Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209

1911-03-10 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:209, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.

1

N:o 209.

Kungi. Maj:ts nådiga proposition till ^Riksdagen angående försäljning

af den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället

Öresten i Älfsborgs län tillkommande vattenrätt

i Slottsån m. m.; gifven Stockholms slott den 10

mars 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

medgifva,

att den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället Öresten i

Örby och Berghems socknar i Ålfsborgs län tillkommande rätt till grund

och vatten i Slottsån jämte det utmål af egendomens mark, som för vattenkraftens

utnyttjande kan finnas erforderligt, dock högst omkring 15

hektar 97 ar med å det försålda området tilläfventyrs befintliga kronan

tillhöriga vattenverk och byggnader må till staden Borås försäljas mot

en köpeskilling, som skall på stadens bekostnad bestämmas af tre gode

män, af hvilka hvardera parten väljer eu samt den tredje utses af

domaren i orten, dock att löseskillingen i hvad den afser vattenrätten

icke må sättas under ett belopp af 84,415 kronor samt, såvidt den afser

utmålet med byggnader och vattenverk, icke må bestämmas till

lägre belopp än 8,559 kronor 20 öre; skolande i öfrig! för försäljningen

såsom villkor gälla:

att köpeskillingen erlägges vid tillträdet och af staden inbetalas

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet;

att det försålda området jämte vattenrätten få af staden tillträdas

den 14 mars 1913 eller dessförinnan å tid, hvarom staden kan med

vederbörande arrendator öfverenskomma;

att staden förbinder sig att, där så påfordras, i gränsen mellan

det försålda området och Örestens ägor upprätta och för framtiden

underhålla lämpligt stängsel;

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 145 Käft. (N:o 209.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

att vid uppförande af dammar för vattenkraftens utnyttjande inrättas

för virkesflottning erforderliga rännor och att i öfrigt hinder för

sådan flottning i Slottsån icke lägges;

att staden skall vara skyldig att i enlighet med af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande lämnade närmare föreskrifter på egen bekostnad

omlägga de vägar, hvilka skära gränserna för det utmål, som kan

komma att åt staden utläggas, så att vägarna om möjligt dragas utom

nämnda utmål;

att innehafvaren af egendomen Oresten tillförsäkras rätt att, utan

hinder af blifvande anläggningar i Slottsån, uti nämnda å samt i den

afloppskanal, som vid en blifvande kraftstation kan komma att anläggas,

vattna å egendomen varande kreatur, hvarjämte det skall åligga staden

att för kreaturens skyddande vid ån och kanalen uppföra lämpliga

hägnader;

att staden förbinder sig att från den eller de kraftanläggningar,

som, kunna varda af staden anlagda uti Slottsån till samma pris och

på samma villkor, som gälla för öfriga abonnenter af elektrisk kraft

från stadens anläggningar, ej mindre tillhandahålla kronan såsom ägare

af egendomen Oresten elektrisk energi intill ett kraftbelopp af 30

kilowatt, mätta vid kraftstationens vägg, än äfven medgifva kronan rätt

att utan ersättning öfver de försålda områdena framdraga elektriska

ledningar för öfverförande af ifrågavarande kraftbelopp; samt

att staden ensam vidkännes de med områdets afskiljande och lagfart

å detsamma förenade kostnader.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens

vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min aller nådi gste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Oskär Nyländer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.

3

Utdrag of protokollet öfver jordhruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hederstierna,

Swartz,

grefve HaMILTON,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

VON IvRUSENSTIERNA.

Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde härefter.

Uti en till Kungl. Maj:t ingifven, den 17 maj 1906 dagtecknad

skrift anhöllo stadsfullmäktige i Borås, att staden måtte för utvidgning

af sitt elektricitetsverk få från kronan inköpa ett till förra öfverstebostället

Öresten i Örby och Berghems socknar af Ålfsborgs län hörande,

utefter den från Öresjön till Viskan framflytande Slottsån å dess

södra strand beläget område om 12 hektar 27 ar med därå befintliga

byggnader äfvensom den bostället härför tillkommande rätt till grund

och vatten i nämnda å. Vid ansökningen funnos fogade dels en såsom

bil. C betecknad karta, hvarå gränsen för ifrågavarande område utmärkts

med svart streckad och prickad linje, dels instrument öfver af landtbruksingenjören

B. E. Hildebrand förrättad värdering af förenämnda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

jordområde, enligt h vilket värdet af området med därå befintliga byggnader

uppskattats till 5,14G kronor 10 öre, och dels ett af professorn J. G.

Richert för aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån den 26 januari 1906 afgifvet

yttrande angående värdet å ifrågavarande kronan tillkommande

vattenrätt utvisande, att Richert, under förmälan att ifrågavarande del al

Slottsån utgjordes af en långsluttande fors med en längd af omkring 1,500

meter, ett nederbördsområde af 400 kvadratkilometer, en vattenmängd

vid lågvatten af 1,2 kubikmeter per sekund och en nyttig fallhöjd af

29 meter, beräknat, att af ifrågavarande för kronan disponibla vattenrätt

i Slottsån kunde utvinnas 180 turbinhästkrafter, samt åsatt kronans

omförmälda vattenrätt ett värde af 15,300 kronor, motsvarande ett pris

af 85 kronor för turbinhästkraft.

Af instrumentet öfver den af landtbruksingenjören Hildebrand

företagna uppskattning inhämtas, att de jordvärden, livilka Hildebrand

lagt till grund för sin värdering, varit för åker eller tomt 800 kronor,

för äng, linda eller betesmark 400—200 kronor, i ett enstaka fall 100

kronor, samt för väg 80 kronor, allt för hektar räknadt, hvartill komme

för minskadt brukningsvärde å 7,5 ar jord 22 kronor 50 öre samt

för 2 byggnader med källare vid det s. k. Kvarntorpet 900 kronor.

På eu h andlingarna bifogad öfversiktskarta hopsatt af ekonomiska kartverkets

kartblad är området för Orestens säteri betecknadt med ljusröd

kantfärg och området för det föreslagna markintaget med skarpare röd färg.

Uti underdånig skrifvelse den 19 december 1908 återkallade sedermera

stadsfullmäktige ifrågavarande ansökning, hvarefter stadsfullmäktige

emellertid i underdånig skrifvelse den 12 februari 1910 anmälde,

att staden dåmera ånyo ville fullfölja ansökningen. Härjämte hafva stadsfullmäktige

uti en den 17 mars 1910 till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift

i underdånighet anhållit att utöfver ofvannämnda område och vattenrätt

få inköpa äfven den bostället tillhörande fallsträckans nedersta del, fram

till Bulta kvarn, hvilken vattenrätt icke afsetts med ofvan först omförmälda

ansökning, äfvensom erforderligt utmål därintill. Detta utmål

är affattadt å en af Sven Liibeck den 12 mars 1910 upprättad karta

samt innehåller i areal 3 hektar 70 ar.

Till stöd för ansökningen, sådan densamma ursprungligen bestämts,

hafva stadsfullmäktige anfört hufvudsakligen följande.

För att bereda tillgång till elektrisk kraft för kommunens behof,

särskildt för utvidgningen af stadens elektricitetsverk, hade Borås stad

förvärfvat äganderätten till större delen af det område af Haby by, som

vore beläget utmed Slottsåns norra strand jämte rätten till vattnet i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209. 5

Slottsån utanför berörda område. Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån i

Stockholm hade genom professorn Eichert uppgjort förslag till anläggningar

för tillgodogörande af vattenkraften i Slottsån. Såsom framginge

af en vid ansökningen fogad, till nämnda förslag hörande och med bil. A

betecknad karta öfver vattenkraftanläggningarna vid Haby—Öresten

afsåge berörda förslag att genom dammanläggningar och kraftstationer,

s°m af Boras stad skulle utföras, tillgodogöra sig hela den i Slottsån

framflytande vattenmängden. Enär emellertid den midt emot Haby

liggande stranden ar Slottsån tillhörde förra öfverstebostället Öresteu,

vore det för att Borås stad skulle kunna genomföra berörda förslag

nödvändigt för staden att förvärfva äfven egendomen Örestens rätt till

vattnet i Slottsån äfvensom den strandremsa vid Slottsån och det öfriga

område af Oresten, som erfordrades för förslagets utförande.

Då staten såsom ägare af Öresten kunde tillgodogöra sig endast

hälften af den i Slottsån framrinnande vattenmängden och då ett tillgodogörande

af endast denna del af vattenmängden efter allt att döma

icke skulle kunna lämna något ekonomiskt gynnsamt resultat, ansågo

stadsfullmäktige det kunna förutsättas, att några åtgärder från statens

sida för att utnyttja ifrågavarande Öresten tillhöriga vattenrätt svårligen

skulle ifrågakomma. Däremot torde det från nationalekonomisk synpunkt

sedt vara särdeles önskvärd!, att hela den i Slottsån framflytande

vattenmängden snarast möjligt och på det mest lämpliga sätt komme

till användning, hvilket utan tvifvel bäst skulle kunna förverkligas

genom utförandet af ofvan berörda förslag. För staten torde det också

vara af vikt, att kommunerna kunde beredas tillfälle att för sina ändamål

taga i anspråk ännu icke använd vattenkraft, hvarigenom densamma

komme att tjäna icke enskilda utan allmänna intressen.

Till följd af särskilda nådiga remisser afgåfvos underdåniga utlåtanden

öfver stadsfullmäktiges nu ifrågavarande ansökning af domänstyrelsen

den 5 april, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 23 april

och af kammarkollegium den 28 november, allt år 1907. Domänstyrelsen

öfverlämnade därjämte dels underdåniga utlåtanden i ärendet af järnvägsstyrelsen

samt Kungl. Maj ds befallningshafvande och domänintendenten^

i länet, dels ock yttranden af arrendator!! af egendomen Öresten,

som då var utarrenderad för tiden till den 14 mars 1911, samt af vederbörande

skogstj änstemän.

Arrendatorn af bostället Öresten framhöll därvid till en början,

att vid värderingsförrättningarna hänsyn icke tagits till en bostället

tillhörig vattenkvarn och såg med tillhörande dammbyggnad liksom ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 209.

keller till vissa byggda ålfisken och ett skattlagdt laxfiske, som tillhörde

egendomen. Därjämte erinrade arrendatorn, att ett af Marks häradsrätt

den 25 april 1878 meddeladt, laga kraftvunnet utslag, som bilagts arrendatorns

yttrande, syntes gifva vid handen, såväl att egendomen Oresten

tillkomme hela vattenrätten i Slottsån som att till egendomen hörde

jämväl jorden å norra stranden af ån vid landfästet för en vid det s. k.

Kvarntorpet öfver hela ån uppförd dammbyggnad. Vid ofvanberörda

värderingsförrättningar hade emellertid antagits, att allenast södra

stranden af ån samt hälften af vattenrätten i densamma tillhörde egendomen

Öresten. Sedan arrendatorn härefter framställt vissa ersättningsanspråk

för förlust, som skulle tillskyndas honom, därest den ifrågasatta

försäljningen komme till stånd under löpande arrendeperiod, har arrendatorn

framhållit, bland annat, att det för bostället Örestens framtida

värde vore af stor vikt, dels att vid försäljningen uppställdes såsom villkor,

att köparna skulle tillhandahålla bostället elektrisk kraft, omkring 30 effektiva

hästkrafter, levererade och monterade vid boställets åbvggnader

utan ersättning samt därutöfver, på begäran, ytterligare 20 effektiva

hästkrafter mot ersättning af 30 kronor per hästkraft årligen, dels ock att

för bostället förbehölles rätt att vattna kreatur uti ifrågavarande å

och i den kanal, som vid den blifvande kraftstationen torde komma

att anläggas, allt å de platser där det för kreaturens vård bäst

lämpade sig, därvid jämväl borde stadgas skyldighet för köparen

att, i mån af behof, till skydd för betande kreatur anbringa nödiga

hägnader.

Sedan därefter såväl domänintendenten som förste landtmätaren

i länet hemställt om förnyad värdering af den till försäljning ifrågasatta

vattenrätten och af de i eu blifvande försäljning ingående byggnader

in. m. samt domänintendenten särskildt framhållit, att det af

aktiebolaget Vättenbyggnadsbyrån beräknade priset för hästkraft, 85

kronor, syntes vara allt för lågt med _ hänsyn till vattendragets läge

och de fördelar, som förvärfvandet af hela vattenrätten i Slottsån

erbjöde, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande uti sitt i ärendet den

8 november 1906 afgifna yttrande, under åberopande af hvad domänintendenten

och förste landtmätaren anfört, hemställt, att ansökningen

för det dåvarande icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd

föranleda.

Järnvägsstyrelsen förklarade i sitt ofvannämnda yttrande, att då det

ifrågavarande vattenfallet enligt järnvägsstyrelsens förmenande vore alltför

obetydligt att kunna komma ifråga för elektrisk järnvägsdrift, och

då dessutom staten för eventuellt blifvande elektrisk drift af närmast

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209. 7

fallet befintliga statsbanelinjer torde kunna påräkna riklig drifkraft från

statens egen kraftstation vid Trollhättan, vore från styrelsens sida intet

att erinra emot den ifrågasatta försäljningen.

Domänstyrelsen har i sitt den 5 april 1907 afgifna underdåniga

utlåtande meddelat, att styrelsen ej hade något att erinra däremot, att

staden Borås finge för ofvan angifna ändamål tillösa sig då ifrågavarande

jordområde om 12 hektar 27 ar med därå uppförda byggnader jämte

kronans vattenrätt i Slottsån utanför området. Då emellertid, på sätt

af den lokala skogsförvaltningen i ärendet jämväl framhållits, den inom

Urestens område belägna delen af Slottsån stundom användes såsom

fiottled samt ån i en nära framtid kunde blifva af betydelse i nämnda

afseende för afsättning af virke från vissa i trakten belägna kronoe°-endomar,

ansåge styrelsen, att vid försäljningen förbehåll borde göras° om

uppehållande af flottränna. Hvad beträffade köpeskillingens bestämmande

ansåge styrelsen detta lämpligast kunna ske i den ordning, nådiga förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående

för allmänt behof stadgade.

Styrelsen ville alltså i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t

täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

dels att ifrågavarande område om 12 hektar 27 ar finge från

egendomen afsöndras och jämte därå befintliga kronan tillhöriga vattenverk

och byggnader äfvensom all den rätt till vattnet i Slottsån utanför

området, som tillkomme nämnda kronoegendom, till staden Borås

försäljas mot köpeskilling, som på stadens bekostnad skulle bestämmas

i den ordning, hvarom stadgades i nådiga förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, dock

med iakttagande att köpeskillingen icke finge understiga 20,446 kronor

10 öre, samt under villkor i öfrigt:

att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet;

att området finge af staden tillträdas vid utgången af löpande

arrendeperiod eller dessförinnan å tid, hvarom staden kunde med vederbörande

arrendator öfverenskomma;

att staden förbunde sig att i gränsen mellan det försålda området

och Orestens ägor uppsätta och för all framtid underhålla lämpligt

stängsel; samt

att vid dammarnas uppförande för virkesflottningen erforderliga

rännor inrättades och att i öfrigt hinder för virkesflottning i Slottsån

icke Unge läggas,

dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning ingöte,

finge på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af SKOgbäiande

eller till skogsodling tjänlig mark.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt yttrande den -3 april

1907 ansett, att med hänsyn till hvad järnvägsstyrelsen och domänstyrelsen

i ärendet anfört, det torde vara att förutsätta, att ifrågavarande

vattenkraft i Slottsån icke behöfde reserveras för något statsändamål.

Då emellertid efter allt att döma eu värdestegring af äfven

de mindre vattenfallen i vårt land torde vara att i framtiden förvänta,

och då det på utvecklingens nuvarande stadium saknades säkra hållpunkter,

med hjälp åt h vilka naturkraften i vattenfall kunde åsåttas

ett väl afvägdt salupris, syntes denna vattenkraft lika litet som annan

staten tillhörig vattenkraft böra för all framtid afyttras. Den från det

allmännas synpunkt önskvärda fördelen, att hela vattenkraften i Slottsån

vid Öresten snarast möjligt och på lämpligaste sätt komme till användning,

kunde i förevarande fall vinnas genom medgifvande åt Borås stad

att för dess kommunala ändamål få under tillräckligt lång tid arrendera

den kronan tillhöriga andelen af ifrågavarande vattenkraft jämte erforderligt

jordområde. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ville därför i underdånighet

afstyrka försäljning af ifrågavarande staten tillhöriga andel af vattenkraften

vid öresten, men däremot förorda dess utarrendering till Borås

stad på vissa närmare angifna villkor. Angående tiden för tillträde af

området och tillhörande vattenrätt, skyldighet att uppsätta och underhålla

stängsel längs områdets gräns och skyldighet att vid dammbyggnads

utförande inrätta erforderliga rännor för virkesflottning äfvensom

att i öfrigt icke lägga hinder för dylik flottning i Slottsån borde i tilllämpliga

"delar gälla, hvad domänstyrelsen i fråga om villkor för köpet

förordat. _ . j ,

Kammarkollegium har för sin del i förut omnämnda utlåtande den

28 november 1907 biträdt den af domänstyrelsen gjorda under dunig a

hemställan.

Med anledning af den utaf egendomens arrendator framställda

förmodan att till egendomen Öresten skulle höra större del i vattendraget,

än vid värderingsförrättningarna antagits, har domänstyrelsen inhämtat

yttranden i frågan af förste landtmätaren i länet äfvensom af landt
mäteristyrelsen.

..

Förste landtmätaren har därvid uttalat, att Marks häradsrätts ofvan

omförmälda utslag den 25 april 1878 syntes gifva vid handen, att

kronan vore ensam ägare till dammbyggnaderna vid Kvarntorpet och

sålunda förfogade öfver hela den vattenmängd, som där framrunne.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

Landtmäteri styrelsen däremot liar meddelat, att vid af styrelsen

verkställd utredning i denna fråga ingen omständighet förekommit,

som vore ägnad att styrka den uppfattning, att sådan äganderätt

skulle tillkomma kronan. Genom Marks häradsrätts utslag den 25 april

1878 hade bostället Oresten på grund af urminnes häfd förklarats

berättigadt till eu i Slottsån befintlig, i det genom nämnda utslag afgjorda

mål omförmäld dammbyggnad. Enligt landtmäteristyrelsens förmenande

torde emellertid den egendomen sålunda tillerkända rätt i

rättsligt afseende icke kunna tillmätas större betydelse än sådan rätt

till dammfäste, som omförmäles i 3 § af nådiga förordningen den 30

december 1880 angående jordägares rätt öfver vattnet å hans grund.

Kammarkollegium har i sitt ofvanberörda utlåtande, efter utredning

rörande de hemman och lägenheter, hvilka tillsammans bilda egendomen

Öresten, meddelat, att hvarken i skattläggningshandlingar eller andra

hos kollegium förvarade handlingar något anträffats, som gåfve vid

handen, att till öresten skulle höra någon del af Slottsåns norra strand

eller större andel i vattnet, än som betingades däraf, att Örestens ägor

vore belägna utmed åns södra strand.

Med anledning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förut

nämnda utlåtande inkommo stadsfullmäktige den 10 oktober 1907

med påminnelser, däri stadsfullmäktige framhöllo, att staden i afsikt att

bereda sig elektrisk drifkraft till kommunala anläggningar med betydande

ekonomisk uppoffring förvärfvat sig Habystrandens rätt i Slottsån, dels

därför att stadsfullmäktige insett, att örestens andel i strömmen icke

gärna kunde komma ifråga att utnyttjas för något statsändamål, och

dels på den grund att stadsfullmäktige, med kännedom om att kronan

vid flera tillfällen till enskilda personer eller bolag föryttrat sin rätt i

mera betydande vattenfall, ansett sig kunna hysa en viss tillförsikt, att

hinder icke skulle möta att förvärfva kronodomänen Örestens vattenrätt

i Slottsån, då det gällde att tillgodogöra sig strömmens samlade kraft

för ett så allmännyttigt företag som beredande för ett redan ganska

betydande och i stark utveckling stadt stadssamhälle af ändamålsenlig

kraft för utvidgning af belysningsanläggningar, elektrisk spårvägsdrift

och dylikt. Strömfallet i Slottsån vore nämligen icke af den betydenhet,

att den ena strandens vattenrätt kunde ensam för sig rationellt utnyttjas.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade ock erkänt önskvärdheten af att

hela vattenkraften i ån kunde snarast möjligt och på lämpligaste sätt

komma till användning, men ansett, att detta ändamål kunde vinnas

genom utarrenderande till staden af boställets vattenrätt. StadsfullBihang

till Piksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 145 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 209.

mäktige ville häremot erinra, att en äfven mycket utsträckt arrenderätt

icke kunde vara för staden tillfredsställande, då det vore fråga om eu

så dyrbar anläggning som Slottsåfallets montering för elektrisk drift.

På grund af fallets långsträckthet ställde sig dess bebyggande synnerligen

kostsamt och måste utföras genom två anläggningar, en öfre å

örestenssidan och en nedre å Habysidan. Uppgjorda approximativa

kostnadsberäkningar utvisade en kostnadssumma för anläggningarna af

870,000 kronor, däraf för den öfre anläggningen å Örestenssidan 480,000

kronor. Dessa kostnader torde emellertid på grund af stegrade arbetsoch

materialpris komma att afsevärdt ökas. Det måste anses synnerligen

vanskligt för kommunen att förlägga eu dylik dyrbar anläggning å

annans mark, då nämligen anläggningen icke kunde förräntas och

amorteras under arrendetiden och kommunen af själfbevarelsedrift

vore nödsakad att räkna med den möjligheten, att arrendet efter den

första arrendeperiodens slut kunde komma att upphöra, samt kommunen

icke utan kränkande af de intressen, för hvilkas tillgodoseende anläggningen

vore afsedd, kunde begagna sig af tilläfventyrs förefintliga eller

blifvande möjligheter att pressa upp åtkomsten af anläggningen för

att därigenom uppnå en kortare amorteringstid.

Det kunde svårligen förnekas, att staden skulle i jämförelse med

andra, som från kronan förvärfvat vattenfallsandelar, blifva försatt i en

ogynnsam ställning genom tillämpning af den princip väg- och vattenbvggnadsstyrelsen

förordat beträffande stadens ansökan. Det ville synas

som om denna princip att utarrendera, men icke försälja kronans andelar

i vattenfall, om den ock i allmänhet finge anses mycket beaktansvärd,

icke borde vinna tillämpning i detta särskilda ärende, där fråga vore

om ett från statens synpunkt alldeles mindervärdigt strömfall, hvars

kraft länge nog fått bortflyta till ringa eller ingen nytta. Fallet

kunde icke med någon fördel utnyttjas utom i förening med andra

strandens af staden redan innehafda andel i vattendraget, det hade vitsordats

vara oanvändbart för något statsändamål, det komme däremot i

stadens ägo att tjäna ett med statsändamål mycket nära besläktadt

allmännyttigt syfte och slutligen kunde detsamma just därför, att det

vore afsedt att för detta syfte utnyttjas af en kommun, icke med fördel

af kommunen besittas under annan form än äganderättens.

Uti förberörda den 17 mars 1910 till Eders Kungl. Maj:t ingifna skrift

hafva stadsfullmäktige i underdånighet anfört, att vid de undersökningar,

som i och för ifrågavarande kraftanläggningar utförts af aktiebolaget

Vattenbyggnadsbyrån, utrönts, att för ett rationellt utnyttjande af vatten
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

kraften i Slottsån det vore för staden nödvändigt att förfoga öfver äfven

den Orestens boställe tillhöriga fallsträckans nedersta del, hvilken icke

innefattats i den tidigare ansökningen och som omfattade en långsträckt

fors med cirka 3,1 meters fallhöjd, äfvensom öfver erforderligt utmål

därtill, uppgående enligt hvad den skriften bilagda, af förenämnde Lubeck

upprättade kartan utvisade till 3,7 hektar. Då staden vore villig att

från sina anläggningar vid vattendraget tillhandahålla det för egendomen

Orestens behof erforderliga kraftbeloppet, torde ifrågavarande

rest af fallsträckan icke befinnas vara för något statens behof nödig.

Stadsfullmäktige ville fördenskull såsom tillägg till den tidigare gjorda

underdåniga ansökningen i underdånighet hemställa, att staden Borås

måtte få förvärfva jämväl denna del af bostället Orestens vattenområde

i Slottsån med ofvan angifna utmål, vattenområdet för en köpeskilling,

som i förhållande __till fallets effekt motsvarade, hvad staden erbjudit för

hufvuddelen af Orestens vattenrätt, och utmålet efter den värdering

häraf, som Eders Kungl. Maj:t täcktes föreskrifva.

Med anledning af stadsfullmäktiges sistnämnda ansökning hafva

utlåtanden i ärendet infordrats från Eders Kungl. Mapts befallningshafvande

äfvensom från vattenfallsstyrelsen samt domänstyrelsen.

Eders Kungl. Mapts befallningshafvande har uti sitt med anledning

däraf den 4 mars 1910 afgifna yttrande, under åberopande af hvad

landtmäteristyrelsen, kammarkollegium och järnvägsstyrelsen med anledning

af den tidigare ansökningen yttrat, med frångående af sitt förut

afgifna yttrande hemställt, att stadens underdåniga framställning om

rätt att från egendomen Öresten förvärfva vattenrätt och jord måtte

bifallas, på det sätt och under de betingelser domänstyrelsen i sitt ofvan

omförmälda underdåniga utlåtande den 5 april 1907 föreslagit.

Vattenfallsstyrelsen har i utlåtande den 0 april 1910 anfört hufvudsakligen

följande.

Enligt det af professorn Richert den 26 januari 1906 upprättade

värderingsinstrumentet skulle den nyttiga fallhöjden på den omkring

1,500 meter långa fallsträckan utgöra 29 meter samt lågvattenmängden omkring

1,2 kubikmeter i sekunden, hvilket motsvarade omkring 3 sekundliter

per kvadratkilometer af nederbördsområdet. Med stöd däraf hade Richert

beräknat fallsträckans hela effekt till 360 turbinhästkrafter, hvaraf hälften

eller omkring 180 turbinhästkrafter skulle tillhöra kronan. Richert

hade ansett, att priset för vattenrätten borde sättas till 85 kronor för

hästkraft, hvarvid den Örestens kungsgård tillhöriga vattenkraften skulle

representera ett värde af 15,300 kronor.

Beträffande denna värdering ville vattenfallsstyrelsen framhålla, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.

vid densamma icke tagits hänsyn till den ökning af vattenfallets effekt,

som skulle kunna uppkomma genom reglering af ofvanför liggande sjöar.

Enligt ett af aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån den 24 januari 1905 afgifvet

utlåtande ifrågasattes nämligen, att efter en sådan reglering den disponibla

vattenmängden vid normalt lågvatten skulle blifva 5 kubikmeter

i sekunden men vid exceptionellt lågvatten 4 kubikmeter i sekunden.

Häremot svarade en total vattenkraft å hela strömsträckan af omkring

1,500 å 1,200 turbinhästkrafter, af hvilka hälften skulle tillhöra staten.

En dylik reglering kunde visserligen betinga särskilda kostnader, men

med hänsyn bland annat till den värdeökning, fallet komme att erhålla

genom en eventuell reglering, syntes det af Richert åsätta priset vara

väl lågt. Vattenfallsstyrelsen ville därför förorda, att, om kronans andel

i fallet skulle försäljas, priset bestämdes af en nämnd, sammansatt i

den ordning nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof föreskrefve.

Då vattenfallet vid Öresten läge inom det område, som skulle

kunna med fördel använda kraft från Trollhättan, kunde det ifrågasättas,

huruvida det vore lämpligt och tillrådligt, att staten af hände sig denna

• vattenkraft, enär därigenom uppkomsten af ett med statens kraftverk

vidJTrollhättan konkurrerande kraftverk underlättades. Vattenfallsstyrelsen

ansåge dock, att staten icke borde försvåra uppkomsten af ett kraftverk

för Borås stads räkning, men ansåge sig som villkor för vattenfallets

försäljning böra föreslå, att staden tillförbunde sig att icke försälja kraft

från kraftverket till förbrukningsorter, belägna utom det Borås stad tillhöriga

område, som å eu vattenfallsstyrelsens utlåtande bilagd karta

funnes angifvet med röda linjer och som dels ägdes af staden dels

stode under dess jurisdiktion, för så vidt icke vattenfallsstyrelsen i hvarje

särskilt fall meddelat tillstånd härtill. I (ifrigt hade vatten!allsstyrelsen

intet att erinra mot den ifrågasatta försäljningen af statens vattenfall

vid Öresten.

Vidkommande förslaget, att de medel, som komme att inflyta

genom ifrågavarande försäljning, måtte få användas till inköp för

kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd afsedd mark,

ville vattenfallsstyrelsen såsom sin mening framhålla, att den blifvande

försäljningssumman, i hvad den utgjorde ersättning för kronan frånhänd

vattenrätt, borde reserveras för inköp efter Kungl. Maj:ts bepröfvande

af vattenfall eller sådana delar af vattenfall eller för vattenfalls tillgodogörande

nödig mark, som kunde erfordras för komplettering af kronan

redan tillkommande rätt till vatten och utmål.

Angående tiden för tillträde af berörda mark och vattenrätt samt

O

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

angående skyldighet för Borås stad att uppsätta och underhålla stängsel,

att vid dammbyggnads utförande inrätta erforderliga rännor för

virkesflottning och att i öfrig! icke lägga hinder för dylik flottning

i Slottsån tillstyrkte vattenfallsstyrelsen de villkor, domänstyrelsen föreslagit

i sitt förenämnda underdåniga utlåtande den 5 april 1907.

Vidare ansåge vattenfallsstyrelsen såsom villkor för försäljningen

böra föreskrifvas, att Borås stad skulle vara skyldig att kontinuerligt

under den tid kraftstationen komrne att hållas i gång mot en godtgörelse

af 30 kronor för kilowatt och år tillhandahålla kronan såsom ägare af

förra öfverstebostället Oresten elektrisk energi intill ett kraftbelopp af

30 kilowatt årligen, mätta vid kraftstationens vägg, samt att medgifva

kronan rätt att utan ersättning öfver de försålda områdena framdraga

elektriska ledningar för öfverförande af ifrågavarande kraftbeiopp.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 18 april 1910 beträffande

vattenfallsstyrelsens förslag i fråga om disposition af inflytande försäljningsmedel

erinrat, att, enligt hvad Eders Kungl. Maj:t i nådigt

bref den 11 juni 1909 gifvit domänstyrelsen tillkänna, Kungl. Maj:t

och riksdagen medgifvit, att köpeskillingarna för sådana områden

och lägenheter, till hvilkas försäljning från de under domänstyrelsens

förvaltning ställda, staten tillhöriga skogsegendomar eller utarrenderade

jordbruksegendomar Riksdagen under tiden från och med 1910 års

början till och med utgången af år 1912 på därom särskild! gjorda

framställningar kunde lämna tillstånd, finge af Kungl. Maj:t disponeras

för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom

till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna.

Vattenfallsstyrelsens förslag att Borås stad skulle tillförbindas att

icke försälja kraft för förbrukningsorter utanför visst angifvet område,

har domänstyrelsen ansett sig icke kunna biträda. Det syntes nämligen

styrelsen som om den enda säkra påföljden, ekonomiskt sedt, af ett

dylikt villkor för upplåtelsen skulle blifva en sänkning af löseskillingsbeloppet.

Mot hvad vattenfallsstyrelsen i öfrigt hemställt, har domänstyrelsen

ej haft något att erinra och har styrelsen fördenskull i underdånighet

hemställt, att ifrågavarande kronan såsom ägare af förra öfverstebostället

Öresten med underlydande tillhöriga rätt till vattnet i Slottsån

äfvensom förenämnda, å i ärendet ingifna kartor utmärkta områden om

sammanlagd! 15 hektar 97 ar af kronodomänen jämte därå befintliga,

kronan tillhöriga vattenverk och byggnader måtte till staden Borås försäljas

mot en köpeskilling, som på stadens bekostnad skulle bestämmas i

den ordning, hvarom stadgas i nådiga förordningen den 14 april 1866

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, och borde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

vid försäljningen uppställas enahanda villkor, som af styrelsen i dess

utlåtande den 5 april 1907 föreslagits med tillägg om skyldighet för

staden att till kronan såsom ägare af egendomen Oresten kostnadsfritt

leverera viss mängd elektrisk kraft m. m., på sätt vattenfallsstyrelsen i

sådant hänseende tillstyrkt.

Genom nådigt beslut den 15 juli 1910 har Eders Kungl. Maj:t

härefter anbefallt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ej mindre låta

genom vederbörande distriktstjänsteman dels verkställa utredning rörande

storleken och värdet af hela den kronan för egendomen Oresten tillkommande

vattenrätt i Slottsån samt rörande läget och storleken af

den kronan tillhöriga mark invid Slottsån, som skulle erfordras för de

anläggningar, hvilka, enligt hvad handlingarna i ärendet närmare utvisade,

skulle komma att al staden för angifna ändamålet utföras eller

som till följd af desamma skulle komma att skadas af vatten, därvid

markens gränser borde å kartutkast noggrant utmärkas, dels ock, sedan

utredning angående området vunnits, med biträde af två efter anmälan

af distriktstjänstemannen af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

länet förordnade gode män värdera samma mark med därå uppförda

byggnader, än äfven efter sålunda verkställd utredning och värdering

till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förnyadt underdånigt utlåtande i

ärendet.

Till åtlydnad häraf förordnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

distriktschefen i västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren Th.

Hälleberg, att verkställa de nämnda utredningarna, hvarvid för utredning

af vattenkraftens värde skulle med stöd af nödiga mätningar och

borrningar för byggnadsgrundens undersökning m. m., upprättas approximativ

beräkning af den anläggningskostnad, som måste nedläggas vid

vattenfallets bebyggande.

Sedan majoren Helleberg till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inkommit med utredning i ofvan angifna hänseenden, därvid fogats af

Helleberg upprättad plan och profilritning öfver Slottsån, har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen med underdånig skrifvelse den 14 februari 1911

öfverlämnat berörda utredning jämte öfriga handlingar i ärendet.

Af den af majoren Helleberg upprättade plan- och profilritning

öfver ån framgår, att ån å en sträcka närmast utloppet från Oresjön

af omkring 1,500 meter bildar ett omkring 29 meter högt fall, det s. k.

öfra fallet, hvarefter följer ett omkring 1,300 meter långt »sel» eller

lugnvatten, i hvilket endast förekomma 2 mindre »stryckor» eller stridare

strömmar med respektive 0,7 och 0,3 meters fallhöjd. Nedom

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.

sele! vidtager sedan åter ett fall, det s. k. nedra fallet, bestående af

en något öfver 3 meter hög och omkring 300 meter lång fors, och

efter ännu ett sel af omkring 250 meters längd ned till Örestens nedra

gräns vidtager slutligen åns nedersta fall, det något öfver 7 meter höga

och helt - och hållet å enskildt område belägna Hultafallet. Åns hela

fall mellan Öresjön och Viskan utgjorde den 17 september 1910 vid

majoren Hellebergs undersökning 41,3 6 meter, hvaraf 34,10 meter kommo

på den Orestens boställe tillhörande södra stranden mellan Öresjön och

Hultafallet.

Majoren Helleberg har beräknat, att af det s. k. öfra fallet skulle

kunna utvinnas 161 hästkrafter, hvarifrån dock, därest den vunna kraftmängden,

i enlighet med hvad Helleberg ansåge fördelaktigast, lomme

att afsättas vid den 3 kilometer från Öresten belägna Skene järnvägsstation,

skulle afgå 6, hvadan sålunda antalet vunna hästkrafter

från öfra fallet skulle utgöra 155. Efter ett afsättningspris af 85 kronor

för hästkraft, hvilket pris enligt Hellebergs åsikt torde kunna ernås,

skulle af detta fall erhållas eu årlig bruttoinkomst af 13,175 kronor

eller, efter afdrag af de årliga omkostnaderna, hvilka af Helleberg beräknades

komma att uppgå till 11,345 kronor, en årlig nettobehållning

af 1,830 kronor, motsvarande ränta efter 5 procent å ett kapital af

36,600 kronor. Värdet af nedra fallet, af hvilket enligt Hellebergs

beräkning skulle kunna erhållas 19 hästkrafter, skulle med hänsyn därtill,

att sistnämnda fall icke skulle kunna tillgodogöras medelst anläggningar

å Örestens område, enligt Hellebergs åsikt uppgå till 3,400

kronor, hvadan sålunda värdet af kronans vattenrätt i Slottsån skulle

uppgå till sammanlagd! 40,000 kronor.

1 fråga om den mark jämte å densamma uppförda byggnader

m. m., som staden Borås skulle nödgas inlösa för de ifrågasatta

kraftanläggningarnas utförande eller som i följd af dessa komme att

skadas af vatten, har ifrågavarande mark m. m. vid af Helleberg

med biträde af två gode män företagen uppskattning åsatts ett värde

af tillhopa 8,559 kronor 20 öre, af hvilket belopp 100 kronor belöper

på ett i Slottsån befintligt skattlagdt laxfiske. Emellertid torde det

enligt Hellebergs mening icke låta sig göra att, innan sättet för vattenfallens

utbyggande blifvit definitivt bestämdt, exakt afgöra, huru stort

område staden Borås för de ifrågasatta anläggningarnas utförande behöfde

förvärfva. Helleberg har därför förordat, att utmål måtte för

staden utstakas först sedan det blifvit slutligen afgjordt, på hvilket

sätt fallens utbyggande skall verkställas. Rörande värderingen har

Helleberg vidare meddelat, att värderingsmännen icke haft något att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

erinra emot de priser, som legat till grund för ofvan omförmälda, af

landtbruksingenjören Hildebrand verkställda värderingsförrättning.

Innehållet i öfrigt af Hellebergs ifrågavarande utredning framgår

af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ofvanberörda underdåniga skrifvelse

den 14 februari 1911, i hvilken styrelsen framställer vissa från

Hellebergs uttalanden skiljaktiga meningar.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sistnämnda underdåniga

skrifvelse anfört följande.

1 fråga om den från Öresjön genom Slottsån afrinnande vattenmängdens

storlek hade icke lämnats några på direkta mätningar grundade

uppgifter, utan vore man hänvisad till att efter undersökning af

vattendragets karaktär verkställa en uppskattning af den vattenmängd,

som härstädes kunde vara att för kraftändamål påräkna. 1899 års

vattenfallskommitté hade efter jämförelse med förhållandena i andra

med Slottsån likartade vattendrag samt med hänsyn till vattenområdets

sjöareal, hvilken utgjorde icke mindre än omkring 9 procent,

uppskattat lågvattenmängden i Slottsån till omkring 1,7 kubikmeter

i sekunden, motsvarande omkring 4 sekundliter för kvadratkilometer,

samt industriella medelvattenmängden, eller den under minst

9 månader af året förefintliga vattenmängden, till omkring 3 kubikmeter

i sekunden, motsvarande omkring 7 sekundliter för kvadratkilometer.

Vattenområdet ofvanför Öresjöns utlopp hade nämligen af

kommittén angifvits till 428 kvadratkilometer.

Uti ofvan omförmälda utlåtande den 26 januari 1906 af professorn

Richert hade Slottsåns nederbördsområde angifvits till endast 400 kvadratkilometer,

hvarjämte lågvattenmängden upptagits till endast 1,2

kubikmeter i sekunden, motsvarande 3 sekundliter för kvadratkilometer.

Majoren Helleberg hade likaledes angifvit nederbördsområdet ofvan

Öresjöns utlopp till 400 kvadratkilometer samt ansett, att den af vattenfallskommittén

antagna minsta afrinningen, motsvarande 4 sekundliter

för kvadratkilometer sannolikt vore för hög och borde nedsättas till motsvarande

3 sekundliter för kvadratkilometer eller 1,2 kubikmeter i

sekunden, såsom Richert antagit.

I likhet med vattenfallskommittén kunde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

i betraktande af såväl den rikliga nederbörden inom området

i fråga — trakten omkring Viskan vore nämligen en af landets

allra nederbördsrikaste — som äfven och icke minst den ansenliga förekomsten

af på afrinningen inverkande sjöar inom samma område, icke

uppskatta den vanligen förekommande eller normala lågvattenmängden

till mindre än 1,7 kubikmeter i sekunden, motsvarande 4 sekund
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 209.

liter för kvadratkilometer, ehuruväl någon gång under vattenfattiga år

vattenmängden naturligtvis kunde nedgå under sistnämnda myckenhet.

I fråga om den i Slottsån förefintliga vattenmängd, som med fördel

kunde för kraftändamål utnyttjas, vore därjämte att märka, att

densamma kunde genom reglering af de inom området befintliga ansenligare

sjöarna betydligt ökas, och af staden Borås hade äfven ifrågasatts

att genom sådan reglering öka den för kraftändamål tillgängliga

vattenmängden till under normala år lägst 5 kubikmeter i sekunden

och under exceptionellt vattenfattiga perioder till lägst 4 kubikmeter i

sekunden.

Då vidare förslag framställts att i sammanhang med ifrågavarande

vattenfalls bebyggande sänka Öresjöns lågvattenstånd och på sådant sätt

öka sjöns vattenmagasin, hvarigenom skulle vinnas en ökad vattenaftappningsförmåga

af något öfver 0,8 kubikmeter i sekunden, borde

den efter fallets utbyggande tillgängliga normala lågvattenmängden,

äfven om hänsyn ej toges till den eventuella regleringen af sjöarna

inom området, böra beräknas till 1,7+0,8 = 2,5 kubikmeter i sekunden.

Då utredt blifvit att till Oresten icke skulle höra större andel

1 vattnet, än som betingades däraf att Örestens ägor voro belägna

utmed åns ena strand, skulle man vid beräknande af den bostället tillkommande

vattenkraften utgå från hälften af nyssnämnda vattenmängd,

2,5 kubikmeter i sekunden.

Vid värderingen af den Öresten tillhörande andelen af Slottsåns

vattenkraft hade majoren Helleberg förutsatt, att af det så kallade öfra

fallet skulle kunna nyttiggöras 29 meter af fallhöjden i ån vid lägsta

vattenstånd i sjön.

Kraftstationens effekt vid ofvan nämnda normala lågvattentillgång

2 5*

~ kubikmeter i sekunden skulle således beräknas blifva omkring; 363

w) O

effektiva turbinhästkrafter eller omkring 334 elektriska hästkrafter vid

verkets instrumenttafla, i stället för, såsom majoren Helleberg beräknat,

161 hästkrafter. Helleberg hade emellertid funnit anledning antaga, att

den elektriska kraften skulle kunna afsättas lättare vid Skene järnvägsstation,

hvilken läge på endast 3 kilometers afstånd från den föreslagna

kraftstationen, än vid Öresten och hade af denna anledning vid sina

beräkningar antagit den elektriska kraften öfverförd till Skene. Härigenom

skulle ytterligare omkring 12 hästkrafter komma att genom

ledningsförlust bortgå och skulle man sålunda framme vid Skene erhålla

ett disponibelt kraftbelopp af i afrundadt tal 320 elektriska hästkrafter.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 145 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 209.

För 320 elektriska hästkrafter framme i Skene skulle framställningskostnaden

kunna antagas blifva omkring 61,5 kronor för hästkraft eller

således 19,690 kronor. Under förutsättning att för den elektriska

kraften därstädes erhölles. eu arrendeafgift af 85 kronor för hästkraft,

eller tillsammans 27,200 kronor, skulle, med afdrag för framställningskostnaden,

återstå en nettobehållning af 7,510 kronor för år, utgörande

5 ‘''procent ränta å ett kapital af 150,200 kronor, motsvarande nära 414

kronor för turbinliästkraft, hvilket således skulle vara vattenkraftens

i det öfra fallet värde i statens ägo, då staten ej räknade sig till godo

särskild riskpremie och företagarvinst.

Det nedra fallet, hvars höjd vid lågt vatten, inberäknadt den

nedre »stryckan» i selet ofvanför, torde vara omkring 3,6 meter, ocn

hvars effekt för kronans vidkommande således vore omkring 45 effektiva

turbinhästkrafter eller 41 elektriska hästkrafter, kunde däremot, enligt

hvad Helleberg uppgifvit, på grund af terrängens beskaffenhet icke

med fördel utnyttjas medelst anläggningar på Örestens område. Vid

det nedanför Öresten vid Slottsån liggande Hulta tegelbruks anläggning

skulle däremot det nedra fallets kraft kunna mycket förmånligt

tillgodogöras genom indämning af Örestens nedra fall förmedelst en ny

dammbyggnad, hvilken jämte erforderliga nya maskinella anordningar

beräknats kosta 25,000 kronor. Då emellertid den ifrågavarande vattenkraften

i nedra fallet icke kunde tillgodogöras på kronans eget område,

hade Helleberg nedsatt kraftens värde till hälften mot hvad han

annars beräknat.

Med iakttagande häraf men med tillämpning af väg- och vattenbyggnad

8styrelsens beräkning af det förefintliga kraftbeloppet, skulle

vattenkraften i det nedra fallet, tillgodogjord vid Hultafallet, ändock

erhålla något större värde än vattenkraften i det öfra fallet.

Emot eu dylik värdering af det nedra fallets vattenkraft torde

emellertid kunna invändas, att, såvidt af handlingarna framginge, Borås

stad, hvarom här vore fråga, icke ägde Hulta tegelbruk och därför

icke heller vore i tillfälle att utnyttja det nedra fallets vattenkraft på

det här ifrågasatta förmånliga sättet genom påbyggnad af dammen vid

Hulta. Af denna anledning, och då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

icke vore i tillfälle att bedöma, huru Borås stad tänkt tillgodogöra sig

denna del af vattenfallet, torde vattenkraften i det nedra fallet icke böra

åsättas högre värde än kraften i det öfra fallet.

Under framhållande att väg-och vattenbyggnadsstyrelsens här gjorda

beräkningar af den för kraftändamål tillgängliga vattenmängden i Slottsån

ingalunda vore öfverdrifna särskild! i betraktande däraf, att sannolikt

O

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

icke all kraft från anläggningen komme att finna användning dygnet

rundt, utan att sålunda en viss vattenmängd alltid borde kunna under

natten innehållas i sjön till förstärkande af dess vattenmagasin, samt

under betonande att Borås stad alltid hade att påräkna en extra affärsvinst

genom den vattendragets fullständigare reglering, för hvilken

staden redan vidtagit åtgärder och hvarigenom vattenmängden i Slottsån

skulle kunna ökas till under normala år 5 kubikmeter i sekunden,

ville styrelsen ändock hafva uttalat, att ett pris efter 414 kronor

för o utbyggd vattenhästkraft syntes styrelsen för högt, särskild^ i

fall som detta, där fråga vore att försälja vattenkraften icke till

någon enskild utan till ett stadssamhälle, som helt visst skulle låta

eu billigt förvärfvad vattenkraft komma stadens stora och lör landet

betydelsefulla industrier till godo, i hvithet fall, då kronan sannolikt

icke komme att för egen de! utbygga vattenfallet, det sålunda kunde

sägas vara ett allmänt intresse att vattenfallets kraft blefve på ett förmånligt

sätt utnyttjad till industriens fromma. Härtill komme därjämte,

att detta värde å själfva vattenkraften, 414 kronor för turbinhästkraft,

grundade sig endast på uppskattningar och öfverslagsberäkningar utan

stöd af i detalj utarbetade förslag samt att den enskilda företagsamheten

— i motsats till staten — naturligtvis icke kunde befinnas

villig att påtaga sig risken för en anläggning, som endast skulle lämna

eu vinst af 5 procent på det i anläggningen nedlagda kapitalet, såsom

vid beräkningen af vattenkraftens värde för staten förutsatts.

Ett enskilat företag måste nämligen i allmänhet i ekonomiskt

hänseende så afvägas, att den väntade vinsten med säkerhet icke blott

komme att täcka alla risker med företaget äfvensom de ränteförluster,

som tilläfventyrs kunde uppkomma under i synnerhet de första åren,

Titan därjämte lämnade en företagarevinst. Beräknade man nu, att af

den vid det öfra fallets utnyttjande uppkommande nettobehållningen,

omkring hälften skulle utgöra skälig riskpremie och företagarevinst, så

återstode dock ett belopp af 3,755 kronor, som kunde anses utgöra

ränta på själfva vattenfallets kapitalvärde. Detta skulle då för enskild

företagare kunna beräknas uppgå till för öfra fallet 75,100 kronor i

stället för ofvan angifna 150,200 kronor, motsvarande omkring 207 kronor

för turbinhästkraft, samt för nedra fallet efter samma pris för hästkraft

9,315 kronor eller tillsammans 84,415 kronor.

Under sistnämnda pris ansåge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

kronans vattenrätt i Slottsån icke böra försäljas.

Den mark, som staden Borås önskade förvärfva från Örestens

område för sina ifrågasatta anläggningar i Slottsån, hade blifvit på före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kuagl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

skrifvet sätt utmärkt och uppmätt samt tillika med därå befintliga byggnader

värderad till 8,559 kronor 20 öre. Emot denna värdering både

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen intet att erinra.

I fråga om de öfriga villkor, som kunde anses böra fästas vid

en eventuell försäljning till Borås stad af den nu ifrågavarande

vattenrätten m. m., ville väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhålla

följande.

Angående tiden för köpeskillingens erläggande och områdets tillträdande

samt angående skyldighet för Borås stad att uppsätta och

underhålla stängsel omkring området och att vid dammbyggnaders utförande

inrätta erforderliga rännor för virkesflottningen i ån in. in.,

torde lämpligen böra gälla de villkor, domänstyrelsen föreslagit.

Härtill torde därjämte, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

åsikt, böra fogas föreskrift om skyldighet för staden att omlägga de

vägar, som afskures af utmålets gränser, så att dessa om möjligt

komme att falla utom detsamma, samt att vid dammbyggnadernas utförande

vidtaga erforderliga åtgärder för fiskens behöriga gång genom

desamma och för fiskets skyddande i möjligaste mån.

Vidare torde såsom villkor för en försäljning böra föreskrifvas,

att Borås stad skulle vara skyldig att från den eller de kraftanläggningar,

som kunde varda af staden anlagda uti Slottsån, vid påfordran

till samma pris och på samma villkor, som gällde för öfriga abonnenter

af elektrisk kraft från stadens anläggningar, tillhandahålla kronan såsom

ägare till Orestens boställe elektrisk energi intill ett kraftbelopp af

30 kilowatt, mätta vid kraftstationen, samt att medgifva kronan rätt

att utan särskild ersättning framdraga erforderliga ledningar öfver de

försålda områdena för öfverförande af denna kraft.

Beträffande däremot vattenfallsstyrelsens hemställan, att såsom

villkor för försäljningen jämväl måtte fordras, att staden afgåfve förbindelse

att icke försälja kraft från det kraftverk, som komme att anläggas

för tillgodogörande af vattenkraften i Slottsån, till förbrukningsorter,

belägna utom stadens område, ansåge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ett dylikt förbehåll betänkligt samt i detta fall alldeles onödigt,

enär ett kraftverk i Slottsån aldrig kunde blifva af den betydelse,

att det i någon mån kunde inverka på den mångfaldigt större Troll - hätteanläggningens ekonomi.

Jag ber slutligen att få meddela, att egendomen Öresten på grund

af utaf Eders Kungl. Maj:t lämnad nådig föreskrift numera är utarren
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.

derad till förutvarande arrendatorn för en tid af två år räknadt från

den 14 mars 1911 eller sålunda till den 14 mars 1913.

Ehuruväl det allenast undantagsvis bör komma i fråga att med DeS‘^menisÄganderätt

upplåta något kronan tillhörigt vattenfall, synas mig likväl °

i förevarande fall sådana omständigheter föreligga, att jag anser mig

böra tillstyrka en försäljning till staden Borås af den Öresten tillkommande

vattenrätten i Slottsån med erforderligt utmål. Det torde nämligen

till en början tydligt framgå af den i ärendet förebragta utredningen,

att nu ifrågavarande, i sig själf mindre betydande vattenfall icke

kan med fördel utnyttjas för något kronans ändamål, men att däremot

förvärfvandet af omförmälda vattenrätt för staden Borås är af synnerlig

vikt. Då vidare staden, på enligt mitt förmenande tungt vägande

skål, förklarat sig icke kunna åtnöjas med erhållande allenast af nyttjanderätt

till vattenfallet, skulle, därest stadens nu föreliggande framställning

icke vunne bifall, följden blifva den, att vattenkraften i

Slottsån komme att för en obestämd framtid ligga outnyttjad och

således undandragas industriens och näringarnas tjänst.

Då jag sålunda i likhet med flertalet i ärendet hörda myndigheter

anser den ifrågasatta försäljningen böra komma till stånd, har jag i

fråga. om de köpevilkor, som böra uppställas, ansett lämpligt, att, på

sätt jämväl förut i liknande fall ägt rum, sådana bestämmelser träffas,

att köpeskillingen kommer att bestämmas af gode män, dock att densamma,

i hvad den afser vattenrätten, icke må sättas under det af

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sådant hänseende föreslagna belopp

84,415 kronor samt, för så vidt den har afseende å utmålet, icke må

bestämmas till lägre belopp än till 8,559 kronor 20 öre. Beträffande

särskildt utmålet torde storleken af detsamma, med hänsyn till hvad

Helleberg anfört, knappast för närvarande kunna bestämmas närmare, än

att utmålet skall omfatta ett område af högst omkring 15 hektar 97 ar.

Hvad öfriga köpevillkor angår ansluter jag mig i hufvudsak till

hvad domänstyrelsen i sådant afseende föreslagit, härutöfver synes,

på sätt i ärendet framhållits, böra föreskrifvas, att staden skall omlägga

de vägar, hvilka skära gränserna för det utmål, som kan komma att

åt staden utläggas, så att dessa vägar om möjligt dragas utom nämnda

utmål. I köpevillkoren torde härjämte, på sätt arrendatorn framhållit,

jämväl höra intagas förbehåll om rätt för innehafvaren af egendomen

Oresten att i Slottsån samt afloppskanalen vid en blifvande kraftstation

vattna kreatur. Däremot synas några bestämmelser till skydd för fisket

i vattendraget icke behöfva upptagas bland köpevillkoren, då sådana

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds Nåd, Proposition N:o 209.

bestämmelser lära komma att meddelas vid den syn, som jämlikt 10 §

i nådiga förordningen den SO december 1880 om jordägares ratt öfver

vattnet å hans grund skall föregå dammbyggnadsföretaget.

Vidkommande den ersättning, som för mistning af mark och för

intrång m. m. kan böra utgå till egendomens arrendator, torde, för den

händelse staden önskar före arrendetidens slut den 14 mars 1913 til - tråda meranämnda vattenrätt och utmål, det böra ankomma på staden

att härom med arrendatorn träffa särskild öfverenskommelse.

Jämväl i fråga om användandet af den inflytande köpeskillingen

biträder jag domänstyrelsens därom uttalade mening. Det synes mig

nämligen beträffande den nu ifrågasatta försäljningen, hvarigenom

allenast ett jämförelsevis obetydligt belopp skulle komma att inflyta,

icke föreligga skäl att frångå för närvarande gällande föreskrifter

rörande disposition af köpeskillingarna för försålda kronoegendomar.

Jag ber slutligen att få meddela, att, enligt hvad jag vant i tillfälle

inhämta, staden Borås icke har något att erinra mot de af mig

ofvan förordade försäljningsvillkoren.

Under åberopande åt hvad sålunda anförts hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,

att den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället Oresten

tillkommande rätt till grund och vatten i Slottsån jämte det utmål åt

egendomens mark, som för vattenkraftens utnyttjande kan finnas erforderligt,

dock högst omkring 15 hektar 97 ar med å det försålda området

tilläfventyrs befintliga kronan tillhöriga vattenverk och byggnader ma

till staden Borås försäljas mot en köpeskilling, som skall på stadens

bekostnad bestämmas af tre gode män, af hvilka hvardera parten väljer

en samt den tredje utses af domaren i orten, dock att löseskillingen i

hvad den afser vattenrätten icke må sättas under ett belopp af 84,415

kronor samt för så vidt den afser utmålet med byggnader och vattenverk,

icke må bestämmas till lägre belopp än 8,559 kronor 20 öie,

skolande i öfrigt för försäljningen såsom villkor gälla:

att köpeskillingen erlägges vid tillträdet och af staden inbetalas

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet; ^

att det försålda området jämte vattenrätten få af staden tuitradas

den 14 mars 1913 eller dessförinnan å tid, hvarom staden kan med

vederbörande arrendator öfverenskomma;

att staden förbinder sig att, där så påfordras, i gränsen mellan det

försålda området och Örestens ägor uppsätta och för framtiden underhålla

lämpligt stängsel;

att vid uppförande af dammar för vattenkraftens utnyttjande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 209.

inrättas för virkesflottning erforderliga rännor och att i öfrigt hinder för

sådan flottning i Slottsån icke lägges;

att staden skall vara skyldig att i enlighet med af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande lämnade närmare föreskrifter på egen bekostnad omlägga

de vägar, hvilka skära gränserna för det utmål, som kan komma

att åt staden utläggas, så att vägarna om möjligt dragas utom nämnda

utmål;

att innehafvaren af egendomen Oresten tillförsäkras rätt att, utan

hinder af blifvande anläggningar i Slottsån, uti nämnda å samt i den

afioppskanal, som vid en blifvande kraftstation kan komma att anläggas,

vattna å egendomen varande kreatur, hvarjämte det skall åligga staden

att för kreaturens skyddande vid ån och kanalen uppföra lämpliga

hägnader;

att staden förbinder sig att från den eller de kraftanläggningar,

som kunna varda af staden anlagda uti Slottsån till samma pris och

på samma villkor, som gälla för öfriga abonnenter af elektrisk kraft

från stadens anläggningar, ej mindre tillhandahålla kronan såsom

ägare af egendomen Öresten elektrisk energi intill ett kraftbelopp af 30

kilowatt, mätta vid kraftstationens vägg, än äfven medgifva kronan

rätt att utan ersättning öfver de försålda områdena framdraga elektriska

ledningar för öfverförande af ifrågavarande kraftbelopp; samt

att staden ensam vidkännes de med områdets afskiljande och lagfart

å detsamma förenade kostnader.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den

lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle till

Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Carl Mörner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:214 Skrifvelse till Konungen i anledning afKungl. Maj:ts proposition angående försäljning af den kronan såsom ägare af förra öfverst ekostället Öresten i Ålfsborgs s. 2 i texten
  2. JoU 1911:116 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället Öresten i Älfsborgs län tillkomman s. 1 i texten