Sök i Ratio Lex

Angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch sjöfartstraktat in. in

251 sidor, varav 243 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 243 av 251 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:224, Angående en mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch sjöfartstraktat in. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 224.

1

Nr 224.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående en

mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och

sjöfartstraktat in. in.; gifven Stockholms slott den 3

maj 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af två särskilda statsrådsprotokoll

öfver utrikesdepartements-, justitie-, civil-, finans- och jordbruksärenden

för den 28 april 1911 och denna dag samt med öfveidämnande af en nästlidne

gårdag mellan Sverige och Tyska riket afslutad handels- och sjöfartstraktat

med tillhörande tariffer samt slutprotokoll, hvilka samtliga aktstycken

bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser någon förändring

icke kan äga rum, vill Kungl. Maj:t härmed äska Riksdagens godkännande

af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande tariffer och slutprotokoll,

hvilka sådant kräfva.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arvid Taube.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft. (Nr 224.) 1

Genom förbiseende bär öfver häftets sidor insatts Nr 204 i st. f. Nr 224.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

3

Handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige

och Tyska riket

Handels- lind Schiffahrtsvertrag zwischen

Schweden und dem Deutschen Reiche.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

5

Hans Maj:t konungen af Sverige, å

ena sidan, ock hans Maj:t tyske kejsaren,

konung af Preussen, i Tyska rikets namn,

å andra sidan, ledda af önskan att underlätta

ock utvidga kandelsförbindelserna

mellan kåda länderna, kafva beslutit att

för sådant ändamål afsluta en kandelsoch

sjöfartstraktat samt till fullmäktige

utsett:

Hans Maj:t lönnligen af Sverige:

Sin envoyé extraordinarie ock ministre

plénipotentiaire kos Hans Maj:t tyske

kejsaren, konung af Preussen, Eric Birger

Trolle,

Hans Maj:t tyske kejsares, korning af

Preussen:

Sitt verkliga geheimeråd, statssekreteraren

för utrikesdepartementet Alfred

von Kiderlen Wächter,

hvilka, efter att kafva meddelat hvarandra

sina fullmakter, som befunnos i

god och behörig form, öfverenskommit

om följande artiklar:

Seine Majestät der König von Schweden,

einerseits, und Seine Majestät der

Deutsche Kaiser, König von Preussen,

im Kamen des Deutscken Keichs, anderseits,

von dem Wunsche geleitet, die wirtschaftlicken

Beziehungen zwiscken beiden

Ländern zu erleichtern und zu vermehren,

kaben bescklossen, zu diesem Behufe einen

Handels- und Schiffahrtsvertrag abzusckliessen,

und zu Bevollmächtigten ernannt:
Seine

Majestät der König von Schweden:

Allerköchstikren ausserordentlicken Gesandten

und bevollmächtigten Minister bei

Seiner Majestät dem Deutscken Kaiser,

König von Preussen, Eric Birger Trolle,

Seine Majestät der Deutsche Kaiser, König

von Preussen:

Allerköchstikren wirklichen Geheimen

Kat Staatssekretär des Auswärtigen Amts

Alfred von Kiderlen Wächter,

welche, nåck Mitteilung ikrer in guter

und geköriger Form befmdlichen VollmackteD,

folgende Artikel vereinbart haben:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Artikel 1.

Undersåtar, tillhörande endera af de

traktatslutande parterna, skola, såframt

icke genom denna traktat undantag göras,

inom den andra partens område i afseende

å handel, sjöfart och andra näringar, åtnjuta

samma privilegier, befrielser och

förmåner af alla slag, Indika tillkomma

eller framdeles tillerkännas landets egna

undersåtar.

Den ena partens undersåtar skola inom

den andra partens område, såvidt och i

den mån som den senare partens undersåtar

beviljas samma rättigheter inom den

förstnämndas område, vara berättigade att,

på samma sätt som någon som helst tredje

stats undersåtar, förvärfva och besitta lös

eller fast egendom samt att däröfver genom

försäljning, byte, gåfva, testamente

eller på annat sätt förfoga äfvensom att

på grund af testamente eller arf enligt

lag förvärfva kvarlåtenskap.

Såframt icke genom denna traktat undantag

göras, skola den ena partens undersåtar

inom den andra partens område

hvarken för sin person eller för sin affärseller

yrkesutöfning eller i afseende å sin

lösa eller fasta egendom vara underkastade

andra eller högre, allmänna eller lokala,

utgifter, pålagor eller bördor än landets

egna undersåtar.

Artikel 2.

De traktatslutande parterna förplikta

sig att ömsesidigt taga i välvilligt öfvervägande

frågan om svenska arbetares behandling

i Tyskland och tyska arbetares

behandling i Sverige med hänsyn till ar
-

Artikol 1.

Die Angehörigen eines jeden der vertragschliessenden

Teile sollen, soweit nicht

der gegenwärtige Vertrag Ausnahmen

enthält, im G-ebiete des anderen Teiles

in bezug auf Handel, Schifiährt und sonstige

Gewerbe dieselben Privilegien, Befreiungen

und Begunstigungen aller Art

geniessen, welche den Inländern zustehen

oder zustehen werden.

Die Angehörigen des einen Teiles sollen

im G-ebiete des anderen Teiles, sofern

und insoweit den Angehörigen des letzteren

im Gebiete des ersteren dieselben

ftechte gewährt werden, in gleicher Weise

wie die Angehörigen irgend eines dritten

Staates befugt sein, bewegliches oderunbewegliches

Vermögen zu erwerben, zu

besitzen und daruber durch Verkauf,

Tausch, Schenkung, letzten Willen oder

auf andere Weise zu verfugen sowie Erbschaften

vermöge letzten Willens oder

kraft Gesetzes zu erwerben.

Soweit nicht der gegenwärtige Vertrag

Ausnahmen enthält, sollen die Angehörigen

des einen Teiles im Gebiete des

anderen Teiles weder fur ihre Person oder

ihren Geschäfts- oder Gewerbebetrieb noch

in bezug auf ihre beweglichen oder unbeweglichen

Guter anderen oder grösseren,

allgemeinen oder örtlichen, Abgaben,

Auflagen oder Lasten unterliegen als die

Inländer.

Artikel 2.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, in freundschaftlichem Einvernekmen

die Behandlung der schwedischen

Arbeiter in Deutschland und der

deutschen Arbeiter in Schweden hinsicht
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd.

betarförsäkringen i ändamål att genom

överenskommelser härom tillförsäkra det

ena landets arbetare uti det andra landet

en behandling, som i möjligaste mån medgifver

dem lika stora fördelar.

Dessa överenskommelser skola oberoende

af denna traktats ikraftträdande

träffas genom ett särskildt aftal.

Artikel 3.

Tyskar i Sverige och svenskar i Tyskland

skola hafva full frihet att, i likhet

med respektive ländernas egna undersåtar,

vare sig personligen eller genom efter

eget val utsedt ombud sköta sina affärer

utan att vara skyldiga att ersätta eller

godtgöra mellanhänder, i händelse de icke

vilja betjäna sig af sådana, och utan att

i detta hänseende vara underkastade andra

inskränkningar än dem, bvilka äro genom

landets allmänna lagar bestämda.

De skola hafva obehindradt tillträde

till domstolarna för fullföljande och försvarande

af sin rätt och i detta hänseende

åtnjuta alla de fri- och rättigheter,

som tillkomma landets egna undersåtar,

och i likhet med dessa vara befogade att

i hvarje mål betjäna sig af sådana advokater,

ombud eller biträden, som enligt

landets lagar må därtill användas.

Artikel 4.

Den ena traktatslutande partens undersåtar,

hvilka bosatt sig eller tillfälligt

uppehålla sig inom den andra partens

område, kunna därstädes hvarken förpliktas

att göra personlig tjänst i armén,

Proposition Nr 204.

lich der Arbeiterversicherung zu dem

Zwecke zu prtifen, um durch geeignete

Yer embar ungen den Arbeitern des einen

Ländes im anderen Lande eine Behandlnng

zu sichern, die ihnen mögdichst gleichwertige

Yorteile bietet.

Diese Yereinbarungen werden unabhängig

von dem Inkrafttreten des gegenwärtigen

Yertrags durch ein besonderes

Abkommen festgesetzt werden.

Artikel 3.

Die Deutschen in Schweden und die

Schweden in Deutschland sollen volle

Freiheit haben, wie die Inländer ihre Geschäfte

entweder in Person oder durch

einen Unterhändler ihrer eigenen Wahl

zu regeln, ohne verpflichtet zu sein, Mittelspersonen

eine Vergutung oder Schadloshaltung

zu zahlen, falls sie sich derselben

nicht bedienen wollen, und ohne

in dieser Beziehung anderen Beschränkungen

als solchen zu unterliegen, welche

durch die allgemeinen Landesgesetze festgestellt

sind.

Sie sollen freien Zutritt zu den Gerichten

haben zur Yerfolgung und Verteidigung

ihrer Bechte und in dieser Hinsicht

alle Rechte und Befreiungen der

Inländer geniessen und wie diese befugt

sein, sich in jeder Bechtssache der durch

die Landesgesetze zugelassenen Anwälte,

Bevollmächtigten oder Beistände zu bedienen.

Artikel 4.

Die Angehörigen des einen vertragschliessenden

Teiles, die sich in dem Gebiete

des anderen Teiles niedergelassen

haben oder aufhalten, können dort weder

zum persönlichen Dienste im Heere, in

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

flottan, landstormen eller i någon annan

militäriskt anordnad institution eller att

lämna någon häremot svarande prestation.

De skola icke vara skyldiga utgöra

andra militära prestationer och rekvisitioner

i freds- och krigstid än sådana,

som åligga landets egna undersåtar, och

skola de ömsesidigt äga anspråk på det

skadestånd, som genom gällande lag är i

hvardera landet till förmån för egna

undersåtar fastställdt.

Artikel 5.

Aktiebolag och andra kommersiella,

industriella och finansiella bolag, försäkringsbolag

däri inbegripna, hvilka hafva

sitt säte inom den ena traktatslutande

partens område och äro bildade enligt

dess lagar, skola äfven inom den andra

partens område erkännas såsom lagligt

bestående och särskildt hafva rätt att inför

domstol kära eller svara.

Tillstånd för härofvan i första stycket

angifna bolag, tillhörande den ena

traktatslutande parten, att drifva näring

eller affär såväl som att förvärfva

fastighet och annan förmögenhet inom

den andra partens område är beroende

af de därstädes gällande föreskrifter.

Dock skola bolagen inom nämnda område

i hvarje fall åtnjuta samma rättigheter,

hvilka tillkomma likartade bolag, tillhörande

något tredje land.

Artikel 6.

Köpmän, fabriks- och andra näringsidkare,

hvilka genom ett af vederbörande

der Marine, im Landsturm oder in einem

anderen militärisch eingerichteten Verbande,

noch zu einer Ersatzleistung angehalten

werden.

Sie sollen keinen anderen militärischen

Leistungen und Requisitionen in Friedensund

Kriegszeiten unterworfen sein als die

Inländer und beiderseits Anspruch auf die

Entschädigungen besitzen, die durch die

in den beiden Ländern geitenden Gesetze

zugunsten der Inländer festgesetzt sind.

Artikel 5.

Aktiengesellschaften und andere kommerzielle,

industrielle und finanzielle Gesellschaften

mit Einschluss der Versicherungsgesellschaften,

die in dem Gebiete

des einen vertragschliessenden Teilesihren

Sitz haben und nach dessen Gesetzen

errichtet sind, sollen auch in dem Gebiete

des anderen Teiles als gesetzlich bestehend

anerkannt werden und insbesondere das

Recht haben, vor Gericht als Kläger oder

Beklagte aufzutreten.

Die Zulassung der im Absatz 1 bezeichnetenGesellschaften

des einen vertragschliessenden

Teiles, zum Gewerbe- oder

Geschäftsbetriebe sowie zum Erwerbe von

Grundstucken und sonstigem Vermögen

in dem Gebiete des anderen Teiles bestimmt

sich nach den dort geitenden Vorschriften.

Doch sollen die Gesellschaften

in diesem Gebiete jedenfalls dieselben

Rechte geniessen, welche den gleichartigen

Gesellschaften irgend eines dritten

Ländes zustehen.

Artikel 6.

Kaufleute, Fabrikanten und andere

Gewerbetreibende, welche sich durch den

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd.

myndigheter i hemlandet ntfärdadt närings-legitimationsbevis

styrka, att de

nti den stat, där de äga hemvist, erlägga

stadgade skatter och afgifter, skola vara

berättigade att personligen eller genom i

deras tjänst anställda resande inom den

andra traktatslutande partens område,

såvidt det är tillåtet för det egna landets

undersåtar, göra varuinköp hos köpmän

eller i öppna försäljningslokaler eller

hos personer, hvilka producera varorna,

eller att söka beställningar hos köpmän

i deras affärslokaler eller hos personer, i

hvilkas rörelse varor af samma slag som

de utbjudna finna användning.

Tyska näringsidkare, försedda med

närings-legitimationsbevis (handelsresande),

må icke för berörda verksamhet i

Sverige underkastas högre afgift än handelsresande

för i utlandet etablerade

svenska handelshus eller handelsresande,

tillhörande den mest gynnade nation.

Med dylikt legitimationsbevis försedda

svenska näringsidkare (handelsresande)

må i Tyskland påläggas lika höga afgifter

som de, hvilka i Sverige påföras

tyska handelsresande.

Innehafvare af närings-legitimationsbevis

må medföra endast varuprof men

inga varor.

De traktatslutande parterna skola

meddela hvarandra, hvilka myndigheter

äro behöriga att utfärda närings-legitimationsbevis

och hvilka föreskrifter innehafvarna

af dylika bevis vid utöfvande

Bihang till Piksd. prot. 1911. 1 Sa

Proposition Nr 204.

Besitz einer von den zuständigen Behörden

des Heimatlandes ausgefertigten Gewerbe-Legitimationskarte

daruber ausweisen,

dass sie in dem Staate, ivo sie

ihren Wohnsitz haben, die gesetzlichen

Steuern lind Abgaben entrichten, sollen

befugt sein, persönlich oder durch in ihren

Diensten stehende Reisende im Gebiete

des anderen vertragschliessenden Teiles,

soweit es den ÅDgehörigen des eigenen

Ländes gestattet ist, bei Kaufleuten oder

in offenen Verkaufstellen oder bei solchen

Personen, welche die Waren produzieren,

Waren an käufe zu machen oder bei Kaufleuten

in deren Geschäftsräumen oder bei

solchen Personen, in deren Gewerbebetriebe

Waren der angebotenen Art Verwendung

finden, Bestellungen zu suchen.

Die mit einer Gewerbe-Legitimationskarte

versehenen deutschen Gewerbetreibenden

(Handlungsreisenden) durfen fur

die bezeichnete Tätigkeit in Schweden

keiner höheren Abgabe unterworfen werden

als die Handlungsreisenden im Ausland

ansässiger schwedischer Geschäftshäuser

oder die Handlungsreisenden des

meistbegiinstigten Ländes. Die mit einer

solchen Legitimationskarte versehenen

schwedischen Gewerbetreibenden (Handlungsreisenden)

durfen in Deutschland

mit gleich hohen Abgaben belegt werden,

wie sie in Schweden von deutschen Handlungsreisenden

zur Hebung gelangen.

Die Inhaber der Gewerbe-Legitimationskarten

durfen nur Warenmuster,

aber keine Waren mit sich fiihren.

Die vertragschliessenden Teile werden

sich gegenseitig Mitteilung daruber machen,

welche Behörden zur Erteilung von

Gewerbe-Legitimationskarten befugt sein

sollen und welche Vorschriften von den

ml. 1 Afd. 159 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts Nåd.

af sin verksamhet som handelsresande

hafva att iakttaga.

För tullpliktiga föremål, hvilka såsom

prof af bemälda handelsresande införas,

skall å ömse sidor beviljas frihet från

in- och utförselafgifter under förutsättning,

att dessa föremål inom en tidrymd

af sex månader åter utföras och att identiteten

af de in- och åter utförda föremålen

är ställd utom tvifvel. Denna bestämmelse

skall tillämpas, oafsedt öfver

hvilken tullkammare föremålen utföras.

För betryggande af återutförseln af

prof måste i båda länderna vid införseln

därå belöpande tullumgälder nedsättas

eller säkerhet för desamma ställas.

De igenkänningsmärken (stämplar, sigill,

plomber o. s. v.), hvilka för profvens

identifierande officiellt åsättas, skola

ömsesidigt godkännas. Sålunda skola de

af tullmyndigheterna i utförsellandet anbragta

märken äfven i det andra landet

tjäna till bevis för identiteten. Båda

parternas tullmyndigheter vare dock obetaget

att anbringa ytterligare igenkänningsmärken,

därest sådant i särskilda

fall anses nödvändigt.

Artikel 7.

De traktatslutande paifierna förbinda

sig att icke hämma det ömsesidiga varuutbytet

genom några slags införsel-, utförsel-

eller transitoförbud.

Undantag, såframt de tillämpas på

alla länder eller åtminstone på alla de

länder, för hvilka samma förutsättningar

Proposition Nr 204.

Inhabern dieser Karten bei Ausiibung

ihrer Tätigkeit als Handlungsreisende zu

beachten sind.

För zollpflicktige Gregenstände, welche

als Muster von den vorbezeichneten Handlungsreisenden

eingebracht werden, wird

beiderseits Befreiung von Eingangs- und

Ausgangsabgaben unter der Voraussetzung

zugestanden, dass aiese Gregenstände

binnen einer Frist von seehs Monaten

wieder ausgeftikrt werden und die Identität

der ein- und wieder ausgefixhrten

Gregenstände ausser Zweifel ist, wobei es

gleichgiiltig sein soll, iiber welches Zollamt

die Gregenstände ausgefuhrt werden.

Die Wiederausfuhr der Muster muss

in beiden Ländern bei der Einfuhr durch

Niederlegung des Betrages der beztiglichen

Zollgebuhren oder durch Sicherstellung

gewährleistet werden.

Die Erkennungszeichen (Stempel, Siegel,

Bleie usw.), die zur Wahrung der

Identität der Muster amtlich angelegt

worden sind, sollen gegenseitig anerkannt

werden, und zwar in dem Sinne, dass

die von der Zollbehörde des Ausfuhrlandes

angelegten Zeichen auch in dem

anderen Lande zum Beweise der Identität

dienen. Die beiderseitigen Zollämter durfen

jedoch weitere Erkennungszeichen anlegen,

falls dies im einzelnen Fälle notwendig

erscheint.

Artikel 7.

Die vertragsekliessenden Teile verpflichten

sich, den gegenseitigen Yerkehr

durch keinerlei Einfuhr-, Ausfuhr- oder

Durchfuhrverbote zu hemmen.

Ausnahmen, sofern sie auf alle oder

doch auf alle diejenigen Länder angewendet

werden, bei denen die gleiche

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd.

äro för handen, kunna i följande fall

äga rum:

1. beträffande krigsförnödenheter

under utomordentliga omständigheter;
2.

med hänsyn till den allmänna

säkerheten;

3. med hänsyn till sundhetspolisväsendet

eller till skyddande af

djur och nyttiga växter mot

sjukdomar eller skadliga insekter

eller parasiter;

4. i ändamål att med afseende på

främmande varor genomföra förhud

eller inskränkningar, hvilka

genom den inre lagstiftningen

äro eller blifva stadgade rörande

produktion, omsättning, transport

eller förbrukning af likartade

inhemska varor i det egna

landet.

Artikel 8.

De i bifogade tariff A angifna svenska

natur- och industrialster må införas till

tyska tullområdet på de i denna tariff

bestämda villkor.

De i bifogade tariff B angifna tyska

natur- och industrialster må införas till

Sverige på de i denna tariff bestämda

villkor.

Proposition Nr 204.

Voraussetzungen zutreffen, können in folgenden

Fallen stattfinden:

1. in Beziehung auf Kriegsbedarf

unter ausserordentlichen IJmständen;
2.

aus Rucksichten auf die öffentliche

Sicherheit;

3. aus Rucksichten der Gesundheitspolizei

oder zum Schutze von

Tieren oder Nutzpflanzen gegen

Krankheiten oder Schädlinge;

4. zu dem Zwecke, um hinsichtlich

fremder Waren Yerbote oder Beschränkungen,

die durch die innere

Gesetzgebung fur die Erzeugung,

den Vertrieb, die Beförderung

oder den Verbrauch

gleichartiger einheimischer Waren

im Inlande festgesetzt sind

oder festgesetzt werden, durchzufiihren.

Artikel 8.

Die in dem beiliegenden Tarife A bezeichneten

schwedischen Boden- lind Gewerbserzeugnisse

werden bei ihrer Einfuhr

in das deutsche Zollgebiet zu den

durch diesen Tarif festgestellten Bedingungen

zugelassen.

Die in dem beiliegenden Tarife B bezeichneten

deutschen Boden- lind Gewerbserzeugnisse

werden bei ihrer Einfuhr

in Schweden zu den durch diesen

Tarif festgestellten Bedingungen zugelassen.

Artikel 9. Artikel 9.

Inhemska afgifter, hvilka inom den Innere Abgaben, welche im Gebiete

ena af de traktatslutande parternas om- des einen der vertragsehliessenden Teile,

råde, vare sig för statens eller för läns, sei es fur Rechnung des Staates oder fur

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

kommuners eller korporationers räkning,

för närvarande äro lagda på eller framdeles

komma att läggas på tillverkning,

beredning, transport eller förbrukning af

någon vara, må under ingen förevändning

drabba den andra partens produkter med

högre belopp eller på mera betungande

sätt än det egna landets likartade produkter.

Ingen af de båda traktatslutande parterna

må, under förevändning af inhemsk

beskattning, vid införseln lägga nya eller

förhöjda afgifter å varor, hvilka icke produceras

inom eget område, och hvilka äro

upptagna uti tarifferna till denna traktat.

Om en af de traktatslutande parterna

finner nödigt pålägga någon i tarifferna

till denna traktat upptagen vara af inhemskt

ursprung eller inhemsk tillverkning

någon ny inre skatt eller accisafgift

eller någon tilläggsafgift, skall likartad

utländsk vara genast kunna vid införseln

beläggas med tull eller tilläggstull till

lika belopp.

Artikel 10.

Beträffande in- och utförseltullar, i

hvad angår dessas belopp samt ställande

af säkerhet för och uppbärande af desamma,

såväl som beträffande transitering,

tullnederlag, (lokala) afgifter, tullformaliteter,

tullbehandling och tullexpedition

och vidare beträffande de inre skatter

och accisafgifter, af alla slag, hvilka för

statens eller för läns, kommuns eller korporations

räkning kunna komma att uppbäras,

förbinder sig enhvar af de traktat
-

Rechnung von Provinzen, Gemeinden oder

Korporationen, auf der Hervorbringung,

der Zubereitung, der Beförderung oder

dem Yerbrauch eines Erzeugnisses gegenwärtig

ruhen oder kunftig ruhen möchten,

durfen Erzeugnisse des anderen Teiles

unter keinem Vorwande höher oder in

lästiger Weise treffen als die gleichartigen

Erzeugnisse des eigenen Ländes.

Keiner der beiden vertragschliessenden

Teile wird Gegenstände, welche im eigenen

Gebiete nicht erzeugt werden, und welche

in den Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage

begriffen sind, unter dem Vorwande

der inneren Besteuerung mit neuen oder

erhöhten Abgaben bei der Einfuhr betagen.

Wenn einer der vertragschliessenden

Teile es nötig findet, auf einen in den

Tarifen zum gegenwärtigen Vertrage begriffenen

Gegenstand einheimischer Erzeugung

oder Publikation eine neue innere

Steuer oder Akzisegebuhr oder einen

Gebuhrenzuschlag zu tagen, so solf der

gleichartige ausländische Gegenstand sötört

mit einem gleichen Zolle oden Zollzuschlage

bei der Einfuhr belegt werden

können.

Artikel 10.

Hinsichtlich des Betrages, der Sicherstellung

und der Erhebung der Einfuhrund

Ausfuhrzölle sowie in bezug auf die

Durchfuhr, die zollamtlichen Niederlagen,

die (örtlichen) Gebiihren, die Zollformalitäten,

die Zollbehandlung und Zollabfertigung,

ferner in bezug auf die fur

Rechnung des Staates, einer Provinz,

Gemeinde oder Korporation zur Hebung

gelangenden inneren Steuern und Akzisegebiihren

jeder Art verpflichtet sich jeder

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung1. Maj:ts Nåd.

slutande parterna att låta den andra

komma i åtnjutande af hvarje förmån,

företrädesrättighet och nedsättning i tarifferna,

som den förra parten må hafva

medgifvit en tredje makt.

Likaledes skall hvarje förmån eller befrielse,

som framdeles medgifves en tredje

makt, genast ovillkorligen och utan vidare

komma den andra traktatslutande

parten till del.

Proposition Nr 204.

der vertragschliessenden Teile, den anderen

an jeder Begiinstigung, jedem Vorrecht

und jeder Herabsetzung in den Tarifen

teilnehmen zu lassen, welche er einer

dritten Macht gewährt haben sollte.

Ebenso solf jede späterhin einer dritten

Macht zugestandene Begiinstigung oder

Befreiung sötört bedingungslos und ohne

weiteres dem anderen vertragschliessenden

Teile zustatten kommen.

Artikel 11.

Bestämmelserna i artikel 7 andra

stycket och i artikel 10 rörande tillerkännande

af mest gynnad nations rätt

afse icke:

1. de förmåner, hvilka nu äro beviljade

eller framdeles kunna komma

att beviljas angränsade stater till

underlättande af lokalsamfärdseln

inom gränsområdena på båda sidorna,

dock icke utöfver en sträcka

af 15 km. bredd på hvardera sidan

om gränsen;

2. de förpliktelser, hvilka åligga någon

af de traktatsiutande parterna

på grund af bestämmelserna för en

tullförening, som redan afslutats

eller framdeles må komma att afslutas.

Från tysk sida skola vidare de särskilda

förmåner, som af Sverige äro medgifna

eller framdeles komma att på grund

af det särskilda gränsförhållandet medgifvas

Norge, icke på grund af mest gynnad

nations rätt tagas i anspråk, så länge

desamma icke medgifvas äfven någon annan

stats undersåtar, bolag eller alster.

Artikel 11.

Die Bestimmungen des Artikels 7 Absatz

2 und des Artikels 10 iiber die Gewährung

der Meistbegiinstigung bertihren

nicht:

1. die Begiinstigungen welche angrenzenden

Staaten zur Erleichterung

des örtlichen Yerkehrs innerhalb

der beiderseitigen Grenzbezirke,

jedoch nicht iiber eine Zone

hinaus von je 15 km Breite, von

der Grenze an gerechnet, gegenwärtig

gewährt sind oder in Zukunft

gewährt werden sollten;

2. die Yerbindlichkeiten, welche sich

fur einen der vertragschliessenden

Teile durch die Bestimmungen einer

schon abgeschlossenen oder

etwa kiinftighin abzuschliessenden

Zolleinigung ergeben.

Deutscherseits werden ferner die besonderen

Begiinstigungen, die von Schweden

an Norwegen schon zugestanden worden

sind oder auf Grund des besonderen Grenzverhältnisses

noch zugestanden werden, so

länge nicht auf Grund des Meistbegiinstigungsrechts

in Anspruch genommen

werden, als dieselben nicht auch den Angehörigen,

den Gesellschaften oder den Er
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Artikel 12.

A järnvägar skall hvarken med afseende

å befordringspris eller med afseende

å tid och sätt för expedition någon åtskillnad

göras mellan personer, som äro

bosatta inom de traktatslutande parternas

områden. Särskild! skola å tyska järnvägar

i fråga om svenska eller från

Sverige kommande godssändningar, som

befordras till tysk station eller genom

Tyskland, inga högre tariffer tillämpas

än för likartade, i samma riktning och

på samma trafiksträcka befordrade tyska

eller utländska produkter. Detsamma

skall å svenska järnvägar gälla för tyska

eller från Tyskland kommande godssändningar,

som befordras till svensk station

eller genom Sverige.

Undantag skola vara tillåtna, endast

såvidt det gäller transporter till nedsatta

priser för offentliga eller välgörande ändamål.

Artikel 13.

Tyska fartyg och deras last skola i

Sverige och svenska fartyg och deras last

i Tyskland åtnjuta fullkomligt samma

behandling som landets egna fartyg och

dessas last, oafsedt hvarifrån fartygen

afgått eller hvarthän de äro destinerade,

och oafsedt hvarifrån lasten förskrifver

sig eller hvarthän den är bestämd.

Hvarje företrädesrättighet och befrielse,

som i detta hänseende kan komma

zeugnissen irgend eines anderen Staates

eingeräumt werden.

Artikel 12.

Auf Eisenbahnen soll weder hinsichtlich

der Beförderungspreise noch der Zeit

lind Art der Abfertigung ein Unterschied

zwischen den Bewohnern der Grebiete der

vertrag-schliessenden Teile gemacht werden.

Insbesondere sollen för schwedische

oder aus Schweden kommende, nach einer

deutschen Station oder durch Deutschland

beförderte Griitersendungen auf den deutschen

Bahnen keine höheren Tarife angewendet

werden, als fur gleichartige

deutsche oder ausländische Erzeugnisse

in derselben Bichtung und auf derselben

Yerkehrsstrecke. Das gleiche soll auf den

schwedischen Bahnen för deutsche oder

aus Deutschland kommende Griitersendungen

gelten, die nach einer schwedischen

Station oder durch Schweden befördert

werden.

Ausnahmen sollen nur zulässig sein,

soweit es sich um Transporte zu ermässigten

Preisen för öffentliche oder milde

Zwecke handelt.

Artikel 13.

Die deutschen Schiffe und ihre Ladungen

sollen in Schweden und die

schwedischen Schiffe und ihre Ladungen

sollen in Deutschland völlig auf dem

Fusse der inländischen Schiffe und Ladungen

behandelt werden, gleichviel, von

wo die Schiffe ausgelaufen oder wohin

sie bestimmt skid, und gleichviel, woher

die Ladungen stammen oder wohin sie

bestimmt sind.

Jedes Yorrecht und jede Befreiung,

welche in dieser Beziehung von einem

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd.

att af den ena af de traktatslutande parterna

medgifvas en tredje makt, skall

samtidigt och ovillkorligen jämväl tillerkännas

den andra parten.

Från bestämmelserna i denna artikel

göres undantag beträffande de särskilda

förmåner, hvilka nu må vara eller framdeles

kunna blifva medgifna alstren af

den inhemska fiskerinäringen i det ena

eller andra landet.

För kustfarten gälla förestående bestämmelser,

dock med rätt för en hvar

af de traktatslutande parterna att med

ett års frist uppsäga desamma. Begagnar

sig den ena eller andra parten af denna

rätt, skall efter uppsägningstidens förlopp

en hvar af de båda parterna äga att

för sina fartyg göra anspråk på alla rättigheter

och förmåner, hvilka den andra

parten medgifvit eller kan komma att

medgifva en tredje makt i fråga om kustfarten,

i den mån, som den förra parten

beträffande sitt område medgifver den

andra partens fartyg samma rättigheter

och förmåner.

Artikel 14.

Fartygs nationalitet skall ömsesidigt

erkännas på grund af de handlingar och

bevis, som af vederbörande myndigheter

i hvardera landet biifvit för befälhafvare,

fartygsredare eller skeppare utfärdade.

Mätbref, som utfärdats af den ena af

de traktatslutande parterna, skola af den

andra parten godkännas i enlighet med

de särskilda öfverenskommelser, som mellan

de båda traktatslutande länderna

Proposition Nr 204.

der vertragschliessenden Teile einer dritten

Macht eingeräumt werden sollte, soll

gleichzeitig und bedingungslos auch dem

anderen Teile zustehen.

Von den Bestimmungen dieses Artikels

wird eine Ausnahme gemacht in betreff

derjenigen besonderen Begunstigungen,

welche den Erzeugnissen des inländischen

Fisehfanges in dem einen oder dem anderen

Lande jetzt oder in Zukunft gewährt

werden sollten.

För die Kustenschiffahrt gelten die vorstehenden

Bestimmungen, jedoch mit der

Massgabe, dass jeder der vertragschliessenden

Teile zur Kiindigung mit einjäkriger

Frist befugt ist. Macht der eine

oder der andere Teil von diesel’ Befugnis

Gebrauch, so soll nach Ablauf der Ktindigungsfrist

jeder der beiden Teile alle

Rechte und Begunstigungen, welche der

andere Teil hinsichtlich der Kustenschifffahrt

irgendeiner dritten Macht eingeräumt

hat oder einräumen wird, insoweit

fur seine Schiffe in Anspruch nehmen

können, als er den.Schiffen des anderen

Teiles fur sein Gebiet dieselben Rechte

und Begunstigungen zugesteht.

Artikel 14.

Die Nationalität der Schiffe soll beiderseits

auf Grund der durch die zuständigen

Behörden in jedem der beiden Länder

den Kapitänen, Schiffseignern oder

Schiffern ausgestellten Urkunden und Patente

anerkannt werden.

Die von dem einen der vertragschliessenden

Teile ausgestellten Schiffsmessbriefe

werden nach Massgabe der zwischen

den beiden vertragschliessenden Teilen

getroffenen oder zu treffenden besonderen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

träffats eller framdeles må komma att Vereinbarungen von dem anderen Teile

träffas.

Artikel 15.

Tyska fartyg, som inkomma till svensk

hamn, och svenska fartyg, som inkomma

till tysk hamn, för att där allenast komplettera

sin last eller lossa en del af densamma,

må, under förutsättning att de

rätta sig efter de i de respektive staterna

gällande lagar och föreskrifter, behålla

ombord den del af lasten, som är bestämd

till annan hamn eller till annat land, och

återutföra densamma, utan att för denna

del af lasten behöfva erlägga någon afgift

utom bevakningsafgifter; och må dessa

afgifter uppbäras allenast efter den för

inhemsk eller mest gynnad nations sjöfart

bestämda lägsta taxan.

Artikel 16.

Fullständigt befriade från fartygsumgälder

och expeditionsafgifter i de respektive

ländernas hamnar äro:

1. fartyg, som från någon ort, hvilken

det vara må, inkomma i barlast

och i barlast åter utgå;

2. fartyg, som komma från någon

hamn inom ett af de bägge länderna

till en eller flera hamnar

inom samma land samt kunna

styrka, att de i annan hamn uti

samma land redan erlagt ifrågavarande

afgifter;

3. fartyg, som frivilligt eller af

tvingande orsaker inkommit i en

anerkannt werden.

Artikel 15.

Die deutschen Schiffe, welche nach

einem schwedischen Rafen, und umgekehrt

die schwedischen Schiffe, welche

nach einem deutschen Hafen kommen, um

daselbst nur ihre Ladung zu vervollständigen

oder einen Teil derselben zu löschen,

sollen, vorausgesetzt, dass sie sich nach

den Gesetzen und Vorschriften des betreffenden

Staates richten, den nach einem

anderen Hafen desselben oder eines anderen

Ländes bestimmten Teil ihrer Ladung

an Bord behalten und ihn wieder

ausfiihren können, ohne gehalten zu sein,

fur diesen letzteren Teil ihrer Ladung

irgendeine Abgabe zu bezahlen, ausser

den Aufsichtsabgaben, welche ubrigens

nur nach dem för die inländische oder die

meistbegiinstigte Schiffahrt bestimmten

niedrigsten Satze erhoben werden durfen.

Artikel 16.

Von Tonnengeldern und Abfertigungsgebiihren

sollen in den Häfen eines jeden

der beiden Länder völlig befreit sein:

1. die Schiffe, welche von irgend

einem Orte mit Ballast ein- und

damit wieder auslaufen;

2. die Schiffe, welche aus einem

Hafen des einen der beiden Länder

nach einem oder mehreren

Häfen desselben Ländes kommen

und sich iiber die in einem anderen

Hafen desselben Ländes bereits

erfolgte Zahlung jener Abgaben

ausweisen können;

3. die Schiffe, welche freiwillig oder

notgedrungen mit Ladung nach

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

namn med last och därifrån åter

utlöpa utan att hafva företagit

någon som helst handelsoperation.

Denna befrielse skall icke gälla fyroch

båkafgifter, lotspengar, bogserings-,

karantäns- och andra på fartyget hyllande

afgifter, hvilka inhemska och mest

gynnad nations fartyg hafva att i lika

mån erlägga såsom godtgörelse för trafiken

tjänande handräckningar och anordningar.

I händelse fartyg af tvingande orsaker

inlöper i en hamn, skola icke såsom handelsoperationer

anses: i och för reparation

af fartyget verkställd lossning och återkastning

af varor; öfverflyttande af last

till ett annat fartyg, i händelse af det

förra fartygets sjöoduglighet; nödiga inköp

af proviant för besättningen; samt

försäljning af sjöskadade varor efter därtill

af tullförvaltningen lämnadt tillstånd.

einem Hafen kommen und ihn,

ohne irgendwie Handel getrieben

zu haben, wieder verlassen.

Diese Befröning wird nicht gewährt

fur Leuchtturm-, Lotsen-, Remorkierungs-,

Quarantäne- und sonstige auf dem SchifFskörper

lastende Abgaben, welche för dem

Verkehr dienende Leistungen und Vorkehmngen

in gleichem Masse von den inlftndischen

und von den Schiffen der meistbegunstigten

Nation zu entrichten sind.

Ist das Einlaufen durch Not veranlasst

worden, so gelten nicht als Ausiibung

des Handelsbetriebes das zum

Zwecke der Ausbesserung des SchifFes

erfolgte Löschen und Wiedereinladen der

TV aren, das U ber luden auf ein anderes

SchifF im Nalle der Seeuntuchtigkeit des

ersten, die zur Verproviantierung der

SchifFsmannschaft notwendigen Aufwendungen

und der Ver kalif der beschädigten

Waren mit Genehmigung der Zollverwaltung.

Artikel 17.

Om ett fartyg, tillhörande det ena af

■de traktatslutande länderna, strandar

eller lider skeppsbrott å det andra landets

kuster, skola fartyg och last åtnjuta samma

förmåner och befrielser, som respektive

lands lagstiftning under enahanda

omständigheter beviljar egna eller mest

gynnad nations fartyg. Hjälp och bistånd

skall lämnas befälhafvare och besättning

såväl för dem personligen som för fartyg

och last i samma omfattning som det egna

landets undersåtar.

Bihang till Piksd. prof. 1911.

Artikel 17.

TT enn ein SchiiF eines der vertragschliessenden

Teile an den Kusten des anderen

Teiles strandet oden SchifFbruch

leidet, sollen SchifF und Ladung dieselben

Begiinstigungen lind Befreiungen geniessen,

welche die G-esetzgebung des betrefFenden

Ländes den eigenen Schiffer: oder

denen der meistbegiinstigten Nation in

gleicher Lage bewilligt. Es soll dem

Fuhrer und der Mannschaft sowohl fur

ihre Person wie flir SchifF und Ladung

Hilfe lind Beistand in demselben Umfange

wie den Angehörigen des eigenen Ländes

geleistet werden.

1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.

6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majtis Nåd. Proposition Nr 204.

De traktatslutande parterna komma

dessutom öfverens, att bärgade varor icke

skola vara underkastade någon tullafgift,

såvida de icke öfvergå till förbrukning i

landet.

Artikel 18.

Om inom den ena traktatslutande partens

område sjömän eller andra till besättningen

hörande personer rymma från

något den andra partens fartyg, kunna

den senare partens konsulära representanter

låta häkta och återföra ombord

eller hemsända de förrymda. För sådant

ändamål äga de skriftligen vända sig till

vederbörande tjänstemän och medelst företeende

af behöriga officiella handlingar

styrka, att de personer, hvilka reklamationen

afser, verkligen hafva tillhört fartygets

besättning.

Allt bistånd skall Jämnas nämnda

konsulatämbetsmän för efterspanande och

häktande af de ifrågavarande rymmarna.

Dessa skola på vederbörande konsulatmyndighets

skriftliga begäran och på dess

bekostnad hållas i fängsligt förvar, intill

dess tillfälle yppar sig att återföra dem

ombord å det fartyg, de tillhöra, eller att

hemsända dem.

Skulle likväl sådant tillfälle icke yppa

sig inom två månader, räknadt från den

dag, häktningen ägde rum, eller varda

icke kostnaderna för de rymdas hållande

i fängsligt förvar behörigen betalda,

skola de häktade försättas i frihet och

må icke vidare kunna häktas för samma

sak.

Har rymmaren begått någon straffbar

handling i land, skall hans utlämnande

kunna af lokalmyndigheterna uppskjutas,

Die vertragschliessenden Teile kommen

ausserdem uberein, dass die geborgenen

Waren keiner Zollabgabe unterliegen sollen,

es sei denn, dass sie in den inländischen

Yerbrauch iibergehen.

Artikel 18.

Wenn im Gebiete des einen vertragschliessenden

Teiles Seeleute oden sonstige

zur Besatzung gehörige Personen von

einem Schiffe des anderen Teiles entweichen,

so können die konsularischen

Vertreter des letzteren die Entwichenen

verhaften und an Bord oden in ihre

Heimat zuriicksenden lassen. Zu diesem

Zwecke håken sie sich schriftlich an die

zuständis-en Beamten zu wenden und durch

O

Vorlegung geeigneter amtlicher Schriftstucke

nachzuweisen, dass die reklamierten

Personen wirklich zur Schiffsbesatzung

gehört haben.

Den erwähnten konsularischen Vertretern

soll jeder Beistand zur Aufsuchung

und Verhaftung der Entwichenen gewährt

werden. Diese sollen auf scliriftlichen

Antrag und auf Kosten der Konsularbehörde

so länge in Gfewahrsam gehalten

werden, bis sich eine Gelegenheit findet, sie

an Bord des Sehiffes, zu dem sie gehören,

zuriickzubringen oden sie heimzusenden.

Sollte jedoch diese Gelegenheit inner - halb zweier Monate, vom Tage der Verhaftung

an gerechnet, sich nicht darbieten

eder sollten die Kosten der Gelängenkaltung

nicht regelmässig berichtigt werden,

so sollen die Gefangenen in Freiheit gesetzt

werden und aus demselben Grunde

nicht wieder verhaftet werden durfen.

Sollte der Entwichene am Lande eine

straffare Handlung begången haben, so

bann die örtliche Behörde die Ausliefe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

intill dess vederbörande domstol fällt utslag

och detta blifvit verkställdt.

Bestämmelserna i denna artikel äga

icke tillämpning på sjöman eller andra

personer, som äro undersåtar i det land,

där rymningen ägt rum.

Artikel 19.

Fartygsbefälhafvare och fartyg, Indika

tillhöra någon af de traktatslutande parterna,

skola äga att befara alla naturliga

och konstgjorda vattenvägar inom de båda

parternas områden under enahanda villkor

som den mest gynnade nations fartygsbefälhafvare

och fartyg.

Afgifterna för fartyg och last skola

uppbäras till samma belopp som för inhemska

fartyg och inhemsk last.

Artikel 20.

De traktatslutande parterna tillerkänna

hvarandra ömsesidigt rättighet att utnämna

konsuler i alla den andra parten

tillhörande hamnar och handelsplatser, där

.anställande af konsuler medgifves någon

tredje makt.

Konsuler, som äro anställda hos endera

af de traktatslutande parterna, skola inom

den andra partens område åtnjuta samma

företrädesrättigheter, befrielser och behörighet,

som tillkomma eller framdeles

kunna tillkomma någon tredje makts konsuler.

Likväl skola nämnda företrädesrättigheter,

befrielser och behörighet icke

medgifvas dem i större utsträckning, än

som tillkommer den senare partens konsulära

representanter inom den förres område.

rang aussetzen, bis das zuständige Gericht

die Entscheidung gefällt hat lind diese

vollstreckt ^vorden ist.

Auf Seeleute oder andere Personen,

welche Angehörige des Ländes sind, in

welchem die Entweichung erfolgt ist,

find en die Bestimmungen dieses Artikels

keine Anwendung.

Artikel 19.

Zur Befallning aller naturlichen lind

kunstlichen Wasserstrassen in den Gebieten

der vertragschliessenden Teile sollen

SchifFsfuhrer und Fahrzeuge, welche einem

derselben angehören, unter denselben Bedingungen

zugelassen werden, wie Schiffsfiihrer

und Fahrzeuge des meistbegunstigten

Ländes.

Die Abgaben von Schiff und Ladung

sollen in gleicher Höhe wie von inländischen

Schiffen lind inländiseher Ladung

erhoben werden.

Artikel 20.

Die vertragschliessenden Teile bewilligen

sich gegenseitig das Recht, Konsuln

in allen denjenigen Häfen und Handelsplätzen

des anderen Teiles zu ernennen,

in denen Konsuln irgendeines dritten

Staates zugelassen werden.

Die Konsuln des einen der vertragschliessenden

Teile sollen in dem Gebiete

des anderen Teiles dieselben Vorrechte,

Befreiungen und Befugnisse geniessen,

deren sich die Konsuln irgendeines dritten

Staates gegenwärtig oder kiinftig erfreuen.

Indes sollen ibnen diese Vorrechte,

Befreiungen lind Befugnisse nicht

in einem grösseren Ausmasse zustehen,

als sie den konsularischen Vertretern des

letzteren Teiles im Gebiete des ersteren

gewährt werden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Artikel 21.

Denna traktat omfattar äfven de länder

eller områden, hvilka nu äro eller

framdeles kunna komma i tullförbund

med någon af de traktatslutande parterna.

Artikel 22.

Därest mellan de traktatslutande parterna

meningsskiljaktighet skulle uppstå

rörande tolkningen eller tillämpningen

af tarifferna till denna traktat (bilaga A

och B) eller rörande tillämpningen af

klausulen om mest gynnad nations behandling

med afseende å det faktiska

handhafvandet af andra i kraft varande

traktatstariffer, skall denna tvist på endera

partens begäran afgöras genom skiljedom.

Skiljedomstolen skall för hvarje tvist

sammansättas sålunda, att hvarje part

till skiljedomare utser en lämplig person

bland sitt eget lands undersåtar och att

de båda parterna till öfverskiljedomare

välja en vänskapligt sinnad tredje makts

undersåte.

Parterna förbehålla sig rätt att på

förhand för eu viss tidrymd utse den

person, som i förekommande fall skall

hafva att fullgöra uppdraget såsom öfverskiljedomare.

I förekommande fäll och under förbehåll

af särskild öfverenskommelse därom

skola de traktatslutande parterna till

skiljedom hänskjuta emellan dem uppkommande

meningsskiljaktigheter rörande

tolkningen eller tillämpningen äfven af

andra än de här ofvan i första stycket

angifna bestämmelser i denna traktat.

Artikel 21.

Der gegenwärtige Vertrag erstreckt

sich auch auf die mit dem einen der

vertragschliessenden Teile gegenwärtig

oder kunftig zollgeeinten Länder oder

Gebiete.

Artikel 22. *

Wenn zwischen den vertragschliessenden

Teilen iiber die Auslegung oder Anwendung

der Tarife des gegenwärtigen

Vertrags (Anlage A und B) oder fiber die

Anwendung der Meistbegiinstigungsklansel

hinsichtlich der tatsächlichen Handhabung

der sonstigen in Kraft befindlichen

Yertragstarife eine Meinungsverschiedenheit

entsteht, so soll dieser Streit

auf Yerlangen des einen oder ander en

Teiles durch Schiedsspruch erledigt werden.

Das Schiedsgericht wird för jeden

Streitfall derart gebiidet, dass jeder Teil

aus den Angehörigen seines Ländes eine

geeignete Persönlichkeit zum Schiedsrichter

bestellt, und dass die beiden Teile

einen Angehörigen eines befreundeten

dritten Staates zum Obmann wählen.

Die beiden Teile behållen sich vor,

die Person, die im gegebenen Fälle das

Amf des Obmanns zu versehen haben

wtirde, im voraus fur einen gewissen

Zeitraum zu bestimmen.

Eintretendenfalls und vorbehaltlich

besonderer Verständigung werden die vertragschliessenden

Teile auch Meinungsverschiedenheiten

zum schiedsgerichtlichen

Austrag bringen, die zwischen ihnen Iiber

die Auslegung oder Anwendung anderer

als der im ersten Absatz bezeichneten

Bestimmungen des gegenwärtigen Veiv

trages entstehen könnten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Angående proceduren i de fall, då, på

grund af bestämmelserna i första stycket

här ofvan, skiljedom påkallas, hafva

mellan de traktatslutande parterna följande

öfverenskommits:

Vid första fall af tvist har skiljedomstolen

sitt säte inom svarandepartens område,

vid andra fallet inom den andra

partens och så omväxlande i det ena eller

andra af de båda länderna. Den part,

inom hvars område skiljedomstolen sammanträder,

bestämmer platsen därför samt

skall sörja för tillgång till de lokaler

och den kansli- och tjänstepersonal, som

skiljedomstolen behof ver för sin verksamhet.

Öfverskiljedomaren är skiljedomstolens

ordförande. Afgörandet sker

efter röstpluralitet.

De traktatslutande parterna skola för

hvarje särskildt fall eller eu gång för

alla öfverenskomma rörande proceduren

vid skiljedomstolen. I brist på dylik

öfverenskommelse bestämmes proceduren

af skiljedomstolen själf. Om ingen af de

traktatslutande parterna däremot gör invändning,

kan proceduren vara skriftlig.

I detta fall kan afvikelse göras från bestämmelsen

i närmast föregående stycke.

I brist af annan öfverenskommelse

skall öfverskiljedomaren bestämma tiden

för insändande af inlagor och bevismedel

samt skall skiljedomstolen sammanträda

först efter skriftväxlingens afslutande.

Beträffande delgifning af kallelse till

inställelse inför skiljedomstolen och meddelande

af annan handräckning, som begärts

af domstolen, skola myndigheterna

Uber das Verfahren in den Fallen, in

denen auf Grund des ersten Absatzes ein

schiedsgerichtlieher Austrag stattfindet,

wird zwischen den vertragschliessenden

Teilen folgendes vereinbart:

Beim ersten Streitfall hat das Schiedsgericht

seinen Sitz im Gebiete des beklagten

Teiles, beim zweiten Streitfall

im Gebiete des anderen Teiles und so

abwechselnd in dem einen oder dem anderen

der beiden Länder. Derjenige Teil,

in dessen Gebiet das Schiedsgericht zusammenzntreten

hat, bestimmt den Ort

des Gerichtssitzes; er hat fur die Stellung

der Bäumlichkeiten, der Schreibkräfte

und des Dienstpersonals zu sorgen,

deren das Schiedsgericht fur seine Tätigkeit

bedarf. Der Obmann ist Vorsitzender

des Schiedsgerichts. Die Entscheidungen

ergehen nach Stimmenmehrheit.

Die vertragschliessenden Teile werden

sich im einzeluen Fälle oder ein fur allemal

iiber das Verfahren des Schiedsgerichts

verständigen. In Ermangelung

einer solchen Verständigung wird das

Verfahren von dem Schiedsgerichte selbst

bestimmt. Das Verfahren bann schriftlich

sein, wenn keiner der vertragschliessenden

Teile Einspruch erhebt. In diesem

Fälle bann von der Bestimmung des vorkergehenden

Absatzes abgewichen werden.

In Ermangelung anderer Vereinbarung

bestimmt der Obmann des Schiedsgerichts

den Termin ftir die Einsendung

der Eingaben und der Beweismittel, und

tritt das Gericht erst nach Beendigung

des Schriftwechsels zusammen.

Hinsichtlich dei'' Zustellung von Vorladungen

vor das Schiedsgericht und der

Erledigung der von diesem ausgehenden

Ersuchen werden die Behörden jedes der

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd.

i de respektive länderna, på framställning

från skiljedomstolen till vederbörande

regering, lämna rättshjälp på samma

sätt som vid framställning från inhemska

civildomstolar.

De traktatslutande parterna skola för

hvarje särskild! fall eller en gång för

alla öfverenskomma om fördelningen af

kostnaderna. I brist på sådan öfverenskommelse

skall artikel 85 i Haagkonventionen

af den 18 oktober 1907 tillämpas.

Artikel 23.

Denna traktat skall träda i kraft den

1 december 1911 och förblifva gällande

till och med den 31 december 1917.

Om icke någondera af de traktatslutande

parterna uppsagt densamma tolf

månader före sistnämnda tidpunkt, skall

traktaten gälla intill dess ett år förflutit

från den dag, då den uppsäges af den

ena eller andra parten. Dock skall traktaten

äfven utan föregående uppsägning

träda ur kraft den 1 januari 1921.

Artikel 24.

Denna traktat skall ratificeras, och

ratifikationerna skola så snart som möjligt

utväxlas.

Till yttermera visso hafva de respektive

fullmäktige undertecknat denna traktat

och försett densamma med sina sigill.

Som skedde i Berlin, uti två exemplar,

den 2 maj 1911.

ERIC TROLLE.

L. S.

Proposition Nr 204.

vertragschliessenden Teile, auf den von

dem Schiedsgerichte bei der betreffenden

Regierung zu stellenden Antrag, in derselben

Weise Rechtshilfe leisten wie auf

die Anträge der inländischen Zivilgerichte.

Die vertragschliessenden Teile werden

sich im einzelnen Fälle oder ein fiir allemal

fiber die Verteilung der Kosten verständigen.

In Ermangelung einer Yerständigung

soll Artikel 85 des Haager

Abkommens vom 18. Oktober 1907 zur

Anwendung gelangen.

Artikel 23.

Der gegenwärtige Yertrag soll am 1.

Dezember 1911 in Kraft treten lind bis

zum 31. Dezember 1917 wirksam bleiben.

Im Fälle keiner der vertragschliessenden

Teile zwölf Monate vor Eintritt dieses

Termins den Yertrag gektindigt hat, soll

dieser bis zum Ablauf eines Jahres von

dem Tage ab gelten, an welchem der eine

oder der andere Teil ihn händigt. Jedoch

wird der Yertrag auch ohne vorgängige

Kttndigung am 1. Januar 1921 ausser

Kraft treten.

Artikel 24.

Der gegenwärtige Yertrag soll ratifiziert

und die Ratifikationsurkunden sollen

so båld als möglich ausgetauscht werden.

Zu Urkund dessen haben die beiderseitigen

Bevollmächtigten den gegenwärtigen

Yertrag unterzeichnet und ihre

Siegel beigedrfickt.

So geschehen in doppelter Ausfertigung

zu Berlin, den 2. Mai 1911.

von KIDERLEN WÄCHTER.

L. S.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

23

Tariff A.

Införseltullar i tyska tullområdet.

Tarif A.

Zölle öei der Eiufuhr in das deutsclie ZollgeMet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tariff A.

Införseltullar i tyska tullområdet,

Den i denna tariff omnämnda tyska allmänna tariffen är tulltariffen den 25

december 1902, sådan den genom tyska rikslagen samma dag blifvit till lydelsen

fastställd.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för j

100 kilogram. j

Mark.

ur 47

Lingon, friska..................

!

fria

ur 49

Lingon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap .

fria

(ur 74-/6) Byggnads- och gagnvirke, i allmänna ta- riffen ej särskild! nämndt:

ur 75

i längdriktningen hugget eller biladt eller på

annat sätt med yxa bearbetad! eller sönder- deladt; äfven klufven spån eller på annat sätt

än medelst klyfning framställd klarspån: r

af mjuka träslag.............j

0,24

eller för 1 kbm.

1,44

ur 76

sågadt i längdriktningen eller på annat sätt för- arbetadt, icke hyfladt: j

af mj uka träslag.............J

Anmärkningar till n:r 75 och 76 i allmänna tariffen, j

1) Genom blott sågning framställda späntade takspåns- bräder tullbehandla» efter n:r 76 som blott sågade.

I längdriktningen tillhugget, sågadt eller på annat

sätt förarbetadt, icke hyfladt kantvirke (bjälkar, plan- kor o. dvl.) af mjuka träslag, hvilket blott är försedt

med tapphål, tappar, urskärningar, falsar eller borrhål,

drager de under n:r 75 och 76 fördragsenlig! bestämda

tullsatserna med följande förhöjning:

i händelse förtullning sker efter vikt,

för 100 kg............0,20 mark,

i händelse förtullning sker efter rymd- mått, för 1 kbm.........1,20 > .

för 100 kg.

0,72

eller för 1 kbm.

4,32

2) Förtullningen kan efter importörens val ske efter vikt

per 100 kilogram eller efter mått per kubikmeter (Fest- meter).

1

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

25

Tarif A.

Zölle bei der Einfuhr in das deutsche Zollgebiet.

Der im gegenwärtigen Tarif erwäknte deutsche allgemeine Tarif ist der Zolltarif

vom 25. Dezember 1902 in seiner dnrch das deutsche Reichsgesetz vom gleichen

Tage bestimmten Fäss ung.

1 Nummer

des

Zollsatz för

deutschen

Benennung der Gegenstände.

1 Doppelzentner.

allgemeinen

Tarifs.

Mark.

aus 47 Preiselbeeren, frisch...............

ans 49 Preiselbeeren, ohne Zusatz von Zucker oder Sirap

eingekocht ...................

(aus 74/6) Bau- und Nutzholz, im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannt:

aus 75 i in der Längsrichtung beschlagen oder anderweit

mit der Axt vorgearbeitet oder zerkleinert;

auch gerissene Späne und in anderer Weise

als durch Reissen hergestellte Klärspäne:

weich..................

aus 76 j in der Längsrichtung gesägt oder in anderer

Weise vorgerichtet, nicht gehobelt:

weich..................<

Anmerkungen zu Nr. 75 uncl 76 des allgemeinen Tarifs. (

1) Durch biosses Sägen genutete Sohindelbretter sind ''fide

bloss gesägte Sohindelbretter nach Nr. 76 zu verzollen.

In der Längsrichtung beschlagene, gesägte oder in

anderer Weise yorgerichtete, nicht gehobelte Kanthölzer

(Balken, Bohlen und dergleichen) aus weichem Holz,

welche nur mit Zapfenlöchern, Zapfen, Schlitzen, Falzen

oder Bohrlöchern versehen sind, werden nach den

vertragsmässigen Sätzen der Nt. 75 und 76 mit einem

Zollzuschlage verzollt, welcher beträgt:

im Fälle der Yerzollung nach Gewicht

för 1 Doppelzentner.......0,20 Mark,

im Fälle der Verzollung nach Raummass

för 1 Festmeter.......1,20 > .

2) Die Verzollung kann nach Wahl des Einbringers nach

Gewicht fur 1 Doppelzentner oder nach Mass fur das

Festmeter erfolgen.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

frei

frei

0,24

oder för 1 Festmeter j

1,44

för 1 Doppelzentner |

0,72

oder för 1 Festmeter

4,32

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

tariffen.

Mark.

89

Trämjöl och träull, äfven beredda för medicinskt

ändamål....................

0,40

ur 96

Torfströ.....................

fritt

ur 111

Hårbärande vildt, icke lefvande, äfven styckadt, icke

tillredt....................

20

ur 115

Fisk, lefvande och icke lefvande, färsk, äfven frusen:

dammkarpar, lefvande.............

fria

Anmärkning. Tullfri införsel af lefvande dammkarpar äger

rum mot företeende af intyg, som utfärdas af vederbörande

myndigheter, och som bestyrka, att sändningen härstammar

från dammar. Fördragsmakternas regeringar förbehålla

sig att öfverenskomma, livilka myndigheter, som skola äga

, befogenhet att utfärda dessa intyg.

annan fisk än karp...............

fri

ur 122

Kräftor, lefvande eller blott kokta........

fria

ur 123

Hummer, lefvande eller icke lefvande, äfven blott

kokt eller insaltad, äfven befriad från skalet . . . j

för 100 kg. brutto

65

ur 133

Mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad; kärn- mjölk och vassla................

fria

134

Smör, färskt, saltadt eller smält.........|

för 100 kg.

20

156

Horn, äfven af hjortdjur, ben, hornkvickar, hofvar,

klöfvar, fågelnäbbar, tänder, oarbetade, äfven på tvä- ren skurna i bitar; färgade stycken af hjorthorn, så- dana de vid tillverkning af knappar o. dyl. tjäna

som råämne; musselskal (äfven med pärlor) och

koraller, oarbetade, äfven pulveriserade eller malna;

karnis, sköldpaddskal (hela),djurtaggar, hvalfiskbar- der (oarbetadt fiskben), äfvensom andra animaliska

skärbara ämnen, oarbetade...........

fria

157

Kreatur starm ar och kreatursmagar, friska eller tor- kade, äfven insaltade, icke afsedda till födoämnen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

27

Nummer

des

Zollsatz för

deutschen

allgemeinen

Benen ii ung der Ge g enst ände.

1 Doppelzentner.

Tarifs.

Mark.

89

Holzmehl und Holzwolle, auch fur Heilzwecke zu-

bereitet....................

0,40

aus 96

Torfstreu....................

fred

aus 111

Haarwild, nicht lebend, auch zerlegt, nicht zu-

bereitet ...................

20

aus 115

Fische, lebende lind nicht lebende, friseh, auch ge- froren:

Teichkarpfen, lebende............

Anmerkung. Die zollfreie Zulassnng lebender Teichkarpfen

erfolgt gegen Beibringung von Zeugnissen, welche von zu- ständigen Organen ansgestellt werden und bestätigen, dass

die Sendung ans Teiehen stammt. Die Regierungen der

vertragschliessenden Teile behållen sich die Verständigung

dariiber vor, welche Organe zur Ausstellung dieser Zeug- nisse anständig sein sollen.

frei

andere Fische als Karpfen.......'' . . .

frei

aus 122

Susswasserkrebse, lebend oder bloss abgekocht . . .

frei

aus 128

Hummer, lebend oder nicht lebend, auch bloss ab-

gekocht oder eingesalzen, auch von der Kruste be- i

fiir 1 Doppelzentner

freit......................-

Rohgewicht

aus 183

Milch und Rahm, entkeimt (sterilisiert) oder peptoni-

6é)

siert; Buttermilch und Molken.........

frei

134

Butter, friseh, gesalzen oder eingeschmolzen (Butter-

sehmalz) ....................|

Hörner, Greweihe, Knochen, Knoehenzapfen, Hufe,

Klanen, Yogelschnäbel, Zähne, roll, auch in der

. Querrichtung in einzelne Teile zerschnitten; ge- färbte Stucke von Hirschgeweihen, wie sie bei der

Herstellung von Knöpfen und ähnlichen Gegen- ständen als Kohstoff dienen; Muschelschalen (auch

mit Perlen) und Korallen, roh, auch gepulvert oder

gemahlen; Kauris, Schildkrötenschalen (in ganzen

(rehäusen), Tierstacheln, Walfischbarten (rohes

fiir 1 Doppelzentner

20

156

Fischbein) sowie sonstige tierische Schnitzstoffe, roh

frei

157

Därme und Magen von Yieh, friseh oden getrocknet,

auch eingesalzen, nicht zum Genusse; tierische

1

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

tariffen.

Mark.

blåsot’ af djur, med undantag af husbiås, friska eller

torkade; guldslagarhinna, tillskuren;'' löpe, äfven

tätnad, icke sprithaltig.......•.....

fria

219

Närings- och njutningsmedel, alla slag (med undan- tag af drycker), i lufttätt slutna kärl, för såvidt

de icke i och för sig falla under högre tullsatser

än 75 mark för 100 kg..............

60

Anmärkning till n:r .133 och 219. Mjölk och grädde, steri- liserad eller pcptoniscrad, i lufttätt slutna kärl, lämnas

tullfri.

223

Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt an- nan lera, alla slag, äfven bränd, malen eller slam- mad; chamott- och dinasmurbruk........

fria

226

Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta,

rå, äfven bränd eller malen...........

fria

227

Kalk, kolsyrad, magnesia dolomit, with er it, strontianit,

äfven bränd; kalk, bränd, släckt; kalkmurbruk;

kalk, naturlig fosforsyrad............

fria

234

Sten (med undantag af skiffer och gatsten), äfvensom

lava, porös och tät, rå eller endast råhuggen, äf- ven sågad, dock på icke mer än tre sidor, eller i

icke klufna, icke sågade (skurna) plattor; äfven

malen sten, icke särskildt nämnd i föregående num- mer af allmänna tariffen............

fria

Anmärkning. Till n.r 234 hänföras äfven råa eller blott

råhuggna byggnads- eller verkstenar. Med blott råhuggna

stenar förstås sådana, hvilka endast utvisa en bearbetning

med pikhacka (Spitzhammcr) eller med spetsmejsel, såsom

brukas för att borttaga öfvorflödiga delar och göra stenarna

lämpliga för transporten.

Den omständigheten, att stenar af i föregående punkt

nämnd art äro, äfven utan vidare bearbetning, användbara

i stensliperier eller för byggnadsändamål, tages ej i betrak- tande vid tullbehandlingen.

Till n:r 234 hänföras äfven med pikliacka (Spitzham- mer) eller med spetsmejsel för stensliperier groft förarbe- tade block af granit, porfyr, syenit eller liknande hårda

stenarter, äfven om de i följd af bearbetning med dessa

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Ma.j:ts Nåd. Proposition Nr 204.

29

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegens tände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

Blasen, mit Ausnahme der Hausenblase, frisch oder

getrocknet; Goldschlägerhäutchen, zugeschnitten;

Lab, auch eingedickt, nicht weingeisthaltig . . .

frei

219

Nahrungs- lind Genussmittel aller Art (mit Aus-

nahme der Getränke) in luftdicht verschlossenen

Behältnissen, soweit sie nicht an sich vinter hö- here Zollsätze als 75 Mark för 1 Doppelzentner

fallen.....................

60

223

Anmerkung zu den Nrn. 133 und 319. Mildt und Halm,

entkeimt (sterilisiert) oder peptonisiert, in luftdicht ver- schlossenen Behältnissen, werden zollfrei zngelassen.

Ton, einschliesslich der Porzellanerde (Kaolin), und

Lehm aller Art, auch gebrannt, gemahlen oder

geschlämmt; Schamotte- und Dinasmörtel ....

frei

226

Kieselgur (Infusorienerde), Quarz, Quarzsand; Feuer-

steine, roh, auch geschreckt oder gemahlen ....

frei

227

Kalk, kohlensaurer, Magnesit, Dolomit, Witherit,

Strontianit, auch gebrannt; Kalk, gebrannter, ge- löscht; Kalkmörtel; Kalk, naturlicher phospbor- saurer ....................

frei

234

Steine (mit Ausnahme von Schiefer und Pilaster-

steinen) sowie Lava, poröse und dichte, roh oder

bloss roh behauen, auch gesägt, jedoch an nicht

mehr als drei Seiten, oder in nicht gespaltenen,

nicht gesägten (geseknittenen) Platten; auch ge- mahlene Steine, in den vorhergehenden Nummern

des allgemeinen Tarifs nicht genannt......

frei

Anmerkung. Unter Nr. 334 fallen auch rohe oder bloss roh

behauene Bau- oder Werkstcine. Unter bloss roh behaue- nen Steinen werden solche verstanden, tvelche lediglicb. eine

Bearbeitnng mit dem Zweispitz (Sjiitzhammer) oder mit

dem Spitzmeissel zeigen, wie solche erfolgt, nm von dem

Stein iiberflussige Teile abzuschlagen und ihn zur Versen- dung geeignet zu manhem

Der Umstand, dass Steine der in Absatz 1 bezeich- neten Art auch ohne weitere Bearbeitnng in den Stein- schleifereien odtr zu Bauzwecken verwendbar Bind, bleibt

bei der Tariflerung ausser Betracht.

Unter Nr. 234 fallen auch die mit dem Zweispitz

(Spitzhammer) oder mit dem Spitzmeissel fur Steinschleife- reien roh vorgearbeiteten Blöcke ans Granit, Porphyr, Sye- nit oder ähnlächen harten Steinen, auch wenn sie infolge

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

tariffen

Mark.

verktyg förete en regelbunden form (jämnade, d. v. s. med

från väsentliga fördjupningar och upphöjningar befriade

ytor, regelbundet löpande lcanter o. s. v.). Beviljandet af

tullfrihet kan göras beroende däraf, att användningen styr- kes.

ur 243

Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beck- bottensats (återstod vid beckberedning); beckartade

återstoder från destination af mineraloljor, såframt

de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björk- olja (daggört, björktjära)............

fria

289

Kaustik! natron, i fast form (natriumhydraf) eller

flytande (natronlut); kaustikt kali, i fast form

(kaliumkydrat) eller flytande (kalilut)......

3,50

293

Klorsyradt kali (kaliumklorat), ej inkommande i hyl- sor eller kapslar................

fritt

ur 309

Ättiksyrade salter (acetater), med undantag af kal- ciumacetat (ättiksyrad och träättiksyrad kalk), i

allmänna tariffen ej särskildt nämnda, äfvensom

acetonolja...................

fria

ur 317

Klorsyradt natron, bariumklorat, perklorater, alla

slag, samt kalkkväfve.............

fria

ur 329

Krita, slammad; äfven finmalen eller på annat sätt

fint pulveriserad krita .............

0,30

337

Bläck och bläckpulver..............

4

349

Träsprit (metylalkohol), rå; aceton, rå.......

fria

Anmärkning. Till n:r 349 hänföres träsprit, hvars styrka,

vid 15’ C. bestämd med alkoholometer efter viktprocent

för brännvin, icke öfverstiger 95 procent.

378

Trätjäre- och torftjärekreosot...........

fria

(ur afdelning 5 H) Kläder, modevaror, och andra

sydda persedlar af spånadsvaror eller filt, ej sär- skildt nämnda:

ur 518

S. k. islandströjor af yllestrnmpstolsgods, äfven till- skurna och sydda, jämväl försedda med oväsentlig

utstyrsel, som icke innehåller silke, enligt öfver- lämnade prof..................

100

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 204.

31

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fiir

; 1 Boppelzentner.

Mark.

-—-

der Bearbetning mit diesel! Werkzeugen eiue regelmässige

Form (geebnete, d. i. von wesentlichen Yertiefungen und

Erhebungen befreite Flächen, regelmässig verlanfende Kan- ten; usw.) aufweisen. Die Geivährung der Zollfreiheit kann

von dem Nachweis der Venvendung abhängig gemacbt

werclen.

aus 243

Pecb aller Art, mit Ausnahme des Steinkohlenpechs;

Pecusatz (Riickstand von der Pechbereitung);

pechartige Riickstäude von der Destination der

Mineralöle, soweit sie im Wasser untersinken;

Torlteer, Holzteer und Dagget (Daggert, Birken- teer).........

frei

289

Atznatron, fest (Natriumhydroxyd) oden .flussig (Na- tronlauge); Åtzkali, fest (Kaliumhydroxyd) oden

flussig (Kalilauge)......

3.50

293

Chlorsaures Kali (KaliumchJorat), nicht in Hiilsen

oden Kapseln eingehend.....

frei

aus 309

Essigsäuresalze (Azetate), ausgenommen Kalzium- azetat (essigsaurer und holzessigsaurer Kalk), ander- weit im allgemeinen Tarif nicht genannt, sowie

Azetonöl..........

frei

aus 317

Natron, chlorsaures, Bariumchlorat, Perchlorate aller

Art und Kalkstickstoff......

frei

aus 329

Kreide, geschlämmt; auch gestäubte oder in an- derer Weise fein gepulverte Kreide......

0,30

337

Tinte und Tintenpulver.......

4

er.

ce

Holzgeist (Methylalkohol), roll; Azeton, roll ....

frei

Anmerkung. Unter Nr. 349 fällt Holzgeist, dessen Starke

bei 15° C. mit einein Alkoholometer nåck Gewichtsteilen j

in Kunder! fiir Branntwein festgestellt, nicht mehr als

95 Geivichtsteile beträgt.

378

Holzteer- und Torfteerkreosot .......

frei

(aus Abschnitt 5 H) Kleider, Putzwaren und sonstige

genähte Gegenstände aus Gespinstwaren oder Fil- zen, anderweit nicht genannt:

aus 518

Sogenannte Isländer Jacken aus wollenem Wirkstoff,

auch zugeschnitten und genäht, auch mit gering- fugigem Ausputz, in dem keine Seide enthalten ist,

von der Art der hinterlegten Muster......

100

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts /Varf. Proposition Nr 204.

Nummer

Tullsats för

i tyska

Artiklarnas benämning.

100 kilogram.

allmänna

tariffen.

Mark.

562

ur 577

ur 624

ur 625

ur 628

Handskar, helt eller delvis af skinn (med undantag

af med pälsverk vare sig öfverkladda eller fodrade

och med undantag af till sadelmakararbeten

hänförliga stoppade fäkthandske!'') .......

Skodon af kautschuk, äfven i förening med sulor af

andra ämnen:

lackerade ..................

(ur afdelning 10 B) Trävaror:

Spolar, äfven färgade..............

(ur 625/6) Möbler och möbeldelar, grafva (icke stoppade),

icke fanerade:

af mjuka träslag, råa............

(ur 628/9) Snickar-, svarfvar- och vagnmakararbeten,

grafva, äfvensom andra grofva trävaror, i föregående

nummer uti afdelning 10 B af allmänna tariffen

ej särskildt nämnda:

fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana,

profilerade trälister: råa............

Grafva, råa plattor af'' mjuka träslag, hvilka på båda

bredsidorna fullständigt öfverdragits med ett genom

ett bindemedel (cement eller dylikt) fastsatt

enkelt eller flerdubbelt papplager (s. k. compoboard)

.....................

Anmärkning till afdelning 10 B i allmänna tariffen.

Såsom bearbetade i motsats till råa jämlikt afdelning

10 B anses alla brnnerade, betsade, färgade, groft målade,

fernissade, lackerade, polerade, äfvensom med rök

behandlade, impregnerade eller eljest på kemiskt sätt behandlade

trävaror. Däremot skola med olja, vax, pottlod,

fett, stearin eller liknande ämnen afrifna, spacklade eller

med tjärbestrykning försedda trävaror behandlas såsom råa.

(ur 649/50) Halffabrikat för pappers- och papptillverkning,

våt eller torr massa, äfven blekt eller

färgad eller försatt med mineralämnen, lim o. s. v.:

125

80

4,50

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

33

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz fur

1 Doppelzentner.

Mark.

562

Handschuke, ganz oder teilweise aus Leder (mit

Ausnahme der mit Pelzwerk uberzogenen oder mit

solchem gefutterten Handschuhe und der als Satt- lerware zu behandelnden ausgepolsterten Fecht- handscbube)..................

125

aus 577

Scbube ans Kautschuk, auch in Yerbindung mit

Soblen aus anderen Stoffen:

lackiert ...................

80

aus 624

(aus Abschnitt 10 B) Holzwaren:

Spulen, auch gefärbt...............

5

ans 625

(aus 625/6) Möbel und Möbelteile, grobe (nicht ge- polstert), unfurniert:

aus weichem Holze, rob...........

4,50

ans 628

(aus 628/9) Tischler-, Drecbsler- und Wagnerarbeiten,

grobe, sowie sonstige grobe Holzwaren, in den

vorhergekenden Nummern des Abschnitts 10 B des

allgemeinen Tarifs nicht genannt:

Fensterrahmen, Turen, Treppen, und Teile von sol- enen, profilierte Holzleisten: roh........

4

Grobe robe Platten aus weichem Holz, die auf beiden

Breitseiten mit einer durch ein Bindemittel (Ze- ment oder dergleichen) befestigten einfachen oder

mehrfachen Pappschicht vollständig uberzogen sind

(sogenanntes Compoboard),...........

Anmerkung zu Abschnitt 10 B des allgemeinen Tarifs.

Als bearbeitet im Gegensatze zu roh sind im Sinne des

Abschnittes 10 B alle gebräunten, gebeizten, gefärbten, grob

bemalten, geiirnissten, lackierten, polierten sowie die ge- räucherten, getränkten (imprägnierten) oder anderweit auf

chemischem Wege behandelten Holzwaren anzusehen. Da- gegen sind mit Öl, Wachs, Pottlot, Fetten, Stearin oder

ähniichen Stoffen abgeriebene, gespachtelte oder mit einem

Teeranstriche yersehene Holzwaren als rohe zu behandeln.

5

(aus 649/50) Halbzeug (HalbstofF zur Papier- und

Pappenbereitung), breiartig oder in fester Form,

auch gebleicht oder gefärbt oder mit mineralischen

Stoffen, Leim tisw. versetztt

Bihang till Jiiksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Iläft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

650

af trä, halm, espartogräs eller andra växtfibrer:

trämassa (mekaniskt beredd trämassa, slip- massa) .................

1,25

kemiskt beredd trämassa (cellulosa); halm-,

esparto- och annan fibermassa......

Anmärkning. Trämassa, framställd på mekanisk eller ke- misk väg, innehållande 50 procent vatten eller däröfver,

förtullas efter en tullsats af 0,80 mark för 100 kg.

1,25

ur 651

Papp, formad eller guskad, äfven framställd af sam- manklistrade papplameller:

af mekanisk eller kemisk trämassa, äfven af sådan

af med ånga behandladt trä, hårdvalsad (brun- träpapp eller s. k. läderpapp), halm-, grålump- och torfpapp samt andra i allmänna tariffen ej

särskildt nämnda grafva pappsorter, äfven i

massan färgade...............

1,50

Anmärkning. Guskade pappsorter förtullas enligt n:r 651,

äfven då de yttre lagren äro hvita eller i massan färgade

(äfven i olika färger) och icke af lika beskaffenhet och

. färg som de inre mellanlagren.

654

Omslagspapper, i massan färgad!, äfven på en sida

glättaut ....................

3

655

Omslagspapper, icke hänförligt till n:r 654 ....

3

Annat papper, icke hänförligt till andra nummer

i allmänna tariffen, häri inbegripet kartongpapper,

äfven linjeradt, pergamenteraat eller kornigt. . .

(»

Anmärkning till afdelning 11 i allmänna tariffen.

Papper i rullar förtullas icke såsom pappersvara, utan så- som papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven

eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig be- arbetning eller förarbetning t. ex. till tryckning, tillverk- ning af påsar eller strutar, klistring af tändsticksaskar,

lindning af blomtråd, styrkes.

681

Gatsten........... .........

fri

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

35

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

650

aus Holz, Stroh, Espartogras oder anderen

Pflanzenfasern:

Holzmasse (med) anisch bereiteter Holzstofi,

Holzschliff..............

1,25

chemisch bereiteter Holzstoff (Zellstoff, Zellu- lose): Stroh-, Esparto- lind anderer Faser- stoff.................

1,25

Anmerkung. Holzstoff, mechanisch oder chemisch bereitet,

50 vom Kunder! Wasser oder dariiber enthaltend, wird zum

Satze von 0,80 Mark för 1 Doppelzentner verzollt.

ans 651

Pappen (Pappdeckel), geformt (geschöpft) oder ge- gantscht, aucb ans zusammengeklebten Pappen

hergestellt:

aus inechaniseb oder chemisch bereitetem Holz- stoff, auch aus solchem von gedämpftem

Holz, festgewalzt (Braunkolzpappe, sogenannte

Lederpappe), Stroh-, Schrenz- und Torfpappe

lind anderweit im allgemeinen Tarif nicht ge- nannte grobe Pappen, auch in der Masse gefärbt

1,50

Anmerkung. Gegautscbte Pappen werden aucb dann nåck

Nr. 651 verzollt, wenn die äusseren Lagen weiss oder in

der Masse gefärbt (auch verschiedenfarbig) und nicht von

gleicher Beschaffenheit und Farbe wie die inneren Zwischen- lagen sind.

654

Packpapier, in der Masse gefärbt, auch auf einer

Seite glatt..................

O

6

655

Packpapier, nicht unter Er. 654 fallend......

3

Anderes Papier, nicht unter andere Hummern des

allgemeinen Tarifs fallend, einschliesslich des Kar- tonpapiers, auch liniert, pergamentiert oder gekörnt

6

Anmerkung zu Abschnitt 11 des allgemeinen Tarifs.

Papier in Kollen wird nicht als Papierware, sondera als

Papier verzollt, wenn die Breite 20 Zentimeter iibersteigt, und

auch sonat, wenn die Verwendung des Papiers zur weiteren

gewerbemässigen Bearbeitung oder Verarbeitung, z. B. zum

Bedrucken, zur Herstellung von Tuten, zum Bekleben von

Streiehholzschachteln, znm Bewickeln von Blumendraht,

nachgewiesen wird.

681

Pflastersteine ..................

frei

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

Anmärkning till n:r 682 i allmänna tariffen. Klufna

eller på en eller bägge hufvudytorna sågade (skurna), på

de smala sidorna råa eller blott råhuggna plattor af granit

af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.

(ur 685/6) Sten hugger iarbeten, oslipade, ohyflade,

äfven i förening med olackeradt, opoleradt trä

eller järn:

ur 685

släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke ut- sirade, af granit:

kantstenar för trottoarer, på två långsidor

och på båda kortsidorna slätt bearbetade,

eljest råa eller blott råhuggna:

bearbetade endast med pikhacka (Spitz- hammer) eller med spetsmejsel (s. k.

råkantstenar)...........

0,15

på annat sätt slätt bearbetade ....

0,35

andra stenhuggeriarbeten:

endast med pikhacka (Spitzhammer) el- ler med spetsmejsel förarbetade till an- vändning såsom byggnad sstenar (rus- tika kvaderstenar, löpare, bindare, kaj- stenar o. dyl.)...........

0,15

på annat sätt slätt bearbetade ....

0,60

Anmärkningar.

-1) Såsom släta, icke profilerade stenhuggeriarbeten enligt

n:r 685 behandlas oslipade, ohyflade, icke svarfvade

fönsterbänkar, gesimsdelar och andra byggnads- och

verkstenar med och utan kanter och med släta eller

buktiga bearbetade ytor, för så vidt bearbetningen,

i synnerhet hvad angår buktiga ytor, synbarligen är

betingad af stenens tekniska användning.

2) Trappstenar af granit förtullas enligt n:r 685, äfven då

de, för att ernå större bredd af fotsteget, försetts

med ett enkelt, icke profileradt utsprång.

3) De fördragsenliga tullsatserna för kantstenar äga till- lämpning äfven på sådana, som icke blott äro enkelt

bearbetade på de båda kortsidorna och do båda efter

nedläggningen i marken synliga långsidorna, utan hvilka

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

37

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

Änmerkung zu Nr. 682 des allgemeinen Tarifs. Gespal- tene oder an einer oder beiden Hauptflächen gesägte (ge- schnittene), an den Schmalseiten rohe oder bloss rob be- hanene Platten ans Granit von iibenviegend mebr als 16

Zentimeter Starke werden zolifrei abgelassen.

(avis 685/6) Steinmetzarbeiten, ungeschliffen, unge- hobelt, auch in Verbindung mit nnlackiertem, un- poliertem Holz oder Eisen:

aus 685

von schlichter, nicht profilierter Arbeit, nicht

abgedreht, nicht verziert, aus Granit:

Randsteine för Biirgersteige, an zwei

Längsseiten und an den beiden Kopf- seiten schlicht bearbeitet, sonst roh oder

bloz roh behauen:

nur mit dem Zweispitz (Spitzhammer)

oder mit dem Spitzmeissel bearbei- tet (sogennante rohe Randsteine) . .

0,15

in anderer Weise schlicht bearbeitet

0,35

andere Steinmetzarbeiten:

nur mit dem Zweispitz (Spitzhammer)

oder mit dem Spitzmeissel zur Ver- wendung als Bausteine (Rustikaqua- dern, Läufer, Binder, Ufermauersteine

oder dergleichen) zugerichtet ....

0,15

in anderer Weise schlicht bearbeitet

0,60

Anmerkungen.

1) Als Steinmetzarbeiten von schlichter, nicht profilierter

Arbeit im Sinne der Nr. 685 sind ungeschliffene, un- gehobelte, nicht abgedrehte Fensterbänke, Gesimsteile

vind andere Bau- nnd Werksteine mit und ohne Kanten

und mit ebenen oder gekriimmten Bearbeitungsflächen

insoweit zn behandeln, als die Bearbetning, insbesondere

diejenige in gekrummten Flächen, ersichtlich durch die

technisehe Zweckbestimmung des Steines bedingt ist.

2) Stnfen aus Granit sind auch dann nach Nr. 685 zu

verzollen, wenn sie zur Vergrösserung der Auftritt- breite mit einem einfachen, nicht gegliederten “Whist

versehen sind.

3) Die vertragsmässigen Sätze för Randsteine flnden auch

auf solche Anvvendung, die nicht nur an den beiden

Kopfseiten und den beiden nach dem Einsetzen in den

Erdboden siehtbar bleibenden Längsseiten schlicht be-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

äfven pä den för läggning mot trottoaren afsedda tredje

långsidan kafva undergått en bearbetning i så måtto,

att vid den öfre kanten af denna sida, till vinnande af

fyrkantig form å den öfre synliga ytan, genom bort- slående af utstående delar framställts en mer eller

mindre jämnad rand, för såvidt bredden af denna

rand ej öfverstiger 10 cm., eller för såvidt vid fall af

större bredd stenens användning till trottoarkantsten

styrkes.

(ur 713/4) Murstenar (murtegel, tegelstenar) af tegel- lera, som färgar sig i bränningen, obrända eller

brända, oglaserade:

713

hålstenar (Hohlsteine, Lochsteine) och hålplattor,

skrofliga eller släta..............

0,15

formstenar, skrofliga eller släta..........

0,20

ur 716

Klinker, alla slag, af lera. oglaserade.......

O

to

o

ur 720

Varor af vanligt stengods (med undantag af de under

n:r 716 och 728 i allmänna tariffen nämnda):

stenar och plattor, alla slag, för tekniska ända- mål ....................

o

o

724

Anmärkning till n:r 719 och 720 i allmänna tariffen.

Glaserade rör och rörformstycken till kanaliseringsända- mål, äfvensom förskalningsplattor, brunnar, aflopp o. d.,

krubbor och fodertråg af lera eller vanligt stengods för- tullas, utan afseende å materialets smältpunkt, efter n:r

719 respektive 720.

Eldfasta stenar, alla slag (chamottstenar, dinas- och

andra kvartsstenar, bauxit- och magnesiastenar,

kolstenar för eldfast ugnsutmurning), oglaserade

eller glaserade:

rätvinkliga, vägande netto under 5 kg. per stycke

0,35

rätvinkliga, vägande netto 5 kg. eller däröfver

pr stycke; andra än rätvinkliga utan afseende

på vikten per stycke............

0,50

Anmärkningar till afdelning 14 i allmänna tariffen.

1) I motsats till murstenar ock klinker behandlas såsom

gatubeläggningsplattor och golfplattor af lera blott

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

des

deutscben

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

arbeitet sind, sondera aucb an der amu Anlegen an den

Burgersteig bestimmten dritten Längsseite eine Bear- beitnng insoweit erfabron baben, als an der oberen

Xante dieser Seite behnfs recbteokiger Gestaltung der

oberen Scbauseite des Steines durch Abscblagen der

bervorstebenden Stellen ein mebr oder weniger ebener

Streifen bergestellt ist, sofern die Breite dieses Strei- fens 10 Zentimeter nicht iibersteigt oder bei grösserer

Breite die Yerwendtmg der Steine zu Bandsteinen för

Burgersteige nacbgewiesen wird.

1

(aus 713/4) Mauersteine (Mauerziegel, Backsteine) aus

farlig sich brennendem Ziegelton, ungebrannt oder

gebrannt, un glasört:

713

Hoblsteine, Locbsteine und Locbplatten, rauh oder

glatt ..................

0,15

Formsteine, rank oder glatt. . ■..........

0,20

aus 716

Klinker aller Art aus Ton, unglasiert.......

0,20

aus 720

Waren aus gemeinem Steinzeuge (mit Ausnahme der

in Nr. 716 und 728 des allgemeinen Tarifs ge- nannten):

Steine und Platten aller Art zu teehniscben Zwec- ken...................

0,40

Anmerkung zw Nr. 719 und 720 des allgemeinen Tarifs.

Glasierte Röbren nnd Röhrenformstucke zu Kanalisations- zwecken sowie Soblsteine, Senkkasten, Ausgiisse u. dgl.,

Krippen und Yiebtröge aus Ton oder gemeinem Steinzeug

werden, ohne Rucksicht auf den Schmelzpunkt des Mate- rials, nach Nr. 719 bzw. 720 yerzollt.

724

Feuerfeste Steine jeder Art (Schamottesteine, Dinas- und andere Quarzsteine, Bauxit- und Magnesia- steine, Kohlenstoffsteine fur feuerfeste Ofenaus- mauerung), unglasiert oder glasört:

recbteckige bei einem Reingewichte des Stiickes

von weniger als 5 Kilogramm.......

0,35

reehteckige bei einem Reingewichte des Stuckes

von 5 Kilogramm oder dariiber; andere als

reehteckige ohne Bucksicht auf das Grewicht

des Stuckes................

0,50

Anmerlmngen zu Äbschnitt 14 des allgemeinen Tarifs.

1) Im Gegensatze zu Mauersteinen und Klinkert! sind als

Pflasterplatten aus Ton und als Bodenplatten aus Ton

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

sädana artiklar af lera med parallella ytor, hvilkas

såväl längd som bredd uppgår till minst fem gånger

tjockleken.

Detta kännetecken tjänar äfven för skiljande af eld- fasta plattor från eldfasta stenar.

2) Lervaror, som framställts genom sammanpressning af

olikfärgade lermassor utan att likväl därigenom på den

yta, som är afsedd att synas, vara försedda med mönster,

förtullas icke såsom flerfärgade utan som enfärgade.

(ur afdelning 17 A) Järn och järnlegeringar:

784

Smältstycken (Rolllappen); råskenor (Rohschienen);

göten (Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen);

1,50

ämnen (Knäppel); degelstålsgöten........

Anmärkningar.

1) Smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen),

icke öfver 12 cm. långa, för omsmältning, draga en tull

af 1 mark för 100 kg.

2) Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte)

stänger af minst 30 mm. tjocklek med olika tvärsnitts- former, men mest af kvadratisk, rombisk eller platt

form med mer eller mindre afrundade kanter.

Hit höra äfven sådana eljest till knäppel hänför- liga stänger, hvilka, vid valsprocessen fått en rak

riktning, eller hvilka visserligen framkommit böjda

från valsarna, men omedelbart genom slag medelst trä- klubbor bibragts en möjligast rak riktning.

Stänger af rundt tvärsnitt med en tjocklek af minst

60 mm., införda för tillverkning af rör, behandlas un- der öfvervakande af användningen såsom knäppel.

3) Vid betning, filning, mejsting och flåsning i ända- mål att profva felfriheten fästes beträffande varor,

hänförliga till n:r 784, intet afseende vid tuilbehand- lingen.

785

Smidbart järn i stänger (val säd t, smidt eller draget),

äfven förmast (fasoneradt); äfvensom bandjärn:

af en längd, icke öfverstigande 12 cm., för om-

smältning.................

i

med invalsade mönster eller ornament.....

5

annat ....................

Anmärkning. Till n:r 785 hänföres äfven stångjärn och

bandjärn i afpassade längder.

2,50

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 204.

41

Nummer

des

deutschen

aligemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände

nur solche parallelflächige Tonkörper zu behandeln,

bei welchen sowohl die Länge als anch die Breite

mindestens dem Ftinffachen der Dicke gleichkommt.

Dieses Merkmal dient anch ftir die Unterscheidung

der feuerfesten Platten von den feuerfesten Steinen.

Zollsatz ftir

Doppelzentner.

Mark.

2) Tonwaren, die dnrch Zusammenpressen verschiedenfarbiger

Tonmassen hergestellt, hierdurch jedoch nicht

ant'' der Schauseite mit Mustern yersehen sind, werden

nicht als mohrfarbig, sondern als einfarbig verzollt.

(aus Absclmitt 17 A) Eisen lind Eisenlegierungen:

784 Rohluppen; Rohsehienen; Blöcke; Platinen; Knäppel;

Tiegelstahl in Blocken.............

Anmerkungen.

1) Rohluppen nnd Rohsehienen, nicht iiber 12 Zentimeter

lång, zum Umschmelzen werden mit 1 Mark för 1 Doppelzentner

verzollt.

2) TJnter Kntippeln werden gewalzte, nicht gerichtete (adjustierte)

Stäbe von mindestens 30 Millimeter Dicke mit

verschiedenen Querschnittsformen, meist aber von quadratischer,

rantenförmiger oder fiacker Form mit mehr oder

weniger abgerundeten Kanten verstanden.

Hierher gehören anch dio sonst als Knäppel zu

bezeichnenaen Stäbe, welche beim Walzprozess eine

gerade Riehtung bekommen håken oder welche ans den

Walzen zwar mit Biegung herauskommen, aber sötört

durch Holzklotzschläge in tunlichst gerade Riehtung

gebracht werden.

Stäbe von rundem Querschnitt mit einer Dicke von

mindestens 60 Millimeter, zur Herstellung von Röhren

eingehend, werden unter Uberwachung der Yerwendung

als Knäppel behandelt.

3) Beizen, Anfeilen, Meisseln und Frasen zum Zwecke

der Prilfung auf Fehlerfreiheit bleiben bei Waren der

Nr. 784 ftir die Tarifierung ausser Betracht.

785 Schmiedbares Eisen in Staben (gewalzt, geschmiedet

oder gezogen), auch geformt (fassoniert); ferner

Bandeisen:

nicht uber 12 Zentimeter lång, zum Umschmelzen

..........

mit eingewaizten Mustern oder Verzierungen

anderes...................

Anmerkung. Unter Nr. 785 fällt auch Stabeisen und

Bandeisen in abgepassten Längen.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Käft.

1

5

2,50

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

786

Plåt, rå, utan valshud, riktad, glättad (dressiert),

fernissad:

| af mer än 1 mm.......

3

med en tjocklek { « - „ ...

0 | åt 1 mm. eller därunder . . .

Anmärkning. Till n:r 786 hänföres också glättad (dres- siert) plåt, som genom valsning erhållit en likformigt glatt,

glänsande, något speglande yta, men som icke undergått

någon annan bearbetning efter valsningen.

(ur 791/2) Tråd, valsad eller dragen, jämväl formad

(fasonerad):

4,50

ur 791

rå eller bearbetad, dock ej polerad, lackerad eller

öfverdragen med andra oädla metaller eller metall- legeringar :

(af 1,5 mm. eller däröfver ....

2,50

med en tjocklek; af mindre än 1,5 t. o. m. 0,5 mm.

3

laf mindre än 0,5 t. o. m. 0,22 mm.

Anmärkning till n:r 791 i allmänna tariffen. Till n:r 791

hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen eller

valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd, som

blott till följd af användning af kopparsaltlösningar vid

dragningen företer en tunn kopparanstrykning.

3,75

ur 792

förtent, af en tjocklek under 0,5 t. o. m. 0,22

millimeter...................

Anmärkningar till n:r 79H2 i allmänna tariffen.

1) Med tråd förstås sådant draget eller valsadt järn, som,

utan afseende på genomskärningens form, icke i någon

riktning öfverstiger 5 mm. tjocklek, och vidare, utan

afseende på tjockleken, allt i form af knippor in- kommande eller i form af ringar el. dyl. upprulladt val- sadt eller draget järn. Likväl förtullas i form af knip- por inkommande eller i ringar el. dyl. upprulladt val- sadt eller draget järn, om dess bredd öfverstiger 10

mm., såsom bandjärn och, om bredden öfverstiger 25

cm., såsom järnplåt.

2) Till n:r 791/2 hänföres äfven tråd i afpassade längder.

4,75

794

Rör, icke hänförliga till n:r 793 i allmänna tariffen,

valsade eller dragna, råa:

med en gods- f af 2 mm- eller däröfver.....

5

tjocklek j af mindre än 2 mm.......

10

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

43

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

786

Bleck, roll, entzundert, gerichtet, dressiert, gefirnisst:

( von mekr als 1 Millimeter. . .

in der Starke 1 . , ,

( von 1 Millimeter oder darnnter

6

4,50

Anmerkung. Unter Nr. 786 fallen auch dressierte Bleche,

die durch Waizen eine gleichmässig glatte, glänzende, et- was spiegelnde Oberfläche erhalten, j edoch keine dem V/alzen

nachfolgende Bearbeitnng erfabren baben.

(aus 791/2) Dräkt, gewalzt oder gezogen, einsckliess- lieh des geformten (fassonierten):

ans 791

rok oder kearkeitet, jedock nickt poliert, lackiert oder

mit anderen unedlen Metallen oder Legierungen

unedler Metalle iikerzogen:

(von 1,5 Millimeter oder daruber. .

2,50

in der Starke! von weniger als 1,5 bis 0,5 Millimeter

o

O

Ivon weniger als 0,5bis 0,22 Millimeter

3,75

Anmerkung zu Nr. 791 des allgemeinen Tarifs. Unter

Nr 791 fallen auch Dräbte, die nnmittelbar beim Zieben

oder Walzen ein blankes Anssehen erhalten baben, ferner

Drähte, die nur infolge der Anwendung von Kupfersalz- lösnngen beim Zieben einen diinnen Kupferanflug aufweisen.

aus 792

verzinnt, in der Starke von weniger als 0,5 Millimeter

bis 0,22 Millimeter...............

4,75

Anmerkungen zu Nr. 791/2 des allgemeinen Tarifs.

1) Unter Drabt ist dasjenige gezogene oder gewalzte Eisen

zu verstehen, welches ohne Riicksicht auf die Form

des Querscknitts bei letzterem keine die Grenze von 5

Millimeter iiberschreitende Abmessnng zeigt, ferner auch,

und zwar ohne Riicksicht auf die Starke, alles in Form

von Bunden, Ringen oder dergleichen aufgewundene

gewalzte oder gezogene Eisen. Jedoch ist das in Form

von Bunden, Ringen oder dergleichen aufgewundene ge- walzte oder gezogene Eisen, wenn seine Breite mehr

als 10 Millimeter beträgt, als Bandeisen, und wenn sie

mehr als 25 Zentimeter beträgt, als Eisenblech zu ver- zollen.

2) Unter Nr. 791/2 fällt auch Brådt in abgepassten Längen.

794

ilo hr en, nickt unter Nr. 793 des allgemeinen Tarifs

fallend, gewalzt oder gezogen, rok:

mit einer j von 2 Millimeter oder daruber . .

5

TV andstärke | von weniger als 2 Millimeter . .

10

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

Tullsats för

100 kilogram.

i tyska

allmänna

Artiklarnas benämning.

tariffen.

Mark.

(798/9) Smidbar! gjutgods, smidesstycken och andra

varor af smidbar! järn, i allmänna tariffen ej sär- skild! nämnda:

798

råa:

af mer än 150 kg.........

3,50

med en netto-

af mer än 100 t. o. m. 150 kg. . .

3,75

vikt per

af mer än 25 t. o. in. 100 kg. . . .

4,50

stycke

af mer än 3 t. o. m. 25 kg. . . .

6

af 3 kg. eller därunder......

6

799

bearbetade:

af mer än 150 kg.........

5,50

med en netto-

af mer än 100 t. o. m. 150 kg. . .

6

vikt per

af mer än 25 t. o. m. 100 kg.. . .

7

stycke

af mer än 3 t. o. m. 25 kg. . . .

10

af 3 kg. eller därunder......

13

Anmärkningar till n:r 798/9.

1) Cylinderformigt smidbart järn i stänger (särskildt s. k.

silfverstål), som genom kallvalsning eller kalldragning,

slipning,

polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande

eller speglande yta och endast på grund af sådan be- arbetning skall behandlas som järnvara, äfven skuret

i afpassade längder af minst i meter, drager, utan

afseende

å styckevikten, en tull af 5 mark för 100 kg.

2) Bandjärn, som genom kallvalsning eller kalldragning,

slipning,

polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande

eller speglande yta och endast på grund af sådan be- arbetning skall behandlas som järnvara, äfven här-

dadt eller betadt, drager, utan afseende å styckevik- ten, en tull af 3,50 mark för 100 kg.

ur 813

Stämjärn, hyfveljärn...............

20

Maskinknifvar .

18

ur 816

Hästräfsor, vägande netto pr stycke 3 kg. eller där-

öiver . . . .

6

ur 820

Hästskor, råa .

5

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

45

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

(798/9) Schmiedbarer Guss, Schmiedestiicke und an-

dere Waren

aus schmiedbarem Eisen, anderweit

im allgemeinen Tarif nicht genannt:

798

roll:

von mehr als 150 Kilogramm . . .

3,50

bei einem

von mehr als 100 bis 150 Kilogramm

3,75

Keingewiclitej

von mehr als 25 bis 100 Kilogramm

4,50

des Stiickes

von mehr als 3 bis 25 Kilogramm

6

von 3 Kilogramm oder darunter .

6

799

bearbeitet:

von mehr als 150 Kilogramm . . .

5,50

bei einem

von mehr als 100 bis 150 Kilogramm

6

Reingewichte

von mehr als 25 bis 100 Kilogramm

7

des Stiickes

von mehr als 3 bis 25 Kilogramm

10

von 3 Kilogramm oder darunter .

13

AnmerJcungen zw nr. 798/9.

1) Zylindrisch geformtes schmiedbares Eisen in Staben

(insbesondere sogennanter Silberstabl), das durch Wal-

zen odei

Ziehen auf kaltem Wege, Schleifen. Polieren

oder dergleicben eine glatte, glänzende oder spiegelnde

Oberfläche erhalten hat und lediglich wegen soldier

Bearbeitungen wie Eisenwaren zu bebandeln ist, aneh

in abgepasste Längen von mindestens 1 Meter geschnit-

ten, wird obne Riicksicht ant das Stiickgewicht mit 5

i

Mark fur 1 Doppelzentner verzolit.

2) Bandeisen, das durch "Walzen oder Ziehen auf kaltem

''

Wege, Schleifen, Polieren oder dergleichen eine glatte,

glänzende oder spiegelnde Oberfläcbe erhalten hat und

lediglich

wegen solcher Bearbeitungen wie Eisenwaren

zu behandeln ist, auch gehärtet oder gebeizt, wird ohne

Riieksicht auf das Stiickgewicht mit 3,50 Mark för 1

Doppelzentner verzolit.

aus 813

Stemmeisen, Hobeleisen............

20

Maschinenmesser..........

18

aus 816

Pferderechen, bei einem lleingewiebte des Stiickes

von 3 Kilogramm oder dariiber.........

6

aus 820

Hufeisen, roh .

5

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i tyska

allmänna

tariffen.

Artiklarnas benämning.

Tullsats för

100 kilogram.

Mark.

ur 824

Vagnsfjäder, däri inbegripna fjädrar till järnvägs- vagnar, råa eller endast putsade å ändar och kan- ter; buffertfjädrar...............

O

825

Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 7

cm. längd, smidd eller pressad, fyrkantig och i

spetsen oregelbundet trubbig..........

Trådlinor, taggtråd, flätad eller väfd trådduk, tråd- borstar, trådkorgar, klackjärn; skrufvar och nitar

af högst 13 mm. diameter; hakar och krokar,

i allmänna tariffen ej särskild! nämnda; handtag

till lådor och likkistor, sprintar, krampor, spännen

(med undantag af prydnadsspännen); rosettstift;

resårer af tråd; hyskor och nakar; spik, ej förut

nämnd eller i allmänna tariffen eljest specificerad,

äfven med hufvud af andra oädla metaller eller

6

deras legeringar................

8

ZC

ce

QO

Fint knifsmide (fina knifvar, fina saxar, blanka vapen

o. dyl.); pärlor och prydnadsspännen, såframt de

icke falla under n:r 887 i allmänna tariffen; finger- borgar, korkskrufvar, nötknäppare, stålkulor, knap- par (äfven af järnbleck) och amdra fina järnvaror,

i allmänna tariffen ej särskild! nämnda:

j

råa.....................

15

bearbetade ..................

Anmärkning. Från förtullning efter n:r 836 såsom fina

järnvaror undantagas de under öfriga nummer uti afdel- ning 17 A i allmänna tariffen särskildt nämnda järnvaror,

äfven om de äro fint bearbetade.

Anmärkningar till afdelning 17 A i allmänna tariffen.

1. Såsom bearbetning ifråga om järnvaror anses icke en

grof påstrykning af oljefärg eller tjära, öfverstrykning

med grafit eller aflägsnande af glödspån genom bet- ning i syra och icke heller svällning eller strypning

af rör.

2. Järn i stänger, tråd, plåt, rör och andra järnvaror,

• hvilka på mekanisk väg erhållit ett öfverdrag af koppar,

kopparlegeringar, nickel eller aluminium eller på ke- misk väg förnicklats, draga, för så vidt icke i allmänna

24

• ■

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

47

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

aus 824

Wagenfedern, einschliesslich der Eisenbahnwagenfe- dern, roll oder nur an den Blattenden Lind Seiten-

kanten abgeschliffen; Pufferfedern........

3

825

Hufnägel; grobe, nicht bearbeitete Nagel von wenig- stens 7 Zentimeter Länge, geschmiedet oder ge- presst, vierkantig Lind an der Spitze unregelmässig

abgestumpft..................

Drahtseile, Stacheldraht, Drahtgeflechte und Draht- gewebe, Drahtbiirsten, Draht körbe, Stiefeleisen;

Schranben und Niete von nicht mehr als 13 Milli- meter Stiftstärke; Haken, anderweit im allge- meinen Tarife nicht genannt; Låsten- Lind Sarg- griffe, Splinte, Krampen, Schnallen (mit Ausnahme

der Schmuckschnallen); Rosettenstifte; Sprungfe- dern aus Draht; Häftel lind Ösen; Nagel, weder

vorstehend noch anderweit im allgemeinen Tarife

genannt, auch mit Köpfen aus anderen unedlen

Metallen oder Legierungen unedler Metalle . . .

6

8

836

Feine Schneidwaren (feine Messer, feine Scheren,

blanke Waffen Lind dergleichen); Perlen und

Schmuckschnallen, soweit sie nicht unter Nr. 887

des allgemeinen Tarifs fallen; Fingerhiite, Kork- zieher, Nussknacker, Stahlkugeln, Knöpfe (auch

aus Blech) und sonstige feine Eisenwaren, ander- weit im allgemeinen Tarife nicht genannt:

roh.....................

15

bearbeitet..................

Anmerkung. Von der Verzollung als feine Eisenwaren nacli

Nr. 836 bleiben die in anderen Nummern des Abschnitts

17 A des allgemeinen Tarifs besonders genannten Eisenwaren

auch dann ausgenommen, wenn sie fein bearbeitet Bind.

Anmerkungen zu Abschnitt 17 A des allgemeinen Tarifs.

1. Bei Eisenwaren wird ein rauher Ölfarben- oder Teer- anstrich, ein Uberstreichen mit Graphit, aas Entfernen

des Gliihspans durch Beizen in Säure, sowie bei Röhren

das Yergrössern oder Verkleinern der Rohrenden nicht

als Bearbeitnng angesehen.

2. Eisen in Staben, Draht, Blech, Röhren und andere

Eisenwaren, die auf mechanischem Wege mit Kupfer,

Kupferlegierungen, Nickel oder Aluminium iiberzogen

oder auf chemischem “Wege vernickelt Bind, unterliegen,

24

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

Tullsats för

100 kilogram.

i tyska

allmänna

Artiklarnas benämning.

tariffen.

Mark.

tariffen

särskilda bestämmelser därom gälla, en tull-

förböjning af 50 /. Om särskilda tullsatser äro gäl- lande för nämnda föremål, då de äro polerade eller i

allmänhet bearbetade, läggas dessa tullsatser till grund

för beräknandet af tullen.

ur 906

Mjölkskumningsmaskiner af alla system (mjölkcentri-

fuger, separatorer, radiatorer o. s. v.):

af 40 kg. eller därunder.....

10

af mer än 40 t. o. m. 100 kg. . . .

10

med en

nettovikt

per maskin

af mer än 100 t. o. m. 200 kg. . . .

9

af mer än 200 t. o. m. 400 kg. . . .

8

af mer än 400 t. o. m. 500 kg. . . .

7

Anmärkning

Med radiatorer förstås sådana miölkskum-

ningsmaskiner, hvilka i omedelbar anslutning till skum- ningen och utan afbrott i förfarandet framställa smör.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

49

Nummer

des

deutschen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Zollsatz för

1 Doppelzentner.

Mark.

soweit nicht im aligemeinen Tarife besondere Bestim- mungen getroffen sind, ornera Zollzusclilage von 50

vom Hundert. Sofern för die genannten Gegenstände

in poliertem oder allgemein in bearbeitetem Znstande

besondere Zollsätze bestehen, werden letztere der Be- rechnung zugrunde gelegt.

aus 906

Milchentrahmungsmaschinen aller Systeme (Milcb- zentrifugeu, Separatoren, Radiatoren usw.):

bei einem

Reingewieht

der Maschine

von 40 Kilogranmx oder darunter .

von mebr als 40 Kilogramm bis 1

Doppelzentner.........

von mebr als 1 Doppelzentner bis

2 Doppelzentner........

von mehr als 2 Doppelzentner bis

4 Doppelzentner........

von mebr als 4 Doppelzentner bis

5 Doppelzentner........

10

10

9

8

7

Anmerkung. Unter Radiatoren werden solehe Milohentrah- mnngsmascMnen verstanden, welche im unmittelbaren An- schluss an die Entrahmung in ununterbrochenem Yerfabren

Butter herstellen.

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Hälft.

7

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

51

Tariff B.

Införseltullar i Sverige.

Tarif B.

Zöile feei der Einfuhr in Scliweden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kanyl. Maj:ts Nåd.. Proposition Nr 204.

Tariff B.

Införseltullar i Sverige.

Deu i denna tariff omnämnda svenska allmänna taxan är tulltaxan den 4 juli 1910.

Nummer

j i svenska

] allmänna

taxan.

"

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Tullsats

fn

O

fl

O

U

i*ä

Öre.

26

- — -

Litografisk sten; skriftafior, öinfattade, äfvensom i

träram infattade; samt grifttal’, äfven af konstgjord

massa, oinfattade eller infattade........

—

fria

ur 42

Blandningar af konstgjord asfalt och mineralolja. .

—

fria

Tagel:

70

beredt eller bearbetadt, äfven i förening med annat

hår eller växtfibrer, krusadt tagel och tagelrep

härunder inbegripna.............

1 kilogram

_

20

Spannmål:

omalen:

74

råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,

tjänliga till människoföda.........

100 kilogram

3

70

75

hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt andra

ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik

hänförliga.................

—

fri

a

malen:

79

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af

arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan

rubrik i allmänna taxan hänförligt.....

100 kilogram

6

50

81

Risgryn och rismjöl...............

100 kilogram

6

501

93

Humle.....................

1 kilogram

—

io''

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kung1. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 204.

Tarif B.

Zöile bei der Einfuhr in Schweden.

Der im gegenwärtigen Tarif erwähnte schwedische allgemeine Tarif ist der Zolltarif vom 4. Juli 1910.

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

masstab.

Zollsatz

Krönen, j Öre.

26

Lithographiersteine; Schreibtafeln, nicht eingefasst,

auch in Holzrahmen eingefasst; sowie Griffel, auch

aus kiinstlicher Masse, nicht eingefasst oder ein- gefasst ....................

|

1

fred

aus 42

Gemenge aus kiinstlichem Asphalt mit Mineralöl .

—

fre

70

Rosshaar:

bereitet oder bearbeitet, auch in Verbindung mit

anderem Haar oder Pflanzenfaser, Krollhaar lind

Seile aus Rosshaar darunter einbegriffen . . .

kg

20

74

Getreide:

ungemahlen:

Roggen, Weizen und Gerste; ferner Erbsen und

Bohnen, zur menschlichen Nahrung geeignet .

100 kg

O

O

70

75

Hafer; ferner Wicken, Sojabohnen sowie andere

Erbsen und Bohnen, nicht zur vorhergehenden

Nummer gehörend.............

fre

i

79

gemahlen:

Mehl und Griitze (gryn) aller Art; auch Mehl

von Arrowroot und anderen Pflanzen, nicht zu

einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs

gehörend.................

100 kg

6

1

50 |

81

Polierter Reis und Reismehl...........

6

50

93

Hopfen . . .............

kg

—

10

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för j Tullsats

tull beräkningen. ,

j Kronor.

Öre.

\ Potatis:

95 | annan än i nr. 94 i allmänna taxan nämnd, oberedd

...................

ur 127

130

163

186

188

196

ur 199

200

211

1 kilogram

1 kilogram

Liljekonvaljerötter................

Växter, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

lefvande ....................

Anmärkning. Väger en växt mer än 10 kg., skall för den

Överskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öro

per kg.

Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit. .

[Vin; äfvensom bär- och fruktsaft:

på fat, större eller mindre

på andra kärl:

icke musserande]

Anmärkning till nr. 1S8. Tullen per liter för icke musserande

hvita viner på buteljer skall icke öfverstiga tullen

per kilogram för hvita viner på fat med mer än 0,35

kronor.

Anmärkning till nr. 186 och 188. Lättnader, som medgifvas

en tredje makt i fråga om tullbehandling af viner

af något som helst slag, i synnerhet rödviner, skola, så

länge de äga bestånd gentemot den tredje inakten, äfven

tillämpas på de tyska hvita vinerna.

Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk:

beredda, halfberedda härunder inbegripna:

sulläder och bindsulläder samt hvalross- och flod- j

hästhudar:

kärnstycken (renskurna); äfvensom maskin
remläder.

.............. 1 kilogram

andra slag:

i stycken af mindre netto vikt än 1 kg:

lackerade................ 1 kilogram

andra med undantag af gall- och silfverskinn j 1 kilogram

I

Handskar af läder eller skinn, ej särskildt nämnda j 1 kilogram

fri

fria

07

120

45

90

90

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

55

Nummer des

schwedischen

1 allgemeinen

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

masstab.

Zoilsatz

Tarifs.

Krönen.

Öre.

95

avis 127

130

163

186

188

196

avis 199

200

211

KartofFeln:

andere als die in Nr. 94 des allgemeinen Tarifs

genannten, nicht zubereitet.......

Maiblumentreibkeime...........

im allgemeinen Tarif nicht besonders ge
-

Gewächse

nannt:

lebend ............

Anmerkung. Wiegt ein Gewächs mehr als 10 kg, so ist för

das Mehrgewicbt der Zoll nur nach dem Satze von 3 Öre

för 1 kg zn berechnen.

Couleur, anch in tester Norm, die keinen "Wei n c cist

enthält.................ö _

[Wein^; ferner Beeren- und Fruchtsaft:

in Fässern, grösseren oder kleineren

in anderen Gefässen:

nichtschäumend]

Anmerkung zu Nr. 188. Der Zoll per Liter för nichtschäumende

Weissweine in Flaschen soll den Zoll per

Kilogramm för Weissweine in Fässern nicht uni mehr als

0,35 Kr. iibersteigen.

Anmerkung zu Nr. 186 und 188. Erleichternngen, die

diitten Staaten fiir die Zollbehandlung von ''VVeinen. irgendweleher

Årt, insbesondere von Rotweinen, eingeräumt

werden, sollen, solange sie den dritten Staaten gegenuber

bestehen, anch ant die deutschen Weissweine Anwendung

finden.

Häute und Felle, nicht zum Pelzwerk gehörend:

zugerichtete, halbzugerichtete darunter einbegriffen:

Sohlleder vind Brandsohlleder sowie Walrosshävvte

vind Flusspferdhänte:

Kernstvicke (rein geschnitten); ferner Ma- i

schinenriemenleder...........I

anderer Art:

in Stucken von geringerem Beingewicht als 1 kg: 1

lackiert .............

andere, mit Ausnahme von Gold- und Silber- I

leder.................[

Handschuhe aus Leder oder Felt, nicht besonders !

genannt .............

frei

frei

07

20

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer j

j i svenska Artiklarnas benämning,

j allmänna I

! taxan.

9] 9 | Drif- och transportremmar, snören samt slangar af

läder eller tarmar, äfven i förening med spanadsämnen;

ryck-, slag- och syremmar; tekniska ladervaror,

såsom öfverdrag till valsar, samt rahudskolfvar

och packningar; äfvensom guldslagarhinna |

214 1 Väskor, med eller utan inredning och vägande per

stycke netto högst 0,5 kg., samt portföljer, plånböcker

och portmonnäer af läder eller skinn, älven j

i förening med annat material.........;

215 ! Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral, bälten j

| och skärp samt delar till bälten, skärp eller hängs
I

len, allt försåvidt de utgöras af läder eller skinn, :

1 äfven i förening med annat material......

218 Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt andra

I arbeten, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, åt j

läder eller skinn, äfven i förening med annat material,

såsom seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstriglar

m. in.; äfvensom fakt- och boxhandskar,

alla slag, oafsedt materialets beskaffenhet ....

Kvantitet för

tullberäkningen.

1 kilogram j

1 kilogram

1 kilogram [

1 kilogram

246

j Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,

vikten af askar, papper och dylikt omslag mbe
I

räknad: „ ,,

andra än sådana, som synbarligen aro atsedda

till paraplyer eller parasoller........

| Andra snickararbeten samt alla andra bearbetade

I trävaror, i allmänna taxan ej särskild! nämnda,

äfven i förening med annat ämne än trä, härunder

äfven inbegripna svarfvade, frästa och snidade

arbeten, vägande per stycke netto mer än 2 kg.

1 kilogram

ur 250

arbeten, helt eller delvis belagda med massa,

ofärgad eller färgad:

lister och ramar af inhemska träslag, polerade,

bonade eller lackerade eller med annan

ytbetäckning försedda, förgyllda, försilfrade

eller bronserade dock undantagna .

1 kilogram

s. 57 Kontrollera mot PDF

hungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

57

i

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Benämning der Gegenstände.

1

Verzolluiigs-

| Zollsatz

Tarifs.

i

masstab.

Krönen

ÖreJ

212

Treib- und Transportriemen, Schntire sowie Schläuche

aus Leder oder Larm, auch in Verbindung mit

Spinnstoffen; Luck-, Schlag- und Kähriemen; tech- nische Lederwaren wie Uberziige zu Walzen sowie

Kolben aus rober Haut und Packungen; auch Gold- schlägerhäutchen..........

kg

60

214

!

Taschen (väskor), mit oder ohne Einrichtung und bei

einern Reingewichte von höchstens 0,5 kg ftir 1

Stuck, sowie Mappen, Brieftaschen und Geldtäseh- chen aus Leder oder Pell, auch in Verbindung mit

anderen Materialien...........

2

215

Etuis, auch mit Zubehör, Schachteln, Futterale, Giirtel

und Schärpen sowie Teile zu Gtirteln, Schärpen oder

Hosenträgern, alle, soweit sie aus Leder oder Felt be- stehen, auch in Verbindung mit anderen Materialien

»

1

80

218

Sattlerwaren, auch aus Gespinstwaren, sowie andere

Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge- nannt, aus Leder oder Fell, auch in Verbindung

mit anderen Materialien, wie Geschirr, Sättel, Reit- gerten, Peitschen, Barbierriemen usw.; ferner Fecht- und Boxhandschuhe aller Art, ohne Riicksicht ant

die Beschaffenheit des Stoffes.......

»

1

20

246

Stöcke, auch in Verbindung mit anderen Stoffen als

Holz, das Gewicht der Schachteln, des Papiers und

ähnlicher Hullen eingerechnet:

andere als offensichtlich fur Regen- oder Sonnen- schirme bestimmt..........

2

70

aus 250

1

Andere Tischlerwaren sowie allé anderen bearbeiteten

Holzwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt, auch in Verbindung mit anderen Stoffen

als Holz, darunter einbegriffen gedrechselte, ge- fräste und geschnitzte Waren, im Reingewichte

von mehr als 2 kg fur das Stuck:

Waren, ganz oder teilweise mit ungefärbter oder

gefärbter Masse belegt:

Leisten und Rahmen aus einheimischen Höl- !

zern, poliert, gebohnert, lackiert oder mit

anderer Fläehenbedeckung versehen, mit

Ausnahme der vergoldeten, versilberten

und bronzierten............

i

501

Bihang

till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen. 1

Kronor.

Öre.

ur 253

(Forts.: Andra snickararbeten.)

arbeten, icke belagda med massa:

andra slag än i nr. 251 och 252 i allmänna

taxan nämnda, alla fanerade och snidade

härunder inbegripna:

askar af aspspån utan betsning, målning

eller annan ytbetäckning, icke fanerade

eller snidade ............

1 kilogram

05

nr 254

lister och ramar af inhemska träslag, po- lerade, bonade eller lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda, förgyllda,

försilfrade eller bronserade dock undan- tagna ................

1 kilogram

50

264

Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med

anDat ämne:

käppar, andra än sådana, som synbarligen äro

afsedda till paraplyer eller parasoller . . .

1 kilogram

2

70

268

Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af

materialier, hänförliga till nr. 266 i allmänna taxan,

eller af gräs och rötter:

korgmakararbeten:

andra slag än af oskalade kvistar och gröfre

spån, äfven försedda med stoppning och öfver- klädnad .................

1 kilogram

1

276

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar

och viskor m. in.:

af andra än vegetabiliska ämnen:

med infattning eller montering af järn eller

opoleradt eller måladt trä; äfvensom penslar

samt murar- och målarborstar, alla slag, ej

till nr. 275 i allmänna taxan hänförliga . .

1 kilogram

1

i

50

278

I

med annan infattning eller montering än i

nr. 276 och 277 i allmänna taxan nämnd,

damm- och pudervippor härunder inbegripna

1 kilogram

1

20

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

59

Nummer des

scbwedischen

....

Benennung der Gegen stånd e.

Verzollungs-

Zollsatz

allgemeinen

Tarifs.

1

masstab.

Cronen.J

Dre. j

aus 253

(Noch: Andere Tischlerwaren.)

Waren, nicht mit Massa belegt:

andere als in den Nrn. 251 und 252 des all- gemeinen Tarifs genannte, alle furnierten

lind geschnitzten darunter einbegriffen:

Scbacbteln aus Espenholzspan ohne Bei- zung, Malerei oder andere Eläehenbe- deckung, nicht furniert lind nicht ge- schnitzt...............

kg

;

!

05 1

ans 254

|

Leisten und Rahmen aus einheimiscben

Hölzern, poliert, gebohnert, .lackiert oder

mit anderer Flächenbedeckung versehen,

mit Ausnahme der vergoldeten, versil- berten und bronzierten........

»

50

264

Waren aus pflanzlichem Rohr, auch in Yerbindung

mit anderen Stolfen:

Stöcke. andere als offensichtlich för Regen- oder

Sonnenschirme bestimmt.........

2

70

268

Waren. im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,

aus Materialien, die zu Nr. 266 des allgemeinen

Tarifs gehören, oder aus Gräs und Wurzeln:

Korbmacherwaren:

anderer Art als solche aus ungeschälten Zwei- gen oder gröberem Spån, auch mit Polste- rung und Uberzug versehen........

»

|

1

.

276

i

:

Biirstenbinderwaren, wie Biirsten, Pinsel, Besen lind

Wischer usw.:

aus anderen als pflanzlichen Stolfen:

mit Einfassung oder Ausriistung aus Eisen

oder unpoliertem oder bemaltem Holz; ferner

Pinsel sowie Maurer- und Malerbiirsten aller

Art, nicht zu Nr. 275 des allgemeinen Tarifs

gehörend ................

!

>

50

278

!

!

mit anderer Einfassung oder Ausriistung als

in den Nummern 276 und 277 des allgemei- nen Tarifs, Staub- und Puderquasten dar- unter einbegrilfen............

1 »

; i

120

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kung!.. Majtts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

lN^

ce

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

arbeten däråt, ej särskild! nämnda, äfven i för- ening med annat ämne med undantag af guld

eller silfver:

af pärlemor, däri inbegripet sötvattensmussel- skal............

1 kilogram

i

j

!

ur 289

Pärlor:

oinfattade:

oäkta:

af äkta eller oäkta porslin.........

60

293

Celluloid, celloidin, galalit, ambroin, eburin och andra

liknande formbara konstgjorda ämnen, i allmänna

taxan ej särskild! nämnda:

arbeten, i nr. 292 eller eljest i allmänna taxan

ej särskild! nämnda, äfven i förening med väf,

oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit.......

1 kilogram

80

297

Papp:

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller

tjäroljor bestruken eller impregnerad papp, här- under jämväl inbegripen s. k. asfalt- och tjärfilt;

äfvensom förhydnings- och grålumppapp utan

impregnering........

1 kilogram

01

300

Papper:

skri!- och rit-, tryck-, läsk- och filtrer-, kopie-,

silkes- och annat'' fint omslagspapper samt andra,

i allmänna taxan ej särskildt nämnda slag af

papper, allt försåvidt det är naturfärgadt, hvit!

eller färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp,

papper eller trä, äfven med inredning för

anbringande af olika slag af pappersark,

korrespondenskort eller kuverter (s. k. pa- peterier)...........

1 kilogram

30

j

Anmärkning till nr. 300. Brefpapper, korrespondenskort

och brefkuverter i askar o. dyl. af papper, papp eller trä

(Papierausstattungen), dock icke i förening med andra

ämnen, skola förtullas efter en tullsats af 0,30 kronor för

i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

61

j Nummer des

j schwedischen

| allgemeinen

| Tarifs.

Benennung der (Jegenstände.

Verzollungs-

masstab.

ZollsE

Krönen.

itz

Öre.

!

1

284

Perlmutter sowie Muschelschalen und Schneeken- häuser:

Waren daraus, nicht besonders genannt, anch in

Verbindung mit anderen Stoffen, Gold oder

Silben ausgenommen:

aus_ Perlmutter, Stisswassermuschelschalen

einbegriffen.......

kg

i

ans 289

Perlen:

nicht gefasst:

unechte:

aus echtem oder unechtem Porzellan ....

»

60

293

Zellhorn, Celloidin, Galalith, Ambroin, Eburin und

andere ähnliche formbare kiinstliche Stoffe, im all- gemeinen Tarif nicht besonders genannt:

Waren, im allgemeinen Tarif in Nr. 292 oder

sonst nicht besonders genannt, auch in Ver- bindung mit Geweben, unedlen Metallen oder

dergleichen:

aus Zellhorn oder Galalith........

»

80

297

Pappe:

Asphaltdachpappe und andere mit Asphalt, Teer

oder Teeröi bestrichene oder imprägnierte Pappe,

darunter einbegriffen sogenannter Asphalt- und

Teerfilz; auch Verhäutungspappe und Grau- lumpenpappe ohne Imprägnierung......

»

01

300

Papier:

Schreib- und Zeichenpapier, Druck-, Lösch- und

Filtrierpapier, Kopier-, Seiden- und anderes

feines Packpapier sowie andere, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannte Arten von Pa- pier, alles soweit es naturfarbig, weiss oder in

uer Masse gefärbt ist:

mit TJmschlägen in Schachteln aus Pappe, Pa- pier eder Holz eingehend, auch mit Einrich- tung zum Unterbringen der verschiedenen

Arten von Papierbogen, Briefkarten oder

Umschlägen (sogenannte Papeterien) ....

30

Anmerkung zu Nr. 300. Briefpapier, Briefkarten nnd

Briefnmschläge in Behältnissen aus Papier, Pappe oder

Holz (Papierausstattnngen), jedoch olme Verbindung mit

anderen Materialien, werden zum Satze von 0,30 Krönen

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tullsats |

Kronor. Öre.

(Forts.: Papper.)

1 kg. Vid små band af spånadsämnen, alla slag, med

Indika brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter äro

ombundna, såväl som vid dylika band eller beslag, afsedda

för fasthållande af askens lock eller för askens tillslutande,

fästes icke afseende vid tullbehandlingen. Likaså inverkar

icke på tullbehandlingen, om askar o. dyl. äro försedda

med inredning för anbringandet af olika slag eller storlekar

af brefpappersark, korrespondenskort eller brefkuverter,

såsom fackinredning, mellanväggar, klotsar o. dyl.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tallberäkningen.

301

302

303

304

andra slag:

försedt med vattenmärke (äfven torrstäm
pladt).

................

linjeradt............. • • • •

icke försedt med vattenmärke och ej linjeradt

färgadt annorlunda än i massan, hvartill med

hvit färg bestruket, s. k. kriteradt, jämväl hänföres,

förgylldt, försilfradt eller belagdt med j

annan metall, fernissadt, lackeradt, försedt med j

tryckta mönster i en eller flera färger, stansadt j

(ej i mönster)......... : •_ - .- - I

plisseradt och pressadt, såsom s. k. linneimitation, j

äfvensom kartongjfapper.........• • |

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-, äfven

imiteradt; impregneradt eller bestruket med kemikalier,

desinfektionsmedel, oljor, fett, vax, lim, j

gummi och dylika till färger ej hänförliga äm- |

nen, dock ej asfalt..............I

1

1

1

1

1

1

kilogram

kilogram

kilogram

18

10

10 i

kilogram

kilogram

20

18

kilogram

20

307

! Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller poler- }

| papper ....................

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.

a) Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,

att, därest varan väger under 350 gram per kvm., hänföres

den till papper, eljest till papp.

b) Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp, som

tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende vid

tullbohandlingen.

c) Papper i rullar tullbehandlas såsom papper, då bredden

öfverstiger 20 cm. och äfven eljest, då papperets användning

för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning,

t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar,

klistring af tändsticksaskar eller lindning af blomtråd

styrkes.

1 kilogram

i

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

63

Nummer des?

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

301

(Noch: Papier.)

fur 1 kg verzollt. Bändclien aus Gespinsten jeder Art,

mit denen Briefpapier, Briefkarten und Briefumschläge

gebunden Bind, sowie solcbe Bändchen oder Beschläge zum

Festhalten des Deckels der Behältnisse oder zum Schliessen

derselben bleiben bei der Verzollung ausser Betracht.

Ebenso bleibt es auf die Verzollung ohne Einfluss, wenn

die Behältnisse Einrichtungen zur Unterbringung verschie- dener Arten oder Grössen von Briefbogen, Briefkarten oder

Briefumschlägen, wie abgeschlossene Fächer, Briicken,Klötze

und dergleichen besitzen.

anderer Ärt:

mit Wasserzeichen (auch trocken gestem- pelt).................

kg

18

liniert ..................

—

10

302

ohne Wasserzeichen Lind nicht liniert . . .

»

—

10

303

änders als in der Masse gefärbt, wozu mit weisser

Farbe bestriehenes Papier — sogen. kriteradt

papper — ebenfalls gehört, vergoldet, versilbert

oder mit anderen Metallen belegt, gefirnisst, lac- kiert, mit gedruckten Mustern in einer Farbe

oder mehreren Farben versehen, gestanzt (nicht

in Mustern).................

20

304

gefältelt und gepresst, wie sogenannte Leinennach-

ahmung; ferner Kartonpapier.........

lichtempiindliches photograpnisches Papier; Perga-

—

18

1

mentpapier, auch nachgeahmt; Papier, impräg- niert oder bestrichen mit Chemikalien, Desinfek- tionsmitteln, Ölen, Fett, Wachs, Leim, Grummi

und ähnlichen Stoffen, die nicht zu den Farben

gehören. aber nicht mit Asphalt.......

20

| 307

Schmirgel-, Glas-, Sand- und anderes Schleif- oder

Polierpapier..................

»

_

07

Anmerkungen zu den Tarif stellen för Pappe und Papier.

a) Zwischen Pappe und Papier wird in der Weise unterschieden,

dass die "Ware als Papier anzusehen ist, wenn sie weniger als

350 g auf 1 in im Geviert wiegt, andernfalls als Pappe.

b) Auf Papier oder Pappe, die ersichtlich nur als Hullen

dienen sollen, bleiben Brack oder Etiketten bei der Ver- zollung ausser Betracht.

c) Papier in Pollen wird wie Papier verzollt, wenn die Breite

20 cm iibersteigt, und auch sonst, wenn die Verwendung

des Papiers zur weiteren gewerbemässigen Bearbetning oder

Verarbeitung, z. B. zum Bedrucken, zur Herstellung von

Tiiten, zum Bekleben von Streichholzschachteln, zum Be- wickeln von Blumendraht, nachgewiesen wird.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tnllberäkningen.

Tullsats

Kronor. Öre.

1

308

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla slag,

äfven i förening med andra ämnen......

1 kilogram

50

309

botten- (å endera sidan bestrukna med grundfärg),

alla slag; äfvensom naturelltapeter (tryckta å i

massan färgadt papper), försåvidt. de äro sam- metsliknande, pressade (goffrerade), fernissade,

lackerade eller med glimmer eller metall be- lagda (bronserade)..............

1 kilogram

50

310

andra slag...................

1 kilogram

—

20

312

Papperspåsar; äfvensom kuverter för bref, fotografier

och dylikt:

utan förening med andra ämnen och icke för- sedda med tryck utvändigt.........

1 kilogram

30

ur 313

i förening med pergamentpapper (äfven oäkta),

metallpapper eller andra ämnen, såsom metall- beslag, spånadsvaror, gelatin eller stanniol och

icke försedda med tryck utvändigt.....

1 kilogram

■ _

SO

ur 314

Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken;

äfvensom delar till sådana album........

1 kilogram

75

316

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent

eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

andra, i allmänna taxan ej särskildt nämnda al- bum; lösa bokpärmar eller delar därtill samt sam- .lingspärmar för bref, räkningar och dylikt:

öfverkladda med skinn eller med annan spånads- vara än vaxduk:

kontorsböcker.......•......

1 kilogram

50

andra ..................

1 kilogram

—

80

317

Anmärkning. Vid bokryggar eller bokhörn af spånads- vara eller skinn fästes ej afseende.

andra slag:

kontorsböcker..............

1 kilogram

35

andra ..................

1 kilogram

—

50

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majfcs Nåd. Proposition Nr 204.

65

Nummer des

seliwedischen

allgemeicen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

308

Tapeten, Tapetenborten darunter einbegriffen:

.Relieftapeten (mit eingepressten Mustern versehen)

aller Art, anch in Yerbindung mit anderen

Stolfen................. . .

kg

50

309

Fondtapeten (ant einer Seite mit G-rundfarbe be- strieben) aller Art; anch Naturelltapeten (ge- drnckt anf Papier, das in der Masse gefärbt ist),

soweit sie samtartig, gepresst (gaufriert), gefir- nisst. lackiert oder mit Glimmer oder Metall

belegt (bronziert) sind............

50

310

anderer Art..................

—

20

312

Papiertuten; anch Umschläge för Briefe, Photogra- phien lind dergleichen:

ohne Yerbindung mit anderen Stolfen und auf

der Aussenseite nicht bedruckt.......

30

aus 313

in Verbindung mit Pergamentpapier (auchunech- tem), Metallpapier oder anderen Stolfen wie

Metallbeschlag, Gespinstwaren, Gelatine oder

Stanniol lind nicht anf der Aussenseite be- druckt ...................

SO

aus 314

Freimarkenalbums, auch mit eingefiigten Frimärken;

auch Teile zu solchen Albums.........

y>

_

75

316

Notizbucher und andere Biicher mit darin eingebun- denem, reinem oder liniertem Papier; Yersalbums

und Albums fur Ausschnitte sowie andere, im all- gemeinen Tarif nicht besonders genannte Albums;

lose Buchdecken oder Teile dazu sowie Sammel- decken fur Briefe, Bechnungen und dergleichen:

ilberzogen mit Leder oder mit anderen Gespinst- waren als Wachstuch:

Geschäftsbticher.............

»

50

andere .................

»

—

80

317

Anmerkung. Buchrucken oder Buchecken aus Gespinst- wareu oder Leder bleiben ausser Betracht.

anderer Art:

Geschäftsbticher..............

»

35

andere...................

»

—

50

Bihang till Riksd. prot. lull. 1 Sami. 1 Afd. 150 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

320

321

[Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,

adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom eti- ketter, alla slag, utan bokstafstryck]

Anmärkning. Guld- eller sifverprägling, guld- eller silf- vertryck med undantag af bokstafstryck, guld- eller silf- versnitt eller färgad rand skall icke utesluta tullbehand- ling enligt n:r 320 af varor, som i och för sig äro hän- förliga till denna rubrik.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,

fordral och attrapper af papp, papper eller pap- persmassa i förening med spånadsvara, innehållande

silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller för- silfrad metall eller med celluloid eller annat dy- likt formbart ämne...............

1 kilogram

1

80

322

Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af

papp, papper eller pappersmassa, äfven i förening

med annat ämne:

förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade, lacke- rade eller beströdda med glimmerbrons:

gröfre hushålls- eller köksartiklar, såsom

hinkar, ämbar o. dyl..........

1 kilogram

50

andra ..................

1 kilogram

1

50

323

andra slag:

försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller

annat), målning, pussering, goffrering (press- ning) eller stansade mönster, äfven om så- dan bearbetning anbragts endast å monte- ring eller etikett.............

1 kilogram

75

324

Anmärkning till nr. 322 och 323. Sådana kort till upp- klistring af fotografier, som icke äro hänförliga till nr.

324, skola tullbehandlaa enligt nr. 323, äfven då de förete

sådan bearbetning, som i nr. 322 sägs.

utan sådan bearbetning..........

1 kilogram

50

Anmärkningar till nr. 322—324.

a) Till nr. 324 hänföras, äfven om varan är bearbetad

såsom i nr. 322 eller 323 sägs:

masker;

kragar, manschetter och lösa skjortbröst af papper,

äfven på ena eller båda sidorna öfverdragna med

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

67

Nummer des

schwedischen

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

allgemeinen

Tarifs.

masstab.

Krönen.

Öre.

320

321

[Blankette ohne Buchstabendruck, bestimmt zu Visi- tenkarten, Adresskarten, Speisekarten und der- gleichen; ferner Etiketten aller Art ohne Buch- stabendrnck]

Anmerkung. Sold- oder Silberprägung, Gold- oder Silber- druck, mit Ausnalnne yon Buckstabendruck, Gold- oder

Silberscbnitt oder farbiger Rand sollen bei Waren, die an

sioh unter Nr. 330 fallen, die Zollbehandlung nåck dieser

Nummer nicht ausschliesson.

Etuis, auch mit Zubehör, sowie Schachteln, Dosen,

Eutterale und Attrappen aus Bappe, Papier oder

Papiermasse in Verbindung mit Gespinstwaren,

Seide enthaltend, oder mit Spitzen, Leder, ver- goldeten oder versilberten Metallen oder mit Zell- horn oder anderen ähnlichen formbaren Stoffen .

kg

i

so

322

Waren, im allgemeinen Tarif nicht besouders ge- nant, aus Pappe, Papier oder Papiermasse, auch

in Verbindung mit anderen Stoffen:

vergoldet, versilbert, bronziert, gefirnisst, lackiert

oder mit Glimmerbronze bestreut:

gröbere Artikel zum Kaus- oder Kiichenge- brauch, wie Kabel, Eimer oder derglei- chen.................

»

50

andere. .................

»

i

50

323

anderer Art:

ausgestattet mit Prägung, Druck (Buchstaben- druck oder anderem), Malerei, Eältelung,

Gaufrierung (Pressung) oder gestanzten Mus- ten:. auch wenn diese Bearbeitung nur auf

der Ausrustung (Montierung) oder Etikette

angebracht ist..............

75

324

Anmerkung zu den Nrn. 322 und 323. Karten zum Auf- kleben von Photographien, die nicht unter Nr. 324 fallen,

sind nach Nr. 323 auch dann zu verzollen, wenn sie eine

der in Nr. 322 aufgefuhrten Bearbeitungen aufweisen.

ohne solche Bearbeitung..........

50

Anmerkungen zu den Nrn. 322 bis 324.

a) Zu Nr. 324 gehören, auch wenn die Ware in der in Nr.

322 oder 323 bezeichneten Art bearbeitet ist:

Masken;

Kragen, Manschetten und Vorhemden aus Papier, auch

auf einer oder beiden Seiten mit weissem, farbigem

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

(Forts.: Arbeten af papp etc.)

hvit, färgad eller tryckt bomullsväfnad, utan verklig

sömnad. En genom pressning åstadkommen imitation

af sömnad skall icke anses såsom verklig

sömnad.

b) Vid tullbehandling af förpackningskartonger med eller

utan fackinredning fästes ej afseende vid en förgylld,

försilfrad, bronserad eller färgad rand eller kant, ej

heller vid beskaffenheten af etikett, med mindre denna

är förgylld, försilfrad eller bronserad eller ock tryckt i

mer än en färg.

Böcker, tryckta, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

ur 328 böcker, icke eller icke till väsentlig del tryckta

på svenska språket; äfvensom ordböcker ock

grammatikor.................

333 Bilder, alla slag. som mångfaldigats genom tryck

eller annorledes, oinfattade (äfven anbragta på

annat material än papp eller papper), såsom etsningar,

stålstick, kopparstick, träsnitt, ljustryck,

oljetryck, decalcomanier (aftrycksbilder), litografier,

fotografier, härunder inbegripna vykort och gratulationskort,

alla slag, jämväl i sammansättning

med annat ämne; äfvensom bilderböcker och målar - böcker för barn, med eller utan förklarande text:

fria

vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i

sammansättning med annat ämne......

andra ....................

Anmärkning a. Bilder, tillhörande tryckta verk och med

dem inkommande, tullbehandlas tillsammans med det

tryckta verket såsom del af detta.

Anmärkning b. Bestämmelsen i den allmänna taxan, att

bilder, som underkastats ytterligare bearbetning, såsom

pressning eller stansning, tullbehandlas som arbeten af

papp, pappersmassa eller papper, äger icke tillämpning å

följande artiklar:

1. vykort och gratulationskort,

2. bilder, som anbragts på annat material än papp,

papper eller pappersmassa, samt

3. andra bilder, försåvidt som den ytterligare bearbetningen

består i annat än stansning.

De under 1 och 2 nämnda artiklarna skola sålunda,

äfven om de äro stansade, tullbehandlas enligt rubriken

1 kilogram

1 kilogram

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

69

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennang der Gegenstände.

Y erzollungsmasstab.

Zollsatz

Krönen. Öre

ans 328

333

(Noch: Waren ans Pappe nsw.)

oder bedrucktem Baumwollenstoff uberzogen, obne

wirkliche Nähte. Eine durcb Pressung hervorgebrachte

kunstliche Nachahmung von Näbten ist nicht

als wirkliche Naht anzusehen.

b) Bei der Verzollung von Yerpackungskartons, auch mit

Einrichtung von Fächern, bleibt ein vergoldeter, versilberter,

bronzierter oder gefärbter Rand oder eine solche

Rånte ansser Betracht; ebenso ist die Beschaffenheit der

Etikette ohne Einfluss, sofern diese nicht vergoldet,

versilbert oder bronziert oder auch in mehr als einer

Earbe gedruckt ist.

Biicher, gedruckte, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt:

Btteher nicht oder nicht in wesentlichem Umfange

in schwedischer Sprache gedrnckt; Wörterbucher

und Grammatiken.........

Bilder aller Art, durch Drack oder sonstwie vervielfältigt,

nicht eingefasst (auch ant anderem Material

als Pappe oder Papier angebracht), wie Ätznngen,

Stahlstiche, Kupferstiche, Holzschnitte, Liehtdrncke,

Öldrucke, Decalcomania (Abziehbilder),

Lithographien, Photographien, darunter einbegriffen

Ansichtskarten und Gluckwunschkarten aller Art,

auch in Yerhindung mit anderen Stoffen; ferner

Bilderbiicher und Malbucher fur Kinder, auch mit

etklärendem Text:

Ansichtskarten und Gluckwunschkarten aller

Art, auch in Yerhindung mit anderen Stoffen

andere ... ................

Anmerkung a. Bii der, die zu Bruckwerken gehören und

mit diesen eingefiihrt werden, werden mit den Bruckwerken

als ein Tei! davon behandelt.

Anmerkung b. Die Bestimmung im allgemeinen Tarif, dass

Bilder, die einer weiteren Bearbeitnng wie Pressen oder

Stanzen nnterzogen worden sind, als "Waren aus Pappe,

Papier oder Papiermasse verzollt werden, iindet auf foigende

Waren keine Anwendung:

1. Ansichtskarten und Gluckwunschkarten,

2. Bilder, die auf anderem Material als Pappe, Papier

oder Papiermasse angebracht sind,

3. andere Bilder, insoweit sie einer anderen Bearbeitung

als Stanzen nnterzogen worden sind.

Die unter 1 und 2 genannten Waren werden infolgedessen,

auch wenn sie gestanzt sind, nach Nr. 833 verzollt.

frei

kg

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

334

335

(Forts.: Bilder.)

Anmärkning c. Hål, papp- eller pappersskifvor, band, snö- ren eller ringar af oädel metall eller andra dylika enkla

anordningar, hvilka anbragts å en bild allenast i syfte att

möjliggöra bildens upphängande eller uppställande, lämnas

vid tullbehandlingen utan afseende.

Tryckalster, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,

såsom kataloger, affärscirkulär och annat merkan- tilt tryck:

[med utländsk text, ej till nästföljande rubrik

hänförliga]

andra slag, härunder inbegripna alla visitkort,

adresskort, etiketter och matsedlar med bok- stafstryck samt med firmastämpel eller annat

dylikt bokstafstryck försedt papper, dock ej

omslagspapper...............

1 kilogram

75

340

Anmärkning till nr. 334 och 335. Reklamkort och reklam- skyltar med bilder med sammanhängande text förtullas

efter respektive nr. 334 eller 335.

Silke, äfven konstgjord!.

Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med

annat spånadsämne:

afkokt, äfven blekt, eller färgadt:

i smärre för detaljhandeln lämpade upplägg- ningar, såsom dockor, spolar, rullar och

dylikt..................

1 kilogram

2

50

343

Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat

spånadsämne..................

1 kilogram

6

344 och

346

Yäfnader, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

af silke enbart eller i förening med högst 15 pro- cent annat spånadsämne (helsiden)......

1 kilogram

6

af silke i förening med mer än 15 procent annat

spånadsämne (halfsiden):

andra slag än i nr. 345 i allmänna taxan

nämnda.................

1 kilogram

3

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

71

Nummer des

sckwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegengtände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

334

335

(Noch: Bilder.)

Awmerkung c. Löcher, Papp- oder Papierscbeiben, Bänder,

Sclmiire oder Binge aus unedien Metallen oder andere ähn- liche einfache Yorricbtungen, welche ant Bildern nur zum

Zwecke, das Aufhängen oder Aufstellen der Bilder zu er- möglichen, angebracbt sind, bleiben bei der Verzollung

ausser Betracht.

Drucksachen, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt, wie Kataloge, Geschäftsrundschreiben und

andere kaufmännische Drucksachen:

[mit ausländischem Text, nicht zur nächstfol- genden Nummer gehörend]

anderer .Art, darunter einbegriffen alle Yisiten- karten, Adresskarten, Etiketten und Speise- karten mit Buchstabendruck sowie mit Firmen- stempel oder anderem derartigen Buchstaben- druck versehenes Bapier, indessen kein Pack- papier...................

kg

75

340

Anmerkung zu den Nrn. 3S4 und 335. Reklamekarten

und Reklameplakate mit Bildern mit zusammenhängendem

Texte werden nåck Nr. 334 oder 335 verzollt.

Seide, auch kimstliche.

Ungesponnene oder gesponnene Seide, auch in Ver- bindung mit anderen Spinnstoffen:

abgekocht, auch gebleickt, oder gefärbt:

in kleineren, för den Kleinhandel geeigneten

Aufmachungen, wie Bocken, Spulen, Bolien

und dergleichen.............

»

2

50

343

FelbeB, Pliisch- und Samtgewebe, nicht aufgeschnitten

oder aufgeschnitten, aus Seide allem oder in Yer- bindung mit anderen Spinnstoffen........

6

344 und

346

Gewebe, im allgemeinen Tarife nicht besonders ge- nannt:

aus Seide allein oder in Yerbindung mit höchstens

15 v. H. anderen Spinnstoffen (Ganzseide) . . .

6

aus Seide in Verbindung mit mehr als 15 v. B.

anderen Spinnstoffen (Halbseide):

anderer Art als die in Nr. 345 des allgemei- nen Tarifs genannten..........

3

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

(Forts.: Väfnader.)

Anmärkning. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram elier

däröfver per kvm. och innehållande trådar, helt eller del- vis af silke, hänföras, såframt silket utgör högst 3 pro- cent af väfnadens hela vikt, till väfnader af ull. Till

grund för bestämmande af den medgifna procenthalten af

silke lägges i fråga om trådar delvis af silke endast vik- ten af det i sagda trådar förekommande silket.

347

348 och

349

Anmärkning till nr. 342—346 i allmänna taxan. Af- drag i vikten medgifves för sådana på bräden fastsätta

järnställningar med krokar, på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upphakas för att skyddas under

transport.

Band, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart

eller i förening med annat spånadsämne ....

andra slag:

af silke enbart eller i förening med högst 15

procent annat spånadsämne (helsidenband) . .

1 kilogram

1 kilogram

3

6

—

af silke i förening med mer än 15 procent annat

spånadsämne (halfsidenband)........

1 kilogram

o

O

_

Anmärkning. Till band hänföras förutom egentliga band,

d. v. s. på bandstol framställda väfnader med varp och

inslag, äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i band- form ordnade längsgående och sammanklistrade spånads- fibrer eller garn samt i form af band af högst 20 cm.

bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spets- väfnader och tyll.

Eu på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band hän- förlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är

mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören och andra snörmakararbeten, i allmänna

taxan ej särskildt nämnda, af silke enbart eller i

förening med annat spånadsämne, med eller utan

inlägg af trä, metall och dylikt:

350 och

351

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster än

sådant, som åstadkommits genom färgadt garn

eller färgad tråd:

af silke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne.....

1 kilogram

6

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

73

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegeustände.

Yerzollungs
masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre

348 und

349

(Nocli: Grewebe.)

Anmerkung. Kleiderstoffe ans ''Wolle, im Gewichte von 300 g

oder mehr auf 1 m im Geviert und Fäden ganz eder teilweise

aus Seide entbaltend, werden als Gewebe aus Wolle

angesehen, sofern die Seide höchstens 3 v. H. des Gesamtgewichts

des Gewebes beträgt. Der Ermittlung des zulässigen

Prozentgebalts an Seide wird bei Fäden teilweise

aus Seide nur das Gewicht der in diesen Fäden enthaltenen

Seide zugrunde gelegt.

Anmerkung zu den Nrn. 342 bis 346 des allgemeinen

Tarifs. Ein Gewiehtsabzug wird gewährt för solche auf

Brettern befestigte Eisengestelle mit Haken, worauf gewisse

Felbel-, Plusch- und Samtgewebe zum Schutze

während der Beförderung aufgehakt werden.

Bänder, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:

347 Felbel-, .Husch- und Samtbänder aus Seide allein

oder in Yerbindung mit anderen Spinnstoffen .

anderer Art:

aus Seide allein oder in Yerbindung mit höchstens

15 v.. H. anderen Spinnstoffen (Bänder

aus Glanzseide)...............

aus Seide in Verbindung mit mehr als 15 v. H.

anderen Spinnstoffen (Bänder aus Halbseide) .

Anmerkung. Zu den Bändern gehören ausser den eigentlichen

Bändern, d. h. den auf dem Bandsiuhl hergestellten

Geweben mit Kette und Einschlag, auch sogenannte kiinstliche

Bänder, bestehend aus in Bandform geordneten,

längslaufenden und zusammengeklebten Spinnfasern oder

Garnen sowie in Bandform von höchstens 20 om Breite

geschnitienen Geweben, mit Ausnahme von Spitzengeweben

und Tull.

Waren, die wegen ihrer sonstigen Beschaffenheit als

Bänder zu behandeln sind, werden, auch wenn sie mustergewebt

oder mit nicht geraden Kanten versehen sind, als

Bänder verzollt.

Schniire und audere Bosamentierwaren, im allgemeinen_

Tarif nicht besonders genannt, aus Seide .

allein oder in Verbindung mit anderen Spinn- !

stoffen, auch mit Einlagen aus Holz, Metall und i

dergleichen:

350^und geflochtene, bandähnliche Schnure ohne Einlagen

351 und mit geraden Kanten sowie ohne anderes j

Muster als solches, das durch farbiges Garn i

oder farbigen Zwirn hervorgebracht ist:

aus Seide allein oder in Verbindung mit j

höchstens 15 v. H. anderen Spinnstoffen

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

N ummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

(Forts.: Snören.)

af silke i förening med mer än 15 procent

annat spånadsämne..........

1 kilogram

3

852

Anmärkning till nr. 350 och 351. Enligt dessa nummer

skola äfven förtullas sådana flätade bandliknande snören

med raka kanter, som hafva endast af spånadsämnen eller

garn bestående inlägg.

andra slag.................

1 kilogram

9

i ur 360

Anmärkning. Besättnings- och garneringsartiklar, ej plysch- artade, som i ränning eller inslag innehålla flätade, band- liknande snören med raka kanter, äfven med inlägg af

spånadsämnen eller garn, och som allenast på grund däraf

skulle vara hänförliga till nr. 352, tullbehandlas enligt

nr. 350 eller 351.

Ull och andra djurhår.

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:

af ull, äfven med inblandning af annat spånads- ämne:

filt — med undantag af den i nr. 359 i all- männa taxan nämnda — vägande per kvm.

mindre än 300 gr.............

1 kilogram

60

362

Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat spå- nadsämne med undantag af silke:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter (öfver nr. 40 metriskt).....

1 kilogram

30

364

blekt, färgadt eller tryckt:

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000 meter

1 kilogram

—

45

366

två- eller flertrådigt, i allmänna taxan ej sär- skildt nämn dt:

oblekt och ofärgadt:

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1 kilogram

35

368

blekt, färgadt eller tryckt:

hvaraf L kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

1 kilogram

__

50

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

75

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen. | Öre.

(Noch: Schntire.)

aus Seide in Verbindung mit mehr als 15

v. H. anderen Spinnstoffen.......

kg

3

352

Anmerkung zu den Nrn. 350 lind 351. Nach dieseu Num- mern werdeu auch solche geflochtene bandähnliche Sehnure

mit geraden Kanten yerzoilt, welche lediglich aus Spinn- stoffen oden Gespinsten bestehende Einlagen haben.

anderer Art.................

9

ans 360

Anmerkung. Besatz- nnd Garniernngsgegenstände, nicht

pluschartig, die in der Kette oder ini Schuss geflochtene,

bandähnliche Schniire mit geraden Kanten,äuch mitEinlagen

von Spinnstoifen oder Gespinsten, enthalten und allein

ans diesem Grunde nnter Nr. 352 fallen wiirden, werden

nach den Nrn. 350 oder 351 yerzoilt.

Wolle und anderes Tierhaar.

Gewalkter (nicht gewebter) Eilz, ungefärbt, gefärbt

oder bedruckt:

ans Wolle, auch mit Beimengung von anderen

Spinnstoffen:

Filz, mit Ausnahme des in Nr. 359 des all- gemeinen Tarifs genannten, ini Gewicht

von weniger als 300 g auf 1 m im Greviert

»

60

362

Garn:

aus Wolle, auch mit Beimengung von anderen

Spinnstoffen mit Ausnahme der Seide:

einfach:

ungebleicht und ungefärbt:

wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält

(fiber Nr. 40 metrisch)........

30

364

gebleicht, gefärbt oder bedruckt:

wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält

45

366

zwei- oder mekrdrähtig, im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannt:

ungebleicht und ungefärbt:

wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält,

berechnet nach dem einfachen Garn . .

»

35

368

gebleicht, gefärbt oder bedruckt:

wovon 1 kg mehr als 40 000 m enthält,

berechnet nach dem einfachen Garn . .

50

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

371

(Forts.: Garn.)

i smärre för detaljhandeln lämpade upplägg- ningar, såsom dockor, nystan, rullar och

dylikt..................

1 kilogram

50

373

Yäfnader af ull, äfven i förening med annat spånads- ämne med undantag af silke:

pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller rund- väfd. för fabriksbehof...........

1 kilogram

50

ur 374

mattor:

knutna, som hafva högst 180 knutar på 1

meters längd..............

1 kilogram

i

_

376

plyschartade, icke knutna, oskurna eller skurna:

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar........

1 kilogram

i

f

378

andra slag:

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar........

1 kilogram

i

379

sammet och plysch samt sammets- och plysch- artade väfnader, oskurna eller skurna ....

1 kilogram

i

75

380

afpassade, ej särskildt nämnda, såsom borddukar,

hufvuddukar, schalar, filtar, draperier, gardi- ner, väggbonader m. m...........

1 kilogram

i

75

382 och

383

andra slag, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

kostymväfnader af mer än 300 grams vikt per

kvin., som innehålla trådar helt eller delvis

af silke, såframt silket utgör högst 3 pro- cent af väfnadeus hela vikt.......

1 kilogram

2

50

andra:

vägande per kvm. mer än 700 gram ....

1 kilogram

1

50

vägande per kvm. mer än 200 gram, men ej

mer än 700 gram...........

1 kilogram

1

75

vägande per kvm. 200 gram eller därunder

1 kilogram

2

25

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

77

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benen n ung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre. i

371

(Koch: Garn.)

in kleineren Aufmaclrangen, hergerichtet ftir

den Kleinverkauf, wie Docken, Knäuel,

Rollen nnd dergleichen..........

_

| i

50

373

Gewebe aus Wolle, anch im Verbindung mit anderen

Spinnstoffen, Seide ausgenoinmen:

Presstiicber; aucb Maschinenfilz, endlos oder rund

gewebt, fur Fabrik bedarf.........

50

ans 374

Teppiche:

gekntipft, welche böcbstens 180 Knoten auf

1 m Länge entbalten...........

»

i

376

pluschartig, nicht gekniipft, nicht aufgeschnit- ten oder aufgeschnitten:

abgepasst, auch zusammengenäht, gesäumt,

mit Kantenband und mit Fransen ver- sehen ................

i

378

anderer Art:

abgepasst, auch zusammengenäht, gesäumt.

mit Kantenband und mit Fransen versehen

X

i

379

Samt und Husch sowie samt- und pliischartige

Gewebe, nicht aufgeschnitten oder aufgeschnit- ten.................

i

75

380

abgepasst, nicht besonders genannt, wie Tisch- decken, Kopftucher, Schals, Filze, Draperien,

Gardinen, Wandbekleidungen usw......

»

i

75

382 lind

383

anderer Art, im allgemeinen Tarif nicht beson- ders genannt:

Kleiderstoffe von mehr als 300 g Gewicht

auf 1 m im Geviert, welche Fäden ganz

oder teilweise aus Seide enthalten, sofern

die Seide höchstens 3 v. H. des Gesamt- gewichts des Gewebes beträgt.....

2

50

andere:

im Gewichte von mehr als 700 g auf 1 m

im Geviert.............

1

50

im Gewichte von mehr als 200 g, aber

nicht mehr als 700 g auf 1 m im Geviert

»

1

75

im Gewichte von 200 g oder weniger auf j

1 m im Geviert...........

2

25

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

388

Band, snören och andra snörmakararbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik i allmänna taxan bänförliga:

strumpor..................

1 kilogram

2

ur 390

andra: tullbehandlas lika med motsvarande varor

af bomull.

Drif- och transportremmar, osydda eller sydda, äfven

i förening med andra ämnen med undantag af

kautschuk...................

1 kilogram

30

406

Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull.

Garn:

af andra till Afd. VIII C i allmänna taxan börande

spånadsämnen än de i nr. 393—399 nämnda,

äfven i förening med bomull eller jute:

två- eller flertrådigt, tråd härunder inbegripen:

oblekt och ofärgadt...........

1 kilogram

40

407

blekt, färgadt eller tryckt........

1 kilogram

—

60

425

Väfnader:

af andra till Afd. Vill C i allmänna taxan börande

spånadsämnen än de i nr. 419—422 nämnda,

äfven i förening med bomull eller jute:

näsduksväfnader, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 50 varp- och inslagstrådar ....

1 kilogram

1

10

426

mer än 50 varp- och inslagstrådar. . . .

1 kilogram

1

90

tvåskaftade och kyprade väfnader, i allmänna

taxan ej särskild! nämnda, bvilkas hela yta

är till väfnadssättet likartad (icke mönster- väfda):

andra, än de i nr. 429 i allmänna taxan

nämnda, som på en yta af 1 cm. i kva- drat innehålla sammanlagdt:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

79

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Ktonen.

Öre.

388

Bänder, Schniire vind andere Posamentierwaren sowie

Strumpfstulilarbeiten und andere durch Wirken,

Stricken oder Knlipfen hergestellte Waren, nicht

zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs

gehör eu d:

Striimpfe..................

kg

2

aus 390

andere: wie die entsprechenden Waren aus Baum- wolle.

Treih- und Transportriemen, nicht genäht oder ge- näht, auch in Yerbindung mit anderen Stoffen,

Kautschuk ausgenommen............

30

406

Pfianzliche Spinnstoffe mit Ausnahme der

Baumwolle.

G-arn:

aus anderen zum Abschnitt VIII C des allgemeinen

Tarifs gehörenden Spinnstoffen als den in den

Nrn. 393 bis 399 genannten, auch in Verbindung

mit Baumwolle oder Jute:

zwei- oder mehrdrähtig, darunter Zwirn einbe- griffen:

ungebleicht und ungefärbt.......

40

407

gebleicht, gefärbt oder bedruckt ....

»

60

425

Gewebe:

aus anderen zum Abschnitt VIII C des allgemeinen

Tarifs gehörenden Spinnstoffen als den in den

Nrn. 419 bis 422 genannten, auch in Verbindung

mit Baumwolle oder Jute:

Taschentuchgewebe, die auf einer Fläche von

1 cm im (revier! zusammen enthalten:

höchstens 50 Ketten- und Einschlagfäden

1

10

426

mehr als 50 Ketten- und Einschlagfäden.

1

90

zweischäftige und geköperte Gewebe, im all- gemeinen Tarif nicht besonders genannt,

deren ganze Eläche in der Webart gleichar- tig (nicht mit Mustern gewebt) ist:

andere als die in Nr. 429 des allgemeinen

Tarifs genannten, die auf einer Fläche

von 1 cm. im Geviert zusammen ent- halten:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kung1. Maj ds Nöd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

431

(Forts.: Väfnader.)

högst 25 varp- och inslagstrådar:

blekta, färgade eller tryckta . . .

1 kilogram

50

433

mer än 25 t. o. m. 35 varp- och in- slagstrådar:

blekta, färgade eller tryckta . .

1 kilogram

65

435

mer än 35 t. o. m. 50 varp- och in- slagstrådar:

blekta, färgade eller tryckta . .

1 kilogram

i

20

437

mer än 50 t. o. m. 65 varp- och in- slagstrådar:

blekta, färgade eller tryckta . .

1 kilogram

2

439

andra slag, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda, mönsterväfda härunder inbegripna,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 50 varp- och inslagstrådar ....

1 kilogram

1

75

440

mer än 50 varp- och inslagstrådar, här- under jämväl inbegripna alla, som hafva

mönster, åstadkommet genom olika tråd- täthet ................

1 kilogram

2

ur 446

Anmärkning till nr. 439 och 440. Inväfda namn, mono- gram, bokstäfver och siffror medföra icke höjning af den

för väfnaden eljest utgående tullen.

Anmärkning till nr. 438—440 i allmänna taxan. Väf- nader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad, men

som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar åstad- komna randningar eller rutniDgar, tullbehandla^ såsom icke

mönsterväfda.

Fisknät, äfven i förening med annat ämne.....

1 kilogram

45

451

Bomull.

Garn:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

under nr. 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning.............

1 kilogram

12

! ur 453

nr. 23 och däröfver, men under nr. 33 . . . .

1 kilogram

—

18

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

81

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

431

(Nock: Gewebe.)

höchstens 25 Ketten- und Einschlag- fäden:

gebleicht, gefärbt oder bedruckt .

kg

50

433

mehr als 25 bis und mit 35 Ketten- und Einschlagfäden:

gebleicht, gefärbt oder bedruckt .

65

435

mehr als 35 bis und mit 50 Ketten- und Einschlagfäden:

gebleicht, gefärbt oder bedruckt .

i

20

437

mehr als 50 bis und mit 65 Ketten- und Einschlagfäden:

gebleicht, gefärbt oder bedruckt .

»

2

439

anderer Art, im allgemeinen Tarif nicht beson- ders genannt, mit Mustern gewebte dar- unter einbegriffen, die auf einer Eläche von

1 cm. im Geviert zusammen enthalten:

höchstens 50 Ketten- und Einschlagfäden

1

75

440

mehr als 50 Ketten- und Einschlagfäden,

darunter auch alle einbegriffen, die Mus- ter aufweisen, welche durch verschie- dene Fadendichte entstanden sind, . .

»

2

aus 446

Anmerkung zu den Nrn. 439 und 440. Eingewebte Na- men, Monogramme, Buchstaben und Ziffern haben eine

Krhöhung des sonat för das Gewebe geltenden Zolls nicht

zur Eolge.

Anmerkung zu den Nrn. 428 bis 440 des allgemeinen

Tarifs. Gewebe, deren ganze Eläche in der Webart

gleichartig ist, die aber durch farbige Ketten- oder Ein- schlagfäden entstandene Streifen oder Vierecke aufweisen,

werden als nicht mit Mustern gewebt verzollt.

Eischernetze, auch in Yerbindung mit anderen Stoffen

45

451

Baumwolle.

Garn:

einfach:

ungebleicht und ungefärbt:

unter Kr. 12 englisch; auch sogenanntes Vor- gespinst.................

»

12

aus 453

Nr. 23 und darliber, aber unter Nr. 33 . . .

»

—

18

Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

454

(Forts.: (Järn.)

blekt, färgadt eller tryckt:

under nr. 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. försnillning.............

1 kilogram

27

ur 456

nr. 23 och aäröfver, men under nr. 33 ... .

1 kilogram

—

33

ur 462

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

blekt, färgadt eller tryckt:

sytråd af garn nr. 23 och däröfver, fyr- eller

fyrtrådig................

1 kilogram

35

ur 464

flertrådigt, mer än eu gång tvinnadt:

blekt, färgadt eller tryckt:

sytråd, fyr- eller fyrtrådig.........

1 kilogram

35

ur 465

sytråd, fyr- eller fyrtrådig, i smärre för detalj- handeln lämpade uppläggningar, såsom dockor,

nystan, rullar och dylikt...........

1 kilogram

35

472

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:

fälb, plysch och sammet samt sammets- och plysch- artade väfnader; äfvensom afpassade varor däraf:

andra slag än s. k. manchester:

blekt eller färgad............

1 kilogram

90

tryckt eller pressad...........

1 kilogram

1

10

473 o. 474

näsduksväfnader, som på en yta af 1 om. i kvadrat

innehålla sammanlagdt:

högst 80 varp- och inslagstrådar......

1 kilogram

1

20

mer än 80 varp- och inslagstrådar.....

1 kilogram

1

45

475

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,

gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väf- nadssättet likartad, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar......

1 kilogram

1

15

476

mer än 60 varp- och inslagstrådar.....

1 kilogram

1

40

481

väfnader, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,

hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad:

vägande per kvm. mindre än 250 gram, men

ej mindre än 100 gram, som på en yta af

1 cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

blekta eller enfärgade........

1 kilogram

90

482

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta ..............

1 kilogram

1

10

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

83

Nummer des

schwedi schen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollmngs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

454

(Nock: Garn.)

gebleicht, gefärbt oder bedruckt:

unter Nr. 12 englisch; aucb sogenanntes Vor- gespinst .................

kg

27

aus 456

Nr. 23 und daruber, aber unter Nr. 33 .

3>

_

33

aus 462

zwei- oder mehrdräbtig, einmal gezwirnt:

gebleicbt, gefärbt oder bedruckt:

Nähzwirn aus Garn Nr. 23 und daruber, vier- oder mehrdrähtig.............

.*

35

aus 464

mebrdrähtig, mehr als einmal gezwirnt:

gebleicht, gefärbt oder bedruckt:

Nähzwirn, vier- oder mehrdrähtig......

35

aus 465

Nähzwirn, vier- oder mehrdrähtig, in kleineren Auf- machungen, die fur den Kleinhandel bestimmt

sind, wie Docken, Knäuel, Rollen und dergleichen

35

472

Gewebe aus Baumwolle, auch in Verbindung mit Jute:

Feibel, Pliisch und Samt sowie samt- und pliisch- artige Gewebe; ferner abgepasste Waren daraus:

anderer Art als sogenannter Manchester:

gebleicht oder gefärbt..........

»

90

bedruckt oder gepresst..........

i

10

473 u. 474

Taschentuchgewebe, die auf eiuer Fläche von 1 cm

im Geviert zusammen enthalten:

höchstens 80 Ketten- und Einschlagfäden ,

»

i

20

mehr als 80 Ketten- und Einschlagfäden . .

i

45

475

andere abgepasste, wie Tischtiicher, Kopftucher,

Gardinen usw., soweit die ganze Fläche in der

Webart gleichartig ist, die auf einer Fläche von

1 cm im Geviert zusammen enthalten:

höchstens 60 Ketten- und Einschlagfäden . .

i

15

476

mehr als 60 Ketten- und Einschlagfäden . .

i

40

481

Gewebe, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge- nant, deren ganze Fläche in der Webart gleich- artig ist:

im Gewichte von weniger als 250 g, aber nicht

weniger als 100 g auf 1 m im Geviert, die

auf einer Fläche von 1 om im Geviert zu- sammen enthalten:

höchstens 60 Ketten- und Einschlagfäden:

gebleicht oder einfarbig.......

90

482

gewebt in zwei oder mehr Farben; auch

bedruckt..............

»

i

10

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 240.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

484

(Forts.: Väfnader af bomull.)

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

blekta eller enfärgade........

1 kilogram

i

15

485

väfda i två eller liera färger; äfvensom

tryckta..............

1 kilogram

i

40

487

vägande per kvm. mindre än 100 gram, som

på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

blekta eller enfärgade........

1 kilogram

i

20

488

väfda i två eller flera färger; äfven- som tryckta............

1 kilogram

i

45

490

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

blekta eller enfärgade........

1 kilogram

i

40

491

väfda i två eller flera färger; äfven- som tryckta ............

1 kilogram

i

65

493

andra slag, i allmänna taxan ej särskilda nämnda,

härunder inbegripna mönsterväfda, äfven af- passade, såsom bord- och hufvuddukar, gardiner

m. m.:

blekta eller enfärgade:

vägande per kvm. 100 gram eller däröfver

1 kilogram

i

15

vägande per kvm. mindre än 100 gram . .

1 kilogram

i

40

494

väfda i två eller flera färger; äfvensom tryckta:

vägande per kvm. 100 gram eller däröfver

1 kilogram

i

40

vägande per kvm. mindre än 100 gram . .

1 kilogram

i

65

495

Anmärkning till nr. 475—494 i allmänna taxan. Väf- nader, hvilkas hela yta är till väfnadssättet likartad, men

som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar åstad- komna randningar eller rntningar, tullbehandlas såsom

icke mönsterväfda.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, i allmänna taxan

ej särskildt nämnda:

trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och slät

(icxe mönsterväfd) tyll...........

1 kilogram

2

50

496

andra slag.................

1 kilogram

4

—

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

85

Nummer des

schwedi schen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

484

(Nock: Gewebe aus Baumwolle.)

mehr als 60 Ketten- lind Einschlagfäden:

gebleicht oder einfarbig.......

kg

1

15

485

gewebt in zwei oder mehr Farben; auch

bedruckt..............

2>

1

40

487

im Gewichte von weniger als 100 g anf 1 m

im (revier!, die anf einer Fläche von 1 cm

im Geviert zusammen enthalten:

böchstens 60 Ketten- und Einscblagfäden:

gebleicht oder einfarbig.......

1

20

488

gewebt in zwei oder mehr Farben; aucb

bedruckt .............

2>

1

45

490

mehr als 60 Ketten- und Einschlagfäden:

gebleicht oder einfarbig.......

1

40

491

gewebt in zwei oder mehr Farben; auch

bedruckt ..............

1

65

493

anderer Art, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt, darunter mit Mustern gewebte einbe- griffen, auch abgepasst, wie Tischtucher, Kopf- tiicher, Gardinen usw.:

gebleicht oder einfarbig:

im Gewichte von 100 g oder dartiber auf 1

m im Geviert.............

1

15

im Gewichte von weniger als 100 g auf 1

m im Geviert.............

>

1

40

494

gewebt in zwei oder mehr Farben; auch be- druckt:

im Gewichte von 100 g oder dartiber auf 1

m im Geviert.............

1

40

im Gewichte von weniger als 100 g auf 1

m im Geviert.............

j,

1

65

495

Anmerkung zu den Nrn. 475 bis 494 des allgemeinen

Tarifs. Gewebe, deren gamze Fläche in der Webart gleich- artig ist, die aber durch farbige Ketten- oder Einsehlag- fäden entstandene Streifen oder Vieredke aufweisen, wer- den als nicht mit Mustern gewebt verzollt.

Spitzen sowie Spitzengewebe und Tull, im allgemei- nen Tarif nicht besonders genannt:

Zwirngardinengewebe von mindestens 50 cm

Breite und schlichter (nicht mit Mustern

gewebter) Tull..............

»

2

50

496

anderer Art................

3>

4

—

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

497

498

Band, i allmänna taxan ej särskild! nämnda . . .

Anmärkning. En pä grund af sin beskaffenhet i öfrigt till

band hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan

är mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören och andra snörmakararbeten, i allmänna taxan

ej särskildt nämnda, med eller utan inlägg af trä,

metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, utan inlägg och

med raka kanter samt utan annat mönster,

än som åstadkommits genom färgadt garn eller

1 kilogram

2

499

färgad tråd................

Anmärkning. Enligt denna rubrik förtullas äfven sådana

flätade, bandliknande snören med raka kanter, hvilka

kafva blott af spånadsämnen eller garn bestående inlägg.

[andra slag]

Anmärkning. Besättnings- och garneringsartiklar, ej plyseh- artade, som i ränning eller inslag innehålla flätade, band- liknande snören med raka kanter, äfven med inlägg af

spånadsämnen eller garn, och som allenast på grund häraf

skulle vara hänförliga till nr. 499, tullbehandlas enligt

nr. 498.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stick- ning eller knytning tillverkade varor, ej till annan

rubrik i allmänna taxan hänförliga:

1 kilogram

2

500

strumpor..................

1 kilogram

1

90

501

vantar, äfven sydda af väfnad........

1 kilogram

2

—

504

underkläder, vägande högst 1 kg. per dussin . .

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt hängmattor,

tågvirke och linor, äfven i förening med annat

1 kilogram

2

25

ämne.....................

Spånadsvaror i förening med kautschuk.

Väfnad er och andra spånadsvaror, impregnerade eller

öfverdragna med kautschuk eller förenade medelst

kautschukslösning eller genom mellanlägg af kaut-

1 kilogram

25

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

87

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs
masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre

497

498

499

500

501

504

Bänder, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt

Anmerkung. Våren, die Trogen ihrer sonstigen Beschaffenheit

als Bänder zu behandeln sind, werden, auch wenn

sie mustergewebt oder mit nicht geraden Kanten versehen

sind, als Bänder verzollt.

Schniire nnd andere Posamentierwaren, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannt, mit Einlagen

ans Holz, Metall nnd dergleichen oder ohne solche:

geflochtene, bandähnliche Schniire, ohne Einlagen

und mit geraden Kanten sowie ohne anderes

Muster als solches, das dnrch gefärbtes Garn

oder gefärbten Zwirn hervorgebracht ist. . .

Anmerkung. Nach dieser Nummer werden auch solche geflochtene,

bandähnliche Schniire mit geraden Kanten verzollt,

welehe lediglich aus Spinnstoffen oder Gespinsten bestehende

Einlagen haben.

[anderer Art]

Anmerkung. Besatz- und Garnierungsgegenstände, nicht

pliischartig, die in der Kette oder im Schnss geflochtene,

bandähnliche Schnure mit geraden Kanten, auch mit Einlagen

von Spinnstoffen oder Gespinsten, enthalten nnd

allein aus diesem Grunde unter Nr. 499 fallen wiirden,

werden nach Nr. 498 verzollt.

Strumpfstuhlarbeiten und andere durch Wirken,

Stricken oder Knupfen hergestellte Waren, nicht

zu einer anderen Nummer des allgemeinen Tarifs

gehörend:

Striimpfe..................

Handschuhe, auch genäht aus Geweben ....

Unterkleider das Dutzend höchstens 1 kg wiegend.

..................

Pischernetze und Netze fur technische Zwecke, Hängematten,

Tauwerk und Seile, auch in Yerbindung

mit anderen Stoffen............

Gespinstwaren in Yerbindung mit Kautschuk.

Gewebe und andere Gespinstwaren, imprägniert oder

iiberzogen mit Kautschuk oder vereinigt mitteis

Kautschuklösung oder durch Kautschukzwischen
-

kg

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

508

(Forts.: Väfnader.)

schuk; äfvensom elastiska spånadsvaror, alla slag,

innehållande strängar (trådar) af kautschuk:

andra slag än de i nr. 506 i allmänna taxan

nämnda:

icke innehållande silke..........

1 kilogram

2

509

Spånadsvaror, vattentäta etc.

Yäfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, be- lagda eller impregnerade med annan massa än

kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt fer- nissade eller lackerade väfnader:

mattor, linoleummattor härunder inbegripna . .

1 kilogram

25

510

andra slag.................

1 kilogram

—

60

514

Anmärkningar till Afd. VIII A—F i allmänna taxan.

a) Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende vid

färgade ränder i väfnaden, livilka uteslutande tjäna till

ledning vid tillskärning eller sömnad, ej heller vid färgade

ränder bredvid kanterna, som blott tjäna till igenkännings- märke för olika fabrikat.

b) Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende vid

stadens beskaffenhet.

Sömnads- och andra arbeten, ej särskildt nämnda,

af spånadsvaror; hattar (nr. 514—582).

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade

men utan sömnadsarbete, i allmänna taxan ej sär- skildt nämnda; äfvensom spånadsvaror, fållade eller

kantade men utan annat sömnadsarbete, i allmänna

taxan ej särskildt nämnda: tullbehandlas lika med

den spånadsvara, af hvilken de framställts, med

tillägg af 10 procent af tull beloppet.

Anmärkning 1. Till fållade och kantade varor utan annat

sömnadsarbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart

sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

89

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs
masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre.

508

509

510

(Noch: Gewebe.)

lagen; auch elastische Gespinstwaren aller Art,

enthaltend Stränge (Fäder) aus Kautschuk:

anderer Art als die in Nr. 506 des allgemeinen

Tarifs genannten:

keine Seide enthaltend..........

Gespinstwaren, wasserdichte usw.

Gewebe und andere Gespinstwaren, wasserdichte, belegt

oder imprägniert mit anderer Masse als

Kautschuk, darunter einbegriffen Wachstuch sowie

gefirnisste oder lackierte Gewebe:

Fussbodenbelag, Linoleumbelag darunter ein
-

begriffen

anderer Art

Anmerkungen zu Abschnitt VIII A bis F des allgemeinen

Tarifs.

a) Farbige Streifen im Gewebe, die ausschliesslich als Anbalt

beim Zuschneiden oder Nähen, ferner farbige Streifen neben

den Kanten, die lediglicb als Unterscbeidungsmerkmal fiir

die einzelnen Fabrikate dienen, bleiben bei der Zollbehandlung

von Geweben ausser Betracht.

b) Bei der Yerzollung von Geweben bleibt die Beschaffenheit

der Webekanten unberucksichtigt.

Näh- lind andere Arbeiten, nicht besonders genannt,

aus Gespinstwaren; Kute (Nr. 514bis 582).

514 Gespinstwaren, zugeschnitten oder ausgestanzt, aber

ohne Näharbeit, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt; ferner Gespinstwaren, gesäumt

oder mit Kantenband versehen, aber ohne andere

Näharbeit, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt: wie die Gespinstwaren, woraus sie hergestellt

sind, mit einem Zuschlag von 10 v. H.

des Zollbetrags.

Anmerlcung 1. Zu den gesäumten und mit Kantenband versebenen

Waren obne andere Näharbeit werden aucb solcbe

gerechnet, die in unmittelbarem Zusammenhange mit dem

Saume eine einfacbe Hoblnaht haben.

Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.

kg

25

60

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

520

(Forts.: Spånadsvaror.)

Anmärkning 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånads- varor, vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen

intet affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad,

hvaraf de framställts, utan förhöjning.

Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, ldädnings- och

ärmhållare samt andra dylika persedlar; äfvensom

delar därtill af spånadsvara:

af gulddragararbete . ............

1 kilogram

9

521

af hel- eller halfsiden eller af elastiska band

eller snören, hvari silke ingår.......

1 kilogram

4

—■

522

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elastiska

band eller snören, i hvilka silke icke ingår

1 kilogram

2

532

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och

strukna, af väfnad, tillhörande Afd. VIII 0 eller

D i allmänna taxan:

med broderier eller spetsar..........

1 kilogram

4

533

andra slag.................

1 kilogram

3

10

535

Snörlif:

af annan väfnad än hel- eller halfsiden.....

1 kilogram

i

80

540

Anmärkning. Band, väfda spetsar, broderier och dylik ut- styrsel medföra icke förhöjning af den enligt rubrik nr.

535 utgående tull.

Broderier:

å spetsar, spetsväfnader och tyll:

å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari

silke icke ingår, äfven om de äro försedda

med annat sömnadsarbete; äfvensom broderad

sådan väfnad, synbarligen afsedd att sönder- klippas till remsor.............

1 kilogram

6

50

541

542

andra: förtullas med 100 procents förhöjning af

tullsatsen för den vara, hvarå broderiet ut- förts ;

å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å

stampad filt: förtullas med 100 procents förhöj- ning af den för sagda varor stadgade tull;

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Propsitoion Nr 204.

91

Nummer äes

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masatab.

Krönen.

Öre.

520

(Nock: Gespinstwaren.)

Anmerkung 2. Solche zugesehnittene oder ausgeschnittene

Gespinstwaren, bei deren Zuschneiden augenscheinlich Ab- fälle nicht entstanden Bind, werden wie die Gewebe be- handelt, woraus sie hergestellt Bind, ohne Erhöhnng.

Hosenträger, Gtirtel, Schärpen, Strumpfbänder, Klei- der- und Ärmelschurzer sowie andere derartige

Gegenstände; auch Teile dazu aus Gespinstwaren:

aus Goldgespinstwaren............

kg

9

521

aus Seide oder Halbseide oder aus elastischen

Bändern oder Schnuren, worin Seide ent- halten ist.................

■»

4

522

anderer Art, darunter nuck solcke einbegriffen,

deren Hauptbestandteil aus elastiscken Bän- dern oder Schnuren bestekt, worin keine

Seide enthalten ist.............

2

532

Kragen, Manschetten und Vorhemden, gestärkt und

gebugelt, aus Geweben, die zum Abscknitt Till C

oder D des allgemen!eu Tarifs gehören:

mit Stickerei oder Spitzen..........

»

4

533

anderer Art.................

3

10

535

Korsette:

aus anderen Geweben als Seide oder Halbseide .

»

1

80

540

Anmerkung. Bänder, gewebte Spitzen, Stickereien und äkn- liche Yerzierungen haben eine Erhöhnng des Zolles der

Nr. 535 nicht zur Eolge.

Stickereien:

auf Spitzen, Spitzengeweben und Tull:

auf Streifen aus schlichtem, nicht mit Mustern

gewebtem Tull, worin keine Seide enthalten

ist, auch mit anderer Näharbeit versehen; fer- ner derartige bestickte Gewebe, sichtlich dazu

bestimmt, in Streifen zerschnitten zu werden

6

50

541

542

andere: Zollsatz der Ware, worauf die Stickerei

ausgefuhrt ist, mit 100 v. H. Erhöhung;

auf Seide oder Halbseide (Geweben oder Bändern)

oder auf gewalktem (nicht gewebtem) Filz: Zoll- satz der bezeichneten Waren mit 100 v. H. Er- höhung;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

543

(Forts.: Broderier.)

å remsor af linne- eller bomullsväfnad med undan- tag af spetsväfnader och tyll, äfven om de äro

försedda med annat sömnadsarbete; äfvensom

broderade sådana väfnader, synbarligen afsedda

att sönderklippas till remsor........

1 kilogram

5

50

544

andra slag..................

1 kilogram

4

—

551

552

Kläder och andra sömnadsarbeten, i allmänna taxan

ej särskildt nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller

på strumpstol förfärdigade varor (äfven me- tervara): förtullas utan förhöjning efter hvad

för strumpstolsarbeten är bestämdt;

Anmärkning. Vanliga tillbehör, alla slag, föranleda ej

någon förhöjning af tullen.

öfverrockar samt rockar, västar och byxor för

män och gossar af annan väfnad än hel- eller

halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

försedda med foder, uppslag eller annan

besättning af varor, invirka silke ingår;

äfvensom alla, indika äro förfärdigade

af sådan, silke innehållande ylleväfnad,

som ej är hänförlig till halfsiden . . .

1 kilogram

3

50

553

andra .................

1 kilogram

3

—

554

af annan väfnad, däri silke ej ingår . . .

1 kilogram

2

—

555

andra slag:

af spetsar, spetsväfnader eller tyll:

helt eller delvis af silke.........

1 kilogram

20

557

af annat spånadsämne:

andra än sådana med foder af hel- eller

halfsiden............. .

1 kilogram

7

558

af helsiden:

försedda med broderier eller spetsar ....

1 kilogram

14

—

559

andra ..................

1 kilogram

12

—

560

af halfsiden:

försedda med broderier eller spetsar ....

1 kilogram

6

50

561

andra ..................

1 kilogram

5

50

563

af annan spånadsvara med undantag af stam- pad filt:

försedda med broderier eller spetsar; äfven- som sådana som hafva foder, uppslag

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

93

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

masstab.

Zollsa

Krönen.

tz

Öre.

543

(Noch: Stickereien.)

auf Streifen aus Leinen- oder Baumwollengewebe,

mit Ausnahme von Spitzengewebe lind. Tull,

auch mit anderer Näharbeit verseben; ferner

derartige bestickte Gewebe, sichtlicb dazu be- stimmt, in Streifen zerscbnitten zn werden . .

kg

5

50

544

anderer Art..................

>

4

—

551

552

Klen]er und andere Näharbeiten, im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannt:

hergestellt aus geknlipften, gestrickten, gewirkten

oder auf dem Strumpfstuhl gefertigten Waren

(aucb Meterwaren): nach den Bestimmungen

för Strumpfstublarbeiten, obne Erböhung;

Anmerkung. Gewöhnliclie Zutaten aller Art habeu eine

Zollerhöliung nicht zur Folge.

tJberzieber sowie Röcke, Westen und Hosen för

Männer lind Knaben, aus anderen Geweben als

Seide oder Halbseide:

aus Wollen-, Leinen- oder Hanfgeweben:

mit Butter, Aufscblägen oder anderem

Besatz aus Waren, worin Seide enthal- ten ist; ferner alle aus solchem Seide

entbaltenden Wollengewebe, das nicht

als Halbseide anzusehen ist,.....

3

50

553

andere ................

7>

3

—

554

aus anderen Geweben, worin keine Seide

enthalten ist,.............

>>

2

555

anderer Art:

aus Spitzen, Spitzengewebe oder Tull:

ganz oder teilweise aus Seide ......

20

557

aus anderen Spinn stoffen:

nicht mit Butter aus Seide oder Halbseide

7

558

aus Seide:

mit Stickerei oder Spitzen........

j,

14

559

andere .................

»

12

—

560

aus Halbseide:

mit Stickerei oder Spitzen........

6

so

561

andere .................

5

50

563

aus anderen Gespinstwaren, gewalktem Bilz

ausgenommen:

mit Stickerei oder Spitzen; auch solche

mit Butter, Aufscblägen oder anderem

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

dre.

(Forts.: Kläder o. s. v.)

eller annan besättning af varor, i hvilka

silke ingår:

af linne- eller bomullsväfnad ....

andra slag.............

1 kilogram

1 kilogram

4

5

—

Anmärkning. Kantband eller snören, till skydd för kanter

eller påsydda för att ersätta knapphål, räknas icke såsom

besättning, ej heller krage.

564

andra:

af bomullsväfnad, bvilka väga mer än

200 gr. per stycke.........

andra slag......''.......

1 kilogram

1 kilogram

2

3

50

50

Anmärkningar till nr. 514—-564 i Afd. VIII G i all- männa taxan.

a) Såsom enkel hålsöm, hvilken följaktligen icke är att be- trakta som broderi, räknas äfven sådan half- och helstapel- söm, som förekommer i enkel rad och i omedelbart sam- manhang med fållen.

b) Å varor af linne- eller bomullsväfnad påsydda band lämnas

vid tullbehandlingen utan afseende, äfven om''banden äro

sydda i figurer. Hvad här stadgats om band gäller äfven

för flätade, bandliknande snören samt andra besättnings- och garneringsartiklar, som skola tullbehandlas enligt nr.

498.

c) Sömnadsarbeten med broderade monogram, enstaka bok- stäfver, siffror o. d. skola icke behandlas som med broderi

försedda, försåvidt icke monogrammen, bokstäfverna, siff- rorna o. d. utbreda sig öfver en yta af mer än 6 cm. i

kvadrat.

566

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, guld- dragararbeten härunder inbegripna:

band, snören och andra snörmakararbeten, fran- sar, spetsar, spetsväfnader och tyll samt strump- stolsarbeten, innehållande metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet garn till mer än 15

procent af varans hela vikt.........

1 kilogram

9

paljetter och kantiljer, alla slag, oafsedt mate- rialets beskaffenhet............

1 kilogram

8

—

570

571

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden.............

andra slag...................

1 stycke

1 stycke

1

25

60

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

95

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

(Nock: Tvleider usw.)

Besatz aus Waren, worin Seide entbal- ten ist:

ans Leinen- oder Barrmwollengewebe

kg

4

anderer Art............

5

—

564

Anmerlcung. Kantenband oder Schnur, zum Schutze der

Kanten oder als Ersatz för Knopflöcher aufgenäht, ebenso

Kragen, werden nicht als Besatz angesehen.

andere:

aus Banmwollengewebe, das Stuck mebr

als 200 g wiegend.........

2

50

anderer Art.............

2>

3

50

566

AnmerJcungen zu den Nrn. 514 bis 564 irn Abschnitt

VIII G des allgemeinen Tarifs.

a) Als einfache Hohlnaht, die infolgedessen nicht als Stickerei

anzusehen ist, gilt auch solche Halb- und Ganzstäbchen- naht, die in einfacher Beihe und in unmittelbarem Zu- sammenhang mit dem Saume yorkommt.

b) Bänder, die auf Waren aus Leinen- oder Baumwollen- gewebe aufgenäht sind, bleiben bei der Verzollung ausser

Betracht, auch wenn die Bänder in Biguren genäht sind.

Das G-leiche gilt fiir geflochtene bandartige Schniire, so- wie fiir andere bandartige Besatz- und Garnierungsgegen- stände, die nach Nr. 498 zu verzollen sind.

c) Genähte Gegenstände mit gestickten Monogrammen, einzel- nen Buchstaben, Ziffern und dergleichen sind nicht als mit

Stickerei versehen zu behandeln, sofern die Monogramme,

Buchstaben, Ziifern und dergleichen sich nicht auf eine

Fläche von mehr als 6 om im Geyiert erstrecken.

Gespinstwaren in Yerbindung mit feinerem Drabt,

Goldgespinstwaren darunter einbegriffen:

Bänder, Schnure und andere Posamentierwaren,

Fransen, Spitzen, Spitzengewebe und Tull

sowie Strumpfstuhlarbeiten, enthaltend Drabt

oder mit Draht ubersponnenes Garn im Ver- bältnis von mebr als 15 v. H. des Gesamt- gewicbts der Ware............

9

Flitter und Kantillen, aller Art, obne Biicbsicbt

auf die Beschaffenheit des Materials ....

8

_

570

Begenscbirme und Sonnenscbirme:

aus Seide oder Halbseide............

1 Stuck

1

25

571

anderer Art..................

60

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

581

582

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

andra slag än med blommor eller plymer monte- rade fruntimmershattar:

af annat ämne än de i nr. 577—580 i all- männa taxan nämnda:

ogarnerade; äfvensom mössor, sydda af

till rubrik nr. 572 i allmänna taxan

hänförliga flätor, samt s. k. filtstumpar,

alla slag..............

andra slag...............

1 stycke

1 stycke

50

75

593

Arbeten af mjuk kautschuk:

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk) med

inlägg eller omlägg af spånadsämne eller metall;

andra packnings- och tätningsmaterial samt pack- ningar af mjuk kautschuk i förening med spå- nadsämne, asbest eller metall eller af spånads- eller annat ämne i förening med kautschuk;

äfvensom plattor och andra packningar af asbest

i förening med spånadsämne eller af spånads- ämne eller asbest i förening med stearin, talg,

talk och dylika ämnen............

1 kilogram

25

594

Imf- och andra buffertar, plattor, packningar och

tätningar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda

1 kilogram

—

50

mattor, proppar, massiva hjulringar, äfven i läng- der, symaskinsringar, ventiler, ventilkulor samt

kautschuksvaror, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda, för industriella ändamål, allt i eller

utan förening med annat ämne; äfvensom strängar

1 kilogram

80

597

slangar och rör, äfven i afpassade längder, i all- männa taxan ej särskildt nämnda:

andra än i nr. 595 och 596 i allmänna taxan

upptagna, äfven i förening med annat

ämne..................

1 kilogram

50

Anmärkning. Till denna rubrik hänföras äfven s. k. inner- slangar, hvilka inkomma omonterade eller icke samman- satta samt sakna ventilklaffar och ventiler.

598

drif- och transportremmar af kautschuk, gutta- perka eller balata, äfven i förening med spånads-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

97

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs
masstab.

Htite, fertige oder halbfertige:

anderer Art als mit Blumen oder Federn geschmiickte

Frauenhiite:

aus anderen Stoffen als den in den Nrn. 577

bis 580 des allgemeinen Tarifs genannten:

581 nicht ausgeriistet, auch Miitzen, genäht

aus Geflechten der Nr. 572 des allgemeinen

Tarifs, sowie sogenannte Filzstumpen

aller Art..........

582 anderer Art..............

Waren aus weichem Kautschuk:

593 Platten von höchstens 10 mm Stärke (Gummituch)

mit Einlagen oder Umlagen von Spinnstoffen

oder Metall; anderes Packungs- und Dichtungsmaterial

sowie Packungen aus weichem Kautschuk

in Verbindung mit Spinnstoffen, Asbest

oder Metall oder aus Spinn- oder anderen Stoffen

in Verbindung mit Kautschuk; auch Platten

und andere Packungen aus Asbest in Verbindung

mit Spinnstoffen oder aus Spinnstoffen oder

Asbest in Verbindung mit Stearin, Talg, Talk

und ähnlichen Stoffen............

594 Huf- und andere Puffer, Platten, Packungen und

JDichtungen, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt ...................

Fussbodendecken, Stopfen, massive Radkränze, auch

in Längen, Nähmaschinenringe, Ventile, Ventilkugeln

sowie im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannte Kautschukwaren zu industriellen

Zwecken, alles in oder ohne Verbindung mit

anderen Stoffen; auch Stränge ........

Schläuche und Röhren, auch in abgepassten Längen,

im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:

597 andere als die in den Nrn. 595 und 596 des

allgemeinen Tarifs genannten, auch in Verbindung

mit anderen Stoffen.......

Anmerkung. Hierher gehören auch sogenannte Innenschläuche,

welche nnmontiert oder nicht zusammengesetzt

ohne Ventilklappen und Ventile eingefuhrt werden.

598 Treib- und Transportriemen aus Kautschuk, Guttapercha

oder Balata, auch in Verbindung mit

Bihang till Eiksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

Zollsatz

Krönen. Öre

1 Stuck

80

50

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

|

Tullsats |

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

ironor.

3 re.

(Forts.: Arbeten af mjuk kautschuk)_

ämnen, eller af spånadsämnen i förening med

1 kilogram

600

kautschuk, guttaperka eller balata......

velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk,

äfven i förening med annat ämne, såsom ytter- onmmi eller delar därtill samt pedal- och broms-

35

60

.. i

601

gummi........... • .......

andra varor, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,

af mjuk kautschuk, enbart eller_ i förening med

annat ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar,

1 kilogram

1

isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi. .

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat

ämne:

1 kilogram

1

20 1

1

602

603

block och plattor, äfven i afpassade stycken . .

stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i af-

1 kilogram

20

605

passade stycken, samt packningar . . . . _. .

andra varor, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda, af hårdgummi, äfven i förening med

annat ämne, såsom kirurgiska artiklar, kam-

1 kilogram

1

50

608

mar och dylikt..............

Lervaror (nr. 608—631).

Tegel:

i allmänna taxan ej särskildt nämnda slag, såsom

eldfast, alla slag, klinker, syrefasta formtegel

och för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plat- tor, fasad- och formtegel för byggnadsändamål,

s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna,

samt taktegel, alla slag:

oglaserade:

eldfast tegel, alla slag, äfvensom syrefasta

1 kilogram

20 S

|

I

formtegel...............

100 kilogram

—

25

613

andra ..................

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

[flerfärgade eller glaserade]

Anmärkning. Sådana klyfstenar, äfven flerfärgade, af det

i anmärkning 1 till nr. 608 i den allmänna taxan om-

100 kilogram

30

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

99

Nummer des

schwedischen

Benennung der Gegenstände.

Verzollnngs-

Zollsatz

allgemeinen

Tarifs.

masstab.

Yronen.

Öre.

(Noch: Waren aus weichem Kautschuk.)

Spinnstoffen, oder aus Spinnstoffen in Verbin-

kg

35

600

dung mit Kautschuk, Guttapercha oderBalata .

Fahrrad- und Motorfahrradteile aus Kautschuk,

auch in Yerbindung mit anderen Stoffen, wie

Mantel oder Teile dazu sowie Pedal- und Brems-

601

gummi..............#.....

andere Waren, im allgemeinen Tarif nicht beson- ders genannt, aus weichem Kautschuk, allein

oder in Yerbindung mit anderen Stoffen, wie

Handschuhe, Eimer, Saughiltchen, Eisblasen,

3»

i

60

chirurgische Gegenstände und Kadi ergummi . .

Waren aus Hartgummi, auch in Yerbindung mit

anderen Stoffen:

i

20

602

603

Blöcke und Platten, auch in abgepassten Stucken

Stungen, Stränge (Fäden) und Eöhren, auch in

;>

—

20

605

abgepassten Stucken, sowie Packungen . . .

andere Waren, im allgemeinen Tarif nicht be- sonders genannt, aus Hartgummi, auch in Ver- bindung mit anderen Stoffen, wie chirurgische

50

608

Gegenstände, Kämme und dergleichen ....

Tonwaren (Nrn. 608 bis 631).

Ziegel:

im allgemeinen Tarif nicht besonders genannter

Art, wie feuerfeste, aller Art, Klinker, säure- feste Formziegel und fur chemisch-technische

Zwecke bestimmte Platten, Fassade- und Form- ziegel för Bauzwecke, sogenannte reveterings- plattor (Kalkbewurfsplatten) darunter einbegrif- fen, sowie Dachziegel aller Art:

un glasört:

feuerfeste Ziegel aller Art sowie säurefeste

i

20

Formziegel...............

100 kg

—

25

613

i

andere..................

Boden- und Wandplatten:

von 3 cm Starke oder mehr:

[mehrfarbig oder glasiert]

Anmerkung. Spaltsteine der in der Anmerkung 1 zu Nr.

608 des allgemeinen Tarifs bezeiclmeten Art, bei denen

30

i

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

614

(Forts.: Golf- och väggplattor.)

förmälda slag, hvilkas tjocklek i oklnfvet skick uppgår

till 3 cm. eller däröfver, förtullas enligt rubrik nr. 613

med tull af 1 krona per 100 kg.

af mindre tjocklek:

enfärgade, oglaserade.............

100 kilogram

2

ur 617

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mufflar

samt delar därtill...............

100 kilogram

1

625,

Lyxföremål och andra artiklar, hvilka måste anses

hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke eller

endast i ringare mån till verkligt gagn, såsom

statyetter, vaser, ateniennprydnader, dekorations- tallrikar och andra väggpryanader m. m. — men

däremot icke blomkrukor, askkoppar, sparbössor

m. m. — äfven i förening med trä, oädel metall

eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad:

af äkta porslin...............

1 kilogram

60

andra slag.................

1 kilogram

—

30

628

Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af

äkta porslin:

hvita eller enfärgade.............

1 kilogram

30

629

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade . . .

1 kilogram

—

60

630

Arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af

fajans (oäkta porslin) samt krukmakargods och

andra lervaror, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda, äfven i förening med järn eller trä:

hvita eller enfärgade.............

1 kilogram

10

631

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartadt sätt dekorerade . . .

1 kilogram

__

16

Anmärkning till nr. 628—631. I och för sig hvita eller

enfärgade lervaror, å hvilka fabriksmärke eller fabrikens

namn eller ock en ingraverad rymdbeteckning finnes an- bragt, skola, försåvidt därigenom icke åstadkommes ut- smyckning, ej behandlas såsom två- eller flerfärgade.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

101

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Benennung der Gegenstände.

Verzollnngs-

Zollsatz

Tarifs.

masstab.

Krönen. 1 Öre.

614

(Noch: Boden- lind Wandplatten.)

die Starke des ungeteilten Steines 3 om oder mehr be- trägt, auch mebrfarbig, werden nach Nr. 613 mit 1 Kr.

för 100 kg verzollt.

von geringerer Starke:

einfarbig, unglasiert......

100 kg

2

aus 617

Tiegel, auch aus Graphitmasse, Retorten lind Muffeln

sowie Teile dazu........

1

625

Luxusgegenstände lind andere Gegenstände, die als

hauptsächlich zu Zierzwecken lind nicht oder nur

in geringerem Umfang zur wirklichen Benutzung

bestimmt anzusehen sind, wie Statuetten, Yasen,

Nippsachen, Zierteller lind anderer Wandschmuck

usw. — dagegen nicht Blumentöpfe, Aschenbecher,

Sparbilchsen usw. —, auch in Verbindung mit

Holz, unedlen Metallen oder dergleichen, das Ge- wicht der Schachteln, des Papiers lind ähnlicher

Hullen eigerechnet:

aus echtern Porzellan.......

kg

»

60

anderer Art........

—

SO

628

Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge- nannt, aus echtem Porzellan:

weiss oder einfarbig.......

.i)

30

629

zwei- oder mehrfarbig oder vergoldet, versilbert

oder auf andere ähnliche Weise verziert. . .

>

_

60

630

Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge- nannt, aus .Fayence (unechtem Porzellan) sowie

Töpferwaren lind andere Tonwaren, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannt, auch in Verbindung

mit Eisen oder Holz:

weiss oder einfarbig.......

10

631

zwei- oder mehrfarbig oder vergoldet, versilbert

oder auf andere ähnliche Weise verziert . .

s

16

Anmerkung zu den Nrn. 628 bis 631. An sich weisse

oder einfarbige Tonwaren, welche die Marke oder den

Namen der Fabrik oder eine eingravierte Bezeichnung des

Fassungsraumes trägen, werden, insoweit dadurch keine

Verzierung bewirkt. wird, nicht als zwei- oder mehrfarbige

Waren behandelt.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

i

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Dre.

643

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

folieradt:

utan fasett- eller kantslipning........

1 kilogram ;

40

644

andra slag..................

1 kilogram

50

645

Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar af

glas, med eller utan negativbilder........

!

frie

ur 646

Glasmålningar och speglar af fönster- eller spegel- glas, äfven i förening med annat ämne, dock ej

guld eller silfver................

1 kilogram

—

60

658

Anmärkning. Till denna rubrik hänföras jämväl sådana

reklamskyltar af glas, hvilka framstå såsom bilder.

Glas- och emaljvaror, i allmänna taxan ej särskild!

nämnda, äfven i förening med annat ämne än

guld eller silfver, försåvidt de icke äro hänförliga

till bijouterivaror, karaffiner härunder inbegripna:

hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt, må- ladt, förgylldt eller eljest med annan dekore- ring än sådan, som kan åstadkommas genom

gravyr i formen, härunder inbegripna äfven

på nämnda sätt bearbetade lampkupor . . .

1 kilogram

~~

90

660

Anmärkning. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes

vid tullbehandlingen ej afseende.

andra slag och ej heller hänförliga till nr. 659

1 kilogram

1

45

i allmänna taxan..............

666

Järn och järnlegeringar (nr. 666—812).

Rör och rördelar af icke smidbart gjutgods:

icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller däröfver .

fri

a

667

af mindre än 145 mm. invändig diameter, här- under inbegripna utan afseende å diametern

alla ogängade och i öfrigt oarbetade muffar,

flänsar, proppar och hufvar .........

100 kilogram

1

50

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

103

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

Tarifs.

masstab.

Krönen.

Öre.

643

Fönsterglas, auch gefärbt, sowie Spegelglas:

belegt:

ohne Facetten- oder Kantenscbliff......

kg

40

644

anderer Art.............

—

50

645

Photographische Trockenplatten oder sogenannteEmul- sionsplatten ans Glas, auch mit Negativbildern .

fre

i

atis 646

Glasmalereien und Spiegel aus Fenster- oder Spegel- glas, auch in. Verbindung mit anderen Stoffen, je- doch nicht mit Gold oder Silber.......•

kg

60

658

AnmerTcung. Zu dieser Nummer gehören auch solche Glas- plakate, welche sich als Bilder darstellen.

Glas- nnd Emailwaren, im allgemeinen Tarif nicht

besonders genannt, auch in Verbindung mit ande- ren Stoffen als Gold oder Silber, soweit sie nicht

zu den Bijouteriewaren gehören, Karaff en darunter

einbegriffen:

Haushaltungs- und Ziergläser, geschliffen, ge- ätzt, bemalt, vergoldet oder mit sonstiger

anderer Verzierung als solcher, die durch eine

Gravierung in der Form entstehen bann, dar- unter einbegriffen Lampenglocken, die in der

erwähnten Weise bearbeitet sind,......

90

660

Anmerkung. Schliff, der keine Verzierung bezweckt, bleibt

bei der Verzollung ausser Betrackt.

anderer Art und nicht unter Nr. 659 des all- gemeinen Tarifs fallend........

»

45

666

Eisen und Eisenlegierungen (Nrn. 666 bis 812).

Röhren und Röhrenteile aus nicht schmiedbarem Guss:

nicht bearbeitet:

mit eineru inneren Durchmesser von 145 mm

oder mehr.............

fre

667

mit einem geringeren inneren Durchmesser als

145 mm, darunter ohne Riicksicht auf den

Durchmesser einbegriffen alle Muffen, Flan- schen, Stopfen und Kappen, ohne Gewinde

und sonstige Bearbeitung.......

100 kg

1

50

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

tullberäkningen.

•• !

taxan.

Kronor.

Ore.j

668

670

671

672

673

(Forts.: Rör o. s. v.)

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade

rör delar; äfvensom brandposter, tackjärnsbrunnar

och sifoner samt slussventiler till rör, hänförliga

till nr. 666 ..............

Anmärkningar till nr. 666—668.

a) För emaljerade rör ocli rördelar utgår en tilläggstull af

1 kr. 50 öre per 100 kg.

b) Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören anses

såsom bearbetade.

Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan eldstad,

samt kaminer, ej särskild!; nämnda, värme- eller

lågtryckspannor, kamflänsrör, kaloriferer, radiatorer

eller värmeelement, port-, luftväxlings- och

andra galler, spjäll och dragluckor till eldstäder,

ugnsramar, mortlar, grytor, kastruller, pannor och

krubbor, serverings- och trädgårdsbord, äfven i förening

med annat ämne, soffor och stolar, äfven i

förening med trä, fotskrapor, spottlådor, tvätt- och

diskbord, afloppstrattar, vattenlås, badkar samt

andra dylika gröfre för hushållet och renhållningen

afsedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda

artiklar, trappor, trappsteg, staket, grafvårdar,

lyktarmar samt tak-, vägg- och källarfönster, allt

försåvidt de till hufvudsaklig del utgöras af icke

smidbart gods; äfvensom gjutna delar till sådana

föremål:

emaljerade, förnicklade eller förtenta

andra slag............

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskapsoch

paraplyställ, bord, ej särskildt nämnda, etagerer

och blomsterställningar, trädgårdsurnor, strykoch

pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor

och pianorullar, luftväxlingsventiler och spolcisterner

samt delar därtill, allt försåvidt de till hufvudsaklig

del utgöras af icke smidbart gods:

emaljerade, förnicklade eller förtenta.....

100 kilogram

1 kilogram

1 kilogram

andra slag

1 kilogram

1 kilogram

50:

10

05 i

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

105

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs
masstab.

: (Noch: Röhren usw.)

668 bearbeitet, darunter aucb Röhrenteile mit Gewinden

einbegriffen; ferner Feuerhähne, Brunnen

aus robem Eisen und Siphons sowie Schliess
ventile

zu Röhren der Nr. 666 ........

Anmerkungen zu den Nrn. 666 bis 668.

a) För emaillierte Röhren und Röhrenteile ist ein Zollzuschlag

von 1 Kr. 50 Öre för 100 kg zu erheben.

b) Das Ebendrehen der Flanschen an den Röhren hat nicht

die Behandlung der Röhren als bearbeitete zur Folge.

Herde, Öfen,. Wasserwärmer, mit oder ohne Feuerstelle,

sowie Kamine, nicht besonders genannt,

Wärme- oder Tiefdruckkessel, Kammflanschenröbren,

Kaloriferen, Radiatoren oder W ärmeelemente,

Tor-, Ventilations- und andere Gitter,

Ofenklappen und Zieliklappen zu Feuerberden,

Ofenrahmen, Mörser, Töpfe, Kasserollen, Pfannen

und Krippen, Anrichte- und Gartentische, aucb in

Verbindung mit anderen Stoffen, Sofas und Stilhle,

aucb in Verbindung mit Holz, Fusskratzer, Spucknäpfe,

Wasch- und Spliltiscbe, Ablauftrichter,

Wasserverschliisse, Badewannen sowie andere derartige,

gröbere ftir Hausbalt und Reinigung bestimmte,

im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannte Gegenstände, Treppen, Treppenstufen,

Stakete, Grabmale, Laternenarme sowie Dach-,

Wand- und Kellerfenster, alle, soweit sie in der

Hauptsacbe in nicht schmiedbaren Stucken bestehen;

ferner gegossene Teile zu solchen Gegenständen:
670

emailliert, vernickelt oder verzinnt......

671 anderer Art.................

Kopierpressen und Teile dazu; auch Ständer fur

Feuergeräte und Regenschirme, Tische, nicht besonders

genannt, Etageren und Blumenständer,

Gartenurnen, Plätt- und Biigeleisen, nicht besonders

genannt, Möbelrollen und Pianorollen, Lufterneuerungsventile,

Spultröge und Teile zu solchen

Gegenständen, allé, soweit sie in der Hauptsache

| in nicht schmiedbaren Stucken bestehen:

672 emailliert, vernickelt oder verzinnt......

673 j anderer Art.................

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.

100 kg

Zollsatz

Krönen. Öre

so

kg

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

| i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

3re.

674

Kulör, särskildt inkommande:

blanka, härdade ................

1 kilogram

_

50

679

Stänger, bearbetade, synbarligen afsedda till betong- arbeten; stänger med olika hårdhetsgrader i tvär- sektion (compoundstål), härunder inbegripna äfven

vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k. pansar- skenor för kassahvalf); äfvensom varmvalsadt järn

i stänger med invalsade mönster eller eljest genom

varmvalsning åstadkommen olika storlek eller form

å tvärsektion.................

100 kilogram

3

50

680

Balk-, hörn- och annat varmvalsadt järn, i allmänna

taxan ej särskildt nämndt:

vägande 60 kg. eller däröfver per löpande meter

frie

i

681

vägande mindre än 60 men ej mindre än 20 kg.

per löpande meter............o •

af mindre vikt per löpande meter, s. k. valstråd

härunder inbegripen............

100 kilogram

1

50

682

100 kilogram

2

50

683

Snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, härunder äfven

inbegripna tillformade ämnen af sadant stal . . .

100 kilogram

7

50

690

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning eller polering och utan öfverdrag af

annan metall eller annan ytbetäckning, andra

än kallvalsade, äfven om de äro korrugerade

eller hafva å ena sidan invalsade mönster:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver......

100 kilogram

3

691

af mindre än o mm. men icke under 0,6 mm.

tjocklek.................

100 kilogram

4

50

692

af mindre än 0,6 mm. men icke mindre än

0,3 mm. tjocklek; äfvensom plåtar, alla

slag, med olika hårdhetsgrader i tvärsektion

(compoundstålplåtar)...........

100 kilogram

5

694—696

[slipade, försedda med blank oxidfri yta (kall- valsade) eller med matt oxidfri yta (betade)

eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt),

polerade, målade, fernissade, förnicklade, lacke- rade, emalj erade, brunerade eller mönsterpres- sade]

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

107

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Benennung der Gegenstände.

Verzolluugs-

Zollsatz

Tarifs.

masstab.

Krönen

Öre.

674

Kugeln, för sich eingefiihrt:

blank, gehärtet........

kg

50

679

Stangen, bearbeitet, sichtlich fur Betonarbeiten be- stimmt; Stangen mit verschiedenen Härtegraden

im Querschnitt (Compoundstahl), darunter aucb

einbegriffen gedrehte oder auf anaere Weise fas- sonierte (sogenannte Panzerschienen för Kas sen- gewölbe); ferner warm gewalztes Eisen in Stången

mit eingewalzten Mustern oder sonst in dnrch

Warmwalzen entstandenen verschiedenen Grössen

oder Formen des Querschnitts . . .

100 kg

3

50

680

Träger-, Eck- und anderes warm gewalztes Eisen, im

allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:

im Gewichte von 60 kg oder mehr auf das lau- fende Meter.........

fre

i

681

im Gewichte von weniger als 60, aber nicht

weniger ais 20 kg auf das laufende Meter .

100 kg

i

|

50

682

von geringerem Gewicht auf das laufende Meter,

sogenannter Walzdraht darunter einbegriffen.

2

50

683

Schnelldrehstahl, geschmiedet oder gewalzt, darunter

auch einbegriffen geformte Stucke (ämnen) aus

solchem Stahl........

7

50

690

Bleche, auch geschnitten:

ohne Scbliff oder Politur und ohne Uberzug aus an- deren Metallen oder sonstige Flächenbedeckung,

andere als kalt gewalzte, auch wenn sie gewellt

sind oder auf der einen Seite eingewalzte Muster

trägen:

von 3 mm Starke oder mehr.....

O

1

691

von geringerer Stärke als 3 mm, aber nicht

unter 0,6 mm........

»

4

50

692

von geringerer Stärke als 0,6 mm, aber nicht

unter .0,3 mm; auch Bleche aller Art mit

verschiedenen Härtegraden im Querschnitt

(Compoundstahlbleche)........

5

6y4—i

1

[gesäll liffen, versehen mit blanker oxydfreier Aussen- fläche (kålt gewalzt) oder mit matter oxydfreier

Aussenfläche (gebeizt) oder mit spiegelnder Oxyd- haut (sogenannte Glanzbleche), poiiert, bemalt,

gefirnisst, vernickelt, lackiert, emailliert, brliniert

oder mit Mustern gepresst]

1

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Dre.

(Forts.: Plåtar o. s. v.)

Anmärkning till nr. 694—696. Oljebestrykning, synbar- ligen endast afsedd att skydda plåten mot rost, anses icke

såsom målning eller fernissning.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom

perforerade:

100 kilogram

6

699

700

af 3 mm tjocklek eller däröfver......

af mindre än 3 mm. men ej mindre än 1,6 mm.

tjocklek.................

100 kilogram

7

50

701

af mindre än 1,6 mm tjocklek.......

Plåt- och bleckvaror, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda:

100 kilogram

12

704

emalj erade..........._.......

förnicklade, förkopprade, förmässingade, bronse-

1 kilogram

40

ur 707

rade eller lackerade . . . .........

andra slag än i nr. 703 och 704 i allmänna taxan

nämnda:

elevatorskopor, vägande per stycke netto

1 kilogram

50

mindre än 20 kg. men ej mindre än 1 kg.

1 kilogram

—

10

708

vägande per stycke netto mindre än 1 kg

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form

å tvärsektionen, äfven bearbetade:

1 kilogram

_

20

711

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek ....

100 kilogram

6

—

712

713

af mindre godstjocklek............

Anmärkning till nr. 709—712 i allmänna taxan. Å rör

anbragta muffar utöfva intet inflytande på tullbehand- lingen.

Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,

korsrör och andra på liknande sätt formade rör- delar, allt försåvidt de äro framställda af smid-

100 kilogram

8

bart gods; äfvensom cylindrar för förtätade gaser

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt. eller kall- draget band- och fason järn härunder inbegripet,

allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder

i största dimension af tvärsektion:

100 kilogram

9

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

109

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstal).

Krönen

Öre.

699

(Nock: Bleehe usw.)

Anmerkung zu den Nrn. 69i Ms 696. Ein Bestreichen

mit Öl, sichtlich nur zum Schutze der Bleehe gegen Rost,

ist nicht als Bemalnng oder Eirnisanstrich anzusehen.

gebogen und mit den Kanten zusammengeschweisst;

auch gelocht (perforiert):

von 3 mm Starke oder mehr........

M1

O

o

fcr

6

700

von geringerer Starke als 3 mm, aber nicht

vinter 1,6 mm..............

7

50

701

von geringerer Starke als 1,6 mm.....

12

—

704

Waren aus Platten und Blechwaren, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannt:

emailliert.................

40

vernickelt, verkupfert, vermessingt, bronziert oder

lackiert..................

50

aus 707

anderer Art, als die in den Nrn. 703 und 704

des allgemeinen Tarifs genannten:

Becher filr Elevatoren im Stuckreingewichte

von weniger als 20 kg, aber nicht weniger

als 1 kg................

10

708

im Stuckreingewichte von weniger als 1 kg.

»

—

20

711

Röhren, kalt gezogen, von Tunder oder anderer Form

des Querschnitts, auch bearbeitet:

von 2 mm Wandstärke oder mehr.......

100 kg

6

712

von geringerer Wandstärke..........

8

—

713

Anmerkung zu den Nrn. 709 bis 712 des allgemeinen

Tarifs. Ant Röhren angebrachte Muffen bleiben auf die

Zollbehandlung ohne Einfluss.

Muffen, Flanschen, Stopfen, Kappen, Winkelröhren,

T-Röhren, Kreuzröhren und andere in ähnlicher

Weise geformte Röhrenteile, alle soweit sie aus

sckmiedbaren Stucken hergestellt sind; ferner Zy- linder fur verdichtete Kase...........

9

Draht, kalt gewalzt oder gezogen, kalt gewalztes

oder kalt gezogenes Band- und Fassoneisen dar- unter einbegriffen, alles in Stangen oder Ringen,

10 mm oder weniger in der grössten Abmessung

des Querschnitts:

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Tullss

Kronor.

1

ts |

1

Öre.|

714

718

(Forts.: Träd o. s. v.)

[polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt

tråd med växlande tvärsektion å olika delar

af samma stycke]

Anmärkning. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som

endast genom dragning erhållit en blank yta.

andra slag:

af annan form än platt, såsom rund, U-formad

o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd:

af 1,5 mm. eller däröfver i största dimen- sion af tvärsektion..........

100 kilogram

4

■

50

719

af mindre än 1,5 mm. men icke under 0,5

mm. i största dimension af tvärsektion

100 kilogram

7

—

720

af mindre än 0,5 mm. i största dimension

af tvärsektion.....•......

100 kilogram

9

__

ur 736

Anmärkningar till nr. 714—720 i allmänna taxan:

a) Tråd, öfverdragen med annan oädel metall med undantag

af koppar och kopparlegeringar, förtullas med 15 procents

förhöjning af tullen för motsvarande tråd utan öfverdrag.

b) Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd med eller

utan taggar, stängselduk och annan järntrådsduk, möbel- resårer med lösa eller fastgjorda ändar samt torkgaller af

tråd till torkinrättningar beläggas med dubbla tullbelop- pet å tråden, hvaraf de äro förfärdigade.

Träskrufvar under 4 mm. i diameter.......

100 kilogram

45

737

S. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill . . .

100 kilogram

12

—

743

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mel- lanslag (förbindnings]ärn), klämplattor, skenskor,

vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill samt

andra, i allmänna taxan ej’ särskild! nämnda delar

till spåranordningar..............

100 kilogram

4

746

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar, raka:

icke bearbetade...........• ...

100 kilogram

5

747

bearbetade ..................

100 kilogram

6

—

748

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar . .

100 kilogram

5

—

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 204,

111

j Nummer des

t schwedischen

allgemeinen

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

Tarifs.

i

masstab.

Krönen.

Öre.

i

714

718

(Noch: Draht usw.)

[poliert (sogenannter Silberstahl und Klavier- draht) sowie Draht mit wechselndem Quer- schnitt an verschie denen Teilen des gleichen

Stuckes]

Anmerkung. Als polierter Draht ist solcher nicht anzu- sehen, der nur durch Ziehen ein blankes Äusseres erhal- ten hat.

anderer Art:

von anderer Form als flach, z. B. rand, U- förmig usw.; auch sogenannter Litzendraht:

von 1,5 mm Starke oder mehr in der gröss- ten Abmessung des Querschnitts . . .

O

o

*3

4

50

719

von geringerer Starke als 1,5 mm, aber nicht

unter 0,5 mm in der grössten Abmessung

des Querschnitts........

7

720

von geringerer Stärke als 0,5 mm in der

grössten Abmessung des Querschnitts .

»

9

aus 736

Anmerlcunqen zu den Nrn. 714 bis 720 des allqemeinen

Tarifs.

a) Draht, iiberzogen mit anderen unedlen Metallen, Kupfer

und Kupferlegierungen ausgenommen, wird wie der ent- sprechende Draht ohne tiberzug verzollt, mit 15 v. H.

Zollerhöhung.

b) Seile und Zaunseile aus Eisendraht, Zaundraht mit oder

ohne Stacheln, Zaungewebe und anderes Eisendrahtgewebe,

Möbelfedern mit lösen oder befestigten Enden sowie Troc- kengitter aus Draht zu Trockenvorrichtungen unterliegen

dem doppelten Zolle des Drahtes, woraus sie hergestellt

sind.

Holzschrauben unter 4 mm im Durchmesser ....

45

737

Sogenannte Ewarts-Ketten sowie lose Gelenke dazu

»

12

_

743

Rundeisenstege zu Weichen, Weichenumsteller,

Zwischenstege (Verbindungseisen), Klemmplatten,

Schienenschuhe, Drehscheiben, auch gegossene, und

Teile dazu sowie andere, im allgemeinen Tarif nicht

besonders genannte Teile zu Gleiseinrichtungen .

4

.

746

Zu Eisenbahn- und Strassenbahnmaterial bestimmte:

Achsen, gerade:

nicht bearbeitet...............

»

5

747

bearbeitet..............

6

748

Räder, lose, nicht bearbeitet; ebenso Radkränze .

>

5

—

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

749

(Forts.: Järnvägsmateriel.)

hjulsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrättningar

och koppelanordningar............

100 kilogram

6

750

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, såsom

broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar; äfven- som nitade master...............

100 kilogram

4

50

755

Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar . .

100 kilogram

10

—

ur 756

Plogbillar och landsidor.............

100 kilogram

6

—

ur 757

Skrufstycke^ vägande per stycke netto 10 kg. eller

däröfver; bräckjärn samt järnbågar till sågar . .

100 kilogram

7

—

Bänkplåtsaxar och delar därtill..........

100 kilogram

10

—

759

Maskinhyfveljärn af 7 mm. tjocklek eller däröfver .

1 kilogram

—

25

761

Knifvar för användning i papperstillverkningen, lösa

knifblad till skörde- och slåttermaskiner samt ha,c- kelsemaskinknifvar; äfvensom andra maskinknif- var, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

holländarknifvar utan egg..........

1 kilogram

05

andra slag.................

1 kilogram

—

20

ur 763

Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och blad- hackor, grepar, högafflar och liknande större gaffel- formiga handredskap samt handräfsor och krattor,

allt med eller utan skaft; äfvensom andra, i all- männa taxan ej särskildt nämnda handredskap för

landtbruk eller trädgårdsskötsel, gräsklippnings- maskiner härunder inbegripna.........

1 kilogram

08

ur 764

Trädgårdssaxar för två händer..........

1 kilogram

—

12

ur 767

Bågfilar för hand- eller maskinkraft och rälssågar .

1 kilogram

—

60

774 och

775

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än

skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra

verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med eller

utan skaft:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg. men

ej under 1,5 kg.; äfvensom yxor och bilor,

alla slag, oafsedd vikten..........

1 kilogram

10

vägande per stycke netto mindre än 1,5 kg. . .

1 kilogram

—

20

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

113

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Benennnng der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

Tarifs.

masstab.

Krönen.

Öre.

749

(Noch: Eisenbahnmaterial.)

Radsätze, bearbeitete lose Råd er; ebenso Federn,

Puder und Teile dazu sowie Zugvorrichtungen

und Kuppelvorrichtungen.......

O

o

<7*

crq

6

750

Eachwerk uud andere ähnliche Eisen konstruktion en,

wie Brticken (auch aus Blech), Dachstuhie und

Masten (stolpar); ebenso genietete Masten (master)

4

50

755

Pflugwendscheiben und Pflugscharspitzen.....

10

_

aus 756

Pflugschare und Landseiten......

6

_

1 aus 757

Scbraubstöcke im Stuckreingewichte von 10 kg oden

mebr; Brecheisen sowie Eisenbogen zu Sägen . .

>

7

Bankblechscheren und Teile dazu......

»

10

_j

759

Maschinenhobeleisen von 7 mm Starke oder mebr .

kg

_

25

761

Messer zur Yerwendung in der Papiererzeugung, lose

Messerblätter zu Ernte- und Mähmaschinen sowie

Häekselmaschinenmesser; ferner andere Maschinen- messer, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge- nannt:

Holländermesser diné Scbneide......

05

andere Waren.........

20

aus 763

Spaten, Schaufeln, nicht zum Hausgerät gebörend,

und Blattbacken, Mistgabeln, Heugabeln und ähn- liche grössere gabelförmige Handgeräte, sowie

Handrechen und Harken, alle mit oder ohne Schal!;

auch andere, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannte Handgeräte för Landwirtschaft oder Gar- tenbau,Grasschneidemaschinen darunter einbegriffen

08

aus 764

Gartenscheren för zwei Hände......

»

_

12

aus 767

Bogenfeilen för Hand- oder Maschinenkraft und

Schienensägen.........

60

774 und

775 j

Hämmer, Schlägel, Pickel und Meissel, andere ais

Schraubenmeissel (Schraubenzieher); ferner An- setzeisen und andere (nicht Luftdruck-) Werkzeuge

för Steinarbeit, mit oder ohne Schal!:

im Stuckreingewichte von weniger als 5 kg, åker

nicht unter 1,5 kg; ferner "Äxte und Beile,

aller Art, ohne Rucksicht auf das Gewicht .

»

10

!

im Stuckreingewichte von weniger als 1,5 kg .

»

—

20

Bihang till RiksJ. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

16

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

776

Spiralborrar för bearbetning af metall eller trä,

borrhylsor, brottschar (upprymmare), gängtappar,

gängbackar, gängkloppor, fräsar för bearbetning

af metall eller trä, träsnideriverktyg samt kor- dongtrissor..................

100 kronor

15

777

Borrs vängar och ullsaxar.............

1 kilogram

—

20

I

Borrar, ej särskildt nämnda, borr- eller sparrsockar,

tubpressar, trädgårdssaxar för en hand, hand- plåtsaxar, s. k. bultafklippare, järn- och metall- trådsaxar, skärcirklar och rörafskärare samt delar

därtill; äfvensom skrufmejslar, med eller utan

skaft.....................

1 kilogram

25

779

Tänger, alla slag, af högst 16 cm. längd samt färdig- arbetade lösa skänklar därtill:

icke förnicklade eller polerade........

1 kilogram

50

andra ....................

1 kilogram

—

75

780

Cirklar af järn; hyfveljärn, i allmänna taxan ej

särskildt nämnda, svarfjärn, huggjärn, håljärn,

stämjärn och bettlar; skridskor och rullskor samt

delar därtill; korkskrufvar, med eller utan skaft;

äfvensom andra korkutdragare och delar därtill:

skridskor och rullskor, oförnicklade, samt delar

därtill...................

•

1 kilogram

30

andra slag..................

1 kilogram

—

40

783

Anmärkning. Till skridskor eller rullskor synbarligen

hörande och samtidigt med dessa inkommande lösa rem- mar, dock ej mer än ett par remmar till hvarje par skrid- skor eller rullskor, skola tnllbehandlas som dessa senare.

Knif var:

rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor

därtill....................

1 kilogram

3

andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och penn- knifvar:

med ytterskållor af järn med oarbetad, grof- smärglad eller pressad yta utan annan be- läggning än fernissa; äfvensom med ytter-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

115

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Benennung der Gegenständc.

Verzollungs-

Zollsatz

Tarifs.

inasstab.

Krönen.

Öre.

776

i

Spiralbokrer för die Bearbeitung von Metall oden

Holz, Bohrfutter, Reibahlen (Aufräumer), Gewinde- sckneider, Sckneidbacken nnd Schneidkluppen för

Gewinde, Fräser fur die Bearbeitung von Metall

oder Holz, Holzschnitzerwerkzeuge sowie Rände- rierrädcken.........

100 Krönen

15

777

Bokrwinden und Wollscheren.....

kg

-

20

Bohrer, nicht besonders genannt, Bohrknarren, Rökren- pressen, Gartenscheren fur eine Hand, Hand-Blech- scheren, sogenannte Bolzenschneider, Eisen- und

Metalldraktsckeren, Sckneidezirkel und Rokrschnei- der sowie Teile dazu; aucli Schraubenzieher, mit

oder okne Schaft..........

2>

1

|

25

779

Zangen aller Art, von höckstens It! cm Länge, sowie

fertig gearbeitete lose Schenkel dazu:

weder vernickelt noch poliert........

5>

50

andere Waren.........

—

75

780

Zirkel aus Eisen; Hobeleisen, im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannt, Drechseleisen, Haueisen,

Locheisen, Stemmeisen und Beitel; Schlittschuhe

und Rollschuhe sowie Teile dazu; Sekraubenkork- zieher mit oder ohne Schaft; auch andere Kork- zieher sowie Teile dazu:

Schlittschuhe und Rollschuhe, unvernickelt, sowie

Teile dazu...........

30

andere Waren.........

—

401

783

Anmerkung. Zu Schlittschuhen und Rollscliuhen offensicht- lich gehörige und gleichzeitig damit eingefuhrte lose Rie- men, jedoch nicht mehr als ein Paar Riemen zu jedem Paar

Schlittschuhe oder Rollschuhe, werden zum Satze der letzte- ren verzollt.

Messer:

Rasiermesser und Rasierhobel; auch lose Klingen

dazu..........

2>

3

i

|

|

andere zusaminenlegbare Messer, wie Taschen- und

F edermesser:

mit Heften aus Eisen mit unbearbeiteter, grob

gesckmirgelter oder gepresster Oberfläche

ohne anderen Belag als Firnis; auch mit

I

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

Ce

(Forts.: Knifvar.)

skållor af trä eller gröfre bensorter, såsom

oxben och dylikt:

med högst två blad eller instrument;

äfvensom lösa blad till knifvar, hän- förliga till rubrikerna nr. 784—787 i

allmänna taxan...........

1 kilogram

i

50

786

Anmärkning. Polering, färgning eller målning af ytter- skållorna inverkar icke på tullbehandlingen af hithörande

knifvar med ytterskållor af trä eller gröfre bensorter.

med ytterskållor af horn eller celluloid ....

1 kilogram

3

787

andra slag..................

1 kilogram

5

50

788

icke hopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar; yrkes- knifvar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,

såsom hot-, kakel-, sadelmaxar- och skomakar- knifvar; äfvensom lösa blad därtill.....

1 kilogram

50

789

bordsknifvar och knifvar, andra slag, i allmänna

taxan ej särskildt nämnda, såsom raderknifvar,

samt bords- och hushållsgafflar och s. k.

porterbrytare:

med skaft af silfver, förgylld eller försilf- rad metall, pärlemor, porslin, elfenben,

hvalrosständer, celluloid eller ebonit;

äfvensom dolkar med parerstång ....

1 kilogram

1

1

50

790

med skaft af andra ämnen och ej till näst- föregående rubrik hänförliga; äfvensom

oskaftade...............

1 kilogram

50

ur 801

Sy-, stopp- och hårnålar; äfvensom stickmaskins- och

symasirinsnålar................

1 kilogram

—

40

802

Yerktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med

sorterade verktyg:

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera

äro små, gjutna och tydligen afsedda till lek- saker; äfvensom särskildt inkommande dylika

verktyg..........•.......

1 kilogram

1

20

805

Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra

dylika lås af järn, äfven i förening med annan

oädel metall, utan lackering eller annan ytbetäck-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

117

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Cfegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

784

(Noch: Messer.)

Heften aus Holz oder gröberen Kn och en- arten, wie Pinderknochen und dergleicben:

mit höchstens 2 Klingen oder Instrumen- ten; ferner lose Klingen zu Messern der

Nrn. 784 bis 787 des allgemeinen Tarifs

kg

i

50;

786

Anmerkung. Bei den Merlier gehörigen Messern mit Heften

aus Holz oder gröberen Knochenarten bleibt das Polieren,

Färben oder Bemalen der Hefte auf die Yerzollung ohne

Einfluss.

mit Heften aus Horn oder Zelikorn......

o

O

1

787

anderer Art.................

»

5

50

788

nicht zusammenlegbare Messer:

Schnitzmesser, Seemannsmesser und gröbere

Arbeitsmesser; Messer ftir gewerbliche Zwecke,

im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,

wie Hufmesser, Kachelmesser, Sattlermesser

und Schustermesser; auch lose Klingen dazu .

|

50

i 789

Tischmesser und Messer anderer Art, im all- gemeinen Tarif nicht besonders genannt, wie

Kadiermesser, sowie Tisch- nnd Wirtschafts- gabeln und sogenannte Porterbrecher:

mit Griffen aus Silber, vergoldetem oder ver- silbertem Metall, Perlmutter, Porzellan,

Elfenbein, Walrosszahn, Zellhorn oder

Ebonit; auch Dolche mit Parierstange .

1

1

50

790

mit Griffen aus anderen Stoffen und nicht

zu der vorhergehenden Nummer gehörend;

auch ohne Griff............

_

50

ans 801

i

Näh-, Stöpt- und Haarnadeln sowie Stickmaschinen- und Nähmaschinennadeln............

40

802

Werlizeugkasten, Werkzeugschränke und Werkzeug- etuis mit sortiertem Werkzeug:

enthaltend Werkzeuge, von denen eines oder

mehrere ldein, gegossen und offensichtlich

zu Spielzeug bestimmt sind; auch derartige

Werkzeuge, fiir sich eingehend.......

1

20

805

Turschlösser tand Möbelschlösser, Hängeschlösser,

Mantelsackschlösser und andere derartige Schlösser

aus Eisen, auch in Verbindung mit anderen un-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

! i svenska

1 allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats i

tuilberäkningen.

Kronor.

Öre. j

(Forts.: Dörrlås o. s. v.)

ning, alla med eller utan tillhörande nycklar;

äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller lacke- rade och icke försedda med j^ttre anordning af

annan metall än järn.............

1 kilogram

30;

806

Lås, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af järn,

äfven i förening med annan oädel metall, alla med

eller utan tillhörande nycklar; kassa- eller för- varingsfack samt skåp för nycklar till kassahvalf,

kassaskåp eller kassafack; äfvensom dörrstängare,

ej särskild! nämnda..............

1 kilogram

50 |

809

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra dylika

beslag, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, för

byggnader och möbler:

förnicklade, förmässingade eller galvanisk! bron- serade ...................

1 kilogram

;

30

810

andra slag.................

1 kilogram

—

15

03

GC

Elektriska härdugnar; kokapparater, stryk- och press- järn, anordnade för uppvärmning med flytande

bränsle eller elektricitet, elektriska kaminer samt

flyttbara spisar, kök och kaminer för eldning med

gasformigt eller flytande bränsle, med tillhörande

lampor af järn ............... .

1 kilogram

18

Anmärkning till Af A. XII A i allmänna taxan.

Där i fråga om fabrikat af järn bär ofvan görcs skill- nad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana, utan

att bearbetningens art närmare angifves, skall varan an- ses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon del

däraf undergått särskild bearbetning eller dess form för- ändrats, förutsatt att den särskilda bearbetningen eller

formförändringen kan anses hafva haft till syfte att göra

varan användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess

utseende eller — med nedan angifna undantag — att

skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskildt alla helt eller

delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyflade,

slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning

bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skur- trumma rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,

fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller

I

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

119

806

809

810

812

Nummer des

schwedischen

Bonennung d c r G ege ns t än d e.

V erzollnngs-

Zollsatz

allgemeinen

Tarifs.

masstab.

Krönen.

Öre.

(Noch: Tiirschlösser usw.)

edlen Metallen, ohne Lackierung eder andere j

Elächenbeaeckung, allé mit den zngehörigen !

Schliisseln oden okne solche; auch Ttirschliesser, !

nicht ver nickel! eder lackiert lind nicht mit hus- I

serer Anordning aus anderen Metallen als Eisen j

versehen...................

Schlösser, nicht zur vorhergehenden Nummer gehörend,

aus Eisen, auch in Yerbindung mit anderen

unedlen Metallen, alle mit den zugehörigen

Schliisseln oder ohne solche; Kassen- oder Ant- i

bewahrungsfächer sowie Schränke zu Schliisseln |

ftir Kassengewölbe, Kassenschränke oder Kassen- i

fächer; auch Ttirschliesser, nicht besonders genannt j

Scharniere, Eckeisen, Haspen, Krampen lind andere

ähnliche Beschläge, im allgemeinen Tarif nicht j

besonders genannt, för Hettande lind Möbel:

vernickelt, vermessingt oder galvanisch bronziert j

anderer Art

Elektrische Härteöfen; Kochapparate, Plätt- und !

Biigeleisen, eingerichtet zur Erhitzung mitteis !

flussiger Feuerung oder Elektrizität, elektrische i

Kamine, sowie tragbare Herde, Kocher und Ka- ;

mine fur Heizung mit gasförmiger oder flussiger |

Feuerung, mit zugehörenden Lumpen aus Eisen i

Anmerkung zu Abschnitt XII A des allgemeinen T drifs.

Ist bei Eisenwaren hier vorstehend zwisehen bearbeitet I

und unbearbeitet nnterschieden, okne dass die Art der

Bearbeitung näher angegeben wird, so ist die Ware dana

als bearbeitet anzusehen, wenn ihre Oberfläche oder irgendein

Teil davon einer besonderen Bearbeitung unterzogen oder

ihre Form verändert norden ist. Yoraussetzung ist dabei,

dass als Zweck der Bearbeitung oder Formyeränderung

angesehen werden bann die Yerwendbarmaehung der Ware

för ihre besonderen Zwecke, die Hebung ihres Anssehens

åder — mit den nntenerwähnten Ausnahmen — der Schutz

der Ware gegen Rost.

Zn den bearbeiteten gehören sonach alle ganz oder teilweise

gefeilten, gefrästen, abgedrehten, gebohrten, gestanzten,

gehobelten, geschliffenen, polierten, dnrch Öluberzug

lind Brhitzen mit einer gleichmässigen granen, braunen

oder anderen Farbe versehenen, in der Scheuertrommel gereinigten;

weiter alle ganz oder teilweise bemalteD, ge
-

30 i

18

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

eller legeringar af oädla metaller Bfverdragna (dock med

undantag, som i öfvorrnbriken till nr. 709 och 710 i all- männa taxan sägs) liksom alla genom nitar och skrufvar

eller på liknande sätt hopfogade varor. Äfven mer eller

mindre fullständigt borttagande af råytan efter gjutning,

smidning eller valsning har till följd, att föremålet be- handlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, ut- skärning, svällning eller strypning af rörändar, bearbetning

på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af

dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i

syra, borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt

andra gjutfel, afjemnande af brottytor liksom afstötande

af sjunkhufvuden, ingöten och stiggöten samt en öfver- strykning med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit,

synbarligen endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel

metall framställda legeringar, såsom mässing, brons,

nysilfver, britanniametall in. fl.:

arbeten däraf, i allmänna taxan ej särslrildt

nämnda:

tråd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller

sexkantig genomskärning; äfvensom

s. k. trolleytråd (kontakttråd):

852

af 0,5 mm. eller däröfver i största

dimension af tvärsektion, utan

öfverdrag af annan oädel metall;

äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter ....

1 kilogram

10

853

854

andra slag, ej särskild! nämnda .

af annan genomskärning.......

försedd med mantel af bly eller annan

metall, med eller utan armering, äfven

i förening med annat material; äfven- som med dylik mantel försedda elek- triska ledningskablar eller linor, med

eller utan armering:

1 kilogram

1 kilogram

12

18

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

121

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstand e.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

flrnissten, lackierten, emaillierten, mit anderen unedlen

Metallen oder Legierungen aus unedlen Metallen iiberzogenen

(jedoch mit den im Kopfe der Nrn. 709 und 710

des allgemeinen Tarifs genannten Ausnalimen), ferner alle

mitteis Nieten lind Schrauben oder ant ähnliehe Weise zusammengefiigten

Waren. Auch das mehr oder mindar vollständige

Entfernen der roben Oberfläche nåck dem Gosse,

dem Schmieden oder Walzcn bat zur Folge, dass der

Gegenstand als bearbeitet behandelt wird.

Als Bearbeitung wird dagegen nicht angeseben das Anscbneiden

von Gewinden, das Abschneiden, das Yergrössern

(svällning) oder Verkleinern (strypning) der Rohrenden,

die Bearbeitung eines Gegenstandes an gewissen Stellen

bei und zwecks der Priifung auf Fehlerfreiheit, das Entfernen

des Gluhspans durcb Beizen in Säure, das Beseitigen

der Gussnähte und Ansätze sowie anderer Gussfehler; (las

Ebenen der Brucbflächen sowie das Abstechen der verlorenen

Köpfe, Eingiisse und Stege sowie ein Uberstreichen mit

Öl, Ölfarbe, Teer, Asphalt oder Graphit, sicbtlicb nur zu

dem Zwecke, den Gegenstand gegen Rost zu schutzen.

Kupfer und daraus mit Zink, Zinn oder anderen

unedlen Metallen hergestellte Legierungen, wie

Messing, Bronze, Neusilber, Britanniametall usw:

Waren daraus, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt:

Dräll t:

gewalzt oder gezogen:

von rundem, qnadratischem, rechtwinkligem

oder sechskantigem Durchschnitt;

auch sogenannter Trolleydraht (Kontaktdraht):
852

von 0,5 mm oder mehr in der grös
sten

Abmessung des Querschnitts,

ohne IJberzug aus anderen unedlen

Metallen; auch sogenannter

drillierter Draht von höchstens

1 mm im Durchmesser.....

853 anderer Art, nicht besonders genannt

854 von anderem Durchschnitt......

versehen mit Manteln aus Blei oder anderen

Metallen, mit oder ohne Armierung,

auch in Ver binäring mit anderem

Material; ferner mit derartigen Manteln

versehene elektrische Leitungskabel oder

Seile, mit oder ohne Armierung:

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 159 Höft.

kg

15

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Tullsj

Kronor.

ds

Öre.

857 och

(Forts.: Koppar o. s. v.)

af högst 25 mm. diameter.....

1 kilogram

10

858

af större diameter.........

1 kilogram

—

09

ur 859

Anmärkning till nr. 857 och 858. Trätrummor, hvarå till

dessa rubriker hänförliga varor inkomma, medräknas ej i

den tullpliktiga vikten.

öfverdragen med gummi, guttaperka eller

annan, icke särskildt nämnd lsolerings- massa, enbart eller i förening med spå- nadsämne, papper eller asbest; äfvensom

på sådant sätt isolerade elektriska led- ningskablar, linor och snören:

armerad med minst 7 järntrådar af

mer än 1,5 mm. tjocklek per tråd

1 kilogram

15

860

andra slag än i nr. 859 i allmänna

taxan nämnda:

af högst 2 mm. trådtjocklek . .

il kilogram

35

af större trådtjocklek.....

1 kilogram

—

25

861

Anmärkning. Innehålla kablar, linor eller snören trådar

af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter deu tråd,

som har minsta tjockleken.

isolerad antingen enbart medelst spånads- ämne, papper, asbest eller fernissa eller

medelst flera af dessa ämnen; äfven- som på sådant sätt isolerade elektriska

ledningskablar, linor och snören:

af högst 0,5 mm. trådtjocklek . . .

1 kilogram

i

862

af större trådtjocklek.......

1 kilogram

—

50

865

duk:

s. k. viror (ändlösa) samt duk af mer än

1 meters bredd...........

1 kilogram

50

866

andra slag...............

1 kilogram

—

25

869

lampbrännare utan ytbetäckning.....

1 kilogram

—

60

870

andra arbeten än de i nr. 842—869 i all- männa taxan nämnda:

förgyllda eller försilfrade......

1 kilogram

i

80

871

förnicklade; knifvar, gafflar och skedar

med annan ytbetäckning än förgyll- ning, försilfring eller förtennig; äfven- som toalett-, skriftygs- och bordsar- tiklar utan ytbetäckning med undan-

i

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

123

j Nummer des

schwedisehen

allgemeinen

Tarifs.

Benennnng der Gegenstäude.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

L

Krönen. jOre.

|

857 lind

(Noch: Knpfer usw.)

von höchstens 25 mm Durchmesser .

10

858

von grösserem Durchmesser.....

»

—

09

aus 859

Anmerkwng zu den Nrn. 857 lind 858. Holztrommeln,

auf denen zu diesel! Nummern gehörige IVaren eiugehen,

kommen bei Ermittlung des zollpflicliligen Gewiehtes nicht

in Betraciit.

tiberzogen mit Gummi, Guttapercha oder

anderer, nicht besonders genannter Iso- iiermasse, för sich oder in Yerbindung

mit Spinnstoffen. Papier oder Asbest;

auch auf solche Weise isolierte elektri- sche Leitungskabel, Seile und Schntire:

armiert mit wenigstens 7 Eisendrähten

von je mehr ais 1,5 mm Starke . .

15

860

anderer Art als in Nr. 859 des allge- meinen Tarifs genaunt:

von höchstens 2 mm Drahtstärke

35

von grösserer Drahtstärke . . .

—

25

861

Anmerkwng. Enthalten Kabel, Seile oder Schniire Drähte

von verschiedenen Abmessungen, so wird der Zollsatz nach

demjenigen Drahte bestimmt, der die geringste Stärke hat.

isoliert entweder mit Spinnstoffen, Papier,

Asbest oder Firnis allein oder mit meh- reren diesel'' Stoffe; auch auf solche Weise

isolierte elektrische Leitung-skabel, Seile

und Schntire:

von höchstens 0,5 mm Drahtstärke .

2>

i

862

von grösserer Drahtstärke.....

»

—

50

865

Tuch:

sogenannte Wiren (endlos) sowie Tuch von

mehr als 1 in Breite.........

2>

50

866

anderer Art..............

»

—

25

869

Lampenbrenner ohne Flächenbedeekung . .

»

—

60

870

andere Waren als die in den JNrn, 842 bis

869 des allgemeinen Tarifs genannten:

vergoldet oder versilbert.......

i

80

871

vernickelt; Messer, Gabeln und Doffel

mit anderer Flächenbedeekung als

Yergoldung, Versilberung, Yerzinnung

versehen; auch Toilette-, Schreibzeug- und Tischgegenstände ohne Flächen-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberakningen.

Kronor.

Öre.

(Forts.: Koppar o. s. v.)

tag af skedar och gafflar, mat-, des- sert- och te-............

1 kilogram

75

fernissade, lackerade eller eljest med

annan, ej särskildt nämnd ytbetäck- ning än förtenning försedda och icke

hänförliga under nästföregående stycke

1 kilogram

85

872

andra slag, härunder inbegripna äfven

skedar och gafflar, mat-, dessert- och

te-, utan ytbetäckning eller förtennade

1 kilogram

_

50

882

Tenn:

arbetad:

arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade.........

1 kilogram

1

80

883

förnicklade; knifvar, gafflar och skedar med

annan ytbetäckning än förgyllning eller för- silfring .................

1 kilogram

75

fernissade, lackerade eller med annan, ej sär- skildt nämnd ytbetäckning försedda och icke

hänförliga under nästföregående stycke . .

1 kilogram

—

85

884

andra slag................

1 kilogram

—

50

888

Zink:

arbetad:

arbeten, i allmänna taxan ej särskildt nämnda:

förgyllda eller försilfrade..........

1 kilogram

1

80

889

förnicklade................

1 kilogram

—

75

fernissade, lackerade eller med annan, ej sär- skildt nämnd ytbetäckning försedda ....

1 kilogram

—

85

891

Aluminium och nickel samt i allmänna taxan ej sär- skildt nämnda metaller, enkla eller sammansatta;

äfvensom arbeten däraf, i allmänna taxan ej sär- skildt nämnda: tullbehandlas såsom koppar och

motsvarande arbeten däraf.

Anmärkning till Afd. XII B i allmänna taxan.

Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld, tullbe- handlas som föcsiUVade eller förgyllda.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

125

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der öegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

(Noch: Ivnpfer usw.)

bedeckung, mit Ausnahme von Speise-,

Dessert- und TeelöfMn und -Gabeln .

kg

75

gefirnisst, lackiert oder mit sonstiger,

nicht besonders genannter anderer

Flächenbedeckung als Verzinnung ver- sehen und nicht nnter den vorste- henden Absatz fallend.......

85

872

anderer Art, hierunter einbegriffen auch

Speise-, Dessert- und Teelöffel und

-Gabeln, ohne Flächenbedeckung oder

verzinnt..............

»

50

882

Zinn:

bearbeitet:

Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt:

vergoldet oder versilbert.........

»

i

!

80

883

vernickelt; Messer, Gabeln und Doffel, mit

anderer Flächenbedeckung als Vergoidung

oder Yersilberung versehen.......

>

75

gefirnisst, lackiert oder mit anderer, nicht be- sonders genannter Flächenbedeckung ver- sehen und nicht unter den vorstehenden

Absatz fallend.............

»

85

884

anderer Art...............

»

_

50

888

Zink:

bearbeitet:

Waren, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt:

vergoldet oder versilbert.........

i

80

889

vernickelt................

»

_

75

gefirnisst, lackiert oder mit anderer, nicht

besonders genannter Flächenbedeckung

versehen................

»

85

rH

CT}

ce

Aluminium und Nickel sowie im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannte Metalle, fur sich oder

zusammengesetzt; ferner Waren daraus, im allge- meinen Tarif nicht besonders genannt: wie Ivnpfer

und die entsprechenden Waren daraus.

Amnerkung zu Abschnitt XII B des allgemeinen Tarifs.

Metallwaren, mit Silber otler Gold plattiert, werden als

versilbert oder vergoldet verzolit.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

892

Arbeten af oädel metall utan afseende å

metallens art (nr. 892—900).

Tryckstämplar, stilar (typer), patriser och mässings- linjer för boktryckerier eller bokbinderier; äfven- som fyllnadsmateriel af bly eller bly legeringar,

såsom kvadrater, regietter och steg.......

1 kilogram

25

896

Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbegripen

1 kilogram

—

50

897

Anmärkning. Hit- hänföras äfven lackerade eller eljest

med annan bearbetning å ytan försedda folier.

Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glans- guld och andra likartade preparater af guld . . .

1 kilogram

2

50

900

Häktor, hakar och hyskor; äfvensom fingerborgar och

syringar....................

1 kilogram

—

50

907

Anmärkning. Enligt denna rubrik tnllbehandlas äfven byx- hakar och byxspännen, alla slag.

Guld:

andra arbeten än plåt, tråd eller mynt, äfven med

infattade stenar eller pärlor.........

1 kilogram

25

913

Silfver:

andra arbeten än stänger, plåt, tråd eller mynt,

äfven med infattade stenar eller pärlor ....

1 kilogram

15

—

i

Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

(Afd. XIII A, nr. 920—995).

Ångpannor, stationära eller af sedda för transport, för- värmare, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,

vatten- och andra behållare samt cylindrar för

fabriker, bryggerier och brännerier, maischor, hö- kare, diffusörer, afdunstnings-, vacuum- och dekater- pannor, uppvärmnings- och torkskåp, draftorkare

och andra roterande torkapparater, i allmänna

taxan ej särskildt nämnda, gasgeneratorer, gas- behållare, gasreningsapparater, bojar samt behål- lare för sandblästrar, allt försåvidt de hufvudsak- ligen bestå af smidbart järn:

''

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

127

Nummer des

schwedischeu

allgemeinen

Tarifs.

Bcnennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen

Öre.

892

Waren aus unedlen Metallen ohne Riieksicht auf

die Gattung des Metalls (Nrn. 892 bis 900).

Druckstempel, Lettern (Typen), Patrizen, Messinglinien

fur Buchdruckereien'' lind Buchbindereien; auch

Fullmaterial aus Blei oder Bleilegierungen, wie

Quadrate, Regletten lind Stege......

25

896

Folien, Blei- oder Zinnfolien, Stanniol darunter ein- begriffen............

»

_

50

897

Anmerkung. Hierunter fallen aucli Folien, lackiert oder

mit sonstiger Flächenbearbeitnng versehen.

Blattgold lind Blattsilber, auch echtes, sowie Glanz- gold lind andere gleichartige Präparate aus Gold

2

,0

900

Heftel, Haken und Ösen; aucli Fingerlmte lind Nähringe

>

—

50

907

Anmerkung. Nåck. dieser Nummer werden auch Hosenhaken

and Hosensohnallen aller Art verzolit.

Gold:

andere Waren als Bleck, Draht oder Miinzen, auch

mit gefassten Steinen oder Perlen.....

>

25

913

Silben

andere Waren a!s Stangen, Blech, Draht oder

Miinzen, auch mit gefassten Steinen oder Perlen

>

15

j

Maskineri, Apparate und Geräte, aber nicht elek- trische (Abschnitt XIII A, Nrn. 920 bis 995).

Dampfkessel, stationäre oder transportable, Yorwär- mer, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,

Wasser- und andere Behälter sowie Zylinder för

Fabriken, Brauereien und Brennereien, Maisch- apparate (maischor), Kocher, Diffuseure, Verdun- ;

stungs-, Vakuum- und Dekatierkessel, Wärme- und !

Trockenschränke, Trebertrockner und andere rotie- rende Trockenapparate, im allgemeinen Tarif nicht j

besonders genannt, Gasgeneratoren, Gasbehälter,

Gasreinigungsapparate, Bojen sowie Behälter för

Sandstrahlgebläse, sämfclich soweit sie hauptsäch

lich aus schmiedbarem Eisen bestehen:

1

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

fvronor.

Dre.

920

1

(Forts.: Ångpannor o. s. v.)

andra slag än i nr. 917—919 i allmänna taxan

nämnda:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör

af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg. . . .

100 kilogram

9

i 921

922

andra, härunder inbegripna alla utan tuber

och rör:

nitade................

pressade eller svetsade...... ,

100 kilogram

100 kilogram

6

7

50

924

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, hökare

och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korruge- rade eller släta, med eller utan flänsar), ångpanne- gaflar, gallowaytuber, domar, manhålsluckor, man- hålsbyglar och dylikt:

pressade eller svetsade............

100 kilogram

7

50

927—929

[Kondensorer]

Anmärkning till nr. 927—929. Kondensorer, som införas

tillsammans med till dem hörande maskiner, draga tull

som dessa senare. Denna bestämmelse äger dock tillämp- ning med afseende å ångmaskiner och ångturbiner, is- och kylmaskiner, lokomobiler samt ångpnmpar endast i

det fall, att en dylik maskin och den därtill hörande kon- densera hafva väsentliga gemensamma delar.

Gas-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och

explosionsmotorer; äfvensom varmluftsmotorer:

980

931

932

933

vägande per stycke netto högst 500 kg.....

vägande per stycke netto mer än 500 kg., men

ej mer än 1,500 kg............

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg., men

ej mer än 5,000 kg.............

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg., men

ej mer än 25,000 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25,000 kg. . .

100 kronor

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

10

20

12

9

6

—

934

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning, tork- ning, rostning, bränning, härdning, vältning, smält- ning och bakning; äfvensom smidesässjor och blås- bälgar.....................

100 kilogram

5

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

129

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

920

(Noch: Dampfkessel usw.)

anderer Art als die in den Nrn. 917 bis 919 des

allgemeinen Tarifs genannten:

mehrrohrige (mit mehr als 3 Röhren) mit

Röhren von höcbstens 250 mm Durch- messer und einem Stuckreingewichte von

höch stens 5 000 kg...........

100 kg

9

921

andere, hierunter alle obne Röhren einbe- griffen:

genietet...............

6

922

gepresst oder geschweisst.......

*

7

so;

924

Arbeiten aus gevvalztem Eisenblech fur Dampfkessel,

Kocker lind Behälter, wie Dampfkesselfeuerungen

(gewellt oder glatt, mit oder" ohne Planschen),

Kesselriicken, G-allowayröhren, Dome, Mannloch- deckel, Mannlocbbiigel lind dergleichen:

gepresst oder geschweisst...........

7

50

927—929

930

[Kondensatoren]

Anmerkung zw den Nrn. 927 bis 929. Kondensatoren, die

mit der zngeliörigen Maschine eingefiihrt werden, unter- licgen dem Zolle der letzteren. Diese Bestimmung flndet

auf Dampfmaschinen und Dampfturbinen, Eis- und Kiihl- mascliinen, Lokomobilen und Dampfpumpen nur dann An- ■vvendung, wenn diese Maschinen mit den zugehörigen Kon- densatoren wesentliche gemeinsame Teile baben.

Gas-, Photogen-, Benzin- und andere Yerbrennungs- und Explosionsmotoren; ebenso Heissluftmotoren:

bei einem Sttickreingewichte von:

höchstens 500 kg.............

100 Krönen

10

931

mehr als 500 kg, aber nicht mehr als 1 500 kg

100 kg

20

—

932

mehr als 1 500 kg, aber nicht mehr als 5 000

ks...................

»

12

933

mehr als 5 000 kg, aber nicht mehr als 25 000

kg...................

mehr als 25 000 kg............

»

9

t;

934

Öfen för industrielle Zwecke, wie Yerkohlen, Trock- nen, Rösten, Brennen, Härten, Schweissen, Schinel- zen und Backen; ebenso Schmiedeessen lind Blase- bälge.....................

5

Bihang till Piksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

936

937

938

943

944

945

946

947

948

Artiklarnas benämning.

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare

(ej verktyg) utan stabbe och därtill hörande

bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-,

tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner;

press-, stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner

— härunder inbegripna golfreringsmaskiner

samt pressar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,

såsom prägel-, förgyllnings-, glatt- och packpressar

samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri- och

bleckslagerimaskiner, alla slag, ej här förut nämnda;

äfvensom form- och delningsmaskiner, alla slag,

samt knådningsmaskiner:

andra slag än för hand- eller fotkraft:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg. . .

per stycke netto mer än 1,000 kg.,

mer än 5,000 kg..........

per stycke netto mer än 5,000 kg.,

till nr. 939 i allmänna taxan hän
-

vägande

men ej

vägande

och ej

förliga

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500

kg,, samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner

för bearbetning af metaller, andra maskiner,

afsedda att skära metaller, dock ej klippmaskiner;

äfvensom särskildt inkommande dockor

(spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter, växellådor

och indelningsapparater:

vägande

vägande

ej mer

vägande

ej mer

vägande

ej mer

vägande

ej mer

vägande

per stycke netto högst 250 kg.....

per stycke netto mer än 250 kg., men

än 1,000 kg.............

per stycke netto mer än 1,000 kg., men

än 2,000 kg.............

per stycke netto mer än 2,000 kg., men

än 5,000 kg.............

per stycke netto mer än 5,000 kg., men

än 10,000 kg.............

per stycke netto mer än 10,000 kg. . .

Kvantitet för

tullberäkningen, i

Tullsats

I Kronor. Öre

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

100 kilogram

10

8

20

16

14

10

50

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:(s Nåd. Proposition Nr 204.

131

Nummer des

schwediscben

Verzollungs-

Zollsatz

allgemeinen

Tarifs.

Benennnng der Gegenstände.

masstab.

Krönen.

Öre.

Walzwerke för clie Metallindustrie, Dampfhämmer

und Lufthämmer (nicht Werkzeuge) ohne Schabotte

und zugehörige Grundplatte; Federhämmcr, Ram- men, Niet-, Drahtzieh-, Nagel-, Hufeisen- und

Schmiedemaschinen; Press-, Stanz-, Schneide-,

Biege- und Richtmaschinen — darunter einbegriffen

Gaufriermaschinen sowie Pressen, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannt, wie Brage-, Yer- golde-, Glatt- und Packpressen sowie Ziegelpressen

—, Blechschlägerei-, Kupferschlägerei- und Ivlemp- nereimaschinen aller Art, vorstehend hier nicht

genannt; ebenso Form- und Teilmaschinen aller

Art, sowie Knetmaschinen:

anderer Art als fur Hand- oden Fussbetrieb, bei

einem Stiickreingewichte von:

936

höchstens 1 000 kg...........

100 kg

10

_

937

mehr als 1000 kg, aber nicht mehr als

5000 kg .............

»

8

_

938

mehr als 5 000 kg und nicht zu Nr. 939 des

allgemeinen Tarifs gehörend......

Bohrmaschinen mit grösserem Stuckreingewicht als

500 kg, Drehbänke, Fräs-, Hobel-, Gewindeschneid- und Schleifmaschinen zum Bearbeiten von Metallen,

andere Maschinen zum Schneiden von Metallen, je- doch keine Scheren; ebenso för sich eingefnlirte

Aufsätze (Spindelstöcke, Reitstöcke und Stutzböcke)

»

4

sowie Stichelhalter, W echselräder und Teilvorrich- tungen:

bei einem Stiickreingewichte von:

943

höchstens 250 kg.......

»

20

944

mehr als 250 kg, aber nicht mehr als 1,000

94.1

kg.................. .

mehr als 1 000 kg, aber nicht mehr als 2 000

»

16

—

946

kg............

mehr als 2 000 kg. aber nicht mehr als 5 000

14

—

947

kg...................

mehr als 5 000 kg, aber nicht mehr als 10 000

. »

10

—

948

kg...................

mehr als 10 000 kg.....

»

7

5

50

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

tullberäkningen.

Tulls

Kronor.

vts

Öre.

1)54

Tryckpressar:

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar,

med tillbehör, samt litografiska pressar, alla slag,

ljustryckspressar härunder inbegripna; äfvensom

stilgjuteri- och sättmaskiner samt till sådana

maskiner afsedda matriser..........

fri

%

950

Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställningar

eller för motordrift, nåtlingsmaskiner härunder

inbegripna...................

100 kilogram

18

957

Sy- och stickmaskiner för handkraft, utan ställningar;

äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och nåtlings- maskiner samt delar därtill, ej särskildt nämnda

100 kilogram

32

—

958

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt

delar därtill af järn..............

100 kilogram

5

__

959

Anmärkning till nr. 956—958. För sy- och stickma- skiner, ställningar till sådana samt delar därtill skall

tnllbeloppet i hvarje fall motsvara minst 10 procent af

varans värde.

Kaffe-, brydd- och köttkvarnar, fruktskalnings-, glass- och andra dylika för hushållsbehof eller eljest för

beredning af matvaror afsedda, i allmänna taxan

ej särskildt nämnda maskiner eller apparater;

äfvensom klädvridningsmaskiner:

vägande per stycke netto högst lo kg.....

100 kilogram

18

960

af större vikt ................

100 kilogram

12

—

961

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning af- sedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda red- skap, andra än handredskap •.........

100 kilogram

4

_

962

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare;

harfvar och andra harfliknande åkerbruksredskap;

skörde- och slåttermaskiner; hästräfsor, hö vändare,

ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller

skörd afsedda, i allmänna taxan ej särskildt nämnda

apparater; harpor, kastmaskiner, triörer, sädessor- terare och andra, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda, för sortering, rening och rensning af säd,

frö eller andra frukter afsedda apparater; potatis- rifnings- och torfrifningsmaskiner, rotfrnktskärare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer des

sclnvedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

masstah.

Krönen.

Öre.

954

Druckpressen:

Schnellpressen, auch Zweitouren- und Rotations- pressen, mit Zubehör, ebenso lithographische

Pressen aller Art, Lichtdruckpressen darunter

einbegriffen; ferner Schriftgiesserei- und Setz- maschinen sowie fur solche Maschinen bestimmte

Matrizen..................

fre

i

95 G

Nät- und Strickmaschinen, fest verbunden mit Ge- stellen oder för motoriscken Betrieb, Steppmaschi- nen darunter einbegriffen............

100 kg

18

957

Näh- und Strickmaschinen fur Handbetrieb, ohne Ge- stelle; ebenso Oberteile fur Näh-, Strick- und

Steppmaschinen sowie Teile dazu, nicht besonders

genannt ....................

»

32

958

Gestelle fur Näh-, Strick- und Steppmaschinen sowie

Teile dazu aus Eisen..............

5

959

Anmerkung zu den Nrn. 956 bis 958. Fiir Näh- und Strick- maschinen, Gestelle fiir solche, sowie Teile dazu soll der

Zollbetrag in jedem Palle mindestens 10 v. H. des Waren- werts entsprechen.

Kaffe-, Gewurz- und Fleischmuhlen, Obstschäl-, Eis- und andere ähnliche fiir den Haushalt oder sonst

fiir die Bereitung von Esswaren bestimmte, im all- gemeinen'' Tarif nicht besonders genannte Maschi- nen oder Apparate; auch Kleiderwringmaschinen:

bei einem Stiickreingewichte von höchstens 15 kg

tf

18

960

von grösserem Gewicht...........

12

—

961

Ackerwalzen und andere för die Bearbeitung des Bo- dens bestimmte, im allgemeinen Tarif nicht be- sonders genannte Geräte, andere als Handgeräte .

4

962

Pfltige, auch Dampfpfliige, Häufelpfltige und Erd- auflockerer; Eggen und andere eggenähnliche

Ackergeräte; Erato- und Mähmaschinen; Pferde- rechen, Heuwender, Unkrautausscbeider, Pferde- hacken und andere för Sant- oder Erntezwecke

bestimmte, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannte Apparate; Drahtsiebe, Wurfmaschinen,

Trieure, Getreidesortierer und andere, im all- gemeinen Tarif nicht besonders genannte zum Sor- tieren, Reinigen und Auslesen von Getreide, Samer!

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

(Forts.: Plogar o. s. v.)

roterande kryssare (äfven sädes- och oljekakskros- sare) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner och andra

för fodervarors sönderdelning afsedda maskiner;

äfvensom halmelevatorer och andra stacknings- maskiner...................

100 kilogram

6

961

Tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner

100 kilogram

7

—

(xödselspridare..................

100 kilogram

6

—

ur 969

Lokomotiv, andra än elektriska..........

100 kronor

10

—

971 och

Anmärkning. Till ett lokomotiv hörande och samtidigt

med detta inkommande tender skall tullbehandlas som

lokomotivet.

Särskildt inkommande bearbetade cylindrar och slid- skåp för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,

kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,

pumpar, sprutor, iokomobiler, lokomotiv, ång- och

lufthammare för smidning samt förbrännings- och

explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 50 kg.....

100 kilogram

50

972

vägande per stycke netto mer än SO kg., men ej

mer än 200 kg..............

100 kilogram

30

973

vägande per stycke netto mer än 200 kg. . . .

100 kilogram

16

—

974

Särskildt inkommande, bearbetade kolfvar, med eller

utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.....

100 kilogram

50

975

vägande per stycke netto mer än 25, men ej mer

än 50 kg..................

100 kilogram

30

976

vägande per stycke netto mer än 50 kg. . . .

100 kilogram

16

—

Anmärkning till nr. 971—976. För vara, hänförlig till

någon af dessa rnbrikcr, hvilken bevisligen införes för att

ersätta en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare

införd maskin, erlägges en tullafgift, utgörande 75 procent

nf den tull, som annars skolat utgå. Närmare föreskrif- ter rörande bevisningen utfärdas af vederbörande svenska

myndighet.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

135

Nummer des

scliwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Beneniiuug der Gegcnstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

(Noch: PfLiige usw.)

lind anderen Fruchten bestimmte Apparate; Kar- toffel- nnd Torfzerkleinerungsmaschinen, Erdfrucht- schneider, rotierende Quetschen (aucli Getreide- und Ölkuchenquetschen) sowie Schrotniiihlen, Iläek- selschneidemaschinen lind andere zur Zerkleinerung

von Futterstoffen bestimmte Maschinen; e ben so Stroh- elevatoren und andere Zusammenlegemaschinen .

100 kg

6

964

Drescliwerke, Stroh- und Heupressen sowie Säe- maschinen..............

7

D ånger ver teiler.............

6

_

aus 969

Lokomotiven, andere als elektrische......

100 Krönen

10

971 und

Anmerkung. Der znr Lokomotive gehörende und gleich- zeitig mit ihr eingeliende Tender wird znm Satze der

Lokomotive verzollt.

Fiir sieli eingeliende bearbeitete Zylinder und Schieber- kasten fur Maschinen aller Art, wie Danrpfmascbi- nen, Kondensatoren, Kompressoren, Kiihl- und Ge- bläsemaschinen, Pumpen, Spritzen, Lokomobilen,

Lokomotiven, Dampf- und Lufthämmer för Schmie- den sowie Yerbrennungs- und Explosionsmotoren

usw.:

bsi einem Stuckreingewichte von:

höclistens 50 kg...........

100 kg

50

972

mehr als 50 kg, aber nicht mehr als 200 kg

30

—

973

mehr als 200 kg...........

»

16

_

974

För sich eingehende, bearbeitete Kolben, mit oden ohne

Kolbenstangen, för Maschinen aller Art, bei einem

Stuckreingewichte von:

höclistens 25 kg............

»

50

975

mehr als 25 kg, aber nicht mehr als 50 kg . .

»

30

—

976

mehr als 50 kg...........

»

16

Anmerkung zu den Nrn. 971 bis 976. Bör eine Ware, die

unter eine von diesen Summera fällt und nachweislich

znm Ersatz för eincn abgenutzten oder sonst unbraucli- baren Teil einer fruher eingefuhrten Maschine eingeht,

wird ein Zoll erhoben, der 75 v. H. des sonst zur Er- liebung gelangenden Zolles beträgt. Die näheren Bestim- mungen öber den Naehweis werdea von den zuständigen

schwedisclien Beliörden getroifen.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tuilberäkningen.

Kronor.

Öre.

977

Yefaxlar och vefstakar, alla slag:

blanksvarfvade eller eljest finarbetade......

100 kilogram

10

978

andra .....................

100 kilogram

6

—

979

Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt malskif- vor, alla slag, till gröpkvarnar.........

100 kilogram

12

_

980

Valsar och valscylindrar, i allmänna taxan ej sär- skildt nämnda:

icke bearbetade ...............

100 kilogram

2

50

981

bearbetade:

med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af järn

i förening med annan oädel metall ....

100 kilogram

10

ur 982

andra slag med undantag af sådana af koppar

eller kopparlegeringar..........

100 kilogram

8

—

983

Rall- och kullager:

finarbetade:

vägande per stycke netto högst 1 kg......

100 kilogram

150

984

vägande per stycke netto mer än 1 kg., men ej

mer än 15 kg................

100 kilogram

75

985

vägande per stycke netto mer än 15 kg. . . .

100 kilogram

60

—

988

Transmissioner, härunder innefattade släta axlar (för- sedda med kilspår eller annorledes apterade), lager,

i allmänna taxan ej särskild! nämnda, och lager- boxar, svänghjul (utan regulator), rem- och lin- skifvor, i allmänna taxan ej särskild! nämnda, samt

kugghjul med oarbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.....

100 kilogram

6

989

af större vikt ................

100 kilogram

4

—

Anmärkning till nr. 988 och 989. Två eller flera sam- tidigt inkommande delar till en transmission skola anses

såsom ett stycke, försåvidt delarna utgöras af en axel

med andra därå monterade transmissionsdelar.

Armatur, i allmänna taxan ej särskild! nämnd, till

maskiner, apparater och rörledningar, lös eller sär- skild! inkommande, såsom ventiler och kranar, ång- hvisslor, smörjapparater, afskiljare och afledare för

kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och vä- durar, centrifugalregulatorer och blandningsappa- rater för badinrättningar; äfvensom injektorer och

ejektorer:

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

137

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs. I

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs
masstab.

977

978

979

980

981

aus 982

983

984

985

988

989

| Kurbelachsen lind Kurbelstangen aller Art:

blank gedreht oder sonst fein gearbeitet.....

andere ....................

| Walzen zu Getreide- und Ölkuchenquetschen sowie

| Mahlscheiben, aller Art, zu Sckrotmiihlen ....

Walzen und Walzzylinder im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannt:

nicht bearbeitet...............

bearbeitet:

mit Uberzug ans Kautschuk; ebenso aus Eisen

in Yerbindung mit anderen unedlen Metallen

anderer Art ausser solchen aus Kupfer oder

Kupferlegierungen............

Roll- und Kugellager:

fein gearbeitet:

bei einem Stuckreingewichte von höckstens 1 kg

bei einem Stuckreingewichte von mehr als 1 kg,

aber nicht mehr als 15 kg.........

bei einem Stuckreingewichte von mehr als 15 kg

Transmissionen, darunter einbegriffen glatte Wellen

(mit Keilnuten oder in anderer Weise angepasst),

Lager, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,

und Lagerbiicksen, Sehwungräder (ohne

Regulatoren), Riemen- und Seilscheiben, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannt, sowie Zannräder

mit unbearbeiteten Zähnen:

bei einem Stuckreingewichte von höckstens 500 kg

bei grösserem Gewicht............

Anmerlcung zu den Nrn. 988 und 989. Zwei oder mehrere

ziisammen eingehende Transmissionsteilc werden als em

Stuck angesehen, wenn sie aus einer Welle mit darauf

montierten anderen Transmissionsteilen bestehen.

Armaturen, im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,

fiir Maschinen, Apparate und Rohrleitungen,

lose oder fiir sich eingehend, wie Yentile und Hanne,

Dampfpfeifen, Schmierapparate, Abscheider und

Ableiter fiir Kondenswasser oder Öl, Pulsometer

und hydraulische Widder, Zentrifugalregulatoren

und Mischapparate fiir Badeeinrichtungen; ebenso

Injektoren und Ejektoren:

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Käft.

100 kg

Zollsatz

Krönen. Öre

10

G

12

10

8

150

75

60

50

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

992

(Forts.: Armatur o. s. v.)

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg.....

100 kilogram

25

993

vägande per stycke netto mer än 5 kg., men ej

mer än 50 kg...............

100 kilogram

15

994

vägande per stycke netto mer än 50 kg. . .

100 kilogram

10

—

995

andra slag..................

100 kilogram

50

—

996

Anmärkningar till Afd. XIII A i allmänna taxan.

1. Tnllsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt, för

maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några

mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å neder- lag af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån

sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varu- ägaren aflämna förklarande beskrifning öfver och speci- fikation af delarna jämte afbildning, utvisande att delarna

tillsammans utgöra en maskin.

2. Den omständighet, att en maskin införes söndertagen i

delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke utgöra

hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för ma- skinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

Elektriska maskiner och apparater m. in.

(Afd. XIII B, nr. 996—1019).

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer och

omformare; äfvensom transformatorer och dämp- rullar:

vägande per stycke netto högst 50 kg. ....

vägande per stycke netto mer än 50 kg., men ej

mer än 100 kg...............

100 kilogram

55

997

100 kilogram

38

_

998

vägande per stycke netto mer än 100 kg., men ej

mer än 500 kg................

100 kilogram

28

_

999

vägande per stycke netto mer än 500 kg., men ej

mer än 3,000 kg..............

100 kilogram

22

__

1000

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg. . .

100 kilogram

15

—

Anmärkning till nr. 996—1000. De till Afd. XIII A fogade

allmänna anmärkningar 1 och 2 skola i tillämpliga delar

gälla jämväl med afseende å elektriska maskiner.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

139

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

992

993

994

995

(Noch: Armaturen usw.)

in der Hauptsache aus Eisen:

im Stuckreingewichte von höchstens 5 kg . .

im Stuckreingewichte von mehr als 5 kg, aber

nicht mehr als 50 kg..........

im Stiickreingewickte von mehr als 50 kg . .

anderer Art...............

Verzollungs
masstab.

Zollsatz

Krönen. Öre.

100 kg

25

15

10

50

Anmerkungen zum Abschnitt XIII A des allgemeinen

Tarifs.

1. Die Zoilsätze gelten, wo anderes nicht vorgeschrieben ist,

fur Maschinen, ganze oder in Teile zerlegte, selbst wenn

einige weniger wesentliche Bestandteile fehlen.

Beim Anmelden von in Teile zerlegten Maschinen zur

Verzollung oder zur Niederlage soll der Wareneigentumer

in dem Masse, wie dies als Anleitung för die Zollbehandlung

erforderlich ist, eine erläuternde Beschreibung und

ein Verzeichnis der Teile nebst Abbildung beibringen,

woraus zu ersehen ist, dass die Teile zusammen eine

Maschine bilden.

2. Der TJmstand, dass eine Maschine in Teile zerlegt eingefiihrt

wird, die mit verschiedenen Gelegenheiten eingehen,

hindert nicht, dass der för die Maschine als Ganzes

geltende Zollsatz angewendet wird, sofern der Wareneigentiimer

dieses beantragt.

Elektrische Maschinen und Apparate usw.

(Abschnitt XIII B, Nrn. 996 bis 1019).

Elektrische Maschinen, wie Generatoren, Motoren und

Umformer; auch Transformatoren und Drosselspulen:
im

Stuckreingewichte von:

996 höchstens 50 kg.............

997 mehr als 50 kg, aber nicht mehr als 100 kg

998

mehr als 100 kg, aber nicht mehr als 500 kg

28

999

mehr als 500 kg, aber nicht mehr als 3 000 kg

22

1000

mehr als 3 000 kg .............

Anmerlcung zw den Nrn. 996 bis 1000. Die dem Abschnitt

XIII A angefiigten allgemeinen Anmerkungen 1 und 2

sollen, soweit anwendbar, auch för die elektrischen Maschinen

gelten.

15

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungi. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

1001

ur 1002

[Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borst- bållare och härfvor, särskild! inkommande]

Anmärkning Ull nr. 996—1061. För en vara, som bevis- ligen införes för att ersätta en utsliten eller eljest obruk- bar del till en tidigare införd maskin, erlägges icke någon

tilläggstull. Närmare föreskrifter rörande bevisningen ut- färdas af vederbörande svenska myndighet.

Ackumulatorer:

omonterade element med undantag af galvaniska

sådana; till ackumulatorer hörande, samtidigt

inkommande träställningar och gångbanor; acku- mulatorsplåtar samt till sådana hörande träskifvor

och trästafvar; till ackumulatorer afsedda rek- tangulära glaskärl af minst 3,5 kbdm. rymd och

invändigt blyfodrade trälådor.........

100 kilogram

6

1004

Anmärkning. Till denna rubrik hänföras äfven glasrör, som

höra till ackumulatorer och inkomma samtidigt med dessa

för att användas i stället för trästafvar.

Glödlampor:

koltrådslampor................

1 kilogram

1

50

1005

metalltrådslampor...............

1 kilogram

4

—

O

o

o

Anmärkning till nr. 1005. Askar och wellpapp, i hvilka

lampor äro förpackade, inräknas icke i den tnllpliktiga

vikten.

Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k. nernst- lampor samt glober, lyskroppar och motstånd där- till; äfvensom strålkastare...........

1 kilogram

50

1008

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, i allmänna

taxan ej särskild! nämndt:

vägande per stycke netto 3 kg eller däröfver. .

1 kilogram

03

1009

af mindre vikt:

kolborstar, äfven i förening med annat ämne

1 kilogram

2

50

1010

andra slag.................

1 kilogram

—

20

1011

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer

(ej plattor); pådrags-, reglerings- och förkopplings- motstånd, kontroller samt andra elektriska regula- torer ; äfvensom elektriska apparat- och instrument- taflor, monterade................

1 kilogram

35

Anmärkning. Hit hänföras äfven cellkopplare.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

141

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennnng der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

1001

aus 1002

[Statoren, Rotoren, Stromsammler, Magnetspulen,

Btirstenlialter und. Ankerspulen, fur sich eingehend]

Anmerkung zu den Nrn. 996 bis 1001. Eine Ware, die

nachweislich zum Ersatz för einen abgenutzten oder sonat

unbrauchbaren Teil einer friiher eingefiihrten Mascbine

eingeht, unterliegt keinem Zollznschlage. Die näheren

Bestimmungen fiber den Nachweis werden von den zu- ständigen schwedischen Behörden getroffen.

Akkumulatoren:

nicht montierte Elemente, mit Ausnahme der gal- vanischen; zu Akkumulatoren gehörende, gleich- zeitig eingehende Holzgestelle und Laufbahnen;

Akkumulatorplatten sowie zu solchen gehörende

Holzscheiben und Holzstäbe; ftir Akkumulatoren

bestimmte rechteckige Glasbehälter von minde- stens 3,5 kbdm Raumgehalt und innen mit Blei

ausgefutterte Holzkisten...........

100 kg

6

1004

Anmerkung. Hierunter fallen anch Glasröhren, die zn Ak- kumulatoren gehören und mit ihnen gleichzeitig eingeben,

um an Stelle der Holzstäbe zu dienen.

Gluhlampen:

Kohlenfadenlampen..............

kg

1

50

1005

Metallfadenlampen...............

4

—

1006

Anmerkung zu Nr. 1005. Schachteln und Wellpappe,

worin die Lumpen verpackt sind, werden nicht znm zoll- pflichtigen Gewicht gerechnet.

Bogenlampen, auch mit zugehörenden Gloeken; so- genannte Nernstlampelt sowie Gloeken, Leucht- körper und Widerstände dazu; auch Scheinwerfer

50

1008

För elektrotechnische Zwecke hearbeitete Kohle, im

allgemeinen Tarif nicht besonders genannt:

im Stiickreingewichte von 3 kg oder mehr . .

»

03

1009

von geringer em Gewicht:

Kohlebiirsten, auch in Verbindung mit anderen

Stoffen.................

2

50

1010

an der er Art................

»

—

20

lön

Sicherungsapparate, montiert auf Porzellanisolatoren

(nicht Platten); Anlass-, Regulier ungs- und Vor- schaltwiderstände, Kontroller sowie andere elek- trische Regulatoren; ferner elektrische Apparat- und Instrumententafeln, montiert........

35

Anmerkung. Hiernnter fallen auch Zellenschalter.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

1012

Säkerhetsapparater, ej särskildt nämnda, härunder

inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater . . .

1 kilogram

50

1013

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare, ställbara för hand.......

andra oljeströmställare; äfvensom dosströmställare

1 kilogram

30

1 kilogram

—

55

ur 1014

Anmärkning. Såsom dosströmställare skola tullbehandla»

äfven glödlampsinfattningar, med eller utan strömställare.

Knifströmställare:

monterade på skifferplattor...........

1 kilogram

50

andra .....................

1 kilogram

—

75

1015

Telefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg. . . .

1 kilogram

i

50

1016

af större vikt.................

1 kilogram

—

80

1017

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxelbord;

äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till telefon- och telegrafapparater samt till telefonväxlar och

telefonväxelbord................

1 kilogram

i

50

ur 1018

Stålpansarrör för isoleringsändamål........

1 kilogram

—

10

1019

Elektrotekniska specialapparater, i allmänna taxan ej

särskildt nämnda, såsom apparater för signalering

eller orderöfverföring, röntgenapparater, till annan

rubrik i allmänna taxan ej hänförliga apparater

för trådlös telegrafi och telefoni, malmseparatorer

o. s. v.; äfvensom jacklister till telefonväxelbord.

100 kronor

10

1022

Velocipeder:

färdiga....................

1 stycke

20

1023

afpassade kedjor och andra delar, ej särskildt

nämnda...................

1 kilogram

1

60

1026

Barnvagnar ..................

1 kilogram

—

20

1030

Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med moto- rer eller ångmaskiner; åkdon och fordon, i all- männa taxan ej särskildt nämnda, äfven med mo- tor försedda, samt underreden därtill; äfvensom

med gummiringar försedda hjul till sådana åkdon

eller fordon..................

100 kronor

15

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

143

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

masstah.

Krönen.

Öre.

1012

I Sicherungsapparate, nicht besonders genannt, darunter

auch einbegriffen Sicherungsstöpsel, Schmelzstiicke,

Schmelzpatronen und Uberspannungsapparate . .

kg

50

1013

Stromschalter (Stromausschalter und Umschalter):

Ölschalter, mit der Hand zu betätigen.....

»

30

andere Ölschalter sowie Dosenschalter......

s

—

55

aus 1014

Anmerkung. Wie Dosenschalter sind auch Gliihlampen- fassungen mit oder ohne Stromschalter zu verzollen.

Messerschalter (Schalthebel):

montiert auf Schieferplatten..........

»

50

andere .................

»

—

75

1015

Telephonapparate:

im Sttickreingewichte von weniger als 5 kg . . .

»

i

50

1016

von grösserem Gewicht.............

»

—

80

1017

Telegrapbenapparate, Telephonumschalter und Tele- phonumschalttische; auch nicht besonders genannte

Teile zu Telephon- und Telegraphenapparaten so- wie zu Telephonumschaltern und Telephonum- schalttischen..................

i

j

50

aus 1018

Stahlpanzerröhren zu Isolationszwecken......

2>

—

10

1019

Elektrotechnische Spezialapparate, im allgemeinen Ta- rif nicht besonders genannt, wie Apparate zum

Signalisieren oder zur Befehlsiibermittlung, Rönt- genapparate, nicht zu einer anderen Nummer des

allgemeinen Tarifs gehörende Apparate fur draht- lose Telegraphie und Telephonie, Erzscheider usw.;

ebenso Klinkenleisten (jacklister) zu Telephon- umschalttischen................

100 Krönen

10

1022

Fahrräder:

fertige...........

1 Stuck

20

1023

abgepasste Ketten und andere Teile, nicht beson- ders genannt.................

kg

1

60

1026

Kinderwagen..............

_

20

1030

Eisenbahn- und Strassenbahnwagen in Verhindung

mit Motoren oder Dampfmaschinen; Euhrwerke,

im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt,

auch mit Motor versehen, sowie Untergestelle dazu;

ferner mit Gummibereifung versehene Rader zu

solchen Fuhrwerken..............

100 Krönen

15

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

1064

Svafvelsyra och svafvelsvreanhydrid.......

100 kilogram

—

60

1 nr 1080

Kromalun....................

—

fri

1081

t

1116

[Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natrium- bisulfat, ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammoniak),

gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesiumsulfat

(svafvelsyrad magnesia); äfvensom natriumsulfit

(svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit, natrium- hyposulfit (undersvafvelsyrligt natron) och natrium- hydrosulfit]

Anmärkning. Salter af formaldehydsulfoxylsyra eller for- maldehydhydrosvafvelsyrlighet, såsom rongalit och andra

dylika produkter, t. ex. hyraldit, äro enligt nr. 1081 tull- fria.

Jordfärger:

andra (än krita), brända, malna eller slammade,

torra eller i degform.............

fri

i

ur 1117

Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (lito- pon), barythvitt (permaUenthvitt, blancfixe), mönja,

cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom kobolt- oxid; äfvensom berlinerblått (pariserblått) ....

1

fria

1120

Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmerbrons

(pulveriserad glimmer), hvit eller färgad, närmaste

emballagets vikt inberäknad:

i förpackningar om minst 0,5 kg. bruttovikt . .

1 kilogram

40

1121

i förpackningar af mindre bruttovikt.....

1 kilogram

—

75

1124

ur 1125

[Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg- ämnen]

Anmärkning. Konstgjord (syntetisk) indigo tullbehandlas

lika med naturlig sådan.

Extrakter af vegetabiliska färgningsämnen, flytande

eller fästa...................

fri t

%

ur 1126

Alisarin- samt anilin- och andra tjärfärger, i all- männa taxan ej särskild! nämnda, med undantag

af svafvelfärger................

\

t

fria

1128

Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lösnings- eller betningsämnen, såsom ättiksyra, acetin, garf- syra eller alun eller annat metallsalt:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar

(s. k. hemfärger) . .............

1 kilogram

15

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

145

Nummer des

sehwedischen

allgemeinen

larifs.

Zollsatz

verzollungs

masstab.

Benennung der Gegenstände

K ronen. Ore

Schwefelsäure und Schwefelsäureanhydrid

Chromalaun

1064

aus 1080

1081

— 60

1116

aus 1117

1120

1121

1124

aus1125

[Kaliumsulfat, Natriumsulfat (Glaubersalz), Natrium - bisulfat, Ammoniumsulfat (schwefelsaures Ammoniak),

Gips, gefällt (Calciumsulfat) sowie Magnesiumsulfat

(schwefelsäure Magnesia); ebenso Natriumsulfit

(schwefligsaures Natron), Natriumbisulfit,

Natriumhyposulfit (unterschwefligsaures Natron)

und Natriumhydrosulfit]

Anmerkung. Salze der Formaldehydsulfoxylsäure oder formaldehydkydroscliwefligen

Säure, wie Rongalit, sowie andere

ähnliche Brodukte, z. B. Hyraldit, Bind nach Nr. 1081

zollfrei.

Erdfarben:

andere (als Kreide), gebrannt, gemablen oder geschlämmt,

trocken oder in Teigform......

Bleiweiss, Zinkweiss (Zinkoxyd), Zinksulfidweiss

(Lithopon), Barytweiss (Permanentweiss, blanc

fixe), Mennig, Zinnober, Ultramarin, Kobaltfarben,

wie Kobaltoxyd, auch Berliner Blau (Pariser Blau)

Bronzepulver, auch Brokatbronze, sowie Glimmerbronze

(gepulverter Glimmer), weiss oder farbig,

das Gewicht der unmittelbaren Umschliessung eingerechnet:
in

Packungen von mindestens 0,5 kg Bohgewicht

in Packungen von geringerem Bohgewicht . . .

[Indigo, auch kiinstlicher, sowie andere Indigofarbstoffe]
Anmerkung.

Knnstlicher (synthetischer) Indigo ist wie

natiirlicher zu behandeln.

Auszuge von pflanzlichen Farbstoffen, flussig oder fest

aus 1126 Alizarin- sowie Anilin- und andere Teerfarben, im

allgemeinen Tarif nicht besonders genannt, ausser

Schwefelfarben.................

Teerfarben undFarbenausziige mitZusatz vonlösenden

oder beizenden Stoffen, wie Essigsäure, Acetin,

Gerbsäure oder Alaun oder anderen Metallsalzen:

1128 in kleineren Packungen, die fur den Blomhandel

bestimmt sind (sogenannte hemfärger), ....

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Hälft.

Ö

»

frei

frei

40

75

frei

frei

15

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

allmänna

taxan.

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

1129

(Forts.: Tjärfärger o. s. v.)

[i andra förpackningar]

Anmärkning till nr. 1129. Tjärfärger, hvilka innehålla

ringa mängd af sådana ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin,

sulfid — dock icke alkohol — hvars inblandning uteslu- tande har till ändamål att mildra eller fixera färgtonen

eller att förhindra fällning i badet eller ock att gifva

färgen andra dylika egenskaper, hvilka göra den mer ägnad

för sin användning, hänföras till nr. 1126.

ur 1132

Bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskildt

nämnda...................

1 kilogram

—

10

1133

1134

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat

bindemedel än olja, såsom med albumin eller

kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpack-

ningar ..................

i andra förpackningar ............

1 kilogram

1 kilogram

—

15

05

1135

Färger, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, obe- redda eller beredda..............

—

fri

%

1137

Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver

(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste

emballagets vikt inberäknad..........

1 kilogram

—

08

ur 1139

Blyertspennor och blyertsstift, icke hänförliga till nr.

1138 i allmänna taxan, härunder inbegripna äfven

sådana, som äro försedda med skyddande hylsa af

annat ämne än guld eller silfver; äfvensom färg- stift, oinfattade eller infattade.........

1 kilogram

35

Anmärkning. Hit hänföras äfven blyertspennor, försedda

med radergummi.

Pastellkrita...................

1 kilogram

—

10

ur 1171

Garfärnnesextrakter, flytande eller fasta......

—

fri

a

ur 1187

Apoteksvaror, i allmänna taxan ej särskildt nämnda,

enkla eller sammansatta, med undantag af sackarin

och andra konstgjorda sötningsmedel......

_

fn

a

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

147

Nummer des

schivedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

masstab.

1129

(Noch: Teerfarben usw.)

[in anderen Packungen]

Anmerkung zu Nr. 1129. Teerfarben, die geringe Mengen

von Stoffen, wie z. B. Essigsänre, Acetin, Sulfide — je- doch nicht Alkohol — enthalten, deren Beimischung ledig- lich bezweckt, den Parbenton zu mildern oder zu flxieren

oder die Fällung im Både zu verhindern oder auch der

Parbe andere derartige Eingenschaften zu geben, welche

sie fiir ihre Yerwendung geeigneter machen, fallen unter

Nr. 1126.

aus 1132

Budi-, Stein- und Kupferdruckfarben, nicht besonders

genannt ....................

kg

1133

1134

Malerfarben, auch in trockener Form, bereitet mit an- deren Bindemitteln als Öl, z. B. mit Albumin oder

Kasern:

in kleineren Packungen, die fur den Kleinbandel

bestimmt sind,...............

in anderen Packungen............

1135

Farben, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge- nannt, nicht bereitet oder bereitet........

—

1137

Tinte und zur Bereitung von Tinte dienendes Pulver

(Tintenpulver) sowie Tusche, auch flussige, das

Grewicht der unmittelbaren TJmschliessungen ein- gerechnet...................

kg

aus 1139

Bleistifte, nicht unter Nr. 1138 des allgemeinen Ta- rifs fallend, auch solche mit einer Schutzhulse,

nicht aus Gold oder Silber; tern er Farbstifte, nicht

eingefasst oder eingefasst............

»

Anmerkung. Hierher gehören anch Bleistifte mit Radier- gnmmi.

Pastellkreide ..................

»

aus 1171

Gerbstoffausziige, flussig oder fest.........

—

aus 1187

Apothekerwaren, im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannt, einzeln oder zusammengesetzt, ausser

Saccharin und anderen ktinstlichen Stisstoffen . .

Zollsatz

Krönen. Ore

10

15

05

frei

08

35

10

frei

frei

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr .204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

1188

Kemisk-tekniska preparat, i allmänna taxan ej sär- skild! nämnda:

kromsulfat, kromklorid, kromsulfatklorid, basiska,

fasta eller flytande, med växlande halt af na- triumsulfat eller natriumklorid.......

fri

a

andra slag.................

100 kronor

15

—

ur 1189

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska — med undantag af

pyrometrar och elektriska mätinstrument •— kemi- ska och navigations-, alla slag, i allmänna taxan

ej särskild! nämnda; mikrometrar, mätband, mät- stockar, räknestafvar och andra, i allmänna

taxan ej särskildt nämnda matematiska instru- ment; äfvensom delar till hit hänförliga instru- ment ....................

100 kronor

10

1190

Anmärkning. Hit hänföras äfven vattenpass, alla slag.

optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv; äfven- som delar, ej särskildt nämnda, till fotografi- kameror:

vägande per stycke netto högst 3 kg. . . .

1 kilogram

4

1192

vägande per stycke netto mer än 5 kg. . .

1 kilogram

1

—

1193

Anmärkning. Objektiv, särskildt inkommande, tullbehandlas

säsom infattade optiska glas.

kassetter, sökare, slutare och bländare.....

1 kilogram

2

1194

andra slag än i nr. 1190—1193 i allmänna taxan

nämnda, härunder inbegripna kikare, glasögon

och infattade optiska glas; äfvensom delar där- till, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, af

annat ämne än guld eller silfver......

1 kilogram

2

ur 1196

barometrar oeh termometrar; äfvensom vatten- mätare med högst 40 mm. genomloppsöppning .

1 kilogram

1

1198

musikinstrument:

tafflar och pianinon.............

1 stycke

150

1199

%glar...................

1 stycke

200

—

1202

Anmärkning till nr. 1198 och 1199. Är spelapparat inbyggd

i musikinstrument, förhöj es tullen ä detta med 75 kronor

per stycke.

ackordion och delar därtill..........

1 kilogram

50

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

149

Hummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Yerzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

1188

Chemisch-technische Präparate, im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannt:

Chromsulfat, Chromchlorid, Chromsulfatchlorid,

basische, feste oder fllissige, mit wechselndem

Gehalt von Natriumsulfat oder Natriumchlorid

fre

i

anderer Art.................

100 Krönen

15

aus 1189

Instrumente:

chirurgische, medizinische, physikalische, ausser

Pyrometern und elektrischen Messinstrumenten,

chemische und Navigationsinstrumente, aller Art,

im allgemeinen Tarif nicht besonders genannt;

Mikrometer, Messbänder, Messtöcke, Rechenstäbe

und andere im allgemeinen Tarif nicht besonders

genannte mathematische Instrumente; ferner

Teile zu hierhergehörenden Instrumenten . . .

2>

10

1190

Anmerkung. Hierunter fallen aucli Wasserwagen aller Art.

optische:

Photographieapparate, mit oder ohne Objektiv,

auch nicht besonders genannte Teile zu Photo- graphieapparaten:

im Stuckreingewichte von höchstens 3 kg .

kg

4

1192

im Stuckreingewichte von mehr als 5 kg .

1

—

1193

Anmerkung. För sicli eingehende Objektive werden wie

gefasstes optiscbes Glas verzollt.

Kassetten, Sucher, Yerschltisse und Blenden . .

2

1194

anderer Art als die in den Nrn. 1190 bis 1193

des allgemeinen Tarifs genannten, darunter

einbegriffen Ferngläser, Brillen und gefasstes

optisches Glas; auch Teile dazu, im allgemei- nen Tarif nicht besonders genannt, aus anderen

Stoffen als Gold oder Silber........

2

aus 1196

Barometer und Thermometer; Wassermesser mit

höchstens 40 mm Durchlauföffirang......

»

1

1198

Musikinstrumente:

Tafelklaviere und Pianinos..........

1 Stuck

150

1199

Fliigel...................

200

—

1202

Anmerkung zu den Nrn. 1198 und 1199. Ist. in das Musik- instrument ein Spielapparat eingebaut, so erböht sicb der

Zoll des Instruments um 75 Krönen.

Akkordeons und Teile dazu.........

kg

50

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

allmänna

taxan.

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

tullberäkningen.

Kronor.

Öre.

1204

1205

1206

(Forts.: Instrument.)

blåsinstrument:

af annat ämne än trä; äfvensom delar därtill

andra slag än i nr. 1198—1204 i allmänna taxan

nämnda; äfvensom särskildt inkommande delar

och tillbehör, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda..................

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande

af musik m. m. inrättade instrument samt delar

därtill, såsom plattor och rullar, trattar, ljud- dosor och nålar m. m.............

100 kronor

100 kronor

1 kilogram

20

15

50

Ur:

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:

1219

af alabaster eller annan sten, eller af porslin,

terracotta, majolika eller annat lergods . . .

1 kilogram

1

50

1220

af metall, äfven med spelverk........

af trä eller andra, i nr. 1219 ej nämnda ämnen

1 kilogram

1 kilogram

—

80

80

1222

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsar- ur samt delar, i allmänna taxan ej särskildt

nämnda, af verk till ur, alla slag, utom tornur;

äfvensom talför och visare till ur, andra än

tornur....................

1 kilogram

1

1228

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan af- seende å materialet; äfvensom delar därtill . . .

1 kilogram

1

20

1229

Bijouterivaror, alla slag, af annat ämne än guld,

silfver eller platina, såsom armband, broscher,

bröstnålar, hals- och urkedjor, kors, ringar, ber- locker, urhakar, hattspännen, hårspännen och andra

hårprydnader, ej till annan rubrik i allmänna

taxan hänförliga, samt andra dylika till personligt

begagnande afsedda prydnadsföremål, härunder jäm- väl inbegripna ärat- och bröstknappar......

1 kilogram

2

Knappar, i allmänna taxan ej särskildt nämnda, och

delar därtill:

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

151

Nummer des

schwedischen

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Ye-zollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

1204

(Noch: Instrmnente.)

Blasinstrumente:

aus anderen Stoffen als Holz, auch Teile dazu

100 Krönen

20

1205

anderer Art als die in den Nrn. 1198 bis 1204

des allgemeinen Tarifs genannten; aueh ge- sondert eingehende Teile lind Zubehör, im all- gemeinen Tarif nicht besonders genannt . . .

15

1206

Grammophone, Phonographen und ähnliche znr

Wiedergabe von Musik usw. eingerichtete In- strumente sowie Teile dazu, wie Platten und

Walzen, Trichter, Schalldosen und Nadeln usw.

kg

50

1219

Uhren:

Wand- und Stutzuhren in Gfehäusen sowie lose

TJhrgehäuse:

aus Alabaster oder anderen Steinen oder aus

Porzellan, Terrakotta, Maj olika oder anderen

Tonwaren................

1

50

aus Metall, auch mit Spielwerk......

—

80

1220

aus Holz oder anderen in der vorhergehenden

Nummer nicht genannten Stoffen.....

80

1222

lose oder nicht eingefasste Werke zu Wand- oder

Stutzuhren sowie Werkteile, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannt, zu Uhren, aller

Art, mit Ausnahme der Turmuhren; ferner Ziffer- blätter und Zeiger zu anderen Uhren als Turm- uhren ....................

1

1228

Spielzeug lind Christbaumsckmuck, aller Art, ohne

Rucksicht auf das Material; auch Teile dazu . .

»

1

20

1229

Bijouteriewaren aller Art aus anderen Stoffen als

Gold, Silber oder Platin, wie Armbänder, Bro- schen, Brustnadeln, Hals- und Uhrketten, Kreuze,

Binge, Berloquen, Uhrhaken, Hutspangen, Haar- spangen und anderer Haarzierat, nicht zu einer

anderen Nummer des allgemeinen Tarifs gehörend,

sowie andere derartige zum persönlichen Ge- brauche bestimmte Ziergegenstände, darunter auch

Ärmel- und Brustknöpfe einbegriffen......

2>

2

Knöpfe, im allgemeinen Tarif nicht besonders ge- nannt, und Teile dazu:

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nummer

i svenska

Artiklarnas benämning.

Kvantitet för

Tullsats

taxan.

tnllberäkningen.

Kronor.

Öre.

1233

(Forts.: Knappar o. s. v.)

helt och hållet af andra oädla metaller än järn

eller af järn i förening med annan oädel metall:

förgyllda eller försilfrade.........

1 kilogram

i

80

1234

andra slag:

bestående uteslutande af en enda af här

afsedda metaller eller metallegeringar

utan förening med andra ämnen ....

1 kilogram

75

andra .................

1 kilogram

—

90

1235

helt och hållet af glas eller porslin......

1 kilogram

_

50

1236

af pärlemor; äfvensom knappar, i allmänna taxan

ej särskildt nämnda, sammansatta af två eller

flera ämnen................

1 kilogram

i

af stennöt..................

1 kilogram

—

80

1245

Tobakspipor samt hufvud en och skaft därtill; äfven- som cigarr- och cigarrettmunstycken:

andra slag än i nr. 1244 i allmänna taxan nämnda

1 kilogram

—

70

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

153

Nummer des

schwediscben

allgemeinen

Tarifs.

Benennung der Gegenstände.

Verzollungs-

Zollsatz

masstab.

Krönen.

Öre.

1233

(Nock: Knöpfe usw.)

völlig aus anderen unedlen Metallen als Elsen

oder aus Eisen in Yerbindung mit anderen un- edlen Metallen:

vergoldet oder versilbert..........

kg

i

80

1234

anderer Art:

ausscbliesslich aus einem einzelnen der hier- her fallenden Metalle oder Metallegierun- gen bestehend, diné Yerbindung mit an- deren Stoffen.............

75

andere .................

___

90

1235

völlig ans Glas oder Porzellan........

_

50

1236

aus Perlmutter; auch Knöpfe, im allgemeinen

Tarif nicht besonders genannt, aus zwei oder

mehr Stoffen zusammengesetzt.......

T>

i

aus Steinnuss................

—

80

1245

Tababpfeifen sowie Köpfe und Rohre dazu; auch

Zigarren- und Zigarrettenspitzen:

anderer Art als die in Nr. 1244 des allgemeinen

Tarifs genannten.............

>

70

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet denna dag af

handels- och sjöfartstraktaten mellan

Sverige och Tyska riket hafva de båda

parternas fullmäktige öfverenskommit om

följande anmärkningar, förklaringar och

aftal att intagas i detta protokoll:

Till artiklarna 1, 3 och 6.

1. Utan hinder af bestämmelsen i artikel

1 första stycket skall en hvar af de bägge

traktatslutande parterna äga föreskrifva,

att den andra partens undersåtar, liksom

alla andra utlänningar, om de vilja drifva

handel eller näring i landet, härtill måste

inhämta regeringens tillstånd. Det skall

äfven stå en hvar af parterna fritt att

för den andra partens undersåtar, likasom

för alla andra utlänningar, göra tillståndet

till utöfvande af handel och näring

beroende däraf, att säkerhet ställes

för de skatter, som efter hvad antagas

kan skola komma att utgöras.

2. Det är vidare öfverenskommet, att

genom bestämmelserna uti denna traktat

ingen inskränkning äger rum uti någon

af de traktatslutande parternas rätt att

vare sig på grund af domstols beslut eller

af hänsyn till statens inre eller yttre

säkerhet eller till den allmänna ordningen

samt i synnerhet med hänsyn till fattig-,

sundhets- och sedlighetspolisväsendet i

Schlussprotokoll.

Bei der am heutigen Tage stattgehabten

Unterzeichnung des Handels- und

Schiffahrtsvertrags zwischen Schweden

und dem Deutschen Reiehe haben die

beiderseitigen Bevollmächtigten folgende

Bemerkungen, Erklärungen und Verabredungen

in das gegenwärtige Protokoll

niedergelegt:

Zu den Artikeln 1, 3 und 6.

1. Durch dieBestimmung des ersten Absatzes

des Artikels 1 soll keiner der

beiden vertragschliessenden Teile behindert

sein vorzuschreiben, dass die Angehörigen

des anderen Teiles ebenso wie

alle anderen Ausländer, wenn sie iin

Lande Handel oden Gewerbe betreiben

wollen, hierzu die Genehmigung der

Staatsregierung einholen miissen. Es

bleibt auch unbenommen, för die Angehörigen

des anderen Teiles ebenso wie

för alle anderen Ausländer die Zulassung

zum Handels- und Gewerbebetrieb von

einer Sicherstellung der voraussichtlich

zu entrichtenden Steuern abhängig zu

machen.

2. Es besteht ferner Einverständnis, dass

dem Rechte eines jeden der vertragschliessenden

Teile, Angehörigen des anderen

Teiles entweder infolge gerichtlicher

Yerfugung oder aus Grunden der

inneren oder äusseren Sicherheit des

Staates oder auch aus polizeilichen Grunden,

insbesondere aus Grunden der Armen-,

Gesundheits- und Sittenpolizei, den Auf
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts Nåd.

särskilda fall förvägra den andra partens

undersåtar rätt till uppehåll i landet.

3. Det är slutligen öfverenskommet, att

bestämmelserna uti artiklarna 1, 3 och 6

icke skola hafva tillämpning på gårdfarihandlare

och andra personer, hvilka

draga omkring och utöfva sitt yrke; dessa

näringsidkare skola behandlas på samma

sätt som mest gynnad nations undersåtar,

hvilka utöfva samma yrke.

Till artikel 3.

Med afseende å säkerhet för rättegångskostnadsersättning

och beträffande

befrielse från rättegångsafgifter skola afdelningarna

3 och 4 i den internationella

öfverenskommelsen om vissa till civilprocessen

hörande ämnen den 17 juli 1905

lända till efterrättelse.

Till artikel 6.

1. Den afgift, som i Sverige upptages

från tyska handelsresande för den

i första stycket af artikel 6 angifna verksamheten,

skall icke öfverstiga ett belopp

af 100 kronor för en tidrymd af SO dagar

och, om verksamheten utöfver de

första 30 dagarna utan afbrott fortsattes,

icke öfverstiga ett belopp af 50 kronor

för hvarje i omedelbar anslutning därtill

kommande tidrymd af 15 dagar.

2. Tyska handelsresande i Sverige

skola vara förpliktade att på den plats,

hvarest de först utöfva sin verksamhet i

landet, inför vederbörande polismyndighet

för visering förete det bevis, som

emot erläggande af afgiften för dem utfärdas;

i öfrigt är det tillräckligt, att de

Proposition Nr 204.

enthalt im einzelnen Fälle zu versagen,

durch die Bestimmungen des gegenwärtigen

Yertrags kein Eintrag geschieht.

3. Es besteht endlich Einverständnis,

dass die Bestimmungen der Artikel 1, 3

und 6 amf Hausierer und andere Personen,

welche ein im Umherziehen ausgeiibtes

Gewerbe betreiben, keine Anwendung

finden; diese Gewerbetreibenden

sollen ebenso behandelt werden wie die

Angehörigen des meistbegiinstigten Ländes,

die dasselbe Grewerbe betreiben.

Zu Artikel 3.

Bezuglich der Sicherstellung der Prozesskosten

und bezuglich des Armenrechts

sollen die Abschnitte III und IY des internationalen

Abkommens iiber den Zivilprozess

vom 17. Juli 1905 massgebend

sein.

Zu Artikel 6.

1. Die Abgabe, die in Schweden von

deutschen Handlungsreisenden fiir die im

Absatz 1 des Artikels 6 bezeichnete Tätigkeit

erhoben wird, soll den Betrag von

100 Krönen fur einen Zeitraum von 30 Tagen

und, wenn die Tätigkeit iiber die

ersten 30 Tage ohne Unterbrechung fortgesetzt

wird, den Betrag von 50 Krönen

fur jeden sich unmittelbar anschliessenden

Zeitraum von 15 Tagen nicht iiber - steigen.

2. Die deutschen Handlungsreisenden

in Schweden sollen verpflichtet sein, das

Patent, das ihnen gegen Entrichtung der

Abgabe ausgefertigt wird, am Orte ihrer

ersten Tätigkeit im Lande der zuständigen

Polizeibehörde zur Yisierung vorzulegen;

im iibrigen gentigt es, dass sie

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

för kontroll medföra beviset, utan att

förnyad visering på andra af dem besökta

platser är erforderlig.

3. Under samma villkor som för prof,

som af handelsresande införas, medgifves

befrielse från in- och utförselafgifter äfven

för sådana i och för sig tullpliktiga varor,

hvilka eljest införas som prof från Tyskland

till Sverige eller från Sverige till

Tyskland.

4. Tyska handelsresande må i Sverige

resa med ostämplade prof af arbeten

af ädla metaller. De äro förpliktade att

åter utföra dessa prof inom sex månader

och att ställa säkerhet för uppfyllandet

af denna förpliktelse. Det belopp, för

b vilket säkerhet skall ställas, må icke

öfverstiga vid silfverarbeten den dubbla

och vid guldarbeten den femdubbla tullafgiften.

Genom säkerhetens förfallande

uteslutes icke laga beifran af öfverträdelser

emot gällande bestämmelser angående

handel med arbeten af ädla metaller.

das Patent zur Kontroll mit sich fuhren,

ohne dass an den anderen von ihnen besuohten

Orten eine abermalige Yisierung

erforderlich ist.

3. Unter den gleichen Bedingungen

wie fur Muster, die von Handlungsreisenden

eingebracht werden, vard die Befröning

von Eingangs- und Ausgangsabgaben

auch för diej enigen an sich zollpflichtigen

Waren zugestanden, welche

sonst als Muster aus Deutschland nach

Schweden oder aus SchwedennachDeutschland

eingebracht werden.

4. Die deutschen Handlungsreisenden

durfen in Schweden mit unpunzierten

Mustern von Edelmetallwaren reisen. Sie

sind verpflichtet, diese Muster binnen

sechs Monaten wieder auszufuhren, und

haben die Erfiillung dieser Yerpflichtung

sicherzustellen. Der sicherzustellende Beting

soll bei Silberwaren das Doppelte,

bei Goldwaren das Fiinffache des Zollbetrags

nicht iibersteigen. Durch Yerfall

der Sicherheit wird die strafrechtliche Yerfolgung

von Zuwiderhandlungen gegen

die geltenden Bestimmungen, betreffend

den Handel mit Edelmetallwaren, nicht

ausgeschlossen.

Till artikel 7.

1. Vid behandlingen i Sverige af

arsenikhaltig^ varor skola under traktatens

giltighetstid följande nu tillämpande

grundsatser allt fortfarande komma

till användning:

Förbudet mot omsättning af arsenikhaltiga

varor skall inskränkas till sådana

varor, hvilkas arsenikhalt öfverstiger en

till siffran fastställd maximumkvantitet.

För fastställande af denna gräns skall

Zu Artikel 7.

1. Bei der Behandlung arsenikhaltiger

Waren in Schweden werden wäbrend

der Dauer des Yertrags die folgenden

bisher angewendeten Grundsätze auch ferner

beobachtet werden:

Das Yerbot des Yertriebes arsenikhaltiger

Waren soll auf solche Waren

beschränkt werden, deren Gehalt an Arsenik

eine ziffermässig festzusetzende

Höchstmenge iibersteigt. Fiir die Be
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts Nåd.

endast hänsyn till skydd för mänsklig

hälsa vara bestämmande. Blotta befintligheten

af en arsenikspegel skall icke

utgöra grund för förbud.

Undersökningen af arsenikhalt skall

äga rum endast genom en särskildt kvalificerad

sakkunnig. Åtnöjes varuägaren

icke med dennes utlåtande, äger han rätt

att inhämta en annan dylik sakkunnigs

utlåtande. Afvika de båda utlåtandena

från hvarandra, skall från ett fackvetenskapligt

institut inhämtas nytt utlåtande,

hvilket blifver afgörande.

2. Där varor, som vid vederbörlig undersökning

befunnits innehålla arsenik eller

annat giftigt ämne i sådan myckenhet,

att varan enligt i Sverige gällande giftstadga

icke må hållas till salu, återutföras

af den, som varan infört, skall, om

föreskrifna särskilda förutsättningar äro

förhanden, rätteligen debiterad och erlagd

tullafgift restitueras.

3. Ä svensk sida är man beredd att

så snart som möjligt fullborda den redan

påbörjade revisionen af förordningen den

9 november 1888, angående införsel af

varor med oriktig ursprungsbeteckning.

Till artikel 8.

I. Tariffer A och JB. — Införseltullar

i häda länderna.

Såframt de denna traktat bilagda tariffer

A och B göra den tull, som skall

Proposition Nr 204.

stim mung dieser Grenze wird allein der

Schutz der menschlichen Gesundheit massgebend

sein. Das blosse Yorhandensein

eines Arsenikspiegels soll das Verbot nicht

begriinden.

Die Prufung auf den Arsenikgehalt soll

nur durch einen besonders qualifizierten

Sachverständigen erfolgen. Ist der Warenbesitzer

mit dem Gutachten nicht einverstanden,

so soll er das Recht haben,

das Gutachten eines anderen derartigen

Sachverständigen einzuholen. Weichen

die beiden Gutachten voneinander ab, so

wird das Gutachten eines fachwissenschaftlichen

Instituts eingeholt werden,

das endgiiltig ist.

2. Wenn Waren, die nach dem Ergebnis

gehöriger Untersuchung Arsenik oder einen

anderen Giftstoff in solcher Menge enthalten,

dass die Ware nach der in Schweden

geltenden Giftordnung nicht zum

Yerkauf gehalten werden dart, von dem

Wareneinfiihrer wieder ausgefiihrt werden,

sollen beim Yorhandensein der etwa vorgeschriebenen

besonderen Yoraussetz ungen

die vorschriftsmässig zur Last geschriebenen

und bezahlten Zölle zuriickerstattet

werden.

3. Schwedischerseits ist man bereit,

die schon in Angriff genommene Revision

der Yerordnung vom 9. November 1888,

Verbot der Einfuhr von Waren mit irrefuhrender

Ursprungsbezeichnung betreffend,

möglichst båld durchzufiihren.

Zu Artikel 8.

I. Tarife A und B. — Eingangszölle

in beiden handom.

Soweit die dem gegenwärtigen Vertrage

beigefiigten Tarife A und B den

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

erläggas för en vara, beroende af den för

en annan vara bestämda tullen, och vid

den senare flera tullsatser för tariffpositionen

i fråga på grund af allmänna tariffen

eller på grund af traktater ifrågakomma,

skall till grund för tullberäkningen

läggas den lägsta af de olika tullsatser,

som äro tillämpliga på den andra

traktatslutande partens produkter.

II. Tariff A. — Införseltullar i tyska

tullområdet.

1. Till n:r 115—117. Fisk (sill

därunder inbegripen), som uteslutande till

bevarande under transporten till en tysk

hamn blifvit beströdd med salt eller begjuten

med saltvatten, behandlas såsom

färsk fisk. Hit hänföres icke fisk, som i

utlandet lagrats under någon mellanvarande

tid eller underkastats någon behandling,

som går utöfver syftet att bevara

fisken under transporten. Såsom

dylik lagring anses ej, att fisken under

kortare tid förts i land för att beströs

med salt eller begjutas med saltvatten

eller för att omlastas. Urtagen eller

sönderskuren färsk fisk drager, då den

införes i saltlake, de för saltad fisk bestämda

tullsatserna.

2. Till n:r 234. Till »granit och

liknande hårda stenarter» hör särskild!

äfven s. k. svart granit.

III. Tariff B. — Införseltullar i Sverige.

1. Bär tullsats är bestämd till vissa

procent af varans värde, beräknas detta

von einer Ware zu erhebenden Zoll von

dem fiir eine andere Ware festgesetzten

Zolle abhängig machen und bei diesem

mehrere Sätze fur die betreffende Tarifposition

auf Grund des allgemeinen Tarifs

oder auf Grund von Yerträgen in

Frage kommen, wird bei der Berechnung

des abhängigen Zolles von dem niedrigsten

unter diesen verschiedenen Sätzen

ausgegangen, der auf die Erzeugnisse des

anderen vertragschliessenden Teiles anwendbar

ist.

II. Tarif A. — Zölle bei der Einfuhr

in das deutsche Zollgebiet.

1. Zu Nr. 115 —117. Fische (einschliesslich

der Heringe), die lediglich zur

Erhaltung während der Yersendung nach

einem deutschen Hafen mit Salz bestreut

oder mit Salzwasser begossen sind, werden

als frische Fische behandelt. Hierzu

gehören nicht Fische, die im Ausland

eine Zwischenlagerung oder eine fiber

den Zweck der Erhaltung während des

Transportes hinausgehende Behandlung

erfa liren'' haben. Als Zwischenlagerung

gilt nicht das Yortibergehende Yerbringen

der Fische an Land zum Zwecke des Bestreuens

mit Salz oder des Begiessens

mit Salzwasser oder zum Zwecke der

Umladung. Ausgenommene oder zerschnittene

frische Fische, die in Salzlake

eingehen, unterliegen den Zollsätzen fur

gesalzene Fische.

2. Zu Nr. 234. Unter »Granit und

ähnliche harten Steine» fällt insbesondere

auch der sogenannte schwarze Granit.

III. Tarif B.— Eingangseolle in Schweden.

1. Ist der Zollsatz in bestimmten Prozenten

vom Warenwerte festgesetzt, so ist

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts Nåd.

för inkommen oskadad vara lika med varans

marknadspris, sådant detta vid tiden

för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen

eller, i fråga om inkommen ej inköpt

vara, sådant priset vid tiden för varans

skeppning ställde sig å afsändningsplatsen,

med tillägg i hvilketdera fallet som helst

af emballagets värde jämte assurans, frakt

och annan därå använd kostnad, intill

dess varan anländt, därest den fraktats

med fartyg, till hamn, dit den är destinerad

eller hvarest den för vidare befordran

till destinationsorten ur fartyget

lossas, och, därest den fraktats på annat

sätt, till första svenska tullplats. För

vara, som lidit afsevärd skada, beräknas

allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället

befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva

och, så vidt ske kan, styrka de belopp,

hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra

oskadad varas värde. Närmare bestämmelser

angående den bevisning, som i

sistnämnda hänseende erfordras, meddelas

af Konungen. Fullgör ej varuägaren

hvad honom sålunda åligger eller finner

tullförvaltningen skälig anledning antaga,

att det uppgifna värdet understiger det

verkliga, eller är fråga om skadad vara,

vare tullförvaltningen pliktig, likasom

den i allt fall är berättigad, att låta

genom två sakkunniga och ojafviga personer

besiktiga varan samt å angifningsinlagan

anteckna det värde, de anse böra

åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen

icke kunnat enas, medel
-

Proposition Nr 204.

dieser för eingehende unbeschädigte Waren

dem Marktpreis der Waren gleich zu

rechnen, wie sich dieser zur Zeit des Einkaufs

der Waren am Einkaufsplatz, oder

fur eingehende nicht gekaufte Waren,

wie sich der Preis zur Zeit der Verschiffung

der Waren am Absendeplatze

stellte, in jedem Fälle unter Zurechnung

des Wertes der Umschliessung nebst Yersicherung,

Fracht lind anderen darauf

angewendeten Ivosten bis zur Ankunft

der Ware, sofern sie zu Schiif verfrachtet

worden ist, in dem Hafen, wohin sie

bestimmt ist oder wo sie zwecks Weiterbeförderung

an den Bestimmungsort aus

dem Fahrzeug gelöscht vård _und, sofern

die Ware anderweit verfrachtet worden

ist, bis zum ersten schwedischen Zollplatz.

Bei Waren, die bemerkenswerten Schaden

gelitten haben, ist nur der geringere

Wert anzurechnen, der fur die Ware gelegentlich

der Verzollung am Verzollungsplatze

ermittelt wird.

Dem Wareneigentumer liegt es ob, den

Betrag anzumelden lind, soweit möglich,

zu belegen, der sonach als der Gesamtwert

der unbeschädigten Ware anzusehen

ist. Nähere Bestimmungen iiber den

Nachweis, der in letztgenannter Hinsicht

zu fordern ist, werden vom König erlassen.

Erfullt ein Wareneigentumer die

ihm hiernach obliegenden Verpflichtungen

nicht, oder erachtet die Zollbehörde, dass

gerechtfertigter Anlass zu der Annahme

vorliegt, dass der angemeldete Wert geringer

ist als der wirkliche Wert, oder

handelt es sich um beschädigte Waren,

so ist die Zollverwaltung verpflichtet, wie

sie in allen Fallen dazu berechtigt ist, die

Ware durch zwei sachkundige lind einwandfreie

Personen besichtigen lind auf

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

talet mellan de af dem åsätta värden

läggas till grund för förtullningen, så

framt icke varuägaren, i den ordning här

nedan sägs, anmäler missnöje med det

sålunda utrönta värdet.

Inom åtta dagar efter besiktningen

står det varuägaren öppet att anmäla

missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla

värdets bestämmande genom skiljenämnd,

som skall utgöras af tre oj afviga och för

sakkunskap kända personer, af hvilka

tullförvaltningen utser en, varuägaren en

och dessa bägge eller, om de ej kunna

om valet åsämjas, magistraten på platsen

eller kronofogden i orten den tredje; skolande

nämnden, sedan skäligt rådrum

lämnats parterna att andraga hvad de

akta nödigt, dock senast inom tjugu

dagar efter det nämnden blifvit fulltalig,

enligt ofvan angifna grunder bestämma

det värde, hvarefter förtullningen skall

ske; och skall såsom sådant gälla det, om

hvilket minst två af nämndens ledamöter

sin förenat, eller, om alla tre stannat i

•olika beslut, medeltalet mellan de värden,

som utgöra medeltal af de bägge

lägsta och af de bägge högsta värdena.

Bestämmes värdet högre, än varuägaren

uppgifvit, eller varder i fråga om skadad

vara värdet bestämdt till minst samma

belopp som det vid besiktningen åsätta,

drabbar kostnaden för värderingen varuägaren,

och skall han i ty fall jämväl

ersätta tullverkets utgift för den föregående

besiktningen. Sker icke någon

der Anmeldung den Wert vermerken zu

lassen, der nach deren Ansicht zutreffend

ist. Dieser Wert oder, wenn die Besichtiger

sich nicht haben einigen können,

die Mittelzahl zwischen den von ihnen geschätzten

Werten, ist der Verzollung zugrunde

zu legen, soweit nicht der Wareneigentlimer

gemäss den nachstehend angefuhrten

Vorschriften erklärt, dass er

mit dem so ermittelten Werte nicht einverstanden

ist.

Innerhaib einer Frist von acht Tagen

nach der Besichtigung ist es dem Wareneigentiimer

unbenommen, sich, wie eben

erwähnt, nicht einverstanden zu erklären

und die Bestimmung des Wertes durch

ein Schiedsgericht zu verlangen, das aus

drei einwandfreien und als sachkundig

bekannten Personen zu bestehen hat, wovon

die Zollverwaltung eine, der Wareneigentumer

eine und diese beiden, oder

wenn sie sich iiber die Wahl nicht einigen

können, der Magistrat am Platze

oder der Kronvogt im Orte die dritte

auswählen. Die Schiedsmänner haben den

Beteiligten eine angemessene Frist zur

Abgabe der Erklärung, die sie fur erforderlich

halten, zu lassen, jedoch spätestens

20 Tage nach dem Yollzähligwerden der

Schiedsmänner, den Wert, wonach die

Verzollung erfolgen soll, gemäss den oben

bezeichneten Grundsätzen zu bestimmen.

Als dieser Wert soll derjenige gelten, auf

den sich mindestens zwei Mitglieder des

Schiedsgerichts einigen. Beharren alle

drei bei voneinander abweichenden Beschlussen,

so soll die Mittelzahl zwischen

den Werten gelten, welche die Mittelzahlen

zwischen den beiden niedrigsten und

zwischen den beiden höchsten Werten

bilden. Wird der Wert höher festgesetzt,

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

förhöjning i det värde, som af varuägaren

uppgifvits, eller varder i fråga om skadad

vara det vid besiktningen åsätta värdet

nedsatt, har tullverket att vidkännas värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken

talan icke fullföljes hos skiljenämnd,

drabbar varuägaren i det fall, att han

icke fullgjort sin uppgiftsskyldighet i

fråga om varuvärdet, äfvensom då det

vid besiktningen utrönta värdet med mer

än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren

uppgifna.

Yill ägare af vara, som nu är sagd,

återutföra densamma oförtullad, därför

att han finner det åsätta förtullningsvärdet

för högt, vare han därtill berättigad

under iakttagande af hvad angående

oförtullade varors återutförsel är stadgadt

och sedan tullverket godtgjorts för

belopp, hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors

värde sålunda stadgats skall i tillämpliga

delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling

erfordras att bestämma kostnaden

för reparation eller bearbetning,

som varan utomlands undergått.

als der Wareneigentllmer angegeben hat,

oder vård der Wert beschädigter Waren

mindestens auf den gleichen Betrag festgesetzt,

der bei der Besichtigung geschätzt

wurde, so hat der Wareneigentiimer

die Kosten der Bewertung zu trägen;''er

hat in diesem Fälle der Zollverwaltung

auch die Kosten der vorhergehenden

Besichtigung zu ersetzen. Wird

der vom Wareneigentumer angegebene

Wert in keiner Weise erhöht oder wird

der bei der Besichtigung geschätzte Wert

beschädigter Waren ermässigt, so hat die

Zollverwaltung die Kosten der Bewertung

zu trägen.

Die Kosten einer Besichtigung, wogegen

keine Berufung an Schiedsmänner

eingelegt wird, fallen dem Wareneigentfimer

dann zur Last, wenn er seiner

Yerpflichtung zur Angabe des Warenwerts

nicht gentigt hat, ebenso dann,

wenn der bei der Besichtigung ermittelte

Wert den vom Wareneigentumer angegebenen

um mehr als 10 v. H. iibersteigt.

Will der Eigentfimer solcher Waren,

wovon hier die Rede ist, sie unverzollt

wieder ausfiihren, weil er den geschätzten

Zollwert fur zu hoch hält, so ist er dazu

berechtigt, unter Beachtung der Bestimmungen

laber die Wiederausfuhr unverzollter

Waren und nachdem der Zollverwaltung

der Betrag ersetzt ist, fur den

die Ware etwa häftet.

Diese Bestimmungen fiber die Ermittelung

des Warenwerts sind, soweit anwendbar,

auch dann zu beachten, wenn

bei der Zolibehandlung einer Ware die

Festsetzung der Kosten ffir eine Ausbesseriang

oder Bearbeitung erforderlich

wird, welcher die Ware im Ausland unterzogen

worden ist.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. May.ts Nåd,

2. Med afseende å maskiner ock apparater,

elektriska eller icke elektriska,

kvilka enligt tariff B äro belagda med

vikttullar, äfvensom beträffande med vikttullar

belagda delar af maskiner ock apparater,

elektriska eller icke elektriska,

förbehåller sig Sverige rättighet att eventuellt

utbyta vikttullen mot nuvarande

värdetull af respektive 15 eller 10 procent

å värdet.

Försåvidt ej för ett särskild! fall de

kåda traktatslutande parterna öfverenskomma

om undantag, skall förändringen

af de i tariff B stadgade vikttullarna till

värdetullar alltid omfatta hel tariffrubrik.

För så vidt den grupp af maskiner och

apparater eller af i tariff B under särskilda

nummer upptagna maskindelar är

fördelad i flera rubriker endast efter varans

vikt, skall förändringen icke inskränkas

till en enstaka af dessa rubriker.

Nyinförda värdetullar må ej träda

i kraft tidigare än 6 månader sedan påbudet

därom blifvit offentliggjordt.

3. Försåvidt i tariff B uppförda varor

enligt den autonoma svenska tariffen

skola förtullas efter vikt utan afdrag för

visst emballage eller vissa inlägg ock ej

något annat är i tariff B uttryckligen

aftaladt, skola dessa föreskrifter icke beröras

af traktaten.

Å varor, som enligt tariff B förtullas

efter vikt utan afdrag för visst

emballage, kan, försåvidt de få uttagas

från frihamn eller frilager utan att vara

Proposition Nr 204.

2. In bezug auf Masckinen und Apparate,

elektrische oder nicktelektriscke,

welche dem Tarif B gemäss Gewichtszöllen

unterliegen, sowie auck fur Gewichtszöllen

unterliegende Teile von Masckinen

und Apparaten, elektriscken oder

nicktelektriscken, bekält Sckweden sicb.

das Beckt vor, in seiner Gesetzgebnng

eventuell den Gewichtszoll gegen den

bisherigen Wertzoll von 15 bzw. 10 v. H.

des Werts auszutauschen.

Soweit nicht fur den einzelnen Fall

Ausnakmen zwiscken den keiden vertragsckliessenden

Teilen vereinbart werden,

soll die Umwandlung der im Tarif B

vorgesekenen Gewichtszölle in Wertzölle

sida stets auf ganze Tarifpositionen erstrecken.

Soweit eine Gruppe von Masckinen

und Apparaten oder von den im

Tarif B unter besonderen Nummern aufgefuhrten

Masckinenteilen ledigiich nåck

dem Gewichte der einzelnen Ware in

mebrere Positionen zerlegt ist, soll sich

die Umwandlung nicht auf eine einzelne

dieser Positionen besckränken.

Die neueingefukrten Wertzölle sollen

fruhestens 6 Monate nåck ihrer Veröffentlichung

in Kraft treten.

3. Soweit die im Tarif B aufgefukrten

Waren auf Grund des autonomen schwediscken

Tarifs nach dem Gewickt okne

Akzug fur gewisse Umschliessungen oden

Einlagen zu verzollen sink und im Tarif

B nickts anderes ausdruckiich vereinbart

worden ist, werden die diesbezuglicken

Yorsckriften durck den Yertrag nicht beruhrt.

Fur Waren, die gemäss dem Tarif

B nåck dem Gewickt ohne Akzug för

gewisse Umschliessungen zu verzollen

sink, kann, sofern diese Waren unver
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts Nåd.

på det i samfärdseln öfliga sätt emballerade,

läggas en tilläggsafgift för utjämning

i anledning af det felande emballaget.

De till vissa rubriker i tariff B

fogade bestämmelser, enligt Indika afdrag

i vikten ej medgifves för askar,

papper ock dylikt omslag, skola ej tilllämpas

på ytteremballage, uppenbarligen

endast afsedt till varans skyddande under

transporten.

4. Anmärkning 6 till afdelning XIIIA

och anmärkningen till nummer 996—1001

i den autonoma svenska tariffen förblifva

gällande äfven för tariff B.

5. Därest Sverige skulle vidtaga ändringar

af tullsatser, skola de nya tullarna

för nedanstående varor icke öfverstiga

följande satser:

n:r 198.

hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk,

beredda, halfberedda härunder

inbegripna, andra slag än sulläder och

bindsulläder samt hvalross- och flodhästhudar,

i stycken, vägande netto

minst 1 kg.: 0,75 kronor för 1 kg;

n:r 678-

järnvägs- och spårvägsskenor:

vägande 20 kg. eller därunder per löpande

meter: 2,50 kronor för 100 kg.;

vägande mer än 20 kg. per löpande

meter: 1,25 kronor för 100 kg.;

Proposition Nr 204.

packt oder in nicht verke hr siiblicher

Weise verpackt zum Eingange aus Ereihäfen

oder Ereilagern in den freien Yerkehr

zugelassen sind, zum Ausgleich fur

die fehlende Verpackung ein Zuschlag

erhoben werden.

Die gewissen Nummern des Tarifs

B angefugten Bestimmungen, wonach

fur Schachteln, Papier und ähnliche

Hullen kein Gewichtsabzug gevvährt

wird, sind nicht auf äussere Umschliessungen

anzuwenden, die offenbar nur den

Zweck haben, die Ware während der

Beförderung zu schiitzen.

4. Die Anmerkung 6 zu Abschnitt

XIIIA und die Anmerkung zu den Nrn.

996 bis 1001 im allgemeinen schwedischen

Tarif bleiben auch filr den Tarif B in

Geltung.

5. Ealls Schweden Zolländerungen

vornehmen sollte, werden die neuen Zölle

bei den unten bezeichneten Waren die

nachstehend angegebenen Sätze nicht iibersteigen:
Xr.

198.

Iläute und Felle, nicht zum Pelzwerk

gehörend, zugerichtete, halbzugerichtete

darunter einbegriffen, anderer Art als

Sohlleder und Brandsohlleder sowie

''VValrosshäute und Elusspferdehäute, in

Stucken von mindestens 1 kg Reingewicht:

0,75 Krönen fur 1 kg;

Nr. 678.

Eisenbahn- und Strassenbahnschienen:

im Gewichte von 20 kg oder weniger

auf das laufende Meter: 2,50 Krönen

fur 100 kg;

im Gewichte von mehr als 20 kg auf

das laufende Meter: 1,25 Krönen fur

100 kg;

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Iroposition Nr 204.

n:r 709 och 710.

rör, valsade eller varmdragna, af rund

eller annan än rund form å tvärsektionen,

framställda antingen af massiva

ämnen eller ock af plattjärn eller plåt

genom hopböjning, med eller utan efterföljande

svetsning, lödning, nitning eller

falsning, äfven med öfverdrag af väf,

färg, zink eller dylikt rostskyddande

ämne:

n:r 709.

icke bearbetade; äfvensom ledningsoch

lyktstolpar af rör: 5 kronor för

100 kg.;

n:r 710.

bearbetade, såsom böjda, formade till

spiraler, försedda med flänsar, rör

med ökad godstjocklek på ändarna

samt rör med ändarna hop vällda: 6

kronor för 100 kg.;

n:r 742.

bottenplåtar, syllar, skarfjärn, räls- och

mellanklotsar, spårramar och stödskenor,

spårväxlar, spårkorsningar, fjäder- och

växeltungor; äfvensom spårramar till

flyttbara järnvägar: 2,50 kronor för

100 kg.;

Nr. 709 und 710.

Röhren, gewalzt oder warm gezogen, von

Tunder oder anderer als runder Form

des Querschnitts, hergestellt entweder

aus massiven Stucken (ämnen) oder

auch aus Flacheisen oder Biechen durch

Zusammenbiegen, mit nachfolgendem

Schweissen, Löten, Nieten oder Falzen

oder ohne solches, auch mit TJberzug

aus Grewebe, Farbe, Zink oder ähnlichen

vor Kost schiitzenden Stoffen:

Nr. 709.

nicht bearbeitet; ferner Leitungs- und

Laternenpfähle aus Röhren: 5 Krönen

för 100 kg;

Nr. 710.

bearbeitet, z. B. gebogen, zu Spiralen

geformt, mit Flanschen versehen,

Röhren mit vermehrter Metallstärke

an den Enden und Röhren mit zusammengeschweissten

(hopvällda)

Enden: 6 Krönen för 100 kg;

Nr. 742.

Bodenplatten, Schwellen, Laschen, Eisenbahnschienen

und Zwischenklötze,

Grleisrahmen und Stutzschienen, Weichen,

Grleiskreuzungen, Feder- und Weichenzungen;

ebenso Gleisrahmen för

verlegbare Eisenbahnen: 2,50 Krönen

för 100 kg;

ur n:r 970.

för trämasseindustrien afsedda bark-, klyfoch

huggmaskiner samt slipverk; raffinörer,

holländare och garnityr till sådana

samt defibrörer; torkcylindrar och

pressvalsar med stativ för textil- eller

pappersindustrien samt kalandrar, äfven

aus Nr. 970.

För die Holzstoffindustrie bestimmte Rindenschäl-,

Spalt- und Haumaschinen

sowie Schleifwerke; Rafiineure, Kolländer

und (xarnituren zu solchen sowie

Defibreure; TrockenzyUnder und

Rresswalzen mit Gestell för die Web
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

hydrauliska, oafsedt för hvilken industri

de äro afsedda; pappers-, papp-, torkoch

våtmaskiner med sibcylindrar eller

viror; fals- och häftmaskiner för bokbinderi-

och pappersindustrierna, kuvertoch

påsmaskiner, bestryknings-, bronserings-

och klistringsmaskiner, kartongoch

kartonnagemaskiner, fuktmaskiner,

skär- och rullmaskiner; maskiner för

tillverkning af tändsticksaskar samt för

sådana eller andra dylika askars hopskjutning,

etikettering, plåning och fyllning;

ramiläggnings- och ramurtagningsmaskiner

för tändstickstillverkningen;

kard- och ruggmaskiner, väfstolar;

valkmaskiner; cigarettmaskiner; kapsylmaskiner;

kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner;

maltvändare; hissmaskinerier,

ej till annan rubrik i allmänna

tulltaxan hänförliga, samt lyftkranar,

vinschar och spel; ångmudderverk;

ångturbiner samt särskildt inkommande

inre roterande delar därtill,

ångmaskiner och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv

och ångvältar; vattenturbiner

och särskildt inkommande löphjul

därtill samt vattenhjul; pumpar,

alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,

blås- och kylmaskiner samt yttre

omhöljen och inre roterande delar till

dessa maskiner; brand- och trädgårdssprutor;

maskiner för blandning af betong,

lera, sand eller dylikt; maskiner,

i allmänna tulltaxan ej särskildt nämnda,

för målning eller sönderdelning, såsom

huggare, med eller utan underrede, kuloch

rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar,

kollergångar, desintegratorer,

desaggregatorer, valskvarnar, valsstolar

för oljeslageri-, stärkelse-, choklad- och

dylika industrier; smörältningsmaskiner,

oder Papierindustrie sowie Biländer,

auch hydraulische, ohne Riicksicht darauf,

fur welche Industrie sie bestimmt

sind; Papier-, Pappe-, Trocken- und

Anfeuchtmaschinen mit Siebtrommeln

oder Drahtgewebe; Falz- und ELeftmaschinen

fur die Buchbinderei- und

Papierindustrie, Kuvert- und Tiitenmaschinen,

Bestreich-, Bronzier- und

Kleistermaschinen, Karton- und Kartonnagemaschinen,

Benetzungsmaschinen

(fuktmaskiner), Schneide- und Rollmaschinen;

Maschinen zur Herstellung

von Ziindholzschachteln sowie zum Zusammensetzen,

Etikettieren, Herstellen

der Reibfläche und Fiillen von solchen

oder ähnlichen Schachteln; Ptahmeneinlege-

und Rahmenaushebemaschinen fur

die Zundholzherstellung; Karden- und

Rauhmaschinen, Webstuhle; Walkmaschinen;

Zigarettenmaschinen, Kapselmaschinen,

Kaffee-, Kakao- und Malzröstmaschinen;

Malzwender; Aufzuge,

nicht zu einer andenen Nummer des

allgemeinen Zolltarifs gehörend, sowie

Hebekranen, "Winden und Spills; Dampfbagger;

Dampfturbinen sowie besonders

eingehende innere rotierende Teile dazu,

Dampfmaschinen und Dampflokomobilen;

Strassenlokomotiven und Dampfwalzen;

Wasserturbinen und besonders

eingehende Laufräder dazu sowie Wasserräder;

Pumpen aller Art, Fächer,

Yentilatoren, Kompressoren, Grebläseund

Kuhlmaschinen sowie Gehäuse und

innere rotierende Teile zu diesen Maschinen;

Eoner- und Gartenspritzen,

Maschinen zum Mischen von Beton,

Ton, Sand oder dergleichen; Maschinen,

im allgemeinen Zolltarif nicht besonders

genannt, zum Mahlen oder Zerkleinern,

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ostpressar och ostkvarnar; centrifuger,

i allmänna tulltaxan ej särskild! nämnda,

maskiner för tvättning af linne och

andra klädespersedlar; manglar; iläggningsmaskiner

för tryckpressar; apparater

(cylinder- och kolonn-) för tillverkning

af kolsyrade drycker, tappoch

korkningsmaskiner för mineralvattenfabrikationen,

med eller utan

saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner;

pneumatiska maskiner,

alla slag; skri!''- och räknemaskiner,

kassakontrollapparater; axelkopplingar,

fasta eller rörliga; sil- och

siktapparater, massafångare, urvattnare,

sibcylindrar samt perforerade eller annorledes

med hål försedda eller med

duk beklädda cylindrar för sil-, sikteller

sorteringsmaskiner; regulatorer till

vattenturbiner; maskiner för tvättning

af potatis eller sockerbetor samt lyfthjul

till sådana maskiner; filterpressar;

omröringsapparater för hökare och behållare;

bromsapparater, luft-, vacuum - eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar;

äfvensom andra, i allmänna

tulltaxan ej särskild! nämnda maskiner

och apparater samt pneumatiska verktyg:

12 kronor för 100 kronor;

wie Quetschen, mit oder ohne Untergestell,

Kugel- und Rohrmuhlen, Stampfwerke

und Pendelmuhlen, Kollergänge,

Desintegratoren, Desaggregatoren, Walzenmuhlen,

Walzenstuhle fiir die Ölmiihlen-,

Stärke-, Schokolade- und ähnliche

Industrien; Butterknetmaschinen,

Käsepressen und Käsemuhlen; Zentrifugen,

im allgemeinen Zolltarif nicht

besonders genannt, Maschinen zum Waschen

von Leinenwäsche und anderen

Kleidungsstiicken; Mangeln; Einlegemaschinen

fur Druckpressen; Apparate

(Zylinder- und Kolonnen-) zur Herstellung

von kohlensäurehaltigen Getränken,

Zapf- und Korkmaschinen för Mineralwasserherstellung,

mit oder ohne Saftpumpen,

oder fur Brauereien; Materialprtifungsmaschinen;

Pressluftmaschinen

aller Art; Schreib- und Rechenmaschinen,

Kassenkontrollapparate; Achskuppelungen,

fest oder beweglich; Siebund

Scheideapparate, Massefänger, Auswässerapparate,

Siebzylinder sowie gelochte

(perforierte) oder in anderer

Weise mit Löchern versehene oder mit

Gewebe bekleidete Zylinder för Sieb-,

Sicht- oder Sortiermaschinen; Regulatoren

zu Wasserturbinen; Maschinen

zum Waschen von Kartoffeln oder Zuckerruben

sowie Heberäder zu solchen

Maschinen; Filterpressen; Ruhrapparate

för Kocher und Behälter; Bremsapparate

(Luft-, Vakuum- oder Dampf-) för

Eisenbahn- und Strassenbahnwagen;

ebenso andere im allgemeinen Tarif

nicht besonders genannte Maschinen

und Apparate sowie Pressluftwerkzeuge:

12 Krönen för 100 Krönen;

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Maj:ts Nåd.

ur n:r 1189.

elektricitetsmätare ock andra elektriska

mätinstrument: 15 kronor för 100 kronor.

Jämlikt föregående bestämmelse företagna

ändringar af svenska tulltaxan skola

träda i kraft tidigast 6 månader efter

den tid, då de offentliggjorts.

6. Båda regeringarna äro sinnade att

upprätthålla sådana anordningar, hvarigenom

fortfarande beredes tillfälle för

importörer att på officiell väg få bindande

upplysningar om varors tullbehandling

vid införsel till ifrågavarande land.

Till artikel 9.

Genom artikel 9 beröras icke de bestämmelser

i den svenska lagstiftningen,

enligt hvilka högre skatt erlägges för

alkohol, som framställes af utländska råämnen,

än för alkohol af inländska råämnen.

Likaledes förklaras, att det blifver

Sverige obetaget att med en särskild

skatt belägga stärkelse, som är beredd

af utländska råämnen.

På alkohol af utländsk råg och stärkelse

af utländskt hvete äga bestämmelserna

i punkterna 1 och 2 icke tillämpning.

Till artikel 10.

1. De natur- och industrialster af

hvad ursprung det vara må, hvilka föras

igenom den ena traktatslutande partens

område, skola vid införseln i den andra

partens område icke vara underkastade

Proposition Nr 204.

aus Nr. 1189.

Elektrizitätsmesser lind andere elektrische

Messinstrumente: 15 Krönen fiir 100

Krönen.

Lie auf Grund des Vorstehenden vorgenommenen

Abänderungen des schwedischen

Zolltarifs sollen friihestens 6 Monate

nåck ihrer Veröffentlichung in Kraft

treten.

6. Beide Regierungen sind bereit, Vorkehrungen

aufrecht zu erhalten, durch

die es den Wareneinfuhrern ermöglicht

bleibt, auf amtlichem Wege iiber die

Zollbehandlung von Waren bei deren

Einfuhr nach dem betreffenden Lande

verbindliche Auskunft zu erlangen.

Zu Artikel 9.

Durch Artikel 9 werden die Bestimmungen

der schwedischen Gesetzgebung

nicht beriihrt, nach denen von Alkohol,

der aus ausländischen Rohstoffen hergestellt

ist, eine höhere Steuer erhoben

wird als von dem Erzeugnis aus inländischen

Rohstoffen.

Ebenso wird erklärt, dass es Schweden

unbenommen ist, Stärke, die aus ausländischen

Rohstoffen hergestellt ist, mit

einer Spezialsteuer zu belegen.

Auf Alkohol aus ausländischem Roggen

lind Stärke aus ausländischem Weizen

finden die Bestimmungen des Abs. 1 lind 2

keine Anwendung.

Zu Artikel 10.

1. Die Boden- lind Gewerbserzeugnisse

irgendwelcher Herkunft, welche

durch das Gebiet eines der vertragschliessenden

Teile durchgefuhrt werden,

sollen bei ihrem Eingang in das Gebief

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts Nåd.

andra eller högre tullar, än om de infördes

omedelbart från ursprungslandet.

2. a) Under denna traktats bestånd

må icke i Sverige järnmalm vid utförseln

beläggas med tull.

b) Under traktatens bestånd må ej

heller de mellan svenska staten å ena

sidan samt Luossavaara-Kirunavaara

aktiebolag, Aktiebolaget Gellivare malmfält

och Trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund

å andra sidan gällande aftal

underkastas någon ändring, hvarigenom

malmexporten försvåras eller inskränltes

i vidare mån än i nämnda aftal finnes

stadgadt.

Proposition Nr 204.

des anderen Teiles keinen anderen oden

höheren Zöllen unterworfen vorden, als

wenn sie unmittelbar aus dem Ursprungsland

eingefuhrt ^vorden wären.

2. a) Wäkrend der Baner des gegen - wärtigen Yertrags werden in Schweden

Eisenerze bei der Ausfuhr nicht mit Zoll

belegt werden.

b) Auch werden während der Dauer

dieses Vertrages die zwischen dem schwedischen

Staate einerseits und der Luossavaara-Kirunavaara

aktiebolag, Aktiebolaget

Gellivare malmfält und Trafikaktiebolaget

Grängesberg-Oxelösund anderseits

geltenden Yerträge keine Änderung

erfahren, durch welche die Erzausfuhr

uber die in diesen Yerträgen vorgesehenen

Beschränkungen hinaus erschwert

oden eingeschränkt wird.

Till artikel 13.

Erån tysk sida skall man icke på

grund af mest gynnad nations rätt göra

anspråk på tillämpning hvarken af de

särskilda förmåner, som omhandlas uti

deklarationerna mellan Sverige och Danmark

den 16 april 1858 och den 22 september

1871 angående kustfart och angående

handels- och sjöfartsförhållandena

i Öresund eller uti de till dessa deklarationer

sig anslutande överenskommelser

eller af bestämmelserna i den svenskryska

handels-, sjöfarts- och vänskaps
traktaten

den 1838, artikel 4,

o maj

eller af bestämmelserna i öfverenskommelserna

mellan Sverige och Norge beträffande

handels- och sjöfartsförhållandena

i Idefjorden och Svinesund, så

Zu Artikel 13.

Deutscherseits werden weder auf die

besonderen Begiinstigungen der Deklarationen

zwischen Schweden und Dänemark

vom 16. April 1858 und 22. September

1871 betreffend die Kiistenschifffahrt

und betreffend die Handels- und

Schiffahrtsverhältnisse im Öresund sowie

der sich hieran anschliessenden Vereinbarungen

noch auf die Bestimmungen des

schwedisch-russischen Handels-, Schifffahrts-

und Ereundschaftsvertrags vom

26- Ag-_ 1838, Art. 4, noch auf diejeni8.

Mai

gen der Vereinbarungen zwischen Schweden

und Norwegen betreffend die Handels-

und Schiffahrtsverhältnisse im Idefjord

und im Svinesund irgend welche

Aiispriiche auf Grund des Meistbegiin
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts Nåd.

länge icke samma förmåner medgifvas

äfven någon annan stat.

Till artikel 19.

Från tysk sida skall man icke på

grund af mest gynnad nations rätt göra

anspråk på de särskilda förmåner, som i

fråga om befarande af svenska insjöar, floder

ock kanaler äro medgifna eller framdeles

må komma att medgifvas den norska

sjöfarten, så länge samma förmåner icke

medgifvas någon annan stats sjöfart.

Detta protokoll skall samtidigt med

traktaten föreläggas de traktatslntande

parterna ock, i händelse den senare ratificeras,

skola äfven de i det förstnämnda

intagna förklaringar och aftal utan ytterligare

formell ratifikation gälla såsom

stadfästa.

Som skedde i Berlin, uti två exemplar,

den 2 maj 1911.

EBIC TROLLE.

Proposition Nr 204.

stigungsrechts erhoben werden, solange

nicht dieselben Begiinstigungen irgend

einem andern Staate eingeräumt werden.

Zu Artikel 19.

Deutscherseits werden die besonderen

Begiinstigungen, die der norwegischen

Schiffahrt fiir die Befahrung der sckwedischen

Binnengewässer zugestanden skid

oder kiinftig zugestanden werden möchten,

solange nicht auf Grund des Meistbegiinstigungsrechts

in Anspruch genommen

werden, als sie nicht der Schiffahrt eines

andern Staates eingeräumt werden.

Das gegenwärtige Protokoll soll zugleich

mit dem Yertrage den vertragschliessenden

Teilen vorgelegt werden,

lind im Fälle der Ratifikation des letzteren

sollen auch die in dem ersteren enthaltenen

Erklärungen und Yerabredungen

ohne weitere förmliche Ratifikation als

genehmigt gelten.

So geschehen in doppelter Ausfertigung

zu Berlin den 2. Mai 1911.

von KIDERLEN WÄCHTER.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 159 Häft.

22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,

justitie-, civil-, finans- och jordhruksärende, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet

å Stockholms slott den 28 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, civil-, finansoch

jordbruksdepartementen yttrade hans excellens herr statsministern i

egenskap af tillförordnad chef för utrikesdepartementet.

Den mellan Sverige och Tyska riket den 8 maj 1906 afslutade

handels- och sjöfartstraktaten var afsedd att förblifva gällande till och med

den 31 december 1910. Emellertid blef i syfte att erforderlig tid skulle

vinnas för underhandlingar om afslutande af en ny traktat giltigheten af

traktaten genom notväxling den 14 december 1909 förlängd till den 1 december

1911.

Sedan härefter på diplomatisk väg underrättelse inhämtats, att den

tyska regeringen vore villig att börja dylika underhandlingar, erhöll herr

ministern för utrikes ärendena den 18 juni 1910 Kungl. Maj:ts bemyndigande

att för den tyska regeringen officiellt tillkännagifva, att Kungl.

Maj:ts regering likaledes vore beredd att upptaga underhandlingar om

åvägabringandet af en ny handels- och sjöfartstraktat.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Underhandlingar i detta syfte mellan delegerade, utsedda af hvardera

regeringen, togo sedermera sin början i Stockholm den 15 november

1910 och pågingo där till och med den 17 påföljande december. Efter

ett uppehåll fortsattes sedan förhandlingarna i Berlin under tiden den

10 januari till och med den 6 april innevarande år. Sistnämnda dag

afslöto delegerade sina förhandlingar, efter det öfverenskommelse träffats i

det stora flertalet frågor, som varit föremål för behandling. Emellertid

hade enighet ej uppnåtts beträffande tre punkter, nämligen å ena sidan

rörande Sveriges fordringar i fråga om nedsättning af de tyska införseltullarna

dels å fönsterramar och dörrar in. fl. grafva sniekerivaror dels

ock å stenhuggeriarbeten, hänförliga till nr 685 i den tyska tulltariffen,

samt å andra sidan angående de från tysk sida framställda krafven på utfästelser

rörande exporten från Sverige af järnmalm. I fråga om dessa punkter

hafva underhandlingar på diplomatisk väg fortsatts, och sedan dessa resulterat

däruti, att samförstånd mellan de båda regeringarna vunnits jämväl i berörda

frågor, får jag till Kungl. Maj:ts pröfning framlägga det ur de förda

underhandlingarna framgångna förslaget till en handels- och sjöfartstraktat

jämte tariffer och slutprotokoll.

Sedan herr statsministern därefter lämnat redogörelse för ifrågavarande

förslag till traktat med bilagor, anförde chefen för finansdepartementet följande.

När gällande handels- och sjöfartstraktat med Tyska riket afslöts,

angafs den från svensk sida vara ett provisorium; visserligen icke i den

mening att våra handelsförbindelser med Tyskland skulle endast tillsvidare

kräfva ett reglerande, utan därför att vi på grund af bristerna i vår tulltaxa

icke med fördel kunde för annat än en jämförelsevis kort tid binda

vår handlingsfrihet rörande tullagstiftningen. Tulltaxan var nämligen, som

bekant, såväl i materiellt som i formellt hänseende otillfredsställande. Det

skydd, som vid taxans tillkomst tilldelats industrien och som till väsentlig

del var afpassadt hufvudsakligen för tillverkningen af gröfre artiklar, hade,

sedan industrien utvecklat sig och vunnit möjlighet att i allt större utsträckning

upptaga fabrikationen af mera förädlade varor, blifvit i flera

atseenden otillräckligt. Härtill kom, att taxans föga systematiska och

allt för litet specialiserade uppställning lade hinder i vägen för ett bättre

afvägande af skyddet. Särskildt under de förhandlingar, som föregingo

traktatens afslutande, trädde dessa brister hos tulltaxan skarpt i dagen.

Man hade ock vunnit fullständig klarhet därom, att en genomgripande revision

af tulltaxan vore af nöden, och detta icke minst med hänsyn till

möjligheten att för framtiden på allvar inslå på en tarifftraktatspolitik.

A andra sidan ansågs, såsom af dåvarande chefen för finansdeparte
-

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

mentet vid traktatförslagets framläggande inför Kungl. Maj:t med styrka,

gjordes gällande, ett reglerande af de handelspolitiska förhållandena

mellan Sverige och Tyska riket vara af den angelägna vikt och medföra

sådana "fördelar, att en traktatsöfverenskommelse icke ovillkorligen

borde föregås af en omarbetning af tulltaxan, utan fastmer att ett dylikt

aftal skulle omedelbart slutas ehuru med starkt begränsad giltighetstid

och allenast för så lång period, som kunde kråfvas för åstadkommande

af en tulltaxerevision. Som kändt är, har en fullständig omarbetning

af tulltaxan numera kommit till stånd; och då, såsom allmänt vitsordas,

industriens kraf på ett rationellare skydd blifvit i densamma

i afsevärd grad tillgodosedt samt vid taxans utarbetande man jämväl hållit

i sikte dess ändamål att tjäna som basis för tarifftraktater, lärer det förnämsta

hindret vara undanröjdt för fortsättande af den påbörjade traktatspolitiken,

hvartill, på sätt jag i det följande vill visa, finnas starka skäl.

Äfven om arbetet med iordningställandet af det viktiga skyddsmedel,

som en modernt anordnad tulltaxa innebär, var det angelägnaste

och drygaste förarbetet för en ny traktat, har dock icke förbisetts det föga

mindre viktiga arbetet med undersökandet af de exportintressen, som borde

tillgodoses i en dylik traktat.

För att vinna full kännedom om våra exportnäringars liksom hela

landets intresse af en förnyad handelstraktat med Tyskland och för att

klarlägga därmed sammanhängande frågor har jag enligt den 24 januari

1908 erhållet nådigt bemyndigande tillkallat tre personer med uppdrag att

inom finansdepartementet biträda med verkställandet af vissa förberedande

utredningar rörande eventuella förhandlingar om afslutande mellan Sverige

och Tyska riket af en ny handels- och sjöfartstraktat samt med afgifvande

af de förslag, hvartill utredningen kunde föranleda. Dessa kommitterade

hafva den 5 oktober 1909 afgifvit sitt betänkande.

Af detta betänkande liksom af de utredningar, jag i öfrigt låtit

verkställa, bekräftas riktigtigheten af de skäl, som föranledde statsmakterna

att med afslutande af den tyska handelstraktaten år 1906 ånyo beträda

tarifftraktaternas väg. Dessa skäl, som finnas med stor styrka utvecklade i

det af mig nyss antydda anförandet till statsrådsprotokollet, torde nu icke

behöfva i allo återupprepas. Jag anser mig dock böra framhålla några

synpunkter och siffror, som äro ägnade att belysa frågan, och särskild!

uppehålla mig vid den verkan på våra handelsförbindelser med Tyskland,

gällande traktat haft.

I det följande kommer att anföras såväl svensk som tysk statistik,

då härigenom en säkrare bild af de faktiska förhållandena erhålles. Det

är angeläget att anföra den tyska statistiken på grund särskild! däraf, att

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

173

Sveriges införsel till Tyskland torde vara tillförlitligare angifven i denna

än i den svenska exportstatistiken, alldenstund importstatistik i regel är

grundad på noggrant bestämmande, vanligen genom vågning, af varornas

kvantitet vid införseltillfället. Någon direkt jämförelse mellan de båda

ländernas statistik låter sig dock icke göra, då både den svenska och

den tyska statistiken, såväl hvar för sig som sinsemellan förete olikformigheter.

Sålunda anmärkes i tyska statistiken för år 1907, att

den däri förekommande betydande ökningen å posten svensk järnmalm

bör tillskrifvas ett noggrannare bestämmande af ursprungslandet. Mot

denna ökning svarar i Tysklands införselstatistik en minskning å spansk

järnmalm af 24,3 millioner mark, hvartill kommer, att stora mängder

järnmalm omlastas i Rotterdam, hvilket enligt uppgift vållar svårighet

vid bestämmandet af malmens ursprung. Vidare märkes, att enligt bestämmelser,

som träd! i kraft den 1 mars 1906, såsom ursprungsland

(Herkunftsland) numera i regel angifves det land, i hvilket varan framställts,

och som destinationsland (Bestimmungsland) det land, där varan

är bestämd att förbrukas, under det att enligt föregående bestämmelser

ursprungslandet ansågs vara det land, i hvilket varan var köpt, och destinationslandet

det, till hvilket varan sålts. Äfven bör iakttagas den omständigheten,

att från ofvannämnda tid ny praxis beträffande statistiken

följes i fråga om frihamnsgods. Slutligen bör beträffande tysk statistik ej förbises,

att betydande ändringar vidtagits i de statistiska genomsnittsvärdena.

Beträffande svensk statistik måste i främsta rummet iakttagas den

omständigheten, att t. o. m. år 1904 såsom varornas härkomst- eller bestämmelseplats

upptagits inlastnings- respektive lossningsorten, hvarigenom

vid importen till Sverige af varor t. ex. från Osterrike-Ungern och

Schweiz större delen rubricerats som tyska, under det att vid export af

t. ex. järnmalm till Tyskland via Narvik denna vara upptagits såsom utförd

till Norge. För att riktiga slutsatser skola kunna dragas af den

svenska statistiken, måste äfven uppmärksammas, att de från och med år

1907 anförda genomsnittsvärdena ''blifvit i sammanhang med införandet af

ny statistisk varuförteckning underkastade omarbetning.

Af nu berörda förhållanden torde framgå, att betydande olikheter

måste uppstå mellan uppgifterna enligt svensk och tysk statistik, hvarförutom

tillkommer den skillnad, som förorsakas genom inverkan af frakter

m. fl. kostnader, hvilka åstadkomma ett högre värde i import- än i exportlandet.

Sålunda beräknas t. ex. år 1907 värdet af svensk järnmalm vid export

från Sverige till 8,ro kronor per ton, men vid import till Tyskland med

19 mark (kr. 16,9i) per ton.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Verkningarna

af

1906 års

traktat.

Handelsutbytet mellan Sverige och Tyskland under tioårsperioden

1900—1909 framgår af följande tabeller.

A. Uppgifter enligt tysk statistik.

År.

Införsel till

Tyska riket

från Sverige.

1,000 Mark.

Utförsel från

Tyska riket

till Sverige.

1,000 Mark.

Tyska rikets

utförsel- öfverskott.

1,000 Mark.

Tyska rikets

införsel från

Sverige i % af

rikets hela

införsel.

Tyska rikets

utförsel till

Sverige i % af

rikets hela

utförsel.

1900 ........

104,859

138,314

33,455

1-7

2-9

1901........

84,291

111,397

27,106

1*5

2-5

1902 ........

80,398

119,054

38,656

1-4

2-5

1903 ........

90,107

132,321

42,214

1-4

2-6

1904 ........

99,879

151,011

51,132

T5

2-8

1905 ........

119,257

159,125

39,868

1-6

2-7

1906 ........

150,370

179,288

28,918

1-8

2-8

1907 ........

174,599

188,664

14,065

1-9

2-7

1908 ........

145,497

175,283

29,786

1-8

2-7

1909 ........

142,155

157,700

15,545

1''6

2-3

B. Uppgifter enligt svensk statistik.

År.

Utförsel från

Sverige till

Tyska riket.

1,000 kr.

Införsel till

Sverige från

Tyska riket.

1,000 kr.

Sveriges

införsel-

öfverskott.

1,000 kr.

Sveriges ut- försel till

Tyska riket

i % af Sveriges

hela utförsel.

Sveriges in- försel från

Tyska riket

i % af Sveriges

hela införsel.

1900 ........

65,245

187,898

122,653

16-7

351

1901........

60,256

168,839

108,583

17-1

36-2

1902 ........

62,781

196,971

134,190

16-0

39''0

1903 ........

71,260

205,684

134,424

16-1

38-4

1904 ........

71,729

221,936

150,207

17-3

38’4

1905 ........

85,207

224,365

139,158

18''9

385

1906 ........

96,597

234,021

137,424

19-2

363

1907 ........

108,719

240,771

132,052

20-7

353

1908 ........

103,341

210,730

107,389

21-4

34-6

1909 ........

97,209

213,934

116,725

20''G

34-7

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Af dessa tabeller framgår, att varuutbytet under perioden fortgått

på ett i det störa hela tämligen konstant sätt men med någon tendens

till förbättring för Sveriges del af förhållandet mellan in- och utförseln.

Det torde icke kunna bestridas, att traktaten i afgörande grad bidragit till

detta resultat; utan densamma hade med all antaglighet den svenska exporten

rönt en betydande nedgång genom de hinder, som ett sannolikt

tillämpande af den autonoma- tyska tariffen lagt i vägen för densamma.

Tabellerna visa äfven, att det är mycket betydande värden, som

omsättas mellan de bägge länderna. Häraf följer ju uppenbarligen, att

det måste ligga stor vikt uppå, att stabilitet i handelsförhållandena också

förblir rådande. Jag torde härvid icke behöfva mer än omnämna, hvilken

ödesdiger verkan ett afbrytande eller väsentligt försvårande af detta handelsutbyte

skulle medföra för vårt land. För att säkerställa sig mot en

dylik eventualitet lärer man emellertid icke för närvarande äga effektivare

medel än ingåendet af en tarifftraktat.

Mot afslutandet af traktater, hvarigenom det fria förfogandet öfver

en väsentlig del af tulltaxan för någon tid beröfvas statsmakterna, har

gjorts den invändningen, att eu dylik bundenhet kunde medföra stora faror

för den inhemska industrien. Därest den utländska tillverkaren, har man

sagt, med säkerhet visste, hvilken tullbeskattning hans vara under en

längre tid framåt komme att vara underkastad, kunde han anpassa sig därefter

och trots tullen möta på den inländska marknaden med en konkurrens,

som i längden blefve den inhemska fabrikanten öfvermäktig. Vidare har

framhållits, att man i tider af depression, då den utländska öfverproduktionen

kastades in i landet till underpris och den inhemska tillverkningen

i särskild! hög grad vore i behof af ett bättre skydd, vore förhindrad °att

gifva denna tillverkning behöflig hjälp mot den utländska konkurrensen.

Detta resonnemang, som torde, i händelse bestämmanderätten öfver en i förhållande

till industriens kraf illa afpassad taxa för en längre tid bindes, kunna

tillerkännas viss, i hvarje fall teoretisk giltighet, lärer emellertid icke i afseende

hvarken å nu gällande traktat, eller å det här framlagda traktatförslaget

böra tillmätas större betydelse. Hvad förstnämnda traktat beträffar,

nai eifarenheten från den tid, hvarunder densamma gällt, och hvilken

delvis utmärkts af låga konjunkturer, icke gifvit något som helst stöd för

dylika farhågor. Till belysande häraf må anföras efterföljande två tabeller,

omfattande den ena införseln från Tyskland af varor, hvarå tullsatserna

bundits genom traktaten, och den andra såväl införseln från Tyskland som

den totala införseln af varor med traktatsenligt nedsatta tullsatser.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Sveriges införsel från Tyskland åren 1905—1905) af varor, å Indika tullsatserna Inmdits

genom traktaten den 8 maj 1906.

N:r

Varuslag.

Sveriges införsel från Tyska riket

16

18

24

35

46

50

55

60

62

64

82

ur 87

ur 88

99

100

101

Album, andra slag än frimärks- och brefkortsalbum.

.............

Apoteksvaror, ej spec. etc.

Asbest, oarbetad, äfvensom arbeten däraf .

Band, andra slag än af hel- eller halfsiden

etc..................

Bijouterivaror etc............

Blommor, konstgjorda etc.........

Blyertspennor.............

Bokstafsstämplar och boktrycksstilar . . .

Borstbindararbeten, vissa finare slag . . .

Brefkuverter och papperspåsar......

Broderade arbeten:

broderade remsor, vissa slag .....

andra slag; draga lika tull med det tyg

eller ämne, hvarå broderiet är anoragt,

med tillägg af 100 procent.....

Böcker, på främmande språk tryckta m. fl.

Celluloid, arbetad (med vissa undantag),

utan förening med andra ämnen ....

Cement, med undantag af järnslaggcement

Elektricitetsmätare...........

Elektriska glödlampor.........

Elektriska maskinerna dynamomaskiner,

elektromotorer och transformatorer eller

delar däraf ..............

Tullsats

för 1 kg.

1905.

1906.

1907.

1908.

1909.

Kr.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

2: —

>) 36

*) 42

'') 39

9 34

J) 36

fria

1,000 kr.

688

1,000 kr.

549

1,000 kr.

699

1,000 kr.

739

1,000 kr.

701

fria

deciton

746

deciton

1,773

deciton

1,913

deciton

1,833

deciton

2,309

1: 75

533

585

647

540

701

2: —

356

414

478

428

501

15: —

35

33

36

32

36

0:35

311

338

387

304

331

0: 25

1,162

1,148

1,296

872

931

1: 20

149

1S4

244

181

187

0: SO

!) 697

2) 950

a) 1,093

a) 1,1H

ä) 1,2:36

5: 50

134

148

168

115

147

152

177

148

91

105

fria

1,000 kr.

626

1,000 kr.

549

1,000 kr.

784

1,000 kr.

794

1,000 kr.

883

0: 80

deciton

s) 254

deciton

3) 229

deciton

3) 307

deciton

3) 283

deciton

3) 341

för 100 kg

0: 00

*) 65,745

4) 79,188

114,771

11,434

43,677

10 % af v

1,000 kr.

323

1,000 kr.

337

1,000 kr.

474

1,000 kr.

564

1,000 kr.

402

för 1 kg.

1: 50

deciton

264

deciton

342

deciton

237

deciton

329

deciton

497

15 % af v

1,000 kr.

557

1,000 kr.

889

1,000 kr.

1,177

1,000 kr.

937

1,000 kr

748

1) Häri ingå frimärks- och brefkortsalbum, å hvilka tullen nedsatts.

2) Häri ingå papeterier, å hvilka tullen nedsatts.

3) Häri ingår införseln1 2 3 4* af alla under rubrik 87 fallande varuslag. , , „ ..

4) Häri ingår järnslaggcement, hvaraf dock någon betydande införsel knappast torde hafva förekommit.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

177

Tullsats

Sveriges införsel från Tyska riket

Varuslag.

i

N:r 1

för 1 kg.

1905.

1906.

1907. |

1908.

1909.

Kr.

Deciton.

Deciton.

Deciton. 1

Deciton.

Deciton.

107

Etuier, helt eller delvis öfverkladda med j

skinn eller spånadsvaror, alla slag, eller

därmed annorledes försedda eller i för-

ening med celluloid eller dylika form- kara ämnen.............

2:-

!) 119

'') 152

165

109

118

no

Fernissa, med undantag af spritfernissa .

0: 30

841

995

1,058

960

959

stycken

stycken

stycken

ur 140

Gäss.................

fria

Ej särsk. upptagna

3,204

18

Färger och färgningsämnen:

deciton

deciton

deciton

14:3

aiisarin, anilin och andra tjärfärger . .

fria

7,663

7,117

6,860

6,157

6,929

144

bok-, sten- och koppartrycksfärg ....

0: 07

905

905

1,062

1,148

1,070

145

indigo m. ...............

fri

320

357

676

746

815

149

zinkhvitt..............

fritt

14,353

17,948

21,121

19,010

17,468

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

S 150

andra slag, ej spec...........

fria

1,127

942

983

in

789

1

deciton

deciton

deciton

deciton

deciton

156

Garfsyra................

Garn:

fri

31,681

30,103

29,220

17,750

24,628

ullgarn, alla slag:

enkelt:

1,813

157

ofärgadt och oblekt........

0: 20

3,045

2,048

2,100

1,675

158

färgadt, blekt eller tryckt.....

två- eller flertrådigt:

0: 35

1,924

1,637

1,274

1,665

1,438

159

; 160

ofärgadt och oblekt........

färgadt, blekt eller tryckt, s. k.

0: 25

3,635

2,109

3,164

2,065

2,776

2,281

2,726

1,577

2,786

1,448 !

briljantgarn därunder inbegripet .

0: 40

linne- och kampgarn:

enkelt:

161

ofärgadt och oblekt ........

0: 20

361

506

263

315

190

162

färgadt, blekt eller tryckt.....

0: 40

650

581

569

289

658

169

segel- och bindgarn, ofärgadt och oblekt .

0: 20

618

616

793

522

364

för 100 kg

87,395

173

Gips, bränd och malen.........

0: 40

48,999

79.637

97,808

69,552

Glas:

fönster- och spegelglas:

folieradt:

för 1 kg.

1,097

184

af t. o. m. V» kvm. yta......

0: 30

1,008

1,145

1,373

945

185

af större dimensioner.......

0: 50

205

278

318

177

182

i) Häri ingå alla slags etuier, äfven sådana å hvilka tullen nedsatts.

Bihang till Piksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Håft.

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tullsats

för 1 kg.

Kr.

1

Sveriges införsel från Tyska riket

N:r

Varuslag.

1905.

Deciton.

1906.

Deciton.

1907.

Deciton.

1908.

Deciton.

1909.

Deciton.

''

186

fotografiska torrplåtar.........

0: 30

697

733

740

747

785

187

andra slag, ej spec. etc.........

0: 60

2,020

2,212

2,371

1,926

1,895

ur 194

205

Ris, poleradt..............

Handskar, alla slag...........

för 100 kg.

6: 50

för 1 kg.

6: —

58

Ej sä

44

rskildt np

47

Råget.

34

42

i

219

Hudar och skinn:

ej hänförliga till pälsverk:

beredda:

sulläder och bindsulläder.....

0: 40

827

525

318

239

225

220

andra slag............

0: 65

4,866

6,110

4,042

3,392

5,056

226

Humle.................

0: 10

6,599

5,401

5,018

4,706

3,630

230

Hår: tagel...............

0: 20

1,367

1,521

1,780

1,207

1,230

239

Instrumenter:

kirurgiska, matematiska, fysiska etc. . .

10 % af v.

1,000 kr.

561

1,000 kr.

779

1,000 kr.

798

1,000 kr.

700

1,000 kr.

638

240

optiska etc..............

2: —

deciton

*) 176

deciton

'') 186

deciton

1) 235

deciton

>) 173

deciton

D 174

241

musikaliska:

fortepianon, äfven begagnade:

per st.

stycken

stycken

stycken

stycken

stycken

tafflar och pianinon........

150: —

433

470

681

538

6o0

242

flyglar..............

per st.

200: —

63

69

97

73

59

246

andra slag etc............

15 % af v.

1,000 kr.

318

1,000 kr.

360

1,000 kr.

437

1,000 kr.

367

1,000 kr.

328

253

Järnvägs- och spårvägsvagnar etc.....

15 % af v.

81

109

161

137

290

263

Kali:

kolsyrad! (pottaska) etc.........

fritt

deciton

9,263

deciton

8,045

deciton

9,440

deciton

9,874

deciton

11,675

265

salpetersyradt (kalisalpeter)......

fritt

2,237

1,754

4,673

6,410

2,613

282

Kautschuk etc., arbetad:

i skifvor utvalsad:

af 1 mm. tjocklek eller däröfver etc. .

fri

546

666

691

592

580

ur 284

tråd och rör af hård kautschuk eller ebonit

fria

Ej särsk. uppi.

101

74

46

285

andra slag, härunder inbegripna skodon etc.

för 1 kg.

1: 20

533

609

669

556

526

288

Kemiskt-tekniska preparater, ej spec.:

guldklorid m. fl...........

0: 08

1,000 kr.

73

1,000 kr.

34

1,000 kr.

5

1,000 kr.

5

1,000 kr.

4

289

andra slag..............

15 % af v.

476

556

643

536

615

*) Häri ingå jämväl barometrar, manometrar och termometrar, å hvilka tullen nedsatts.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

179

Sveriges införsel från Tyska riket

N:r

Varuslag.

Tullsats

för 1 kg.

1905.

1906.

1907.

1908.

1909.

Kr

Deciton.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

efter 295

Kläder, ej specificerade:

klädespersedlar af linne eller bomull etc.:

försedda med broderier; förtullas med

100 % förhöjning i tullen för tyget .

Anm. För endast fållade eller

kantade kläder utgör tullförhöj- ningen endast 10 %......

—

92

1,488

122

1,700

gångkläder och andra klädespersedlar af

annat ämne än linne eller bomull:

Ej särskildt upptagna.

försedda med broderier etc.: förtullas

med 100 % förhöjning i tullen för

tyget.............

281

315

299

Knappar, ej spec., af sammansatta etc. äm- nen etc................

1: —

498

544

632

498

496

317

Korgmakararbeten, vissa finare slag . . .

1: —

209

270

323

160

142

352

Lervaror, ej spec.:

tegel, eldfast m. m...........

för 100 kg.

0: 20

49,733

37,858

45,820

46,221

34,798

358

arbeten af äkta porslin:

hvita eller enfärgade........

för 1 kg.

0: SO

1,910

2,475

2,284

2,911

2,404

359

förgyllda, försilfrade, målade el. tryckta

andra arbeten af lera etc.:

0: 60

1,716

1,886

2,328

2,092

1,967

360

hvita eller enfärgade........

0: 10

1,865

1,802

2,462

2,378

2,957

361

förgyllda, försilfrade, målade el. tryckta

0: 16

2,785

3,152

4,063

4,091

3,199

368

Litografiska och fotografiska arbeten etc.,

oinfattade ..............

0: 50

1,000 kr.

1,401

1,000 kr.

1,200

1,000 kr.

1,801

1.000 kr.

1,588

1,000 kr.

1,541

373

Magnesia och magnesiasalter.......

fria

deciton

3,571

deciton

10,752

deciton

11,833

deciton

8,937

deciton

8,411

378

Maskiner, redskap och verktyg eller delar

däraf, ej specificerade.........

10 % af v.

1,000 kr.

9,430

1,000 kr.

'' 11,289

1,000 kr.

14,720

1,000 kr.

11,539

1.000 kr.

9,481

n 80

Mattor af kokostågor..........

0: 07

Ej särskildt upptagna.

ur 383

Bly, arbetadt, plåt...........

fri

Ej särsk. upptaget

deciton

3,333

deciton

4,320

deciton

1,472

391

Guld, arbeten däraf, med vissa undantag .

Järn och stål:

15: —

Ej särsk

upptaget

1.0

1.3

0.8

ur 395

396

balk-, hörn- och annat till järnvägsskenor

ej hänförligt s. k. fasonjärn:

vägande 60 kg. eller däröfver per lö- pande meter..........

af mindre vikt än 20 kg. per löpande

meter.............

fria

för lOOkg.

2: 50

Ej särskilt up

deciton I deciton

25,054 J 35,278

jtaget

52,325

■) 90,521

57,876

60,377

41,394

*) Under denna rubrik hafva äfven förts från Tyska riket i december 1907 införda, men först under år 1908

tullbehandlade 7,503 deciton, vägande 20 kg. eller däröfver per löpande meter.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tullsats

för 1 kg.

Kr.

Sveriges införsel från

Tyska riket

N:r

Varuslag.

1905.

Deciton.

1906.

Deciton.

1907.

Deciton.

1908.

Deciton.

1909.

Deciton. 1

399

plåtar, valsade eller smidda etc.:

utan slipning etc.:

af 3 mm. tjocklek och däröfver . .

för 100 kg.

3: —

20,857

19,512

15,622

23,571

24,004

400

af mindre tjocklek........

4: —

6,035

13,236

13,762

17,131

22,053

406

rör och rördelar, smidda, valsade eller

dragna ...............

4: —

26,026

27,377

34,762

29,327

36,252

407

tråd:

af 1.5 mm. tjocklek och däröfver . . .

4:-

10,702

8,266

10,823

17,605

11,200

408

af mindre tjocklek.........

8: —

535

594

2,048

852

890

arheten däraf:

linor, stängselduk etc.; beläggas med

dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf

de äro förfärdigade ........

371

361

757

423

268

427

andra, ej spec. järn- och stålvaror:

förnicklade etc. ..........

för 1 kg.

0: 50

4,018

4,809

o,9o3

4,980

5,353

428

andra slag (ej förgyllda etc.) . . .

0: 20

8,157

13,895

16,092

16,265

13,459

440

Koppar och legeringar däraf:

arbetad:

tråd:

ompressad med bly etc. samt elekt- riska ledningskablar......

fria

14,233

15,674

40,990

30,871

31,115

441

på annat sätt isolerad etc......

10 % af v.

1,000 kr.

610

1,000 kr.

704

1,000 kr.

833

1,000 kr.

549

1,000 kr.

478

442

andra slag etc...........

0: 10

deciton

2,413

deciton

2,926

deciton

5,667

deciton

4,307

deciton

2,969

duk; belägges med dubbla tullbeloppet

å tråden, hvaraf den är förfärdigad

_

77

80

84

76

43

444

andra arbeten, ej spec.:

förnicklade, fernissade etc......

0: 75

2,645

2,967

3,187

2,455

2,658

445

andra slag (ej förgyllda etc.) ....

0: 60

2,766

3,234

3,014

2,700

2,381

450

Silfver, arbeten däraf, vissa slag.....

15: —

24.5

22.5

39.3

24.8

21.4

ur 458

Zink, arbetad, plåt...........

fri

Ej särsk.

upptagen

11,252

8,851

12,728

466

Musikalier, icke bundna.........

fria

1,000 kr.

82

1.000 kr.

87

1,000 kr.

186

1,000 kr.

176

1,000 kr.

199

477

Natron:

kolsyradt (soda) etc..........

fritt

deciton

91,208

deciton

89,398

deciton

78,986

deciton

101,866

deciton

98,278

481

svafvelsyra''gt etc............

fritt

1,448

1,929

1,366

1,403

2,338

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

181

Tullsats

för 1 kg.

Kr.

Sveriges införsel från Tyska riket

N:r

Varuslag.

1905.

Deciton.

1908.

Deciton.

1907.

Deciton.

1908.

Deciton.

1909.

Deciton.

488

Nålar, andra slag än synålar och symaskins- nålar ................

0: 40

Ej särsk.

upptagna

309

206

210

ur 498

Oljor:

palm- och kokosnötolja på fat.....

fria

Ej särsk.

1

upptagna

7,550

6,447

6,845

500

flyktiga, vegetabiliska, ej spec., i kärl

vägande brutto 1 kg. eller däröfver .

2: —

141

145

138

144

172

507

Papp, andra slag än förhydnings-, press- och takpapp.............

0: 05

761

551

306

263

259

508

Papp-, pappers- och pappersmassearbeten,

ej spec., olackerade..........

0: 50

1,599

1,728

1,677

1,279

1,371

512

Papper:

förgylldt, försilfradt etc........

0: 20

1,740

2,196

2.349

2,411

2,180

513

andra slag, ej spec. etc.........

0: 10

11,873

13,395

14,800

13,054

13,371

515

Papperstapeter och bårder........

0: 25

1,755

1,994

1,948

1,424

1,504

519

Paraplyer och parasoller, delar däraf:

ställningar, sammansatta.......

0: 80

131

156

161

100

92

520

käppar, synbarligen afsedda till para- plyer eller parasoller........

0: 25

157

215

282

182

160

528

Piphnfvuden (ej af sjöskum) etc......

0: SO

167

18S

171

130

172 |

539

Portföljer (ej af hel- eller halfsiden), äfyen- * som cigarrfodral, plånböcker, portmon- näer etc................

1: 20

683

851

916

614

682

ur 540

Potatis, inkommande under tiden 1/s—■

fri

>) 99,022

>) 176,506

'') 120,867

1 i 110,904

‘)102,157

543

Pärlemor, arbetad, med vissa undantag . .

9._

48

69

89

76

93

547

Remmar, läder- etc............

10 % af v.

1,000 kr.

533

1,000 kr.

675

1,000 kr.

797

1.000 kr.

687

1,000 kr.

532

557

Sadelniakararbeten, ej spec. etc......

1: 20

deciton

197

cleciton

242

deciton

220

deciton

155

deciton

158

560

Salt, kok-, alla slag..........

fritt

1,000 kr.

1,128

1,000 kr.

1,065

1,000 kr.

941

1,000 kr.

982

1,000 kr.

830

561

Saltsyra................

fri

deciton

24,077

deciton

27,787

deciton

31,918

deciton

25,928

deciton

21,287

574

Silke, färgadt eller blekt........

2: —

162

197

213

154

187

580

Skodon, ej spec., andra slag än af lacke- rade m. fl. skinn...........

2: —

49

50

52

30

(

35

584

Slöjdvaror etc.; af såsom arbetade ej spe-

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

cificerade ämnen eller sammansatta . . . j

15 % af v. |

146

162

195

161

158

'') Omfattar importen för hela året.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Tullsats

för 1 kg.

Kr.

Sveriges införsel från

Tyska riket

N:r

Varuslag.

1905.

Deciton.

1906.

Deciton.

1907.

Deciton.

1908.

Deciton.

1909.

Deciton.

589

Snörmakararboten etc.:

af hel- eller halfsiden.........

9: —

45

49

69

55

98

590

andra slag ete.............

3: —

55

64

68

54

70

ur 593

Spannmål:

omalen:

råg, hvete, korn, ärter och bönor . . .

för 100 kg.

3: 70

1,674,391

1,344,160

948,583

1,546,736

1,337,270

597

hafre och vicker..........

fria

413,659

.472,019

588,831

578,098

573,205

600

malen:

mjöl och gryn, alla slag ......

6: 50

53,233

20,674

46,178

89,200

141,536

605

Spetsar och blonder:

silkes- etc...............

för 1 kg.

12: —

8

5

11

6

3

606

andra slag..............

4: —

87

99

127

76

89

619

Strumpor och andra på strumpstol eller ge- nom stickning etc. tillverkade arbeten,

ej af siden eller halfsiden.......

1: 75

615

775

606

804

802

625

Superfosfat...............

för 100 kg.

0: 25

509

5

9

5

98

630

Symaskiner och stickmaskiner etc.....

10 % af v.

1,000 kr.

604

1,000 kr.

734

1,000 kr.

910

1,000 kr.

617

1,000 kr. |

522

efter 634

Säckar, tomma, med undantag af tydligen

brukade eller slitna, tullbehandlas lika

med den väfnad, hvaraf de bestå, med

tillägg af 10 %............

deciton

300

deciton

1,056

deciton

1,382

deciton

673

deciton

841

651

Tråd, bomulls-.............

för 1 kg.

0:40

631

929

872

561

784

ur 655

Trävaror:

till cigarrlådor ämnade träskifvor, vissa

slag................

0: 10

Ej särsk.

upptagna

1,358

1,318

1,377

658

svarfvar- och bildhuggararbeten, ej spec.

1: —

189

147

155

120

146

663

snickararbeten otc.:

af inhemska träslag etc. (med undan- tag af furu och gran) .......

0: 30

1,261

1,296

1,516

1,303

1,097

664

af utländska träslag etc.......

0: 60

364

423

446

38.6

266

666

Tvål, parfymerad etc...........

1: —

80

77

86

66

86

678

Ur: vägg- och studsar- etc.:

i foder etc., af trä etc.........

0: 80

355

497

612

435

510

G79

lösa eller oinfattade verk etc......

1: —

623

668

547

435

407

682

Vadd etc................

fri

1,051

926

1,199

1,205

1,376

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

183

Sveriges införsel från Tyska riket

N:r

Varuslag.

Tullsats

för 1 kg

1905.

1906.

1907.

1908.

1909.

Kr.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

Deciton.

nr 683

Vagnar: barnvagnar, motorvelocipeder och

motorvägnar, så framt de ej äro afsedda

15 % af v

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 kr.

302

i

att gå på räler.......

E] särsk

upptagna

600

219

687

Vantar, ej af hel- eller halfsiden ....

1: 75

285

283

deciton

381

deciton

428

deciton

396

693

Velocipeder, färdiga...........

1 st. 25: —

stycken

4,122

stycken

5,532

stycken

6,275

stycken

5,309

stycken

3,637

701

Visitkort och adresskort etc......

Väfnader:

för 1 kg.

0: 50

deciton

584

deciton

587

deciton

532

deciton

437

deciton

393

ylle- etc.:

705

pressduk, äfvensom ändlös maskinfilt

706

för fabriksbehof......

0: 25

329

364

346

302

308

mattor etc........

0: 60

921

1,015

1,876

1,099

886

707

andra slag......

af lin, hampa etc.:

1:75

9,172

9,975

10,390

8,970

9,093

a) släta, tvåskaftade etc.:

1

med högst 25 varp- och inslagstrådar

•

per kvcm.:

708

oblekta och ofärgade.....

0: 25

859

1,039

1,040

856

897

709

andra slag......

0:40

321

334

373

223

396

710

med 26—35 varp- och inslagstrådar

| 711

per kvcm.........

med 36—50 varp- och inslagstrådar

0: 45

1,414

1,646

1,615

1,188

1,452

715

per kvcm........

1: —

369

392

442

282

436

d) andra slag......

bomulls-:

1: 50

322

365

361

183

151

722

|

andra. glesa väfnader, såsom gas, stra- malj etc......

andra slag:

1: 75

441

471

463

384

409

724

blekta eller färgade ....

0: 90

3,186

3,816

4,464

3,404

3,635

725

tryckta eller pressade.....

1: 10

1,408

1,754

1,853

1,199

1,249 j

vattentäta:

: ur 732

linoleummattor.....

0: 25

‘) 7,417

*) 9,871

14,633

12,614

13,516

733

andra slag etc......

0: 60

783

820

972

743

750

735

Ångmaskiner, ej spec., och ångpannor. . .

10 % af v.

1,000 kr.

231

1,000 kr.

252

1,000 kr.

428

1,000 kr.

270

1,000 kr.

255

Varor, som icke kunna hänföras under någon

af tulltaxans bestämmelser:

740

mer eller mindre bearbetade ....

.5 % af v.

1,756

1,744

1,638

1,487

1,713

) Häri ingår införseln af alla till rubrik 782 börande varuslag.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kun<jI. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 204.

Sveriges införsel åren 1905-11)1)9 af varor, å hvilka tullsatserna nedsatts genom traktaten

den 8 maj 1908.

—

1905.

1900.

_........ ~~ I

1907.

1908.

I

1909.

Varuslag.

Sveriges

Sveriges

införsel

Sveriges

Sveriges

införsel

från

Sveriges

hela

Sveriges

införsol

från

Sveriges

hela

Sveriges]

införsel |

från 1

Sveriges

hela

Sveriges

införsel

från

införsel.

Tyska

riket.

införsel.

Tyska

riket.

införsel.

Tyska

riket.

införsel.

Tyska

riket, j

införsel.

Tyska

riket.

|

1

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

i Album.........

9 4,246

‘) 3,582

9 5,028

9 4,193

9 4,453

9 3,871

9 4,940

9 3,386

’) 4,01 i

9 3,552

Band: silkessammets- och

helsiden- ....

11,582

10.289

15,811

12,585

24,336

19,831

21,136

16,725

24,267

18,792

halfsiden- ....

22,507

20,686

25,429

22,896

29,738

26,041

24,155

20,667

22,434

19,642

Bläck ..........

0,859

3,929

13,386

7,580

16,016

10,217

16,358

10,780

14,436

7,805

Etuier af sammansatta äm-

'') 15,627

9 11,878

9 18,820

9 15,243

>1 22,469

9 19,289

9 15,822

9 13,439

9 17,941

9 15,173 |

Gulddragararbeten ....

Instrumenter. optiska, ej

1,515

1,456

1,796

1,271

2,070

1,439

3,679

2,417

3,523

2,342 1

spec., äfvensom baromet- rar, manometrar och ter- mometrar.......

9 23,900

9 17,606

9 24,425

9 18,552

9 30,493

9 23,545

9 24,026

9 17,314

9 22,749

9 17,355

Ackordion........

61,264

57,073

82,761

80,582

105,024

103,929

107,603

106,581

99,635

99,030

Leksaker........

Golf- och väggplattor af

155,141

138,807

192,394

173,658

246,685

222,745

212,537

194,443

234,963

216,585

] lera, af mindre tjocklek

än 3 cm., oglaserade, en- färgade ........

191,228

153,358

297,219

216,638

328,905

261,847

285,043

267,922

193,902

181,235

] Nålar af annat ämue än

guld och silfver ....

9 46,821

>) 31,888

9 51,082

9 34,266

9 54,634

9 38,146

9 38,121

9 27,111

9 40,769

9 28,519

j Papp-, pappers- och pap-

persmassearbeten, locke-

{ rade, bronserade, förgyll- da eller försilfrade . . .

23,898

20,591

24,976

21,315

29,172

26,063

20,374

17,422

18,557

14,631

1 Skodon af färgadt, pressadt

eller lackeradt skinn . .

2,878

1,365

3,529

1,100

3,405

1,243

2,297

834

| 4,420

1,002

i) Häri ingå äfven varaslag, å hvilka tullarna genom traktaten icke nedsatts.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

185

1805.

1906.

1907.

1908.

1908.

Varuslag.

Sveriges

hela

införsel.

Sveriges

införsel

från

Tyska

riket.

Sveriges

hela

införsel.

Sveriges

införsel

från

Tyska

riket.

Sveriges

hela

införsel.

Sveriges

införsel

från

Tyska

riket.

Sveriges

hela

införsel.

Sveriges

införsel

från

Tyska

riket.

Sveriges

hela

införsel.

Sveriges

införsel

från

Tyska

r;ket.

Kg-

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Kg.

Er.

Sparris.........

32,715

24,829

25,620

16,940

28,761

17,450

27,628

19,877

32,472

21,064

Vägg- och studsarur i foder

äfvensom lösa urfoder af

metall, alabaster eller

porslin........

9 22,140

‘) 19,095

9 48,248

9 44.710

9 64,716

9 62,355

9 54,818

9 52,418

9 52,450

9 49.325

Väfnader: helsiden- etc. .

63,33ö

41,611

83,344

41,219

96,670

55,417

82,716

43,315

99,168

51,807

halfsiden- . . .

83,391

67,121

85,254

64,510

92,711

75,023

70,822

56,787

94,705

74.742

Växter, lefvande.....

588,846

269,817

620,480

289,995

738,706

345,126

717,779

306,469

760,991

313,205

Dessa tabeller visa en i allmänhet normal, af de ekonomiska konjunkturerna

betingad utveckling af importen; och frånsedt vissa införselposter,

omfattande varor, som icke eller endast i mycket obetydlig

grad äro föremål för inhemsk tillverkning, synes införseln, såvidt af tabellerna

framgår, i stort sedt icke hafva anmärkningsvärdt förändrats under

traktatstiden. Erfarenheten från den nu gällande traktaten gifver sålunda

icke stöd för det antagandet, att ett traktatsenligt fastlåsande af en väsentlig

del af tulltaxan skulle med nödvändighet öppna portarna för en massimport

af utländska varor. Ser man vidare på framtiden, finner man,

att då tillkommer dessutom en kraftig garanti mot befarade olägenheter

i antydd riktning genom det bättre anordnade skydd, som den nya tulltaxan

afser att bereda industrien.

De mest betydande fördelar, som en handelstraktat med Tyska riket Betydelsen

erbjuder för Sverige, äro helt naturligt att söka på den svenska exportens^frtsrfen

område, hvarför jag nu öfvergå!- att lämna en närmare redogörelse för vår ^traktat.61*

exporthandel med detta land.

För Sveriges utförsel intager Tyska riket det andra rummet med

exempelvis år 1909 20,6 procent af Sveriges hela utförsel, under det

procenttalen för öfriga viktigare afsättningsländer sagda år varit:

9 Häri ingå äfven varnslag, å hviska tullarna genom traktaten icke nedsatts.

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Storbritannien 33,o, Danmark 9,5, Frankrike 7,6, Norge 5,2, Amerikas

förenta stater 3,4, Europeiska Ryssland 3,o, Nederländerna 2,9, Belgien

2,8 och Finland 2,3.

För bedömande af den roll, hvilken Sveriges utförsel spelar för Tyska

rikets hela import, må enligt tyska statistiska uppgifter anföras, att Sverige

år 1909 intog det sextonde rummet med 1,6 procent af rikets totalimport,

hvarvid icke torde böra förbises, att Sveriges handel är af mycket olika betydelse

för olika tyska förbundsstater, i det att, såsom ock är att vänta,

svensk utförsel till'' Hamburg eller Lubeck är afsevärdt större än till de

sydliga staterna.

'' Huru Sveriges export till Tyskland, respektive Tysklands import

från Sverige, utvecklat sig under åren 1900—1909, framgår af efterföljande,

delvis förut anförda tablå. Då emellertid värdet af svensk järnmalm på

grund af dess betydelse såsom råvara för tysk järnindustri utöfvar en så

dominerande verkan på här anförda totalsiffror, synes lämpligt att tillse,

huru Sveriges export utvecklats, äfven då hänsyn icke tages till värdet af

från Sverige till Tyska riket exporterad järnmalm.

Yärdet af Sveriges utförsel till Tyska riket åren 1900—1909.

Svensk statistik.

Tysk statistik.

Hela ut- förseln till

Tyska riket.

Utförseln

utom

j ärnmalm.

Hela ut- förseln till

Tyska riket.

Utförseln,

utom

järnmalm.

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 M.

.1,000 M.

År 1900 ..................

65,245

61,839

104,859

78,264

» 1901 ..................

60,256

56,722

84,291

60,657

» 1902 ................

62,781

59,506

80,398

63,238

» 1903 ..................

71,260

66,979

90,107

67,153

> 1904 .................■

71,729

67,701

99,879

74,534

» 1905 ..................

85,207

77,174

119,257

91,335

> 1906 ..................

96,597

86,686

150,370

107,907

> 1907 ..................

108,719

85,136

174,599

106,132

> 1908 ..................

103,341

77,715

145,497

92,155

j 1909 .................

97,209

74,674

142,155

91,748

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Beträffande dessa uppgifter torde böra framhållas, att de värden,

som anföras utan inberäknande af järnmalm, äro vida riktigare, enär beträffande

just denna vara såväl svensk som tysk statistik, på sätt jag

redan antydt, förete olikformigheter, hvilka ofta göra en jämförelse mellan

de olika årens exportvärden felvisande.

Förekommande ökning eller minskning i värdet af Sveriges utförsel

till Tyska riket vid jämförelse med motsvarande värden under närmast

föi elende år framgå efter tysk och efter svensk statistik af följande siffror.

Ökning ( + ) eller minskning (—) af Sveriges utförsel till Tyska riket.

;

Enlig! svensk statistik.

Enligt tysk statistik.

Skillnad i

totalexporten

till Tyska

riket.

Skillnad

frånsedt

järnmalm.

Skillnad i

totalexporten

till Tyska

riket.

Skillnad

frånsedt

järnmalm.

1,000 kr.

1,000 kr.

1,000 M.

1,000 M.

1

! i

År

1900—1899 ...............

+ 10,384

+ 10,052

+ 682

— 809

1901—1900 ...............

— 4,989

— 5,117

— 20,568

- 17,607

>

1902—1901 ...............

+ 2,525

+ 2,784

— 3,893

+ 2.581

>

1903—1902 ...............

+ 8,479

+ 7,473

+ 9,709

+ 3.915

»

1904—1903 ...............

+ 469

+ 722

+ 9,772

+ 7,381

1905-1904 ...............

+ 13,478

+ 9,473

+ 19,378

+ 16,801

>

1906—1905 ...............

+ 11,390

+ 9,512

+ 31,113

+ 16,572

>

1907—1906 ...............

+ 12,122

— 1,550

+ 24,229

— 1,775

5

1908-1907 ...............

— 5,378

— 7,421

— 29,102

—13,977

»

1909—1908 .........

— 6,132

- 3,041

- 3,342

- 407

Huru dessa fluktuationer i exportvärdena varit fördelade å de viktigare

varuslagen under tiden från och med år 1905, d. v. s. året före afslutandet

af senaste svensk-tyska handelstraktat, framgår af följande på tysk

importstatistik grundade uppgifter.

Sveriges export till Tyskland, eller rättare Tysklands import från

Sverige, företer enligt tysk statistik vid jämförelse mellan åren 1906 och

1905 en ökning, uttryckt i millioner mark, å följande varuslag: järnmalm

14,6, råtenn 2,4, byggnads- och gagnvirke, af mjuka träslag (furu och gran)

2,i, tackjärn 1,5, stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade o. s. v. 1,4, zink
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

malm l,i, färsk sill l,o, lingon 0,7, järnrör 0,7, kautschuksskodon 0,7, mässing,

oarbetad 0,6, järntråd, rå 0,5, pappersmassa 0,5, kalf hudar, färska och

saltade 0,3.

För samma år visar den tyska statistiken en minskning i Sveriges

export å: kopparmalm 1,5, gatsten 1,2, smör 0,4 och grafva, råa snickeriarbete^

(fönsterramar, dörrar o. d.) 0,2 millioner mark.

Åren 1907—1906 utvisar Sveriges export till Tyskland (Tysklands

införsel från Sverige) eu ökning i millioner mark å — förutom järnmalm med

26 millioner, hvilken ökning är att tillskrifva hufvudsakligen den förut omförmälda

ändringen i den tyska handelsstatistiken — stenhuggeriarbeten af granit,

oslipade 1,7, råblock af granit 1,4, gatsten 0,8, trä af furu och gran, biladt

etc. 0,6, mjölkskumningsmaskiner 0,7 (vid denna vara omfattar jämförelsen

för år 1906 endast tiden mars—december, då ny statistisk varuförteckning

varit gällande), kli 0,5, pappersmassa, mekanisk 0,4 samt kemisk 0,2, slagg

till hyttdrift 0,4, kolsyrad kalk 0,4.

Följande svenska exportartiklar uppvisa för samma år minskning:

kautschuksskodon 1,4, trä af furu och gran, sågadt, ej hyfladt 1,3, färsk

sill l,o, grafva, råa snickeriarbeten 0,7, zinkmalm 0,6, kalf hudar, råa, saltade

0,3, råkoppar 0,3 samt nöthudar, råa, saltade 0,2 millioner mark.

Anmärkas bör, att vid den nu gjorda jämförelsen siffrorna för tiden

januari—februari 1906, där sådant låtit sig verkställa, inarbetats i siffrorna

för årets öfriga tio månader, något som vid införandet af ny varuförteckning

ejo ägt rum i den officiella tyska statistiken.

År 1908 utvisar vid jämförelse med 1907 enligt tysk statistik följande

ökning af värdena af Sveriges utförsel till Tyskland (Tysklands införsel)

å: färsk sill 1,8, lingon 1,5, kolsyrad kalk 0,7 och råbiock af granit 0,5

millioner mark.

Däremot förete motsvarande utförselvärden minskning å: järnmalm

15,i, trä af furu och gran, sågadt, icke hyfladt 8,7, tackjärn 1,6, trä af furu

och gran, biladt etc. l,i, gatsten 0,7, stångjärn 0,7, kalfhudar 0,6, grofva,

råa, snickeriarbeten 0,6, zinkmalm 0,5, mjölkskumningsmaskiner 0,4 millioner

park.

År 1909 har i jämförelse med 1908 att uppvisa ökning å: tändstickor

1,2 (beroende på införande af tullförhöjning och ny skatt å varan

under året), tackjärn l,i, hästskosöm 0,7, kli 0,6, grädde 0,5, smör 0,4, hö

0,4, färsk sill 0,4, koppar 0,3 millioner mark; däremot har minskning inträdt å:

järnmalm 2,9, gatsten 2,i, råblock af granit l,o, trä af furu och gran, sågadt,

icke hyfladt 0,8, slagg 0,7, stenhuggeriarbeten af granit etc., oslipade etc.

0,5, stångjärn 0,5, järnrör, valsade eller dragna 0,5, rödklöfverfrö 0,3, mjölkskumningsmaskiner

0,3 millioner mark.

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts Nåd. Pi''oposition Nr 201.

För år 1910 föreligga ännu icke värdeuppgifter, men af tillgänglig

statistik öfver exporterade kvantiteter visar sig vid jämförelse med 1909

följande ökning uttryckt i deciton:

hö 54,076, trä af furu och gran, biladt etc. 137,463, d:o, sågadt, ohyfladt 503,583,

nöttkött 7,615, grädde 12,854, kalfhudar, färska, saltade 19,080, järnmalm 3,686,048, krita,

hvit, slammad 17,212, träsprit, rå 1,745, hyfladt virke af mjuka träslag 1,126, fönsterramar

och dörrar 22,639, pappersmassa, kemisk 4,716, grof papp 5,230, gatsten 826,414,

stenhuggeriarbeten, enkla, af granit 111,280, klinker och öfver 3 cm. tjocka golfplattor, enfärgade

10,824, tackjärn 67,108, smältstycken, råskenor, göten, platta ämnesstänger, ämnen

(Knäppel, billets), degelstålsgöten 6,509, stångjärn, fasonerad! (ej balk- eller vinkeljärn) 4,839>

bandjärn 11,913, stångjärn, ej fasoneradt 13,397, järntråd, valsad etc. 14,506, järntråd,

dragen 32,218, järnrör, valsade eller dragna, råa, med väggtjocklek af minst 2 mm. 25,899

deciton.

Däremot har exporten af följande varor rönt härefter angifna minskning,

likaledes uttryckt i deciton:

lingon 74,757, färsk sill 113,323, kli 55,626, råblock af granit 75,680, trätjära

6,595, tändstickor 16,116, kautschuksskodon 96, pappersmassa, mekanisk 26,471, fasadtegel

550, hästskosöm 7,234 deciton.

Då man uppmärksammar, att år 1908 i allmänhet visade en nedgående

tendens i fråga om värdena af Sveriges handelsutbyte, i det att

landets totalexport detta år utgjort 482,018,000 kronor mot 524,663,000

kronor år 1907 samt vidare att under år 1909 förhållandena på den

svenska arbetsmarknaden ej varit gynnsamma för exporten, hvars totalvärde

nedgick till 472,980,000 kronor, lära ofvanstående statistiska uppgifter

gifva vid handen, att Sverige under traktattiden i det hela lyckats

väl bevara sina exportintressen inom Tyskland.

Af statistiken visar sig vidare, såsom redan omförmälts, att Tysklands

andel i värdet af Sveriges totalexport utgjort:

År

1900 ........

procent

»

1901....... . .

. ......17,i

»

»

1902 ...... . .

.......16.o

»

»

1903 ........

.......16,i

»

1904 ........

.......17,3

»

»

1905 ........

.......18,9

»

»

1906 ........

........19,2

»

»

1907 ........

.......20,7

»

7>

1908 ........

.......21,4

»

»

1909 ........

.......20,6

»

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Traktatens

innehåll.

Ehuruväl dessa siffror, hvilka redan förut i annat sammanhang anförts,

på grund af ändrad uppställning af statistiken med flera omständigheter

ej få tillmätas allt för stor betydelse, synes dock framgå, att Sveriges

export till Tyska riket åren 1900—1909 på tillfredsställande sätt utvecklat

sig i förhållande till Sveriges export i dess helhet.

Med några få undantag äro det lättnader, som enligt 1906 års traktat

medgifvits svenska varor vid import till Tyska riket, upptagna äfven i nu

föreliggande förslag till ny traktat, och i vissa fall hafva ytterligare medgifvanden

tillkommit. En närmare jämförelse mellan bestämmelserna i

nu gällande och i föreslagna traktattariffer beträffande införseltullar i

Tyska riket lämna resultat, för hvilka jag nu ber att få redogöra.

I vissa fall har man vid uppgörandet af traktatförslaget ansett

sig från svensk sida icke böra fasthålla vid fordran på samtliga medgifvanden,

som förekomma i 1906 års fördrag. Ett sådant uppgifvande

af förmåner enligt sagda fördrag har föranledts dels däraf, att någon

export af betydenhet ej hittills förekommit och ej heller kan förväntas

uppstå, dels ock däraf, att vederbörande rubriker redan äro bundna af

andra länder, som äga fördrag med Tyska riket, och således gälla gentemot

Sverige på grund af dess ställning som mest gynnad nation.

Efterföljande tariffrubriker, som upptagas i 1906 års traktat, hafva

på förenämnda skäl nu ej inryckts i förslaget till ny fördragstarifif för

varuinförsel till tyska tullområdet.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204. 191

Varor, upptagna i tariff Å i 1908 års traktat, men utelämnade i föreliggande

förslag.

N:r

i

Tysk tullsats för

100 kg.

Följande länder kafva

Tyska rikets

införsel från

Sveriare.

tyska

tull-

förut erkållit samma

traktatsenliga med-

Varuslag.

Allmänna

Fördrags-

1908

1909

fen.

tariffen.

tariffen.

gifvanden.

1,000

1.000

Mark.

Mark.

mark.

mark.

36

Svampar.......

40: —

8:-

IBulgarien, Österrike—

\ Ungern.......

} °

0

80

Järnvägssyllar, af mjuka!

träslag.......1

0: 40

el. förlkbm.

2: 40

0: 24

el. för lkbm.

1: 44

(Österrike—Ungern, Ku- j manien, Ryssland . .

} °

0

81

(

för 100 kg. [

för 100 kg.

j

Gatubeläggningskubbar, 1

af mjuka träslag . . 1

0: 72

el. för 1 kbm.

(Österrike—Ungern . . .

6

1

(

1

4:32

för 100 kg.

82

Hjulnål etc., af mjuka)

el. för Ikbm.

q.

0: 72

0

0

träslag.......|

el. för 1 kbm.

I • • •

(

4: 32

j

85

Tunnbandsträ etc. . . j

för 100 kg.

4* —

ör 100 kg.

3-

}

0

0

87

Bränsle etc.......

fritt

fritt

» ...

21

12

88

Träkol etc.......

fria

fria

64

40

161

Blod m. m.......

fritt

fritt

/Österrike—Ungern samt

\ delvis Bulgarien . . .

} 15

14

191

Is m. m........

fri

fri

Österrike—Ungern . . .

0

0

224

Färgj ordarter, råa etc. .

fria

fria

1> ...

0

2

236

Ej spec. jordarter m. m. .

fria

fria

J ...

0

0

259

Vagnssmörja.....

10: —

6: —

> ...

0

0

271

Ammoniakvatten etc. . .

fritt

fritt

»

0

0

297

Jernvitriol etc.....

fri

fri

J» ...

0

0

309

Kalciumacetat.....

1: —

0: 50

142

20

350

Träsprit, renad ....

20:-

8: —

52

13

473

Linnegarn, enkelt, blekt

etc.:

t. o. m. n:r 20 . . .

13: —

13:-

Österrike—Ungern . . .

0

0

öfver n:r 20 t. o. m.

n:r 35......

16:-

16:-

5 • ...

0

0

öfver n:r 35 t. o. m.

n:r 75......

21: —

21: —

S ...

0

0

498

Täta linneväfnader etc.:

damast.......

150: —

1

150: —

tullsatserna

!

0

0

andra ........

150:— |

i n:r 492/3

’ • •••

0

0

+ 10 M.

1

(

85: —

)

556

Tofflor.......J

120: —

( 60: —

J

Ingen eller obe-

1

180: —

■ '' )

tydlig införsel.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

N:

i

tyska

tull-

tarif-

fen.

Varuslag.

Tysk tullsats för

100 kg.

''Följande länder hafva

förut erhållit samma

traktatsenliga med- gifvanden.

Tyska rikets

införsel från

Sverige.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark.

1908

1,000

mark.

1909

1,000

mark.

615

Byggnadsvirke etc.:

oarbetadt: fanerade trä-

skifvor etc.

6: —

2: —

Österrike—Ungern . . .

Ineren eller obe-

annat . . .

6: —

3: 25

5 ...

( tydlig

införsel.

bearbetadt ......

10: —

10: —

» ...

j

629

Grofva trävaror, bearbe-

tade:

fönsterramar etc. . .

12: —

11:-

> ...

l 3

andra .......

12: —

10: —

t ...

1

652

Papp, hvit eller bestru-

ken, etc.......

10:-

10:-

> ...

0

0

667

Papeterier:

•

i askar: öfverkladda .

35:-

35:-

» ...

I

i

andra af papp

22: —

12: —

» ...

1

2

I

> » trä .

22: —

15: —

» ...

!

693

Kvarnstenar......

0: 25

fria

!> ...

0

6

694

Slipstenar af karborundnm

24: —

12: —

1> ...

1

1

719

Dräneringsrör.....

fria

fria

» . .

0

0

728

Golfplattor, olikfärgade .

4: —

3:-

* • ■ •

0

0

763

Glas, ej spec......

18:-

12: -

> ■ • ■

0

0

787

Järnplåt, slipad etc.:

öfver 1 mm......

5: —

5:-

» ...

0

0

1 mm. eller under . .

5: BO

5: 50

» ...

0

0

808

Spadar, skyfflar etc. . .

4: 50

4: 50

» ...

0

0

820

Hästskor.......

5: - »)

3: —

» ...

0

0

825

Trådlinor af minst 0''5

mm. tjock järntråd . .

8: —'')

5: —

» ...

0

0

875

Metallduk etc. af koppar

etc..........

30:-

18: —

» ...

0

0

879

Varor af mässing etc.:

ramar, byglar m. m. ,

60:-

50: —

J ...

0

0

andra varor .....

60:-

60:-

Belgien, Österrike—Ungern

6

7

j Bindning upptages i föreliggande förslag.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

193

I några fall har vid senaste traktatförhandlingar status quo ej kunnat

uppnås, hvadan Sverige för sin export af följande varuslag måste räkna

med en viss försämring, som belyses af följande tablå.

Varor, för Indika tullsatserna höjts i förhånande till nu gällande tullsatser.

N:r i

Tysk tullsats

för 100 kg.

Tyska rikets införsel

från Sverige.

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

enligt 1906

års traktat.

Mark.

efter ikraft- trädandet

af nya

traktaten.

Mark.

1908.

Deciton.'')

1909.

Deciton.1)

350

Träsprit, renad..............

8

20

518

127

685

''

Stenhuggeriarbeten,

oslipade etc., af granit:

kantstenar för trottoarer, på två lång- sidor och på båda kortsidorna slätt

bearbetade, eljest råa eller blott rå- huggna :

bearbetade med andra verktyg än

pikhacka och spetsmejsel ....

0,25

0,35

297,0232)

249,9532)

andra stenhuggeriarbeten (med undantag

af gröfre byggnadsstenar)......

0,50

0,60

35,7692)

37,6212)

*) På grund af den officiella statistikens uppställning anföras här viktuppgifter.

2) Häri ingå varor, å hvilka tullförhöjning icke inträder.

Beträffande de i efterföljande tablåer A och B upptagna varuslag Tyska medhafva

medgifvanden kunnat utverkas i större omfattning än som inrymmes 9ifvandeni

hittills gällande traktat.

A. Medgifvanden utöfver 1908 års traktat, upptagna i föreliggande förslag, men jämväl

inrymda i Tyska rikets fördrag med andra länder än Sverige.

N:r i

tyska tull- tariffen.

Varuslag, beträffande hvilka de gentemot

Sverige nya fördragsenliga medgifvandena

hittills tillkommit Sverige som mest gyn- nad nation.

Tysk tullsats

för 100 kg.

Fördrags- länder, andra

än Sverige.

Tyska rikets in- försel från

Sverige.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark.

1908.

1,000 M.

1909.

1,000 M.

ur 75

Byggnads- och gagnvirke, i allmänna tariffen

ej särskildt nämndt:

i längdriktningen hugget eller biladt eller på

annat sätt med yxa bearbetadt eller sönder- deladt; äfven klufven spån eller på annat

sätt än medelst klyfning framställd klarspån:

af mjuka träslag...........j

0-50

eller

för 1 kbm.

3

024

eller

för 1 kbm.

1-44

\ Ö.-U., Em,

J Rssl., Sb.

2,652

2,530

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

N:r i

tyska tull-

tariifen.

Varuslag, beträffande hvilka de gentemot

Sverige nya fördragsenliga medg-ifvandena

hittills tillkommit Sverige som mest gyn- nad nation.

Tysk tullsats

för 100 kg.

Fördrags- länder, andra

än Sverige.

Tyska rikets in- försel från

Sverige.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark.

1908.

1,000 M.

1909.

1,000 M.

ur 115

Fisk, lefvande och icke lefvande, färsk, äfven

frusen:

dammkarpar, lefvande.........

15

fria

Ö.-U.

2

15

Anmärkning. Tullfri införsel af

lefvande dammkarpar äger rum mot före- teende af intyg, som utfärdas af veder- börande myndigheter, och som bestyrka,

att sändningen härstammar från dammar.

Fördragsmakternas regeringar förbehålla

sig att öfverenskomma, hvilka myndig- heter, som skola äga befogenhet att ut- färda dessa intyg.

annan fisk än karp ..........

fri

fri

Blg., Km.

5,605

5,867

nr 123

Hummer, lefvande eller icke lefvande, äfven

blott kokt eller insaltad, äfven befriad från

skalet..................

för 100 kg.

brutto

100

för 100 kg.

brutto

65

Blg.

13

12

ur 133

Mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad;

kärnmjölk och vassla..........

fria

fria

Ö.-U., Schz, It.1)

4322)

8862)

134

Smör, färskt, saltadt eller smält......

för 100 kg.

30

för 100 kg.

20

Ö.U., Rssl., Sb.

92

503

219

Närings- och njutningsmedel, alla slag (med

undantag af drycker), i lufttätt slutna kärl,

•försåvidt de icke i och för sig falla under

högre tullsatser än 75 mark för 100 kg. . .

75

60

It.

11

8

234

Anmärkning till n:r 133 och 219.

Mjölk och grädde, steriliserad eller pep- toniserad, i lufttätt slutna kärl, läm- nas tullfri.

Sten (med undantag af skiffer och gatsten),

äfvensom lava, porös och tät, rå eller endast

råhuggen, äfven sågad, dock på icke mer än

tre sidor, eller i icke klufna, icke sågade

(skurna) plattor; äfven malen sten, icke sär- skilt nämnd i föregående nummer af all- männa tariffen ..............

fri

fri

Schz.

j .. Blg., It., \

\ O.-U., Schz. J

6,465

5.466

293

Klorsyradt kali (kaliumklorat), ej inkommande

i hylsor eller kapslar..........

fritt

fritt

Ö.-U., Schz.

312

226

ur 329

Krita, slammad; äfven finmalen eller på annat

sätt fint pulveriserad krita........

0''4 0

0''30

Blg.

177

139

*) Italien endast delvis.

2) Uppgiften omfattar all mjölk och grädde.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

195

N:r i

tyska tull- tariffen.

Varuslag, beträffande hvilka de gentemot

Sverige nya fördragsenliga medgifvandena

Tysk tullsats

för 100 kg.

Fördrags- länder, andra

än Sverige.

Tyska rikets in- försel från

Sverige.

hittills tillkommit Sverige som mest gyn- nad nation.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark.

1908.

1,000 M.

1909.

1,000 M.

ur Amu.

till afd.

10 B.

ur 651

Såsom bearbetade i motsats till råa jämlikt

afdelning 10 B anses alla brunerade, betsade,

färgade, groft målade, fernissade, lackerade, po- lerade, äfvensom med rök behandlade, impreg- nerade eller eljest på kemiskt sätt behandlade

trävaror. Däremot skola med olja, vax, pott- lod, fett, stearin eller liknande ämnen afrifna

eller med tjärbestrykning försedda trävaror

behandlas såsom råa...........

Papp, formad eller guskad, äfven framställd af

sammanklistrade papplameller:

af mekanisk eller kemisk trämassa, äfven

af sådan af med ånga behandladt trä,

hårdvalsad (brunträpapp eller s. k. läder- papp), halm-, grålump- och torfpapp

samt andra i allmänna tariffen ej sär- skildt nämnda grofva pappsorter, äfven

i massan färgade..........

4

1-50

Ö.-U.

! Ö.-U.

225

253

654

Anmärkning. G-uskade pappsorter

förtnllas enligt n:r 651, äfven då de

yttre lagren äro hvita eller i massan

färgade (äfven i olika färger) och icke

af lika beskaffenhet och färg som de

inre mellanlagren.

Omslagspapper, i massan färgadt, äfven på en

sida glättadt..............

4

3

Blg., Ö.-U.

202

144

ur 791

Järntråd, valsad eller dragen, jämväl formad

(fasonerad):

rå eller bearbetad, dock ej polerad, lackerad

eller öfverdragen med andra oädla metaller

eller metall egeringar:

med en tjocklek af mindre än 0''f> t. o. m.

0-22 mm...............

4-50

3-75

Ö.-U.

I decilon.

7,248

deciton.

6,010

794

Järnrör, icke hänförliga till n:r 793 i allmänna

tariffen, valsade eller dragna, råa:

med en godstjocklek af 2 mm. eller där- öfver ................

6

5

Blg., Ö.-U.

j 1,000 M.

| 1,401

1,000 M.

860

Särskild! på grund af gällande bestämmelser angående giltighetstiden

för fördraget mellan Tyska riket och Österrike-Ungern, som kan upphöra

att gälla redan den 81 december 1915, måste ett visst värde tillmätas dessa

medgifvanden, som emellertid äfven eljest tillkomma mest gynnad nation,

så länge den traktat gäller, genom hvilken tullnedsättning eller bindning

fastslagits.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

B. Nya, af Tyska riket ej förut beviljade medgifvanden, som upptagas i förslaget

till svensk-tysk traktat.

Nr. i

Tysk tullsats för

100 kg:

Tyska rikets hittills- varande införsel från

Sverige.

tyska tull- tariffen.

Varuslag, beträffande hvilka föreliggande förslag

innebär förbättring af status quo.

enligt

hittills

gällande

bestämmel-

ser.

efter ikraft- trädande

af nya

traktaten.

1908.

1909.

Mark.

Mark.

1,000 mark.

1,000 mark.

nr 49

Anm. till

234

nr 317

nr 518

ur Anm. till

afd. 10 B

Anm. till

650

Anm. till

nfd. 11

Anm. till

682

ur 685

Lingon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap . . .

Den omständigheten, att råa eller blott råhuggna

byggnads- eller verkstenar äro, äfven utan vidare bearbetning,

användbara i stensliperier eller för byggnadsändamål,

tages ej i betraktande vid tullbehandlingen.

Till n:r 234 hänföras äfven med pikhacka (Spitzhammer)

eller med spetsmejsel för stensliperier groft

förarbetade block af granit, porfyr, syenit eller liknande

hårda stenarter, äfven om de i följd af bearbetning med

dessa verktyg förete en regelbunden form (jämnade,

d. v. s. med från väsentliga fördjupningar och upphöjningar

befriade ytor, regelbundet löpande kanter o. s. v.).

Beviljandet af tullfrihet kan göras beroende däraf, att

användningen styrkes.

bariumklorat, perklorater, alla slag,

Klorsyradt natron,

samt kalkkväfve

S. k. islandströjor af yllestrumpstolsgods, äfven tillskurna

och sydda, jämväl försedda med oväsentlig utstyrsel,

som icke innehåller silke, enligt öfverlämnade prof . .

Spacklade trävaror behandlas såsom råa.

Trämassa, framställd på mekanisk eller kemisk väg, innehållande

50 procent vatten eller däröfver.......

Papper i rullar förtullas icke såsom pappersvara, utan såsom

papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven

eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig

bearbetning eller förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning

af påsar eller strutar o. s. v., styrkes.

Klufna eller på en eller bägge hufvudytorna sågade

(skurna), på de smala sidorna råa eller blott råhuggna

plattor af granit af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek

lämnas tullfria.

Stenhuggeriarbeten, oslipade, ohyflade, äfven i förening

med olackeradt, opoleradt trä eller järn:

släta, icke profilerade, icke svarfvade, icke utsirade,

af granit:

kantstenar för trottoarer, på två långsidor och på

båda kortsidorna slätt bearbetade, eljest råa

eller blott råhuggna:

bearbetade endast med pikhacka (Spitzhammer)

eller med spetsmejsel (s. k. råkantstonar)

fria

fria

(bindning)

350

1,25

100

0,80

*) 0,25

0,15

Kan ej angifvas

* > >

> > »

> > >

‘) Uppgifter angående tnllbehandlingspraxis växla.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

197

Nr. i

Varuslag, beträffande hvilka föreliggande förslag

Tysk tullsats för

100 kg:

Tyska rikets hittills- varande införsel från

Sverige.

tyska tull- tariffen.

innebär förbättring af status quo.

enligt

hittills

gällande

efter ikraft- trädande

af nya

traktaten.

1908.

1909.

bestämmel-

ser.

Mark.

Mark.

1,000 mark.

1,000 mark.

andra stenbuggeriarbeten:

endast med pikhacka (Spitzhammer) eller med

spetsmejsel förarbetade till användning såsom

byggnadsstenar (rustikakvaderstenar, löpare,

bindare, kajstenar o. dyl.).........

>) 0,50

0,15

Kan ej angifvas

Anm. 3

till 685

1

De fördragsenliga tullsatserna för kantstenar äga till- lämpning äfven på sådana, som icke blott äro enkelt

bearbetade på de båda kortsidorna och de båda efter

nedläggningen i marken synliga långsidorna, utan hvilka

äfven på den för läggning mot trottoaren afsedda tredje

långsidan hafva undergått en bearbetning i så måtto,

att vid den öfre kanten af denna sida, till vinnande af

fyrkantig form å den öfre synliga ytan, genom bort- slående af utstående delar framställts en mer eller

mindre jämnad rand, försåvidt bredden af denna rand

ej öfverstiger 10 cm., eller försåvidt vid fall af större

bredd stenens användning till trottoarkantsten styrkes.

1 ur 720

Varor af vanligt stengods (med undantag af de under nr.

i

716 och 728 i allmänna tariffen nämnda):

stenar och plattor, alla slag, för tekniska ändamål . .

0,40

2) 5

2)1

j Anm. till

Glaserade rör och rörformstycken till kanaliseringsändamål,

(bindning)

719

och 720

i''

äfvensom förskalningsplattor, brunnar, aflopp o. d.,

krabbor och fodertråg af lera eller vanligt stengods

förtullas, utan afseende å materialets smältpunkt, efter

nr. 719 respektive 720.

784

Smältstycken (Rohluppen); råskenor (Rohschienen); göten

(Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen); ämnen (Knop-

pel); degelstålsgöten................

1,50

930

853

Anm. till

1. Smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen),

(bindning)

784

icke öfver 12 cm. långa, för omsmältning......

1,50

1

Kan ei angifvas

.

2. Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte)

stänger af minst 30 mm. tjocklek med olika tvärsnitts- former, men mest af kvadratisk, rombisk eller platt

form med mer eller mindre afrundade kanter.

Hit höra äfven sådana eljest till knäppel hänförliga

stänger, hvilka vid valsprocessen fått en rak riktning,

eller hvilka visserligen framkommit böjda från valsarna,

men omedelbart genom slag medelst träklubbor bibragts

en möjligast rak riktning.

Stänger af rundt tvärsnitt med en tjocklek af minst

60 mm., införda för tillverkning af rör, behandlas under

öfvervakande af användningen såsom knäppel.

9 Uppgifter angående tullbehandlingspraxis växla.

s) Innefattar äfven rör. aflopp, krabbor o. dyl.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr. i

tyska tulltariffen.

Varuslag, beträffande hvilka föreliggande förslag

innebär förbättring af status quo.

Tysk tullsats för

100 kg:

Tyska rikets hittills- varande införsel från

Sverige.

enligt

hittills

gällande

bestämmel-

ser.

efter ikraft- trädande

af nya

traktaten.

1908.

1909.

Mark.

Mark.

1,000 mark.

1,000 mark.

deciton

deciton

( 2,50 \

\ (bindning) |

24,536

24,251

J 3 1

\ (bindning) j

1

i

2,425

1,098

'') 13

5

ö 13

3,50

1

Anm. till

785

ur 791

Anm. till

791/92

Anm. till

798/9

Anm. till

afd. 17 A

3. Vid betning, filning, mejsling och fräsning i ändamål

att profva felfriheten fästes beträffande varor, hänförliga

till nr. 784, intet afseende vid tullbehandlingen. .

Till nr. 785 hänföres äfven stångjärn och handjärn i afpassade

längder.

Tråd, valsad eller dragen, jämväl formad (fasonerad):

rå eller bearbetad, dock ej polerad, lackerad eller öfverdragen

med andra oädla metaller eller metallegeringar:

I af 1,5 mm. eller däröfver . . .

k {

( af mindre än 1,5 t. o. m 0,5 mm.

792 hänföres äfven tråd i afpassade

med en tjocklek

Till nr. 791 och

längder.

1. Cylinderformigt smidbart järn i stänger (särskildt s. k.

silfverstål), som genom kallvalsning eller kalldragning,

slipning, polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande eller

speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning

skall behandlas som järnvara, äfven skuret i afpassade

längder af minst 1 meter............_ • •

2. Bandjärn, som genom kallvalsning eller kulldragning,

slipning, polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande

eller speglande yta och endast på grund af sådan bearbetning

skall behandlas som järnvara, äfven härdadt

eller betadt...............

Såsom bearbetning i fråga om järnvaror anses icke en grof

påstrykning af oljefärg eller tjära, öfverstrykning med

grafit eller aflägsnande afl glödspån genom letning i

syra och icke heller svällning eller strypning afl rör.

Med afseende å de redan angifna fördelar, som traktaten skulle tillförsäkra

vårt land, och då hänsyn vidare tages därtill, att Sveriges ställning

som mest gynnad nation gent emot Tyska riket genom traktaten

garanteras, torde utsikterna för beståendet och utvecklingen af svensk

export till tyska tullområdet under den föreslagna traktatens giltighetstid

kunna betecknas såsom goda.

Betydelsen De skal, som från svensk sida varit bestämmande för ingåendet af

afVställning1906 års traktat med Tyska riket, gälla i regel fortfarande, men det torde

som mest äfven nu höra framhållas, att den viktigaste förmånen för Sverige utgöres

gynnad __

nation. i) Uppgifter angående tullbehandlingspraxis växla.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

199

af dess ställning som mest gynnad nation, d. v. s. därigenom att Sverige

blifver delaktigt af de tullnedsättningar och andra förmåner, som gentemot

Tyska riket utverkats af andra stater, som tidigare afslutat handelsfördrag

med detta land. Öfver dessa mot andra länder än Sverige gjorda

tyska inedgifvanden, lämnas i det följande en statistisk öfversikt, omfattande

dels svenska exportartiklar af någon betydenhet, å hvilka importtullarna

nedsatts, dels sådana för hvilka tullsatser eller tullfrihet bundits.

Svenska exportartiklar af någon betydenhet, å hvilka de tyska importtullarna

nedsatts genom traktater med andra länder än Sverige.

Nr

i

Tullsats för 100 kg.

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Kördrags-

tariffen.

Mark.

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark,

1

Råg....................

7

5

63

1

2

Hvete...................

7,50

5,50

381

8

3

Korn....................

7

1,30

158

2

4

Hafre...................

7

5

2,046

45

11

Arter...................

4

1,50

153

3

12

Vicker...................

2,50

1,50

83

1

18

Klöfverfrö.................

5

fritt

672

83

19

Gräs frö..................

2

fritt

101

8

27

Hö m. in..................

i

fritt

54,273

407

30

Humle...................

70

20

5

1

74

Trävirke etc., oart)., af mjuka träslag ....

0,20

0,12

6,549

20

75

> etc., biladt etc., af furu och gran . .

0,50

0,24

532,483

2,530

76

» etc., sågadt, af mjuka träslag ....

1,25

0,72

3,668,044

24,209

X

Gatubeläggningskubb, af mjuka träslag ....

1,25

0,72

102

1

i 92

Garfvarbark................

1,50

fri

15,580

stycken

108

100

Hästar...................

varieranc

e belopp

44

100 kg.

38

108

Kött af nötboskap och svin.........

45

27

881

84

in

Hårbärande vildt, ej lefvande........

30

20

142

16

112

Fågelvildt, » > ........

45

20

25

4

s. 200 Kontrollera mot PDF

200 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr

i

Tullsats för 100 kg.

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark.

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark.

115

Dammkarpar, lefvande...........

15

fria

137

15

118

Kaviar ock kaviarsurrogat..........

300

150

2

2

123

Hummer..................

100

65

37

12

126

Svinister..................

12,50

10

89

9

134

Smör...................

30

20

2,207

503

147

Fjäder, oarbetad..............

2

fri

18

3

163

Ris, poleradt (»risgryn») ..........

6

4

7,325

147

172

Olein...................

4

3

2,738

no

173

Stärkelse..................

16

14

66

3

198

Bröd, enklare................

16

10,20

102

3

219

Konserver.................

75

60

76

8

230

Cement..................

0,50

fri

4,094

15

260

Smörj ämnen................

12

7,50

80

2

279

Vinsyra ..................

8

4

11

2

294

Svafvelsyrad! och surt svafvelsyrad! natron . .

0,25

fritt

13,364

40

296

Kopparvitriol................

2

fri

609

23

316

Kalciumkarbid...............

4

fri

2,071

33

326

Zinkhvitt m. m...............

2

fri

203

8

329

Krita, hvit, slammad etc...........

0,40

0,30

49,656

139

349

Träsprit, rå ................

5

fri

729

44

428

Yllemattor, knutna.............

200

ISO

2

2

432

Ylleväfnad, vägande mer än 200 t. o. m. 700 gr.

per kvm..................

175

150

10

10

465

Broderier på bomullsväfnad: plattsömsbroderier

400

275

3

6

» andra, ej särskildt

nämnda ....

400

300

1

2

527

Skodon af väfnad etc.............

70

65

222

78

544

Får- och lammskinn, med borttaget hår . . .

3

2

68

41

556

Skodon af läder: vägande öfver 1,200 gr. per par

85

60

3

1

> öfver 600 t. o. m. 1,200 gr. per

par...........

120

80

5

6

» t. o. m. 600 gr. per par . . .

180

90

1

1

557

Drifremmar af läder............

60

50

2

1

562

Glacéhandskar ...............

200

125

1

5

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

201

Nr

i

Tullsats för 100 kg.

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

tyska

tull- tariffen .

Varuslag.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark.

575

Drifremmar af spånadsvaror med kautschuk .

50

40

2

1

590

Korgmakararbeten, grafva..........

4

3

560

48

606

Pärlemor, arbetad..............

250

225

1

1

615

Byggnads- och gagnvirke, hyfladt o. s. v. af

mjuka träslag..............

6

3,25

2,210

19

624

Spolar etc., af trä.............

1 6 l

\ 10 |

5

1,876

75

625

Möbler, grafva: af mjuka träslag, råa.....

8

4,50

19

!

l

» af hårda träslag, bearbetade .

varierande belopp

73

7

628

Grafva trävaror: lådor o. s. v., råa.....

6

5

903

18

629

» bearbetade .........

12

10

59

5

650

Pappersmassa, mekanisk...........

3

1,25

46,612

326

» kemisk............

3

1,25

158,810

2,541

651

Trämassepapp...............

4

1,50

16,882

253

654

Omslagspapper, i massan färgadt.......

4

3

5,757

144

655

» ej hänförligt till nr 654 . . .

10

3

10,631

330

Papoer, ej särskild! nämndt.........

10

6

298

23

657

Vykort o. d. tryckalster...........

10

6

107

17

660

Tapeter, ej förgyllda etc...........

24

12

12

1

680

Stenar, på mer än tre sidor sågade, på de icke

sågade sidorna råa eller endast råhuggna . .

0,50

0,25

1,104

9

683

Plattor af granit ete.; slipade, hvflade etc. . .

15

10

44

4

686

Stenhuggararbeten af granit etc.: profilerade, helt

eller delvis afsvarfvade etc.........

3,50

2,50

278

4

687

D:o; slipade, polerade etc...........

15

10

47

2

693

Kvarnstenar................

0,25

fria

218

6

714

Fasadtegel.................

0,10

0,05

2,352

4

724

Eldfast tegel, rätvinkligt, öfver 5 kg. per stycke

0,60

0,50

4,727

17

725

Retorter m. m. af eldfast lera........

2

1,50

108

2

731

Lyxföremål af stengods etc., flerfärgadt . . .

25

16

6

1

733

Porslin, färgadt...............

30

20

6

1

737

Glas (Hohlglas), oslipadt etc., färgadt eller hvitt

ogenomskinligt..............

17

! 15

19

1

739

D:o, slipadt etc.: färgadt eller hvitt ogenom- skinligt .................

30

15

55

5

Bihang till Riksdagens prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft.

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr

i

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

Tullsats för 100 kg.

Tyska rikets införsel

frän Sverige år 1909.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Fördrags-

tariffen.

Mark.

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark.

739

Glas (Hohlglas), slipadt etc.: annat.....

24

12

488

29

791

Järntråd, valsad eller dragen etc., med en tjock-

lek af mindre än 0,5 t. o. m. 0,22 mm. . .

4,50

3,75

6,010

154

794

Järnrör, valsade eller dragna, råa med en gods-

tjocklek af 2 mm. och däröfver......

6

5

42,988

860

797

Järnvägsaxlar, -hjul etc...........

3

2,50

85

2

1 798

Smidbart gjutgods etc., rått, vägande per stycke:

mer än 150 kg...............

4,50

3,50

j

100—150 kg................

4,50

3,75

i 449

20

3 kg. och därnnder............

8

6

1

799

Smidbart gjutgods etc., bearbetadt, vägande per

stycke:

mer än 150 kg..............

7

5,50

100-150 kg...............

7

6

j- 196

24

812

Pilar: icke öfver 16 cm. långa.......

40

28

22

8

» mer än 16—35 cm. långa.......

25

20

90

23

813

Borrar, ej särskildt nämnda; gängverktyg . . .

20

15

10

3

Maskinknifvar...............

20

18

127

31

814

Brottschar, spiralborrar, fräsare.......

40

28

10

8

891

Fonografer, grammofoner..........

60

40

5

2

894

Förbrännings- m. fl. motorer, vägande per stycke:

|

mer än 500 t. o. m. 1,000 kg........

18

11

)

1

» 1,000 > 2,500 > . ......

13

7,50

i

> 2,500 » 5,000 >.......

10

6

1,286

154

» 5,000 > 50,000 ».......

7

5

1

904

Maskiner för bearbetning af metaller, trä etc.,

vägande per stycke:

!

!

250 kg. eller därunder.........

20

12

!

mer än 250 t. o. m. 1,000 kg.......

12

8

> 1,000 > 3,000 >......

8

6

1,064

i

112

> 3,000 » 10,000 >......

6

5

i

906

Pumpar, hissar m. m., vägande per stycke:

mer än 200 t. o. m. 400 kg.........

9

6 ]

1

> 1,000 > 5,000 >.......

5,50

5 1

| 330

32

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

203

Nr

i

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

Tullsats för 100 kg.

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

Allmänna

tariffen.

Mark.

Pördrags-

tariffen.

Mark.

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark.

907

Dynamomaskiner etc., vägande per stycke:

mer än 500 t. o. m. 3,000 kg. .

7

6

I

> 3,000 kg. t. o. m. 10.000 kg.....

6

5

I 41

12

» 10,000 > .......

6

4

1

912

Elektriska apparater för belysning, kraftöfver-

föring etc.; elektriska mätapparater etc., va-

gande per stycke:

10 kg. eller därunder ....

60

40

10—25 ks:......

60

30

25—100 >.....

60

20

100-500 >......

60

8

54

25

500—1,000 >.....

60

6

mer än 1.000 >......

60

4

915

Personmotorvagnar, vägande öfver 1,000 kg. . .

20

15

12

9

919

Velocipeddelar, bearbetade......

150

100

32

19

926

Skjutgevär, bearbetade......

90

60

2

2

per stycke

stycken

929

Silfverfickur........

1,50

0.60

44

1

Svenska exportartiklar af någon betydenhet, för kvilka vid införsel till

Tyskland gällande tullsatser eller tullfrihet bundits genom traktater med

andra länder än Sverige.

Nr

i

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

Tullsats

för

100 kg.

Mark.

Tyska rik

från Sveri

Kvantitet.

100 kg.

äts införsel

ge år 1909.

Värde.

1,000 mark.

10

Ris, opoleradt.......

4

108

2

28

Vegetabiliska spånadsämnen .....

fria

628

17

33

Köd- och. hvitkål . . .

2.50

496

5

72

Växtdelar till medicinskt bruk m. m. . .

fria

129

7

86

Trä till pappersmasseberedning ....

fritt

3,279

7

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr

4 *

Varuslag.

Tullsats

för

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

tyska

tall-

tariffen.

100 kg.

Mark.

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark.

87

Bränsle........................

fritt

8,841

12

88

Träkol........................

fria

6,720

40

89

Trämjöl, träull....................

0.40

4,530

27

96

Torfströ .......................

fritt

1,454

3

97

Harts.........................

fritt

1,908

36

115

Fisk (annan än karp), färsk..............

fri

408,404

5,867

122

Kräftor........................

fria

250

49

123

Räkor........................

24

74

7

125

Lefvande djur, ej särskildt nämnda...........

fria

10

6

144

Ull..........................

fri

207

42

145

Nöthår o. d......................

fritt

676

68

146

Tagel.........................

fritt

405

113

153

Hudar och skinn, till läderberedning..........

fria

31,614

3,272

154

Har- och kaninskinn, oberedda.............

fria

8

2

155

Skinn till pälsverk, oberedda..............

fria

215

490

156

Horn, ben o. d. animaliska ämnen...........

fria

2,019

53

157

Tarmar o. d. af kreatur................

fria

2,236

179

161

Blod af djur etc....................

fritt

879

14

192

Kli och risaffall....................

fritt

106,155

1,199

193

Olj ekakor etc......................

fria

2,183

29

194

Draf o. d........................

fri

100

1

197

Maltgroddar o. d....................

fria

490

6

199

Finare bröd ......................

60

8

1

221

Jord, sand in. m....................

fria

1,859

9

223

Lera, chamott- och dinasmurbrnk............

fria

100,704

319

224

Krita, oarbetad...................

fri

1,039

2

226

Kiselgnr, kvarts, flinta.................

fria

18,758

56

227

Kalk, naturlig kolsyrad................

fri

917,716

1,652

234

Sten (med undantag af skiffer och gatsten), rå eller blott

råhuggen etc.....................

fri

594,701

5,466

237

Malm (järnmalm inräknas här ej)............

fri

166,792

894

243

Beck, trätjära in. m...................

fria

19,090

225

244

Stenkolstjära.....................

fri

8,205

25

245

Lätta stenkolstjäroljor m. in...............

fria

80

2

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 204.

205

Nr

i

tyska

tull
tariffen.

Varuslag.

Tullsats

för

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

100 kg.

Kvantitet.

Värde,

Mark.

100 kg.

1,000 mark.

fria

1,112

55

3.50

359

9

fritt

3,471

226

fria

51

2

1

1,105

20

fri

3,492

84

fria

17

4

fri

366

15

fria

36

9

30

13

20

fritt

406

65

fri

83

7

8

4

2

10

47

28

18

8

5

100

Q

,J

i

135

2

i

220

4

6

100

8

6

f Tull för

1 rå väf- lnad + 20

[ mark

5

2

j Tull för

j rå väf- 1 nåd + 50

j mark

4

2

120

3

3

4

13

2

5

4

1

O

co

30

14

80

11

17

fria

140

430

fritt

854

10

60

1

2

257

289

293

305

309

317

319

353

378

394

413

414

422

423

428

432

433

456

457

493

512

515

545

560

563

569

574

Glycerin, rå; underlut från tvålfabrikationen

Kaustikt natron, kaustikt kali.......

Klorsyradt kali..............

Kromsyradt och surt kromsyradt natron . . .

Ättiksyrad och träättiksyrad kalk.....

Svafvelsyrad ammoniak..........

Tjärfärgämnen...............

Terpentinolja o. d..............

Trätjäre- och torftjärekreosot........

Konstgjord! silke, ofärgadt.........

Ullaffall.................

Konstull.................

Kamgarn, enkelt, rått..........

> tvåtrådigt, >..........

> » blekt, färgadt etc. . . .

Yllemattor, väfda.............

Ylleväfnad, vägande per kvm. öfver 700 gr. .

» » > > högst 200 gr. .

Yllestrumpstolsgods............

Bomullsväfnad, appreterad, blekt

färgad, tryckt

Linneväfnad, blekt, färgad ete.

Vadd............

Läder, vägande per stycke mer än 3 kg.

Läderarbeten, ej särskildt nämnda, vägande per stycke

under 2 kg......................

Skinn till pälsverk, beredda..............

Läderaffall......................

Kautschukslangar: för hjul...............

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Nr

i

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

Tullsats

för

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

100 kg.

Mark.

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark.

574

Kautsckukslangar: andra, ej spec.............

40

2

1

578

Kautschukringar till hjul, m. m...........

60

6

6

579

Kautschukplattor och -packningar............

40

11

5

623

Tunnbindararbete...................

10

10

1

630

Grafva trävaror, i förening med andra ämnen......

30

15

3

631

Möbler, snidade etc..................

SO

8

2

640

Varor af celluloid, galant o. d..............

200

7

7

651

Takpapp, stenpapp, skeppsfilt..............

1.50

60

1

674

Böcker och musikalier.................

fria

444

177

677

Målningar och ritningar................

fria

108

324

724

Eldfast tegel, rätvinkligt, under 5 kg. per stycke ....

0.35

66,421

159

737

Glas (Hohlglas), opressadt, oslipadt etc., genomskinligt . .

8

369

13

783

Icke smidbart gjutgods, ej särskild! nänindt, bearbetadt,

vägande per stycke:

mer än 100 kg....................

4

I

» > 40 t. o. in. 100 kg.............

6

1,020

72

40 kg. och därunder.................

9

1

785

Smidbart järn i stänger etc.; bandjärn:

icke öfver 12 om. långt, till omsmältning.......

annat .......................

1

2.50

j 96,338

1,937

786

Järnplåt, rå etc., med eu tjocklek af:

mer än 1 mm.....................

3

588

7

1 mm. eller därunder................

4.50

119

2

791

Järntråd, valsad etc., rå etc., med en tjocklek af mindre

än 0.22 mm.....................

4.50

91

3

794

Järnrör, valsade etc., råa, under 2 mm. godstjocklek . . .

10

34

1

798

Smidbart gjutgods etc., rått, med en nettovikt per stycke af:

mer än 25 t. o. in. 100 kg..............

» 3 » » » 25 »..............

4.50

6

| 181

8

799

D:o, bearbetadt, med en nettovikt per stj-eke af:

mer än 25 t. o. m. 100 kg...............

l

I

» > 3 » » > 25 >..............

10

l 919

137

3 kg. eller därunder.................

13

1

825

Hästskosöm m. m....................

8

19,875

1,494

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204. 207

Nr

i

tyska

tull-

tariffen.

Varuslag.

Tullsats

för

100 kg.

Mark.

Tyska rikets införsel

från Sverige år 1909.

Kvantitet.

100 kg.

Värde.

1,000 mark.

832

Byggnads- och möbelbeslag etc., bearbetade.....

12

92

8

836

Bina knifvar, fina saxar, bearbetade . . .

24

9

7

844

Aluminium, oarbetad!..........

fritt

61

8

855

Zink, oarbetad! och skrot .......

fritt

7,815

323

864

Nickel, oarbetad, -skrot och -mynt.....

fria

101

35

865

Nickel i stänger, plåt etc.......

12

3

i

877

Grofva kopparvaror, ej särskildt nämnda......

18

30

8

878

Fina kopparvaror, ej särskildt nämnda.....

30

332

113

879

Koppar- etc. varor med ytbetäckning ....

60

14

7

880

Varor af andra kopparlegeringar än mässing och tombak,

fina........

60

O

3

885

Varor af försilfrad etc. metall, ej prydnadsföremål ....

120

1

1

904

Maskiner för bearbetning af metaller och sten. vägande per

stycke mer än 10.000 kg......

4

369

39

905

Slåttermaskiner.......

4

4,175

272

907

Dynamomaskiner etc., vägande per stycke 500 kg. eller

därunder.....

9

43

12

927

Delar till skjutgevär, bearbetade ....

24

6

4

946

Leksaker ........

10

76

14

Af Tyska rikets införsel från Sverige år 1909, hvilken enligt tysk statistik

uppgått till ett sammanlagdt värde af 91,748,000 mark exklusive järnmalm,

faller enligt förestående utredning ett belopp af 34,239,000 mark under

tariffrubriker, för Indika tullsatserna genom förut ingångna tyska fördrag

nedsatts samt 26,46/ ,000 mark under tariffnummer, hvilka genom Tyska rikets

tidigare afslutade fördrag bundits. Härvid torde böra anmärkas, att i de

två sist anförda beloppen icke medtagits sådana varuslag som t. ex. friska

lingon, gatsten och byggnadssnickerier, beträffande hvilka vissa tyska medgifvanden

finnas inryckta i traktater med andra länder än Sverige, men

hvilka medgifvande!:) äro af så ringa omfattning, att de i och för sig äro

af intet värde för svensk export.

Sant är visserligen, att en stor del af det belopp, som faller under

sådana tariflfrubriker, hvilka äro bundna genom föregående tyska fördrag,

omfatta tullfria råvaror, som äro oundgängligen nödvändiga för tysk industri,

och beträffande hvilka införandet af en tull ej torde kunna befaras,

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

men angående en stor mängd andra varor är det för Sverige ett oeftergifligt,

villkor att erhålla ställning som mest gynnad nation, därest dessa

svenska produkter öfverhufvud taget skola på tysk marknad kunna konkurrera

med varor från andra till Tyskland exporterande länder.

Det påståendet, att Sverige, därest tysk marknad ej längre stode

öppen, skulle kunna vinna afsättning för sina produkter inom andra länder,

kan väl beträffande vissa varor äga sin riktighet, men i afseende på andra

varor af förhärskande betydelse — exempelvis sågadt trävirke, hvaraf

Sveriges export till Tyskland år 1909 enligt tysk statistik uppskattas till

24,209,000 mark, och där tullen för en kubikmeter med ej mindre än

3.18 mark ställer sig olika, allteftersom ursprungslandet intager mest gynnad

nations ställning eller ej — måste uppmärksammas, att en del andra

länder, som exportera till Tyskland, utan svårighet kunna öka sin produktion.

Härtill kommer, att vissa svenska exportvaror vid fall af prohibitiv

tull i Tyskland kunna komma att ersättas af helt andra produkter, hvilka

äga intet eller ringa intresse för svensk export. Så skulle exempelvis användandet

af svensk gatsten, synnerligast därest Sverige ej ens åtnjöte

ställning som mest gynnad nation, upphöra, och man skulle utan tvifvel

i vida större utsträckning än hittills öfvergå till användande af annat

gatubeläggningsmateriel såsom asfalt och träkubb.

För såväl Sveriges export till Tyskland som för Tysklands export

till Sverige gäller ock, att äfven ett kortare traktatlöst tillstånd helt visst

kom me att afbryta gamla affärsförbindelser, hvilka ingalunda vore lätta

att sedermera återknyta. Slutligen torde den faran ej få förbises, att

under ett eventuellt traktatlöst tillstånd utländska — däribland sannolikt i

första rummet tyska — fabriker komme att under en eller annan form inom

Sverige upprätta filialer, som skulle till betydande del göra det tullskydd,

som afsetts för svenska varor å den inhemska marknaden, illusoriskt.

Det torde böra anmärkas, att en jämförelse mellan de för Sveriges

exportvaror utgående tullbeloppen, beräknade å ena sidan efter den autonoma

tyska tariffen och å andra sidan enligt den gentemot Sverige nu

föreslagna fördragstariffen, näppeligen skulle vara af något som helst värde,

enär Sveriges export af t. ex. gatsten eller byggnadssnickerier efter all

sannolikhet skulle hafva upphört och utförseln af ett stort antal andra

artiklar mer eller mindre reducerats, därest den autonoma tyska tariffen

tillämpats, och skulle vid sådant förhållande hvarken den kvantitet, som

borde läggas till grund för en dylik beräkning, kunna med någon säkerhet

bestämmas, eller skillnaden mellan de uträknade tullbeloppen äga någon

beviskraft.

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

. , En synpunkt, som förtjänar allt beaktande, och som från svensk sida Arten af

ej torbisetts vid förhandlingarna angående föreliggande förslag till traktat Sveri9es ea>

är att man så vidt möjligt bör söka utverka fördelar för den inhemska till- Tyska riket.

verkningen af /^fabrikat. Det är dock själffallet, att varor med högre

grad af bearbetning endast i mindre omfattning äro föremål för införsel

till ett, land med så högt utvecklad industri som Tyskland, men redan det

svenska arbete, som skyddas genom tillförsäkran af exempelvis tullfrihet

for gatsten, får icke underskattas.

Värdet af införseln från Sverige till Tyskland af varuslag, som upptagas

i nu föreslagna traktattariff att gälla vid införsel till tyska tullområdet,

fördelas på följande sätt enligt beräkning ur den tyska officiella

statistiken för år 1909:

råämnen för industriella ändamål......... 7,728 000 mark

enkelt bearbetade varor eller halffabrikat...... 44,985 000 »

fabrikat • • .................. 7’92l’()00

närings- och njutningsmedel............ 10,643,000 »

Huru exportintressena för olika svenska industrier och näringar tillgodosetts

genom nu föreslagna fördrag, framgår af efterföljande gruppering

al de viktigare varuslag, som där ifrågakomma:

Skogsbruk och sågverksindustri: Byggnads- och gagnvirke, biladt och sågadt; trämjöl och

LiclUIl j

fiskerinäring: fisk, lefvande och icke lefvande, färsk, äfven frusen; kräftor; hummer- konserver;

’

Landtbruk, boskapsskötsel och mejerinäring: mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad •

smör; vissa råämnen; ’

Kemisk industri: kaustikt natron och kali; klorsyradt kali; acetater och acetonolja- klorsyradt

natron; bariumklorat, perklorater, kalkkväfve; bläck och bläckpulver; träsprit

ra; aceton, ra; trätjäre- och torftjärekreosot;

Textilindustri: s. k. islandströjor af yllestrumpstolsgods;

Kautschuksindustri: kautschuksskodon, lackerade;

Smekernndustn: spolar; möbler; fönsterramar, dörrar, trappor och delar af sådana, profilerade

trälister, raa; s. k. compoboard;

Papp er smas seindustri: slipmassa och cellulosa, torr och våt;

Pappersindustri: papp af mekanisk eller kemisk trämassa; omslagspapper; papper i rullar:

Stenindustri: krita, slammad; klocksten för stensliperi eller till byggnad sändamål; gatsten:

granitplattor; trottoarkantsten och andra stenhuggeriarbeten (bl. a. rustikakvaderstenar’

löpare, bindare och kajstenar);

Tegel- och lervaruindustri: murtegel (hål- och formstenar); klinker; stenar och plattor af

lera för tekniska ändamål; kanaliseringsrör, krubbor, fodertråg m. m - eldfast teo-el:

Järnindustri: smältstycken, råskenor, göten, knäppel, stänger för tillverkning af rör m.0 fl!

slag af ämnesjärn; stångjärn; plåt; tråd; rör; smidbar! gjutgods, smidesstycken och

andra varor af smidbar! järn, silfverstål, kallvalsadt bandjärn; stämjärn och hyfvel
Bihang

till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft. 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Tariff A.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

järn; maskinknifvar; hästskor; vissa fjädrar; hästskosöm och grof spik, tradlinor m. m.;

fint knifsmide m. m.;

Maskinindustri: Hästräfsor samt mjölkskumningsmaskiner af alla system.

Efter denna allmänna öfversikt öfver traktatens hufvudsakliga innebörd

för Sveriges export vill jag i det följande lämna en närmare redogörelse

för de viktigare svenska varuslag, som finnas upptagna i för
slaget

till ny traktat.

ur nr 47. Linqon, friska. Varan, som enligt den tyska autonoma

tariffen drager en tull af 5 mark för 100 kg., har i. nu föreliggande förslag

till traktat såväl som i hittills gällande fördrag tillförsäkrats tullfrihet.

Värdet af Tysklands import från Sverige uppgifves enligt tysk

statistik till:

år 1907 1,643,000 mark

» 1908 3,127,000 »

» 1909 3,287,000 » .

Själffallet är, att tullfriheten utgör en viktig förutsättning för exporten

af varan, hvilken äger sin särskilda betydelse genom de tillfällen

till extra arbetsförtjänst, som genom dess insamlande beredes den fattigare befolkningen,

ofta just i landsdelar, där dylika tillfällen eljest äro sällsynta.

ur nr 49. '' Linqon, inkokta utan tillsats af socker eller sirap hafva

hittills på grund af'' Tysklands tidigare handelsfördrag med Bulgarien,

Italien, Rumänien och Serbien dragit en tull af 4 mark för 100 kg brutto.

Enligt nu föreliggande förslag har tullfrihet ernåtts, och härigenom torde

möjlighet uppstå till en lönande export. Genom surkokning kunna bären

nämligen hålla sig en längre tid, utan att förrättning eller jäsning inträder,

och vid användande af detta förfaringssätt skulle man ej längre

vara tvingad att, just då bären äro mogna, bortslumpa varan, utan exportören

sättes i stånd att afvakta lämpligt prisläge.

ur nr 75. Byggnads- och gagnvirke---, hugget eller Inladt

— —, af mjuka träslag drager enligt den autonoma tyska tariffen en tull

af 0,50 mark för 100 kg. eller af 3 mark för 1 kbm., hvilka tullsatser i

förslaget nedsatts till 0,24 resp. 1,44 mark. Tysklands införsel från Sverige

af dylikt virke af furu och gran har utgjort:

år 1907

» 1908

» 1909

3.774.000 mark

2.652.000 »

2.530.000 » .

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

De i förslaget medgifna tullsatserna äro upptagna äfven i Tysklands

fördrag med Rumänien, Ryssland, Serbien och Österrike-Ungern, men bestämmelsernas

medgifvande jämväl gentemot Sverige har synts önskvärd!

på grund af de betydande exportvärdena.

ur nr 76. Byggnads- och gagnvirke —--, sågadt--- ,

icke hyfladt är enligt den autonoma tariffen belagdt med en tull af 1,25

mark för 100 kg. eller 7,so för 1 kbm., men är i förslaget upptaget till

0,72 resp. 4,32 mark. Dessa nedsättningar, som äro medgifna äfven i fördraget

mellan Tyska riket och Österrike-Ungern, förefunnos i det svensktyska

fördraget af 1906.

Exportvärdena för ifrågavarande virke af furu och gran angifvas till:

år 1907 ............. 33,746,000 mark

v 1908 ............. 25,019,000 »

» 1909 ............. 24,209.000 » .

I en anmärkning till nr 75 och 76 stadgas liksom i gällande tyskryska

fördrag, att

förtullningen kan efter importörens val ske efter vikt per 100

kilogram eller efter mått per kubikmeter (Festmeter),

ur nr 89. Trämjöl och träull. Bindning af tullsatsen 0,4o mark för

100 kg. var upptagen äfven i 1906 års svensk-tyska traktat. Exporten

har varit af föga betydelse, men kan möjligen väntas stiga, enär ny fabrik

anlagts. Statistiken visar följande värden af exporten till Tyskland:

år 1907 ............... 4,000 mark

•1908 ............... 3,000 »

x 1909 ............... 27,000 » .

ur nr 96. Torf strö. Då ökad export möjligen kan väntas på grund

af de förbättrade kommunikationerna, har man försäkrat sig om att varan

under traktattiden ej måtte beläggas med tull.

ur nr 111. Hår bär ande vildt etc. Den autonoma tullsatsen af 30

mark är i förslaget nedsatt till 20 mark. Samma nedsättning är upptagen

i Tysklands fördrag med Bulgarien och Österrike-Ungern samt förekom

äfven i fördraget med Sverige af år 1906. Sveriges export har utgjort:

år 1907 ............... 12,000 mark

» 1908 ............... 16,000 »

» 1909 ............... 16,000 » .

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 204.

ur nr 115. Dammkarpar, lefvande, draga enligt den autonoma tariffen

en tull af 15 mark pr 100 kg. I förslaget till ny traktat har den

tullfrihet, som förut införts genom Tysklands fördrag med österrikeUngern,

upptagits. Betingelserna för en lönande export från Sverige hafva

ökats genom de förbättrade kommunikationerna.

Värdet af Sveriges export har utgjort:

år 1907 ............... 14,000 mark

» 1908 ............... 2,000 »

» 1909 ............... 15,000 » .

Beträffande de myndigheter, hvilka äro befogade att utfärda intyg

därom, att karparna härstamma Irån dammar, finnas öfverenskommelser i

verbalnoter af 6 mars, 18 april, 28 maj och 18 juli 1907. Dessa bestämmelser

äro nu inryckta i förslaget till traktat.

Annan fisk än lcarpar. Tullfrihet — förut medgifven i Tysklands

fördrag med Belgien och Rumänien — är ytterligare garanterad genom

traktatförslaget. Sveriges export till Tyskland uppvisar följande värden:

år 1907 ............. 3,746,000 mark

» 1908 ............. 5,605,000 »

» 1909 ............. 5,867,000 » .

Åt öfvervägande betydelse äro de belopp, som falla å exporterad

färsk sill.

Till nr 115 117. 1 1906 års traktat var i fördragstariffen inryckt

en bestämmelse, därom att fisk (sill därunder inbegripen), som uteslutande

till förvaring under transporten beströtts med salt eller begjutits med

saltvatten, vore att behandla såsom färsk fisk. I nu föreliggande förslag

är motsvarande bestämmelse af formella skäl intagen i slutprotokollet till

artikel 8 ii med följande tillägg: hit hänföres icke fisk, som i utlandet

lagrats under någon inellanvarande tid eller underkastats någon behandling,

som går utöfver syltet att bevara fisken under transporten; såsom

dylik lagring anses ej, att fisken under kortare tid förts i land för att

beströs med salt eller begjutas med saltvatten eller för att omlastas.

Denna ändring i bestämmelsens lydelse kan ej anses innefatta något

försvarande af tullfri införsel al svensk rimsaltad sill eller annan fisk.

ur nr 122. Kräftor, ^lefvande eller blott kokta. Den autonoma tullfriheten,

som bundits af Österrike-Ungern och som varit stadgad i 1906

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

års svensk-tyska fördrag, är upptagen äfven i nu föreliggande förslag.

Sveriges export har på grund af kräftpesten de senare åren varit i aftagande

och uppgick till:

år 1907 .............. 189,000 mark

» 1908 .............. 142,000 »

» 1909 .............. 49,000 » .

ur nr 123. Hummer. En tullnedsättning från 100 mark till 65 mark

för 100 kg. brutto är förut medgifven genom Tysklands fördrag med Belgien

och har upptagits äfven i förslaget till traktat med Sverige.

Enligt uppgift från fackmän går större delen af Sveriges hummerexport

genom danska och norska mellanhänder, beroende därpå att hummern

ofta måste förvaras i sumpar i afvaktan på lämpligt prisläge, och då det

på näringsämnen fattigare vattnet vid svenska västkusten är härfdr mindre

lämpligt, utföras stora kvantiteter lefvande hummer till Norge och Danmark

för att därstädes förvaras och sedermera vidare försändas
Sveriges

utförsel af hummer till Tyskland torde sålunda vara större,

ån hvad som framgår af den officiella statistiken, som härutinnan innehåller

följande uppgifter:

år 1907 ............... 23,000 mark

» 1908 ...............13,000 »

» 1909 ............... 12,000 » .

ur nr 133. Mjölk och grädde, steriliserad eller peptoniserad; kärnmjölk

och vassla. Tullfriheten har upptagits till bindning i föreliggande

förslag till traktat. Sverige har genom de förbättrade kommunikationerna

lyckats erhålla eu lofvande export, som hufvudsakligen omfattar pasteuriserad

grädde.

Under förhandlingarnas gång har från tysk sida den uppfattningen

uttalats, att så länge bindningen af tullfriheten för steriliserad mjölk och

grädde gäller, är genom denna bindning — på grund af de svårigheter,

som yppa sig att skilja mellan steriliserad och pasteuriserad mjölk (grädde)

— tullfri införsel garanterad äfven för pasteuriserad mjölk och grädde.

Exporten angifves af statistiken på följande sätt:

år 1907 ....... 21 deciton, 3,000 mark

» 1908 ....... 3,322 » 432,000 »

» 1909 ....... 6,819 » 886,000 »

» 1910 ....... 19,673 » uppgift saknas.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ur nr 134. Smör, färskt, saltadt eller smält. Nedsättning från 30

till 20 mark för 100 kg. upptages liksom i fördragen mellan Tyskland

och Österrike-Ungern, Ryssland och Serbien.

Sveriges export till Tyskland utvisar:

år 1907 ........ 475 deciton, 104,000 mark

» 1908 ........ 411 » 92,000 »

» 1909 ........ 2,207 » 503,000 » .

» 1910........2,531 » uppgift saknas.

ur nr 156/7. Horn, kreaturstarmar ro. fl. animaliska råämnen. Tullfriheten

har bundits liksom i 1906 års traktat.

Exportvärdena hafva utgjort:

år 1907 .............. 85,000 mark

» 1908 .............. 210,000 >

» 1909 .............. 232,000 » .

nr 219. Närings- och njutningsmedel, alla slag (med undantag af

drycker), i lufttätt slutna kärl etc. Tullnedsättningen från 75 till 60 mark

för 100 kg., hvilken förut varit intagen i Tysklands fördrag med Italien,

har med hänsyn till de svenska fiskkonserverna upptagits äfven i föreliggande

förslag.

Sveriges export har utgjort:

år 1907 4,000 mark

» 1908 11,000 »

» 1909 8,000 » .

ur nr 223. Lera, porslinslera (kaolin) däri inbegripen, samt annan

lera, alla slag, äfven bränd, malen eller slammad; chamott- och dinasmurbruk.

I likhet med 1906 års traktat upptager förslaget bindning af tullfriheten,

en bindning, hvilken åtminstone beträffande chamott icke saknar

sitt värde. Statistiken utvisar följande exportvärden för alla till rubriken

hörande varor.

år 1907 .............. 431,000 mark

» 1908 .............. 433,000 »

> 1909 .............. 319,000 » .

nr 226. Kiselgur (infusoriejord), kvarts, kvartssand; flinta, rå, äfven

bränd eller malen. Gällande tullfrihet har föreslagits till bindning.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

215

Exporten utgjorde:

år 1907 .

» 1908 .

» 1909 .

66.000 mark

174,000 »

56.000 » .

nr 227. Kalk, kolsyrad, magnesit, dolomit, witlierit, strontianit, äfven

bränd; kalk, bränd, släckt; kalkmurbruk; kalk, naturlig fosforsyrad. Den

i 1906 års traktat upptagna bestämmelsen om bindande af tullfriheten har

bibehållits i förslaget till ny traktat.

Expertsiffrorna utvisa:

nr 234. Sten (med undantag af skiffer och gatsten), äfvensom lava,

porös och tät, rå eller endast råhuggen, äfven sågad, dock ej på mer än

tre sidor, eller i icke klufna, icke sågade (skurna) plattor, äfvensom malen

sten, ej specificerad. Tullfriheten är förut visserligen bunden af flera

länder, och införandet af tull på dessa råvaror torde icke kunna befaras,

men på grund af det nära sammanhanget mellan hithörande varor och

vissa arter af stenhuggararbeten har det, därest tvister angående tullbehandiing

skulle komma att uppstå, synts önskvärdt, att tullfrihet finnes

stadgad i nu föreslagna traktat.

Beträffande de här viktigaste varorna, råblock af hårda stenarter, är

Sverige förhärskande på tysk marknad, dit exporten utgjort:

Då det under föregående svensk-tyska traktats giltighetstid visat sig,

att olikformighet förekommit vid tullbehandlingen af till Tyskland införda

stenblock, har följande delvis nya anmärkning intagits att gälla enligt den

nu föreslagna traktaten:

Till nr 234 hänföras äfven råa eller blott råhuggna byggnads-

eller verkstenar. Med blott råhuggna stenar förstås sådana,

hvilka endast utvisa en bearbetning med pikhacka (Spitzhammer)

eller med spetsmejsel, såsom brukas för att borttaga öfverflödiga

delar och göra stenarna lämpliga för transporten.

Den omständigheten, att stenar af i föregående punkt nämnd

art äro, äfven utan vidare bearbetning, användbara i stensliperier eller

för byggnadsändamål, tages ej i betraktande vid tullbehandlingen.

år 1907 .

» 1908 .

» 1909 .

1.091.000 mark

1.797.000 »

1.652.000 » .

år 1907 .

» 1908 .

v 1909

5.902.000 mark

6.363.000 »

5.421.000 » .

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Till nr 234 hänföras äfven med pikhacka (Spitzhammer) eller

med spetsmejsel för stensliperier groft förarbetade block af granit,

porfyr, syenit eller liknande hårda stenarter, äfven om de i följd af

bearbetning med dessa verktyg förete en regelbunden form (jämnade

d. v. s. med från väsentliga fördjupningar och upphöjningar befriade

ytor, regelbundet löpande kanter o. s. v.). Beviljandet af tullfrihet

kan göras beroende däraf, att användningen styrkes.

I slutprotokollet har till artikel 8 ii utverkats det medgifvandet, att

till »granit och liknande hårda stenarter» hör särskildt äfven s. k. svart

granit. Bestämmelsen har synts erforderlig, enär sistnämnda stenart ur

vetenskaplig synpunkt ej är att betrakta som egentlig granit.

ur nr 243. Beck, alla slag, med undantag af stenkolsbeck; beckbottensats

(återstod från beckberedning); beckartade rester från rening af

mineraloljor, såframt de sjunka i vatten; torftjära, trätjära och björkolja

(daggert, björktjära). Bindning af tullfriheten har liksom i 1906 års traktat

inryckts äfven i föreliggande förslag. Den hithörande vara, som för

Sveriges vidkommande äger betydelse, är trätjära, som exporterats till följande

värden:

år 1907 .............. 246,000 mark

» 1908 .............. 202,000 »

» 1909 .............. 223,000 » .

nr 289. Kaustikt natron, i fast form (natriumhydrat) eller flytande

(natronlut); kaustikt kali, i fast form {kaliumhy dr åt) eller flytande {kalilut).

Liksom i 1906 års svensk-tyska fördraa; har tullsatsen 3,50 mark bundits

i förslaget till ny traktat. Sveriges export till Tyskland af varuslagen

har utgjort:

år 1907 ............... 4,000 mark

» 1908 ............... 3,000 »

» 1909 ............... 9,000 » .

nr 293. Klorsyradt kali {kaliumkloråt), ej inkommande i hylsor eller

kapslar. I föreliggande traktatförslag har liksom i Tysklands fördrag med

Schweiz och Österrike-Ungern den autonoma tullfriheten bundits.

Sveriges export till Tyskland har utgjort:

år 1907 .............. 215,000 mark

» 1908 .............. 312,000 »

» 1909 .............. 226,000 » .

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

217

ur nr 309. Attiksyrade saker {acetater), med undantag af kalciumacetat

{ättiksyrad och träättiksyrad kalk), i allmänna tariffen ej särskildt

nämnda, äfvensom acetonolja. Bestämmelsen om traktatsenlig tullfrihet

har upptagits i förslaget likasom i 1906 års svensk-tyska traktat.

ur nr 317. Klorsyradt natron, bariumklorat, perklorater, alla slag,

samt kalkkväfve. Då man från svenskt industriellt håll har förhoppningar

om, att en på utnyttjande af vattenkraften grundad svensk industri beträffande

dessa varor skall komma att uppstå, har bindning af den autonoma

tullfriheten utverkats i den nu föreslagna traktaten.

Af statistiken kan endast den upplysningen vinnas, att exporten till

Tyskland af klorsyradt natron utgjort:

år 1907 .............. 73,853 kronor

» 1908 .............. 76,998 »

» 1909 .............. 55,330 » .

(Svensk statistik.)

ur nr 329. Krita, slammad; äfven finmalen eller pa annat sätt fint

pulveriserad krita. Den autonoma tyska tullsatsen 0,40 mark för 100 kg.

är redan genom fördraget med Belgien nedsatt till 0,30 mark. Samma

nedsättning upptages i förslaget till ny svensk-tysk traktat.

Sveriges export till Tyskland har utgjort:

år 1907 .............. 118,000 mark

» 1908 .............. 177,000 »

» 1909 .............. 139,000 » .

nr 337. Bläck och bläckpulver draga enligt 1906 års svensk-tyska

traktat en från 5 till 4 mark för 100 kg. nedsatt tull. Denna nedsättning

är upptagen äfven i föreliggande förslag.

Sveriges utförsel af varan till Tyskland utgjorde:

år 1907 ............... 36,000 mark

» 1908 ............... 30,000 »

» 1909 ............... 23,000 » .

nr 349. Träsprit {metylalkohol), rå; aceton, rå. Den autonoma tullsatsen

af 5 mark för 100 kg. är genom traktaten mellan Tyskland och

Osterrike-Ungern utbytt mot tullfrihet. Detta medgifvande, som var inrymdt

äfven i svensk-tyska traktaten af år 1906, har åter upptagits.

Sveriges export af rå träsprit till Tyskland uppvisar följande värden;

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Häft. 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

år 1907 ............... 70,000 mark

> 1908 ............... 66,000 •

> 1909 ............... 44,000 > .

Traktatsenlig bestämmelse angående skillnaden mellan rå och renad

träsprit är särskildt upptagen.

nr 378. Trätjäre- och torftjärekreosot. Den autonoma tullfriheten

har liksom i 1906 års svensk-tyska traktat bundits.

Exporten utgjorde:

år 1907 ............... 4,000 mark

» 1908 ............... 2,000 »

» 1909 ............... 9,000 > .

En ökning af exporten torde ej vara utesluten.

ur nr 518. S. k. islandströjor af yllestrun ipst. o Isgods, äfven tillskurna

och sydda, jämväl försedda med oväsentlig utstyrsel, som icke innehåller

silke etc.

Beträffande textilvaror kan på grund af den tyska industriens höga

ståndpunkt någon svensk export af betydelse icke vara att förvänta. Endast

i afseende på ofvanstående varor har skäl funnits att söka utverka eu

tullnedsättning och har eu sådan från tysk sida medgifvits till 100 mark

för 100 kg.

Dessa s. k. islandströjor — skjortor eller jackor af mycket groft

och tjockt yllestrumpstolsgods, hvilka af fiskare och sjömän m. fi. brukas

såväl under ytterplaggen som till öfverkläder — hafva hittills vid införsel

till Tyskland ansetts utgöra öfverkläder, hvarför de hänförts till nr 518

med en tull af 350 mark per 100 kg., en tullsats, som synes vara

nästan prohibitiv för dessa enkla och billiga artiklar.

Särskilda prof å varan äro från svensk sida öfverlämnade för att

tjäna till ledning vid tullbehandlingen.

nr 562. Handskar. Den autonoma tullsatsen 200 mark för 100 kg.

är genom tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern nedsatt till 125

mark. Denna tullnedsättning, som medgafs i hittills gällande svensk-tyska

fördrag, har ånyo upptagits. Exporten från Sverige till Tyskland har

emellertid hittills varit obetydlig. År 1909 uppgifves exportvärdet till

5,000 mark.

ur nr 577. Skodon af kautschuk, lackerade. Den tyska tullsatsen

nedsattes genom 1906 års fördrag från 100 mark till 80 mark för 100 kg.,

en nedsättning, som äfven nu medgifvits.

Värdet af tyska rikets införsel af varuslaget från Sverige har

utgjort:

s. 219 Kontrollera mot PDF

*

219

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

år 1907 .............. 20,000 mark

» 1908 .............. 309,000 »

» 1909 .............. 257,000 » .

ur nr 624. Spolar af trä, äfven färgade. Tullsatserna, som autonomt

utgöra:

för råa spolar........ 6 mark för 100 kg.

» bearbetade........10 mark »

hafva genom Tyska rikets fördrag med Osterrike-Ungern och med Sverige

år 1906 ändrats därhän, att spolar, äfven färgade äro belagda med en

tull af 5 mark för 100 kg. Samma medgifvande är upptaget i föreliggande

förslag.

Tyska rikets införsel från Sverige uppvisa följande värden:

år 1907 ............... 42,000 mark

» 1908 ............... 67,000 »

» 1909 ............... 75,000 » ,

motsvarande respektive 24, 31 och 27 procent af Tyska rikets hela införsel

af varan.

nr 625. Möbler etc. af mjuka träslag, råa. Tullsatsen är nedsatt från

8 till 4,50 mark för 100 kg. enligt Tyska rikets fördrag med österrikeUngern

och med Sverige af år 1906.

Ehuruväl exporten hittills varit obetydlig — 1,000 å 2,000 mark

per år — har det synts önskvärdt, att samma tullnedsättning medgifves

under den nya traktatens giltighetstid.

ur nr 628. Fönsterramar, dörrar, trappor, och delar af sådana,

profilerade trälister, råa. Den genom tyska tulltariffen af den 25 december

1902 införda tullsatsen af 8 mark har genom 1906 års svensk-tyska fördrag

nedsatts till 4 mark. Vid de förhandlingar, som föregått öfverenskommelsen

om nu föreliggande förslag, har medgifvandet af denna tullnedsättning

först på diplomatisk väg kunnat ernås.

Då Sveriges snickeriindustri redan nu befinner sig i ganska svår

belägenhet, något som framgår häraf, att flera fabriker inom branschen

under senaste år nedlagt sin verksamhet, har man från svensk sida med

bestämdhet måst framhålla, att nedsättning åtminstone till status quo vore

ett nödvändigt villkor, för att en traktat öfverhufvud taget skulle kunna

komma till stånd.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Varorna, som tillhöra de få artiklar med någon afsevärdare bearbetning,

hvilka Sverige exporterar till Tyska riket, representera följande utförselvärden

:

år 1907 .............. 3,110,000 mark

» 1908 .............. 2,487,000 »

» 1909 .............. 2,695,000 » .

Anmärkning till afdelning 10 B (trävaror). Genom traktatsenlig

bindning af denna anmärkning fastslås skillnaden i tulltariffen mellan bearbetade

och råa trävaror. Enligt begäran från svenskt industriellt håll

har uttrycklig föreskrift utverkats därom, att spacklade trävaror anses såsom

råa.

nr 650. Pappersmassa. Tullsatsen, som autonomt utgör 3 mark, har

i förslaget till traktat upptagits till 1,25 mark för 100 kg., hvarjämte följande

i intet föregående tyskt fördrag medgifna bestämmelse stadgas:

trämassa, framställd på mekanisk eller kemisk väg, innehållande

50 procent vatten eller däröfver, förtullas efter en tullsats af 0,so

mark för 100 kg.

Tyska rikets införsel från Sverige omfattar följande värden:

mekanisk massa:

år 1907 ..... 841,000 mark

» 1908 .............. 450,000 »

> 1909 .............. 326,000 »

kemisk massa:

år 1907 .............. 2,240,000 mark

» 1908 .............. 2,302,000 »

» 1909 .............. 2,541,000 » .

Beträffande våt massa, d. v. s. sådan vara, innehållande 50 procent

vatten eller däröfver, märkes, att den hittills gällande tyska tullsatsen, hvilken

varit densamma som för torr massa, verkat prohibitiv!, synnerligast som

fraktkostnaderna för den våta massan ställa sig högre. Våt massa torde

under nu utverkade lägre tullsats äga utsikter till export, synnerligast

genom sin egenskap att vara lättare bearbetad än den torra massan.

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ur nr 651. Papp etc. af mekanisk eller kemisk trämassa etc. De

tyska medgifvandena omfatta tullnedsättning från 4 till l,so mark för 100

kg. samt bestämmelse, att guskade papperssorter skola bit hänföras, äfven

då de yttre lagren äro hvita eller i massan färgade och icke af lika beskaffenhet.

och färg som de inre mellanlagren. Dessa medgifvanden, som

icke funnits i hittills gällande svensk-tyska traktat, hafva tidigare g''jorts

gentemot Osterrike-Ungern.

Värdet af Tyska rikets införsel från Sverige har utgjort:

år 1907.............. 344,000 mark

» 1908 .............. 225,000 »

» 1909 .............. 253,000 » .

nr 654. Omslagspapper, i massan färgadt, äfven pa en sida glättadt.

Den autonoma tullsatsen 4 mark nedsättes till 3 mark för 100 ko-.,

i likhet med hvad förut stadgas i Tyska rikets fördrag med Belgien och

Osterrike-Ungern.

Införseln från Sverige, i allmänhet utgörande omkring 40 procent

af Tysklands hela införsel, har uppgått till:

år 1907 .............. 225,000 mark

» 1908 .............. 202,000 »

» 1909 .............. 144.000 » .

nr 655. Omslagspapper in. in. Liksom i hittills gällande fördrag

har tullsatsen för omslagspapper, ej hänförligt till nr 654, nedsatts från

10 till 3 mark och å annat papper, som upptages under nr 655, från 10

till 6 mark för 100 kg. Samma nedsättningar äro förut medgifna gentemot

Osterrike-Ungern och delvis gentemot äfven andra länder.

Tyska rikets införsel från Sverige omfattar hufvudsakligen omslagspapper,

där statistiken uppgifver följande värden:

år 1907 .............. 598,000 mark

» 1908 .............. 411,000 »

» 1909 .............. 330,000 » .

Tysklands import från Sverige af annat hit hänförligt papper har

utgjort:

är 1907

» 1908

> 1909

77.000 mark

32.000 »

23.000 » .

I öfverensstämmelse med senast vidtagna ändringar i den tyska varuförteckningen

har i förslaget till ny traktat upptagits en allmän anmärk
-

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

ning till papp e rsg nipp en därom, att papper i rullar icke lörtullas såsom

pappersvara utan såsom papper, då bredden öfverstiger 20 cm., och äfven

eljest, då papperets användning för vidare yrkesmässig bearbetning eller

förarbetning, t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar, klistring

af tändsticksaskar, lindning af blomtråd, styrkes.

nr 681. Gatsten. Gällande tullfrihet har ånyo beviljats, ehuruväl

betydande svårigheter under förhandlingarnas gång mött mot detta kraf,

som emellertid från svensk sida uppställdes som ett nödvändigt villkor

för traktatens ingående.

Tyska rikets införsel har utgjort:

totalinförsel: där af från Sverige:

år 1907 ...... 11,753,000 mark 10,014,000 mark

» 1908 ...... 10,803,000 » 9,314,000 »

» 1909 ...... 8,336,000 » 7,204,000 » .

Den i nuvarande fördrag förekommande anmärkningen till nr 682

har ändrats så, att klufna eller på eu eller bägge hufvudytorna sågade

(skurna), på de smala sidorna råa eller blott rahuggna plattor af granit

af öfvervägande mer än 16 cm. tjocklek lämnas tullfria.

Denna ändring innebär, att tjockleken af de till rubriken hänförliga

plattorna skall bestämmas efter genomsnittsdimensionerna, icke efter det

tunnaste stället.

ur nr 685. Rälcantstenar för trottoarer och endast med pikhacka

behandlade byggnadsstenar. Rörande praxis vid tullbehandlingen i Tyskland

hafva lämnats olika uppgifter från svenska exportörer. Genom nu framlagda

förslag har tullsatsen bestämts till 0,i5 mark för 100 kg. Af den

officiella statistiken kunna några exportsiffror icke vinnas.

Kantstenar för trottoarer (andra än råkantstenar). Vid de slutliga

förhandlingar på diplomatisk väg, som föregått öfverenskommelsen om nu

föreliggande traktatförslag, har från svensk sida fordran på status quo,

0,25 mark, beträffande tullsatsen icke kunnat genomföras. Dock torde —

ehuru här en försämring för svensk export icke låter sig förneka

utförsel af varan åtminstone till öster sjöplatser fortfarande kunna med den

i förslaget upptagna tullsatsen af 0,35 mark för 100 kg. äga bestånd, och

bör i detta sammanhang uppmärksammas, att tullfriheten för gatsten i

hvarje fall är af vida större betydelse än de äskade men icke erhållna

medgifvanden för varor, hänförliga till nr 685.

Exporten har utgjort:

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

år 1907 .

» 1908 .

» 1909 .

. 289,658 deciton (värdeuppgifter ej tillgänglio-a)

. 297,023 »

. 249,953 » .

Andra stenhuggeriarbeten af granit, pa annat sätt slätt bearbetade.

-Äfven beträffande dessa varor har Sverige måst vidkännas en försämring

af status cjuo, enär endast en ^nedsättning till 0,eo mark pr 100 kg. ernåtts

i stället för nu fördragsenliga tullsats af 0,so mark. Sveriges utförsel

till Tyskland har utgjort:

år 1907 .

» 1908 .

» 1909 .

. 38,031 deciton

. 35,769 »

. 37,621 » .

Värdeuppgifter äro ej tillgängliga. I ofvanstående kvantiteter in ml

äfven vai oi? föi hvilka tullsatsen ej kommer att undergå förhöj ning.

. m 113. För af tegellera framställda halstenar (Iiolilsteine, Lochsteine)

och hålplattor, skrofliga eller släta är tullsatsen nedsatt från 0,2o

till 0,15 mark för 100 kg. och för formstenar, skrofliga eller släta har tullsatsen

0,2o mark bundits. Samma medgifvanden äro'' gjorda i Tyska rikets

fördrag med Österrike-Ungern samt med Sverige år 1906. Sveriges export

af artiklarna har hittills varit af föga betydelse.

nr 716. Kinker, af lera, oglaserade. Den autonoma tullsatsen 0,so

mark är liksom i 1906 års traktat nedsatt till 0,2o mark för 100 koDenna

nedsättning är icke inrymd i något annat af Tyska rikets fördrag

Värdet af Tysklands import från Sverige af varuslaget har utgjort:

år 1907 .............. 354,000 mark

1908 .............. 244,000 »

» 1909 .............. 241,000 » ,

motsvarande respektive 66, 65 och 73 procent af rikets hela införsel af

artikeln.

uojj m'' Stenar och plattor af vanligt stengods, för tekniska

ändamål. Gällande tullsats 0,40 mark för 100"kg. föreslås till fördragsenlig

bindning. ö

Till nr 719 och 720 har i traktatsförslaget upptagits en anmärkning

därom, att glaserade rör och rör form stycken till kanaliseringsändamål

äfvensom förskalningsplattor, brunnar, aflopp o. dyl., krubbor och fodertyg

af lera eller vanligt stengods förtullas, utan afseende å materialets

smältpunkt, efter nr 719 respektive 720. Härigenom torde den tolkning af

tulltariffen undvikas, att, som hittills stundom skett, sådana varor som

kanalisenngsrör och fodertråg, för hvilkas användning eldfastheten är utan

betydelse, på grund af massans höga smältpunkt hänföras till eldfasta lervaror.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

nr 724. Eldfasta stenar etc., rätvinkliga, vägande under 5 kg. per

stycke. Tullsatsen 0,35 mark för 100 kg. är bunden liksom i Tyska rikets

fördrag med Österrike-Ungern och med Sverige af år 1906. Tysklands

införsel från Sverige uppvisar följande värden:

år 1907 .............. 226,000 mark

» 1908 .............. 134,000 »

» 1909 .............. 159,000 » .

A rätvinkliga eldfasta stenar, vägande netto 5 kg. eller däröfver per

stycke, och andra än rätvinkliga utan afseende på vikten per stycke har

tullen liksom i nyssnämnda tvenne fördrag sänkts från 0,60 till 0,50 mark

för 100 kg. Tysklands införsel från Sverige är af mindre betydelse, omfattande:
år

1907 ............... 44,000 mark

» 1908 ............... 13,000 »

» 1909 ............... 17,000 » .

nr 784. Smältstycken (jRohluppen); råskenor (Rohschienen); göten

(.Blöcke); platta ämnesstänger (Platinen); ämnen (Knäppel); degelstålsgöten.

Tullsatsen 1,50 mark för 100 kg. har i förslaget till ny traktat bundits,

ett medgifvande, som ej förekommer i något af Tyska rikets föregående

fördrag. Tysklands införsel från Sverige uppvisar följande värden:

år 1907 ............. 1,105,000 mark

» 1908 ......... 930,000 »

» 1909 ....... 853,000 » ,

motsvarande respektive 74, 63 och 65 procent af rikets hela införsel

af varan.

Genom eu anmärkning till nr 784 har det inedgifvandet utverkats,

att smältstycken (Rohluppen) och råskenor (Rohschienen), icke öfver 12

cm. långa, för omsmältning, draga eu tull af 1 mark för 100 kg., d. v. s.

samma tullsats, som enligt nr 785 gäller för stångjärn af samma längd

för omsmältning.

Vidare har genom anmärkning 2 till nr 784 öfverenskommits om

följande bestämmelser:

Med knäppel förstås valsade, icke riktade (adjustierte) stänger

af minst 30 mm. tjocklek med olika tvärsnittsformer, men mest af

kvadratisk, rombisk eller platt form med mer eller mindre afrundade

kanter.

Hit höra äfven sådana eljest till knäppel hänförliga stänger,

hvilka vid valsprocessen fått en rak riktning, eller hvilka visserligen

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Kling''!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

framkommit böjda från valsarna, men omedelbart genom slag medelst

träklubbor bibragts en möjligast rak riktning.

Stänger af rundt tvärsnitt med en tjocklek af minst 60 mm.,

införda för tillverkning af rör, behandlas under öfvervikande af användningen

såsom knäppel.

Denna anmärkning innebär i visst afseende ett utvidgande af medgifvandena

i 1906 års fördrag, därigenom att mer eller mindre fyrkantiga

knäppel få importeras till tullsatsen af l,so mark oberoende af maximidimensionerna,

att raka knäppel ej alltid anses som riktade, samt att äfven

»runda knäppel» få hänföras till denna tullsats för halffabrikat.

Slutligen har man medgifvit, att, beträffande varor, hänförliga till

nr 784, intet afseende vid tullbehandlingen fästes vid betning, filning,

mejsling och fräsning i ändamål att profva felfriheten.

nr 785. Stång- och handjärn. De för hithörande varor gällande

tvenne tullsatserna hafva liksom i Tyska rikets fördrag med ÖsterrikeUngern

och med Sverige af år 1906 bundits vid respektive 1, 5 och 2,so mark.

Tyska riket inför en högst betydande del af sitt behof af hithörande varor

från Sverige, och anföras följande importvärden för alla till nr 785 hänförliga

artiklar:

år 1907 ............. 3,241,000 mark

» 1908 ............. 2,405,000 »

» 1909 ............. 1,937,000 » .

Till förekommande däraf att stångjärn och bandjärn i afpassade

längder skulle komma att hänföras till järnvaror, har genom en fördragsenlig

anmärkning bestämts, att dessa artiklar skola hänföras till nr 785.

nr 786. Järnplåt, rå etc. Samma traktatsenliga bestämmelser rörande

tullsatser och tullbehandlingspraxis, hvilka upptagits i Tyska rikets

fördrag med Österrike-Ungern och med Sverige år 1906 hafva upptagits

i förslaget. Värdet af Tysklands införsel från Sverige af samtliga varor,

hänförliga till nr 786, har utgjort:

år 1907 ............... 83,000 mark

» 1908 ............... 22,000 »

» 1909 ............... 9,000 » .

ur nr 791. Järntråd, rå etc. Till bindning — förut icke medgifven

något land, med hvilket Tyska riket afslutat fördrag — upptages tråd af

0,5 mm. och däröfver, hvarjämte den tullnedsättning från 4,so till 3,75

mark för 100 kg., hvilken beträffande tråd med en tjocklek af mindre än

0,5 t. o. m. 0,22 mm. förut upptagits i fördraget med Österrike-Ungern,

Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft.. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 204.

har inryckts i föreliggande förslag. Vidare innefattas i förslaget den anmärkning,

som varit upptagen i fördraget med Sverige år 1906 och delvis

(undantag för valsad tråd) i fördraget med Österrike-Ungern, nämligen, att

till nr 791 hänföres jämväl tråd, som omedelbart vid dragningen

eller valsningen fått ett blankt utseende, äfvensom tråd, som

blott till följd af användning af kopparsaltlösningar vid dragningen

företer en tunn kopparanstrykning.

Värdet af Tyska rikets införsel från Sverige af samtliga varor, som

falla under nr 791, har utgjort:

år 1907 ............. 1,451,000 mark

» 1908 ............. 807,000 »

» 1909 ............. 714,000 » .

ur nr 792. Järntråd, förtent, med en tjocklek under 0,5 t. o. m. 0,22

mm. Den tullnedsättning från 5,so till 4,75 mark, som af Sverige utverkades

i 1906 års traktat, har ånyo upptagits.

Likaså intages i förslaget hittills gällande bestämmelser om hvad

med tråd enligt rubriknummer 791 och 792 skall förstås, hvarjämte såsom

ny bestämmelse stadgas, att till nr 791 och 792 hänföres äfven tråd i afpassade

längder, och afses med sistnämnda tillägg en garanti, att tråd i

korta längder ej måtte hänföras till de med högre tullsatser belagda rubrikerna

för järnvaror.

nr 794. Järnrör etc., råa. Beträffande sådana rör med en godstjocklek

af 2 mm. eller däröfver upptages i förslaget den nedsättning från

6 till 5 mark per 100 kg., hvilken förut af Tyska riket medgifvits i dess

fördrag med Belgien och Österrike-Ungern.

Tysklands införsel från Sverige, som i rundt tal uppgår till 50

procent af hela införseln af varuslaget, utvisar följande värden:

år 1907 ............. 1,173,000 mark

» 1908 ............. 1,401,000 »

» 1909 ............. 860,000 » .

Tullsatsen å dylika rör af mindre godstjocklek har liksom i 1906 års

svensk-tyska traktat och i Tyska rikets fördrag med Österrike-Ungern

bundits till 10 mark för 100 kg., dock har Sveriges exportintresse beträffande

denna artikel hittills varit jämförelsevis obetydligt.

nr 798 och 799. Sinidbart gjutgods, smidesstycken och andra varor

af smidbart järn, i allmänna tariffen ej särskildt nämnda. Samma nedsättning

och bindningar af tullsatserna, som medgifvits i 1906 års fördrag

med Sverige och äfven äro upptagna i Tyska rikets fördrag med vissa

andra makter, hafva ånyo utverkats.

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 204.

Tyska rikets införsel från Sverige utgjorde af samtliga hithörande

varor:

råa:

år 1907

> 1908

» 1909

bearbetade:

år 1907 .............. 178,000 »

» 1908 .............. 149,000 »

» 1909 .............. 161,000 » .

Genom den tolkning af tulltariffen, som tillämpats, har man vid

införsel till Tyskland hänfört särskildt s. k. silfverstål och kallvalsadt

bandjärn till den för dessa varor synnerligt höga tullsatsen af 13 mark

för 100 kg. Genom nu föreliggande förslag hafva emellertid följande

medgifvanden kunnat ernås:

1. Cylinderformigt smidbar! järn i stänger (särskildt s. k. silfverstål),

som genom kallvalsning eller kalldragning, slipning, polering

eller dylikt erhållit en glatt, glänsande eller speglande

yta och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas

som järnvara, äfven skuret i afpassade längder af minst 1 meter,

drager, utan afseende å styckevikten, en tull af 5 mark för

100 kg.

2. Bandjärn, som genom kallvalsning eller kalldragning, slipning,

polering el. dyl. erhållit en glatt, glänsande eller speglande yta

och endast på grund af sådan bearbetning skall behandlas som

järnvara, äfven härdadt eller betadt, drager, utan afseende å

styckevikten, en tull af 3,50 mark för 100 kg.

ur nr 813. Stämjärn och hyfveljärn. Den autonoma satsen af 20

mark för 100 kg. har i förslaget till ny traktat upptagits till bindning

liksom i Tyska rikets fördrag med Osterrike-Ungern och med Sverige år

1906. Tyska rikets införsel från Sverige har under senare år ej öfverstigit

2,000 mark.

Maskinknifvar. Tullsatsen är nedsatt från 20 till 18 mark för 100

kg., en nedsättning, som förut medgifvits gentemot Österrike-Ungern och

Sverige. Tyska rikets införsel från Sverige af varuslaget har belöpt sig till:

30.000 mark

21.000 »

28,000 » ,

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

år 1907 ............... 30,000 mark

» 1908 ............... 38,000 »

» 1909 ............... 31,000 »

ur nr 816. Hästräfsor. Förslaget upptager ånyo den nedsättning

från 8 till 6 mark, som utverkats i hittills gällande svensk-tyska fördrag.

Exporten från Sverige till Tyskland har emellertid icke varit af betydelse.

ur nr 820. Hästshor. Bindning af tullsatsen 5 mark har upptagits

i traktatförslaget.

ur nr 824. Vagnsfjädrar in. in. Bestämmelse om tullnedsättning

från 4 till 3 mark för 100 kg. har inryckts lika som i hittillsvarande

svensk-tyska fördrag.

nr 825. Hästskosöm; grof, icke bearbetad spik af minst 1 cm. längd,

smidd eller pressad, fyrkantig och i spetsen oregelbundet trubbig.

Den autonoma tullsatsen, 8 mark för 100 kg., har liksom i svensktyska

traktaten af år 1906 nedsatts till 6 mark. Detta medgifvande är

icke upptaget i något af Tyska rikets fördrag med andra makter än

Sverige.

Tysklands införsel från Sverige af varuslaget har utgjort:

år 1907 ............. 929,000 mark

» 1908 ............. 811,000 »

» 1909 ............. 1,491,000 » ,

motsvarande respektive 52, 69 och 85 procent af hela införseln af artiklarna.

Öfriga varor, hänförliga till nr 825. Bindning af den autonoma

tullsatsen, 8 mark för 100 kg., har i traktatförslaget upptagits.

nr 836. Fint knifsmide — — — och andra fina järnvaror, i allmänna

tariffen ej särskilt nämnda. Tullsatserna — för råa 15 mark, för

bearbetade 24 mark per 100 kg. — hafva i föreliggande förslag liksom i

Tyska rikets traktater med Österrike-Ungern och med Sverige år 1906

upptagits till bindning. Värdet af Tyska rikets import af varor, fallande

under detta nummer, bär under intet af åren 1907—1909 öfverstigit

9,000 mark.

ur nr 906. Beträffande mjölkskumningsmaskiner hafva samma medgifvanden

ernåtts, som varit upptagna i 1906 års svensk-tyska fördrag.

Tyska rikets införsel från Sverige af sådana maskiner har uppgått till:

år 1907 ............. 2,303,000 mark

» 1908 ............. 1,904,000 >

» 1909 .............. 1,637,000 » .

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 96.

Förutom de förmåner och lättnader, som genom själfva traktaten skulle Kreatursberedas

våra exportintressen, har i sammanhang med traktatunderhand- exPortenlingarna

den viktiga fördelen uppnåtts, att de hinder, som hittills legat

i vägen för utförsel från Sverige till Tyskland af lefvande kreatur, blifvit

undanröjda. Från tysk sida har nämligen officiellt meddelats, att sedan

förbundsrådet numera fastställt nya bestämmelser rörande undersökning af

sjöledes från Sverige, Norge och Danmark till Tyskland införda kreatur,

hade den preussiska regeringen beslutat att i Sassnitz inrätta en sjökarantänsanstalt,

hvilken — såvida icke ett utbrott af smittosam sjukdom nödvändiggjorde

dess stängande — skulle i enlighet med gällande föreskrifter

utan vidare stå öppen för svenska nötkreatur, under villkor dock att återinförsel

till Sverige af kreatur, hvilka såsom smittosamma eller såsom

misstänkta att vara sinittoförande blefve afvisade, komme att tillåtas, samt

att vid den svenska landgränsen mot Finland karantänstvång vid kreatursimport

genomfördes.

Enligt hvad jag inhämtat af chefen för jordbruksdepartementet, har

arbetet med karantänsanstalten i Haparanda fortskridit så långt, att senast

under nästkommande höst densamma kan öppnas. På grund häraf och då

ej heller eljest hinder synes föreligga från svensk sida att bringa till uppfyllelse

de framställda villkoren, lärer inom kort kunna förverkligas det

särskilt i de sydligare delarna af vårt land länge med styrka omfattade

önskemålet att få Tyskland öppnadt för införsel af våra kreatur. Eu förutsättning

härför är dock, att en handelstraktat kommer till stånd, ty utan

en sådan lärer man å tysk sida icke vara villig att lämna detta tillfälle

till ökad varusamfärdsel länderna emellan.

Jag öfvergår nu att något närmare beröra de från svensk sida Svenska

gjorda medgifvandena. medaifvan
Beträffande

innehållet i tariff B, innefattande de bundna och ned- ^

satta tullsatser, som under traktattiden skola gälla för varuinförseln till a)l£

Sverige, må till en början framhållas, att antalet af dylika tullsatser visserligen

är afsevärdt stort, men att det icke varit möjligt uppnå öfverenskommelse

med Tyskland, som har en mycket stor del af sin tulltariff

traktatsenligt fastlagd, på andra villkor än att äfven eu väsentlig del af

den svenska taxan bindes, eller med andra ord, att de fördelar vår exportindustri

vunnit, ej kunnat köpas till ett billigare pris. I fråga om

de gjorda medgifvandena må dock uttryckligen påpekas, att man sökt begränsa

dem så, att icke genom desamma skulle äfventyra^ det mål,

man velat nå genom den nyligen gjorda tulltaxerevisionen, hvilket ju

varit att bereda industrien ett bättre anordnadt tullskydd. Rörande de

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

beviljade bindningarna må därjämte tilläggas, att sedan vi nu erhållit ett

för tillgodoseende af den närmare framtidens behof afsedt, på omfattande

utredning grundadt och noggrant afvägdt tullskydd, man under sådana omständigheter

ansett sig utan risk kunna medgifva ett temporärt fastläggande

af ett flertal tullsatser.

I fråga om de nedsättningar af införseltullar till Sverige, som i

traktatförslaget innehållas, må följande erinras, hvarvid jag vill beröra

dessa nedsättningar gruppvis efter tulltaxans indelning.

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel in. m.

Inom denna grupp förekomma endast två tullnedsättningar, nämligen

för humle (nr 93) och lefvande växter (nr 130). I båda fallen har man

dock stannat vid nu gällande satser. Den höjning af tullen å humle, sorn

vidto<£s i 1910 års taxa, afsåg hufvudsakligen att bringa tullsatsen i bättre

öfverensstämmelse med varuvärdet. Då tullförhöjningen sålunda företrädesvis

hade statsfinansiell innebörd, har den ansetts nu kunna eftergifvas.

Hvad åter beträffar tullen å lefvande växter, blef den genom 1906 års

traktat nedsatt från 10 öre till 7 öre per kilogram och då under den

gångna tiden någon olägenhet af den lägre tullen ej försports, har den

här återupptagits.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna.

o

A kulör (nr 163) har tullen blifvit nedsatt till samma belopp som i nu

gällande tulltaxa. Denna åtgärd har varit nödvändig för att Sverige skulle

få sig tillerkänd den i slutprotokollets bestämmelse till artikel 9 omförmälda

rätten att med särskild skatt belägga alkohol eller stärkelse, som

framställes af utländska råämnen, särskildt potatis.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. in.

I denna grupp hafva i vissa fall afsevärda eftergifter måst göras.

Man har dock lyckats begränsa dem så, att de nedsatta tullsatserna i stort

sedt icke understiga nuvarande tullar utan i många fall något öfverstiga

dessa. I fråga om läder har nedsättningen — frånsedt att den mindre

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 204.

betydande artikeln lackskinn (nr 199) jämställts med det vanliga lättare ofvanlädret

(nr 200) — kunnat inskränkas till 10 öre per kilogram för sistnämnda

slag af läder, hvarigenom för denna vara likasom för lackskinn eu med

25 öre per kilogram eller från 65 öre till 90 öre per kilogram förhöjd

tullsats kommer att tillämpas. För lättare väskor och därmed likställda

artiklar (nr 214) är tullen trots nedsättningen dock höjd med 80 öre eller

från 1 krona 20 öre till 2 kronor per kilogram. I fråga om handskar

(nr 211) och sadelmakararbeten m. m. (nr 218) är status quo med afseende

å tullsatserna bibehållet. Detsamma torde ock åtminstone till hufvudsaklig

del kunna sägas om de i rubriken nr 212 upptagna artiklarna,

för flertalet af hvilka tullen nu utgår med 10 procent af värdet. För etuier,

askar och öfriga till rubriken nr 215 hänförliga artiklar, för hvilka enligt

gällande taxa är bestämd en tull af 2 kronor eller 1 krona per kilogram,

har den nyantagna enhetliga tullsatsen af 2 kronor per kilogram måst

jämkas till 1 krona 80 öre per kilogram.

VL Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn och andra

formbara ämnen m. in.

För käppar, icke till paraplyer eller parasoller synbarligen afsedda,

af trä (nr 246) eller af vegetabiliska rör (nr 264) har tullsatsen sänkts

med 30 öre per kilogram och sålunda återställts till nuvarande belopp,

2 kronor 70 öre per kilogram.

Hvad beträffar lister och ramar af inhemska träslag (nr 250 och

254), som undergått visst slag af bearbetning, återfinnas för dessa artiklar

i traktatförslaget tullsatser, som med 10 öre per kilogram understiga motsvarande

tullsatser i 1910 års taxa. Sistnämnda tullsatser åter, som utgöra

60 öre per kilogram, innefatta delvis en fördubbling af nu utgående tull,

som i vissa fall utgör SO öre per kilogram, men i andra 60 öre per kilogram.

Askar af aspspån utan ytbetäckning (nr 253) hafva i traktatförslaget

upptagits med en efter varuvärdet afpassad tull af 5 öre per kilogram.

Såväl enligt 1910 års taxa som i regel enligt nu gällande taxa är varan

hänförlig till rubrik med tullsats af 30 öre per kilogram.

För borstbindararbeten af andra än vegetabiliska ämnen med enklare

infattning äfvensom för därmed likställda penslar samt murar- och målarborstar

(nr 276) har tullen nedsatts med 10 öre per kilogram till 50 öre

per kilogram och för borstbindararbeten, hänförliga till nr 278, har tullen

satts till 1 krona 20 per kilogram eller 30 öre lägre än i 1910 års tull
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

taxa. Detta innebär i stort sedt ett återförande till status quo, utom hvad

beträffar de viktiga inhemska fabrikationsartildarna penslar samt muraroch

målarborstar, Indika nu draga tull med endast 15 öre per kilogram

och hvilka sålunda äfven med den reducerade tullen erhålla ett väsentligt

förbättradt skydd.

Såväl pärlemorarbeten (nr 284) som porslinspärlor (nr 289) draga

tull enligt gällande taxa med 2 kronor per kilogram och enligt 1910 års

taxa med 2 kronor 50 öre per kilogram. Intet inhemskt tillverkningsintresse

har hindrat de nedsättningar till respektive 1 krona och 60 öre

per kilogram, som förekomma i traktatförslaget, hvari jämväl, till fastslående

af nu tillämpad praxis, inryckts bestämmelse om likställande af sötvattensinusselskal

med pärlemor.

VII A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten där af.

För asfaltpapp och öfriga i rubriken nr 297 upptagna varor har

tullsatsen genom att nedsättas från 2 till 1 öre per kilogram återställts till nu

utgående belopp. Däremot har för papeterier (nr 300) bibehållits en med

5 öre per kilogram utöfver nuvarande tullsats af 25 öre per kilogram höjd

tull. I 1910 års taxa utgör tullsatsen för denna vara 50 öre per kilogram.

De i rubriken nr 301 med en tull af 20 öre per kilogram upptagna

slagen af papper draga nu tull med 10 öre per kilogram. Sistnämnda

tullsats har återinförts för linjeradt papper, under det att för det vattenstämplade

papperet, eller den vara, beträffande hvilken en höjning af

tullen utgjort det lifligaste önskemålet inom intresserade kretsar, nedsättning

af den utaf Riksdagen nyinsatta tullen kunnat begränsas till 18 öre

per kilogram. Nedsättning af tullen till samma belopp har vidtagits jämväl

i afseende å plisseradt och pressadt papper, såsom s. k. linneimitation,

samt å kartongpapper (nr 303). För samtliga sist nämnda varuslag utgår

för närvarande tullen med 10 öre per kilogram.

För smergel m. fl. slag af papper i rubriken nr 307 har tullen

nedsatts från 10 till 7 öre per kilogram, hvilken sistnämnda tullsats dock

icke torde understiga den nu med 10 procent af varuvärdet utgående

tullen.

I fråga om tapeter och tapetbårder, för hvilka tullen nu utgår med

25 öre per kilogram, hafva de förändringar af de specialiserade tullsatserna

i 1910 års taxa vidtagits, att för det dyrbaraste slaget af tapeter och

bårder (nr 308) tullen sänkts från 1 krona till 50 öre per kilogram eller

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

233

till samma belopp som i taxan upptages för de medelfina tapeterna, hvilka

utgöra det stora flertalet af importerade tapeter, samt att för de billigaste

slagen (nr 310) tullen nedsatts med 5 öre per kilogram eller till 20 öre

per kilogram.

Tullsatsen å papperspåsar och brefkuverter (nr 313), sammansatta

med andra ämnen men icke försedda med tryck utvändigt, har upptagits

till samma belopp, 30 öre per kilogram, som den för samma varor nu utgående.

I 1910 års taxa äro artiklarna i fråga åsätta en tull af 50 öre

per kilogram.

För frimärksalbum (nr 314), hvilken vara icke är föremål för inhemsk

tillverkning, har tullen nedsatts från 1 krona 50 öre till 75 öre

per kilogram, hvilken senare tull med 25 öre per kilogram understiger

den nu utgående.

De till rubrikerna nr 316 och 317 hänförliga varorna draga nu i

allmänhet tull antingen som lösa bokpermar etc. med 1 krona per kilogram

eller som böcker med inbundet rent eller linjeradt papper med 35

öre per kilogram. I 1910 års taxa är uppdelning gjord i två tullsatser

om respektive 1 krona och 50 öre per kilogram, allteftersom varorna äro

försedda med viss öfverklädnad eller sakna sådan öfverklädnad. Från den

senare tullsatsen hafva endast kontorsböcker utbrutits och upptagits med

en särskild tull af 35 öre per kilogram. Den förra tullsatsen åter har,

jämte det dit eljest hänförliga kontorsböcker upptagits med egen tullsats

om 50 öre per kilogram, i öfrigt helt och hållet nedsatts till 80 öre per

kilogram.

För etuier och öfriga i nr 321 upptagna artiklar har tullsatsen

genom att jämkas från 2 kronor till 1 krona 80 öre per kilogram bringats

i öfverensstämmelse med den jämväl traktatsenligt nedsatta tullen för motsvarande

artiklar af läder eller skinn. För närvarande utgår tullen med

1 krona 50 öre eller 2 kronor per kilogram.

Arbeten, ej särskilt nämnda, af papp, papper eller pappersmassa

draga tull enligt 1910 års taxa, om de äro förgyllda, försilfra^, bronserade,

fernissade, lackerade eller beströdda med glimmerbrons (nr 322),

med 2 kronor per kilogram och, om de äro försedda med viss annan bearbetning

(nr 323), med 1 krona per kilogram. Motsvarande tullsatser enligt

nu gällande taxa äro i stort sedt respektive 1 krona 50 öre och 50 öre per

kilogram. I traktatsförslaget återfinnas för ifrågavarande rubriker tullsatserna

1 krona 50 öre och 75 per kilogram, hvarförutom vissa specialartiklar

upptagits med särskilda tullsatser till följande belopp, per kilogram

räknadt, nämligen gröfre hushålls- eller köksartiklar, såsom hinkar,

ämbar och dylikt, af eu vanligen lackerad papperskomposition med 50 öre,

Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Höft. 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

kort till uppklistring af fotografier med 75 öre, samt masker äfvensom

kragar, manschetter och skjortbröst af papper med 50 öre. För masker

utgör tullen nu 50 öre per stycke och för öfriga därefter nämnda artiklar

50 öre per kilogram.

VII B. 1 ryckalster, alster af grafisk konst samt målningar.

Beträffande bestämmelserna om bilder (nr 333) märkes, att tullen

för vy- och gratulationskort återförts från 75 öre per kilogram till nu

gällande belopp 50 öre per kilogram, samt att stadgandet, att bilder, som

underkastats ytterligare bearbetning såsom stansning och pressning, skulle

tullbehandlas som arbeten af papp, pappersmassa eller papper, inskränkts

att gälla sådana å dylikt materiel anbragta bilder, som undergått stansning.

Vy- och gratulationskort skola dock, äfven om de äro stansade, endast

draga tull med 50 öre per kilogram.

Vill. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt däraf framställda varor.

A. Silke, äfven konstgjordt.

I fråga om spånadsvaror hafva de väsentligaste nedsättningarna

drabbat silkesgruppen, hvilket i sig innebär en hufvudsakligen finansiell uppoffring,

alldenstund skyddsintresset här är af underordnad betydelse på grund

af den jämförelsevis obetydliga tillverkningen inom landet af siden varor.

För denna grupp har i stort sedt återgång till status quo med afseende

å tullsatserna skott; dock har för silke i småförpackningar (nr 340)

fått kvarstå eu med 50 öre per kilogram förhöjd tull, hvarjämte för de

viktiga artiklarna hallsidenvaror tullen hållits vid halfva sidentullen, hvilket

innebär, att traktattullarna för halfsiden med 50 öre per kilogram öfverstiga

de för samma varor nu gällande tullar.

B. Ull och andra djurhår.

Beträffande yllevaror hafva följande mera väsentliga ändringar i tulltaxan

gjorts.

För lättare stampad filt (nr 360), som icke torde vara föremål för

nämnvärd tillverkning inom landet, har en återgång från en tull af 90

öre per kilogram till nuvarande tullsats, 60 öre per kilogram, ägt rum.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

235

I afseende å ullgarn har allenast den förändringen skett, att för

dylikt garn i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar (nr 371),

tullen nedsatts från 65 öre till 50 öre per kilogram eller till samma belopp

som tullen för det högst förädlade slaget af finare ullgarn.

Beträffande ylleväfnader är till en början att märka, att för knutna

mattor af gröfre slag (nr 374) tullsatsen reducerats från 2 kronor till 1

krona per kilogram, hvilken tullsats äfven medgifvits för sådana afpassade

mattor, som enligt rubriken nr 376 skulle draga tull med 1 krona 25 öre

per kilogram. Den nu gällande tullsatsen för alla slag af yllemattor utan

sömnadsarbete är 60 öre per kilogram. Vidare har (nr 382 och 383) för

tyngre vanliga ylleväfnader, vägande mer än 700 gram per kvadratmeter liksom

för de lättaste, vägande 200 gram per kvadratmeter eller därunder, eu nedsättning

skett med 25 öre per kilogram, hvarjämte för ylleväfnader, vägande mer än 200

gram men icke mer än 300 gram per kvadratmeter, en återgång till den för alla

ifrågavarande ylleväfnader utan hänsyn till vikten nu gällande tullsatsen af 1

krona 75 öre per kilogram ägt ruin. För de lättaste ylleväfnaderna kvarstår

sålunda en tullsats, som med 50 öre per kilogram öfverstiger status quo.

Den för drif- och transportremmar (nr 390) medgifva tullen, som

nedsatts från 35 öre till 30 öre per kilogram, torde i det närmaste motsvara

nu utgående värdefull af 10 procent.

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af bomull.

Inom denna grupp har till eu början den förändring skett, att trådtullarna

(nr 406 och 407) nedsatts med 5 öre per kilogram till för linnetråd

nu gällande belopp.

I fråga om linneväfnader, har nedsättning skett för näsduksväfnader

(nr 425 och 426) från 1 krona 30 öre och 2 kronor 25 öre till respektive

1 krona 10 öre och 1 krona 90 öre, allt per kilogram räknadt, hvarvid de

reducerade tullarna med ungefär 10 procent öfverskjuta de nu utgående.

För öfriga släta linneväfnader har ändring af tullarna endast skett för de

finare blekta, färgade eller tryckta slagen. Sålunda har för dylika väfnader,

innehållande 25 till 35 trådar på eu yta af 1 centimeter i kvadrat (nr 433),

en nedsättning af 5 öre per kilogram gjorts, och för sådana, som hålla 35

till 50 trådar (nr 435), en nedsättning af 10 öre per kilogram. För släta

linneväfnader, hållande 50 till 65 trådar (nr 437), äfvensom för de dyrbara

slagen af linneväfnader i rubriken nr 440 har en tullsats af 2 kronor

per kilogram medgifvits, innebärande detta för förstnämnda väfnader en

nedsättning af tullen med 25 öre per kilogram och för de sistnämnda en

nedsättning med 50 öre per kilogram. Beträffande de släta och mönstrade

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

väfnaderna äro de reducerade tullsatserna högre än de nu gällande; för

den betydande artikeln mönsterväfda varor kvarstår en höjning af tullen

med 50 öre per kilogram. Däremot har för dessa varor borttagits det

procentuella tillägget, som skulle utgått i händelse väfnaderna vore försedda

med inväfda namn, monogram, bokstäfver eller siffror.

För fisknät (nr 446) har en af den reducerade trådtullen betingad

nedsättning vidtagits. Skillnaden mellan tullen å tråden och tullen å fisknäten

är ungefär densamma i traktattariffen som i nu gällande taxa.

D. Bomull.

För bomullsgarn nr 23 — 33 (rubrikerna nr 453 och 456) har en

tullnedsättning af 2 öre per kilogram medgifvits, hvarigenom dock tullen

för dessa garnsorter med minst 3 öre per kilogram öfverstiger nu utgående tull.

1 fråga om fyr- eller flertrådig sytråd (nr 462, 464 och 465), hvilken vara i

hufvudsak faller under nr 465, har den förändring gjorts, att tullen nedsatts

från 40 öre till 35 öre per kilogram. Genom denna nedsättning,

som icke innebär ett understigande af status quo i tullafseende, beröres

icke något rent fabrikation sintresse, då sytråd ännu ej tillverkas inom landet.

Fn väsentlig tullnedsättning har skett för annan bomullssammet (nr

472) än så kallad manchester genom återgång från en tull af 1 krona 60

öre per kilogram till nu gällande tullar. Hithörande varor äro emellertid

föremål för ingen eller blott obetydlig tillverkning inom landet. För näsduksväfnader

(nr 473 och 474) har jämte en mindre betydande reduktion

af själfva tullsatserna med 5 öre per kilogram den mera ingripande förändringen

skett, att trådtalsgränsen höjts från 60 till 80 trådar, hvarigenom

vissa slag af medelfina näsduksväfnader komma att draga tull med 1 krona

20 öre i stället för 1 krona 45 öre per kilogram, utgörande dock förstnämnda

tull 30 öre mer än den nu i de flesta fall utgående tullen. För

afpassade varor, fallande under rubrikerna nr 475 och 476, har i samband

med reduktion af tullarna i nr 484 och 485 en nedsättning af tullen

med 10 öre per kilogram gjorts. För den stora återstående gruppen af

bomullsväfnader (nr 484, 485, 487, 488, 490, 491, 493 och 494) hafva

med undantag för alla oblekta och de under nr 481 och 482 fallande tullnedsättningar

skett, växlande mellan 5 och 35 öre per kilogram.

Beträffande det stora flertalet väfnader utgör dock nedsättningen ej mer

än 5 eller 10 öre per kilogram, i det att endast för tyngre mönsterväfda

varor nedsättningen uppgår till högre belopp. Samtliga de sålunda kvarstående

tullarna öfverstiga med minst 25 öre per kilogram nuvarande tullar,

med undantag dock af tullen för pressade väfnader samt af tullen för sådana

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

237

helt eller delvis glesa eller täta tvåskaftade väfnader, som falla under nu

gällande taxas rubrik nr 722. I förhållande till sistnämnda tullsats innebära

emellertid i regel redan motsvarande tullar i 1910 års taxa en nedsättning.

Bandtullen (nr 497) har nedsatts från 2 kronor 25 öre till 2 kronor

per kilogram, hvilken senare tull likväl med 25 öre per kilogram öfverstiger

den nu gällande. För flätade bandliknande snören (nr 498) har samma

reduktion verkställts.

1 fråga om strumpstolsarbeten och trikåvaror i allmänhet, som icke

innehålla silke, har den förändringen skett, att tullsatsen för strumpor (nr

500) — dock ej yllestrumpor — reducerats med 10 öre per kilogram till

1 krona 90 öre per kilogram, h varjämte tullsatsen i nr 501, 2 kronor 50

öre, nedsatts för vantar till 2 kronor och för lättare underkläder till 2

kronor 25 öre, allt per kilogram räknadt. För samtliga nu nämnda varor

utgör tullen för närvarande 1 krona 75 öre per kilogram.

F. Spånadsvaror, vattentäta etc.

För linoleummattor och öfriga i nr 509 upptagna mattor har nuvarande

tullsats återupptagits, under skyddet af hvilken tull den inhemska

tillverkningen uppkommit och utvecklat sig.

Gr. Sömnads- och andra arheten, ej särshildt nämnda, af spånadsvaror; hattar.

För vissa varor af gul dd ragar arbete (nr 520) har tullen nedsatts från

12 kronor till 9 kronor per kilogram. Tullen utgör nu 1 krona 75 öre per

kilogram.

I samband med nedsättningen af tullarna för hel- och halfsidenvaror

har eu jämkning af tullen med 1 krona till 4 kronor per kilogram medgifvits

för de under nr 521 fallande artiklarna af hel- och halfsiden, Indika

nu draga tull med 3 kronor eller 1 krona 75 öre per kilogram. För

rubriken nr 522, hvilken lämpligen ansetts böra hafva samma tullsats som

rubriken för band, icke innehållande silke, har liksom för ifrågavarande

band en nedsättning skett med 25 öre till 2 kronor per kilogram. Nu

utgående tull belöper sig till 1 krona 75 öre per kilogram.

För kragar och öfriga till rubrikerna nr 532 och 533 hänförliga

artiklar hafva tullarna nedsatts från 4 kronor 50 öre och 3 kronor 50 öre

per kilogram med resp. 50 öre och 40 öre per kilogram. De viktigaste

af ifrågavarande artiklar falla under nr 533, och för dessa öfverstiger den

reducerade tullen med några ören nu utgående tull för högst fullbelagda

dithörande varor.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Snörlif af annan väfnad än hel- eller halfsiden (nr 535) äro ej föremål

för mera afsevärd import; och har tullsatsen för dessa varor i traktatförslaget

upptagits till samma belopp som högsta för vanligaste slaget nu

utgående tull, 1 krona 80 öre per kilogram. I 1910 års taxa återfinnes

en tull af 2 kronor 25 öre per kilogram.

För broderade tyllremsor och andra artiklar, fallande under nr 540,

har man från en tull af 8 kronor per kilogram återgått till nu gällande

tull af 6 kronor 50 öre per kilogram.

För mans- och gosskläder, hänförliga till rubriken nr 552, har tullsatsen

reducerats med 50 öre till 3 kronor 50 öre per kilogram, hvilket,

om man betraktar flertalet hit hänförliga varor, för vissa af dem innebär

återställande af status quo, för andra åter en tullförhöjning med cirka 40

öre per kilogram.

För kläder och andra sömnadsarbeten af hel- och halfsiden, hänförliga

till rubrikerna nr 558—561, hafva nedsättningar medgifvits, motiverade

af de för hel- och halfsidenvaror gjorda reduktionerna.

Den stora grupp kläder och andra sömnadsarbeten, som innefattas i

rubrikerna nr 563 och 564, har i traktatförslaget ytterligare uppdelats. I

fråga om varor, fallande under nr 563, har för de i allmänhet billigare

linne- och bom ullsartiklarna eu nedsättning ined 1 krona 25 öre per kilogram

gjorts, under det att för andra slag, hufvudsakligen varor af ylleväfnad,

såsom damkappor m. in., nedsättningen begränsats till 25 öre per

kilogram. De till nr 564 hörande varorna hafva uppdelats i artiklar af

bomullsväfnad, hvilka väga mera än 200 gram per stycke, och andra slag.

För de förstnämnda har en tullnedsättning af 1 krona per kilogram beviljats.

Den öfvervägande delen af bomullsblusar beröres ej af nu nämnda

nedsättning, då dessa varor i regel ej väga öfver 200 gram per stycke. Äfven

med de reducerade tullsatserna i nu förevarande två rubriker kommer dock

ett i stort sedt förbättradt skydd att beredas de af tullarna berörda tillverkningarna.

Genom de efter rubriken nr 564 i traktatförslaget upptagna anmärkningarna

hafva lättnader medgifvits, som äro ägnade att i viss mån ställa

tullskyddet i bättre öfverensstämmelse med varuvärdet, än som med 1910

års taxas mera generella bestämmelser kunnat ske.

Med undantag för paljetter och kantiljer, utgörande hallfabrikat för

vissa industrier, och för hvilka en tullnedsättning med 1 krona per kilogram

under status quo beviljats, har för öfriga i rubriken nr 566 upptagna

arbeten, gulddragararbeten, den nuvarande tullsatsen af 9 kronor per kilogram

i traktatförslaget upptagits. 1910 års taxa innehåller här en tull

af 12 kronor per kilogram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

m

För paraplyer och parasoller af annan väfnad än hel- eller halfsiden

(nr 571) har en tullnedsättning med 5 öre per stycke skett, hvilken nedsättning

möjliggjorts genom reduktionerna af väfnadstullarna. Den kvarstående

tullsatsen, 60 öre per stycke, kommer att med 10 öre per stycke

öfverstiga nu gällande tull.

För ogarnerade hattar och andra artiklar, fallande under rubriken

nr 581, har man med en reduktion af 10 öre per stycke återgått till den

nu i regel för dessa varor utgående tullen af 50 öre per stycke.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spånadsämnen.

För de i rubriken nr 593 upptagna artiklarna, af hvilka flertalet nu

äro tullfria eller draga tull med 10 procent af värdet, liar tullen nedsatts

från 30 öre till 25 öre per kilogram.

Hot''- och andra buffertar, plattor, packningar och ej särskildt nämnda

tätningar (nr 594) äro nu antingen tullfria eller draga ock tull med 10

procent af värdet eller 1 krona 20 öre per kilogram. Den i 1910 års

taxa åsätta tullen har med 30 öre sänkts till 50 öre per kilogram.

Tullsatsen för velocipeddelar af kautschuk (nr 600) har i likhet med

tullen å andra velocipeddelar reducerats med 20 procent från 2 kronor

till 1 krona 60 öre per kilogram.

A de nu tullfria artiklarna block och plattor af hårdgummi (nr 602)

har bibehållits en från 40 öre till 20 öre per kilogram reducerad tull.

Slutligen hafva tullarna för ej särskildt nämnda varor af mjuk

kautschuk (nr 601) eller af hårdgummi (nr 605) genom att sänkas från

1 krona 50 öre till 1 krona 20 öre per kilogram återförts till status quo.

X. Lervaror.

I fråga om oglaseradt tegel, ej särskildt nämndt (nr 608), hvilken

vara enligt 1910 års taxa drager tull med 35 öre per 100 kilogram, har

eu uppdelning skett i å ena sidan eldfast tegel och syrefasta formtegel

samt å andra sidan öfriga slag. För den förra gruppen har tullen reducerats

med 10 öre och för den senare med 5 öre. Nuvarande tullsats

utgör högst 20 öre per 100 kilogram och nedgår för åtskilliga slag ända

till 10 öre per 100 kilogram.

För tunna enfärgade och oglaserade golf- eller väggplattor (nr 614)

har upptagits nu gällande tull, 2 kronor per 100 kilogram, hvilket innebär

en nedsättning af tullen i 1910 års taxa med 1 krona per 100 kilogram.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Deglar och öfriga ur nr 617 utbrutna artiklar, hvilka nu åtnjuta

tullfrihet, hafva fått behålla en från 1 krona 50 öre till 1 krona per 100

kilogram reducerad tull.

Rubriken för lyx- och andra dylika artiklar (nr 625) — med en

tullsats af 1 krona per kilogram — har uppdelats i två underafdelningar,

den ena för varor af äkta porslin och den andra för varor af annat lergods.

Skilda, nedsatta tullsatser hafva ock upptagits, nämligen för den

förra gruppen 60 öre och för den senare 30 öre, allt per kilogram räknadt.

Ifrågavarande artiklar tullbehandlas nu som galanterivaror eller som arbeten

af äkta eller oäkta porslin med tullsatser, som i flertalet fall understiga

de här ifrågasatta.

XI. Glas och glasvaror.

För folieradt fönster- eller spegelglas (nr 643 och 644), som enligt

1910 års taxa drager tull med 60 öre eller 45 öre per kilogram, allteftersom

varan är försedd med fasett- eller kantslipning eller saknar sådan slipning,

hafva tullarna nedsatts till resp. 50 öre och 40 öre per kilogram. Gällande

tullsatser utgöra 30 öre eller 50 öre per kilogram, beroende på om

glaset äger högst 72 kvadratmeters yta eller är af större dimensioner.

Efter nedsättning af tullen för det slipade folierade spegelglaset har

tullen för glasmålningar och speglar (nr 646) kunnat reduceras från 70

öre till 60 öre per kilogram. Den reducerade tullen kommer att åtminstone

icke understiga nuvarande tullar.

Tullsatser för glasvaror, fallande under nr 658, kommer trots en

nedsättning af densamma från 1 krona till 90 öre per kilogram, dock att

med 30 öre per kilogram öfverstiga den nu i regel utgående tullen.

XII. A. Järn och järnlegeringar samt arbeten däraf.

Den för emaljerade rör och rördelar (anm. a till nr 666—668) nyinförda

tilläggstullen af 3 kronor per 100 kilogram har nedsatts till 1

krona 50 öre per 100 kilogram.

För rubriken nr 670 har upptagits eu med 1 öre till 10 öre per

kilogram reducerad tullsats eller samma tull, som af tulltaxekommittén

föreslagits för rubriken i fråga.

Tullsatsen för snabbsvarfstål (nr 683), som i 1910 års taxa utgör

25 kronor per 100 kilogram, har upptagits till samma belopp, 7 kronor

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kungl. Majtis Nåd. Proposition Nr 204.

50 öre per 100 kilogram, som tullen för annat verktygsstål. Denna nedsättning,

som är motiverad bland annat af svårigheten att tulltekniskt

skilja. snabbsvarfstål från vanligt verktygsstål, återför dock ingalunda tullen

till nuvarande belopp. Gällande tull uppgår nämligen blott till 2

kronor 50 öre per 100 kilogram.

1 fråga om plåtar hafva de förändringar genomförts, att dels tullen

å den gröfsta _ svartplåten (n:r 690) återförts från 3 kronor 50 öre per

100 kilogram till nuvarande 50 öre lägre belopp, dels ock tullsatserna för

hopsvetsade eller perforerade plåtar (n:r 699—701) nedsatts från 8 kronor,

10 kronor och 15 kronor till respektive 6 kronor, 7 kronor 50 öre och

12 kronor, allt per 100 kilogram räknadt. Sistnämnda nedsatta tullar

lära i allmänhet öfverstiga de nu gällande.

För emaljerade plåt- och bleckvaror (n:r 704) har man med hänsyn

därtill, att gällande tull af 50 öre per kilogram är rätt hög i förhållande

till varuvärdet, funnit sig kunna vidtaga en tullnedsättning med 10 öre

per kilogram.

Elevatorskopor, hänförliga till n:r 707, draga nu tull med 10 procent

al värdet I traktatförslaget äro de upptagna med eu från 15 öre till 10

öre per kilogram nedsatt tull.

De rördelar och gascylindrar, som återfinnas i n:r 713, hafva fått

tullen reducerad med 1 krona till 9 kronor per 100 kilogram, hvilken

tullsats med 5 kronor per 100 kilogram öfverstiger den för flertalet hit

hänförliga artiklar nu utgående tullen.

Trådtullarna hafva i så matto ändrats, att tullsatserna i rubrikerna

n:r 718 och 720 nedsatts från respektive 5 kronor och 10 kronor per 100

kilogram till respektive 4 kr. 50 öre och 9 kronor per 100 kilogram, samt

att det i en anmärkning under n:r 714—720 stadgade särskilda skyddet

för trådens öfverdragning med vissa metaller reducerats från 20 till 15

procents förhöjning af eljest utgående tull. Någon dylik tilläggstull finnes

ej upptagen i gällande taxa. Enligt samma taxa drager flertalet till nyssnämnda

rubriker n:r 718 och 720 hänförliga varor tull med respektive

4 kronor och 8 kronor per 100 kilogram.

För träskrufvar under 4 millimeter i diameter (n:r 736), som nu

äro belagda med en tull af 30 kronor per 100 kilogram, har den nyantagna

tullen sänkts från 60 kronor till 45 kronor per 100 kilogram.

Med 3 kronor per 100 kilogram eller från 15 kronor till 12 kronor

per 100 kilogram har tullen nedsatts för s. k. Ewarts kätting samt lösa

länkar därtill (nr 737), hvilka samtliga artiklar nu tullbehandlas som ej

specificerade järnvaror.

Bihang till Piksd. prof. 1011. 1 Sami. 1 Afd. 150 Höft.

31

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 204.

Tullsatserna för de i rubrikerna n:r 746—749 upptagna artiklarna

tur järnvägs- och spårvägsmateriel hafva öfver hela linjen reducerats med

1 krona per 100 kilogram. Samma tullsatser understiga dock ej den

för flertalet hit hänförliga artiklar nu gällande tullen af 5 kronor per

100 kilogram.

Samtliga artiklar, som återfinnas i de i traktatförslaget helt eller

delvis intagna rubrikerna n:r 755, 757, 761, 763, 764, 767, 774, 775,

777 och 779, draga nu tull med 10 procent af värdet såsom hänförliga

till gällande taxas rubrik för maskiner, redskap och verktyg eller delar däraf,

ej specificerade. De i förhållande till 1910 års taxas vikttul lsatser reducerade

tullar, som innehållas i traktatförslaget, har man sökt afpassa så,

att de icke skulle komma att understiga gällande värdetull. Detsamma

gäller tullen för de till n:r 780 hänförliga varor, Indika nu åro åsätta

värdetull. För öfriga i sistnämnda rubrik upptagna varor, har jämkning

al tullen verkställts, hvarvid man jämväl sökt tillse, att något inhemskt

tillverkningsintrcsse icke skulle blifva skadad t.

För rakknifvar och rakhy Öar (nr 783) har gällande tullsats, 3 kronor

per kilogram, återförts, och har sålunda en nedsättning med 2 kronor per

kilogram skett af den i 1910 års taxa upptagna tullen. I öfrigt har för

knifvar den förändring vidtagits, att tullen för hopfällbara knifvar i n:r

787 reducerats från 8 kronor till 5 kronor 50 öre per kilogram, hvarigenom

dock crhålles en med 2 kronor 50 öre utöfver status q no förhöjd

tull.

Den å vissa verktygslådor med flera artiklar i n:r 802 gjorda tulln

edsättningen från 2 kronor till 1 krona 20 öre per kilogram, hvilken

nedsättning innebär ett återställande af nuvarande tull, betingas af den

reduktion af Icksakstullen, som jag framdeles skall beröra.

För de i rubriken n:r 809 upptagna beslag för byggnader och

möbler, hvilka beslag nu tullbehandlas som ej specificerade järnvaror, har

tullen nedsatts från 40 öre till 30 öre per kilogram.

XII. P>. Koppar och. andra, ej förut nämnda, oädla metaller samt

arheten däraf.

Fasonerad tråd, hänförlig till nr 854, drager nu vanligen tull med

10 öre per kilogram. 1 1910 års taxa sattes tullen till 25 öre per kilogram,

och denna har i traktatförslaget sänkts till 18 öre per kilogram.

1 fråga om de högst betydande artiklar — såsom blyarmerade ledningskablar

in. 11. — hvilka falla under rubrikerna nr 857 och 858, har,

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

243

jämte det diametergränsen flyttats från 15 till 25 millimeter, den förändringen

vidtagits, att tullarna nedsatts för de finare dimensionerna från

12 till 10 öre ocli för de gröfre från 10 till 9 öre, allt per kilogram räknadt.

Ifrågavarande artiklar äro nu tullfria. För de jämväl för närvarande

tullfria järnarmerade ledningskablar in. in., som utbrutits ur nr 859

och hvilka i 1910 års taxa äro åsätta eu tull af 25 öre per kilogram, häleri

nedsättning af tullen till 15 öre per kilogram skett.

För ledningstrådar och därmed likställda artiklar, hänförliga till nr

860, har, såvidt de äga en på visst sätt beräknad trådtjocklek, den i 1910

års taxa upptagna tullen, 35 öre per kilogram, reducerats med 10 öre per

kilogram. Den nedsatta tullsatsen torde i stort sedt motsvara den nu i

allmänhet utgående värdetullen af 10 procent.

Med afseende å duk (nr 865 och 866) hafva de båda för olika slag

af denna vara upptagna tullsatserna nedsatts, nämligen tullen för viror och

bredare duk från 60 öre till 50 öre per kilogram och tullen för annan

duk från 30 öre till 25 öre per kilogram. Gällande tullsatser utgöra för

de förstnämnda varuslagen i allmänhet 10 procent af värdet, hvithet icke

torde i medeltal öfverstiga 5 kronor per kilogram, samt för den sistnämnda

varan 20 öre per kilgram.

Tullen å lampbrännare utan ^betäckning (nr 869), som för närvarande

utgör 50 öre per kilogram och i 1910 års taxa är upptagen till

65 öre per kilogram, har i traktatförslaget reducerats till 60 öre per

kilogram.

I fråga om tullsatserna för med ytbetäckning försedda, ej särskild!

nämnda arbeten af koppar och kopparlegeringar, af tenn eller af zink bär

följande reglering skett. De förgyllda eller försilfrade varorna (nr 870, 882

och 888), som nu draga tull med 1 krona 50 öre per kilogram, hafva

fått sin till 2 kronor 50 öre per kilogram förhöjda nya tull nedsatt till

1 krona 80 öre per kilogram. För öfriga med ytbetäckning försedda varor

(nr 871, 883 och 889), för hvilka tullen enligt gällande taxa utgår med

75 öre per kilogram och enligt 1910 års taxa med 90 öre per kilogram,

har eu uppdelning skett, på grund hvaraf förnicklade varor äfvensom

knifvar, gafflar och skedar af koppar eller tenn med annan ytbetäckning

än förgyllning, försilfring eller förtenning särskild! upptagits med nu gällande

tullsats samt återstående varor fått kvarstå med en till 85 öre per

kilogram bestämd tull. De i nr 871 upptagna toalett-, skriftygs- och

bordsartiklarna utan ytbetäckning draga nu tull med 50 öre per kilogram

och komma att erhålla en med 25 öre per kilogram förhöjd tull.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

XII. 1). Adla metaller samt arbeten däraf.

För ej särskild! nämnda arbeten af guld eller silfver (nr 907 och

913) hafva upptagits tullar, som för de förra artiklarna med 10 kronor

per kilogram öfverskjuter den för båda varuslagen nu gällande tullen af

15 kronor per kilogram och för de senare arbetena öfverensstämmer med

nyssnämnda tullsats. I 1910 års taxa äro tullarna upptagna till resp. 30

kronor och 20 kronor per kilogram.

XIII. Maskiner, apparater och fordon.

De nedsättningar af vikttullsatserna i rubrikerna nr 921, 922. 924,

931—934, 943, 944, 947, 956—958, 961, 962, 964, 971, 972, 974, 979,

983—985, 1002, 1013 och 1014 samt i rubrikerna för elektriska maskiner

(nr 996—1000), som vidtagits i traktatförslaget, hafva i möjligaste mån

begränsats så, att de icke skulle i stort sedt understiga nu — utom för

vissa till nr 934 hänförliga ugnar — utgående värdetullar, Indika utgöra

15 procent af värdet för elektriska maskiner och 10 procent af varuvärdet

för öfriga artiklar. Då emellertid erfarenheten kan komma att visa, att

vikttullar för här ifrågavarande artiklar kunna i något fall medföra ett

för lågt skydd för den inhemska industrien, har man för att kunna förebygga

eu dylik påföljd fått i förslaget till slutprotokoll inryckt bestämmelse

om rätt för Sverige att under vissa villkor i större eller mindre

utsträckning återgå till nuvarande värdetullar för maskiner och apparater

samt delar därtill. I ett speciellt fall har betingats en ytterligare garanti

mot en skadlig inverkan af de nedsatta tullarna, nämligen i fråga om

tullsatserna för sy- och stickmaskiner och delar därtill. Här har man

nämligen, då värdet särskilt af de dyrbarare stickmaskinerna nog i liera

fall ligger så högt, att vikttullarna ej motsvara 10 procent däraf, förbehållit

sig, på sätt en anmärkning under rubrikerna nr 956—958 utvisar,

att under alla förhållanden få uppbära eu tull, som utgör minst 10 procent

af varuvärdet.

I öfrig! märkes rörande tullförändringar i denna afdelning följande.

För tender, inkommande samtidigt med det lokomotiv, hvartill den

hör, har enligt anmärkning under nr 969 tullen ändrats från 12 kronor

per 100 kilogram till 10 procent af värdet.

Då från tysk sida gjorts gällande, att tullsatserna för vissa maskindelar,

äfven med de däri vidtagna jämkningarna, vore synnerligen höga

och skulle verka indirekt försvårande på den lojala maskinimporten genom

ett starkt fördyrande af införseln af ersättningsdelar, och man från svensk

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition Nr 204.

245

sida icke velat göra ytterligare medgifvanden för maskindelar i allmänhet,

hvarigenom kunde äfventyras det med tullarna afsedda syftet att motverka

uppkomsten inom landet af en skadlig sammansättningsindustri, utan

man funnit sig endast böra aflägsna det med samma tullar ej afsedda

hindret för import af ersättningsdelar, hafva upptagits de i anmärkningar

till rubrikerna nr 971—976 och nr 996—1001 inrymda bestämmelserna

om lindrigare tull för vissa maskindelar, som bevisligen införas för att

ersätta eu utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin.

I tullen för metalltrådslampor (nr 1005), 4 kronor pr kilogram, bär

lättnad såtillvida medgifvits, att askar och wellpapp, hvari lamporna äro

förpackade, icke må inräknas i den tullpliktiga vikten. För närvarande

draga dessa lampor tull med 1 krona 50 öre per kilogram, visst emballage

inberäknadt.

Beträffande kolborstar (nr 1009), som nu äro underkastade 15 procents

värdetull, har tullen i den nya taxan jämkats från 3 kronor till 2

kronor 50 öre per kilogram.

Stålpansarrör för isoleringsändamål (nr 1018) draga för närvarande

eu tull af 4 öre per kilogram. Denna tull har i 1910 års taxa höjts till

20 öre per kilogram, men är nu åter nedsatt till 10 öre per kilogram.

Med hänsyn därtill att värdet å velocipeder högst betydligt sjunkit,

sedan de nuvarande tullarna å velocipeder och delar därtill fastställdes,

har eu reduktion af dessa tullar, som i 1910 års taxa (nr 1022 och 1023)

återfinnas med samma belopp som i nu gällande taxa, ansetts kunna medgifvas.

Tullsatsen för färdiga velocipeder utgör 25 kronor per stycke och

tullen å ej särskild! nämnda velocipeddelar uppgår till 2 kronor per kilogram.

Båda dessa tullsatser hafva nedsatts med 20 procent till resp. 20

kronor per stycke och 1 krona 60 öre per kilogram.

För barnvagnar (nr 1026) slutligen har upptagits en från 25 öre

till 20 per kilogram reducerad tull. Artikeln i fråga drager nu tull med

15 procent af varuvärdet.

XV. Produkter af kemisk industri.

Ur alunrubriken (nr 1080), som i gällande taxa innehåller en tullsats

af 1 krona och 25 öre per 100 kilogram och i 1910 års taxa eu tull

af 1 krona per 100 kilogram, har med tullfrihet utbrutits kromalun,

hvilken artikel ej torde tillverkas inom landet.

För de i rubrikerna nr 1120 och 1121 samt 1133 och 1134 upptagna,

för närvarande tullfria artiklarna bronspulver m. nu samt målarfärger, beredda

med annat bindemedel än olja, hafva tullarna i 1910 års taxa ned
-

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

satts med växlande belopp, dock ej större än att de återstående tullsatserna

torde innebära tillräckligt skydd för den inhemska tillverkningen.

För att ernå den åt våra bläcktillverkare åstundado nedsättningen af

den tyska tullen å bläck och efter samråd med representanter för nämnda

tillverkare har tullen å bläck i den svenska taxan återförts från 10 öre per

kilogram till nu gällande belopp af 8 öre per kilogram, upptaget äfven

för öfriga artiklar i nr 1137.

Enligt IDIG års taxa utgör tullen för blyertspennor och öfriga i nr

1139 upptagna artiklar 50 öre per kilogram. Denna tullsats har för det

stora flertalet varor nedsatts till 35 öre per kilogram och för pastellkrita

till 10 öre per kilogram, hvarigenom för blyertspennor tullen återförts till

status quo.

De ur rubriken för kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

(nr 1188), utbrutna och med tullfrihet upptagna krompreparaten torde icke

vara föremål för inhemsk tillverkning.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

För lättare fötografikameror (nr 1190) bär en nedsättning med 1

krona per kilogram af den i 1910 års taxa oförändrade tullsatsen verkställts.

Det mycket obetydliga inhemska tillverkarintresset har ansetts ej

lägga hinder i vägen härför.

Barometrar och termometrar samt vattenmätare med högst 40 mm.

genom-loppsöppning (nr 1196) äro i 1910 års taxa åsätta tull med 2 kronor

per kilogram. Nuvarande tullsats är för de båda förstnämnda artiklarna

1 krona per kilogram och för vattenmätare 10 procent af värdet.

En gemensam tull af 1 krona per kilogram har i fördraget upptagits, hvilken

tull icke torde komma att medföra ett reduceradt skydd för ifrågavarande

vattenmätare.

Tullsatserna för tafflar och pianinon (nr 1198) samt för flyglar (nr

1199) hafva återförts till status quo och sålunda reducerats från 175

kronor och 250 kronor per stycke till resp. 150 kronor och 200 kronor

per stycke. Den för i musikinstrument inbyggda spelapparater i 1910 års

taxa stadgade tilläggstullen är nedsatt från 100 kronor till 75 kronor per

stycke.

För ackordion (nr 1202) har tullen i 1910 års taxa, 1 krona per

kilogram, sänkts med hälften till nuvarande belopp.

Blåsinstrument af annat ämne än trä (nr 1204) draga nu tull med

15 procent af värdet. Den i 1910 års taxa vidtagna höjningen till 25

procent af värdet har reducerats till 20 procent af varuvärdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 204. 24?

För grammofoner och öfriga till nr 1206 hänförliga artiklar har

upptagits en mot den nu vanligen utgående värdetullen ungefärligen

svarande vikttull af 50 öre per kilogram.

1 ullen för de i nr 1219 upptagna uren åt metall har reducerats

Iran 1 krona 50 öre till 80 öre per kilogram, men öfverstiger ändock med

5 öre per kilogram den för artiklarna i fråga nu utgående tullen.

För leksaker och jul gransprydnader (nr 1228) har tullen genom

reduktion från 2 kronor till 1 krona 20 öre per kilogram i stort sedt återförts

till nu gällande belopp.

Gällande tull, 2 kronor per kilogram, är ock upptagen för bijouterivaror

(nr 1229), som i 1910 års taxa äro åsätta en 50 öre högre tull.

beträffande tullen å knappar märkes följande. För förgyllda och

försilfrade knappar (nr 1233), som nu i allmänhet draga tull med 1 krona

50 öre per kilogram, har tullen satts till samma belopp som för förgyllda

och försilfrade metallvaror och sålunda sänkts från 2 kronor 50 öre till

1 krona 80 öre per kilogram. Tullen för de i nr 1234 upptagna metallknappar,

för hvilka tullsatsen nedsatts från 90 öre till 75 öre per kilogram,

utgår ändock med samma belopp som den högsta för samma varor

nu gällande tullen. Knappar af glas eller porslin (nr 1235) draga nu

tull med 60 öre eller 30 öre per kilogram. Förstnämnda tullsats är upptagen

i 1910 års. taxa för båda varuslagen, men har i traktaten reducerats

till 50 öre per kilogram. Stennötsknappar (nr 1236), som ej äro föremål

för inhemsk tillverkning, hafva i traktaten intagits med en tull af 80 öre

per kilogram, hvilken tull med 20 öre per kilogram understiger den för

samma varor nu utgående och jämväl i 1910 års taxa upptagna tullen af

1 krona per kilogram.

Den sista rubriken (nr 1245) i tariffen B omfattar tobakspipor och

cigarrmunstycken in. fl. dylika artiklar af annat ämne än sjöskum eller

bärnsten. Tullen för dessa inom landet ej tillverkade artiklar har nedsatts

från 80 öre till 70 öre per kilogram. Gällande tull utgör 80 öre

per kilogram.

Utöfver de i tariffen B upptagna anmärkningar, som jag här förut

berört, finnas i samma tariff inryckta åtskilliga andra bestämmelser jämväl

i form af anmärkningar. Dessa stadganden innefatta emellertid ''i stort

sedt icke några väsentliga afvikelse!- från hvad som eljest skulle gälla, utan

innebära i flera fall endast ett fastslående af den för taxan gifna tillämpningen

och i andra fall allenast mera obetydliga jämkningar i taxan, afsedda

att befordra en enkel och likformig tullbehandling.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 204.

Maximal
tullar.

Järnmalms
exporten.

Innan jag lämnar frågan om den reglering af svenska tulltaxan,

som traktatförslaget ifrågasätter, har jag att omförmäla den relativa bindning

af vissa tullsatser, hvartill man från svensk sida i samma förslag

utfäst sig. Af skilda anledningar har det icke befunnits lämpligt att i

några fall, där man från tysk sida bestämdt fordrade ett traktatsenligt

fastläggande af tullsatserna, ovillkorligen binda sig vid de i 1910 års taxa

upptagna tullarna, utan har man härvidlag kunnat utverka handlingsfrihet

att inom vissa gränser höja tullarna. De rubriker, hvarom här är fråga,

äfvensom taxans tullsatser för dem samt de tullsatser -— maximaltullar I

hvartill höjning får ske, framgår af följande summariska uppräkning.

J-----O ----7

---Q -- * -j....... .....

............v i------*-----''in*

Nr i 1910

års taxa.

Varuslag.

Tullsats i taxnn.

Maximaltull.

198

Tyngre ofvanläder . . .

65 öre per kilogram

75 öre per kilogram

678

Järnvägs- ocli spårvägs-

skenor:

vägande 20 kg. eller

därunder pr löpande

meter......

fria

2,50 kr. per 100 kilogram

af högre vikt....

fria

1,2 5 kr. per 100 kilogram

709 och 710

Järnrör, valsade eller

varmdragna etc.:

icke bearbetade; äfven-

■3

som lednings- och

lyktstolpar af rör .

4 kr. per 100 kilogram

5 kr. per 100 kilogram

bearbetade .....

5 kr. per 100 kilogram

6 kr. per 100 kilogram

742

Bottenplåtar, syllar, skarf-

järn etc.......

fria

2,50 kr. per 100 kilogram

970

Maskiner och apparater, i

annan rubrik ej särskild!

nämnda, med undantag

af mjölkkylare, mjölk- förvärmare, pastorer och

kärnor; äfvensom pneu- matiska verktyg . . .

10 % af värdet

12 % af värdet

1189

Elektricitetsmätare och

andra elektriska mät- instrument .....

10 % af värdet

15 % af värdet.

I likhet med hvad förhållandet var vid afslutandet af 1906 års traktat

har ej heller nu öfverenskommelse kunnat vinnas, utan att utfästelser

gjorts rörande den svenska exporten af järnmalm. De nu föreslagna

medgifvandena innebära, att under traktatstiden dels utförseltull ej lägges

å järnmalm dels oek de mellan svenska staten å ena sidan samt Luossa
-

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

249

vaara—Kirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund å andra sidan slutna kontrakten icke

underkastas någon ändring, hvarigenom malmexporten försvåras eller inskränkes

i vidare mån än i kontrakten finnes stadgadt.

Under förhandlingarnas gång har från tysk sida oupphörligen med

stort eftertryck framhållits, att medan de tyska medgifvandena i stort sedt

tillförsäkrade den svenska exporten samma gynnsamma ställning som enligt

gällande traktat och i åtskilliga fall till och med beredde densamma större

förmåner än hittills, komme trots de från svensk sida gjorda eftergifterna

dock den tyska införseln hit till landet att mötas af ett öfver nästan hela

linjen höjdt tullskydd. Med hänsyn härtill kan det icke förundra, att den

tyska regeringen i en för Tysklands näringslif så viktig fråga som den att

äga säker tillgång till god järnmalm kraft icke blott upprätthållande

af status quo med afseende å frihet från exporttull, utan äfven fordrat

någon ytterligare garanti för att järnmalmsexporten icke skall hämmas.

Jag finner de här berörda medgifvandena böra godkännas. De

principiella skäl, som möjligen kunde tala däremot, torde ej väga tungt

nog vid betraktande af traktatens fördelar och förringas än ytterligare,

om man betänker, att genom den bestämmelsen i nyssberörda kontrakt,

att staten skall till nämnda malmbolag återbetala, hvad de slutligen fått

vidkännas af en eventuell exporttull, har det statsfinansiella värdet af en

dylik tull reducerats; och vidare må påpekas, att någon verklig inskränkning

i den bolagen genom kontrakten tillerkända rätten till utskeppning

af malm aldrig torde hafva varit afsedd.

I afseende å själfva traktatförslagets innehåll, som i allt väsentligt Traktatens

är lika med gällande traktats, torde vara tillfyllest att erinra därom, att 1

förslaget hvilar på principen om behandling som mest gynnad nation och

reglerar de frågor rörande behandlingen af personer och varor samt angående

sjöfarten, som vanligen finnas berörda i traktater af här ifrågavarande

art.

Jämväl förslaget till slutprotokoll är till stora delar likalydande med

samma protokoll i 1906 års traktat. 1 det föreliggande förslaget förekomma

dock betydande afvikelse!-. Innebörden af några af dessa nya bestämmelser

är redan i det föregående berörd. För öfriga mera afsevärda nyheter,

som tarfva ett omnämnande, vill jag här redogöra.

Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 159 Hälft.

32

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Förordningen

om

oriktig ursprungsbeteckning.

Värdetulls

beräkning

m. m.

Stärkelseskatt

m. m.

Handelsre
sande
-

Traktatens

giltighetstid.

Bestämmelserna i förordningen den 9 november 1888 angående införsel

af varor med oriktig ursprungsbeteckning torde vara onödigt stränga

och kunna betydligt mildras utan att äfventyra lagens syfte att skydda

svenskt arbete mot illojal konkurrens. Härmed sammanhänger också i viss

mån den nu pågående revisionen af ifrågavarande förordning. Densamma

är ännu ej afslutad men torde snart vara fullbordad. Med hänsyn härtill

lärer hinder ej möta att medgifva den i slutprotokollet intagna utfästelsen

att så snart som möjligt fullborda ifrågavarande revision. Under

förhandlingarnas lopp har från tysk sida framhållits åtskilliga önskemål

rörande revisionen. Dessa hafva meddelats den med lagens omarbetande

sysselsatta kommittén.

Från tysk sida har man önskat binda dels bestämmelsen i § 11

tulltaxeförordningen om återutförsel af varor, innehållande gift, dels ock

stadgandet i § 2 mom. 8 tulltaxeunderrättelserna till 1910 års taxa angående

frånräknande af ytteremballage vid bestämmande i vissa fall af tullpliktig

vikt. Vidare har föreslagits bindning af föreskriften i § 3 sistnämnda

författning rörande fastställandet af värdet af vara, som drager

värdetull, med den ändring dock af föreskriften ifråga, att fristen för

missnöjesanmälan mot besiktningsmännens uppskattning af värdet utsträckes

från fem till åtta dagar. Mot dessa nu berörda förslag har jag icke funnit

något att erinra.

Genom en bestämmelse i slutprotokollet har, jämte det rätten att

med särskild skatt belägga brännvin af utländsk potatis fortfarande tillförsäkrats

Sverige, åt oss förvärfvats samma rätt beträffande stärkelse af

dylik potatis, hvilken rätt eljest på grund af traktatens allmänna bestämmelser

vore oss frånhänd. En nv traktat skulle sålunda icke lägga hinder

i vägen för realiserandet af det från flera håll och jämväl från Riksdagens

sida framförda krafvet att till skydd för vår potatisodling skattelägga stärkelse,

framställd af utländsk potatis.

Innan jag lämnar de i slutprotokollet föreslagna bestämmelserna, vill

jag blott framhäfva, att de i detsamma inryckta föreskrifterna om behandling

af handelsresande åro alldeles lika med nuvarande bestämmelser. Framställda

anspråk på ytterligare lindringar hafva bestämdt afvisats,

Jag kommer nu slutligen till frågan om tiden för traktatens bestånd.

Densamma är afsedd att träda i kraft omedelbart efter gällande traktats

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Rungl. Maj:ts Nåd Proposition Nr 204.

utgång eller den 1 december 1911 och sedermera förblifva gällande intill utgången

af år 1917. Vid sistnämnda tidpunkt utlöpa ock det stora flertalet af

Tysklands öfriga tarifftraktater; och det är då helt naturligt, att man från

tysk sida önskar ha tillfälle att jämväl blifva fri från en eventuell traktat med

Sverige. Emellertid synes man i Tyskland äfven vilja räkna med möjligneten

att något längre än till år 19i8 uppehålla ett traktattillstånd på basis

åt 1 ysklands nuvarande fördrag. För detta ändamål har man från tysk

sida velat i föreliggande traktatförslag införa en bestämmelse, gående ut

på rätt att förlänga giltighetstiden för traktaten utöfver den 31 december

HH7. Häremot har man från svensk sida icke haft något att erinra, under

förutsättning dock att en definitiv, ej alltför aflägsen slutpunkt för traktatens

bestånd fastsloges. På grund häraf har öfverenskommits, att, om

traktaten ej uppsagts tolf månader före den 31 december 1917, den skulle

gälla intill dess ett år förflutit från den dag, då den af endera parten

uppsades; dock skulle traktaten äfven utan föregående uppsägning träda

ui klaff den 1 januari 1921. Denna anordning finner jag vara tillfredsstäl

ande. Visserligen skulle det kunna invändas, att,'' för den händelse

1 ysklands öfriga traktater upphörde före utgången af det svenska fördraget,

skulle den fördel, vår ställning som mest gynnad beredde oss, o-å

förlorad, men denna invändning torde sakna praktisk betydelse, ty oafsedt

att vi vore oförhindrade begagna vår uppsägningsrätt, lärer Tyskland ej

vilja under ett i öfrig! traktatlöst tillstånd hafva sin handlingsfrihet bunden

beträffande deri betydande del af sin tulltariff, som beröres af fördraget

med Sverige, utan torde i sådant fall själft komma att uppsäga traktaten.

Genom den. i detta ärende förebragta utredningen torde vara ådagaagot,

att a ena sidan äro i den föreslagna traktaten åt vårt land och särskildt

dess exportindustri tillförsäkrade de hufvudsakliga fördelar, hvilka

kräfvas för att vidmakthålla och främja våra förbindelser med Tyskland

samt att å andra sidan de uppoffringar, som af oss fordras för att vi skola

ta tillgodonjuta nämnda fördelar, icke äro så afsevärda, att de icke

fullt motsvaras af fördelarna. Med hänsyn härtill och då fortgången af

ett ostördt varuutbyte mellan de båda länderna af flera orsaker är af

stol sta vikt jag vill här endast erinra om betydelsen däraf för uppehållandet

af den direkta färjeförbindelsen med tyskland — finner fatraktatens

antagande vara till gagn för vårt land. ‘ °

Herr statsministern och tillförordnade chefen för utrikesdepartementet

yttrade härefter: 1

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

Då jag är af samma mening som chefen för finansdepartementet angående

fördelen för Sverige af ett antagande af den töieslagna tråk

taten och med åberopande af de skäl, som af honom utvecklats, hemställer

jag i underdånighet,

dels att Kungl. Maj:t måtte för Sin del godkänna det uppgjorda förslaget

till handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket med

de till traktaten hörande tariffer och slutprotokoll;

dels ock att Kungl. Maj:t täcktes uppdraga åt envoyéen in. m. herr

Eric Birger Trolle att underteckna ett aftal, affattadt i enlighet med nyssnämnda

förslag.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla äfvensom i nåder förordna, att fullmakt

för afsilande och undertecknande af ifrågavarande

handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska

riket skulle för herr Trolle i vanlig ordning utfärdas.

Ur protokollet:

Gust. v. Dar del.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

253

Utdrag af protokollet öfver ett blandadt utrikesdepartements-,

justitie-, civil-, finans- och jordbruksärende, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä

Stockholms slott den 3 maj 1911.

N förvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena yttrade:

Sedan Kungl. Maj:t den 28 april 1911 uppdragit åt envoyéen m. m.

herr Eric Birger Trolle att underteckna uppgjordt förslag till handels- och

sjöfartstraktat mellan Sverige och Tyska riket, har den från svensk sida

sålunda utsedda fullmäktige nästlidna gårdag sammanträdt i Berlin med

Tyska rikets ombud; och har därvid traktaten undertecknats.

Med åberopande af hvad förut i detta ärende andragits hemställer

jag nu i underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte — med öfverlämnande af

samma handels- och sjöfartstraktat med tillhörande tariffer samt slutprotokoll,

Indika aktstycken bilda ett oskiljaktigt helt, i hvars bestämmelser

någon förändring icke kan äga ruin — i nådig proposition äska RiksjBihang

till Riksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 159 Haft. 33

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 204.

dagens godkännande af de bestämmelser i berörda traktat med tillhörande

tariffer och slutprotokoll, hvilka sådant kräfva.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. Bonde.

Stockholm 1911. Kung!. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Söner.

110826

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:147 Skrifvelse till Konungen angående en mellan Sverige och Tyska rikets afslutad handelsoch sjöfartstraktat m. m a1 i texten