Sök i Ratio Lex

Angående anslag till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen

1911-03-31 · 30 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:226, Angående anslag till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

1

N:o 226.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till befrämjande af afsättning i främmande länder af

alster af svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom

fiskerinäringen; gifven Stockholms slott den 31 mars

1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

dels på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 22,000 kronor

att af Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen,

dels ock medgifva, att hvad vid utgången af år 1911 icke blifvit

användt af för åren 1910 och 1911 för ändamålet beviljade anslag må

under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 161 Höft. (N:o 226.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition N:o 226.

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t forblifver Riksdagen med

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Oskar Nyländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition A7:o 226.

O

O

Utdrag af protokollet, öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

mars 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube.

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

yon Sydow,

YON IyRUSENSTIERNA.

Föredragande departementschefen, statsrådet Nyländer, anförde.

För hvart och ett af åren 1897—1909 har Riksdagen på extra

stat anvisat ett anslag till befrämjande af afsättningen i främmande

länder af alster af svensk industri och svenska näringar. Detta anslag,

som för hvart och ett af åren 1906—1909 belöpt sig till 20,000

kronor, har till sin väsentligaste del tagits i anspråk för uppehållande

af dels en mejeriagent- och landtbrukskonsulentbefattning i England,

dels ock en fiskeriagentur i norra Tyskland. Allenast återstoden af

anslaget, 1,500 kronor, har under åtskilliga år i sammanhang med fördelningen

af anslaget till handelsstipendier tilldelats någon person för

att i främmande länder verka för afsättning af svenska, industrialster.

Vidare har Riksdagen år 1908 på framställning af Eders Kungl.

Maj:t dels anvisat särskild! anslag till exportstipendier och till handels
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

studiestipendier, hvarigenom behof icke därefter förelegat att använda

någon del af här förut omförmälda anslag för att, på sätt nyss blifvit

anfördt, befrämja afsättningen i främmande länder af svenska industrialster,

dels ock beviljat pension åt numera allidna innehafvaren af

befattningen såsom fiskeriagent i norra Tyskland A. H. Kruger.

Uti en af landtbruksstyrelsen till kommerskollegium aflåten och

af kollegium med underdånigt utlåtande den 22 oktober 1908 till Eders

Kungl. Maj:t öfverlämnad promemoria har landtbruksstyrelsen, under

åberopande af sistnämnda omständigheter och med tillstyrkande af en

utaf Sveriges landtbrukskonsulent i England F. Bagge gjord framställning,

att det för hans nämnda befattning för år 1908 anvisade belopp, 13,500

kronor, måtte med hänsyn till de dryga lefnadskostnaderna i London,

där han hade sin station, från och med ingången af år 1909 ökas med

1,500 kronor eller till 15,000 kronor, vidare föreslagit, att det under eu

längre tid och senast för år 1908 från ifrågavarande anslag anvisade belopp

af 5,000 kronor för upprätthållande af en fiskeriagentur i norra Tyskland

för befrämjande af afsättning af produkter af den svenska fiskerinäringen

icke borde för år 1909 till samma ändamål användas. Det kunde nämligen

sättas i fråga, huruvida icke sagda agentur borde utvidgas, så att

den komme att omfatta afsättningen icke blott af svenska fiskerinäringens

produkter utan äfven af det svenska jordbrukets. För att emellertid

åstadkomma utredning, om och i hvad mån anledning kunde förefinnas

för upprätthållande af en dylik mera omfattande agentur i Tyskland,

ansåge landtbruksstyrelsen, att ifrågavarande medel borde för år 1909

vara tillgängliga för att kunna anvisas till resestipendium åt någon person

med uppdrag att inom Tyskland taga kännedom om exportmöjligheterna

för alster af det svenska jordbruket och den svenska fiskerinäringen

samt söka utreda beliofvet därstädes af en agent för befordrande af

exporten till Tyskland af dylika alster.

Genom nådigt bref den 4 december 1908 anvisade härpå Eders

Kungl. Maj:t till landtbruksstyrelsens förfogande för upprätthållande

under år 1909 af en mejeriagent- eller landtbrukskonsulentbefattning i

England ett belopp af 15,000 kronor, däraf 9,000 kronor såsom arfvode

åt agenten eller konsulenten samt 6,000 kronor att mot redovisningsskyldighet

användas till resekostnader och expenser, hvarjämte Eders

Kungl. Maj:t förklarade, att 5,000 kronor af ifrågavarande anslag skulle

tillsvidare reserveras för att på underdånig framställning, som landtbruksstyrelsen

hade att afgifva, kunna under år 1909 af Eders Kungl. Maj:t

användas : för de i landtbruksstyrelsens ofvan omförmälda promemoria

antydda ändamål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226. 5

Därförinnan hade landtbruksstyrelsen uti underdånig skrifvelse den

19 november 1908 framhållit, dels att för upprätthållande under år

1910 af mejeriagent- eller landtbrukskonsulentbefattningen i England

erfordrades ett belopp af 15,000 kronor, dels ock att, innan förberörd:!

utredning kommit till stånd, något bestämdt förslag icke kunde framläggas

angående behofvet af medel för befordrande under år 1910 af

exporten till andra länder än England af alster af svenska landtbruket

med dess binäringar samt fiskerinäringen, utan måste ett sådant förslag

väsentligen komma att bero på den ifrågasatta utredningen. Gifvetvis

borde emellertid ett belopp finnas tillgängligt för att redan från början

af år 1910 åtgärder måtte kunna vidtagas för dylikt ändamål, och landtbruksstyrelsen

hade i sådant afseende ansett, att ett belopp af 5,000 kronor,

motsvarande det, som under en följd af år funnits tillgängligt för upprätthållande

af en fiskeriagentur i Berlin, borde i sådant afseende vara

att påräkna för år 1910. I enlighet med hvad landtbruksstyrelsen sålunda

föreslagit beslöt Eders Kungl. Maj:t att hos Riksdagen göra framställning

om anvisande på extra stat för år 1910 af ett anslag å 20,000

kronor att af Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen. Denna framställning blef af Riksdagen bifallen.

Nästlidna års Riksdag har likaledes för enahanda ändamål på

extra stat för innevarande år anvisat samma belopp, 20,000 kronor.

Genom nådiga beslut den 29 oktober 1909 och den 9 december 1910

har Eders Kungl. Maj:t beträffande användningen under åren 1910 och

1911 af de utaf Riksdagen sålunda beviljade anslagen för upprätthållande

af mejeriagent- eller landtbrukskonsulentbefattningen i England

anvisat ett belopp af 15,000 kronor samt förklarat, att återstående delen,

5,000 kronor, af samma anslag skulle tillsvidare reserveras för att på

framställning, som landtbruksstyrelsen hade att afgifva, kunna af Kungl.

Magt användas.

I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förenämnda nådiga beslut

den 4 december 1908 hemställde landtbruksstyrelsen uti underdånig

skrifvelse den 10 mars 1909 om anvisande af ett belopp af 2,200 kronor

till resestipendium åt någon af Eders Kungl. Maj:t utsedd person, med

uppdrag att inom Tyskland taga kännedom om exportmöjligheten för

alster af det svenska jordbruket och den svenska fiskerinäringen samt att

söka utreda behofvet därstädes af en agent för befordrande af exporten

till Tyskland af dylika alster.

Genom nådigt bref den 26 mars 1909 bemyndigade härpå Eders

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 226.

Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att utse två personer

med uppdrag, den ena att inom Tyskland inhämta kännedom om exportmöjligheterna

för alster af det svenska jordbruket samt att söka utreda

behofvet därstädes af en agent till befordrande af exporten till Tyskland

af dylika alster och den andra att inom nämnda land verkställa enahanda

undersökningar beträffande afsättningsmöjligheterna för alster af

den svenska fiskerinäringen, hvarjämte Eders Kungl. Maj:t såsom reseanslag

åt nämnda personer anvisade åt den förstnämnda ett belopp af

1,600 kronor och åt den sistnämnda ett belopp af 600 kronor, med

skyldighet för en hvar af dem att inom tre månader efter återkomsten

till fäderneslandet till landtbruksstyrelsen afgifva berättelse om hvad

han under resan inhämtat, som kunde vara af vikt för det med resan

afsedda ändamål, äfvensom att i öfrigt vid fullgörande af ifrågavarande

uppdrag ställa sig till efterrättelse den instruktion, som det skulle åligga

landtbruksstyrelsen att för honom utfärda. Samtidigt med fattande af

detta beslut ställde Eders Kungl. Maj:t återstående delen af det reserverade

beloppet, 2,800 kronor, till landtbruksstyrelsens förfogande att

användas till tryckning samt spridande inom Ryssland och Polen af på

ryska och polska språken tryckta broschyrer rörande afvelsdjur af svensk

ayrshire- och låglandsboskap.

På grund af sagda nådiga bemyndigande uppdrog chefen för

jordbruksdepartementet den 30 april 1909 dels åt fiskeriintendenten i

södra distriktet O. Nordqvist att inom Tyskland inhämta kännedom om

exportmöjligheterna för alster af den svenska fiskerinäringen samt söka

utreda behofvet därstädes af en agent till befordrande af exporten till

Tyskland af dylika alster, dels ock åt föreståndaren för landtbruksskolan

å Västraby i Malmöhus län J. L. Nathorst att inom Tyskland inhämta

kännedom om exportmöjligheterna för alster af det svenska jordbruket

samt söka utreda behofvet därstädes af eu agent till befordrande af

exporten till Tyskland af dylika alster.

Med afseende å sagda uppdrag fastställde landtbruksstyrelsen instruktion

för Nordqvist den 9 och för Nathorst den 10 juni 1909.

Nathorst borde enligt instruktionen besöka dels de förnämsta

tyska importorterna, i första rummet Liibeck, Stettin och Königsberg, dels

ock de större konsumtionsorterna Berlin, Magdeburg och Dresden m. fl.

I dessa städer borde besök göras hos de förnämsta import- och försäljningsfirmor,

hvilka arbetade med sådana jordbruksprodukter, som

kunde ifrågasättas komma att exporteras från Sverige till Tyskland.

Hos dessa firmor hade Nathorst att söka erhålla kännedom om de vikti
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 226.

gaste handelsvägarna för dylika produkter, hvilka jordbruksprodukter

kunde beräknas särskildt lämpade för sådan export, hvarom fråga vore,

bästa sättet för produkternas försändning m. m. Vidare både Nathorst

att under band söka vinna kännedom om sätten för sådana varors

förande i marknaden samt pris å dessa varor inom såväl grosshandeln

som detaljhandeln, fraktkostnader, samt till hvilka orter olika varuslag

lämpligast ansåges kunna exporteras. Särskild uppmärksamhet borde

fästas vid utredande af frågan i hvad mån en ökad export af jordbruksprodukter

till Tyskland kunde tänkas komma till stånd med anledning

af ångfärjeförbindelsen mellan Sverige och detta land äfvensom

huruvida det kunde anses fördelaktigt för Sverige, att en svensk landtbrukskonsulent

anställdes i Tyskland, liksom för det dåvarande vore

fallet beträffande England, samt i sådant fall hvilken bostadsort bäst

lämpade sig för den ifrågasatta konsulenten.

Enligt den för Nordqvist utfärdade instruktionen skulle det åligga

denne att besöka städerna Berlin, Stettin, Leipzig, Köln, Hamburg och

Lubeck. Å dessa orter och möjligen äfven annorstädes inom Tyskland hade

Nordqvist att utreda storleken eller omfattningen af dit pågående införsel

af i första band färsk fisk — olika slag — samt äfven af saltad fisk,

vidare de utsikter, som kunde finnas för ökad import af fisk från Sverige,

hvilka svenska fisksorter, som vore mest begärliga i marknaden, huru

fisken borde vara behandlad eller inpackad och hvilka årstider de

viktigaste svenska fisksorter hade största utsikten att vinna omsättning.

Äfvenledes borde Nordqvist utreda, i hvad mån och på hvad sätt färsk

fisk försåldes på offentlig auktion och huruvida importerad fisk vanligen

brukade finna afsättning i fast räkning eller mot provision. Den

berättelse, som det jämlikt ofvan nämnda nådiga bref ålåge Nordqvist

att inom tre månader efter återkomsten till fäderneslandet till landtbruksstyrelsen

afgifva, borde afslutas med ett sammanfattadt motiveradt

uttalande, huruvida eu af svenska staten anställd och aflönad konsulent

för den svenska fiskhandeln kunde vara behöflig och hvarest han i sådan

händelse skulle vara bosatt.

Uti en till Eders Kungl. Maj:t den 17 november 1910 ställd skrift

hafva hushållningssällskapens ombud anfört följande.

I en hos hushållningssällskapens ombud väckt motion hade förslag

framställts om inrättande i Berlin af eu jordbrukskonsulentbefattning.

Till stöd härför hade motionären hufvudsakligen anfört, att vårt jordbruks

exportöfverskott för närvarande ginge så godt som uteslutande

Hushållningssällskapens

ombud

den 11 november

1910.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

på England i form af smör. Sannolikt vore väl, att man där allt fortfarande

hade att emotse en relativt god marknad, om man också kanske

gjorde klokast uti att ej helt frånse möjligheten afmätt den engelska

kolonial- och tullpolitiken kunde komma att taga eu riktning, som en

dag kunde gifva våra dåvarande afsättningsmöjligheter stora svårigheter

att arbeta med. Med tanke härpå och då det i hvarje fall måste anses

innebära en styrka att i fråga om afsättning ej vara uteslutande

beroende af ett land, syntes det vara skäl för oss att lifligt uppmärksamma

den marknad, som utan tvifvel stode att vinna i Tyskland. I

detta land intoge till följd af den starka befolkningstillväxten och industriens

kraftiga utveckling lifsmedelsfrågan för hvar dag eu alltmera

dominerande plats, hvilket gjorde, att en skärpning af de bestämmelser,

som för andra länder försvårade införsel till Tyskland af särskildt jordbrukets

alster, ej syntes vara att emotse, men väl i stället motsatsen.

För ett land med vårt läge och med våra ypperliga förbindelser med

Tyskland syntes det därför vara allt skäl att beakta de afsättningsmöjligheter,

som redan funnes på Tyskland, och att i tid söka lägga grund

för en marknad, som så småningom borde kunna blifva af största betydelse

för oss. Den redan i gång varande, hufvudsakligen genom danska

mellanhänder förmedlade köttexporten på Tyskland syntes hafva förutsättningar

att blifva en affär af betydelse för vårt jordbruk, som också

därigenom skulle beträffande sin husdjursskötsel få anledning ägna köttproduktionen

större uppmärksamhet. I än högre grad skulle detta blifva

fallet, om för vårt land kunde utverkas åtminstone samma förmåner,

som Danmark vore i besittning af beträffande införsel af lefvande slaktdjur

till Tyskland. Förutom nu nämnda kunde såsom produkter, lämpliga

för export på Tyskland, nämnas afvelsam* af vår sydsvenska låglandsboskap,

arbetshästar af vår mellansvenska kallblodiga afvel, samt mjölk,

grädde, smör och ost. Vår utsädesspannmål vore redan känd och värderad

i Tyskland och borde som exportvara kunna få en allt större

betydelse, och detsamma gällde om vår lingonproduktion.. Det nämnda

vore afsedt endast att tjäna som några exempel på, att vi utan tvifvel

hade ekonomiska intressen af vikt att i nämnda land bevaka. För att

emellertid detta effektivt skulle kunna komma att ske, syntes det oundgängligt,

att genom statens försorg i Tyskland anställdes en person,

gom, förtrogen med såväl svenska som tyska förhållanden, därute kunde

permanent studera afsättningsförhållandena och följa marknadens fordringar

och läge på olika platser samt i öfrigt på sätt, som kunde befinnas

lämpligt, verka för gynnsam afsättning af i första hand svenska jord
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 226.

bruksprodukter, som kunde för export på Tyskland anses lämpliga.

Huruvida åt nämnda person äfven borde anförtros tillvaratagandet af

vår fiskexports intressen, därpå ville motionären ej närmare ingå. Lyckligast

vore måhända, om dessa kunde få en särskild fackkunnig representant,

men borde det ej heller vara omöjligt att åtminstone till eu

början båda uppgifterna förenades. Hvad som förutom det sagda borde

åligga en dylik jordbrukskonsulent vore att i Tyskland, där utredning

af betydelsefulla jordbruksfrågor alltid stode på dagordningen, följa jordbruksutvecklingen

och hålla sitt lands jordbruk underkunnigt om de

nya rön, som kunde vara af betydelse för facket äfven i hemlandet.

Hans verksamhet skulle med andra ord blifva ungefär öfverensstämmande

med de jordbrukssakkunniga personers, som åtskilliga stater funnit sig

föranlåtna för sådant ändamål anställa i främmande länder.

Ombuden, som ville framhålla, att en med den i motionen afsedda

likartad befattning redan funnes inrättad i England, ansåge för egen

del, att eu fullt kvalificerad person såsom tillvaratagare, på sätt motionen

angåfve, af svenska intressen i Tyskland skulle vara af stor betydelse.

Att emellertid erhålla en person, som ägde både den praktiska affärsmannaförmåga

och den agrikulturtekniska bildning, som i motionen förutsattes,

för att uppfylla alla de på honom i motionen ställda kraf, ansåge ombuden

synnerligen vanskligt. Redan de frågor rörande export af svenska

jordbruksprodukter, som skulle åligga honom, syntes taga hans krafter

fullt i anspråk. Särskilt syntes detta blifva fallet, då, såsom ombuden

förväntade, exporten af slaktdjur till Tyskland skulle utvecklas till den

ståndpunkt, dit den borde komma. Utan att sålunda närmare inlåta

sig på frågan om specialisering af de åligganden, som skulle vara med

den nya befattningen förenade, ville ombuden i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt vidtaga åtgärder för inrättande

i Berlin af en befattning af i motionen angifven beskaffenhet

och med de särskilda åligganden, som efter närmare utredning ansåges

böra vara med densamma förenade.

Öfver denna hushållningssällskapens ombuds framställning infordrades

landtbruksstyrelsens utlåtande, hvarjemte till landtbruksstyrelsen

öfverlämnades, för att tagas i öfvervägande vid afgifvande af det sålunda

infordrade underdåniga utlåtandet, dels en underdånig framställning den

30 november 1910 af Kristianstads läns hushållningssällskap, att Eders

Kungl. Maj:t ville snarast möjligt vidtaga åtgärder för anställande af

en landtbrukskonsulent i Berlin med uppgift att genom sin verksamhet

underlätta svenska landtbruksprodukters afsättning å den tyska marknaden,

dels en den 13 januari 1911 af Kalmar läns södra hushållningsBihang

till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. I Afd. 161 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

ungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 226.

sällskap till Eders Kling!. Maj:t ställd skrift, hvari hushållningssällskapet

förklarat, att sällskapet förenade sig med Kristianstads läns hushållningssällskap

i dess gjorda underdåniga hemställan. Enahanda förklaring

har sedermera afgifvits af Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

den 27 januari 1911.

Landtbruk^. Med underdånigt utlåtande den 18 januari 1911 har nu landt
»tyreisen

den bruksstyrelsen öfverlämnat ej mindre akterna till förberörda remisser

18 m7.art än äfven utaf landtbruksskoleföreståndaren Nathorst och fiskeriintendenten

Nord qvist afgifna berättelser öfver af dem på grund af förenämnda

uppdrag verkställda resor inom Tyskland, hvilka resor företagits af

Nathorst under år 1910 och af Nordqvist år 1909, äfvensom öfver den

sistnämndes reseberättelse, efter anmodan af landtbruksstvrelsen, afgifna

yttranden från styrelsen för Göteborgs och Bohus läns haisfiskeföreningy

styrelsen för södra Sveriges fiskeriförening samt styrelsen för svenska

fisk!) andi; inför b vind et.

Landtbruk»- Nathorst har i sin berättelse till en början redogjort för Sveriges

sköte för estån- mivarande export af landtmannaprodukter till Tyskland samt handeln

''^reseberättelse* därstädes med dylika produkter och öfvergår därefter till en redogörelse

för utsikterna för en ökad export från Sverige till Tyskland af

lefvande kreatur, kött, höns, gäss, mejeriprodukter, ägg samt utsädesspannmål.

Vidkommande först en export af lefvande slaktdjur så framgår

af Nathorsts berättelse, hurusom alla tecken enligt Nathorsts meningtyda

på, att det nu i Tyskland rådande förbudet mot import från Sverige

af lefvande boskap skall kunna komma att upphäfvas till följd af det

inom Tyskland rådande stora behofvet af kött.

Hvad slaktadt kött beträffar anser Nathorst, att intet hinder

förefinnes för att dylikt skall kunna i stor skala exporteras från vårt

land till Tyskland under villkor, att hänsyn härstädes tages till den

tyska marknadens fordringar å lämplig vara, och anser Nathorst, att

Hamburg för närvarande torde vara den plats, där slaktadt svenskt kött

skulle kunna lättast afsättas.

Beträffande mejeriprodukter uppvisar Nathorst, hurusom behof

inom Tyskland förefinnes af en större smörimport än den, som för närvarande

äger rum, och att priset å smör i Tyskland på senare tid synnerligen

ökats. Emellertid framhåller Nathorst faran för Sverige att

öfvergifva den engelska marknaden, som fortfarande torde blifva den

säkraste afnämaren af svenskt smör, om också från vissa orter inom

vårt land smör skulle kunna med stor fördel afsättas på Tyskland,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

genom hvilken fördelning af smörhandeln ett jämnare årspris för denna

vara skulle kunna erhållas.

Vidkommande åter grädde så torde enligt Nathorsts uppfattning

en svensk export däraf på Tyskland ej gärna kunna komma att medföra

någon vinst annat än för mejerierna, så länge de höga smörprisen

komma att bestå. Största vinsten i detta fall skulle enligt Nathorsts

mening uppstå, om i Sassnitz anlades ett svenskt gräddmejeri, där

grädden afkärnades.

Skulle mjölk med fördel kunna exporteras till tyska städer, kunde

detta ske endast under förutsättning af mycket höga pris därstädes å

mjölken, en förutsättning, som dock icke för närvarande förefinnes, då

i Berlin priset för bästa, väl pastöriserade och afkylda mjölk ej är

högre än 12—13 öre per kilogram.

Då konsumtionen af ost inom Tyskland är ganska betydande och

importen af ost till nämnda land på senare tiden ökats, anser Nathorst

det icke vara omöjligt, att Sverige i en framtid skall kunna förskaffa

sig marknad därstädes för vissa ostsorter, i händelse prisen inom vårt

land skulle ställa sig ofördelaktiga. Såsom villkor för en lönande dylik

export uppställer han emellertid, att härifrån skulle kunna exporteras

ost i tillräckliga kvantiteter af framstående beskaffenhet.

Iförande exporten af ägg framhåller Nathorst, att konsumtionen af

denna vara är mycket stor i Tyskland och att betydliga mängder däraf

årligen importeras, hvilket möjliggöres däraf, att den tyska äggtullen

är jämförelsevis låg samt att färska ägg äro mycket efterfrågade och

betalas med goda pris. För att dock kunna få dylika affärer i gång,

måste säljaren genom kontrakt förbinda sig att leverera en viss bestämd

mängd hvarje vecka.

Vid besvarandet, jämlikt instruktionen för resan, af frågan huruvida

det för Sverige kunde anses fördelaktigt, att en svensk landtbrukskonsulent

anställdes i Tyskland liksom för närvarande vore fallet beträffande

England, uttalar Nathorst såsom sin åsikt, stödd på under resan gjorda

erfarenheter, att en landtbruksagent icke skulle blifva till något större

gagn för den svenska export, som skulle kunna ifrågakomma till

Tyskland, då denna export säkerligen komme att sköta sig själf. Då

en dylik agent icke gärna kunde tänkas uppträda som ren affärsförmedlare,

skulle hans hufvudsakliga uppgift blifva att angifva adresser''

på olika affärsmän och firmor, som drefve affärer med landtmannaprodukter

af det ena eller andra slaget, samt möjligen äfven att meddela

upplysningar ifråga om efterfrågan på olika platser å dylika produkter.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Fi^ker iintendent

eu JSordqvists

reseberättelse.

12 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 226.

Härför kunde dock lämpligen anlitas de svenska konsulaten i Tyskland

liksom hittills skett med goda resultat.

Däremot framhåller Nålborst, att anställandet i Tyskland af eu

svensk tjänsteman med god agronomisk utbildning såsom det svenska

jordbrukets målsman skulle vara särdeles lämpligt. Tyskland hade själft

i de större länderna anställt dylika särskilda tjänstemän med uppgift att

noga följa med allt, som i dessa länder gjordes till jordbrukets främjande.

Én dylik tjänsteman, duglig, intresserad och med öppen blick

för vår modernärings behof inom olika områden, skulle säkerligen blifva

till stor nytta för vårt land. Han borde stå i ständig förbindelse med

iandtbruksstyrelsen och dit afkunna rapporter öfver allt hvad som företoges

till främjande af det tyska jordbruket inom alla dess olika områden.

Därjämte skulle han äfven hafva till uppgift att göra det svenska jordbruket

kändt i Tyskland och fästa uppmärksamheten där på allt hvad

af oss göres till främjande af vårt jordbruk.

Såsom bostadsort för denna svenska tjänsteman föreslår Nathorst

obetingadt Berlin, då där upplysningar lättast kunde erhållas från olika

myndigheter och utmärkta kommuni kationsled er därifrån ledde åt alla

håll. Det skulle nämligen säkerligen blifva till ej ringa gagn för befattningens

utöfvande, om den ifrågasatta tjänstemannen tillerkändes rätt

att företaga tjänsteresor inom Tyskland för att i förekommande fall på

ort och ställe skaffa sig upplysningar och gorå iakttagelser.

Fiskeriintendenten Nordqvist framhåller i sin reseberättelse till en

början att, oaktadt Tyskland hade eu betydande flotta af ångtrålare på

Nordsjön och en mängd andra fiskefartyg såväl på Nordsjön som på Östersjön

och oaktadt insjö- och flodfisket samt dammkulturen stode mycket

högt, räckte den inhemska fiskproduktionen på långt när icke till att

fylla befolkningens behof af fisk. Och dock vore fiskkonsumtionen icke

stor, fastän den mycket ökats under de senare åren, hufvudsakligen tack

vare de stora Nordsjöfiskeribolagens bemödanden att sälja billig färsk

hafsfisk äfven i långt in i landet belägna städer samt järnvägs- och postförvaltningarnas

stora tillmötesgående med inrättande af snabba och

billiga transportmöjligheter för fisk.

Storleken af Tysklands fiskimport äfvensom den andel, Sverige

har däri, framgår af följande i Nordqvists reseberättelse intagna tabeller,

däri för jämförelses skull importen från Danmark och Norge äfven

medtagits.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mo/j:ts Nåd. Proposition N:o 226.

13

Tab. 1. Tysklands import af färsk fisk.1)

1904.

1905.

1908.

1907.

Ton.

Tusen M.

Ton. ITusenM.

I

Ton.

Tusen M.

Ton.

Tusen M.

Hela importen............

77,678

28,609

118,0151 37,163

114,378

42,451

127,956

35,253:

i Imp. fr. Sverige .........

10,748

1,843

21,813 3,736

24,056

4,669

25,513

3,760

» » Danmark ......

15,328

6,288

17,420 7,128

20,710

8,289

21,368

6,788

» » Norge .........

8,487

1,559

11.235 2,340

14,126

3,024

18,223

3,014

Tab. 2. Tysklands import af salt sill.2)

1904.

1905.

1906.

1907.

Tunnor. jTusenM.

1

Tunnor. jTusenM.

Tunnor. TusenM.

Tunnor.

TusenM.!

1,468,051 37,037

123,569! 3,543

1,432,482 44,348

87,678 2,626

1,210,609) 41,590:1,300,420

87,937 2,6411 92,779

■

35,013

2,320

Imp. fr. Norge............

Från Sverige både under de ifrågavarande fyra åren enligt den

tyska statistiken icke importerats någon salt sill.

Följande tabell 3 gifver en mera detaljerad bild af Tysklands fiskimport

under år 1908. Talen utmärka deciton (= 100 kg.).

9 Statistisches Jahrburch fur das Deutsche Reich. 29. Jahrg. 1908. Sid. 132, 138.

s) Från 1 mars 1906 ingår häri Tysklands fångst. För 1906 utgjorde den 8.6 milj. mark

för 1907 6.9 milj. mark för salt sill.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

Tab.

| Färsk karp 2) .....................................

Annan lefvande söttvattensfisk:

hela importen .................................

från Sverige.....................................

,, Danmark .................................

{ Annan icke lefvande sötvattensfisk:

hela importen .................................

från Sverige.....................................

„ Danmark .................................

Färsk sill, skarpsill:

hela importen .................................

i från Sverige.....................................

„ Danmark .................................

„ Norge .....................................

| Annan hafsfisk, färsk:

| hela importen .................................

från Sverige.....................................

„ Danmark .................................

„ Norge ......................................

| Salt sill:

hela importen...................................

i från Sverige ..................................

„ Norge .......................................

Kräftor (flod):

hela importen .................................

från Sverige.....................................

Januari.

Februari.

Mars.

April.

1,448

1,542

1,458

1,826

948

1.124

808

2,054

—

71

—

619

272

279

307

498

4,497

6,705

3,694

3,640

185

95

136

233

183,549

154,021

91,766

20,698

154,063

111,425

3,035

103

5,752

1,559

6,453

1,674

5,207

18,928

79,524

11,473

16,833

23,819

26,539

23,283

- 408

233

290

926

4.285

6,515

10,814

10,000

2,172

1,118

2,830

1,245

Tunnor

Tunnor

Tunnor

Tunnor

220.021

dt 310

42,938

49,083

24,341

1,217

dt 2

141

327

1,353

19,522

dt 157

4,921

3,208

3,485

dt

dt

dt

åt

137

177

182

331

81

115

in

112

'') Monatliche Nachweise iiber den auswärtigen Handel Dentschlands 1908.

*) Endast från Frankrike, Osterrike-Ungern och Rumänien.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

15

1

i Maj.

Juni.

Juli.

Augusti.

September.

Oktober.

November.

December.

320

|

168

137

381

1,006

309

3,089

3,553

1.680

2,932

1,478

3,348

3,541

3.164

2,222

1.475

953

231

234

437

632

1.163

633

423

141

592

74

2,132

2,239

1,467

913

579

i

3,836

4,444

4,423

4,028

5.053

4,989

4,582

6,436

367

76

78

18

87

99

117

273 1

23,026

8,053

17,705

31,541

63,842

134,316

146,231

112,536

19

3

—

146

1,392

3.019

2,677

59.690

15.046

3,353

4,792

2,434

17,220

16,147

4,435

4,401

2,775

1

39

304

2,405

1,610

7,132

15,597

17,427

22,403

15.520

14,157

14,807

16.721

23,329

34,608

28,182 !

1,792

904

611

327

997

784

827

703

13,655

8,850

6,928

4,604

4,529

7,012

7,816

10.869

1,112

1,202

1,746

2,655

3,801

3,307

5,066

4,697

Tunnor

Tunnor

Tunnor

Tunnor

Tunnor

Tunnor

Tunnor

Tunnor |

13,623

29,392

160,477

98,271

170,562

179,465

125,982

117,058 i

430

900

780

29

191

261

186

217

2,965

2,513

12,186

1,803

6,733

14,161

8,475

7,684

dt

dt

dt

dt

dt

dt

dt

dt

1.173

1,493

1,604

1,172

1.450

700

256

193

44

—

—

121

113

48

—

4

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

Enligt hvad i reseberättelsen framhålles synes af tab. 1, att

Tysklands import af färsk fisk från Sverige är rätt betydlig, och af

tab. 3, att denna import hufvudsakligast utgjorts af färsk sill (från

Bohuslän). Importen af annan färsk hafsfisk från Sverige vore betydligt

mindre än såväl från Danmark som från Norge. Importen af lefvande

sötvattensfisk från Sverige utgjorde år 1908 5,396 deciton, medan den

från Danmark samma år uppgick till 9,493 deciton. Den lefvande sötvattensfisken

vore hufvudsakligen sådan, som af tyska kvassar uppköptes

vid våra kuster. Någon icke lefvande sötvattensfisk hade enligt

den tyska statistiken icke importerats från Sverige under år 1908 och

icke heller någon karp. Dessa uppgifter vore dock icke riktiga. I

själfva verket exporterades från Sverige — om också icke mycket —

dock något icke lefvande färsk sötvattensfisk, hufvudsakligen gädda och

gös, äfvensom något lefvande karp.

Efter att hafva ingående redogjort för organisationen af fiskhandeln

i Berlin, Hamburg, Altona, Kiel, Lfibeck, Rostock, Stettin, Leipzig och

Köln öfvergår Nordqvist i sin reseberättelse till att besvara den i

instruktionen för resan upptagna frågan, om en af svenska staten anställd

och aflönad konsulent för den svenska fiskhandeln kunde vara behöflig.

Denna fråga besvaras af Nordqvist jakande, dock endast under förutsättning

att en fullt kompetent och driftig person kunde erhållas härtill.

Det kunde icke förnekas, att en dylik agent skulle kunna blifva till stort

gagn för vår fiskexport på Tyskland. Svårigheterna för våra fiskare och

fiskhandlare att till utlandet exportera fisk bestode nämligen dels i

obekantskap med därvarande afsättningsförhållanden, för tillfället gällande

priser och köparnas soliditet, samt dels i okunnighet i språket, hvarigenom

korrespondens försvårades. En agent kunde icke allenast meddela

nödiga upplysningar utan äfven förmedla köp. Den år 1888 utfärdade

instruktionen för den af svenska staten i Berlin anställda fiskeriagenten,

innehölle bland annat, att det skulle åligga agenten att på svenska

fiskares och fiskhandlares begäran och risk, mot med dem öfvenskommen

godtgörelse, tillhandagå dem med ombestyrande af fiskförsändningars

mottagande, behandling, transporterande och försäljning i Tyskland.

Ett dylikt »ombestyrande)) vore knappast möjligt, i händelse agenten

icke hade härför nödig personal af biträden. Tänktes agentens verksamhet

i denna utsträckning, måste den bli ett slags kommissionsaffär

med egna lagerrum (kylrum), bassänger för lefvande fisk m. m. Vid

försäljning i kommission komme närmast fiskauktionerna i fråga och

beträffande dessa syntes agentens uppgift hufvudsakligen kunna blifva

att meddela råd beträffande till hvilken auktion i Berlin, Hamburg eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

Altona fisken skulle sändas, samt beträffande fiskens adressering och

avisering äfvensom att öfvervaka, att oberättigade afdrag icke gjordes

för död eller skämd fisk samt att hjälpa exportören till erhållande af

honom tillkommande betalning. Dessutom kunde han, då fråga vore om

försäljning i fast räkning, taga reda på, hvem som betalade de högsta

prisen, och med denne uppgöra aftal. Härför borde agenten få uppbära

en fast procent.

Beträffande frågan hvar agenten skulle vara bosatt, anför Nordqvist,

att endast två orter kunde komma i fråga, nämligen Berlin eller Hamburg

(resp. Altona). Oaktadt Hamburg och Altona både betydligt

större fiskinförsel än Berlin, utgjordes dock största delen af denna

införsel af hafsfisk. Såsom i berättelsen förut framhållits, vore konsumtionen

af sötvattenfisk i Tyskland större än af hafsfisk och för handeln

med sötvattensfisk vore Berlin hufvudort. Då därtill komme, att Stettin,

som näst Hamburg hade den största sillimporten och äfven importerade

betydande mängder färsk sill från Sverige, läge endast två timmars väg

från Berlin, syntes de öfvervägande skälen tala för att fiskeriagenten

skulle vara bosatt i Berlin. Äfven för afsättningen i städer, belägna

längre in i landet såsom i Dresden och Leipzig, vore Berlin lämpligare

än Hamburg. För att kunna hålla reda på fiskafsättningsförhållandena

äfven på andra orter borde agenten emellertid vara i tillfälle att utan

uppoffring af egna medel företaga kortare resor till andra orter, då

sådant kunde vara behöfligt för hans tjänst.

Uti de af landtbruksstyrelsen införskaffade yttrandena öfver Nordqvists

ifrågavarande reseberättelse anföres hufvudsakligen följande:

af styrelsen för Göteborgs och Bohus läns h afsfiske förening:

att de firmor på västkusten, som i något större omfång exporterade

fisk till Tyskland, i allmänhet hade så god kännedom om förhållandena,

att för dem syntes något behof af en fiskerikonsulent ej förefinnas; att,

då det emellertid säkerligen funnes en del affärsmän, som vore mindre

förtrogna med ifrågavarande export och som utan tvifvel skulle kunna

få värdefullt bistånd af en dylik konsulent, hafsfiskeföreningens styrelse

ansåge sig böra tillstyrka tillsättandet af en svensk fiskerikonsulent i

Tyskland; att styrelsen dock ej ville underlåta att framhålla vikten af

att för ändamålet erhölles en energisk och med den tyska fiskmarknaden

fullt förtrogen person; samt att beträffande platsen för fiskerikonsulentens

bostad styrelsen i likhet med fiskeriintendenten Nordqvist ansåge, att

Berlin därtill vore den lämpligaste orten;

af södra Sveriges fisheriförenings styrelse:

att med anslutning till fiskeriintendenten Nordqvists uttalande i

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 161 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

frågan föreningen ansåge, att en med såväl svenska som tyska iiskeriförhållanden

förtrogen driftig person, som skulle af staten anställas såsom

fiskhandelskonsulent, utan tvifvel skulle kunna i hög grad gagna utvecklingen

af Sveriges fiskhandel på Tyskland; att ifrågavarande konsulent

borde vara bosatt i Berlin, där Tysklands mesta grosshandel med lefvande

och sötvattensfisk numera vore koncentrerad; att för att vara till verklig

nytta för vår fiskhandel det emellertid vore af vikt, att den ifrågavarande

personen i så vidsträckt män som möjligt biträdde våra fiskhandlare och

fiskare vid afsättningen af deras fisk; att för att uppehålla hans nit däri

det verksammaste sättet syntes vara att göra honom icke endast till

konsulent utan äfven till agent med en jämförelsevis liten fast lön, men med

eu viss procent för all den genom hans förmedling sålda fisken; samt att

föreningen därför, i händelse en härför fullt lämplig person kunde

erhållas, hemställde, att landtbruksstyrelsen ville vidtaga nödiga åtgärder

för anställande af eu agent i Berlin för Sveriges fiskhandel på Tyskland;

samt af styrelsen för svenska fiskhandlarförbundet:

att med afseende å den stora betydelse, som den tyska fiskhandeln

redan hade för Sveriges fiskeri och fiskhandel, hvilken betydelse kunde

mycket ökas, ett ombud borde anställas i Berlin; att, för att ombudet

skulle kunna blifva till största möjliga nytta, ombudet borde gifvas

eu äfven i det yttre representativ ställning, såsom fiskeriråd, lydande

direkt under landtbruksstyrelsen; att af Sveriges beskickning i Berlin

fiskerirådet borde erhålla allt det understöd, som beskickningen kunde

lämna, samt att fiskerirådet skulle stå beskickningen till tjänst i alla

angelägenheter, där han kunde gorå det utan intrång i sin liufvudverksamhet;

att, om till fiskeriråd utsåges en person med modern

nationalekonomisk bildning, och någon annan kunde icke gärna ifrågakomma,

såvida kompetent person skulle intaga fiskerirådsbefattningen,

borde han kunna blifva till synnerligen värdefull hjälp för den

svenska beskickningen i Berlin; att fiskerirådets verksamhet syntes åtminstone

till en början icke böra omfatta äfven förmedlandet af köp;

att, äfven om fiskerirådet icke fullständigt förbjödes att förmedla köp,

så borde hans verksamhet hufvudsakligen inriktas på meddelandet af

alla för fiskhandeln nödiga och nyttiga upplysningar och att i den

praktiska affärsverksamheten tillvarataga Sveriges intressen; att, då

fiskerirådet måste vara beredd att ofördröjligen resa till platser, där

hans närvaro kräfdes, vid hans sida borde ställas ett biträde, som funnes

att tillgå vid fiskerirådets frånvaro; att, då de fordringar, som borde

ställas på fiskerirådets teoretiska utbildning och praktiska duglighet, vore

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. .Proposition N:o 226.

mycket stora och hans ställning äfven i yttre hänseende måste vara god,

fiskerirådets löneförmåner borde likställas med legations- och konsulatråds

i Berlin eller utgöra 10,800 kronor; att fiskerirådets biträde borde

erhålla 3,300 kronor om året; att därtill komme lokal- och resekostnader

m. in.; samt att, enär det måste anses vara ett lifsintresse för Sveriges fiskhandel,

för Sveriges hela fiskerinäring och för Sveriges folkhushållning,

att ett fullt kompetent fiskeriråd med biträde så fort sig göra läte anställdes

i Berlin, och anställningen om möjligt borde ske redan under

1911 års förra hälft, så att liskerirådet kommit fullt in i sin verksamhet,

då den stora exporten åter började under senare halfåret, svenska

fiskhandlarförbundet på det liriigaste tillstyrkte, att åtgärder vidtoges,

för att svenska staten komme att anställa ett fiskeriråd med biträde i

Berlin.

I berörda yttrande från styrelsen för svenska fiskhandlarförbundet

har meddelats en tabellarisk öfversikt af Sveriges export af fiskvaror

till Tyskland och andra främmande länder åren 1907—1909 enligt

Sveriges officiella statistik, jämförd med motsvarande tyska importsiffror.

Enligt yttrandet skulle mer än hälften af Sveriges hela fiskutförsel

under åren 1907—1909 gått till Tyskland eller för respektive år

56,12, 59,55 och 56,53 procent af hela utförseln. Af den färska svenska

sillen, som år 1909 utgjorde nära 7* af hela Sveriges fiskutförsel,

exporterades 69,46 procent eller nära 7io till Tyskland. Med tillägg af

skaldjur skulle värdet af exporterad fisk till Tyskland år 1909 enligt

nämnda styrelses beräkning uppgått till minst 6 miljoner kronor.

Uti sitt förenämnda underdåniga utlåtande den 18 januari 1911 har Landtirukmty1

and t br riksstyrelsen till eu början lämnat en öfversikt öfver exporten från a**”’

Sverige till Tyskland af landtmannaprodukter samt skogsbär och fisk. låtande dm is

Värdet af införseln till Tyskland från Sverige af dels kött, fläsk, ianuan i9lismör,

spannmål och ägg, dels skogsbär, dels och fisk utgjorde under

åren 1908 och 1909 enligt följande tabell, som inom landtörn k sstyrelsen

upprättats på grund af generaltullstyrelsens uppgifter i runda tal

öfver rikets in- och utförsel af vissa varor:

År 1908

kr.

År 1909

kr.

218,971 815,224

3,751,703 2,071,479

5,258,840 5,335,808.

kött, fläsk, smör, spannmål, ägg

skogsbär ............................................

fisk ...................................................

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

Enligt till landtbruksstyrelsen inkomna uppgifter har under år

1910 exporten af nöt- och kalfkött från Malmö slakthus till Tyskland

utgjort

M&nad

iNOtKreatur

St. Kg.

Sl.

^allvar

Kg.

februari...............

17

4,582

_

_

mars.....................

94

26,954

—

—

april.....................

93

27,262

—

—

maj .....................

56

21,108

—

—

juni .....................

156

50,535

—

—

juli .....................

177

56,638

3

222

augusti ...............

274

83,391

10

640

september .........

224

64,913

34

2,341

oktober...............

609

178,677

148

9,812

Summa

1,700

514,060

195

13,015.

Exporten af smör från skånska smörexportföreningen till Tyskland

under de 11 första månaderna af år 1910 utgjorde 2,734 drittlar, motsvarande

i vikt omkring 145,000 kilogram, samt äggexporten till Tyskland

öfver Trelleborg omkring 52,200 st. ägg.

Under samma tid exporterades från Skåne 850,000 kilogram

grädde till Tyskland.

De föreliggande siffrorna funne landtbruksstyrelsen gifva vid

handen, att Sveriges export till Tyskland utgjordes för närvarande till

största delen af fisk, därnäst af skogsbär samt den minsta delen af

landtmannaprodukter. Emellertid syntes exporten af landtmannaprodukter

vara i stigande, hvartill väsentligen bidragit den på senare tiden

tillkomna ångfärjeförbindelsen mellan Trelleborg och Sassnitz.

Rörande utsikterna för ökandet af exporten af skogsbär har landtbruksstyrelsen

hänvisat till en från trycket utgifven berättelse af fil.

licentiaten N. Flygare rörande en af honom med understöd af statsmedel

år 1909 företagen studieresa, hvaraf inhämtas, att utsikter till

en ökad export af skogsbär till Tyskland torde förefinnas.

Efter att sålunda hafva sökt utreda storleken och beskaffenheten

af Sveriges export af landtmannaprodukter, skogsbär och fisk på Tyskland

under närvarande tid, öfvergår landtbruksstyrelsen till att framlägga

sina åsikter beträffande de åtgärder, som från statens sida böra

vidtagas för ytterligare befordrande af utförseln på Tyskland af svenska

varor inom ifrågavarande område.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

Hvad de egentliga landtbruksprodukterna beträffar, bär landtbruksstyrelsen

funnit den lämnade utredningen gifva vid handen, att goda utsikter

funnes för att exporten af sådana till Tyskland skulle kunna

stegras i icke oväsentlig män.

Härför fordrades emellertid för närvarande icke så mycket en

agent för inledandet eller förmedlandet af affärsförbindelser med tyska

importörer utan fastmera ett ombud med åliggande att hafva ständig

uppmärksamhet fästad på möjligheterna att kunna inom Tyskland afsätta

svenska landtmannaprodukter. Detta borde gifvetvis ske genom en

i Tyskland anställd person, som noga följde de tyska marknaderna och

deras behof, samfärdselvägarnas utveckling såväl öfver hafvet som på

floder, kanaler och järnvägar. Samma person borde det dessutom åligga

att följa utvecklingen af den tyska landtbruksförvaltningen, dess veterinärväsende

samt alla däraf följande åtgärder såväl i lagstiftningsväg

som i andra afseenden. Eu dylik af svenska staten anställd person

borde själfmant och oafbrutet meddela landtbruksstyrelsen hvad som i

förberörda afseenden funnes vara af sådan beskaffenhet, att det kunde

befordra det svenska landtbrukets intressen med hänsyn till den angelägenhet,

hvarom nu vore fråga.

I detta sammanhang har landtbruksstyrelsen för öfrigt ansett sig

böra framhålla, hurusom de agrariska förhållandena inom Tyskland vore

af den betydelse äfven för andra landtbruksidkande länder, att förändringar

i dessa måste af landtbruksförvaltningarna inom sagda länder noggrann!

uppmärksammas och följas, hvithet icke torde kunna ske, för den händelse

icke en i dylika afseenden utbildad och med det svenska landtbruket

fullt förtrogen person funnes af svenska staten anställd i Tyskland

med uppgift att oafbrutet lämna den svenska landtbruksförvaltningen

meddelanden därutinnan. Till följd af Tysklands inom vissa

trakter högt uppdrifna landtbruk och det tyska folkets höga kulturståndpunkt

i allmänhet samt den mångskiftande arten af dess agrariska

förhållanden erbjöde nämligen Tyskland möjlighet för andra länder att

där i så många afseenden inhämta viktiga lärdomar och erfarenheter

beträffande landtbruket, att den person, som anställdes såsom svenskt

ombud för detta intresse inom Tyskland, uti inhämtandet af underrättelser

utaf berörda art och desammas meddelande till svenska myndigheter

hade en ganska stor och maktpåliggande uppgift.

För öfrigt borde det i allmänhet åligga honom att själfmant och

efter uppdrag af landtbruksstyrelsen verkställa utredningar i frågor, som

tillhörde hans verksamhet; att på bestämda tider insända rapporter, meddelanden

och förslag rörande Sveriges export af landtbruksprodukter;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Rimgl. Maj ds Nåd. Proposition N:ö 226.

att, när så pröfvades lämpligt, genom uppsatser i svenska cell tyska

tidningar och tidskrifter verka för svenska landtbruksprodukters fördelaktiga

afsättning i Tyskland samt .meddela producenterna de anmärkningar

och önskningar i afseende på produkternas beskaffenhet, som

framställdes af tyska köpare, äfvensom i tyska pressen bemöta sådana

framställningar, som kunde skada de svenska produkternas afsättning;

samt att tid efter annan besöka de viktigaste marknadsplatserna för

svenska varor och därvid ställa sig i förbindelse med importörer af

svenska produkter och göra sig underrättad om marknadens läge samt

produkternas beskaffenhet.

Enligt 1 andtbruksstyrelsens åsikt skulle sålunda den hufvudsakliga

karaktären af ett dylikt ombud vara den af konsulent och icke af agent,

eller, med andra ord, hans uppgift skulle blifva att lämna upplysningar

samt verkställa utredningar af för de svenska myndigheterna och den

svenska jordbruksidkande allmänheten viktiga frågor rörande Tysklands

landtbruksförhållanden och särskild! möjligheten och sätten för afsättande!

af svenska landtbruk sprodukter därstädes, men däremot icke att

vara någon förmedlare vid köp och försäljning af dylika produkter.

Vidkommande skogsbären, hvilkas afsättningsförhållanden inom

Tyskland också skulle vara föremål för denna konsulents verksamhet,

så skulle dennes uppgift beträffande dessa vara densamma som beträffande

de egentliga landtbruksprodukterna.

Hvad åter angår afsättningen af ilsk, har landtbruksstyrelsen,

innan densamma närmare ingått på frågan om och på hvad sätt en

särskild person borde inom Tyskland anställas för att tillvarataga de

svenska intressena i förevarande afseende, redogjort för huru våra närmaste

grannländer ordnat denna angelägenhet, och har styrelsen i sådant

afseende anfört följande.

Norska staten hade för närvarande anställd eu agent för fiskhandeln

i Tyskland och eu i England, hvaremot den norska fiskeriagent,

som förut under eu följd af år varit anställd i Ryssland, numera vore

indragen.

Den norska fiskeri agenten i Tyskland, som hade sin station i Hamburg,

hade icke erhållit någon särskild instruktion, utan ålåge det honom

att i afl hufvudsak följa den för den norske fiskeriagenten i England

gällande instruktion, af hvilken särskilt inhämtades, att agenten icke vid

något tillfälle eller under någon form finge mottaga eller betinga sig

provision eller honorar af exportörer, försäljare eller köpare, likasom han

ej finge drifva handel för egen del. Han skulle blott inleda försäljningar

eller, enligt förenämnda instruktions lydelse, på anmodan af norska

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 226.

exportörer och på deras räkning- och risk på bästa sätt besörja, att

fiskvarornn komxne pålitliga försäljare tillhanda och, om de skulle försändas

till andra marknader, besiktiga varorna vid dessas ankomst.

Skulle härvid ompackning eller annan behandling visa sig nödvändig,

skulle han draga försorg om att detta utfördes.

Själ! både den norska agenten i Hamburg under hand lämnat

vederbörande föredragande i landtbruksstyrelsen det meddelande, att, då

ett parti. fiskvaror sändes till hans order, öfverlämnade han detta till

en kommissionär och tillsåge, att de för dagen gällande pris därför erhölles

och att. exportörerna blefve på tillfredsställande sätt behandlade.

Upp stode tvistigheter, hade agenten att besiktiga varan och tillvarataga

afsändarnas intressen. Han skulle skriftligt eller telegrafiskt besvara

alla förfrågningar utan kostnad för dem, som framställt dessa. Han

insände årligen en vidlyftig berättelse till Norge och inberättade dessutom

efter hand, så fort ske kunde, allt som kunde vara af intresse för

fiskhandeln, särskild^ om tillförsel och pris för färsk fisk, saltad sill

o. s. v. Agentens distrikt utgjordes egentligen af Tyskland, men kunde

lian, sa länge hans reseanslag räckte, också resa i Holland, Belgien,

Schweiz, Österrike-Ungern samt Danmark. Under den mera ''stillsamma.

säsongen — juni och juli — reste han till Norge för att sätta

sig i direkt förbindelse med exportörer af fiskvaror m. fl.

Den norska fiskeriagenten i Hamburg, som ägde synnerligen

god erfarenhet i allt, som rörde hans befattning, hade vidare meddelat

förenämnda föredragande, att enligt af honom vunnen erfarenhet

agenten icke borde vara personligen intresserad i affärstransaktioner genom

att kunna beräkna sig provision, utan borde han stå helt och hållet fri och

oafhängig i förhållande till såväl exportörer som importörer.

_ Danska ^staten hade hittills haft anställd endast en sådan agent,

nämligen i England, men vore det fråga om anställande af eu dansk

fiskeriagent äfven i Tyskland, en fråga, som dock tillsvidare fått anstå.

Enligt den instruktion, som utfärdats för den danske fiskeriagenten

i England, vore det icke förbjudet för agenten att uppträda som försäljningsagent,

men då han vore aflönad af staten, ansåges det dock

för gifvet, att han icke ägde mottaga provision för sitt biträde.

Landtbruksstyrelsen har vidare erinrat, hurusom enligt instruktionen

för den af svenska staten i Berlin anställde fiskeriagenten af

den 12 april 1888 denne varit skyldig att på förfrågningar i fiskhandelsa

ngelägenheter från svenska fiskare eller fiskhandlare gifva snabbast

möjliga och bästa svar samt på dessa personers begäran och risk mot

med dem öfverenskommen godtgörelse tillhandagå dem med ombesty
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 226.

rande af ti sk för sänd nin gara mottagande, behandling, transporterande och

försäljning i Tyskland. Detta ombestyrande af fiskförsändningars försäljning

hade inneburit ungefär samma uppdrag i berörda hänseende,

som enligt hvad ofvan angifvits ålåge norska fiskeriagenten i Hamburg,

om också icke förbud mot provision eller honorar eller mot affärsrörelse

för egen räkning ingått i den svenska agentens instruktion.

För egen del har landtbruksstyrelsen ytterligare anfört, hurusom

den af fiskeriintendenten Nordqvist i hans förberörda reseberättelse och

af styrelsen för södra Sveriges fiskerilörening uti dess däröfver afgitna

yttrande förordade agenten, som i fråga om försäljningar i fast räkning

skulle för förmedlande af köp af fisk hafva rätt att uppbära viss på förhand

fastställd provision och vid sidan däraf skulle uppbära blott en

jämförelsevis liten fast lön, skulle få eu åtminstone delvis väsentligen

olika uppgift än den, som tillkomme den norska fiskeriagenten i Hamburg

och den danska fiskeriagenten i England.

Om också en eller flera försäljningsagenter för svenska fiskvaror

i Tyskland onekligen borde kunna uträtta mycket till fiskerinäringens

gagn, så vore det emellertid landtbruksstyrelsens åsikt, att sådana

agenter borde vara anställda af enskilda affärsmän eller fiskhandlare

eller helst af kooperativt arbetande sådana affärsmän. Skulle staten

helt och hållet eller till väsentlig del aflöna en försäljningsagent och i

senare fallet fastställa beloppen af de provisioner, lian finge uppbära af

fiskexportörer, iklädde sig staten onekligen indirekt ett ganska stort

ansvar gentemot exportörerna, hvilket landtbruksstyrelsen ansåge icke

vara lämpligt.

Ej heller ansåge landtbruksstyrelsen skäl förefinnas att, på sätt

svenska fiskhandlarförbundets styrelse föreslagit, anställa ett fiskeriråd

för befordrande af ifrågavarande angelägenhet.

Hvad svenska fiskerinäringens behof angår har landtbruksstyrelsen

funnit, att det bäst tillgodosåges därigenom, att ett ombud af svenska

staten anställdes i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad som skett

från norsk sida.

Hufvudkaraktären af detta ombuds uppgift borde, i likhet med

den norska fiskeriagentens i Hamburg, blifva af konsulterande eller

rådgifvande natur eller att lämna råd, upplysningar och äfven praktiskt

stöd åt exportörerna men däremot icke att blifva en förmedlare af

fiskhandeln.

Det borde sålunda tillkomma honom att noga följa handelsförhållandena

med fisk och fiskeprodukter inom Tyskland med särskild uppmärksamhet

fästad vid lämpligaste transportvägar, frakttaxeförhallanden

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 226.

och afkylningsanordningar, för livilket ändamål han tid efter annan

borde besöka de för afsättning af svenska fiskeprodukter viktigaste

platserna i Tyskland. Det borde därjämte åligga honom öfver vaka, att

exportörerna blefve redbart behandlade af köpare, mäklare och andra

personer, som toge befattning med de svenska fiskevarorna och deras

transport, samt att bistå svenska exportörer, i händelse förvecklingar

utan deras eget förvållande uppstode i fråga om de importerade varornas

beskaffenhet eller transport.

Han skulle i detta syfte, när så ske kunde, besiktiga till Tyskland

ankomna svenska fiskeri varor samt på anmodan af svenska exportörer

på deras räkning och risk besörja, att fiskevarorna komme lämpliga

kommissionärer tillhanda samt i den mån möjligt vore tillse, att de för

dagen gällande pris erhölles.

I öfrigt borde han, i likhet med landtbrukskonsulenten hvad

exporten af landtbruksprodukter beträffar, hafva till åliggande att på

bestämda tider till landtbruksstyrelsen insända rapport om sin verksamhet

och om fiskhandeln i Tyskland samt, så ofta anledning därtill

gåfves, inkomma till styrelsen med utredningar och förslag rörande fiskexporten

och dess främjande. Likaledes borde det åligga honom att lämna

Sveriges fiskexportörer snabba underrättelser om priser och andra förhållanden

på tyska fiskmarknaden.

Hans benämning ansåge landtbruksstyrelsen icke böra vara fiskeriagent,

utan fiskerikonsulent, hvilken senare benämning närmare öfverensstämde

med hans egentliga uppgift.

Hvad angår stationen i Tyskland för denna konsulent, bär landtbruksstyrelsen

i likhet med alla, som yttrat sig i ärendet, ansett, att denna

borde vara Berlin. Denna stad med dess centrala belägenhet, i hög grad

goda kommunikationer och lätta förbindelser med vårt land, synnerligast

efter inrättandet af ångfärjeförbindelsen Trelleborg—Sassnitz, samt stora

förbrukning af fiskevaror syntes landtbruksstyrelsen vara bäst lämpad

såsom station för liskerikonsulenten.

Slutli gen har landtbruksstyrelsen framhållit, att det skulle kunna

ifrågasättas, huruvida icke en person skulle kunna bestrida såväl landtbrukskonsulent-

som fiskerikonsulentbefattningarna i Berlin.

Jämfördes emellertid de af landtbruksstyrelsen för de båda befattningarna

tilltänkta uppdragen, så framginge af jämförelsen, icke blott

att befattningarna voro af ganska skiljaktig natur, utan äfven att de,

för att kunna på tillfredsställande sätt skötas, erfordrade i viss mån

olika egenskaper och föregående utbildning.

Bihang till Itiksd, prof. 1911. 1 Sami, 1 Afd. 161 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

Landtbrukskonsulenten, hvars uppgift vore af mångfaldigare och

vidsträcktare art än fiskcrikonsulentens, borde hafva sin uppmärksamhet

riktad på Tysklands mångskiftande agrariska förhållanden, särskild!

exportmöjligheterna af ett flertal olika landtbruksprodukter äfvensom

skogsbär, och hans utbildning borde därför vara af landtbruksteknisk

och landtbruksekonomisk art med kännedom om de olika ländernas

agrarförfattningar och agrarförvaltning, medan fiskerikonsulenten hade

den visserligen högst viktiga fiskerinäringen till föremål för sin verksamhet,

hvilken närings förhållanden och afsättningsmöjligheter dock

vore mera ensartade och lättare öfverskådliga, på samma gång fiskerikonsulenten

genom sin utbildning borde vara väl förtrogen med fiskeriförhållandena

och hans verksamhet riktad hufvudsakligen mera på att

lämna de enskilda råd och hjälp i deras förrättning.

Med afseende å olikheten af de båda befattningarnas uppgift samt

den olika utbildning, som sålunda kräfdes af befattningarnas innehafvare,

har landtbruksstyrelsen sålunda ansett, att de icke lämpligen kunde innehafvas

af en och samma person, utan att därtill erfordrades två personer,

för såvidt ändamålet med befattningarnas inrättande skulle i väsentlig

grad vinnas.

Hvad de båda konsulenternas löneförmåner anginge, syntes det

landtbruksstyrelsen, att landtbrukskonsulentens arfvode lämpligen borde

bestämmas till 7,000 kronor med ett rese- och expensanslag af 2,000

kronor samt fiskerikonsulentens arfvode till 6,000 kronor med enahanda

expens- och reseanslag, och borde reseanslagen i bägge fallen vara

förenade med redovisningsskyldighet. Beloppet af de medel, som sålunda

skulle erfordras för tillgodoseende af ifrågavarande ändamål, utgjorde

således tillhopa 17,000 kronor för år räknadt.

Landtbruksstyrelsen har i detta sammanhang meddelat, att de

svenska generalkonsulaten i Berlin och Hamburg uti till landtbruksstyrelsen

aflåtna skrivelser, dagtecknade respektive den 2 och den 19

december 1910, på gifven anledning förklarat sig icke hafva något att

i hufvudsak erinra mot de af landtbruksstju-elsen sålunda angifna hufvudgrunder

till ordnande af denna angelägenhet.

Ifrågavarande konsulenter syntes landtbruksstyrelsen böra tillsättas

från och med år 1912 och anslaget böra utverkas af Riksdagen i sammanhang

med anvisande för år 1912 af anslag till befrämjande af afsättning

i främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess

binäringar äfvensom fiskerinäringen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 226.

Uti särskild skrifvelse förenämnda 18 januari 1911 har landt- LancUbruktbruksstyrelsen

vidare gjort framställning om proposition till Riksdagen

om anvisande å extra stat för år 1912 af anslag för sistberörda ändamål, is januari

1 sådant afseende har landtbruksstyrelsen anfört, att i likhet med inne- l9nvarande

år torde för år 1912 böra anställas en landtbrukskonsulent i England

med enahanda förmåner som för år 1911 eller 9,000 kronor såsom

arfvode och 6,000 kronor att mot redovisningsskyldighet i män af behof

användas till resekostnader och expenser, eller tillhopa 15,000 kronor, i

sammanhang hvarmed borde, enligt hvad landtbruksstyrelsen i sin förstberörda

skrifvelse af den 18 januari 1911 föreslagit, beredas anslag för

anställande under år 1912 af en landtbruks- och en fiskerikonsulent i

Tyskland, hvartill enligt det föregående skulle erfordras tillhopa 17,000

kronor.

Sammanlagd t erfordrades alltså för år 1912 för ifrågavarande ändamål

32,000 kronor; och har landtbruksstyrelsen — under erinran hurusom

genom Eders Kungl. Maj:ts i det föregående omförmälda beslut af den

29 oktober 1909 och den 9 december 1910 utaf de för ett hvart af

åren 1910 och 1911 till befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af det svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen

utaf Riksdagen beviljade anslag skulle tillsvidare reserveras för

att på underdånig framställning, som landtbruksstyrelsen hade att afgifva,

kunna under nästpåföljande år af Kungl. Majd användas —

föreslagit såsom lämpligaste sättet att bereda medel till bestridande af

förenämnda kostnader af 32,000 kronor, att framställning gjordes till

innevarande Riksdag dels om anvisande för år 1912 af ett anslag af

22,000 kronor till befrämjande af afsättning i främmande länder af alster

af svenska landtbruket och dess binäringar äfvensom fiskerinäringen,

dels och om rätt för Eders Kungl. Majd att för ändamålet använda reserverade

återstoder, tillhopa 10,000 kronor, af de af Riksdagen till samma

ändamål på extra stat för åren 1910 och 1911 anvisade anslag.

Sedan lång tid tillbaka har det arbete, som i Tyskland utföres för Depanementtfrämjande

af landets jordbruk, varit föremål för uppmärksamhet äfven chefen''

utom Tysklands gränser. De åtgärder, som i nämnda syfte inom Tyskland

vidtagits, och de erfarenhetsrön, som under arbetets gång där vunnits,

hafva i många fall varit vägledande och befunnits särskildt förtjänta att beaktas

och tillämpas vid motsvarande sträfvanden inom andra länder. Detta

gäller icke minst vårt land och arbetet på vårt jordbruks utveckling.

Därtill kommer, att ökningen i Tysklands folkmängd, som under tioårsperioden

1899—1908 vuxit från 54,827,000 till 63,430,000, i förening

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 226.

med det starka uppsvinget i Tysklands mångsidiga industri vållat, att

den inhemska produktionen af lifsmedel icke kunnat hålla jämna steg

med den alltjämt växande konsumtionen och att Tyskland nödgats använda

allt större belopp till inköp från utlandet af, bland annat, jordbruksprodukter.

Enligt uppgift i Deutsche Landwirtschafts-Gesellschafts

årsbok har sålunda Tysklands införselöfverskott af landtmannaprodukter,

som i genomsnitt för åren 1902—1905 belöpte sig till cirka 2,884

miljoner mark, under år 1909 uppgått till något öfver 4,000 miljoner

mark. Såsom afsättningsort för produkter af främmande länders jordbruk

har den tyska marknaden således under senare tider blifvit af

synnerligen stor betydelse.

Under sådana förhållanden är det uppenbart, att ett land sådant

som vårt har mycket att i Tyskland lära och viktiga intressen att där

bevaka. Vårt jordbruk utgör en af landets hufvudnäringar. Denna

närings ytterligare upparbetande omfattas med verksamt och vaket intresse

och goda förutsättningar finnas för en för oss vinstgifvande export

af flera af vårt jordbruks och dess binäringars olika produkter. Genom att

med uppmärksamhet följa det pågående utvecklingsarbetet på det tyska

jordbrukets skilda områden kan det arbete vi å vår sida nedlägga på att

föra vårt jordbruk framåt, väsentligt underlättas; och genom noggrant

aktgifvande på den tyska lifsmedelsmarknadens läge och fordringar kan

tillfälle beredas oss att draga ökad fördel af vårt jordbruks många och

stora utvecklingsmöjligheter. Särskildt i sistnämnda hänseende äro förhållandena

numera för oss i så måtto gynnsammare än de någonsin tillförene

varit, att vi genom den direkta ångfärjeförbindelsen med Tyskland

så att säga blifvit flyttade betydligt närmare detta land. De af

våra landsdelar, inom hvilka jordbruket står högst och produktionsförmågan

är mest uppdrifven, kunna nu till och med lättare nå fördelaktiga

tyska afsättningsort»1 än inhemska sådana.

1 dessa omständigheter ligger onekligen en kraftig maning för oss

att på sätt här blifvit föreslaget söka komma i mera direkt beröring

med Tysklands jordbruk och närmare lära känna de afsättningsmöjligheter,

som där kunna erbjudas. I likhet med landtbruksstyrelsen finner

jag det lämpligt och önskvärd!, att hänsyn därvid tages icke enbart till

bevakandet af våra handelsintressen utan att tillfälle beredes oss att

följa äfven det tyska jordbrukets utveckling på olika områden och

hvad därmed står i samband. Detta sistnämnda kan i många fall vara

af särskild betydelse icke minst då det gäller bedöma, hvilka och huru

beskaffade produkter som i Tyskland lättast kunna vinna fördelaktig

afsättning.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

Landtbruksstyrelsen har såsom sin mening uttalat, att det år icke

endast det svenska jordbruket utan äfven den svenska fiskerinäringen,

som har viktiga intressen att i Tyskland tillvarataga; och den i detta

hänseende af landtbruksstyrelsen verkställda utredningen synes mig

tydligt lägga i dagen det riktiga i denna uppfattning. Under sådana

förhållanden skulle det, såsom landtbruksstyrelsen också påpekat, möjligen

kunna ifrågasättas, huruvida icke åt en och samma person skulle kunna

uppdragas att på båda dessa områden följa utvecklingen och bevaka

våra handelsintressen. De skäl, som af landtbruksstyrelsen och i viss

mån äfven af hushållningssällskapens ombud blifvit anförda för en fördelning

på två olika personer af dessa båda uppdrag, synas mig emellertid

så tungt vägande, att jag äfven i detta hänseende ansluter mig till

hvad landtbruksstyrelsen föreslagit. Hvad som kommer att åligga innehafvarna

af de båda befattningarna berör så vidt skiljaktiga områden,

att väsentligt olika fordringar måste uppställas såväl ifråga om befattningsinnehafvarnas

föregående utbildning som beträffande deras egenskaper

och förutsättningar i allmänhet. Den ena måste vara en agronomiskt

utbildad man, i besittning af så omfattande och grundlig kännedom

såväl om vårt jordbruks nuvarande ståndpunkt och dess utvecklingsmöjligheter,

som ock om det här pågående arbetet på dess främjande,

att han ej endast kan rikta vår uppmärksamhet på hvad som i

Tysklands utvecklingsarbete på jordbrukets verksamhetsområde kan för

oss vara särskildt beaktansvärdt, utan ock i Tyskland sprida kännedom

om hvad vi producera af olika jordbruksalster och de betryggande garantier

vi kunna erbjuda ifråga om dessas beskaffenhet m. m. Den andra

åter måste vara fackman på fiskerinäringens område, äga kännedom såväl

om vårt fiske och dess bedrifvande under skilda årstider som ock

om vår produktion af olika slags fiskvaror och fiskkonserver samt besitta

de särskilda egenskaper, som kräfvas för att kunna på ett främmande

lands bästa marknadsplatser inarbeta hvad vi ha att afyttra såväl

af dylika varor som af färsk fisk. Att finna en person, som fullt behärskar

dessa båda olika verksamhetsområden, låter knappast tänka sig.

Om båda befattningarna förenas till en, befarar jag antingen att den

ena af dem blir oskäligt gynnad på den andras bekostnad eller ock att

ingendera blir så skött, att det med en hvar af dem afsedda ändamålet

kommer att fullt uppnås.

De af landtbruksstyrelsen föreslagna aflöningsförmånerna synas

mig väl afvägda och anslaget till resor och expenser torde åtminstone

under de första åren vara tillräckligt.

Då någon förändring i det till landtbrukskonsulentbefattningen i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 226.

England för närvarande utgående anslaget icke blifvit ifrågasatt skulle

alltså till uppehållande af nu ifrågavarande tre konsulentbefattningar

erfordras ett belopp af 32,000 kronor. Såsom jag i det föregående

anfört, återstå oanvända tillhopa 10,000 kronor af de på extra stat för

åren 1910 och 1911 anvisade anslagen till befrämjande af afsättning i

främmande länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar

äfvensom fiskerinäringen, hvadan sålunda för täckande af nu föreliggande

behof kräfves ett belopp af 22,000 kronor.

På grund af hvad jag anfört hemställer jag alltså, att Eders Kungl.

Magt måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels på extra stat för år 1912 anvisa ett anslag af 22,000 kronor

att af Kungl. Maj:t användas till befrämjande af afsättning i främmande

länder af alster af svenska landtbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen
dels

och medgifva, att hvad vid utgången af år 1911 icke blifvit

användt åt för åren 1910 och 1911 för ändamålet beviljade anslag må

under år 1912 för enahanda ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Till hvad departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle med den lydelse,

bilaga. . . till detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ur protokollet:

Herm an ScKtytern.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.