med anledning häraf lät samma styrelse under år 1908 utföra terrängundersökningar

å platsen samt vissa andra utredningsarbeten. Sedan

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk med utgången af nyss

nämnda år upphört, öfvertogs ärendets behandling af den nyinrättade

vattenfallsstyrelsen.

Utredningsarbetet, som alltsedan dess pågått, har nu fortskridit så

långt, att vattenfallsstyrelsen härmed kan i underdånighet framlägga

anbefalld

Utredning rörande anläggande af ett statens kraftverk

vid Älfkarleby.

Ålfkarlebyfallen bildas af Dalälfven omkring 8 km. söder om älfvens

utlopp i hafvet och delas af Flakön och Laxön i tre grenar, från

öster till väster benämnda Storfallet, Mellanfallet och Kungsådregrenen.

Dessa tre grenar förena sig åter strax ofvanför den s. k. Carl XIXI:s

bro. Sedan vattnet passerat denna, inträder relativt lugnvatten, som

med undantag för några mindre stråk fortsätter ned till hafvet. Den

vid Ålfkarlebyfallen samlade fallhöjden är vid lågvatten omkring 15 in.

Fallförlusten från fallens nedre vattenyta till hafvet växlar med olika

vattenstånd i hafvet mellan omkring 6,5 in. och 1,5 in. men är i medeltal

omkring 3,0 m.

Ofvanför Ålfkarlebyfallen bildar älfven på den omkring 4 km. långa

närmast belägna sträckan dels den omkring 1,75 in. höga Stallforsen,

hvars båda stränder innehafvas af Söderfors bruks aktiebolag, dels den

omkring 1,5 in. höga Nygårdsforsen, hvars högra eller östra strand äges

af staten, medan den vänstra inneliafves af nämnda aktiebolag. Ofvanför

Nygårdsforsen är den omkring 8,7 m. höga Lanforsen belägen. Stränderna

å ömse sidor om densamma innehafvas af Sandvikens järnverks

aktiebolag.

Frågan om tillgodogörande i större utsträckning af statens vattenkraft

i Ålfkarlebyfallen väcktes 1893, då Kungl. Maj:t den 19 maj,

bland annat, förordnade, att, innan beslut fattades rörande den framtida

dispositionen af Ålfkarleby kungsgård med tillhörande kvarn och

fisken, utredning skulle genom sakkunniga män äga rum i fråga om

lämpligaste sättet för ett dylikt tillgodogörande. På grund häraf uppdrog

dåvarande chefen för finansdepartementet enligt nådigt bemyndigande

den 9 mars 1894 åt majoren C. P. W. Gagner att afgifva för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

slag i ämnet. Gagners förslag, som afgafs den 24 januari 1898, afsåg

att utnyttja fallhöjden mellan lugnvattnet ofvan Flakön och vattenytan

nedanför Carl XIILs bro. Enligt förslaget skulle med en nyttig fallhöjd

af 14,5 meter tillgodogöras 150 sm3, hvilken vattenmängd major

Gagner ansåg vara ständigt disponibel i östra älfgrenen. Någon uppdämning

af öfre vattenytan skulle ej ske, hvaremot två leddammar med

krönet liggande 0,1 in. öfver lågvattenytan jämte möjligen en regleringsnåldamm

skulle anordnas mellan Flakön och den nuvarande kvarndammen

på östra stranden. Vattnet skulle inledas uti en i viken öster om fallnacken

uppförd kraftstation, hvars turbiner skulle anordnas med vertikala

axlar i schakt. Fn afloppstunnel skulle föra vattnet till utloppet nedanför

Carl XIILs bro. Staten vore ägare af den för anläggningen erforderliga

marken med undantag af några områden dels på östra stranden,

som tillhörde Söderfors bruks aktiebolag samt några smärre områden

på västra stranden, som tillhörde dels Söderfors bruk dels Västanå by.

Det Gagnerska förslaget remitterades till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som i ett den 25 november 1899 afgifvet yttrande anförde,

att anläggningen för vattenkraftens utnyttjande visserligen skulle kunna

ordnas utan att annan tillhörig mark behöfde förvärfvas vare sig på

den härför lämpligare östra stranden eller på den västra. Då emellertid

en del af fallhöjden härigenom skulle gå förlorad, tillstyrkte

styrelsen, att staten genom ägoutbyte skulle förvärfva de områden på

östra stranden, som närmare angåfvos i major Gagners förslag. Styrelsen

påpekade vidare, att lågvattenmängden i verkligheten vore

mindre än major Gagner uppgifvit, och föreslog den modifikation af

major Gagners förslag, att kraftstationen antingen skulle förflyttas

längre inåt land vid forshufvudet eller ock förläggas vid fallets fot.

Slutligen anförde styrelsen, att vattenkraften vid Älfkarleby torde vara

synnerligen lämplig för elektrisk järnvägsdrift, hvilket förhållande dock

icke borde utgöra hinder för ett tidigare tillgodogörande af kraft för

annat ändamål, om blott därvid gjordes förbehåll, som betryggade densammas

framtida användande för järnvägsdrift.

Ärendet remitterades sedermera till vattenfallskonunittén, som afgaf

sitt yttrande den 31 december 1900. Kommittén hade genom dåvarande

civilingenjören J. G. Richert uppgjort tre särskilda alternativ för kraftens

utnyttjande, åt hvilka alternativ 1 uppgjorts i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med major Gagners förslag, modifieradt enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens ofvannämnda yttrande. Enligt alternativ 2

skulle däremot anordnas en öppen tilloppskanal till kraftstationen, som

förlagts nedanför Carl XIILs bro på Söderfors bruks aktiebolag tillhörig

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

mark. Enligt alternativ 3 var likaledes föreslagen en öppen tilloppskanal,

men var kraftstationen förlagd ofvanför nämnda bro å kronan

tillhörig mark. Kommittén förordade alternativ 2, hvithet förslags utförande

emellertid nödvändiggjorde, att uppgörelse träffades med Söderfors

bruks aktiebolag såsom ägare af mark på östra stranden.

Med anledning häraf föreslog Kungl. Maj:t i proposition till Riksdagen

den 30 mars 1906, att öfverenskommelse skulle träffas mellan

kronan och Söderfors bruks aktiebolag angående byte af viss mark

vid Ålfkarleby, hvilken proposition af Riksdagen godkändes. Ett mindre

väsentligt tillägg i detta beslut gjordes af 1907 års Riksdag. Genom

ifrågavarande uppgörelse är kronan ägare af hela den del af östra stranden,

som behöfver tagas i anspråk för kraftverkets byggnader, under

det att på västra stranden ett mindre strandområde, som kräfves för

landfäste till damm öfver den västligaste älfgrenen eller kungsådregrenen,

fortfarande är i enskild besittning. Dessutom innehafvas, såsom

nedan skall närmare omförmälas, vissa strandområden på västra stranden

invid Carl XIII:s bro liksom ock vissa strandområden ofvanför fallen

af enskilda.

Ålfkarleby fallens väl belägna och lätt uttagbara vattenkraft är

gifvetvis särdeles begärlig såväl för de städer och orter som för de

industrier och andra afnämare, hvilka ligga inom måttligt afstånd från

denna stora kraftkälla. Redan den 27 juli 1893 inlämnade Gäfle stadsfullmäktige

underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida och på hvilka

villkor Gäfle stad kunde förvärfva den kronans egendom, hvartill Ålfkarleby

vattenfall och fiske höra. Den 31 mars 1897 ingåfvo herrar

Tamm, Fraenckel med flera underdånig begäran att få arrendera fallen

och den 20 juni 1898 inlämnade styrelsen för Stockholms gasverk

underdånig skrifvelse med förfrågan, huruvida Kungl. Maj:t vore benägen

underhandla med Stockholms stad om försäljning eller utarrendering

af fallen. Sedermera hafva Gäfle stadsfullmäktige den 24 september

1907 och Uppsala stadsfullmäktige den 18 oktober samma år

ingifvit underdåniga framställningar om arrendering af elektrisk energi

från ett blifvande statens kraftverk vid Ålfkarleby. Samtliga dessa

handlingar hafva öfverlämnats till vattenfallsstyrelsen.

Det har äfven varit ifrågasatt att använda vattenkraft från Ålfkarleby

till alstrande af elektrisk energi för drifvande af statens järnvägar.

I det underdåniga yttrande, som järnvägsstyrelsen den 27 november

1908 afgifvit öfver stadsfullmäktiges i Gäfle och Uppsala sistberörda

framställningar, har järnvägsstyrelsen emellertid förklarat, att

styrelsen icke tänkt sig ifrågasätta elektrisk drift under den närmare

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 108.

37

framtiden å någon af de bandelar, som lämpligen kunna drifvas med

kraft från Ålfkarlebyfallen, _och att järnvägsstyrelsem fördenskull icke

hade något att erinra mot Ålfkarlebyfallens utbyggande genom vattenfallsstyrelsens

försorg för distribuering af elektrisk energi till enskilda

förbrukare. Järnvägsstyrelsen förutsatte dock därvid, att, om sådant

framdeles skulle visa sig önskvärdt eller behöflig!, en del af den disponibla

energien skulle kunna få påräknas för statens järnvägsdrift.

Hvad först beträffar sättet för Ålfkarlebyfallens tillgodogörande

skulle man måhända kunna tänka sig detta ske genom en sammanslutning

af närliggande städer och orter eller genom ett enskildt konsortium,

hvarvid de grunder för utarrendering af statens vattenfall,

hvilka af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen år 1910 antagits, borde tilllämpas,

och fallen i bebyggd! skick sålunda efter viss längre tid

återgå till kronan. Staten kunde befordra tillgodogörandet af vattenkraften

i fallen genom att på ett eller annat sätt ekonomiskt intressera

sig i företaget, genom beviljande af lån till viss del af byggnadssumman

mot säkerhet i form af preferensaktier eller, om det föreslagna vattenfallsrättsinstitutet

blir infördt, mot inteckning och del i vinsten.

Eu dylik form för exploatering af statens vattenkraft är helt visst

att taga i allvarligt öfvervägande, då det gäller att bringa till snar användning

de många vattenfall kronan äger i Norrland och i synnerhet

de mindre betydande. Men hvad Ålfkarlebyfallen angår, äro dessas läge

och storlek sådana, att de i likhet med Trollhätte- och Porjusfallen enligt

vattenfallsstyrelsens åsikt äro särskild! lämpliga att af kronan själf bebyggas.

På sådant sätt kan staten bäst skörda de direkta och indirekta

frukterna af denna stora naturrikedoms nyttiggörande och i vidsträcktaste

mån tillgodose det allmännas intressen. Hvart energien sedermera

skall ledas, och huruvida någon del bör reserveras för statsbanornas

framtida behof, torde icke behöfva fastslås i detta sammanhang utan få

bero af vidare underhandlingar och, beträffande energileverans till statsbanorna,

af Eders Kungl. Maj:ts närmare beslut framdeles. Någon risk

för att den alstrade energien icke skall finna användning lär icke förefinnas.

Till denna fråga återkommer styrelsen sedermera.

Vattenfallsstyrelsens arbete har sålunda i främsta rummet inriktats

på åstadkommande af ett fullt lämpligt förslag till ett statens kraftverk

vid Ålfkarleby.

Vid kraftverkets planläggning har det gifvetvis från början fallit i

ögonen, att afsevärda fördelar skulle vinnas, om detsamma kunde uttaga

ej allenast den fallhöjd, som är samlad vid Ålfkarleby, utan äfven den,

som finnes i de ofvanför belägna Stall- och Nygårdsforsarna. En dylik

Sättet för

vattenfallens

tillgodogörande.

Kraftverkets

plan
läggning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Äganderätts
förhållan
dena.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

indämning af småforsarna ofvanför Ålfkarleby afsågs äfven i den utredning

rörande^ vattenkraften vid Ålfkarleby, som aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån

på uppdrag af järnvägsstyrelsen år 1907 verkställt. Utom

att endast på sådant sätt dessa mindre forsar kunna ekonomiskt tillgodogöras,

hvilket ur nationalekonomisk synpunkt gifvetvis är ett önskemål,

så medför deras indämning för Ålfkarleby kraftverk direkta ekonomiska

fördelar. Dels tjänar den sålunda erhållna bassängen mellan Ålfkarleby

och Lanforsen som lämpligt magasin för en växlande aftappning under

dygnets olika delar, hvarigenom de alltid uppstående växlingarna i energiförbrukningen

kunna i viss mån tillgodoses och vatten sålunda sparas,

dels minskar småforsarnas indämning i betydlig mån risken för

^kräfning, som just uppstår eller befordras i dylika grunda forssträckor,

där vattnets olika lager komma i intim beröring med luften. Att däremot

söka infånga den fallhöjd, som förefinnes mellan Ålfkarleby och

hafvet, är åtminstone för närvarande icke ekonomiskt utförbart.

Stallforsen och halfva Nygårdsforsen innehafvas emellertid för närvarande

af Söderfors bruks aktiebolag och en indämning af ifrågavarande

forsar kan därför enligt nu gällande lagstiftning icke ske utan

frivillig öfverenskommelse med detta bolag. Järnvägsstyrelsen, som

förut haft tankar på Ålfkarlebyfallens utnyttjande för statsbanornas behof,

hade äfven inledt underhandlingar med bolaget i angifvet syfte,

hvilka emellertid ej blefvo slutförda.

Med anledning af de under den sista tiden af kronan häfdade anspråken

på vattenrätt i Dalälfveu anmodade vattenfallsstyrelsen i skrifvelse

den 16 februari 1910 landtmäteristyrelsen att verkställa utredningrörande

äganderättsförhållandena till vattenområdet å nu ifrågavarande

sträcka af Dalälfven. Landtmäteristyrelsen har äfven den 11 april 1910

aflämnat den begärda utredningen.

Af de verkställda undersökningarna torde framgå i hufvudsak följande.

Stränderna å förevarande sträcka af älfven hafva förut tillhört Ålfkarleby

västra kronoallmänning, af hvilken största delen upplåtits till

Ålfkarleö bruk, numera tillhörigt Söderfors bruks aktiebolag, eller till

Östanå och Västanå med flera byar. De öfverlåtelse!'', genom hvilka kronan

frånhändt sig vattenområden utmed Dalälfven, hafva emellertid, såsom

framgår af nedan lämnade kortfattade redogörelse, ägt rum på olika

villkor.

1. Nygårdsforsen.

Forsen är belägen invid och nedanför Tensmyra länsmansboställe och

Gropholmarna samt något ofvanför det Öns hemman, som benämnts

Nygården.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108. 39

Ostra stranden af forsen, vare sig den består af inägor eller skogsmark,

tillhör Tensmyra länsmansboställe och således Eders Knngl. Maj:t

och kronan. Till nämnda boställe höra äfven ängarna å östra sidan af

Gropholmarna. Skogsmarken å västra sidan af holmarna utåt hufvudgrenen

af älfven liksom ytterligare två mindre och en större holme

utanför boställets strand hafva, såvidt af landtmäteristyrelsen kunnat utredas,

icke frånhändts kronan och böra därför såsom odisponerade delar

af den förutvarande allmänningen anses fortfarande tillhöra kronan.

Västra stranden utgöres dels af den Söderforsbolaget tillhöriga s. k.

Nygårdsmon, som ingått i skattläggning af hemmanen Ankarsäter n:r 1 — 4,

vid hvilkas försäljning till skatte, såsom i det följande närmare skall beröras,

förefintliga strömfall förbehållits kronan jämlikt nådiga brefvet

den 28 december 1822_och kammarkollegii kungörelse den 24 januari

1823, samt dels af det Ons hemman, som benämnes Nygården och som

torde motsvara hemmanet Ad mantal Ön n:r 2. Sistnämnda hemman

försåldes till skatte den 2 december 1717. Före försäljningen hade hemmanet

taxerats och värderats af häradsrätten den 28 september 1716,

därvid intet fiskevatten eller andra förmåner i älfven togos i beräkning.

Någon vattenrätt synes därför icke tillkomma detta hemman.

Nygårdsforsen torde på grund häraf helt och hållet tillhöra kronan.

2. Stallforsen.

Östra stranden invid forsen ofvanför järnvägsbron tillhör på en sträcka

af omkring 250 meter lägenheten Brunstorp, hvilken kronan ej synes

hafva afhändt sig. Nedanför Brunstorp äro invid forsen belägna skogsskiftena

Y x A, T och R samt å en kort sträcka Uppsala—Gäfle järnväg.

Skogsskiftet YxA tilldelades vid fördelning af allmänningen hemmanen

Lindesdahl n:r 1, Gullmossen n:r 1 och Ambricka n:r 2 men synes

ännu icke vara uppdeladt mellan berörda hemman. Då emellertid vid

skatteköp af Lindesdahl n:r 1 kronan förbehöll sig vid stranden befintliga

strömfall och då vid skattläggning af de i skiftet YxÅ ingående

skogslotterna till hemmanen Gullmossen n:r 1 och Ambricka n:r 2 liksom

ock vid skattläggning af de till hemmanen Östanå n:r 11 och 12 hörande

skogslotterna T och R utmed nedersta delen af Stallforsen endast själfva

skogsarealen togs i beräkning men däremot icke fiske eller andra förmåner

i älfven samt då dessutom vid skattläggningen älfvens regala

natur torde hafva ansetts uppenbar, bör vattenrätten vid östra stranden

fortfarande anses tillhöra kronan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Västra stranden upptages af hemmanet On n:r 3 och till en ringa

del af Uppsala—Galle järnväg.

Vid skatteförsäljningen af hemmanet On n:r 3 förbehöll sig kronan

i köpebrefvet jämlikt nådiga brefvet den 28 december 1822 och kammarkollegii

kungörelse den 24 januari 1823 utmed hemmanets strand befintliga

strömfall. Enligt köpebrefvet säljes visserligen hemmanet med

»kvarn och kvarnställe», hvil ket uttryck alltid återfinnes i formulären

från denna tid, men med tillägg »som under hemmanets ränta inbegripna

äro». Hvilka rättigheter, som voro inbegripna i hemmanets ränta,

framgår af själfva skattläggningsförslaget. Äfven om någon mindre kvarn

tagits i beräkning vid skattläggningen, måste dock vattenkraften, eller

åtminstone den väsentliga delen däraf, anses bibehållen åt kronan på

grund af den i köpebrefvet gjorda hänvisningen till nådiga brefvet den

28 december 1822.

Jämväl Stallforsen får därför, åtminstone till sina väsentligaste delar,

anses tillhöra kronan.

3. Älfkarlebyfallen,

Östra stranden. Efter 1906 till 1907 års ägoutbyte mellan Älfkarleby

kungsgård och Tensmyra länsmansboställe, å ena sidan, samt

Söderfors bruks aktiebolags fastigheter Pråmkarlsplatsen eller lägenheten

Söderforsen och hemmanet Ostanå n:r 9, å andra sidan, är kronan

ägare af hela denna strand från ägan Forsvretens södra (uppströms)

gräns till norra (nedströms) gränsen af kronans lägenhet Söderfors n:r

2, hvilken sistnämnda gräns löper ned i älfven nära 300 meter nedanför

Carl XIII:s bro, jämte utanför och invid denna mark förefintliga fiske

och vattenrätt. Vissa fisken befinna sig dock i enskild ägo.

Gärna i älfven, Flakön och Laxön, med därtill hörande fiske- och

vattenrätt tillhöra kronan.

Af västra stranden äger kronan det under Ålfkarleby kungsgård

lydande s. k. Fiskartorpet, hvars ägor sträcka sig utefter nästan ohela

Laxöns längd. Nedströms därom vidtaga Västanå bys inägor. Å en

sträcka af ungefär 200 meter ofvanför och omkring 500 meter nedanför

Carl XIII:s bro tillhör stranden, enligt år 1825 fastställdt storskifte å

Kalfhagen Sveden under Västanå by, åtta under Ålfkarleö bruk lydande

hemman i Västanå, medan älfstranden längre ned på en sträcka af nära

1 km. enligt samma storskifte tillhör kronans hemman Kungsgården,

komministerbostället och Öfverboda kyrkoherdeboställes stomhemman.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.

41

På eu längd af omkring 150 meter å ömse sidor om Carl XIII:s bro utgör

älfstranden för Yästanå by en samfällighet, i hvilken kronan äger del

för nyssnämnda hemman. Det år 1825 fastställda storskiftet kan emellertid

när som helst ersättas af laga skifte, hvarför den möjligheten icke

är utesluten, att kronan vid en ny delning af Sveden kan få sina ägoskiften

utlagda på annan plats än nu. De under Ålfkarleö bruk hörande

hemmanen i Västanå by skatteförsåldes år 1669 samt, efter det

denna försäljning gått tillbaka, år 1756. Huruvida i skattläggningen

ingått andra förmåner i älfven än s. k. fjällfiske, har icke med säkerhet

kunnat utrönas. Därest så icke varit förhållandet, bör kronan kunna

göra gällande anspråk på vattenrätten utanför Västanå bys strand jämväl

å de delar, där stranden icke tillhör kronan.

Söderfors bruks aktiebolag är af naturliga skäl icke villigt att utan

vidare erkänna riktigheten af kronans anspråk, hvarför äganderättsfrågan

nödvändigtvis måste afgöras af domstol. En dylik rättegång

lär emellertid kräfva afsevärd tid, och det torde vara synnerligen betänkligt

att så länge uppskjuta fallens tillgodogörande, hvilket i intresserade

kretsar under många år ifrigt afvaktats. Härtill kommer ännu en

omständighet. Kronans anspråk på vissa delar af vattenrätten i Stalloch

Nygårdsforsarna äro, såsom ofvan nämnts, grundade därpå, att i de

skattebref, genom hvilka strandfastigheterna utmed forsarna frånhändas

kronan, inrycktes bestämmelse om att försäljningen ägde rum med

de förbehåll, som blifvit stadgade och förordnade i Kungl. Maj:ts

nådiga bref den 28 december 1822 och kammarkollegii i anledning

däraf under den 24 januari 1823 utfärdade kungörelse angående vissa

föreskrifter till förekommande af den skada, som i odlingsväg förorsakas

genom uppdämningar för fisken och vattenverk m. in. I

nämnda nådiga bref och kungörelse stadgas, att strömfall å kronohemmans

eller annan kronojords områden, hvilka till farleders öppnande,

sjöars eller kärrs uttorkning, ofvanför belägna ägors befrielse från

öfversvämningar med mera dylikt kunna för den däraf härflytande allmänna

nytta för landet i framtiden behöfva användas, icke få genom

skatteköp kronan afhändas utan hennes ägande dispositionsrätt däraf

alltid henne i sådant afseende därvid förbehållas likasom ett utmål

närmast omkring strömfallet af ett, två till tre tunnland jord för att

vid förekommande behof jämväl kunna användas, dock med rätt för

åborna att sådana strömfall äfvensom jorden emellertid begagna, likväl

utan rättighet vid de tillfällen, då de af förenämnda skäl behöfvas, undfå

annan ersättning än för därvid uppförda byggnader, såvida Kungl.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Aftal med

Söderfors

bruks aktiebolag

och

Stora Kopparbergs

bergslags

aktiebolag.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.

Maj:t icke skulle vid särskilda förhållanden finna skäligt förordna, att

någon ersättning därutöfver må dem beviljas; och skulle, när strömfallet

är särskildt skattlagdt äfvensom när den jord, som därvid afstås, i

hemmanets skattläggning ingått, motsvarande minskning i hemmanets

ränta meddelas.

Nu är det tänkbart, att kammarkollegii kungörelse den 24 januari

1823 af domstolarna tolkas så, att kraftuttagning icke ingår bland de

ändamål, för hvilka kronan förbehållit sig att återtaga strömfallen, och

kronan alltså visserligen tillerkändes äganderätten till ifrågavarande

delar af vattenområdet, men besittningsrätten eller nyttjanderätten till

samma delar tilldömes den andra parten, intill dess vattnet behöfver af

kronan användas för annat ändamål än kraftuttagning. Intet vore då

att vinna genom att afvakta rättstvistens slutförande.

Allt talar sålunda för, att staten bör tillgodogöra sig Ålfkarlebyfallens

vattenkraft utan att invänta domen i ifrågavarande tvist.

Detta skulle möjligen kunna ske på så sätt, att endast den vid

själfva Ålfkarlebyfallen befintliga fallhöjden uttoges och att Stall- och

Nygårdsforsarna sålunda lämnades obebyggda. Men i betraktande af

att kronan redan besitter halfva Nygårdsforsen och att öfriga delar måhända

komma att tillvinnas kronan, borde anläggningen i allt fall göras

så, att småforsarna sedermera kunna indämmas och nyttiggöras vid

Ålfkarleby kraftverk. Härför kräfves emellertid vidtagandet af åtskilliga

anordningar, som afsevärdt fördyra anläggningen. Emellertid disponerar

kronan icke öfver det område å västra stranden, där dammen öfver

kungsådregrenen skall fästas, och ej heller öfver västra stranden å ömse

sidor om Carl XIII:s bro. Det torde sålunda vara tvifvelaktigt huruvida

ens detta alternativ är möjligt att genomföra med nuvarande lagstiftning

utan öfverenskommelse med respektive strandägare.

Under sådana förhållanden har det synts vattenfallsstyrelsen ändamålsenligt

att söka träffa uppgörelse med innehafvaren till de af kronan

icke disponerade vatten- och strandområdena, som beröras af företaget.

Styrelsen har därför upptagit underhandlingar med Söderfors bruks

aktiebolag, som redan förut disponerat den ojämförligt största delen af

dessa områden och som äfven numera med styrelsens goda minne skaffat

sig förfoganderätt öfver de delar af Västanå bys samfällighet å västra

stranden intill Carl XIII:s bro, hvilka icke tillkomma kronan såsom

ägare af Ålfkarleby kungsgård och ecklesiastika hemman.

Dessa underhandlingar hafva resulterat i bifogade aftal, som undertecknats

af Söderfors bruks aktiebolag och Stora Kopparbergs bergslags

aktiebolag och som är för dessa bolag bindande, så vidt det af

Eders Kungl. Maj:t och kronan antages före den 1 juli 1911.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Aftal ets hufvudinnehåll är följande.

Söderfors bruks aktiebolag öfverlåter på kronan äganderätten till

strandområden, hvilka finnas angifna å den aftalet vidfogade kartan,

samt all rätt till grund, vatten ock fiske i Dalälfven utanför ifrågavarande

områden, dock med undantag för särskild! skattlagdt fiske i den

mån det tillhör annan enskild än bolaget. Försäljningen äger rum under

förutsättning att det sålunda öfverlåtna icke förklaras redan tillkomma

kronan genom slutlig dom i den rättegång, som skall anhängiggöras af

kronan och i hvilken upplåtelsen icke får lända till någon slags prejudice.

Till följd af denna upplåtelse torde kronan utan hinder af enskild

rätt kunna när som helst anlägga ett kraftverk vid Ålfkarlebv

för uttagning af såväl Ålfkarlebyfallens som Stall- och Nygårdsforsarnas

vattenkraft.

Såsom ersättning till bolaget förbinder sig kronan att för all framtid

vid kraftverkets uttag leverera så stor mängd elektrisk energi, som

svarar mot den bolaget före försäljningen tillkommande vattenkraften

med begränsning uppåt till 4.500 k\v., dock att bolaget härför skall

erlägga en årlig afgift, hvilken utgör lika stor del af kraftverkets samtliga

årskostnader, som bolagets vattenkraft utgör del af den totala.

Kraftverkets årskostnader sammansättas dels af utgifterna för räntor,

amortering, afskrifning, underhåll och drift, hvilka kunna med tillräcklig

säkerhet på förhand beräknas, dels af utgifterna för skadestånd till

andra än kontrahenterna på grund af uppdämning eller försämring af

fiske och dylikt samt för skatter och onera. Dessa senare utgifter äro

gifvetvis svårare eller omöjliga att med visshet beräkna, isynnerhet som

kronan i framtiden måhända kan blifva skattskyldig för sina kraftverk.

Bolagets afgift är med hänsyn till det nyss sagda bestämd dels till en

fix årlig afgift, hvars storlek är i aftalet fastslagen för tre olika utbyggnadsstadier

under de första 40 åren efter leveransens påbörjande, men

sedan periodvis bestämmes genom öfverenskommelse eller skiljenämnd,

dels därutöfver till ett belopp, som fastslås och betalas så fort det blifva

i vederbörlig ordning bestämdt. Vidare är bolaget skyldigt betala

viss andel i kostnaden för sådana sjöregleringar, hvilka öka den vid

lågvatten tillgängliga vattenmängden.

Tills vidare och till dess rättstvisten afgjorts är bolagets »andel»

i vattenkraften efter nuvarande innehaf beräknad till 15 procent, hvilken

siffra därför äfven lagts till grund för afgiftens bestämmande. Skulle

kronans talan ogillas eller endast på det sätt bifallas, att kronan visserligen

förklarades vara ägare till det af bolaget disponerade vattnet helt

eller delvis, men däremot bolaget funnes berättigad! disponera detsamma,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 108.

intill det behöfde af kronan tagas i anspråk för annat ändamål än kraftuttagning,

blefve samma leverans skyldighet respektive ersättningsskyldighet

gällande. Skulle kronan däremot delvis återvinna den af bolaget disponerade

vattenkraften, fortfar kronans leveransskyldighet under 40-årsperioden

i samma utsträckning, men bolaget betalar för den vattenkraft,

som frångår detsamma, en tilläggsafgift af 26 procent under första, 34

procent under andra och 47 procent under tredje utbyggnadsstadiet

utöfver själfkostnaderna, bestämda på sätt förut sagts. Denna tilläggsafgift

utgör god afkastning på den råa vattenkraftens värde. Det bör

här anmärkas, att det gifvetvis kan vara föremål för delade meningar,

huruvida all den af bolaget disponerade vattenkraften vid Alfkarleby

kan af kronan återvinnas. Den tvekan, som i sådant hänseende kan

yppas, torde icke minst gälla af kronan framställda anspråk på rätt till

grund och vatten utanför de till Västanå by hörande strandområden å

älfvens vänstra strand.

Med anledning häraf och då bolaget för möjliggörande af företaget

inköpt enskildas andelar i Västanå bys samfällda område intill Carl XIII:s

bro, föreskrifver aftalet, att kronan icke får föra talan rörande grund

och vatten i älfven utanför nämnda samfällighet i hvad den före köpet

tillhört bolaget.

Såsom af det föregående och af aftalets formulering framgår, är aftalet

byggdt på likställighet mellan kronan och bolaget i afseende på deras

respektive »andelar» i vattenkraften. Men bolaget tillsläpper jämförelsevis

betydligt mera mark än kronan och har för inköp af andelar i

Västanå bys förenämnda samfällighet gjort kontanta utlägg, hvilka icke

direkt ersättas. I stället skulle genom aftalet Stora Kopparbergs bergsslags

aktiebolag erhålla vissa förmåner beträffande den enskilda flottled,

som finnes anlagd från den s. k. Hålldammen vid Ålfkarleö bruk till

Skutskär.

Flottleden Hålldammen—Skutskär byggdes år 1869 —1870 efter uppgjordt

kontrakt mellan Skutskärs sågverk och ägarna af Ålfkarleö bruk

med flera, utan att någon uppgörelse synes hafva träffats med staten såsom

ägare dels af Ålfkarlebyfallen dels ock af Alfkarleby kungsgård och af

ecklesiastika hemman, öfver hvilkas mark flottleden delvis är byggd.

Enligt kontraktet skulle Skutskärs sågverk erhålla tillåtelse att under

50 år från Dalälfven ofvanför Lanforsen bortleda så mycket vatten, som

erfordrades för flottningens bedrifvande, mot ett visst arrende för år.

I den s. k. Hålldammen ofvanför Ålfkarleö bruk finnas för denna

flottled två öppningar, af hvilka den ena, som användes vid lågvatten,

är l.i m. bred med tröskeln liggande på höjden 29.04 m. öfver

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

hafvets medelvattenyta eller i jämnhöjd med lågvattenytan i älfven. Den

andra öppningen, som användes vid högre vattenstånd, är 1.0 m. bred

med tröskeln liggande på höjden omkring 31.15 m. Den af rännan förbrukade

vattenmängden uppmättes den 1—2 juni 1908 genom Trollhätte

kanal- och vattenverks försorg vid ett vattenstånd vid Hålldammen af 31.66

respektive 31.72 till 2.4 sm3 vid Skutskär och till 2.75 sm3 strax nedanför

Hålldammen. Den 29 april 1901 uppmätte numera aflidne ingenjören

O. Appelberg vattenförbrukningen till 1.2 sm3 vid ett vattenstånd

af 30.04 in. Flottningen i Dalälfven pågår i allmänhet från islossning

till isläggning (i medeltal 15/5—15/11). Om vattenståndet vid Hålldammen

under flottningstiden står afsevärdt lägre än 30.0 m., moD

svarande omkring l.o m. vatten på tröskeln till flottningsöppningen,

försvåras flottningen och måste vissa tider till och med afbrytas. Ett

dylikt afbrott har under de senaste 10 åren ej inträffat sedan september—oktober

1901, då flottningen Hålldammen till Skutskär under

drygt en månad var inställd.

Aftalet tillförbinder kronan såsom ägare till Älfkarleby kungsgård

samt till komministerbostället och Öfverboda kyrkoherdeboställes stomhemman

att, så länge bergslaget däraf har verkligt behof, låta bergslaget

dels till flottled mellan Hålldammen vid Ålfkarleö bruk och

Skutskär samt till dess skötsel, underhåll och användning disponera

nödig mark å kronans nämnda egendomar till en bredd af 7.5 m.

på hvardera sidan om den nuvarande flottrännans midtlinje tillika

med nödig väg enligt kronans anvisning till flottledsområdet, dels

ock, såvidt på kronan ankommer, för flottning i samma flottled disponera

nödigt vatten från Dalälfven, dock högst 3 sm3 med afledning

förbi vattenfallet vid Älfkarleby. Den för flottrännan erforderliga vattenmängden

betalar emellertid Söderfors bruks aktiebolag på det sätt, att

enligt § 5 motsvarande afdrag göres i den till bolaget levererade energimängden.

Med de villkor i öfrigt, som uppställts för ifrågavarande

medgifvande, torde detsamma icke kunna anses annat än uppvägdt af

de fördelar bolaget å sin sida bereder kronan genom den föreliggande

uppgörelsen. Då, såsom förut nämnts, flottleden från Hålldammen till

Skutskär delvis framgår öfver mark, tillhörande Älfkarleby kungsgård

och ecklesiastika hemman i Älfkarleby socken, har styrelsen med skrifvelse

den 2 december 1910 till kammarkollegium och domänstyrelsen

öfverlämnat afskrifter af §§ 16, 17, 18, 19 och 23 i det då

föreliggande förslaget till aftal mellan kronan samt Söderfors bruks aktiebolag

och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag, hvilket förslag

sedan dess uti nämnda delar icke undergått någon förändring af betydelse,

under anhållan, att ämbetsverken ville efter vederbörandes hörande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Kongsådra.

Flottled.

meddela, huruvida från deras sida funnes något att erinra mot innehållet

i omförmålda §§. Till svar härå har domänstyrelsen i skrifvelse den 12

i sistnämnda månad anmält, att domänstyrelsen icke funnit anledning

till någon anmärkning mot ifrågavarande §§ i aftalsförslaget. Af kammarkollegium

infordrade yttranden i ärendet hafva ännu icke hunnit

inkomma, men har vattenfallsstyrelsen ansett sig icke böra afvakta afslutandet

af den utredning, som sålunda igångsatts.

Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag och Söderfors bruks aktiebolag

kunna, som ofvan påpekats, vid aftalets gillande från Eders Kungl.

Maj:ts och kronans sida icke lägga hinder i vägen för kraftverkets tillkomst.

Aftalets öfriga bestämmelser torde icke behöfva närmare förklaras

eller motiveras.

De enskilda intressen, som icke beröras i aftalet, torde blifva på

vederbörligt sätt tillgodosedda genom föreskrifterna i 10 § af nådiga

förordningen om jordägares rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december

1880.

Beträffande det allmännas intressen må följande anföras.

Kungsådran har af ålder funnits i Dalälfven vid Ålfkarleby, och

vid landtmäteriförrättning i september 1840 kartlades och utstakades

densamma från hafvet upp till Ålfkarleby fallen. I sj kifva fallet har den

längst åt väster belägna grenen af ålder hållits öppen för fiskens flyttningar,

så att stängsel och fiskredskap där icke fått inrättas.

Allmän flottled finnes icke och är ej heller föreslagen förbi Ålfkarleby

fallen, men finnes allmän flottled i Dalälfven ofvanför Ålfkarleö bruk.

Dessutom finnas två enskilda flottningsrännor förbi fallen från Dalälfven

till hafvet, nämligen dels den ofvan berörda flottleden Hålldammen—

Skutskär, dels flottleden Hytta—Korsnäs, hvilka båda flottleder finnas

utvisade å generalstabens kartor.

Flottleden Hyttö—Korsnäs byggdes år 1897 efter förut hållen syneförrättning.

Enligt häradsrättens utslag skall i den damm, hvarigenom

vatten till flottleden skall ledas ut ur Dalälfven, beredas en öppning med

ett vattendjup vid lägsta vattenstånd af 1 m. och en medelbredd af 2.5 in.,

och, då rännan skulle byggas i lutning 1 : 2,000, beräknades, att det afledda

vattnet skulle uppgå till 2.95 sma eller i rundt tal till 3.0 sm". Vid

uppmätning den 11 juni 1908 framrann 2.5 sm3 vid ett vattendjup af

1.2 m. Den 29 april 1901 uppmättes den af rännan förbrukade vattenmängden

af ingenjör Appelberg till 1.35 sink

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung!, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Denna flottled berör det ifrågasatta kraftverket vid Ålfkarleby endast

i så måtto, att genom flottningen den eljes tillgängliga vattenmängden

vid Ålfkarleby minskas. Det kan emellertid med skäl ifrågasättas, huruvida

flottleden tillkommit på lagligt sätt. Under handläggningen af en

utaf styrelsen för Stockholms stads gas- och elektricitetsverk gjord framställning

om tillstånd att utföra dammanläggningar för tillgodogörande af

vattenkraften i Storgysingen med flera vattenfall i Dalälfven hafva äfven

anmärkningar i sådant afseende framkommit.

Farled finnes för närvarande icke i den af de föreslagna anläggningarna

berörda delen af Dalälfven.

o „

A sträckan från Alfkarlebyfallen till hafvet bedrifves för närvarande

ett rätt betydande fiske, hufvudsakligen laxfiske men äfven ål- och nejonögonfiske.

Fångst af fisk tillhörande laxsläktet får enligt uppgift från

Konungens befallningshafvande i Uppsala län vid Ålfkarleby ej utöfvas

under tiden från den 1 september till årets slut, ej heller nejonögonfångst

under tiden 1 mars till 1 juli.

Sedan urminnes tid har laxfisket i Dalälfven å sträckan från Ålfkarleby

och ut till hafvet varit Kungl. Maj:ts och kronans enskilda

tillhörighet. Genom Kungl. Maj:ts dom den 19 januari 1866 har

denna kronans rätt till laxfisket blifvit yttermera bekräftad. Genom

särskilda upplåtelser, bland hvilka nådiga brefven till kammarkollegium

den 16 februari 1838 och den 5 september 1850 förtjäna att särskildt

framhållas, har emellertid Kungl. Maj:t medgifvit strandägarna vissa

rättigheter till laxfångst.

De fiskeställen, som af kronan begagnas, äro belägna dels ofvan,

dels nedanför Carl XIII:s bro samt hafva vid senaste värdering taxerats

till 220,000 kronor. Vid senaste uppskattning år 1908 för utarrendering

af kronans fisken vid Ålfkarleby beräknade uppskattningsmännen afkastningen

till 14,000 kg. lax för år. Då försäljningsvärdet på platsen af

samma värderingsmän uppskattades som medeltal för åren 1906—1908

till 2: å 2: 50 kronor för kg., skulle bruttoinkomsten af kronans

fisken, om man räknar med en medelsiffra af 2: 25 kronor, motsvara en

årlig summa af omkring 31,000 kronor. Anmäi’kas bör emellertid att enligt

landtbiuksstyrelsens underdåniga berättelser den verkliga afkastmngen

för sträckan Ålfkarleby—hafvet vissa år varit betydligt mindre, exempelvis

år 1906 endast 7,169 kg. lax och år 1903 13,786 kg. för ett uppskatta^

värde af 20,506 kronor. Arrendeafgiften för kronans laxfisken

vid Ålfkarleby föreslogs vid förenämnda uppskattning äfven efter år

Farled.

Fiske.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

1908 till samma belopp som förut eller till 10,000 kronor, hvartill emellertid

skulle komma vissa skyldigheter för arrendatorerna att underhålla

byggnader m. m. samt att bidraga till aflöningen af fiskeritillsyningsman

m. m.

Utom kronans laxfisken finnas såväl ofvanför som nedanför bron fiskeställen

för nejonögon och andra fiskarter. Några af dessa fisken äro särskildt

skattlagda och tillhöriga enskilda. Beträffande en del andra fisken synes

åter äganderätten icke vara fullt utredd, men torde erforderlig utredning

därom kunna vinnas vid häradsrätten under handläggning af en blifvande

ansökan om tillstånd att utföra dammbyggnader i Dalälfven vid

Ålfkarleby i enlighet med det nu öfverlämnade förslaget.

För laxens gång förbi Ålfkarlebyfallen tjänstgör för närvarande

endast den s. k. kungsådregrenen, enär laxen icke torde kunna taga

sig upp genom de öfriga grenarna. Fiskens vandring försvåras emellertid

däraf, att vattenmängden i kungsådregrenen under vattenfattiga perioder

är synnerligen ringa. Enligt det af styrelsen uppgjorda förslaget

skulle för underlättande af fiskens vandring en ränna upprensas i kungsådregrenen,

nödiga fiskvägar vid dammen jämte andra anordningar där

utföras samt erforderligt vatten framsläppas, allt i enlighet med de bestämmelser,

som kunna komma att i laga ordning föreskrifvas.

Uppförandet af ett kraftverk vid Ålfkarleby torde därför snarare

underlätta än försvåra laxens vandring förbi Ålfkarlebyfallen.

Vattenafled- Genom kraftverkets tillkomst förhindras ej vattenafledningsföretag

ningsföretag af större omfattning eller andra allmännyttiga företag.

allmännyttiga Vid Ålfkarleby bruk hafva vattenståndsobservationer utförts sedan

företag, gj 1850, i början dock ej kontinuerligt. Dessa observationer finnas

;vattenstånds- grafiskt sammanställda å Pl. 3—6.

Vattenståndet ofvanför Lanforsen mätes vid den ofvannämnda Hålldammen.

Nollpunkten för skalan vid Hålldammen har ändrats två gånger.

Före den 11 april 1870 låg nollpunkten 4,7 fot = 1,395 m. högre

än nu. Under tiden den 11 april 1870—den 17 december 1896 var

nollpunktens läge 4,2 fot = 1,25 m. högre än nu. Från och med den

18 december 1896 torde nollpunkten vara orubbad och ligga på afvägningshöjden

27,543 in. öfver det vid utredningen använda o-plan, hvithet

är hafvets medelvattenyta enligt en af Sveriges precisionsafvägning

vid Ålfkarleby utsatt fixpunkt belägen på 4- 20,611 m. Lägsta vattenståndet

vid Hålldammen observerades i februari 1909 till 28,85 m. Högsta

vattenståndet observerades år 1860 till 33,91 m. En af ålder befintlig

skala, å hvilken regelbundna observationer dock icke utförts, är upp
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108. 49

satt å Carl XIII:s bros västra pelare. Dess nollpunkt är belägen på

höjden 1,83 m.

Då undersökningarna i mars 1908 togo sin början, uppsattes af

styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk fyra skalor, nr 1 vid Nygård

ofvanför Nygårdsforsen, nr 2 ofvanför Stallforsen i närheten af

järnvägsbron, nr 3 ofvanför Storfallet vid intagsrännan till den befintliga

kvarnen och sågen och nr 4 nedanför Ålfkarlebyfallen å stenkistan

omkring 300 in. nedom Carl XIII:s bro. Samtliga dessa skalor graderades

så, att det aflasta vattenståndet direkt angifver vattenytans höjd öfver

hafvets medelvattenyta.

Vid skalan nr 1 upphörde de fortlöpande observationerna med januari

månad 1909, då en ny skala genom vattenfallsstyrelsens försorg

uppsattes vid länsmansbostället Tensmyras öfre gräns mot Sandvikens

järnverks aktiebolags område å östra stranden. Vidare har en skala uppsatts

af sistnämnda bolag nedanför Lanforsen vid bolagets nedre ägogräns

å västra stranden. Då emellertid kronans ägogräns på högra

stranden ligger något längre uppströms än bolagets motsvarande ägogräns

på vänstra stranden, visar kronans skala något högre vattenstånd

än bolagets skala.

Till följd af isbildning i Nygårdsforsen håller sig i allmänhet vid

gifna vattenföringar vattenståndet vid skalan vid Tensmyra relativt något

högre under vintertiden än under sommartiden. Samtidiga vattenstånd

vid Ålfkarleö bruks hålldamm vid Lanforsens nedre gräns, såväl vid högra

som vänstra stranden, vid Nygård, vid Stallfjärden, ofvanför Storforsen

och nedanför Carl XIII:s bro visas å Pl. 3.

Följande mätningar af den framrinnande vattenmängden i Dalälfven vid

Älfkarleby hafva, enligt hvad styrelsen har sig bekant, utförts före 1908.

Datum.

Vattenyta vid

Hålldammen.

V attenmängd.

sm1.

Mätningen

utförd af

“/»—SV» 1894 ............................................

1.99—2.37

180.—

Gagner.

2% 26/e » ............................................

3.68—3.44

483.35

»

®/7 > .............................................

3.25

531.14

25/5_s°/6 , ...........................................

4.61—4.31

980.6

3>

1901 .............................................

2.50

273.—

Appelberg.

24/a ~Y* 1900 .............................................

1.67

117.5

Mars » .................. .........................

1.67

103.5

Ekelund.

“/» 1901 ...........................................

1.70

105.2

>

SU 1902 .............................................

1.72

97.8

Bihang till JRiksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Häft. 7

Vatten*

mängdsmät
ningar.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Afrinning.

Följande mätningar hafva gjorts på föranstaltande af styrelsen för

Trollhätte kanal- och vattenverk och vattenfallsstyrelsen.

År, månad. och. dag.

Uppmätt

vatten-

mängd.

sm3.

Vattenyta

vid Håll- dammen.

m.

Skala

n:r 1.

m.

Skala

n:r 2.

m.

Skala

n:r 3.

m.

Skala

n:r 4.

m.

1.

Vi 1908.......................

159

2.02

20.7 2

19.28

17.35

2.54

2.

Vi 1908.......................

197

2.32

20.90

19.56

17.67

2 70

3.

WU 1908......................

289

2.74

21.21

19.96

18.05

2.97

4.

"''vi 1908.....................

353

2.92

21.34

20.19

18.31

3.15

5.

uh 1908...............

389

3.05

21.58

20.40

18.50

3.28

6.

29A 1908......................

421

3.09

21.62

20.50

18.55

3.33

7.

llA 1908......................

530

3.3G

21.81

20.SS5

18.81

3.54

8.

1908 ...............

799

3.88

22.43

21.64

19.24

4.04

9.

Va 1908.......................

970

4.24

22.82

22.12

19.50

4.35

10.

M/i 1909.....................

125

1.78

20.74

19.17

17.20

2.48

11.

Va 1909......................

84

1.54

20.80

18.80

16.98

2.38

12.

15/e 1909......................

1,365

5.15

—

23.26

20.16

5.10

Därjämte tiar Hydrografiska byrån utfört en

mätning

-■A 1910 ..................

1,600

5.40

-

23.38

20.33

5.25

Med stöd af dessa vattenmängdsmätningar hafva de på Pl. 7 utvisade

afrinningsdiagrammen uppgjorts, utvisande vid olika vattenstånd å

de respektive skalorna den samtidigt framrinnande vattenmängden vid Ålfkarleby,

och har för jämförelses skull å samma diagram utvisats en del

vattenmängdsmätningar i Dalälfven vid Söderfors och Gysinge. Häraf

framgår, att vid vattenföringar, som äro mindre än omkring 500 sm3,

de på olika ställen gjorda mätningarna visa god öfverensstämmelse. De

vid omkring 1,000 sm3 gjorda mätningarna vid Ålfkarleby, Söderfors

och Gysinge gifva däremot skiljaktiga resultat, hvilket torde kunna förklaras

däraf, att dessa mätningar gjordes vid hastigt stigande vattenstånd,

då mätningarna vid Söderfors och Gysinge ej kunde hänföras

till vattenståndet vid Ålfkarleby.

Den vid olika tider i Dalälfven vid Ålfkarleby framrinnande vattenmängden

under sista 50-årsperioden har å Pl. 3—6 angifvits på grund

af ofvannämnda afrinningsdiagram samt vattenståndsobservationer vid

Ålfkarleö bruk.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 108.

51

Med stöd af samma observationer har vidare å Pl. 7 a för ett antal

karaktäristiska år efter 1858 beräknats det antal dagar för år, som

vattenföringar af gifven storlek varat. Särskilda kurvor hafva, bland annat,

uppgjorts för exceptionellt vattenfattigt år (1880) och exceptionellt vattenrikt

år (1873) samt för medeltalet för samtliga år. Under vintermånaderna,

då flottning och fiske ej pågår, kan hela den sålunda bestämda

vattenföringen påräknas för vattenkraftändamål med undantag af den

ringa kvantitet, som läcker genom dammar och kraftstation. Under den

öfriga delen af året bör däremot för läckning samt för fiske och andra

allmänna ändamål undantagas en vattenmängd, som dock i intet fall

torde behöfva uppgå till 10 sm3.

Dalälfven bildas genom de båda källflodernas, Öster-Dalälfven och

Väster-Dalälfven, förening vid Djurås.

Dalälfvens nederbördsområde är vid Ålfkarleby omkring 29,140 kvkm.

och vid DjuråS" omkring 21,040 kvkm, af hvilket område omkring 11,610

kvkm. tillhöra Öster-Dalälfvens och omkring 9,430 kvkm. Väster-Dalälfvens

nederbördsområde. Räknadt i procent är Öster-Dalälfvens nederbördsområde

omkring 40% och Väster-Dalälfvens omkring 32% samt området nedanför

Djurås omkring 28 % af det totala nederbördsområdet vid Ålfkarleby.

En reglering bör för att tillgodose vattenkraftsintresset i största

möjliga mån åstadkomma en ökning af lågvattenföringen. Den öfre

gränsen för en dylik reglerad lågvattenföring bestämmes däraf, att hela

tillrinningen under ett vattenfattigt år lika fördelas under hela året.

Att utsträcka regleringsperioden till längre period än ett år låter sig i

härvarande fall icke göra på grund af svårigheten att erhålla härför

tillräckligt stora regleringsmagasin.

Enligt afrinningskurvorna Pl. 3—6 har Dalälfvens medelafrinning

för år vid Ålfkarleby, om afrinningen lika fördelas under hela året,

varit max. 677 sm3 (år 1860), min. 180 sm3 (år 1880) och i medeltal

400 sm3. Dessa medeltal äro beräknade för kalenderår, under det att

regleringsperioden räknas från vårflodens början ena året till vårflodens

början andra året. Tages hänsyn härtill, blir den minsta medelafrinningen

för regleringsår omkring 170 sm3.

Åfven genom Dalälfvens fullständiga reglering, omfattande reglering

af nederbördsområden tillhörande såväl Öster-Dalälfven, Väster-Dalälfven

som Dalälfven nedanför Djurås, skulle således under särskild! vattenfattiga

år lågvattenföringen icke kunna höjas öfver omkring 170 sm3, under

det att under normala år en större lågvattenföring skulle kunna erhållas

förutsatt att tillräckligt störa regleringsmagasin stode att få.

Ueglerings
möjligheter.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Eu reglering af Dalälfven måste tänkas successivt genomförd, hvarvid

början torde böra göras med en reglering af Oster-Dalälfven, som

är lättast att reglera och därefter med Väster-Dalälfven och området

nedanför Djurås.

Förslag till reglering af Öster-Dalälfven med användande af Siljan

som regleringsmagasin är utarbetadt af öfverstelöjtnanten B. Stafsing och

innehålles i ett den 1 mars 1906 dateradt utlåtande. Detta förslag utarbetades

närmast med anledning af ett af Stora Kopparbergs bergslags

aktiebolag förut sökt tillstånd att medels dammbyggnad öfverbygga

kungsådran i Dalälfven vid de nedanför Siljan belägna Grådafallen,

hvilken ansökan vid tiden för regleringsförslagets utarbetande var föremål

för vederbörlig pröfning.

Förslaget omfattar följande tre olika alternativ för regleringens

genomförande:

Alternativ A. Aftappningen ökas till normalt 100 sm3 men under

exceptionellt vattenfattiga år till omkring 72 sm°.

Alternativ B. Aftappningen ökas till normalt 110 sm3 men under

exceptionellt vattenfattiga år till omkring 87 sm3.

Alternativ C. Aftappningen ökas till normalt 120 sm3 men under

exceptionellt vattenfattiga år till omkring 95 sm3.

Af dessa alternativa förslag har dock förslagsställaren mera detaljerad!

utarbetat endast alternativ A, enär enligt detsamma regleringen

kunde verkställas med användande af den regleringsdamm, som ifrågasatts

i samband med det sökta tillståndet att öfverbygga kungsådran

vid Gråda.

Sedermera hafva väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen

i ett gemensamt afgifvet yttrande den 9 augusti 1909 granskat alternativ

A af detta förslag. Styrelserna anse, att den af förslagsställaren

angifna minsta tappningen vore högre än den, som i verkligheten skulle

kunna erhållas efter regleringen. Med hänsyn till jordbrukets intressen

vid Siljan föreslogo styrelserna, att den af förslagsställaren angifna

dämningshöjden borde något sänkas. Med af styrelserna föreslagna modifikationer

skulle den normala tappningen, i likhet med det ursprungliga

förslaget, blifva 100 sm3, men tappningen under sådana vattenfattiga

år som 1904—05 komma att nedgå till 60 sm3 i stället för af förslagsställaren

beräknade 72 sm3.

Vattenfallsstyrelsen har med anledning af nådig remiss den 1 oktober

1909 haft frågan under behandling, men till följd af åtskilliga omständigheter,

till hvilka styrelsen i annat sammanhang torde få återkomma,

ännu icke afgifvit underdånigt utlåtande. Styrelsen vill emel
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

53

lertid redan nu framhålla önskvärdheten af att öka Siljans lägsta alrinning

från omkring 40 sm3 till omkring 100 under normala och omkring

70 under särskild! vattenfattiga år.

Bland sjöar inom Öster-Dalälfvens flodområde märkas, förutom Siljans

sjösystem, som inklusive Orsasjön och Insjön omfattar en areal af

omkring 350 kvkm., dels Skattungsjön jämte Oresjön med 33,5 kvkm. area,

dels ett flertal på olika håll spridda smärre sjöar. Enligt uppgift äro

61 af dessa sjöar för flottningsändamål försedda med dammar och uppgifves

deras sammanlagda area till 46,5 kvkm. och deras totala regleringsmagasin

till omkring 119,000,000 in3.

Sammanfattande det ofvanstående anser vattenfallsstyrelsen, att af

de hittills gjorda utredningarna synes sannolikt, att efter Siljans reglering

Öster-Dalälfvens lågvattenmängd kan ökas från nuvarande omkring

40 sm3 till 70 å 100 sm3 och efter fullständig reglering af ofvanför

belägna källsjöar måhända till 80 å 125 sm:;, af hvilka de lägsta siffrorna

torde kunna betraktas som gränsvärden för exceptionellt torra år.

Väster-Dalälfvens lågvattenföring är omkring 25 sm3. De största

sjöarna inom området äro Vänjan (33,5 kvkm.) och Öjesjön (12 kvkm.),

hvilka genomrinnas af Vanån, samt vidare Hormundsjön (11,5 kvkm.).

Enligt uppgift äro för flottningsändamål 101 sjöar försedda med dammar

och uppskattas deras sammanlagda area till omkring 151 kvkm.

och deras sammanlagda regleringsmagasin till omkring 310,000,000 m3.

Dalälfven nedanför Djurås kan regleras genom att använda Runn

(68 kvkm.) samt Amungen (75 kvkm.), Ljugaren (25 kvkm.) med flera

som regleringsmagasin.

Preliminära utredningar angående en fullständig reglering af Dalälfven

hafva gifvit till resultat, att efter eu dylik fullständig reglering

man vid Alfkarleby torde kunna påräkna en konstant lågvattenafrinning

dygnet om af omkring 135 å 200 sm3, hvaraf det mindre värdet skulle

gälla för exceptionellt torra år.

Med stöd af det ofvanstående erhållas följande siffror å Dalälfvens

lågvattenföring vid Alfkarleby:

Normala år.

sm3

Bxcept. torrår.

sm3

Lågvattenmängd, oreglerad .............................................

100

80

» efter Siljans reglering.....................

)) efter Öster-Dalälfvens fullständiga

150

no

reglering .......................................

175

120

)) efter fullständig reglering af hela

vattendraget .................................

200

135

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Varierande

dygnstappning.

För kraftverket

användbar

vattenmängd.

Dessa, siffror afse den totala vattenföringen i älfven, således inklusive

den för flottning, fiske m. m. erforderliga vattenmängden.

Högvattenföringen har vid 1860 års ovanligt stora flod beräknats

till maximalt 2,100 sm3. Under normala år är högvattenföringen högst

omkring 1,300 sm3.

G-enom att medelst en dammbyggnad omedelbart ofvanför Alfkarlebyfatlet

indämma Stall- och Nygårdsforsarna erhålles ett magasin af omkring

1,1 kvkm. area, hvaraf omkring 0,4 kvkm. ofvanför Nygårdsforsen.

Efter upprensning af Nygårdsforsen enligt de å Pl. 8—9 utvisade

sektionerna erhålles vid 1 m. tappningshöjd vid dammen ett regleringsmagasin

af omkring 900,000 m3, hvilket magasin är tillräckligt att under

12 timmar tappa 21 sm3

8 » » 31 >>

6 » » 42 »

ökas tappningshöjden vid dammen till omkring 2,0 m., erhålles ett regleringsmagasin

af omkring 1,500,000 m3, hvilket magasin är tillräckligt att

under 12 timmar tappa 35 sm3

» 8 » » 52 ))

,) 6 » » 70 »

Ehuru en tappningshöjd af 2 m. vid dammen under svåra isförhållanden

måhända icke kan uppnås, torde man dock genom indämning af

Stall- och Nygårdsforsarna kunna påräkna att under omkring 6—8 timmar

öka tappningen vid Ålfkarleby med 30 å 50 sm3. J

Kraftförbrukarna kunna med hänsyn till den garanti, de kräfva

beträffande oafbruten drift, indelas i följande två hufvudklasser, nämligen

:

Klass I. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under

dygnet, b vil ka måste hafva kraften disponibel hela året, (exempelvis

industrier för helfabrikat, elektricitetsverk för kommuner, valsverk o. d.).

Klass II. Förbrukare med konstant eller variabel belastning under

dygnet, hvilka kunna nöja sig med den under en del af året, exempelvis

normalt 9 månader, disponibla kraften (exempelvis kemiska industrier).

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 108.

Af Pl. 7 a framgår, att under 5O-årsperioden 1858—1908 en vattenmängd

af 200 sm5 kan påräknas under i medeltal 9 månader för år.

Under det ovanligt torra året 1880 fanns dock denna vattenföring disponibel

endast 4 Vs månader, men bär under öfriga år varit disponibel

minst 6 månader af året. Under det ovanligt vattenrika året 1873 var

under hela året vattenföringen större än 200 sm3.

Af de upplysningar, som vattenfallsstyrelsen sökt inhämta angående

benofvet hos de kraftförbrukare, som sannolikt kunna påräknas vid

Alfkarleby, har vattenfallsstyrelsen ansett sannolikt, att ett kraftverk

vid Alfkarleby älven utan hänsyn till Dalälfvens reglering bör kunna

till abonnenter af klass I och II sälja det effektbelopp, som motsvarar

en vattenföl ing. af 200 sm11 jämte den ökning i effektbelopp, som vinnes

genom variabel tappning. Då vidare efter fullständig reglering af

älfven, enligt hvad förut sagts, den disponibla vattenmängden beräknats

till omkring 200 sm3 under normala år och till omkring 135 sm3 under

exceptionellt vattenfattiga år, har vattenfallsstyrelsen ansett, att ett

kraftverk vid . Alfkarleby i alla händelser icke bör planeras för mindre

vattenförbrukning än 200 sm3, hvartill kommer en varierande dygnstappmng

af ytterligare omkring 50 sm3. Kraftverket har därför planlagts

for en vattenförbrukning af omkring 250 sm3.

Skulle det ofvanför Lanforsen belägna magasinet framdeles kunna

fritt disponeras för gemensam drift af kraftverk vid såväl Alfkarleby

som vid Lanforsen, skulle en afsevärdt större utbyggnad möjligen kunna

blifva önsklig, om man företrädesvis lade an på att sälja kraft till kommuner

och andra förbrukare med stor belastning under en kort tid af

dygnet, rör tillgodoseende af dessa utvecklingsmöjligheter har krafvel

ket dessutom anordnats så, att det framdeles kan ytterligare utvidgas.

Pa grund af de tidigare utredningarna har vattenfallsstyrelsen koncentrerat

sitt arbete på åstadkommande af ett förslag till kraftverk i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af vattenfallskommittén förordade

alternativ 2 men har häri vidtagit de ändringar, som de tekniska

framstegen sedan dess betinga och som i öfrigt vid förslagets närmare

utarbetande befunnits lämpliga. Enligt detta alternativ förlädes

maskinhuset invid nedre vattenytan intill Carl XIII:s bro och vattnet

olr ii ge*0m en öPPen tilloppskanal med utgångspunkt vid sidan om

otorfallets öfre nacke.

Emellertid har under ett senare skede af frågans behandling tanken

väckts på en ytterligare bearbetning af vattenfallskommitténs al
-

Anordningat

för kraftens

uttagande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Uppdämda

vattenstånd

vid dammen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

ternativ 1, enligt hvilket maskinhuset är beläget vid öfre forsnacken och

afloppsvattnet i tunnlar ledes till älfven nedanför Carl XIII:s bro. Det

har nämligen visat sig möjligt att äfven i detta fall anordna turbiner

med liggande axlar och sålunda undvika olägenheten med den vertikala

uppställning af turbinerna, hvilken afsags i vattenfallskommitténs alteinativ

1. Genom den öppna tilloppskanalens ersättande med tunnlar och

därmed sammanhängande ändring i öfriga anordningar ^ skulle kunna

vinnas en viss besparing i anläggningskostnaden, men å andra sidan

uppstå vissa olägenheter, som styrelsen ännu icke hunnit tillräckligt

noga värdesätta, i synnerhet som alternativets utförbarhet är beroende

på en närmare undersökning på platsen af bergartens beskaffenhet.

Styrelsen vågar emellertid förutsätta, att styrelsen kan hafva frihet vidtaga

en dylik ändring i verkets planläggning, om den efter närmare

undersökning skulle befinnas ändamålsenlig. Vid sadant förhållande

och då ifrågavarande ändring, utan rubbning af förslagets kärnpunktei,

skulle medföra en minskning i anläggningskostnaden, har styrelsen ansett

sig böra nu afgifva sin underdåniga framställning om anläggning

af ett kraftverk vid Ålfkarleby, på det att frågan måtte kunna i god

tid föreläggas nästinstundande Riksdag.

Det nu framlagda förslaget omfattar i hufvudsak följande anordningar.

I forsnacken ofvanför Älfkarlebyfallet anordnas en dambyggnad tvärs

öfver älfvens tre grenar. Från den ofvanför dammen bildade bassängen

ledes vattnet genom en omkring 280 in. lång tilloppskanal till kraftstationen,

förlagd å högra stranden strax nedanför den befintliga landsvägsbron

öfver älfven. Nedanför kraftstationen upprensas en kort afloppskanal

ut i älfven. Landsvägen omlägges på en sträcka, af omkring

280 m. från Carl XIII:s bro och korsar tilloppskanalen vid dess öfre

ända medels en bro. I samband med denna bro anordnas ett kanalintag,

som kan afstängas med luckor af Stoneys typ.

Förslaget afser att vid lägre vattenföringar uppdämma vattenytan

vid dammen till samma höjd som motsvarande vattenyta vid Lanforsens

nedre gräns, dock minskad med fallförlusten mellan denna gräns och

dammen. Vattenytan vid Lanforsens nedre gräns är vid lågvatten

20,70 å 21,0 in. och stiger vid större vattenföringar successivt ända till

omkring 26,0 m. vid exceptionellt högvatten. Motsvarande bruttofallhöjder

vid Ålfkarleby variera mellan 18,5 m. vid lågvatten och omkring

19,8 m. vid högvatten.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Då fallförlusten mellan Lanforsen och. dammen vid lågvatten endast

uppgår till ett fåtal cm., bör sålunda dammbyggnaden kunna uppdämma

vattenytan vid densamma till omkring 21,o m. för att kunna utnyttja

den disponibla effekten nedanför Lanforsen. Vid större vattenföringar

stiger vattenståndet successivt till 22,5 m.

Dammen, som är anordnad i en bruten linie längs fallnacken och

som sträcker sig från tilloppskanalens intag öfver Storfallet till Flakön,

därifrån öfver Mellanfallet till Laxön och vidare öfver kungsådregrenen

till vänstra stranden, har följande utskofsöppningar:

Storfallet: 2 st. skibord på höjden 21.0 in. med sammanlagdt 110

m. fri bredd.

3 st. Stoneyluckor med sammanlagdt 30 m. fri bredd och tröskeln

på höjden 17.4 m. samt 8 st. träluckor med inalles 7 m. fri bredd och

tröskeln på höjden 19.5 m.

Mellanfallet: 4 st. skibordsöppningar om sammanlagdt 80 m. bredd

med skibordshöjden 21.0 m. samt 1 st. valsdamm med 20 in. fri bredd

och tröskelhöjden 18.3 m.

Kungsådregrenen 1 st. 60 m. bredt skibord med höjden 21.0 m.

samt 1 st. Stoneylucka, 10 in. bred med tröskeln 18.5 m.

Dammen kan med dessa utskofsöppningar afbörda den exceptionella

högvattenmängden 2,100 sm" vid ett vattenstånd ofvanför dammen af

22.50. Vattnets fördelning på de olika grenarna vid olika vattenföringar

är i hufvudsak densamma som under nuvarande förhållanden,

dock torde öfverflödsvatten vid lågvatten i första hand böra utsläppas i

kungsådran, där anordningar skola finnas för fiskens vandring förbi

fallet. Dylika föreskrifter blifva gifvetvis närmare preciserade vid blifvande

laga syn.

Genom att vattenståndet vid högvatten får stiga öfver det fasta

dammkrönet, vinnes den fördelen, att vattnet kan afbördas hufvudsakligen

öfver fasta skibord och de rörliga delarnas antal och storlek kunna

inskränkas. I Storfallet knifvas sålunda endast några smärre träluckor

vid tilloppskanalens intag för utspolning af is o. d. samt dessutom tre

Stoneyluckor i dammens motparti. Mellanfallet är försedt med valsdamm,

genom hvilken med tillhjälp af länsor hufvudmassan af isen

under islossningen, då riklig tillgång på vatten finnes, kan afledas. I

kungsådregrenen finnes en Stoneylucka för att alltid vid behof kunna

bekvämt utsläppa en större mängd öfverflödsvatten genom denna gren

till fördel för fiskeriintresset.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft.

Damm
byggnader.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Fiskvåg
-

Daminens

skötsel
-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

För fiskens gång liar, såsom förut nämnts, föreslagits att upprensa

en fiskvåg i botten af kungsådregrenen samt att anordna en fisktrappa

förbi dammen enligt de bestämmelser, som framdeles i laga ordning

kunna komma att föreskrifvas.

Dammen bör skötas så, att vattenytan vid gränsen till den ofvanför

belägna Lanforsen icke uppdämmes högre än enligt nuvarande naturliga

förhållanden.

Vattenytan vid gränsen till Lanforsen bestämmes enligt nuvarande

förhållanden hufvudsakligen af vattenförin gen i älfven, men påverkas

dessutom vattenståndet under vintern i mer eller mindre grad af isdämningar

i Nygårdsforsen. Dessa isdämningar komma att uppstå äfven

efter Ålfkarlebyfallens bebyggande ehuru i mindre utsträckning efter

utförandet af de i Nygårdsforsen föreslagna upprensningarna.

Med ledning af vattenprofiler af älfven från Lanforsen förbi Alfkarlebyfallen

hafva beräkningar gjorts af den inverkan dammen vid

Ålfkarleby kan hafva på vattenståndet vid Lanforsens nedre gräns efter

Nygårdsforsens upprensning. Af dessa beräkningar framgår, att vid

fullt öppen damm, men stängd kraftstation olika vattenmängder kunna

afbördas, utan att någon som helst uppdämning öfver det naturliga

vattenståndet vid Lanforsens nedre gräns äger rum. Vattenytan ofvanför

dammen ställer sig vid exceptionell högvattenföring af 2,100 sm:i på

höjden 22.5 m., vid normal högvattenföring af 1,300 sm3 på höjden 21.80

m. och vid en vattenföring af 650 sm" på höjden 21.0 m. Vid vattenföringen

mellan 650 och 250 sm3 kan vattenståndet ofvanför dammen

utan inverkan på Lanforsen hållas vid höjden 21.0 m. Vid mindre

vattenföringar än 250 sm3 måste vattenståndet vid dammen successivt

sänkas till 20.65 m. vid exceptionell lågvattenföring 80 sm3.

För att hindra uppdämning af den naturliga vattenytan vid Lanforsens

nedre gräns böra alla rörliga delar vara öppna, så snart vattenståndet

vid dammen stiger öfver 21.0. Därvid kommer vattenståndet, om

kraftverket samtidigt hålles i gång, att stå 0—300 mm. lägre än ofvan

angifvits beroende på den af kraftverket förbrukade vattenmängdens

storlek. Vid mindre vattenföringar än 250 sm3 bör vattenståndet vid

dammen successivt sänkas till höjden 20.65 m. exempelvis enligt nedanstående

tabell.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

59

Tabell 1,

utvisande de tillåtna dämningshöj derna vid dammen vid Ålfkarleby.

Vattenföring sm3.

Högsta

tillåtna däm- ningsliöjd.

Vattenföring sm3.

Högsta

tillåtna däm- ningshöjd.

2,100 .......................................

22.50

140 ..........................................

20.84

650—250....................................

21.00

130 ..........................................

20.81

200 ..........................................

20.95

120 ..........................................

20.77

190 ..........................................

20.93

no..........................................

20.7-1

180 ..........................................

20.02

100 ..........................................

20.70

170 .........................................

20.90

90 ..........................................

20.G8

160 ..........................................

20.88

80 ..........................................

20.65

150 ..........................................

20. s 7

1

Då den framrinnande vattenmängden endast behöfver mätas, då

den disponibla vattenföringen är mindre än 250 sm3, finnes ingen svårighet

att mäta densamma exempelvis genom turbinerna eller på annat

lämpligt sätt.

Ju större tilloppskanalens area väljes desto större blifva byggnadskostnaderna

men desto mindre äfven den mot en viss vattenförbrukning

svarande fallförlusten i tilloppskanalen. Mot en viss fallförlust svarar

å andra sidan en viss minskning af den eljest disponibla effekten, hvilken

effektförlust motsvarar ett visst kapitalvärde. Tilloppskanalens totala

kostnad kan sålunda sägas utgöra summan af byggnadskostnaderna och

det kapitaliserade värdet af effektförlusten.

Med hänsyn härtill utförda beräkningar hafva resulterat i de dimensioner

förslaget upptager. Den fria arean växlar sålunda:

Tappning.

Vattenstånd.

A r

utan is.

a n

med 0.5 m.

istäcke.

0 —250 sm3 ......

Y Y _f 2Lo m’

230 in2

215 m2

(19 o »

170 »

155 »

250—400 » ......................................................

» omkr. 20.5 »

215 »

200 »

Tillopps
kanal.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Fallhöjd.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Den mot olika vattenföringar svarande bruttofallhöjden mellan dammen

och afloppskanalen samt motsvarande nettofallhöjd framgå af nedanstående

tabell 2. Vid beräkningarna af den effektiva nettofallhöjden

har hänsyn äfven tagits till ett 0.5 m. tjockt istäcke i tilloppskanalen

vid alla vattenföringar upp till 250 sm3.

Tabell 2

angifvande de mot olika vattenföringar svarande naturliga vattenstånden

vid gränsen mot Lanforsen, i afloppskanalen, den högsta tillåtna dämningshöjden

vid dammen och den häremot svarande fallhöjden.

Vattenföring.

V. Y. vid gränsen

mot Lanforsen

Högsta

tillåtna

V. Y. vid

dammen.

m.

V. Y. vid

aflopps- kanalen.

m.

Brutto-

fallhöjd.

m.

Nettofallhöjd

älfven

isbetäckt.

m.

älfven ej

isbetäckt.

m.

vid jämn

tappning.

m.

vid växlande

aftappning

motsvarande

1.0 m:s

tappnings- höjd i

medeltal.

m.

Cd

O

sm3 ............

21.50

20.7 0

20.65

2.15

18.50

18.40

17.9 0

90

)> ............

21.50

20.75

20.68

2.20

18.48

18.35

17,85

100

» ............

21.50

20.80

20.70

2.31

18.39

18.25

17.75

no

»

21.51

20.85

20.74

2.35

18.39

18.25

17.75

120

)) ............

21.52

20.90

20.7 7

2.40

18.37

18.20

17.7 0

130

» ............

21.53

20.96

20.81

2.45

18.36

18.20

17.70

140

)) ............

21.54

21.oi

20.84

2.50

18.34

18.15

17.65

J 150

)> ............

21.50

21.07

20.87

2.55

18.32

18.10

17.60

1 200

» ............

21.61

21.20

20.95

2.69

18.26

18.05

17.55

250

» ............

21.70

21.48

21.oo

2.85

18.15

17.95

—

| 650

» ............

—

22.74

21.oo

3.78

17.22

16.90

—

j 1,000

»

—

23.53

21.50

4.38

17.12

16.7 0

—

1,300

» ............

—

24.19

21.80

4.88

16.92 .

16.40

—

1 2,100

)) ... ........

—

25.85

22.5 0

6.20

16.30

15.90

—

Nettofallhöjden är sålunda:

a) vid jämn vattenaftappning:

vid lågvatten...................................

» normalt högvatten omkring

))" except. » »

max. 18.40 m.

......... 16.10 å 16.40 m.

......... 15.60 å 15.90 T>

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.

61

b) vid växlande aftappning:

vid lågvatten..................

» normalt högvatten

» except. »

motsvarande l.o m:s

tappningshöjd.

18.40 å 17.05 in.

16.4 å 16.1 »

15.9 å 15.6 ))

2.0 m:s tappningshöjd.

18.40 å 16.05 m.

16.4 å 16.1 »

15.9 å 15.6 »

Den vid olika vattenföringar vid Alfkarleby tillgängliga effekten vid

jämn aftappning samt den tillgängliga medeleffekten vid 1.0 m. tappningshöjd

har med ledning af de i tabell 2 angifna värden på fallhöjden

beräknats enligt nedanstående:

Tabell 8.

Vattenföring.

Jämn aftappning.

Summa.

Växlande aftappning,

l.o m. tappningshöjd.

Summa.

Disponibel

effekt.

Effekt för

magnetisering.

Disponibel

effekt.

Effekt för

magnetisering.

o

Turbin

Turbin

Turbin

Turbin

Turbin

Turbin

Hkr.

Hkr.

Hkr.

Hkr.

Hkr.

Hkr.

80.................

14,520

200

14,720

14,120

200

14,320

90..................

16,315

200

16,515

15,865

200

16,065

100..................

18,050

200

18,250

17,550

200

17,750

no..................

19,875

200

20,075

19,325

200

19,525

120..................

21,620

220

21,840

21,020

220

21,240

130..................

23,420

240

23,660

22,7S0

230

23,010

140..................

25,150

260

25,410

24,460

250

24,710

150..................

26,880

270

27,150

26,130

270

26,400

200..................

35,740

360

36,100

34,750

350

35,100

250..................

44,425

450

44,875

44,425

450

44,875

1,000..................

minst 45,000

—

—

minst 45,000

—

—

1.300..................

-■> 45,000

—

—

» 45,000

—

—

2,100..................

» 45,000

—

—

» 45,000

—

—

Vid beräkning af denna tabell har afdrag icke gjorts för den effektförlust,

som motsvarar vattenförbrukningen genom de ifrågasatta fiskrännorna,

läckage genom dammar o. d., enär vid de tider, då öfverflödsvatten

ej finnes, fiskrännorna vanligen ej behöfva hållas öppna och enär

Effekt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Maskinenheternas

storlek.

Maskinhuset.

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 108.

läckaget under dessa tider genom särskild tätning torde kunna minskas

till relativt små belopp. Skulle emellertid fiskrännorna behöfva hållas

öppna vid mindre vattenföringar och om man i enlighet med det föregående

uppskattar vattnet härför jämte läckning till högst 10 sm3, minskas

de i tabellen angifna effektbeloppen med högst omkring 1,800 hkr. eller

mindre, beroende på de anordningar, som i laga ordning kunna komma

att föreslcrifvas för fiskets skyddande. Verkningsgraden å turbinerna

varierar i verkligheten med belastningens storlek så, att den största

verkningsgraden erhålles vid hd å 7i belastning, under det att verkningsgraden

vid mindre belastningar minskas. Då variationerna i belastningen

äro beroende på de olika kraftkonsumenternas behof, hvilka

nu äro okända, kan en exakt beräkning ej genomföras, men har i tabellen

användts ett genomsnittsvärde å turbinernas verkningsgrad af 75 %.

Det torde böra anmärkas, att medeleffekten vid jämn tappning är

något större än medeleffekten vid växlande tappning. Maximala effekten

är däremot betydligt större vid växlande än vid jämn tappning.

Af tabell 3 framgår, att den mot en vattenförbrukning af 250 sm3

svarande effekten, för hvilken enligt det föregående ett kraftverk vid

Alfkarleby lämpligen ansetts böra planeras, utgör i rundt tal omkring:

45,000 turbinkkr.

Vid bestämmandet af maskinenheternas antal och storlek är att märka,

att ju större och följaktligen färre enheter väljas, desto mindre äro i

stort ^sedt såväl anläggnings- som underhållskostnaderna för installerad

kv. Å andra sidan ökas reservens storlek ju färre och större enheter,

som användas. Äfven med hänsyn till bekvämare distribution till olika

kraftförbrukare är det önskligt, att antalet enheter ej blir för litet. Efter

en ingående utredning af dessa faktorer har kraftverket planlagts för

fem större enheter om normalt 9,000 hkr. jämte två mindre magnetiseringsenheter

om hvardera 450 hkr. Dessutom har såsom reserv för

magnetiseringsenheten anordnats en särskild motorgenerator. Resultatet

af kommande uppgörelser om leveranser af elektrisk energi kan dock

påkalla en modifikation af detta program.

Maskinhuset består af en generatorsal, i hvilkens ena ända är anordnad

en balkong med samtliga manövreringsanordningar. Högspänningsinstrumentering

och transformatorer m. in. äro förlagda i en med

maskinhuset sammanbyggd flygel. Dessutom inrymmas i byggnaden särskilda

kontorsrum, reparationsrum m. m.

Beträffande byggnadsanordningarna må för öfrigt anmärkas, att

ehuru berggrunden i själfva forsen och flerstädes längs stränderna sticker

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

upp i dagen, ligger densamma på andra ställen djupt under det ofvanför

liggande fina sandlagrets yta, Af styrelsen verkställda borrningar

hafva sålunda visat, att, om den fördämning af fin sand, som nu begränsar

älfven ofvanför fallet öster om det föreslagna kanalintaget, skulle

genomskäras, komme Ålfkarlebyfallet möjligen att försvinna och andra

forsar och fall uppstå i likhet med hvad som på sin tid inträffat med

Döda fallet i Indalsälfven. För att förhindra en dylik utskärning från

tilloppskanalen, har från turbinsumparna, hvilka helt och hållet hvila på

berg, anordnats ned till berget gående murar längs större delen af denna

kanal ända fram till den förut nämnda föreslagna nya landsvägsbron,

ofvanför hvilken faran för urskärning är utesluten.

Kraftverket kan, i händelse så framdeles skulle visa sig önskligt,

lätt utvidgas, genom att generatorsalen förlänges och nya turbinaggregat

anordnas på andra sidan om magnetiseringsmaskinerna. Vid utvidgningen

kan tilloppskanalen bibehållas oförändrad, ehuruväl fallförlusten då

något ökas. Vattnet ledes till de nya turbinkamrarna genom en öppning''

i muren närmast det redan utbyggda maskinhuset, hvilken öppning tillsvidare

afstänges medels armerade betongplattor eller dylikt. Då de för

utvidgningen erforderliga sprängningarna komma på relativt stort afstånd

från de redan utförda byggnaderna, behöfva desamma ej nu utföras

utan kunna utföras framdeles vid behof.

Maskiner för det nu föreslagna kraftverket behöfva ej installeras

annat än i mån af behof. Till en början föreslås att två enheter jämte

en reservenhet uppsättas.

Kostnader.

Anläggningskostnaderna hafva beräknats sålunda:

För lista byggnadsstadiet för 18,000 turbinhkr. + reserv,

med utvecklingsmöjlighet till 45,000 turbinhkr. + reserv.

a) Vattenbyggnader för kraftverket
Dammbyggnad.

....................... 1,290,000: —

Tilloppskanal med kanalintag.

......................................... 1,145,000: —

Maskin- och ställverkshus... 2,200,000: —

Afloppskanal ........................... 350,000: — .j ,,g- ()()()._

Transport 4,985,000: —

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

b) Husbyggnader.

Permanenta husbyggnader

Transport

200,000: —

Provisoriska »

150,000: —

Provisorisk kraftstation ......

150,000: —

c) Spåranordningar, vägar, pla- neringar o. d......................

250,000: -

Skadeersättningar, markför- värf och anordningar för

fiske ....................................

150,000: —

d) Administration och oförut-

sedda utgifter omkring

15 % ......................................

e) Turbiner 3 st. större enhe-

ter och 2 st. mindre ......

330,000: —

Uppsättning och diverse

70,000: —

4,985,000: —

500,000: —

400,000: —

885,000: —

400,000: —

f) Elektrisk utrustning ............ 1,100,000: — 1,100,000: —

För 2:dra byggnadsstadiet för 27,000 turbinhkr. + reserv.

Ytterligare

g) turbin 1 st.............................. 100,000: —

Uppsättning och diverse 20,000: — -^O QOO-

b) Elektrisk utrustning ............ 400,000: — 400,000: —

För 3:dje och sista byggnadsstadiet för 45,000 turbinhkr.

+ reserv.1)

Ytterligare

i) turbin 1 st............................... 100,000: —

Uppsättning och diverse 20,000: — ^gO 000-

j) Elektrisk utrustning ............ 300,000: — 300,000: —''

Summa kronor

Årskostnaderna för driften beräknas för första utbygg
nadsstadiet

till ........................................................................... kr.

andra utbyggnadsstadiet till................................................... )•

tredje » » .................................................. »

7,170,000: —

1,100,000: —

120,000: —

400,000: —

8,790,000: —

120,000: —

300,000: —

9,210,000: —

685,000: —

767,000: —

836,000: —

b Reserven åstadkommes genom öfverbelastning af 4 turbingeneratorer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S. G5

I dessa årskostnader ingå kostnaderna för ränta, afskrifning och underhåll

för vatten- och husbyggnader, järnvägsförbindelse, turbiner och

elektrisk utrustning samt ränta och ränteförluster under byggnadstiden.

Vidare ingå omkostnader för administration, personal och förbrukningsartiklar,

men icke ränta på vattenkraftens värde, skadeersättningar samt

utskylder, hvilka senare utgiftsposter sålunda få tilläggas vid bedömande

af företagets räntabilitet.

hör energiens ledande till skilda förbrukningsorter på större eller

mindre afstånd från kraftverket hafva visserligen förberedande beräkningar

utförts, men några bestämda siffror kunna gifvetvis icke framläggas,

förrän behofvet och räntabiliteten af olika linier genom underhandlingar

närmare utredts. Något anslag torde ej heller behöfva eller böra kräfvas,

förrän beslut om kraftverkets anläggning blifvit fattadt.

Af vidfogade karta, bilaga A, framgår oförtydbart, hurusom den

del af landet, till hvilken elektrisk energi från Ålfkarleby med nu tillgängliga

tekniska hjälpmedel lätt kan öfverföras, utgör ett synnerligen

utvecklingskraftigt »uppland». Om så visar sig ekonomiskt lämpligt,

finnes intet tekniskt hinder för att leda energien äfven utanför den yttersta

cirkel, som å kartan är uppdragen och som har en radie af ISO km.

Men innanför denna cirkel ligger redan hufvudstaden, i hvars omgifningar

eu ganska betydlig industri satt sig fast, och där en kraftig utveckling

med största säkerhet är att påräkna. Mälarens norra strand ända

till Västeras, hvilken särskild! efter ordnande af sjöns inlopp och segelleder

för lösgående fartyg borde äga stora betingelser för industriellt

uppsving, är belägen inom 125 kurs cirkeln, och denna famnar äfven

Östersjöns kust förbi Söderhamn.

Styrelsen har låtit verkställa en uppskattning af kraftbehofvet inom

eu del af kraftverkets afsättningsområde och liar därvid funnit att redan

nu eller inom den närmaste framtiden där sannolikt kan påräknas följande

afsättning för industriella eller kommunala ändamål:

inom 25 knös cirkeln ........................................................................ 7 000 k\v.

» 50 » » ytterligare................................................... 2,000 »

» 75 » » » ................................................... 2,000 »

100 .» _ » ................................................... 2,000 1»

lägges härtill leverans enligt kontrakt under lista byggnads
stadiet

till Söderfors bruks aktiebolag....................................... 1,800 »

erhålles summan 14,800 kw.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afl. 68 Höft. 9

Distributions
ledningar.

Afsättnings
möjligheter.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Räntabilitet.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

eller omkring 22,000 turbinhästkrafter, d. v. s. mer än den under första

byggnadsstadiet alstrade effekten 18,000 turbinhästkrafter.

Tager man vidare i betraktande, att häruti ej medräknas det i

motsvarande trakter kraftigt utvecklade landtbrukets behof och att

den elektriska malmsmältningen — att döma af de lyckade försöken

vid Domnarfvet och de utmärkta resultat det nyligen igångsatta, åt

järnkontoret anlagda smältverket vid Trollhättan redan visat -—- med

all sannolikhet under närmaste framtid kommer att kräfva högst betydande

energimängder inom denna järnhandteringens gamla stamort, så

torde utan öfverdrift kunna sägas, att ett kraftverk vid Ålfkarleby

snart skall få full afsättning för all energi det kan alstra. Kriga förfrågningar

om energileverans, framställda från skilda håll, bekräfta äfven

denna mening.

Hvad beträffar företagets räntabilitet har vattenfallsstyrelsen gifvetvis

ägnat synnerlig uppmärksamhet åt denna fråga samt för ändamålet

verkställt kalkyler öfver de inkomster, som kunna påräknas. Styrelsen

anser sig emellertid så mycket mindre här böra lämna någon detaljerad

redogörelse för dessa kalkyler, som de naturligtvis måste grundas på

antaganden om försäljningspris för energien, hvilka, innan definitiva

leveransaftal ingåtts eller närmare förhandlingar med spekulanter slutförts,

endast representera styrelsens på preliminära undersökningar af

afsättningsområdet och erfarenhet från Trollhätteverket grundade subjektiva

åsikter. Det må för öfrigt anmärkas, att några definitiva uppgörelser

i större omfattning svårligen kunna åstadkommas, innan vederbörande

spekulanter erhålla visshet om den tidpunkt, då energi kan påräknas,

hvilket återigen är beroende af Eders Kung!. Maj:ts och Riksdagens

beslut i frågan. Styrelsen vill dessutom erinra därom, att beslut

om anläggning af Trollhätte kraftverk pa sin tid fattades, innan något

som helst aftal om leverans af elektrisk energi förelåg.

Resultatet af styrelsens kalkyler och undersökningar i nu berörda

afseende torde emellertid kunna sammanfattas så, att det föreslagna

kraftverket icke under första utbyggnadsstadiet kommer att lämna större

afkastning, än att utgifterna för räntor, drift, underhåll och afskrifning

blifva täckta, hvaremot någon afkastning af det kapital, som naturkraften

representerar under första tiden måhända ej är att påräkna. De

ofvan berörda undersökningarna om afsättningsmöjligheterna gifva dock

vid handen, att s. k. säsongkraft skall kunna vinna afsättning i så stor

utsträckning, att det snart nog skall finnas lämpligt att insätta de mot

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mciy.ts Nåd. Proposition Nr 108. 67

2:dra och 3:dje utbyggnadsstadierna svarande maskinaggregaten, i synnerhet

som åtskilliga verk inom afsättningsområdet redan äro försedda

med andra kraftkällor, hvilka med fördel kunna tjäna till reserv under

de tider, då vattentillgången icke medgifver alstrande af dylik säsongkraft,

och som nya verk, i betraktande af det jämförelsevis billiga joris

denna kraft kan betinga, lära kunna inrättas med vederbörlig reservkraftkälla

och på så sätt blifva lämpliga afnämare af elektrisk energi

från kraftverket. När motsvarande förbrukning uppnås, kommer Ålfkarleby

kraftverk att lämna god afkastning jämväl å vattenkraftens uppskattade

värde. Styrelsen anser för sin del, att det allmänna har stort

intresse af kraftverkets anläggning, äfven om vattenkraftens värde till

en början icke. förräntas, genom de fördelar den rikliga tillgången på

energi till skäligt pris bereder såväl industrien som kommunerna och

landtbruket i motsvarande trakter af landet och genom den relativa

minskning i kolimporten, som härigenom uppstår.

När älfvens afrinning blir reglerad, vare sig endast genom en regleringsdamm

vid Siljans utlopp eller genom mera vidtomfattande åtgärder,

ställer sig affären betydligt gynnsammare i rent ekonomiskt afseende,

i det att det ständigt tillgängliga effektbeloppet vid Ålfkarleby

kraftverk då blir högst afsevärdt ökadt — redan i förra fallet med omkring

37,5 %. Inkomsterna af motsvarande energibelopp komma då att

väsentligt ökas utöfver de nu beräknade.

Förslag till Siljans reglering föreligger och är, såsom förut omnämnts,

efter nådig remiss för närvarande under behandling hos vattenfallsstyrelsen.

Det är att hoppas, att en dylik reglering, som för samtliga

fallägare på motsvarande del af älfven är af största betydelse, under den

närmaste framtiden skall kunna genomföras trots de svårigheter, som

stå i vägen för en dylik reglering, och trots det att nu gällande lagstiftning

i ämnet icke är ägnad att underlätta företaget.

Vattenfallsstyrelsen anser sålunda, att staten ikläder sig ganska

ringa ekonomisk risk genom att anlägga ett kraftverk vid Ålfkarleby

enligt det af styrelsen uppgjorda förslaget. Att tidpunkten äfven nu

är inne för dess påbörjande, därom vittnar det lifliga intresse, som ägnats

fallens .utnyttjande och de många, förut omnämnda framställningar, som

gjorts i sådant s}Ate; derå af dessa redan för många år tillbaka. Må
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10S.

hända kan häremot invändas, att för statens räkning nu pågå stora

arbeten såsom Trollhätte kanals ombyggnad, Porjus kraftverksbyggnad,

riksgränsbanans elektrifiering, järnvägsbyggnaderna Järna—Norrköping,

Östersund—Ulriksfors, Skellefteå—Bastuträsk med flera, att flera af dessa

arbeten fortgå under de närmaste åren och att ytterligare nya järnvägsbyggnader

kunna väntas blifva föreslagna. Men å andra sidan är rörelsen

på motsvarande områden bland enskilda företagare för närvarande

icke synnerligen liflig, i synnerhet sedan de stora kraftverksanläggningarna

vid Lagan och vid Mockfjärd nu äro färdiga eller nalkas sin fullbordan.

Detta framgår, bland annat, däraf, att riklig tillgång på för

ändamålet lämpliga arbetsbefäl och underbefäl samt arbetare nu finnes,

samt att rörelsen på åtskilliga verkstäder endast bedrifves med betydlig

inskränkning i den normala arbetstiden.

Vattenfallsstyrelsen kan sålunda icke finna annat, än att den ifrågasatta

kraftverksanläggningen snarast kan och bör påbörjas. Dess fullbordande

beräknas kräfva eu tid af omkring 3,5 år, hvarför, om arbetet

igångsättes våren 1911, verket bör kunna vara i drift färdigt skick senast

våren 1915. Af den för lista utbyggnadsstadiet beräknade anläggningskostnaden

8,270,000 kronor kräfves i sådant fall

för

år

1911 .................................

................. kr. 1,650,000

—

»

»

1912 .................................

........................................... » 1,800,000

—

))

»

1913 .................................

............................................... » 2,150,000

—

»

1914 .................................

............................................... » 2,500,000

—

))

1915 .................................

............................................... » 170,000

—

Summa kr. 8,270,000

—

hvar]’ände till Eders Kungl. Maj ds förfogande borde ställas ytterligare

940.000 kronor för att i mån af behof användas till kraftverkets fulla

utbyggnad till 45,000 turbinhästkrafters effekt.

På grund af det anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Majd föreslå riksdagen besluta

att ett statens kraftverk vid Ålfkarleby skall anläggas i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med vattenfallsstyrelsens förslag; samt

att för ändamålet anvisa ett belopp af 9,210,000 kronor, däraf

3.450.000 kronor för år 1912 med rätt för Eders Kungl. Majd att under

år 1911 däraf utanordna 1,650,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Vid behandlingen af förevarande ärende inom vattenfallsstyrelsen hafva

enligt § 30 i nådiga instruktionen för styrelsen deltagit de personer,

som omförmälas i härvid bilagda afskrift af styrelsens protokoll för den

24 november 1910.

De remitterade handlingarna återställas härmed.

Underdånigst

F. YILH. HANSEN.

C. J. Magnell.

Aug. Herlenius.

Erik Frisell.

Ernst Hagelin.

Fredrik Jonson.

Stockholm den 15 december 1910.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 10 S.

Rätten till

vattenkraften.

Aftal

mellan Kung!. Maj:t cell kronan, liär nedan benämnd kronan, å ena

sidan, samt Söderfors Bruks Aktiebolag, bär nedan ballad! bolaget,

oeh Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag, bär nedan

kalladt bergslaget, å andra sidan.

§ 1-

Rätten till vattenkraften i Dalälfven å sträckan mellan lugnvattnet

nedanför Lanforsen, och lugnvattnet nedanför Carl den XIILs bro eller

från sektionslinjen I—I till sektionslinjen II—II å bilagda karta förutsattes

i detta aftal, om hänsyn icke tages till det här nedan i § 2 innefattade

köp, till åttiofem (85) procent tillkomma kronan, därvid kronans

andel motsvarar rätt till grund och vatten utanför de å kartan med

röd färg betecknade strandområdena äfvensom den kronan såsom delägare

i Västanå by tillkommande rätt till grund och vatten utanför det

för bydelägarnas gemensamma behof afsätta och å kartan med gul färg

angifna området vid Carl XIII:s bro.

Rätten till återstående femton (15) procent af vattenkraften å omförmälda

sträcka af Dalälfven förutsättes i detta aftal, jämväl frånsedt

den i § 2 innefattade försäljning, tillkomma bolaget, därvid bolagets

andel motsvarar rätt till grund och vatten utanför de å förenämnda

karta med grön färg betecknade strandområden äfvensom rätt till grund

och vatten utanför Västanå bys samfällda område vid Carl XIILs bro,

i den mån vattenrätten utanför nämnda samfällighet icke tillkommer

kronan såsom delägare i samfälligbeten.

Då emellertid kronan gör anspråk såväl på grund och vatten utanför

de strandområden, som nu af bolaget innebafvas, som ock på en

del af samma strandområden, skola kontrahenterna genom här ofvan

intagna bestämmelser icke anses hafva godkänt bvarandras anspråk på

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

grund, vatten eller strandområden mellan linjerna 1—I och II—II å ofvan

åberopade karta, utan kommer kronan att vid domstol göra sina anspråk

härutinnan gällande. Vid det förhållande, att bolaget i anledning

åt de mellan kronan och bolaget i ämnet förda underhandlingar, för

att möjliggöra uttagande vid Älfkarleby af hela vattenkraften i Dalälfven

mellan förenämnda sektionslinjer verkställt inköp af de andelar

i Västanå bys samfällda område vid Carl XIILs bro, hvilka icke tillkomma

kronan såsom delägare i byn, skall sådan af kronan anhängiggjord

talan icke beröra grund och vatten utanför nämnda samfällighet

i hvad den tillhör bolaget.

Intill dess rättegång, som här ofvan omförmäles, blifvit slutligen

afgjord, skall bolaget gent emot kronan, frånsedt den i § 2 innefattade

försäljning, anses vara rätt ägare såväl till 15 % af den vattenkraft,

som kommer att uttagas i kraftverket i Älfkarleby, som ock till förberörda,

med grön färg utmärkta områden.

Omförmälda karta har försetts med påskrift af kontrahenterna, att

den åberopas i detta aftal, hvarjemte å kartan uppgifvits det procenttal

af den samlade vattenkraften, som åbelöper de olika delarna af

vattenområdet mellan ofvanberörda tvenne sektionslinjer.

§ 2-

Mom. 1. Af hemmanen Ankarsäter n:r 1, 2 och 3, hvardera om

ett mantal och Ankarsäter n:r 4 om V4 mantal, hemmanen Ön n:r 1

och 2, hvardera om 1U mantal, Ön n:r 3, om Vs mantal, Glullmossen

n:r 1 om 1U mantal, Västanå n:r 1, 2, 3, 4, 5, 6 om 5 Va mantal,

Västanå n:r 9, om Vs mantal, Västanå n:r 10 om Vsa mantal, Lindesdahl

n:r 1 om 1U mantal, Östanå n:r 11, 12, 14 och 15, hvardera om

V4 mantal samt Ambricka n:r 2 om V* mantal med Mjölkhällsrödjningen

upplåter och försäljer bolaget härmed till kronan de å den i §

1 omförmälda kartan angifna, vid Dalälfven belägna jordområden mellan

Dalälfvens strandlinjer och de röda heldragna linjerna å kartan.

I köpet ingår all grund, vatten och fiske i Dalälfven utanför de

försålda områdena mellan sektionslinjerna I—I och II—II å förenämnda

karta, dock med undantag för särskildt skattlagdt fiske, i den mån det

tillhör annan enskild än bolaget.

Därjämte upplåter och försäljer bolaget till kronan dels de andelar

i Västanå bys samfällda område vid Carl XIILs bro, hvilka icke redan

nu tillkomma kronan, jämte all den rätt till grund, vatten och fiske utanför

nämnda samfällighet, som icke belöper å kronan före köpet till
-

Inköp af

Söderfors

bruks aktiebolags

rätt till

strand och

vattenområden

in. m.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

kommande andelar i samfälligheten, dock med undantag för särskilt

skattlagdt fiske i den mån det tillhör annan enskild än bolaget, dels

och all den bolaget till äfventyra tillkommande rätt till Gropholmarna

och till de öfriga mindre bolmar, som ligga utanför Tensmyra länsmansboställes

strand.

Förestående försäljning äger rum endast i den mån förenämnda

strandområden, grund, vatten och fiske enligt den slutliga domen i

rättegång, som omförmäles i § 1, icke redan före öfverlåtelsen tillkomma

kronan.

Mom. 2. De fastigheter, som sålunda af bolaget försäljas till kronan,

skola öfverlämnas fria från alla penninginteckningar, och få af

kronan disponeras, så snart detta aftal blifvit å kronans vägnar undertecknadt.

De försålda jordområdena skola efter kronans val genom

ägostyckning eller afsöndring på kronans bekostnad frånskiljas de stamfastigheter,

till hvilka de böra; och förbinder sig bolaget att härvid gå

tillhanda med nödiga upplysningar och påskrifter å erforderliga handlingar.

Bolaget förbehålles rätt att efter kronans anvisning taga väg öfver

de försålda områdena ned till älfven samt att taga vatten ur älfven

till vattning af kreatur o. d., i den män sådant kan ske utan afsevärdt

förfång för kronans rätt till vattenkraften.

De träd, som förefinnas å de delar af de försålda områdena, som

genom uppdämning för kraftverket vid Ålfkarleby komma att sättas

under vatten, ingå ej i köpet utan förbehållas bolaget.

Kronan förbinder sig att i samma utsträckning, i hvilken dylik

skyldighet före den 1 december 1910 ålegat bolaget, respektera den

arrenderätt, som skriftligen upplåtits till visst invid Carl XlII:s bro beläget

område för brovaktsstuga äfvensom den arrenderätt, som upplåtits

till ägaren af Ålfkarleby turisthotell.

Bolaget skall tillhandahålla kronan för ägostyckning eller afsöndring

af de försålda områdena samt för lagfarts vinnande erforderliga

handlingar äfvensom, så snart ske kan, gravationsbevis, utvisande, att

de försålda fastigheterna äro fria från alla penninginteckningar.

Mom. 3. För ifrågavarande försäljning godtgöres bolaget till fullo

genom det åtagande kronan på de i detta aftal stadgade villkor iklädt

sig angående leverans af elektrisk energi till bolaget, och skall följaktligen

särskild ersättning för de försålda områdena därutöfver icke

utgå till bolaget.

Mom. 4. Ifrågavarande köp får icke i rättegång, som, enligt hvad

i § 1 omförmäles, skall af kronan anhängiggöras mot bolaget, på något

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 10 S.

73

sätt lända till prejudice med afseende å den kronan före köpet tillkommande

rätt till strandområden, som nn af bolaget innehafvas, eller till

grund, vatten och fiske i älfven utanför dylika strandområden mellan

ofvan omförmälda sektionslinjer.

§ 3.

Mom. 1. Bolaget medgifver kronan såsom ägare af strandfastigheter

utmed Ålfkarlebvfallen jämte grund och vatten utanför nämnda

fastigheter rätt att för kraftuttagning i ett kraftverk vid Ålfkarlebv,

anlagdt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med underdånigt förslag den

15 december 1910, verkställa uppdämning till i laga ordning bestämd

dämningshöjd å samtliga de bolaget efter den i § 2 här ofvan omförmälda

försäljning tillhöriga fastigheter inom Ålfkarleby socken, hvilka

kunna beröras af uppdämningen; och förbinda sig bolaget och bergslaget

att tåla all den skada, som genom kraftverkets tillkomst tilläfventyrs

kan tillskyndas bergslaget tillhörigt fiske och bolagets efter försäljningen

återstående fastigheter, fiske och annan egendom nedanför sektionslinjen

I—I å förenämnda karta. Till säkerhet för beståndet af

de till kronan sålunda upplåtna förmåner medgifver bolaget kronan rätt

att erhålla servitutsinteckning i samtliga bolaget nu tillhöriga fastigheter

inom Ålfkarleby socken. Bolaget förbinder sig att på sin bekostnad

snarast möjligt ombesörja, att samtliga de penninginteckningar,

som fastställts i de uti § 2 omförmälda fastigheter samt i Ålfkarleö

bruk med kvarn, såg och tegelbruk, Hyttö masugn med kvarn och såg,

hemmanen Båtfors n:r 1 om 1U mantal, Grufvan n:r 1 om 1 Vs mantal,

Grundet n:r 1 om 1U mantal, Marma n:r 1—4, 3 Vs mantal samt

n:r 5 och 6 ett mantal, Granåkers utjordar n:r 1 och 2 med tillhörande

Postmästarrödjningen, äfvensom i Småfallsvretarna, Mullbromossarna,

Wesslanders odling, ett vrakhus vid Dalälfven, Tolfta holmarna,

Tolfta rotarna, Svanby bys förra andel i Svanby rote, Yttre bys förra

andel i Halls rote, Untra rotarna, ängarna Waekerbrink och Färdknäppen,

nio tunnland tolf kappland ängsmark, belägen å Ålfkarleö bruks

och Hyttö masugns f. d. rekognitionsallmänning, de invid Björsta broar

belägna s. k. älfängar, innehållande 38 kvadratrefvar, 64 kvadratstänger,

som blifvit för alltid afsöndrade från 1 mantal Ytterboda n:r 1

och 2, en lägenhet om 27 kappland, afsöndrad från 2A mantal Marma

n:r 3, Va mantal Marma n:r 3, samt lägenheterna Norrviken n:r 1, afsöndrad

från V16 mantal Ostanå n:r 2 och Moskiftet n:r 1, afsöndrad

från V, mantal Marma n:r 3, blifva till förmånsrätten nedsatta efter den

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 68 Saft. 10

Servitatsinteckning

in. in.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kronans leveransskyldighet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

inteckning, som meddelas i samma fastigheter till säkerhet för de i

denna § till kronan upplåtna servitutsförmåner.

Såsom ägare af eller innehafvare af nyttjanderätt till jord, fiske

eller annan egendom, som skadas genom anläggande af kraftverket vid

Ålfkarleby, hafva kronan och bolaget med de undantag, som i mom.

2 af denna § samt i § 19 stadgas, icke rätt att af hvarandra fordra

någon ersättning. Bergslaget såsom ägare af eller innehafvare af nyttjanderätt

till fiske i Dalälfven nedanför sektionslinjen I—I å omförmälda

karta är ej heller berättigadt till godtgörelse för skada, som förorsakas

genom kraftverkets tillkomst. Till andra nyttjanderättsinnehafvare, där

sådana funnos den 1 december 1910, skali däremot ersättning af kronan

erläggas och sedan på det i § 8 angifna sätt fördelas på kronan

och bolaget.

Mom. 2. Bolaget förbinder sig att till kronan upplåta erforderlig

mark till upplagsplatser för de massor, som utschaktas vid utförande

af kraftverksanläggningen vid Ålfkarleby, mot ersättning för. skada och

intrång, som vållas genom upplagen, och skall denna ersättning, i händelse

öfverenskommelse därom icke kan träffas mellan kronan och bolaget,

bestämmas af tre skiljemän enligt gällande lag om skiljemän.

Mom. 3. Vidare förbinda sig bolaget och bergslaget att, närhelst

kronan efter detta aftals trädande i kraft, vid vederbörlig domstol gör

ansökan om erhållande af tillstånd till utförande af anläggningar för

tillgodogörande af vattenkraft i Dalälfven mellan de i § 1 omförmälda

sektionslinjer däremot icke framställa några som hälst invändningar.

§ 4.

Kronan förbinder sig att, på de villkor och till det kraftbelopp,

som i detta aftal angifvas, från kraftverket vid Ålfkarleby till bolaget

leverera elektrisk energi vid ställverkhusets vägg; och åligger det bolaget

att i enlighet med hvad här nedan sägs till kronan erlägga betalning

för den sålunda af kraftverket tillhandahållna energien.

Den effekt, hvilken det åligger kronan att tillhandahålla och bolaget

att betala, är beräknad till femton (15) % af den effekt, för hvars

frambringande maskineri, förutom reserv, vid hvarje tillfälle .finnes installerad

t i kraftverket vid Ålfkarleby, och skall under de i § 7 omförmälda

olika byggnads st adi erna maximalt utgöra: under första utbyggnadsstadiet

1,800 kw., under andra utbyggnadsstadiet 2,700 k.sv.,

och under tredje utbyggnadsstadiet 4,500 kw., allt räknadt vid ställverkhusets

vägg. Åfven om kraftverket skulle komma att ytterligare

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108. 75

utvidgas, skall kronan under inga omständigheter på grund af detta

kontrakt vara skyldig att till bolaget leverera större effekt än 4,500

kilowatt.

Vid de tider, då den disponibla vattenföringen i Dalälfven är mindre

än den vattenmängd, som motsvarar den i nästföregående stycke för

olika utbyggnadsstadier angifna maximieffekten skall, med iakttagande

af hvad i § 5 här nedan stadgas, den af kronan till bolaget levererade

effekten minskas till lo % af det antal kilowatt, som erhålles, när vid

utnyttjande af hela den disponibla vattenföringen det totala antalet

kilowattimmar per dygn divideras med 24. På detta sätt bestämdt,

mot den disponibla vattenföringen svarande antal kilowatt skall ligga

till grund för bolagets rätt till effekt, till dess ny bestämning af någondera

parten anses erforderlig.

De för effektens registrering och bestämmande begagnade anordningar,

journaler m. m. skola när som helst vara för bolaget tillgängliga

i och för kontroll.

Kronan äger sköta aftappningen genom kraftverket på sätt kronan

finner lämpligt. För andra oregelbundenheter i vattenföringen skall

vid effektens bestämmande korrektion såvidt möjligt införas.

Med disponibel vattenföring menas den för kraftverket användbara

vattenmängd, som återstår, sedan såväl vatten i laga ordning lämnats

för allmän eller enskild flottled, för allmän farled, för tillgodoseende

af fisket och andra allmänna ändamål, som äfven nödigt vatten undantagits

för isutspolning och läckning. Kronan åligger därvid, att så

sköta verket, att icke genom misskötsel eller bristande underhåll af

anläggningen den bolaget tillkommande kraften minskas.

§ 5-

Under de tider, då kronan hvarken genom uthyrning eller annorledes

tager i anspråk hela den kronan tillkommande effekten, skall

bolaget, där så kan ske utan olägenhet för kronans kraftverk, erhålla

den ytterligare effekt, som framställes med uppställda för driften afsedda

maskiner genom att utnyttja den eljest förbirinnande vattenmängden.

Den effekt, som tillkommer bolaget på grund af detta aftal, skall dock

i intet fall i sin helhet vara större än i § 4 angifvits för hvart och ett

af de där omförmälda utbyggnadsstadierna.

Under de tider, då flottning bedrifves i den bergslaget tillhöriga

flottningsrännan från Hålldammen till Skutskär, skall den bolaget tillkommande

effekten från kraftverket minskas med 310 kw., motsvarande

Tillägg till

och afdrag i

den levererade

effekten.

Vatten till

Bergslagets

flottningsränna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Tid för

leveransens

början.

Bolagets betalningsskyldighet.

85 % af den energi, som kunnat alstras i kraftverket med användning

af de tre kubikmeter i sekunden, kvilka enligt § 16 få framsläppas i

bergslagets flottningsränna. Dock skall dylik minskning i bolagets

effekt ej äga rum å sådana tider, då den disponibla vattenföringen,

bestämd på sätt i § 4 sägs, är större än hvad kraftverket med installeradt

maskineri, förutom reserv, kan förbruka.

§ 6.

Kronans leverans af energi till bolaget enligt detta kontrakt skall

begynna, så snart kronans kraftverk vid Ålfkarleby blifvit försatt i

driftfärdigt skick, dock ej förrän bolaget genom behörigt gravationsbevis

styrkt, att de af bolaget, enligt hvad i § 2 sägs, till kronan försålda

fastigheterna äro fria från alla penninginteckningar. Bolagets

betalningsskyldighet inträder, så snart kraftverket är i stånd att leverera

elektrisk energi till bolaget. Kronan är skyldig att minst 12 månader

i förväg till bolaget skriftligen uppgifva den tidpunkt, då kraftverket

skall vara färdigt att påbörja kraftleveransen.

§

För den elektriska energi, som enligt hvad i §§ 4 och 5 sägs, tillhandahålles

bolaget af kronan, skall bolaget till kronan utgifva ersättning

med belopp, som utgör 15 % af Ålfkarleby kraftverks omkostnader för

framställande af den elektriska energien, bestämda på sätt i denna §

sägs, samt dessutom i enlighet med hvad i § 8 här nedan finnes föreskrifvet,

bidraga till gäldandet af skadestånd, ersättningar, onera och

utskylder.

Under en tid af fyrtio (40) år efter det kraftleveransen tagit sin

början, skall bolagets andel i kraftverkets omkostnader beräknas på

följande sätt:

Utbyggnadsstadium I: tre större enheter, däraf en reservenhet, installerade,

hvarje enhet kan normalt alstra 9,000 turbinhkr. och kan

öfverbelastas med minst 25 %\ kronan skall enligt detta kontrakt tillhandahålla

bolaget maximalt 1,800 kw. för ett pris af 105,000 kronor

pr år;

Utbyggnadsstadium II: fyra större enheter installerade af samma

storlek som ofvan angifvits, däraf eu reservenhet; kronan skall enligt

detta kontrakt tillhandahålla bolaget maximalt 2,700 kw. för ett pris af

115,000 kronor pr år;

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Utbyggnadsstadium III: fem större enheter installerade, reserv åstadkommes

genom öfverbelastning af fyra enheter; kronan skall enligt

detta kontrakt tillhandahålla bolaget maximalt 4,500 kw. för ett pris af

125,000 kronor pr år.

Här ofvan angifna belopp skola af bolaget erläggas till kronan

under nämnda tidsperiod, äfven om bolaget icke uttager det kraftbelopp,

hvartill bolaget är berättigad!.

Med kraftverkets omkostnader afses kostnader för räntor, amorteteringar,

underhåll, afskrifningar eller afsättningar till förnyelsefond för

byggnader, inventarier, maskiner och utrustning tillhörande kraftverket,

inklusive bostäder och järnvägsspår samt kostnader för administration,

personal och förbrukningsartiklar.

Skulle kontrahenterna eller deras rättsinnehafvare icke kunna enas

om till hvithet belopp kraftverkets omkostnader för bolaget enligt detta

aftal tillhandahållen elektrisk energi skola bestämmas för tiden efter

utgången af förenämnda fyrtioårsperiod, hänskjutes frågan till afgörande

af tre sakkunniga skiljemän enligt gällande lag om skiljemän, och skola

för ersättningsbeloppets bestämmande kraftverkets räkenskaper tjäna

till ledning. Kan enighet mellan kontrahenterna eller deras rättsinnehafvare

ej vinnas angående den tidsperiod, för hvilken det nya kraftpriset

skall gälla, skall detta äga bestånd under en tid af tio år. Enahanda

regler skola äfven sedermera vinna tillämpning, i händelse öfverenskommelse

om ersättning för tillhandahållen elektrisk energi, eller om

den tidsperiod, för hvilken det reglerade ersättningsbeloppet skall gälla,

icke kan träffas.

För de skadestånd och ersättningar, som föranledas af kraftverkets skadestånd,

tillkomst, samt för de utskylder och onera, som belöpa å kraftverket ersättningar,

vid Älfkarleby med hvad därtill hör, däri inbegripen den vattenkraft, utskyld^

för hvars tillgodogörande kraftverket är afsedt-, skall bolaget utgifva

ersättning till kronan med belopp, som motsvarar 15% af hvad kronan

Beträffande energileveransen gälla i öfrigt följande bestämmelser, strömart,

Den till bolaget levererade elektriska energien skall vara 3-fasig sPänuinsm’m’

växelström om 25 perioder och af den hufvud spänning, som af kronan

bestämmes, dock minst 10,000 volt.

8.

får i sådant afseende utgifva.

§ 9-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Effektens

uppmätning.

Bolaget förbinder sig:

att icke uttaga ström med större fasförskjutning, än att den skenbara

effekten blir högst 25 % större än den verkliga effekten, för hvilken

afgift erlägges;

att belasta faserna så, att strömstyrkan i den högst belastade fasen

ej öfverstiger det värde, som vid jämnt fördelad belastning motsvarar

den kontrakterade effekten — detta värde kallas nedan fullastströmstyrkan

samt ej med mer än 30 % af fullastströmstyrkan öfverstiger strömstyrkan

i den minst belastade fasen, försåvidt snedbelastningen beror på bolagets

anordningar;

att hålla sin elektriska anläggning i godt skick i enlighet med

gällande föreskrifter och så anordnad, att den icke återverkar störande

på driften af kronans anläggningar. Bolaget har skyldighet att härutinnan

ställa sig till efterrättelse af kronan utfärdade föreskrifter; dock

med rättighet att vädja till skiljedom, ifall bolaget anser sig blifva

lidande på grund af nämnda föreskrifter;

att icke utan kronans skriftliga medgifvande mekaniskt eller elektriskt

sammankoppla det från kronans anläggningar matade trefasdistributionssystemet

med annan kraftkälla; dock med rätt för bolaget att göra

dylik sammankoppling med bolaget eller bergslaget tillhörig station,

under förutsättning att någon störning af kraftverkets drift därigenom

icke uppkommer, samt med skyldighet för bolaget att till kronan utgifva

ersättning för den skada och förlust, som genom sammankoppling

tilläfventyrs tillskyndas kronan.

§ io.

För uppmätning och kontrollering af bolagets förbrukning uppsätter

och underhåller kronan på sin bekostnad följande mätapparater:

a) eu kilowattimmemätare för oliksidig belastning, som summerar

alla af bolaget förbrukade kilowattimmar.

b) en maximimätare, så beskaffad, att den angifver den största

efter senaste afläsning under någon kvarttimme uttagna medeleffekten.

Bolaget skall på sin bekostnad på af kronan anvisad plats uppsätta

och underhålla en kilowattimmemätare och en maximimätare, afsedda

att å bolagets vägnar göra samma mätningar, som rörande kronans

instrument i denna § angifvits.

Mätapparaterna skola vara af typ, som kronan bestämmer.

Mätarna skola hvarje vecka på bestämd dag, hvarom kronan skriftligen

underrättar bolaget, afläsas och maximimätarna återföras till noll
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

79

läget af kronans ombud; och äger bolaget att genom representant vid

afläsningarna närvara.

Hvardera parten äger att plombera sina mätare.

§ 11.

Om bolagets mätare angifva värden, som icke afvika från de af Mätarnas atkronans

mätare angifna med mer än 5 % af dessa, läggas medelvärdena lasnmg‘

mellan båda till grund för beräkning af afgiften, för såvidt ej af afläsningarna

tydligt framgår, att båda mätarna äro felaktiga.

Om bolagets mätare angifva värden, som afvika från de af kronans

mätare angifna med mer än 5 % af dessa, kontrolleras båda de olika

visande mätarna, och konstanterna bestämmas vid första lämpliga tillfälle

af ombud för kronan, hvarvid bolaget äger rätt att genom ombud

närvara.

Skulle meningsskiljaktighet mellan kronan och bolaget uppstå om

mätarna eller afläsningarna, hänskjutes saken till afgörande af eu

opartisk, sakkunnig person eller institution, hvarom parterna enas eller

som, om detta ej sker, utses af Konungens befallningshafvande i Uppsala

län.

Kostnaden för dylikt afgörande bestrides af kontrahenterna till

hälften hvardera.

§ 12-

Det åligger bolaget att till kronan erlägga 15 % af den på hela Kostnad för

det samlade fallet vid Ålfkarleby belöpande andelen i kostnader för si»regleringar,

sjöregleringar inom Dalälfvens flodsystem, hvilka öka den vid lågvatten

disponibla vattenkraften vid Ålfkarleby.

§ 13-

Mom. 1. Kronan tillkommande ersättning för bolaget enligt detta Betainingskontrakt

tillhandahållen elektrisk energi skall af bolaget kvartalsvis i terminerförskott

erläggas till kronan senast den 15:de dagen i första månaden

af hvarje kvartal, dock med undantag för bolagets bidrag till skadestånd,

ersättningar, onera och utskylder, hvilka bidrag skola till kronan inbetalas,

så snart det belopp, som skall utgå i skadestånd, ersättningar,

onera och utskylder blifvit i vederbörlig ordning bestämdt. Kvartalen

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Afbrott i

•energileverans.

Ersättning för

afbrott i

energileverans.

Kling!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.

anses börja den första dagen i januari, april, juli och oktober

hvarje år.

Mom. 2. Eftersätter bolaget att kontraktsenligt erlägga likvid för

bolaget af kronan tillhandahållen elektrisk energi eller att kontraktsenligt

erlägga på bolaget belöpande andel i kostnaden för sjöregleringar,

som i § 12 omförmälas, äger kronan rätt att afbryta kraftleveransen

tills förfallen likvid blifvit till fullo erlagd.

Uttager bolaget större energibelopp än bolaget kontraktsenligt är

berättigad! uttaga eller bryter bolaget eljest mot detta kontrakt och

icke efter därom från kraftverket gjord tillsägelse iakttager rättelse,

äger äfvenledes kronan rätt att afbryta kraftleveransen till dess

rättelse skett.

Kronan är berättigad att för verkställande af reparationer, undersökningar,

ändringar eller utvidgningar af sina ledningar, maskiner,

apparater och dylikt tillfälligtvis afbryta energileveransen, om förhållandena

oundgängligen så kräfva, men är kronan skyldig att om möjligt förlägga

sådana afbrott till sön- och helgdagar mellan kl. 9 f. m. och 2 e. m.;

och skall kronan, om af brottet kan förutses, i god tid förut underrätta

bolaget om detsamma.

Mom. 3. För afbrott i energileveransen, livilka förorsakas af fel i eller

bristande skötsel af kronans anläggningar eller anläggningar, som matas

från dessa, så ock för afbrott, som genom kronans tillskyndan förorsakas

af annan anledning än sålunda angifvits, dock med undantag för afbrott,

hvilket föranledes af anledning, som afses i mom. 2 af denna §, äger

bolaget rätt att för hvarje helt dygn i följd afbrottet varat gorå afdrag

med Vasa af den här ofvan bestämda ersättningen för energileveransen.

Kronan är icke skyldig att till bolaget utgifva annan ersättning för

dylikt afbrott, dock att bolaget, därest kronan skulle afbryta energileveransen

till bolaget utan att sådant fall inträffat, som afses i mom. 2

af denna §, eller utan att afbrottet förorsakas af fel i eller bristande

skötsel af kronans anläggningar eller anläggningar, som matas från

dessa, eller af annan giltig anledning, skall vara berättigad! att, utöfver

afdrag på sätt nyss nämnts i den kontraktsenliga energiafgiften, af

kronan utfå skadestånd för den tid kronan utan giltig anledning låter

afbrottet fortfara.

För annat afbrott i energileveransen än sådant, för hvilket, enligt

hvad i första stycket af detta moment omförmäles, afdrag må ske eller

därutöfver bolaget åtnjuta skadestånd, äger bolaget icke att af kronan

påfordra någon som helst ersättning eller nedsättning i energiafgiften.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Mom. 4. Deri skada och förlust, som tillfogas kronan genom fel

i eller bristande skötsel af bolagets egna anläggningar eller anläggningar,

som matas från dessa, är bolaget skyldigt att ersätta kronan.

Kronan förbinder sig att ofördröjligen afhjälpa sådana fel i sina

anläggningar, genom Indika leveransen af energi till bolaget helt eller

delvis afbrytes.

§ 14.

Kronan förbehåller sig rätt att besiktiga och afprofva bolagets och

bergslagets anläggningar, innan desamma anslutas till kraftverket eller

dess distributionsnät; och åligger det bolaget och bergslaget att vidtaga

de ändringar, som äro erforderliga för att erhålla betryggande

driftförhållanden innan anläggningarna få tillkopplas. För utvidgningar

och förändringar af bolagets och bergslagets anläggningar gälla enahanda

bestämmelser.

Genom denna besiktning befrias hvarken bolaget och bergslaget

eller den, som utfört anläggningarna från dem författningsenligt åliggande

skyldigheter eller ansvar.

För sådana genom elektrisk ström från bolagets och bergslagets

egna anläggningar förorsakad skada, som enligt gällande föreskrifter

skulle kunna drabba kronan såsom ägare af kraftverket vid Ålfkarleby,

skola bolaget och bergslaget bära ansvaret, för såvidt ej kraftverket

varit vållande till skadan.

§ 15-

Med iakttagande af hvad i § 9 föreskrifves äger bolaget fritt

disponera öfver det enligt detta aftal bolaget tillhandahållna effektbelopp,

som motsvarar hvad af hela vattenkraften i Dalälfven mellan

sektionslinjerna I—I och II—II å den i § 1 omförmälda kartan tillkommer

bolaget före den i § 2 omförmälda försäljning.

§ 16-

Bergslaget och bolaget förbinda sig att icke göra anspråk på anordnande

af allmän flottled i Dalälfven vid Ålfkarleby. Å andra sidan

förbinder sig kronan såsom ägare till Ålfkarleby kungsgård att låta

bergslaget, så länge bergslaget därutaf har verkligt behof dels till flottBihcmy

till Bikscl. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 68 Höft. 11

Anläggningarnas

skötsel.

Besiktning

och ansvar för

skada.

Bolagets förfoganderätt

öfver den levererade

energien.

Flottled och

flottningsränna.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Ytterligare

bestämmelse)

om bergslagets

flottningsränna.

82 Kungl. Mqj.ls Nåd. ''Proposition Nr 108.

led mellan Hålldammen vid Ålfkarleö bruk och Skutskär samt till dess

skötsel, underhåll och användning disponera nödig mark å kronans

nämnda egendom till en bredd af 7.5 meter på hvardera sidan om den

nuvarande flottrännans midtlinje, tillika med nödig väg enligt kronans

anvisning till flottledsområdet, dels ock, såvidt på kronan ankommer,

för flottning i samma flottled disponera nödigt vatten från Dalälfven,

dock högst 3 kubikmeter i sekunden med afledning förbi vattenfallen

vid Ålfkarleby.

Flottleden skall, där den går fram öfver kronans egendomar, bibehållas

i sitt nuvarande läge; dock skall kronan äga rätt, att därest

kronan behöfver disponera någon del af deri kronans mark, hvaröfver

flottleden är dragen, på egen bekostnad förändra flottledens läge, men

skall dylik förändring ske på sådant sätt, att minsta möjliga skada

därigenom förorsakas bergslaget.

Kronan förbinder sig jämväl, att vid upplåtelse eller öfverlåtelse

af Ålfkarleby kungsgård till annan göra förbehåll om den bergslaget

nu medgifna rättens bestånd.

Kronan ansvarar gentemot bergslaget för att enahanda förmåner,

som ofvan nämnts, tillerkännas bergslaget ifråga om mark för flottleden

öfver komministerbostället samt Ofverbodas kyrkoherdeboställes

stomhemman, därvid det dock åligger bergslaget, att för skada och intrång,

som genom flottleden vållas å nämnda ecklesiastika hemman,

lämna ersättning med belopp, som i laga ordning bestämmes.

Skulle kronan för något sina ändamål anse erforderligt att korsa

ifrågavarande flottled vare sig med ytterligare en eller flera broar utöfver

dem, hvilkas iordningsställande och underhåll, enligt hvad i § 17

sägs, åligger bergslaget, eller ock med andra anordningar, äger kronan,

oberoende af hvad ofvan i denna § stadgats, å plats, som af kronan

bestämmes, med dylika anordningar korsa den del af ifrågavarande

flottled, som är framdragen öfver kronan tillhörig mark. Samtliga de

anläggningar, som sålunda kunna komma att af kronan utföras, skola

verkställas på sådant sätt, att minsta möjliga skada därigenom förorsakas

bergslaget.

§ 17-

Såsom ett villkor för bergslagets disposition öfver flottleden Ålfkarleö—Skutskär

tillförbindes bergslaget och dess rättsinnehafvare att

i fullgodt skick underhålla de för samfärdseln öfver flottningskanalen

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

83

nu uppförda tvenne broar med till dessa hörande uppfartsvägar, som

ej få till sitt antal och läge förändras utan kronans samtycke, att, om

kronan så påfordrar, på sin bekostnad anlägga och underhålla ytterligare

två broar med tillhörande tillfartsvägar öfver flottledsområdet,

samt att såväl verkställa och vidmakthålla nödiga inhägnader, som

upptaga och i behörigt skick vidmakthålla erforderliga diken utefter

flottningskanalen, hvilka diken skola förläggas inom flottledsområdet,

äfvensom att alltid så underhålla flottleden, att nämnvärd läckning af

vatten från densamma icke förekommer, vid äfventyr att om ofvannämnda

bergslaget åliggande skyldigheter i något afseende försummas,

och rättelse ej sker efter därom gjord anmaning, kronan äger på

bergslagets bekostnad vidtaga åtgärder för afhjälpande af hvad bergslaget

sålunda försummat.

§ 18-

Samtliga de af kronan genom detta kontrakt gjorda upplåtelser

angående flottled gälla i öfrig! under förbehåll af enskild rätt.

§ 19.

Kronan såsom ägare af fastigheter inom Ålfkarleby socken medgifver

bolaget rätt dels att mot ersättning för däraf förorsakad skada

för all framtid öfver kronans ifrågavarande fastigheter, i den mån tillstånd

därtill i laga ordning kan erhållas, framdraga och underhålla för

framledande af elektrisk energi afsedda ledningar samt uppsätta och

underhålla stolpar och andra anordningar för ledningarnas fästande,

och dels att utan ersättning för all framtid begagna å kronans ornförmälda

fastigheter tid efter annan befintliga vägar. Bergslaget och bolaget

medgifva kronan såsom ägare af Ålfkarleby kraftverk på samma

villkor enahanda förmåner med afseende på dem tillhöriga fastigheter

inom Ålfkarleby, Tierps, Söderfors, Hedesunda och Valbo socknar.

Bergslaget och bolaget förbinda sig, bergslaget dock under förbehåll

om dess bolagsstämmas godkännande, att, därest kronan så påfordrar,

underteckna särskilda kontrakt om rätt till begagnande åt förefintliga

vägar och till framdragande af elektriska ledningar, i hvilka

kontrakt kronan skall tillförsäkras rätt att till säkerhet för de sålunda

upplåtna förmånerna erhålla servitutsintec-kning i vederbörande fastigheter.

Förbehåll om

enskild rätt.

Framdragande

af elektriska

ledningar och

begagnande af

vägar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Mark till järnvägsspår.

Jämkningar i

bestämmelserna

om energileverans

till

bolaget.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

Den ersättning för skada, hvilken enligt hvad här ofvan är sagd!,

skall utgå, bestämmes, i händelse öfverenskommelse om dess belopp

icke kan träffas, af en skiljenämnd af tre personer i enlighet med gällande

lag om skiljemän.

§ 20.

De bolaget tillhöriga delar af den mark, som behöfver tagas i anspråk

för utläggande af järnvägsspår från kraftverket till Uppsala—

Gäfle järnväg och till färjplatsen vid älfven cirka 2 kilometer nedanför

Carl Xllhs bro i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det å förenämnda

karta med röda streckade linjer angifna läge, upplåter och

försäljer bolaget till kronan för en köpeskilling, som bestämmes af tre

skiljemän, utsedda på sätt i gällande lag om skiljemän finnes föreskrifvet.

Den å de försålda områdena förefintliga skogen skall tillfalla

säljaren. De försålda områdena, som säljas fria från alla inteckningar

och som få af kronan tillträdas, så snart detta aftal blifvit å kronans

vägnar godkändt, skola på kronans bekostnad kartläggas och afsöndras

från vederbörande stamfastigheter. Köpeskillingen erlägges, så snart

bolaget, efter det köpeskillingen blifvit bestämd på sätt här ofvan sägs,

genom behörigt gravationsvis styrker, att de försålda områdena icke

besväras af några inteckningar.

§ 21.

Mom. 1. Skulle rättegång, som i § 1 omförmäles, slutligen utfalla

så, att kronans vederbörligen anhängiggjorda anspråk på det vattenområde

å förevarande sträcka af Dalälfven, som nu af bolaget inneliafves,

antingen helt och hållet ogillas, eller endast på det sätt bifallas,

att, oafsedt det i § 2 omförmälda köp, äganderätten till vissa delar

af nämnda vattenområde tilldömes kronan, men besittnings- eller nyttjanderätten

till samma delar tillerkännes bolaget, intill dess de behöfva

af kronan användas för annat ändamål än kraftuttagning, skall oförändradt

gälla hvad här ofvan i detta aftal föreskrifves. Därest kronan

på sätt nyss nämnts tillerkännes äganderätten men bolaget besittningseller

nyttjanderätten till vissa delar af omförmälda vattenområde, skall

dock för tiden efter det kronan tagit dessa delar af vattenområdet i

anspråk för annat, i samma eller annan rättegång godkändt ändamål

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 108.

än kraftuttagning, hvad här nedan i moment 2 af denna § finnes stadgadt,

lända till efterrättelse.

Mom. 2. Skulle enligt slutlig dom i rättegång, som i § 1 omförmäles,

ägande- och besittningsrätten till eu del af det vattenområde

å förevarande sträcka af Dalälfven, hvilket nu af bolaget innehafves,

redan före det i § 2 innefattade köp rätteligen hafva tillkommit kronan

men af kronan anhängiggjorda anspråk på öfriga delar af nämnda

vattenområde blifva ogillade eller endast på det sätt bifallas, som här

ofvan i mom. 1 angifvits, skall jämväl, hvad i föregående §§ af detta

aftal stadgas fortfarande äga giltighet, dock att den energimängd, som

bolaget med tillämpning af hvad i § 4 föreskrifves, äger utbekomma

från kronans kraftverk vid Ålfkarleby, skall minskas i samma proportion

som enligt den slutliga domen minskning sker af den andel i

vattenkraften, hvilken i § 1 förutsatts tillhöra bolaget före nämnda försäljning.

Till följd däraf skall motsvarande sänkning jämväl göras

såväl i de maximala effektbelopp, som enligt §§ 4 och 7 under olika

utbyggnadsstadier skola tillhandahållas bolaget af kronan, som äfven i

de ersättningsbelopp, hvilka bolaget enligt hvad i §§ 7, 8 och 12 stadgas,

skall till kronan erlägga för tillhandahållen elektrisk energi, såsom

bidrag till kostnader för skadestånd, ersättningar, onera och utskylder

samt såsom andel i den på det samlade vattenfallet i Ålfkarleby

belöpande andel i kostnader för sjöregleringar inom Dalälfvens

flodsystem.

Det afdrag, som enligt hvad i § 5 finnes bestämdt, skall göras i

den bolaget tillkommande effekten på grund af att vatten afledes genom

bergslagets flottmogsränna från Hålldammen till Skutskär, skall dessutom

ökas i samma förhållande, som kronans andel i den samlade vattenkraften

vid Ålfkarleby genom den slutliga domen ökas utöfver hvad

i § 1 här ofvan angifvits.

Mom. 3. Oafsedt hvad i mom. 2 af denna § föreskrifves angående

minskning för där angifvet fall af den bolaget tillkommande effekten

från kraftverket vid Ålfkarleby, skall bolaget mot erläggande af

det pris, som här nedan bestämmes, fortfarande under fyrtio (40) år

från det elektrisk energi börjat tillhandahållas bolaget från kraftverket

vara berättigadt att uttaga och skyldigt att betala elektrisk energi från

kraftverket i den utsträckning, som här ofvan i detta aftal finnes bestämd.

För det effektbelopp, som motsvarar den andel i den samlade

vattenkraften mellan de å förutnämnda karta angifna sektionslinjerna

I—I och II—H, hvilken enligt den slutliga domen tillkommit

kronan redan före det i § 2 innefattade köp, skall bolaget för tiden

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.

efter det domen vunnit laga kraft vara skyldigt att till kronan erlägga

betalning med belopp, uppgående under första utbyggnadsstadiet till

126 procent, under andra utbyggnadsstadiet till 134 procent samt under

tredje utbyggnadsstadiet till 147 procent af den ersättning, hvilken

med tillämpning af de i § 7 angifna grunder skulle belöpa å samma

effektbelopp, därest hela den vattenrätt å ifrågavarande sträcka af gifven

som nu af bolaget innehafves, enligt den slutliga domen rätteligen

tillkommit bolaget före ifrågavarande försäljning. Det sålunda bestämda

priset skall följaktligen erläggas för det antal kilowatt, som

utgör skillnaden mellan den maximala energimängd bolaget enligt § 7

bär rätt att uttaga under olika byggnadsstadier och den maximala

energimängd, som i enlighet med mom. 2 i denna § tillkommer bolaget.

Mom. 4. Med afseende å den energileverans, som på grund af

hvad i mom. 3 här ofvan stadgats, kan komma att ske till bolaget utöfver

det effektbelopp, som motsvarar den bolaget före den i § 2 omförmälda

försäljning rätteligen tillkommande andel i den samlade vattenkraften

vid Ålfkarleby, skall i öfrigt i tillämpliga delar gälla hvad

här ofvan i detta aftal finnes föreskrifvet angående energileverans till

bolaget, hvarjämte dock bolaget, i händelse kronan till följd af foree

majeure såsom strejk, lockout, krig, uppror, eldsvåda, olyckshändelse,

vattenbrist, iskrafning eller andra naturföreteelser eller till följd af

andra förhållanden, till hvilka kronan icke varit vållande, blifver urståndsatt

att fullgöra nämnda energileverans, skall vara berättigadt att

under tiden för dylikt afbrott erhålla afdrag för hvarje helt dygn i

följd afbrottet varat med Vägs af den bestämda afgiften för energileveransen.

Mom. 5. Jämte ofvan i mom. 3 af denna § angifvet pris för den

elektriska energi, som på grund af där upptaget stadgande kan komma

att tillhandahållas bolaget för den af bolaget nu innehafda vattenrätt,

som genom den slutliga domen frånkänts bolaget, skall bolaget vara

skyldigt att under den tid ifrågavarande energileverans fortfar betala

så stor del af de i § 8 omförmälda skadestånd, ersättningar, onera och

utskylder, som motsvarar den bolaget frånbända vattenkraften.

Mom. 6. Den elektriska energi, som på grund af hvad i mom. 3

här ofvan finnes föreskrifvet, kan komma att tillhandahållas bolaget,

utöfver hvad belöper å den andel i den samlade vattenkraften å förenämnda

sträcka af Dalälfven, som enligt den slutliga domen tillkommit

bolaget före den i § 2 omförmälda försäljningen, får icke utan kro
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 108.

Hans skriftliga medgifvande af bolaget helt eller-delvis öfverlåta? eller

utarrenderas till annan än bergslaget. Skulle bolaget bryta mot denna

bestämmelse, är kronan berättigad att afbryta energileveransen tills

dess rättelse skett.

§ 22.

Det effektbelopp, som motsvarar hvad af hela vattenkraften i Dalälfven

mellan sektionslinjerna I—I och II—II enligt den slutliga domen

tillkommit bolaget före den i § 2 omförmälda försäljning, skall med

iakttagande af hvad i §§ 4, 7 och 21 stadgas angående det maximibelopp,

som tillkommer bolaget under olika utbyggnadsstadier, tillhandahållas

bolaget från kraftverket vid Ålfkarleby, så länge driften af

nämnda kraftverk uppehälles.

Skulle driften af kraftverket vid Ålfkarleby nedläggas samt till

följd däraf kraftleveransen till bolaget komma att upphöra, skall bolaget

vara berättigadt att därför erhålla skadestånd med belopp uppgående

till värdet vid tiden för driftens nedläggande af de mellan förenämnda

sektionslinjer befintliga strand- och vattenområden, hvilka enligt

den slutliga domen i rättegång, som afses i § 1, tillkommit bolaget

före omförmälda försäljning. Därest öfverenskommelse icke kan

träffas om beloppet af det skadestånd, som under angifven förutsättning

skall tillkomma bolaget, skall beloppet bestämmas af en skiljenämnd

i enlighet med gällande lag om skiljemän.

§ 23.

Uppstå olika meningar angående rätta tolkningen eller tillämpningen

af detta kontrakt eller angående rättsförhållanden på grund

däraf skall tvisten hänskjuta? till en skiljenämnd, utsedd på sätt i gällande

lag om skiljemän finnes föreskrifvet, med rätt för part, som icke

åtnöjes med skiljenämndens beslut att inom tre månader efter det beslutet

aflämnats, hänskjuta tvisten till pröfning af domstol. I de fall,

som omförmälas i § 3 mom. 2 samt i §§ 7, 9, 19 och 22, äger dock part

ej draga tvisten under domstols afgörande utan är skiljenämndens beslut

i dessa fall för parterna ovillkorligen bindande.

Aftalets giltighetstid.

Skiljedom.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 108.

Villkor för aftalets

giltighet.

§ 24.

Detta aftal är ej för bolaget och bergslaget bindande, om det ej

af Kungl. Maj:t godkänts genom beslut fattad t före den 1 juli 1911.

Stockholm den 15 december 1910.

För Söderfors Bruks Aktiebolag: För Stora Kopparbergs Bergslags

Aktiebolag:

°

E. J. Ljungberg. Ridt. Åkerman. E. J. Ljungberg. Axel Molander.

o

Axel Molander. Lars Yngström. Ridt. Åkerman. Edvin Klintin.

Edvin Klintin.

Herrar Ljungbergs, Ångströms och Klintins egenhändiga namnteckningar

bestyrkes af oss på en gång närvarande.

Er. E. Borgman. M. Berggren.

Herrar Ricin Åkermans och Axel Molanders egenhändiga namnteckningar

bestyrkas af oss på en gång närvarande.

Carl Ramstedt. Wilh. Rahm.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1911.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generalstabens li iografiska Anstalt

äåm

''•"Ca

STORFALLET

MELLANFALLET

ÄLFKARLEBYFALLEN

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

.LgSjSöy/e.

■pjforjer,.

-vai-a.

/''"''Cg

trop/o.

4/^Ar/fvT^ rrtyp or-g/ap/r-/ /rj/yoc

f 1 ~ T~> ''///t Ä''r , -

^Z5 <======p

/Tar-fa

öfrer trah/-en omkring

Da/ä/firc-n

.. wc-''

Zf/f/raHc-byfof/en

J/fraJo /.ÖOCfO

0 Igo 2oc Joo 4-oo Joo 6oo 7oo <?oo £>0o /ooo

^-------1- ^1. I —4----------1..--1-----4-----J

'' w/ / /// /c/ //// por. c. c?/ r///noronc/r zronrroz-rr

73/yo// \//0 brrö/m onc/rt of Om ssot/e-n/rroff, oom

b r/ep er po oe* of Go/oge*Z /nnrfiofc/o omhoc/^na

<pö//o fö/Zonc/tr:

Om -3om/oc/f n^f/ofo/ZZ-xö/ofn / /fZfZ-rcsr/rbyfo/Zm

C?n3*»cr arfgöro /8.*r rr>e*f. mof^ysoronc/e- ZoOjPiof

- /■<*■/"> /rrofZm.

__ 0;/r ^öo/o^f3/- /nn<°/~>ofc/o omröc/e*no /-////ramma

föZ/or/c/r or? c/f*/or .•

r/ygorOz/förorr? O.s ■/.s •= 0.~7S no, mo/zj^aronc/r *z./y£ ofvryfT^mZ-rrof/m

ZJfc/Z/foroe^r) /—*- ~

/~75

Öfrig \sc?ZfmröfZ O.S Qe ^0,2-5

"Dommo t2.~75

95 .

/. y »

/5.c

n.

Denne /-rorro, o om er upprröffoc/ e*ffrr ö/c/rr

/enc/fmofm/Z-rortor, obrrcpozj / e>/f of o?o zjomr/o/pf

Lsnc/rrfecZrnoc/f föro/og fi// offoZ meO Kronor onoo-

mOr f///godo göron c/e* of ooffm/-rrofZm / DÖ/ö/&e-r,

o zrtrorZron från Lön forom +/// or/) mrO Z=?/ffror/c- - , rrje-n Homrr/er Om zrommo, zyooor? / oe f? för

ybry/a,n<p pP Pe-p// m-oaan för-xå/p,o

— O ^r-Pyi-ö//P appmö/n/ng ^0V,0r*«

°f /ono-fmoferf appro/-rotp, of-x a/by/Py rr>o-/yr,.ce?

22"??'' jyzrr-r-ocf /-orfe. Om Lyft-rpp*. pa££n

Jvy0/~ c''*orP c/f‘7 rr><~& ga//- p-fmår/rto områpy-b o er, mor/r

n/J jornaör? .rna/o-st om-fo/fo pr/ marPomrpPr, -Jo/rv yb/rr

uppPonyry/nge-n /fråga Ponnmyr o/f /Pr/rpp erb bi,bror,Pr

Hogapbirr,, JOOOT- Pöru/öbpyr t,// W/j

ZJfocfr/io/m om /5 Orc /9/o .

ror- Jöyy/ory Gra/rp. PMpöo/o9 Fbr Jtoro nbppcr-brrgy B/ryPrgy p-ö.

&!"grs;

o^rrryrrrao af o~r3 pa rn aana

u. é.

narraran oe*.

He-rror ff/r/-,. P/tr/mor>rr or/, Pxr/ A7e>- -/OrtGyrr rgrrpbrvo/go namn rrc/Tr,,r>gor^Z,

r0°ry gör,// rtönryrync/T-.

i/T/P. /i-o/,*-,*-.—

“i. '' ''X'' '' ! "^ orotj

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

GEN. STAB. LIT. ANST.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angifver kraftverkets planläggning enligt det af Vattenfallsstyrelsen utarbetade förslaget.

Angifver kraftverkets planläggning med den af Vattenfallsstyrelsen ifrågasatta ändringen i maskinhusets läge.

GBN. STAB. LIT. ANST.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skogs udd/

fuTJlföarnv

:rA. Ss&vvj

/^fiyäftn/ngsonnracfé*

för/Träff

frön

fQLrfOQBLBBY Xö/TTEH/K/LL

B e-rc/rn/nQor-:

• = Div. //ooUy/r/ or/7 be-/yjni/~>g.

f/.br-cj/r.

tf Cf^/Av/oscdbrbrifrer! crSgvev/r.

O - TTraftbe-fiof ey ug/ogifve*b

Y På denna karta äro med röd färg angifna de industriella anläggningar,

^ \ för hvilkas ev.

IrtOiO,

[3B5fv

,f7roffbe>i~) of* 100 d KW do af* cf/öno i 0/0

^^Zungö

emösand

Ljuslm

.3ooo Av?

.«X*Y\U

1 g dån g t -

-sviken

anslutning till kraftverket undersökningar blifvit verkställda.

iMOWfit

t». '' r v

.örudden''

ruw

hvimö

irbötejkajr.

St> finhacka

Stocka

''forsta

XomsUmdet?

■osund/

^andante
-

fHilo) t

^Stor Jungfrun

/Efi$fl

Kätrineot

M7 .

.rf uif

fus Otc

Finngrum

Norrsundet C?

1** *ys\v

föityff Ön /“

fådruås

»Eggegmn<

[om

,j£. Björns fyr

iric-sfors

, mM

Elfkcujleöi

Örskär

Vlrnaj

\Grundkallegrund

Tfnzöfsja

0-s rids)

then

larfénberg''

Underst

Yfcew;./

J SiijnUst-faj^

UUförsåt

%SJorr>

ikafla-)

fora

lyTewiMligv

kX K. 15

a \\ U

fetsmog:

fdisbfi

igctäfåi

f7,ö/si

< \ afl

Éfc/tJl''. r?> Vy \?1

Itinehol

/Kila,

,./,v„\v

fotundto.

1 Wgfefc Holm,

Tm fiffig
-

imf»

itrusi&i d fö

UMMÄt

Svenska. .Hjort

nu,i.

•Ätg

\Teiia,

K. ♦ qN

Tdtiuia

»Tibble* /

fe "Ro» ers

f wJkho)

-Jr,din

»tnxhnl

tf [Svens ko, flög or ne

Hebaarö \E ^wCr

f+j%]n&nf>>>gi<} NSSJi

0 Eskil söu^MC v

iL \ ‘^nYlhffiX Findholen01

M X « • <dari»d xg

+UyXt/^/<r _V-JXrlr1|l97l ■ fefC 1

|gj>gf 051-7 lU ft

"^yirlsta»

■stad

tf äls&kei

liartlcrlmms

FörHarimg.

"dresni

aarsspv

Jdnnttf

cfSta.t

Hult

Kyrkor

Torrlyd

> &•%

lgffikg*7W<

Herregårdar

lUffidfler}

Jernbruk.

Jo

rön

-Masugnar

Koppargrufvor

. Jerngrå för

L andsvdejar

Jemväl!ar

HoLöj^

Otterbäfk\

Vonruu/rTJ,

f9 fc/Kt

\Vn* TWt

%-edeviitfj''

Kanaler

Riksgrånsor

L äneg ranson

Häradsgrdusör

Sb Slura,- L. Lilla,

\3A\d?A\

• \ ■ w

•TlaVljttTiL.nl

irksurui

''.andsort

aa»r

!Os in t

Jf.Norra ,- S. Södra

Ö. Östra,- W Westra

06b-.'' Q<P v ö

/higsberpyST

6A''<k''

ttstnl

Öf. Öfre,- Ked. Nedre

.Kristle/p\

Yft . Yttrey bg. berg

wfto»

Skala, 1000000

T like 1/ybo rvur

St Sanct-,- Sv SJ<

gyräby\

BO Kilometer

Köp-Kl Kapell,- tp. torp

\Gottenvik

mmsm

Mjlslfl

ivJSHtn

ffSä!

■.mäT*A

fmm.

mWm

1 SiS/aasd

^il

~«r

-vWEfi

PSni

mm''4

mm.

oim

mm

Yr/MiTA \

msim

Generalstabens Litografisia Anstalt

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1911:88 Utlåtande i anledning af Kungi. Maj:ts proposition angående anläggande af ett statens kraftverk vid Älfkarleby. s. 1 i texten