Sök i Ratio Lex

Angående pension å allmänna indragning sstaten åt f. d. professorn John Börjesons änka

1911-02-24 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:166, Angående pension å allmänna indragning sstaten åt f. d. professorn John Börjesons änka

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Maj.is nådiga proposition till Riksdagen angående pension

å allmänna indragning sstaten åt f. d. professorn John

Börjesons änka; gifven Stockholms slott den 24 februari

1911.

Under åberopande af närlagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva

att f. d. professorn John Börjesons änka Louise Frederikke Anna

Marthe Börjeson, född Bartholin, må från och med år 1911, så länge hon

förblifyer i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

P. E. Lindström.

Bihang till Kiksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 110 Käft. (Nr 166.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 166.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

februari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Lindström,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Lindström anförde: _

I en till Eders Kungl. Maj:t ingifven ansökning har fru Louise Frederikke

Anna Marthe Börjeson, född Bartholin, änka efter den 29 januari

1910 aflidne f. d. professorn vid det under akademiens för de fria konsterna

inseende ställda läroverk John Börjeson, i underdånighet anhållit

att komma i åtnjutande af någon pension af statsmedel.

Af en vid ansökningen i bestyrkt afskrift fogad bouppteckning efter

f. d. professorn Börjeson inhämtas, att han såsom stärbhusdelägare efterlämnat,

förutom änkan, som är född den 14 december 1851,^ två döttrar

och fyra söner, af hvilka den yngsta dottern är född år 1879 och den

yngste sonen år 1886, att boets behållning utgjorde 15,133 kronor 5 öre,

samt att denna behållning jämlikt ett emellan makarna Börjeson upprättadt

inbördes testamente skulle, sedan bröstarfvingarnas laglotter däraf utgått,

tillfalla änkan.

I den underdåniga ansökningen har sökanden anfört, att förutom

sagda behållning i boet, hvilken behållning till stor del utgjordes af en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166. 3

ytterst svårrealiserbar, å ofri grund belägen sommarvilla, hon till sitt

uppehälle ^ägde att tillgå dels en pension till ett belopp af 1.000 kronor

årligen från den inom akademien för de fria konsterna bildade pensionskassan,

dels ock garanterad afkastning till belopp af 1,000 kronor under

- lifstid af° en fond, som bildats genom ett af enskilda personer anordnadt

lotteri å vissa af hennes aflidne mans konstverk. Af den henne sålunda

tillfallande årliga inkomsten, 2,000 kronor, måste dock tillsvidare mi

rätt afsevärd del disponeras, dels för möjliggörande af hennes yngste sons

fortsatta uthalning inom musikfacket, dels ock till hennes yngsta icke

helt själfiörsörjande dotters underhåll i hemmet.

Öfver denna ansökning hafva infordrade underdåniga utlåtanden afgi

vits den 17 december 1910 af akademien för de fria konsterna och den

10 januari 1911 af statskontoret.

Akademien har i sitt utlåtande erinrat, att sökandens aflidne make

bland sin tids svenska konstnärer intoge ett af de allra främsta rummen

Orenom de förträffliga verk han skapat hade han hedrat det svenska namnet

pa ett alldeles särskild! sätt. Den tacksamhetsskuld, hvari vårt folk

därmed stode till namnet Börjeson, borde, enligt akademiens uppfattning,

utesluta hvarje tanke på att detta folks representanter skulle kunna afslå

den ansökan hans efterlämnade, i svåra ekonomiska förhållanden lefvande

maka framlämnat. Vidkommande den sökanden från akademiens pensionskassa

beviljade lifstidspensionen af 1,000 kronor ville akademien, till undvikande

af missförstånd, nämna, att denna kassa helt och hållet bildats

genom inkomsten af konstutställningar, som allt ifrån början af 1800-talet

och intill 1870-talet anordnats af akademien tillhörande konstnärer m. fl.

och att. staten icke bidragit med något som helst belopp till nämnda

kassas bildande.

I sitt ofvanberörda utlåtande har statskontoret anfört följande Först

genom det nya reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa, som den

21 december 1907 fastställdes att gälla från ingången af därpå följande

aret, syntes delaktighet i kassan hafva inrymts för professor vid det under

akademiens för de fria konsterna inseende ställda läroverk. Sökandens

man, professorn i figurteckning och modellering vid nämnda läroverk J.

L Börjeson, hvilken den 28 september 1907 erhållit nådigt afsked, torde

således icke hafva kunnat genom inbetalning till någon af statsmedel

understödd kassa sörja för sin änkas underhåll, och sökanden hade alltså

icke att påräkna något understöd från sådan kassa. Enligt hvad af handlingarna

inhämtades hade emellertid nämnda akademi från dess enskilda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!-. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

pensionskassa beredt sökanden en pension af 1,000 kronor. Då sålunda

den offentliga institution, under hvars inseende sökandens man utöivat sm

Overksamhet, varit i tillfälle att af samlad fond gifva sökanden understöd

till belopp, öfverstigande den pension,.som skulle hafva tillkommit

sökanden, därest hennes man varit delägare i civilstatens änke- och pupii - kassa, då vidare sökanden med hänsyn till ölnga i ärendet meddelade

omständigheter icke kunde anses vara i sådan nödställd belägenhet att

billighetsskäl borde föranleda beredande af ytterligare pension, samt därtill

lomme att hvad i ansökningen anförts i fråga om behofvet åt understöd

för de två yngsta barnens utbildning och underhåll icke torde kunna

tillmätas någon betydelse, enär de öfverskridit den lefnadsalder, da pupillunderstöd

plägade upphöra, ville det synas statskontoret,^ som om, däres

denna pensionsfråga Unge betraktas endast från de vid sadana frågors e

dömande vanligen förekommande synpunkter, fullgoda skäl^ icke skulle

förefinnas för åtgärd i det af sökanden angifva syfte. Men såsom akademien

i sitt underdåniga utlåtande framhållit hade professor Borjeson,

oafsedt sin lärarverksamhet, såsom statybildhuggare inlagt framstående

förtjänster, och från hans hand hade utgått ett flertal af de mest betydande

konstverk, som prydde offentliga platser inom landet. Därest man i

denna omständighet funne tillräcklig anledning att söka genom understöd

af statsmedel bereda hans efterlämnade änka en bekymmerfri ålderdom,

ville det synas lämpligt, att statens understöd bestämdes till samma belopp,

som såväl af akademien som genom enskilda personers .åtgärder tillskjutits

till sökandens underhåll, eller alltså ettusen kronor årligen.

Angående Börjesons betydelse såsom konstnär har. intendenten vid

nationalmuseum doktor L. Looström i en till mig mgifven promemoria

anfört följande: . . 0 .

»Statybildhuggaren professor John Börjeson intog, såsom akademien

erinrat, bland sin tids svenska konstnärer ett af de allra främsta rummen.

Han framstår i sina verk som en konstnär af utprägladt svenskt skaplynne.

Det därjämte mest karaktäristiska draget i. hans konst år en i

ögonen fallande monumentalitet, som vittnar om ett i högsta grad utveckladt

sinne för framställandet af det manliga och värdiga hos den framställda

personligheten. Därmed har Börjeson i brons och marmor skapat

ett svenskt-historiskt porträttgalleri, som saknar sm like i den svenska

konstens häfder. Hans förträffliga ryttarstaty af konung Carl A Hustal,

på Stora torget i Malmö, bär vittne därom icke mindre än ryttarstoderna

af konung Carl IX i Göteborg och Magnus Stenbock i Hälsingborg. Samma

egenskaper återfinnas hos sådana hans skapelser som Axel Oxenstiernas

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

stod på Riddarhusets gård i Stockholm, Nils och John Ericssons i samma

stad, Erik Gustaf Geijers i Uppsala, Jonas Alströmers i Göteborg och

Ludvig Hotbergs i Bergen. Dessutom finnes af Börjesons hand i olika

delar af landet ett antal byster, i hvilka han återgifvit dragen af framstående

svenska män bland hans samtida, såsom Viktor Rydberg, Gunnar

Wennerberg, Bernhard von Beskow, grefve Gustaf Lagerbjelke, Sven Loven,

Fredrik Vilhelm Scholander, C. D. af Wirsén, Karl Yngve Sahlin och

många flera. Och detta svenskt-historiska bildgalleri har i tusentals reproduktioner

blifvit det svenska folkets egendom; de återfinnas, dessa storslagna

konstverk, såväl i skolans läroböcker som i skaldernas verk och

den historisk-vetenskapliga litteraturen. Och därmed skola de tvifvelsutan

i högre grad än andra samtida konstverk verka främjande och stärkande

på fosterlandskänslan, därigenom att de så att säga lefvandegjort

våra största konungars och andra framstående svenska mäns drag för nutida

och kommande släkten.

»En sådan ädel och manlig konstnärlig verksamhet är för visso värd

något offentligt erkännande från nationens sida, här så mycket mer på sin

plats som John Börjeson närmare tjugofem år på ett utmärkt sätt verkade

såsom lärare i bildhuggarkonst vid statens enda konsthögskola. Och då

här endast ifrågasatts att detta erkännande skulle taga sig uttryck i form

af en pension åt hans efterlefvande maka för att bereda henne en så vidt

möjligt sorgfri ålderdom, så synes anledning förefinnas att hos Riksdagen

göra framställning i ämnet.»

Statskontoret har i sitt utlåtande angifvit de skäl, som tala mot bi- Departefall

till den ifrågavarande framställningen. För min egen del finnermentschefenjag

dessa skäl riktiga. Det är också alldeles särskilda omständigheter,

som bestämt mig för att det oaktadt förorda bifall till framställningen.

Det belopp af 2,000 kronor årligen, hvaraf sökanden för framtiden

skall hafva sin utkomst, är ju för en person i sökandens ställning

icke större, än att extra tillskott kan vara af behofvet påkalladt. Detta

skulle dock i och för sig icke vara tillräckligt för att öfvervinna

mina betänkligheter. Det för mig afgörande skälet ligger i själfva den

lifsgärning, som sökandens aflidne man utfört, och som synes mig vara af

den betydelse, att nationen icke bör undandraga sig att bereda hans änka

en ekonomiskt bekymmerfri ålderdom. John Börjesons namn är knutet vid

en rad af konstverk, som höra till de förnämsta alstren af nutida svensk

konst och som skola föra hans namn till eftervärlden. För hvad han

sålunda utfört står vårt folk i en tacksamhetsskuld, som icke kan lämpligare

erkännas än genom ett ekonomiskt handtag till hans efterlefvande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 166.

hustru. Det belopp, statskontoret i sådant hänseende föreslagit, synes mig

lämpligt.

På grund häraf får jag i underdånighet hemställa, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes i nådig proposition äska Riksdagens medgifvande därtill

att f. d. professorn Börjesons änka Louise Frederikke Anna Marthe

Börjeson, född Bartholin, må från och med år 1911, så länge hon förblifver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension af 1,000 kronor.

Till hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

af statsrådets öfriga ledamöter, lämna nådigt bifall; och

skulle proposition i ämnet af den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Seth Flodin.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.