Sök i Ratio Lex

Angående kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande

1911-03-24 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:186, Angående kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 186..

1

N:o 186.

Kungl. Maj.is nådiga -proposition till Riksdagen angående kapitalökning

för fonden för fiskerinäringens befrämjande;

gifven Stockholms slott den 24 mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande

för år 1912 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå af lånemedel.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Oskär Nyländer.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 127 Höft. (N:o 186—188.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

q

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 186.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anlörde.

Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t vid 1891 års Riksdag gjord

framställning beviljade Riksdagen på extra stat för år 1892 ett anslag

af 100,000 kronor till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande,

från hvilken fond, i män af tillgång och på vissa af Riksdagen

angifna villkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som förklarat sig Villigt att utlämna låneunderstöd för anskaffande

af fiskebåtar och fiskeredskap eller för anläggande af smärre

inrättningar för tillgodogörande och förädling af fiskets produkter.

Därjämte medgaf Riksdagen, att inflytande räntor å de från fonden

utlämnade lån finge ingå till fonden för att tillsammans med dennas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.

öfrign tillffånerar användas för det med fonden afsedda ändamål. För

höjning af fonden har Riksdagen därefter upprepade gånger beviljat

anslag, nämligen år 1899 100,000 kronor, år 1900 100,000 kronor, år

1902 500,000 kronor och år 1905 äfvenledes 500,000 kronor. Sistnämnda

bägge anslag anvisades att utgå med, det förra 100,000 kronor

förskottsvis under år 1902, 100,000 kronor år 1903, 100,000 kronor

år 1904 och 200,000 kronor år 1905 samt det senare 250,000 kronor

för hvartdera af åren 1906 och 1907.

Genom nådiga kungörelser den 3 juni 1892, den 19 maj 1893, den

8 februari 1900 och den 12 januari 1904 utfärdades bestämmelser rörande

utlämnande af lån från fonden. Enligt sistnämnda kungörelse skulle för det

på högst tio år fördelade amorteringslånet åtnjutas räntefrihet första året,

under hvilket lånet innehades, men därefter erläggas tre procent årlig

ränta å oguldet kapitalbelopp. Vid 1911 års slut beräknas af sådana

äldre lån återstå 200,000 kronor.

Hittills hade till fondens förstärkande endast afsatts medel från

statsregleringsfonden.

Med detta system bröt man emellertid vid 1907 års Riksdag, då,

med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda proposition, ändrade

bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande meddelades.

Riksdagen bemyndigade nämligen då riksgäldskontoret att för hvart

och ett af åren 1907—1911 på Kungl. Maj:ts rekvisition till fonden, i mån

af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som funnes erforderligt

för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade

lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år 1907 af redan

beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida nedan nämnda ränteutgift till

riksgäldskontoret än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.

Vidare beslöts, att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för

riksgäldskontoret förorsakades, att för lån, som från ^ förenärnnda för år

1907 afsedda 750,000 kronor utlämnades, och för samtliga de lån, som

efter ingången af år 1908 från fonden beviljades, räntan skulle utgå

efter 3,6 procent, samt att i öfrig! förut gällande villkor för lån från

fonden fortfarande skulle gälla.

Genom nådig kungörelse den 7 augusti 1907 fastställdes de ändrade

bestämmelserna af Kungl. Maj:t.

Jämlikt dessa bestämmelser åtnjutes för hushållningssällskap eller

landsting beviljadt lån från fonden räntefrihet för första året, under

hvilket lånet innehafves, men därefter erlägges årlig ränta, som, be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.

träffande lan utlämnadt från det till fondens förhöjning för år 1907

anvisade anslag af 250,000 kronor, skulle utgå med 3 procent men eljes

med 3,6 procent. Därest förfallet kapitalbelopp af hushållningssällskap

eller landsting icke inom föreskrifven tid inbetalas, skall å det förfallna

beloppet erläggas 6 procent årlig ränta från förfallodagen, till dess

betalning sker. De, som af hushållningssällskap eller landsting erhållit

låneunderstöd, skola åtnjuta enahanda räntcfrihet, som nyss sagts, och

får icke af dem fordras högre ränta än som för låneförmedlaren bestämts.

Inom Göteborgs och Bohus län omhänderhafves låneförmedlingen af

landstingets förvaltningsutskott, hvaremot inom öfriga län hushållningssällskapen

varit låneförmedlare.

Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut årligen fastställt fondens

fördelning. I lider de senare åren har denna bestämts sålunda, att Eders

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län fått för

detta län disponera intill 600,000 kronor och landtbruksstyrelsen för öfriga

län intill 150,000 kronor af fonden.

Uti underdånig skrifvelse den 5 november 1910 har nu landtbruksstyrelsen

gjort framställning om anvisande af medel till utlåning

från ifrågavarande fond äfven efter utgången af år 1911. Därvid har

styrelsen öfverlämnat en från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län till stjunlsen inkommen skrifvelse med därvid

fogadt, från fiskeriintendenten i västra distriktet infordradt yttrande i

ämnet, häruti meddelats, att under de senaste fyra åren till Göteborgs

och Bohus läns landsting inkommit ansökningar om lån ur ifrågavarande

fond till nedanstående belopp:

År.

Antal sökta lån.

Summan af sökta lån.

Kronor.

1907 ...................

257

1,059,300

1,080,700

1908 .....................

247

1909 ....................

223

999,500

1910 .....................

210

1,060,350

Under åberopande af dessa siffror och då fisket inom länet alltjämt

utvecklade sig i den riktningen, att större och dyrbarare båtar

anskaffades, har fiskeriintendenten förklarat sig sakna anledning antaga,

att behofvet af lånen ifråga skulle under de närmaste åren komma

att aftaga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.

Eders Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande ifrågasätter för

sin del, att för de närmaste fem åren efter 1911 års utgång medel

måtte till fonden för fiskerinäringens befrämjande anvisas till så stort

belopp, som funnes erforderligt för att tillgodose ett årligt lånebehof

från länet af 600,000 kronor.

Landtbruksstyrelsen liar i sin förberörda underdåniga skrifvelse

meddelat, att för rikets öfriga län utom Göteborgs och Bohus län lånebehofvet

beträffande ifrågavarande fond varit i ett jämnt stigande.

Af den summa, hvarom låneansökningar under år 1910 ingifvits till

Göteborgs och Bohus läns landsting, hade 37,5 procent af brist på

medel ej kunnat beviljas och hade motsvarande procent för de öfriga

länen utgjort 22, i procent. Ehuru det vore sannolikt, att lånebehofvet

inom de senare länen kom me att väsa i starkare proportion än lånebehofvet

inom Göteborgs och Bohus län, hade dock landtbruksstyrelsen

funnit sig för närvarande sakna anledning att föreslå någon förändring

i det sätt, hvarpå, och det belopp, hvartill medel hittills anvisats till

fonden; och hemställde därför landtbruksstyrelsen, att Eders Kungl.

Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om bemyndigande

för riksgäldskontoret att för hvart och ett afåren 1912—1916 på Eders

Kungl. Maj:ts rekvisition till fonden för fiskerinäringens befrämjande

i mån af behof öfverlämna medel till så stort belopp, som funnes

erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å

utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel ej mindre bestrida

ränteafgift till riksgäldskontoret än äfven tillgodose ett årligt lånebehof

af 750,000 kronor.

Hvad här förut anförts synes mig till fullo utvisa, att behofvet af

lån till fiskerinäringens understöd alltjämt gör sig kraftigt gällande

och att sålunda åtgärder böra vidtagas för att jämväl efter utgången

af år 1911 medel måtte finnas tillgängliga för ifrågavarande ändamål.

Bland de åtgärder från statens sida, som bidragit till berörda närings

höjande, torde med all säkerhet de från ifrågavarande fond beviljade

lånen hafva intagit ett framstående rum, och det torde kunna förutses,

att lånebehofvet för framtiden kommer att än ytterligare stegras, särskildt

för den händelse förslaget till byggande på statens bekostnad af ett

antal fiskehamnar skulle komma att förverkligas. Någon sänkning af

det från fonden utgående årliga lånebeloppet, 750,000 kronor, torde

således nu icke kunna ifrågasättas.

Enligt de af Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december

1910 godkända grunder för förändrad uppställning af riksstaten skall

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.

emellertid nödig kapitalökning för fonden för fiskerinäringens understöd

hädanefter anvisas såsom anslag å riksstaten. Vid sådant förhållande

och då storleken af den kapitalökning, som bör tillföras fonden för

möjliggörande af eu årlig utlåning af 750,000 kronor svårligen låter sig

beräknas för någon följd af år framåt, lärer det erforderliga anslaget böra

anvisas allenast för ett år i sänder. Då vidare enligt nämnda grunder

fondens ränteafkastning skall tillföras statsverket, kan berörda ränteafkastning

icke längre tagas i användning för utlåningsrörelsen. För

Heliggörande af en utlåning af 750,000 kronor erfordras följaktligen

att fonden tillföres ett kapital motsvarande skillnaden emellan 750,000

kronor och de under året inflytande amorteringarna. Då nu dessa

amorteringar i statskontoret beräknats att för år 1912 utgöra 034,000

kronor, skulle den för nämnda år erforderliga kapitalökningen vara

lika med 116,000 kronor.

Slutligen tillåter jag mig erinra därom, att enligt grunderna för

den föreslagna nya uppställningen af riksstaten, godtgörelse till riksgäldskontoret

för ränteutgift icke vidare skall utgå från ifrågavarande

fond.

Med åberopande af hvad sålunda anförts och i anslutning till mitt

anförande till statsrådsprotokollet den 13 januari 1911 i fråga om framställning

till Riksdagen beträffande kapitalökning åt, bland annat, ifrågavarande

lånefond, får jag därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

i nådig proposition föreslå Riksdagen att

till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande för

år 1912 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå af lånemedel.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall och förordnade tillika, att proposition i ämnet af

den lydelse, bilaga... vid detta protokoll utvisar, skxdle

till Riksdagen aflåtas.

Vid protokollet:

Carl Mörner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.