Sök i Ratio Lex

Angående anslag för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906— 1910

1911-02-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:118, Angående anslag för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906— 1910

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906—

1910; gifven Stockholms slott den 24 februari 1911.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur

för åren 1906—1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag af

3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog kostnadsfritt

öfverlämnas till kungl. ecklesiastikdepartementet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

P. E. Lindström.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 73 Höft. (Nr 118.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

Anslag till

en svensk

bokkatalog.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

februari 1911.

Närvar an de:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SvVARTZ,

grefve Hamilton,

Lindström,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Lindström anförde därefter:

»I en till Eders Kungl. Maj: t in gifven skrifvelse har styrelsen för

svenska bokförläggarföreningen anfört följande.

Alltsedan år 1872 hade svenska bokförläggarföreningen årligen utgifva

en svensk s. k. »årskatalog», upptagande all den bok- och delvis

äfven tidskriftslitteratur, som under nästföregående år utkommit och

funnits att tillgå genom den ordnade bokhandeln. Ett af syftemålen härmed

hade alltfrån begynnelsen varit, att med denna bokförteckning, som

respektive bokhandlare kunde utan synnerlig kostnad i ganska afsevärd

omfattning utdela bland den bokköpande allmänheten, bokafsättningen

inom landet skulle i någon mån befordras. Med hänsyn till detta förhållande

torde föga tvekan kunna råda därom, att föreningen äfven för

framtiden skulle befinnas villig att ensam bära risken af liknande årskatalogers

utgifvande, ehuru de gångna årens erfarenhet gifvit vid handen,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

att det icke vore förenadt med någon ekonomisk behållning, men väl under

vissa år medfört en direkt penninguppoffring från föreningens sida.

För sortimentsbokhandelns liksom, måhända i ännu högre grad, för

de offentliga bibliotekens män hade det emellertid visat sig som ett trängande

behof att — jämte dessa årskataloger — hafva tillgång till kataloger,

som omfattade längre tidsperioder än ett år åt gången, och föreningen

hade icke undandragit sig att tillmötesgå äfven detta behof. De

två svenska tioårskataloger, som för detta ändamål utgifvits, nämligen för

åren 1876 — 1885 samt 1886—1895, hade emellertid kraft så betydande

uppoffringar från föreningens sida, att betänkligheter redan då yppat sig

mot ett fortsatt utgifvande af dylika kataloger, för hvilka afnämare enligt

sakens natur icke kunde påräknas i någon större skala och genom hvilka

föreningens ledamöter icke kunde förvänta någon ökad afsättning af sina

däri upptagna artiklar, enär dessa kataloger på grund af sitt betydande

omfång ej kunde med fördel spridas bland bokköpare utan stannade såsom

hjälpredor och uppslagsböcker i biblioteksmäns och en del större

sortimentsbokhandlares händer. Inom dessa bägge fackkretsar torde icke

heller tioårskatalogerna hafva befunnits fullt tillfredsställande med afseende

på den tidslängd de omfattade. Denna torde hafva varit alltför lång. Fördenskull

hade föreningen, trots de ekonomiska betänkligheterna vid ett

sådant företag, föranstaltat om utgifvandet af en femårskatalog för åren

1896—1900. Denna, som hälsats med mycket bifall från vederbörande

fackmäns sida och salubjudits till det mycket moderata priset af 12 kronor

per exemplar, hade emellertid för föreningen medfört en direkt förlust

af 4,424 kronor 51 öre, förutom räntor å de utlagda redaktions- och

tryckningskostnaderna. Icke dess mindre hade föreningen inlåtit sig på

risken af ännu en femårskatalog för åren 1901—1905, hvilken också på

sin tid utkommit. För denna sistnämnda katalog, till omfånget åtskilligt

större än sin närmaste föregångare, hade försäljningspriset satts till 20

kronor per exemplar, och redaktionskommittén hade lyckats förmå de särskilda

förlagsfirmorna att till kostnadernas betäckande bidraga med en afgift

af 50 öre för hvarje förlaget tillhörande boktitel, hvilket för de större

förlagen naturligen inneburit en ganska afsevärd uppoffring, bägge

dessa anordningar vidtagna i syfte och förhoppning att denna katalog

skulle kunna utkomma utan något afsevärdt penningtillskott från föreningens

af dylika kataloger redan alltför hårdt betungade kassa.

Med tiden hade dock bokproduktionen i landet ökats väsentligt, så

att volymen på denna femårskatalog svällt betydligt utöfver hvad som

beräknats. Samtidigt hade som bekant allt hvad tryckningskostnader hette

stigit till en dittills oanad höjd, och resultatet ur ekonomisk synpunkt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

sedt hade blifvit, att äfven denna sist utgifna femårskatalog, i trots af

det höjda försäljningspriset, som endast i ringa mån verkat hämmande på

afsättningen, och i trots af de särskilda förlagens bidrag till kostnaderna,

kraft ett tillskott från föreningens kassa på öfver 3,000 kronor.

Därmed hade föreningens sammanlagda uppoffringar för dessa kataloger

stigit därhän, att föreningen icke längre såge sig i stånd att fullfölja

utgifvandet af dylika, med mindre understöd af allmänna medel för

ändamålet bereddes. Verkställda kalkyler för en tilltänkt ny femårskatalog,

omfattande åren 1906—1910, hade för öfrigt ådagalagt, att en sådan —

dels på grund af ytterligare ökad bokproduktion med ty åtföljande växande

omfång för katalogen och dels på grund af under de senaste åren

ytterligare. stegrade tryckpris — icke kunde tänkas utgifven, under förhållanden

i öfrigt lika med den föregående, utan en förlust på densamma,

som ganska väsentligt öfverskrede föreningens tillskott för den senast

utgifna.

Under sådana förhållanden, och då ett indragande för framtiden af

de ifrågavarande femårskatalogerna utan tvifvel skulle för de offentliga

bibliotekens i vårt land framgångsrika verksamhet innebära ett betydande

afbräck, tilläte sig föreningen underdånigst anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

behagade understödja utgifvandet af en svensk bokkatalog för åren 1906

— 1910, liknande den som funnes utgifven för åren 1901—1905, genom

att anvisa medel till inköp af minst 150 exemplar af densamma till ett

pris af 20 kronor per exemplar.

Det till inköp föreslagna antalet exemplar skulle förvisso, om de fördelades

icke blott bland de stora stats- och universitetsbiblioteken utan

äfven tilldelades andra undervisningsanstalters och åtskilliga öfriga offentliga

bibliotek, folkbildningsbibliotek in. fl., komma att i väsentlig mån befordra

vederbörande institutioners gagnrika kulturella verksamhet.

Till följd af nådiga remisser hafva underdåniga utlåtanden i ärendet

afgifvits den 21 november 1910 af riksbibliotekarien och den 5 december

1910 af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk.

I sitt förenämnda utlåtande har riksbibliotekarien anfört följande.

Det ifrågavarande katalogarbetets betydelse för bokhandeln och därigenom

för den bokköpande allmänheten torde icke behöfva särskilt framhållas;

därom vittnade de uppoffringar, som landets bokförläggare för ändamålet

åtagit sig och väl, äfven om statsbidrag kunde erhållas, fortfarande

måste vidkännas. Den inhemska litteraturens spridning vore gifvetvis ett

allmännyttigt ändamål, som i och för sig förtjänade allt det understöd, som

därför billigtvis kunde ifrågasättas. Då bokförläggarföreningen därjämte

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

såsom stöd för sin ansökan åberopat de offentliga bibliotekens behof af

sammanfattande kataloger öfver landets bokproduktion, så kunde riksbibliotekarien

i allt vitsorda ett sådant behofs förefintlighet. De hittills utgifna

tioårs- och femårskatalogerna kunde utan tvekan förklaras tillhöra de allra

oundgängligaste hjälpmedlen för biblioteksarbetet, vare sig därmed afsåges

bibliotekstjänstemännens verksamhet eller allmänhetens anlitande af bibliotekens

samlingar. För tjänstemännen beredde dessa kataloger tillgång till

en mängd uppgifter och upplysningar, hvarigenom de handskrifna katalogerna

kunde kontrolleras och kompletteras; de utgjorde för dessa tjänstemän

uppslagsböcker, som i hög grad underlättade arbetet vid allmänhetens

betjänande. För de biblioteksbesökande åter vore dessa kataloger af ej

mindre vikt såsom i väsentlig mån tjänande att afhjälpa den förefintliga

bristen på bibliotekskataloger, anordnade för allmänhetens speciella behof

och afsedda för dess fria begagnande. De svenska års- och femårskatalogerna

tjänade alltså att fylla fullkomligt enahanda behof, som i fråga

om den utländska litteraturen tillgodosåges genom den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogen med dess tioårsregister.

Att denna sistnämnda katalog ansetts icke böra upptaga den svenska bokproduktionen,

hade sin grund just i tillvaron af bokförläggarföreningens

här ifrågavarande publikationer, till hvilka accessionskatalogen i hvarje

sin årgång innehölle en hänvisning. Då de årliga katalogerna öfver de

svenska bibliotekens förvärf af utländsk litteratur bekostades af statsmedel,

så kunde det måhända ej anses obilligt, att samma förmån bereddes för

åtminstone femårskatalogerna öfver den svenska litteraturen, men om uppdraget

att utgifva sådana kataloger anförtroddes exempelvis åt kungl.

biblioteket, så skulle detta kräfva kostnader för arbetskraft och tryckning

vida öfverstigande det statsbidrag, som nu vore i fråga. Från de offentliga

bibliotekens sida vore det i hvarje fall mycket att beklaga, om af

brist på understöd ett företag måste af brytas, som jämte Linnströms boklexikon

för åren 1830—1865 och den af en särskild garantiförening utgifna

tioårskatalogen för 1866—1875 bildade en oafbruten serie af förteckningar

öfver åtminstone det hufvudsakliga af den svenska bokproduktionen

alltifrån förstnämnda år. I betraktande häraf ansåge riksbibliotekarien

den af bokförläggarföreningen begärda summan af 3,000 kronor

icke vara för högt tilltagen. I hvilket förhållande denna summa kunde

stå till kostnaderna för företaget, ansåge riksbibliotekarien sig ej i stånd

att bedöma, men då anledning saknades att betvifla uppgifterna om de

förluster, som de närmast föregående femårskatalogernas utgifvande åsamkat

föreningen, funne han äfven från sådan synpunkt storleken af det begärda

beloppet motiverad. Mot femårskatalogernas anordning och omfattning,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

hvarutinnan den nu ifrågavarande katalogen skulle blifva lika med den

närmast föregående, hade riksbibliotekarien ingen annan anmärkning att

framställa, än att det vore önskligt, att dessa kataloger för framtiden ej

inskränktes väsentligen till en sammanfattning af årskatalogernas innehåll,

utan att däri upptoges en del arbeten, hvilka såsom ej förekommande

i den egentliga bokhandeln i sistnämnda kataloger hittills icke förtecknats.

Tydligt vore emellertid, att sådant icke kunde ske i större utsträckning

utan företagets väsentliga fördyrande och utan att materialet tillhandahölles

af ett bibliotek, där alla svenska tryckalster samlades. Då i kungl.

biblioteket så beskaffade anteckningar icke blifvit förda, som utan inkräfvande

och på förhand ej beräkneligt arbete skulle kunna bereda material

till femårskatalogens här antydda komplettering, kunde en sådan

endast framställas som ett önskemål, hvilket bokförläggarföreningen antagligen

såvidt möjligt skulle befinnas villig att tillmötesgå, och som riksbibliotekarien,

hvad biträdet från kungl. biblioteket anginge, ej skulle

underlåta att befordra i den mån tillgängliga arbetskrafter det tilläte.

Hvad slutligen beträffade antalet exemplar, som af bokförläggarföreningen

ifrågasatts till inlösen för det allmännas räkning, ansåge riksbibliotekarien

siffran 150 kunna betraktas såsom väl högt tilltagen. Om ett tiotal exemplar

afsåges för hvardera af de tre stora statsbiblioteken samt i öfrigt

exemplar utdelades till ett antal specialbibliotek och samtliga stifts- och

läroverksbibliotek, så blefve näppeligen för de offentliga bibliotekens behof

mer än ett hundratal exemplar erforderliga. Då emellertid behofvet icke

kunde på förhand så noga beräknas, och då riksbibliotekarien i hvarje fall

icke ansåge sig böra föreslå någon nedsättning af den för ändamålet begärda

summan, så ville han ej heller i afseende å antalet exemplar till

inlösen ifrågasätta någon ändring i bokförläggarföreningens ansökan. På

grund af hvad sålunda anförts, tillstyrkte riksbibliotekarien bifall till

svenska bokförläggarföreningens ifrågavarande framställning.

Gfverstyrelsen har i ärendet anfört, att öfverstyrelsen i likhet med

riksbibliotekarien och på skäl, som af honom såväl som af sökanden blifvit

anförda, funne önskligt, att utgifvande! af en allmän svensk bokkatalog

för femårsperioden 1906—1910 erhölle understöd af allmänna

medel, och hade ej heller något att erinra mot det föreslagna beloppet af

det understöd, som sålunda eventuellt skulle komma att utgå.

Beträffande antalet af för inlösen ifrågasatta exemplar eller 150, så

hade öfverstyrelsen för sin del intet att erinra mot storleken af denna

siffra, utan hölle före, att ett så stort antal exemplar torde vara väl behöflig!

för den ifrågasatta utdelningen till offentliga bibliotek. Om, såsom

riksbibliotekarien förutsatte, exemplar af katalogen skulle utdelas till samt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

7

liga stifts- och läroverksbibliotek, så skulle, då de allmänna läroverken

utgjorde 77 och åtminstone 5 stiftsbibliotek torde kunna antagas behöfva

särskilda exemplar af katalogen, härtill erfordras öfver 80 exemplar.

Katalogen torde dessutom äfven böra öfverlämnas till högre lärarinneseminariet

samt Pedagogiska biblioteket i Stockholm äfvensom till samtliga

statsunderstödda enskilda läroanstalter af följande slag: enskilda lärarinneseminarier,

högre goss- och samskolör samt flickskolor med gymnasialafdelning.

Till samtliga de ändamål, som nu nämnts, erfordrades åtminstone

104 exemplar. Skulle ytterligare exemplar kunna utdelas till läroanstalter

under öfverstyrelsens inseende, så syntes äfven några af öfriga

större flickskolor böra erhålla sådana. Då nu enligt riksbibliotekariens förslag

sammanlagdt 30 exemplar kunde afses för de tre stora statsbiblioteken

och i det föregående icke tagits hänsyn till bibliotek vid andra läroanstalter

än dem, som stode under öfverstyrelsens inseende, så funne öfverstyrelse!!

ett antal af 150 exemplar till utdelning åt bibliotek icke vara för högt

tilltaget.

Såsom riksbibliotekarien framhållit, är det för biblioteksväsendet i Beparte
''

mGntscn6i6n

vårt land gifvetvis af största betydelse att äga tillgång till femårskataloger

öfver svensk litteratur. Med hänsyn härtill och då kostnaderna för utgifvande!

af nu ifrågasatta femårskatalog, enligt hvad bokförläggarföreningens

utredning ger vid handen, icke torde kunna betäckas af de vid försäljningen

af densamma inflytande medlen tillika med de särskilda förläggarnas

bidrag, anser jag billigheten kräfva att understöd af statsmedel lämnas för

utgifvande af nämnda katalog. Mot det begärda anslagets belopp, 3,000

kronor, har jag icke något att erinra, helst anslaget är ämnadt att utgå i

form af köpeskilling för 150 exemplar af katalogverket i fråga. Riksbibliotekarien

har visserligen ifrågasatt, huruvida verkligen så många exemplar

vore för det allmänna behöfliga, men af den utaf öfverstyrelsen i ärendet

förebragta utredningen synes framgå, att det till inlösen föreslagna antalet

exemplar är behöflig! för tillgodoseende af statens biblioteks och läroanstalters

behof af katalogverket i fråga. Jag hemställer alltså, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen

att till understöd för utgifvande af en bokkatalog öfver svensk litteratur

för åren 1906 —1910 på extra stat för år 1912 bevilja ett anslag

af 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar af nämnda bokkatalog

kostnadsfritt öfverlämnas till ecklesiastikdepartementet.»

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder bifalla hvad föredragande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 118.

departementschefen sålunda hemställt; och skulle proposition

i ämnet aflåtas till Riksdagen af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Seth Flodin.

Stookholm, Tvär Hasggströms Boktryckeri A. B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:63 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts ''proposition till Riksdagen angående anslag för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906—1910. s. 5 i texten
  2. SU 1911:36 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående anslag för utgifvande af en svensk bokkatalog för åren 1906—1910. s. 5 i texten