Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209
1911-03-10 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1911:209, Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.
1
N:o 209.
Kungi. Maj:ts nådiga proposition till ^Riksdagen angående försäljning
af den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället
Öresten i Älfsborgs län tillkommande vattenrätt
i Slottsån m. m.; gifven Stockholms slott den 10
mars 1911.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
medgifva,
att den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället Öresten i
Örby och Berghems socknar i Ålfsborgs län tillkommande rätt till grund
och vatten i Slottsån jämte det utmål af egendomens mark, som för vattenkraftens
utnyttjande kan finnas erforderligt, dock högst omkring 15
hektar 97 ar med å det försålda området tilläfventyrs befintliga kronan
tillhöriga vattenverk och byggnader må till staden Borås försäljas mot
en köpeskilling, som skall på stadens bekostnad bestämmas af tre gode
män, af hvilka hvardera parten väljer eu samt den tredje utses af
domaren i orten, dock att löseskillingen i hvad den afser vattenrätten
icke må sättas under ett belopp af 84,415 kronor samt, såvidt den afser
utmålet med byggnader och vattenverk, icke må bestämmas till
lägre belopp än 8,559 kronor 20 öre; skolande i öfrig! för försäljningen
såsom villkor gälla:
att köpeskillingen erlägges vid tillträdet och af staden inbetalas
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet;
att det försålda området jämte vattenrätten få af staden tillträdas
den 14 mars 1913 eller dessförinnan å tid, hvarom staden kan med
vederbörande arrendator öfverenskomma;
att staden förbinder sig att, där så påfordras, i gränsen mellan
det försålda området och Örestens ägor upprätta och för framtiden
underhålla lämpligt stängsel;
Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 145 Käft. (N:o 209.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
att vid uppförande af dammar för vattenkraftens utnyttjande inrättas
för virkesflottning erforderliga rännor och att i öfrigt hinder för
sådan flottning i Slottsån icke lägges;
att staden skall vara skyldig att i enlighet med af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande lämnade närmare föreskrifter på egen bekostnad
omlägga de vägar, hvilka skära gränserna för det utmål, som kan
komma att åt staden utläggas, så att vägarna om möjligt dragas utom
nämnda utmål;
att innehafvaren af egendomen Oresten tillförsäkras rätt att, utan
hinder af blifvande anläggningar i Slottsån, uti nämnda å samt i den
afloppskanal, som vid en blifvande kraftstation kan komma att anläggas,
vattna å egendomen varande kreatur, hvarjämte det skall åligga staden
att för kreaturens skyddande vid ån och kanalen uppföra lämpliga
hägnader;
att staden förbinder sig att från den eller de kraftanläggningar,
som, kunna varda af staden anlagda uti Slottsån till samma pris och
på samma villkor, som gälla för öfriga abonnenter af elektrisk kraft
från stadens anläggningar, ej mindre tillhandahålla kronan såsom ägare
af egendomen Oresten elektrisk energi intill ett kraftbelopp af 30
kilowatt, mätta vid kraftstationens vägg, än äfven medgifva kronan rätt
att utan ersättning öfver de försålda områdena framdraga elektriska
ledningar för öfverförande af ifrågavarande kraftbelopp; samt
att staden ensam vidkännes de med områdets afskiljande och lagfart
å detsamma förenade kostnader.
De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens
vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min aller nådi gste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Oskär Nyländer.
Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.
3
Utdrag of protokollet öfver jordhruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
10 mars 1911.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,
Statsråden: Hederstierna,
Swartz,
grefve HaMILTON,
Malm,
Lindström,
Nyländer,
von Sydow,
VON IvRUSENSTIERNA.
Departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde härefter.
Uti en till Kungl. Maj:t ingifven, den 17 maj 1906 dagtecknad
skrift anhöllo stadsfullmäktige i Borås, att staden måtte för utvidgning
af sitt elektricitetsverk få från kronan inköpa ett till förra öfverstebostället
Öresten i Örby och Berghems socknar af Ålfsborgs län hörande,
utefter den från Öresjön till Viskan framflytande Slottsån å dess
södra strand beläget område om 12 hektar 27 ar med därå befintliga
byggnader äfvensom den bostället härför tillkommande rätt till grund
och vatten i nämnda å. Vid ansökningen funnos fogade dels en såsom
bil. C betecknad karta, hvarå gränsen för ifrågavarande område utmärkts
med svart streckad och prickad linje, dels instrument öfver af landtbruksingenjören
B. E. Hildebrand förrättad värdering af förenämnda
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
jordområde, enligt h vilket värdet af området med därå befintliga byggnader
uppskattats till 5,14G kronor 10 öre, och dels ett af professorn J. G.
Richert för aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån den 26 januari 1906 afgifvet
yttrande angående värdet å ifrågavarande kronan tillkommande
vattenrätt utvisande, att Richert, under förmälan att ifrågavarande del al
Slottsån utgjordes af en långsluttande fors med en längd af omkring 1,500
meter, ett nederbördsområde af 400 kvadratkilometer, en vattenmängd
vid lågvatten af 1,2 kubikmeter per sekund och en nyttig fallhöjd af
29 meter, beräknat, att af ifrågavarande för kronan disponibla vattenrätt
i Slottsån kunde utvinnas 180 turbinhästkrafter, samt åsatt kronans
omförmälda vattenrätt ett värde af 15,300 kronor, motsvarande ett pris
af 85 kronor för turbinhästkraft.
Af instrumentet öfver den af landtbruksingenjören Hildebrand
företagna uppskattning inhämtas, att de jordvärden, livilka Hildebrand
lagt till grund för sin värdering, varit för åker eller tomt 800 kronor,
för äng, linda eller betesmark 400—200 kronor, i ett enstaka fall 100
kronor, samt för väg 80 kronor, allt för hektar räknadt, hvartill komme
för minskadt brukningsvärde å 7,5 ar jord 22 kronor 50 öre samt
för 2 byggnader med källare vid det s. k. Kvarntorpet 900 kronor.
På eu h andlingarna bifogad öfversiktskarta hopsatt af ekonomiska kartverkets
kartblad är området för Orestens säteri betecknadt med ljusröd
kantfärg och området för det föreslagna markintaget med skarpare röd färg.
Uti underdånig skrifvelse den 19 december 1908 återkallade sedermera
stadsfullmäktige ifrågavarande ansökning, hvarefter stadsfullmäktige
emellertid i underdånig skrifvelse den 12 februari 1910 anmälde,
att staden dåmera ånyo ville fullfölja ansökningen. Härjämte hafva stadsfullmäktige
uti en den 17 mars 1910 till Eders Kungl. Maj:t ingifven skrift
i underdånighet anhållit att utöfver ofvannämnda område och vattenrätt
få inköpa äfven den bostället tillhörande fallsträckans nedersta del, fram
till Bulta kvarn, hvilken vattenrätt icke afsetts med ofvan först omförmälda
ansökning, äfvensom erforderligt utmål därintill. Detta utmål
är affattadt å en af Sven Liibeck den 12 mars 1910 upprättad karta
samt innehåller i areal 3 hektar 70 ar.
Till stöd för ansökningen, sådan densamma ursprungligen bestämts,
hafva stadsfullmäktige anfört hufvudsakligen följande.
För att bereda tillgång till elektrisk kraft för kommunens behof,
särskildt för utvidgningen af stadens elektricitetsverk, hade Borås stad
förvärfvat äganderätten till större delen af det område af Haby by, som
vore beläget utmed Slottsåns norra strand jämte rätten till vattnet i
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209. 5
Slottsån utanför berörda område. Aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån i
Stockholm hade genom professorn Eichert uppgjort förslag till anläggningar
för tillgodogörande af vattenkraften i Slottsån. Såsom framginge
af en vid ansökningen fogad, till nämnda förslag hörande och med bil. A
betecknad karta öfver vattenkraftanläggningarna vid Haby—Öresten
afsåge berörda förslag att genom dammanläggningar och kraftstationer,
s°m af Boras stad skulle utföras, tillgodogöra sig hela den i Slottsån
framflytande vattenmängden. Enär emellertid den midt emot Haby
liggande stranden ar Slottsån tillhörde förra öfverstebostället Öresteu,
vore det för att Borås stad skulle kunna genomföra berörda förslag
nödvändigt för staden att förvärfva äfven egendomen Örestens rätt till
vattnet i Slottsån äfvensom den strandremsa vid Slottsån och det öfriga
område af Oresten, som erfordrades för förslagets utförande.
Då staten såsom ägare af Öresten kunde tillgodogöra sig endast
hälften af den i Slottsån framrinnande vattenmängden och då ett tillgodogörande
af endast denna del af vattenmängden efter allt att döma
icke skulle kunna lämna något ekonomiskt gynnsamt resultat, ansågo
stadsfullmäktige det kunna förutsättas, att några åtgärder från statens
sida för att utnyttja ifrågavarande Öresten tillhöriga vattenrätt svårligen
skulle ifrågakomma. Däremot torde det från nationalekonomisk synpunkt
sedt vara särdeles önskvärd!, att hela den i Slottsån framflytande
vattenmängden snarast möjligt och på det mest lämpliga sätt komme
till användning, hvilket utan tvifvel bäst skulle kunna förverkligas
genom utförandet af ofvan berörda förslag. För staten torde det också
vara af vikt, att kommunerna kunde beredas tillfälle att för sina ändamål
taga i anspråk ännu icke använd vattenkraft, hvarigenom densamma
komme att tjäna icke enskilda utan allmänna intressen.
Till följd af särskilda nådiga remisser afgåfvos underdåniga utlåtanden
öfver stadsfullmäktiges nu ifrågavarande ansökning af domänstyrelsen
den 5 april, af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 23 april
och af kammarkollegium den 28 november, allt år 1907. Domänstyrelsen
öfverlämnade därjämte dels underdåniga utlåtanden i ärendet af järnvägsstyrelsen
samt Kungl. Maj ds befallningshafvande och domänintendenten^
i länet, dels ock yttranden af arrendator!! af egendomen Öresten,
som då var utarrenderad för tiden till den 14 mars 1911, samt af vederbörande
skogstj änstemän.
Arrendatorn af bostället Öresten framhöll därvid till en början,
att vid värderingsförrättningarna hänsyn icke tagits till en bostället
tillhörig vattenkvarn och såg med tillhörande dammbyggnad liksom ej
6
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 209.
keller till vissa byggda ålfisken och ett skattlagdt laxfiske, som tillhörde
egendomen. Därjämte erinrade arrendatorn, att ett af Marks häradsrätt
den 25 april 1878 meddeladt, laga kraftvunnet utslag, som bilagts arrendatorns
yttrande, syntes gifva vid handen, såväl att egendomen Oresten
tillkomme hela vattenrätten i Slottsån som att till egendomen hörde
jämväl jorden å norra stranden af ån vid landfästet för en vid det s. k.
Kvarntorpet öfver hela ån uppförd dammbyggnad. Vid ofvanberörda
värderingsförrättningar hade emellertid antagits, att allenast södra
stranden af ån samt hälften af vattenrätten i densamma tillhörde egendomen
Öresten. Sedan arrendatorn härefter framställt vissa ersättningsanspråk
för förlust, som skulle tillskyndas honom, därest den ifrågasatta
försäljningen komme till stånd under löpande arrendeperiod, har arrendatorn
framhållit, bland annat, att det för bostället Örestens framtida
värde vore af stor vikt, dels att vid försäljningen uppställdes såsom villkor,
att köparna skulle tillhandahålla bostället elektrisk kraft, omkring 30 effektiva
hästkrafter, levererade och monterade vid boställets åbvggnader
utan ersättning samt därutöfver, på begäran, ytterligare 20 effektiva
hästkrafter mot ersättning af 30 kronor per hästkraft årligen, dels ock att
för bostället förbehölles rätt att vattna kreatur uti ifrågavarande å
och i den kanal, som vid den blifvande kraftstationen torde komma
att anläggas, allt å de platser där det för kreaturens vård bäst
lämpade sig, därvid jämväl borde stadgas skyldighet för köparen
att, i mån af behof, till skydd för betande kreatur anbringa nödiga
hägnader.
Sedan därefter såväl domänintendenten som förste landtmätaren
i länet hemställt om förnyad värdering af den till försäljning ifrågasatta
vattenrätten och af de i eu blifvande försäljning ingående byggnader
in. m. samt domänintendenten särskildt framhållit, att det af
aktiebolaget Vättenbyggnadsbyrån beräknade priset för hästkraft, 85
kronor, syntes vara allt för lågt med _ hänsyn till vattendragets läge
och de fördelar, som förvärfvandet af hela vattenrätten i Slottsån
erbjöde, har Kungl. Maj:ts befallningshafvande uti sitt i ärendet den
8 november 1906 afgifna yttrande, under åberopande af hvad domänintendenten
och förste landtmätaren anfört, hemställt, att ansökningen
för det dåvarande icke måtte till någon Kungl. Maj:ts åtgärd
föranleda.
Järnvägsstyrelsen förklarade i sitt ofvannämnda yttrande, att då det
ifrågavarande vattenfallet enligt järnvägsstyrelsens förmenande vore alltför
obetydligt att kunna komma ifråga för elektrisk järnvägsdrift, och
då dessutom staten för eventuellt blifvande elektrisk drift af närmast
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209. 7
fallet befintliga statsbanelinjer torde kunna påräkna riklig drifkraft från
statens egen kraftstation vid Trollhättan, vore från styrelsens sida intet
att erinra emot den ifrågasatta försäljningen.
Domänstyrelsen har i sitt den 5 april 1907 afgifna underdåniga
utlåtande meddelat, att styrelsen ej hade något att erinra däremot, att
staden Borås finge för ofvan angifna ändamål tillösa sig då ifrågavarande
jordområde om 12 hektar 27 ar med därå uppförda byggnader jämte
kronans vattenrätt i Slottsån utanför området. Då emellertid, på sätt
af den lokala skogsförvaltningen i ärendet jämväl framhållits, den inom
Urestens område belägna delen af Slottsån stundom användes såsom
fiottled samt ån i en nära framtid kunde blifva af betydelse i nämnda
afseende för afsättning af virke från vissa i trakten belägna kronoe°-endomar,
ansåge styrelsen, att vid försäljningen förbehåll borde göras° om
uppehållande af flottränna. Hvad beträffade köpeskillingens bestämmande
ansåge styrelsen detta lämpligast kunna ske i den ordning, nådiga förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof stadgade.
Styrelsen ville alltså i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t
täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,
dels att ifrågavarande område om 12 hektar 27 ar finge från
egendomen afsöndras och jämte därå befintliga kronan tillhöriga vattenverk
och byggnader äfvensom all den rätt till vattnet i Slottsån utanför
området, som tillkomme nämnda kronoegendom, till staden Borås
försäljas mot köpeskilling, som på stadens bekostnad skulle bestämmas
i den ordning, hvarom stadgades i nådiga förordningen den 14 april
1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, dock
med iakttagande att köpeskillingen icke finge understiga 20,446 kronor
10 öre, samt under villkor i öfrigt:
att köpeskillingen skulle erläggas vid tillträdet;
att området finge af staden tillträdas vid utgången af löpande
arrendeperiod eller dessförinnan å tid, hvarom staden kunde med vederbörande
arrendator öfverenskomma;
att staden förbunde sig att i gränsen mellan det försålda området
och Orestens ägor uppsätta och för all framtid underhålla lämpligt
stängsel; samt
att vid dammarnas uppförande för virkesflottningen erforderliga
rännor inrättades och att i öfrigt hinder för virkesflottning i Slottsån
icke Unge läggas,
dels ock att de medel, som genom ifrågavarande försäljning ingöte,
finge på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
kronoegendomar användas till inköp för kronans räkning af SKOgbäiande
eller till skogsodling tjänlig mark.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt yttrande den -3 april
1907 ansett, att med hänsyn till hvad järnvägsstyrelsen och domänstyrelsen
i ärendet anfört, det torde vara att förutsätta, att ifrågavarande
vattenkraft i Slottsån icke behöfde reserveras för något statsändamål.
Då emellertid efter allt att döma eu värdestegring af äfven
de mindre vattenfallen i vårt land torde vara att i framtiden förvänta,
och då det på utvecklingens nuvarande stadium saknades säkra hållpunkter,
med hjälp åt h vilka naturkraften i vattenfall kunde åsåttas
ett väl afvägdt salupris, syntes denna vattenkraft lika litet som annan
staten tillhörig vattenkraft böra för all framtid afyttras. Den från det
allmännas synpunkt önskvärda fördelen, att hela vattenkraften i Slottsån
vid Öresten snarast möjligt och på lämpligaste sätt komme till användning,
kunde i förevarande fall vinnas genom medgifvande åt Borås stad
att för dess kommunala ändamål få under tillräckligt lång tid arrendera
den kronan tillhöriga andelen af ifrågavarande vattenkraft jämte erforderligt
jordområde. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ville därför i underdånighet
afstyrka försäljning af ifrågavarande staten tillhöriga andel af vattenkraften
vid öresten, men däremot förorda dess utarrendering till Borås
stad på vissa närmare angifna villkor. Angående tiden för tillträde af
området och tillhörande vattenrätt, skyldighet att uppsätta och underhålla
stängsel längs områdets gräns och skyldighet att vid dammbyggnads
utförande inrätta erforderliga rännor för virkesflottning äfvensom
att i öfrigt icke lägga hinder för dylik flottning i Slottsån borde i tilllämpliga
"delar gälla, hvad domänstyrelsen i fråga om villkor för köpet
förordat. _ . j ,
Kammarkollegium har för sin del i förut omnämnda utlåtande den
28 november 1907 biträdt den af domänstyrelsen gjorda under dunig a
hemställan.
Med anledning af den utaf egendomens arrendator framställda
förmodan att till egendomen Öresten skulle höra större del i vattendraget,
än vid värderingsförrättningarna antagits, har domänstyrelsen inhämtat
yttranden i frågan af förste landtmätaren i länet äfvensom af landt
mäteristyrelsen.
..
Förste landtmätaren har därvid uttalat, att Marks häradsrätts ofvan
omförmälda utslag den 25 april 1878 syntes gifva vid handen, att
kronan vore ensam ägare till dammbyggnaderna vid Kvarntorpet och
sålunda förfogade öfver hela den vattenmängd, som där framrunne.
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
Landtmäteri styrelsen däremot liar meddelat, att vid af styrelsen
verkställd utredning i denna fråga ingen omständighet förekommit,
som vore ägnad att styrka den uppfattning, att sådan äganderätt
skulle tillkomma kronan. Genom Marks häradsrätts utslag den 25 april
1878 hade bostället Oresten på grund af urminnes häfd förklarats
berättigadt till eu i Slottsån befintlig, i det genom nämnda utslag afgjorda
mål omförmäld dammbyggnad. Enligt landtmäteristyrelsens förmenande
torde emellertid den egendomen sålunda tillerkända rätt i
rättsligt afseende icke kunna tillmätas större betydelse än sådan rätt
till dammfäste, som omförmäles i 3 § af nådiga förordningen den 30
december 1880 angående jordägares rätt öfver vattnet å hans grund.
Kammarkollegium har i sitt ofvanberörda utlåtande, efter utredning
rörande de hemman och lägenheter, hvilka tillsammans bilda egendomen
Öresten, meddelat, att hvarken i skattläggningshandlingar eller andra
hos kollegium förvarade handlingar något anträffats, som gåfve vid
handen, att till öresten skulle höra någon del af Slottsåns norra strand
eller större andel i vattnet, än som betingades däraf, att Örestens ägor
vore belägna utmed åns södra strand.
Med anledning af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förut
nämnda utlåtande inkommo stadsfullmäktige den 10 oktober 1907
med påminnelser, däri stadsfullmäktige framhöllo, att staden i afsikt att
bereda sig elektrisk drifkraft till kommunala anläggningar med betydande
ekonomisk uppoffring förvärfvat sig Habystrandens rätt i Slottsån, dels
därför att stadsfullmäktige insett, att örestens andel i strömmen icke
gärna kunde komma ifråga att utnyttjas för något statsändamål, och
dels på den grund att stadsfullmäktige, med kännedom om att kronan
vid flera tillfällen till enskilda personer eller bolag föryttrat sin rätt i
mera betydande vattenfall, ansett sig kunna hysa en viss tillförsikt, att
hinder icke skulle möta att förvärfva kronodomänen Örestens vattenrätt
i Slottsån, då det gällde att tillgodogöra sig strömmens samlade kraft
för ett så allmännyttigt företag som beredande för ett redan ganska
betydande och i stark utveckling stadt stadssamhälle af ändamålsenlig
kraft för utvidgning af belysningsanläggningar, elektrisk spårvägsdrift
och dylikt. Strömfallet i Slottsån vore nämligen icke af den betydenhet,
att den ena strandens vattenrätt kunde ensam för sig rationellt utnyttjas.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade ock erkänt önskvärdheten af att
hela vattenkraften i ån kunde snarast möjligt och på lämpligaste sätt
komma till användning, men ansett, att detta ändamål kunde vinnas
genom utarrenderande till staden af boställets vattenrätt. StadsfullBihang
till Piksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 145 Höft. 2
10
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 209.
mäktige ville häremot erinra, att en äfven mycket utsträckt arrenderätt
icke kunde vara för staden tillfredsställande, då det vore fråga om eu
så dyrbar anläggning som Slottsåfallets montering för elektrisk drift.
På grund af fallets långsträckthet ställde sig dess bebyggande synnerligen
kostsamt och måste utföras genom två anläggningar, en öfre å
örestenssidan och en nedre å Habysidan. Uppgjorda approximativa
kostnadsberäkningar utvisade en kostnadssumma för anläggningarna af
870,000 kronor, däraf för den öfre anläggningen å Örestenssidan 480,000
kronor. Dessa kostnader torde emellertid på grund af stegrade arbetsoch
materialpris komma att afsevärdt ökas. Det måste anses synnerligen
vanskligt för kommunen att förlägga eu dylik dyrbar anläggning å
annans mark, då nämligen anläggningen icke kunde förräntas och
amorteras under arrendetiden och kommunen af själfbevarelsedrift
vore nödsakad att räkna med den möjligheten, att arrendet efter den
första arrendeperiodens slut kunde komma att upphöra, samt kommunen
icke utan kränkande af de intressen, för hvilkas tillgodoseende anläggningen
vore afsedd, kunde begagna sig af tilläfventyrs förefintliga eller
blifvande möjligheter att pressa upp åtkomsten af anläggningen för
att därigenom uppnå en kortare amorteringstid.
Det kunde svårligen förnekas, att staden skulle i jämförelse med
andra, som från kronan förvärfvat vattenfallsandelar, blifva försatt i en
ogynnsam ställning genom tillämpning af den princip väg- och vattenbvggnadsstyrelsen
förordat beträffande stadens ansökan. Det ville synas
som om denna princip att utarrendera, men icke försälja kronans andelar
i vattenfall, om den ock i allmänhet finge anses mycket beaktansvärd,
icke borde vinna tillämpning i detta särskilda ärende, där fråga vore
om ett från statens synpunkt alldeles mindervärdigt strömfall, hvars
kraft länge nog fått bortflyta till ringa eller ingen nytta. Fallet
kunde icke med någon fördel utnyttjas utom i förening med andra
strandens af staden redan innehafda andel i vattendraget, det hade vitsordats
vara oanvändbart för något statsändamål, det komme däremot i
stadens ägo att tjäna ett med statsändamål mycket nära besläktadt
allmännyttigt syfte och slutligen kunde detsamma just därför, att det
vore afsedt att för detta syfte utnyttjas af en kommun, icke med fördel
af kommunen besittas under annan form än äganderättens.
Uti förberörda den 17 mars 1910 till Eders Kungl. Maj:t ingifna skrift
hafva stadsfullmäktige i underdånighet anfört, att vid de undersökningar,
som i och för ifrågavarande kraftanläggningar utförts af aktiebolaget
Vattenbyggnadsbyrån, utrönts, att för ett rationellt utnyttjande af vatten
-
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
kraften i Slottsån det vore för staden nödvändigt att förfoga öfver äfven
den Orestens boställe tillhöriga fallsträckans nedersta del, hvilken icke
innefattats i den tidigare ansökningen och som omfattade en långsträckt
fors med cirka 3,1 meters fallhöjd, äfvensom öfver erforderligt utmål
därtill, uppgående enligt hvad den skriften bilagda, af förenämnde Lubeck
upprättade kartan utvisade till 3,7 hektar. Då staden vore villig att
från sina anläggningar vid vattendraget tillhandahålla det för egendomen
Orestens behof erforderliga kraftbeloppet, torde ifrågavarande
rest af fallsträckan icke befinnas vara för något statens behof nödig.
Stadsfullmäktige ville fördenskull såsom tillägg till den tidigare gjorda
underdåniga ansökningen i underdånighet hemställa, att staden Borås
måtte få förvärfva jämväl denna del af bostället Orestens vattenområde
i Slottsån med ofvan angifna utmål, vattenområdet för en köpeskilling,
som i förhållande __till fallets effekt motsvarade, hvad staden erbjudit för
hufvuddelen af Orestens vattenrätt, och utmålet efter den värdering
häraf, som Eders Kungl. Maj:t täcktes föreskrifva.
Med anledning af stadsfullmäktiges sistnämnda ansökning hafva
utlåtanden i ärendet infordrats från Eders Kungl. Mapts befallningshafvande
äfvensom från vattenfallsstyrelsen samt domänstyrelsen.
Eders Kungl. Mapts befallningshafvande har uti sitt med anledning
däraf den 4 mars 1910 afgifna yttrande, under åberopande af hvad
landtmäteristyrelsen, kammarkollegium och järnvägsstyrelsen med anledning
af den tidigare ansökningen yttrat, med frångående af sitt förut
afgifna yttrande hemställt, att stadens underdåniga framställning om
rätt att från egendomen Öresten förvärfva vattenrätt och jord måtte
bifallas, på det sätt och under de betingelser domänstyrelsen i sitt ofvan
omförmälda underdåniga utlåtande den 5 april 1907 föreslagit.
Vattenfallsstyrelsen har i utlåtande den 0 april 1910 anfört hufvudsakligen
följande.
Enligt det af professorn Richert den 26 januari 1906 upprättade
värderingsinstrumentet skulle den nyttiga fallhöjden på den omkring
1,500 meter långa fallsträckan utgöra 29 meter samt lågvattenmängden omkring
1,2 kubikmeter i sekunden, hvilket motsvarade omkring 3 sekundliter
per kvadratkilometer af nederbördsområdet. Med stöd däraf hade Richert
beräknat fallsträckans hela effekt till 360 turbinhästkrafter, hvaraf hälften
eller omkring 180 turbinhästkrafter skulle tillhöra kronan. Richert
hade ansett, att priset för vattenrätten borde sättas till 85 kronor för
hästkraft, hvarvid den Örestens kungsgård tillhöriga vattenkraften skulle
representera ett värde af 15,300 kronor.
Beträffande denna värdering ville vattenfallsstyrelsen framhålla, att
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.
vid densamma icke tagits hänsyn till den ökning af vattenfallets effekt,
som skulle kunna uppkomma genom reglering af ofvanför liggande sjöar.
Enligt ett af aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån den 24 januari 1905 afgifvet
utlåtande ifrågasattes nämligen, att efter en sådan reglering den disponibla
vattenmängden vid normalt lågvatten skulle blifva 5 kubikmeter
i sekunden men vid exceptionellt lågvatten 4 kubikmeter i sekunden.
Häremot svarade en total vattenkraft å hela strömsträckan af omkring
1,500 å 1,200 turbinhästkrafter, af hvilka hälften skulle tillhöra staten.
En dylik reglering kunde visserligen betinga särskilda kostnader, men
med hänsyn bland annat till den värdeökning, fallet komme att erhålla
genom en eventuell reglering, syntes det af Richert åsätta priset vara
väl lågt. Vattenfallsstyrelsen ville därför förorda, att, om kronans andel
i fallet skulle försäljas, priset bestämdes af en nämnd, sammansatt i
den ordning nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords
eller lägenhets afstående för allmänt behof föreskrefve.
Då vattenfallet vid Öresten läge inom det område, som skulle
kunna med fördel använda kraft från Trollhättan, kunde det ifrågasättas,
huruvida det vore lämpligt och tillrådligt, att staten af hände sig denna
• vattenkraft, enär därigenom uppkomsten af ett med statens kraftverk
vidJTrollhättan konkurrerande kraftverk underlättades. Vattenfallsstyrelsen
ansåge dock, att staten icke borde försvåra uppkomsten af ett kraftverk
för Borås stads räkning, men ansåge sig som villkor för vattenfallets
försäljning böra föreslå, att staden tillförbunde sig att icke försälja kraft
från kraftverket till förbrukningsorter, belägna utom det Borås stad tillhöriga
område, som å eu vattenfallsstyrelsens utlåtande bilagd karta
funnes angifvet med röda linjer och som dels ägdes af staden dels
stode under dess jurisdiktion, för så vidt icke vattenfallsstyrelsen i hvarje
särskilt fall meddelat tillstånd härtill. I (ifrigt hade vatten!allsstyrelsen
intet att erinra mot den ifrågasatta försäljningen af statens vattenfall
vid Öresten.
Vidkommande förslaget, att de medel, som komme att inflyta
genom ifrågavarande försäljning, måtte få användas till inköp för
kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd afsedd mark,
ville vattenfallsstyrelsen såsom sin mening framhålla, att den blifvande
försäljningssumman, i hvad den utgjorde ersättning för kronan frånhänd
vattenrätt, borde reserveras för inköp efter Kungl. Maj:ts bepröfvande
af vattenfall eller sådana delar af vattenfall eller för vattenfalls tillgodogörande
nödig mark, som kunde erfordras för komplettering af kronan
redan tillkommande rätt till vatten och utmål.
Angående tiden för tillträde af berörda mark och vattenrätt samt
O
13
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
angående skyldighet för Borås stad att uppsätta och underhålla stängsel,
att vid dammbyggnads utförande inrätta erforderliga rännor för
virkesflottning och att i öfrig! icke lägga hinder för dylik flottning
i Slottsån tillstyrkte vattenfallsstyrelsen de villkor, domänstyrelsen föreslagit
i sitt förenämnda underdåniga utlåtande den 5 april 1907.
Vidare ansåge vattenfallsstyrelsen såsom villkor för försäljningen
böra föreskrifvas, att Borås stad skulle vara skyldig att kontinuerligt
under den tid kraftstationen komrne att hållas i gång mot en godtgörelse
af 30 kronor för kilowatt och år tillhandahålla kronan såsom ägare af
förra öfverstebostället Oresten elektrisk energi intill ett kraftbelopp af
30 kilowatt årligen, mätta vid kraftstationens vägg, samt att medgifva
kronan rätt att utan ersättning öfver de försålda områdena framdraga
elektriska ledningar för öfverförande af ifrågavarande kraftbeiopp.
Domänstyrelsen har i utlåtande den 18 april 1910 beträffande
vattenfallsstyrelsens förslag i fråga om disposition af inflytande försäljningsmedel
erinrat, att, enligt hvad Eders Kungl. Maj:t i nådigt
bref den 11 juni 1909 gifvit domänstyrelsen tillkänna, Kungl. Maj:t
och riksdagen medgifvit, att köpeskillingarna för sådana områden
och lägenheter, till hvilkas försäljning från de under domänstyrelsens
förvaltning ställda, staten tillhöriga skogsegendomar eller utarrenderade
jordbruksegendomar Riksdagen under tiden från och med 1910 års
början till och med utgången af år 1912 på därom särskild! gjorda
framställningar kunde lämna tillstånd, finge af Kungl. Maj:t disponeras
för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom
till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna.
Vattenfallsstyrelsens förslag att Borås stad skulle tillförbindas att
icke försälja kraft för förbrukningsorter utanför visst angifvet område,
har domänstyrelsen ansett sig icke kunna biträda. Det syntes nämligen
styrelsen som om den enda säkra påföljden, ekonomiskt sedt, af ett
dylikt villkor för upplåtelsen skulle blifva en sänkning af löseskillingsbeloppet.
Mot hvad vattenfallsstyrelsen i öfrigt hemställt, har domänstyrelsen
ej haft något att erinra och har styrelsen fördenskull i underdånighet
hemställt, att ifrågavarande kronan såsom ägare af förra öfverstebostället
Öresten med underlydande tillhöriga rätt till vattnet i Slottsån
äfvensom förenämnda, å i ärendet ingifna kartor utmärkta områden om
sammanlagd! 15 hektar 97 ar af kronodomänen jämte därå befintliga,
kronan tillhöriga vattenverk och byggnader måtte till staden Borås försäljas
mot en köpeskilling, som på stadens bekostnad skulle bestämmas i
den ordning, hvarom stadgas i nådiga förordningen den 14 april 1866
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, och borde
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
vid försäljningen uppställas enahanda villkor, som af styrelsen i dess
utlåtande den 5 april 1907 föreslagits med tillägg om skyldighet för
staden att till kronan såsom ägare af egendomen Oresten kostnadsfritt
leverera viss mängd elektrisk kraft m. m., på sätt vattenfallsstyrelsen i
sådant hänseende tillstyrkt.
Genom nådigt beslut den 15 juli 1910 har Eders Kungl. Maj:t
härefter anbefallt, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ej mindre låta
genom vederbörande distriktstjänsteman dels verkställa utredning rörande
storleken och värdet af hela den kronan för egendomen Oresten tillkommande
vattenrätt i Slottsån samt rörande läget och storleken af
den kronan tillhöriga mark invid Slottsån, som skulle erfordras för de
anläggningar, hvilka, enligt hvad handlingarna i ärendet närmare utvisade,
skulle komma att al staden för angifna ändamålet utföras eller
som till följd af desamma skulle komma att skadas af vatten, därvid
markens gränser borde å kartutkast noggrant utmärkas, dels ock, sedan
utredning angående området vunnits, med biträde af två efter anmälan
af distriktstjänstemannen af Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
länet förordnade gode män värdera samma mark med därå uppförda
byggnader, än äfven efter sålunda verkställd utredning och värdering
till Eders Kungl. Maj:t inkomma med förnyadt underdånigt utlåtande i
ärendet.
Till åtlydnad häraf förordnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
distriktschefen i västra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren Th.
Hälleberg, att verkställa de nämnda utredningarna, hvarvid för utredning
af vattenkraftens värde skulle med stöd af nödiga mätningar och
borrningar för byggnadsgrundens undersökning m. m., upprättas approximativ
beräkning af den anläggningskostnad, som måste nedläggas vid
vattenfallets bebyggande.
Sedan majoren Helleberg till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkommit med utredning i ofvan angifna hänseenden, därvid fogats af
Helleberg upprättad plan och profilritning öfver Slottsån, har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen med underdånig skrifvelse den 14 februari 1911
öfverlämnat berörda utredning jämte öfriga handlingar i ärendet.
Af den af majoren Helleberg upprättade plan- och profilritning
öfver ån framgår, att ån å en sträcka närmast utloppet från Oresjön
af omkring 1,500 meter bildar ett omkring 29 meter högt fall, det s. k.
öfra fallet, hvarefter följer ett omkring 1,300 meter långt »sel» eller
lugnvatten, i hvilket endast förekomma 2 mindre »stryckor» eller stridare
strömmar med respektive 0,7 och 0,3 meters fallhöjd. Nedom
15
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 209.
sele! vidtager sedan åter ett fall, det s. k. nedra fallet, bestående af
en något öfver 3 meter hög och omkring 300 meter lång fors, och
efter ännu ett sel af omkring 250 meters längd ned till Örestens nedra
gräns vidtager slutligen åns nedersta fall, det något öfver 7 meter höga
och helt - och hållet å enskildt område belägna Hultafallet. Åns hela
fall mellan Öresjön och Viskan utgjorde den 17 september 1910 vid
majoren Hellebergs undersökning 41,3 6 meter, hvaraf 34,10 meter kommo
på den Orestens boställe tillhörande södra stranden mellan Öresjön och
Hultafallet.
Majoren Helleberg har beräknat, att af det s. k. öfra fallet skulle
kunna utvinnas 161 hästkrafter, hvarifrån dock, därest den vunna kraftmängden,
i enlighet med hvad Helleberg ansåge fördelaktigast, lomme
att afsättas vid den 3 kilometer från Öresten belägna Skene järnvägsstation,
skulle afgå 6, hvadan sålunda antalet vunna hästkrafter
från öfra fallet skulle utgöra 155. Efter ett afsättningspris af 85 kronor
för hästkraft, hvilket pris enligt Hellebergs åsikt torde kunna ernås,
skulle af detta fall erhållas eu årlig bruttoinkomst af 13,175 kronor
eller, efter afdrag af de årliga omkostnaderna, hvilka af Helleberg beräknades
komma att uppgå till 11,345 kronor, en årlig nettobehållning
af 1,830 kronor, motsvarande ränta efter 5 procent å ett kapital af
36,600 kronor. Värdet af nedra fallet, af hvilket enligt Hellebergs
beräkning skulle kunna erhållas 19 hästkrafter, skulle med hänsyn därtill,
att sistnämnda fall icke skulle kunna tillgodogöras medelst anläggningar
å Örestens område, enligt Hellebergs åsikt uppgå till 3,400
kronor, hvadan sålunda värdet af kronans vattenrätt i Slottsån skulle
uppgå till sammanlagd! 40,000 kronor.
1 fråga om den mark jämte å densamma uppförda byggnader
m. m., som staden Borås skulle nödgas inlösa för de ifrågasatta
kraftanläggningarnas utförande eller som i följd af dessa komme att
skadas af vatten, har ifrågavarande mark m. m. vid af Helleberg
med biträde af två gode män företagen uppskattning åsatts ett värde
af tillhopa 8,559 kronor 20 öre, af hvilket belopp 100 kronor belöper
på ett i Slottsån befintligt skattlagdt laxfiske. Emellertid torde det
enligt Hellebergs mening icke låta sig göra att, innan sättet för vattenfallens
utbyggande blifvit definitivt bestämdt, exakt afgöra, huru stort
område staden Borås för de ifrågasatta anläggningarnas utförande behöfde
förvärfva. Helleberg har därför förordat, att utmål måtte för
staden utstakas först sedan det blifvit slutligen afgjordt, på hvilket
sätt fallens utbyggande skall verkställas. Rörande värderingen har
Helleberg vidare meddelat, att värderingsmännen icke haft något att
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
erinra emot de priser, som legat till grund för ofvan omförmälda, af
landtbruksingenjören Hildebrand verkställda värderingsförrättning.
Innehållet i öfrigt af Hellebergs ifrågavarande utredning framgår
af väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ofvanberörda underdåniga skrifvelse
den 14 februari 1911, i hvilken styrelsen framställer vissa från
Hellebergs uttalanden skiljaktiga meningar.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sistnämnda underdåniga
skrifvelse anfört följande.
1 fråga om den från Öresjön genom Slottsån afrinnande vattenmängdens
storlek hade icke lämnats några på direkta mätningar grundade
uppgifter, utan vore man hänvisad till att efter undersökning af
vattendragets karaktär verkställa en uppskattning af den vattenmängd,
som härstädes kunde vara att för kraftändamål påräkna. 1899 års
vattenfallskommitté hade efter jämförelse med förhållandena i andra
med Slottsån likartade vattendrag samt med hänsyn till vattenområdets
sjöareal, hvilken utgjorde icke mindre än omkring 9 procent,
uppskattat lågvattenmängden i Slottsån till omkring 1,7 kubikmeter
i sekunden, motsvarande omkring 4 sekundliter för kvadratkilometer,
samt industriella medelvattenmängden, eller den under minst
9 månader af året förefintliga vattenmängden, till omkring 3 kubikmeter
i sekunden, motsvarande omkring 7 sekundliter för kvadratkilometer.
Vattenområdet ofvanför Öresjöns utlopp hade nämligen af
kommittén angifvits till 428 kvadratkilometer.
Uti ofvan omförmälda utlåtande den 26 januari 1906 af professorn
Richert hade Slottsåns nederbördsområde angifvits till endast 400 kvadratkilometer,
hvarjämte lågvattenmängden upptagits till endast 1,2
kubikmeter i sekunden, motsvarande 3 sekundliter för kvadratkilometer.
Majoren Helleberg hade likaledes angifvit nederbördsområdet ofvan
Öresjöns utlopp till 400 kvadratkilometer samt ansett, att den af vattenfallskommittén
antagna minsta afrinningen, motsvarande 4 sekundliter
för kvadratkilometer sannolikt vore för hög och borde nedsättas till motsvarande
3 sekundliter för kvadratkilometer eller 1,2 kubikmeter i
sekunden, såsom Richert antagit.
I likhet med vattenfallskommittén kunde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
i betraktande af såväl den rikliga nederbörden inom området
i fråga — trakten omkring Viskan vore nämligen en af landets
allra nederbördsrikaste — som äfven och icke minst den ansenliga förekomsten
af på afrinningen inverkande sjöar inom samma område, icke
uppskatta den vanligen förekommande eller normala lågvattenmängden
till mindre än 1,7 kubikmeter i sekunden, motsvarande 4 sekund
-
17
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 209.
liter för kvadratkilometer, ehuruväl någon gång under vattenfattiga år
vattenmängden naturligtvis kunde nedgå under sistnämnda myckenhet.
I fråga om den i Slottsån förefintliga vattenmängd, som med fördel
kunde för kraftändamål utnyttjas, vore därjämte att märka, att
densamma kunde genom reglering af de inom området befintliga ansenligare
sjöarna betydligt ökas, och af staden Borås hade äfven ifrågasatts
att genom sådan reglering öka den för kraftändamål tillgängliga
vattenmängden till under normala år lägst 5 kubikmeter i sekunden
och under exceptionellt vattenfattiga perioder till lägst 4 kubikmeter i
sekunden.
Då vidare förslag framställts att i sammanhang med ifrågavarande
vattenfalls bebyggande sänka Öresjöns lågvattenstånd och på sådant sätt
öka sjöns vattenmagasin, hvarigenom skulle vinnas en ökad vattenaftappningsförmåga
af något öfver 0,8 kubikmeter i sekunden, borde
den efter fallets utbyggande tillgängliga normala lågvattenmängden,
äfven om hänsyn ej toges till den eventuella regleringen af sjöarna
inom området, böra beräknas till 1,7+0,8 = 2,5 kubikmeter i sekunden.
Då utredt blifvit att till Oresten icke skulle höra större andel
1 vattnet, än som betingades däraf att Örestens ägor voro belägna
utmed åns ena strand, skulle man vid beräknande af den bostället tillkommande
vattenkraften utgå från hälften af nyssnämnda vattenmängd,
2,5 kubikmeter i sekunden.
Vid värderingen af den Öresten tillhörande andelen af Slottsåns
vattenkraft hade majoren Helleberg förutsatt, att af det så kallade öfra
fallet skulle kunna nyttiggöras 29 meter af fallhöjden i ån vid lägsta
vattenstånd i sjön.
Kraftstationens effekt vid ofvan nämnda normala lågvattentillgång
2 5*
~ kubikmeter i sekunden skulle således beräknas blifva omkring; 363
w) O
effektiva turbinhästkrafter eller omkring 334 elektriska hästkrafter vid
verkets instrumenttafla, i stället för, såsom majoren Helleberg beräknat,
161 hästkrafter. Helleberg hade emellertid funnit anledning antaga, att
den elektriska kraften skulle kunna afsättas lättare vid Skene järnvägsstation,
hvilken läge på endast 3 kilometers afstånd från den föreslagna
kraftstationen, än vid Öresten och hade af denna anledning vid sina
beräkningar antagit den elektriska kraften öfverförd till Skene. Härigenom
skulle ytterligare omkring 12 hästkrafter komma att genom
ledningsförlust bortgå och skulle man sålunda framme vid Skene erhålla
ett disponibelt kraftbelopp af i afrundadt tal 320 elektriska hästkrafter.
Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 145 Höft. 3
18
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N:o 209.
För 320 elektriska hästkrafter framme i Skene skulle framställningskostnaden
kunna antagas blifva omkring 61,5 kronor för hästkraft eller
således 19,690 kronor. Under förutsättning att för den elektriska
kraften därstädes erhölles. eu arrendeafgift af 85 kronor för hästkraft,
eller tillsammans 27,200 kronor, skulle, med afdrag för framställningskostnaden,
återstå en nettobehållning af 7,510 kronor för år, utgörande
5 ‘''procent ränta å ett kapital af 150,200 kronor, motsvarande nära 414
kronor för turbinliästkraft, hvilket således skulle vara vattenkraftens
i det öfra fallet värde i statens ägo, då staten ej räknade sig till godo
särskild riskpremie och företagarvinst.
Det nedra fallet, hvars höjd vid lågt vatten, inberäknadt den
nedre »stryckan» i selet ofvanför, torde vara omkring 3,6 meter, ocn
hvars effekt för kronans vidkommande således vore omkring 45 effektiva
turbinhästkrafter eller 41 elektriska hästkrafter, kunde däremot, enligt
hvad Helleberg uppgifvit, på grund af terrängens beskaffenhet icke
med fördel utnyttjas medelst anläggningar på Örestens område. Vid
det nedanför Öresten vid Slottsån liggande Hulta tegelbruks anläggning
skulle däremot det nedra fallets kraft kunna mycket förmånligt
tillgodogöras genom indämning af Örestens nedra fall förmedelst en ny
dammbyggnad, hvilken jämte erforderliga nya maskinella anordningar
beräknats kosta 25,000 kronor. Då emellertid den ifrågavarande vattenkraften
i nedra fallet icke kunde tillgodogöras på kronans eget område,
hade Helleberg nedsatt kraftens värde till hälften mot hvad han
annars beräknat.
Med iakttagande häraf men med tillämpning af väg- och vattenbyggnad
8styrelsens beräkning af det förefintliga kraftbeloppet, skulle
vattenkraften i det nedra fallet, tillgodogjord vid Hultafallet, ändock
erhålla något större värde än vattenkraften i det öfra fallet.
Emot eu dylik värdering af det nedra fallets vattenkraft torde
emellertid kunna invändas, att, såvidt af handlingarna framginge, Borås
stad, hvarom här vore fråga, icke ägde Hulta tegelbruk och därför
icke heller vore i tillfälle att utnyttja det nedra fallets vattenkraft på
det här ifrågasatta förmånliga sättet genom påbyggnad af dammen vid
Hulta. Af denna anledning, och då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke vore i tillfälle att bedöma, huru Borås stad tänkt tillgodogöra sig
denna del af vattenfallet, torde vattenkraften i det nedra fallet icke böra
åsättas högre värde än kraften i det öfra fallet.
Under framhållande att väg-och vattenbyggnadsstyrelsens här gjorda
beräkningar af den för kraftändamål tillgängliga vattenmängden i Slottsån
ingalunda vore öfverdrifna särskild! i betraktande däraf, att sannolikt
O
19
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
icke all kraft från anläggningen komme att finna användning dygnet
rundt, utan att sålunda en viss vattenmängd alltid borde kunna under
natten innehållas i sjön till förstärkande af dess vattenmagasin, samt
under betonande att Borås stad alltid hade att påräkna en extra affärsvinst
genom den vattendragets fullständigare reglering, för hvilken
staden redan vidtagit åtgärder och hvarigenom vattenmängden i Slottsån
skulle kunna ökas till under normala år 5 kubikmeter i sekunden,
ville styrelsen ändock hafva uttalat, att ett pris efter 414 kronor
för o utbyggd vattenhästkraft syntes styrelsen för högt, särskild^ i
fall som detta, där fråga vore att försälja vattenkraften icke till
någon enskild utan till ett stadssamhälle, som helt visst skulle låta
eu billigt förvärfvad vattenkraft komma stadens stora och lör landet
betydelsefulla industrier till godo, i hvithet fall, då kronan sannolikt
icke komme att för egen de! utbygga vattenfallet, det sålunda kunde
sägas vara ett allmänt intresse att vattenfallets kraft blefve på ett förmånligt
sätt utnyttjad till industriens fromma. Härtill komme därjämte,
att detta värde å själfva vattenkraften, 414 kronor för turbinhästkraft,
grundade sig endast på uppskattningar och öfverslagsberäkningar utan
stöd af i detalj utarbetade förslag samt att den enskilda företagsamheten
— i motsats till staten — naturligtvis icke kunde befinnas
villig att påtaga sig risken för en anläggning, som endast skulle lämna
eu vinst af 5 procent på det i anläggningen nedlagda kapitalet, såsom
vid beräkningen af vattenkraftens värde för staten förutsatts.
Ett enskilat företag måste nämligen i allmänhet i ekonomiskt
hänseende så afvägas, att den väntade vinsten med säkerhet icke blott
komme att täcka alla risker med företaget äfvensom de ränteförluster,
som tilläfventyrs kunde uppkomma under i synnerhet de första åren,
Titan därjämte lämnade en företagarevinst. Beräknade man nu, att af
den vid det öfra fallets utnyttjande uppkommande nettobehållningen,
omkring hälften skulle utgöra skälig riskpremie och företagarevinst, så
återstode dock ett belopp af 3,755 kronor, som kunde anses utgöra
ränta på själfva vattenfallets kapitalvärde. Detta skulle då för enskild
företagare kunna beräknas uppgå till för öfra fallet 75,100 kronor i
stället för ofvan angifna 150,200 kronor, motsvarande omkring 207 kronor
för turbinhästkraft, samt för nedra fallet efter samma pris för hästkraft
9,315 kronor eller tillsammans 84,415 kronor.
Under sistnämnda pris ansåge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
kronans vattenrätt i Slottsån icke böra försäljas.
Den mark, som staden Borås önskade förvärfva från Örestens
område för sina ifrågasatta anläggningar i Slottsån, hade blifvit på före
-
20
Kuagl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
skrifvet sätt utmärkt och uppmätt samt tillika med därå befintliga byggnader
värderad till 8,559 kronor 20 öre. Emot denna värdering både
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen intet att erinra.
I fråga om de öfriga villkor, som kunde anses böra fästas vid
en eventuell försäljning till Borås stad af den nu ifrågavarande
vattenrätten m. m., ville väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhålla
följande.
Angående tiden för köpeskillingens erläggande och områdets tillträdande
samt angående skyldighet för Borås stad att uppsätta och
underhålla stängsel omkring området och att vid dammbyggnaders utförande
inrätta erforderliga rännor för virkesflottningen i ån in. in.,
torde lämpligen böra gälla de villkor, domänstyrelsen föreslagit.
Härtill torde därjämte, enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
åsikt, böra fogas föreskrift om skyldighet för staden att omlägga de
vägar, som afskures af utmålets gränser, så att dessa om möjligt
komme att falla utom detsamma, samt att vid dammbyggnadernas utförande
vidtaga erforderliga åtgärder för fiskens behöriga gång genom
desamma och för fiskets skyddande i möjligaste mån.
Vidare torde såsom villkor för en försäljning böra föreskrifvas,
att Borås stad skulle vara skyldig att från den eller de kraftanläggningar,
som kunde varda af staden anlagda uti Slottsån, vid påfordran
till samma pris och på samma villkor, som gällde för öfriga abonnenter
af elektrisk kraft från stadens anläggningar, tillhandahålla kronan såsom
ägare till Orestens boställe elektrisk energi intill ett kraftbelopp af
30 kilowatt, mätta vid kraftstationen, samt att medgifva kronan rätt
att utan särskild ersättning framdraga erforderliga ledningar öfver de
försålda områdena för öfverförande af denna kraft.
Beträffande däremot vattenfallsstyrelsens hemställan, att såsom
villkor för försäljningen jämväl måtte fordras, att staden afgåfve förbindelse
att icke försälja kraft från det kraftverk, som komme att anläggas
för tillgodogörande af vattenkraften i Slottsån, till förbrukningsorter,
belägna utom stadens område, ansåge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ett dylikt förbehåll betänkligt samt i detta fall alldeles onödigt,
enär ett kraftverk i Slottsån aldrig kunde blifva af den betydelse,
att det i någon mån kunde inverka på den mångfaldigt större Troll - hätteanläggningens ekonomi.
Jag ber slutligen att få meddela, att egendomen Öresten på grund
af utaf Eders Kungl. Maj:t lämnad nådig föreskrift numera är utarren
-
21
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 209.
derad till förutvarande arrendatorn för en tid af två år räknadt från
den 14 mars 1911 eller sålunda till den 14 mars 1913.
Ehuruväl det allenast undantagsvis bör komma i fråga att med DeS‘^menisÄganderätt
upplåta något kronan tillhörigt vattenfall, synas mig likväl °
i förevarande fall sådana omständigheter föreligga, att jag anser mig
böra tillstyrka en försäljning till staden Borås af den Öresten tillkommande
vattenrätten i Slottsån med erforderligt utmål. Det torde nämligen
till en början tydligt framgå af den i ärendet förebragta utredningen,
att nu ifrågavarande, i sig själf mindre betydande vattenfall icke
kan med fördel utnyttjas för något kronans ändamål, men att däremot
förvärfvandet af omförmälda vattenrätt för staden Borås är af synnerlig
vikt. Då vidare staden, på enligt mitt förmenande tungt vägande
skål, förklarat sig icke kunna åtnöjas med erhållande allenast af nyttjanderätt
till vattenfallet, skulle, därest stadens nu föreliggande framställning
icke vunne bifall, följden blifva den, att vattenkraften i
Slottsån komme att för en obestämd framtid ligga outnyttjad och
således undandragas industriens och näringarnas tjänst.
Då jag sålunda i likhet med flertalet i ärendet hörda myndigheter
anser den ifrågasatta försäljningen böra komma till stånd, har jag i
fråga. om de köpevilkor, som böra uppställas, ansett lämpligt, att, på
sätt jämväl förut i liknande fall ägt rum, sådana bestämmelser träffas,
att köpeskillingen kommer att bestämmas af gode män, dock att densamma,
i hvad den afser vattenrätten, icke må sättas under det af
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sådant hänseende föreslagna belopp
84,415 kronor samt, för så vidt den har afseende å utmålet, icke må
bestämmas till lägre belopp än till 8,559 kronor 20 öre. Beträffande
särskildt utmålet torde storleken af detsamma, med hänsyn till hvad
Helleberg anfört, knappast för närvarande kunna bestämmas närmare, än
att utmålet skall omfatta ett område af högst omkring 15 hektar 97 ar.
Hvad öfriga köpevillkor angår ansluter jag mig i hufvudsak till
hvad domänstyrelsen i sådant afseende föreslagit, härutöfver synes,
på sätt i ärendet framhållits, böra föreskrifvas, att staden skall omlägga
de vägar, hvilka skära gränserna för det utmål, som kan komma att
åt staden utläggas, så att dessa vägar om möjligt dragas utom nämnda
utmål. I köpevillkoren torde härjämte, på sätt arrendatorn framhållit,
jämväl höra intagas förbehåll om rätt för innehafvaren af egendomen
Oresten att i Slottsån samt afloppskanalen vid en blifvande kraftstation
vattna kreatur. Däremot synas några bestämmelser till skydd för fisket
i vattendraget icke behöfva upptagas bland köpevillkoren, då sådana
22
Kungl. Maj ds Nåd, Proposition N:o 209.
bestämmelser lära komma att meddelas vid den syn, som jämlikt 10 §
i nådiga förordningen den SO december 1880 om jordägares ratt öfver
vattnet å hans grund skall föregå dammbyggnadsföretaget.
Vidkommande den ersättning, som för mistning af mark och för
intrång m. m. kan böra utgå till egendomens arrendator, torde, för den
händelse staden önskar före arrendetidens slut den 14 mars 1913 til - tråda meranämnda vattenrätt och utmål, det böra ankomma på staden
att härom med arrendatorn träffa särskild öfverenskommelse.
Jämväl i fråga om användandet af den inflytande köpeskillingen
biträder jag domänstyrelsens därom uttalade mening. Det synes mig
nämligen beträffande den nu ifrågasatta försäljningen, hvarigenom
allenast ett jämförelsevis obetydligt belopp skulle komma att inflyta,
icke föreligga skäl att frångå för närvarande gällande föreskrifter
rörande disposition af köpeskillingarna för försålda kronoegendomar.
Jag ber slutligen att få meddela, att, enligt hvad jag vant i tillfälle
inhämta, staden Borås icke har något att erinra mot de af mig
ofvan förordade försäljningsvillkoren.
Under åberopande åt hvad sålunda anförts hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen medgifva,
att den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället Oresten
tillkommande rätt till grund och vatten i Slottsån jämte det utmål åt
egendomens mark, som för vattenkraftens utnyttjande kan finnas erforderligt,
dock högst omkring 15 hektar 97 ar med å det försålda området
tilläfventyrs befintliga kronan tillhöriga vattenverk och byggnader ma
till staden Borås försäljas mot en köpeskilling, som skall på stadens
bekostnad bestämmas af tre gode män, af hvilka hvardera parten väljer
en samt den tredje utses af domaren i orten, dock att löseskillingen i
hvad den afser vattenrätten icke må sättas under ett belopp af 84,415
kronor samt för så vidt den afser utmålet med byggnader och vattenverk,
icke må bestämmas till lägre belopp än 8,559 kronor 20 öie,
skolande i öfrigt för försäljningen såsom villkor gälla:
att köpeskillingen erlägges vid tillträdet och af staden inbetalas
till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i länet; ^
att det försålda området jämte vattenrätten få af staden tuitradas
den 14 mars 1913 eller dessförinnan å tid, hvarom staden kan med
vederbörande arrendator öfverenskomma;
att staden förbinder sig att, där så påfordras, i gränsen mellan det
försålda området och Örestens ägor uppsätta och för framtiden underhålla
lämpligt stängsel;
att vid uppförande af dammar för vattenkraftens utnyttjande
23
Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 209.
inrättas för virkesflottning erforderliga rännor och att i öfrigt hinder för
sådan flottning i Slottsån icke lägges;
att staden skall vara skyldig att i enlighet med af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande lämnade närmare föreskrifter på egen bekostnad omlägga
de vägar, hvilka skära gränserna för det utmål, som kan komma
att åt staden utläggas, så att vägarna om möjligt dragas utom nämnda
utmål;
att innehafvaren af egendomen Oresten tillförsäkras rätt att, utan
hinder af blifvande anläggningar i Slottsån, uti nämnda å samt i den
afioppskanal, som vid en blifvande kraftstation kan komma att anläggas,
vattna å egendomen varande kreatur, hvarjämte det skall åligga staden
att för kreaturens skyddande vid ån och kanalen uppföra lämpliga
hägnader;
att staden förbinder sig att från den eller de kraftanläggningar,
som kunna varda af staden anlagda uti Slottsån till samma pris och
på samma villkor, som gälla för öfriga abonnenter af elektrisk kraft
från stadens anläggningar, ej mindre tillhandahålla kronan såsom
ägare af egendomen Öresten elektrisk energi intill ett kraftbelopp af 30
kilowatt, mätta vid kraftstationens vägg, än äfven medgifva kronan
rätt att utan ersättning öfver de försålda områdena framdraga elektriska
ledningar för öfverförande af ifrågavarande kraftbelopp; samt
att staden ensam vidkännes de med områdets afskiljande och lagfart
å detsamma förenade kostnader.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt
bifall samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle till
Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Carl Mörner.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1911:214 Skrifvelse till Konungen i anledning afKungl. Maj:ts proposition angående försäljning af den kronan såsom ägare af förra öfverst ekostället Öresten i Ålfsborgs s. 2 i texten
- JoU 1911:116 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning af den kronan såsom ägare af förra öfverstebostället Öresten i Älfsborgs län tillkomman s. 1 i texten