Sök i Ratio Lex

Angående reglering af löneförhållandena vid vägoch vattenbyggnadsstyrelsen m. m

1911-04-07 · 74 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:196, Angående reglering af löneförhållandena vid vägoch vattenbyggnadsstyrelsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

1

Nr 196.

Kungl. Maj;ts nådiga proposition till Riksdagen angående

reglering af löneförhållandena vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

m. m.; gifven Stockholms slott den 7 april

1911.

Under åberopande af härvid fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till aflöningsstat

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder lydande distriktstjänstemän,

att tillämpas från och med år 1912, äfvensom de i protokollet

angifna villkor och bestämmelser för åtnjutande af de i samma

stat upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara,

att en hvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder ordinarie

befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och

vattenbyggnadsdistrikten, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och vattenbyggnadsdistrikten, hvilka

icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja öfvergå till

den nya aflöningsstaten samt underkasta sig de för aflöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda ''bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej

annat föranledes af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem,

dels höja det i riksstatens anslag till väg- och vattenbyggnadsstaten

ingående aflöningsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 132 Käft. (Nr 196.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

därunder lydande distriktstjänstemän från 86,400 kronor med 47,600

kronor eller sålunda till 134,000 kronor,

dels till förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under år 1911, utöfver det af Riksdagen för samma år

för ändamålet beviljade anslaget å 15,400 kronor, å extra stat för år

1912 anvisa 5,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1911

af tillgängliga medel utanordna beloppet,

och dels för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande

materiel på extra stat för år 1912 anvisa 6,000 kronor att för ändamålet

ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Hugo Hamilton.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

3

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Ildns

Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 7 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

S\VARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Departementschefen, statsrådet grefve Hamilton anförde:

Löneregleringskommittén har den 4 februari 1911 afgifvit betänkande

angående reglering af löneförhållandena med mera inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen samt för de under styrelsen ställda distriktstj

änstemännen.

I anledning af betänkandet hafva underdåniga utlåtanden infordrats

från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äfvensom beträffande en vid betänkandet

fogad reservation från landtbruksstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen.

Sedan dessa utlåtanden nu inkommit, anhåller jag att få underställa

saken Kungl. Maj:ts bedömande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

Nuvarande

förhållanden.

I. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsbefattning.

Enligt gällande instruktion för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

§ 1, omfattar styrelsens ämbetsbefattning handläggning af tekniska och

administrativa ärenden, som angå

anläggning eller förbättring af vägar, broar, färjor, kanaler, slussar,

hamnar och andra dylika företag,

sjöars och vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning eller

andra industriella behof och i samband därmed nödiga anläggningar,

arbeten för beredande af större odlingsföretag, skydd mot öfversvämning

eller minskning af frostländighet samt

enskilda järnvägar, afsedda för allmän trafik.

De sålunda omförmälda arbetena äro enligt § 2 dels

a) sådana, som utföras af enskilda personer, bolag eller menigheter,

antingen helt och hållet på egen bekostnad eller med understöd af staten

i form af anslag, lån eller andra förmåner, för så vidt dessa arbeten

äro af den beskaffenhet, att Kungl. Maj:ts tillstånd erfordras för deras

verkställande och arbetena blifvit i afseende å såväl utförandet som vidmakthållandet

för det allmännas nytta ställda under styrelsens kontroll,

dels ock

b) sådana, som utföras af staten och på dess bekostnad genom styrelsens

omedelbara försorg, äfvensom sådana, hvilka fortfarande äro ställda

under styrelsens öfverinseende och förvaltning.

Gemensamt med iandtbruksstyrelsen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att afgifva utlåtande till Kungl. Maj:t i frågor, somröra statsunderstöd

i form af lån, anslag eller andra förmåner för afdikningseller

odlingsföretag eller arbeten, som afse minskande af frostländighet.

De väg och vattenbyggnadsstyrelsen tillhörande ärendena behandlas

å tre särskilda afdelningar, nämligen

den s. k. tekniska afdelningen (till hvilken höra alla tekniska ärenden

utom järnvägsärenden),

j ärnvägs afdelningen samt

administrativa afdelningen.

Då jag i det följande använder uttrycket tekniska afdelningen,

afses därmed alltid den afdelning^ som handlägger de tekniska ärenden,

hvilka icke tillhöra järnvägsafdelningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition Nr 196.

5

Beträffande omfattningen af de ärenden, som nu tillhöra väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, har kommittén icke föreslagit någon förändring.

I detta afseende har dock kommitténs ledamot, herr Olof Björklund uttalat

en skiljaktig mening.

Han har framhållit, att det i afseende å de uti § 2 a) i styrelsens

instruktion omförmälda allmänna arbeten — sådana som utföras af enskilda

personer, bolag eller menigheter — åligger styrelsen enligt § 3 i

samma instruktion hufvudsakligast att granska och, där sådant finnes

behöfligt, låta omarbeta ritningar och förslag, att hafva tillsyn öfver

arbetenas utförande i enlighet med de af Kungl. Maj:t fastställda planer

och gifna föreskrifter samt att öfvervaka det redan utförda anläggningar

varda ändamålsenligt och i enlighet med gifna föreskrifter underhållna.

Med arbeten af den beskaffenhet, som omförmälas under moment b)

— sådana som utföras af staten — har enligt § 4 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

omedelbar befattning i afseende å så väl utförandet af fastställda

planer samt förvaltande och redovisande af därtill anslagna medel

som ock öfvervakandet af anläggningarnas underhåll och ändamålsenliga

begagnande, intill dess desamma ställas under vård och öfverinseende

af annan statens myndighet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet är sålunda, påpekar

herr Björklund, af tvenne väsentligen olika slag, i hufvudsak afseende

dels kontroll å arbeten, som utföras af enskilda företagare, dels ock själfständigt

utförande af arbeten för statens räkning.

Vid utöfning af verksamhet utaf antydda slag kommer väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen enligt herr Björklunds åsikt tämligen nära de

arbetsområden, som anvisats åt två senare än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inrättade allmänna verk, nämligen landtbruksstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.

Landtbruksstyrelsen åligger enligt instruktion af den 2 oktober

1908, bland annat, att gemensamt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till Kungl. Maj:t afgifva utlåtanden i frågor, som röra statsunderstöd

för vattenaflednings- eller afdiknings- och odlingsföretag eller arbeten,

som afse minskande af frostländighet, äfvensom att, likaledes gemensamt

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, bestämma tiden, inom hvilken

företag, till hvars utförande lån från odlingslånefonden bevilj ats, skall

vara fullbordadt. Landtbruksstyrelsen skall ock hafva tillsyn öfver dylikt

odlingsarbetes utförande i enlighet med fastställd plan och gifna

föreskrifter. Landtbruksstyrelsen tillkommer ock att meddela slutgiltigt

godkännande af själfva odlingsarbetet.

Herr Björklunds

reservation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kung1. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

Vattenfallsstyrelsen liar enligt instruktion af den 31 december 1908

till uppgift, bland annat, att förvalta såväl den egendom, som förut

hört under styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, däribland

vattenfallen i Göta älf, som äfven andra staten tillhöriga mera betydande

vattenfall och för deras tillgodogörande nödig mark, att handlägga ärenden

angående vattenfallens disposition och sättet för deras bebyggande

samt angående inköp af vattenfall, att besluta om uthyrning af kraft

från statens kraftverk och om de anläggningar, som därför erfordras,

samt att planlägga och utföra sjöregleringar eller andra åtgärder, som

äro af beskaffenhet att befrämja tillgodogörandet af vattenkraften inom

landet.

I likhet med kommitténs flertal finner herr Björklund uppenbart,

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fortfarande bör hafva till uppgift

att handlägga de i styrelsens instruktion angifna, till utförande af enskilda

personer, bolag eller menigheter afsedda arbeten, som angå anläggning

eller förbättring af vägar, broar, färjor, kanaler, slussar, hamnar

och andra dylika företag, sjöars och vattendrags tillgodogörande för

sjöfart, flottning eller andra industriella behof och i samband därmed

nödiga anläggningar samt enskilda järnvägar, afsedda för allmän trafik.

Hvad däremot beträffar sådana ärenden, som angå arbeten för beredande

af större odlingsföretag, skydd mot öfversvämning eller minskning

af frostländighet, äro dessa dels af beskaffenhet att enligt nu gällande

bestämmelser böra handläggas gemensamt af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och landtbruksstyrelsen, dels ock i öfrigt af sådan art, att, då

de i stort sedt åsyfta åtgärder till jordbrukets främjande, det enligt reservantens

mening torde kunna ifrågasättas, huruvida de ej böra behandlas

af sistnämnda ämbetsverk.

Beträffande därefter sådana i § 2 mom. b) af instruktionen för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen omförmälda arbeten, som utföras af staten

och på dess bekostnad genom denna styrelses omedelbara försorg, anser

herr Björklund likaledes kunna ifrågasättas, huruvida ej jämväl i detta

moment afsedda ärenden angående arbeten för beredande af större odlingsföretag,

skydd mot öfversvämning eller minskning af frostländighet

lämpligen kunde öfverflyttas till landtbruksstyrelsen, samt huruvida ej i

samma moment afsedda ärenden, som angå dels anläggning och förbättring

af kanaler, slussar och andra dylika företag dels ock sjöars och

vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning eller andra industriella

behof och i samband därmed nödiga anläggningar — hvilka ärenden

enligt herr Björklunds mening närmast hafva samhörighet med de ären
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd Proposition Nr 196. 7

den, som handläggas af vattenfallsstyrelsen — skulle kunna dit öfverflyttas.

Om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsverksamhet begränsades

på sätt nu antydts, skulle den, anmärker herr Björklund, komma

att omfatta hufvudsakligen dels kontroll af arbeten, som utföras af enskilda,

dels ock frågor om anläggning på statens bekostnad och genom

styrelsens omedelbara försorg af vägar, broar, färjor, hamnar och andra

dylika företag.

Skulle hvad sålunda antydts befinnas förtjäna beaktande, lärer,

anför slutligen herr Björklund, emellertid däraf föranledas ytterligare

utredning i ärendet såväl med hänsyn till behofvet af personal som i

åtskilliga andra afseenden samt i följd däraf den nu föreliggande löneregleringsfrågan

böra uppskjutas. För att personalen icke skulle blifva lidande

genom ett sådant uppskof, kunde dock, anmärker reservanten, under berörda

förutsättning löneförbättning åt densamma under tiden beredas genom en

provisorisk lönereglering i enlighet med de principer, som vid 1910 års Riksdag

gjorts gällande beträffande statsdepartementen med flera ämbetsverk.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är af den meningen, att styrelsens

lönereglering nu bör definitivt genomföras utan afvaktan på den

af herr Björklund föreslagna ytterligare utredningen.

Från detta beslut, som fattats af öfverdirektören Wijnbladh samt byråcheferna

Stafsing och Ekdahl, var byrådirektören Lindencrona skiljaktig.

Han ansåg sig i förevarande sammanhang icke böra närmare yttra sig

om lämpligheten af öfverflyttning af ärenden från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till landtbruksstyrelsen och vattenfallsstyrelsen. Det torde,

säger herr Lindencrona, med fog kunna ifrågasättas andra och lämpligare

utvägar att nå det eftersträfvansvärda mål, hvartill herr Björklund

synes hafva syftat — enhetlighet vid handläggningen af vissa grupper

af ärenden — exempelvis genom öfverflyttande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

af den byråchef inom landtbruksstyrelsen, som handlägger

ärenden angående odling och frost, samt beträffande ärenden, som beröra

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och vattenfallsstyrelsens verksamhetsområden,

genom en fullständig sammanslagning af de båda ämbetsverken.

Men då en blifvande definitiv stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såväl i fråga om antalet tjänster som i afseende på de särskilda

lönebeloppen synes herr Lindencrona böra rättas efter de göromål, som

åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och detta i väsentlig mån

torde vara beroende på förut omförmälda förhållanden, är herr Lindencrona

fullständigt ense med reservanten Björklund om att ytterligare utredning

I ärendet

afgifna utlåtandenVäg-

och

vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

..Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 196.

erfordras i berörda hänseenden, innan staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

definitivt fastställes.

Ett ytterligare skäl att ännu ej definitivt lösa denna löneregleringsfråga

anser herr Lindencrona vara, att man ännu icke vet, i hvad mån

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens och särskildt dess distriktstjänstemäns

arbetsbörda kommer att ökas genom de af trafiksäkerhetskommittén

ifrågasatta anordningar.

Man kan äfven med skäl ifrågasätta, säger herr Lindencrona, huruvida

icke det vore lämpligast att lösa trågan om distriktstjänstemännens

lönereglering i sammanhang med en granskning af den för dessa tjänstemän

gällande taxan på förrättningar inom distrikten af den 28 september

1888, en princip, som vid flera föregående tillfällen och senast

under innevarande år tillämpats beträffande provinsialläkarna.

På grund häraf anser herr Lindencrona, att frågan om väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens definitiva lönereglering bör uppskjutas och

göras beroende på närmare utredning och att i afbidan därpå löneförbättring

åt styrelsens tjänstemän bör beredas genom en provisorisk

lönereglering.

Då emellertid det antal tjänstemän, som kommittén föreslagit, och

de löneförmåner, som beredts dessa, under alla förhållanden torde utgöra

ett minimum för ämbetsverket, bör enligt herr Lindencronas mening

den provisoriska löneregleringen ske i enlighet med kommitténs förslag,

dock så att de nya tjänster, som föreslagits till inrättande, tillsvidare

besättas med extra tjänstemän med motsvarande arfvoden.

Med anledning af herr Lindencronas skiljaktiga mening erinrade herr

Ekdahl, att utredning i syfte att ernå enhetlighet vid handläggning af

vissa grupper af ärenden icke torde i vidsträcktare man, än hvad som

redan förekommer i styrelsens underdåniga yttrande öfver löneregleringskommitténs

förslag, erfordras för att ådagalägga obehöfligheten af ytterligare

uppskof med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens definitiva lönereglering.

Herr Stafsing anförde, att, då herr Lindencrona såsom skäl för

ytterligare uppskof med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lönereglering

åberopade, att man ej visste, i hvad mån väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

och särskildt dess distrikstjänstemäns arbetsbörda komme att

ökas genom de af trafiksäkerhetskommittén ifrågasatta anordningar,

hade denna fråga redan inom löneregleringskommittcn tagits under ompröfning

och icke utgjort hinder för tillstyrkande af omedelbar lönereglering

för ämbetsverket i dess helhet. 1 anledning häraf syntes ej

heller detta, lika litet som öfriga af herr Lindencrona anförda skäl,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

kunna tillmätas minsta betydelse för uppskof med ämbetsverkets lönereglering,

som för det stora flertalet af verkets personal vore synnerligen

behjärtansvärd.

Enligt herr Stafsings mening skulle ett ytterligare uppskof med

löneregleringen icke kunna för vare sig det allmänna eller tjänstemännen

medföra minsta nytta utan allenast skada, som hardt skulle drabba

äfven de mindre lönetagarna, skrifbiträdena, vaktmästarna m. fl.

Hvad angår herr Björklunds förslag rörande omgruppering af vissa

ärenden, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen motsatt sig, att några

ärenden öfverflyttas från styrelsen till landtbruksstyrelsen eller vattenfallsstyrelsen.

Däremot håller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen före, att den

omgång, som är förenad därmed att frågor angående afdiknings-,

odlings- och frostminskningsföretag skola handläggas gemensamt af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen samt landtbruksstyrelsen, lämpligast undanröjes

därigenom, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen blifver den

myndighet, som ensam bereder dylika ärenden. I sammanhang härmed

skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens åsikt landtbruksingenjörerna,

hvilkas verksamhet hufvudsakligen är af teknisk art, ställas

under den tekniska myndighetens, d. v. s. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ledning, och skulle deras närmaste förman, den tekniska byråchefen

i landtbruksstyrelsen, då äfven öfverflyttas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom kulturteknisk och agronomisk ledamot.

Landtbruksstyrelsen har ansett lämpligt, att ärenden angående afdiknings-,

odlings- och frostminskningsföretag endast handläggas af

landtbruksstyrelsen samt att till denna styrelse jämväl öfverflyttas den

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu åliggande befattningen med kontrakten

rörande arbetenas utförande m. m. Den besiktning af ifrågavarande

företag, som nu verkställes af de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lydande distriktstjänstemännen, bör enligt landtbruksstyrelsens

åsikt samtidigt öfvertagas af landtbruksingenjörerna.

Till följd af den ökning af landtbruksstyrelsens göromål, som förändringen

skulle medföra, och då det synes styrelsen behöflig! att bereda

byråchefen för kansli- och ekonomiska ärenden i styrelsen lättnad i hans

arbetsbörda, anser styrelsen, att en ny tjänsteman med benämningen

byrådirektör bör anställas i landtbruksstyrelsen. De inspektioner, som

genom förändringen skulle tillkomma, håller landtbruksstyrelsen före

kunna medhinnas, därest arfvode beviljas för ytterligare en landtbruksBihang

till JRiksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 132 Höft. 2

Landtbruks
styrelsen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Vattenfalls
styrelsen.

Departements
chefen.

stipendiat. Landtbruksstyrelsen har slutligen erinrat, att det icke lärer

tillhöra landtbruksstyrelsen att utreda, hvilka förändringar i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens närvarande eller föreslagna stat böra ske med

anledning af det af landtbruksstyrelsen förordade öfverflyttandet af

vissa ärenden till landtbruksstyrelsen, eller att söka angifva den lindring

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbete, som därigenom skulle uppkomma.

Vattenfallsstyrelsen har, efter att hafva redogjort för de ärenden,

som tillkomma styrelsens ämbetsbefattning, framhållit såsom sin åsikt,

att de af herr Björklund ifrågasatta ändringarna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde icke synas vara af den omfattning, att de

böra förhindra en definitiv reglering af löneförhållandena för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen redan vid innevarande års Riksdag.

Hvad af herr Björklund samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

landtbruksstyrelsen anförts synes mig gifva vid handen, att förenkling

och besparing af arbetskrafter skulle åstadkommas, därest de ärenden,

hvilka nu handläggas gemensamt af de båda ämbetsverken, bereddes

uteslutande af det ena af dem.

Fråga härom har redan förut väckts, i det att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt landtbruksstyrelsen genom en ämbetsskrifvelse från

jordbruksdepartementet anmodats taga under ompröfning, huruvida och

i hvad mån de nuvarande bestämmelserna i fråga om handläggningen

af med statsbidrag understödda odlings- och frostminskningsföretag

m. fl. ärenden kunna genom öfverflyttande af grupper af ärenden från

det ena ämbetsverket till det andra eller annorledes förenklas samt snabbheten

i ärendenas afgörande befordras, utan att pröfningens säkerhet

äfventyras. Med anledning häraf har utredning igångsatts af ämbetsverken,

men något förslag har ännu icke af dem afgifvits.

Vidare hafva, enligt hvad jag inhämtat, departementalkommitterade

upptagit saken till pröfning, och det lärer vara kommitterades afsikt att

i sitt blifvande betänkande framlägga förslag angående förenklad! sätt

för ifrågavarande ärendens behandling.

Hvad särskildt angår landtbruksstyrelsens hemställan, att landtbruksingenjörerna

skola förrätta en del besiktningar, som nu verkställas

af de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lydande distriktstjänstemännen,

är denna fråga i viss mån sammanhängande med frågan om

landtbruksingenjörernas utbildning. Sedan i enlighet med de grunder,

som meddelades i propositionen nr 186 till 1910 års Riksdag angående

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

11

anslag för landtmäteriundervisningens ordnande, kurserna för landtmäteriexamen

blifvit så förlängda, att man enligt landtbruksstyrelsens mening

icke vidare kan fordra, att landtbruksingenjörerna skola genomgå desamma,

lär styrelsen vara betänkt på att föreslå vissa förändringar i

landtbruksingenj örernas utbildning, därvid särskild vikt antagligen kommer

att läggas på deras utbildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket.

Förslag i ämnet är dock ännu icke af landtbruksstyrelsen afgifvet.

Innan de sålunda pågående utredningarna blifvit afslutade, torde

man icke kunna med säkerhet bedöma, huru saken lämpligast skall ordnas,

och chefen för jordbruksdepartementet, med hvilken jag samrådt i

denna del af ärendet, är af samma mening. Jag är därför icke beredd

att nu framlägga något förslag i frågan. Det synes mig dock icke

nödvändigt att, i afbidan på utredningarnas afslutande, längre än som

redan skett uppskjuta väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lönereglering,

hvars snara genomförande oafvisligen är af nöden, om styrelsen skall

kunna på ett rätt sätt fullgöra sin ämbetsverksamhet. Den omgruppering

af ärenden och förflyttning af tjänstemän från det ena verket till det

andra, som möjligen framdeles kan visa sig fördelaktig, förhindras

ingalunda genom löneregleringen. Jag förutsätter nämligen att, såsom

redan är fallet beträffande landtbruksstyrelsens tjänstemän, bland aflöningsvillkoren

för befattningshafvare vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och därunder lydande distriktstjänstemän komma att inflyta

föreskrifter om, att tjänstemännen äro underkastade sådan författning.

I fall de ordinarie tjänstemännens antal ej bestämmes högre än kommittén

föreslagit, lärer det icke heller kunna inträffa, att till följd af

förenkling i vissa ärendens handläggning några ordinarie tjänstemän blifva

öfverflödiga. Fn sådan möjlighet är så mycket säkrare utesluten, som

de ärenden, de båda styrelserna hafva att handlägga, äro stadda i stark

tillökning.

Herr Björklund har vidare ifrågasatt, att de ärenden, som angå dels

anläggning och förbättring af kanaler, slussar och andra dylika företag

dels ock sjöars och vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning

eller andra industriella behof och i samband därmed nödiga anläggningar

skola öfverflyttas till vattenfallsstyrelsen.

Med anledning däraf tillåter jag mig erinra, att frågan om arbetsfördelningen

mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt vattenfallsstyrelsen

berördes i det utlåtande angående inrättande af en vattenfallsstyrelse,

hvilket den 27 november 1907 afgafs af särskilda, inom

jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga. Efter att hafva framhål
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd, Proposition Nr 196.

lit, att förvaltningen af Trollhätte kanal icke borde skiljas från förvaltningen

af statens kraftstationer därstädes, uttalade kommitterade såsom

sin mening, att alla staten tillhöriga kanaler borde ställas under vattenfallsstyrelsens

förvaltning. Såsom skäl härför anförde kommitterade,

att frågor om kanal- och vattenkrafts anläggningar ofta vore beroende

af hvarandra, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som väl närmast

utöfvade en kontrollerande verksamhet, redan nu tyngdes af en arbetsbörda,

som år från år ökades, samt att det därför kunde ifrågasättas,

huruvida icke styrelsen borde befrias från befattningen med kanaler.

Vid ärendets föredragning i statsrådet förklarade emellertid föredragande

departementschefen, att han visserligen funne det helt naturligt,

att allt, som ingått i Trollhättestyrelsens uppdrag, öfvertoges af den

nya styrelsen, således äfven förvaltningen af Trollhätte kanal. Men någon

särskild anledning att till den nya styrelsen öfverflytta förvaltningen

äfven af öfriga staten då tillhöriga kanaler syntes honom, åtminstone

för det dåvarande, icke föreligga. Väddö och Albrektsunds kanaler —

de enda, som utom Trollhätte kanal ägdes af staten — stode icke i

förbindelse med något flodsystem och berörde således ej något vattenfall.

Dessa kanaler syntes åtminstone tills vidare böra förvaltas af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen. Skulle staten framdeles komma att förvärfva

kanaler, hvilka liksom Trollhätte kanal nära sammanhänga med

vattenfall, borde det däremot vara ändamålsenligt att hänföra dylika

kanaler till den nya styrelsen. Att redan från början meddela en allmän

bestämmelse därom ansåg departementschefen ej vara lämpligt,

utan borde sådant bero på pröfning för hvarje särskild!; fall.

I enlighet härmed blef äfven i Kungl. Maj:ts proposition till 1908

års Riksdag angående inrättandet af en vattenfallsstyrelse m. m. styrelsens

förvaltningsområde angifvet, och bifölls propositionen i denna

del af Riksdagen.

Då tillsynen öfver de två mindre betydande hafskanaler, som förutom

Trollhätte kanal nu tillhöra staten, under nuvarande förhållanden

billigast och lämpligast torde utöfvas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

genom dess distriktstjänstemän, anser jag mig icke böra ifrågasätta

någon ändring i det beslut, som fattades år 1908. Därest åter staten

genom inköp eller nyanläggning blifver ägare af ytterligare någon kanal,

lärer i samband med beslut om kanalens förvärfvande eller anläggning

böra afgöras, under hvilken myndighets förvaltning den skall ställas.

Hvad angår de öfriga ärenden, som herr Björklund anser böra

öfverflyttas till vattenfallsstyrelsen, synes det mig vara önskvärd!, att

statens verksamhet såsom öfvervakande och kontrollerande skiljes från

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

13

dess affärsdrift. Beträffande de ärenden, om hvilka nn är fråga, torde

de, som höra till förstnämnda grupp, böra bandläggas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

men de, som falla inom den andra, omhändertagas af

vattenfallsstyrelsen. Då så nu i regel äger rum, lärer någon ändrad

fördelning af ärendena mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

vattenfallsstyrelsen åtminstone för närvarande icke böra vidtagas.

Enär jag, i enlighet med hvad jag sålunda framhållit, anser, att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lönereglering nu bör upptagas till

pröfning, tillåter jag mig till en början redogöra för de tjänstemän,

som anses behöfvas inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vid distrikten.

Ordinarie tjänstemän inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

För ärendenas handläggning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

finnas för närvarande, förutom chefen, följande ordinarie tjänstemän:

en byråchef och föredragande för tekniska ärenden utom sådana

som röra enskilda järnvägar,

en byråchef och föredragande för ärenden rörande enskilda järnvägar,

en byrådirektör och föredragande för administrativa och ekonomiska

ärenden,

en byråingenjör (å tekniska afdelningen),

en notarie (å järnvägsafdelningen),

en registrator, tillika aktuarie, samt

en revisor och bokhållare.

Därjämte äro hos styrelsen anställda, i mån af behof och anvisade

tillgångar, extra ordinarie tjänstemän samt rit- och skrifbiträden.

I detta sammanhang må äfven erinras, hurusom af det anslag å

5,000 kronor om året, som Riksdagen från och med år 1905 anvisat å

extra stat för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande

materiel, en maskininspektör aflönas.

Uti en den 1 maj 1909 och den 6 september 1910 dagtecknad

promemoria har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen läst uppmärksamheten

å den stora ökning styrelsens arbetsmängd undergått de senare åren.

Till belysande häraf meddelas följande af kommittén lämnade uppgifter

angående till styrelsen inkomna ärenden samt af styrelsen afgifna

utlåtanden och andra därifrån aflåtna skrivelser.

Nuvarande

förhållanden.

Beliofvet af

ökade arbetskrafter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Inkomna ärenden.

Å r.

Tekniska

ärenden

(utom järn- vägsärenden).

Järnvägs-

ärenden.

. Admi- nistrativa

ärenden.*)

Summa.

1882 ......................................................

_

863

1890 ......................................................

540

248

558

1,346

1900 ......................................................

1,152

694

757

2,603

1905 ......................................................

1,461

1,416

949

3,826

1906 ......................................................

1,573

1,594

908

4,075

1907 ......................................................

1,622

1,663

1,000

4,285

1908 ......................................................

1,684

1,476

1,362

4,522

1909 ......................................................

1,922

1,255

1,303

4,480

•*) Eu del af de under rubriken »tekniska ärenden» upptagna ärendena hafva äfven behandlats å den

administrativa afdelningen, men icke inräknats bland »administrativa ärenden».

Afgifna utlåtanden och andra aflåtna skrifvelser.

Å r.

Tekniska

afdelningen.

Järnvägs-

afdelningen.

Admi-

nistrativa

afdelningen.

Summa.

1882 ......................................................

__

883

1890 ......................................................

—

—

—

1,361

1900 ......................................................

—

—

—

2,643

1905 ......................................................

1,564

1,295

1,166

4,025

1906 ......................................................

1,369

1,490

1,082

3,941

1907 ......................................................

1,352

1,545

1,152

4,049

1908 ......................................................

1,546

1,337

1,644

4,527

1909 ......................................................

1,815

1,102

1,733

4,650

Sammanställas ofvanstående uppgifter beträffande hela antalet inkomna

ärenden samt hela antalet afgifna utlåtanden och andra aflåtna

skrifvelser för å ena sidan år 1900 — det första år då antalet ordinarie

befattningshafvare i styrelsen var detsamma som för närvarande — och

å andra sidan år 1909, befinnes att ökningen af antalet inkomna ärenden

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

15

uppgått- till 72 procent och ökningen af antalet afgifna utlåtanden och

andra aflåtna skrivelser till 76 procent.

Med hänsyn till betydelsen af de allmänna arbeten, hvilka falla inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde, lärer det få antagas,

att styrelsens verksamhet för framtiden ej kommer att minskas, utan

snarare att ökas.

I promemorian har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit

olägenheten däraf att på grund af otillräckligheten af de medel, som

anslagits till aflöning åt extra biträden, omsättningen af dessa varit

synnerligen stark. Sålunda hade antalet biträdande ingenjörer å den

tekniska afdelningen utgjort:

år

1904.........................

....................... 8

»

1905........................

....................... 8

»

1906.........................

....................... 8

»

1907.........................

....................... 8

»

1908.........................

....................... 10

I verkligheten hade emellertid dessa 8 till 10 biträdande ingenjörer

motsvarat »såsom biträden anställda under hela året»:

år 1904................................................ 4

» 1905................................................ 4

» 1906................................................ 4

» 1907................................................ 4

» 1908................................................ 4

Motsvarande förhållanden å järnvägs afdelningen hade, enligt hvad i

promemorian meddelades, varit följande.

Såsom biträdande ingenjörer hade varit anställda:

år 1904............................................... 4

» 1905.............................................. 7

» 1906............................................... 5

» 1907................................................ 4

» 1908............................................... 5

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 jKungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 196.

Dessa hade motsvarat »såsom biträden anställda under hela året»:

år 1904

» 1905

» 1906

» 1907.

» 1908

Enligt hvad vidare meddelades i promemorian, hade äfven täta ombyten

af byråingenjör måst ske, ehuru dennes tjänstebefattning vore

ordinarie. Detta hade haft sin grund i de otillräckliga löneförmånerna

för tjänsten. Under åren 1904—1908 hade densamma innehafts af 3

ordinarie byråingenjörer och upprätthållits på förordnande af icke mindre

än 9 olika ingenjörer (däri ej inräknadt förordnanden i anledning af

semester eller tjänstledighet). Det hade således varit 12 olika personer,

som byråchefen å tekniska afdelningen på 5 år haft till närmaste biträde

i tjänsten.

Att det ständiga och täta ombytet af byråingenjör och af biträdande

ingenjörer med nödvändighet måst och allt framgent måste medföra

synnerligen svåra olägenheter, ansåg styrelsen uppenbart.

Under så beskaffade förhållanden hade det varit och vore fortfarande

förenadt med de allra största svårigheter såväl att besätta byråingenjörstjänsten

med kompetent person som ock att erhålla dugliga tekniska

biträden, som stannade tillräckligt lång tid för att blifva till verklig

nytta i arbetet.

Uppenbart vore vidare, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

åsikt, att, då byråingenjören allt som oftast måst på grund af afgång

ersättas med ny sådan och de tekniska biträdena stannat i styrelsens

tjänst i genomsnitt endast ett hälft år, de båda byråcheferna finge ägna

alldeles för mycken tid och möda till att gång på gång upplära och

sätta in i arbetet ingenjörer, som icke hunne blifva till verkligt biträde,

innan de afginge till bättre aflönade anställningar utanför ämbetsverket.

Bristen på erforderligt antal tjänstemän å styrelsens stat hade äfven

gjort sig kännbar genom svårigheter att under de byråcheferna tillkommande

årliga semesterledigheterna. behörigen uppehålla deras tjänster.

De ständiga och täta ombytena af byråingenjör hade sålunda vållat,

att byråchefens å tekniska afdelningen tjänst under hans semester flera

gånger på senare åren måst upprätthållas antingen genom att därtill

förordna en längesedan från ordinarie tjänst pensionerad major i vägoch

vattenbyggnadskåren eller genom att till tjänstgöring i styrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

IT

inkalla en af de under styrelsen lydande distriktscheferna, till väsentliga

olägenheter såväl för styrelsen som för distrikten.

Vid längre tids tjänstledighet för byråchef på grund af hälsoskäl

hade det jämväl visat sig under nuvarande personalförhållanden vara

förenadt med de allra största svårigheter att uppehålla byråchefs tjänst

på ett för ämbetsverket tjänligt sätt.

Att styrelsen icke förfogat öfver tillräckliga medel att anställa ett

mot arbetsmängden svarande tillräckligt antal biträdande ingenjörer och

att de tillgängliga medlen endast medgifvit efter nutida förhållanden

alldeles för låga arfvoden åt dessa ingenjörer, hade också starkt inverkat

på möjligheten att utan eftergift i fordringarna på nöjaktiga och grundliga

utredningar åstadkomma den snabba handläggning af ärendena, som

det allmännas intresse måste fordra.

Efter uppräknande af de olika slag af göromål, som enligt instruktionen

ålåge byråcheferna, anfördes i promemorian, hurusom de båda

byråcheferna uppenbarligen icke kunde på ett för staten och allmänheten

tillfredsställande sätt fullgöra alla dessa omfattande åligganden

med mindre de, hvar å sin afdelning, hade till biträde erforderligt antal

väl kvalificerade tjänstemän utan allt för täta ombyten. Härutinnan

bruste emellertid den nuvarande organisationen i högst betänklig grad.

Det otillräckliga antalet tjänstemän å afdelningarna och omöjligheten

att för någon längre tid få behålla dem som funnes, beroende på

de allt för ringa aflöningsförmånerna, hade äfven vållat, att nödvändigheten

för byråcheferna att ansvara för uppsättning och expediering

af styrelsens skrifvelser i alla mål, som tillhörde deras föredragning,

verkat i hög grad betungande och varit mycket hinderlig för deras mera

maktpåliggande ämbetsverksamhet.

Då byråchefernas tid alldeles för mycket måst tagas i anspråk af

dessa göromål, från hvilka de borde i möjligaste mån vara befriade,

hade byråcheferna i allt för hög grad saknat tid och arbetsro att kunna

så snabbt som önskvärdt varit afgifva sådana utlåtanden i förekommande

stora frågor, som kräfde en tidsödande utredning och en mångsidig

fackmässig belysning. Det hade därför, uteslutande på grund af

bristen på erforderligt antal kompetenta, fast anställda biträden i tjänsten,

icke kunnat undvikas, att de största och viktigaste frågor, som kräfde

en mera tidsödande och djupgående utredning, mången gång fått vänta

i åratal, innan vederbörande byråchef blifvit i stånd att bereda sig ledighet

att helt ägna sig åt sådana frågors utredning.

Af enahanda anledning hade det jämväl visat sig vara omöjligt

för byråcheferna att kunna bereda sig tid och ledighet till att föreBihang

till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 182 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 196.

taga inspektionsresor för kontroll å allmänna arbeten och enskilda järnvägar.

Att allt detta vore missförhållanden, som vid den förestående löneregleringen

borde undanröjas, läge för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i öppen dag. Också hade styrelsen uteslutande i afvaktan på denna

reglering icke funnit sig förut böra göra underdånig framställning om

inrättande af behöfliga nya befattningar å styrelsens stat.

I vår brådskande tid hade — säges det i promemorian — krafvel

å ett snabbt afgörande af föreliggande ärenden blifvit allt starkare.

Skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunna motsvara detta tidens

berättigade kraf och det blifva möjligt att för framtiden undgå dessa

svåra olägenheter, af Indika arbetet inom ämbetsverket under nuvarande

förhållanden lede, måste nödvändigt styrelsens arbetskrafter i erforderlig

omfattning ökas och denna ökning ske genom det erforderliga antalet

tjänstemäns anställande på ordinarie stat med efter nutida förhållanden

tillräckliga löneförmåner.

För afhjälpande af det sålunda påpekade missförhållandet mellan

styrelsens arbetsmängd och dess arbetskrafter måste enligt styrelsens

bestämda åsikt å dess tekniska afdelning och å järnvägsafdelningen finnas

anställd följande personal:

ä tekniska afdelning en:

en byråchef och föredragande,

en förste byråingenjör,

en andre byråingenjör,

en förste biträdande ingenjör,

en andre biträdande ingenjör,

en tredje biträdande ingenjör,

en notarie,

ett ritbiträde och renskrifverska samt

en renskrifverska; och

ä järnvägsafdelningen:

en byråchef och föredragande,

en förste byråingenjör,

en andre byråingenjör,

en maskininspektör,

en förste biträdande ingenjör,

en andre biträdande ingenjör,

en tredje biträdande ingenjör,

en notarie,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

19

ett ritbiträde och renskrifverska samt

eu renskrifverska.

Beträffande den administrativa afdelning en föreslogs i promemorian

icke någon ökning af den ordinarie personalen å afdelningen.

I promemorian (sid. 71—78 i kommitténs betänkande) angafs vidare,

livilka särskilda tjänsteåligganden de olika tjänstemännen skulle hafva.

Enligt den s. k. trafiksäkerhetskommitténs underdåniga framställning

den 26 september 1907 skulle, om och när nämnda kommittés förslag

till förordning angående kontroll öfver enskild järnväg för allmän

trafik vunne Kungl. Maj:ts fastställelse, tillkomma å järnvägs afdelningen

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ytterligare eu maskininspektör

och en broinspektor.

Lönereglering skommittén har förklarat, att genom hvad från väg- och Kommittén.

vattenbyggnadsstyrelsens sida anförts samt hvad kommittén eljest och

jämväl vid besök inom. ämbetsverket inhämtat kommittén erhållit den bestämda

uppfattningen, att, om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall

kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra hvad som åligger densamma,

det är oundgängligen nödvändigt, att antalet ordinarie tjänstemän å den

tekniska afdelningen och å järnvägsafdelningen varder ökadt.

Kommittén har emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka uppförande

å stat af så stort antal ordinarie tjänstemän, som af väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatts, men vid beräknande af anslagsbelopp

till extra ordinarie tjänstemän m. m. har hänsyn tagits därtill att, utöfver

den af kommittén föreslagna ordinarie personalen, ytterligare arbetskrafter

måste finnas till styrelsens förfogande.

Hvad nu först angår den s. k. tekniska afdelningen inom styrelsen,

har kommittén ansett, att å denna afdelning — hvilken utan tvifvel är

den, hvarpå det mesta arbetet hvilar — böra finnas följande ordinarie

tjänstemän utom byråchefen, nämligen en förste byråingenjör, två byråingenjörer

och en notarie.

Å järnvägsafdelningen böra, enligt kommitténs mening, utom byråchefen

finnas följande ordinarie tjänstemän, nämligen en förste byråingenjör

och en byråingenjör.

De bägge förste byråingenjörerna skulle, en hvar å sin afdelning,

hafva den närmaste uppsikten öfver arbetet å afdelningen och biträda

vederbörande byråchef särskild! med mera maktpåliggande ärenden. I

sådant hänseende skulle förste byråingenjören å den tekniska afdelningen

träda i stället för den nuvarande ordinarie byråingenjören och förste

byråingenjören å järnvägsafdelningen i stället för den nuvarande notarien.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

De af kommittén föreslagna byråingenjörerna skulle hufvudsakligen

hafva till åliggande att verkställa den tekniska granskningen af inkommande

ärenden.

Då kommittén föreslagit inrättande af en notariebefattning å den

tekniska afdelningen, har detta, säger kommittén, skett därför, att kommittén

för sin del ansett det vara synnerligen önskvärd!, att å denna

afdelning må finnas tillgång till en ordinarie tjänsteman med administrativ

bildning, särskild! för verkställande af utredningar, utarbetande af

promemorior och uppsättande af skrivelser af mera juridiskt-administrativ

art.

Till den administrativa afdelningen inom styrelsen höra, såsom

nämndt är, förutom föredraganden, två ordinarie tjänstemän, nämligen

registratorn, tillika aktuarie, samt en revisor och bokhållare. Något behof

att öka antalet ordinarie tjänstemän å denna afdelning anser kommittén

ej föreligga.

Jämte de ofvan nämnda ordinarie tjänstemännen å styrelsens olika

afdelningar anser kommittén böra å stjrrelsens stat uppföras ett antal

ordinarie kvinnliga biträden.

Hos styrelsen finnas för närvarande, anmärker kommittén, anställda

fem kvinnliga biträden, till hvilka ersättning utgår af det å den ordinarie

staten uppförda anslaget till vikariatsersättning, arfvoden åt extra

ordinarie tjänstemän, rit- och skrifbiträde eller af å extra stat beviljade

medel till förstärkning af arbetskrafterna hos styrelsen.

Samtliga dessa kvinnliga biträden hafva till åliggande att utföra

det för styrelsen erforderliga renskrifningsarbetet, men därjämte hafva

vissa af dem en del andra göromål. Ett biträde handhafver och vårdar

det till den tekniska afdelningen hörande ritningsarkivet, för erforderliga

förteckningar däröfver samt utför förekommande kopieringar af ritningar,

kartor in. m. Motsvarande göromål å järnvägsafdelningen bestridas

äfven af ett kvinnligt biträde. Ett af de kvinnliga biträdena har att

utföra en del bokhålleri- och expeditionsgöromål å den administrativa

afdelningen.

Inom kommittén har, upplyser kommittén, fråga väckts, huruvida

ej af de kvinnliga biträdena de, hvilka utföra mera kvalificerad! arbete

än enbart renskrifningsgöromål, borde ställas i en högre grad än öfriga

biträden.

I detta hänseende har emellertid erinrats, att kommittén erhållit

särskild! uppdrag att afgifva underdånigt utlåtande och förslag i fråga

om uppförande i stat af vissa, fast anställda biträden hos en mängd

ämbetsverk och myndigheter, hvilkas löneförhållanden reglerats vid se
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

21

Hare årens riksdagar, och att i berörda ärende, förutom åtskilliga andra

spörsmål, äfven framställts yrkanden om en bättre ställning för de biträden,

som utföra mera kvalificerad! arbete.

Då kommittén ännu icke varit i tillfälle att bestämma sin ståndpunkt

till det sist omförmälda principiella spörsmålet, har det synts

kommittén lämpligast att, oafsedt huruvida framdeles må befinnas, att

ett eller flera af de hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anställda

kvinnliga biträdena böra erhålla en bättre ställning, för närvarande likställa

samtliga de kvinnliga biträden, som enligt kommitténs mening

böra uppföras å styrelsens stat.

Antalet dylika biträden har kommittén ansett böra bestämmas till

fem. Att sätta antalet lägre torde, säger kommittén, vara olämpligt

och ekonomiskt ofördelaktigt, enär därigenom, såsom ock inträffat, skulle

föranledas, att i många fall öfverkvalificerad arbetskraft måste tagas i

anspråk för exempelvis skötsel af ritnings arkiv, kopiering af ritningar

o. d. Genom att sätta antalet kvinnliga biträden å stat till fem skulle

ock, enligt kommitténs öfvertygelse, kunna af kvinnligt biträde medhinnas

en del göromål å registratorskontoret, hvilka för närvarande utföras

af en amanuens.

Vidkommande för styrelsen erforderligt vaktmästarbiträde har kommittén

erinrat, att enligt gällande stat finnas två ordinarie vaktmästare

hos styrelsen. Styrelsen har emellertid erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande

att från och med oktober månad 1908 intill utgången af år

1911 hafva en extra vaktmästare anställd mot en aflöning, beräknad

efter tre kronor för dag. De därför erforderliga medlen utgå af sjätte

hufvudtitelns allmänna besparingar.

De nya lokaler uti förutvarande riksdagshuset å Riddarholmen, till

hvilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under loppet af år 1911 kommer

att förflyttas, äro belägna uti två olika våningar, hvarjämtenti

källarvåningen plats lärer vara beredd för en del af styrelsens arkiv.

Då för bestridande af erforderligt vaktmästarbiträde inom styrelsens

nuvarande provisoriska lokaler, hvilka äro fördelade på två våningar,

tre personer ansetts behöfliga, lärer, framhåller kommittén, någon minskning

i nämnda antal icke kunna ske efter styrelsens inflyttning i de

nya lokalerna. Vid sådant förhållande har kommittén ansett sig böra

föreslå upptagande i stat af tre vaktmästare, af hvilka en lämpligen

ansetts böra erhålla förste vaktmästares ställning.

Byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Ekdahl, hvilken af Herr EMaUs

Kungl. Maj:t förordnats att under den tid nämnda ämbetsverk utgjorde reservahonföremål

för kommitténs behandling vara ledamot af kommittén, var från

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

Väg- och vattenbyggnadsstyrélsen.

kommitténs beslut skiljaktig samt ansåg, att å ordinarie stat böra uppföras

för såväl tekniska avdelningen som järnvägsafdelningen en förste

och en andre byråingenjör samt tre biträdande ingenjörer, af hvilka

senare en af de för järnvägsafdelningen behöfliga biträdande ingenjörerna

erfordrades uteslutande som biträde åt maskininspektören.

Beträffande de af herr Ekdahl till stöd för hans reservation anförda

skäl tillåter jag mig hänvisa till kommitténs betänkande sid. 1G1—163.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framhållit, att styrelsens

otvifvelaktigt mera ingående erfarenhet om behofvet af arbetskrafter i

styrelsen helt motsäger kommitténs uppfattning, samt att styrelsen icke

utan stor olägenhet för ärendenas behöriga gång skulle kunna undvara

de af styrelsen i dess promemoria till löneregleringskommittén upptagna

tjänstemännen.

Styrelsen framhåller därför ännu en gång, med hänvisande till den

särskilda utredning, som af styrelsen förut framlagts i förberörda promemoria,

hurusom styrelsens olika åligganden alltjämt utvecklas genom

exempelvis den fortgående ökningen af storleken af fonderna för understödjande

af allmänna arbeten samt genom hänsynen till trafiksäkerheten

å enskilda järnvägarna, hvilken föranledt i flera afseende!! på senare

tiden skärpta bestämmelser angående styrelsens öfvervakande skyldighet

beträffande de enskilda järnvägarnas rullande materiel samt kostnadsberäkningarna

och den tekniska och ekonomiska ledningen af med statsmedel

understödda nyanläggningar.

Det lärer sålunda, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vara

uppenbart, att för styrelsens ämbetsverksamhet för framtiden kommer

att erfordras en allt större tillgång på ordinarie och under tjänstemannaansvar

arbetande tjänstemän, och det är i känslan af det stora ansvar,

hvilket påhvilar styrelsen, som styrelsen framställt och ser sig nödsakad

fortfarande vidhålla sina fordringar på ordinarie befattningshafvande till

det af styrelsen angifna antal.

Enligt styrelsens i detalj motiverade förslag skulle därför för byråchefernas

förfogande erfordras å såväl tekniska- som å järnvägsafdelningen

å ordinarie stat

1 förste byråingenjör

1 andre »

3 biträdande ingenjörer

1 notarie

Summa 6 personer jämte tillfälliga biträden efter förefallande behof.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Kommittén liar emellertid ifrågasatt sådan ändring, att dessa skulle

ersättas med

o

I. A tekniska af delning en:

1 förste byråingenjör å ordinarie stat

2 byråingenjörer » ;» »

1 notarie » » )>

_2 tekniska biträden, tillfälligt anställda

Summa 6.

o

II. A järnväg saf delning en:

1 förste byråingenjör å ordinarie stat

1 byråingenjör » » »

_2 tekniska biträden, tillfälligt anställda

Summa 4 personer, hvartill skulle komma biträde af en amanuens.

o

A den tekniska af delningen skulle sålunda, påpekar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

enligt kommitténs förslag visserligen anställas i ordinarie

tjänst 1 byråingenjör mera än styrelsens förslag afser, men denne

ingenjör, som enligt kommitténs förslag skulle hafva löneförmåner motsvarande

endast lista gradens tjänst, är icke ekvivalent med den af

styrelsen föreslagna andre byråingenjör med lön af 5,700 kronor, utan

endast med eu af de 3 af styrelsen föreslagna biträdande ingenjörerna

med lön af 4,000 kronor, och samtidigt skulle de föreslagna 3 ordinarie

biträdande ingenjörerna bortfalla och ersättas med 2 icke ordinarie

tekniska biträden. Styrelsen framhåller i anledning häraf, att styrelsen

ansei sig icke hvarken al den af kommittén föreslagna byråingenjören

med ^den endast för en biträdande ingenjör afpassade lönen eller af de

tillfälligt anställda ingenjörerna kunna påräkna den skicklighet och vana

samt ansvarighet, som skulle finnas hos den af styrelsen föreslagna

2:dra byråingenjören och hos såsom ordinarie tjänstemän anställda biträdande

ingenjörer, samt vidare att på tekniska afdelningen redan hittills

vissa tider erfordrats ända till 10 biträdande ingenjörer förutom

byråingenjören och byråchefen, hvadan genomförande af kommittén w

förslag skulle. enligt styrelsens mening medföra orsaker till fördröjda

arbeten och mindre tillförlitliga resultat.

Beträffande järnvägsafdelningen innebär, anmärker väg- och vattenbyggmidsstyrelsen,

kommittéförslaget en ännu större minskning i den af

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.is Nåd. Proposition Nr 196.

styrelsen föreslagna personalen, nämligen analogt med livad ofvan framhållits

en minskning med 1 andre byråingenjör och 2 biträdande ingenjörer

samt 1 notarie, livilka skulle ersättas med tillfälligt anställda 2

tekniska biträden och 1 amanuens.

Under senare åren hafva å denna afdelning tjänstgjort såsom biträdande

till byråchefen

dels 1 teknisk notarie, motsvarande byråingenjör

dels 2 å 3 icke ordinarie biträdande ingenjörer samt.

1 notarie med 2 å 3 timmars daglig tjänstgöring i styrelsen

och i öfrigt hemarbete.

Summa 4 å 5 personer.

Såsom af styrelsen förut påvisats, hafva, säger styrelsen, emellertid

å denna afdelning tjänsteåliggandena afsevärdt ökats på grund af nya,

skärpta bestämmelser angående bland annat kostnadsförslagen3 utförligare

granskning och ökad kontroll öfver järnvägsanläggningarnas utförande

och underhåll, kontrollen öfver utförande och underhall åt rullande

materiel, samt broinspektion, statslånekontroll med flera \ eiksamhetsfält.

Till afdelningen liör också maskinspektören, men då hans arbete

består i kontrollering af rullande materiel å landets olika järnvägar och

afgifvande af rapporter till styrelsen, medför hans verksamhet ej biträde

vid utan ökning af styrelsens eget arbete. Under denna omständighet

lärer, fortsätter styrelsen, vara påtagligt, att en försvagning af de tekniska

krafterna å afdelningen icke kan ske utan olägenhet.

Beträffande behofvet af en ordinarie notarie jämväl, å järnvägsafdelningen

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,, att under

loppet af flera år å järnvägs afdelningen tjänstgjort en juridiskt bildad

person med tjänstgöringsskyldighet dels dagligen 2 a 3 timmar a

tjänsterummet dels med hemarbete för utredningar och skrivelser.

Att fortfarande behof föreligger för att å ordinarie stat jämväl å

j ärn vägs afdelningen uppföres en tjänsteman med juridisk-administrativ

utbildning torde, säger väg- och vatten byggnadsstyrelsen, belysas däraf

att å järnvägsafdelningen hvilar styrelsens uppsikt icke blott öfver de

under utförande varande anläggningarna utan äfven öfver i byggnadshänseende

redan fullbordade företags underhåll och vård samt ekonomiska

och administrativa skötsel. I sådant afseende framhåller styrelsen

exempelvis, att järnvägsafdelningen ofta har att handlägga

bland annat

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition Nr 196.

25

1) frågor om uppdelning eller sammanslagning af vissa järnvägsenheter

med tillhörande tekniska, ekonomiska och administrativa detaljer,

2) om villkoren för anslutning af nya järnvägar till äldre sådana,

hvilka ärenden vid handläggning hos järnvägsstyrelsen i regel skötas

af styrelsens administrativa ledamot vid sammanträden med vederbörande

intressenter,

3) frågor om inteckning, lagfart och afsöndring af mark m. m. vid

enskilda järnvägar,

4) frågor om omläggning af statsbidrag från lån till anslag eller

ren afskrifning,

5) frågor om försummelse af åliggande skyldigheter beträffande järnvägars

skötsel och förvaltning.

Den af kommittén ifrågasatta minskningen af den enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens uppgift erforderliga personalen på järnvägsafdelningen

anser styrelsen icke kunna ske utan en minskning i styrelsens

möjligheter att granska kostnadsförslag^! och att tillgodose trafiksäkerheten

å de enskilda järnvägarna samt att kontrollera järnvägarnas

anläggning, underhåll och skötsel.

Beträffande behofvet af renskrifverskor har styrelsen anfört, att

redan under nuvarande förhållanden erfordras 5 och tidtals 6 sådana,

hvarför det icke lärer finnas utväg för att framdeles allenast 5 renskrifverskor

skulle medhinna de erforderliga arbetena, utan måste styrelsen

äfven i detta afseende vidhålla sitt förslag om anställande af 6

skrifbiträden.

I likhet med kommittén anser jag det vara af behofvet påkalladt,

att ökning äger rum af antalet ordinarie tjänstemän å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tekniska afdelning och å järnvägs af delningen. För

närvarande finnes å hvardera af dessa afdelningar förutom byråchefen

endast en ordinarie tjänsteman. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

ansett, att å den tekniska afdelningen böra anställas 6 biträdande ordinarie

tjänstemän och å järnvägsafdelningen likaledes 6 sådana tjänstemän

föratom en maskininspektör.

Kommittén har åter hemställt, att antalet biträdande ordinarie tj änstemän

måtte ökas å tekniska afdelningen till 4 och å järnvägsafdelningen

till 2. Försiktigheten synes mig bjuda att icke nu gå längre än kommittén

föreslagit, utan, såsom äfven kommittén förutsatt, låta eu del

arbete utföras af extra personal. Härtill föranlåtes jag så mycket mer,

som, på sätt jag förut antydt, genom förändrad beredning af vissa

ärenden, som nu handläggas gemensamt af väg- och vattenbyggnads
Biliang

till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 132 Höft. 4

Departementschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

förhållanden.

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

styrelsen samt landtbruksstyrelsen, besparing af arbetskrafter möjligen

kan vinnas.

Aflöningsförmåner för den ordinarie personalen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

.

Den ordinarie staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och distriktstjänstemännen

har för närvarande följande utseende:

Krono

r.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Summa.

1 chef................................................

G,000

2,000

8,000

Tekniska af delningen.

1 tredje gradens tjänsteman (byråchef) ...

4,400

2,000

6,400

\Efter 5 ftr kan lönen höjas

1 d:o d:o d:o (d:o)

4,400

2,000

6,400

Jj med 600 kronor.

1 byråingenjör ....................................

2,300

1,200

3,500

Administrativa afdelningen.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 andra gradens tjänsteman (byrådirektör)

1 första gradens tjänsteman (registrator,

3,000

1,500

4,500

med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare 500

kronor.

tillika aktuarie).................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o (revisor och bokhållare) ...............

1,800

1,200

3,000

1 d:o (notarie) ...................................

1,800

1,200

3,000

Till vikariåtsersättning, arfvoden åt extra

ordinarie tjänstemän, rit- och skrifbi-

trädo ....

—

—

17,000

1 vaktmästare ...................

500

300

i 800

\ jämte bostad,

(Efter 5 år kan lönen höjas

I med 100 kronor.

1 d:o .................

500

300

800

i

1 distriktschef ..................................

3,000

3,000

5 distriktschéfer .................................

15,000

15,000

1 extra distriktsingenjör, arfvode............

—

—

1,500

7 extra distriktsingenjörer, d:o ............

—

—

10,500

Summa

-

—

80,400

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 196.

Uti förenämnda promemoria har väg- och vattenhyggnadsstyrelsen

anfört, att redan 1874 års löneregleringskommitté med styrka framhållit, ;

att de ärenden, som handläggas af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

äro af synnerlig vikt för det allmänna, samt uttalat, att icke nog

kunde framhållas nödvändigheten däraf, att styrelsens maktpåliggande

verksamhet utöfvas af personer med tillräcklig sakkunskap.

1 afseende å öfverdirektörsbefattningen hade nämnda löneregleringskommitté

framhållit, att för befattningens utöfvande erfordrades administrativ

förmåga samt grundliga teoretiska och praktiska insikter i

ingenjörsyrket, och att en person med dessa egenskaper med all säkerhet

kunde i enskild ingenjörsverksamhet förvärfva sig, i förhållande till

statens tjänare, jämförelsevis stora inkomster. Äfven om staten med

hänsyn till de fördelar i öfrigt, som den tillförsäkrade sina tjänare utöfver

de bestämda årliga lönerna, icke behöfde erbjuda en aflöning till

motsvarande belopp, måste dock, enligt bemälda kommittés åsikt, staten

i fråga om befattningar, som hos innehafvaren kräfde egenskaper användbara

och eftersökta af den enskilda företagsamheten, tillse, att aflöningsförmånerna

bestämdes till sådana belopp, att personer med framstående

duglighet kunde finna med sin fördel förenligt att för dem

afstå de med den enskilda verksamheten förenade större, om än mera

tillfälliga fördelarna.

Hvad angår tjänstemännen på styrelsens tekniska afdelningar,

hade samma kommitté framhållit, att med hänsyn till den tekniska

duglighet, som dessa befattningar förutsatte hos innehafvarna, det jämväl

i fråga om dem och deras utsikter till förvärf på enskild väg gällde

hvad af kommittén i detta afseende anförts angående öfver direktören.

Vid behandling af nämnda kommittés förslag i och för proposition

till 1880 års Riksdag hade, erinrade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vederbörande departementschef framhållit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ålåge att i flera för särskilda orter och landet i dess helhet

synnerligen viktiga frågor afgifva utlåtanden, därvid styrelsen icke kunde

stanna vid att endast uttala ett gillande eller förkastande af framställda

förslag, utan ofta måste på grund af egen erfarenhet och sakkännedom

åstadkomina den för frågans lösning erforderliga utredning.

Departementschefen hade vidare framhållit, att för nöjaktig behandling

af sådana frågor som ansökning om tillstånd till och fastställande af

plan för anläggning af järnvägar, kanaler och större hamnar samt sänkning

af större sjöar och andra betydligare vattenregleringsföretag erfordrades

icke allenast öfverlägsna kunskaper i ingenjörsvetenskapen,

Öfver dir ektören

och byråcheferna.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens
promemoria.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

utan därjämte framstående insikter uti samt öppen blick för landets

administrativa och ekonomiska förhållanden.

Att de af 1874 års löneregleringskommitté år 1879 och af vederbörande

departementschef år 1880 framställda och häfdade åsikterna

voro riktiga, kunde — sades det i ofvanberörda promemoria — icke bestridas.

Och voro de riktiga och efterföljansvärda redan på den tid då

de sålunda framställdes, så vore det ovedersägligen numera alldeles

oundgängligt att taga nödig hänsyn till de särskilda förhållanden, som

gjorde sagda åsikter i ännu högre grad giltiga i nuvarande tid.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsbörda, det allmännas anspråk

på en sakkunnig pröfning af landets tekniska frågor kunde uppenbarligen

icke hafva lämnats oberörd af den väldiga utveckling i afseende

å näringar och kommunikationer, som ägt rum i Sverige sedan den tid

— åren 1879—1880 — då man redan ansåg sig böra framhålla den stora

vikten af att staten satte aflöningsförmånerna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tekniska tjänstemän i rätt förhållande till de anspråk,

som måste ställas på innehafvarna af dessa maktpåliggande befattningar.

Att denna näringarnas och kommunikationernas storartade utveckling

under de senaste trettio åren helt naturligt varit åtföljd af en betydande

höjning af lefnadsstandarden för landets teknici, vore en för alla

känd sak.

Äfven staten hade rönt inverkan däraf och varit nödsakad att vid

besättandet under senare tider af statstjänster, hvilkas innehafvare måste

äga tekniska fackkunskaper och erfarenhet på teknikens vidsträckta område,

för sådana statstjänster bestämma löneförmånerna efter helt andra

grunder och annan standard än den, som kunde tillämpas för vanliga

högre eller lägre statstjänster inom den civila statsförvaltningen, för

hvilka erfordras endast juridisk utbildning men icke tekniska specialoch

fackkunskaper.

För att kunna försäkra sig om fackmän af framstående skicklighet

och kompetens såsom chefer för järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen

hade staten måst bestämma dessa chefers löneförmåner till 20,000 kronor

för hvardera, förutom därefter afpassade pensionsförmåner.

För chefsposten inom statens kasernbyggnadsnämnd, hvilken post

icke vore af permanent natur, ehuru befattningen antagligen komme att

erfordras under en följd af år, hade aflöningen måst bestämmas till

25,000 kronor för att möjliggöra förvärfvandet af chef med framstående

teknisk kompetens.

För chefsposten i telegrafstyrelsen, hvilken befattning — anmärktes

vidare uti promemorian i fråga — ansetts erfordra endast framstående

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

administrativ kompetens men icke teknisk fackkunskap, vore aflöningen

bestämd till 15,000 kronor och däremot afpassade pensionsförmåner fastställda.

Såsom exempel på huru den tekniska fackkunskapen numera

aflönades i enskild tjänst på industriens och kommunikationsväsendets

områden anfördes i promemorian, att Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags

verkställande direktör och trafikchef, hvilken chefspost

för närvarande innehades af en kapten i väg- och vattenbyggnadskåren,

åtnjöte en aflöning af 20,000 kronor, att enahanda befattning vid Lidingö

järnvägsaktiebolag, hvilken likaledes för närvarande innehades af

en kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, vore aflönad med 16,000

kronor, att verkställande direktören och trafikchefen vid Nora—Karlskoga

järnvägsaktiebolag, hvilken befattning jämväl innehades af en kapten i

väg- och. vattenbyggnadskåren, hade en begynnelseaflöning af 12,000

kronor, fri bostad och bränsle samt tre ålderstillägg, hvardera å 1,000

kronor, efter resp. fem, tio och femton år, äfvensom efter afgång 7,000

kronor i pension, att trafikchefs- och verkställande direktörsplatsen vid

Västergötland—Göteborgs järnväg, hvilken post äfven innehades af en

kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, vore aflönad med 15,000 kronor,

samt att den tekniskt utbildade chefsingenjören vid sydsvenska

kraftaktiebolagets kraftverk vore aflönad med 20,000 kronor om året.

I alla de sålunda anförda fallen (med undantag för chefsposten i telegrafstyrelsen)

erfordrade, sades i promemorian, befattningarna framstående

teknisk sakkunskap, men för hvardera likvisst begränsad till hufvudsakligen

endast ett speciellt tekniskt fackområde.

På chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och på de båda

tekniska byråcheferna i samma styrelse måste däremot med hänsyn till

den stora omfattningen och vidt skilda beskaffenheten af de olika tekniska

områden, från hvilka maktpåliggande ärenden komme under deras

handläggning, ställas de allra största anspråk på en vidtomfattande teknisk

sakkunskap beträffande alla de skilda frågor, som rörde anläggning

af järnvägar, vägar, broar, färjor, kanaler, slussar, hamnar, sjöars och

vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning eller andra industriella

behof, sänkning och reglering af sjöar och vattendrag m. m.

Under sådant förhållande kunde — framhölls det i promemorian —

vid bestämmande af skäliga löneförmåner för chefen och de tekniska

tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen absolut icke användas

den löneskala, som numera gällde för statskontorets eller de andra statens

ämbetsverks tjänstemän, för hvilka icke kräfdes de af enskilda arbetsgivare

väl betalda tekniska fackkunskaperna. Skulle så ske, kunde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kommittén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

det utan ringaste tvifvel förutses, att staten vid inträffande ledigheter

icke skulle kunna besätta befattningarna med personer af framstående

teknisk kompetens.

Med chefsbefattningen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vore i

öfrigt förenade oaflönade uppdrag dels såsom chef för väg- och vattenbyggnadskåren

och dels som ordförande i styrelsen lör hydrografiska

byrån. Chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen både ock samma

ekonomiska ansvar som föredraganden för administrativa ärenden hos

styrelsen.

Med hänsyn till hvad sålunda anförts måste det, enligt den i promemorian

framhållna uppfattning, vara fullt motiveradt, att öfverdirektören

och chefen för väg- och vattenbyggnadstyrelsen finge i aflöning

åtnjuta minst 15,000 kronor, däraf lön 10,000, tjänstgöringspenningar

4.000 och ortstillägg 1,000 kronor, samt de båda tekniska byråcheferna

12.000 kronor, däraf lön 8,000, tjänstgöringspenningar 3,400 och ortstilllägg

600 kronor.

Beträffande statens aflöningar för närmast under chefsposten varande

tjänstebefattningar, livilka kräfde framstående teknisk sakkunskap

och erfarenhet, kunde — sades vidare i promorian anföras, att

chefens i järnvägsstyrelsen närmaste man öfverdirektören och souschefen

åtnjöte eu aflöning af 12,000 kronor, att den under järnvägsstyrelsens

chef lydande öfveringenjören vid statens järnvägsbyggnader åtnjöte en

aflöning af 12,000 kronor, att för den under vattenfallsdirektören lydande

öfveringenjören vid statens kraftverk vid Trollhättan löneförmånerna

i proposition till Riksdagen föreslagits till 11,500 kronor jämte en

half procent tantiem å det belopp, hvarmed nettovinsten af kraftverkets

rörelse öfverstege 200,000 kronor per år, samt att den i Stockholm

stationerade distriktschefen i första distriktet vid statsbanorna, hvilken

befattning närmast vore att jämföra med de under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

lydande distriktscheferna i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,

åtnjöte 10,000 kronor i löneförmåner (8,000 kronor i lön och

2.000 kronor som ersättning för bostad och bränsle).

Hl Kommittén har i fråga om aflöningen till väg-och vattenbyggnadsstyrelsens

chef erinrat, hurusom uti det af 1874 års löneregleringskommitté

år 1879 afgifna betänkandet angående styrelsen för allmänna

väg- och vattenbyggnader chefens aflöning af kommitténs flertal föreslogs

till 7,500 kronor. I fråga om nämnda aflöningsbelopp voro två af

kommitténs medlemmar skiljaktiga, i det att, å ena sidan, ordföranden,

generaldirektören Beijer yrkade, att chefen skulle tillerkännas en aflöning

af 9,000 kronor, och, å andra sidan, kommittéledamoten Liss Olof Larsson

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

ansåg, att chefen borde erhålla samma aflöning, som bestämts för chefer

i en del .andra ämbetsverk eller 7,000 kronor. Uti den kungl. propositionen

vid 1880 års Riksdag föreslogs chefens aflöning till 9,000 kronor.

Frågan om styrelsens uppförande å ordinarie stat blef emellertid

undanskjuten vid 1880 års Riksdag.

Uti det af generaldirektören Beijer upprättade förslag dels till förening

af styrelserna för allmänna väg- och vattenbyggnader och öfver

statens järnvägsbyggnader dels ock till stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i dess sålunda utvidgade skick, hvilket förslag låg till grund

för den kungl. propositionen i ämnet vid 1882 års Riksdag, föreslogs,

anför kommittén, chefens aflöning till 10,000 kronor, särskild! med hänsyn

därtill att genom den ifrågasatta föreningen hans ansvar och åligganden

komme att betydligt ökas till såväl omfång som vikt.

Detta aflöningsbelopp var äfven upptaget uti det af Kungl. Maj:t

vid nyssnämnda Riksdag framlagda förslaget till stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I förbigående har kommittén anmärkt, att aflöningen till generaldirektör

i normalgrad vid nämnda tidpunkt utgjorde 9,000 kronor.

Riksdagen, som ansåg frågan om ordnandet af tillsynen öfver statens

järnvägsbyggnader då böra lämnas öppen, uttalade, enligt hvad

kommittén påpekar, att med hänsyn till den inskränkning i göromålen,

som under antydda förutsättning skulle komma att äga rum, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens chef icke borde tilldelas så högt aflöningsbelopp

som 10,000 kronor, utan att aflöningen för nämnda chef lämpligen

kunde bestämmas till 8,000 kronor, helst cheferna för åtskilliga andra

centrala ämbetsverk icke åtnjöte högre aflöning än 7,000 å 7,500 kronor.

I enlighet härmed är ock chefens för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

aflöning i gällande stat upptagen med ett belopp af 8^000 kronor.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida har nu, erinrar kommittén,

yrkats, att aflöningen till chefen för detta ämbetsverk måtte sättas

till 15,000 kronor, eller sålunda samma aflöningsbelopp som tillerkänts

generaldirektören i telegrafstyrelsen och äfven åtnjutes af generalpostdirektören

såsom chef både för postverket och postsparbanken.

Vid öfvervägande af frågan om aflöningsförmånerna till chefen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har kommittén emellertid icke ansett

sig kunna för denne föreslå högre aflöning än den högsta, som vid nyare

löneregleringar blitvit tillerkänd chefer med öfver direktörs benämning:

eller 10,000 kronor.

Aflöningen till de bägge byråcheferna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

. utgör enligt gällande stat den för tjänstemän i tredje lönegraden

vid ännu ej nyreglerade centrala verk bestämda.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Herr Ekdakls

reservation.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagits, att aflöningen

för styrelsens tekniska byråchefer matte sättas till 12,000 kronor eller

sålunda till samma belopp, som fastställts för öfverdirektören och souschefen

i järnvägsstyrelsen.

Kommittén har emellertid icke tilltrott sig att för dessa byråchefer

tillstyrka en större förhöjning i aflöning än som blir en följd däraf, att

de vid regleringen likställas med tjänstemän i tredje normalgraden inom

nyreglerade verk.

Från kommitténs beslut var herr Ekdahl skiljaktig samt framhöll,

att det är af största vikt att löneförmånerna för öfverdirektören och de

tvenne tekniska byråcheferna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen blifva

så afpassade, att staten kan påräkna såväl att förvärfva som ock att behålla

å dessa tjänstebefattningar dugande krafter, och att i båda dessa^

afseenden förhållandena blifva synnerligen otilllredställande, därest de al

kommittén föreslagna lönerna vinna fastställelse.

Statens och det allmännas anspråk på en sakkunnig pröfning af

landets tekniska frågor inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhetsområde

krafvel-, säger herr Ekdahl, med nödvändighet, att öfverdirektörens

och de tekniska byråchefernas tekniska sakkunskap skall

vara af den grundlighet och omfattning, att den kan behärska hela det

vidsträckta väg- och vattenbyggnadsfacket och garantera en omsorgsfull

och vederhäftig pröfning och utredning af de i hela landets ekonomiska

utveckling ingripande frågor om land- och vattenkommunikationers anläggning

och underhåll, om vattenkraftens rationella tillgodogörande och

därmed sammanhängande frågor, om sjöars och vattendrags reglering

och ändamålsenligaste utnyttjande för sjöfart, flottning och industriella

behof.

Det måste därför enligt herr Ekdahls åsikt vara af den största vikt

och betydelse för såväl staten och det allmänna som för de enskilda

ekonomiska och industriella intressena, att öfverdirektörs- och de tekniska

byråchefsplatserna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må kunna besättas

med personer, "som äro de inom väg- och vattenbyggnadsfacket mest

praktiskt erfarna och utbildade ingenjörer af sådan kompetens, att de

icke må vara underlägsna de mest framstående ingenjörer, som inom

ifrågavarande fack hafva sin verksamhet såsom förslagsställare eller ledare

och utförare af allmänna väg- och vattenbyggnadsarbeten.

Men skall staten kunna besätta dessa platser med personer med

sådan framstående kompetens, så bör också, anser herr Ekdahl, aflöningsförmånernas

belopp icke utgöra ett hinder härför, utan verkligen möjliggöra

detta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Vare sig man nödgas söka de kompetenta personerna för dessa

platser bland cheferna i väg- och vattenbyggnadsdistrikten, hvartill utsikt

förefinnes på grund af dessa tjänstemäns omfattande verksamhet just på

områdena för styrelsens arbete, eller man kan finna dem bland icke förut

i statstjänst anställda utöfvare af väg- och vattenbyggnadsfacket, så hafva

såväl distriktscheferna som andra framstående väg- och vattenbyggnadsingenjörer

en verksamhet af sådan beskaffenhet, att den bereder dem så

stora inkomster, att det enligt herr Ekdahls åsikt torde blifva utsiktslöst

för staten att kunna besätta öfverdirektörs- och tekniska byråchefsplatserna

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med personer af tillräcklig

teknisk kompetens och mogen praktisk erfarenhet inom yrket, därest löneförmånerna

inskränkas till respektive 10,000 och 8,100 kronor. Distriktscheferna

hafva enligt de från dem infordrade uppgifterna inkomster, som

uppgå till mellan 12,000 och 28,000 kronor, och af taxeringskalendrarna

kan inhämtas, att andra mera framstående väg- och vattenbyggnadsingenjörer

hafva inkomster, som uppgå till enahanda eller ännu större

belopp per år. Öfver direktören och de tekniska byråcheferna i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen äro tvungna att vara bosatta å den dyraste

platsen i riket — hufvudstaden eller dess omedelbara omnejd — medan

distriktscheferna kunna hvar och eu inom 4 å 5 län fritt söka sig den

billigaste orten till bostadsplats.

Med de af kommittén föreslagna löneförmånerna blefve, fortsätter

herr Ekdahl, både öfverdirektören och de två tekniska byråcheferna i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fortfarande vida sämre ställda än både

do dem underlydande distriktscheferna och andra jämförliga väg- och

vattenbyggnadsingenjörer, som vore kompetenta att fylla platserna på

ett för staten och det allmänna erforderligt sätt. Det skulle då icke

innebära någon lockelse för en distriktschef eller för en annan framstående

väg- och vattenbyggnadsingenjör att antaga anbudet att blifva

öfverdirektör eller teknisk byråchef i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

då hans ekonomiska ställning blefve så väsentligt försämrad genom en

dylik förflyttning. Lockelsen härtill ökas gifvetvis icke särskildt därigenom,

att icke ens de ifrågavarande tekniska byråcheferna hafva samma

möjligheter som distriktscheferna att genom enskilda ingenjörsuppdrag

förvärfva sig de för bestridande af de alltjämt växande lefnadskostnaderna

i hufvudstaden erforderliga inkomsterna utöfver den med statstjänsten

förenade lönen. De båda tekniska byråchefernas i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen kräfvande dagliga arbete å tjänsterummet och i

hemmet med utarbetande af tjänsteutlåtanden och utredningar gör det

svårt för dem att dessutom ägna sig åt enskilda ingenjörsuppdrag.

Bihang till Riksd. prof, 1911. 1 Sami. 1 Afä. 192 Käft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 196.

Sådana kräfva resor och. undersökningar på främmande ort, och detta

kommer altför mycket i kollision med statstjänstens åligganden för att

sådana kunna i någon mera inbringande mån af byråcheferna emottagas

och utföras, utan att statstjänsten blefve lidande.

Herr Ekdahl är därför af den mening, att aflöningsförmånerna för

de ifrågavarande befattningarna icke böra sättas för lågt i förhållande

till hvad dugande väg- och vattenbyggnadsingenjörer förtjäna, på det

att framstående förmågor icke må afskräcka^ från dessa statstjänster

eller drifvas öfver till den privata verksamheten.

Då herr Ekdahl förutsätter, att det är meningen, att kommittén

skolat taga skälig hänsyn till de faktiska nutida förhållandena inom vägoch

vattenbyggnadsverksamheten och icke endast schablonmässigt söka

inpressa ett tekniskt ämbetsverk inom ramen för den för statskontoret

och med detta jämnställda ämbetsverk af uteslutande eller hufvudsakligen

administrativ natur fastställda s. k. normalstaten, anser han det bort

med nödvändighet tagas hänsyn till, att den tekniska sakkunskapen och

utbildningen måste ersättas efter grunder, som icke hämtats från med

den tekniska verksamheten ojämförbara arbetsfält. Annars löper staten

fara att i stället för de mera framstående få de svagaste tekniska

krafterna — till skada för staten och för allmänheten, som då icke

kunna få någon tekniskt erfaren och praktisk behandling af allmänna

ärenden, som röra industriella och kommunikationsfrågor.

Herr Ekdahl säger sig därför hafva inom kommittén gjort gällande,

att man borde frigöra sig från principen att i aflöningshänseende jämföra

öfverdirektören och de två tekniska byråcheferna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med innehafvare af motsvarande tjänstegrader vid de

öfriga centrala verken och i stället taga skälig hänsyn till de aflöningsförmåner,

som erbjudas de ledande männen vid exempelvis de större

enskilda järnvägarna, beträffande Indika löneförmåner han hänvisat till

de af väg- och. vattenbyggnadsstyrelsen i sin förberörda promemoria till

kommittén lämnade uppgifter. Äfven om det icke kan vara behöflig^,

att staten betalar öfverdirektören och de tekniska byråcheferna i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen lika höga löner som dem, Indika den privata

verksamheten kan bereda innehafvare af sådana kvalifikationer, som

de för dessa platser erforderliga, så borde lönerna för ifrågavarande befattningar

åtminstone så afpassas, att skillnaden icke blifver alltför

betydande och därigenom medför risken att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

mister dugande krafter, därför att de på grund af anbud om

afsevärdt högre betalning öfvergå till enskilda befattningar, eller går

miste om sådana krafter, därför att de på grund af innehafvande af

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

35

väsentligen större inkomster vid enskilda företag icke kunna vilja emottaga

kallelse till sagda befattningar i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Staten har ju också, fortsätter herr Ekdahl, just för att kunna förvärfva

kompetenta personer för de statstjänster, som erfordra mera framstående

kompetens inom väg- och vattenbyggnadsfacket, hvars ställning

på arbetsmarknaden är synnerligen god, måst använda en helt annan

måttstock vid tillmätandet af löneförmånerna, än när det gäller statstjänster,

som icke erfordra teknisk sakkunskap och mogen erfarenhet

inom nämnda fack. På dessa grunder säger sig herr Ekdahl hafva inom

kommittén förklarat sig anse det vara både följdriktigt och befogadt

att vid bestämmandet af löneförmånerna för öfverdirektören och de båda

.tekniska byråcheferna gå väsentligen utöfver de för de icke tekniska

ämbetsverken stadgade s. 1c. normallönerna.

Herr Ekdahl meddelar, att han därför inom kommittén påyrkat, att

kommittéen borde för öfverdirektören och de tekniska byråcheferna i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslå de uti styrelsens promemoria angifna

löneförmånerna, respektive 15,000 och 12,000 kronor, samt därvid framhållit,

att detta kunde ske på sådant sätt, att därvid fastades samma villkor,

som gälla beträffande de löneförmåner, som utgå till vattenfallsdirektören

samt till chefen och souschefen för statens järnvägar, eller att öfverdirektören

och de tekniska byråcheferna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under de ändrade benämningarna »väg- och vattenbyggnadsdirektören»

och »öfveringenjören för allmänna tekniska afdelningen i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen» samt »öfveringenjören för järnvägsafdelningen

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen», förordnades för perioder af 5

å 6 år mot åtnjutande af arfvoden af respektive 15,000 och 12,000 kronor

med villkor, bland annat,

att de skulle vara berättigade att från och med månaden näst efter

den, under hvilken de uppnått 65 lefnadsår, under sin återstående lifstid

å allmänna indragningsstaten uppbära de årliga pensioner, som enligt

»normalplanen» skulle utgå,

att de, i händelse de före uppnådda 65 lefnadsår antingen på grund

af sjukdom eller därigenom, att de efter utgången af den tid, för hvilken

de förordnats, icke erhålla förnyadt förordnande, eller ock eljest

utan egen begäran nödgas afgå från sina befattningar utan att på grund

af tjänstefel hafva förverkat desamma, skola vara berättigade att uppbära

samma årliga pensioner för tiden intill dess de uppnått 65 års

ålder,

att de, i händelse de före utgången af den tid, erhållet förordnande

afser, befinnas af sjukdom oförmögna till vidare nöjaktig tjänstgöring,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

skola vara skyldiga att afgå mot åtnjutande af pension enligt dessa nu

angifva bestämmelser.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har utöfver de utredningar i ärendet,

som styrelsen varit i tillfälle att framlägga för kommittén, till en

början anfört, att den af herr Ekdahl till kommittén afgifna reservationen

utgör uttryck för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening i frågan

och att styrelsen sålunda vill såsom sitt eget åberopa detta anförande.

Beträffande de af kommittén föreslagna lönernas storlek har vägoch

vattenbyggnadstyrelsen fäst uppmärksamheten därå, att kommittén

enligt styrelsens mening icke med önsklig förståelse tagit någon som

helst hänsyn därtill, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen'' är ett tekniskt

ämbetsverk, där på de flesta platser erfordras, förutom skicklighet och

vana i de inom statens ämbetsverk vanligen förekommande administrativa

tjänstegöromålen, framstående praktisk erfarenhet, skicklighet och

specialkunskap på det tekniska området, i hvad det afser väg- och

vattenbyggnadskonst, och att i anledning däraf styrelsen och dess

tjänstemän i motsvarande utsträckning måste utväljas bland en klass

af personer, som i dagliga lifvet hafva en helt annan och i regel

mera inkomstbringande verksamhet än den, som öfverhufvudtaget kan

förvärfvas af flertalet bland de i statens icke tekniska centrala ämbetsverk

anställda personer med enbart vanlig tjänstemannautbildning. Om

hänsyn tages till den enhetlighet och likformighet, som lärer böra vara

gällande för organisation af likartade statens befattningshafvare, torde

de fordringar, styrelsen uppställt i sitt till kommittén lämnade förslag

på lönestaten, blifva mera öfverensstämmande med järnvägsstyrelsens

och vattenfallsstyrelsens stater och ej heller rimligtvis kunna afvisas

genom anförande af endast så litet vägande skål, som att »lönereglerings - kommittén icke ansett sig kunna» eller »icke tilltrott sig» att tillstyrka

högre lönebelopp än de af densamma föreslagna s. k. normallönerna för

tjänstemän inom icke tekniska centrala ämbetsverk.

Det af kommittén afgifna löneregleringsförslaget resulterar i att

gifva väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska ledamöter och tjänstemän

en allenastående ekonomiskt ofördelaktig särställning i förhållande

till statens öfriga tjänstemän med ungefär motsvarande tekniska utbildning,

till exempel vid järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och kasernbyggnadsnämnden.

I synnerhet skulle, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, styrelsens

chef och de båda tekniska byråcheferna jämförelsevis hårdt drabbas

af ett sådant förhållande. Under det att öfriga tjänstemän, särkildt de

/

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

37

under styrelsen stående distriktstjänstemännen, äro i tillfälle att bereda

sig extra inkomster utom tjänsten till ganska afsevärda belopp, är utsikten

härtill för nämnda byråchefer mycket liten redan för närvarande

och lärer efter den utsträckta tjänstgöringstiden blifva än mindre. Vid

tjänsteresor med tjänsteförrättning utom styrelsen äga vidare, påpekar

styrelsen, öfver direktör en och chefen samt de båda tekniska byråcheferna

uppbära ett dagtraktamente af endast respektive 13 och 11

kronor per dag, under det motsvarande ersättning utgår till distriktsclief

med 16 kronor och till distriktsingenjörerna med 13 kronor, således

äfven i detta afseende ett mindre nöjaktigt förhållande för chefen och

de båda tekniska byråcheferna, som äro distriktstjänstemännens förmän

i tjänsten. Beträffande särskildt öfverdirektören och chefen gäller om

honom, att han i ännu högre grad än de tekniska byråcheferna lärer

få anses utesluten från möjligheten att beredas extra inkomster genom

förrättningar utom tjänsten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har på grund af dessa omständigheter

och med hänsyn till den likformighet och enhetlighet, som vid

löneregleringar synas styrelsen böra göras gällande för likartade och

likställda befattningshafvare, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

att vid lönereglering för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillämpas de

lönebelopp väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit i sitt till löneregleringskommittén

afgifna förslag.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattar jag till Departementsfullo

den stora betydelsen för det allmänna, att öfverdirektörs- och byrå- chefen''

chefsämbetena i styrelsen kunna besättas med personer, som äro fullt

vuxna sina maktpåliggande uppdrag. Den af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjorda jämförelsen med vissa affärs drifvande verks chefer, hvilka

förutom administrativ förmåga måste besitta särskild initiativkraft och

vissa andra speciella egenskaper, anser jag dock icke riktig. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet är hufvudsakligen af kontrollerande

och administrativ art och synes mig i det stora hela jämförbar med

andra administrativa verks ämbetsförvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare såsom skäl för att

gifva styrelsens chef och byråchefer högre löneförmåner än motsvarande

befattningshafvare i andra administrativa ämbetsverk framhållit, att den

tekniska fackkunskapen numera synnerligen väl aflönas i enskild tjänst,

samt anfört åtskilliga exempel härpå. Att framstående förmågor, som

ägna sig åt privat verksamhet, kunna förskaffa sig väsentligt högre inkomster,

än hvad staten erbjuder sina tjänstemän äre mellertid intet för--

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Byrådirek
tören.

Väg- och vattenbyggnadastyreisens

promemoria.

hållande, som är särskildt utmärkande för ingenjörskåren. Liknande

exempel kunna framvisas inom andra verksamhetsområden.

Hvad särskildt angår herr Ekdahls jämförelse med distriktschefernas

inkomster, vill jag framhålla, att äfven om löneförmånerna till chefen

och byråcheferna bestämmas något högre än kommittén föreslagit, andra

omständigheter än aflöningen dock fortfarande skulle komma q,tt vara

afgörande, huruvida en distriktschef vill öfvertaga eu öfverdirektörs- eller

byråchefsbefattning. Då med de löner, som hittills utgått till styrelsens

chef och byråchefer, det varit möjligt att besätta ämbeten i styrelsen

med distriktschefer, lärer, därest de icke obetydliga löneförbättringar,

som normalstaten innebär, komma till stånd, denna utväg allt fortfarande

komma att stå öppen.

Med anledning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgift, att

öfverdirektör äger vid tjänsteresa uppbära dagtraktamente med 13 kronor

och byråchef med 11 kronor om dagen, under det att motsvarande ersättning

utgår till distriktschef med 16 kronor och till distriktsingenjör

med 13 kronor, tillåter jag mig påpeka, att omförmälda ersättning till

öfverdirektör och byråchefer åtnjutes enligt resereglementet och att vid

resor, som skola godtgöras på grund af bestämmelserna i detta reglemente,

distriktschef uppbär dagtraktamente af 11 kronor och distriktsingenjör

af 8 kronor. Den af styrelsen omnämnda ersättningen af 16 kronor om

dagen till distriktschef och 13 kronor till distriktsingenjör utgör godtgörelse

för förrättning, då denna godtgörelse består af dagarfvode. Något

sådant särskildt dagarfvode för förrättning finnes icke bestämdt för

tjänstemännen i styrelsen. Detta lärer bero på, att de af kronan åtnjuta

väsentligt högre kontanta aflöningsförmåner än distriktstjänstemännen.

Jag hlaner mig alltså icke kunna förorda, att chefen och byråcheferna

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i aflöningshänseende gifvas

någon särställning inom administrationen, utan anser, att löneförmånerna

för dem böra bestämmas enligt kommitténs förslag. Aflöningen till

styrelsens chef synes mig fördenskull böra fastställas till det högsta

belopp, som vid nyare löneregleringar blifvit tillerkänd chef med öfverdirektörs

benämning, eller 10,000 kronor, och byråcheferna lära i aflöningshänseende

böra likställas med tjänstemän i tredje normalgraden

inom nyreglerade verk och alltså uppbära en begynnelseaflöning af

8,100 kronor och en slutaflöning af 8,700 kronor.

Hvad angår den å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda

byrådirektören, hvilken är föredragande för ekonomiska och administrativa

ärenden inom styrelsen, har styrelsen i sin promemoria erinrat, att

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

lian allt sedan ämbetsverkets inrättande varit i aflöningshänseende sämre

lottad än de öfråga föredragandena.

Ökningen i styrelsens verksamhet hade icke lämnat den ifrågavarande

föredraganden oberörd.

Till handlägg ning af honom hade, säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

under år 1893 hört 604 mål, men under år 1908 1,362 mål,

oberäknad! styrelsens anordningar å kassan, Indika år 1893 utgjort 278

och år 1908 602 stycken.

Af de ärenden, som under de två senaste tiotalen af år tillkommit,

medförde åt styrelsen lämnade uppdrag att utföra sådana allmänna arbeten,

hvilka bekostades helt och hållet af statsmedel, särskild möda och

ansvar för ifrågavarande föredragande. Sådana arbeten hade varit väganläggningar

i öfre Norrland, upprensning af Kalmarsund, utvidgning

och fördjupning af Väddö kanal, farleder å västkusten in. in.

Det ansågs därför af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med fullt

fog kunna ifrågasättas, att denne föredragande borde i afseende å aflöningsförmåner

fullt likställas med byråchefer inom de centrala ämbetsverken

och sålunda komma i åtnjutande af 8,100 kronors aflöning med

600 kronors förhöjning efter fem år.

Uti en senare till kommittén ingifven, den 9 januari 1911 dag-tecknad

skrifvelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uttalat såsom sin

åsikt, att den arbetsbörda och särskilda den föredragningsskyldigliet, som

hvilade på ifrågavarande ledamot, vore synnerligen vidlyftiga, och att

desamma tvifvelsutan kunde fullt jämställas med den arbetsbörda och

den föredragningsskyldighet, som ålåge de flesta öfriga administrativa

och ekonomiska ledamöter inom statsförvaltningen. Den tjänst inom

statsförvaltningen, med hvilken ifrågavarande befattning hos väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen syntes närmast jämförlig, vore tjänsten såsom

byråchef för kansli- och ekonomiska ärenden i landtbruksstyrelsen.

. Med erinran, bland annat, att denne ledamot i landtbruksstyrelsen,

hvilken före den senaste vid 1908 års Riksdag beslutade löneregleringen

hade andra gradens aflöning med benämning ledamot och sekreterare,

numera såsom byråchef åtnjöte tredje gradens aflöning, framhåller vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, att de af sistnämnda ledamot år 1906 föredragna

ärendena uppgått till blott 140, under det att å byrådirektörens

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föredragning år 1909 kommit 1,650

ärenden, samt att enligt styrelsens mening den betydligt större arbetsbörda,

som, hvad föredragning angår, ålåge föredraganden af administrativa

och ekonomiska ärenden i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Särskild skrifvelse

från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kommittén.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196. 1

fullt motsvarade de öfriga åliggauden, som jämlikt instruktionen för

landtbruksstyrelsen tillhörde byråchefen för kansli- och ekonomiska ärenden

därstädes.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarar sig därför vidhålla det

i promemorian framställda förslaget, att befattningen såsom föredragande

för administrativa och ekonomiska ärenden i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måtte uppflyttas i tredje normalgraden och innehafvaren

erhålla benämningen byråchef.

Kommittén har framhållit, att föredraganden å administrativa afdelningen

upptogs uti den år 1882 fastställda staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom andra gradens tjänsteman, kamrerare. I afseende

å ifrågavarande tjänstemans ställning har sedermera icke vidtagits

annan ändring, än att i den år 1899 utfärdade instruktionen för styrelsen

benämningen kamrerare utbyttes mot byrådirektör, samtidigt därmed

att styrelsen å stat erhöll en särskild ledamot och föredragande för ärenden

rörande enskilda järnvägar, hvilken i aflöningshänseende då likställdes

med föredraganden för administrativa ärenden och jämväl erhöll

benämningen byrådirektör.

Nu har, anmärker kommittén, från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

sida framställts förslag, att befattningen såsom föredragande för administrativa

ärenden måtte uppflyttas till tjänst af tredje normalgraden med

den för sådan tjänst bestämda aflöning.

Beträffande detta förslag har kommittén framhållit, att den omständigheten,

att nu ifrågavarande tjänsteman är ledamot och föredragande

i styrelsen, icke i och för sig behöfver föranleda till befattningens upphöjande

till tredje graden.

I sådant hänseende torde exempelvis, anför kommittén, böra beaktas,

att i riksförsäkringsanstalten sekreteraren och ombudsmannen är ledamot

af anstalten och att den honom vid 1908 års Riksdag tillerkända aflöningen

närmast motsvarar den, som åtnjutes af tjänstemän i andra lönegraden

inom statskontoret in. fl. nyreglerade centrala ämbetsverk.

I den nya kontrollstyrelsen är, påpekar kommittén, ämbetsverkets

sekreterare ledamot af styrelsen. I fråga om sekreteraren likasom de

öfriga ledamöterna i kontrollstyrelsen föreslog Kungl. Maj:t vid 1909

års Riksdag, att dessa befattningshafvare skulle i aflöningshänseende sättas

i en mellangrad mellan andra och tredje normalgraderna. Detta vann

emellertid icke Riksdagens bifall, utan bestämdes aflöningen till likhet

med andra normalgradens.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

41

I försäkringsmspektionen är en af ledamöterna tillika sekreterare.

Beträffande denne befattningskafvare hade, då fråga var om nyreglering

af nämnda ämbetsverk, från verkets sida ifrågasatts uppflyttning af

tjänsten från andra till tredje graden. Enligt den år 1910 fastställda

staten för försäkringsmspektionen är emellertid, erinrar kommittén, hans

aflöning bestämd till samma belopp som för öfriga tjänstemän i andra

normalgraden.

Såsom stöd för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om uppflyttning

i tredje graden af föredraganden för administrativa ärenden hos

styrelsen har i styrelsens skrifvelse den 9 januari 1911 äfven åberopats

jämförelse med byråchefen och föredraganden för kansli- och ekonomiska

ärenden i landtbruksstyrelsen.

Kommittén, som säger sig nogsamt äga kännedom om hvad i olika

hänseenden åligger nyssnämnda byråchef hos landtbruksstyrelsen, har

icke kunnat ansluta sig till den uppfattning af de ifrågavarande båda

tjänsterna, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom den gjorda

jämförelsen velat göra gällande.

I sådant hänseende har kommittén erinrat, hurusom, enligt 20 § af

instruktionen för landtbruksstyrelsen af den 2 oktober 1908, byråchefen

för kansli- och ekonomiska ärenden i sistnämnda styrelse, förutom skyldighet

att föredraga nyssberörda ärenden samt närvara vid föredragning

af vissa andra ärenden, åligger, bland annat, att ansvara för uppsättningen

af samt till styrelsens granskning öfverlämna koncept till expeditioner

i samtliga de mål och ärenden, hvilka föredragits hos styrelsen

— alltså äfven de som föredragits af styrelsens tekniska ledamöter —

att uppbära och handhafva till styrelsen inkommande medel, utbetala

desamma till vederbörande och i laga ordning redovisa för dem. Äfvenledes

skall han hafva uppsikt öfver samt ansvara för registrators- och

aktuariegöromålens behöriga skötande.

Det torde äfven böra bemärkas, fortsätter kommittén, att å landtbruksstyrelsens

stat icke finnes upptagen någon biträdande ordinarie

tjänsteman, vare sig af andra eller första graden.

Vid nu antydda förhållanden och då någon ändring icke ifrågasatts

i afseende å tjänsteåliggandena för byrådirektören inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

har kommittén icke kunnat biträda styrelsens förslag

uti ifrågavarande hänseende. Kommittén har alltså ansett byrådirektören

böra i aflöningshänseende hänföras till andra normalgraden.

Från kommitténs beslut var herr Ekdahl skiljaktig samt ansåg, att Reservation,

innehafvaren af befattningen såsom föredragande för ekonomiska och

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 132 Raft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departements
chefen.

Furste byråingenjörerna.

Kommittén.

Departements
chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

administrativa ärenden inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen borde

med benämning af byråchef hänföras till tredje normala lönegraden för

tjänstemän vid de centrala ämbetsverken.

Herr Ekdahls motivering för reservationen, som delvis sammanfaller

med hvad uti ifrågavarande afseende yttrats i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

promemoria och i styrelsens skrifvelse af den 9 januari 1911,

återfinnes i kommitténs betänkande sid. 159 och 160, och tillåter jag

mig hänvisa härtill.

Då omfattningen och arten af den föredragningsskyldighet, som i

allmänhet åligger byrådirektören, icke synes mig betinga, att i stället

för byrådirektörstjänsten inrättas en byråchefsbefattning, anser jag mig

icke kunna tillstyrka bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan

om en sådan förändring.

Hvad de båda af kommittén föreslagna förste byråingenjörerna

angår, har kommittén, med hänsyn till vikten att för ifrågavarade befattningar

kunna påräkna verkligt dugande personer och att kunna undvika

alltför täta ombyten å dessa platser, ansett sig böra sätta förste byråingenjörs

aflöning lika med tjänstemäns i andra normalgraden, vid hvilket

förhållande väl äfven ifrågavarande befattningar ansetts böra tillsättas af

Kungl. Maj:t.

Då det måhända, säger kommittén, skulle kunna blifva föremål för

särskild uppmärksamhet, att kommittén för förste byråingenjör hos vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit enahanda aflöningsförmåner, som

af kommittén tillstyrkts för en af styrelsens ledamöter, nämligen byrådirektören,

torde böra till jämförelse framhållas, att uti den vid 1910

års Riksdag antagna staten för försäkringsinspektionen aflöningen till en

förste aktuarie satts till samma belopp som för den ledamot af inspektionen,

hvilken tillika är sekreterare.

Mot den af kommittén föreslagna aflöningen till förste byråingenjörerna

har jag icke något att erinra.

Med anledning af kommitténs påpekande, att förste byråingenjörerna

skulle komma att i aflöningshänseende likställas med byrådirektören,

hvilken har föredragningsskyldighet, vill jag framhålla, att det synes mig

böra tagas i öfvervägande, om icke i en blifvande instruktion för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen bör föreskrifvas, att förste byråingenjörerna

skola vara pliktiga att, jämte utöfvande af sina befattningar såsom biträdande

ingenjörer, bereda och föredraga sådana ärenden af mindre om
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

43

fattning och betydelse, som styrelsen kan finna lämpligt öfverlämna till

deras handläggning. För att bereda byråcheferna tillfälle att odeladt

ägna sin arbetstid åt mera kräfvande uppgifter har på senare tid en

sådan föredragningsskyldighet upprepade gånger under vissa delar af

året enligt Kung!. M.apts bemyndigande ålagts byråingenjören å tekniska

afdelningen och notarien å järnvägsafdelningen mot särskild ersättning

af 100 kronor i månaden, ''bill följd af den väsentligt högre aflöning,

som skulle åtnjutas af förste byråingenjörerna i jämförelse med de löneförmåner,

som tillkomma den nuvarande byråingenjören och notarien,

lära förste byråi ngen] orna kunna förpliktas till eu sådan föredragning

utan särskild ersättning.

En liknande anordning med föredragningsskyldighet för tjänstemän,

som icke äro ledamöter af styrelsen, förekommer inom generalpoststyrelsen

och telegrafstyrelsen och har, såvidt jag har mig bekant, fungerat till

belåtenhet.

De af kommittén föreslagna byråingenjörs- och notariebefattningarna

äfvensom registrator^- samt revisors- och bokhållareänsterna torde, såsom

kommittén hemställt, böra tillhöra första lönegraden.

Å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat skulle enligt kommitténs

förslag äfven uppföras fem kvinnliga biträden.

Vidkommande spörsmålet angående ifrågavarande biträdens ställning

i aflöningshänseende har kommittén erinrat, hurusom vid 1910 års Riksdag,

i anledning af framställningar från Kungl. Maj:t, beslut fattats om

uppförande å ordinarie stat af skrifbiträden, ett hos fångvårdsstyrelsen

och två hos generaltullstyrelsen.

I den af Riksdagen antagna aflöningsstaten för fångvårdsstyrelsen

finnes upptaget »1 skrifbiträde» med lön 600, tjänstgöringspenningar 450

och ortstillägg 150, tillhopa 1,200 kronor, jämte två ålderstillägg, hvartdera

å 200 kronor, efter 5 och 10 år.

I aflöningsstaten för generaltullstyrelsen finnas upptagna två kvinnliga

skrifbiträden med samma aflöningsförmåner som skrifbiträdet i fångvårdsstyrelsen.

Bland aflöningsvillkoren för fångvårdsstyrelsen finnes intagen den

bestämmelsen, att skrifbiträde, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställdt hos fångvårdsstyrelsen och antages till biträde å denna stat, äger

att för åtnjutande af löneförhöjning (genom ålderstillägg) räkna sig till

godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos styrelsen.

Motsvarande bestämmelse finnes intagen bland aflöningsvillkoren för

generaltullstyrelsen.

Byråi ngen] ifver,

notarie,

registrator

samt revisor

och bokhållare.

Kvinnliga

biträden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Dopartements
chefen.

Vaktmästare.

Hvad nu de fem kvinnliga biträdena hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angår, har, säger kommittén, redan antydts, att samtliga dessa

biträden åtminstone för den närmaste tiden borde, enligt kommitténs

mening, vara likställda med hvarandra; och lära vid sådant förhållande

aflöningsförmånerna för dem icke böra bestämmas annorlunda än för de

ofvan omförmälda biträdena i fångvårdsstyrelsen och generaltullstyrelsen.

Mot hvad kommittén sålunda hemställt, har jag icke något att erinra.

Vidkommande slutligen vaktmästarna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har, såsom redan är nämndt, en af dem synts kommittén böra

erhålla förste vaktmästares ställning. I fråga om såväl förste vaktmästaren

som de öfriga vaktmästarna hos styrelsen anser jag, i likhet med kommittén,

böra gälla samma bestämmelser i aflöningshänseende, som vid

1910 års Riksdag antagits för motsvarande befattningshafvare i fångvårdsstyrelsen.

Utsträckt arbetstid.

Såsom förutsättning för tillämpning af den blifvande aflöningsstaten

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör enligt kommitténs mening uppställas,

att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare skola, i den mån ej

undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning

medgifvas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar hvarje

söckendag.

Då någon anledning icke föreligger att, hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angår, afvika från de bestämmelser i fråga om tjänstgöringstiden

på tjänsterummet, som i allmänhet meddelats för nyreglerade

ämbetsverk, finner jag mig böra tillstyrka, att i sammanhang med den

nya statens fastställande meddelas föreskrift, hvarigenom ofvannämnda

förutsättning uppfylles.

Anslag till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän m. m.

Å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat finnes uppfördt ett anslag

å 17,000 kronor till vikariatsersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän,

rit- och skrifbiträde. För hvart och ett af åren 1909—1911 har

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Riksdagen därjämte å extra stat beviljat anslag af 15,400 kronor till förstärkning

af arbetskrafterna bos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Af berörda å såväl ordinarie som extra stat anvisade medel har utgått

ersättning till ingen]örsbiträden, styrelsens juridiska biträde, amanuenser,

rit- och skrifbiträden samt tillfälligt vaktmästarbiträde.

Kommittén erinrar, att kommittén hemställt om ökning af antalet Kommittén.

ordinarie befattningshafvare i styrelsen men därvid dock förutsatt, att

därjämte ytterligare arbetskrafter skulle finnas till styrelsens förfogande.

Hvad då i sådant hänseende beträffar de inom styrelsen erforderliga

ingenjörsbiträdena, har kommittén beräknat deras antal till i regeln fyra,

nämligen två å tekniska och två å järnvägsafdelningen.

Ingenjörsbiträde hos styrelsen med samma dagliga tjänstgöringstid

som den ordinarie personalen åtnjuter för närvarande ersättning beräknad

efter 250 till 300 kronor för månad.

Då lämpliga ingenjörsbiträden med en till i regeln sex timmar utsträckt

daglig tjänstgöringstid icke torde kunna erhållas mot lägre godtgörelse

än det sistnämnda beloppet, har kommittén till ersättning åt ingenj

örsbiträden hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat ett belopp

af 1.4,400 kronor. Vid bestämmandet af nyssberörda belopp har kommittén

emellertid förutsatt, att, därest någon semesterledighet må anses höra

beredas ingenjörsbiträde, särskild kostnad utöfver nämnda belopp icke

därigenom förorsakas statsverket.

Å järnvägsafdelningen inom styrelsen förekomma en del göromål

motsvarande dem, hvilka kommittén ansett böra å tekniska afdelningen

utföras af en ordinarie tjänsteman med benämning notarie. Då dessa göromål

å järnvägsafdelningen icke äro af den omfattning, att de gifva full

sysselsättning åt en ordinarie tjänsteman, har kommittén ansett tillfyllest

att å denna afdelning anställes en amanuens.

För närvarande finnes hos styrelsen ett »juridiskt biträde)). Detta

biträde har hufvudsakligen till uppgift att granska kontrakt beträffande

utförande af sådana allmänna arbeten, som åtnjuta bidrag eller låneunderstöd

af statsmedel, samt att i möjligen förekommande fall föra styrelsens

talan i rättegångar. Ifrågavarande åligganden synas kommittén lämpligen

kunna uppdragas åt en amanuens å administrativa afdelningen, hvilken

jämväl torde kunna medhinna en del andra göromål.

Att, såsom för närvarande äger rum, hafva en särskild amanuens

anställd å registratorskontoret anser kommittén icke vara erforderligt.

Därest å nämnda kontor arbetet jämväl efter införandet af utsträckt arbetstid

icke skidle kunna till fullo medhinnas af registratorn, lärer enligt kom
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

mittens mening erforderligt biträde kunna lämnas af de ordinarie kvinnliga

biträdena eller genom användande af tillfällig arbetskraft.

Vidkommande arfvoden till amanuenser hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har kommittén vid beräknandet af det anslag, hvarifrån dessa

arfvoden skola utgå, ställt beräkningen uti ifrågavarande afseende efter de

grunder, som vid regleringarna år 1908 följdes beträffande kammarkollegium

och kammarrätten, eller till i medeltal 1,800 kronor för hvarje

amanuens.

Vid reglerandet af löneförhållandena vid sistnämnda två ämbetsverk

blef för uppehållande af amanuensbefattning under sjukdom och semester

samt da amanuens förordnats att bestrida ordinarie tjänst under innehafvarens

semester och tjänstledighet beräknadt omkring 450 kronor för

hvarje amanuens. Enahanda grund har kommittén ansett böra tillämpas

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I de nämnda hänseendena har kommittén alltså för två amanuensbefattningar

vid detta ämbetsverk beräknat ett belopp af 4,500 kronor.

Till gratifikationer åt extra tjänstemän och extra vaktmästare samt

till bestridande af kostnader för sådant rit- och renskrifningsarbete, som

tilläfventyrs icke kan medhinnas af de föreslagna ordinarie kvinnliga biträdena,

har kommittén beräknat ett belopp af 2,100 kronor.

Enligt § 24 i gällande instruktion för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äger öfverdirektören för besiktning af pågående arbeten och anläggningar

att, när han så aktar nödigt, företaga ämbetsresor till orterna,

Byråchefen för tekniska ärenden åligger, enligt 25 § i instruktionen, att,

då han därtill förordnas, företaga inspektionsresor för kontroll å allmänna

arbeten. Jämväl byråchefen för järnvägsärenden tillkommer, enligt § 26,

att, då han därtill förordnas, företaga resor för inspektion af färdiga eller

under arbete varande enskilda järnvägar.

Till godtgörelse af de vikarier, som under dylika tjänsteresor kunna

varda förordnade i styrelsen, har kommittén beräknat ett belopp af 400

kronor.

kör semesterledigheter måste, påpekar kommittén, finnas tillgång

till vikariatsersättningar, i allmänhet motsvarande vederbörande befattningshafvare

tillkommande tjänstgöringspenningar, men för vikarie för

semesterledigt kvinnligt biträde ett skäligt ansedt belopp af 75 kronor

per månad. Med afseende jämväl å eventuellt behof af medel utöfver

tjänstgöringspenningar till aflönande af vikarie för ordinarie kvinnligt

biträde under sjukdom samt för anslagets afrundande har kommittén

beräknat det till vikariatsersättningar uti ifrågavarande hänseenden afsedda

beloppet till 3,100 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Med afseende å hvad sålunda anförts, har kommittén hemställt, att

till arfvoden åt ingenjörsbi träden och amanuenser, gratifikationer åt

extra tjänstemän och extra vaktmästare, godtgörelse åt tillfälliga ritoch

skrifbiträden samt vikariatsersättningar må i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat uppföras ett anslag af 24,500 kronor.

Vidare har kommittén meddelat, att, enligt hvad kommittén inhämtat,

den nuvarande innehafvaren af registrators- och aktuarie tjänsten

är förordnad till kommissionär hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I anledning däraf har kommittén åberopat hvad kommittén uti

sina betänkanden angående kammarkollegium och statskontoret framhållit,

nämligen att det syntes kommittén i allmänhet icke vara lämpligt,

att till kommissionär hos statsdepartement eller ämbetsverk förordnades

eu dess ordinarie tjänsteman, enär då lätteligen kunde hända,

att denne föranleddes låta de med kommissionärskapet förenade bestyr

inkräkta å den för hans ordinarie befattning förbehållna arbetstiden.

Enligt kommitténs uppfattning borde dylikt uppdrag anförtros åt

amanuens eller med sådan likställd extra tjänsteman, där icke särskilda

förhållanden kunde anses böra föranleda till annat förfaringssätt.

I öfverensstämmelse härmed har kommittén ansett böra komma

under behörigt öfvervägande, huruvida ej det i förevarande hänseende

registrator]! hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelade förordnande

må vid lämplig tidpunkt böra upphöra.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har påpekat, att i fråga om extra

biträden å den administrativa afdelningen genom kommitténs förslag

den till afdelningens chefs förfogande stående arbetskraften, trots afdelningens

ökade ämbetsbörda, kommer att afsevärdt minskas emot hvad

den nu är.

Kommittén har nämligen, anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

ansett, att de tre amanuenser, som förut varit anställda å administrativa

afdelningen — nämligen styrelsens juridiska biträde, som hufvudsakligen

sysselsatts med kontraktsgranskning, samt en amanuens, tjänstgörande

hos såväl byrådirektören som registratorn, och en hos revisorn borde

kunna ersättas af en enda.

Äfven under förutsättning att den af kommittén föreslagna enda

amanuensen skulle åläggas 3 timmars daglig tjänstgöringtid i stället

för 2 timmar dagligen såsom under nuvarande förhållanden, skulle, säger

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, genom kommitténs förslag den administrativa

afdelningens chef till buds stående extra arbetskraften på

afdelningen likvisst komma att minskas med 50 procent.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Departements
chefen.

Styrelse!! är af den uppfattningen, att en dylik minskning i arbetskraft

på administrativa afdelningen icke kan vidtagas, utan att det

kommer att inverka menligt på arbetets gång.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrar, att styrelsen vid affattande!

af sin promemoria till kommittén ej föreslagit någon ny ordinarie

tjänsteman på administrativa afdelningen, hvartill fog kunnat förefinnas,

men att styrelsen därvid utgått ifrån den under sådant förhållande

ovillkorliga förutsättningen, att afdelningens chef skulle fortfarande

hafva det antal biträden, som hittills visat sig erforderligt, eller

3 amanuenser, då juridiska biträdet räknats såsom sådan.

Anslaget till amanuenser bör därför enligt styrelsens åsikt ökas med

kostnaden för de två af kommittén strukna amanuensbefattningarna

eller med 4,500 kronor.

Kommittén har vid beräknande af anslagets belopp utgått från att

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skola finnas två amanuenser. Af

dessa skulle den ena tjänstgöra å järnvägsafdelningen och ersätta den

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna notarien. I stället för

de tre amanuenser, som nu äro anställda å administrativa afdelningen,

skulle alltså framdeles blott finnas en, utan att de ordinarie arbetskrafterna

å afdelningen ökas.

Visserligen delar jag kommitténs uppfattning, att något amanuensbiträde

åt registratorn icke erfordras efter löneregleringens genomförande.

Om registratorn, efter införande af förlängd tjänstgöringstid

och sedan kommissionärsbefattningen öfverlämnats till eu amanuens

eller annan extra tjänsteman, icke skalle medhinna de honom åliggande

göromålen, torde erforderligt biträde kunna lämnas honom af någon

bland de kvinnliga tjänstemännen.

Däremot synas de öfriga två amanuensbefattningarna å administrativa

afdelningen böra bibehållas. Enligt hvad från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelats, måste en amanuens under större delen af

året uteslutande ägna sig åt granskningen af kontrakten angående statsbidrag

till allmänna arbeten, därest icke, till olägenhet för allmänheten,

dröjsmål skall uppstå med bidragens utbetalande. Om därför icke ytterligare

en amanuens finnes å afdelningen, skulle byrådirektören ej

kunna i regel påräkna någon hjälp vid uppsättande af förslag till skrivelser

och ärendenas utredning in. m. Revisorn och bokhållaren skulle

icke heller, såsom nu är fallet, kunna erhålla något biträde, då hans

göromål särskild! hopa sig. Jag anser därför, att anslaget bör så ökas,

att två amanuenser kunna anställas på administrativa afdelningen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

49

Kommittén har beräknat det behöfliga anslaget för hvarje amanuens till

2,250 kronor, men synes, för att erhålla en jämn summa, höjningen

kunna inskränkas till 2,000 kronor och anslaget i dess helhet alltså

bestämmas till 26,500 kronor.

Yissa önskemål beträffande instruktionen.

•

Slutligen har kommittén uttalat sin mening beträffande vissa bestämmelser

i en blifvande ny instruktion för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Sålunda har kommittén meddelat, att det synes kommittén lämpligt,

att åt öfverdirektören, hvilken jämlikt § 24 i instruktionen för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen är Kungl. Maj:t i första rummet ansvarig

för uppfyllandet af styrelsens åligganden och har att tillse, det tjänstemännen

med nit, skicklighet och drift fullgöra sina skyldigheter, uppdrages

jämväl den direkta handläggningen af vissa slag af ärenden eller

grupper af ärenden.

Vidare hemställer kommittén, att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

blifvande instruktion måtte meddelas föreskrift därom, att

under öfverdirektörens tjänsteresor eller då han åtnjuter semester eller

eljest under kortare tid, som icke öfverstiger fjorton dagar, är förhindrad

att förrätta sitt ämbete, äldste tjänstgörande byråchefen skall,

därest icke annorlunda af Kungl. Maj:t förordnas, inträda i utöfningen

af öfverdirektörens åligganden.

Därjämte har kommittén gjort framställning rörande nedsättning af

anmärkningsarfvode, då det influtna beloppet öfverstiger 500 kronor,

samt om fastställande af vaktmästarnas åligganden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnar kommitténs ifrågavarande

förslag utan erinran.

Till dessa frågor, hvilka icke inverka vid lönestatens uppgörande,

torde jag få återkomma vid anmälan af förslag till den nya instruktion

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hvilken lärer böra utfärdas i

sammanhang med statens fastställande. Jag antager, att de af kommittén

framställda önskemålen skola kunna förverkligas.

Bihang till Riksd. prot. 1911. ,1 Sami. 1 Afd. 132 Höft.

Departements
chefen
-

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel.

Kommittén har i sitt betänkande berört spörsmålet om anslag till

inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel.

I fråga om tillkomsten af detta anslag får jag erinra, hurusom

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen vid 1904 års Riksdag föreslog,

att för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel

måtte å extra stat för år 1905 anvisas 5,000 kronor till arfvode åt en

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anställd maskininspektör.

Uti skrifvelse den 9 mars 1904 (nr 14) meddelade Riksdagen, att

hvad i detta ärende blifvit upplyst synts otvetydigt gifva vid handen,

att den kontroll, som från statens sida utöfvades i syfte att skydda

trafiksäkerheten på de enskilda järnvägarna, icke kunde anses vara tillfredsställande.

Hvad särskild! anginge underhållet af dessa järnvägars

rullande materiel, hade behofvet af en mera effektiv kontroll för berörda

ändamål med styrka framhållits af såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som järnvägsstyrelsen, hvilka båda ämbetsverk emellertid varit af

olika mening i fråga om kontrollens anordnande,, i det att hvardera

verket ansett sig Amra bäst ägnadt för utöfvandet af densamma.

Enligt Riksdagens mening vore det af verkligt behof påkalladt, att

fullt bestämda och tydliga föreskrifter meddelades ej blott rörande

kontrollen öfver den rullande materielen vid enskilda, för allmän trafik

upplåtna järnvägar, utan äfven med afseende å kontrollen öfver själfva

banan samt trafikens skötande på de enskilda järnvägarna. Statens:

kontrollerande verksamhet på dessa områden vore för det dåvarande fördelad

mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt järnvägsstyrelsen,

men gränserna mellan dessa myndigheters befogenhet vore ingalunda

klart uppdragna och sättet för kontrollens utöfvande vore ej heller tillräckligt

noga bestämdt.

Under dåvarande förhållanden kunde det icke synas Riksdagen

lämpligt att för framtiden fastslå, hvarest någon viss gren af denna

kontrollverksamhet borde vara förlagd, och Riksdagen hade därför icke

ansett sig böra i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag fatta beslut om

anställande hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen af viss tjänsteman för

inspektion å enskilda järnvägars rullande materiel.

Då det emellertid finge anses ådagalagdt, att ett anslag å det begärda

beloppet vore erforderligt, för att den myndighet, som redan hade

sig ålagdt att utöfva denna tillsyn, måtte sättas i stånd att på ett mera

tillfredsställande sätt fullgöra detta sitt åliggande, hade Riksdagen, för

s. 51 Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

51

möjliggörande af en verksam kontroll å enskilda järnvägars rullande

materiel, på extra stat för år 1905 anvisat 5,000 kronor att för ändamålet

ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

Enahanda belopp, har sedermera för samma ändamål beviljats på

extra stat för hvart och ett af åren 1906—1911.

Den 31 december 1904 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående

kontroll öfver enskilda järnvägars rullande materiel (svensk författningssamling

nr 68).

Enligt nämnda kungörelse äger förrättningsman att för vissa förrättningar,

som omförmälas i kungörelsen, uppbära ersättning af järnvägs

ägare.

De ofvanberörda af Riksdagen beviljade anslagsbeloppen hafva användts

till beredande af ett årligt arfvode å 5,000 kronor åt en under

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tydande maskininspektör.

Uti det betänkande och förslag till bestämmelser för tillgodoseende

af trafiksäkerheten å enskilda järnvägar in. in., som den 26 september

1907 afgafs af den utaf Kungl. Maj:t för ändamålet tillsatta kommitté,

har föreslagits, att kontrollen öfver enskilda järnvägars rullande materiel

skulle i sin helhet förläggas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt

att besiktning af materiel skulle verkställas af två maskininspektörer,

anställda hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Då emellertid spörsmålet angående ordnandet af denna inspektion

ännu icke blifvit slutligen behandladt, har kommittén, i sakens så beskaffade

skick, icke ansett sig böra ifrågasätta annan ändring af nuvarande

förhållanden, än att det anslag, som ■— i afvaktan på frågans

definitiva lösning —- må komma att såsom hittills för ändamålet i fråga

ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande, må utgå med

något förhöj dt belopp.

Aflöningsförmånerna för den nuvarande maskininspektören utgöras,

framhåller kommittén, dels af arfvode å 5,000 kronor och dels ersättning

för förrättningar enligt taxa. Därjämte lärer maskininspektören

fått åtnjuta extra lönetillägg med tillämpning af grunderna för sådant

lönetillägg åt eu del statstjänstemän.

Angående beloppet af maskininspektörens nettoinkomst af arbete

har kommittén fått mottaga uppgifter omfattande åren 1908—1910.

Enligt hvad som framgår af nämnda uppgifter, har maskininspektören,

utöfver sitt arfvode af statsmedel, uppburit för ritningsgranskning

och tillverkningskontroll

år 1908

» 1909

» 1910

1,100 »

2,030 »

200 kronor

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 196.

Reservation

af herr

Ekdahl.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

Departements
chefen.

Då de åligganden, som tillhöra maskininspektören, äro både ansvarsfulla

och synnerligen ansträngande, har kommittén ansett sig böra ifrågasätta,

huruvida icke för beredande åt honom af ett till 6,000 kronor förhöjdt

fast arfvode anslaget i fråga må höjas till nämnda belopp.

Från kommitténs beslut har herr Ekdahl varit skiljaktig samt framhållit,

hurusom befattningen såsom maskininspektör under nu rådande

förhållanden är af mer än rimligt ansträngande natur. Då maskininspektören

äger att utöfva kontroll å underhållet af all i bruk å de enskilda

järnvägarna varande rullande materiel och att verkställa besiktning af

alla nya lokomotiv och vagnar för de enskilda smalspåriga järnvägarna,

innan de få tagas i bruk, förutom granskning af ritningar och specifikationer

till rullande materiel, vidare att sköta därmed förenade expeditionsgöromål,

så torde, då de enskilda järnvägarnas sammanlagda längd

och sammanlagda antal lokomotiv och vagnar öfverträffar statens järnvägars,

enligt reservantens mening vara uppenbart, att den arbetsbörda,

som för närvarande påhvilar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens maskininspektör,

är rent af onatuidig och fullkomligt utslitande. 1 afvaktan på

den ökning af antalet maskininspektörer, som af trafiksäkerhetskommittén

ansetts erforderlig, är det, anför reservanten, af synnerlig vikt att förbättra

de nuvarande förhållandena genom att maskininspektörsbefattningen

uppföres på ordinarie stat samt genom att ett ingen]örsbiträde

å järnvägsafdelningen uppföres å ordinarie stat såsom medhjälpare åt

maskininspektören.

Herr Ekdahl har därför yrkat, att maskininspektören måtte uppföras

å ordinarie stat med löneförmåner, som, med hänsyn till tjänstebefattningens

stora vikt samt dess synnerligen ansträngande och kräfvande

natur, skäligen borde bestämmas till 5,000 kronor i lön, 2,500

kronor i tjänstgöringspenningar och tvenne ålderstillägg af 500 kronor

efter 5 och 10 år.

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen har hemställt, att å ordinarie stat

måtte anställas en maskininspektör med de löneförmåner af 7,500 kronor

m. m., som i herr Ekdahls reservation närmare angifvits.

I enlighet med kommittén anser jag, att en ordinarie maskininspektörsbefattning

icke nu bör inrättas, men att inspektörens arfvode bör

höjas från 5,000 till 6,000 kronor. För detta ändamål torde framställning

böra göras hos Riksdagen om anvisande å extra stat för år 1912

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

53

af ett anslag å 6,000 kronor för anordnande af inspektion å enskilda

järnvägars rullande materiel.

Erforderligt biträde åt maskininspektören lärer kunna lämnas af

någon af de ingenjörer, som komma att anställas å järnvägsafdelningen.

Förstärkning af styrelsens arbetskrafter under år 1911.

Såsom kommittén erinrat, bar Riksdagen för hvart. och ett af åren

1909—1911 å extra stat beviljat anslag af 15,400 kronor till förstärkning

af arbetskrafterna bos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Uti skrifvelse den 22 oktober 1910 anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att till följd af anslagets otillräcklighet balansen å ogranskade

arbetsplaner under år 1910 högst betydligt ökats, då styrelsen i första

hand nödgats expediera löpande ärenden af sådan natur, att deras handläggning

ej lämpligen kunnat uppskjutas.

Till belysande af ökningen i antalet ogranskade planer åberopade

styrelsen följande

Tablå

öfver de till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inkomna arbetsplaner,

som kontrollräknats och granskats och öfver hvilka granskningspromemorior

upprättats af ingenjörsbiträdena å afdelningen för tekniska ärenden,

utom sådana, som röra enskilda järnvägar.

År.

Ogranskade

vid årets

början.

Inkomna

under året.

Granskade

under året.

Ogranskade

vid årets

slut.

Balans-

siffrans

ökning.

1906....................................

_

_

_

447

137

1907....................................

447

455

318

584

141

1908....................................

584

487

346

725

55

1909....................................

725

514

459

780

298

1910....................................

(t. o. m. den 31 aug.)

780

444

146

1,078

Siffrorna för år 1910 afse, erinrade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

endast tiden till och med den 31 augusti, och förefanns enligt sty
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Nuvarande,

förhållanden.

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

relsens mening ingen utsikt att med nu till buds stående arbetskrafter

kunna nedbringa dessa siffror, som genom under de återstående månaderna

af året inkommande planer tvärtom säkerligen komme att betydligt

ökas.

Under senare tiden både ock, fortsatte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

upprepade klagomål inkommit till styrelsen såväl direkt från

enskilda som från åtskilliga af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfver

den långa tid, som åtgått innan styrelsen kunnat föreslå arbetsföretag till

erhållande af lån eller anslag ur respektive fonder, äfvensom öfver att

ärenden, hufvudsakligen af granskningsnatur, som borde kräfva en jämförelsevis

snar behandling, först efter stor tidsutdräkt kunde blifva

handlagda.

Med anledning af hvad sålunda anförts hemställde styrelsen, att

Kungl. Maj:t täcktes af tillgängliga medel anvisa ett anslag af 5,000

kronor till höjande af det af Riksdagen för år 1911 beviljade anslaget

15,400 kronor till stärkande af styrelsens arbetskrafter.

Vid föredragning den 23 december 1910 af denna skrifvelse beslöt

Kungl. Maj:t att till förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och Arattenbyggnads,

styre!sen under tiden från och med den 1 januari till och med

den 30 juni 1911 ställa till styrelsens förfogande ett belopp af 2,500

kronor utöfver det af Riksdagen för år 1911 för samma ändamål beviljade

anslaget å 15,400 kronor, och anbefalldes statskontoret att förskjuta

beloppet.

Anslag å enahanda belopp är tydligen erforderligt jämväl för senare

delen af år 1911. Med anledning häraf och för att bereda statskontoret

ersättning för det utbetalade förskottet torde för ändamålet i fråga hos

Riksdagen å extra stat för år 1912 böra begäras ett anslag å 5,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under innevarande år af

tillgängliga medel utanordna beloppet.

II. De under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställda

distriktstj änstemännen.

Aflöningsförmåner.

Enligt § 11 i instruktionen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

sådan denna paragraf lyder enligt kungl. kungörelsen den 9 november

1906, äro för närmaste uppsikten öfver och bestyret med sådana arbeten

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

och anläggningar i landsorten, som tillhöra styrelsens ämbetsbefattning,

till biträde åt styrelsen anställda en distriktchef inom hvart och ett af

de distrikt, nti hvilka riket i sådant afseende indelas, och åtta distriktsingenjörer.

Distriktsingenjörerna äro anställda en i hvart och ett af

södra, västra, östra och mellersta distrikten samt två i hvartdera af

nedre norra och öfre norra distrikten.

Aflöningen till distriktschef utgör enligt gällande stat 3,000 kronor

såsom lön. Distriktsingenjör, eller såsom denne tjänsteman benämnes

i staten extra distriktsingenj ör, åtnjuter arfvode af 1,500

kronor.

Utöfver förenämnda å stat uppförda aflöningar till distrikts chefer

och distriktsingenjörer äger ifrågavarande personal åtnjuta ersättning

för förrättningar enligt den af Kungl. Maj:t den 28 september 1888

utfärdade taxan på arfvode för förrättningar, som verkställas af tjänstemännen

i väg- och vattenbyggnadsdistrikten, med sedermera den 27 maj

1909 gjorda ändringar i nämnda taxa.

I fråga om distriktstjänstemännens inkomster af arbete i och utom

tjänsten tillåter jag mig hänvisa till den redogörelse, som finnes intagen

å sid. 91 — 99 i kommitténs betänkande.

I nådiga kungörelsen den 2 juni 1882 angående villkoren för åtnjutande

af de från 1883 års början fastställda löneförmånerna för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte underlydande distriktschefer

stadgades uti pensionshänseende, att ämbets- eller" tjänsteman skulle, då

han uppnått 65 lefnads- och minst 35 tjänstår, vara förpliktad att med

oafkortad lön såsom pension å allmänna indragningsstaten från tjänsten

afgå, Kungl. Maj:t eller styrelsen, där det tillkomme denna att utfärda

afskedet, dock obetaget att låta med detsamma anstå, därest och så länge

den pensionsberättigade pröfvades kunna i tjänsten på tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kunde finnas villig att kvarstå i densamma.

Lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension innehåller emellertid uti 3 §, att såsom underlag för bestämmande

af pensions belopp skall, där ej särskild! pensionsunderlag blifvit

i lönestaten fastställdt, tjäna för tjänst, med hvilken jämte lön tjänstgöringspenningar

eller ortstillägg icke äro förenade, två tredjedelar af

lönen, dock att pensionsunderlag icke må för någon tjänst beräknas till

högre belopp än sextusen kronor.

Såsom öfvergångsbestämmelse är i 18 § af lagen föreskrifvet, att

i fråga om tjänst, med hvilken tjänstgöringspenningar icke äro förenade

och för hvilken rätt till pension blifvit före lagens trädande i kraft

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

stadgad, skall, därest gällande lönestat fastställts före den 1 april 1900,

hvad uti ifrågavarande lag angående beräkning af pensionsunderlag

föreskrifves icke vinna tillämpning, förrän ny lönestat må varda för tjänsten

fastställd, utan därförinnan gälla, bland annat, att pensionsunderlaget

skall, där lönen ej uppgår till mer än tretusen kronor, utgöra kela

lönen.

Enligt 5 § af pensionslagen, sådan denna paragraf lyder jämlikt lag

den 11 juni 1909, inträder rätt att komma i åtnjutande af hel pension för

manlig tjänstinnehafvare vid uppnådda sextiosju lefnads- och trettiofem

tjänstår; härifrån äro dock stadgade undantag för vissa befattningshafvare,

bland livilka dock icke äro upptagna distriktschefer i väg- och

vattenbyggnadsdistrikten.

Skyldighet för tjänstinnehafvare att afgå från tjänsten inträder,

jämlikt 6 § af pensionslagen, i regeln vid uppnående af den i 5 § stadgade

lefnads ålder, Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet äger afskeda

från tjänsten, den myndighet obetaget att låta anstå med afskedet,

därest och så länge tjänstinnehafvaren pröfvas kunna i tjänsten på

ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, dock icke i något fall

längre än till fyllda sjuttio år.

Framställning Uti en till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ställd, den 1 maj 1909

från distrikts- dagtecknad framställning, som i afskrift öfverlämnats till kommittén från

chefe> na. ^emälda styrelse, hafva cheferna i väg- och vattenbyggnadsdistrikten

framhållit behofvet af höjning utaf distriktschefernas och distriktsingenjörernas

afiöningar.

Distriktscheferna hafva till en början förklarat sig anse obestridligt,

att distriktchefslönen, 3,000 kronor, som icke undergått någon förändring

sedan år 1882, numera vore för låg i förhållande till distriktschefs

arbetsmängd, som på senare tiden i väsentlig grad ökats.

Särskildt hade detta skett därigenom att styrelsen, delvis i följd af

nytillkomna författningar, numera till yttrande af distriktschef hänsköte

frågor, som förut behandlats enbart inom styrelsen.

Sådana frågor anginge, bland annat, koncession för enskilda järnvägar,

ändringar i fastställda planer för järnvägar, anläggning af nya

och ändring eller indragning af gamla stationer, anslutning af nya järnvägar,

klagomål från allmänheten angående järnvägar och olyckshändelser

vid sådana, besiktningsbevis för rullande materiel, vägars och

broars lämplighet för automobiltrafik, värdering af kronan tillhöriga

vattenfall, flottningsförhållanden in. m.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kun fil. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

57

Därförutom plägade Kung!. Maj:ts befallningshafvande i länen anlita

distriktscheferna för yttranden och utredning i frågor, som af brist på

teknisk sakkunskap ej kunnat handläggas enbart af landsstatstjänstemännen.

Visserligen ålåge det icke distriktstjänstemännen att utan

ersättning verkställa dylika utredningar, men de hade i alla händelser

icke velat undandraga sig uppdragen, som ofta kraft drygt arbete

och till och med direkta utlägg för resor, biträdens aflöning m. m. Omförmälda

uppdrag hade hufvudsakligen afsett vägfrågor, flottningsmål,

vattenregleringar och stenfiskefrågor.

Enligt gällande instruktion hade distriktschef att upprätta förteckning

öfver de kartor, förslag och andra handlingar angående allmänna

arbeten, som vid distriktschefsexpeditionen mottagits och förvaras, äfvensom

ansvara för deras vård. Dessa göromål hade jämväl ökats i

mån som hela tjänsten blifvit allt mera kräfvande. Antalet ritningar

och handlingar, som skulle tagas i förvar å distriktsexpeditionerna,

växte nämligen oupphörligt och därförutom hade enligt förordningen om

offentliga arkiv tillkommit skyldigheten att hålla arkivet tillgängligt för

allmänheten.

Det ålåge distriktschefen att företaga inspektionsresor inom distriktet,

och därför åtnjöte han dels reseersättning enligt resereglementet och

dels dagarfvode för förrättningsdag. Förutom att antalet inspektioner

under de senare åren tilltagit, icke minst genom den distriktscheferna

numera påhvilande skyldigheten att profbelasta och kontrollundersöka

broar å enskilda järnvägar, hade tillkommit nya resor i tjänsten af samma

art och på liknande sätt ersatta som inspektionsresorna.

Distriktschef vore numera skyldig att själf eller genom distriktsingenjör

närvara vid afsyning genom kommerskollegii inspektörer

af korsningar mellan elektriska ledningar och kommunikationsleder.

Kontrollen öfver enskilda järnvägar under byggnad, hvilken kontroll

i regel utöfvades af distriktschefen, hade på senare åren utvidgats,

så att i stället för ett eller högst två årliga besök å arbetsplatsen numera

skulle verkställas minst två årliga inspektioner eller med andra

ord så många som kontrollanten funne behöfliga.

Slutligen beordrades distriktschefen numera att vid inträffande järnvägsolyckor

verkställa undersökning å platsen och afgifva utredning angående

anledningen till olyckan.

Kostnaderna för ofvannämnda resor betäcktes i allmänhet af de

ersättningar, som därför reglementsenligt utginge, »men» — säges det i

förevarande framställning — »något nämnvärdt öfverskott utöfver hvad

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 182 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

resan direkt krafvel'' uppstår numera ej; i livilket afseende det förtjänar

anföras, att gällande resereglemente, oaktadt dagtraktamentet ökats, i

hufvudsak innebär en minskning i ersättningarnas belopp jämfördt med

det äldre reglementet. Alla de inarbeten med uppsättande af utlåtanden,

förande af brokontrollböcker m. m., som sammanhänga med de

omförmälda resorna, äfvensom den tidsförlust, som af resorna vållas,

skola sålunda i hufvudsak anses ersatta af distriktschefens fasta lön,

hvilket innebär, att denna rättvisligen bör höjas i mån som arbetsbördan

af dessa förrättningar ökats».

Distriktschef åliggande arbete i tjänsten, hvarför hans lön utgör

ersättning, hade alltså i mycket hög grad ökats sedan år 1882., då den

nuvarande lönen fastställdes. Därtill komme den under de senare årtiondena

inträdda stegringen i alla lefnadskostnader, hvilken för distriktseheferna

särskildt gjorde sig kännbar genom ökade utgifter för ingenjörsbiträde

och lokalhyra.

Från det allmännas synpunkt måste det — framhålles vidare —

vara önskligt, att distriktscheferna, genom livilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

funktioner i landsorten utöfvades, åtnjöte en aflöning:,

som något så när svarade mot deras kräfvande åligganden; och därutinnan

erbjöde sig osökt jämförelse med de aflöningar, som numera betaltes

till tekniska chefer inom såväl statens motsvarande verk som enskilda

kommunikationsförvaltningar.

Det hemställdes fördenskull till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att den måtte föreslå förhöjning af distrikschefernas lön till G,000 kronor;

och under åberopande af stegringen i lefnadskostnaderna hemställdes,

att pensionen måtte bestämmas till 4,500 kronor.

I framställningen anfördes därefter, att hvad däld sagts rörande

distriktscheferna gällde i stort sedt äfven om distriktsingenjörerna.

Sedan år 1882 hade till distriktsingenjör utgått ett arfvode af 1,500

kronor för år å extra stat. Att jämväl detta arfvode kräfde ökning,

ansågo distriktscheferna vara uppenbart. Samma kompetens fordrades

af distriktsingenjören som af distrikschefen, och den förre intoge i likhet

me.d den senare en ställning, som fordrade, att dess innehafvare i

ekonomiskt afseende säkerställdes genom lönens upptagande på ordinarie

stat.

Distriktsingenjörstjänsten hade efter år 1882 så godt som helt och

hållet ändrat karaktär, i det att tjänstegöromälen, från att förut hafva

varit af mindre omfattning och periodiskt återkommande, numera kräfde

en väsentligt ökad tid, särskildt under sommarmånaderna, hvarigenom

tillfälle till enskild verksamhet i afsevärd mån försvårats.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kung!''. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

På grund af livad sålunda anförts hemställdes, att distriktsingenjörerna

måtte erhålla en lön på stat af 3,500 kronor med rätt till pension

å samma belopp, äfvensom att distriktsingenjörerna i öfre och nedre

norra distrikten måtte hvar för sig få ett ortstillägg af 500 kronor.

Till följd af de många och långvariga inspektionsresorna vore nämligen

för dem möjligheterna till enskild verksamhet än färre än i de öfriga

distrikten.

I en särskild till kommittén afgifven promemoria från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har förklarats, att styrelsen funne de af distriktscheferna

i deras ofvanberörda framställning anförda motiv väl grundade

och fördenskull ansett sig kunna och böra i allo instämma i deras förslag.

Af redogörelsen beträffande distriktschefernas inkomster anser kommittén

framgå, att dessa i allmänhet uppgå till belopp, som betydligt

öfverstiga hvad flertalet andra statens tjänstemän i jämförlig eller högre

ställning åtnjuta i sin befattning eller kunna förskaffa sig på grund af

sin tjänsteställning. Kommittén har vid sådant förhållande funnit sig

sakna anledning att föreslå någon förhöjning af den till distriktschef å

stat utgående lönen.

Vidkommande däremot distriktschefernas pensionsförhållanden torde,

säger kommittén, böra uppmärksammas, att, äfven om man blott vill

bibehålla såväl löne- som pensionsbeloppen för dem oförändrade, det på

grund af stadgandet i 3 § i pensionslagen är nödvändigt, att i den nya

lönestaten fastställes särskild! pensionsunderlag. Eljest varder pensionen

allenast två tredjedelar af lönen eller tvåtusen kronor.

Om än kommittén icke kunnat tillstyrka en förhöjning af nu utgående

lön till distriktschef, har kommittén i allt fall ansett det böra

tagas under öfvervägande, huruvida ej beloppet af det pensionsunderlag,

som kan komma att fastställas för distriktschef, bör sättas högre än det

nu bestämda pensionsbeloppet 3,000 kronor.

Vid en jämförelse med de pensionsunderlag, som på grund af de

under senare år verkställda löneregleringar skola gälla, exempelvis, för

distriktslandtmätare, eller 3,200 kronor, för fiskeriintendenter, statskonsulenter

i boskapsskötsel, mejerihushållning och svinskötsel samt jägmästare,

eller 3,500 kronor, äfvensom för landtbruksingenjörer, eller

4,000 kronor, liar kommittén ansett sig böra för distriktschef i väg- och

vattenbyggnadsdistrikt föreslå ett pensionsunderlag af 4,000 kronor.

Såsom förut är antydt, inträder enligt numera gällande civila pen
-

Kommittén

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

sionslag skyldighet för distriktschef att afgå från tjänsten vid uppnående

af 67 lefnadsår.

Med hänsyn till beskaffenheten af distriktschefernas arbete anser

emellertid kommittén böra komma under pröfning, huruvida ej berörda

skyldighet bör inträda åtminstone vid 65 års ålder, på sätt redan nu

gäller i fråga om en del tjänstemän, hvilkas tjänstgöring torde kunna

anses i viss mån jämförlig med distriktschefernas, nämligen geologer vid

Sveriges geologiska undersökning, landtbruksingenjörer och distriktslandtmätare

samt tjänstemän vid den lokala skogsförvaltningen.

Vidkommande distriktsingenjörerna har, anmärker kommittén, hemställts,

att de måtte erhålla eu lön på stat af 3,500 kronor med rätt

till pension å samma belopp, äfvensom att distriktsingenjörerna i ''öfre

och nedre norra distrikten måtte hvar för sig få ett ortstillägg af 500

kronor.

För bedömande af spörsmålet, huruvida distriktsingenjörsbefattningarna

må böra uppföras såsom ordinarie tjänster, bör gifvetvis arten af

de ifrågavarande befattningshafvare åliggande göromål undersökas.

Uti § 33 i gällande instruktion för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

säges, att distriktsingenjör, som skall bo inom distriktet och icke må

lämna detsamma utan efter uppdrag eller särskild tillåtelse af styrelsen,

har till närmaste förman distriktschefen, till hvars biträde i tjänsten han

är anställd, med skyldighet att på eget ansvar verkställa de inspektioner

eller andra förrättningar, hvartill han förordnas, äfvensom att, därest

han därtill erhåller förordnande, vid förfall för distriktschefen förvalta

dennes ämbete. Distriktsingenjör äger ock att med distriktschefens tillåtelse

åtaga sig enskilda uppdrag i yrket, såvidt tjänsten det medgifver.

Distriktsingenjörernas verksamhet, hvilken ursprungligen blott var

af biträdande natur, lärer enligt kommitténs mening få anses alltmer

hafva fått karaktären af en sjelfständig verksamhet. De erhålla sålunda

i många fall uppdrag direkt från styrelsen och deras ansvarighet för af

dem utförda inspektioner eller andra förrättningar är fullt motsvarande

den som åligger distriktschef.

Vid sådant förhållande har kommittén ansett billigt, att distriktsingenjörsbefattningarna

förändras till ordinarie tjänster.

Af enahanda skäl, som af kommittén anförts beträffande distriktschefernas

aflöning å stat, finner emellertid kommittén beloppet af den

till distriktsingenjör nu utgående aflöningen icke böra höjas utan blott

förändras till lön.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

61

Likasom lönen för distriktsingenjör enligt kommitténs förslag skulle

komma att sättas till hälften af distriktschefs, har det synts kommittén

lämpligt, att förhållandet mellan de för nämnda bägge slag af befattningar

bestämda pensionsunderlagen blefve detsamma, och att alltså pensionsunderlaget

för distriktsingenjör blefve 2,000 kronor.

För den händelse pensionsrätt skulle komma att beredas distriktsingenjörer,

förutsätter kommittén, att i fråga om skyldighet att vid viss

lefnadsålder afgå från tjänsten enahanda bestämmelse skall gälla för

distriktsingenjör som för distriktschef.

Herr Ekdahl har yrkat, att distriktsingenjörslönen vid dessa tjänsters

uppförande å ordinarie stat borde sättas till minst 2,500 kronor

och pensionsbeloppet till minst 3,000 kronor.

Skall det icke, anför herr Ekdahl, liksom tidigare jämväl framdeles

blifva tvunget att af hänsyn till distriktsingenjörs ekonomiska ställning

och hans långvariga och plikttrogna arbete i statens tjänst förskaffa

honom distriktschefstjänst genom transport till annat distrikt, ehuru han

redan hunnit så nära pensionsåldern, att han skulle hafva att tjänstgöra

som distriktschef endast det fåtal år, som erfordras för att erhålla den

högre distriktschefspensionen, så borde pensionen för distriktsingenjör

icke sättas till ett så ringa belopp som 2,000 kronor. Sättes däremot

pensionen för distriktsingenjören till det mera skäliga beloppet af 3,000

kronor, så kunna enligt reservantens mening dylika förflyttningar undvikas

och vid inträffande ledigheter till chef i ledigblifvet distrikt befordras

den distriktsingenjör, som är i detsamma anställd och således

redan besitter den ingående kännedom om distriktets särskilda förhållanden,

som det enligt gällande instruktion åligger distriktschef att förskaffa

sig, hvilken naturliga succession i regel torde vara bäst för ämbetsverket

och det allmänna.

Vidare skulle, säger herr Ekdahl, för staten följa fördelen att i dylika

fall få utbetala endast de lägre distriktsingenjörspensionerna i stället

för de högre distriktschefspensionerna samt för ämbetsverket att på de

mera maktpåliggande distriktschefsposterna erhålla yngre och mera arbetsdugliga

krafter, hvilket jämväl vore för det allmänna bäst.

Att bibehålla distriktsingenjörslönen till 1,500 kronor kan herr Ekdahl

ej heller finna vara skäligt dels med hänsyn till distriktsingenj örernas

ansvarsfulla arbete i statens tjänst dels ock med hänsyn till att af

denna lön skulle utgå både pensionsafgift, som de för närvarande icke

hafva att erlägga, och, då de äro i saknad af hyresbidrag, hyra för den

Reservation

af herr Ekdahl.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 19-6.

tjänstelokal, som de måste upplåta åt staten för tjänstens skötande? och

för förvaring af tjänsten tillhörande arkiv.

Dcpartc- 1 likhet med kommittén kan jag icke tillstyrka, att lönen för di
mentschcfen.

s^rj^gehef höjes utöfver det nuvarande beloppet å 3,000 kronor. Kommitténs

förslag att öka pensionsunderlaget för distriktschef till 4,000

kronor anser jag mig böra biträda.

Likaledes får jag tillstyrka kommitténs hemställan, att distriktsingenj

örsbefattningarna uppföras på ordinarie stat, samt att lönen bestämmes

till 1,500 kronor och pensionsunderlaget till 2,000 kronor.

Hvad angår frågan om skyldighet för distriktstjänstemän att afgå

från tjänsten, vid 65 års ålder, så förutsätter detta ändring i lagen angående

civila tjänstinnehafvares rätt till pension. Frågan synes mig fördenskull

icke böra i detta sammanhang upptagas till behandling.

Sådant tillägg till aflöningsvillkoren lärer dock böra göras, att de

nuvarande distriktschefer, hvilka öfvergå på den nya staten, samt de

distriktstjänstemän, hvilka utnämna» till sina befattningar, innan den

ifrågasatta ändringen i pensionslagen kan komma till stånd, blifva pliktiga

att underkasta sig de förändrade bestämmelser, som kunna varda

meddelade i afseende å de för rätt till hel pension stadgade lefnads- och

tjänstår och den därpå grundade skyldighet att från tjänsten afgå.

Taxa för tjänsteförrättningar.

Kommittén. Kommittén har vidare ansett sig böra uttala, att vid framläggandet

af dess förslag till aflöningsförmåner för distriktstjänstemännen förutsatts,

att de ersättningar, hvilka enligt gällande taxa på arfvode för förrättningar,

som verkställas af tjänstemännen i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,

tillkomma distriktstjänstemännen för tjänsteförrättningar, icke

varda förhöjda utöfver hvad nu är bestämdt.

I detta sammanhang har kommittén fäst uppmärksamheten på en

särskild bestämmelse i nämnda taxa.

I § 12 af taxan, sådan denna paragraf lyder jämlikt nådiga

kungörelsen den 27 maj 1909, säges,. att förrättningsman ej må till sitt

biträde använda, utom officer vid väg- och vattenbyggnadskåren, annan

ingenjör än sådan, som af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen godkänts.

Anlitar distriktschef vid utarbete biträde och är förrättningen af

den omfattning, att utarbetet ej* lämpligen kan af förrättningsmannen

utan sådant biträde fullgöras, äger distriktschefen åtnjuta ersättning för

biträdets resa enligt vissa angifna grunder.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 196.

I öirigt äger diöfcriktsebef lör biträde, som kan anlitar, ej åtnjuta

särskild godtgörelse i annat fall än att arbetet -är af sådan omfattning,

som nyss nämnts, och att godtgörelsen därför skall utgå efter dagarfvode;

och utgör ersättningen i sådant fall för biträde, jämte rese- och

traktamentspenningarna, för hvarje dag,

om biträdet är distriktsingenjör .eller officer i väg- .och

vattenbyggnadskåren 13 kronor, men eljest högst 9 kronor.

År distriktsingenjören för ordnad af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

eller Kungl. Maj:ts befallningshafvande att hålla förrättning af visst

angifvet slag och använder han därvid biträde af officer i väg- och

vattenbyggnadskåren eller annan ingenjör, gäller om ersättning därför

hvad nyss nämnts.

Af de anförda bestämmelserna framgår, säger kommittén, att dagarfvode

lör biträde utgår med väsentligt högre belopp, om biträdet är

distriktsingenjör eller officer i väg- och vattenbyggnadskåren, ,än om

biträdet är annan ingenjör.

Kommittén säger sig ingalunda vilja bestrida lämpligheten af ;att

dagarfvodet må kunna i någon mån afpassas efter biträdets större

eller mindre kompetens. Det vill dock förefalla kommittén mindre

belogadt, att — frånsedt biträde, som är distriktsingenjör — skillnad

göres mellan, å ena sidan, ingenjörer, som äro officerare i väg- och

vattenbyggnadskåren, och, å andra sidan, andra ingenjörer, som af vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen godkänts såsom biträden.''

Utan att inlåta sig på det generella spörsmålet om en särställning

för officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren eller öfver hufvud taget

om bibehållandet af nämnda kår, anser kommittén emellertid ändring

''höra företagas rörande nyss afhandlade stadgande angående ersättning

för biträden.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär i anledning häraf förklarat, väg- och vat

att i allmänhet såsom dylika biträden, som skola åtnjuta det lägre ;arf- ^byggnads

vodet, ingå andra ingenjörer kunnat erhållas än aspiranter från den styrelsen''

uppsättning af cirka ett hundratal sådana, som inrikta sin utbildning

på att vinna inträde i väg- och vattenbyggnadskåren. Det torde då,

säger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vara rimligt, att dessa -erhålla

lägre arfvode än de, som efter förut förvärfvad mera omfattande ingenjörspräktik

erhållit sin officersfullmakt. Dylika biträden tjänstgöra å

väg- och vattenbyggnadsdistrikten för vinnande af erforderlig kompetens

och. kunna svårligen erhållas utom aspiranternas krets, enär öfriga ingenjörer

kunna ifrågasätta tillämpning af den vida högre taxa, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)4 Kung!, Maj.ls Nåd. Proposition Nr 190.

svenska teknologföreningen fastställt för väg- och vattenbyggnadsfacket

med dagarfvoden åt biträden af 20 å 30 kronor.

Då nu fråga icke föreligger om revision af taxan, har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att ej heller den af löneregleringskommittén

vidrörda ändringen af dagtraktamentet 9 kronor för biträde,

som ej är officer i väg- och vattenbyggnadskåren, måtte bifallas.

Departe- Med anledning af hvad kommittén anfört, finner jag mig böra ut
mentschefen.

t;|p^ att? därest ändringar i arfvodestaxan för distriktstjänstemännen

framdeles vidtagas, dessa böra så afväges, att i det stora hela någon

väsentlig förhöjning icke äger rum å de ersättningar, som enligt taxan

tillkomma distriktstjänstemännen.

Vidare synes mig omförmälda taxebestämmelse, enligt hvilken ingenjörsbiträde,

som är officer i väg- och vattenbyggnadskåren, alltid skall

''erhålla högre dagarfvode än annan ingenjör, under vissa förhållanden

mindre lämplig. Vid blifvande omarbetning af taxan torde erforderlig

ändring böra ske.

Väg- och vattenbyggnadskåren.

Reservation En fråga rörande väg- och vattenbyggnadskåren beröres äfven uti

af herr en af herr Carl Persson vid kommitténs betänkande fogad reservation.

Herr Persson har framhållit, att de nuvarande innehafvarna af öfverdirektörs-,

byråchefs-, byråingenjörs- och notariebefattningarna i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen äro resp. öfverste, öfverstelöjtnanter, löjtnant

och kapten vid väg- och vattenbyggnadskåren. Samtliga distriktschefer

och distriktsingenjörer i väg- och vattenbyggnadsdistrikten äro likaledes

officerare vid samma kår.

Anledningen till detta förhållande är, säger herr Persson, delvis att

söka i de bestämmelser, som äro meddelade angående den genom Kungl.

Maj:ts beslut den 22 december 1851 inrättade väg- och vattenbyggnadskåren.

Enligt samma dag utfärdadt reglemente (Sv. Förf. S. nr 54) är

kårens uppgift »att tillhandagå styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader

i den befattning med allmänna arbeten, som enligt gällande

Instruktion Styrelsen tillkommer. Corpsens Officerare kunna ock under

krig, i händelse af behof, kommenderas till ingeniörstjänstgöring vid

Arméen».

Kåren bestod enligt berörda reglemente af »en Ofwerste och Chef,

som derjemte tills vidare är Chef i Styrelsen för allmänna väg- och

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

wattenbyggnader; en Öfwerste-Löjtnant, som i nämnda Styrelse bestrider

Bureau-Chefs-befattningen; fem Majorer, hvvilka i de särskilda wäg-och

wattenbyggnads-distrikten tjenstgöra såsom Distrikts-Chefer; samt ett

tills ^vidare obestämdt, efter behofwet lämpadt, antal Officerare af

Ivapitens- och Löjtnants-graderne».

I enlighet med senare utfärdade bestämmelser består kåren för

närvarande af 1 öfverste och chef (tillika öfverdirektör och chef för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen), 3 öfverstelöjtnanter (af hvilka 2 äro

byråchefer i nyssnämnda styrelse), 13 majorer (af hvilka 6 äro chefer i

väg- och vattenbyggnadsdistrikten), 43 kaptener och 73 löjtnanter.

iJå det enligt herr Perssons förmenande icke kan vara lämpligt, att

personer, som befordrats till ordinarie tjänstemän i ett civilt ämbetsverk

— väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är ju faktiskt ett sådant —

tillåtas kvarstå och vinna befordran vid väg- och vattenbyggnadskåren,

har herr Persson ansett sig böra påyrka, att officerare vid kåren, då de

befordras till ordinarie statstjänst, skola vara skyldiga att afgå från sina

beställningar vid kåren.

Enär enligt förberörda reglemente vissa officersbeställningar vid

väg- och vattenbyggnadskåren skola vara förenade med vissa beställningar

vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller därunder lydande distriktsförvaltningar,

lärer, påpekar herr Persson, i händelse af bifall till

hans berörda yrkande, reglementet för väg- och vattenbyggnadskåren

böra i förevarande hänseende revideras.

Uti sitt utlåtande öfver kommitténs betänkande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

på anförda skäl funnit betänklighet icke möta mot

att ett civilt ämbetsverk, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i sin tjänst

använder officerare i väg- och vattenbyggnadskåren, som alldeles icke

äro af någon militär tjänst eller ställning hindrade i sådan civilanställning.

Därjämte har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att

officerare i väg- och vattenbyggnadskåren äro anställda äfven i andra

civila verk såsom järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.

Med anledning af herr Perssons ifrågavarande framställning tillåter

jag mig erinra, att civila väg- och vattenbyggnadsklubben uti en till

Kungl. Maj:t den 6 december 1910 ingifven skrift hemställt, att Kungl.

Maj:t ville taga under pröfning, huruvida icke skäl förefinnas för indragning

äf väg- och vattenbyggnad skåren. Nämnda skrift har remitterats

till chefen för väg- och vattenbyggnadskåren för afgifvande af

Bihang till BiJcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 132 Käft. 9

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Departe
mentschefen.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

utlåtande, men har något yttrande ännu icke inkommit till Kungl.

Maj:t.

Då fråga om väg- och vattenbyggnadskårens upphäfvande alltså

föreligger, anser jag, att herr Perssons framställning först i sammanhang

med detta ärende bör upptagas till pröfning.

Afiöningsvillkor.

För åtnjutande af de aflöningsförmåner, som komma att upptagas

i blifvande stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder

lydande di strikts tjänstemän har kommittén föreslagit villkor och bestämmelser

af hufvudsakligen samma innehåll som de, Indika under de

senare åren fastställts i afseende å åtskilliga då beslutade löneregleringar.

Därjämte har kommittén beaktat bestämmelsen i den för vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen nu gällande instruktionen, § 35, att tjänsteman

i eller under styrelsen icke får åtaga sig byggnadsarbetens utförande

på entreprenad eller mottaga anställning i entreprenörs tjänst.

Hvad angår distriktstjänstemännen har kommittén af skäl, som

återfinnas i betänkandet sid. 132 och 133, ansett bestämmelsen om förbud

att förena annan tjänst eller uppdrag med befattningen såsom

tjänsteman vid vattenbyggnadsdistrikt ej böra göras så restriktiv som

motsvarande bestämmelser för befattningshafvare i styrelsen.

Mot de af kommittén ifrågasatta aflöningsvillkoren har jag icke

något att anmärka.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 196.

Stat, kostnadsberäkning m. m.

Den stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder lydande

distriktstjänstemän, jag, med hänvisning till hvad jag förut anfört,

anhåller att få framlägga, är så lydande:

Kronor.

Tjänst-

Lön.

gorings-

Orts-

Summa.

pennin-

gar.

tillägg.

Öfverdirektören och chofen........

6,200

2,800

1,000

10,000

1 byråchef och ledamot............

6,000

2,500

600

8,100

{ Efter 5 år kan lönen höjas

1 » » ))

5,000

3,600

2.500

1,800

600

400

8,100

5.800

j med 600 kronor.

1 byrådirektör och ledamot......

] Efter 5 år kan lönen höjas

1 förste byråingenjör...............

3,600

1,800

400

5,800

1 med 500 kronor och efter

j 10 år med ytterligare 500

1 n n ..............

3,600

1,800

400

5,800

) kronor.

1 byråingenjör........................

2,200

1,500

300

4,000

2 byråingenjörer.....................

4,400

3,000

600

8,000

Efter 5 år kan lönen hojas

med 500 kronor, efter 10 år

1 notarie ..............................

2,200

1.500

300

4,000

med ytterligare 500 kronor

1 registrator, tillika aktuarie ...

2,200

1,500

300

4,000

och efter 15 år med än yt- terligare 500 kronor.

1 revisor och bokhållare .........

2,200

1,500

300

4,000

1 kvinnligt biträde..................

600

450

150

1,200

Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 200 kronor och efter

4 kvinnliga biträden ..............

2,400

1,800

600

4,800

| 10 år med ytterligare 200

kronor.

1 förste vaktmästare................

900

450

150

1,500

( Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

1 vaktmästare ...

700

350

150

1,200

» Efter 5 år kan lönen höjas

700

[ med 100 kronor och efter

1 » ........................

350

150

1,200

j 10 år med ytterligare 100

Till arfvoden åt ingenjörsbiträ- den och amanuenser, gratifika- tioner åt extra tjänstemän och

extra vaktmästare, godtgörelse

åt tillfälliga rit- och skrif-

kronor.

biträden samt vikariatsersätt- ningar............................

—

—

—

;26,500

1 distriktsehef.........................

3,000

_

_

3,000

5 distriktschefer.....................

15,000

—

—

15,000

1 distriktsingenjör..................

1,500

—

—

1,500

7 distriktsingenjörer...........

10.500

—

—

10.500

Summa

— | _

—

134,000

Anm. i. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom äfvensom å lönen afdragas 100 kronor årligen.

Amu. 2. Pensionsunderlaget för distriktsehef skall utgöra 4,000 kronor och för distriktsingenjör

2,000 kronor.

Stat förslaget.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 19f>.

Kostnads
beräkning.

Aflönings
viiikor.

Gällande ordinarie aflöningsstat för väg- och vattenbyggnads styrelsen

(jämte därunder lydande distriktstjänstemän) slutar å en summa af

86,400 kronor.

Därjämte är å extra stat för år 1911 anvisadt ett belopp af 15,400

kronor till förstärkuing af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

De ifrågavarande båda anslagen uppgå sålunda sammanlagdt till

101,800 kronor.

Mitt förslag till stat upptager en slutsumma af 134,000 kronor.

Då det anslagsbehof, hvarför, enligt hvad nyss är nämndt, medel anvisats

å extra stat, skulle genom den nya aflöningsstaten få anses vara

fylldt, innebär alltså mitt förslag en anslagsförhöjning af 32,200 kronor.

Härvid har dock icke hänsyn tagits till ålderstillägg, hvilka, såsom

hittills, skulle, utgå af sjätte liufvudtitelns gemensamma förslagsanslag till

ålderstillägg. I detta hänseende torde emellertid vara att märka, att vid

bifall till mitt förslag ökade utgifter från sistnämnda anslag komma att

föranledas.

Emellertid torde höra i motsatt riktning framhållas, att till vissa

befattningshafvare i och under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgått

extra lönetillägg, som för år 1910 uppgått till ett sammanlagdt belopp

af 2,688 kronor 31 öre, äfvensom att styrelsen erhållit bemyndigande

af Kungl. Maj:t att till utgången af år 1911 hafva en extra vaktmästare

anställd mot en efter tre kronor om dagen beräknad, från sjätte hufvudtitelns

allmänna besparingar utgående aflöning.

I enlighet med hvad jag beträffande aflöningsvillkoren anfört skulle

för åtnjutande af de i staten upptagna aflöningsförmåner fastställas följande

villkor och bestämmelser:

A) beträffande ordinarie befattningshafvare i styrelsen:

att innehafvare af ordinarie befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad

organisation af ämbetsverket eller dess särskilda afdelningar eller eljest

i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom själfständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål öfverflyttas till annat

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

69

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och

den aflöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Ivungl. Majds förordnande,

tjänstgöra i det verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ej

heller må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj ds oktroj försedt

eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad

slag som helst, såframt ej, hvad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t

och, hvad angår innehafvare af annan befattning, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att befattningshafvare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke får

åtaga sig byggnadsarbetens utförande på entreprenad eller mottaga anställning

i entreprenörs tjänst;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

till befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och

behöflig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller

i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöfver sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas

skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder

han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

pröfvas skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor

eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, bestrida densamma, mot åtnjutande i förstnämnda

fall af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men

eljest åt däremot svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar,

dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att emellertid, därest ledamot af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till följd af tjänsteresa eller för handläggning af särskilda ärenden är

under allenast några få, högst fyra dagar, hindrad att sköta sin befattning!

tjänsteman af lägre grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning

sköta de till ledamotsbefattningen hörande löpande göromål;

att därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om

sådan äger ruin, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för

tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år,

äfvenledes på samma villkor, under iakttagande, hvad hvar och en af

om förmälda löneförhöjningar angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas

förrän vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den

stadgade tjänsteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen:

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställdt hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och antages till biträde

å denna stat, äger att för åtnjutande af löneförhöjning räkna sig till

godo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning hos

styrelsen;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 106. 71

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas af öfverdirektören, byråcheferna, byrådirektören

och förste byråingenjörerna en hvar under en och en half

månad samt af byråmgenjörerna, notarien, registratorn, revisorn och bokhållaren

samt de kvinnliga biträdena en hvar under eu månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid af året, som af öfverdirektören bestämmes,

begagna sig af semester;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens

slut;

att i fråga.om skyldighet att afgå från tjänsten äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed.

B) beträffande de ordinarie tjänstemännen i väg- och vatfcenbyggnadsdistrikten:

att distriktschef och distriktsingenjör skola vara underkastade såväl

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämväl utom sitt distrikt, eller

jämkning i åligganden, som ock den reglering af tjänstgöringsområde,

som kunna varda föreskrift^;

att med ordinarie befattning som distriktschef eller distriktsingenjör

icke må förenas annan tjänstebefattning eller uppdrag, som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, efter pröfning, finner inverka hinderligt för

tjänstgöringen såsom distriktschef eller distriktsingenjör; åliggande det

distriktschef eller distriktsingenjör, innan han åtager sig annan tjänstebefattning

eller uppdrag, att göra anmälan i ämnet hos väg- och vattenby

ggnadsstyrels en;

att distriktschef eller distriktsingenjör icke får åtaga sig byggnadsarbetens

utförande på entreprenad eller mottaga anställning i entreprenörs

tjänst;

att distriktschef eller distriktsingenjör, som åtnjuter tjänstledighet,

skall till vikarien afstå det arfvode enligt taxa, hvilket belöper å de af

vikarien verkställda tjänstegöromål;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition Nr 196.

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Biksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller i behörig ordning

afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver arfvode

enligt taxa, hvarom nyss är stadgadt, afstå så mycket af lönen, som

erfordras för befattningens uppehållande eller eljest pröfvas skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder han

afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen finner skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid afgång'' från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall lönen utgår till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga

om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila tjänstinnehafvares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därelter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgadt; dock att tjänstinnehatvare

skall vara pliktig underkasta sig de förändrade bestämmelser, som

kunna varda meddelade i afseende å de för rätt till hel pension stadgade

lefnads- och tjänstår och den därpå grundade skyldighet att från tjänsten

afgå; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Majrts bestämmande, omreglering af extra

inkomster, som kunna åtfölja distriktschefs- eller distriktsingenjörsbefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed.

öfvercjångs- 1 anslutning till under senare år i sådant hänseende gifna bestäm
fårhånanden.

melser, höra de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och vattenbyggnadsdistrikten,

hvilka icke före viss angifven tidpunkt anmäla, att de vilja öfvergå till

den nya aflöningsstaten, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

bibehållas vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

aflöningsförm ån er äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit dem.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Jag liar emellertid icke ansett erforderligt att uppgöra någon särskild

öfvergångsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder

lydande distriktstjänstemän, då fullt tillräckliga medel å den af

mig föreslagna ordinarie staten skulle finnas tillgängliga för den eller

dem af de nuvarande ordinarie befattningshafvarna, som må komma att

kvarstå å den äldre staten.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att

dels godkänna ifrågavarande förslag till allöningsstat för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen jämte därunder lydande distriktstjänstemän, att

tillämpas från och med år 1912, äfvensom de af mig angifna villkor

och bestämmelser för åtnjutande af de i samma stat upptagna aflöningsförmåner,

dels förklara,

att en hvar, som med eller efter ingången af år 1912 tillträder ordinarie

befattning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och

vattenbyggnadsdistrikten, skall vara pliktig att underkasta sig ofvanberörda

villkor och bestämmelser samt

att de förutvarande innehafvare af ordinarie befattningar i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen eller i väg- och vattenbyggnadsdistrikten, b vilka

icke före den 1 november 1911 anmäla, att de vilja öfvergå till den nya

aflöningsstaten samt underkasta sig de för aflöningens åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande ordinarie

stat tillkommande aflöningsförmåner äfvensom, i den mån ej annat föranledes

af bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels höja det i riksstatens anslag till väg- och vattenbyggnadsstaten

ingående aflöningsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämte

därunder lydande distriktstjänstemän från 86,400 kronor med 47,600

kronor eller sålunda till 134,000 kronor,

dels till förstärkning af arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under år 1911, utöfver det af Riksdagen för samma år

för ändamålet beviljade anslaget å 15,400 kronor, å extra stat för år

1912 anvisa 5,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1911

af tillgängliga medel utanordna beloppet,

och dels för anordnande af inspektion å enskilda järnvägars rullande

materiel på extra stat för år 1912 anvisa 6,000 kronor att för ändamålet

ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 132 Höft.

Departe
mentschefens
hemställan.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 196.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna sitt bifall och förordnande, att till Riksdagen

skulle aflåtas proposition i ärendet af den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl G. Edman.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr. 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1911:86 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående reglering af löneförhållandena vid vägoch vattenhyqgnadssiyrelsen in. in. s. 1 i texten