Sök i Ratio Lex

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120

23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:120, Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120

1

Nr 120.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående efterskänkande af

viss del af statslån för järnvägen Borlänge—Insjön;

gifven Stockholms slott den 10 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag

för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882

beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl anståndsräntan

som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet

upplupna räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

ej mindre öfvertager betalningsskjddigheten för återstoden af

ifrågavarande lån, att förräntas och amorteras i öfverensstämmelse med

de för lånet nu gällande villkor, än äfven medgifver, att inteckning

för lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens må

fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna

Krylbo—Borlänge och Knippboheden —Rättvik.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hamilton.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Haft. (Nr 120.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

Efterskänkande

af viss

del af Siljans

järnvägsaktiebolags

statslån.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 10 mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Genom nådig resolution den 1 september 1882 beviljade Kungl.

Maj:t ett för ändamålet bildadt bolag, benämndt Siljans järnvägsaktiebolag,

koncession å järnväg af 1,435 meters spårvidd från Borlänge station

till Insjön, hvarvid bland annat föreskrefs, att koncessionen icke

finge utan Kungl. Maj:ts tillstånd öfverlåtas å annan. Därjämte beviljade

Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 6 oktober samma år nämnda

bolag för järnvägsanläggningen — hvarför anläggningskostnaden enligt

då tillika fastställd kostnadsberäkning upptagits till 2,054,000 kronor —

ett lån af 950,000 kronor att af de medel till belopp af 5,000,000 kronor,

som 1881 års Riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd

för enskilda järnvägsanläggningar, utgå med 200,000 kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 120.

3

af hvart och ett af 1882, 1883, 1884 och 1885 års anslag samt med

150,000 kronor af 1886 års anslag.

För tillgodonjutande af den bolaget sålunda förunnade förmån stadgades,

bland andra, följande villkor.

Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först

skulle godtgöras ränta efter fyra och eu half procent å oguldet, kapitalbelopp

och återstoden utgöra afbetalning därå. Anstånd med räntans

erläggande medgafs under tre år från lyftningsdagen dock icke utöfver

ett år från den dag, den 1 januari 1887, då järnvägen i sin helhet

skulle vara färdig att öppnas för trafik, och skulle beloppet af den

ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifvits, inbetalas till

staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med

hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp skulle fortfaras med annuitetens erläggande

så länge till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt. Ivapitalafbetalning

skulle vidtaga den 1 januari 1890 och i sammanhang därmed

godtgörelse ske af därförinnan upplupen obetald ränta, för så vidt uppskof

med densammas erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten

sedermera erläggas samma dag hvarje år, till dess försträckningen och

all därå upplupen ränta blifvit till fullo gulden. Därest förfallet inbetalningsbelopp

icke i föreskrifven ordning erlades, skulle bolaget därå

gälda sex procent årlig ränta, intill dess samma belopp blefve behörigen

inbetaldt. Enligt af Riksdagen sedermera gjordt medgifvande har denna

s. k. öfverränta nedsatts till fem procent.

Vidare var i nådiga resolutionen den 6 oktober 1882 stadgadt, att

järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel

äfvensom all bolagets öfriga egendom skulle utgöra säkerhet för ifrågavarande

låneunderstöd och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran.

Enligt hvad fullmäktige i riksgäldskontoret upplyst, utlämnades

lånet till Siljans järnvägsaktiebolag under loppet af åren 1883—1886

från riksgäldskontoret, och är lånet inteeknadt med första förmånsrätt

i bolagets järnväg mellan Borlänge och Insjön.

Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift af den 6 oktober 1910 har

nu gjorts framställning om viss eftergift å Siljans järnvägsaktiebolags

skuld på grund af förberörda statslån.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Ktmgl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 120.

Innan jag närmare redogör för denna framställning, tillåter jag

mig erinra om följande förhållanden, Indika äga nära sammanhang med

nu föreliggande fråga.

Genom nådig resolution den 17 mars 1899 beviljade Kung!. Maj:t

Siljans järnvägsaktiebolag koncession å normalspårig järnväg från

Knippboheden å bolagets järnväg mellan Borlänge och Insjön till Rättviks

station å Falun—Rättvik—Mora järnväg.

Sedan Kungl. Maj:t särskilda gånger medgifvit anstånd med vissa

i sammanhang med koncessionen stadgade villkor bland annat i fråga

om tiden för arbetets påbörjande, anhöll år 1908 Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

— under förmälan att Silians järnvägsaktiebolag på Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolag öfverlåtit koncessionen å järnvägen mellan

Knippboheden och Rättvik — i underdånighet om ytterligare anstånd

med fullgörande af koncessionsvillkoren samt om låneunderstöd för

utförande af järnvägen. Genom nådig resolution den 23 juni 1910 medgaf

Eders Kungl. Magt ytterligare anstånd med nämnda koncessionsvillkor

och beviljade, under förutsättning att koncessionen å järnvägsanläggningen

med Eders Kungl. Majrts tillstånd blefve öfverlåten å Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolag, sistnämnda bolag för utförande af järnvägsanläggningen

Knippboheden—Rättvik ett lån å 1,252,000 kronor, i det

närmaste motsvarande halfva den beräknade kostnaden för järnvägen.

Ifrågavarande lån skulle utgå af de medel, som af 1906 och 1910 års

Riksdagar ställts till Eders Kungl. Majrts disposition till låneunderstöd

för enskilda järnvägar.

Bland de villkor för tillgodonjutande af den Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

sålunda förunnade förmån, hvilka därvid af Eders

Kungl. Majrt stadgades, torde särskildt böra beaktas följande.

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skall föranstalta därom, att

Siljans järnvägsaktiebolags järnväg mellan Borlänge och Insjön varder

öfverlåten å Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag. Sedan Eders Kungl.

Majrts tillstånd erhållits till såväl nämnda öfverlåtelse som öfverlåtelsen

af järnvägen Knippboheden—Rättvik, skola åtgärder af Södra Dalarnes

järnvägsaktiebolag vidtagas, på det att såväl nämnda två järnvägar som

ock den sistbemälda bolag tillhöriga järnvägen Krylbo—Borlänge måtte

blifva sammanslutna till en järnvägsenhet; och skola de åtgärder, som

det åligger bolaget att med afseende å uppgörelser med inteckningshafvare

samt i öfrigt för berörda ändamål vidtaga, vara iakttagna och

ärendet anmäldt hos Eders Kungl. Majrt inom viss föreskrifven tid.

Vidare har stadgats, att, sedan ifrågavarande sammanslutning ägt

rum, den sålunda uppkommande järnvägen med därtill hörande bygg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 120.

o

nåder, materiel och all öfrig egendom skall utgöra säkerhet för ej

mindre statens fordringar på grund af de genom särskilda nådiga resolutioner

den 24 november 1876 och den 6 oktober 1882 till utförande

af järnvägsanläggningarna Krylbo—Borlänge och Borlänge—Insjön beviljade

låneunderstöd än äfven den af staten genom resolutionen den

23 juni 1910 lämnade försträckning; och skall staten till säkerhet för

nämnda tre fordringars utbekommande erhålla inteckning i den efter

berörda sammanslutning uppkommande järnväg med förmånsrätt för

äldre fordran gent emot yngre och för statens nämnda fordringar framför

hvarje annan fordran än statens.

Jag tillåter mig nu att återgå till den af mig förut omförmälda

framställningen om viss eftergift å Siljans järnvägsaktiebolags skuld

på grund af först omtalade statslån för järnvägen Borlänge—Insjön.

Uti nämnda framställning har Siljans järnvägsaktiebolag erinrat,

att den ledande tanken i de genom nådiga resolutionen den 23 juni

1910 af Eders Kungl. Maj:t fastslagna bestämmelserna rörande utnyttjande

af koncessionen å järnvägsanläggningen från Knippboheden till

Rättvik varit, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skall öfvertaga

såväl nyssnämnda koncession som äfven Siljans järnvägsaktiebolags

egendom med ansvarighet för dess skulder. I detta senare hänseende

uppställes emellertid, enligt hvad i ansökningen meddelas, från Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolags sida som villkor för dess öfvertagande af

ansvaret för Siljans järnvägsaktiebolags förbindelser, att viss eftergift

erhålles å sistnämnda bolags skuld till staten för statslån till byggande

af järnvägen Borlänge—Insjön.

I anledning häraf hemställer Siljans järnvägsaktiebolag, att sådan

eftergift måtte beviljas, att staten afstår från anståndsräntan å lånet

äfvensom från alla till och med den 1 september 1911 belöpande räntor,

så att lånet fixeras till 905,444 kronor 94 öre att från och med nyssnämnda

dag förräntas och amorteras.

Till stöd för framställningen åberopar Siljans järnvägsaktiebolag,

att bolagets järnvägsföretag i dess nuvarande finansiella läge icke bär

sig utan går med ständig förlust, hvilken har tendens att för framtiden

än ytterligare ökas. Träffas därför ingå'' anordningar, har, säger

bolaget, staten föga eller ingen utsikt att någonsin utfå något af sin

fordran. Ett bifall till den gjorda framställningen innefattar därför

enligt bolagets mening i verkligheten icke någon ny uppoffring från

statens sida, men de nya anordningar, som därigenom skulle möjliggöras,

skulle bidraga att för framtiden trygga den fordran, som staten

får kvar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.is Nåd. ''Proposition Nr 120.

Å den underdåniga ansökningen finnes en af styrelsen för Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolag gjord påskrift af innehåll, att, ehuru Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolags stämmor såsom önskemål uttalat, att Siljans

järnvägsaktiebolags järnväg skulle kunna förvärfvas för den icke

förfallna kapitalskulden till staten, 800,985 kronor 75 öre, styrelsen för

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag dock, på grund af hvad som under

de förberedande förhandlingarna angående banans öfvertygande framgått,

anser sig böra biträda den förut omförmälda framställningen af Siljans

järnvägsaktiebolag.

Vid framställningen har äfven fogats ett exemplar af ett mellan

de ifrågavarande bolagen upprättadt köpekontrakt, hvilket är af följande

lydelse:

»Kontrakt.

Mellan Siljans järnvägsaktiebolag och Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

träffas härmed det aftal, att det förra till det senare öfverlåter

sin järnväg Borlänge—Insjön tillika med Kungl. Maj:ts koncession

härå på de villkor, som här nedan angifvas.

§ I
Öfverlåtelse!!

innefattar all säljande bolagets egendom i fast och löst.

I öfverlåtelsen ingår, att köpande bolaget öfvertager ansvaret för

alla säljande bolagets skulder och förbindelser. I fråga om säljande

bolagets skuld till staten för lånemedel uppställas som villkor för försäljningen,

att denna skuld ned sättes, så att köpande bolaget kommer

att till staten svara endast för det icke inbetalda kapitalbeloppet

905,444: 94 kronor med ränta därå från tillträdesdagen.

§ 3.

Köparen åtager sig alla säljande bolagets förpliktelser gentemot

dess nu- och förutvarande personal.

§ 4-

Köpande bolaget står alla nödiga kostnader för det säljande bolagets

likvidation och bestrider ensamt alla för fångets lagföljd nödiga kostnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

(

§ 5.

Tillträdet sker den 1 september 1911, från hvilken dag köparen

öfvertager och svarar för driften.

§ 6.

Vid tillträdet öfverlämnas till köparen alla järnvägen rörande

handlingar.

§ 7.

Ofverenskommelsen är beroende utaf att den godkännes å bolagsstämmor

med Siljans järnvägsaktiebolag och att öfverlåtelsen af såväl

koncessionen som järnvägen vinner Kung!. Maj:ts bifall.

Stockholm den 6 oktober 1910.

För Siljans Järnvägsaktiebolag

Dess styrelse

Axel Thorell.

F. Holmqvist. Gustaf Ros. Bröms Olof Larsson.

N. M. E. Edlund. Tom Bergendal.

För Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

Dess styrelse

Th. af Callerholm.

F. Holmqvist. L. L. Liberg. Eric Dahl.

A. G. Johansson. Fritz Nordström.

Herrar A. Thorells, F. Holmqvists, Gr. Ros, Bröms Olof Larssons,

N. M. E. Edlunds och T. Bergendals egenhändiga namnteckningar

bevittna

Gast. Söderlund. Nils Jönsson.

Herrar Th. af Callerholms, F. Holmqvists, L. L. Libergs, Eric Dahls,

A. Gr. Johanssons och Fritz Nordströms egenhändiga namnteckningar

bevittna

John Lundgren.

E. Eriksson.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 120,

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

utlåtande.

Till följd af nådig remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 28 december 1910 afgifvit underdånigt utlåtande och därvid erinrat,

att af Riksdagens revisorers berättelser om granskningen af riksgäldskontorets

förvaltning inhämtas, att Siljans järnvägsaktiebolag under

de första åren till och med år 1893 kunnat fullgöra sina förpliktelser

till staten, men att detta under hela den följande tiden emellertid ej

vidare kunnat ske.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åberopar en af styrelsen uppgjord

tablå, utvisande de inbetalningar som gjorts efter år 1898, hvarjämte

i tablån äfven införts järnvägens nettobehållning. Ifrågavarande

tablå är af följande lydelse:

Å r.

Järnvägens

nettobeMllning.

Iiibetaldt till j

riksgälds- kontoret.

1899 ...........................

36,454

65

40,000

1

1900 ...........................

32,399

47

15,000

—

1901 ...........................

38,515

89

20,000

—

1902 ...........................

23,559

12

30,000

1

1903 ...........................

23,866

74

15,000

“1

1904 ...........................

37,520

02

30,000

1905 ...........................

27,987

55

30,000

—

1906 ...........................

30,200

83

—

1907 ...........................

27,740

55

30,000

— |

1908 ...........................

26,604

94

—

-

1909 ...........................

5,843

58

—

_l

Summa

310,693

34

210,000

--1

Inbetalningarna utgöra, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i

medeltal för tioårsperioden 1899—1908 21,000 kronor per år, och nettobehållningen

i medeltal för samma tidsperiod uppgår till 30,484 kronor

98 öre. För år 1909 har nettobehållningen endast uppgått till 5,843

kronor 58 öre, och någon inbetalning till riksgäldskontoret har ej verkställts.

Då en i ögonen fallande olikhet förefinnes mellan nettobeliållningarna

och de till riksgäldskontoret inlevererade beloppen för ofvan

omförmälda tid 1899—1909, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ur

balansräkningarna uträknat följande redovisning af den för åren 1899

—1909 till 310,693 kronor 34 öre uppgående nettobehållningen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 12Ö.

Inbetalning till riksgäldskontoret 1899—1909

Värdeökning af fasta anläggningen...................

» af rullande materiel ......................

, » af inventarier och förråd.............

Behållning...............................................................

.............. kr. 210,000: —

.............. » 22,505: 99

.............. » 60,844:. 50

.............. » 10,610: 78

.............. )) 6,732: 07

Summa kr. 310,693: 34

Storleken af dessa siffror anser styrelsen ingalunda vittna om att

för mycket af inkomsterna skulle ha användts till järnvägens förbättring,

men för att erhålla en närmare kännedom härom har styrelsen

från Siljans järnväg infordrat fullständig redovisning dels af nyss anförda

för själfva banans förbättring använda belopp å 22,505 kronor

99 öre, dels af den till 60,844 kronor 50 öre uppgående kostnaden för

rullande materielens ökning. Beträffande dessa belopp bär styrelsen

lämnat följande specifikationer:

År.

Värdeökning af fasta anläggningen.

1900 Väntsalsbygge m. m. vid Borlänge .............................

kr.

2,037

16

1901 Vattenledning vid Insjön..................................................

»

2,212

25

1902 Nytt spår vid Borlänge....................................................

»

559

49

1903 Koksbod vid Insjön ............................................................

91

04

1904 Grustag...................................................................................

»

835

—

1905 Vattenledningar ....................................................................

»

405

90

1906 Tillbyggnad af godsmagasin vid Borlänge..................

>>

733

68

1907 Vattenledning ........................................................................

1908 Ångbåtspaviljong i Insjön, ombyggnad å Borlänge

station m. m...................................................................

834

44

»

5,809

81

1909 Ombyggnad å Borlänge station, nya växlar och vinkel- s k ar fjäril ..............................................................................

8,987

22

Summa

kr.

22,505: 99

lr. Värdeökning af rullande materielen.

1902 Ett nytt lokomotiv............................................................... kr. 51,015: —

1903 En ny resgodsvagn............................................................... )> 3,671: —

1906 En ny änglärka ..................................................................... )) 6,260: —

1908 En ny vattencistern till ångfinka.................................... » 250: —

Summa kr. 61,196: —

1901 Fyra dressiner öfverförda till inventariers konto...... » 351: 50

Summa kr. 60,844: 50

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 126.

Dessa förbättringar äro, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

tydligen ganska anspråkslösa.

Den årliga annuitet, som bolaget skolat gälda, är 47,500 kronor,

och inbetalningarna hafva icke blott icke uppgått till detta belopp utan

i regel varit mindre än den under året upplupna räntan, så att järnvägsbolagets

skuld under de sista femton åren varit stadd i stigande

och vid slutet af år 1909 uppgått till 1,407,737 kronor 18 öre, sålunda

fördelad:

Häraf synes, att genom de tidigare verkställda amorteringarna

kapitalskulden nedgått till 905,444 kronor 94 öre och att den skuld,

som bolaget vid sagda års slut hade att förränta, uppgick till 1,291,037

kronor 47 öre, dragande en årlig ränta af i rundt tal 58,000 kronor,

under det att bolagets inbetalningar under de tio åren 1899—1908, som

förut nämnts, uppgått till i medeltal endast 21,000 kronor.

Med hänsyn till den ringa nettobehållningen af järnvägsdriften

och det ännu mindre belopp, som häraf kunnat disponeras för inbetalningar

till riksgäldskontoret, anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inga utsikter förefinnas, att Siljans järnvägsaktiebolag skall framdeles,

om det behåller sin bana oförändrad, kunna ens närmelsevis fullgöra

sina förbindelser till staten, och styrelsen finner fördenskull det af

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag gjorda anbudet att öfvertaga järnvägen

mot åtagande af dess kapitalskuld å omkring 905,000 kronor

vara ett för statsverket förmånligt anbud.

Hvad i öfrigt Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags uppgörelser med

Siljans järnvägsaktiebolag beträffar, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tidigare träffats öfverenskommelse därom, att det förra

bolaget skall inlösa 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag mot en aktie

i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för en aktie i förra bolaget

erlägga kontant 10 kronor, och förklarar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sig anse, att med hänsyn till aktieägarna i Siljans järnvägsaktiebolag,

hvars aktier torde kunna anses så godt som värdelösa,

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag äfven härvidlag gjort ett godt anbud.

till betalning icke förfallet kapital

förfallet kapital.....................................

förfallna räntor.....................................

anståndsränta ......................................

kr. 800,985: 75

» 104,459: 19

» 385,592: 53

» 116,699: 71

Summa kr. 1,407,737: 18

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:tå Nåd. Proposition Nr 120.

Statslånet för Siljans järnvägsaktiebolags järnväg Borlänge—Insjön

blefve efter afskrifning .................... kr. 905,000: —

Statslånet för Knippboheden—Rättviks järnväg är...... )) 1,252,000: —

Summa kr. 2,157,000: —

Därest järnvägen Borlänge—Insjön blefve, såsom nu är ifrågasatt,

utsträckt till Rättvik, skulle, enligt en af byrådirektören d’Ailly uppgjord

trafikberäkning, nettoinkomsten på sträckan Borlänge—Rättvik blifva

110,000 kronor. Denna summa beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ungefär förslå för att betala annuiteterna till staten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som, enligt hvad styrelsen förklarar,

ej kan finna annat än att det af Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

gjorda anbudet är för staten förmånligt, hemställer därför om

bifall till framställningen.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att yttra sig

i ärendet, hafva fullmäktige i skrifvelse den 2 februari 1911 meddelat,

att till följd af Siljans järnvägsaktiebolags oförmåga att fullgöra stadgade

betalningsvillkor — efter år 1907 har ej någon inbetalning till

riksgäldskontoret verkställts — bolagets skuld för lånet vid 1910 års

slut stigit till 1,466,229 kronor 63 öre, hvaraf ett belopp af 524,569

kronor 65 öre var till betalning förfallet. Under den gifna förutsättningen

att ej något belopp inbetalas intill den för reglering af lånet

föreslagna dagen, den 1 september 1911, komme bolagets skuld till

riksgäldskontoret att då uppgå till följande belopp:

kapital, förfallet............................................. kr. 127,885:98

» icke förfallet.................................... » 777,558: 96 pr> 905,444: 94

anståndsränta, icke förfallen .....................kr. 116,699: 71

vanlig ränta, förfallen ......kr. 378,989: 34

» » icke förfallen » 23,326:77 ^ 402 316:11

öfverränta, förfallen .................................... )> 82,153: 97 ^ 601,169:79

Summa kr. 1,506,614: 73

Den föreliggande framställningen går ut på, att samtliga nämnda

räntor skulle afskrifvas och lånet sålunda nedbringas till kapitalskulden

905,444 kronor 94 öre, hvilken skuld Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

skulle, i sammanhang med förvärfvandet af järnvägen Borlänge—Insjön,

öfvertaga att från den 1 september 1911 förräntas och amorteras.

Riksgälds
fullmäktiges
utlåtande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

Detta förslag- innebär, säga riksgäldsfullmäktige, gifvetvis, att vid

skuldens öfvertagande ej någon del af kapitalet skall anses vara till

betalning förfallet, men i öfrigt har icke någon förändring ifrågasatts

beträffande de för lånets förräntning och amortering nu gällande villkoren.

I enlighet härmed skulle sålunda räntan å oguldet kapitalbelopp

beräknas efter 4 Va % och annuiteten utgå med 5 % af ursprungliga

lånebeloppet, 950,000 kronor, att erläggas den 1 januari hvarje år;

hvarjämte, i händelse till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven

ordning erlägges, låntagaren skall vara skyldig att därå gälda ränta

efter 5 %. — Med iakttagande af dessa betalningsvillkor skulle ifrågavarande

lån blifva slutbetaldt på en tid af 41 år, räknadt från innevarande

år.

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag har, enligt hvad fullmäktige

erinra, för anläggning af sin järnväg Krylbo—Borlänge under åren

1879—1882 utbekommit ett statslån å 2,375,000 kronor, hvilket lån

genom annuitetsbetalning i föreskrifven ordning nu nedbragts till ett

kapital af 1,809,927 kronor 84 öre.

Enligt den förut af mig omförmälda resolutionen den 23 juni 1910

har detta bolag fått sig beviljadt ett nytt statslån å 1,252,000 kronor

för anläggning af järnväg från Ivnippboheden till Rättvik. Jämlikt de

för tillgodonjutande af sistnämnda låneunderstöd stadgade villkoren

skola, såsom jag äfven förut antydt, de tre sammanhängande järnvägarna

Krylbo—Borlänge, Borlänge—Insjön och Knippboheden—Rättvik

förenas till en järnvägsenhet, hvaruti statens fordringar för de till

de särskilda järnvägsanläggningarna beviljade lånen skola intecknas

med förmånsrätt för äldre fordran gent emot yngre och för samtliga

dessa fordringar framför hvarje annan fordran än statens. Härigenom

kommer, säga fullmäktige, hvad särskildt angår det nu ifrågavarande

lånet för järnvägsanläggningen Borlänge—Insjön, en väsentligt ökad

säkerhet att beredas för statens därpå grundade fordran; och, att döma

af de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande omförmälda trafikberäkningarna,

synes man hafva skäl antaga, att nettoinkomsten af

järnvägskomplexen Krylbo—Rättvik skulle blifva fullt tillräcklig för

gäldande af annniteterna ej blott å det lån, Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

skulle öfvertaga från Siljans järnvägsaktiebolag, utan ock å

förstnämnda bolags två öfriga statslån.

Under dessa förhållanden och då Siljans järnvägsaktiebolag alltmer

visat sig vara ur stånd att fullgöra sina förbindelser till staten, så att

utsikt numera knappast torde förefinnas att från nämnda bolag utfå

någon väsentlig del af statens fordran, anse sig fullmäktige hafva skäl

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

tillstyrka bifall till den nu gjorda framställningen, hvarigenom staten

visserligen skulle gå förlustig de å lånet upplupna räntorna men däremot

vinna en, som det synes, tillfredsställande säkerhet för utbekommande

af det återstående lånekapitalet.

Fullmäktige hafva äfven fäst sin uppmärksamhet vid den af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen anmärkta öfverenskommelsen därom, att

såsom godtgörelse för öfverlåtelse!! af koncession å järnvägsanläggning

Knippboheden—Rättvik skulle för 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag

lämnas en aktie i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för

hvarje aktie i det förra bolaget en kontant betalning af 10 kronor. Då

Siljans järnvägsaktie bolag måste anses sakna hvarje möjlighet att själft

utföra den koncessionerade järnvägsanläggningen och då aktierna i

detta bolag icke torde kunna tillmätas något värde, hafva fullmäktige

icke kunnat undgå att finna villkoren för berörda öfverenskommelse

anmärkningsvärda.

Af den utredning, som i ärendet förebragts, framgår, att Siljans

järnvägsaktiebolags skuld till staten alltsedan år 1893 varit i ständigt

stigande, i det att under nämnda tid inbetalningarna icke någon gång

uppgått till den föreskrifna annuitetens belopp och till och med i allmänhet

icke ens motsvarat den under året upplupna räntan. Sedan år

1907 har såsom nämndt någon inbetalning till riksgäldskontoret ej alls

kunnat ske.

Till belysning af Siljans järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning

ber jag få meddela följande sammanställning af bolagets tillgångar och

skulder den 31 december 1908 och samma dag 1909 samt, enligt en

af bolaget uppgjord approximativ beräkning, den 31 december 1910:

Den 31 dec.

1908.

Den 31 dec.

1909.

Den 31 dec.

1910.

Tillgångar:

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Järnvägsanläggningen...................................................

1,834.359

32

1,843,346

54

1,847,123

60

Nyttjanderätten till Borlänge station..............................

49,900

—

49,900

—

49,900

—

Bullande materiel ......................................................

298,946

67

298,946

67

298,946

67

Stående inventarier......................................................

10,726

87

10,812

64

11,346

04

Snöskärmar ...............................................................

2,240

—

2,240

—

2,240

—

Förrådet ..................................................................

10,002

65

18,675

34

11,031

59

400 aktier i Södra Dalarnes järnväg..............................

40,000

—

40,000

—

40,000

—

Transport

2,246,175

51

2,263,921

19

2,260,587

90

Departements
chefens
yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

Den 81 dec.

1908.

Den 31 dec.

1909.

Den 31 dec.

1910.

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Transport

2,246,175

51

2,263,921

19

2,260,587

90

80 aktier i Osterdalarnes ångbåtsaktiebolag ..................

6,000

—

6,000

—

6,000

—

I Kopparbergs ensk. bank på upp- och afskrifning .........

2,599

05

15,765

04

4,271

03

I Kopparbergs ensk. bank ..........................................

10,000

—

—

—

20,000

—

Statens järnvägstrafik...................................................

49,397

79

79,030

81

122,193

78

Södra Dalarnes järnväg................................................

171

21

468

69

860

58

Osterdalarnes ångbåtsaktiebolag ....................................

2,601

28

2,023

93

3,288

93

Trafikkassans kontrollkonto ..........................................

218

03

405

96

482

47

Insjön—Leksand—Rättviks järnvägsundersökning ............

2,432

44

2,432

44

2,432

44

Kassakonto ...............................................................

2,564

08

2,079

18

708

20

Skuld öfver tillgångar ................................................

113,747

47

164,536

79

190,714

54

Summa kr.

2,435,906

84

2,536,664

03

2,611,539

87

Skulder:

Riksgäldskontoret ......................................................

1,351,104

28

1,407,737

18

1,466,229

63

Aktiekapitalet ............................................................

1,055,600

—

1,055,600

—

1,055,600

—

Personalens understödskassa..........................................

1,645

20

1,823

73

1,971

18

Statens järnvägstrafik..................................................

951

47

1,027

15

1,200

—

Bergslagernas järnvägar................................................

53

95

—

—

—

—

Södra Dalarnes järnväg................................................

—

—

169

02

—

—

Trafikkassans kontrollkonto ..........................................

21,547

10

65,287

57

85,464

34

Balanserade utgifter ...................................................

5,004

84

5,019

38

1,074

72

Summa kr.

2,435,906

84 2,536,664

03 2,611,539

87

Bolagets inkomster samt utgifter och passiva under år 1908 ocli

1909 framgå af följande sammanställning, i hvilken jämväl upptagits

en af bolaget i nämnda hänseende upprättad approximativ beräkning

för år 1910:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

15

År 1908.

År 1909.

År 1910.

Inkomster:

Kr.

öre

Kr.

öre

It.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Kr.

öre

Af trafiken:

Persontrafik..................

59,224

04

59,208

53

62,359

89

Posttransport ...............

8,752

38

9,473

68

9,884

08

Godstrafik.....................

59,725

84

57,614

02

67,737

43

Extra trafik..................

1,104

73

1,398

15

2,005

13

Diverse inkomster .........

12,051

76

140,858

75

3,061

57

130,755

95

6,964

35

148,950

88

Af andra föremål:

Intressekonto ...............

1,120

34

1,229

92

1,249

66

Södra Dalarnes aktier.....

2,400

—

1,600

—

Österdalarnes ångbåts-

aktier........................

480

—

4,000

34

560

—

3,389

92

560

—

1.809

66

Förlust för året ............

—

—

28,146

21

—

—

50,789

32

_

—

26,808

03

Summa kr.

—

_

173,005

30

—

—

184,935

19

—

—

177,568

57

Utgifter och passim:

För trafiken:

Byråafdelningen ............

5,754

51

7,443

48

Banafdelningen ............

31,542

46

40,413

14

Trafikafdelningen...........

32,138

99

34,170

25

Maskinafdelningen.........

44,098

38

45,500

05

Allmänna omkostnader....

3,125

73

116,660

07

775

37

128,302

29

—

—

119,076

12

För andra ändamål:

Pensionsafgifter ............

1,495

06

Krono- och kommunal-

utskylder ..................

33

02

Lifförsäkringspremier......

66

—

1,594

08

Räntan å statslånet: ......

—

—

54,751

15

56,632

90

—

—

58,492

45

Summa kr.

—

—

173,005

30

—

184,935

19

—

—

177,568

57

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

Såsom framgår af dessa tablåer, är sålunda Siljans järnvägsaktiebolags

ställning långt ifrån god. Härvid är tillika att beakta, att tillgångarna

med all sannolikhet äro för högt upptagna, då under en följd

af år några afskrifningar ej företagits. Med hänsyn till det klena

trafikresultatet är ju för öfrigt järnvägsanläggningens realisationsvärde

gifvetvis betydligt lägre än det bokförda.

Någon utsikt synes ej heller förefinnas, att bolagets ekonomi

skall så förbättras, att bolaget kan blifva i tillfälle att någonsin återgälda

sin skuld till statsverket, utan torde densamma, om ej särskilda

åtgärder vidtagas, komma att alltjämt ökas. Bolagets järnväg

mellan Borlänge och Insjön framgår nämligen genom jämförelsevis

karga trakter i saknad af så godt som all industri, och den har för

närvarande icke heller någon naturlig slutpunkt. Eu sådan skulle erhållas

genom järnvägens framdragande öfver Leksand till Rättvik, med

andra ord genom anläggning af den koncessionerade linjen Knippboheden—Rättvik.

Därest denna sistnämnda järnväg icke kommer till

stånd, torde med all sannolikhet trafiken från Leksand genom en bibana

ledas till Mora—Rättvik—Falu järnväg med dess fortsättning till Gäfle,

hvarigenom Borlänge—Insjöns järnväg skulle förlora en betydande del

af sin nuvarande trafik och sålunda dess ekonomiska ställning blifva

än mera undergräfd.

Siljans järnvägsaktiebolag, som erhållit koncession å linjen Knippboheden—Rättvik,

är emellertid på grund af sin ekonomi förhindradt

att bygga denna järnväg.

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, som äger järnvägen Borlänge—

Ivrylbo, har å sin sida uppenbarligen ett starkt intresse att draga till

sig trafiken från Borlänge—Insjöns järnväg och dess planerade fortsättning

till Rättvik. Detta bolag, hvars järnväg mellan Borlänge och

Krylbo genomlöper en synnerligen bördig trakt med afsevärd industri,

har i motsats mot Siljans järnvägsaktiebolag en mycket god ekonomisk

ställning. Till belysning häraf torde jag få ur senast tillgängliga

revisionsberättelse meddela följande sammanställning af bolagets

utgående balanskonto för år 1909:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

IT

Tillgångar:

Järnvägsanläggningen ..........................................

Rullande materielen..............................................

Inventarie- och materialförråd ...........................

Siljans järnvägsaktiebolag, afräkning ................

d:o trafikeringskostnad .

Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag ................

Traflkkassan..........................................................

Egna och främmande bolags aktier ...................

Innestående å löpande räkning............................

Nybyggnader, oafslutade .....................................

Bibanan vid Säter, fordran..................................

Jordegendomen i Nås by....................''................

Järnvägsanläggningen Knippboheden—Rättvik....

Kassabehållning....................................................

kr.

»

»

»

»

»

»

;>

»

»

»

»

»

;>

3,459,518: 65

834,291: 03

187,973: 13

169: 02

2,879: 11

15,000: —

49,933: 06

363,580: 88

18,512: 33

4,754: —

7,000: —

7,697: 07

6,035: 98

20,438: 68

Summa'' kr. 4,977,782: 94

Skulder:

Statslån, kapital....................................................................................

kr. 1,845,624:

73

» anståndsränta.......................................................................

» 345,468:

75

Aktiekapitalet .....................................................................................

» 1,832,700:

—

Reservfonden ...................................................................................

» 155,000:

—1

Ansvarighet för Siljans järnvägs nyttjanderätt till Borlänge station

» 6,250:

—

Dispositionsfonden.................................................................................

» 27,809:

63

Byggnads- och underhållsfonden .........................................................

» 423,612:

36

Sveriges statsbanor ...........................................................................

» 105,043:

90

Siljans järnvägsaktiebolag ..................................................................

» 468:

69

Bankaktiebolaget Stockholm—Öfre Norrland......................................

» 55,000:

—

Outtagen vinstutdelning ....................................................................

» 1,879:

—

Bibanan vid Säter................................................................................

» 2,219:

36

Tillgångar öfver skulder .....................................................................

» 176,706:

52

Summa

kr. 4,977,782:

94

I detta sammanhang- ber jag få omnämna, att af anledning, som

jag strax skall meddela, genom Stockholms revisionsbyrå samt distriktschefen

i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet företagits en

särskild granskning af bolagets räkenskaper jämte värdering af dess

tillgångar, och har därvid konstaterats, att dessa tillgångar i 1909 års

bokslut icke äro upptagna öfver deras verkliga värden med undantagför

inneliggande aktier, bokförda till 363,580 kronor 88 öre, å hvilka

en afskrifning af 75,000 kronor ansetts erforderlig, samt rullande materielen,

bokförd till 834,291 kronor 3 öre, hvarå en afskrifning af omBihang

till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Thyr. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

kring 75,500 kronor ansetts nödig. Äfven efter dessa afskrifningar

skulle emellertid bolagets ekonomiska ställning vara mycket god.

Inkomsterna och utgifterna under år 1909 visas åf följande sammanställning

:

Inkomster:

Af trafiken.....................................

....................... kr.

551,242: 34

Af vagnshyror................................

..................... »

14,681

24

Diverse inkomster ........................

....................... »

7,711

02

Kantor ..........................................

....................... »

3,983

44

Utdelning ä egna och främmande

bolags aktier..........

....................... »

14,160

—

Summa kr.

591,778

04

Utgifter:

För trafiken ..................................

..................... kr.

412,926

08

Kanta och amortering å statslånet

....................... »

118,750

_

Utskylder........................................

....................... »

11,058

16

Pensionskassan................................

....................... »

8,695

51

Olycksfallsförsäkringspremier .......

....................... »

1,000

44

Afsättning till byggnadsfonden.....

...................... »

12,200

—

Afskrifning å rullande materiel....

....................... »

25,000

—

Till aktieägarnas disposition .......

....................... »

2,147

85

Summa kr.

591,778

04

Enligt livad bokslutet för år 1909 utvisar, har bolagets verksamhet under

året sålunda gifvit en behållning af ...................................... kr. 2,147: 85

Under nästföregående år utgjorde däremot vinsten ............................... » 61,993: 47

motsvarande en minskad vinst af ....................................................... kr. 59,845: 62

Anledningen till att vinsten af trafiken i så afsevärd grad nedgått

torde, enligt hvad i styrelseberättelsen framhålles, uteslutande vara att

söka i de säregna förhållanden, som skapats genom under året inträdda

konflikter å arbetsmarknaden, äfvensom af rådande tryckta konjunkturer

öfver hufvud. Sålunda utgjorde minskningen i bruttoinkomsten af trafiken

endast under de tre månaderna augusti, september och oktober

62,065 kronor 20 öre. I sin helhet inbragte trafiken under räkenskapsåret

1909 76,177 kronor 74 öre mindre än under näst föregående år,

hvaremot driftkostnaderna nedgått med 41,186 kronor 41 öre. Därjämte

har utaf öfverskottet af trafikinkomster utöfver driftkostnad under

år 1909 auvändts 25,000 kronor till afskrifning å rullande materielen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 120.

19

Till sist ber jag få återgifva följande

År.

Sammandrag af bolagets räkenskaper för åren 1905—1909.

Öfver
skott
från
före
gående
-

(öfverskott

af

bruttoinkomst

öfver

trafikkostnad.

Summa.

Detta öfverskott har användts eller afsakta till

ranta a

statslånet.

amortering

af

statslånet.

.järn
vägens
byggnads
fond.

utdelning

till aktie
-

annat

ändamål.

disposition

nästa år.

Summa.

1905

1906

1907

1908

1909

Kr. jure

130,54239

160,836

163,049

147,080

98,969

Kr. löpe Kr.

298,7671051 429,309

321.239 56 482,075

299,77006

232,413:86

178,851196

462,819

379,494

277,821

Kr.

90,105

88,815

87,468

86,061

84,590

Kr.

28,645

29,934

31,281

32,688

34,159

Kr. inre

15,250 —

38,300!- 3S,300j—

18,3001—

12,200! —

Kr.

91,635

109,962

109,962

109,962

73.308

Kr. jure j Kr.

42.83SI41 160,836

52,014|22

48,726159

38,512

45,754

163,049

147,080

98,969

27,809

Kr.

429,309

482,075

462,819

379,494

277,821

Då nu Södra Dalarnes järn vägsaktiebolag, efter att hafva fått koncessionen

å järnvägen Knippboheden—Rättvik på sig öfverlåten — en

öfverlåtelse hvartill Eders Kungl. Maj:t dock ännu ej lämnat sitt samtycke

— begärde statslån för utförande af denna järnvägsanläggning,

stod det klart för mig, att bär erbjöd sig en möjlighet att träffa sådana

anordningar, att åtminstone större delen af statens fordran hos

Siljans järnvägsaktiebolag skulle kunna räddas. I sådant syfte fästes, i

enlighet med min hemställan, såsom förut omnämnts, vid låneunderstödets

beviljande vissa villkor utöfver de vanliga, gående därpå ut, att

de tre sammanhängande järnvägarna Ivrylbo—Borlänge, Borlänge—Insjön

och Knippboheden—Rättvik skulle förenas till en Södra Dalarnes

järnvägsaktiebolag tillhörig järnvägsenhet, hvari statens fordringar i de

för de särskilda järnvägsanläggningarna beviljade lånen skulle intecknas

med förmånsrätt för äldre fordran gent emot yngre och för samtliga

dessa fordringar framför hvarje annan fordran än statens.

Sedermera har också Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag med Siljans

järnvägsaktiebolag träffat aftal om öfvertagande af järnvägen Borlänge

—Insjön på villkor, bland andra, att köpande bolaget skulle öfvertaga

alla säljande bolagets skulder och förbindelser. Detta bar dock i fråga

om Siljans järnvägsaktiebolags skuld till staten skett under den förutsättningen,

att anståndsräntan och alla öfriga till och med den 1 september

1911 upplupna räntor å lånet efterskänkas och lånets belopp bestämmes

till 905,444 kronor 94 öre. Därest icke något vidare belopp inbetalas,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

skulle Siljans järnvägsaktiebolags skuld, till statsverket den ifrågasatta

regieringsdagen uppgå till sammanlagdt 1,506,614 kronor 73 öre.

Genom den nu föreslagna uppgörelsen skulle statsverket alltså komma

att efterskänka ett belopp af 601,169 kronor 79 öre.

Ehuru fråga sålunda är om efterskänkande af ett betydande belopp,

anser jag likväl eu uppgörelse i den riktning, som nu föreslagits, böra

åvägabringas. Härigenom skulle nämligen, af allt att döma,''icke blott

statens säkerhet för dess tidigare lån till järnvägen Krylbo—Borlänge

förstärkas utan äfven vinnas betryggande säkerhet såväl för den återstående

kapitalskulden å lånet till järnvägen Borlänge—Insjön som för

det nya lånet till järnvägen Knippbolieden—Rättvik.

Därest den ifrågasatta öfverenskommelsen kommer till stånd, skulle

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuld till staten komma att utgöra:

för järnvägen Krylbo—Borlänge......................................... kr. 1,809,927: 84

>’ » Borlänge—Insjön........................................ » 905,444: 94

» » Knippbolieden—Rättvik.............................. >> 1,252,000: —

Summa kr. 3,967,372: 78

Annuiteten å dessa lån, motsvarande fem procent å ursprungliga

försträckningsbeloppen, utgör 228,850 kronor. Under den af Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolag, enligt hvad jag inhämtat, antagna förutsättning

att till järnvägsanläggningen Knippbolieden—Rättvik skulle

genom nyteckning af aktier kunna anskaffas 600,000 kronor, skulle bolaget

utöfver statslånet behöfva låna ytterligare omkring 400,000 kronor.

Beräknas till detta sistnämnda låns förräntande och amortering ett årligt

belopp af omkring 25,000 kronor, skulle bolaget hafva att såsom annuitet

ä skulder erlägga omkring 254,000 kronor.

Den förut omnämnda, af byrådirektören d’Ailly gjorda trafikberäkningen

rörande en järnväg Krylbo—Rättvik har gifvit till slutresultat,

att en årlig nettoinkomst å hela denna linje af 420,300 kronor, är att

påräkna. I denna utredning har d’Åilly utgått från, att inkomsten per

dag och bankilometer skulle uppgå för sträckan Krylbo—Borlänge till

26,59 kronor och för linjen Borlänge—Rättvik till 11,33 kronor samt

att driftkostnaden skulle stiga till 60 procent af bruttoinkomsten. Till

jämförelse ber jag få nämna, att inkomsten per dag och bankilometer

år 1908 utgjorde för järnvägen Krylbo—Borlänge 26,02 kronor samt

för järnvägen Borlänge—Insjön 9,51 kronor, medan driftkostnaden utgjorde

för den förra järnvägen 69,8 procent (1907 59,5 procent) af

bruttoinkomsten samt för den senare 82,8 procent (1907 74,i procent)

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.

af samma inkomst. Om man också med hänsyn härtill kan finna

d’Aillys beräkningar väl optimistiska, torde likväl med säkerhet kunna

antagas, att nettoinkomsten af linjen Krylbo—Rättvik under alla förhållanden

skall blifva tillräcklig för att täcka annuiteten å lånen. På

min begäran har Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag låtit uppgöra en

på mindre gynnsamma förutsättningar än de af d’Ailly antagna grundad

beräkning å nettoinkomsten efter en sammanslagning af ifrågavarande

järnvägar. Därvid har man utgått från, att å linjen Krylbo—Borlänge

skulle påräknas en inkomst af 26 kronor per dag och bankilometer,

medan samma siffra anslagits för linjen Borlänge—Leksand till 12

kronor och för linjen Leksand—Rättvik till 6 kronor. Under dessa

lörutsättningar skulle sammanlagda årsinkomsten för hela bansträckan

uppgå till omkring 875,000 kronor. Antages för säkerhets skull driftkostnaden

belöpa sig till 70 procent af bruttoinkomsten, skulle i allt

fall uppstå ett öfverskott af omkring 262,000 kronor, som sålunda

fullt förslår till annuiteterna. Med hänsyn till nu angifna förhållanden

synes, på sätt jag förut antydt, staten erhålla god säkerhet för samtliga

sina här afsedda fordringar, under förutsättuing att den ifrågasatta

afskrifningen å lånet till Siljans järnvägsaktiebolag äger rum.

Hvad angår den af riksgäldsfullmäktige berörda omständigheten

att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag såsom godtgörelse för öfverlåtelsen

af koncessionen å järnvägsanläggningen Knippboheden—Rättvik

förbundit sig att för 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag lämna 1

aktie i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för hvarje aktie i

det förra bolaget betala kontant 10 kronor, kan ju detta synas anmärkningsvärdt,

då väl aktierna i Siljans järnvägsaktiebolag torde få

anses i det närmaste värdelösa. Emellertid har jag inhämtat, dels att

Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag af Siljans järnvägsaktiebolags 10,566

aktier redan före denna öfverenskommelse var ägare till 1,000 aktier,

dels ock att denna utfästelse med hänsyn till de villkor, som uppställdes

af ägaren till ett betydande antal, inemot hälften, af Siljansbolagets

aktier varit nödvändig för att få hela detta aftal till stånd. Då föröfrigt

den af riksgäldsfullmäktige anmärkta utfästelsen icke torde nämnvärdt

inverka på statens rätt, synes densamma icke böra utgöra hinder

för nu afsedda medgifvande, hvilket jag sålunda tillstyrker.

Innan jag lämnar förevarande ämne, tillåter jag mig slutligen omnämna

ett ärende, som stål- i visst sammanhang med nu föreliggande

fråga.

I den förut berörda resolutionen den 23 juni 1910 angående statslån

för anläggning af Knippboheden—Rättviks järnväg föreskrefs bland

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Katigt Majds Nåd. Proposition Nr 120.

villkoren, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skulle före den 1 oktober

1911 inför Eders Kung!. Maj:t på sätt, som Eders Kungl. Maj:t

godkände, styrka att det förfogade öfver ett kapital, som jämte statslånet

vore fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande enligt

den af Eders Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och de godkända

kostnadsberäkningarna; och skulle minst så stor del af detta kapital,

som motsvarade hälften af den beräknade anläggningskostnaden för banan,

utgöras af inbetaladt eller tecknadt aktiebelopp eller eljes utan återbetalningsskyldighet

lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

Oti eu till Eders Kungl. Maj: t ingifven skrift har nu bolaget

anfört, att denna föreskrift att halfva anläggningskapitalet skall disponeras

på sådant sätt att återbetalningsskyldighet i fråga om kapitalet

är utesluten har sin fulla förklaring, då fråga är om ett järnvägsföretag,

som tillkommer utan anslutning till eller direkt stöd af ett äldre

sådant. I förevarande fall står emellertid enligt bolagets mening saken

annorlunda. Den ledande tanken för anordningarna är här, att det

redan bestående Södra Dalarnes järnvägsaktie bolag skall öfvertaga koncessionen

och utföra järnvägen. Detta bolag bör sålunda, menar bolaget,

kunna få räkna med de tillgångar det har, äfven om dessa för

att få fram kontanta medel måste till en del belånas. Bolaget åberopar

de förut af mig omförmälda styrelse- och revisionsberättelserna för år

1909, enligt hvilka bolagets tillgångar vid årsskiftet 1909—1910 utgjorde

omkring 4,977,000 kronor, medan dess skulder — däri inberäknade

äfven alla fonder utom aktiekapitalet och reservfonden — ej uppgingo

till mer än omkring 2,814,000 kronor, hvadan sålunda, sedan de

nedskrifningar af omkring 150,000 kronor, jag förut omförmält, företagits,

förelåg en kapitalbehållning af omkring 2,013,000 kronor. Att

värdeuppgifterna i hufvudsak äro riktiga bestyrkes af intygen från

Stockholms revisionsbyrå och distriktschefen i nedre norra väg- och

vattenbyggnadsdistriktet. Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag säger sig

hafva räknat med att kunna disponera eu del af dessa sina Överskjutande

medel för det utvidgade företaget. Staten kommer, menar bolaget,

icke härigenom att lida någon minskning i rätt, då naturligen

för de medel, som upplånas, ställes säkerhet endast med sådan rätt,

som kommer att ligga efter statens nuvarande och blifvande fordringar

för dess lånemedel till järnvägarna. Att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

får disponera en del af sina Överskjutande tillgångar för bidrag

till den utvidgade järnvägen, anser bolaget så mycket mera naturligt

och billigt, som sådant utan vidare skulle gå för sig, om företaget öfvertoges

och utfördes af någon annan under form af ett särskildt järn
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.

23

vägsaktiebolag. Om södra Dalarnes järnvägsaktiebolag tecknade och

löste aktier i ett dylikt företag, skulle enligt bolagets mening uppenbarligen

det nu stipulerade villkoret om tillgång på disponibla medel

vara att anse som fylldt, äfven om Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

själft skaffade medlen till aktieteckningen genom lån. Tillika har bolaget

företett protokollsutdrag, utvisande att Leksands kommun tecknat

nya aktier i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag för 300,000 kronor.

För möjliggörande af företaget hemställer bolaget därför, att Eders

Kungl. Maj:t på grund af förut omförmälda intyg och protokollsutdrag

angående Leksands kommuns teckning måtte förklara Södra Dalarnes

järnvägsaktiebolag hafva fullgjort ifrågavarande föreskrifter i nådiga

resolutionen den 23 juni 1910.

Med hänsyn till hvad bolaget sålunda anfört torde med afseende

å grunden för ifrågavarande stadgande i låneresolutionen detsamma

få anses vara af bolaget fullgjordt. Beträffande denna bolagets framställning,

som jag i detta sammanhang endast velat omnämna, torde

jag sedermera få göra särskild anmälan.

Med stöd af hvad jag sålunda anfört, får jag nu hemställa, att

Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå Riksdagen

medgifva, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag

för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882

beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl anstånd sräntan

som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet upplupna

räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag

ej mindre öfvertager betalningsskyldigheten för återstoden af ifrågavarande

lån, att förräntas och amorteras i öfverensstämmelse med de

för lånet nu gällande villkor, än äfven medgifver, att inteckning för

lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens må

fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna

Krylbo—Borlänge och Knippboheden—Rättvik.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle

aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:72 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående efterskänkande af viss del af statslån för järnvägen Borlänge—Insjön. s. 12 i texten
  2. BU 1911:26 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af viss del af statslån för järnvägen Borlänge—Insjön. s. 1 i texten