Sök i Ratio Lex

Angående ny stat för folkskollärarnas pensionsimättning m. m

1911-04-07 · 82 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 81 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:179, Angående ny stat för folkskollärarnas pensionsimättning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.

1

Nr 179.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen angående ny stat

för folkskollärarnas pensionsimättning m. m.; gifven

Stockholms slott den 7 april 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att

dels godkänna den af departementschefen uti berörda statsrådsprotokoll

förordade stat för folkskollärarnas pensionsinrättning jämte i protokollet,

omförmälda, för åtnjutande af i staten för ordinarie befattningshafvare

upptagna aflöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser;

dels medgifva, att de i den nya staten upptagna förstagradstjänsterna

skola vara delaktiga uti lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa;
dels

förklara, ej mindre att eu hvar, som med eller efter 1912 års

ingång tillträder ordinarie befattning hos pensionsinrättningen, skall vara

pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven att

de förutvarande innehafvare af dylika befattningar hos pensionsinrättningen,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig

den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem dittills

tillkommande aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem;

dels — med uteslutande af de särskilda posterna till pensionering

och till förvaltningskostnadernas bestridande uti det under riksstatens

tionde hufvudtitel under rubriken: bidrag till pensionering af änkor och

barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.,

uppförda anslag, hvilket, vid bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt 7

under tionde hufvudtiteln i årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen,

Bihang till Riktd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 131 Raft. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

skulle ökas från sitt nuvarande belopp 115,965 kronor med 26,889 kronor

till 142,854 kronor — höja samma anslag med ytterligare 3,000 kronor

eller till 145,854 kronor;

dels ock medgifva, att Kungl. Maj:t må på förslag af direktionen efter

omständigheterna bestämma om fördelningen af förvaltningskostnaderna

mellan de särskilda, af direktionen öfver pensionsinrättningen förvaltade

pensionsanstalterna.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

P. E. Lindström.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd.- Proposition Nr 179.

3

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 7 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Lindström yttrade härefter:

Sedan derå år tillbaka har frågan om lönereglering vid folkskollärar-Ang. ny stat

nas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa, lärarnas vid iär°arnati0"

elementarläroverken änke- och pupillkassa, småskollärares m. fl. ålderdoms- pensionsunderstödsanstalt,

lasarettsläkarnas pensionskassa samt döfstumlärarnas pen- ,nrattmnssionsanstalt

stått på dagordningen. Som ärendet nu synes vara vederbörligen

utredt, må det tillåtas mig att underställa detsamma Kungl. Maj:ts

pröfning, och får jag därvid till en början lämna en öfversikt af de nuvarande

löneförhållandena.

Staten för de tre förstnämnda pensionsanstalterna är af år 1888. Nuvarande

Kungl. Maj:t gjorde nämligen uti proposition till 1888 års Riksdag fram- föarhtnånden.

ställning angående dels antagande af stat för folkskollärarnas pensionsinrättning,

folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt elementarlärarnas

änke- och pupillkassa, dels ock beredande af rätt till pension såväl för de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition 1Sr 170.

vid ifrågavarande pensionsanstalter anställda tjänstemän och vaktmästare

som ock för deras änkor och barn.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1888, nr 67, anmält sitt

beslut i ämnet, fastställde Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 31 maj

1888 följande stat för de nämnda pensionsanstalterna:

K r o n o

r.

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Summa.

Direktionens ordförande, arfvode.........

1,500

2 ledamöter i direktionen, arfvode till

hvardera k 1,200 kronor..................

—

—

2,400

1 kamrerare ....................................

3,500

1,500

5,000)

| Äga hvardera rätt till ålderstill- lägg med 500 kronor efter 5

1 kassör och bokhållare....................

1,500

1,000

2,500 j

| års val vitsordad tjänstgöring,

j Äger rätt till ålderstiliägg med

1 sekreterare och ombudsman ............

1,000

000

1,600

200 kronor efter 5 års väl vits- ordad tjänstgöring.

1 Äger rätt till ålderstiliägg med

1 vaktmästare .................................

(åtnjuter därjämte förmånen af fri bo- stad och vedbrand.)

500

200

700

100 kronor efter 5 års väl vits- 1 ordad tjänstgöring.

Till extra biträden, renskrifning, ved,

ljus, städning, skrifmaterialier m. m....

—

—

3,000

För åtnjutande af de i staten angifna aflöning^förmåner stadgades

vissa, villkor, på Indika jag nu anser mig icke behöfva i vidare mån ingå än

att i desamma icke ingick någon föreskrift om skyldighet för tjänstinnehafvare

att underkasta sig förändrade bestämmelser angående rätt till pension.

Därjämte förklarade Kungl. Maj:t:

dels att bemälde tjänstemän och vaktmästare skulle, sedan de uppnått

65 lefnadsår och under 35 år varit i allmän tjänst, däraf minst 25

år uti ifrågavarande anstalters tjänst, äga att vid afskedstagande! undfå,

pension från folkskollärarnas pensionsinrättning till belopp motsvarande

deras lön; hvarvid skulle iakttagas, att den, som uppnått nämnda lefnadsoch

tjänstålder, vore förpliktad att, mot erhållande af berörda pension,

afgå från tjänsten; den myndighet,, som ägde meddela afskedet, dock obetaget

att låta anstå med afskedet, därest och så länge den pensionsberättigade

pröfvades kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna ifrågavarande

anstalter och kunde finnas villig att kvarstå i tjänsten; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 5

dels att pensionering af tjänsti nnehafvares eller pensionärs änka ock

barn finge äga rum från lärarnas vid elementarläroverken änke- och

pupillkassa enligt föreskrifterna i gällande reglemente för denna kassa,

samt att i sådant hänseende kamreraren skulle anses lika med lektor,

kassören med annan ämneslärare samt sekreteraren och vaktmästaren lika

med öfningslärare; hvarvid skulle iakttagas, att rättighet att vara delägare

i sistnämnda kassa skulle tillkomma hvar och en af dåvarande tjänstirmehafvarna,

därest behörig anmälan om delaktighet gjordes hos direktionen

inom 1888 års utgång, och att skyldighet att vara delägare i sistnämnda

kassa skulle åligga hvar och en, som framdeles blefve utnämnd

till innehafvare af någon af omförmälda befattningar vid ifrågavarande

pensionsanstalter.

På framställning af direktionen medgaf Kungl. Maj:t jämlikt nådigt

bref den 9 november 1888, att från och med år 1889 de utgifter, som

erfordrades för insamlande och ordnande af vissa årliga statistiska- uppgifter

angående delägarna i elementarlärarnas änke- och pupillkassa m. in.,

tinge bestridas af kassans tillgångar, dock icke till högre belopp än 200

kronor årligen.

Jämlikt direktionens beslut hafva af ifrågavarande belopp årligen utgått

125 kronor till kassören och bokhållaren samt 15 kronor till ett hos

direktionen anställdt kvinnligt biträde.

Det torde i detta sammanhang äfven böra erinras att, för beredande

af delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa för den vid döfstumskolorna

anställda lärarpersonalen, vid 1905 års riksdag beviljades förhöj dt

statsanslag till sistbemälda änke- och pupillkassa med 3,855 kronor, däraf

f>00 kronor till bestridande af kostnaderna för ökade förvaltningsbestyr.

Jämlikt nådigt bref den 24 november 1905 föreskref Kungl. Maj:t i

fråga om fördelningen af det sistnämnda beloppet, att 100 kronor finge

tilldelas sekreteraren och ombudsmannen samt likaledes 100 kronor kassören

och bokhållaren såsom ersättning för de ökade göromål, som genom

den träffade anordningen komme att påläggas dem, äfvensom att återstoden,

400 kronor, finge utgå till någon af de vid folkskollärarnas pensionsinrättmng

anställda extra tjänstemännen såsom godtgörelse för arbete

med upprättande, under kamrerarens ansvar och kontroll, af hufvudräkenskapen

för folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

Sistberörda godtgörelse lärer numera utgå till den vid småskollärares

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskild! förordnade bokhållare, hvilken

tillika är extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsinrättning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Genom nådig kungörelse den 18 november 1904 angående tillämpning

af vissa bestämmelser i reglementet för lärarnas vid elementarläroverken

änke- och pupillkassa den 11 oktober 1878 bar Kungl. Maj:t bland

annat förklarat, att årsafgiften till kassan och därifrån utgående pensioner

skola, enligt i öfrigt dittills följda grunder, från och med år 1905 beräknas

efter följande belopp:

för kamreraren vid folkskollärarnas pensionsinrättning

m. fl. pensionskassor............................................................ kronor 4,000: —

.■> kassören och bokhållaren därstädes................................. » 2,000: —

» sekreteraren och ombudsmannen därstädes.................. * 1,200: —

» vaktmästaren därstädes ..................................................... » 600: —

Till bestridande af förvaltningsutgifterna äro för närvarande anvisade

för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 3,600 kronor och för lärarnas

vid elementarläroverken änke- och pupillkassa 5,000 kronor.

Genom det af Kungl. Maj:t den 22 juni 1892 utfärdade reglementet

för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt uppdrogs förvaltningen

af ifrågavarande anstalt åt direktionen öfver folkskollärarnas pensions
-

inrättning.

I afseende å kostnaderna för anstaltens förvaltning och verksamhet

medgaf Riksdagen, såsom förut är nämn dt, att Kungl. Maj:t finge för ar

1893 bestämma de belopp, som blefve erforderliga för bestridande af anstaltens

förvaltningsbestyr.

Beträffande arbetets anordning inom anstalten föreskref Kungl. Maj:t

uti nådigt bref den 11 november 1892, att folkskollärarnas pensionsinrättnings

kamrerare, kassör och sekreterare skulle användas lör deras

tjänster motsvarande göromål hos understödsanstalten, samt att särskild

bokhållare skulle anställas för anstalten, äfvensom att arbetet inom densamma

finge mellan tjänstemännen fördelas i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den arbetsfördelning, som ägde rum inom folkskollärarnas

pensionsinrättning.

Till bestridande af förvaltningsbestyren för ålderdomsunderstödsanstalten

under år 1893 anvisade Kungl. Maj:t, bland annat, följande belopp:

arfvode till direktionens ordförande...................................... kronor 400:

» » två ledamöter i direktionen, hvardera 300 kronor » 600: —

» ;> kamreraren............................................................. 1,000: -

» » sekreteraren ........................................................... » 600:

> » kassören..................................................................... * 500: ■

Transport kronor 3,100

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179. 7

Transport kronor 3,100: —

arfvode till den för anstalten särskild! förordnade bokhållaren.

.................................................................... » 1,500: —

» » vaktmästaren............................................... » 200: —

till hyra, extra biträden, renskrifning, ved, ljus, städning,

skrifmaterialier m. m.......................................................... » 1,400: — -

Summa kronor 6,200: —

För hvart och ett af åren 1894—1910 har Kungl. Maj:t anvisat enahanda

arfvodesbelopp, som för år 1893 tillerkändes direktionens medlemmar

samt den omförmälda personalen vid anstalten. Det till hyra,

extra biträden in. m. afsedda beloppet har däremot under den nämnda

tidsperioden undergått förhöjning, och är under förändrad titel »till hyra,

extra biträden, renskrifning, ved, ljus, städning, tryckalster, skrifmaterialier

m. m.» för år 1910 uppfördt ett belopp af 2,000 kronor.

I sammanhang med utfärdande af reglemente för lasarettsläkarnas

pensionskassa förordnade Kungl. Maj:t den 13 november 1903 att — med

användande af folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, sekreterare

och ombudsman, kassör samt vaktmästare för deras befattningar motsvarande

göromål hos lasarettsläkarnas pensionskassa samt med anställande af

särskild bokhållare för kassan — arbetet inom densamma skulle mellan

nämnda befattningshafvare fördelas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med

den arbetsfördelning, som ägde rum inom folkskollärarnas pensionsinrättning.

Till bestridande af arfvoaen och öfriga förvaltningskostnader för år

1904 ställde Kungl. Maj:t till direktionens förfogande ett belopp af högst

3,250 kronor att användas enligt följande fördelning:

arfvode till direktionens ordförande.......................................

kronor

200: —

» » två ledamöter hos direktionen, hvardera 150

kronor........................................................................

»

300: —

» » kamreraren..............................................................

»

500: —

» » sekreteraren och ombudsmannen ....................

»

200: —

» » kassören ..................................................................

»

400: —

» » den person, som förordnades att ombesörja

bokhållargöromålen .............................................

750: —

» » vaktmästaren .......................................................

100: —

till hyra, städning, ved, belysning, skrifmaterialier, ren- skrifning, tryckningskostnader, vikariatsarfvoden m. m.

»

800: —

tillhopa

kronor

3,250: —

Kungl. Maj:t har sedermera genom särskilda beslut bemyndigat direktionen

att af de till lasarettsläkarnas pensionskassa inflytande medel för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 179.

hvart och ett af åren 1905 — 1910 till arfvoden och öfriga förvaltningskostnader

för nämnda pensionskassa använda enahanda belopp, som bestämts

för år 1904.

Efter det beslut fattats om inrättande af en pensionsanstalt för döfstumlärare,

förordnade Kungi. Maj:t den 30 december 1905, att tills vidare

folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, kassör, sekreterare och ombudsman

samt vaktmästare äfvensom den vid småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

anställda bokhållaren Unge användas för fullgörande

af deras befattningar motsvarande göromål hos döfstumlärarnas pensionsanstalt,

samt att arbetet inom denna anstalt finge fördelas mellan nämnda

befattningshafvare i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de föreskrifter,

som innehölles i den för folkskollärarnas pension sinrättning fastställda

arbetsordning.

Tillika medgaf Kungl. Maj:t, bland annat, att till nedan nä randa ändamål

finge under år 1906 utgå följande belopp, nämligen:

arfvode till ordföranden hos direktionen ................................. kronor 250: —

» » två ledamöter hos direktionen, efter 200 kronor

åt hvardera............................................................... 3 400: —

> 3 kamreraren .................................................................. 5 500: —

> » kassören ...................................................................... » 400: —

> > sekreteraren och ombudsmannen........................... » 300: —

» vederbörande bokhållare.......................................... » 400: —

» ■> vaktmästaren.............................................................. 5 50: —

till hyra, ved, lyse, skrifmaterialier, extra biträden, vika
riatsarfvode

in. m...................................................................... 3 600: —

Till bestridande af förvaltningskostnaderna för döfstumlärarnas pensionsanstalt

anvisade Kung]. Maj:t för år 1907 enahanda belopp som för år 1906.

Uti den för år 1908 af Kungl. Maj:t fastställda staten för döfstumlärarnas

pensionsanstalt blefvo, på grund af delaktighet för lärarpersonalen

vid folkhögskolorna uti anstalten och däraf föranledd utvidgning af

dess verksamhet, arfvodet till kassören och arfvodet till vederbörande bokhållare

höjda, hvardera med 200 kronor. Äfven anslaget till expenser

ökades af samma anledning med 200 kronor.

För åren 1909 och 1910 hafva staterna fastställts att utgå med samma

belopp som för år 1908.

För anstaltens förvaltning under år 1910 må sålunda utgå följande

belopp, nämligen:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

arfvode till direktionens ordförande.....................................

kronor

250: —

» » två ledamöter af direktionen, efter 200 kronor

åt hvardera..............................................

400

» » kamreraren......................................................

»

500

—

» » kassören ........................................................

»

600

—

» » sekreteraren och ombudsmannen................

300

—

» » vederbörande bokhållare.......................................

600

—

» » vaktmästaren ............................................................

»

50

—

till hyra, ved, lyse, skrifmaterialier, extra biträden, vika- riatsarfvoden in. in................................................................

>

800: —

tillhopa

kronor

3,500:

—

Sedan Riksdagen år 1910 för sin del besluta öfverlämna förvaltningen

af den nyinrättade lärarinnornas pensionsanstalt till direktionen

öfver folkskollärarnas pensionsinrättning, förordnade Kungl. Maj:t genom

nådigt bref den 3 februari 1911, att tills vidare under år 1911 finge ej

mindre folkskollärarnas pensionsinrättnings kamrerare, sekreterare och

ombudsman, kassör samt vaktmästare användas för fullgörande af deras

nuvarande befattningar motsvarande göromål hos lärarinnornas pensionsanstalt

än äfven för denna anstalt af direktionen förordnas en bokhållare,

äfvensom att arbetet inom lärarinnornas pensionsanstalt finge fördelas mellan

nämnda befattningshafvare i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de föreskrifter,

som innehölles i den för folkskollärarnas pensionsinrättning fastställda

arbetsordning.

Tillika medgaf Kungl. Maj:t, att till följande ändamål finge tills vidare

under år 1911 utgå följande belopp, nämligen till arfvoden

åt direktionens ordförande........................................................... kronor 300: —

» » två ledamöter, efter 225 kronor åt hvardera » 450

» kamreraren ................................................................................. » 750

» sekreteraren och ombudsmannen.......................................... » 300

» kassören ....................................................................................... » 600

» den person, som erhåller förordnande att besörja bok
hållargöromålen.

................................................................... » 2,400: —

» vaktmästaren ............................................................................ » 150: —

till hyra, städning, ved, belysning, skrifmaterialier, ren
skrifning,

tryckningskostnader, vikariatsarfvoden m. m. » 800: —

tillhopa kronor 5,750: —

Dyrtidstillägg eller extra lönetillägg hafva för åren 1901—1910 utgått

till tjänstinnehafvare i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Bihang till Rihsd. prot. 1.911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

På särskilda framställningar bär vidare Kungl. Maj:t medgifvit, att för

hvart och ett af nämnda år arfvodesförhöjning, beräknad i enlighet med

gällande bestämmelser för dyrtidstillägg eller extra lönetillägg, finge utgå

till de vid småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt anställda personer

i förhållande till deras där åtnjutna aflöning.

Arfvodestillägg har för åren 1908, 1909 och 1910 enligt enahanda

grunder, jämlikt Kung! Maj:ts medgifvande, utgått till befattningshafvare

vid lasarettsläkarnas pensionskassa samt döfstumlärarnas pensionsanstalt.

Sedan år 1882 ägde pensionstagare i landsorten från folkskollärarnas

pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt elementarlärarnas

änke- och pupillkassa att, mot insändande af erforderliga handlingar,

under uppgifven postadress erhålla pensionen sig tillsänd med

posten efter afdrag för hvarje gång af belöpande porto med rekommendations-

eller assuransafgift samt 75 öre såsom godtgörelse till de tjänstemän

vid vederbörande pensionsanstalt, som hade i uppdrag att ombesörja pensionens

afsändande. För år 1908 uppgick nämnda provision, som då uppbars

af den å ordinarie stat uppförda kassören och bokhållaren med 50

öre samt af en å extra stat anställd bokhållare med 25 öre, till sammanlagdt

911 kronor 50 öre för kassören och bokhållaren samt 455 kronor

75 öre för den nämnda extra bokhållaren.

I sammanhang med beslut om ändrad ordning för utbetalning af

pensioner medgafs, jämlikt nådigt bref den 7 maj 1909, att ifrågavarande

tjänstemän finge, i stället för nämnda provision, af vederbörligt expensmedelsanslag

tilldelas ett arfvodestillägg till belopp af 900 kronor för den

å ordinarie stat uppförda kassören och bokhållaren samt 450 kronor för

den extra bokhållaren, allt för helt år räknadt. Detta arfvodestillägg skulle

emellertid endast få åtnjutas till dess ny lönestat trädt i tillämpning.

För taxeringsuppgifters upprättande uppbär kassören ett belopp af

200 kronor årligen från vederbörande expensmedelsanslag.

Den för småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt särskildt förordnade

bokhållaren, som jämväl är extra tjänsteman i folkskollärarnas

pensionsinrättning, har i sistnämnda egenskap under år 1909 uppburit

gratifikation till ett belopp af 1,100 kronor.

För upprättande af hufvudräkenskapen för folkskollärarnas änke- och

pupillkassa utgår därjämte, såsom förut är nämndt, till honom ersättning

med 400 kronor om året.

Äfven den vid lasarettsläkarnas pensionskassa anställda bokhållaren

uppbär i egenskap af extra tjänsteman i folkskollärarnas pensionsinrättning

gratifikation, hvilken år 1909 utgått med 1,500 kronor.

Det hos direktionen anställda kvinnliga biträde åtnjuter fast arfvode

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

med 1,000 kronor från folkskollärarnas pensionsinrättning och 300 kronor

från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Därjämte uppbär

biträdet gratifikationer, som för år 1909 utgått med 325 kronor från folkskollärarnas

pensionsinrättning, 240 kronor från småskollärarnas ålderdomsunderstödsanstalt,

60 kronor från lasarettsläkarnas pensionskassa och 60

kronor från döfstumlärarnas pensionsanstalt, hvartill kommer förut omförmälda

ersättning af 15 kronor för bestyr med vissa statistiska uppgifter

för elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

Under år 1910 hafva enligt uppgift från anstaltens kamrerare aflöningsförmånerna

— dlderstillägg äfvensom extra lönetillägg eller motsvarande arfvodesförhöjning

eller arfvodestillägg ej inräknade — för särskilda befattningar vid

ifrågavarande pensions- och understödsanstalter utgjort följande belopp:

K r o

n o r

Från folkskollärarnas

pensionsinrättning

samt änke- och pupill- kassa äfvensom ele- mentarlärarnas änke- och pupillkassa

Från små- skollärares

m, fl. ålder- domsun- derstöds-

Från

lasaretts- läkarnas

pensions- kassa :

arfvode

eller grati- fikation

Från

döfstum- lärarnas

pensions- anstalt :

arfvode

eller grati- fikation

Summa

aflöning å

stat utom

ålders- tillägg

särskildt

arfvode

eller grati- fikation

arfvode

eller grati- fikation

1,500

, _

400

200

250

2,350

1,200

__

300

150

200

1,850

1 » » » ..................

1,200

—

300

150

200

1,850

Kamreraren ....................................

5,000

—

1,000

500

500

7,000

Sekreteraren och ombudsmannen .........

1,600

100

600

200

300

2,800

Kassören och bokhållaren ..................

2,500

1,325

500

400

600

5,325

Bokhållaren i småskollärares m. fl. ålder- domsunderstödsanstalt .....................

—

1,950

1,500

—

600

4,050

Bokhållaren i lasarettsläkarnas pensions- kassa ..........................................

_

1,500

_

750

—

2,250

1 e. o. tjänsteman ............ ..............

1 kvinnligt biträde ..........................

1 vaktmästare .................................

i) 700

1,200

1,340

540

200

60

100

60

50

1,200

2,000

1,050

*) Åtnjuter fri bostad och vedbrand.

För år 1910 hafva ofvan omförmälda extra lönetillägg samt motsvarande

arfvodesförhöjningar och arfvodestillägg utgått med följande belopp:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Iv

ron

O

r

Extra

löne-

tillägg

Arfvodesför- höjning från

småskol- lärares m. fl.

ålderdoms- understöds- anstalt

Arfvodestill- lägg från

lasaretts- läkarnas

pensions- kassa

Arfvodestill- lägg från

döfstum- lärarnas

pensions- anstalt

Summa

Sekreteraren....................................

240

90

30

45

405

Kassören ...................

450

—

75

—

60

—

90

_

675

—

Bokhållaren vid småskollärares in. fl.

ålderdomsunderstödsanstak ............

225

90

315

Bokhållaren vid lasarettsläkarnas pen- sionskassa ....................................

112

50

112

50

Vaktmästaren .................................

120

-

30

—

15

—

7

50

172

50

Anm. Den person, som under år 1910 bestridde kamrerarbefattningen, uppbar ej extra lönetillägg.

Sammanställas uppgifterna i förestående två tabeller, erhåller man för

år 1910 följande sammanlagda löneförmåner — ålderstillägg oberäknade —

nämligen:

Ordföranden i direktionen ........................................................

1 ledamot » »

1 » » »

Kamreraren ....................................................................................

Sekreteraren och ombudsmannen.............................................

Kassören och bokhållaren .......................................................

Bokhållaren i småskollärares m. 11. ålderdomsunderstöds
anstalt.

......................................................................................

Bokhållaren i lasarettsläkarnas pensionskassa.....................

1 e. o. tjänsteman .......................................................................

1 kvinnligt biträde........................................................................

1 vaktmästare, utom bostad och vedbrand...........................

kronor 2,350: —

* 1,850: —

> 1,850: —

» 7,000: —

» 3,205: —

6,000: —

> 4,365: —

* 2,362: 50

> 1,200: —

» 2,000: —

» 1,222: 50

För år 1911 tillkomma, såsom förut (sid. 9) nämnts, vissa förhöjningar

på grund af att förvaltningen af lärarinnornas pensionsanstalt lagts

under direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning.

Jag öfvergar nu till en redogörelse för i ärendet inkomna framställningar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Genom nådigt cirkulär den 25 oktober 1901 anbefalldes ämbetsverk

och myndigheter att hvar för sin förvaltningsgren inkomma med utredning,

huruvida, under angifven förutsättning, ändringar i vederbörande lönestater

kunde anses böra äga rum för tiden efter år 1902.

I anledning däraf afgaf direktionen öfver folkskollärarnas pensions-Direktionens

inrättning den 29 december 1902 underdånigt utlåtande, hvilket från

ecklesiastikdepartementet öfverlämnades till löneregleringskommittén med 12

skrifvelse den 5 februari 1903.

Uti nämnda utlåtande framlade direktionen ett förslag till gemensam

stat för folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas änke- och

pupillkassa, elementarlärarnas änke- och pupillkassa äfvensom småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Då emellertid genom tillkomsten af läsare ttsläkarnas pensionskassa

och döfstumlärarnas pensionsanstalt samt nu senast lärarinnornas pensionsanstalt

förändrade förhållanden inträdt, sedan direktionen afgaf sitt berörda

utlåtande, torde anledning saknas att här närmare redogöra för nämnda

förslag.

Uti underdånig skrifvelse den 9 november 1907 framlade därefterDn-ektionens

direktionen nytt förslag till organisation af den under direktionen ställda 9^‘^gop

tjänstepersonalen m. m.

Under erinran, bland annat, om tillkomsten af de sex särskilda

pensions- och understödsanstalter, hvilka, innan jämväl lärarinnornas

pensionsanstalt tillkom, voro ställda under direktionens förvaltning, framhöll

direktionen i sistberörda skrifvelse, hurusom behof förelåge att

äfven utan hänsyn till möjlig ytterligare utvidgning af verksamhetsområdet

— de vid de särskilda pensionsanstalterna anställda arbetskrafterna

blefve förstärkta samt direktionens och dess tjänstemäns aflöningsvillkor

förbättrade. Till stöd därför åberopade direktionen den utveckling,

hvari ifrågavarande administration varit stadd. Därvid anfördes

att, ehuru de fyra äldre anstalterna under åtskillig tid varit i verksamhet,

ingen af dessa — och än mindre någon af de två nytillkomna pensionskassorna

— ännu kommit till någon naturlig höjdpunkt i sin utveckling

eller, såsom det med en försäkringsteknisk term plägade uttryckas, kommit

i jämviktsläge. Förvisso komme anstalterna alltjämt att starkt tillväxa

under afsevärd tid framåt. Orsaken därtill finge sökas såväl i anstalternas

egen organisation som ock i den ökning till numerären och den förbättring

i afseende a lönevillkoren, som inom särskilda delägargrupper dels redan

ägt rum och dels äfven för framtiden syntes komma att ske. Såsom

lämplig utgångspunkt i fråga om administrationens utveckling kunde enligt

direktionens åsikt tagas ställningen vid slutet af år 1889, under hvilket

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

år den för de dåvarande tre pensionskassorna gemensamma lönestaten först

tillämpades.

Vid nämnda tidpunkt utgjorde:

delägarnas antal ..............................

antalet gällande pensionsbref........

pensioneringssumman.......................

kapitalbehållningen ..........................

antalet lånekonton i räkenskapen

» verifikationsfolier.................

............. 10,484

............. 1,448

kronor 525,249: 94

» 10,524,313: 82

............. 158

............. 6,711

Vid slutet af år 1893 eller det år, då sm åskollärares m. fl. ålder domsunderstödsanstalt

trädde i verksamhet, hade motsvarande siffror för samtliga

dåvarande fyra kassor varit följande:

delägarnas antal.............................................................................. 19,293

antalet gällande pensions- och understödsbref ........................ 1>824

pensioneringssumman......................................................... kronor 658,377: 68

kapitalbehållningen ............................................................ > 13,678,235: 52

antalet lånekonton............................................................................. 223

verifikationsfolier................................................................ 8,323

Det vore emellertid att märka, att antalet delägare i smaskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt icke i samma man som antalet delägare

i öfriga kassor inverkade på arbetet med förvaltningen. Den för

nämnda understödsanstalt erforderliga uppbörden ombesörjdes nämligen af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länen, medelsförvaltningen vore anförtrodd

åt statskontoret, och liggare öfver delägarna fördes icke. I annat

afseende däremot, t. ex. i fråga om granskning af de för understödsanstalten

afgifna årsuppgifter och däraf föranledd korrespondens, inverkade

denna anstalts stora delägargrupp högst betydligt till ökande af arbetet

för tjänstepersonalen hos direktionen.

För år 1901 hade uti ofvanberörda hänseenden siffrorna varit följande:

delägarnas antal .......................................................

antalet gällande pensions- och understödsbref

pensioneringssumman ..............................................

kapitalbehållningen .................................................

antalet lånekonton....................................................

» verifikationsfolier........................................

För räkenskapsåret 1906 — sedan jämväl lasarettsläkarnas pensionskassa

och döfstumlärarnas pensionsanstalt inrättats och varit i verksamhet,

.............. 22,297

.............. 2,692

kronor 904,187: 44

» 21,199,824: 99

..... 310

11,815

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

den förra under tre år och den senare under ett år — tedde sig motsvarande

siffror sålunda:

delägarnas antal................................................................

antalet gällande pensions- och understödsbref...........

pensioneringssumman ........................................................ kronor

kapitalbehållningen ............................................................ »

antalet lånekonton..............................................................................

» verifikationsfolier..................................................................

25,952

3,179

1,195,458: 88

28,133,475: 88

371

14,505

I oktober månad 1907 uppgick antalet gällande pensions- och understödsbref

till 3,500 med en årlig pensioneringssumma af 1,448,245 kronor

92 öre.*)

Sedan år 1889 hade således ökningen i förenämnda hänseenden

utgjort:

delägarnas antal ......................................................

antalet gällande pensions- och understödsbref

pensioneringssumman.............................................

kapitalbehållningen ......

antalet lånekonton.................................................

» verifikationsfolier.......................................

147,54 %

141,71 »

175,73 »

167,31 »

134,81 •»

116,14 »

Under erinran vidare, hurusom genom nådiga kungörelsen den 28

juni 1907 medgifvits delaktighet i döfstumlärarnas pensionsanstalt och

folkskollärarnas änke- och pupillkassa för lärarpersonalen vid folkhögskolorna,

hvilken kungörelse skulle träda i kraft den 1 januari 1908,

framhöll direktionen, att därigenom skulle tillkomma en ej obetydlig delägargrupp

till en hvar af sistnämnda två kassor. Det framhölls jämväl,

att ett upprättadt förslag till nytt reglemente för elementarlärarnas änkeoch

pupillkassa skulle, därest detsamma komme i tillämpning, i högst

väsentlig grad öka arbetet för tjänstepersonalen hos direktionen. I afseende

å administrationens utveckling erinrade direktionen slutligen, att

*) Löneregleringskommittén meddelar i sitt betänkande fullständiga uppgifter för år

1909 så lydande:

delägarnas antal (delägarna i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt ej

medräknade) ...................................................................................................... 10,583

antalet gällande pensions- och understödsbref ......................................................... 3,798

pensioneringssumman........................................................................ kronor 1,714,059: 64

kapitalbehållningen ........................................................................... » 33,969,701: 68

antal lånekonton.............. 506

» verifikationsfolier ............................................................................................. 20,919

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

fråga då vore å bane att medgifva delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning

för en ny grupp lärare och lärarinnor, nämligen sådana som

vore anställda vid vissa enskilda småskoleseminarier.

Direktionens i dess ifrågavarande skrifvelse af den 9 november 1907

innefattade förslag afsåg dels en förstärkning af de till direktionens förfogande

ställda arbetskrafter och dels en genomgående lönereglering.

I förstnämnda hänseende föreslog direktionen, att i stället för de

två på extra stat uppförda bokhållartjänsterna måtte inrättas två nya

ordinarie tjänster. Därigenom skulle vinnas en afsevärd tillökning i arbetskraft,

enär med den ordinarie anställningen naturligen skulle följa skyldighet

för vederbörande tjänstinnehafvare att odeladt ägna sig åt tjänsten

vid pensionsanstalterna. En annan förstärkning hade direktionen tänkt

sig kunna och böra vinnas därigenom, att med sekreterar- och ombudsmannabefattningen

skulle förenas i någon mån ökade åligganden. Då vidare

alltjämt komme att erfordras extra biträden, hvilka skulle vara att

tillgå såväl vid inträffande ledighet för ordinarie tjänsteman som eljest,

föreslog direktionen, att vid pensionsanstalterna måtte anställas två

amanuenser, den ene å kansliafdelningen och den andre å kontorsafdelningen.

Hvad anginge skrifbiträdet, som jämte renskrifning utförde en god

del andra sysslor af löpande art, framhöll direktionen i detta sammanhang,

hurusom för vinnande af en mera fullständig organisation och för

öfrigt såsom med rättvisa och billighet öfverensstämmande vore önskligt,

att en för arbetets jämna gång så nödig befattning uppfördes på ordinarie

stat. För att närmare motivera det i nyssberörda hänseenden framställda

förslaget angaf direktionen i hufvuddrag den arbetsfördelning tjänstemännen

emellan, som direktionen tänkt sig, därest den föreslagna omorganisationen

komme till stånd.

Hvad då först vidkomme kamreraren, hvilken enligt direktionens

mening vore alltför betungad med göromål, syntes en del af hans åligganden

utan olägenhet kunna öfverlämnas åt underordnade tjänstemän.

Dit hörde i främsta rummet upprättandet af räkenskaper för de särskilda,

pensionskassorna, ett arbete af det omfång, att det på senare år tagit

mera än tre månader af den årliga arbetstiden i anspråk. Dit hörde

också upprättandet af de årligen återkommande pensionsregleringarna.

Vidare borde kamreraren kunna befrias från vissa arbeten med inkomna

ärendens beredning till föredragning äfvensom från åliggandet att i vederbörligt

diarium anteckna direktionens beslut.

Äfven med dessa lättnader i arbetet finge kamreraren sin tid fullt

upptagen. Utom den allmänna tillsynen öfver arbetets gång skulle näm
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 179.

ligen kamreraren dels sköta den ofta nog rätt vidlyftiga korrespondens,

som för ärendenas beredning till föredragning och eljest erfordrades, dels

inför direktionen föredraga alla förekommande ärenden, bland hvilka särskildt

de, -som afsåge medelsförvaltningen och kapitalplaceringen, i hög

grad toge tid och omtanke i anspråk, dels uppsätta underdåniga utlåtanden

i anledning af kungi. remisser i frågor af mera principiell natur äfvensom

justera skrifvelser och beslut samt kontrasignera utgående expeditioner,

dels uppsätta årsberättelser och förteckningar å värdehandlingar, dels uppsätta

anordningar i låneärenden och bankanvisningar samt kontrasignera

anordningar i allmänhet och anvisningar äfvensom föra anteckningar öfver

insättningar och uttagningar i banker och dels —- något som dåmera endast

delvis ombesörjdes af kamreraren — i behöriga matriklar anteckna utfärdade

pensions- och understödsbref m. m.

Sekreteraren och ombudsmannen hade till åliggande att föra protokoll

vid direktionens sammanträden, uppsätta utgående expeditioner med ofvan

angifna undantag och besörja deras utskrift, meddela utlåtanden i låneärenden,

föra liggare öfver låne- och säkerhetsliandlingar, vaka öfver och

besörja att inteckningar förnyades och utestående fordringar indrefves

samt inför domstolar och exekutiva myndigheter föra pensionskassornas

talan, ordna och förvara protokoll, registratur och öfriga handlingar samt

under kamrerarens semester eller denne eljest beviljad tjänstledighet uppehålla

kamrerarbefattningen. Till dessa sekreteraren och ombudsmannen

redan tillhörande åligganden borde läggas skyldighet att biträda vid

ärendens beredning till föredragning äfvensom att i diarierna anteckna

direktionens beslut. Det syntes vidare böra åligga sekreteraren och ombudsmannen

att i allmänhet vid förefallande behof biträda kamreraren.

Kassören och bokhållaren, såsom han i gällande lönestat benämndes,

skulle, därest de af direktionen föreslagna två bokhållare änsterna komme

till stånd, benämnas enbart kassör samt borde såsom dittills först och

främst hafva till uppgift bestyret med kassarörelsen. Honom borde således

särskild! tillkomma att taga befattning med alla in- och utbetalningar,

föra kassaböckerna, upprätta kassaräkningar till ledning vid boksluten,

ordna och numrera alla verifikationer, föra förteckning öfver pensionskassornas

gäldenärer för att kunna öfvervaka att förfallna likvider i rätt

tid inflöte, uppsätta kassarapporter äfvensom sådana anordningar, som det

ej. ålåge kamreraren att uppsätta. Kassören borde också såsom dittills

åligga att föra liggarna öfver delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning

och folkskollärarnas änke- och pupillkassa och liggaren öfver extra

avgifter i folkskollärarnas pensionsinrättning, att granska årsuppgifterna

till nämnda kassor och i enlighet därmed verkställa debitering af pensions
Bihang

till Rihsd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 121 Haft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj;ts Nåd, Proposition Nr 179.

afgift ernå, m. m. Däremot borde kassören befrias dels från införing af vissa

pensionsbref i behörig liggare, hvilket borde tillkomma kamreraren, och

dels från förande af vissa matriklar och liggare samt diarieföring af

inkommande handlingar, göromål som borde tillkomma den ene eller

andre af bokhållarna.

Hvad anginge de båda bokhållarna skulle dessa, med bibehållande

af sina dåvarande göromål, tillika få öfvertaga åtskilliga af kamrerarens

och kassörens åligganden. Sålunda skulle den ene bokhållaren få sig särskild!

ålagdt dels att föra hufvudböckerna i samtliga kassor, ett vidlyftigt

arbete, som då ålåge kamreraren, dels att vara kassakontrollant och dels

att föra matriklarna öfver pensions- och understödstagare (med det undantag,

som föranleddes af kamrerarens ofvannämnda befattning med

samma matriklar) samt att föra liggare öfver innehållna afgifter i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa och öfver afgifter till elementarlärarnas

änke- och pupillkassa, arbeten som hittills ålegat kassören. Den andre

bokhållaren skulle särskildt tillkomma dels att föra liggare öfver afgifter

till lasarettsläkarnas pensionskassa och döfstumlärarnas pensionsanstalt

samt upprätta debiteringslängder å afgifter för de båda nämnda kassorna,

dels att föra diarier öfver inkommande ärenden (med det undantag, som

föranleddes af sekreterarens och ombudsmannens förut berörda skyldighet

att i diarierna göra anteckningar om direktionens beslut) samt i samband

därmed registrera diarierna, dels att verkställa pensionsregleringarna, dels

att upprätta amorteringsplaner rörande beviljade lån, dels att granska

årsuppgifterna till småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt och

dels att uppsätta föreskrifna uppgifter till taxeringsmyndigheterna och

föra därför erforderliga anteckningsböcker.

Hvad amanuenserna anginge skulle ett af deras viktigaste åligganden

vara att vid behof vikariera för ordinarie tjänsteman, och borde de följaktligen

få taga sådan del i förefallande göromål, att de blefve fullt förtrogna

med desamma. Äfven eljest vore deras biträde af nöden, hvilket

i synnerhet vore fallet med amanuensen å kontorsafdelningen. Såsom

lämpliga göromål för denne amanuens framhöll direktionen särskildt att

biträda vid uppsättandet af uppgifter till taxeringsmyndigheterna, vid

granskning af småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalts årsuppgifter,

vid upprättandet af amorteringsplaner och vid sifferkontrollering i

allmänhet samt att verkställa registrering af kopieböcker och kollationering.

Amanuensen å kansliafdelningen borde anlitas såsom biträde vid

ärendens beredning till föredragning och vid uppsättandet af skrivelser

samt vid expedition och i öfrigt, efter anvisning, vid förefallande behof.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Denne tjänstemans biträde kunde, bland annat, med fördel anlitas vid

förberedande arbeten i och för årsberättelserna.

Hvad anginge de aflöningssatser, som borde i den nya lönestaten

bestämmas, ansåg sig direktionen böra, såsom en allmän motivering till

sina förslag i ämnet, i tillämpliga delar åberopa hvad i kungl. proposi-''

tion till 1907 års Riksdag angående ny aflöningsstat för statskontoret anförts

till stöd för däri föreslagna aflöningsbelopp.

Direktionen framhöll, hurusom det vore önskvärdt, att en lönereglering

gjordes verkligen effektiv och så afpassad, att den borde kunna förutsättas

blifva åtminstone till sina allmänna hufvudgrunder beståndande

för en afsevärd tid framåt. I afseende därå erinrade direktionen om den

under de senare årtiondena, särskildt i hufvudstaden, alltjämt pågående

stegring i lefnadsomkostnader, hvarigenom åstadkommits ett ekonomiskt

läge, som, af alla tecken att döma, ingalunda vore af allenast tillfällig

natur utan syntes komma att i stort sedt fortfara, om än naturligen mer

eller mindre betydande växlingar därutinnan komme att framträda.

Därförutom förelåge andra omständigheter, hvilka vid en lönereglering

borde tagas i betraktande. Dit räknades särskildt de bestämmelser

angående civila tjänstemäns pensionering, som innefattades uti lagen af

den 11 oktober 1907 i detta ämne. Denna lag måste enligt direktionens

förmenande komma att äga tillämpning äfven på de under direktionen

ställda tjänstemän och i följd däraf dessas dittills stadgade rätt till pension

från folkskollärarnas pensionsinrättning komma att upphöra. Enligt

nämnda lag skulle dessa tjänstemän i väsentlig mån bidraga till sin egen

pensionering. Vid en lönereglering borde ock tagas hänsyn till de alltmera

stegrade anspråken på intensiteten i tjänstemännens arbete, i hvilket

afseende direktionen dock erinrade, att de för det dåvarande anställda

ordinarie och extra tjänstemän för fullgörande af sina åligganden haft

att underkasta sig ett arbete, som i intensitet knappast lämnat något öfrigt

att önska. Slutligen ansåg direktionen ej heller böra förbises vikten

däraf, att tjänstemännens löner tillmättes så, att pensionskassorna måtte

kunna äfven framgent för sin förvaltning förvärfva dugliga och fullt kvalificerade

krafter.

Under erinran att statskontorets nya organisation ansetts böra utgöra

en utgångspunkt för en mera allmän reglering af de centrala ämbetsverkens

löneförhållanden och hvad därmed ägde sammanhang, uttalade direktionen

såsom sin mening, att tjänsterna vid ifrågavarande pensionsanstalter

i det hela kunde likställas med vissa motsvarande befattningar i

nämnda ämbetsverk. Däraf borde då följa, att aflöningsförmånerna för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

tjänsterna vid pensionsanstalterna skulle bestämmas med hänsyn till aflöningarna

för motsvarande tjänster i statskontoret. Sålunda skulle i detta

afseende enligt direktionens åsikt kamreraren jämföras med statskommissarie

och byråchef, kassören med en andra gradens tjänsteman, nämligen

med statskontorets räntmästare, samt de båda bokhållarna med första

gradens tjänstemän i statskontoret, nämligen med dess revisorer och bokhållare.

Hvad däremot anginge sekreterar- och ombudsmannabefattningen,

hvilken icke i samma mån som de andra tjänsterna vid pensionsanstalterna

toge sin innehafvares tid och krafter i anspråk och på grund däraf

icke, åtminstone för det dåvarande, lämpligen borde inrättas såsom en

själfständig tjänst, hade direktionen tänkt sig, att densamma framdeles

borde vara förenad med allenast arfvode.

Beträffande kamreraren — till hvilken befattning utnämnts endast

personer med juridisk ämbetsexamen, och hvilken tjänstemans titel, med

hänsyn till de med befattningen förenade åligganden, direktionen ansåge

böra förändras till »verkställande direktör och kamrerare» — föreslogs för

honom lön 5,000 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500 kronor och ortstillägg

600 kronor, tillhopa 8,100 kronor, hvarjemte han skulle äga rätt

till ålderstillägg efter 5 år med 600 kronor. En dylik förbättring af

ifrågavarande tjänstemans aflöningsförmaner ansåg direktionen synnerligen

motiverad med hänsyn till hans ansvarsfulla arbete. Detta betingade särskildt

i betraktande af hans befattning med medelsförvaltningen en i ekonomiskt

afseende oberoende och tryggad ställning. Det förtjänade ock,

enligt direktionens uppfattning, att anmärkas, hurusom denna löneförbättring

vore mindre betydande än den, som enligt den för statskontoret

fastställda lönestaten beredts statskommissarier och byråchefer.

För sekreteraren och ombudsmannen föreslog direktionen, såsom redan

är nämndt, aflöning i form af arfvode. Fullt tillräckliga skäl förelåge ej

då att af ifrågavarande befattning göra en själfständig ordinarie tjänst

med den tjänstgöringstid, som borde fordras af innehafvaren af en sådan

tjänst, och med de väsentligt förbättrade löneförmåner, som däraf komme

att föranledas. Med afseende emellertid på de alltmer ökade göromålen

och de större anspråk, som för framtiden skulle komma att ställas på

ifrågavarande tjänsteman, ansåg direktionen arfvodet skäligen böra bestämmas

till 4,000 kronor årligen. Då sekreteraren och ombudsmannen

på grund af sjukdom åtnjöte tjänstledighet eller på förordnande uppehölle

verkställande direktörens och kamrerarens tjänst, syntes det böra medgifvas

honom att bibehålla intill två tredjedelar af arfvodet. Sådan rättighet

borde dock icke vid sjukdomsförfall få utsträckas till längre tid än

ett år. Till ytterligare motivering af det för sekreteraren och ombuds
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

mannen föreslagna arfvodesbeloppet påpekade direktionen, hurusom till

befattningen i fråga ej borde förordnas annan än juridiskt bildad person,

och att det vore synnerligen angeläget — särskilda med hänsyn till sekreterarens

och ombudsmannens åliggande att vid behof vikariera för kamreraren

— att för befattningen förvärfva en i möjligaste måtto duglig

person. Det syntes direktionen förtjäna att i detta sammanhang framhållas,

hurusom särskild! ombudsmannabestyren till följd af de förvaltade

fondernas oafbrutna tillväxt komme att i motsvarande grad ökas.

Hvad anginge kassörs- och de föreslagna båda bokhällartjänsterna

vore den ofvan gjorda jämförelsen med vissa tjänster i statskontoret enligt

direktionens mening så till vida fullt befogad, att slutaflöningarna för

dessa tjänster borde sättas lika med dem för de ofvannämnda motsvarande

tjänsterna i statskontoret, så att dessa slutaflöningar blefve respektive

7,300 kronor och 5,500 kronor, hvarvid i kassörens aflöning skulle ingå

500 kronor i missräkningspenningar. Nyssberörda slutaflöningar syntes

direktionen i och för sig ingalunda vara för höga, särskild! i betraktande

däraf att för kassören ej gåfves tillfälle till befordran och att för bokhållare

utsikten till befordran vore mycket begränsad och oviss, ett förhållande,

som för motsvarande tjänstemän i statskontoret ställde sig

annorlunda. Däremot ansåg direktionen det med skäl kunna sägas, att

de för nyssnämnda tjänstemän i statskontoret fastställda begynnelseaflöningarna

icke vore lika berättigade i fråga om kassörs- och bokhållartjänsterna

hos direktionen. Vid tillsättandet af sistberörda befattningar

skulle nämligen ej uppställas högre fordran på teoretisk utbildning än

aflagd mogenhetsexamen, och i följd däraf skulle tillträdandet af dessa

tjänster antagligen komma att ske vid lägre ålder än af motsvarande

tjänster i statskontoret. Ett undantag därifrån kunde dock tänkas uppstå,

om en bokhållare befordrades till kassör. Om sålunda för kassörs- och

bokhällartjänsterna begynnelseaflöningarna borde sättas lägre än, men slutaflöningarna

lika med dem för motsvarande tjänstemän i statskontoret,

samt tillika den felande eller mycket ringa utsikten till befordran skulle

i någon mån ersättas, syntes den lämpligaste utvägen vara att vid pensionsanstalterna

införa flera ålderstillägg än hvad den för statskontoret

fastställda staten medgåfve.

Direktionen föreslog för kassören följande aflöningsförmåner, nämligen:

lön 2,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor, ortstillägg 400 kronor

samt missräkningspenningar 500 kronor, tillhopa 5,300 kronor, samt fyra

ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20

års tjänstgöring. Då den nuvarande kassören blifvit utnämnd år 1897, skulle

vissa ålderstillägg anses af honom intjänade redan vid den föreslagna statens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

tillämpning. Till motivering af den föreslagna löneförbättringen i detta

särskilda fall anförde direktionen, att stegringen i göromålen varit särskildt

kännbar just för kassören. Oafsedt den lindring i arbetet, som

komme att beredas honom genom inrättande af de föreslagna två bokhållartjänsterna,

blefve hans arbete alltjämt synnerligen omfattande och

ansvarsfullt. Detta förhållande i och för sig borde föranleda till att

aflöningsförmånerna bestämdes någorlunda tillräckliga. Men därtill komme

det angelägna i att åt denne tjänsteman bereddes en ekonomiskt tryggad

ställning, en sak som i detta fall syntes direktionen kunna påpekas med

om möjligt än större fog än i fråga om kamreraren.

Hvad anginge de båda bokhållarna skulle enligt direktionens förslag en

hvar af dem tillkomma i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg respektive

1,700 kronor, 1,500 kronor och 300 kronor, hvarjämte de skulle äga rätt

till fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10, 15

och 20 års anställning. Då det emellertid kunde tänkas, att en äldre bokhållare

efter intjänande af flera ålderstillägg befordrades till kassör och sålunda

först vid mera framskriden ålder komme att tillträda kassörstjänsten,

syntes det direktionen böra medgifvas, att en till kassör befordrad bokhållare

skulle i fråga om rätt till ålderstillägg äga tillgodoräkna sig sin

tjänstetid såsom ordinarie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år. De

på extra stat anställda båda bokhållarna, hvilka antagligen i första hand

skulle komma i fråga vid tillsättande af de två ifrågavarande ordinarie

bokhållarbefattningarna, hade efter vederbörliga förordnanden tjänstgjort,

den ena såsom bokhållare i små skollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

allt ifrån 1898 års ingång och tillika i döfstumlärarnas pensionsanstalt

allt ifrån början af år 1906 samt den andra såsom bokhållare i

lasarettsläkarnas pensionskassa från och med år 1904. Direktionen hemställde,

huruvida icke berörda tjänstetid kunde, i likhet med hvad vid

den nuvarande statens fastställande medgifvits i fråga om föregående anställning

på förordnande, räknas dessa tjänstemän till godo i fråga om

rätt till ålderstillägg. Därtill syntes så mycket större skäl föreligga, som

frågan om en ny lönestat redan länge stått på dagordningen och det väl

ej vore tvifvel underkastadt att endera eller båda, om en sådan stat

tidigare kommit till stånd, också förr skulle hafva ernått ordinarie anställning.

För amanuensen å kansliafdelningen ansåg direktionen arfvodesbeloppet

böra kunna efter hand höjas till högst 1,200 kronor. För amanuensen d

kontor saf delningen, hvilken förutsattes komma att blifva trägnare sysselsatt,

borde enligt direktionens mening arfvodesbeloppet likaledes kunna höjas

till högst 2,400 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Det fast anställda skrifbiträdet, hvilket framdeles såsom, dittills syntes

böra vara kvinnligt, borde i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg skäligen

tilldelas respektive 900 kronor, 800 kronor och 100 kronor jämte fyra

ålderstillägg, hvart och ett å 150 kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20

års tjänstgöring. Enär det dåvarande skrifbiträdet tjänstgjort allt sedan år

1877, hemställde direktionen, liksom i fråga om bokhållarna, att den föregående

tjänstetiden måtte få tillgodoräknas henne i afseende å rätt till

ålderstillägg.

Hvad slutligen angirsge vaktmästaren, hvilken, enligt direktionens uppfattning,

såsom ende vaktmästare toges i anspråk för verkets räkning

vida mera än t. ex. en förste vaktmästare i ett större ämbetsverk sådant

som statskontoret, syntes det direktionen billigt, att hans aflöningsförmåner

bestämdes till något högre belopp än nämnda vaktmästares i statskontoret.

I sådant afseende föreslog direktionen, att vaktmästaren vid

pensionsanstalterna finge åtnjuta — förutom förmånen af fri bostad och

vedbrand, hvilken förmån syntes böra tillkomma honom såsom ersättning

för bestyr med den fastighet, folkskollärarnas pensionsinrättning ägde —

lön och tjänstgöringspenningar till belopp af respektive 950 kronor och

500 kronor med rätt till ålderstillägg af 150 kronor efter 5 år. Det

upplystes, att den nuvarande vaktmästaren vore i åtnjutande af intjänadt

ålderstillägg.

Vid fastställandet af en ny gemensam lönestat för samtliga af direktionen

förvaltade pensions- och understödsanstalter syntes böra anvisas ett

visst belopp för bestridande af expenser. Enligt hvad direktionen meddelade,

hade, med undantag af en tillfällig nedgång år 1903, utbetalda

expenser under åren 1902—1906 alltjämt stigit och för samtliga nämnda

år betydligt öfverskridit de till expenser anslagna beloppen, på grund

hvaraf hos Kungl. Maj:t måst göras framställningar om anvisande af

medel till täckande af uppkommen brist. Sålunda hade för år 1906 i

expenser utbetalts 9,693 kronor 43 öre, under det att motsvarande anslag

uppgått till endast 6,350 kronor. I utbetalda expenser inginge, bland

annat, gratifikationer åt de två extra bokhållarna samt godtgörelse åt

skrifbiträdet. Motsvarande ersättningar vore afsedda att i den nya staten

uppföras å aflöningsanslaget. Däremot måste efter antagande af denna

stat med dess ökning af antalet ordinarie tjänster och med den utsträckta

semesterrätt, som af direktionen föresloges, vikariatsarfvoden mera än

dittills komma i fråga, likasom ock, med den alltjämt pågående stegringen

i göromålen, extra biträden äfven framgent syntes komma att erfordras,

hvilket allt förorsakade utbetalningar från expensmedlen. Med hänsyn

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj Aa Nåd. Proposition Nr 179.

därtill och till den allmänna prisstegring, som en tid ägt rum och säkerligen

äfven framgent under obestämbar tid komme att fortgå, hemställde

direktionen, att ifrågavarande anslag ej måtte bestämmas till lägre belopp

än 10,000 kronor.

Anslaget syntes dock böra uppdelas i två, det ena till amanuenser

och extra biträden till belopp af 4,000 kronor, hvilket ej skulle få

öfverskridas, och det andra till egentliga expenser, till beräknadt belopp

af 6,000 kronor.

Vid upprättandet af en för samtliga kassor gemensam lönestat borde,

enligt direktionens mening, iakttagas samma ordning som dittills gällt i

afseende å de tre äldre pensionskassorna, nämligen att folkskollärarnas

pensionsinrättning såsom den principala anstalten, med bidrag från de

andra, ansvarade för och redovisade kostnaden för förvaltningen i dess

helhet. De belopp, som för ifrågavarande ändamål inginge till folkskollärarnas

pensionsinrättning, utgjorde från folkskollärarnas änke- och pupillkassa

enligt gällande lönestat 6,000 kronor och enligt nådigt bref den 24

november 1905 ytterligare 600 kronor samt från elementarlärarnas änkeoch

pupillkassa 5,000 kronor. Anslagen till förvaltningen af småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas pensionskassa

och döfstumlärarnas pensionsanstalt, hvilka för år 1908 vore bestämda att

utgå, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt med 6,800

kronor, för lasarettsläkarnas pensionskassa med 3,250 kronor och för döfstumlärarnas

pensionsanstalt med 3,500 kronor, hade dittills redovisats

alldeles för sig. Under förutsättning att den föreslagna lönestaten komme

till stånd, syntes folkskollärarnas pensionsinrättning böra från de öfriga

kassorna åtnjuta bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande med

belopp, som någorlunda motsvarade förvaltningsbestyren inom de särskilda

kassorna.

öfverlämnande till Kungl. Maj:ts afgörande, med hvilka belopp arfvodena

till direktionens ordförande och ledamöter borde utgå, framlade

direktionen i enlighet med angifna grunder förslag till en för samtliga

kassorna gemensam ny lönestat. Därjämte hemställde direktionen, att föreskrifter

måtte lämnas, med huru stor procent af förvaltningskostnaderna i

deras helhet enhvar af de särskilda kassorna skulle bidraga till bestridande

af samma kostnader. Direktionen föreslog i detta afseende för folkskollärarnas

pensionsinrättning 36 procent, för folkskollärarnas änke- och

pupillkassa 15 procent, för elementarlärarnas änke- och pupillkassa 15

procent, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt 18 procent,

för lasarettsläkarnas pensionskassa 8 procent och för döfstumlärarnas pen
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Råd. Proposition Nr 179.

sionsanstalt jämväl 8 procent. I enlighet därmed borde ock, efter direktionens

mening, erforderliga statsbidrag anvisas.

Vidare hemställde direktionen, att för åtnjutande af föreslagna löneförmåner

måtte i tillämpliga delar få gälla enahanda villkor och bestämmelser,

som i sådant afseende föreskrifvits beträffande statskontoret. Direktionen

ansåg sig därvid böra särskild! framhålla, dels att löntagare

måtte i afseende å rätt till ålderstillägg få tillgodoräkna sig den tid, som

före den föreslagna statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

befattningen, äfvensom att, därest till kassör befordrades vid pensionsanstalterna

anställd bokhållare, som intjänat flera ålderstillägg, det måtte

medgifvas honom alt i samma afseende räkna sig till godo sin tjänstetid

såsom ordinarie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år, dels att, därest

direktionens förslag om inrättande af nya ordinarie tjänster vunne bifall

och till dessa befattningar utnämndes personer, som förut på förordnande

eller eljest ombesörjt med befattningarna förenade göromål, jämväl sådan

föregående anställning måtte i förevarande afseende få tillgodoräknas dem

såsom ordinarie tjänstetid, dels att sekreteraren och ombudsmannen måtte

äga rättighet att under sjukdom samt under meddeladt förordnande att

uppehålla verkställande direktörens och kamrerarens tjänst bibehålla intill

två tredjedelar af sitt arfvode, dock att sådan rättighet icke finge vid

sjukdomsförfall utsträckas till längre tid än ett år, dels att årlig semesterledighet

borde tillkomma verkställande direktören och kamreraren samt

kassören enhvar med en och en half månad, hvar och en af bokhållarna

med en månad, det kvinnliga skrifbiträdet likaledes med en månad och

vaktmästaren med 14 dagar.

Det påpekades därjämte, att den i nådiga brefvet den 31 maj 1888,

angående gemensam lönestat för folkskollärarnas pensionsinrättning, folkskollärarnas

änke- och pupillkassa och elementarlärarnas änke- och pupillkassa,

stadgade rätt för ordinarie tjänsteman till pension från folkskollärarnas

pensionsinrättning komme att — i händelse direktionens mening

i detta hänseende blefve godkänd — upphöra med den nya lönestatens

införande och i sådant afseende framdeles gälla enahanda föreskrifter som

för statskontoret.

I sistnämnda nådiga bref hade tillika meddelats bestämmelser om rätt

till pension från elementarlärarnas änke- och pupillkassa för tjänstemäns

och vaktmästares änkor och barn, hvilka bestämmelser blifvit i viss mån

ändrade genom nådiga kungörelsen den 18 november 1904 (angående tilllämpning

af vissa bestämmelser i reglementet för sistnämnda kassa af den

11 oktober 1878).

Med erinran att på Kungl. Maj:ts pröfning vore beroende förslag till

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Iläft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

nytt reglemente för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, enligt hvilket

andra grunder för delaktighet och pensionering vore afsedda att tillämpas,

hemställde direktionen om sådana ändringar och tillägg i nämnda förslag,

att dels sekreterar- och oinbudsmannabefattningen, som vore afsedd att

upphöra såsom ordinarie tjänst, blefve utesluten från delaktighet i kassan,

dels åt de två ifrågasatta ordinarie bokhållartjänsterna bereddes sådan delaktighet

och dels delaktighetsbeloppen för samtliga ordinarie tjänster bestämdes

till respektive löners och ålderstilläggs sammanlagda belopp eller —

därest i det föreslagna nya reglementet stadgade maximum för delaktighet,

4,000 kronor, ansåges böra gälla äfven ifrågavarande tjänster — till de belopp,

som med hänsyn därtill ansåges skäliga.

Under förutsättning åter, att det föreslagna nya reglementet för

elementarlärarnas änke- och pupillkassa ej komme till stånd, syntes det

direktionen, att ofvannämnda äldre bestämmelser borde ändras i enlighet

med hvad då blifvit nämndt — dock utan hänsyn till föreslagna maximibelopp,

4,000 kronor — men med tillägg att, i fråga om beräknandet af

pensionsbelopp, kassören, likasom verkställande direktören och kamreraren,

skulle likställas med lektor samt de båda bokhållarna med andra ämneslärare.

Direktionen hemställde att, efter det ny stat blifvit fastställd, åt direktionen

måtte uppdragas att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag

till reglementsändringar, som syntes däraf påkallas.

Statskonto- Genom remiss å direktionens skrifvelse af den 9 november 1907 anretS/UflatanciBpefalldes

statskontoret att, jämte afgifvande af förslag till arfvode!! åt

ordföranden och ledamöterna i direktionen, inkomma med underdånigt

utlåtande i ärendet.

Den 12 mars 1908 afgaf statskontoret det infordrade utlåtandet.

Med hänsyn till den ökning de under direktionens förvaltning ställda

anstalterna undergått sedan år 1889, hvilken ökning antogs komma att

ytterligare stegras genom redan beslutade eller föreslagna åtgärder, och

med åberopande jämväl af den allmänna prisstegringen sedan år 1889,

ansåg sig statskontoret böra föreslå i arfvode!!

åt direktionens ordförande......................................................... kronor 3,000: —

» ledamöterna å 2,400............................................................. » 4,800: —-

Summa kronor • 7,800: —

Mot direktionens förslag i hvad det afsåg »verkställande direktören och

kamrer ar en» samt sekreteraren och ombudsmannen hade statskontoret icke

något att erinra. I fråga om kassören erinrade statskontoret, hurusom

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

27

direktionen ansett dennes slutaflöning böra sättas lika med räntmästarens

i statskontoret eller till 7,300 kronor, inberäknadt 500 kronor i missräkningspenningar.

Statskontoret anmärkte i detta hänseende, att kassörstjänsterna

i de centrala ämbetsverken voro tjänster af andra graden endast

vid arméförvaltningen (krigskassören), generalpoststyrelsen och statskontoret

(räntmästaren). Enligt hvad statskontoret höll före, var orsaken till

undantagsförhållandet beträffande dessa tre ämbetsverk uppenbarligen beroende

på de mycket stora summor, som kassarörelsen hos dem i jämförelse

med andra ämbetsverk årligen omfattade. Så uppgingo exempelvis

—- meddelade statskontoret •—• kassautgifterna enligt räntekammarens i

statskontoret hufvudbok för år 1906 till 193,162,707 kronor 48 öre, under

det att motsvarande summa för alla de sex kassor tillsammans, hvilka

förvaltades af direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning, uppgingo

till endast 10,178,148 kronor. I öfriga ämbetsverk, där kassör funnes,

nämligen fångvårdsstyrelsen, marinförvaltningen, lotsstyrelsen, medicinalstyrelsen,

telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, öfverintendentsämbetet

och postsparbanken, voro — anförde statskontoret vidare

— kassörerna fullt likställda med eller åtminstone icke bättre ställda än

första gradens tjänstemän, utom att de på vissa ställen åtnjöte missräkningspenningar.

Statskontoret kunde icke finna, att hos folkskollärarnas

pensionsinrättning större anledning än hos nyssnämnda ämbetsverk förefunnes

att göra kassörstjänsten till en tjänst af högre lönegrad än den

första. Skillnaden i aflöning mellan kassören och öfriga första gradens

tjänstemän syntes hellre böra utgå i form af ett arfvode, hvilket lämpligen

kunde benämnas missräkningspenningar och, såsom redan en gång på

1880-talet varit föreslaget, bestämmas till ett belopp af 1,000 kronor. På

detta sätt skulle kassören hos folkskollärarnas pensionsinrättning både i

afseende på missräkningspenningar och slutaflöning blifva likställd med

kassörer i riksbanken. Därigenom skulle äfven vinnas, att kassörstjänsten,

hvilken direktionen syntes finna mera. ansvarsfull än bokhållartjänsterna,

blefve för innehafvarna af dessa senare eftersträfvansvärd såsom en tjänst

med bättre aflöning, vid hvars erhållande en förutvarande bokhållare finge

behålla sin redan intjänade rätt till ålderstillägg, en förmån, som direktionen,

åtminstone delvis, velat bereda sina bokhållare, men som inom

statsförvaltningen endast förekomme vid förflyttning mellan tjänster af

samma grad.

Statskontoret hemställde fördenskull, att i lönestaten måtte för kassören

upptagas:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

lön......................................................................... kronor 1,700

tjänstgöringspenningar .................................... » 1,500

missräkningspenningar .................................... » 1,000

ortstil lägg ......................................................... *'' 300

fyra ålderstillägg a 500 kronor efter 5, 10

15 och 20 år.......................... » 2,000

Summa kronor 6,500

Det framhölls af statskontoret, att vid en jämförelse med staten af

den 31 maj 1888 kassörens aflöningsförmåner, äfven efter statskontorets

förslag, skulle blifva mera höjda än kamrerarens och vaktmästarens, vare

sig man angåfve höjningen i kronor eller i procent af aflöningsförmånerna

enligt nyssnämnda stat. Bifölles hvad statskontoret i afseende på kassören

föreslagit, skulle icke erfordras något särskildt stadgande om rätt för

bokhållare, som utnämndes till kassör, att i fråga om ålderstillägg tillgodoräkna

sig sin tjänstetid såsom bokhållare eller viss del däraf.

Mot hvad direktionen i öfrigt föreslagit beträffande bokhållarna hade

statskontoret intet att anmärka.

Det kvinnliga skrifbiträdet skulle enligt direktionens förslag flyttas

på ordinarie stat med en slutaflöning af 2,400 kronor; hvarjämte, i afseende

å rätten till ålderstillägg, direktionen föreslagit, att det dåvarande

biträdet skulle få tillgodoräkna sig sin föregående tjänstetid alltsedan år

1877. Utan att däremot göra någon invändning erinrade statskontoret

emellertid om det utlåtande, statskontoret den 29 november 1907 afgifvit

angående löneregleringskommitténs betänkande i fråga om fastare anställning

för vissa biträden hos statens ämbetsverk och myndigheter.

I afseende å de af direktionen för vaktmästaren föreslagna aflöningsförmånerna

yttrade statskontoret, att det visserligen icke kunde förnekas,

att den äfven under senaste året ännu alltjämt fortgående stegringen i

lefnadskostnader skulle kunna påkalla sådana aflöningsförmåner, som af

direktionen föreslagits. Men då genom löneregleringarna år 1907 vissa

principer i detta hänseende måste anses hafva blifvit fastslagna, syntes

man icke böra utan alldeles särskilda orsaker frångå dessa principer.

Ifrågasättande huruvida, såsom direktionen förmenat, vaktmästaren vid

folkskollärarnas pensionsinrättning toges i anspråk för verkets räkning

mera än förste vaktmästaren i statskontoret, för hvilken en arbetstid af

sex timmar om dagen dåmera vore bestämd, ansåg statskontoret, att direktionens

vaktmästare borde vara fullt belåten, om han utan afdrag för fri

bostad och vedbrand erhölle efter fem år samma kontanta aflönings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 29

förmåner som förste vaktmästaren i statskontoret eller tillsammans 1,500

kronor.

Statskontoret föreslog fördenskull, att vaktmästaren, jämte fri bostad

och vedbrand, måtte erhålla följande aflöningsförmåner:

lön.......................................................................... kronor 900

tjänstgöringspenningar....................................... » 450

ett ålderstillägg efter fem år ....................... » 150

Summa kronor 1,500

I fråga om de föreslagna särskilda expensanslcigen, • det ena till amanuenser

och extra biträden å 4,000 kronor samt det andra till egentliga

expenser å 6,000 kronor, uttalade statskontoret att, om meningen vore

att båda beloppen skulle uppföras såsom bestämda anslag, det senare af

dem måhända borde något ökas.

Vid framläggande af sitt förslag till aflöningsstat, slutande å 51,900

kronor, intog statskontoret däri alla ålderstillägg, som kunde ifrågakomma,

med tillsammans 7,350 kronor, hvilket belopp statskontoret ansåg böra

erhålla karaktären af förslagsanslag. Statskontoret framhöll att, därest

dess förslag i afseende på kassören vunne afseende, vissa ändringar syntes

böra göras i direktionens förslag till aflöningsvillkor, nämligen dels den

ändringen att bokhållares rätt att efter förflyttning till kassörstjänsten

tillgodoräkna sig viss del af sin tjänstetid såsom bokhållare icke behöfde

särskilt omnämnas, dels ock den ändring att rätten till semester för

kassören begränsades till samma tid som för bokhållarna eller en månad.

I fråga om tjänstemännens pensionering påpekade statskontoret, att

direktionens förslag innebure, att pensionerna för såväl framtida som dåvarande

tjänstinnehafvare vid kassorna skulle öfverflyttas å det i riksstaten

uppförda förslagsanslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare.

Statskontoret fäste i detta sammanhang uppmärksamheten på, att i det af

Riksdagen beviljade anslaget till bidrag till folkskollärares pensionering

sedan år 1889 ingått och ännu inginge 873 kronor såsom statsbidrag till

bekostande af tjänstinnehafvarnas vid ifrågavarande kassor pensionering,

med hvilket belopp således, under angifven förutsättning, sistberörda statsanslag

borde minskas. Mot att enahanda föreskrifter som för statskontorets

tjänstemän skulle gälla för tjänstemännen vid ifrågavarande kassor i

afseende på deras pensionering hade statskontoret så mycket mindre något

att erinra som vid uppgörande af lönestaten hänsyn tagits till att tjänstemännen

vid kassorna hädanefter skulle komma att i likhet med statskon
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.

torets tjänstemän få vidkännas afdrag å sina löner enligt lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension.

I fråga om pensioneringen af tjänstemännens änkor och barn hade

direktionen alternativt föreslagit, att delaktighetsbeloppen för samtliga

ordinarie tjänster skulle bestämmas till respektive löners och ålderstilläggs

sammanlagda belopp, äfven när detta belopp öfverstege 4,000 kronor.

Detta förslag syntes statskontoret icke kunna räkna på nådigt bifall. Då

nämligen frågan om ombildning af lärarnas vid elementarläroverken änkeoch

pupillkassa den 31 december 1907 föredrogs inför Kungl. Maj:t, yttrade

föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet:

»Att åter, såsom från något håll yrkats, höja den öfre gränsen för

delaktighetsbeloppet till 4,500 kronor, skulle i själfva verket vara detsamma

som att upphäfva hvarje öfre gräns, då en sådan bestämmelse för närvarande

skulle äga tillämpning blott på en enda delägare i kassan. Med

anledning af hvad sålunda andragits, anser jag icke lämpligt att i berörda

hänseende göra afvikelse från hvad sakkunniga föreslagit».

I proposition vid 1908 års Riksdag hade föreslagits ombildning af

elementarlärarnas änke- och pupillkassa i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med af sakkunniga uppgjorda grunder, sådana de af departementschefen

förordats. Möjligheten att för »verkställande direktörens» räkning höja

det i reglementet stadgade maximum för delaktighet, 4,000 kronor, syntes

statskontoret således få anses utesluten.

Mot hvad direktionen eljest alternativt föreslagit hade statskontoret

intet annat att erinra än att kassören borde likställas med bokhållarna.

Då vid den utredning angående elementarlärarnas änke- och pupillkassa,

som blifvit gjord af särskild! tillkallade sakkunniga, och som åberopades

i nyssberörda proposition, de ifrågasatta ändringarna icke kunnat förutses,

borde direktionen få i uppdrag att låta genom sakkunnig person verkställa

beräkning af de kostnader, som blefve erforderliga till följd af nu föreslagna

förändringar, och därefter inkomma med underdånigt förslag i

frågan.

I fråga om den ökning i förvaltningsbidrag från de särskilda kassorna,

som, under förutsättning att folkskollärarnas pensionsinrättning själf bure

38 procent af förvaltningskostnaderna, erfordrades, om statskontorets förslag

till stat och direktionens förslag till fördelning antoges, åberopade statskontoret

följande tabell.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Ilungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

31

Del i hela kost- nadssumman,

51,900 kronor.

Nu utgående

förvaltnings- bidrag.

Erforderlig

ökning.

%

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassa .

15

7,785

7,785

9,342

4,152

4,152

3,600

5,000

6,800

3,250

3,500

4,185

2,785

2,542

902

652

Elementarlärarnas änke- och pupillkassa ...

Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

18

Lasarettsläkarnas pensionskassa .

8

Döfstumlärarnas pensionsanstalt.....

8

Summa

64

33,216

22,150

11,066

Statskontororet föl-klarade sig emellertid icke hafva kunnat ingå i

någon pröfning af direktionens förslag till grunder för fördelningen af

kostnaderna. Beträffande bidrag af statsmedel till sagda kostnader syntes

särskilda åtgärder endast erfordras i fråga om elementarlärarnas änke- och

pupillkassa. Beträffande den största af de sex kassorna eller folkskollärarnas

pensionsinrättning innefattade visserligen det till denna inrättning

ingående statsanslag icke något bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande.

Till detta ändamål hade däremot Biksdagen anvisat räntan å

pensionsinrättningens grundkapital, och då detta kapital redan år 1876

placerats i välbelägen fastighet i hufvudstaden, syntes man, till följd af

stegringen i fastighetsvärden i Stockholm, kunna antaga, att det för förvaltningskostnader

afsedda beloppet vuxit i jämbredd med behofvet. Jämlikt

reglementet den 13 november 1903 för lasarettsläkarnas pensionskassa

utginge statsbidrag till nämnda kassa endast i form af ars- eller tilläggsafgifter

för vissa lasarettsläkare. De för döfstumlärarnas pensionsanstalt

erforderliga kostnader bestriddes enligt anstaltens reglemente genom afgifter.

af vederbörande skoldistrikt och tjänstinnehafvare samt genom fyllnadsbidrag

af staten. Det för detta ändamål under tionde hufvudtiteln

uppförda förslagsanslag hade dittills icke behöft anlitas och syntes således

icke behöfva ökas. Hvad beträffade småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

skulle äfven de för denna anstalts ändamål erforderliga kostnader,

enligt dess reglemente, bestridas genom afgifter af vederbörande

skoldistrikt och lärare samt genom fyllnadsbidrag af staten. Något anslag

funnes icke^ därför anvisadt, men Bdksdagen hade för hvarje särskildt år

medgifvit Kungl. Maj:t rätt att bestämma kostnaden för förvaltningen

samt att, i den mån anstaltens utgifter icke kunde bestridas af influtna

afgifter, anvisa erforderliga belopp af tillgängliga statsmedel såsom förskott

att antingen ersättas ar berörda afgifter, i den män de under året

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 179.

in gin ge, eller, därest dessa afgifter skulle för året befinnas därtill otillräckliga,

anmälas till ersättande af Riksdagen. Då afgifterna dittills lämnat

öfverskott, så att någon anmälan om ersättning icke behöft göras,

syntes vidare åtgärd i afseende på statsbidrag till denna kassa icke erfordras.

Af uppgifter, som meddelats i propositionen nr 147 vid 1907 års

Riksdag angående förhöjning af pensionsbeloppen från folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, framginge, att äfven efter vidtagande af de åtgärder,

som föreslagits eller omtalats i det utdrag af statsrådsprotokollet, som bifogats

denna sedermera af Riksdagen godkända proposition, sistnämnda

kassa måste anses äga ett kapitalöfverskott af mera än 200,000 kronor.

Under sådana förhållanden borde statsanslaget till denna kassa icke behöfva

höjas för att möjliggöra en ökning af dess bidrag till förvaltningskostnaderna

med 4,185 kronor. Däremot syntes elementarlärarnas änkeoch

pupillkassa behöfva ökadt statsanslag för ifrågavarande ändamål, eftersom,

enligt kungl. propositionen nr 45 till 1908 års Riksdag, alla kassans

tillgångar vore tagna i anspråk för där angifna ändamål. I statsanslaget

till denna kassa inginge ett belopp af 5,000 kronor till förvaltningskostnadernas

bestridande. Detta belopp, som årligen levererades från elementarlärarnas

änke- och pupillkassa till folkskollärarnas pensionsinrättning såsom

aflönings- och förvaltningsbidrag, skulle, vid bifall till statskontorets förslag,

behöfva ökas till 7,785 kronor. Det syntes emellertid statskontoret

vara en onödig omgång, att beloppet ansloges till en kassa och sedan från

denna levererades till en annan. Redigare vore utan tvifvel att låta ifrågavarande

anslag ingå i det riksstatsanslag, som i öfrigt anvisades åt folkskollärarnas

pensionsinrättning. Af nu ifrågavarande anslag syntes då

lämpligen det till ålderstillägg erforderliga förslagsanslaget, 7,350 kronor,

böra anses utgöra en del.

Då det nuvarande anslaget till bidrag till folkskollärarnas pensionsinrättning

borde minskas med 873 kronor, som dittills utgått såsom

statsbidrag till bekostande af tjänstinnehafvarnas pensionering, blefve,

med hänsyn till hvad förut anförts, den erforderliga nettobkningen 6,912

kronor.

Med stöd af det anförda hemställde statskontoret

att det i riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda bidrag till

pensionering af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. m. måtte minskas med ett belopp af 5,000 kronor,

hittills afsedt för förvaltningskostnadernas bestridande;

att det i riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda bidrag till

folkskollärares pensionering måtte minskas med ett belopp af 873 kronor,

s. 33 Kontrollera mot PDF

/

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 33

hittills afsedt till bekostande af tjänstinnehafvarnas vid ifrågavarande kassa

egen pensionering;

att däremot sistnämnda anslag måtte ökas med 7,785 kronor, förvaltningsbidrag

för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, däraf förslagsanslag

7,350 kronor till ålder stillägg; samt

att de bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande, som folkskollärarnas

pensionsinrättning erhölle från öfriga kassor, måtte höjas, så att

de kornmp. att utgöra: för folkskollärarnas änke- och pupillkassa 7,785

kronor, för småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt 9,342 kronor,

för lasarettsläkarnas pensionskassa 4,152 kronor och för döfstumlärarnas

pensionsanstalt 4,152 kronor.

Efter remiss afgaf direktionen den 5 september 1908 underdånigt ut-™rektioneaS

låtande i ärendet och yttrade därvid, bland annat, följande. s/9 1908.

Mot direktionens förslag till aflöning af kassör stjänsten hade statskontoret

anfört, att skäl ej syntes förefinnas att sätta aflöningen högre än

såsom för en tjänst af första graden. Under det att direktionen föreslagit

lön 2,600 kronor jämte fyra ålderstillägg, hvart och ett å 500 kronor,

tjänstgöringspenningar 1,800 kronor, missräkningspenningar 500 kronor

och ortstillägg 400 kronor eller tillhopa 5,300 kronor, oberäknad! ålderstilläggen,

hade sålunda statskontoret föreslagit lön 1,700 kronor jämte

ålderstillägg i likhet med direktionen, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor,

missräkningspenningar 1,000 kronor och ortstillägg 300 kronor eller tillhopa

endast 4,500 kronor utom ålderstillägg. Enligt statskontorets förslag

skulle således den egentliga lönen, ortstillägget däri inbegripet, utgöra endast

4/9 af aflöningssumman, hvilket enligt direktionens åsikt måste anses

såsom en synnerligen otillfredsställande proportion.

Hvad till en början anginge statskontorets förslag att bestämma rnissräkningspenningarna

till ett så högt belopp som 1,000 kronor årligen,

motiverade statskontoret detsamma därmed, att kassören i berörda hänseende

borde likställas med kassörer i riksbanken. Detta skäl syntes dock

så mycket mindre kunna anses hållbart, som de kassören vid pensionsanstalterna

tillhörande tjänståligganden ej vore af den art, att de kunde

anses böra föranleda beviljandet af missräkningspenningar i samma grad

som för en riksbankskassör. För öfrigt utginge enligt den för statskontoret

gällande lönestat missräkningspenningar till där anställda tjänstemän —

med hvilka pensionsanstalternas kassör hellre syntes kunna i förevarande

hänseende jämföras än med riksbankskassör — med allenast 500 kronor

eller samma belopp, som direktionen föreslagit. Direktionens berörda förslag,

såsom mera lämpadt efter de vid pensionsanstalterna rådande förBihang

till Rihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 179.

hållanden och jämväl mera öfverensstämmande med de vanliga reglerna

beträffande förhållandet mellan den fasta lönen och öfriga aflöningsförmåner,

syntes därför böra gifvas företräde framför statskontorets.

Såsom grund för de betydliga nedsättningar, statskontoret funnit

skäligt tillstyrka i de för kassören föreslagna löneförmåner i öfrigt, hade

statskontoret anfört, bland annat, att kassörstjänsterria vore tjänster af

andra graden endast vid tre uppgifna centrala ämbetsverk, och att orsaken

till undantagsförhållandet hos dessa ämbetsverk uppenbarligen vore de

mycket stora summor, som kassarörelsen hos dem omfattade i jämförelse

med andra ämbetsverk. Direktionen ifrågasatte, huruvida angifna måttstock

på omfattningen af det med en kassörstjänst förenade arbete vore

synnerligen tillförlitlig. Enligt direktionens mening borde ock komma i

betraktande det antal olika poster, i hvilka kassautgifterna utgått, och i

hvad mån kassautgifterna skett kontant. Särskildt hvad anginge kontanta

utbetalningar hade direktionen anledning antaga, att kassarörelsen vid

pensionsanstalterna vore minst lika omfattande som hos statskontoret.

Det framhölls därjämte af direktionen, hurusom genom den alltjämt fortgående

ökningen af antalet delägare i pensionskassorna och således jämväl

antalet pensionärer äfvensom genom fondernas ständiga tillväxt äfven den

egentliga kassarörelsens omfattning allt fort ökades.

Hvad anginge fondernas tillväxt hade denna under det senaste räkenskapsåret

(år 1907) utgiort i det närmaste 2,000,000 kronor eller, noga

angifvet, 1,980,485 kronor 10 öre, hvadan fonderna, som vid slutet af år

1906 utgjorde 28,133,475 kronor 88 öre, vid slutet af år 1907 stigit till

30,113,960 kronor 98 öre.

I afseende å kassörsgöromålen ansåg sig direktionen böra särskildt

framhålla att, då i allmänhet en kassör endast hade att verkställa utbetalning

af förut till siffran granskade och godkända belopp, kassören

vid pensionsanstalterna ålåge att, beträffande de oftast förekommande likviderna

eller pensionsutbetalningarna, jämväl ansvara för riktigheten af

hvarje utbetalning. Honom ålåge sålunda att tillse, ej allenast att det

pensionsbelopp, som utbetalades, öfverensstämde med pensionsbrefvet, utan

ock att för pensions utbekommande föreskrifna förutsättningar förelåge

och vore vederbörligen intygade. Huru omfattande denna kassörens granskningsskyldighet

vore, framginge i någon mån af antalet verifikationsfolier

i räkenskaperna. Detta antal utgjorde för år 1907 14,981. Kassören hade

emellertid, såväl för det dåvarande som enligt direktionens ifrågavarande

förslag, att ombesörja, förutom bestyren med den egentliga kassarörelsen,

tillika en hel del för en kassörstjänst eljest mer eller mindre främmande

göromål af kräfvande och ansvarsfull beskaffenhet. I detta hänseende

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

framhölls af direktionen det omfattande arbetet med förande af liggare

öfver delägare i folkskollärarnas p elision sinrättning och folkskollärarnas

änke- och pupillkassa samt öfver extra afgifter i folkskollärarnas pensionsinrättning

äfvensom granskning af årsuppgifterna och verkställande, i enlighet

därmed, af debitering af pensionsafgifter till nämnda kassor. Detta

arbete både för öfrigt till följd af de i samband med den nya löneregleringen

för folkskollärarkåren ändrade bestämmelserna rörande beräkningen

af afgifterna till folkskollärarnas pensionsinrättning blifvit i betydlig grad

försvåradt. För att i någon män belysa detta arbetes omfattning anförde

direktionen, att enligt den senast verkställda debiteringen de ordinarie

pensionsafgifterna till folkskollärarnas pensionsinrättning uppginge till

764,523 kronor 75 öre, fördelade på 7,957 delägare, och de extra pensionsafgifterna

till samma pensionsinrättning till 27,965 kronor 55 öre, fördelade

på 569 poster. Afgifterna till folkskollärarnas änke- och pupillkassa uppginge

— oberäknadt s. 1c. innehållna afgifter — till 240,233 kronor 39

öre, fördelade på 5,311 delägare. Summan af pensionsafgifter till sistnämnda

två kassor utgjorde således 1,032,722 kronor 69 öre, fördelade på

13,837 poster.

Beträffande statskontorets anmärkning att, vid en jämförelse med

gällande lönestat af år 1888, kassörens aflöningsförmåner skulle, äfven

enligt statskontorets förslag, blifva mera höjda än såväl kamrerarens som

vaktmästarens, framhöll direktionen, att aflöningen för lcassörstjänsten

redan i nämnda stat vore tämligen knappt tillmätt i förhållande till göromålen,

äfvensom att den starka stegringen i arbetet med af direktionen

förvaltade kassor varit särskildt kännbar just för kassören. Detta förhållande

syntes tydligen framgå af den lämnade redogörelsen för hans

tjänståligganden samt af den alltjämt fortsatta ökningen af antalet delägare

i kassorna in. m. Vid en jämförelse mellan kassörens löneförmåner

enligt direktionens och statskontorets olika förslag samt kassörernas löneförmåner

i ett par nyligen omreglerade verk, nämligen riksbanken samt

civilstatens änke- och pupillkassa, framginge, att — under det ej osannolika

antagande att ålderstillägg å lcassörstjänsten ej intjänats genom föregående

tjänstgöring såsom bokhållare — den vid folkskollärarnas pensionsinrättning

m. fl. pensionsanstalter anställda kassören skulle enligt statskontorets

förslag först efter 20 år komma i åtnjutande af samma aflöning

som kassören i civilstatens änke- och pupillkassa nådde redan efter 15 år

och kassör i riksbanken till och med efter 10 år.

Den kassören hos direktionen tillkommande lön — detta ord taget i

inskränkt mening — skulle enligt statskontorets förslag komma att högst

väsentligt understiga kassörernas i de båda andra verken löner och, äfven

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

sedan alla ålderstilläggen intjänats, ändock understiga dessa senare med

300 kronor. I detta sammanhang påpekades, att kassören i civilstatens

Silke- och pupillkassa ej hade att lämna bidrag till sin egen pensionering,

äfvensom att kassörer i riksbanken hade goda utsikter till befordran.

Hvad anginge direktionens förslag om rätt för bokhållare att vid

befordran till kassör få i viss mån tillgodoräkna sig invänta ålderstillägg

å den förra anställningen, hade statskontoret erinrat, att en dylik rätt ej

inom statsförvaltningen plägade förekomma annat än vid förflyttning mellan

tjänster inom samma lönegrad. Den af direktionen i förevarande afseende

föreslagna anordning sammanhängde emellertid med den i direktionens förslag

till lönestat genomförda grundsats att, under det slutaflöningarna för

kassörs- och bokhållartjänsterna sattes lika med slutaflöningarna. för motsvarande

tjänstegrader inom andra verk, begynnelseaflöningarna i allt fall

sattes lägre. Då det skulle kunna inträffa, att en bokhållare, som intjänat

alla ålderstilläggen, blefve befordrad till kassör, för hvilken tjänst begynnelseaflomogen

enligt direktionens förslag vore lägre än aflöningen i

högsta lönegraden för en bokhållartjänst, hade direktionen, för att undgå

att befordran skulle leda till en, låt vara öfvergående, minskning i inkomster,

sett sig nödsakad föreslå berörda rätt att i viss mån bibehålla

å en lägre tjänstegrad intjänta ålderstillägg. Enär denna anordning sålunda

hade sin fulla förklaring af inom kassorna rådande befordringsmöjligheter

och nära sammanhängde med direktionens därefter afpassade

förslag till lönestat, kunde direktionen ej finna annat än att samma anordning

vore att förorda, äfven om densamma skulle hafva karaktären

af ett undantagsförhållande.

Direktionen erinrade för öfrigt, att liknande anordningar, som den åt

direktionen föreslagna, ej vore främmande för statsförvaltningen i öfrigt.

Så stadgades i nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löneoch

pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk,

att, därest ordinarie adjunkt, som befordrades till lektor, redan intjänat

högre aflöning än lektors begynnelseaflöning, honom skulle omedelbart

tillgocloföras så många ålderstillägg såsom lektor, att hans aflöning i nämnda

fall blefve lika hög som den aflöning, han senast åtnjutit såsom adjunkt

m. m. 1 nyligen fastställd stat för telegrafverket föreskrefves att, om

tjänsteman befordrades från en befattning till annan, hvars begynnelseaflöning

vore lika med eller lägre än den aflöning, som han vid tiden för

förflyttningen uppbure, han finge kvarstå i innehafvande aflöningsklass och

ägde för uppflyttning i närmast högre klass tillgodoräkna sig hela den

tid, han innehaft aflöning efter närmast lägre klass; och i det af 1907 ars

kommission afgifna förslag till aflöningsreglemente för tjänstemän vid

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

postverket, § 3, funnes stadgadt, att tjänsteman ägde vid befordran genast

tillträda den nya befattningens begynnelseaflöning, därest denna vore högre

än den aflöning han senast uppburit. Eljest ägde lian att i fråga om

aflöningsförböjning i den nya befattningen tillgodoräkna sig den tid intill

3 kalenderår, hvarunder lian i ena eller andra befattningen innehaft den

aflöning, som utgått vid befordringstillfället.

Direktionen förklarade sig i allo vidhålla sitt förslag till lönestat för

kassörstjänsten. Skulle emellertid, oaktadt hvad anförts, kassörstjänsten

komma att hänföras till en första gradens tjänst, borde den nuvarande

innehafvaren af denna befattning äga att, i likhet med hvad som föreslagits

för bokhållarna, i fråga om ålderstillägg räkna sig till godo den

tid, han från och med år 1893 innehaft förordnande å bokhållartjänsten

i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Hvad anginge bokhållartjänsterna hade statskontoret ej haft annan

erinran mot direktionens förslag än i afseende å tjänstinnehafvarnas rätt

att vid befordran till kassör bibehålla intjänta ålderstillägg; och åberopade

direktionen därutinnan hvad som anförts rörande kassörstjänsten.

Utan att göra någon invändning mot direktionens förslag till aflöning

åt det kvinnliga skrifbiträdet hade statskontoret emellertid till jämförelse

åberopat sitt eget, i anledning af löneregleringskommitténs betänkande afgifna

förslag beträffande aflöningsförmåner åt två kvinnliga kontorsskrifvare

hos statskontoret, en å kansliet och en å riksbokslutsbyrån. Detta förslag

upptoge lön för dem hvardera med 900 kronor, således samma belopp

som direktionen jämväl för sin del föreslagit, tjänstgöringspenningar med

600 kronor för kontorskrifvaren å kansliet och 800 kronor för kontorsskrifvaren

å riksbokslutsbyrån — hvilket sistnämnda belopp direktionen

äfvenledes föreslagit — äfvensom för båda kontorsskrifvarna två ålderstillägg

å 150 kronor efter respektive 5 och 10 år. Direktionen, som därförutom

föreslagit ett ortstillägg å 100 kronor och ytterligare två ålderstillägg

å 150 kronor efter 15 och 20 år, hade funnit det billigt, att jämväl

det kvinnliga skrifbiträdet i någon mån komme i åtnjutande af enahanda

bidrag, som under rubriken ortstillägg föreslagits för öfriga i staten uppförda

ordinarie tjänstinnehafvare; och hade de föreslagna fyra ålderstilläggen

till någon del föranledts af det högeligen önskvärda att kunna

vid pensionsinrättningen för längre tid bibehålla ett dugligt skrif biträ de.

Med hänsyn till de mångahanda bestyr, skrifbiträdet hade sig anförtrodda,

syntes för öfrigt dessa löneförmåner ingalunda kunna anses för höga.

Vidkommande vaktmästaren hade statskontoret ansett direktionens

aflöningsförslag i denna del tåla någon nedsättning och hade sålunda i

stället för af direktionen föreslagna 950 kronor i lön och 500 kronor i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

tjänstgöringspenningar förordat respektive 900 kronor och 450 kronor. I

afseende därå hade statskontoret erinrat, hurusom genom de senaste löneregleringarna

vissa principer i förevarande hänseende måste anses hafva

fastslagits, och att i enlighet med déssa förste vaktmästare inom åtskilliga

andra verk åtnjöte lika eller till och med lägre löneförmåner än de af

statskontorets föreslagna och detta med en daglig tjänstgöring af ända till

7 timmar. Däremot ville direktionen framhålla att, då den vid pensionsanstalterna

anställda vaktmästarens tjänstgöring ej vore begränsad till

någon viss tid dagligen, han otvifvelaktigt måste anses vara af sin tjänst

mera bunden än en annan vaktmästare med bestämd daglig tjänstgöringstid.

Förutom den tillsyn öfver pensionsinrättningens fastighet, för hvilken

han åtnjöte fri bostad och vedbrand, hade han att såsom ende vaktmästare

ensam ansvara för den vakthållning helg- och söckendagar dygnet om,

som eljest i vissa ämbetsverk plägade i tur och ordning fullgöras af där

anställd vaktmästarpersonal. Fn sådan vakthållning vore i detta fall så

mycket mera nödvändig som inom pensionsinrättningens lokaler förvarades

ej endast arkiv, matriklar och liggare m. in. dylikt samt, åtminstone tidvis,

ej obetydliga kontanta belopp, utan ock pensionskassornas samtliga värdehandlingar.

Vaktmästaren hade likaledes att dagligen hämta och aflämna

post, hvilken i synnerhet vid tider för pensionsutbetalningar kunde vara

mycket omfattande, äfvensom att från banker afhämta eller dit aflämna

kontanta medel, som stundom kunde uppgå till högst afsevärda belopp.

För dessa uppdrag åtnjöte han ingen särskild ersättning.

En jämförelse med de löneförmåner, som tillkomme vaktmästare vid

riksbankens hufvudkontor i Stockholm — undantagandes öfvervaktmästaren,

som tillika vore brandmästare, och vice brandmästaren — syntes direktionen

gifva vid handen, att de af direktionen föreslagna afiöningsförmånerna

ingalunda kunde anses öfverdrifna. En sådan vaktmästare i riksbanken

kunde nämligen efter 10 års tjänstgöring uppnå en aflöning af

1,800 kronor — för att ej nämna den särskilda ersättning, som för postbefordran

eller inkasseringsuppdrag därutöfver tillkomme ett flertal riksbanksvaktmästare

— under det att den vid pensionsanstalterna anställda

vaktmästaren enligt direktionens förslag ej skulle komma i åtnjutande af

högre aflöning än 1,600 kronor.

Direktionen framhöll, att den af direktionen framlagda lönestaten endast

med 900 kronor öfverstege den af statskontoret föreslagna, hvilken skillnad

hufvudsakligen grundades därå, att direktionen i motsats till statskontoret

uppfört kassörstjänsten såsom en andra gradens tjänst.

Då, hvad anginge änke- och barnpensioneringen, det af särskilt tillkallade

sakkunniga utarbetade förslag till nytt reglemente för elementar
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

lärarnas änke- och pupillkassa, i hvilken de vid pensionsanstalterna anställda

tjänstemän vore delaktiga, ej kunnat genomföras, syntes vid utarbetandet

af det nya förslag, som tillärnades, erforderliga bestämmelser

böra inrymmas om delaktighet för de i den föreslagna staten upptagna

ordinarie tjänsterna med undantag af det kvinnliga skrifbiträdet.

För den händelse åter att gällande reglemente för elementarlärarnas

änke- och pupillkassa skulle komma att äga bestånd under längre eller

kortare tid efter den föreslagna lönestatens trädande i kraft, åberopade

direktionen hvad i dess afgifna underdåniga förslag i sådant hänseende

anförts.

Direktionen hade låtit genom sakkunnig person beräkna den ökade

kostnad för statsverket, som skulle uppkomma genom de i lönestaten upptagna

tjänsternas delaktighet i elementarlärarnas änke- och pupillkassa

efter löners och ålderstilläggs sammanlagda belopp. Denna beräkning utvisade,

att nämnda ökade kostnad skulle utgöra 180 kronor årligen. Direktionen

erinrade i detta sammanhang, att för närvarande för ifrågavarande

ändamål utginge ett årligt statsbidrag af 280 kronor, hvilket inginge

i det öfriga statsanslaget till elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

Då emellertid nyssberörda beräkning endast vore och kunde vara af mera

provisorisk natur, enär flertalet i staten upptagna tjänster vore obesatta,

hemställde direktionen, att densamma måtte lämnas tillfälle att efter ny

stats fastställande inkomma med noggrannare beräkning af kostnaderna

för änke- och barnpensioneringen.

Hvad anginge fördelningen af kostnaderna, de särskilda kassorna

emellan, i och för den nya lönestaten, hade statskontoret föreslagit, att

det till elementarlärarnas änke- och pupillkassa i statsanslag utgående belopp,

för närvarande 5,000 kronor, till förvaltningskostnader, hvilken summa

årligen levererades från elementarlärarnas änke- och pupillkassa till folkskollärarnas

pensionsinrättning, skulle efter erforderlig ökning hädanefter

direkt ingå i riksstatsanslaget till folkskollärarnas pensionsinrättning, en

anordning, som statskontoret ansa ge lända till större reda än den nuvarande.

Direktionen kunde dock ej finna annat än att, då ifrågavarande

anslag vore afsedt för elementarlärarnas änke- och pupillkassa, detsamma

lämpligast borde i riksstaten upptagas såsom tillkommande nämnda kassa.

I afseende därå — och med tillämpning af statskontorets beräkning af det

belopp, hvarmed kassan skulle hafva att bidraga till förvaltningskostnaden

i det hela, eller 7,785 kronor — hemställde direktionen, att till kassan

för berörda ändamål måtte anslås ett till 8,000 kronor afrundadt belopp

med förpliktelse för kassan att sedermera ansvara för sin andel af förvaltningskostnaden

i dess helhet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Hvad beträffade de bidrag till förvaltningen, som borde utgå frånsmåskollärares

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, lasarettsläkarnas pensions

kassa ocli döfstumlärarnas pensionsanstalt, syntes desamma böra bestämmas

till någorlunda afrundade tal. Med tillämpning däraf borde nämnda

kassor bidraga med exempelvis följande belopp: småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

med 10,000 kronor samt lasaretts!äkarnas pensionskassa

och döfstumlärarnas pensionsanstalt med 4,500 kronor hvardera.

Folkskollärarnas änke- och pupillkassas bidrag borde bestämmas till 8,000''

kronor.

Genom nådig remiss den 31 december 1908 öfverlämnades direktionens

underdåniga skrifvelse af den 9 november 1907 jämte de.i anledning

af densamma afgifna underdåniga yttranden till löneregteringskommittén

med anmodan till kommittén att i ärendet afgifva underdånigt

utlåtande.

Direktionens

skrifvelse

»/x 1909.

Uti underdånig skrifvelse den 30 januari 1909 framhöll sedermera

direktionen önskvärdheten af att den föreslagna löneregleringen och omorganisationen

snarast möjligt komme till stånd. I afseende a behofvet åt

förstärkt tjänstepersonal påpekade därvid direktionen att, sedan den framlast

sitt förslag, ännu en omständighet tillkommit, som gjorde berörda

förstärkning ännu mera behöflig, nämligen den genom landtränteriemas

indragning nödvändiggjorda ändrade anordning för pensionsutbetalmngar.

Vare Isig nämnda utbetalningar komme att verkställas af pensionskassorna

själfva eller delvis ombesörjas genom postsparbanken, skulle det förändrade

utbetalningssättet komma att i högst väsentlig mån öka tjänstemännens

Genom remiss den 10 februari 1909 öfverlämnades ifrågavarande

skrifvelse till löneregleringskommittén lör att biläggas handlingarna i det

under den 31 december 1908 remitterade ärendet angående ny organisation

af den under direktionen anställda tjänstepersonal.

Löneregleringskommittén har den 14 juli 1910 afgifvit underdånigt

betänkande i ärendet, och hafva på grund af nådiga remisser saväl

direktionen den 17 september 1910 som statskontoret den 17 februari

1911 ånyo yttrat sig i förevarande ämne, och. har statskontoret därvid

jämväl haft att taga i öfvervägande en af direktionen i underdånig skrifvelse

den 19 oktober 1910 gjord framställning beträffande förvaltningen

af lärarinnornas pensionsanstalt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Jag anhåller nu att få i anslutning till kommitténs särskilda förslag

redogöra för innehållet i de däröfver afgifna yttrandena och därvid angifva

min ståndpunkt i hvarje särskild fråga. Jag vill emellertid redan nu tillkännagifva,

att den stat för folkskollärarnas pensionsinrättning, som jag

i det följande kommer att förorda, i allmänhet ansluter sig till hvad

löneregleringskommittén härutinnan hemställt, och vill jag,. till ledningför

den kommande föredragningen, här meddela det förslag till stat, som

af kommittén framlagts:

Iv r o

n o r

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Summa

pennin-

tillägg

gar

! Direktionens ordförande, arf-

1

i vode ...............................

—

_

—

2,500

En direktionsledamot, arf-

vode.......................................

—

—

—

2,000

2,000

En dito, dito...........................

En verkställande direktör,

—

med skyldighet att jäm- väl bestrida kamrerar- göromål ..............................

5,000

2,500

600

8,100

|Efter 5 år kan lönen höjas

| med 600 kronor.

En ombudsman, arfvode1)...

—

—

—

3,000

(Efter 5 år kan lönen böjas

En kassör.................................

3,600

1,800

400

5,800

1 med 500 kronor och efter

j 10 år med ytterligare 500

| kronor.

4,000

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10

En manlig bokhållare .........

2,200

1,500

300

år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 500

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor, efter 10

En kvinnlig bokhållare ......

1,100

900

200

2,200

år med ytterligare 200

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 200

kronor.

Transport

j —

—

29,600

1) Under tjänstledighet på grund af sjukdom eller vid förordnande^att uppehålla verkställande direktörens

tjänst må ombudsmannen, efter direktionens bepröfvande, bibehålla intill två tredjedelar af sitt

arfvode, vid sjukdomsförfall dock ej under längre tid än ett år.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

K r c

n o r

Tjänst-

Orts-

Lön

görings-

Summa

pennin-

gar

tillägg

Transport

—

—

—

29,600

(Efter 5 år kan lönen höjas

Ett kvinnligt skrifbiträde...

600

450

150

1,200

1 med 200 kronor och efter

j 10 år med ytterligare 200

| kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

En vaktmästare2).......

700

350

150

1,200

1 med 100 kronor och efter

Alderstillägg, förslagsvis......

j 10 ar med ytterligare 100

| kronor.

—

—

—

2,100

| Till vikariatsersättningar,

arfvoden åt amanuenser

och extra biträden samt

flitp enningar åt e. o. tj änste- män och e. o. vaktmästare

5,000

Till expenser, förslagsvis ...

—

—

—

6,000

Summa

— 1 —

—

45,100

Direktionens . Beträffande till en början pensionsinrättningens direktion har kom(Jmf

sTdd omnämnande att direktionen består af en ordförande och tvål

24, 26.) ledamöter, och under erinran, hurusom direktionens arfvoden ökats med

tillkomsten af nya pensionsinrättningar, yttrat följande:

»Kommittén inser nogsamt, hvilka kraf en så omfattande och tillika

så specialiserad förvaltning som den nu ifrågavarande ställer på direktionens

ordförande och ledamöter, äfvensom innebörden af det på dem

h vilande ansvar.

»Enär emellertid arfvodena till direktionens ordförande och ledamöter,

allt efter som området för och omfattningen af deras verksamhet och åligganden

ökats, gång efter annan och senast i anledning af döfstumlärarnas

pensionsanstalts tillkomst blifvit förhöjda, har kommittén — äfven för den

händelse att förvaltningen kommer att utsträckas till en eller annan ny

pensionsanstalt —■ ansett det kunna vara tillfyllest, om de nuvarande arf
-

2) l<ör tillsyn öfver folkskollärarnas pensionsinrättnings fastighet äger vaktmästaren åtnjuta fri bostad

jämte bränsle.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

vodena afrunda® uppåt, för direktionens ordförande till 2,500 kronor och

för hvar och en af de båda ledamöterna till 2,000 kronor.

»Kommittén hemställer alltså, att arfvode må utgå till direktionens

ordförande med 2,500 kronor och till en hvar af direktionens två ledamöter

med 2,000 kronor.»

Direktionen har i sitt senaste yttrande inskränkt sig till att endast

erinra om statskontorets ursprungliga förslag i denna del af frågan, i hvilket

statskontoret hemställt, att arfvoden till styrelseledamöterna skulle

utgå med 3,000 kronor till ordföranden och 2,400 kronor till hvardera af

öfriga ledamöterna. Statskontoret åter har härom i sitt senare utlåtande

anfört följande:

»Kär löneregleringskommittén afgaf sitt ofvanberörda betänkande, utgick

arfvode till ordföranden i direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning

med 2,350 kronor och till en hvar af ledamöterna med 1,850

kronor om året. Sedan dess har enligt nådigt bref den 3 februari 1911

ordförandens arfvode ökats med 300 kronor och hvarje ledamots med 225

kronor för förvaltningen af lärarinnornas pensionsanstalt, så att ordföranden

för närvarande uppbär 2,650 kronor och hvarje ledamot 2,075 kronor

om året. Då de arfvoden, som nu i staten fastställas, böra anses definitiva

för en tid framåt, äfven om förvaltningen kommer att utsträckas till

en eller annan ny pensionsanstalt, i hvilket hänseende statskontoret erinrar,

att redan i statsverkspropositionen till 1911 års Riksdag förslag blifvit

framställdt om förläggande af ytterligare en kassa under samma direktions

förvaltning, lärer det få anses skäligt, att de nu utgående arfvodena

afrundas uppåt till de af statskontoret i ofvannämnda underdåniga utlåtande

den 12 mars 1908 föreslagna belopp, 3,000 kronor för ordföranden

och 2,400 kronor för hvar och en af de båda ledamöterna.»

På de af statskontoret anförda skäl anser jag mig höra ansluta mig Departetill

hvad statskontoret i denna punkt föreslagit. chefen"

I fråga om personalen i allmänhet har kommittén i sitt betänkande Personalen,

yttrat följande.

»Af hvad i det föregående anförts rörande ifrågavarande administrations

utveckling och ej minst af en jämförelse mellan verksamhetens omfattning vid

slutet af år 1889 och vid slutet af år 1909*) torde framgå, att det personalen

åliggande arbetet under årens lopp stigit i mycket hög grad, utan att emellertid

de arbetskrafter, som enligt staten af år 1888 ställdes till direktionens

*) Jmf. sidd. 14, 15.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Y Beställande

direktör

(Kamreraren,

(Jmf. sidd.

16, 20, 26.)

44 ICungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

förfogande, ökats i motsvarande mån. Att arbetet det oaktadt kunnat på

ett tillfredsställande sätt bedrifvas, lärer nogsamt ådagalägga, att stora

kraf ställts på personalens arbetsintensitet, särskildt som gifvetvis icke

något kunnat efterlåtas af den synnerliga noggrannhet och pålitlighet, som

oundgängligen måste fordras för skötandet, såsom sig bör, af en förvaltning

så beskaffad som den ifrågavarande. Vid besök i anstalternas lokaler

har kommittén ock blifvit stärkt i sin redan förut vunna uppfattning

af det maktpåliggande och kräfvande arbete, som där utföres. Kommittén

har fördenskull vid uppgörande af sitt förslag beträffande ifrågavarande

personal sökt så långt som möjligt tillmötesgå af direktionen

framställda önskemål i fråga om ökade arbetskrafter och aflöningsförmånerna

för vederbörande befattningshafvare.

»Direktionens förslag beträffande personalens organisation afser hufvudsakligen,

att kamrerartjänsten, med innehafvarens befriande från, bland

annat, skyldigheten att upprätta räkenskaperna för de särskilda anstalterna,

skulle ombildas till en befattning med benämning Verkställande direktör

och kamrerare’; att sekreterar- och ombudsmansbefattningen icke skulle

bibehållas såsom ordinarie tjänst utan allenast vara förenad med arfvode;

att den i aflöningsstaten af år 1888 under benämningen kassör och bokhållare

upptagna befattningen skulle upptagas enbart under benämningen

kassör, med uppgift för innehafvaren att såsom hittills först och främst

hafva bestyret med kassarörelsen; att i stället för de båda extra bokhållarbefattningarna

skulle inrättas två ordinarie bokhållartjänster; att skrifbiträdet,

som, enligt hvad direktionen meddelat, jämte renskrifning utför

en god del andra löpande göromål, skulle uppföras på ordinarie stat, samt

att vid pensionsanstallerna skulle anställas två amanuenser.

»Direktionens förslag, i hvad det afser den nuvarande kamrerare änstens

ombildning till en verkställande direktörsbefattning, har kommittén

lansett sig böra biträda. Ifrågavarande tjänsteman åligger nämligen den

dagliga tillsynen öfver arbetet vid pensions- och understödsanstalterna, och

han är under direktionen närmast ansvarig för anstalternas behöriga och

ändamålsenliga förvaltning. Det torde böra erinras, hurusom motsvarande

befattningshafvare inom civilstatens änke- och pupillkassa benämnes verkställande

direktör. Kommittén har emellertid icke kunnat dela direktionens

uppfattning, att ifrågavarande tjänsteman borde helt befrias från bokslutsarbetet.

Detta arbete lärer nämligen få anses vara af den betydande vikt,

att det icke bör få utföras af en bokhållare på egen hand utan försiggå

under verkställande direktörens öfverinseende och med ansvaret deladt

mellan honom och vederbörande bokhållare. En lämplig antydan om den

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

verkställande direktörens skyldighet i nämnda hänseende torde böra göras

vid befattningens uppförande i staten.

»Kommittén hemställer alltså, att den nuvarande kamrerartjänsten må

ombildas till en befattning med benämning verkställande direktör, med

skyldighet emellertid för befattningens innehafvare att jämväl bestrida

kamrerargöromål.

»Med afseende å de viktiga göromål och det ansvar, som skola vara

förenade med ifrågavarande befattning, samt med hänsyn till angelägenheten

att till befattningen erhålla en framstående förmåga, har jämväl

kommittén ansett sig icke böra göra någon erinran mot direktionens förslag,

att Verkställande direktören och kamreraren’ måtte i aflöningsförmåner

jämnställas med statskommissarie, och hemställer fördenskull, att

verkställande direktörens aflöning må bestämmas till 8,100 kronor, däraf

5,000 kronor lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor

ortstillägg, hvartill kan komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor

efter fem år.»

Direktionen har i fråga om dessa kommitténs förslag yttrat följande:

»Hvad kommittén anfört i fråga om den verkställande direktören föranleder

ej någon erinran från direktionens sida annat än i fråga om bokslutsarbetet.

Kommittén har ansett olämpligt, att detta arbete utföres af

en bokhållare på egen hand, och har förty föreslagit, att detsamma skulle

försiggå under verkställande direktörens öfverinseende och med ansvaret

deladt mellan honom och vederbörande bokhållare. Härutinnan må i första

rummet erinras, att den verkställande direktören ju skulle hafva att utöfva

tillsyn öfver allt arbete vid pensionsanstalterna samt vara under

direktionen närmast ansvarig för förvaltningens behöriga gång. Redan

på grund häraf åligger ju ifrågavarande tjänsteman att ansvara jämväl

för bokföringsarbetet, om ock denna ansvarighet skulle, enligt direktionens

förslag, i första hand hvila å vederbörande bokhållare. Såvidt direktionen

kan bedöma är frågan på detta sätt tillfredsställande ordnad. Med hänsyn

till hvad sålunda anförts får direktionen hemställa, att hvad kommittén i

förevarande afseende föreslagit ej må af Kungl. Maj:t bifallas.»

I denna del af ärendet har statskontoret yttrat sig på följande sätt:

»I fråga om verkställande direktören biträder statskontoret direktionens

åsikt, att skyldighet att hafva öfverinseendet öfver bokföringen åligger

honom såsom chef, utan att denna skyldighet beliöfver särskild! i staten

omnämnas, men att det å andra sidan icke är lämpligt att pålägga honom

skyldighet att själf lägga hand vid eller bära ansvaret för detaljerna af

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

bokföringen eller någon del däraf, då det för förvaltningen är af vikt, att

lian mera ostördt får ägna sin uppmärksamhet åt de vitala frågor, som i

växande mängd äro åt honom anförtrodda.»

DeP"‘ef“ents'' På de skäl, som af direktionen och statskontoret anförts och hvilka

knappast torde kunna underkännas, får jag, som biträder förslaget om

inrättande af en verkställande direktörstjänst med förutnämnda löneförmåner,

uttala, att jag anser någon antydan om verkställande direktörens

skyldighet att särskilt hafva öfverinseende öfver bokslutet icke böra göras

vid befattningens uppförande i staten.

och^mbudT direktionens förslag, att sekreterar- och oinbudsmansbefattningen

mannen, icke skulle inrättas såsom en själfständig ordinarie tjänst utan framdeles

(jmf. sida. vara förenad med allenast arfvode, har kommittén för sin del icke funnit

17, 20, 26.) något annat att erinra, än att — med afseende å den förändrade ställningen

såväl i organisativt hänseende som beträffande formen för aflöningen

— ifrågavarande funktionär syntes kommittén böra i staten upptagas

såsom »ombudsman», med skyldighet emellertid för honom att utom

egentliga ombudsmannagöromål fullgöra hvad i öfrigt enligt direktionens

förslag skulle åligga honom.

Kommittén har därför hemställt, att den i nuvarande staten uppförda

sekreterar- och oinbudsmansbefattningen må indragas samt i stället uti

blifvande stat uppföras arfvode åt en ombudsman, men att denne emellertid

skall vara pliktig att jämte egentliga ombudsmannagöromål fullgöra sekreterargöromål

och de öfriga åligganden, som varda honom anförtrodda.

Beträffande de löneförmåner, som skulle vara förenade med denna

befattning, har kommittén anfört, att efter de upplysningar, direktionen

meddelat rörande befattningen, och med den förändrade ställning, direktionen

föreslagit för dess innehafvare, befattningen torde komma att erhålla

karaktären af bisyssla, hvadan det af direktionen föreslagna arfvodet, 4,000

kronor, syntes vara alltför högt tilltaget och skäligen borde sänkas till

3,000 kronor.

Kommittén har fördenskull hemställt, att för ifrågavarande befattningshafvare,

hvilken kommittén föreslagit att i staten upptagas under benämningen

ombudsman, måtte bestämmas ett arfvode af 3,000 kronor.

Kommittén har vidare förklarat, att från dess sida intet vore att erinra

däremot att — såsom direktionen ansett — då ifrågavarande befattningshafvare

på grund åt sjukdom åtnjöte tjänstledighet eller på förordnande

uppehölle verkställande direktörens tjänst, det borde kunna medgifvas

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

honom att bibehålla intill två tredjedelar af arfvodet, dock att sådan rättighet

icke borde vid sjukdomsfall få utsträckas till längre tid än ett år.

Direktionens yttrande i utlåtandet den 17 september 1910 är i denna

del af följande lydelse:

_ »Hvad angår sekreteraren och ombudsmannen har kommittén föreslagit

till en början, att befattningens innehafvare hädanefter skulle benämnas

endast ombudsman men emellertid vara skyldig att jämte egentliga

ombudsmannagöromål fullgöra jämväl sekreterargöromål och de öfriga

åligganden, som varda honom anförtrodda. Då befattningens benämning

i och för sig torde vara af underordnad betydelse, vill direktionen härutinnan

endast såsom sin mening framhålla, att den nuvarande benämningen,

bättre än den föreslagna, betecknar de åligganden, som nu äro

och framdeles komma att blifva förenade med denna befattning. Direktionen

skulle därför för sin del helst se, att den nuvarande benämningen

bibehölles.

»Rörande ifrågavarande tjänstemans aflöningsförmåner hade direktionen

i sådant hänseende föreslagit ett årligt arfvode å 4,000 kronor, hvaremot

kommittén ansett arfvodet skäligen böra sättas till endast 3,000

kronor. Mot kommitténs berörda förslag vill direktionen till en början

framhålla, att sekreteraren och ombudsmannen, på sätt kommittén jämväl

själ!'' påvisat, redan för närvarande hafva aflöningsförmåner till belopp öfverstigande

3,000 kronor, i ty att desamma för år 1909 uppgått till sammanlagdt

3,205 ^ kronor, och detta oaktadt den nuvarande tjänstinnehafvaren

ej är i åtnjutande af det med tjänsten förenade ålderstillägget å

200 kronor. Vidare må erinras att, med det föreslagna upphörandet af

befattningens ordinarie natur, tjänstinnehafvaren går miste om den med

befattningen eljest förenade rätt till semester samt till pension för sig och

för efterlefvande, allt förmåner af den betydenhet, att de vid ifrågavarande

omreglering ej skäligen böra lämnas utan vederlag. A andra sidan

kommei att aläggas ifrågavarande tjänsteman en god del arbeten utöfver

denp som redan för närvarande tillkomma honom. Att under sådana

förhållanden, på sätt kommittén föreslagit, icke blott icke öka tjänstemannens

aflöningsförmåner utan till och med — och detta rätt afsevärdt —

sänka dem under hans nuvarande inkomst af tjänsten torde svårligen

kunna anses riktigt.

»Direktionen kan därför ej annat än vidhålla sitt förslag i denna de],

hvithet, förslag, enligt direktionens förmenande, mera än kommitténs tager

tillbörlig hänsyn till såväl befattningens nuvarande aflöningsförmåner som

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

de åligganden, hvilka komma att tillhöra befattningen efter den tillämnade

nya organisationens genomförande.»

Statskontoret har i sitt utlåtande erinrat, hurusom, sedan genom förberörda

nådiga bref den 3 februari 1911 sekreteraren och ombudsmannen för

den genom förvaltningen af lärarinnornas pensionsanstalt vållade ökning i

arbetet erhållit 300 kronor såsom tillskott i sitt arsarfvode, detta nu upp

ginge till 3.505 kronor. Uti hvad direktionen i sitt senaste utlåtande

framhållit till stöd för sitt förslag om ett arfvode åt ifrågavarande tjänsteman

af 4,000 kronor har statskontoret instämt. Därest emellertid

yttrar statskontoret vidare — hvad kommittén anfört syntes böra föranleda

nedsättning i det af direktionen och statskontoret förordade arfvodet,

torde denna sänkning dock icke böra gå längre än till 3,500 kronor eller

ungefär det belopp, sekreteraren och ombudsmannen för närvarande

innehade.

Departe- \ likhet med kommittén anser jag, att den nuvarande sekreterar- och

mentschefen. omkudSmansbefattningen bör indragas, och att de åligganden, som tillhöra

denna befattning, böra bestridas af en extra ordinarie tjänsteman, med

i stat uppfördt arfvode. Då dessa åligganden väl fortfarande som hittills

hufvudsakligen komma att utgöras af sekreterar gör omå b torde den nuvarande

benämningen: sekreterare och ombudsman, lå bibehållas..

I fråga om arfvodets belopp synes det mig, som om kommittén beräknat

detsamma något för knappt, då den föreslagit arfvodet till allenast

3,000 kronor, hvilket belopp ju understiger hvad befatrningshafvaren nu

åtnjuter. För att eu dylik försämring af aflöningsvillkoren icke skall inträda

torde arfvodet böra bestämmas till 3,500 kronor, hvilket belopp

ungefärligen motsvarar summan af de arfvoden, tjänstemannen i fråga för

närvarande äger uppbära.

Jag har intet att erinra mot förslaget om rätt för denne tjänsteman

att vid tjänstledighet på grund af sjukdom under högst ett ar eller da

han på grund af förordnande bestrider verkställande direktörens tjänst

uppbära intill två tredjedelar af arfvodet eller, efter någon afrundning,

intill 2,300 kronor.

Kassören. Kommittén har biträdt direktionens förslag, att den nuvarande kassörs
(Jmf.

sidd. och bokhållareänsten i blifvande stat må uppföras såsom kassörsbefatt17,

21,26,33.)ning ocp j donna del af ärendet vidare yttrat .följande:

»Enligt kommitténs öfvertygelse är befattningen redan nu och kommer

äfven efter de af direktionen föreslagna ändrade anordningar att förblifva

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

en mycket ansvarsfull och kräfvande befattning. Det är fördenskull af

vikt att för befattningen städse kunna erhålla och så länge som möjligt

bibehålla en dugande, pålitlig och samvetsgrann person. Och då kommittén

anser aflöningarna till tjänstepersonalen vid folkskollärarnas pensionsinrättning

och de därmed förbundna pensions- och understödsanstalterna

höra i möjligaste mån bestämmas i anslutning till aflöningarna inom de

normala graderna vid statens centrala ämbetsverk, har kommittén funnit

sig böra tillstyrka, att den nu ifrågavarande kassörsbefattningen erhåller

den aflöning, som i allmänhet uti nyreglerade centrala verk bestås tjänstemän

i andra normalgraden.

»Kommitténs förslag uti ifrågavarande hänseende skiljer sig emellertid

uti två afseenden från direktionens. Direktionen har ansett begynnelseaflöningen

för kassören böra sättas lägre än för räntmästaren i statskontoret,

men, genom fyra i stället för två ålderstillägg till begynnelselönen,

slutadöningen bringas till likhet med bemälde räntmästares. Då det emellertid

kunde tänkas, säger direktionen, att en äldre bokhållare efter intjänande

af flera ålderstillägg blefve befordrad till kassör och sålunda först

vid mera framskriden ålder komme att tillträda kassörstjänsten, syntes det

direktionen höra medgifvas, att en till kassör befordrad bokhållare skulle

i fråga om rätt till ålderstillägg äga tillgodoräkna sig sin tjänstetid såsom

ordinarie bokhållare, dock ej längre tid än 10 år. Hvad direktionen i

sistnämnda hänseende föreslagit har särskilt varit föremål för erinran

från statskontoret i dess underdåniga utlåtande den 12 mars 1908.

»För kommittén synes det lämpligast och med vanliga principer öfverensstämmande,

att vid befordran till den ifrågavarande kassörstjänsten

omedelbart erhålles den begynnelseaflöning, som tillkommer tjänsteman

i andra normalgraden vid centrala ämbetsverk, och att således icke någon

som helst rätt för den befordrade att för ålderstillägg i kassörstjänsten

tillgodoräkna sig någon del af sin tjänstgöring såsom bokhållare behöfver

ifrågakomma.

»Men äfven i ett annat afseende kan kommittén ej ansluta sig till

direktionens förslag i fråga. Direktionen har för kassören föreslagit missräkningspenningar

till samma belopp, som tillkommer räntmästaren i statskontoret.

Då emellertid åtskilliga i statens tjänst anställda kassörer icke

åtnjuta missräknagspenningar, samt lämpligheten af denna afiöningsform

inom statsförvaltningen på senare tiden blifvit starkt ifrågasatt, finner

kommittén sig ej böra tillstyrka dess införande för kassören hos ifrågavarande

pensions- och understödsanstalter, helst denne dels fått antalet af

sina kontanta utbetalningar vid kassan i ansenlig grad reduceradt i följd

af postsparbankens bestyr med en mängd pensionsutbetalningar, dels ock,

Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 1.21 Höft. T

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

i händelse af bifall till kommitténs förslag, torde med fog kunna anses

väl tillgodosedd i aflöningshänseende.

»Kommittén hemställer alltså, att kassörens aflöning må bestämmas till

5,800 kronor, däraf 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma två ålderstillägg

till lönen, hvartdera å 500 kronor, efter fem och tio år.»

Med anledning af berörda förslag har direktionen, efter erinran om

hvad densamma förut föreslagit beträffande kassörens aflöningsförmåner,

vidare anfört följande:

»I detta förslag har kommittén förordat två förändringar, dels den,

att begynnelselönen höjes med sammanlagda beloppet af två ålderstillägg,

således till 3,600 kronor, och att i följd däraf ålderstilläggen blefve endast

två, hvartdera å 500 kronor, efter respektive 5 och 10 år, dels ock den,

att missräkningspenningar ej skulle ifrågakomma. Enligt kommitténs förslag

är således kassörens begynnelseaflöning 500 kronor högre men hans

slutaflöning 500 kronor lägre än enligt direktionens förslag.

»Mot den förstnämnda af de föreslagna förändringarna får direktionen

åberopa hvad direktionen i sitt underdåniga utlåtande den 9 november

1907 i denna del anfört. Om ock, på sätt kommittén erinrat, det öfverensstämmer

med vanliga principer, att vid befordran till kassörstjänsten

omedelbart erhålles den begynnelseaflöning, som tillkommer tjänsteman i

andra normalgraden, finner direktionen fortfarande sitt förslag i förevarande

afseende, såsom mera lämpadt efter härstädes rådande befordringsförhållanden,

vara att förorda.

»Hvad angår missräkningspenningar har kommittén till stöd för sitt

afstyrkande anfört, att åtskilliga i statens tjänst anställda kassörer icke

åtnjuta missräkningspenningar, att lämpligheten af denna aflöningsform

inom statsförvaltningen på senare tiden blifvit starkt ifrågasatt, samt att

för öfrigt kassören härstädes fått antalet af sina kontanta utbetalningar

vid kassan i ansenlig grad reduceradt i följd af postsparbankens bestyr

med en mängd pensionsutbetalningar.

»Häremot får direktionen till eu början påpeka, att missräkningspenningar

tillkomma vissa tjänstemän i åtminstone följande verk och

inrättningar, nämligen: arméförvaltningen, där krigskassören åtnjuter 500

kronor i missräkningspenningar, järnvägsstyrelsen, hvars kassör tillkommer

300 kronor i felräkningspenningar, samt statskontoret, där missräkningspenningar

å 500 kronor tillkomma räntmästaren. Ku nämnda verk äro

nyreglerade. Missräkningspenningar tillkomma likaledes kassören i civilstatens

änke- och pupillkassa med 500 kronor samt vissa tjänstemän i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

KuikjI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

riksbanken och riksgäldskontor. Ifrågavarande aflöningsform tillämpas

således i en omfattning, som ej kan sägas vara obetydlig.

»Vidare vill direktionen erinra att, därest själfva afiöningsformen

skulle af en eller annan anledning anses olämplig, detta väl ej borde föranleda

därtill att, på sätt kommittén föreslagit, aflöningsbeloppet indrages,

utan endast att beloppet tilldelas i en arman, lämpligare ansedd form,

t. ex. genom motsvarande ökning af tjänstgöringspenningarna eller lönen.

Direktionen kan för öfrig! för sin del ej inse, hvarför afiöningsformen

skulle vara olämplig. Med den omfattande kassarörelse, som härstädes

äger rum, är ju fara för missräkning nära till hands liggande, och såsom

godtgörelse för den risk, vederbörande tjänsteman sålunda löper, synes

ifrågavarande aflöningsform vara mycket väl på sin plats.

»Hvad angår det af kommittén åberopade förhållande, att de kontanta

utbetalningarna vid kassan numera skulle hafva i ansenlig grad

minskats genom postsparbankens bestyr med pensionsutbetalningar, får

direktionen erinra, att postsparbankens omförmälda bestyr ingalunda medfört

en motsvarande minskning i kassörens förutvarande befattning med

ifrågavarande utbetalningar, emedan förut en god del pensioner utbetaltes

å landtränterierna, hvarmed emellertid upphördes 0 samtidigt därmed att

postsparbankens ifrågavarande verksamhet vidtog. A landtränterierna utbetaltes

för öfrigt pensioner utan hänsyn till den mer eller mindre invecklade

beräkningen af utfallande pensionsbelopp; å postsparbanken däremot

utbetalas endast pensioner, i afseende å hvilka berörda beräkning

är synnerligen enkel och där således fara för missräkning är jämförelsevis

obetydlig. Öfriga pensionsutbetalningar, t. ex. sådana där beloppet röner

inflytande af pensionstagares ålder eller ingångna giftermål, eller utbetalningar

till aflidna pensionstagares stärbhus eller utbetalningar af pension

för endast en del af en betalningstermin, med ett ord, alla sådana utbetalningar,

med afseende å hvilka fordras särskild uppmärksamhet, ombesörjer

däremot kassören själf. Det torde i detta sammanhang få

erinras, att postsparbankens omförmälda utbetalningar verkställas med

ledning af detaljerade förteckningar, som af kassören härstädes upprättas

och före hvarje betalningsperiod tillställas postsparbanken, äfvensom att

de verkställda pensionsutbetalningarna sedermera af kassören granskas

punkt för punkt såväl till belopp som med afseende å verifikationer,

hvarefter kassören för direktionen tillstyrker utbetalningarnas godkännande,

respektive förordar rättelse i vissa fall. Med afseende å landtränteriernas

pensionsutbetalningar däremot må för jämförelses skull framhållas, att

dessa verkställdes utan något föregående meddelande från kassören eller

direktionen. Förhållandet är således, att kassören har sig ålagd en ansvars
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kanyl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.

full befattning med hvarje särskild pensionsutbetalning och själf verkställer

en god del af dessa utbetalningar, däribland alla de mera invecklade.

Det ändrade utbetalningssättet för vissa pensioner torde därför ej kunna

åberopas såsom bindande skäl för missräkningspenningarnas bortfallande.

»Kommittén anser, att kassören äfven utan missräkningspenningar

måste anses väl tillgodosedd i aflöningshänseende. Direktionen får härutinnan

erinra hurusom, på sätt jämväl kommittén själf påpekat, kassörens

nuvarande inkomster af tjänsten uppgå till 6,500 kronor per år, ålrlerstillägg

inberäknadt. Härvid bör ock bemärkas, att kassören för närvarande

bär afgiftsfri pensionsrätt i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Enligt kommitténs förslag skulle kassörens slutliga aflöning komma att

uppgå till 6,800 kronor. Härifrån Ange dock afräknas afgift för den egna

pensioneringen, uppgående till 211 kronor 60 öre. Den nuvarande kassören,

hvilken enligt kommitténs förslag skulle äga att i och för rätt till

alderstillägg å ny staf räkna sig hela sin föregående tjänstgöring till godo,

skulle således erhålla en effektiv aflöning af 6,588 kronor 40 öre eller en

ökning af sin nuvarande inkomst af tjänsten med 88 kronor 40 öre.

Praktiskt sedt skulle sålunda kassören knappast njuta annan förmån af

löneregleringen än att få sina nuvarande inkomster af tjänsten fixerade,

oaktadt, på sätt direktionen framhållit, stegringen i göromålen inom pensionsanstalterna

varit särskildt kännbar just för kassören, en stegring,

som för öfrigt med visshet kan antagas komma att fortgå under en längre

tid framåt. Direktionen kan ej för sin del anse, att kassören komine att

enligt kommitténs förslag blifva väl tillgodosedd i aflöningshänseende,

utan finner fortfarande billigt vara, att hans slutliga aflöning, på sätt

direktionen föreslagit, bestämmes till 7,300 kronor i likhet med hvad tillkommer

t. ex. krigskassören i arméförvaltningen och räntmästaren i statskontoret.

Med den kännedom, direktionen äger om kassörens omfattande

åligganden, får direktionen förklara sig anse en sådan aflöning fullt motiverad.

Direktionen tillåter sig i sådant hänseende åberopa hvad direktionen

i sina föregående underdåniga skrivelser andragit.

»Den nuvarande ''kassören och bokhållaren’, F. H. Nordwall, hvilken

utnämndes år 1897, skulle, under antagande att den nya staten träder i

tillämpning från och med är 1912, vid bifall till direktionens förslag anses

hafva intjänat två alderstillägg och skulle således från och med år 1912

komma i åtnjutande af en aflöning af 6,300 kronor. Då denna aflöning

är lägre än hans nuvarande inkomst af tjänsten, 6,500 kronor, tillåter sig

direktionen hemställa, huruvida i form af öfvergångsstadgande kunde medgifvas,

dels att för år 1912 må tillkomma honom ett aflöningstillägg till

sådant belopp, att hans sammanlagda inkomst af tjänsten för samma år

s. 53 Kontrollera mot PDF

■

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 179. 53

ma, sedan afgiften för den egna pensioneringen gul (''lits. uppgå till 6,500

kronor, ocli dels att han må förklaras berättigad att från och med år

1913, då 15 år från hans utnämning förflutit, komma i åtnjutande af tredje

ålderstillägget.»

Statskontoret har beträffande frågan om kassörstjänsten i sitt utlåtande

anfört följande:

»Statskontoret vill icke förneka att, såsom kommittén yttrar, denna

kassörsbefattning redan nu är och äfven efter de af direktionen föreslagna

ändrade anordningar kommer att förblifva en mycket ansvarsfull och kräfvande

befattning. Emellertid är ett flertal af de viktigaste bland de med

denna befattning förenade göromål mer eller mindre främmande för den

egentliga, kassörstjänsten, såsom äfven direktionen framhållit i sitt utlåtande

den 5 september 1908. Med den raska utvecklingen på direktionens förvaltningsområde,

såväl i afseende på antalet under densamma förlagda

kassor som i afseende på hvarje kassa för sig, torde det icke vara uteslutet,

att en gång — måhända inom en icke aflägsen framtid — det beflnnes

ömkligt att från de rena kassörsgöromålen afskilja nyssnämnda

göromål och förena dem med andra likartade till en särskild kamrerartjänst.

Då vid en sådan omgruppering af göromålen det icke kan vara

behöfligt eller ömkligt att bilda två tjänster af högre grad och, enligt

statskontorets förmenande, den egentliga kassörsbefattningen väl kan skötas

af en tjänsteman af första lönegraden, anser statskontoret det icke vara

lämpligt att nu i lönestaten fastslå, att kassörstjänsten skall vara en tjänst

af andra lönegraden.

»På grund af hvad statskontoret nu anfört vill statskontoret visserligen

icke motsätta sig, att lönen för ifrågavarande befattning, på sätt

löneregleringskommittén föreslagit, höjes från det af statskontoret i förra

utlåtandet föreslagna belopp till belopp, som i allmänhet i centrala ämbetsverk

tillkomma tjänstemän af andra normalgraden; men för att möjliggöra

en framtida omgruppering af göromålen hemställer statskontoret, att

tjänsten må i lönestaten upptagas under titeln Tm tjänsteman af andra

lönegraden, tillsvidare kassör’.»

Någon meningsskiljaktighet råder således icke mera därom, att ifråga- 1>cp^teef“,‘‘i

varande befattningshafvare bör såsom slutaflöning erhålla de aflöningsförmåner,

som i allmänhet tillkomma befattningar af andra normalgraden,

och jag anser mig kunna biträda detta förslag. Frågan gäller nu, huruvida,

på sätt direktionen föreslagit, begynnelseaflöningen skall bestämmas till

4,800 kronor och ålderstilläggen vara fyra äfvensom missräkningspenningar

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Tvä bokhållare.

(Jmf. skid.

18, 21, 22,

28 37.)

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

vara förenade med tjänsten, eller om i enlighet med kommitténs af statskontoret

biträdda förslag begynnelseaflöningen skall utgöra 5,800 kronor,

ålderstilläggen vara två och missräkningspenningar icke utgå. På de af

kommittén anförda skäl finner jag mig böra förorda dess förslag. Ifrågavarande

befattningshafvare kommer visserligen härigenom att erhålla endast

obetydligt bättre aflöningsförmåner än dem, han redan nu åtnjuter,

men dels torde dessa kunna anses vara i sig tillräckliga, dels blir han ju

i pensionshänseende väsentligt bättre ställd än hittills. Missräkningspenningar

torde på grund af de skäl, kommittén anfört, icke här behöfva ifrågakomma.

Med instämmande uti hvad statskontoret härom yttrat hemställer jag

därjämte, att det ej i staten måtte fastslås, att befattningshafvaren skall

vara kassör, utan att tjänsten i stat upptages under titeln »Eu tjänsteman

af andra lönegraden, tillsvidare kassör».

I fråga om de föreslagna två bokhållartjänsterna har kommittén yttrat

följande.

»Kommittén anser i likhet med direktionen och statskontoret, att två

särskilda bokhållartjänster äro nödiga vid ifrågavarande anstalter och att

dessa böra såsom ordinarie befattningar uppföras å staten. Med särskild

hänsyn därtill, att den ena bokhållaren enligt direktionens plan skulle få

sig ålagdt, bland annat, det vidlyftiga arbetet med förandet af hufvudböckerna

i samtliga kassor samt att vara kassakontrollant, anser kommittén

aflöningen för denne bokhållare, såväl hvad begynnelse- som hvad slutafiöningen

angår, böra bestämmas till enahanda belopp som för tjänstemän

i allmänhet af första normalgraden vid nyreglerade centrala ämbetsverk.

»Däremot synes det kommittén, efter noggrant öfvervägande af direktionens

plan rörande de båda bokhållarnas tjänsteåligganden, att den andra

bokhållarbefattningen med fördel bör kunna, till förvaltningskostnadernas

nedbringande, anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehafvare. För denna har

kommittén — i öfverensstämmelse med hvad kommittén i underdånigt

yttrande den 29 oktober 1909 angående förstärkningen af arbetskrafterna

i statskontoret föreslagit beträffande kvinnliga stämpelexpeditriser i nämnda

ämbetsverk — ansett aflöningen böra sättas till 2,200 kronor jämte tre

ålderstillägg, hvartdera å 200 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 år. Af

begynnelseaflöningen skulle 1,100 kronor utgöra lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg.

»Kommittén hemställer alltså, att å den blifvande staten för ifrågavarande

pensions- och understödsanstalter må uppföras två bokhållar
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ta Nåd. Proposition Nr 179. 55

befattningar; att för den ena af dessa befattningar aflöningen må bestämmas

till 4,000 kronor, däraf 2,200 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar

och 300 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma 3 ålderstillägg

till lönen, hvartdera å 500 kronor efter fem, tio och femton år; samt

att för den andra bokhållarbefattningen, afsedd för kvinnlig tjänstinnehafvare,

aflöningen må bestämmas till 2,200 kronor, däraf 1,100 kronor

lön, 900 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, hvartill

kunna komma tre ålderstillägg till lönen, hvart och ett å 200 kronor, efter

5, 10 och 15 år.»

I anledning af kommitténs sistberörda förslag bär direktionen anfört

följande:

»Beträffande aflöningsförmånerna för två bokhållartjänster hade direktionen

föreslagit, att för hvardera tjänsten skulle fastställas en begynnelseaflöning

af 3,500 kronor, däraf lön 1,700 kronor, tjänstgöringspenningar

1.500 kronor och ortstillägg 300 kronor, hvartill skulle komma 4 ålderstillägg,

hvart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10, 15 och 20 års

anställning.

»Kommittén liar ej haft något att erinra mot dessa aflöningsförmåner

hvad beträffar en af dessa tjänster, dock att kommittén velat öka begynnelselönen

med ett belopp motsvarande ett ålderstillägg och således minska

ålderstilläggens antal till 3, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år.

Direktionens förslag är således i denna del mindre kostsamt för det allmänna

än kommitténs.

»Direktionen har ingen anledning att frångå sitt ifrågavarande förslag

och far i afseende härå, likasom förut i fråga om kassörstjänsten, framhålla,

att detsamma bättre än kommitténs torde vara lämpadt efter här

rådande befordringsförhållanden. Härutinnan får direktionen åberopa sin

underdåniga skrifvelse den 9 november 1907; och får direktionen i detta

sammanhang förklara sig jämväl vidhålla sitt förslag rörande beräknande

af ålderstillägg vid befordran från bokhållar- till kassörstjänst.

»Såsom af sistnämnda skrifvelse framgår hade direktionen tänkt sig,

att till ifrågavarande bokhållartjänst skulle utnämnas en härstädes från

och med år 1898 anställd extra ordinarie tjänsteman. Dennes inkomster

af tjänsten hafva för år 1909 utgjort, på sätt kommittén framhållit, tillhopa

4,365 kronor, ett belopp, som något understiger aflöningsförmånerna

enligt direktionens förslag, efter intjänandet af andra ålderstillägget eller

4.500 kronor. Under vidhållande af sin hemställan att ifrågavarande

tjänsteman, G. Fromm, må i och för rätt till ålderstillägg få räkna sig

till godo hela sin föregående anställning, och under antagande att den

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Iiungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

nya staten träder i tillämpning från och med år 1912, får direktionen,

här likasom i fråga om kassörstjänsten, föreslå ett öfvergångsstadgande

af innebörd att Fromm, med åtnjutande under år 1912 af det utaf direktionen

föreslagna andra ålderstillägget, må från och med år 1913 äga

uppbära tredje ålderstillägget. Sådant medgifvande synes så mycket hellre

böra göras, som det ju från början afsetts, att den nya staten skulle tilllämpas

redan från och med år 1909, och ifrågavarande tjänsteman redan

då bort vara berättigad till andra ålderstillägget.

»I fråga om den andra bokhållartjänsten har kommittén funnit densamma

kunna med fördel anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehafvare. Till

berörda förslag har kommittén föranledts uteslutande af hänsyn till önskvärdheten

af förvaltningskostnadernas nedbringande.

»Härvid vill direktionen erinra att, på sätt direktionen i sin underdåniga

skrifvelse den 9 november 1907 anfört, härstädes finnes sedan år

1904 anställd en extra bokhållare, hvilken direktionen, enligt samma

skrifvelse, tänkt sig skola närmast ifrågakomma vid tillsättande af ifrågavarande

tjänst. Nämnda tjänsteman, B. Chenon, torde på grund af berörda

uttalande af direktionen få anses hafva haft grundad anledning att

få vänta sig befordran till tjänsten. Enligt hvad direktionen erfarit har

han ock af sin anställning härstädes varit förhindrad att meritera sig till

befordran inom postverket, där han tillika är anställd. Direktionen har

ansett sig böra framhålla detta, så mycket hellre som ifrågavarande tjänsteman

synnerligen förtjänstfullt fullgjort sina hittillsvarande åligganden,

hvarjämte det med hänsyn till arbetets jämna gång ju ock vore lämpligt

att vid tjänstens besättande få taga i anspråk ifrågavarande med tjänsten

fullt förtrogne tjänsteman.

»Om emellertid, i stället för ifrågavarande bokhållartjänst, en kvinnlig

sådan skulle inrättas, torde det blifva nödvändigt att, om lönen för

den sistnämnda sättes lägre än för den manliga, göromålen fördelas mellan

bokhållare''änstema på annat sätt än direktionen från början tänkt

sig, så att de mera sjanständigt omdöme fordrande göromålen tilläggas

den manliga tjänsten och de mera mekaniska den kvinnliga. Vid öfvervägande

af denna sak har direktionen dock funnit, att i alla händelser

äfven den kvinnliga tjänsten måste i afsevärd utsträckning tagas i anspråk

för mera kvalificeradt arbete, hvarvid mycket olika ärenden, förutsättande

i många fall en allmän kännedom om härvarande förvaltning och en

själfständig pröfning, komma under handläggning. På grund häraf synas

de af kommittén föreslagna afiöningsförmånerna för denna kvinnliga tjänst

ej vara tillräckliga. Kommitténs ifrågavarande förslag innefattar en begynnelseaflöning

å 2,200 kronor, däraf 1,100 kronor lön, 900 kronor tjänst
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 57

göringspenningar och 200 kronor ortstillägg, hvartill skulle kunna komma

o ålderstillägg till lönen å 200 kronor efter 5, 10 och 15 år. Dessa löneförmåner

äro desamma som de, hvilka, tillkomma stämpelexpeditriserna i

statskontoret, men dessa hafva endast att granska, bokföra och expediera

rekvisitioner af stämplar, ett arbete, som visserligen torde vara ansvarsfullt,

men å andra sidan synes jämförelsevis begränsadt. Direktionen

föreställer sig, att de göromål, som skulle komma att åligga den kvinnliga

bokhållaren härstädes, icke blifva vederbörligen ersatta, om icke löneförmånerna

ställas så, att med 4 ålderstillägg å 200 kronor slutaflöningen

blir 3,500 kronor. Direktionen måste därför föreslå att, om en kvinnlig

bokhållartjänst inrättas i stället för den ena manliga, aflöningsförmånerna

måtte för densamma bestämmas sålunda: 1,400 kronor lön, 1,100 kronor

tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, tillhopa 2,700 kronor,

hvartill skulle kunna komma 4 ålderstillägg till lönen, hvart och ett å

200 kronor, efter 5, 10, 15 och 20 år.

»I betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt håller direktionen för

önskvärd! att äfven den andra bokhållartjänsten måtte på öfvergångsstat

uppföras såsom manlig, för att möjlighet måtte beredas att tilldela densamma

ofvannämnda extra ordinarie tjänsteman Chenon, som nu under

en följd af år skött en stor del af de denna tjänst tillhörande åligganden.

Vid denna tjänstemans afgång skulle öfvergångsstaten bortfalla och platsen

enligt den definitiva staten besättas med kvinnlig innehafvare.

»Den ökning i kostnad, som genom denna öfvergångsstat skulle

åsamkas härvarande kassor, är så till vida svår att beräkna, som den är

beroende på dels den arbetsprestation, som kan utföras af de olika tjänstinnehafvarna,

dels den omständigheten, att pensionsåldern inträder sju år

tidigare för kvinnlig än för manlig tjänstinnehafvare.

»För den händelse på grund af en sådan öfvergångsstat nämnda tjänsteman,

Chenon, blefve utnämnd till bokhållartjänsten, torde det höra

medgifvas honom att i och för rätt till ålderstillägg tillgodoräkna sig

hela sin föregående anställning härstädes eller från och med år 1904 och

att således komma i åtnjutande från och med statens trädande i kraft år

1912 af första ålder stillägget och från och med år 1914 af andra ålderstillägget,

detta i öfverensstämmelse med hvad föreslagits rörande vissa

andra tjänstemän härstädes.

»Äfven om en sådan öfvergångsstat nu fastställdes, blefve det dock,

med hänsyn till den definitiva staten, en naturlig sak, att direktionen till

extra ordinarie befattningsinnehafvare vid behof skulle antaga jämväl

kvinnor.»

Vid ärendets föredragning hos direktionen anförde emellertid kamre
Bihang

till Rikxd. prot. Vill. I Sami / Af cl. 111 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

raren hos pensionsinrättningen C. Widström, att i fråga om aflöningsförmånerna

för den bokhållartjänst, hvilken kommittén ansett böra anförtros

åt en kvinnlig tjänstinneliafvare, syntes honom direktionens förslag i dess

underdåniga skrifvelse den 9 november 1907 vara att föredraga framför

hvad direktionen i samma hänseende nu föreslagit. De åligganden, son»

direktionen ursprungligen tänkt sig skola tillhöra tjänsten, syntes Widström

nämligen så kräfvande och ansvarsfulla, att desamma fullt motiverade

den af direktionen från början föreslagna aflöningen. Så vidt Widström

kunde tinna, torde ej heller genom någon ändrad fördelning af bokhållartjänsternas

åligganden kunna vinnas någon så afsevärd lättnad i.

göromålen för ifrågavarande befattnings innehafvare, att däraf kunde

I läm t as fullt giltigt stöd för atlöningens sänkande under livad ursprungligen

föreslagits, och detta så mycket mindre, som göromålen i pensionsanstalterna

sedan år 1907 väsentligt ökats och allt fortfarande ökades.

Statskontoret, som redan i sitt förra utlåtande anslutit sig till direktionens

förslag om begynnelseaflöningen vid dessa tjänster, har, under förmälan

att intet skäl af kommittén anförts, hvarför man i detta fall skulle

öka kostnaderna för det allmänna, vidhållit förenämnda förslag.

Efter återgifvande af direktionens af mig nyss citerade yttrande rörande

extra tjänstemannen B. Chenon har statskontoret i sitt utlåtande i

fråga om bokhållartjänsterna vidare anfört följande :

»Kamreraren i folkskollärarnas pensionsinrättning har i ett muntligt

meddelande fäst uppmärksamheten på, att denna fråga kan anses äga ett

visst samband med frågan om pensionering af extra provinsialläkare m. fl.

Enligt förslag i statsverkspropositionen till 1911 års Riksdag skall nämligen

en pensionskassa för extra provinsialläkare inrättas efter mönstret

af lasarettsläkarnas år 1908 bildade motsvarande kassa och förvaltningen

af denna nya kassa jämväl handhafvas af direktionen öfver folkskollärarnas

pensionsinrättning. Kamreraren framhåller, att det vid organisationen

af denna nya kassa måste vara af synnerlig vikt för direktionen att hafva

tillgång till erfarenheten hos den tjänsteman, ofvannämnde Chenon, som

från och med år 1904 haft anställning såsom extra bokhållare vid lasarettsläkarnas

pensionskassa., efter hvars mönster den nya kassan skall inrättas.

»I detta sammanhang har statskontoret äfven beaktat direktionens

underdåniga yttrande den 19 oktober 1910 angående förvaltningen af

lärarinnornas pensionsans tält, hvilket den 20 januari 1911 blifvit af statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet öfverlämnadt till statskontoret

för att tagas i öfvervägande vid handläggningen af föreliggande

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

ärende. I detta underdåniga yttrande hemställer direktionen, bland annat,

om ett arfvode af 2,400 kronor för år 1911 åt den person, som kommer

att erhålla förordnande att besörja bokhållargöromålen vid lärarinnornas

pensionsansta.lt,

göromål med fördel kunna anförtros åt en kvinnlig tjänstinnehafvare.

Jämlikt nådigt bref den 3 februari 1911 har Kungl. Maj:t bifallit direktionens

nyssnämnda hemställan, och, enligt hvad statskontoret inhämtat,

liar direktionen redan gått i författning om anställande tills vidare af en

kvinnlig bokhållare vid lärarinnornas pensionsanstalt.

>Vid öfvervägande af hvad som anförts angående den andra bokhållarbefattningen,

som enligt kommittén borde vara uteslutande afsedd

för kvinnliga tjänstinnehafvare, har statskontoret icke kunnat underkänna

giltigheten af de skäl, som af direktionen och kamreraren vid folkskollärarnas

pensionsinrättning anförts för önskvärdheten af att icke behöfva

aflägsna extra bokhållaren Chenon från den anställning vid lasarettsläkarnas

pensionsanstalt, som han sedan år 1904 innehaft. Och statskontoret

hemställer därför, liksom i sitt förra utlåtande, att den andra bokhållaren

må i staten upptagas med samma löneförmåner och samma benämning

som den förut nämnda.

»Å andra sidan bär statskontoret ingenting att anmärka mot anställande

af kvinnliga bokhållare. Direktionen har, såsom ofvan nämnts,

redan anställt eu kvinnlig bokhållare för förvaltningen af den i år nyinrättade

lärarinnornas pensionsanstalt. Genom hennes uppförande på ordinarie

stat, hvilket enligt statskontorets åsikt bör ske så snart tillräcklig

erfarenhet vunnnits om mängden och beskaffenheten af de göromål, som

böra åläggas henne, tillmötesgår man löneregleringskommitténs önskan i

denna del, utan att direktionen behöfver göra sig af med eu arbetskraft,

hvars erfarenhet det kan blifva svårt att ersätta. Statskontoret vill gå

ännu ett steg i den af kommittén angifna riktningen, i det att, enligt

statskontorets åsikt, kvinnor icke heller böra vara ovillkorligt, utestängda

från de bokhåll arbefattningar, som nu uppföras på ordinarie stat, utan

direktionen äga att vid tillsättande af dessa befattningar, oberoende af

de sökandes kön, uteslutande taga hänsyn till deras individuella kvalifikationer.

Statskontoret hemställer för den skull, att för de bägge bokhållare,

som nu uppföras å ordinarie stat, beteckningen manlig’ eller ''kvinnlig’

icke må i staten utsättas. Och då, såsom förut nämnts, det möjligen

i framtiden kan befinnas lämpligt att i stället för en kassör af andra och

två bokhållare af första tjänstegraden hafva en kamrerare af andra samt

eu kassör och en bokhållare af första tjänstegraden, anser statskontoret

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Skrifbiträdet

(Imf. sidd.

16, 23, 28,

37.)

60 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 179.

ordet ''bokhållare’ i staten böra utbytas mot ''tjänsteman af första lönegraden,

tillsvidare bokhållare’.

»Då till första innehafvare af bokliållarbefattningarna, därest direktionens

och statskontorets förslag i fråga om lönestaten i denna del varder

antaget, direktionen, enligt hvad handlingarna utvisa, ämnar utse de

nuvarande extra bokhållarna, lära bestämmelser angående löner åt kvinnor,

hvilka eventuellt i framtiden kunna blifva innehafvare af dessa befattningar,

icke behöfva och, enligt statskontorets förmenande, icke heller

böra utfärdas förr än i sammanhang med och efter samma principer som

de bestämmelser, hvilka må blifva beslutade angående aflöningsvillkor för

kvinnliga innehafvare af vissa förstagradstjänster vid statens ämbetsverk.

Då de skäl, som af direktionen anförts för en anordning åtminstone

tills vidare med två ordinarie manliga bokhållare, synas mig tungt vägande,

och jag finner det förslag till frågans lösning, som statskontoret i

sitt senaste utlåtande framlagt, vara lämpligt, får jag tillstyrka samma

förslag. I fråga om aflöningsförmånerna vid dessa befattningar måste jag

<lock ansluta mig till hvad kommittén förordat beträffande den af kommittén

föreslagna manliga tjänstinnehafvaren. Ett af hufvudsyftena

med de hittills genomförda löneregleringarna för statstjänarna har ju varit

att i görligaste mån framgå efter enhetliga principer, och det måste därför

anses mindre lämpligt att annat än i tvingande fall frångå de en gång

fastslagna normaltyperna. En besparing i detta särskilda fall kan lätt

nog i andra komma att medföra anspråk på löneförhöjningar, som det

kan blifva svårt att afvisa, och därmed också föranleda ökade utgifter för

det allmänna.

Direktionen har, för den händelse två vid pensionsanstalterna nu

anställda extra tjänstemän utnämnas till de nya förstagradstjänsterna,

hemställt om rätt för dessa tjänstemän att för erhållande af ålderstillägg

räkna sig föregående tjänstgöring till godo. Härom torde jag längre fram

få tillfälle att yttra mig.

Beträffande härefter det kvinnliga skrifbiträdet har kommittén därom

anfört följande:

»Vid 1910 års Riksdag bär, i anledning af framställningar från Ivungl,

Maj:t, beslut fattats om uppförande ä ordinarie stat af skrifbiträden, ett

hos fångvårdsstyrelsen och två hos generaltullstyrelsen. 1 den af Riksdagen

antagna aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen linnes upptaget ’1

skrifbiträde’, med lön 600 kronor, tjänstgöringspenningar 450 kronor och

ortstillägg 150 kronor, tillhopa 1,200 kronor, jämte två ålderstillägg, hvardera

å 200 kronor, efter 5 och 10 år. 1 aflöningsstaten för generaltullstyrelsen

finnas upptagna två kvinnliga skrifbiträden med samma aflö
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 170.

ningsförmåner som skrifbiträdet i fångvårdsstyrelsen. Bland aflöningsvillkoren

för fångvårdsstyrelsen finnes intagen den bestämmelsen, att skrifbiträde,

som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt hos fångvårdsstyrelsen

och antages till biträde å denna stat, äger att för åtnjutande

af löneförhöjning (genom ålderstillägg) räkna sig till godo den tid,

biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen. Motsvarande

bestämmelse finnes intagen bland afiöningsvillkoren för generaltullstyrelsen.

Kommittén hänvisar i ofvannämnda hänseenden, beträffande

fångvårdsstyrelsen, till Riksdagens skrifvelse nr 2 den 9 juni 1910 och

beträffande generaltullstyrelsen till skrifvelsen nr 7 den 10 juni 1910,

»Med afseende å hvad sålunda förekommit är från kommitténs sida

ej något att erinra mot förslaget att äfven vid nu ifrågavarande pensionsocli

understödsanstalter ett kvinnligt skrifbiträde uppföres på ordinarie

stat. Hvad aflöningsförmånerna för detta biträde angår, kan kommittén

emellertid ej tillstyrka, att desamma bestämmas annorlunda än för de

nämnda biträdena i fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen.

»Kommittén hemställer alltså, att å blifvande stat för ifrågavarande

pensions- och understödsanstalter må uppföras ett kvinnligt skrifbiträde

med en aflöning af 1,200 kronor, däraf 600 kronor lön, 450 kronor tjänstgöringspenningar

och 150 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma två

ålderstillägg till lönen, hvardera å 200 kronor, efter 5 och 10 år.»

Kommittén har erinrat, att det nuvarande skrifbiträdet, som under

år 1909 åtnjutit en sammanlagd aflöning af 2,000 kronor, skulle, efter

antagande till skrifbiträde å ny stat få, äfven med två ålderstillägg, sina

aflöningsförmåner minskade till 1,600 kronor, oafsedt den ytterligare

minskning, som föranleddes af skyldighet att bidraga till egen pensionering.

Under förmälan att billigheten syntes kräfva någon öfvergångsbestämmelse

till undvikande af berörda inkomstminskning, har kommittén

för sin del uttalat, att därest bemälda biträde, som uppnått mer än 60

års ålder, antoges till skrifbiträde å den nya staten, henne borde tilldelas

ett personligt aflöningstillägg till skäligt, af Kungl. Maj:t bestämdt belopp,

men att detta tilläfventyrs kunde anvisas att utgå af expensmedlen,

då det näppeligen vore lämpligt att allenast för detta uppgöra särskild

öfvergångsstat.

I fråga om det kvinnliga skrifbiträdet har direktionen, under åberopande

af hvad direktionen härutinnan i sina föregående underdåniga

skrifvelser anfört, gent emot kommittén i allo vidhållit sitt aflöningsförslag

såsom bättre än kommitténs förslag anknytande sig till skrifbiträdets

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 179.

nuvarande inkomster af sin befattning och bättre motsvarande de med

befattningen förenade göromålen.

Statskontoret yttrar härom följande:

»Hvad det kvinnliga skrifbiträdet beträffar har, sedan statskontoret

afgaf sitt förra utlåtande, den omständigheten tillkommit, att löner blifvit

uppförda pa ordinarie stat för skrifbiträden vid fångvårdsstyrelsen och

generaltullstyrelsen. Vid sådant förhållande torde, i enlighet med kommitténs

förslag, samma aflöningsförmåner få anvisas åt skrifbiträdet hos

direktionen. Men då härigenom det nuvarande biträdet, om hon antoges

till skrifbiträde å ny stat, skulle få sina aflöningsförmåner minskade, finner

statskontoret, i likhet med kommittén, billigheten kräfva, att för henne

under nämnda förutsättning anvisas ett personligt aflöningstillägg. Beloppet

anser statskontoret höra bestämmas till 400 kronor och uppföras

pa öfvergangsstat, då denna utväg torde vara att föredraga framför den

af kommittén ifrågasatta att anvisa beloppet att utgå af expensmedel.»

Jntecheféi, ! hvad statskontoret sålunda yttrat tillåter jag mig till alla delar

'' instämma.

''Valren&Stn'' Kommittén har slutligen i fråga om vaktmästartjänsten anfört följande:

sidd. *1 det statsverkspropositionen vid 1910 års Riksdag bilagda yttrande

23. 28. 37.) af chefen för justitiedepartementet vid föredragning inför Kungl. Maj:t

den 14 januari 1910 af frågan om utgifterna under riksstatens andra

hufvudtitel anförde departementschefen, med afseende å vaktmästarna vid

fångvårdsstyrelsen, hurusom de aflöningar, löneregleringskommittén i afgifvet

betänkande beräknat för dessa, vaktmästare, vore desamma som vid

löneregleringen för statskontoret år 1907 och de under samma eller följande

år beslutade regleringar för andra centrala ämbetsverk — frimsed t

kommunikationsverken — bestämts för vaktmästarna i dessa verk.

»Departementschefen ansåg det dock icke kunna förnekas, att de

sålunda fastställda lönebeloppen visat sig vara i knappaste lag tilltagna.

Om ock begynnelseafiöningarna — 1,500 kronor för första vaktmästare

och 1,200 kronor för (andra) vaktmästare — kunde anses ungefärligen

motsvara skäliga anspråk, syntes det departementschefen kunna ifrågasättas,

huruvida i fråga om ålderstillägg vaktmästarna blifvit tillgodosedda.

i den mån, som betingades af den med åren inträdande ökningen i

lefnadskostnaderna; åt första vaktmästare hade ej beviljats något ålderstillägg

och öfriga vaktmästare hade fått rätt endast till ett ålderstillägg

å 100 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

\Det tillstyrktes af departementschefen, att åt första vaktmästaren

vid fångvårdsstyrelsen måtte medgifvas efter 5 års tjänstgöring ett ålderstillägg

af 200 kronor och att, i stället för det ålderstillägg å&l00 kronor,

som kommittén beräknat för de båda öfriga vaktmästarna hos sammet

styrelse, en hvar af dem måtte tillerkännas såsom ålderstillägg 150 kronor

efter 5 års tjänst och ytterligare 150 kronor efter 10 års tjänst.

»I sammanhang därmed tillkännagaf chefen för justitiedepartementet

att, enligt hvad vederbörande departementschefer meddelat honom, det

var deras afsikt att i fråga om de verk, hvilka jämte fångvårdsstyrelsen

blefve föremål för definitiv ny lönereglering vid 1910 års Riksdag, föreslå

ålderstillägg för vaktmästarna i enlighet med hvad som tillstyrkts beträffande

fångvårdsstyrelsen. Chefen för justitiedepartementet ansåg det vara

gifvet att, i händelse dessa förslag vunne Riksdagens godkännande, enahanda

förbättring i aflöningsvillkor borde tillkomma jämväl vaktmästarna

i de redan reglerade verken äfvensom vaktmästarna i de verk, hvilka efter

1910 års Riksdag kvarstode oreglerade.

»I skrifvelse den 9 juni 1910 nr 2 har Riksdagen gifvit tillkänna,

att Riksdagen, med frångående af den mening, som gjort sig gällande

vid bestämmande af aflöningarna till vaktmästarna i de senast" reglerade

centrala ämbetsverken, ansett sig böra besluta, att fångvårdsstyrelsens

förste vaktmästare utöfver den af Kungl. Maj:t föreslagna begynnelselönen

tilldelas ett ålderstillägg å 100 kronor efter 5 år och att de två andra

vaktmästarna berättigas att fa enahanda ålderstillägg, som af 1908 års

Riksdag^beviljats vaktmästarna vid karolinska institutet, eller 100 kronor

efter 5 år och ytterligare 100 kronor efter 10 år.

»Det torde böra här erinras, att uti aflöningsstaterna för de enligt

den s. k. statskontorstypen nyreglerade centrala ämbetsverken plägar intagas

den bestämmelsen att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter

fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg

oj till honom utgå äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

»Hvad nu vaktmästaren vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter

angår är från kommitténs sida ej något att erinra däremot, att

bemälde vaktmästare fortfarande, mot skyldighet att utöfva tillsyn öfver

den folkskollärarnas pensionsinrättning tillhöriga fastigheten, får åtnjutaförman

af fri bostad jämte bränsle inom samma fastighet utan afdrag å

de kontanta aflöningsförmåner, som kunna varda honom tillerkända för

sj älfva vaktmästarbefattningen.

»Kommittén tillåter sig i detta afseende återkalla i minnet förhållandet

beträffande vissa vaktmästare vid kungl. biblioteket.

»Såsom det statsverkspropositionen vid 1909 års Riksdag (åttonde

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

hufvu dtiteln) bilagda utdrag af protokoll öfver ecklesiastikärenden den 12

januari 1909 gifver vid lianden, hade i ett med underdånig skrifvelse

den 11 oktober 1908 af öfverbibliotekarien E. W. Dahlgren m. fl. framlagdt

förslag till lönestat för kungl. biblioteket upptagits för 1 första och

4 andra vaktmästare enahanda kontanta aflöningsförmåner som för motsvarande

befattningshafvare i statskontoret enligt den vid 1907 års Riksdag

antagna staten.

»Men dessutom hade i förslaget till stat för kungl. biblioteket under

titeln ’öfriga förmåner’ upptagits följande: ”lva vaktmästare åtnjuta såsom

ersättning för byggnadens bevakning och öfriga portvaktssysslor fri bostad,

ved och lyse’.

»I sitt yttrande till statsrådsprotokollet uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet,

att ''för vaktmästarna vid kungl. biblioteket torde med

afseende å bostadsförmån böra lämnas enahanda föreskrift, som gäller för

statskontoret’.

»Departementschefen tilläde emellertid: ''Därest vaktmästare för uppdrag

vid sidan af sin tjänst åtnjuter fri bostad, bör detta naturligtvis

ej föranleda afdrag å hans kontanta löneförmåner’.

»Mot departementschefens uppfattning i sistberörda hänseende förekommer

icke någon som helst erinran i den skrifvelse den 22 maj 1909,

nr 8, hvari, bland annat, finnes intaget Riksdagens yttrande i afseende å

godkänd stat för kungl. biblioteket.

»Beträffande de kontanta aflöningsförmånerna för vaktmästaren vid nu

ifrågavarande pensions- och understödsanstalter anser sig kommittén icke

kunna tillstyrka, att de sättas högre än som enligt. Riksdagens ofvanberörda

skrifvelse den 9 juni 1910, nr 2, ansetts skäligt för vaktmästare i

allmänhet vid centralt ämbetsverk. Det synes kommittén emellertid lämpligt,

att i nu förevarande fall — då fråga är allenast om en enda vaktmästare

och då i staten af år 1888 förekommer bestämmelse om förmånen

af fri bostad och vedbrand utöfver kontanta aflöningen — bestämmelse

i detta hänseende äfven införes i den blifvande staten.

»Kommittén hemställer, att den kontanta aflöningen till vaktmästaren

vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter ma bestämmas till

1,200 kronor, däraf 704 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar och

150 kronor ortstillägg, hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

livartdera å lOu kronor efter 5 och 10 år; samt att i den blifvande staten

införes bestämmelse därom, att vaktmästaren för tillsyn öfver den

folkskollärarnas pensionsinrättning tillhöriga fastigheten äger åtnjuta fri

bostad jämte bränsle.»

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 179.

Direktionen har hemställt, att för den händelse dess förslag till aflöning

för vaktmästaren skulle anses för högt, vaktmästaren måtte tillerkännas

åtminstone de af statskontoret föreslagna aflöningsförmånerna och således

därutinnan varda likställd med förste vaktmästaren i statskontoret.

Då ifrågavarande vaktmästares göromål vore af den beskaffenhet, att

han icke fullt kunde jämföras med vaktmästare vid centrala ämbetsverk,

har statskontoret vidhållit sitt förslag rörande vaktmästarens aflöningsförmåner,

eller att denne skulle erhålla, förutom fri hostad och vedbrand,

såsom begynnelseaflöning 1,350 kronor, däraf 900 kronor lön och 450

kronor tjänstgöringspenningar, hvartill skulle komma ett ålderstillägg efter

5 år å 150 kronor.

På grund af hvad kommittén i denna punkt yttrat och under erinranfepartementsom

livad jag nyss anfört beträffande angelägenheten att icke onödigtvis chcfen''

frångå en gång fastslagna normallönetyper anser jag mig höra biträda

kommitténs förslag uti nu ifrågavarande hänseende.

Kommittén bär vidare hemställt, att såsom förutsättning för den blif- Utsträckt

vande staten uppställes, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare skola, i :irbetstI<!

den mån ej undantag kunna anses höra stadgas eller för särskilda fall

efter pröfning medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst ses timmar

hvarje söckendag.

Mot denna hemställan har icke någon erinran gjorts från de i ärendet

hörda myndigheterna, och torde en sådan förutsättning, som stadgats beti’äffande

aflöningsstaterna för statskontoret m. fl. andra ämbetsverk, äfven

här böra uppställas.

Vid afvägande! af de utaf kommittén föreslagna aflöningsbeloppen åt Vi»sa ami™

den hos direktionen anställda personalen har kommittén utgått från den ^ngar!"

förutsättningen, att icke vidare särskild ersättning må utgå för bestyr, som

äro att anse såsom tillhörande vederbörande befattning, samt att, äfven

om arbetet framdeles skulle komma att stegras, exempelvis genom öfverlämnande

åt direktionen af förvaltningen af andra pensions- eller understödsanstalter,

detta icke må föranleda anspråk från den nämnda personalen

å höjning af dess aflöningsförmåner, utan endast, i den mån sådant

finnes oundgängligen erforderligt, därtill, att ökadt antal arbetskrafter må

anställas.

Äfvenledes har kommittén, i likhet med direktionen och statskontoret,

vid framläggandet af sitt förslag till ny stat förutsatt, att de ordinarie

Bihang till llilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

befattningshafvarna hos direktionen skulle vara skyldiga att bidraga till

sin egen pensionering.

Jag ansluter mig till dessa kommitténs uttalanden.

Rörande pensioneringen af ifrågavarande personal har kommittén yttrat

följande:

»Enligt beslut vid 1888 års Riksdag äger den hos direktionen anställda

ordinarie personalen komma i åtnjutande af pension från folkskollärarnas

pensionsinrättning.

pensK>ncnng''. »Innan kommittén öfvergår till vidare behandling af frågan om det

(. 25,’29,38.)framtida ordnandet af pensioneringen, anser sig kommittén böra erinra,

hurusom direktionen i skrifvelse till Kung! Maj:t den 27 september 1887

föreslog, att nämnda tjänstinnehafvare måtte förklaras berättigade att, sedan

de uppnått föreskrifven lefnads- och tjänstålder, komma i åtnjutande

af pension å allmänna indragningsstaten. Statskontoret yttrade uti däröfver

afgifvet utlåtande, att, då tjänstemännen vid arméns och civilstatens

pensionsinrättningar åtnjöte pension från dessa inrättningars egna kassor,

statskontoret ansåge, att pensionsrätt å allmänna indragningsstaten icke

borde beviljas för ifrågavarande personal.

»Enligt hvad som framgår af direktionens nu föreliggande förslag

har direktionen ansett lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension böra i och med ny stats ikraftträdande utan

vidare tillämpas på ordinarie tjänstinnehafvare hos direktionen och i följd

däraf dessas dittills stadgade rätt till pension från folkskollärarnas pensionsinrättning

komma att upphöra. Denna direktionens uppfattning, hvilken

statskontoret synes hafva biträdt, har kommittén icke kunnat dela.

Af det kommittébetänkande af den 7 november 1902, som legat till grund

för nyssnämnda lag, torde nämligen framgå, att tjänstinnehafvare vid

statsunderstödda pensionsanstalter icke skulle vara att anse såsom innehafvare

af sådana tjänster, som afses i den nämnda lagen, och, såvidt

kommittén har sig bekant, gjorde sig icke heller någon annan uppfattning

i detta hänseende gällande vid lagens antagande. Vid sådant förhållande

finner sig kommittén sakna anledning föreslå öfverflyttande på statsverket

af skyldighet att pensionera nu ifrågavarande befattningshafvare, utan anser

denna skyldighet böra fortfarande åligga folkskollärarnas pensionsinrättning

såsom den ojämförligt största af de utaf direktionen förvaltade

pensions- och understödsanstalterna.

»De närmare bestämmelserna rörande nu ifrågavarande tjänstinnehafvares

rätt till pension och skyldighet att erlägga bidrag till pensioneringen

hafva synts kommittén böra affattas i hufvudsaklig öfverensstäm
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

irielse med de stadgande!!, som innehållas i gällande lag angående civila

tjänstinnehafvares rätt till pension; och återfinnas de af kommittén föreslagna

bestämmelserna i nämnda hänseende i sammanhang med förslagettill

aflöningsvillkor. Kommittén tillåter sig härvid erinra, att i det aflöningsreglemente

för tjänstemän vid telegrafverket, som innefattas i kungl. kungörelsen

den 11 oktober 1907, finnas intagna närmare bestämmelser i fråga

om rätt till pension vid afgång från tjänst. Lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension äger nämligen, enligt § 2 i densamma, icke tilllämpning

i fråga om tjänst vid telegrafverket.»

Direktionen har, i anledning af hvad kommittén sålunda anfört, yttrat

följande:

»Kommitténs förslag, att pensioneringen af tjänstemännen fortfarande

skall åligga folkskollärarnas pensionsinrättning i stället för att, såsom

direktionen tänkt sig, äga rum i enlighet med lagen den 11 oktober 1907

angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, föranleder ingen annan

erinran från direktionens sida än att, då pensionsinrättningens tjänstemän

ej un dantagits från nämnda lags tillämplighet, densamma torde få anses

äga afseende jämväl å dem, ett förhållande, som alldeles icke utgör hinder

för ett beslut om att pensionerna skola utgå af folkskollärarnas pensionsinrättnings

medel, i den mån det icke åligger den civila pensionsfonden

att vidkännas desamma.»

Statskontoret har gentemot kommittén anfört följande:

»Alltsedan år 1889 har statsverket lämnat anslag till den ordinarie

personalens pensionering med hela det belopp, som efter af sakkunnig

person verkställd uträkning befunnits för detta ändamål erforderligt. 1

detta förhållande föreslår kommittén ingen annan ändring, än att tjänstemännen

själfva böra bidraga till sin egen pensionering på samma sätt och

med samma belopp, som af direktionen och statskontoret föreslagits. Hela

skillnaden är således, att enligt direktionens och statskontorets förslag kostnaden

för pensioneringen, utöfver tjänstemännens egna bidrag, skall utgå

i framtiden med sitt verkliga belopp från anslaget till pensionering af

civila tjänstinnehafvare, under det att kommittén önskar, att samma kostnad

må förskottsvis med beräknadt belopp utgå från anslaget: ''bidrag till

folkskollärares pensionering.’ Då således det ekonomiska resultatet för

statsverket blir detsamma i båda fallen, och då det väl får anses för eu

fördel, att icke särskilda pensionsbestämmelser behöfva utfärdas för särskilda

kårer, vidhåller statskontoret sin åsikt, att pensionslagen bör äga

tillämpning på ifrågavarande tjänstemannapersonal.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Departe
ments
chefen.

Kwwjl. Maj ris Nåd. Proposition Nr 179.

»Emellertid vill statskontoret — i öfverensstämmelse med sitt uttalande

i ^en liknande fråga i underdånigt utlåtande den 15 september

1910 angående lotsstyrelsens förslag till pensionsreglering för innehafvare

af ordinarie befattning i styrelsen — ifrågasätta, huruvida det icke bör

tagas i öfvervägande, om och i hvad mån folkskollärarnas pensionsinrättning

bör till pensionsfonden för civila tjänstinnehafvare inbetala hvad på den

nuvarande personalen belöper af det statsbidrag af 873 kronor om året,

som inrättningen sedan år 1889 uppburit för beredande af pensioner åt

de vid folkskollärarnas pension sinrättning m. fl. kassor anställda tjänstemän

och vaktmästare.»

För min egen del har jag kommit till den uppfattningen, att lagen

af den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt till

pension måste anses tillämplig å de tjänster, som upptagas i den föreslagna

nya staten. Vid sådant förhållande kommer kostnaden för pensioneringen,

i den mån den icke täckes af tjänstemännens egna bidrag,

att utgå från anslaget till pensionering af civila tjänstinnehafvare, och

folkskollärarnas pensionsinrättning befrias från denna utgift. Anslaget

»bidrag till folkskollärares pensionering» bör sålunda minskas med 873

kronor, hvilket belopp, enligt hvad förut nämnts, utgör statens bidrag för

de hos pensionsinrättningen anställda tjänstemännens pensionering. Hvad

jag nu anfört äger dock sin giltighet endast under den förutsättning^

att anstaltens tjänstemän ingå på den nya lönestaten. I den mån så icke

sker beliöfves fortfarande ett visst statsbidrag för pensioneringen. Frågan

om indragning af det nu utgående statsbidraget kan följaktligen icke lösas

förr än man får se, i hvad mån tjänstemännen komma att öfvergå på ny

stat. Af enahanda skäl kan icke heller den af statskontoret väckta frågan,

huruvida pensionsinrättningen skall återbära det statsbidrag, den sedan år

1889 uppburit för berörda ändamål, nu upptagas till pröfning. För öfrigt

lärer detta spörsmål vara i behof af ytterligare utredning.

I fråga om pensionering af änkor och barn efter ordinarie befattningshafvare

hos direktionen eller efter pensionerade sådana befattningshafvare

gäller för närvarande, att dylika pensioner skola utgå från lärarnas vid

elementarläroverken änke- och pupillkassa, samt att årsafgiften till kassan

och därifrån utgående pensioner beräknas efter följande belopp: för kamreraren

efter 4,000 kponor, för kassören och bokhållaren efter 2,000 kronor,

för sekreteraren hell ombudsmannen efter 1,200 kronor och för vaktmästaren

efter 600 kronor.

Kommittén har i sitt betänkande erinrat därom, att förslag om

ombildning af sagda kassa föreligger — Kung!. Maj:t har ju i årets

opaginerad Kontrollera mot PDF

G9

Iiungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.

statsverksproposition under tionde trafva dtiteln giort framställning till

Riksdagen i sådant afseende — samt uttalat, att ifrågavarande del af

pensionsfrågan, efter det ny stat blifvit fastställd, bör göras till föremål

för särskild utredning.

I likhet med kommittén finner jag detta spörsmål icke nu kunna

slutligen afgöras. Vissa förhöjningar af delaktighetsbeloppen torde säkerligen

erfordras, men synes mig därmed böra anstå tills saken blifvit vederbörligen

utredd. De föreslagna nya förstagradstjänsterna böra emellertid,

i afbidan på frågans slutliga ordnande, tillerkännas delaktighet uti kassan,

och synas dessa befattningar därvid tillsvidare kunna likställas med den

nuvarande kassören och bokhållaren. Riksdagens samtycke till delaktighet

i kassan för omförmälda båda tjänster bör alltså utverkas.

Den omständigheten, att kamreraren hädanefter skulle komma att

benämnas verkställande direktör samt kassören och bokhållaren i staten

upptagas såsom: en tjänsteman af andra lönegraden, tillsvidare kassör,

torde icke vara af beskaffenhet att åstadkomma någon ändring uti dessa

tjänstinnehafvares rätt i här ifrågavarande afseende.

Rörande villkoren för de föreslagna aflöningarnas åtnjutande har

kommittén yttrat, bland annat, följande:

»Vid uppgörande af förslag till aflöningsvillkor för den ordinarie

personal, som enligt kommitténs förslag skulle vara anställd vid folkskollärarnas

pensionsinrättning jämte öfriga under direktionen öfver nämnda

pensionsinrättning ställda pensions- och understödsanstalter, har kommittén

tagit behörig hänsyn till de bestämmelser, som vid de senare årens Riksdagar

fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.

»I fråga om löns förhöjning genom ålderstillägg efter viss tids fortsatt

innehafvande af befattning i samma lönegrad plägar, vid bestämmande

af villkoren för åtnjutande af de i nya stater för ämbetsverk och myndigheter

upptagna aflöningsförmåner, i allmänhet stadgas, att löntagare bör

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft

förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt

eller konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om

reglering af löneförhållandena m. m. vid ämbetsverket eller myndigheten

eller i följd af frågan om dess omorganisation.

»Hvad nu i berörda afseende den föreslagna verkställande direktören

vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter angår, synes något

dylikt medgifvande i afseende å honom icke höra ifrågakomma. Under

förutsättning att den nuvarande kamreraren antages till verkställande

direktör, erhåller häri nämligen enligt kommitténs förslag i och med upp
-

Aflönings
villkor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

flyttning i samma lönegrad som ledamot i statskontoret m. fl. centrala

ämbetsverk en betydligt förmånligare ställning än lian nu innehar.

»Med kassören är förhållandet däremot, att hans aflöning, som, ålderstillägg

inberäknadt, för år 1909 uppgått till 6,500 kronor, enligt kommitténs

förslag skulle utgöra lägst 5,800 kronor och efter båda ålderstilläggens

intjänande 6,800 kronor. Om det icke medgåfves honom rätt

att för åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo sin föregående tjänstgöring

såsom kassör och bokhållare — han utnämndes därtill år 1897 —

skulle hans inkomst genom antagande af kommitténs förslag sänkas med

ej mindre än 700 kronor, oberäknadt den ytterligare minskning, som föranledes

af skyldigheten att bidraga till egen pensionering. Till förekommande

af ett sådant missförhållande torde rätt i förenämnda hänseende

böra medgifvas honom.

»I viss mån likartadt är förhållandet med den föreslagna manliga

bokhållartjänsten. Under förutsättning att den nuvarande extra bokhållaren

i småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt varder utsedd till

innehafvare af tjänsten i fråga, skulle, om det icke medgåfves honom rätt

att lör åtnjutande af ålderstillägg tillgodoräkna sig, åtminstone i någon

mån, föregående tjänstgöring såsom bokhållare, hans löneinkomster, som

för år 1909 utgått med Tillhopa 4,365 kronor, minskas till 4,000 kronor.

Tages hänsyn till den föreslagna afgiften till egen pensionering, framträder

missförhållandet än skarpare. För undvikande häraf anser kommittén med

billighet öfverensstämmande, att bemälde extra bokhållare, som tjänstgjort

i sådan egenskap vid nämnda understödsanstalt alltsedan 1898 års ingång

och därjämte vid döfstumlärarnas pensionsanstalt alltifrån början af år

1906, får räkna sig till godo den för grundläggandet af rätt till första

ålderstil lägget erforderliga tid af fem år.

»Hvad skrifbiträdets rätt till ålderstillägg angår, hänvisar kommittén

till de vid 1910 års Riksdag godkända villkor och bestämmelser för åtnjutande

af de i staterna för fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen

upptagna aflöningsförmåner.

»Det torde få anses uppenbart, att vaktmästaren bör tillerkännas rätt

att för ålderstillägg på sedvanligt sätt räkna sig till godo sin föregående

tjänstgöring äfvensom att någon rätt i nu förevarande afseende icke kan

ifrågakomma för den, som varder utsedd till innehafvare af den föreslagna

kvinnliga bokhållartjänsten.

»Kommittén har ansett, att enahanda semesterförmån, som i statskontoret

m. fl. centrala ämbetsverk medgifvits befattningshafvare, bör beviljas

tjänstemännen vid ifrågavarande anstalter.

»I sådant afseende har kommittén föreslagit för verkställande clirek
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

tören . och för kassören en och eu half månad samt för bokhållarna och

skrifbiträdet en manad. Det må härvid erinras, att i de vid 1910 års

Riksdag antagna aflöningsvillkoren för fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen

äfven skrifbiträdena tillerkänts förmånen af en månads semester.

»Beträffande ombudsmannen vid nu ifrågavarande anstalter bör, med

hänsyn till sysslans beskaffenhet enligt kommitténs förslag, någon bestämmelse

om rätt till semester icke ingå bland de aflöningsvillkor, om hvilka

nu är fråga.»

I fråga om de af kommittén föreslagna aflöningsvillkoren har statskontoret,

under erinran att desamma skrifvits efter mönstret utaf hvad

som i detta hänseende gällde för statskontoret, anmärkt, att kommittén

alldeles utelämnat hvad som i fråga om statskontorets tjänstemän stadgats

för den händelse, att detta ämbetsverks ställning inom statsförvaltningen

så förändrades, åt t detsamma icke längre kunde anses såsom själfständigt

ämbetsverk, eller vissa ämbetsverket tillhörande göromål öfverflyttades till

annat ämbetsverk. Man torde dock, enligt statskontorets mening, icke

kunna såsom alldeles omöjlig afvisa den tanken, att det kunde komma

att visa sig praktiskt att sammanföra de många olika nu befintliga pensionsförvaltningarna

under en gemensam pensionsstyrelse eller verkställa

partiella förändringar och omflyttningar på detta förvaltningsområde. Med

hänsyn härtill föreslog statskontoret den bestämmelsen, att tjänsteman skall,

därest den under direktionen nu förlagda förvaltning skulle komma att

jämte andra pensionsförvaltningar sammanföras under en gemensam pensionsstyrelse,

eller därest vissa ifrågavarande förvaltning tillhörande göromål

öfverflyttas till annan förvaltning, vara pliktig att, med bibehållande

af den tjänstegrad och den aflöning lian innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter

Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen

öfverlämnas.

Dessutom har statskontoret hemställt om de förändringar i kommitténs

förslag beträffande villkoren, som betingas af förslaget om tvåjämnställda

förstagradstjänster.

Slutligen har statskontoret, som ansett det vara rättvist, att till bokhållare

utnämnd tjänsteman finge för ålderstil]äggs intjänande medräkna

den tid, han före den nya statens ikraftträdande tjänstgjort såsom extra

bokhållare, hemställt om meddelande af särskild föreskrift därom.

Mot de af kommittén föreslagna villkoren med modifikationer och Departctillägg,

hvarom statskontoret hemställt, har jag ingen väsentlig erinranmentsc''ic^en‘

att gorå. Dock torde den nuvarande bokhållaren i småskollärares

in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, för den händelse han erhåller någon af

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Anslag till

ålderstillägg,

till vikariats

ersättningar,

arfvoden åt

amanuenser

och extra biträden

m. m

samt till expenser.

Departe
mentschefen.

Kung! Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.

de föreslagna, förstagradstjänsterna, kunna anses tillräckligt tillgodosedd,

om lian för åtnjutande af ålderstillägg af sin föregående tjänstgöring får,

på sätt kommittén föreslagit, tillgodoräkna sig en tid af fem år. För den

nuvarande bokhållaren i lasarettsläkarnas pensionskassa lärer, med afseende

å hvad han nu åtnjuter och hvad han vid eventuell befordran till förstagradstjänst

skulle erhålla, något motsvarande stadgande icke vara erforderligt.

Enligt kommitténs beräkning skulle för ålderstillägg erfordras ett

-belopp af 2,100 kronor, och har kommittén, under uttalande att ålderstillägg

till befattningshafvare vid ifrågavarande anstalter uppenbarligen

böra utgå af anstalternas medel, hemställt, att i staten måtte uppföras ett

förslagsanslag till ålderstillägg å 2,100 kronor.

Direktionen har framhållit, att detta anslag med hänsyn till hvad

den förut föreslagit borde höjas till alternativt 3,250 kronor eller 2,750

kronor, beroende på om direktionens förslag till öfvergångsstat för den

ena bokhållartjänsten vunne bifall eller icke. Statskontoret åter har hemställt,

att detta förslagsanslag, på grund af hvad statskontoret förut föreslagit,

måtte höjas med 1,000 kronor till 3,100 kronor.

Med föranledande af hvad jag föreslagit rörande aflöningsförmånerna

vid de särskilda tjänsterna tillstyrker jag, att förslagsanslaget till ålderstillägg

uppföres med 3,000 kronor.

Kommittén har vidare anfört följande:

»Till vikariatsersättningar under de ordinarie tjänstemännens semester

skulle, vid bifall till kommitténs förslag, erfordras dels tjänstgöringspenningar

motsvarande belopp:

under semester för verkställande direktören

» » » kassören ..............................

» » » en bokhållare.....................

» » » » »

. kronor 312

225

125

75

50

dels ock under semester för skrifbiträdet ett skäligt ansedt

belopp af.........................................................................

75: —

eller tillhopa kronor 812: 50

»Direktionen har funnit två amanuenser behöfliga, en å kansliafdelningen

och en å kontorsafdelningen. Deras arfvoden borde enligt direktionens

åsikt kunna efter hand höjas till respektive 1,200 och 2,400 kronor.

»Kommittén har icke ansett sig böra göra någon erinran mot förslaget

om anställande af två amanuenser; och då direktionen med afseende

å de prestationer, som ansetts böra utkräfvas af ifrågavarande båda amanuenser,

funnit aflöningen till dem böra sättas till högst ofvan angifna

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 73

belopp, har kommittén för sin del icke någon anledning att däruti föreslå

någon förändring.

»Direktionen har föreslagit, att i staten måtte uppföras dels ett anslag

till amanuenser och extra biträden till belopp af 4,000 kronor, hvilket ej

skulle få öfverskridas, dels ock ett anslag å 6,000 kronor till expenser.

Då direktionen emellertid icke synes hafva i förstnämnda anslag inberäknat

medel till vikariatsersättningar, lärer anslaget böra höjas med härför erforderligt

belopp, 812 kronor 50 öre, och, med afseende jämväl å eventuellt

behof af medel utöfver tjänstgöringspenningar till aflönande af vikarie för

skrifbiträdet under sjukdom, afrundas till 5,000 kronor.

»I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som skett beträffande

åtskilliga centrala ämbetsverk, torde anslaget böra i staten uppföras under

titel ''till vikariatsersättningar, arfvoden åt amanuenser och extra biträden

samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän och e. o. vaktmästare’.

»Direktionens förslag i fråga om beräkning af expensanslaget föranleder

icke någon erinran från kommitténs sida.

»Kommittén hemställer alltså, att i staten må uppföras dels ett anslag

å 5,000 kronor till vikariatsersättningar, arfvoden åt amanuenser och extra

biträden samt flitpenningar åt e. o. tjänstemän och e. o. vaktmästare, dels

ock ett förslagsanslag å 6,000 kronor till expenser.»

Statskontoret har tillstyrkt, att anslaget till vikariatsersättningar, arfvoden

åt amanuenser och extra biträden måtte ökas med det belopp af

2,400 kronor, som jämlikt nådiga brefvet den 3 februari 1911 anvisats

till arfvode åt den på extra stat vid lärarinnornas pensionsanstalt tillsvidare

anställda bokhållaren, hvars befattning äfven för framtiden vore

erforderlig, äfvensom att det till expenser för sistnämnda anstalt anvisade

belopp af 800 kronor upptages i staten.

Därest två förstagradstjänster blifva vid anstalterna inrättade, erfordras Departetill

vikariatsersättning under semester ytterligare 50 kronor. Detta torde mentschefendock

icke böra föranleda anslagets höjning, då detsamma föreslagits med

ett afrundadt belopp.

Däremot torde ifrågavarande båda anslag med hänsyn till hvad statskontoret

hemställt, behöfva höjas med respektive’2,400 kronor och 800 kronor.

Lika med statskontoret har kommittén ansett sig icke kunna bedöma, De särskilda

huruvida de af direktionen föreslagna procenttalen för de särskilda kas- p„åderstöds*

sornas bidrag till förvaltningskostnadernas bestridande vore sådana, att de anstalternas

borde läggas till grund för de särkilda kassornas skyldighet uti ifråga-f5r''VaUningL

varande hänseende. Såvidt kommittén kunnat utröna, hade procenttalen kostnader nas

tillkommit efter eu ungefärlig uppskattning. (jmf.^sTdd

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Häft. 10 30, 39.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Kommittén har emellertid framhållit angelägenheten däraf, att för

framtiden de särskilda kassornas skyldighet att bidraga till förvaltningskostnaderna

blefve vid tiden för inträffande större förändringar beträffande

förvaltningen i dess helhet eller i afseende å väsentliga delar af densamma,

samt i allt fall efter vissa ej alltför långa perioders förlopp, föremål för

undersökning och erforderlig jämkning.

Statskontorets förslag i fråga om förändradt sätt för anvisande af statens

bidrag åt elemi entarlärarnas änke- och pupillkassa för förvaltningskostnader

har icke synts kommittén vara af beskaffenhet att böra föranleda

ändring i nu gällande bestämmelser i detta hänseende, helst tilllämpningen

af desamma kommittén veterligen icke torde varda förenad

med någon afsevärd olägenhet.

o o

Att, på sätt direktionen föreslagit, bidragen till folkskollärarnas pensionsinrättning

från de öfriga anstalterna skulle utgå med afrundade fixa

belopp, har ej heller synts kommittén lämpligt, så mycket mindre som

vissa af de i den gemensamma staten uppförda poster gifvetvis måste vara

förslagsvis beräknade.

Kommittén har därför tänkt sig, att folkskollärarnas pensionsinrättning

såsom den principala anstalten skulle verkställa utbetalning af samtliga

förvaltningskostnader. Vid skeende uppgörelse mellan nämnda pensionsinrättning

och de öfriga anstalterna, hvilken torde kunna äga rum en

eller flera gånger om året, skulle hvar och en af de sistnämnda anstalterna

ersätta folkskollärarnas pensionsinrättning det belopp, som motsvarar

vederbörande anstalts efter fastställdt procenttal beräknade andel i de

verkliga kostnaderna.

Direktionen har härom yttrat följande.

De af direktionen föreslagna procenttalen hade naturligtvis tillkommit

efter eu ungefärlig uppskattning med ledning af hittills vunnen erfarenhet

rörande förvaltningsbestyren. Då emellertid förändringar kunde tänkas inträda

i berörda förhållande pensionskassorna emellan, och då för öfrigt

nya pensionsanstalter kunde tillkomma, torde de föreslagna procenttalen

böra fastställas att tillämpas endast en viss tid framåt, t. ex. 5 år, såvida

ej redan dessförinnan ny reglering påkallades af särskilda omständigheter.

Direktionen framhölle som sin mening, att det torde vara öfverflödigt att,

såsom kommittén ifrågasatt, verkställa uppgörelse pensionskassorna emellan

flera gånger årligen, utan syntes det tillfyllest med sådan uppgörelse en

gång om året.

Statskontoret har i fråga om kostnadernas utbetalning och fördelning

mellan de olika kassorna förklarat sig instämma med kommittén.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Mot den af direktionen föreslagna fördelning af förvaltningskostna- Departederna

mellan de särskilda pensions- och understödsanstalterna har jag välment3chefenicke

funnit något att erinra. Dock synes mig, som om de förhållanden,

enligt hvilka denna fördelning skulle ske, vore af så föränderlig art, att

man icke bör fixera densamma för någon bestämd tid, utan att Kungl.

Maj:t må äga att på förslag af direktionen efter omständigheterna bestämma

anstalternas skyldighet uti ifrågavarande hänseende.

I fråga om sättet för anvisande af statens bidrag åt elementarlärarnas

änke- och pupillkassa för förvaltningskostnader kommer jag att i det följande

förorda en i viss mån förändrad anordning.

Då det på vissa skäl kunde ifrågasättas, huruvida pensionsinrättningens Förvarandet

kassahvalf uppfyllde nutida fordringar i afseende på säkerhet mot eld och handlingar,

inbrott, har kommittén uttalat, att en tryggad förvaringsplats, exempelvis

i riksbanken, synts kommittén böra beredas såväl obligationer som andra

af ifrågavarande värdehandlingar, i den- mån sådant utan väsentlig olägenhet

läte sig göra.

Direktionen har häremot genmält, att den ej funnit anledning anse

det nuvarande förvaringssättet otillfredsställande. Med anledning af hvad

kommittén yttrat hade emellertid direktionen hos riksbanksfullmäktige

gjort framställning, huruvida och på hvilka villkor riksbanken kunde

mottaga direktionens värdehandlingar till förvaring. Härpå hade fullmäktige

under hand afgifvit det svar, att fullmäktige vore betänkta att

hos Riksdagen utverka medgifvande därtill, att i riksbanken finge till

förvar mottagas ifrågavarande värdehandlingar, och att föreslå ersättning

härför äfvensom för skötsel af obligationerna med tills vidare 1,000 kronor

för år. I detta hänseende ämnade direktionen ingå till Kungl.

Maj:t med särskild framställning, därest riksbanksfullmäktiges förslag

vunne Riksdagens godkännande, och därvid hemställa, att det föreslagna

anslaget till expenser måtte ökas med belopp, motsvarande berörda förvaringsafgift.

Enligt hvad jag inhämtat har innevarande års Riksdag efter hem- m^®spc“etfen

ställan af riksbanksfullmäktige beslutit sådan ändring i reglementet för

riksbanken, att fullmäktige äga till förvaring mottaga ifrågavarande värdehandlingar

mot den afgift, som fullmäktige föreslagit. För närvarande

torde denna fråga icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

Kommittén yttrar, att den tar för gifvet, att i sammanhang med nu

regementen förestående reglering af löneförehållandena m. m. vid pensions- och unDirStionenS<Krs^Msanria^erna

reglementena komma att revideras i erforderliga delar,

benämning, och har kommittén angifvit vissa synpunkter, som vid eu revision borde

komma i beaktande. Vidare har kommittén på anförda skäl ifrågasatt,

huruvida icke anstalternas gemensamma direktion lämpligen kunde benämnas

»direktionen för lärares m. fl. pensionsinrättningar».

Direktionen har förklarat sig ej finna förslaget om annan benämning

innebära någon förändring till det bättre. För den händelse annan benämning

borde ifrågakomma har det synts direktionen bättre, att direktionen

kunde benämnas allt efter den pensionsinrättning eller pensionskassa,

den vid tillfället företrädde.

Departe- Frågan om revision af de för ifrågavarande anstalter gällande reglementsehefe*.

men^en oc}, förändrad benämning å direktionen torde blifva föremål för

pröfning först sedan ny stat blifvit fastställd för pensionsinrättningen.

Den stat, som framgår af hvad jag föreslagit angående regleringen

af löne- och andra förhållanden vid ifrågavarande pensionsanstalter, har

följande utseende.

K r o

n o r

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tiliägg

Summa

Direktionens ordförande, arf- vode.......................................

En direktionsledamot, arf- vode ......................................

En dito, dito...........................

En verkställande direktör...

Fn sekreterare och ombuds- man, arfvode .....................

En tjänsteman af andra löne- graden, tillsvidare kassör

5,000

3,600

2,500

1,800

600

400

3,000

2,400

2,400

8,100

3,500

5,800

(Efter 5 år kan lönen höjas

| med 600 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas

j med 500 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 500

( kronor.

Transport

—

—

—

25,200

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

77

K r o

n o r

Tjänst-

Orts-

Lön

görings-

Summa

pennin-

gar

tillägg

Transport

_

_.

_

25,200

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10

En tjänsteman af första löne-

graden, tillsvidare bok-

år med ytterligare 500

hållare ...............................

2,200

1,500

300

4,000

kronor och efter 15 ar

med än ytterligare 500

En dito, dito...........................

2,200

1,500

300

4,000

kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas

Ett kvinnligt skrifbiträde...

600

450

150

1,200

j med 200 kronor och efter

10 år med ytterligare 200

| kronor.

i(Efter 5 år kan lönen höjas

En vaktmästare.....................

700

350

150

1,200

| med 100 kronor och efter

1 10 år med ytterligare 100

j kronor.

Alderstillägg, förslagsvis......

Till vikariatsersättningar,

—

3,000

arfvoden åt amanuenser

och extra hiträden samt

flitpenningar åte.o.tjänste- män och e. o. vaktmästare

7,400

Till expenser, förslagsvis ...

—

—

—

6,800

Summa

—

—

—

52,800

Öfvergångsstat: personligt aflöningstillägg åt

det nuvarande skrifbiträdet under förutsättning

att hon antages till skrifbiträde å den nya

staten........................................

400;

Summa

53,200

|

Anm. 1. Under tjänstledighet på grund af sjukdom eller vid förordnande att uppehålla verkställande

direktörens tjänst må sekreteraren och ombudsmannen, efter direktionens bepröfvande, bibehålla

intill 2,300 kronor af sitt arfvode, vid sjukdomsförfall dock ej under längre tid än ett år.

Anm. 2. För tillsyn öfver folkskollärarnas pensionsinrättnings fastighet äger vaktmästaren åtnjuta

fri bostad jämte bränsle.

För åtnjutande af de aflöningsförmåner, som sålunda föreslagits för

verkställande direktören, tjänstemännen i andra och första lönegraden,

skrif biträdet och vaktmästaren vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter,

torde böra fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj ds Nåd Proposition Nr 179.

att innehafvare af sådan befattning skall vara underkastad den vidsträcktare

tj; in s tg ö rings skyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af de nu ifrågavarande anstalterna

eller genom förläggande under samma direktion af ytterligare vare sig

redan befintliga eller framdeles blifvande pensions- eller understödsanstalter

eller ock eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende,

äfvensom därest den under direktionen öfver folkskollärarnas pensionsinrättning

nu förlagda förvaltning skulle komma att jämte andra pensionsförvaltningar

sammanföras under en gemensam pensionsstyrelse, eller därest

vissa ifrågavarande förvaltning tillhörande göromål öfverflyttas till annan

förvaltning, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den

aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med

befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ifrågavarande befattningar icke må förenas annan tjänst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med samma befattningar ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej, hvad verkställande

direktören angår, Kungl. Maj:t och, hvad de öfriga befattningshafvarna

beträffar, direktionen uppå därom gjord framställning och efter pröfning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen vid pensions- oeh understödsanstalterna, finner uppdraget

eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den särskilda

befattning inom graden, där direktionen, till befordrande af arbetets

oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgiort eller åtnjutit semester, men för den tid,

denne eljest varit befriad från tjänstgöring, skola utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära

hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig

ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver sina tjänst
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

gö ringspennin gar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget, som erfordras

för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han

af hållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida det ej

finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af semester,

tjänstinnehafvare af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid pensions- och understödsanstalterna, bestrida

densamma mot åtnjutande, i det förstnämnda fallet af de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men i senare fallet af däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre

än sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af

befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att innehafvaren

under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt sin egen tjänst

eller på grund af förordnande annan befattning vid pensions- och understödsanstalterna

eller i statens tjänst eller ock fullgjort annat offentligt

uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen, därest sådan

kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma villkor, under

iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar angår, att

den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret

näst efter det, hvarunder den stadgade tjänståldern blifvit uppnådd; börande

tjänstemannen af andra lönegraden äfvensom vaktmästaren därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från

det de tillträda den förre den hittillsvarande kassörs- och bokhållare''änsten

samt den senare sin befattning;

att, därest den nuvarande bokhållaren vid småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

varder utsedd till innehafvare af första gr adstjänst,

honom må i afseende å rätt till löneförhöjning tillgodoräknas fem år af

den tid, han varit anställd såsom bokhållare vid småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt;
att

skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställdt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.

vid ifrågavarande pensions- och understödsanstalter och antages till biträde

å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till godo

den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning vid samma anstalter;
att

likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas af verkställande direktören och tjänstemannen

af andra lönegraden, en hvar under en och en half månad, samt

af tjänstemännen af första lönegraden och skrifbiträdet, en hvar under en

månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid af året, som af direktionen bestämmes, begagna

sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga om

rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänst
innehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraft
trädande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller minskning i

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed.

Den af mig sålunda föreslagna staten slutar å ett belopp af 53,200

kronor. I enlighet med den i ärendet förebragta utredningen (se sid. 31)

skulle samtliga dessa anstalter med undantag af elementarlärarnas änkeoch

pupillkassa kunna utan förhöjdt statsbidrag utgöra de andelar af

ifrågavarande förvaltningskostnad, som beräknas komma att belöpa å dem.

Det statsbidrag, som i afseende å elementarlärarnas än ko- och pupillkassa

erfordras för att ifrågavarande lönestat skulle kunna fastställas, motsvarar

enligt beräkning 15 procent af lönestatens slutsumma, beloppet å öfvergångsstat

däri icke inberäknadt, eller således 7,920 kronor. Enär af det i

riksstaten under tionde hufvudtiteln uppförda anslaget: bidrag till pensionering

af änkor och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier,

seminarier m. m. ett belopp af 5,000 kronor afsetts för förvaltningskostnadernas

bestridande, skulle detta anslag behöfva höjas med i rundt tal

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 179.

81

3.000 kronor. Då emellertid, såsom jag förut anfört, Kungl. Maj:t för

framtiden bör efter omständigheterna bestämma fördelningen af förvaltningskostnaderna

mellan de särskilda under direktionen ställda pensionsanstalterna,

synes det mindre lämpligt att härvid göra undantag för lärarnas

vid elementarläroverken änke- och pupillkassa. Jag föreslår därför, att

de särskildt upptagna anslagen till pensionering och till förvaltningskostnadernas

bestridande utgå ur staten och att i stället hufvudanslaget höjes

med ett belopp af 3,000 kronor. Jag erinrar emellertid, att Kungl. Maj:t

redan i årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen att för ombildning

af lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa höja samma

anslag med 26,889 kronor.

Den ifrågasatta lönestaten har jag ansett böra träda i tillämpning

från och med den 1 januari 1912.

Jag tillstyrker alltså, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att

dels godkänna den nu af mig förordade stat för folkskollärarnas pensionsinrättning

jämte nyss omförmälda, för åtnjutande af däri för ordinarie

befattningshafvare upptagna adöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser;
dels

medgifva, att de i den nya staten upptagna förstagradstjänsterna

skola vara delaktiga uti lärarnas vid elementarläroverken änke- och pupillkassa;
dels

förklara, ej mindre att en hvar, som med eller efter 1912 års

ingång tillträder ordinarie befattning hos pensionsinrättningen, skall vara

pliktig att underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser, än äfven

att de förutvarande innehafvare af dylika befattningar hos pensionsinrättningen,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya aflöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid

dem dittills tillkommande aflöningsförmåner äfvensom vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem;

dels — med uteslutande af de särskilda posterna till pensionering

och till förvaltningskostnadernas bestridande uti det under riksstatens

tionde hufvudtitel under rubriken: bidrag till pensionering af änkor och

barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m., uppförda

anslag, hvilket, vid bifall till hvad Kungl. Maj:t uti punkt 7 under

tionde hufvudtiteln i årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen, skulle

ökas från sitt nuvarande belopp 115,965 kronor med 26,889 kronor till

142,854 kronor — höja samma anslag med ytterligare 3,000 kronor eller

till 145,854 kronor;

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 121 Haft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj tfa Nåd. Proposition Nr 179.

dels och medgifva, att Kungl. Maj:t må på förslag af direktionen efter

omständigheterna bestämma om fördelningen af förvaltningskostnaderna

mellan de särskilda, af direktionen öfver pensionsinrättningen förvaltade

pensionsanstalterna.

Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

på hemställan af statsrådets öfriga ledamöter, i

nåder gilla; och skulle proposition i ämnet af den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.

Ur protokollet:

Efr. Sandberg.

Stockholm, lvm- Heeggströms Boktryckeri A, B., 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1911:36 Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj :ts proposition angående ny stat för folkskollärarnas pensionsinrättning m. m., dels ock återremiss af punkten 10:o) a s. 1 i texten