Sök i Ratio Lex

Angående anläggning af statsbana från Älfsby till Piteå

1911-03-10 · 23 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:116, Angående anläggning af statsbana från Älfsby till Piteå

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

1

Nr 116.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

anläggning af statsbana från Älfsby till Piteå; gifven

Stockholms slott den 10 mars 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af protokollet öfver civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att,

under förbehåll att de i statsrådsprotokollet förutsatta villkor om kostnadsfri

upplåtelse af mark m. m. iakttagas,

dels besluta anläggning af en statsbana mellan Ålfsby station och

Piteå med förbindelsespår från södra ändan af Lillkorsträsk till norra

stambanan i närheten af Frostträsk för en beräknad kostnad af 3,870,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter,

järnvägen bör genomgå,

dels ock medgifva, att för anläggningens påbörjande må användas

de besparingar intill ett belopp af 500,000 kronor, som kunna uppkomma

å de anslag, som anvisats eller komma att anvisas till anläggning

af statsbanorna Östersund—Ströms vattudal (Ulriksfors) och Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afl. 71 Häft. (Nr 116.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Anläggning

af bibana

till Piteå.

Frågans

tidigare behandling.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10

mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

I den plan för bedrifvande af statens järnvägsbyggnader under

åren 1912—1922, som jag den 10 sistlidna februari framlade inför Eders

Kungl. Maj:t, förutsattes, att beslut om byggande af en statsbana mellan

Alfsby och Piteå skulle fattas redan vid innevarande års Eiksdag.

Järnvägsstyrelsen har nu också i underdånig skrifvelse den 28 februari

1911 gjort underdånig framställning i sådant hänseende.

Innan jag går närmare in på denna skrifvelses innehåll, tillåter

jag mig erinra om hvad som tidigare förekommit rörande denna järnvägsfråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Med anledning af ett till Norrbottens läns landsting år 1902 in- Framställning

gifvet förslag från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet an- JotofTäÅ

höll landstinget jämlikt beslut den 17 september 1902 hos Kungl. Maj:t landsting,

i underdånighet om föranstaltande af undersökning för anläggning

af järnväg mellan norra stambanan och Piteå stad samt om åtgärder

för byggande af nämnda järnväg för statens räkning.

Beträffande sträckningen för den blifvande järnvägen hade flera

förslag framkommit. Sålunda hade såsom utgångspunkt för tvärbanan

ifrågasatts järnvägsstationerna Storsund, Ålfsby och Brännberg. Landstinget

förordade emellertid, i anslutning till Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

framställning, Ålfsbylinjen. Såsom skäl härför anfördes,

att Ålfsby järnvägsstation, som för öfrigt för närvarande utgjorde Piteå

stads förbindelseled med stambanan, ovedersägligen vore den största

och lifligast trafikerade af de stationer^ som blifvit föreslagna till utgångspunkter.

Tillika påpekades, att Ålfsby vore en gammal bygd,

där både hotell och gästgifvargård funnes och där läkare och kronolänsman

bodde. Då därjämte terrängförhållandena mellan Ålfsby och

Piteå stad syntes vara förmånligare än å andra föreslagna sträckor,

hemställdes, att den blifvande järnvägen skulle utgå från Ålfsby järnvägsstation

och följa Piteälfvens dalgång samt öfvergå älfven antingen

vid Sikforsen eller längre ned vid Böle, där älfven sammanträngde sig

för att sedan ingå till Piteå stad.

Efter det utlåtanden i ärendet inhämtats, därvid chefen för general- Kungi. Maj:ta

staben förordat Storsundslinjen, medan järnvägsstyrelsen och Eders Åcemberim

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län liksom ock stads- och den 21

fullmäktige i Piteå ansett Ålfsbylinjen böra hafva företräde, uppdrog 3uU 1905''

Kungl. Maj:t den 2 december 1904 åt järnvägsstyrelsen att gå i författning

om upprättande af fullständig, utaf kostnadsförslag åtföljd plan

för framdragande af järnväg från norra stambanan vid Ålfsby järnvägsstation

till Piteå stad, därvid i främsta rummet borde tagas i öfvervägande,

att järnvägen droges på västra sidan af Pite älf från Ålfsby

till Sikfors, öfverginge älfven vid nämnda plats och därefter framdroges

på östra sidan af älfven, samt att därvid jämväl verkställa en noggrann

utredning beträffande alla de förhållanden, som kunde vara af betydelse

för bedömandet af företagets ekonomiska bärighet.

Efter det sedermera chefen för generalstaben och järnvägsstyrelsen

ånyo afgifvit yttranden, föreskref Kungl. Maj:t genom beslut den 21

juli 1905, att vid de anbefallda undersökningarna och utredningarna

s. 4 Kontrollera mot PDF

Järnvägsstyrelsens

utlåtande

den

9 febr. 1906.

Ny utredning

angående banana

bärighet.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

skulle iakttagas, att banan från Ålfsby framdroges längs östra sidan

af Lillkorsträsk samt vidare öfver Bränna och Tvärån till Sikfors,

äfvensom att ett af militära skäl erforderligt föreningsspår skulle

byggas från södra ändan af Lillkorsträsk till stambanan i närbeten af

Frostträsk.

Sedan de sålunda anbefallda undersökningarna fullbordats, afgaf

järnvägsstyrelsen underdånigt utlåtande den 9 februari 1906, därvid

styrelsen, som sade sig kafva antagit, att styrelsen hufvudsakligen ur

järn vägsekonomisk synpunkt hade att bedöma frågan om anläggandet

af en bibana Ålfsby—Piteå, såsom sin åsikt uttalade, att byggandet under

den närmaste tiden på statens bekostnad af ifrågavarande bibana ur

nämnda synpunkt måste afstyrkas. Styrelsen framhöll emellertid tillika,

att banans snara tillkomst syntes vara synnerligen önskvärd från andra

för staden och orten särskildt viktiga synpunkter, hvilkas betydelse det

dock icke tillkomme styrelsen att i första hand pröfva.

Anläggningskostnaderna beräknades då till 4,580,000 kronor, och

af föreståndaren för järnvägsstyrelsens milkontor Adolf d’Ailly gjorda

trafikutredningar gåfvo vid handen, att banans trafikinkomster'' icke

skulle betäcka driftkostnaderna.

På framställning från stadsfullmäktige i Piteå har Kungl. Maj:t därefter

genom beslut den 29 november 1906 bemyndigat järnvägsstyrelsen att

gå i författning om verkställande genom lämplig person af förnyad utredning

angående möjligheten för ekonomisk bärighet af det ifrågasatta

j ärnvägsföretaget Ålfsby—Piteå.

Denna utredning verkställdes af d’Ailly och öfverlämnades af järnvägsstyrelsen

till Kungl. Maj:t med skrifvelse af den 4 april 1907.

I denna utredning hade dAilly gjort följande sammanställning af

de beräknade bruttoinkomsterna:

af person- och posttrafik........................ kronor 81,790

)> djur- och åkdonstrafik ...................... » 2,240

» godstrafik.............................................. j> 137,150

» extra och diverse ............ » 7,020

Summa kronor 228,200

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!,. Majis Nåd. Proposition Nr 116.

För godstrafiken hade han uppställt följande tablå:

Ton

Kronor

Trävirke .......................................................................................

25,300

44,850

Ved .............................................................................................

2,300

4,050

Tjära, oljor....................................................................................

5,383

13,100

Träkol ..........................................................................................

5,400

10,000

Hö, halm, foderämnen.....................................................................

2,875

4,100

Kalk, kalksten, cement ..................................................................

3,610

3,100

Gödningsämnen..............................................................................

2,000

3,100

Sten, tegel....................................................................................

8,000

9,600

Spannmål, mjöl, bröd m. m.............................................................

5,700

10,550

Ladugårdsprodukter........................................................................

2,395

8,350

Rotfrukter .........................................................,..........................

800

2,850

Specerier o. d...............................................................................

2,192

7,800

Skogsbär.......................................................................................

850

900

Fisk (färsk, torr, saltad)..................................................................

400

1,350

Järn, gjutgods, redskap, maskiner......................................................

1,500

3,950

Spritvaror, maltdrycker ..................................................................

200

1,050

Annat gods (inkl. paket- och ilgods) ................................................

2,317

3,450

Summa

71,222

137,150

Järnvägens längd hade beräknats till 55,8 kilometer. Bruttoinkomsten

skulle alltså komma att utgöra per år och bankilometer

4,075 kronor samt per dag och bankilometer 11 kronor 16 öre. Driftkostnaden

beräknades i denna utredning till 3,200 kronor per bankilometer

eller samma belopp, hvartill driftkostnaden per bankilometer i

medeltal uppgått för 10-årsperioden 1896—1905 vid bandelen Boden—

Bräcke med linjerna till Umeå, Örnsköldsvik och Sollefteå. Och anmärkte

d’Ailly, att denna driftkostnad icke kunde anses för lågt beräknad,

då underhållskostnaden för Piteåbanan dels i allmänhet på grund

af dennas solidare byggnad dels ock under en följd af år framåt på

grund af mindre utgifter för utbyte af sliprar och räler samt utgräfning

af jäslera torde blifva lägre än för linjen Boden—Bräcke med bibanor

samt dessutom vid Piteåbanan icke funnes någon motsvarighet till de af

»Lapplandsexpressen» under sommaren åren 1903—1905 och af det

denna under år 1906 ersättande snälltåget förorsakade betydande driftkostnaderna.

För linjen Ålfsby—Piteå skulle följaktligen hela driftkostnaden

blifva 179,200 kronor, hvadan trafiken skulle lämna en netto
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 116.

inkomst af 49,000 kronor eller 1,07 procent å anläggningskostnaden,

4,580,000 kronor.

I sin utredning anförde vidare d’Ailly följande:

Vid bedömandet af det ekonomiska utbytet af ett i en ny handel af

statens järnvägar nedlagdt kapital vore det emellertid ej nog att beräkna

endast den afkomst af kapitalet, som härrörde från den öfver själfva denna

handel framförda trafiken, utan måste jämväl behållningen af den trafik,

som genom denna handels tillkomst tillfördes det öfriga statsbanenätet,

härvid tagas i betraktande. Redan den omständigheten att en handel,

såsom fallet vore med den här ifrågavarande, läge mycket aflägsen från

landets handels- och industricentra, från hvilka eu betydande trafik till

denna handel ju alltid måste vara att räkna med, gjorde, att på grund

af godstariffens och numera äfven persontariffens fallande med ökadt

afstånd endast en obetydlig andel af fraktinkomsten för denna trafik

folie å bandelen i fråga.

Eu aflägset liggande norrländsk handel, hvilken icke hade en mycket

betydande lokaltrafik, måste alltså, om densammas ekonomiska bärighet

skulle räknas endast efter den å bandelen fallande andelen af trafikinkomsten,

a priori gifva ett dåligt resultat, och för att kunna framvisa

samma ekonomiska resultat som en mera centralt belägen handel, för

hvilken afkomsten beräknades på liknande sätt, måste den hafva en betydligt

starkare trafik än denna. Toges åter vid bedömandet af räntabiliteten

vederbörlig hänsyn till den ökade inkomst, som tillkomsten af

bandelen i fråga tillskyndade det öfriga statsbanenätet, blefve förhållandet

ett helt annat. På grund häraf att vid de till grund för utredningen

liggande primäruppgifternas uppställande angifvits, hvilka godssändningar

såsom nya komme att tillföras statsbanan i öfrigt på grund af

Piteåbanans byggande, hade det varit möjligt att beräkna den ökade

bruttoinkomst, som härigenom skulle beredas den förra, och visade sig,

att densamma kunde uppskattas till omkring 300,000 kronor. På detta

plus i trafiken icke torde kunna anses behöfva medföra afsevärdt ökade

underhålls- och personalkostnader, vore det väl antagligt, att af nämnda

bruttobelopp icke mera än 50 procent kunde komma att åtgå till driftkostnad,

hvadan ett netto af 150,000 kronor skulle uppstå. Om till

detta belopp lades den för trafiken å linjen Ålfsby—Piteå beräknade

nettoinkomsten 49,000 kronor, erhölles såsom totalnetto 199,000 kronor

eller i afkomst af byggnadskapitalet för denna linje 4,34 procent.

Det anmärktes emellertid, att det af beräkningarna framgångna

resultat gifvetvis ej vore att påräkna de första åren efter bandelens

öppnande för trafik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 116.

1

Fördelningen af folkmängden inom det egentliga trafikområdet, till

livilket i utredningen räknats Piteå stad samt Piteå och Ålfsby socknar,

framgår af följande tabell:

1895.

Invånare

1900.

0

a r

1905.

Piteå socken.........

.................... 16,822

17,951

19,201

Ålfsby socken.....

..................... 4,423

4,995

5,335

Piteå stad ............

..................... 2,730

2,655

2,763

Summa 23,975

25,601

27,299

Under 10-årsperioden 1896—1905 hade folkmängden ökats med

13,9 procent eller, om staden frånräknades, med 15,5 procent. Folkmängdstillväxten

inom landsbygden för hela riket utgjorde under motsvarande

period 3,2 procent.

I andra rummet räknades till trafikområdet delar af Arvidsjaurs,

Arjepluogs och Jockmocks socknar; folkmängden i dessa socknar utgjorde

vid 1905 års slut respektive 5,906, 2,584 och 5,220 personer.

Af utredningen inhämtas vidare.

Under de senaste 20 åren hade inom det egentliga trafikområdet

den beskattningsbara inkomsten ökats med 105 procent, fastighetsvärdet

med 83 procent och bevillningen med 119 procent. Ett utveckladt vägnät

förefunnes redan, och beslut hade fattats om ytterligare väganläggningar.

Under sommartiden stode Piteå i daglig ångbåtsförbindelse med

en mängd orter vid kusten inom Piteå socken. Förutom genom de stora

kustbåtarna ombesörjdes daglig förbindelse fram och åter med Luleå

genom särskild ångbåt. Under år 1906 besöktes Piteå hamn af 923

fartyg med ett sammanlagdt tonnage af 359,267 ton. Af det egentliga

trafikområdets landareal, 476,499 hektar, utgjorde enligt den officiella

jordbruksstatistiken den odlade jorden 1,9 procent och den naturliga

ängen 5,5 procent, hvilka siffror dock torde vara alltför låga. Sädesproduktionen

vore otillräcklig för befolkningens behof. För att hvarje

individ endast inom det egentliga trafikområdet under år 1904 skulle

haft till sitt förfogande samma kvantiteter säd och rotfrukter, som

beräknats för hvarje individ inom hela riket, hade erfordrats eu import

af 7,046 ton spannmål och 4,091 ton rotfrukter. Åtskilliga mejerier

funnes; med bättre kommunikationer skulle ladugårdsprodukterna komma

att vinna afsättning till de stora industricentra norrut i länet. Stora

arealer odlingsbar mark funnes af utmärkt beskaffenhet och intresset

för nyodling hade under de senaste åren varit mycket stort. För

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majris Nåd. Proposition Nr 116.

jordens försättande i full växtkraft erfordrades betydande kvantiteter

kalk och andra gödningsämnen, hvadan järnvägen af dessa godsslag

hade att motse en ej obetydlig trafik. Kalk antoges komma att hämtas

från fyndigheterna i Bergsbyn vid den föreslagna banan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen.

— För beräknandet af transporten af

skogsprodukter hade legat till grund en utredning af vederbörande jägmästare.

Den produktiva skogsmarken inom trafikområdet utgjorde

163,000 hektar, häraf 50,000 hektar tillhörde kronan. Härifrån kunde

under de närmaste 20 åren uttagas 106,500 kubikmeter årligen. De

för godstrafiken upptagna 25,300 ton trävirke utgjordes af sågadt och

hyfladt virke, slipers, sparrar, byggnadsvirke och pitprops. På grund

af ogynnsamma flottningsförhållanden, höga afgifter och långvarig flottning

ansåges dock för troligt, att äfven en del långtimmer skulle

komma att transporteras å järnväg. En järnväg ansåges äfven i öfrigt

skola verka till fördel för skogsskötsel. — I närheten af banans ändpunkt

vid kusten funnes 8 större sågverk; dessutom funnes ett stort

antal mindre sågar i olika delar af Piteå och Ålfsby socknar, häraf 11

i närheten af banan. Inom trafikområdet funnes för öfrigt följande

industriella anläggningar: Storfors och Munksunds gjuterier och mekaniska

verkstäder, Piteå mekaniska verkstad, Piteå kakelfabrik, Piteå

kardfabrik, Pitholms snickerifabrik, Piteå ångbryggeri, Degernäs svagdricksbryggeri,

Roknäs vagnfabrik, Roknäs plåtslageriverkstad, ett stort

antal mindre tegelslagerier, Ålfsby tegelbruk vid Korsträsk invid stambanan

mellan Storsunds och Ålfsby stationer, byggdt efter nutidens

fordringar och beräknadt för en årlig tillverkning af en miljon tegel,

garfveri er i Håkansjö, Sjulnäs, Roknäs, Lillpite, Ojebyn, Piteå, 4 stycken,

och Ålfsby, 2 stycken, kvarnar i Harrbäcken, Rosfors, Porsnäs, Alter,

Lillpite, Roknäs, Pitholm och Biåsmark, hvarförutom vid Storfors funnes

en ångkvarn, afsedd för förmalning af 50,000 tunnor spannmål årligen,

men som måst nedläggas af brist på kommunikationer. Talrika vattenfall

och forsar förefunnes i samtliga vattendrag inom banans trafikområde och

särskild! i Pite älf. Af fallen i Pite älf ägde staten fem stycken, representerande

omkring 34,000 hästkrafter, samtliga1 dock belägna väster

om stambanan. Den viktigaste af de i enskild ägo varande forsarna

vore Sikforsen, belägen vid den föreslagna järnvägens öfvergång öfver

Pite älf, hvilken fors ansåges utan svårighet kunna lämna inemot 10,000

hästkrafter. — Fisket i Piteå skärgård vore betydligt. Under de sista

tio åren hade i medeltal fångats omkring 520,000 kilogram fisk. Af

brist på tidsenliga kommunikationer hade betydande order ej kunnat

effektueras. -—■ En mycket stor trafikant blefve hospitalet, för hvars

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

räkning årligen upphandlades exempelvis väfnader för omkring 12,000

kronor och flera hundra ton matvaror. — Enligt verkställda beräkningar

skulle transporten å järnväg för åtskilliga artiklar, exempelvis mjöl och

järnvaror, ställa sig billigare än sjötransporten på grund af vissa med

sjötransporten förenade kostnader. — De till grund för trafikberäkningen

liggande uppgifterna hade dels hämtats från den offentliga statistiken

dels ock meddelats från Piteå och Ålfsby bibanekommittéer och tillkallade

sakkunniga. Ledamöterna i dessa kommittéer och dessa sakkunniga

hade varit de personer, som måste anses mest förtrogna med

ortens produktions-, konsumtions-, handels- och samfärdsförhållanden,

såsom stadsfullmäktiges i Piteå ordförande och vice ordförande, stadens

borgmästare, kronofogden i Piteå fögderi, kommunalnämndsordföranden

i Piteå socken, ortens största handlande och industriidkare m. fl.

I den skrifvelse den 4 april 1907, hvarmed järnvägsstyrelsen öfverlämnade

berörda utredning, framhöll styrelsen, att någon direkt afkastning

af det kapital, som eventuellt Lomme att användas för anläggning

af en bibana Ålfsby—Piteå, icke vore att förvänta förrän flera år efter

banans tillkomst. Däremot ansåg styrelsen, att trafiken å det öfriga

statsbanenätet med all sannolikhet komme att ökas, därest omförmälda

bibana komme att byggas, ehuru styrelsen icke fann sig kunna angifva

huru stor ökning i statsbaneinkomsterna, som af nämnda anledning

kunde vara att påräkna.

Uti nådig proposition, n:r 161 den 19 april 1907, föreslog Kungl.

Maj:t därefter Riksdagen att besluta anläggning af en statsbana från

Ålfsby station å norra stambanan till Piteå, hvarför kostnaden beräknats

till 4,870,000 kronor. Häri ingår med 290,000 kronor kostnaden

för det särskilda, af militära skäl erforderliga förbindelsespåret med

norra stambanan. Då emellertid högst betydande belopp och tillgängliga

arbetskrafter under de närmast följande åren beräknades komma att tagas

i anspråk för andra synnerligen viktiga järnvägsanläggningar, ansågs svårigheter

möta att redan då påbörja arbetet med nämnda bana, och begärde

Kungl. Maj:t med anledning häraf icke då medel af Riksdagen

för banans byggande.

Statsutskottet anförde i sitt häröfver afgifna utlåtande, n:r 148,

att utskottet icke kunde finna lämpligt, att Riksdagen, på sätt af Kungl.

Maj:t föreslagits, redan då fattade beslut om banans anläggning, utan

ansåg utskottet, att med afgörandet af denna fråga borde anstå åtminstone

till en tidpunkt, då icke hinder för utförande af berörda järnvägsanläggning

mötte i följd af andra pågående eller nära förestående

banbyggnader.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 71 Uäft.

Frågans behandling

i

Riksdagen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Järnvägsstyrelsens

skrifvelse

den 28

febr. 1911.

Nya tekniska

bestämmelser

och kostnadsberäkningar.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 116-

I enlighet med utskottets hemställan beslöt Riksdagen att icke

bifalla Kungl. Maj:ts förslag om banans anläggning.

En vid 1908 års Riksdag väckt motion angående anläggning af

en järnväg från Ålfsby station till Piteå blef på samma skäl, som år 1907

anförts mot förslaget, afslagen af Riksdagen.

I sin skrifvelse den 28 februari 1911 säger sig järnvägsstyrelsen

af hvad som förut förekommit vid ärendets behandling såväl inför

Kungl. Maj:t i statsrådet som i Riksdagen hafva fått den uppfattning,

att Riksdagens beslut åren 1907 och 1908 endast inneburit ett uppskof

till en lämpligare tidpunkt med byggandet för statens räkning af bibanan

Ålfsby—Piteå. Enligt styrelsens förmenande inträffar en sådan

tidpunkt, då vid statsbanebyggnaden Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen

använda tjänstemän, arbetare och arbetsmateriel blifva disponibla för

annan banbyggnad.

Då arbetena å sistberörda statsbana beräknas blifva i sin helhet

fullbordade under år 1912 och terrasseringsarbetena redan under innevarande

år, hvarvid största delen af den vid banbyggnaden använda

befäls- och arbetsstyrkan blifver ledig, har styrelsen ansett tiden nu vara

inne att hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig framställning därom,

att redan till innevarande års Riksdag aflåtes nådig proposition om anläggning

af en statsbana från Ålfsby station till Piteå.

Järnvägsstyrelsen framhåller till en början, att styrelsen låtit verkställa

nya kostnadsberäkningar, förutsättande mindre stränga tekniska

bestämmelser än de, som af styrelsen förut beräknats och som af styrelsen

angifvits i det kostnadsförslag, som till Kungl. Maj:t i ärendet

öfverlämnats med styrelsens underdåniga skrifvelse den 9 februari 1906.

Styrelsen har nämligen ansett sig böra tillse, huruvida icke besparingar

skulle kunna åstadkommas genom användande af enklare byggnadssätt

än det, som förut ifrågasatts.

De tekniska bestämmelser, som förut ifrågasatts för banan i fråga,

voro i hufvudsak följande.

Spårvidden skulle blifva 1,435 meter samt rälsvikten 34 kilogram

för meter; för förbindelsespåret från södra ändan af Lillkorsträsk till

norra stambanan i närheten af Erostträsk hade förutsatts en skenvikt

af 27,5 kilogram. Största stigning å banan i riktning till Piteå* var

upptagen till 12 : 1,000 och i riktning från Piteå till 14 : 1,000. Minsta

krökningsradie å fria banan var 400 meter. Linjens längd utgjorde

55,8 kilometer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

11

Enligt det tidigare kostnadsförslaget hade kostnaderna för linjen

Ålfsby—Piteå beräknats sålunda:

utan rullande materiel och utan tillägget i enlighet med bestämmelserna

i nådiga brefvet den 16 februari 1903 för beredande af bättre

bostäder samt anskaffande af bibliotek för arbetarna, beredande af

tjänstledighet åt schaktmästare, materialvakter med flera efter cirka

50,000 kronor per miljon............................................ 4,096,000 kronor

nyssnämnda tillägg............................................................. 205,000 »

rullande materiel efter 5,000 kronor per kilometer ... 279,000 »_

eller tillhopa 4,580,000 kronor,

hvadan kostnaderna skulle utgöra per kilometer 77,078 kronor 85 öre

utan. rullande materiel samt 82,078 kronor 85 öre med dylik materiel.

Kostnaderna för det uppstakade förbindelsespåret med en längd af

6,5 kilometer voro beräknade till 284,000 kronor, motsvarande 43,692

kronor 35 öre per kilometer, i hvilket belopp dock icke ingick kostnad

för rullande materiel, då sådan ansetts icke behöfva förutsättas.

Då banans längd beräknats till 55,8 kilometer, och man enligt

kostnadsförslaget förutsatt att uppföra banbevakningsbostäder för 3

banvakter på hvarje mil, hade antalet dylika bostäder för banvakter

beräknats till 17, hvartill komma två bostäder för banmästare.

De grunder, efter hvilka en af styrelsen nu föreslagen förenkling

af de tekniska bestämmelserna skulle kunna åstadkommas, äro följande.

Det har icke synts styrelsen lämpligt, att banan omstakas med

användande på längre sträckor af skarpare maximilutning än den hittills

ifrågasatta eller 12 : 1,000 i riktning till Piteå och 14 : 1,000 i

riktning från Piteå. Genom en sådan åtgärd skulle nämligen för all

framtid borttagas möjligheten att utan total omläggning af vissa delar

af linjen nedbringa maximilutningarna till nyssnämnda tal. Det planläge,

som linjen gifvits vid de hittills gjorda undersökningarna, borde

således bibehållas och skarpare lutningar användas endast, så att säga,

i detalj för att därigenom i möjligaste mån kunna minska terrasseringsarbetena.

Däremot borde på kortare sträckor samma maximilutning

komma till användning, som finnes angifven för typ T 2 a i den tablå

öfver ifrågasatta tekniska bestämmelser för sekundär- och tertiärbanor,

som bilagts styrelsens underdåniga skrifvelse den 14 maj 1910 angående

plan för utredning af byggnads- och trafikeringskostnader för vissa

sekundär- och tertiärbanor, och skulle äfven öfriga för denna bantyp

ifrågasatta tekniska bestämmelser komma till användning vid byggandet

af banan i fråga, dock med vederbörliga modifikationer med hänsyn till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj :ts Nåd. Proposition Nr 116.

klimatiska förhållanden med mera i de trakter, banan komme att genomlöpa.

Med det af styrelsen sålunda angifna sättet för vissa maximilutningars

användande skulle man erhålla en bana, som, i stort sedt,

vore byggd med längre genomgående lutningar af i medeltal högst

12 : 1,000 i ena riktningen och 14 : 1,000 i den andra, men med användande

i detalj af kortare stigningar med lutningar af högst 25 : 1,000,

allt i rakspår räknadt, med vederbörlig reduktion för kurvmotstånd.

Vidkommande kurvförhållandena borde dessa, såsom följer af hvad

styrelsen sålunda yttrat angående bibehållande af det planläge, som

gifvits linjen vid de hittills verkställda undersökningarna, blifva desamma,

som förutsatts i det styrelsens skrifvelse den 9 februari 1906 åtföljande

kostnadsförslaget.

Beträffande afståndet mellan mötesplatser för militärtåg äfvensom

mötesspårens längd liksom ock afståndet mellan vattenstationer och

desammas kapacitet anser styrelsen de bestämmelser böra tillämpas,

som finnas angifna i nådiga brefvet den 12 februari 1909 med vederbörliga

modifikationer, som efter samråd med chefen för generalstaben

kunna bestämmas med hänsyn till att vid banbyggnaden på vissa

ställen skulle komma att användas skarpare lutningar än som förutsatts

i nyssnämnda nådiga bref.

Enär å banan icke torde komma att framföras större tåg eller tåg

med större hastighet, anser styrelsen banbevakning och underhåll kunna

ordnas efter billigare grunder än de, som hittills följts. Styrelsen anser

således, att endast ett mindre antal ordinarie banvakter behöfva

anställas uteslutande för banans bevakning, medan vissa sådana vakter

kunna användas som arbetsförmän, hvilka med tillhjälp af små arbetslag,

sammansatta vid behof af i orten boende folk, borde handhafva

arbetena med banans underhåll. Under dessa förutsättningar borde banbevakningspersonalen

kunna tilldelas afsevärdt längre stäckor, än hvad som

nu plägar vara fallet. För att emellertid underlätta nämnda personals

äfvensom banarbetarnas färder öfver deras tjänstgöringsområden skulle

till deras förfogande ställas erforderligt antal lämpliga motordressiner.

I fråga om öfriga tekniska bestämmelser lämnar styrelsen under

nedan angifna rubriker följande redogörelse:

Terrasser ing sarbeten.

Banvallens krönbredd bör vara 4,3 meter, hvarjämte, med hänsyn

till önskvärdheten af en god dränering såsom bidragande till att minska

bildandet af så kallade frostknölar, skärningsdikenas djup göres 0,4 meter

eller något större, än hvad som för typ T 2 a blifvit förutsatt. Af

samma orsak gifves dikesbottnen eu bredd af 0,4 meter.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

13

Vattengenomlopp.

Genomloppsöppningen för broar och trummor anses icke kunna

göras mindre än som vid hittills gjorda undersökningar blifvit bestämdt,

och för broöfverbyggnaderna synes icke böra beräknas ett mindre lokomotivaxeltryck

än 18 ton. Obetydlig besparing skulle uppnås, om

öfverbyggnaderna beräknas för ett axeltryck af exempelvis endast 14

ton, hvilken besparing dock icke skulle motsvara de olägenheter, som

skulle uppstå, om man framdeles ville öka banans trafikförmåga genom

inläggning af tyngre skenor och på så sätt möjliggöra användandet af

tyngre lokomotiv, i sin tur medförande nödvändigheten att öka broarnas

bärighet, hvithet senare arbete i och för sig alltid förorsakar stora

svårigheter och kostnader.

Vägkorsningar och väg omläggningar.

Vägkorsningarna skulle i regel anordnas i banans plan och läggas

i olika plan endast, där förhållandena särskild! lämpade sig därför, och

sådan korsning ej blefve dyrare än korsning i banans plan. Vägomläggningar

för eventuell inskränkning af antalet öfvergångar i plan

skulle i regel icke förekomma.

Stationer.

I afseende på stationernas byggande har icke annan förändring vidtagits,

än att vissa förenklingar föreslagits beträffande husbyggnaderna.

Öfverbyggnad.

Vid de förut verkställda kostnadsberäkningarna har förutsatts, att

banan belädes med 34 kilograms räler. Då det emellertid under åtskilliga

år framåt är att vänta endast svag trafik och i följd häraf genomgående

tåg med större hastighet icke torde behöfva anordnas,

förrän ett afsevärdt antal år förflutit, efter det att banan blifvit öppnad

för trafik, hafva nu beräknats räler af endast 27,5 kilograms vikt per

meter, upptagna ur trafikerade delar af statsbanorna, där utbyte af nu

befintliga räler med denna vikt mot gröfre sådana är önskvärdt.

Med hänsyn till tågens jämförelsevis långsamma gång har räknats

med sliprar af endast 2,4 meters längd, hvarvid ballastens krönbredd

minskats till 2,8 meter och tjockleken å densamma till 0,4 meter.

B anb ev åkning sbo städ er.

Det nya kostnadsförslaget upptager 5 bostäder för vakter, hvilka

uteslutande skulle användas för banans bevakning, hvartill skulle komma

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Matris Nåd. Proposition Nr 116.

bostad för en banmästare. Ofvan omtalade vakter, som skulle användas

såsom arbetsförmän, hafva antagits kunna erhålla bostäder i

bygden.

På af järnvägsstyrelsen den 26 januari 1911 gjord förfrågan har

chefen för generalstaben i skrifvelse den 24 februari 1911 meddelat

styrelsen, att han, i betraktande af banans i fråga natur att utgöra endast

en kortare grenbana till stambanan, hvilket den väl för lång tid

framåt komme att förblifva, ansett, att försvarets intressen här kunde

låta sig nöja med en bana byggd med maximistigning 25 : 1000. Därjämte

har chefen för generalstaben funnit, att särskilda sprängningsanordningar

på broar och andra konstbyggnader icke vore erforderliga.

Då emellertid styrelsen vid afgifvande af sin underdåniga skrifvelse

den 19 januari 1911 med plan till bedrifvande af statens järnvägsbyggnader

icke visste, huru chefen för generalstaben skulle ställa sig till frågan,

hade styrelsen ansett klokheten bjuda att i nämnda plan upptaga kostnaden

för byggande af järnvägen Ålfsby-—Piteå enligt en bantyp med något strängare

tekniska bestämmelser än de, som förut angifvits och hvilka närmast

anslöte sig till bantypen T 2 a i ofvan omtalade, med styrelsens underdåniga

skrifvelse den 14 maj 1910 aflämnade tablå. Dessa strängare tekniska

bestämmelser, som närmast öfverensstämma med typ Ti, skilja sig från

de bestämmelser, som nu föreslagits tillämpade vid banans byggande,

däruti, att banvallens krönbredd är 4,8 meter i stället för 4,3 meter,

att dikenas bottenbredd är 0,5 meter i stället för 0,4 meter, att ballastens

krönbredd är 3,o meter i stället för 2,8 meter, att ballastens djup

är 0,5 meter i stället för 0,4 meter samt att, i stället för lutningar af

25 : 1000, användts i riktningen till Piteå 14 : 1000 och i riktningen från

Piteå 16 : 1000 med reduktion i kurvor.

Kostnaderna för banan jämte förbindelsespåret mellan Lillkorsträsk

och Frostträsk, byggd med tillämpande af nyss omtalade strängare tekniska

bestämmelser, hafva beräknats till 4,280,000 kronor, hvilket belopp

sålunda blifvit angifvet i nyssnämnda plan för bedrifvande af statens

järnvägsbyggnader.

Med ledning af de undersökningar och utredningar, som ytterligare

verkställts för banan mellan Ålfsby och Piteå, har styrelsen beräknat,

att hufvudlinjen skulle få en längd af 55,8 kilometer och att densamma,

byggd med tillämpande af ofvan omtalade enklare tekniska bestämmelser

närmast anslutande sig till typ T 2 a, skulle komma att kosta utan

rullande materiel 3,356,000 kronor och med rullande materiel 3,635,000

kronor, motsvarande en kostnad per bankilometer af omkring respektive

60,150 och 65,150 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

^ Kostnaderna för förbindelsespåret med eu längd af 6,5 kilometer

skulle uppgå till 235,000 kronor, motsvarande omkring 36,160 kronor

per kilometer. I dessa belopp ingår dock icke kostnaden för rullande

materiel, då sådan icke ansetts höra förutsättas. Sammanlagda kostnaden

för kufvudlinjen och förbindelsespåret skulle således blifva 3,870,000

kronor, då rullande materiel beräknats för den förra men icke för det

senare.

Slutligen bar styrelsen meddelat, att i samtliga ofvan angifna kostnadsberäkningar

icke ingår någon ersättning för erforderlig mark för

järnvägen och ej heller för intrång och olägenheter med mera i följd

af järnvägens utförande, enär styrelsen föreställt sig, att, därest Eders

Kungl. Maj:t och Riksdagen beslutade, att järnvägen skall anläggas på

statens bekostnad, enahanda villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark

med mera, som under de senare åren plägat föreskrifvas rörande statens

järnvägsbyggnader, jämväl komme att stadgas för järnvägen ifråga.

I sammanhang härmed har järnvägsstyrelsen — med erinran hurusom

styrelsen uti skrifvelse den 17 juni 1909 på anförda skäl hemställt,

att å de under byggnad varande statsbanorna Östersund—Ulriksfors med

bispår till Strömsund samt Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen måtte,

i stället för nya räler af 34 kilograms vikt per meter, få användas vid

statens trafikerade järnvägar utbytta räler af 27,5 kilograms ursprunglig

vikt per meter, hvarigenom en besparing på omkring 480,000 kronor

i de ursprungligen beräknade anläggningskostnaderna för ifrågavarande

statsbanor skulle uppstå, äfvensom att Eders Kungl. Maj:t genom nådigt

bref den 2 juli 1909 bifallit den sålunda gjorda framställningen — i

underdånighet meddelat, att, sedan dessa statsbanors räkenskaper för år

1910 nu afslutats, det visat sig, att eu besparing af minst 500,000

kronor kommer att uppstå, under förutsättning att de vid beslutet om

banornas anläggning såsom erforderliga beräknade anslag, livilka också

af Riksdagen äskats, tillfullo beviljas.

Med anledning af hvad sålunda anförts har styrelsen, med öfverlämnande

af plan- och profilritningar jämte karta öfver en statsbana

mellan Ålfsby och Piteå med särskilt förbindelsespår med stambanan

genom öfre Norrland, hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

1911 års Riksdag att, under förbehåll att ofvan angifna villkor om kostnadsfri

mark med mera iakttagas, besluta anläggning af sagda statsbana

och förbindelsespår, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna

om de orter, banan bör genomgå, samt att af de ofvan omförmälda

besparingarna vid statsbanorna Östersund—Ulriksfors och Bastuträsk—Skellefteå—Kaliholmen

måtte få användas ett belopp af högst

500,000 kronor till banans påbörjande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departe
ments
chefens
yttrande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Sedan bibanan till Skellefteå nu snart är färdig, är det bland

Norrlands kuststäder allenast Piteå och Haparanda, som sakna järnvägsförbindelse

med det öfriga landet. Att eu sådan järnväg, förbindande

Piteå med norra stambanan, bör komma till stånd och att densamma bör

anläggas genom statens försorg, därom lärer knappast råda skilda

meningar. Detta torde också varit förutsatt vid de beslut, som fattades

i frågan af 1907 och 1908 års Riksdagar.

Den lämpliga tidpunkten för påbörjande af denna bana synes nu

vara inne. Statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen beräknas i

sin helhet blifva fullbordad under sommaren 1912. Arbetena å denna

bana måste därför bedrifvas på sådant sätt, att samtliga terrasseringsarbeten

äfvensom i det närmaste alla rälsläggnings- och grusningsarbeten

blifva fullbordade senast under hösten 1911. Till år 1912 komma

således hufvudsakligen endast husbyggnads- och vissa justeringsarbeten

att återstå. Därest den vid banbyggnaden Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmen

nu sysselsatta personal af befäl och arbetare icke under hösten år

1911 kan öfverflyttas till annan statsbanebyggnad, måste densamma

alltså afskedas. På grund häraf synes det vara synnerligen önskvärdt,

att beslut nu fattas om byggande af bibanan till Piteå och att medel

ör ändamålet redan under innevarande år ställas till förfogande.

Att intresset för denna banas snara åstadkommande också är

mycket stort inom orten, därom vittna de petitioner i ämnet, som inkommit

till Eders Kungl. Maj it. Det framhalles sålunda, att saknaden

af järnvägsförbindelse med stambanan för Piteå stad och hela den betydande

landsdel, som banan skulle komma att genomlöpa, ej blott utgör

ett hinder för vidare ekonomisk utveckling och tillgodogörande af

förefintliga naturliga resurser, utan medför rent af en tillbakagång,

hvars hejdande det måste ligga i statens intresse att förebygga. Handeln,

uppgifves det vidare, aftynar i stegrad grad, jordbruket, för hvars

upphjälpande under senaste åren gjorts så mycket, har kommit i en

återvändsgränd i brist på kommunikationer, och emigrationsströmmen

växer med hvarje månad. Statistiken synes också i viss mån gifva stöd

åt dessa påståenden. Folkmängdsökningen inom banans trafikområde

bär sålunda under de senaste åren varit jämförelsevis obetydlig, såsom

framgår af följande sammanställning:

Invånare

år

1905

1909

Piteå stad.....................................................................

2,763

2,733

Piteå socken...............................................................

19,201

19,578

Ålfsby socken...........................................................

5,335

5,720

Summa

27,299

28,031

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung1. Majds Nåd, Proposition Nr 116. 17

A andra sidan liar emigrationen, dock hufvudsakligen endast från

Piteå socken, varit i stark stigning. Medan sålunda under år 1900 från

nämnda socken emigrerade. allenast 5 personer, steg denna siffra år

1905 till 145 och år 1909 till 225. Äfven afflyttningen till andra delar

af riket har befunnit sig i stegring. Antalet understödstagare inom

Piteå och Ålfsby socknar tyda också på ekonomisk tillbakagång. Medan

sålunda antalat understödstagare år J 900 i Piteå socken uppgick till

070, steg antalet år 1905 till 713 och år 1909 till 951. Motsvarande

siffror för Ålfsby socken utgjorde respektive 102, 296 och 326.

Beträffande banans sträckning synes numera icke råda någon tvekan

ifråga om den redan i 1907 års proposition föreslagna Ålfsbylinjen.

Järnvägslinjen skulle sålunda, på sätt framgår af en karta, som torde

fn biläggas detta protokoll, utgå från Ålfsby station och i västlig riktning

pa en längd af omkring 2 kilometer gå parallellt med stambanans

nuvai ande spår till Korsträskbäcken. Efter passerandet af Korsträskbäcken

är linjen framdragen till en början i sydlig och därefter i sydostlig

riktning, under stigning upp mot östra sidan om Lillkorsträsk samt

väster om Stora Rantsberget och Klockstaplarna till vattendelaren mellan

Korsträskbäcken och Pite älf, hvarefter den sänker sig ned till Bränna.

Härifrån går linjen fortfarande i sydostlig riktning längs Tväråns dalgång

till en punkt i närheten af Bodträskets östra ända och framkommer

efter en skarp sväng mot nordost till Sikfors by, från hvilken

plats den fortsätter med en krök mot öster till Pite älf. Öfvergåugen

af älfven har föreslagits i öfre delen af den så kallade Sikforsen vid

ett ställe, där älfven är sammanträngd mellan framskjutande bergsuddar.

Den härstädes erforderliga brobyggnad skulle utgöras af ett spann om

60 meter samt tva spann a 20 meter, och kan grundläggningen under

såväl landfästen som pelare ske på berg eller annan fast mark. Med

sydostlig^ hufvudriktning och på kort afstånd från den mellan Ålfsby

och Piteå ledande landsvägen fortsätter linjen, stundom öster stundom

väster om samma väg, förbi Arnemark, Stridholm, Böle fäbodar, Böle

och . Öjebyn till Piteå gamla stad, hvarifrån linjen går först i nästan

sydlig och sedan i hufvudsakligen ostlig riktning fram till Piteå stad.

Kostnaderna för den 55,8 kilometer långa hufvudlinjen mellan Ålfsby

och Piteå voro, såsom nämndt, i 1907 års proposition beräknade till

4,580,000 kronor, motsvarande 82,078 kronor 85 öre per kilometer.

Härtill. skulle komma kostnaden för förbindelsespåret från Lillkorsträsk

till närheten af Frostträsk, 284,000 kronor. Totalkostnaden beräknades

således till 4,864,000 kronor eller i rundt tal 4,870,000 kronor.

Bihang Ull TIM. prof. 1911. I Sami. 1 Afä. 71 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 116.

Emellertid tiar järnvägsstyrelsen nu föreslagit väsentligen förenklade

tekniska bestämmelser för banbyggnaden, hvarigenom sammanlagda

kostnaden för hufvudlinjen och förbindelsespåret kunnat nedbringas till

3,870,000 kronor. Eu besparing af 1,000,000 kronor, motsvarande öfver

20 procent af den ursprungligen beräknade anläggningskostnaden, har

således åstadkommits. De nu föreslagna tekniska bestämmelserna äro,

hvad angår stigningar och kurvradier samt banvallens beskaffenhet,

äfven enklare än de, som legat till grund för det nyss framlagda förslaget

till statsbana mellan Ulriksfors och Volgsjön.

Det hufvudsakliga skälet härför har varit, att man kan förutse, att

banan Ålfsby—Piteå kommer att blifva en bibana, a hvilken ingen

nämnvärd geno in fartstrafik är att förvänta utan endast eu ej allt för

intensiv lokaltrafik med små tåg utan större hastighet. Banan mellan

Ulriksfors och Volgsjön kommer däremot att vara en länk i en lång

liufvudbana, hvilken i framtiden kan komma att trafikeras med genomgående

såväl tunga som snabbgående tåg. Ehuru sålunda de tekniska

bestämmelserna för denna sistnämnda bana gjorts afsevärdt enklare än

de, som förut varit ifrågasatta för inlandsbanan, har man dock alltid

måst fasthålla vid möjligheten att framdeles kunna utan total omläggning

ombygga banan så, att den lämpar sig för en större genomfartstrafik.

För egen del har jag icke någon erinran att framställa mot de

sålunda föreslagna förenklade anordningarna, mot hvilka chefen för generalstaben

ej heller gjort någon anmärkning, utan finner jag desamma

synnerligen välbetänkta. För att närmare åskådliggöra, hvilka förenklingar

som åstadkommits, har jag låtit i en tabell sammanställa en jämförelse

mellan de tekniska bestämmelser, som legat till grund för 1910

års förslag till statsbana Ulriksfors—Volgsjön, 1906 års förslag till

statsbana Ålfsby—Piteå och 1911 års förslag till samma statsbana.

Denna tabell ter sig sålunda:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr Hd.

19

Tekniska bestämmelser

Spårvidd ............................................

Skenvikt för meter..............................

Antal sliprar för 10 meters spår.......................

» » » 7,815 » » .......................

Sliperns längd..........................................

» toppdiameter, minst ..........................

» tjocklek mellan de skrädda ytorna........

Största stigning på rak bana..........................

» » i kurvor med 400 m. radie

w n » » » 300 » »

Minsta krökningsradie å fria banan .................

” » » station.......................

Banvallens krönbredd å rak bana....................

Jordskärnings bredd i balansplanet .................

Skärnings dikens djup....................................

» bottenbredd ...........................

Jordskärnings och bankfyllnads sidolutning.........

Bergskärnings bredd i balansplanet med 1 dike...

» » » » i> 2 diken

» sidolutning ..............................

Ballastens krönbredd.......................................

Ballastens tjocklek....................

Minsta vattenöppning på afloppstrumma ............

Broarna beräknade för ett lokomotivaxeltryck af

9 I riktning från Älfeby till Piteå.

2) a n » Piteå » Älfsby.

Statsbana

Ulriksfors—

Volgsjön

Statsbana Älfsby—Piteå

1906 års

förslag

1911 års

förslag

1,435 mm.

1,435 mm.

i

1,435 mm.

. 27,5 kg.

34 kg.

27,5 kg.

—

14 st.

—

11 st.

—

11 st.

2,4 in.

2,7 in.

2,4 in.

200 mm.

225 mm.

200 mm.

150 »

160 »

150 »

17 %o

121), 142) °/oo

25 %o

15,i »

121), 14!) »

—

i ~

—

22,4 »

400 m.

400 m.

300 in.

240 »

240 »

240 »

4,8 »

5,o »

4,3 »

8,2 »

9,o »

7,5 »

0,4 »

0,5 »

0,4 »

0,5 •>

0,5 »

0,4 o

1 : 1 Vs

1:1 Vs

1 :1 Va

4,o in.

4,8 in.

4,5 m.

5,0 »

5,2 »

4,8 »

10:1

10:1

10:1

3,0 in.

3,3 m.

2,s m.

0,50 »

0,52 »

0,40 »

0,6 x 0,6 m.

0,9 x 0,6 m.

0,6 x 0,6 m.

18 ton

18 ton

18 ton

I afseende å beräknade anläggningskostnader per bankilometer

ställa sig de olika förslagen på följande sätt:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

Statsbana

-- -...... ■; " ]

Statsbana Ålfsby—Piteå

Ulriksfors—

i

1906 ars i

1911 ars

Yolgsjon

förslag

förslag

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Beräknad anläggningskostnad pr kilometer

Terrasseringsarbeten .............................................

22,384

58

18,191

06

12,112

46

V attengenomlopp...................................................

17,171

53

11,036

76

10,272

40

Vägkorsningar och väganläggningar ........................

1,042

10

1,299

28

1,553

76

Öfverbyggnad......................................................

13,500

—

17,524

33

12,724

05

Transportväg ......................................................

700

29

—

—

—

—

Stationer, båll-, last- och mötesplatser.....................

4,691

50

12,058

28

11,821

78

Stängsel ............................................................

537

72

1,039

42

1,041

22

Telegraf och signaler.............................................

305

400

—

400

—

Banbevakningsbostäder.........................................

437

68

2,293

91

851

25

Utredningsinventarier .........................................

475

11

—

—

591

40

Administration, undersökningar, oförutsedda utgifter

m. m..........................................................

9,202

60

13,235

81

8,775

05

Summa

70,448

11

77,078

85

60,143

37

Rullande materiel ................................................

5,000

—

5,000

—

5,000

—

Summa Kronor

75,448

11

82,078

85

65,143

37

Att den för statsbanan Ålfsby—Piteå beräknade kostnaden för

vägkorsningar och väganläggningar är större i 1911 års förslag än i

1906 års beror, enligt hvad jag inhämtat, därpå, att det ansetts nödigt

höja vissa å-priser per längdmeter anlagd väg utöfver hvad som beräknats

1906. Kostnaden för stationer, håll-, last- och mötesplatser kan

synas hög, jämförd med samma post för statsbanan Ulriksfors—Volgsjön.

Ålfsby—Piteåbanan framgår emellertid genom mycket tätare bebyggda

trakter än den andra banan, hvarför kräfves ett större antal

stationer. Bevakande vakternas antal är i 1911 års förslag till statsbanan

Ålfsby—Piteå beräknadt ungefär dubbelt så stort som å Ulriksfors—Volgsjön,

och detta på grund däraf att man tänkt sig, att redan

från början ett afsevärdt större antal tåg kommer att erfordras å banan

Ålfsby—Piteå än å banan Ulriksfors—Volgsjön. Utredningsinventarier

ingingo i 1906 års förslag till nu ifrågavarande bana i posten »administration,

undersökningar, oförutsedda utgifter m. m.»

För nu ifrågavarande banas byggande med statsmedel torde, pa

sätt också järnvägsstyrelsen hemställt, uppställas enahanda villkor be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 116.

träffande kostnadsfri upplåtelse af mark med mera, som senast föreslagits

i fråga om statsbanan Ulriksfors—Volgsjön. Det synes därför

i sådant afseende böra föreskrifvas såsom villkor för utförande med

statsmedel af banbyggnaden mellan Ålfsby station och Piteå med förbindelsespår

från södra ändan af Lillkorsträsk till norra stambanan i

närheten af Frostträsk, att landsting, kommuner eller enskilda utfästa

sig:

att kostnadsfritt för densamma upplåta:

dels för all framtid:

all mark till banbyggnad med därtill hörande afdikningar, vattenaflopp

och parallellvägar;

all mark för banbevakningsområden, bangårdar, håll-, last- och

mötesplatser samt lokomotiv- och vattenstationer med tillhörande ledningar;

hvarvid iakttages i fråga om mark för bangårdar, håll-, last- och mötesplatser

samt lokomotivstationer, att så stora områden därför upplåtas,

att tillräckligt utrymme erhålles för framtida möjligen erforderliga utvidgningar

samt för rymliga bostäder åt järnvägens personal;

genom skogsmark en bredd af 15 meter å hvardera sidan om

banans medellinje äfvensom, där arbetets beskaffenhet betingar en

större bredd, hvad som i sådant hänseende erfordras, med all å den

upplåtna marken växande skog;

all mark för till följd af banbyggnaden erforderlig anläggning af

nya eller omläggning af gamla, allmänna eller enskilda vägar, äfvensom

rätt att efter behof i sjöar och vattendrag taga för järnvägsbyggnaden

och för järnvägens trafikerande med mera erforderligt vatten samt att,

där område icke anses böra för ändamålet förvärfvas, framdraga och

för framtiden underhålla för vattentagning erforderlig ledning;

skolande i händelse af tvist angående storleken af markområde,

som för något af ofvan angifna ändamål må vara erforderligt, frågan

därom underställas Kungl. Maj:ts pröfning och afgörande;

dels under arbetets fortgång:

all mark behöflig för dels sidoschaktningar, dels upplag af sten,

jord samt för anläggningen erforderliga materialier och andra effekter,

dels sten- och grustäkter, dels vägar och sidospår, dels slutligen de provisoriska

anordningar, af hvad namn och slag de vara må, som för byggnadsarbetenas

utförande befinnas nödiga; allt att vid arbetets slut af1

ämnas i då befintligt skick;

att öfverlämna den för järnvägen upplåtna marken gravationsfri;

att lämna ersättning för husflyttningar och olägenheter till följd af

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr Ilo.

försvårad brukning och förlängda vägar eller andra olägenheter, af hvad

namn och beskaffenhet de vara må, som kunna anses härflyta af det

genom anläggningens utförande orsakade intrång, samt

att utan kostnad för staten anskaffa och till järnvägsstyrelsen öfverlämna

alla för erhållande af lagfart å den för anläggningen upplåtna

marken erforderliga handlingar och kartor med mera;

allt med skyldighet för vederbörande att hålla staten skadeslös

föi hvad i ett eller annat afseende härutinnan till äfventyrs kan komma

att brista.

I afseende å järnvägsstyrelsens förslag rörande disponerande af

medel för banans påbörjande har jag icke något att erinra.

Jag hemställer alltså, att hd ers Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att, under förbehåll att ofvannämnda villkor om kostnadsfri upplåtelse

af mark in. in. iakttagas,

besluta anläggning af en statsbana mellan Ålfsby station och

liteå med förbindelsespår från södra ändan af Lillkorsträsk till norra

stambanan i närheten af Frostträsk för en beräknad kostnad af 3,870,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter,

järnvägen bör genomgå,

dels och medgifva, att för anläggningens påbörjande må användas

de besparingar intill ett belopp af 500,000 kronor, som kunna uppkomma

å de anslag, som anvisats eller komma att anvisas till anläggning

af statsbanorna Östersund—Ströms vattudal (Ulriksfors) och Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af

den lydelse,, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm K. L, Beckmans Boktryckeri, 1911,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Trrrrrrrrr

^.Qj^tdviy&v

,''^ra

\}£^(ira$''PJt^

■''Beryll ad; *

''f%

\Xorrrri/X7’k‘ J

c Tpriesmyrii,

la/VtiSt/äbtnuy

&Sfthvtoi «1*v ''

»É%\ -4»#? \'' ''”''X

[||, ; Oxfiiir\

/ t ‘ ä .

lara&lfdctl

. njjWiéi^b.

JiretJniyi:

Sfoi-itUdo

;$sirgtiy

Xtormyr-j/i ; >''

yia. chindjii

tyyrfi&i

»P sb

(7''mråd

my>:.

, tifis/lv - ''■

O n. ..- v.> in;- V.yi

w ,i '' :

- fr/ ,1. ^ v '' u»

'': - J.UiJil/riTify

V Jot&wS»

.somnvrsj - -->2-

V ; V*].ia V4$

\ -wal

■ V/V''A''i

Wimm

’/Åi.sf;

. ;v- - '' jjTal,öS<xc)c:

..ftrollinyr ''uAm^éor,

.frede/i v yY. •

X*.>i |A«7/©<$>*4>c?/ (

r '' ■ V«Sw i ''* t^SKå/i/^w^

Bi(Jtt.ri+

;„ MvY

iitbSgSsfä,

jjiWÄÄardmn.Tkn.

Nypisromt
-

digåxiJshfrj
-

irujjtfd

- \*r

l^fjjiyat/rtCrt

små

%j6*hifv&bL

i n,e,.|

‘ 1 llålhw ^

»///„.

CAindtjiil -jib t&.

m$kuj.

mm£

Vi ish/ fjiUlctw ii% .-:-• V>i^ ,

I • 1 S - i

•''■ Jhiir^T.-ilrd .v • ■

: V>Ui UmnV-V

yjyy;:y.jN

■V1""

kifövn-rcsji)

yftilrt, \

VH.yA*V.iV!5"''1 •

f y - JildrA djtsJm

\tc-yk
-

KiiuÅsjjjr/:

'' ■" lyiyvsri

\v

{rriypnn

.V\aVtv

it.....,,,

■ JyihitmS

aA ‘stp

fftfes// >yU,vi\ \

"vlira

:V0d^K

\o,iipxW?

ffi£e*ig*ni J4fv\

nii-n VA \ ^

| M T yx)‘y*\ W‘‘fåL/Mu%,; ;

itjjLrqdfyn W;'' V

lörrö-jnirhg(’jj v^'''',Vl ^ j

” ''W " ■''- >

''Uisrnyrtin

.Zfc

ri/lqylndi

\,A^\V

"A.Vkni.vi/ \

■Isd/if*

mgifM

y%i^w67zli<kiA<t,. A''"

vdU/rtSrk

''$yor\viP<ä?db.

.Gainmelsi

i^/v; ■

dipuich-n

/■■ vA( t c, /W , ''

^ i#

/Ulls f)

A-: ■''••■• i'' ./i

Hi&div.

i r « v''"^a

».i

v>.v

irloffHirq

-u-if

•r-.|y-j|5j- ■Jf^fwäfkprQjjij

■jy;

?<£ '' $[4&sur$Q''

'': Apiyiiyivul ;''

;■''• , .... ■•■'' ‘''l.

tfäMiyi>rjkirulvt

s a; g

htiiräinvi^

\ ■''> /:■''••■■•’■:•■

Är

XtrLJ^foV”''

viryR\

SS/UäWtir

Mfaji/fårs

''.shxtslu

SoÄ\l

•«T''V,

''<^7''tfiféjiipit)

r ? ’i«

- -•

>; '' A&mudU

Am

IjbJ.y.frc; ''

t^sö^Vv.

, > . Oihilmisim

■AiU 7

‘v/^y;- . - .I.iUtjmfnnx. »J;...

Imlhasl? • •-.•■.;...y ..

\ • v-1" y ''SlarultS/m- ''-

/w(ä, ; f yV

• •v1/.///7//.-Y^/;- /;•//.. v

\ \

, vy,y lb/riiTifridi

ifcrr-.,, ■ . j t ''Thidi/Sis); '' ,

. ,;}io> • A-’'' • '' Vi$m\''Vv

i/.v.Y.,. 1''Wränåfm^

i! ; >/>■ , i

,Vf A,ö''n;" ,; v.o.wyvS * •• v, .

■Kallar

U bry ny

^rmdrh''\

''§£j.n#&\

'' . x‘\ y ■ '' r-, .ynnUm^kri

^ Aytpyy^jc/yrr >

v''-H.

y&u/''-

wm/\

jyiggskö

■ dna i förtro
-

''ÄvtvnxnlixtKXC

Jlaitsji

foryfork

-Aar dusk ''-|T

éitprsfyftsjf.1

uyrymMM^yÉr

y: jo.

.tmi/jsunr

Nvbvni
-

/y^Wr/j

? s V.,

■y&M''

rV1

rirrrOi/r vi ^*$10

Wbes-$t$''ji0i£hy

\:y !uih ■;

K%>Wj rUiiiiUiko ''■

yiåir\ärc\cn

X ’ w

Ertadalsrx)

{hfr/ad
-

^ ”, ,:

■Svrkbvn

''Wmm
-

Alfa-i/ui}

lönf/

tyikifJienrjB

"«•, iM-ns

Ho ta/rark

'' * ''v- ■ " *vV ''y ''■ ...

>*■'''' Y • yNybdHyinti r

v''''" v" ''

Smkm*/ MfSähiiajM

StincLdri.

uay\gnäs''>*ä''

^^Å?fl7fCV7?

unan

Ä/dnriiiséS

lärrilwi

Ataikbackb

3,

Batrkamtt

Stnrstrruu

Sve,i\»\»yry

''fytrti-tAdeii

in//eu

y{okfide/i

Kalmn

byraVst

.''r,y t

itoribrs J1

pJ 1ut.\M\:

ri . 7/1

y va:-.

lfa]myran.

A, ro,

\ ,■ A f > ''••«*/•-

,.Y..:.; *V4,7ka/?y///v7: • >. S/Yi/limavr

k.fiiiiaii2yr.

Xl^WxNv

dyk''o/fpsJi''ed^i''a

VBredäiAgt

//<• w

ikeUsu

''yictiftfåeript

Juni n o

,0tonnyfan•> //yY,; j

Hu/lsko?

Cl,o om

mi/sköret

yfunmirufsn

JkiLrinfd

zdhl/skär

tVi

»JäSä

f.

II»

>.e-?ga

ra

SSV?

" ^ Y*«.

TäTsi\äs^ärdeTi

.^Sr*C<.v

..Y ;y-y

\JJ,),ffl*m\

äSB

7 y År tftrt "\

■fåifat/flfå ''prSihd''1-.’ ’ ''. J&Z™''■PtSvi “•'';

Moran/it

5fab6avut

-eföteofa^eu/ /»tabuna

£1 Cj->£nj''c?i tea.

__ cTöteofa^c.t ~

yjcxvt c»

gc/tioxn äfi^ JZoiyZoLöisS.

£Å<xtcu

I: 200000

I Mil

KiLmteter

General stall ens IAtogr. Anst.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:219 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående anläggning af statsbana från Alf sby till Piteå samt en i ämnet väckt motion. s. 4 i texten
  2. SU 1911:61 Statsutskottets utlåtande Nr 61 s. 1 i texten