Angående kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande
1911-03-24 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1911:186, Angående kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande
Dokumentets text
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 186..
1
N:o 186.
Kungl. Maj.is nådiga -proposition till Riksdagen angående kapitalökning
för fonden för fiskerinäringens befrämjande;
gifven Stockholms slott den 24 mars 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande
för år 1912 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå af lånemedel.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Oskär Nyländer.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 127 Höft. (N:o 186—188.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
q
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 186.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
mars 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens lierr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Petersson,
Hederstierna,
SWARTZ,
grefve Hamilton,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
von Krusenstierna.
Departementschefen, statsrådet Nyländer, anlörde.
Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t vid 1891 års Riksdag gjord
framställning beviljade Riksdagen på extra stat för år 1892 ett anslag
af 100,000 kronor till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande,
från hvilken fond, i män af tillgång och på vissa af Riksdagen
angifna villkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som förklarat sig Villigt att utlämna låneunderstöd för anskaffande
af fiskebåtar och fiskeredskap eller för anläggande af smärre
inrättningar för tillgodogörande och förädling af fiskets produkter.
Därjämte medgaf Riksdagen, att inflytande räntor å de från fonden
utlämnade lån finge ingå till fonden för att tillsammans med dennas
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.
öfrign tillffånerar användas för det med fonden afsedda ändamål. För
höjning af fonden har Riksdagen därefter upprepade gånger beviljat
anslag, nämligen år 1899 100,000 kronor, år 1900 100,000 kronor, år
1902 500,000 kronor och år 1905 äfvenledes 500,000 kronor. Sistnämnda
bägge anslag anvisades att utgå med, det förra 100,000 kronor
förskottsvis under år 1902, 100,000 kronor år 1903, 100,000 kronor
år 1904 och 200,000 kronor år 1905 samt det senare 250,000 kronor
för hvartdera af åren 1906 och 1907.
Genom nådiga kungörelser den 3 juni 1892, den 19 maj 1893, den
8 februari 1900 och den 12 januari 1904 utfärdades bestämmelser rörande
utlämnande af lån från fonden. Enligt sistnämnda kungörelse skulle för det
på högst tio år fördelade amorteringslånet åtnjutas räntefrihet första året,
under hvilket lånet innehades, men därefter erläggas tre procent årlig
ränta å oguldet kapitalbelopp. Vid 1911 års slut beräknas af sådana
äldre lån återstå 200,000 kronor.
Hittills hade till fondens förstärkande endast afsatts medel från
statsregleringsfonden.
Med detta system bröt man emellertid vid 1907 års Riksdag, då,
med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda proposition, ändrade
bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande meddelades.
Riksdagen bemyndigade nämligen då riksgäldskontoret att för hvart
och ett af åren 1907—1911 på Kungl. Maj:ts rekvisition till fonden, i mån
af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som funnes erforderligt
för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade
lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år 1907 af redan
beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida nedan nämnda ränteutgift till
riksgäldskontoret än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.
Vidare beslöts, att riksgäldskontoret skulle af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för
riksgäldskontoret förorsakades, att för lån, som från ^ förenärnnda för år
1907 afsedda 750,000 kronor utlämnades, och för samtliga de lån, som
efter ingången af år 1908 från fonden beviljades, räntan skulle utgå
efter 3,6 procent, samt att i öfrig! förut gällande villkor för lån från
fonden fortfarande skulle gälla.
Genom nådig kungörelse den 7 augusti 1907 fastställdes de ändrade
bestämmelserna af Kungl. Maj:t.
Jämlikt dessa bestämmelser åtnjutes för hushållningssällskap eller
landsting beviljadt lån från fonden räntefrihet för första året, under
hvilket lånet innehafves, men därefter erlägges årlig ränta, som, be
-
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.
träffande lan utlämnadt från det till fondens förhöjning för år 1907
anvisade anslag af 250,000 kronor, skulle utgå med 3 procent men eljes
med 3,6 procent. Därest förfallet kapitalbelopp af hushållningssällskap
eller landsting icke inom föreskrifven tid inbetalas, skall å det förfallna
beloppet erläggas 6 procent årlig ränta från förfallodagen, till dess
betalning sker. De, som af hushållningssällskap eller landsting erhållit
låneunderstöd, skola åtnjuta enahanda räntcfrihet, som nyss sagts, och
får icke af dem fordras högre ränta än som för låneförmedlaren bestämts.
Inom Göteborgs och Bohus län omhänderhafves låneförmedlingen af
landstingets förvaltningsutskott, hvaremot inom öfriga län hushållningssällskapen
varit låneförmedlare.
Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut årligen fastställt fondens
fördelning. I lider de senare åren har denna bestämts sålunda, att Eders
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län fått för
detta län disponera intill 600,000 kronor och landtbruksstyrelsen för öfriga
län intill 150,000 kronor af fonden.
Uti underdånig skrifvelse den 5 november 1910 har nu landtbruksstyrelsen
gjort framställning om anvisande af medel till utlåning
från ifrågavarande fond äfven efter utgången af år 1911. Därvid har
styrelsen öfverlämnat en från Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län till stjunlsen inkommen skrifvelse med därvid
fogadt, från fiskeriintendenten i västra distriktet infordradt yttrande i
ämnet, häruti meddelats, att under de senaste fyra åren till Göteborgs
och Bohus läns landsting inkommit ansökningar om lån ur ifrågavarande
fond till nedanstående belopp:
År.
Antal sökta lån.
Summan af sökta lån.
Kronor.
1907 ...................
257
1,059,300
1,080,700
1908 .....................
247
1909 ....................
223
999,500
1910 .....................
210
1,060,350
Under åberopande af dessa siffror och då fisket inom länet alltjämt
utvecklade sig i den riktningen, att större och dyrbarare båtar
anskaffades, har fiskeriintendenten förklarat sig sakna anledning antaga,
att behofvet af lånen ifråga skulle under de närmaste åren komma
att aftaga.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.
Eders Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande ifrågasätter för
sin del, att för de närmaste fem åren efter 1911 års utgång medel
måtte till fonden för fiskerinäringens befrämjande anvisas till så stort
belopp, som funnes erforderligt för att tillgodose ett årligt lånebehof
från länet af 600,000 kronor.
Landtbruksstyrelsen liar i sin förberörda underdåniga skrifvelse
meddelat, att för rikets öfriga län utom Göteborgs och Bohus län lånebehofvet
beträffande ifrågavarande fond varit i ett jämnt stigande.
Af den summa, hvarom låneansökningar under år 1910 ingifvits till
Göteborgs och Bohus läns landsting, hade 37,5 procent af brist på
medel ej kunnat beviljas och hade motsvarande procent för de öfriga
länen utgjort 22, i procent. Ehuru det vore sannolikt, att lånebehofvet
inom de senare länen kom me att väsa i starkare proportion än lånebehofvet
inom Göteborgs och Bohus län, hade dock landtbruksstyrelsen
funnit sig för närvarande sakna anledning att föreslå någon förändring
i det sätt, hvarpå, och det belopp, hvartill medel hittills anvisats till
fonden; och hemställde därför landtbruksstyrelsen, att Eders Kungl.
Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om bemyndigande
för riksgäldskontoret att för hvart och ett afåren 1912—1916 på Eders
Kungl. Maj:ts rekvisition till fonden för fiskerinäringens befrämjande
i mån af behof öfverlämna medel till så stort belopp, som funnes
erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å
utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel ej mindre bestrida
ränteafgift till riksgäldskontoret än äfven tillgodose ett årligt lånebehof
af 750,000 kronor.
Hvad här förut anförts synes mig till fullo utvisa, att behofvet af
lån till fiskerinäringens understöd alltjämt gör sig kraftigt gällande
och att sålunda åtgärder böra vidtagas för att jämväl efter utgången
af år 1911 medel måtte finnas tillgängliga för ifrågavarande ändamål.
Bland de åtgärder från statens sida, som bidragit till berörda närings
höjande, torde med all säkerhet de från ifrågavarande fond beviljade
lånen hafva intagit ett framstående rum, och det torde kunna förutses,
att lånebehofvet för framtiden kommer att än ytterligare stegras, särskildt
för den händelse förslaget till byggande på statens bekostnad af ett
antal fiskehamnar skulle komma att förverkligas. Någon sänkning af
det från fonden utgående årliga lånebeloppet, 750,000 kronor, torde
således nu icke kunna ifrågasättas.
Enligt de af Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december
1910 godkända grunder för förändrad uppställning af riksstaten skall
Departe
mentschefen.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 186.
emellertid nödig kapitalökning för fonden för fiskerinäringens understöd
hädanefter anvisas såsom anslag å riksstaten. Vid sådant förhållande
och då storleken af den kapitalökning, som bör tillföras fonden för
möjliggörande af eu årlig utlåning af 750,000 kronor svårligen låter sig
beräknas för någon följd af år framåt, lärer det erforderliga anslaget böra
anvisas allenast för ett år i sänder. Då vidare enligt nämnda grunder
fondens ränteafkastning skall tillföras statsverket, kan berörda ränteafkastning
icke längre tagas i användning för utlåningsrörelsen. För
Heliggörande af en utlåning af 750,000 kronor erfordras följaktligen
att fonden tillföres ett kapital motsvarande skillnaden emellan 750,000
kronor och de under året inflytande amorteringarna. Då nu dessa
amorteringar i statskontoret beräknats att för år 1912 utgöra 034,000
kronor, skulle den för nämnda år erforderliga kapitalökningen vara
lika med 116,000 kronor.
Slutligen tillåter jag mig erinra därom, att enligt grunderna för
den föreslagna nya uppställningen af riksstaten, godtgörelse till riksgäldskontoret
för ränteutgift icke vidare skall utgå från ifrågavarande
fond.
Med åberopande af hvad sålunda anförts och i anslutning till mitt
anförande till statsrådsprotokollet den 13 januari 1911 i fråga om framställning
till Riksdagen beträffande kapitalökning åt, bland annat, ifrågavarande
lånefond, får jag därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
i nådig proposition föreslå Riksdagen att
till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande för
år 1912 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå af lånemedel.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall och förordnade tillika, att proposition i ämnet af
den lydelse, bilaga... vid detta protokoll utvisar, skxdle
till Riksdagen aflåtas.
Vid protokollet:
Carl Mörner.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.