Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt officersoch under officerskårer, livilka åsamkas förlust i afseende ä en del dem tillhöriga byggnader å mötesplatser

1911-03-31 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:157, Angående understöd åt officersoch under officerskårer, livilka åsamkas förlust i afseende ä en del dem tillhöriga byggnader å mötesplatser

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

1

Nr 157.

Kungi. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående

understöd åt officers- och under officerskårer, livilka åsamkas

förlust i afseende ä en del dem tillhöriga byggnader å

mötesplatser; gifven Stockholms slott den 31 mars 1911.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen medgifva,

att, då officers- och underofficerskårerna tillhöriga byggnader å

mötesplatser genom vederbörande truppförbands förändrade förläggning

blifvit eller blifva onyttiga för ägarna samt dessa häfta i skuld med

anledning af samma byggnader, Kungl. Maj:t må, efter pröfning i

hvarje särskildt fall, från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar tilldela

sådan kår understöd med högst det belopp, hvarmed byggnadernas

försäljningspris understiger kårens skuld för desamma.

l)e till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

0. B. Malm.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afl. 102 Höft. (Nr 157.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157.

1904 års

Riksdag.

Utdrag af protokollet öfver landtförsvar särenden,

hållet inför Hans Ma.j:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 31 mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Malm, yttrade härefter:

»I skrifvelse till Kung! Maj:t den 13 maj 1904 anhöll Riksdagen,

med anledning däraf att dess år 1903 församlade revisorer framställt

anmärkning mot utbetalningar från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar

för inlösen åt statsverket af åtskilliga å mötesplatser belägna,

vederbörande officerskårer tillhöriga byggnader, att, därest fråga skulle

uppstå om ytterligare inköp för statens räkning af officerskårer eller

underofficerskårer tillhöriga byggnader, sådan fråga måtte varda underställd

Riksdagens pröfning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157. 3

Med anledning- däraf gjorde Kungl. Maj:t uti nådig proposition till

1905 års lagtima Riksdag framställning om inlösen af vissa byggnader,

tillhörande officerskårerna vid Smålands husarregemente, Skånska dragonregementet,

f. d. Blekinge bataljon, Dalregementet, Norrbottens regemente

samt underofficerskårerna vid f. d. Smålands grenadjärkår, f. d.

Blekinge bataljon och Smålands husarregemente, äfvensom af ett Dalregementets

officerskår tillhörigt jordområde, benämndt ))Salongsgården

med lägerplatsen». Denna framställning blef af Riksdagen enligt dess

skrifvelse den 18 maj 1905 bifallen. Några medel behöfde för ändamålet

icke äskas, då fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar lämnade

tillgång till gäldandet af köpeskillingarna.

Äfven till 1906 års lagtima Riksdag afläts, i anledning af därom

gjorda hembjudanden, nådig proposition angående inlösen af vissa byggnader,

tillhörande officers- och under officerskårerna vid Västmanlands

och Hälsinge regementen, underofficerskåren vid Dalregementet samt

underofficers-, musik- och volontärkårerna vid Lifregementets husarer.

Arméförvaltningen, som tillstyrkte denna framställning, åberopade

hvad förvaltningen i underdånigt utlåtande öfver de af 1905 års lagtima

Riksdag pröfvade framställningarna om dylika inköp anfört, nämligen

:

att byggnaderna tillkommit, emedan det befunnits oundgängligen

nödigt för befäl och underbefäl att, i brist på lokaler i statens byggnader,

uppföra egna dylika för inkvartering, mathållning och expeditionstjänst;
att,

enär sådana lokaler inginge i de nya kasernerna, det syntes

vara med billighet och rättvisa öfverensstämmande, att vederbörande

officers- och underofficerskårer, hvilka efter öfverflyttning till nya etablissemang

ej längre hade behof af sina egna byggnader å de nuvarande

mötesplatserna, icke vidare betungades af utgifter för dessa byggnader,

utan därför erhölle ersättning eller åtminstone befriades från den

skuld, de för byggnaderna iklädt sig;

att ifrågavarande kårer under en lång följd af år måst underkasta

sig stora ekonomiska uppoffringar genom befordringsafgifter, afdrag å

löner m. m. för att bereda sig någorlunda tillfredsställande inkvartering

under vapenöfningarna på andra platser än dem, där de under större

delen af året haft sin verksamhet;

samt att såväl officers- som underofficerskårerna komme att få vidkännas

stora utgifter för iordningställande af erforderliga samlingslokaler

in. m. i de nya kasernetablissemangen, hvarför en tillika pågående

1905 års

Riksdag.

1906 års

Riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157.

Ny utredning

af armé förvaltningen.

amortering af lån för byggnader, som de ej längre kunde begagna,

skulle blifva för dem mycket betungande.

Vid frågans behandling i statsutskottet fann utskottet visserligen, på

grund af hvad till statsrådsprotokollet blifvit i ämnet anfördt, sig böra

tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition, men utskottet uttalade

samtidigt den mening, att för framtiden vid fråga om inlösen af officerskårers

eller underofficerskårers byggnader å mötesplatser borde

tagas i öfvervägande, huruvida icke denna inlösen borde inskränkas till

byggnader, som varit för officerares och underofficerares tjänstgöringnödvändiga.

Då frågan förelåg till afgörande i Riksdagen, uttalades i Andra

kammaren från flera båll önskvärdheten af en utförlig utredning, innan

definitivt beslut af Riksdagen fattades, hvaremot Första kammaren biföll

Kungl. Majrts proposition. Genom kamrarnes skiljaktiga beslut var

frågan sålunda förfallen.

I anledning af hvad sålunda inom Andra kammaren förekommit

uppdrog Kung!. Maj:t åt arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

att verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning

rörande kostnaderna för inlösen af de å arméns mötesplatser befintliga,

officers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader, hvilka skäligen

kunde ifrågakomma att af kronan öfvertagas.

Fortifikationsdepartementet infordrade uppgifter från arméfördeldelningscheferna,

militärbefälet på Gottland och kommendantskapet i

Boden samt uppgjorde en förteckning öfver de byggnader, som borde

inlösas. Departementet beräknade därefter de pris, för hvilka nämnda

byggnader borde af staten inlösas. Såsom grund härför lades den principen,

att byggnad, som vore behäftad med skuld till eller öfver hälften

af byggnadens värde, skulle inlösas med hela skuldsummans belopp, samt

att byggnad, på hvilken därå hvilande skuld understege hälften af byggnadens

värde, skulle inlösas med halfva värdesummans belopp. I de

fall, då kårens försäljningsanbud understege skuldsummans belopp eller

hälften af byggnadens värde, lät departementet dock nämnda försäljningsanbud

ligga till grund för sitt förslag till inköpspris. Samtliga

inlösningsbeloppen upptogos på så sätt till 615,406 kronor 65 öre. Fortifikationsdepartementet

hemställde, att samtliga i förteckningen upptagna

byggnader måtte inlösas med nu angifna belopp.

Sakkunniga. I nådiga beslut den 10 juli och 16 oktober 1908 bemyndigades

emellertid statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet att till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 157.

o

kalla två sakkunniga personer för att inom landtförsvarsdepartementet

biträda med utredning angående inlösen af officers- och underofficerskårernas

enskilda byggnader å mötesplatserna, äfvensom angående den

framtida användningen af de af truppförbandens nuvarande mötesplatser,

hvilka efter den nya härordningens genomförande ej blefve för sitt

hittillsvarande ändamål behöfliga, dock med undantag af det s. k. Ladugårdsgärdet

invid Stockholm.

Sedan i anledning häraf dåvarande generalmajoren J. G. Björlin och

hemmansägaren Carl Persson i Stallerhult anmodats att såsom sakkunniga

verkställa ifrågavarande utredning, hafva dessa den 1 december 1908

afgifvit utlåtande i ämnet.

Öfver utlåtandet har yttrande inhämtats af vederbörande myndigheter.

De sakkunniga hafva till en början undersökt, under hvilka för- Sakkunnigas

hållanden de officers- och underofficerskårerna tillhöriga enskilda bygg- ^ramsLu''^

naderna kommit till stånd, för att därigenom bilda sig en uppfattning allmänna

om befogenheten af de principer, på hvilka fortifikation sdepartementet PnnciPergrundat

sitt förslag; och hafva de sakkunniga särskild! beaktat den

frågan, huruvida dessa byggnader varit för officers- och underofficerskårernas

tjänstgöring nödvändiga. I detta afseende hafva de sakkunniga

anfört, att från ålder den grundsatsen varit gällande i fråga

om de militära tjänstemännens aflöning i vårt land, att det ålåge

dem att af sina löner bestrida sitt underhåll, således äfven sin inkvartering

utom bostället. Så länge öfningstiden var kort och förlagd

till den varma årstiden, hade inkvarteringsfrågan spelat en relativt

ringa roll, och de däraf föranledda kostnaderna för officerarna hade

egentligen bestått endast uti utgifter för anskaffning och underhåll

af tält. Men sedan öfningstiden kommit att omfatta äfven en mera

oblid årstid, hade den särskild! för officerskårerna blifvit af större betydelse,

då till dem icke ens kronans tält utlämnades (utom under beväringsöfningarna,

för hvilka, såsom tillkomna efter indelningsverkets

införande, äfven särskild ersättning i form af dagaflöning utginge).

Från att endast hafva utgjorts af byggnader, innehållande samlingslokaler

och rum, där måltiderna kunde intagas i skydd mot väder och vind,

som de gamla s. k. mattälten ej alltid kunde bereda, samt erforderliga

kök och visthusbodar, hade nu efter hand tillkommit på olika mötesplatser

äfven bostadsrum, hvilka dock endast under de s. k. mindre

mötena fått såsom sofrum begagnas, enär regeln varit, att befälet skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Poposition Nr 157.

ligga i tält, då truppen på detta sätt vore förlagd. Först i den män,

som detta förläggningssätt ändrats, och manskapet, till följd af den

ytterligare utsträckta öfningstiden, kommit att förläggas under tak,

hade denna bestämmelse bortfallit. Då hade det också blifvit allt allmännare

att uppföra bostadsbyggnader, så vidt icke såsom t. ex. på

Malmen mindre gårdar och lägenheter funnos i närheten, där officerarna

kunde få hyra in sig mot en ringa penning. Samtidigt som denna

förändring ägde rum, hade principen i fråga om underofficerarna frångåtts

så till vida, att åt dessa bereddes bostadsrum i manskapsbarackerna.

För underofficerarna handlade därför den föreliggande frågan

endast om inlösen af förstnämnda slag af byggnader, d. v. s. matsalar

och köksbyggnader. För bestridandet af de med dessa byggnaders uppförande

förenade kostnader hade respektive kårer och regementen beslutit

upptaga lån på så lång amorteringstid som möjligt, på det att

desamma skulle fördelas äfven på kommande generationer. Fn så lång

amorteringstid kunde likväl sällan någon enskild kassa bevilja. Sedan

emellertid Kungl. Maj:t år 1886 medgifvit, att generalstabens officerskår

mot viss bestämd säkerhet finge från några af de fonder, som

stode under statskontorets förvaltning, erhålla ett större lån på 42 års

amorteringstid och goda villkor i öfrig!, hade härigenom en väg funnits,

på hvilken officers- och underofficerskårerna skulle kunna bekomma

det erforderliga byggnad skapitalet endast på sina egna namnsäkerheter

och på de bästa villkor. Gång efter annan hade också Kungl. Maj:t

sedan dess från nämnda under statskontorets förvaltning stående fonder

beviljat officers- och underofficerskårerna sådana lån; och hade totalbeloppet

af desamma den 1 oktober 1908 uppgått till 848,896 kronor.

Att såsom fortifikation sdepartementet anfört officers- och underofficerskårerna.

uppfört ifrågavarande byggnader för sina egna medel,

vore således icke ett skäl för att staten skulle inlösa dem. Så mycket

mindre ansåge de sakkunniga sig kunna tillstyrka en sådan åtgärd, som

en del af dessa byggnader vore af den art, att man med skäl torde

kunna sätta i fråga, huruvida desamma verkligen varit för vederbörande

behöfliga under den korta tid, som de för sin tjänstgöring måst vistas

på mötesplatserna och icke varit skyldiga att ligga i tält med truppen.

I de fall, där de erhållna byggnadslånen hunnit slutamorteras, där

hade byggnaderna uppfyllt sin bestämmelse och vore enligt de sakkunnigas

mening att anse såsom annan enskild egendom på ofri mark.

Då Kungl. Maj:t emellertid genom att uppträda såsom långifvare indirekt

gillat byggnadernas uppförande, torde desamma böra få kvarstå å

sina tomtplatser, tills kåren kunde på fördelaktigaste sätt komma i till
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157. 7

fälle att afyttra desamma eller platsen måste tagas i anspråk för något

statsändamål.

Såsom grund för sin tillstyrkan både fortifikation sdepartementet

äfven åberopat dels den omständigheten, att respektive officers- och

underofficerskårer under en lång följd af år måst underkasta sig stora

enskilda ekonomiska uppoffringar såsom afdrag å löner, befordringsafgifter

m. in. för att bereda åt sig en någorlunda tillfredsställande inkvartering

under vapenöfningarna, dels ock att officers- och underofficerskårerna

för iordningställande af erforderliga samlingslokaler m. m.

i sina nya kasernetablissemang nu komme att fä vidkännas ytterligare

utgifter. Men däremot ville de sakkunniga anmärka, att, enligt hvad de

sakkunniga öfvertygat sig om, några befordringsafgifter eller direkta

löneafdrag för detta ändamål åtminstone under de senaste femtio åren i

allmänhet icke förekommit, att staten numera bekostade all den möblering

och öfriga inredning, som i ofvannämnda samlingslokaler ansåges

böra förekomma, samt att vissa officerskårer, efter hvad de sakkunniga

hade sig bekant, också funnit nämnda inredning och möblering för dem

fullt tillfyllestgörande och icke lämnat något enskildt tillskott till deras

''förbättrande.

Däremot torde enligt de sakkunnigas förslag för frågans allsidiga bedömande

några billiglietsskäl, som talade för att staten trädde hjälpande emellan,

till slut böra anföras beträffande sådana byggnader, Indika tillkommit

så sent, att de för deras uppförande upptagna lån icke hunnit genom lämpligt

beräknad amorteringstid slutbetalas eller hvilka genom förflyttning af

regementet eller kåren blifvit för ägarna i och för deras tjänstgöring obehöfliga.

I detta fall ställde sig saken onekligen på ett något annat sätt. Såsom

nyss påpekats hade nämligen staten genom beviljande af lån på

visst sätt lämnat sitt medgifvande till uppförande af byggnaderna i

fråga, men hade sedermera genom att truppförbandet fått eu annan

förläggningsort gjort desamma obehöfliga för kåren. Väl kunde mot

sistnämnda skäl med fog erinras, att vid val af de nya förläggningsplatserna

hänsyn i allmänhet tagits till officers- och unclerofficerskårernas

bekvämlighet, samt att, om platsen för truppförbanden förblifvit, där

de kårerna tillhöriga byggnaderna befunne sig, dessa byggnader, så

uppförda och inredda som de voro, icke kunnat lämpa sig till stadigvarande

bostäder åt officerarna med deras familjer, utan att betydliga

ändrings- och reparationskostnader på desamma måst nedläggas och

icke heller mångenstädes några andra lokaler kunnat förhyras. Förläggningsplatserna

hade också blifvit så valda, att vederbörande befäl

De sakkunnigas

eget

förslag i fråga

om principerna

för statens

mellauträdande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

icke skulle behöfva särskilda bostadslägenheter för tjänstgöringen och

särskilda för familjen. Men detta oaktadt ansåge de sakkunniga, att

staten i någon mån borde understödja officers- och underofficerskårerna,

där så befunnes nödigt, för att underlätta för dem inbetalningen af de

skulder, för hvilka de ännu häftade för dessa byggnader. Enligt de

sakkunnigas tanke borde emellertid staten icke tillösa sig dessa byggnader,

där ej verkligt behof af desamma förefunnes, eller där byggnaderna

befunne sig i ett sådant skick eller vore så inredda, att stora

kostnader för ändringsarbeten måste på desamma nedläggas, innan de

kunde användas. Ty staten borde ej köpa en egendom, som vore obehöflig

för något dess ändamål eller, äfven om den möjligen kunde vara

behöflig, i sitt nuvarande skick vore olämplig att användas. Det lämpligaste

sättet syntes de sakkunniga vara, att, när dessa byggnader icke

vidare behöfdes för kårens räkning, desamma af kåren själf försåldes

till högsta möjliga pris. Skulle försäljningssumman då komma att understiga

det värde, som åsatts husen i fråga vid en opartisk värdering eller

den skuld, för hviken kåren bevisligen häftade i och för dessa byggnader,

torde staten med hela eller delar af denna skillnad böra lämna

ersättning.

Fortifikation sd

ep artementets

yttrande.

Med anledning af de principer, till hvilka de sakkunniga sålunda

hänfört sig, har fortifikationsdepartementet anfört i hufvudsak följande:

Fortifikationsdepartementet hade icke uteslutande af det utaf de

sakkunniga anförda förhållande, att officers- och underofficerskårerna

uppfört byggnaderna för egna medel, härledt statens skyldighet att inlösa

byggnaderna, utan både departementet sammanställt detta förhållande

med byggnadernas nödvändighet för tjänstgöringen, hvilken

departementet funnit uppenbar. Hade detta ej varit fallet, eller hade

byggnaderna uppförts för statsmedel, skulle fortifikationsdepartementet

för visso ej hafva ansett någon skyldighet för staten föreligga.

De sakkunniga hade emellertid ifrågasatt, huruvida byggnaderna i

alla fäll varit behöfliga under den korta tid, som officerare och underofficerare

för sin tjänstgöring måst vistas på mötesplatsen och icke

varit skyldiga att ligga i tält med truppen. Af hvad de sakkunniga

i sin historiska redogörelse anfört syntes fortifikationsdepartementet

dock vara ådagalagdt, att behof af byggnader för angifna ändamål

förelegat.

Uppenbart torde ock vara, att medlemmar af kårer, sådana som

de ifrågavarande, under pågående möten haft behof såväl af samlings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

9

ställen med väggar och tak, där de ostörda af andra kunde sköta

expeditionstjänst, mottaga tjänsteorder och afhandla tjänsteangelägenheter

m. m., som ock af lokaler, där de i skydd för väder och vind

kunde få sina måltider tillagade och intaga desamma. Och då staten

med hänsyn till öfningarnas utsträckning till sådana årstider, att oblid

väderlek under öfningstiderna kunde förväntas, funnit behöfligt att till

skjMdande af manskaps och underofficerares hälsa förlägga dessa under

tak, kunde väl ej antagas annat, än att enahanda skydd erfordrades

för officerarna, hvilka emellertid, då staten ej för sådant ändamål åt

dem uppförde byggnader, måst själfva anskaffa och bekosta sådana.

Men, hade det invändts, officers- och underofficerskårerna hade uppfört

byggnaderna till större omfattning och med mera luxuös inredning,

än behofvet kräfde. Huruvida detta vore fallet eller icke, borde rätteligen

bedömas efter de förhållanden, som förelegat vid den tidpunkt,

då byggnaderna af vederbörande kårer uppförts eller förvärfvats; och

från denna synpunkt kunde icke någon befogad anmärkning göras.

Det läge för öfrigt i öppen dag, att kårerna vid uppförandet af byggnader

låtit sig angeläget vara att få dem för minsta möjliga kostnad

och sålunda jämväl förminska de bidrag, som de särskilda kårmedlemmarna

af sin knappt tillmätta aflöning haft att lämna. Då i särskilda

fall byggnader inköpts, kunde väl omständigheterna tänkas hafva så

fogat, att den byggnad, som utgjort köpets föremål, varit af större

omfattning än det därmed afsedda ändamålet kräft, men i sådana fall

hade nog gjorts beräkningar och jämförelser mellan det fordrade priset

och kostnaden för en för ändamålet erforderlig nybyggnad och köpets

afslutande gjorts beroende af resultatet häraf.

För fortifikationsdepartementet ställde sig frågan från rättslig synpunkt

såsom ett berättigadt anspråk från officers- och underofficerskårerna

å skadestånd af staten, som utan något deras åtgörande förorsakat,

att dem tillhörig egendom blifvit för ägarna onyttig. Såsom

allmän grund för bedömandet af skadans omfattning vore att anse den

af de sakkunniga återgifna principen för bestämmandet af det pris,

som staten vid inlösen af ifrågavarande byggnader borde erlägga. Fortifikationsdepartementet,

som icke kunde gilla den af de sakkunniga uttalade

mening att i de fall, där de tagna byggnadslånen hunnit slutamorteras,

där hade byggnaderna uppfyllt sin bestämmelse, ansåge väl,

att bedömandet af ersättningsbeloppets storlek kunde påverkas däraf,

huruvida kårerna häftade i skuld för byggnaderna eller icke. Men

detta på grund däraf, att den förlust, som drabbade respektive kårer,

kunde i de fall, de hade skuld å byggnaderna, lättare exakt bestämmas,

Bihang till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 102 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 157,

än om skuld ej förefunnes. Väl kunde kårerna såsom sådana betraktas

såsom rättssubjekt med anspråk på ersättning för värdet af byggnaderna,

äfven om skuld för dem ej förefunnes, men om skuld funnes,

drabbade betalningen däraf dock de särskilda kårmedlemmarna och

blefve för dem förlust, som lätt kunde till siffran bestämmas.

Vid sådana kårer däremot, som ej hade skuld å sina byggnader,

torde bestämmandet af skadan eller förlusten, som drabbade de särskilda

medlemmarna, vara svårare att bestämma. Men ingalunda kunde

det obetingadt medgifvas, att förlust ej för dem kunde uppkomma.

Det kunde nämligen så förhålla sig, att utgifter för byggnaderna väl helt

eller delvis blifvit guldna, men att kåren i stället i annat afseende häftade

i skuld, som densamma i själfva verket åsamkat sig för byggnaderna.

För sådana fall borde gälla detsamma, som om skulden omedelbart

hvilade å byggnaderna. Om skuld (omedelbart eller medelbart)

för byggnaderna ej förefunnes, borde däremot lösesumman bestämmas

till viss del af byggnadernas värde, bedömdt efter byggnadernas beskaffenhet

å den plats, där de vore uppförda.

De sakkunniga hade endast i det förhållande, att staten lämnat

byggnadslån, funnit ett indirekt medgifvande af staten såsom jordägare

till byggnadernas uppförande å dess mark. Ett starkare och mera allmängiltigt

skäl härför syntes fortifikationsdepartementet föreligga i

tjänstafseende, som nödvändiggjort ej mindre, enligt hvad i det föregående

framhållits, byggnadernas tillkomst, än äfven deras uppförande

just å deras nuvarande platser, hvilka valts med hufvudsaklig hänsyn

till tjänstens kraf och sålunda till statens eget gagn. Det vore alltså

i första rummet statsbehofvet, som anvisat -byggnadsplatserna och gifvit

berättigande till deras användande; och den i juridisk mening »ofria»

grunden borde förty icke hafva någon inverkan å ersättningsbeloppet,

då detta gällde endast själfva byggnaderna.

Hittills hade icke af de särskilda kårerna ifrågasatts annan form

för skadeersättning af staten än dess inlösen af byggnaderna, hvilket

ock af staten gillats, innan Riksdagen uttalat sin önskan att deltaga i

pröfningen af gjorda hembud. Då emellertid häraf blifvit en följd, att

byggnadsfrågor och ersättningsanspråks berättigande underkastats en

vidlyftig utredning, som föranledt och alltjämt föranledde väsentlig tidsutdräkt,

hvarunder byggnaderna måst påkostas underhåll eller ock försämras

— båda fallen ägnade att föranleda förlust antingen för ägarna

eller för staten eller för bådadera — syntes det fortitikationsdepartementet

lämpligt, att, till förekommande häraf, principen om ersättnings

lämnande i form af byggnadernas inlösen af staten frånginges utom i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

11

sådana tilläfventyrs förekommande fall, då staten hade behof af byggnaderna,

och respektive kårer i stället lämnades tillfälle att själfva försälja

byggnaderna på fördelaktigaste sätt samt därefter framställa de

anspråk på skadeersättning, hvartill de kunde anse sig berättigade.

Såsom ägare till byggnaderna hade kårerna väl rätt att utan statens

mellankomst öfver dem fritt förfoga och sålunda äfven försälja desamma.

Men i de fall, anbud till staten gjorts om inlösen, torde god ordning

fordra, att de anbudsgifvande kårerna härå afvaktade svar eller

statens medgifvande till byggnadernas försäljning; ett medgifvande,

hvarför Riksdagens hörande ej syntes erforderligt. Fortifikationsdepartementet

vore sålunda ense med de sakkunniga därutinnan, att byggnaderna

i allmänhet borde af kårerna själfva försäljas, men ansåge, att

bestämmandet af tiden för försäljningen borde vara deras ensak såsom

ägare.

I det förhållande, att staten ägde byggnadsplatserna, kunde med

hänsyn till de omständigheter, under hvilka byggnadsplatserna lämnats,

ej heller enligt fortifikationsdepartementets mening föreligga anledning

för staten att bestämma viss tid för byggnadernas bortförande. Häraf

borde likväl ej följa någon skyldighet för staten att vid försäljning af

marken göra förbehåll om rätt till byggnadernas kvarstående. I fråga

om den ersättning för skada eller förlust, hvartill kårerna efter försäljning

af dem tillhöriga byggnader kunde vara berättigade, ansåge fortifikationsdepartementet,

som på anförda skäl icke härutinnan kunde

biträda de sakkunnigas mening, att ersättningsbeloppet borde bedömas

efter ofvan, af departementet angifna allmänna grunder, dock att ersättningsanspråk

skulle i hvarje särskildt fall efter omständigheterna

pröfvas. Fortifikationsdepartementet ville i detta sammanhang såsom

sin åsikt framhålla, att, därest framställdt ersättningsanspråk icke, enligt

sökande kårs mening, vunnit nöjaktigt beaktande, för sökanden

stode öppet att därom vid domstol anhängiggöra talan.

Det torde näppeligen vara riktigt att påstå, att staten skulle vara skadeståndsskyldig,

när helst den genom sitt åtgörande förorsakar, att egendom

varder för ägaren onyttig. Äfven om ifrågavarande byggnader i

befintligt omfång hade varit nödvändiga för sitt ändamål och äfven om de

genom truppförbandens nuvarande förläggning hade blifvit onyttiga för

ägarna, så måste dock erinras, att dessa icke nödgats att å andra ställen

uppföra nya byggnader för samma ändamål; och jag anser mig i detta

sammanhang böra framhålla, att staten numera bekostar all den möblering

och öfriga inredning, som bör förekomma i samlingslokalerna vid de

Departements

chefens

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

nya etablissemangen, samt att åtskilliga officerskårer funnit denna inredning

och möblering för dem fullt tillfyllestgörande och icke lämna

något enskildt tillskott till deras förbättrande. Men för öfrigt torde kunna

ifrågasättas, både huruvida byggnaderna å mötesplatserna alltid varit

behöfliga i sitt nuvarande omfång och huruvida det ensamt varit förändringen

i truppförbandens förläggning, som gjort dem onyttiga. I

förra afseendet hafva de sakkunniga delvis haft en annan mening, och

beträffande den senare frågan förtjänar erinras, att, äfven om platserna

för truppförbanden förblifvit, där de kårerna tillhöriga byggnaderna

befinna sig, dessa byggnader, så uppförda och inredda som de äro, icke

kunnat användas till stadigvarande bostäder åt kårmedlemmarna och

deras familjer, utan hade därå måst nedläggas afsevärda kostnader för

dyrbara reparations- och förändringsarbeten.

Jag instämmer därför med de sakkunniga, att inga rättsskäl utan

blott billighetsskäl tala för att staten ikläder sig uppoffringar med

anledning af officers- och underofficerkårernas byggnader å mötesplatserna.

Dessa statens uppoffringar synas mig emellertid icke böra

afse mera än att skj^dda de enskilda mot direkta positiva förluster. De

torde därför — åtminstone för närvarande — icke hora ifrågakomma,

där kårerna ej hafva någon gäld med anledning af byggnaderna. I

sådana fall hafva för öfrigt måhända utgifterna för byggnaderna drabbat

personer, som icke numera äro medlemmar af kårerna och som därför

icke skulle nås af statens hjälp. Däremot synas ganska starka billighetsskäl

föreligga, för att staten träder hjälpande emellan vid sådana

fall, där kårerna ännu hafva gäld för sina byggnader. Särskild! förefaller

det obilligt, att kårernas yngsta medlemmar genom att eventuellt

deltaga i lånens inbetalning skulle få vidkännas utgifter för något,

däraf de aldrig haft nytta.

En kårs direkta förlust med afseende å nämnda byggnader utgöres

tydligen af det belopp, hvarmed realisationspriset för byggnaderna

understiger kårens skuld för dem. Jag anser därför Eders

Kungl. Maj:t böra begära Riksdagens medgifvande att godtgöra vederbörande

kår detta belopp. I hvad mån ett sådant Riksdagens medgifvande

sedermera skulle af Kungl. Maj:t begagnas, torde däremot

få bero på Kungl. Maj:ts pröfning i hvarje särskild! fall. Därest t. ex.

byggnaderna under de sista åren uppenbart vanvårdats eller vederbörande

kår, som, på sätt föreslaget är, själf torde få ombesörja försäljningen

af sina byggnader, skulle eftersätta sin skyldighet att söka

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

13

ernå största möjliga realisationspris, synes understödet mig böra sänkas

under hvad Riksdagen medgifvit.

Jag har emellertid räknat med det nyss angifna maximiunderstödet,

när jag sökt utreda, hvilka ekonomiska uppoffringar det skulle

för staten medföra, om Riksdagen lämnade det begärda medgifvandet.

I en förteckning (bil. 1), som torde få bifogas statsrådsprotokollet, har

jag upptagit hvarje kårerna enskildt tillhörig byggnad å de förutvarande

mötesplatserna tillika med realisationspriset och skuldsumman för samma

byggnad. Då realisationspriset icke kan exakt angifvas förr än efter

försäljningen, har det i förteckningen angifvits enligt värdering, som

under ärendets handläggning verkställts af fortifikationsofficerare. Skuldbeloppet

är angifvet enligt af mig under innevarande år från vederbörande

regementschefer infordrade uppgifter. Förteckningen gifver

vid handen, att den byggnaderna åsätta värderingssumman i ett stort

antal fall öfverstiger det å dem häftande skuldbeloppet. Jag har därför

låtit uppgöra eu särskild förteckning (bil. 2) öfver de byggnader,

beträffande hvilka ett motsatt förhållande äger rum. Enligt denna förteckning

skulle med ofvannämnda beräkningsgrunder staten för ifrågavarande

ändamål få vidkännas utgifter till ett sammanlagdt belopp af

21,034 kronor 80 öre (eventuellt 22,084 kronor 80 öre).

Att för dessa utgifter äska ett särskildt anslag af Riksdagen anser

jag icke lämpligt. Då inkomsterna af försäljningen af själfva mötesplatserna,

hvarå ifrågavarande byggnader äro belägna, torde komma att gå

till landtförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål, skulle

möjligen kunna ifrågasättas, att förevarande utgifter utginge från samma

fond. Men det synes med fog kunna invändas, att fonden icke är afsedd

för sådant ändamål; och då det af 1905 års lagtima riksdag medgifna

inlösandet af vissa officers- och underofficerskårer tillhöriga byggnader

skett från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar, anser jag

dessa böra anlitas äfven för nu omhandlade utgifter.

I anslutning till hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen medgifva,

att, då officers- och underofficerskårerna tillhöriga byggnader å

mötesplatser genom vederbörande truppförbands förändrade förläggning

blifvit eller blifva onyttiga för ägarna samt dessa häfta i skuld med

anledning af samma byggnader, Kungl. Maj:t må, efter pröfning i hvarje

särskildt fall, från fjärde hufvudtitelns allmänna besparingar tilldela

sådan kår understöd med högst det belopp, hvarmed byggnadernas

försäljningspris understiger kårens skuld för desamma.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Till denna departementschefens, af statsrådets

öfriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans

Maj:t Konungen lämna nådigt bifall; och skulle till

Riksdagen aflåtas proposition af den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Erik von Horn.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 157.

15

Bil. 1.

Förteckning

öfver samtliga å arméns mötesplatser befintliga, officers- och under - officerskårer tillhöriga byggnader, hvilka hembjudits Kungl.

Maj:t och kronan till inlösen och äro behäftade med

skuld, äfvensom dem åsatt värdering.

Truppförband och byggnader.

Värdering

af fortifika- tionsofficer i

arméfördel- ningsstaben.

Skuld

ifrågavarande byggnader

den 31/i2 1910.

Af allmän

natur.

Af enskild

natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Er.

Ö.

Er.

Ö.

Lifregemente!» grenadjärer.

Officerskårens byggnader:

Mässbyggnad .....................

23,000

t

Värdshusbyggnad med flyglar ......

2,700

Bodar och afträde....................................

1,100

—

1 ”

—

19,159

45

19,159

45

Stallbyggnad ..........................................

2,000

1

Första och Andra lifgrenadjär-

regementena.

Officerskårernas gemensamma byggnad:

Officerssalongsbyggnad med 2 flyglar .........

23,000

—

—

-

15,618

22

15,618

22

Första lifgrenadjärregemeiitet.

A) Officerskårens byggnader:

Östra officersbostaden ..............................

16,000

—

>

Yästra »

15,000

_

\ 28,613

64

6,861

25

35,474

89

Stallbyggnad ..........................................

400

—

Klosetthus ......................................

600

—

1

Transport

83,800

—

28,613

64

41,638

92

70,252

56

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband och byggnader.

Värdering

af fortifika- tionsofficer i

arméfördel- ningsstaben.

Skuld å i

Af allmän

natur.

rågavarande 1

len 31/i2 1910.

Af enskild

natur.

yggnader

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

.. 1

O.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

83,800

—

28,613

64

41,638

92

70,252

56

B) Underofficerskdrens byggnad:

Underofficerspaviljong ............................

10,000

—

—

—

8,978

50

8.978

50

Andra lifgrenadjärregementet.

A) Officerskårens byggnader;

Östra officersbyggnaden ...........................

15,000

—

)

Yelocipedstall.........................................

400

—

14,117

24

—

—

14,117

24

Stallbyggnad ..........................................

2,500

—

1

B) Underofficerskdrens byggnad:

Underofficersbyggnad.................................

16,500

7,422

79

7,422

79

Västgöta regemente.

A) Officerskårens byggnad:

Officerspaviljong med uthus.......................

18,300

—

8,623

26

6,175

—

14,798

26

B) Underofficerskdrens byggnad:

Underofficerspaviljong med uthus ...............

7,250

—

—

—

1,434

49

1,434

49

Skaraborgs regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Stora paviljongen ....................................

35,000

—

Subalternflygel .......................................

13,000

—

Kaptensflygel ..........................................

6,500

—

■ 31,990

58

11,500

43,490

58

Begementsofficersflygel..............................

6,500

—

Ekonomibyggnad ....................................

1,900

—

Jordområde............................................

2,820

08

Transport

219,470

08

83,344

72

77,149

70

160,494

42

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

17

Truppförband och byggnader.

Värdering

af fortifika- tionsoffieer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader

den 31/i2 1910.

|

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän

natur.

Af enskild

natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

219,470

08

83,344

72

77,149

70

160,494

42

B) Underofficerskårens byggnad:

Underoffieersbyggnad med uthus ...............

5,500

—

—

—

1,507

05

1,507

05

Södermanlands regemente.

Officerskårens byggnad.

3 officersbyggnader (å egen tomt)...............

30,000

12,977

03

12,977

03

Kronobergs regemente.

Underofficerskärens byggnad:

Underofficersborgen1)..........*......................

12,000

6,305

40

6,305

40

Jönköpings regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Stallbyggnad, iskällare, 3 bodar, afträde, tvätt- hus och badhus....................................

2,500

2,060

2,060

B) Underofficerskårens byggnader:

Bostadsbyggnad2) ....................................

Köksbyggnad2) .......................................

13,500

400

—

13,574

51

13,574

51

Is- och förvaringsbod2)''..............................

Vedbod och afträde .................................

Dalregementet.

Underofficerskårens byggnad:

Underoffioerspaviljong med uthus ...............

100

5,000

—

5,000

5,000

Transport

288,470 08

109,896 |26

92,022 15

201,918 41

!) Genom nådigt bref den 10 juli 1903 är beyiljadt 3,140 kronor 10 öre för inlösen af denna byggnad,

men har anbudet ej hlifyit af kåren antaget.

2) Byggnaderna äro illa underhållna.

Bihang till Bitcsd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 102 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband, och byggnader.

Värdering

af fortifika- tionsofficer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader

den S1/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän

natur.

Af enskild

natur.

Summa

skuld.

Transport

Kr.

288,470

Ö.

08

Kr.

109,896

ö.

26

Kr.

92,022

Ö.

15

Kr.

201,918

Ö.

41

Hälsinge regemente.

Officerskårens byggnader:

Mässbyggnad med köksflygel .....................

Stora officersbyggnaden ...........................

Lilla » ...........................

Uthuslänga med stall ..............................

• 46,200

—

21,141

26

11,000

—

32,141

26

Svinhus, badhus.......................................

Alls borgs regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Officerspaviljong...............................

Majorsbyggnad ..................................

''

Chefsbyggnad..........................................

Mindre boningshus....................................

Badhus, 2 bodar, afträde och stallbyggnad...

42,082

8,000

8,000

B) Underofficer skår ens byggnad:

Underofficersbyggnad.................................

6,652

40

—

—

1,450

—

1,450

—

Bohusläns regemente.

A) Officerskårens byggnader.

Officerspaviljong.......................................

Officersbarack..........................................

Byggnad för bodar, stall m. m...................

Badhus...................................................

20,000

12,500

800

—

• 27,117

67

11,079

77

38,197

44

Transport

416,704

48

158,155

19

123,551

92

281,707

11

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

19

Truppförband och byggnader.

Värdering

af fortifika- tionsofficer i

Skuld

1 ifrågavarande byggnader

den 31/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän

natur.

Af enskild

natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

416,704

48

158,155

19

123,551

92

281,707

11

B) Underofficerskärens byggnader.

Underofficerspaviljong med badhus, bod och

afträde..........................................

9,000

4,875

4,875

Västmanlands regemente.

A) Officerskårens byggnader.

Officersbyggnad .......................................

S. K. Hertigens paviljong ........................

Stallbyggnad, vagnshus..............................

Afträdesbyggnad, köksbyggnad ..................

Källare med öfverbyggnad, iskällare............

'') 15,000

—

—

—

2) 18,000

—

18,000

—

B) Underofficerskårens byggnader:

Matsalsbyggnad........................................

Köksbyggnad ..........................................

}3) 1,600

—

—

—

2,200

—

2,200

—

Västerbottens regemente.

Underofficerskårens byggnad:

Mässbyggnad...........................................

18,180

—

13,049

07

4,627

27

17,676

34

Transport

460,484

48

171,204

26

153,254

19

324,458

45

*) Med användning på sina nuvarande grunder; skola de rifvas 5,000 kronor.

2) Sedan officerskåren slutamorterat det för ifrågavarande byggnader upptagna lån, bar nytt lån (det

bär ofvan angifna) upptagits af kåren för att möjliggöra uppförandet af en byggnad i Yästerås.

3) Med användning på sina nuvarande grunder; skola de rifvas 550 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband otid byggnader.

Värdering

af fortifika- tion sofficer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader

den S1/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän

natur.

Af enskild

natur.

Summa

skuld.

Transport

Er.

460,484

Ö.

48

Kr.

171,204

Ö.

26

Kr.

153,254

Ö.

19

Kr.

324,458

Ö.

45

Kalmar regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Officerskasern........................................

Officersköksbyggnad ................................

»Bellevue» och liandelslokalen.....................

Större stallbyggnad..................................

Mindre » .................................

Vaktmästarbostad ....................................

Afträde...................................................

16,500

2.500

4.500

1,700

300

1,200

100

-

—

—

8,000

—

8,000

—

B) Underofficerskårens byggnader:

Underofficerspaviljong med bod, afträde och

iskällare .............................................

14,000

9,000

9,000

Värmlands regemente.

Underofficerskårens byggnad:

Underofficerspaviljong med tillhörande tomt

(tomtplatsen tillhör kåren).....................

5,000

2,130

_

2,130

_

Jämtlands fältjägarregemente.

Underofficerskårens byggnader:

Matsalsbyggnad........................................

Uthus ...................................................

12,000

360

—

j 10,444

47

300

—

10,744

47

Norra skånska infanteriregementet.

A) Officerskårens byggnader:

14.000

35.000

800

800

)

2 bostadsbyggnader och 1 stabsbyggnad......

Uthus till dessa.......................................

Stallbyggnad .........................................

—

• 29,128

65

33,533

82

62,662

47

Transport

569,244

48

210,777

38

206,218

01

416,995

39

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

21

Truppförband och byggnader.

Värdering

af fortifika- tionsoffioer i

Skuld

å ifrågavarande byggnader

den 31/i2 1910.

arméfördel-

ningsstaben.

Af allmän

natur.

Af enskild

natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Transport

569,244

48

210,777

38

206,218

01

416,995

39

B) Underofficerskdrens byggnad:

j Matsals- och mässbyggnad .......

10,000

5,400

5,400

C) Musikkårens byggnad:

j Musikpaviljong ..............

3,000

80

80

Södra skånska infanteriregementet.

A) Officerskårens byggnader:

Bostadsbyggnad......................................

Uthus till denna...................

1

i 30,350

26,155

37

2,819

76

28,975

13

Mässbyggnad ......................

~

2 stallbyggnader ......................

1

B) Underofficerskdrens byggnad:

Mässbyggnad ................................

11,000

—

—

—

6,815

—

6,815

—

C) Musikkårens byggnad:

Musikpaviljong ........................

10,000

4,675

4,675

Gottlands infanteriregemente.

Underofficerskdrens byggnad:

Mässbyggnad ................

4,000

—

3,398

99

—

—

3,398

99

Yästernorrlands regemente.

A) Officerskårens byggnader:

Mässbyggnad, uthusbyggnad, stall, 2 afträdes- byggnader .........

25,000

20,262

38

20,262

38

Transport

662,594

48

260,594

12

226,007

77

486,601 89

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 157.

Truppförband och byggnader.

Värdering

af fortifika- tionsofficer i

arméfördel- ningsstaben.

Skuld å ifrågavarande byggnader

den sl/i2 1910.

Af allmän

natur.

Af enskild

natur.

Summa

skuld.

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Transport

662,594

48

260,594

12

226,007

77

486,601

89

B) Underofficerskårens byggnad:

Mässbyggnad med uthus...........................

13,000

—

10,196

80

—

—

10,196

80

Lifregementets husarer.

Underofficers-, Musik- och Volontärkårernas

byggnader:

Undorofficerspaviljong med uthus och källare

8,000

—

—

6,200

—

6,200

—

Skånska husarregementet.

A) Officerskårens byggnader:

7 officersbaracker ....................................

50,000

31,798

47

—

—

31,798

47

B) Underofficerskärens byggnad:

Matsalsbyggnad .......................................

5,500

—

—

—

1,785

—

1,785

—

Kronprinsens husarregemente.

Officerskårens byggnader:

Officerspaviljong (med tomt) .....................

17,500

—

)

Underofiicerssalong1).................................

2) 950

b

f 14,958

96

10,000

—

24,958

96

Manskapsmäss (med tomt)3)........................

7.600

Sunfma

4) 765,144

48

317,548

35

243,992

77 561,541

12

*) Underofficerskåren har på vissa villkor öfverlåtit byggnaden till officerskåren,

2) Af de för byggnadens värdering tillkallade personer ansåg fortifikationsofficeren vid första arméfördelningens

stab densamma allenast hafva bränslevärde, under det att de båda öfriga värderingsmännen åsatte den

ofvan upptagna värde.

8) År 1898 lät officerskåren med användandet af behållningen å marketenterirörelsen inköpa lämpligt

jordområde samt åtog sig ett lån, hvilket möjliggjorde byggnadens uppförande. I insänd skrifvelse bar officerskåren

hembjudit kronan att inköpa samtliga ofvannämnda tre byggnader mot det belopp, för hvilket kåren häftade

i skuld för desamma.

4) Härifrån bör på grund af förut påpekade förhållanden eventuellt fråndraga^ 12,000 kronor, hvadan

samtliga till inlösen hembjudna byggnaders värde skulle utgöra 753,144: 48.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 157.

23

Bil. 2.

Särskild förteckning

öfver sådana till inlösen föreslagna byggnader, b vilkas skuldsumma

öfverstiger dem åsatt värderingsbelopp.

Truppförband och. byggnader.

Byggnadernas

skuldbelopp

den 31/i2

1910.

Byggnaderna

åsatt värde- ring.

Brist att

ersätta.

Första lifgrenadjärregementet.

Officerskårens byggnader:

Ostra officersbostaden .........................................

Västra »

Kr.

1

Ö.

Kr.

Ö.

Kr.

Ö.

Stallbyggnaden ...................................................

Klosetthus .........................................................

Bohusläns regemente.

Officerskårens byggnader:

Officerspaviljong .........

Officersbaraek......

J. 35,474

89

32,000

3,474

89

Byggnad för bodar, stall m. m...............................

Badhus ...............

Västmanlands regemente.

Underofficerskårens byggnader:

. 38,197

44

33,300

4,897

44

Matsalsbyggnad.........

Köksbyggnad ......................................................

Norra skånska infanteriregementet.

Officerskårens byggnader:

Matsalsbyggnad...................................................

2 bostadsbyggnader och 1 stabsbyggnad .

| 2,200

1,600!)

600

Uthus till dessa...................................................

Stallbyggnad.................................................

62,662

47

50,600

12,062

47

Summa kronorl

138,534

80

117,500

—

2) 21,034

80

*) På sina nuvarande grunder; om de rifvas endast 550 kronor.

2) Härtill kommer, på grund af hvad ofvan anmärkts beträffande Västmanlands regemente, eventuellt

ytterligare 1,050 kronor, hvadan slutbeloppet i så fall uppgår till 22,084 kronor 80 öre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1911:82 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt officersoch under officerskårer, hvilka åsamkas förlust i afseende ä en del dem tillhö s. 6 i texten