Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120
23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1911:120, Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120
Dokumentets text
Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 120
1
Nr 120.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition angående efterskänkande af
viss del af statslån för järnvägen Borlänge—Insjön;
gifven Stockholms slott den 10 mars 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882
beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl anståndsräntan
som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet
upplupna räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
ej mindre öfvertager betalningsskjddigheten för återstoden af
ifrågavarande lån, att förräntas och amorteras i öfverensstämmelse med
de för lånet nu gällande villkor, än äfven medgifver, att inteckning
för lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens må
fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna
Krylbo—Borlänge och Knippboheden —Rättvik.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Hugo Hamilton.
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Haft. (Nr 120.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
Efterskänkande
af viss
del af Siljans
järnvägsaktiebolags
statslån.
Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott den 10 mars 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstierna,
Swartz,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:
Genom nådig resolution den 1 september 1882 beviljade Kungl.
Maj:t ett för ändamålet bildadt bolag, benämndt Siljans järnvägsaktiebolag,
koncession å järnväg af 1,435 meters spårvidd från Borlänge station
till Insjön, hvarvid bland annat föreskrefs, att koncessionen icke
finge utan Kungl. Maj:ts tillstånd öfverlåtas å annan. Därjämte beviljade
Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 6 oktober samma år nämnda
bolag för järnvägsanläggningen — hvarför anläggningskostnaden enligt
då tillika fastställd kostnadsberäkning upptagits till 2,054,000 kronor —
ett lån af 950,000 kronor att af de medel till belopp af 5,000,000 kronor,
som 1881 års Riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd
för enskilda järnvägsanläggningar, utgå med 200,000 kronor
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition Nr 120.
3
af hvart och ett af 1882, 1883, 1884 och 1885 års anslag samt med
150,000 kronor af 1886 års anslag.
För tillgodonjutande af den bolaget sålunda förunnade förmån stadgades,
bland andra, följande villkor.
Annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknades till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
skulle godtgöras ränta efter fyra och eu half procent å oguldet, kapitalbelopp
och återstoden utgöra afbetalning därå. Anstånd med räntans
erläggande medgafs under tre år från lyftningsdagen dock icke utöfver
ett år från den dag, den 1 januari 1887, då järnvägen i sin helhet
skulle vara färdig att öppnas för trafik, och skulle beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifvits, inbetalas till
staten, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med
hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp skulle fortfaras med annuitetens erläggande
så länge till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt. Ivapitalafbetalning
skulle vidtaga den 1 januari 1890 och i sammanhang därmed
godtgörelse ske af därförinnan upplupen obetald ränta, för så vidt uppskof
med densammas erläggande icke beviljats; och skulle annuiteten
sedermera erläggas samma dag hvarje år, till dess försträckningen och
all därå upplupen ränta blifvit till fullo gulden. Därest förfallet inbetalningsbelopp
icke i föreskrifven ordning erlades, skulle bolaget därå
gälda sex procent årlig ränta, intill dess samma belopp blefve behörigen
inbetaldt. Enligt af Riksdagen sedermera gjordt medgifvande har denna
s. k. öfverränta nedsatts till fem procent.
Vidare var i nådiga resolutionen den 6 oktober 1882 stadgadt, att
järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel
äfvensom all bolagets öfriga egendom skulle utgöra säkerhet för ifrågavarande
låneunderstöd och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran.
Enligt hvad fullmäktige i riksgäldskontoret upplyst, utlämnades
lånet till Siljans järnvägsaktiebolag under loppet af åren 1883—1886
från riksgäldskontoret, och är lånet inteeknadt med första förmånsrätt
i bolagets järnväg mellan Borlänge och Insjön.
Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift af den 6 oktober 1910 har
nu gjorts framställning om viss eftergift å Siljans järnvägsaktiebolags
skuld på grund af förberörda statslån.
4
Ktmgl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 120.
Innan jag närmare redogör för denna framställning, tillåter jag
mig erinra om följande förhållanden, Indika äga nära sammanhang med
nu föreliggande fråga.
Genom nådig resolution den 17 mars 1899 beviljade Kung!. Maj:t
Siljans järnvägsaktiebolag koncession å normalspårig järnväg från
Knippboheden å bolagets järnväg mellan Borlänge och Insjön till Rättviks
station å Falun—Rättvik—Mora järnväg.
Sedan Kungl. Maj:t särskilda gånger medgifvit anstånd med vissa
i sammanhang med koncessionen stadgade villkor bland annat i fråga
om tiden för arbetets påbörjande, anhöll år 1908 Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
— under förmälan att Silians järnvägsaktiebolag på Södra
Dalarnes järnvägsaktiebolag öfverlåtit koncessionen å järnvägen mellan
Knippboheden och Rättvik — i underdånighet om ytterligare anstånd
med fullgörande af koncessionsvillkoren samt om låneunderstöd för
utförande af järnvägen. Genom nådig resolution den 23 juni 1910 medgaf
Eders Kungl. Magt ytterligare anstånd med nämnda koncessionsvillkor
och beviljade, under förutsättning att koncessionen å järnvägsanläggningen
med Eders Kungl. Majrts tillstånd blefve öfverlåten å Södra
Dalarnes järnvägsaktiebolag, sistnämnda bolag för utförande af järnvägsanläggningen
Knippboheden—Rättvik ett lån å 1,252,000 kronor, i det
närmaste motsvarande halfva den beräknade kostnaden för järnvägen.
Ifrågavarande lån skulle utgå af de medel, som af 1906 och 1910 års
Riksdagar ställts till Eders Kungl. Majrts disposition till låneunderstöd
för enskilda järnvägar.
Bland de villkor för tillgodonjutande af den Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
sålunda förunnade förmån, hvilka därvid af Eders
Kungl. Majrt stadgades, torde särskildt böra beaktas följande.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skall föranstalta därom, att
Siljans järnvägsaktiebolags järnväg mellan Borlänge och Insjön varder
öfverlåten å Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag. Sedan Eders Kungl.
Majrts tillstånd erhållits till såväl nämnda öfverlåtelse som öfverlåtelsen
af järnvägen Knippboheden—Rättvik, skola åtgärder af Södra Dalarnes
järnvägsaktiebolag vidtagas, på det att såväl nämnda två järnvägar som
ock den sistbemälda bolag tillhöriga järnvägen Krylbo—Borlänge måtte
blifva sammanslutna till en järnvägsenhet; och skola de åtgärder, som
det åligger bolaget att med afseende å uppgörelser med inteckningshafvare
samt i öfrigt för berörda ändamål vidtaga, vara iakttagna och
ärendet anmäldt hos Eders Kungl. Majrt inom viss föreskrifven tid.
Vidare har stadgats, att, sedan ifrågavarande sammanslutning ägt
rum, den sålunda uppkommande järnvägen med därtill hörande bygg
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 120.
o
nåder, materiel och all öfrig egendom skall utgöra säkerhet för ej
mindre statens fordringar på grund af de genom särskilda nådiga resolutioner
den 24 november 1876 och den 6 oktober 1882 till utförande
af järnvägsanläggningarna Krylbo—Borlänge och Borlänge—Insjön beviljade
låneunderstöd än äfven den af staten genom resolutionen den
23 juni 1910 lämnade försträckning; och skall staten till säkerhet för
nämnda tre fordringars utbekommande erhålla inteckning i den efter
berörda sammanslutning uppkommande järnväg med förmånsrätt för
äldre fordran gent emot yngre och för statens nämnda fordringar framför
hvarje annan fordran än statens.
Jag tillåter mig nu att återgå till den af mig förut omförmälda
framställningen om viss eftergift å Siljans järnvägsaktiebolags skuld
på grund af först omtalade statslån för järnvägen Borlänge—Insjön.
Uti nämnda framställning har Siljans järnvägsaktiebolag erinrat,
att den ledande tanken i de genom nådiga resolutionen den 23 juni
1910 af Eders Kungl. Maj:t fastslagna bestämmelserna rörande utnyttjande
af koncessionen å järnvägsanläggningen från Knippboheden till
Rättvik varit, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skall öfvertaga
såväl nyssnämnda koncession som äfven Siljans järnvägsaktiebolags
egendom med ansvarighet för dess skulder. I detta senare hänseende
uppställes emellertid, enligt hvad i ansökningen meddelas, från Södra
Dalarnes järnvägsaktiebolags sida som villkor för dess öfvertagande af
ansvaret för Siljans järnvägsaktiebolags förbindelser, att viss eftergift
erhålles å sistnämnda bolags skuld till staten för statslån till byggande
af järnvägen Borlänge—Insjön.
I anledning häraf hemställer Siljans järnvägsaktiebolag, att sådan
eftergift måtte beviljas, att staten afstår från anståndsräntan å lånet
äfvensom från alla till och med den 1 september 1911 belöpande räntor,
så att lånet fixeras till 905,444 kronor 94 öre att från och med nyssnämnda
dag förräntas och amorteras.
Till stöd för framställningen åberopar Siljans järnvägsaktiebolag,
att bolagets järnvägsföretag i dess nuvarande finansiella läge icke bär
sig utan går med ständig förlust, hvilken har tendens att för framtiden
än ytterligare ökas. Träffas därför ingå'' anordningar, har, säger
bolaget, staten föga eller ingen utsikt att någonsin utfå något af sin
fordran. Ett bifall till den gjorda framställningen innefattar därför
enligt bolagets mening i verkligheten icke någon ny uppoffring från
statens sida, men de nya anordningar, som därigenom skulle möjliggöras,
skulle bidraga att för framtiden trygga den fordran, som staten
får kvar.
6
Kungl. Maj.is Nåd. ''Proposition Nr 120.
Å den underdåniga ansökningen finnes en af styrelsen för Södra
Dalarnes järnvägsaktiebolag gjord påskrift af innehåll, att, ehuru Södra
Dalarnes järnvägsaktiebolags stämmor såsom önskemål uttalat, att Siljans
järnvägsaktiebolags järnväg skulle kunna förvärfvas för den icke
förfallna kapitalskulden till staten, 800,985 kronor 75 öre, styrelsen för
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag dock, på grund af hvad som under
de förberedande förhandlingarna angående banans öfvertygande framgått,
anser sig böra biträda den förut omförmälda framställningen af Siljans
järnvägsaktiebolag.
Vid framställningen har äfven fogats ett exemplar af ett mellan
de ifrågavarande bolagen upprättadt köpekontrakt, hvilket är af följande
lydelse:
»Kontrakt.
Mellan Siljans järnvägsaktiebolag och Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
träffas härmed det aftal, att det förra till det senare öfverlåter
sin järnväg Borlänge—Insjön tillika med Kungl. Maj:ts koncession
härå på de villkor, som här nedan angifvas.
§ I
Öfverlåtelse!!
innefattar all säljande bolagets egendom i fast och löst.
I öfverlåtelsen ingår, att köpande bolaget öfvertager ansvaret för
alla säljande bolagets skulder och förbindelser. I fråga om säljande
bolagets skuld till staten för lånemedel uppställas som villkor för försäljningen,
att denna skuld ned sättes, så att köpande bolaget kommer
att till staten svara endast för det icke inbetalda kapitalbeloppet
905,444: 94 kronor med ränta därå från tillträdesdagen.
§ 3.
Köparen åtager sig alla säljande bolagets förpliktelser gentemot
dess nu- och förutvarande personal.
§ 4-
Köpande bolaget står alla nödiga kostnader för det säljande bolagets
likvidation och bestrider ensamt alla för fångets lagföljd nödiga kostnader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
(
§ 5.
Tillträdet sker den 1 september 1911, från hvilken dag köparen
öfvertager och svarar för driften.
§ 6.
Vid tillträdet öfverlämnas till köparen alla järnvägen rörande
handlingar.
§ 7.
Ofverenskommelsen är beroende utaf att den godkännes å bolagsstämmor
med Siljans järnvägsaktiebolag och att öfverlåtelsen af såväl
koncessionen som järnvägen vinner Kung!. Maj:ts bifall.
Stockholm den 6 oktober 1910.
För Siljans Järnvägsaktiebolag
Dess styrelse
Axel Thorell.
F. Holmqvist. Gustaf Ros. Bröms Olof Larsson.
N. M. E. Edlund. Tom Bergendal.
För Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
Dess styrelse
Th. af Callerholm.
F. Holmqvist. L. L. Liberg. Eric Dahl.
A. G. Johansson. Fritz Nordström.
Herrar A. Thorells, F. Holmqvists, Gr. Ros, Bröms Olof Larssons,
N. M. E. Edlunds och T. Bergendals egenhändiga namnteckningar
bevittna
Gast. Söderlund. Nils Jönsson.
Herrar Th. af Callerholms, F. Holmqvists, L. L. Libergs, Eric Dahls,
A. Gr. Johanssons och Fritz Nordströms egenhändiga namnteckningar
bevittna
John Lundgren.
E. Eriksson.»
8
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 120,
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
utlåtande.
Till följd af nådig remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 28 december 1910 afgifvit underdånigt utlåtande och därvid erinrat,
att af Riksdagens revisorers berättelser om granskningen af riksgäldskontorets
förvaltning inhämtas, att Siljans järnvägsaktiebolag under
de första åren till och med år 1893 kunnat fullgöra sina förpliktelser
till staten, men att detta under hela den följande tiden emellertid ej
vidare kunnat ske.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åberopar en af styrelsen uppgjord
tablå, utvisande de inbetalningar som gjorts efter år 1898, hvarjämte
i tablån äfven införts järnvägens nettobehållning. Ifrågavarande
tablå är af följande lydelse:
Å r.
Järnvägens
nettobeMllning.
Iiibetaldt till j
riksgälds- kontoret.
1899 ...........................
36,454
65
40,000
1
1900 ...........................
32,399
47
15,000
—
1901 ...........................
38,515
89
20,000
—
1902 ...........................
23,559
12
30,000
1
1903 ...........................
23,866
74
15,000
“1
1904 ...........................
37,520
02
30,000
1905 ...........................
27,987
55
30,000
—
1906 ...........................
30,200
83
—
1907 ...........................
27,740
55
30,000
— |
1908 ...........................
26,604
94
—
-
1909 ...........................
5,843
58
—
_l
Summa
310,693
34
210,000
--1
Inbetalningarna utgöra, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i
medeltal för tioårsperioden 1899—1908 21,000 kronor per år, och nettobehållningen
i medeltal för samma tidsperiod uppgår till 30,484 kronor
98 öre. För år 1909 har nettobehållningen endast uppgått till 5,843
kronor 58 öre, och någon inbetalning till riksgäldskontoret har ej verkställts.
Då en i ögonen fallande olikhet förefinnes mellan nettobeliållningarna
och de till riksgäldskontoret inlevererade beloppen för ofvan
omförmälda tid 1899—1909, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ur
balansräkningarna uträknat följande redovisning af den för åren 1899
—1909 till 310,693 kronor 34 öre uppgående nettobehållningen:
9
Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 12Ö.
Inbetalning till riksgäldskontoret 1899—1909
Värdeökning af fasta anläggningen...................
» af rullande materiel ......................
, » af inventarier och förråd.............
Behållning...............................................................
.............. kr. 210,000: —
.............. » 22,505: 99
.............. » 60,844:. 50
.............. » 10,610: 78
.............. )) 6,732: 07
Summa kr. 310,693: 34
Storleken af dessa siffror anser styrelsen ingalunda vittna om att
för mycket af inkomsterna skulle ha användts till järnvägens förbättring,
men för att erhålla en närmare kännedom härom har styrelsen
från Siljans järnväg infordrat fullständig redovisning dels af nyss anförda
för själfva banans förbättring använda belopp å 22,505 kronor
99 öre, dels af den till 60,844 kronor 50 öre uppgående kostnaden för
rullande materielens ökning. Beträffande dessa belopp bär styrelsen
lämnat följande specifikationer:
År.
Värdeökning af fasta anläggningen.
1900 Väntsalsbygge m. m. vid Borlänge .............................
kr.
2,037
16
1901 Vattenledning vid Insjön..................................................
»
2,212
25
1902 Nytt spår vid Borlänge....................................................
»
559
49
1903 Koksbod vid Insjön ............................................................
91
04
1904 Grustag...................................................................................
»
835
—
1905 Vattenledningar ....................................................................
»
405
90
1906 Tillbyggnad af godsmagasin vid Borlänge..................
>>
733
68
1907 Vattenledning ........................................................................
1908 Ångbåtspaviljong i Insjön, ombyggnad å Borlänge
station m. m...................................................................
834
44
»
5,809
81
1909 Ombyggnad å Borlänge station, nya växlar och vinkel- s k ar fjäril ..............................................................................
8,987
22
Summa
kr.
22,505: 99
lr. Värdeökning af rullande materielen.
1902 Ett nytt lokomotiv............................................................... kr. 51,015: —
1903 En ny resgodsvagn............................................................... )> 3,671: —
1906 En ny änglärka ..................................................................... )) 6,260: —
1908 En ny vattencistern till ångfinka.................................... » 250: —
Summa kr. 61,196: —
1901 Fyra dressiner öfverförda till inventariers konto...... » 351: 50
Summa kr. 60,844: 50
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Höft. 2
10
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 126.
Dessa förbättringar äro, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
tydligen ganska anspråkslösa.
Den årliga annuitet, som bolaget skolat gälda, är 47,500 kronor,
och inbetalningarna hafva icke blott icke uppgått till detta belopp utan
i regel varit mindre än den under året upplupna räntan, så att järnvägsbolagets
skuld under de sista femton åren varit stadd i stigande
och vid slutet af år 1909 uppgått till 1,407,737 kronor 18 öre, sålunda
fördelad:
Häraf synes, att genom de tidigare verkställda amorteringarna
kapitalskulden nedgått till 905,444 kronor 94 öre och att den skuld,
som bolaget vid sagda års slut hade att förränta, uppgick till 1,291,037
kronor 47 öre, dragande en årlig ränta af i rundt tal 58,000 kronor,
under det att bolagets inbetalningar under de tio åren 1899—1908, som
förut nämnts, uppgått till i medeltal endast 21,000 kronor.
Med hänsyn till den ringa nettobehållningen af järnvägsdriften
och det ännu mindre belopp, som häraf kunnat disponeras för inbetalningar
till riksgäldskontoret, anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inga utsikter förefinnas, att Siljans järnvägsaktiebolag skall framdeles,
om det behåller sin bana oförändrad, kunna ens närmelsevis fullgöra
sina förbindelser till staten, och styrelsen finner fördenskull det af
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag gjorda anbudet att öfvertaga järnvägen
mot åtagande af dess kapitalskuld å omkring 905,000 kronor
vara ett för statsverket förmånligt anbud.
Hvad i öfrigt Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags uppgörelser med
Siljans järnvägsaktiebolag beträffar, meddelar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tidigare träffats öfverenskommelse därom, att det förra
bolaget skall inlösa 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag mot en aktie
i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för en aktie i förra bolaget
erlägga kontant 10 kronor, och förklarar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sig anse, att med hänsyn till aktieägarna i Siljans järnvägsaktiebolag,
hvars aktier torde kunna anses så godt som värdelösa,
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag äfven härvidlag gjort ett godt anbud.
till betalning icke förfallet kapital
förfallet kapital.....................................
förfallna räntor.....................................
anståndsränta ......................................
kr. 800,985: 75
» 104,459: 19
» 385,592: 53
» 116,699: 71
Summa kr. 1,407,737: 18
11
Kungl. Maj:tå Nåd. Proposition Nr 120.
Statslånet för Siljans järnvägsaktiebolags järnväg Borlänge—Insjön
blefve efter afskrifning .................... kr. 905,000: —
Statslånet för Knippboheden—Rättviks järnväg är...... )) 1,252,000: —
Summa kr. 2,157,000: —
Därest järnvägen Borlänge—Insjön blefve, såsom nu är ifrågasatt,
utsträckt till Rättvik, skulle, enligt en af byrådirektören d’Ailly uppgjord
trafikberäkning, nettoinkomsten på sträckan Borlänge—Rättvik blifva
110,000 kronor. Denna summa beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ungefär förslå för att betala annuiteterna till staten.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som, enligt hvad styrelsen förklarar,
ej kan finna annat än att det af Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
gjorda anbudet är för staten förmånligt, hemställer därför om
bifall till framställningen.
Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret lämnats tillfälle att yttra sig
i ärendet, hafva fullmäktige i skrifvelse den 2 februari 1911 meddelat,
att till följd af Siljans järnvägsaktiebolags oförmåga att fullgöra stadgade
betalningsvillkor — efter år 1907 har ej någon inbetalning till
riksgäldskontoret verkställts — bolagets skuld för lånet vid 1910 års
slut stigit till 1,466,229 kronor 63 öre, hvaraf ett belopp af 524,569
kronor 65 öre var till betalning förfallet. Under den gifna förutsättningen
att ej något belopp inbetalas intill den för reglering af lånet
föreslagna dagen, den 1 september 1911, komme bolagets skuld till
riksgäldskontoret att då uppgå till följande belopp:
kapital, förfallet............................................. kr. 127,885:98
» icke förfallet.................................... » 777,558: 96 pr> 905,444: 94
anståndsränta, icke förfallen .....................kr. 116,699: 71
vanlig ränta, förfallen ......kr. 378,989: 34
» » icke förfallen » 23,326:77 ^ 402 316:11
öfverränta, förfallen .................................... )> 82,153: 97 ^ 601,169:79
Summa kr. 1,506,614: 73
Den föreliggande framställningen går ut på, att samtliga nämnda
räntor skulle afskrifvas och lånet sålunda nedbringas till kapitalskulden
905,444 kronor 94 öre, hvilken skuld Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
skulle, i sammanhang med förvärfvandet af järnvägen Borlänge—Insjön,
öfvertaga att från den 1 september 1911 förräntas och amorteras.
Riksgälds
fullmäktiges
utlåtande.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
Detta förslag- innebär, säga riksgäldsfullmäktige, gifvetvis, att vid
skuldens öfvertagande ej någon del af kapitalet skall anses vara till
betalning förfallet, men i öfrigt har icke någon förändring ifrågasatts
beträffande de för lånets förräntning och amortering nu gällande villkoren.
I enlighet härmed skulle sålunda räntan å oguldet kapitalbelopp
beräknas efter 4 Va % och annuiteten utgå med 5 % af ursprungliga
lånebeloppet, 950,000 kronor, att erläggas den 1 januari hvarje år;
hvarjämte, i händelse till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven
ordning erlägges, låntagaren skall vara skyldig att därå gälda ränta
efter 5 %. — Med iakttagande af dessa betalningsvillkor skulle ifrågavarande
lån blifva slutbetaldt på en tid af 41 år, räknadt från innevarande
år.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag har, enligt hvad fullmäktige
erinra, för anläggning af sin järnväg Krylbo—Borlänge under åren
1879—1882 utbekommit ett statslån å 2,375,000 kronor, hvilket lån
genom annuitetsbetalning i föreskrifven ordning nu nedbragts till ett
kapital af 1,809,927 kronor 84 öre.
Enligt den förut af mig omförmälda resolutionen den 23 juni 1910
har detta bolag fått sig beviljadt ett nytt statslån å 1,252,000 kronor
för anläggning af järnväg från Ivnippboheden till Rättvik. Jämlikt de
för tillgodonjutande af sistnämnda låneunderstöd stadgade villkoren
skola, såsom jag äfven förut antydt, de tre sammanhängande järnvägarna
Krylbo—Borlänge, Borlänge—Insjön och Knippboheden—Rättvik
förenas till en järnvägsenhet, hvaruti statens fordringar för de till
de särskilda järnvägsanläggningarna beviljade lånen skola intecknas
med förmånsrätt för äldre fordran gent emot yngre och för samtliga
dessa fordringar framför hvarje annan fordran än statens. Härigenom
kommer, säga fullmäktige, hvad särskildt angår det nu ifrågavarande
lånet för järnvägsanläggningen Borlänge—Insjön, en väsentligt ökad
säkerhet att beredas för statens därpå grundade fordran; och, att döma
af de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande omförmälda trafikberäkningarna,
synes man hafva skäl antaga, att nettoinkomsten af
järnvägskomplexen Krylbo—Rättvik skulle blifva fullt tillräcklig för
gäldande af annniteterna ej blott å det lån, Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
skulle öfvertaga från Siljans järnvägsaktiebolag, utan ock å
förstnämnda bolags två öfriga statslån.
Under dessa förhållanden och då Siljans järnvägsaktiebolag alltmer
visat sig vara ur stånd att fullgöra sina förbindelser till staten, så att
utsikt numera knappast torde förefinnas att från nämnda bolag utfå
någon väsentlig del af statens fordran, anse sig fullmäktige hafva skäl
13
Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
tillstyrka bifall till den nu gjorda framställningen, hvarigenom staten
visserligen skulle gå förlustig de å lånet upplupna räntorna men däremot
vinna en, som det synes, tillfredsställande säkerhet för utbekommande
af det återstående lånekapitalet.
Fullmäktige hafva äfven fäst sin uppmärksamhet vid den af vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen anmärkta öfverenskommelsen därom, att
såsom godtgörelse för öfverlåtelse!! af koncession å järnvägsanläggning
Knippboheden—Rättvik skulle för 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag
lämnas en aktie i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för
hvarje aktie i det förra bolaget en kontant betalning af 10 kronor. Då
Siljans järnvägsaktie bolag måste anses sakna hvarje möjlighet att själft
utföra den koncessionerade järnvägsanläggningen och då aktierna i
detta bolag icke torde kunna tillmätas något värde, hafva fullmäktige
icke kunnat undgå att finna villkoren för berörda öfverenskommelse
anmärkningsvärda.
Af den utredning, som i ärendet förebragts, framgår, att Siljans
järnvägsaktiebolags skuld till staten alltsedan år 1893 varit i ständigt
stigande, i det att under nämnda tid inbetalningarna icke någon gång
uppgått till den föreskrifna annuitetens belopp och till och med i allmänhet
icke ens motsvarat den under året upplupna räntan. Sedan år
1907 har såsom nämndt någon inbetalning till riksgäldskontoret ej alls
kunnat ske.
Till belysning af Siljans järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning
ber jag få meddela följande sammanställning af bolagets tillgångar och
skulder den 31 december 1908 och samma dag 1909 samt, enligt en
af bolaget uppgjord approximativ beräkning, den 31 december 1910:
Den 31 dec.
1908.
Den 31 dec.
1909.
Den 31 dec.
1910.
Tillgångar:
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Järnvägsanläggningen...................................................
1,834.359
32
1,843,346
54
1,847,123
60
Nyttjanderätten till Borlänge station..............................
49,900
—
49,900
—
49,900
—
Bullande materiel ......................................................
298,946
67
298,946
67
298,946
67
Stående inventarier......................................................
10,726
87
10,812
64
11,346
04
Snöskärmar ...............................................................
2,240
—
2,240
—
2,240
—
Förrådet ..................................................................
10,002
65
18,675
34
11,031
59
400 aktier i Södra Dalarnes järnväg..............................
40,000
—
40,000
—
40,000
—
Transport
2,246,175
51
2,263,921
19
2,260,587
90
Departements
chefens
yttrande.
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
Den 81 dec.
1908.
Den 31 dec.
1909.
Den 31 dec.
1910.
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Transport
2,246,175
51
2,263,921
19
2,260,587
90
80 aktier i Osterdalarnes ångbåtsaktiebolag ..................
6,000
—
6,000
—
6,000
—
I Kopparbergs ensk. bank på upp- och afskrifning .........
2,599
05
15,765
04
4,271
03
I Kopparbergs ensk. bank ..........................................
10,000
—
—
—
20,000
—
Statens järnvägstrafik...................................................
49,397
79
79,030
81
122,193
78
Södra Dalarnes järnväg................................................
171
21
468
69
860
58
Osterdalarnes ångbåtsaktiebolag ....................................
2,601
28
2,023
93
3,288
93
Trafikkassans kontrollkonto ..........................................
218
03
405
96
482
47
Insjön—Leksand—Rättviks järnvägsundersökning ............
2,432
44
2,432
44
2,432
44
Kassakonto ...............................................................
2,564
08
2,079
18
708
20
Skuld öfver tillgångar ................................................
113,747
47
164,536
79
190,714
54
Summa kr.
2,435,906
84
2,536,664
03
2,611,539
87
Skulder:
Riksgäldskontoret ......................................................
1,351,104
28
1,407,737
18
1,466,229
63
Aktiekapitalet ............................................................
1,055,600
—
1,055,600
—
1,055,600
—
Personalens understödskassa..........................................
1,645
20
1,823
73
1,971
18
Statens järnvägstrafik..................................................
951
47
1,027
15
1,200
—
Bergslagernas järnvägar................................................
53
95
—
—
—
—
Södra Dalarnes järnväg................................................
—
—
169
02
—
—
Trafikkassans kontrollkonto ..........................................
21,547
10
65,287
57
85,464
34
Balanserade utgifter ...................................................
5,004
84
5,019
38
1,074
72
Summa kr.
2,435,906
84 2,536,664
03 2,611,539
87
Bolagets inkomster samt utgifter och passiva under år 1908 ocli
1909 framgå af följande sammanställning, i hvilken jämväl upptagits
en af bolaget i nämnda hänseende upprättad approximativ beräkning
för år 1910:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
15
År 1908.
År 1909.
År 1910.
Inkomster:
Kr.
öre
Kr.
öre
It.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Kr.
öre
Af trafiken:
Persontrafik..................
59,224
04
59,208
53
62,359
89
Posttransport ...............
8,752
38
9,473
68
9,884
08
Godstrafik.....................
59,725
84
57,614
02
67,737
43
Extra trafik..................
1,104
73
1,398
15
2,005
13
Diverse inkomster .........
12,051
76
140,858
75
3,061
57
130,755
95
6,964
35
148,950
88
Af andra föremål:
Intressekonto ...............
1,120
34
1,229
92
1,249
66
Södra Dalarnes aktier.....
2,400
—
1,600
—
Österdalarnes ångbåts-
aktier........................
480
—
4,000
34
560
—
3,389
92
560
—
1.809
66
Förlust för året ............
—
—
28,146
21
—
—
50,789
32
_
—
26,808
03
Summa kr.
—
_
173,005
30
—
—
184,935
19
—
—
177,568
57
Utgifter och passim:
För trafiken:
Byråafdelningen ............
5,754
51
7,443
48
Banafdelningen ............
31,542
46
40,413
14
Trafikafdelningen...........
32,138
99
34,170
25
Maskinafdelningen.........
44,098
38
45,500
05
Allmänna omkostnader....
3,125
73
116,660
07
775
37
128,302
29
—
—
119,076
12
För andra ändamål:
Pensionsafgifter ............
1,495
06
Krono- och kommunal-
utskylder ..................
33
02
Lifförsäkringspremier......
66
—
1,594
08
Räntan å statslånet: ......
—
—
54,751
15
56,632
90
—
—
58,492
45
Summa kr.
—
—
173,005
30
—
184,935
19
—
—
177,568
57
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
Såsom framgår af dessa tablåer, är sålunda Siljans järnvägsaktiebolags
ställning långt ifrån god. Härvid är tillika att beakta, att tillgångarna
med all sannolikhet äro för högt upptagna, då under en följd
af år några afskrifningar ej företagits. Med hänsyn till det klena
trafikresultatet är ju för öfrigt järnvägsanläggningens realisationsvärde
gifvetvis betydligt lägre än det bokförda.
Någon utsikt synes ej heller förefinnas, att bolagets ekonomi
skall så förbättras, att bolaget kan blifva i tillfälle att någonsin återgälda
sin skuld till statsverket, utan torde densamma, om ej särskilda
åtgärder vidtagas, komma att alltjämt ökas. Bolagets järnväg
mellan Borlänge och Insjön framgår nämligen genom jämförelsevis
karga trakter i saknad af så godt som all industri, och den har för
närvarande icke heller någon naturlig slutpunkt. Eu sådan skulle erhållas
genom järnvägens framdragande öfver Leksand till Rättvik, med
andra ord genom anläggning af den koncessionerade linjen Knippboheden—Rättvik.
Därest denna sistnämnda järnväg icke kommer till
stånd, torde med all sannolikhet trafiken från Leksand genom en bibana
ledas till Mora—Rättvik—Falu järnväg med dess fortsättning till Gäfle,
hvarigenom Borlänge—Insjöns järnväg skulle förlora en betydande del
af sin nuvarande trafik och sålunda dess ekonomiska ställning blifva
än mera undergräfd.
Siljans järnvägsaktiebolag, som erhållit koncession å linjen Knippboheden—Rättvik,
är emellertid på grund af sin ekonomi förhindradt
att bygga denna järnväg.
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag, som äger järnvägen Borlänge—
Ivrylbo, har å sin sida uppenbarligen ett starkt intresse att draga till
sig trafiken från Borlänge—Insjöns järnväg och dess planerade fortsättning
till Rättvik. Detta bolag, hvars järnväg mellan Borlänge och
Krylbo genomlöper en synnerligen bördig trakt med afsevärd industri,
har i motsats mot Siljans järnvägsaktiebolag en mycket god ekonomisk
ställning. Till belysning häraf torde jag få ur senast tillgängliga
revisionsberättelse meddela följande sammanställning af bolagets
utgående balanskonto för år 1909:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
IT
Tillgångar:
Järnvägsanläggningen ..........................................
Rullande materielen..............................................
Inventarie- och materialförråd ...........................
Siljans järnvägsaktiebolag, afräkning ................
d:o trafikeringskostnad .
Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag ................
Traflkkassan..........................................................
Egna och främmande bolags aktier ...................
Innestående å löpande räkning............................
Nybyggnader, oafslutade .....................................
Bibanan vid Säter, fordran..................................
Jordegendomen i Nås by....................''................
Järnvägsanläggningen Knippboheden—Rättvik....
Kassabehållning....................................................
kr.
»
»
»
»
»
»
;>
»
»
»
»
»
;>
3,459,518: 65
834,291: 03
187,973: 13
169: 02
2,879: 11
15,000: —
49,933: 06
363,580: 88
18,512: 33
4,754: —
7,000: —
7,697: 07
6,035: 98
20,438: 68
Summa'' kr. 4,977,782: 94
Skulder:
Statslån, kapital....................................................................................
kr. 1,845,624:
73
» anståndsränta.......................................................................
» 345,468:
75
Aktiekapitalet .....................................................................................
» 1,832,700:
—
Reservfonden ...................................................................................
» 155,000:
—1
Ansvarighet för Siljans järnvägs nyttjanderätt till Borlänge station
» 6,250:
—
Dispositionsfonden.................................................................................
» 27,809:
63
Byggnads- och underhållsfonden .........................................................
» 423,612:
36
Sveriges statsbanor ...........................................................................
» 105,043:
90
Siljans järnvägsaktiebolag ..................................................................
» 468:
69
Bankaktiebolaget Stockholm—Öfre Norrland......................................
» 55,000:
—
Outtagen vinstutdelning ....................................................................
» 1,879:
—
Bibanan vid Säter................................................................................
» 2,219:
36
Tillgångar öfver skulder .....................................................................
» 176,706:
52
Summa
kr. 4,977,782:
94
I detta sammanhang- ber jag få omnämna, att af anledning, som
jag strax skall meddela, genom Stockholms revisionsbyrå samt distriktschefen
i nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet företagits en
särskild granskning af bolagets räkenskaper jämte värdering af dess
tillgångar, och har därvid konstaterats, att dessa tillgångar i 1909 års
bokslut icke äro upptagna öfver deras verkliga värden med undantagför
inneliggande aktier, bokförda till 363,580 kronor 88 öre, å hvilka
en afskrifning af 75,000 kronor ansetts erforderlig, samt rullande materielen,
bokförd till 834,291 kronor 3 öre, hvarå en afskrifning af omBihang
till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 75 Thyr. 3
18
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
kring 75,500 kronor ansetts nödig. Äfven efter dessa afskrifningar
skulle emellertid bolagets ekonomiska ställning vara mycket god.
Inkomsterna och utgifterna under år 1909 visas åf följande sammanställning
:
Inkomster:
Af trafiken.....................................
....................... kr.
551,242: 34
Af vagnshyror................................
..................... »
14,681
24
Diverse inkomster ........................
....................... »
7,711
02
Kantor ..........................................
....................... »
3,983
44
Utdelning ä egna och främmande
bolags aktier..........
....................... »
14,160
—
Summa kr.
591,778
04
Utgifter:
För trafiken ..................................
..................... kr.
412,926
08
Kanta och amortering å statslånet
....................... »
118,750
_
Utskylder........................................
....................... »
11,058
16
Pensionskassan................................
....................... »
8,695
51
Olycksfallsförsäkringspremier .......
....................... »
1,000
44
Afsättning till byggnadsfonden.....
...................... »
12,200
—
Afskrifning å rullande materiel....
....................... »
25,000
—
Till aktieägarnas disposition .......
....................... »
2,147
85
Summa kr.
591,778
04
Enligt livad bokslutet för år 1909 utvisar, har bolagets verksamhet under
året sålunda gifvit en behållning af ...................................... kr. 2,147: 85
Under nästföregående år utgjorde däremot vinsten ............................... » 61,993: 47
motsvarande en minskad vinst af ....................................................... kr. 59,845: 62
Anledningen till att vinsten af trafiken i så afsevärd grad nedgått
torde, enligt hvad i styrelseberättelsen framhålles, uteslutande vara att
söka i de säregna förhållanden, som skapats genom under året inträdda
konflikter å arbetsmarknaden, äfvensom af rådande tryckta konjunkturer
öfver hufvud. Sålunda utgjorde minskningen i bruttoinkomsten af trafiken
endast under de tre månaderna augusti, september och oktober
62,065 kronor 20 öre. I sin helhet inbragte trafiken under räkenskapsåret
1909 76,177 kronor 74 öre mindre än under näst föregående år,
hvaremot driftkostnaderna nedgått med 41,186 kronor 41 öre. Därjämte
har utaf öfverskottet af trafikinkomster utöfver driftkostnad under
år 1909 auvändts 25,000 kronor till afskrifning å rullande materielen.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 120.
19
Till sist ber jag få återgifva följande
År.
Sammandrag af bolagets räkenskaper för åren 1905—1909.
Öfver
skott
från
före
gående
-
(öfverskott
af
bruttoinkomst
öfver
trafikkostnad.
Summa.
Detta öfverskott har användts eller afsakta till
ranta a
statslånet.
amortering
af
statslånet.
.järn
vägens
byggnads
fond.
utdelning
till aktie
-
annat
ändamål.
disposition
nästa år.
Summa.
1905
1906
1907
1908
1909
Kr. jure
130,54239
160,836
163,049
147,080
98,969
Kr. löpe Kr.
298,7671051 429,309
321.239 56 482,075
299,77006
232,413:86
178,851196
462,819
379,494
277,821
Kr.
90,105
88,815
87,468
86,061
84,590
Kr.
28,645
29,934
31,281
32,688
34,159
Kr. inre
15,250 —
38,300!- 3S,300j—
18,3001—
12,200! —
Kr.
91,635
109,962
109,962
109,962
73.308
Kr. jure j Kr.
42.83SI41 160,836
52,014|22
48,726159
38,512
45,754
163,049
147,080
98,969
27,809
Kr.
429,309
482,075
462,819
379,494
277,821
Då nu Södra Dalarnes järn vägsaktiebolag, efter att hafva fått koncessionen
å järnvägen Knippboheden—Rättvik på sig öfverlåten — en
öfverlåtelse hvartill Eders Kungl. Maj:t dock ännu ej lämnat sitt samtycke
— begärde statslån för utförande af denna järnvägsanläggning,
stod det klart för mig, att bär erbjöd sig en möjlighet att träffa sådana
anordningar, att åtminstone större delen af statens fordran hos
Siljans järnvägsaktiebolag skulle kunna räddas. I sådant syfte fästes, i
enlighet med min hemställan, såsom förut omnämnts, vid låneunderstödets
beviljande vissa villkor utöfver de vanliga, gående därpå ut, att
de tre sammanhängande järnvägarna Ivrylbo—Borlänge, Borlänge—Insjön
och Knippboheden—Rättvik skulle förenas till en Södra Dalarnes
järnvägsaktiebolag tillhörig järnvägsenhet, hvari statens fordringar i de
för de särskilda järnvägsanläggningarna beviljade lånen skulle intecknas
med förmånsrätt för äldre fordran gent emot yngre och för samtliga
dessa fordringar framför hvarje annan fordran än statens.
Sedermera har också Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag med Siljans
järnvägsaktiebolag träffat aftal om öfvertagande af järnvägen Borlänge
—Insjön på villkor, bland andra, att köpande bolaget skulle öfvertaga
alla säljande bolagets skulder och förbindelser. Detta bar dock i fråga
om Siljans järnvägsaktiebolags skuld till staten skett under den förutsättningen,
att anståndsräntan och alla öfriga till och med den 1 september
1911 upplupna räntor å lånet efterskänkas och lånets belopp bestämmes
till 905,444 kronor 94 öre. Därest icke något vidare belopp inbetalas,
20
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
skulle Siljans järnvägsaktiebolags skuld, till statsverket den ifrågasatta
regieringsdagen uppgå till sammanlagdt 1,506,614 kronor 73 öre.
Genom den nu föreslagna uppgörelsen skulle statsverket alltså komma
att efterskänka ett belopp af 601,169 kronor 79 öre.
Ehuru fråga sålunda är om efterskänkande af ett betydande belopp,
anser jag likväl eu uppgörelse i den riktning, som nu föreslagits, böra
åvägabringas. Härigenom skulle nämligen, af allt att döma,''icke blott
statens säkerhet för dess tidigare lån till järnvägen Krylbo—Borlänge
förstärkas utan äfven vinnas betryggande säkerhet såväl för den återstående
kapitalskulden å lånet till järnvägen Borlänge—Insjön som för
det nya lånet till järnvägen Knippbolieden—Rättvik.
Därest den ifrågasatta öfverenskommelsen kommer till stånd, skulle
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolags skuld till staten komma att utgöra:
för järnvägen Krylbo—Borlänge......................................... kr. 1,809,927: 84
>’ » Borlänge—Insjön........................................ » 905,444: 94
» » Knippbolieden—Rättvik.............................. >> 1,252,000: —
Summa kr. 3,967,372: 78
Annuiteten å dessa lån, motsvarande fem procent å ursprungliga
försträckningsbeloppen, utgör 228,850 kronor. Under den af Södra
Dalarnes järnvägsaktiebolag, enligt hvad jag inhämtat, antagna förutsättning
att till järnvägsanläggningen Knippbolieden—Rättvik skulle
genom nyteckning af aktier kunna anskaffas 600,000 kronor, skulle bolaget
utöfver statslånet behöfva låna ytterligare omkring 400,000 kronor.
Beräknas till detta sistnämnda låns förräntande och amortering ett årligt
belopp af omkring 25,000 kronor, skulle bolaget hafva att såsom annuitet
ä skulder erlägga omkring 254,000 kronor.
Den förut omnämnda, af byrådirektören d’Ailly gjorda trafikberäkningen
rörande en järnväg Krylbo—Rättvik har gifvit till slutresultat,
att en årlig nettoinkomst å hela denna linje af 420,300 kronor, är att
påräkna. I denna utredning har d’Åilly utgått från, att inkomsten per
dag och bankilometer skulle uppgå för sträckan Krylbo—Borlänge till
26,59 kronor och för linjen Borlänge—Rättvik till 11,33 kronor samt
att driftkostnaden skulle stiga till 60 procent af bruttoinkomsten. Till
jämförelse ber jag få nämna, att inkomsten per dag och bankilometer
år 1908 utgjorde för järnvägen Krylbo—Borlänge 26,02 kronor samt
för järnvägen Borlänge—Insjön 9,51 kronor, medan driftkostnaden utgjorde
för den förra järnvägen 69,8 procent (1907 59,5 procent) af
bruttoinkomsten samt för den senare 82,8 procent (1907 74,i procent)
21
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ISO.
af samma inkomst. Om man också med hänsyn härtill kan finna
d’Aillys beräkningar väl optimistiska, torde likväl med säkerhet kunna
antagas, att nettoinkomsten af linjen Krylbo—Rättvik under alla förhållanden
skall blifva tillräcklig för att täcka annuiteten å lånen. På
min begäran har Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag låtit uppgöra en
på mindre gynnsamma förutsättningar än de af d’Ailly antagna grundad
beräkning å nettoinkomsten efter en sammanslagning af ifrågavarande
järnvägar. Därvid har man utgått från, att å linjen Krylbo—Borlänge
skulle påräknas en inkomst af 26 kronor per dag och bankilometer,
medan samma siffra anslagits för linjen Borlänge—Leksand till 12
kronor och för linjen Leksand—Rättvik till 6 kronor. Under dessa
lörutsättningar skulle sammanlagda årsinkomsten för hela bansträckan
uppgå till omkring 875,000 kronor. Antages för säkerhets skull driftkostnaden
belöpa sig till 70 procent af bruttoinkomsten, skulle i allt
fall uppstå ett öfverskott af omkring 262,000 kronor, som sålunda
fullt förslår till annuiteterna. Med hänsyn till nu angifna förhållanden
synes, på sätt jag förut antydt, staten erhålla god säkerhet för samtliga
sina här afsedda fordringar, under förutsättuing att den ifrågasatta
afskrifningen å lånet till Siljans järnvägsaktiebolag äger rum.
Hvad angår den af riksgäldsfullmäktige berörda omständigheten
att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag såsom godtgörelse för öfverlåtelsen
af koncessionen å järnvägsanläggningen Knippboheden—Rättvik
förbundit sig att för 10 aktier i Siljans järnvägsaktiebolag lämna 1
aktie i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag eller ock för hvarje aktie i
det förra bolaget betala kontant 10 kronor, kan ju detta synas anmärkningsvärdt,
då väl aktierna i Siljans järnvägsaktiebolag torde få
anses i det närmaste värdelösa. Emellertid har jag inhämtat, dels att
Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag af Siljans järnvägsaktiebolags 10,566
aktier redan före denna öfverenskommelse var ägare till 1,000 aktier,
dels ock att denna utfästelse med hänsyn till de villkor, som uppställdes
af ägaren till ett betydande antal, inemot hälften, af Siljansbolagets
aktier varit nödvändig för att få hela detta aftal till stånd. Då föröfrigt
den af riksgäldsfullmäktige anmärkta utfästelsen icke torde nämnvärdt
inverka på statens rätt, synes densamma icke böra utgöra hinder
för nu afsedda medgifvande, hvilket jag sålunda tillstyrker.
Innan jag lämnar förevarande ämne, tillåter jag mig slutligen omnämna
ett ärende, som stål- i visst sammanhang med nu föreliggande
fråga.
I den förut berörda resolutionen den 23 juni 1910 angående statslån
för anläggning af Knippboheden—Rättviks järnväg föreskrefs bland
22
Katigt Majds Nåd. Proposition Nr 120.
villkoren, att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag skulle före den 1 oktober
1911 inför Eders Kung!. Maj:t på sätt, som Eders Kungl. Maj:t
godkände, styrka att det förfogade öfver ett kapital, som jämte statslånet
vore fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande enligt
den af Eders Kungl. Maj:t fastställda arbetsplanen och de godkända
kostnadsberäkningarna; och skulle minst så stor del af detta kapital,
som motsvarade hälften af den beräknade anläggningskostnaden för banan,
utgöras af inbetaladt eller tecknadt aktiebelopp eller eljes utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande.
Oti eu till Eders Kungl. Maj: t ingifven skrift har nu bolaget
anfört, att denna föreskrift att halfva anläggningskapitalet skall disponeras
på sådant sätt att återbetalningsskyldighet i fråga om kapitalet
är utesluten har sin fulla förklaring, då fråga är om ett järnvägsföretag,
som tillkommer utan anslutning till eller direkt stöd af ett äldre
sådant. I förevarande fall står emellertid enligt bolagets mening saken
annorlunda. Den ledande tanken för anordningarna är här, att det
redan bestående Södra Dalarnes järnvägsaktie bolag skall öfvertaga koncessionen
och utföra järnvägen. Detta bolag bör sålunda, menar bolaget,
kunna få räkna med de tillgångar det har, äfven om dessa för
att få fram kontanta medel måste till en del belånas. Bolaget åberopar
de förut af mig omförmälda styrelse- och revisionsberättelserna för år
1909, enligt hvilka bolagets tillgångar vid årsskiftet 1909—1910 utgjorde
omkring 4,977,000 kronor, medan dess skulder — däri inberäknade
äfven alla fonder utom aktiekapitalet och reservfonden — ej uppgingo
till mer än omkring 2,814,000 kronor, hvadan sålunda, sedan de
nedskrifningar af omkring 150,000 kronor, jag förut omförmält, företagits,
förelåg en kapitalbehållning af omkring 2,013,000 kronor. Att
värdeuppgifterna i hufvudsak äro riktiga bestyrkes af intygen från
Stockholms revisionsbyrå och distriktschefen i nedre norra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet. Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag säger sig
hafva räknat med att kunna disponera eu del af dessa sina Överskjutande
medel för det utvidgade företaget. Staten kommer, menar bolaget,
icke härigenom att lida någon minskning i rätt, då naturligen
för de medel, som upplånas, ställes säkerhet endast med sådan rätt,
som kommer att ligga efter statens nuvarande och blifvande fordringar
för dess lånemedel till järnvägarna. Att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
får disponera en del af sina Överskjutande tillgångar för bidrag
till den utvidgade järnvägen, anser bolaget så mycket mera naturligt
och billigt, som sådant utan vidare skulle gå för sig, om företaget öfvertoges
och utfördes af någon annan under form af ett särskildt järn
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 120.
23
vägsaktiebolag. Om södra Dalarnes järnvägsaktiebolag tecknade och
löste aktier i ett dylikt företag, skulle enligt bolagets mening uppenbarligen
det nu stipulerade villkoret om tillgång på disponibla medel
vara att anse som fylldt, äfven om Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
själft skaffade medlen till aktieteckningen genom lån. Tillika har bolaget
företett protokollsutdrag, utvisande att Leksands kommun tecknat
nya aktier i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag för 300,000 kronor.
För möjliggörande af företaget hemställer bolaget därför, att Eders
Kungl. Maj:t på grund af förut omförmälda intyg och protokollsutdrag
angående Leksands kommuns teckning måtte förklara Södra Dalarnes
järnvägsaktiebolag hafva fullgjort ifrågavarande föreskrifter i nådiga
resolutionen den 23 juni 1910.
Med hänsyn till hvad bolaget sålunda anfört torde med afseende
å grunden för ifrågavarande stadgande i låneresolutionen detsamma
få anses vara af bolaget fullgjordt. Beträffande denna bolagets framställning,
som jag i detta sammanhang endast velat omnämna, torde
jag sedermera få göra särskild anmälan.
Med stöd af hvad jag sålunda anfört, får jag nu hemställa, att
Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå Riksdagen
medgifva, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882
beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl anstånd sräntan
som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet upplupna
räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag
ej mindre öfvertager betalningsskyldigheten för återstoden af ifrågavarande
lån, att förräntas och amorteras i öfverensstämmelse med de
för lånet nu gällande villkor, än äfven medgifver, att inteckning för
lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens må
fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna
Krylbo—Borlänge och Knippboheden—Rättvik.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen i nåder
lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet
af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle
aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Stålhammar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1911:72 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående efterskänkande af viss del af statslån för järnvägen Borlänge—Insjön. s. 12 i texten
- BU 1911:26 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående efterskänkande af viss del af statslån för järnvägen Borlänge—Insjön. s. 1 i texten