Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor

1911-05-05 · 213 sidor, varav 204 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 204 av 213 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:227, Med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

1

N:o 227.

KungI. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning med tulltaxa för inkommande varor; gifven

Stockholms slott den 5 maj 1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, under förutsättning ej mindre att Kungl. Maj:ts proposition af den

3 maj 1911 angående en handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige

och Tyska riket m. m. varder af Riksdagen bifallen än äfven att sagda

traktat sedermera blifver ratificerad, antaga bilagda förslag till förordning

med tulltaxa för inkommande varor, äfvensom besluta, att nämnda

förordning skall tillämpas från och med den dag, då omförmälda traktat

träder i kraft.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Swartz.

Bihang till Eiksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. (No 227.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!.. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

Förslag

till

Förordning med tulltaxa för inkommande varor.

§ 1.

Varor, som från utlandet införas, äro, såframt icke annorlunda bär

nedan stadgas, i fråga om tullafgift underkastade bestämmelserna i den

vid denna förordning fogade tulltaxa.

§ 2.

Skall samma varuslag draga olika tull, allteftersom varan förskrifver

sig från olika land, bör vid sådan varas införsel varuägare, som önskar

tillämpning af annan tullsats än den högsta föreskrifna, förebringa den

bevisning, som, enligt hvad särskildt stadgas, må erfordras därom, att

sådan gynnsammare tullbehandling författningsenligt är medgifven.

Närmare bestämmelser i detta ämne utfärdas af Konungen.

§ 3.

Vara, som införes med främmande lands fartyg, är, såvidt icke

särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tullafgift än enahanda

vara, då den inkommer med svenskt fartyg.

§ 4.

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, hvilka enligt tulltaxan äro fria

från tullafgift, jämväl för:

a) varor, som inkomma för Konungens eller medlems af det kungliga

huset räkning;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

b) varor, som utländska, här ackrediterade sändebud för eget behof

införa;

_ c) vapensköldar, flaggor, kontorsförnödenheter och andra likartade,

för tjänsten af sedda föremål, som inkomma till sädana främmande regeringars

härvarande konsulat, hvilka inom eget land medgifva Sverige

motsvarande förmån;

d) sådana för landt- eller sjöförsvarets räkning införda effekter,

hvilka icke inom landet tillverkas eller, i följd af behof af deras skyndsamma

anskaffning, icke kunnat inom landet erhållas, dock endast efter

pröfning af Konungen i hvarje förekommande fall;

e) gångkläder och sängkläder, tillhöriga resande eller ombord å

fartyg anställda personer, när kläderna äro synbart brukade eller, af

ägaren själf medförda, pröfvas icke öfverstiga hans personliga behof;

f) förnödenheter, tillhöriga resande, ombord å fartyg anställda personel-,

tågpersonal eller förmån, i den män sådana förnödenheter pröfvas

icke öfverstiga behofvet under resan samt för så vidt anledning icke

finnes antaga, att de äro afsedda för annat ändamål; skolande till sådana

förnödenheter jämväl hänföras begagnad velociped och af resande medförd,

begagnad handfotografikamera, hvilka enligt af resande på tro och

heder afgifven skriftlig försäkran införas för eget bruk och icke i

handelsafsikt;

g) instrument, redskap, verktyg och dylikt, som utöfvare af vetenskap,

konst eller handtverk i och för sådan utöfning på resa medför;

h) skeppsförnödenheter och skeppsinventarier, därunder äfven inbegripna

till fartyg hörande husgerådssaker, för så vidt dessa förnödenheter

eller inventarier med afseende å beskaffenhet och mängd skäligen

kunna anses vara afsedda till begagnande ombord i fartyget, hvari de

införts, och så länge de där kvarblifva;

i) skeppsinventarier, tillhörande förolyckadt fartyg;

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,

för så vidt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till medföljande

passagerare, så länge fartyget icke efter afslutad resa afgått

till annan svensk plats i inrikes fart; ankommande på tullförvaltningen

å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering till utrikes ort

anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller tullpass anteckna

den del af det o förtullade proviantförrådet, som med afseende å besättnings

och passagerares antal samt uppehållet på platsen och afståndet

till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen kan anses behöflig

för nyss angifna ändamål; och skall det sålunda införseglade proviantförrådet,

i män som det icke efter afskrifning å märkrulla eller tullpass

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

varder, efter hvad nu är sagdt, utlämnadt till fritt förfogande och ej

heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen förtullas;

l) färdiga hushålls- eller klädespersedlar, införda af utländsk eller

sedan minst ett år i utlandet bosatt svensk undersåte, som i följd af

giftermål med här i landet bosatt person hit inflyttar, sedan nu angifna

förhållanden vederbörligen styrkts och för så vidt ägaren på tro och

heder skriftligen intygar, att persedlarna i anledning af giftermålet erhållits

i hemgift eller såsom bröllopsskänk, samt detta intyg icke af

andra omständigheter motsäges;

m) gamla och brukade husgeråds- eller andra lösörepersedlar, när

de inkomma för sådana personers räkning, hvilka inflytta från utlandet

eller hvilka, ägande hemvist i Sverige, antingen oafbrutet eller endast

med tillfälliga afbrott vistats utomlands en tid åt minst ett år, allt dock

med villkor, dels att ägaren på tro och heder skriftligen intygar ej

mindre berörda, till tullfrihet föranledande förhållande, än äfven att han

själf begagnat samt för eget bruk och icke i handelsafsikt infört ifrågavarande

persedlar, dels ock att vederbörande tullförvaltning pröfvar dem

icke öfverstiga ägarens behof;

n) varuprof, som vid införseln sakna handelsvärde eller vid tullbehandlingen

göras värdelösa;

o) emballage, hvari varor inkomma, för så vidt det icke skall i

varans vikt inräknas eller ock af dess form och utseende eller af eljest

förekommande omständigheter framgår, att det utgör icke blott emballage,

utan jämväl en för annat ändamål lika mycket eller mera användbar

eller i och för sig i handelsafsikt införd artikel; skolande i detta

hänseende med emballage likställas af trävirke hopfogade trummor för

åstadkommande af ventilation i fartygs lastrum samt.s. k. garneringsmaterial,

såsom mattor, madrasser och dylikt, uppenbarligen afsedt endast

till att under transporten skydda godset och icke inkommande i handelsafsikt;
p)

emballage, särskild! inkommande, gammalt och begagnadt,

såsom tomma fat, bleckkärl, lådor och dylikt, när det befinnes inkomma

i retur eller för att återutföras med varor; dock att hvad sålunda stadgats

icke gäller i afseende å smördrittlar;

q) inom landet alstrade eller tillverkade äfvensom här förut införtullade

utländska varor, när de, efter att hafva till utlandet utförts, inom

tio år från utförseln i oförändradt skick återinföras; dock att, i händelse

tullrestitution för varan eller för därtill använda materialier åtnjutits

vid utförseln, det restituerade beloppet skall till tullkassan återbetalas

samt att, därest å vara af svensk tillverkning eller å kärl eller omslag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

hvari den tydligen är afsedd att hållas till salu, förekommer beteckning,

som angifver varans svenska ursprung, tullfrihet för sådan vara må

åtnjutas af annan ägare än tillverkaren, allenast för så vidt varuägaren

antingen företer tillverkarens förklarande, att denne icke har något att

erinra mot varans tullfria utlämnande, eller annorledes gör antagligt,

att från tillverkarens eller hans rättsinnehafvares sida icke något hinder

i sådant hänseende skäligen kan förutsättas;

r) transportmateriel som inkommer blott för tillfälligt bruk inom

landet, såsom järnvägsvagnar, då de begagnas för införsel till eller äro

afsedda för utförsel från riket af gods eller personer; äfvensom, under den

närmare kontroll, vederbörande lokala tullmyndigheter i särskilda fall

kunna finna erforderlig, dragare och fordon, som uppenbarligen användas

endast för transport af varor eller personer till Sverige öfver riksgränsen

och omedelbart därefter återutföras;

s) af främmande statsmyndighet förlänade ordenstecken och dylikt ;

äfvensom utställningsmedaljer eller andra pris, hvilka i allmän täflan

utomlands tillerkänts här i landet bosatt person;

t) likkistor med inkommande lik och urnor med aska af lik; äfvensom

medföljande kransar och dylikt, likasom ock särskild! inkommande

kransar och blommor, afsedda till minnesgärd åt afliden person; samt

u) naturalier och etnografiska föremål till vetenskapliga samlingar.

De särskilda kontrollföreskrifter och bestämmelser i öfrig!, hvilka

må erfordras till förekommande af missbruk af den enligt denna paragraf

medgifna tullfrihet, utfärdas af Konungen; kunnande jämväl i enahanda

ordning, där sådant finnes af behof påkalladt, med afseende å fartyg,

som användas i kombinerad in- och utrikes fart, särskilda föreskrifter

meddelas till inskränkning af den här ofvan under k) medgifna tullfrihet

för skeppsproviant.

§ 5.

Vid resa, annorledes än med järnväg, från Norge till Sverige

öfver nedannämnda delar af gränsen vare det, med undantag för spelkort,

hvilka äro underkastade såväl stämpelafgift som tull, samt brännvin

och sprit jämte därmed beredda drycker äfvensom vin, för hvilka

senare varor tull skall erläggas, medgifvet att af till införsel tillåtna,

tull underkastade naturalster eller tillverkningar tullfritt medföra följande

mindre partier, nämligen:

a) då resa sker öfver de delar af riksgränsen, som äro belägna

mellan gränsstationen i Mitandersfors i Värmland och gränsen mellan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Värmland och Dalarne samt mellan Ljusnebäcken i Härjedalen.och riksroset

nr 167 äfvensom mellan Kalls och Frostvikens socknar i Jämtland:

bröd, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 10 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 5 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

spannmål, omalen, 40 kilogram,

» malen, 25 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

sammanlagdt värde af 25 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 20 kronor;

b) då resa sker öfver den del af gränsen, som är belägen mellan

gränsen mellan Värmland och Dalarne samt Ljusnebäcken i Härjedalen,

eller öfver den del af gränsen, som är belägen mellan riksröset nr 167

och norra gränsen af Kalls socken i Jämtland, samt från södra gränsen

-af Frostvikens socken och norr om denna belägna orter:

bröd, alla slag, tillsammans 20 kilogram,

fläsk, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

garn, alla slag, tillsammans 5 kilogram,

kaffe, alla slag, och kaffesurrogat, tillsammans 5 kilogram,

malt, 40 kilogram,

maltdrycker, alla slag, tillsammans 10 liter,

risgryn, 5 kilogram,

socker och sirap, alla slag, tillsammans 10 kilogram,

spannmål, omalen, 150 kilogram,

» malen, 100 kilogram,

tobak, oarbetad och arbetad, alla slag, tillsammans 1 kilogram,

väfnader, alla slag, tillsammans 15 meter, dock icke utöfver ett

värde af 40 kronor, samt

andra varor till ett sammanlagdt värde af 30 kronor.

Där vara af resande medföres i större myckenhet, än ofvan stadgats,

skall tull, enligt hvad eljest gäller, erläggas för hela den af varan införda

kvantiteten.

Tullfrihet, hvarom i denna paragraf sägs, gäller icke för varor,

som i handelsafsikt införas vare sig för att i vanlig ordning försäljas

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

eller för att utlämnas såsom ersättning för verkställdt arbete, ej heller

för varor, som af handlande eller för handlandes räkning införas, så vidt

de äro af de slag, med hvilka han idkar handel.

.Resande vare, om tulltjänsteman eller tullbetjänt sådant fordrar,

skyldig att, jämte uppgift om yrke och hemvist, aflämna en under edlig

förpliktelse afgifven skriftlig försäkran, att de varor, han medför, icke

införas i handelsafsikt, på sätt ofvan förmäles. Införas varorna icke för

resandes egen räkning, skall sådan försäkran afgifvas af den, för hvilkens

räkning de införas. Underlåter vederbörande aflämna dylik försäkran,

skola varorna i vanlig ordning tullbehandlas.

Hurusom för socker, hvilket enligt denna paragraf införes tullfritt,

jämväl frihet från sockerskål må åtnjutas, därom är särskild! stadgadt,

§ 6-

Om i gränstrakterna mellan Sverige och Norge någon äger eller

brukar egendom på båda sidor om riksgränsen och dessa egendomar

antingen ligga omedelbart intill hvarandra eller äro så belägna, att

afståndet mellan egendomarnas närmaste gränser ej öfverstiger 20 kilometer,

må utsäde, kreatur och redskap, som erfordras för den i Sverige

belägna egendomens skötsel, tullfritt dit införas öfver gränsen.

§ 7.

Till förekommande af missbruk af de i §§ 5 och 6 gjorda medgifvanden

äger generaltullstyrelsen eller i särskild! fall tullmyndighet

vid gränsen mot Norge att meddela de närmare kontroliföreskrifter, som

kunna anses erforderliga.

§ 8.

1. Tullfrihet imder viss kortare tid må medgifvas för:

a) tullpliktiga varor, som införas i ändamål af reparation eller

komplettering inom landet och som äro afsedda att därefter återutföras;

b) tullpliktiga föremål, hvilka inkomma:

för att förevisas såsom prof eller utställningsföremål och hvilka

sålunda icke äro i och för sig att anse såsom i försäljningsändamål

införda;

för att användas vid anordnad täfling eller vid tillfälliga teatereller

cirkusföreställningar; eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.2/.

för att afprofvas oeli eventuellt återutföras; börande dock i sistnämnda

fall tullfriheten afse antingen blott enstaka föremål eller ock

varor, som icke skäligen kunna antagas vara införda i försäljningsändamål;

samt

c) inkommande tullpliktigt emballage af spånadsvara eller halm,

afsedt att med exportgods återutföras, äfvensom för enahanda ändamål

inkommande tullpliktigt emballage af sådant slag, som icke tillverkas

inom landet.

Tullfrihet enligt detta moment må icke medgifvas för längre tid

än ett år, och bör, där tullfrihet medgifves för vara, som skall afprofvas

och eventuellt återutföras, eller för emballage, tiden begränsas till högst

sex månader. Medgifvande af tullfrihet, som nu är sagd, ankommer på

generaltullstyrelsen, som därvid äger meddela de kontrollföreskrifter,

hvilka befinnas erforderliga för fastställande af identiteten mellan den

införda och den utförda varan; och skall såsom villkor för tullfriheten

gälla, att varuägaren jämte iakttagande, i hvad på honom ankommer,

af berörda föreskrifter har att vid varans utbekommande i tullkassan

deponera belöpande tullafgift eller annorledes ställa af vederbörande tullförvaltning

godkänd säkerhet för dess gäldande i det fall, att återutförseln

icke äger rum inom tid, som af generaltullstyrelsen bestämts, äfvensom

i fall att återutförseln icke varder behörigen styrkt.

2. På pröfning af Konungen ankommer, huruvida och under

hvilka villkor i särskilda fall tullfrihet under viss tid må medgifvas för

maskiner, redskap, verktyg och andra föremål, som införas för användning

vid järnvägs- eller hamnbyggnad, kanaliseringsarbete, elektrisk

anläggning för allmänt behof eller annat allmännyttigt företag och som

därefter skola ur riket återutföras.

3. Likaledes förordnar Konungen om de villkor, under hvilka

resande, som icke är inom riket bosatt, må utan tullafgifts erläggande

under en tid af högst ett år förfoga öfver medförd automobil, afsedd

att inom samma tids utgång återutföras.

4. Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Norge eller Finland till närbelägen ort i Sverige för att här förädlas

genom blekning, färgning, garfning, målning, spillning, väfning eller

annan dylik bearbetning eller för reparation och som efter sådan förädling

eller reparation till ursprungslandet återutföras, äro vid införseln

fria från tullumgälder, för så vidt varuägaren ställer sig till efterrättelse

de närmare kontrollföreskrifter, hvilka till förekommande af missbruk

kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen eller, i särskilda fall, åt

tullmyndighet vid gränsen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.

5. Därest i fråga om varuprof, kommande från visst land eller

medförda af handelsresande från visst land, särskilda bestämmelser angående

tullfrihet äro meddelade, lände dessa till efterrättelse.

§ 9.

1. hör varor, som utföras lör att i utlandet undergå reparation

eller någon bearbetning, hvilken icke väsentligen förändrar deras karaktär,

må återinförsel inom högst ett år efter utförseln medgifvas mot tullafgilt,

motsvarande 15 procent af det belopp, hvartill reparations- eller

bearbetningskostnaden uppgått, för så vidt icke varan i följd af bearbetningen

varder hänförlig till tulltaxerubrik med högre tullsats än den

förut tillämpliga, i hvilket fall belöpande skillnadstull i stället skall

erläggas. Sådant medgifvande och bestämmande af därvid erforderliga

kontrollföreskrifter ankommer på generaltullstyrelsen.

. 2- Varor, som af gränsbefolkningen för hushållsbehof föras från

Sverige till Norge eller Finland för att förädlas genom blekning, färgning,

garfning, målning, spinning, väfning eller annan dylik bearbetning

eller för reparation och som efter sådan förädling eller reparation återinföras,

skola vid återinförseln vara fria från tullumgälder, för så vidt

varuägaren ställer sig till efterrättelse de närmare kontrollföreskrifter,

hvilka till förekommande af missbruk kunna varda meddelade af generaltullstyrelsen

eller, i särskilda tall. af tullmyndighet vid g-ränsen.

§ 10.

hör inkommet gods må icke på grund af åkommen skada nedsättning

i den enligt taxan belöpande tull medgifvas utom i det fall,

att ägare till gods, som under transporten till införselorten genom tillfällighet

lidit skada, afstår från att själf förfoga öfver godset, i hvilket

fall tullafgiften, där den i taxan är bestämd annorledes än efter varuväidet,

ma kunna nedsättas i samma förhållande som det, hvari godsets

värde står till värdet af enahanda gods i oskadadt skick.

Varuägare, som påkallar tillämpning af hvad sålunda stadgats, har

att därom göra anmälan hos tullförvaltningen senast två dagar efter

utgången af den tid, inom hvilken godset enligt tullstadgan skall angifvas

till förtullning, samt inom tid, som varder honom af tullförvaltningen

förelagd, förebringa tillförlitlig utredning om skadans förlopp,

hvarefter och sedan genom tullförvaltningens föranstaltande värdet å

godset dels såsom oskadadt, dels ock i dess skadade skick utrönts, enligt

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami 1 Afd. 162 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Ktingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

hvad i tulltaxeunderrättelserna om varuvärdes bestämmande sägs, godset

skall genom tullförvaltningens försorg försäljas såsom oförtulladt å

offentlig, behörigen kungjord auktion samt, efter afdrag för tullverkets

omkostnader, behållna auktionssumman tillhandahållas godsets ägare

intill ett år efter auktionsdagen, då beloppet, i händelse det icke

lyftats, tillfaller kronan; skolande, där nye ägaren vill godset förtulla,

dess värde beräknas lika med försäljningsbeloppet, såframt detta icke

understiger det vid värderingen den skadade varan åsätta värde, men

•eljest lika med detta senare.

Om och i hvad mån enligt taxan belöpande tullafgift må nedsättas

för utländska varor, som bärgats från strandadt fartyg eller utgöra

strandvrak, bottenfynd eller gods, anträffadt i öppen sjö, därom förordnar

Konungen.

§ 11-

Rätteligen debiterad och erlagd tullafgift må, äfven om varan återutföres,

icke restitueras.

Hvad sålunda stadgats äger dock icke tillämpning, där vara, som

vid vederbörlig undersökning befunnits innehålla arsenik eller annat

giftigt ämne i sådan myckenhet, att varan enligt gällande giftstadga

icke må hållas till salu, återutföres af den, som varan infört, eller i fall,

då uppenbarligen förutsättningarna för tullfrihet enligt § 8 varit för

handen samt varan återutförts inom tre månader efter införseln och

något tvifvel om identiteten mellan den införda och den återutförda

varan icke skäligen kan förefinnas.

§ 12-

1. Den, som här i riket verkställt nybyggnad, förbyggnad eller

reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, vare

sig svenskt eller utländskt, eller af järnfartyg af mer än 5 men icke

öfver 40 tons afgiftspliktig dräktighet, hvithet är afsedt att omedelbart

erhålla eller äger utländsk nationalitet, äge att för därvid använda, från

utrikes ort införda tullpliktiga materialier och skeppsförnödenheter, däribland

inbegripna sådana i fartyget fast anbragta husgerådssaker, hvilka antingen

icke kunna med bibehållen användbarhet därifrån skiljas eller ock

genom särskild, varaktig beteckning äro tydligen utmärkta såsom för

fartyget uteslutande afsedda, restitutionsvis återbekomma den erlagda

tullafgiften eller i det fall, att enligt medgifvande, som här nedan sägs,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227>

tullafgiften icke blifvit erlagd, utan allenast säkerhet för densamma ställts,

njuta befrielse från dess gäldande under villkor:

a) att afsikten med de införda artiklarnas användning till förberörda

ändamål vid deras angifning till förtullning skriftligen anmäles;

b) att det fartyg, till hvilket artiklarna användas, inom tre år från

dagen för deras angifning till förtullning styrkes vara i fallfärdigt skick;

c) att den, som verkställt nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,

när fartyget är fullt färdigt, till generaltullstyrelsen aflämnar en

af honom under edlig förpliktelse afgifven och af två hans biträden, som

med arbetet tagit befattning, bestyrkt noggrann förteckning öfver myckenheten

och beskaffenheten af alla till fartyget använda olika artiklar,

materialförlusten vid arbetet däri inberäknad, för hvilka restitution af

eller befrielse från tullafgift sökes, jämte under samma förpliktelse afgifven

försäkran, att dessa artiklar äro af utländskt ursprung och att

full införseltull för dem blifvit behörigen erlagd eller af generaltullstyrelsen

godkänd säkerhet för densamma ställd, samt uppgift ej mindre

om dagen, då de angifvits till förtullning, än äfven därom, huruvida

sådan angifning skett från nederlag, från transitupplag, från frihamn

eller direkte och i sistnämnda fall jämväl om den lägenhet, med hvilken

införseln skett; skolande, hvad husgerådssaker angår, dessutom afiämnas

bevis af tullförvaltning, att de här ofvan beträffande sådana artiklar för

den medgifna förmånen stadgade särskilda villkor vid verkställd besiktning

funnits vara för handen;

d) att där fråga är om i denna paragraf afsedda järnfartyg med

dräktighet af 40 ton eller därunder, den som verkställt nybyggnaden,

förbyggnaden eller reparationen, när fartyget är fullt färdigt., till generaltullstyrelsen

aflämnar ett af två personer under edlig förpliktelse afgifvet

intyg om fartygets utländska nationalitet;

e) att i mom. d) omförmäldt fartyg eller fartyg, ä hvilket sådant

tilläfventyrs för utförsel inlastats, blifvit utklareradt till utrikes ort samt

bevakadt till öppen sjö; samt

f) att den, som verkställer nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen,

är förbunden att underkasta sig afl den kontroll i öfrigt, hvilken

generaltullstyrelsen kan finna skäligt föreskrifva.

Verkställes nybyggnaden, förbyggnaden eller reparationen af innehafvare

af skeppsvarf eller mekanisk verkstad, och önskar denne anstånd

med erläggande af tullafgift för artiklar, som i detta mom. afses, till

dess frågan, huruvida befrielse från afgiften må njutas, blifvit afgjord,

kan han, efter därom hos generaltullstyrelsen gjord anhållan, erhålla

sådant anstånd, om för samma afgift ställes säkerhet, som generaltull
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

styrelsen finner betryggande; skolande angående tullverkets rätt att,

efter utgången af den tid, för hvilken anstånd med tullafgiftens erläggande

beviljats, af sådan säkerhet gorå sig betäckt för belöpande

tullafgift i tillämpliga delar gälla de i § 32 tullstadgan meddelade

föreskrifter.

2. Enahanda förmån, som i mom. 1 sägs, tillkommer under där

nämnda villkor äfven den, som här i riket för vare sig svensk eller

utländsk räkning verkställt nybyggnad, förbyggnad eller reparation af

skeppsdocka, dockport, ponton eller slip.

»

»

»

ore

5 »

14.4 »

6 »

§ 13-

i. Vid utförsel sjöledes från stapelstad af följande, utaf utländskt

råämne inrikes tillverkade varor beviljas restitutionsvis af tullmedlen:

för 1 kilogram raffineradt socker, topp-, kandi- eller kak-......... 11

kakaopulver ................................................................. 5

kaffe, brändt eller rostadt, icke malet ................

bröd ..........................................................................

makaroner eller vermiceller af malet eller kros
sadt

hvete ............................................................ 6.5 »

risstärlcelse af vanlig vattenhalt (13 procent) .. 7 »

tobak, arbetad:

cigarrer och cigarrcigarretter ......... 1 krona 10

cigarretter utan munstycke............. 1 >

cigarretter med munstycke ........................

kardus-, rall- och presstobak .....................

snus ......................................................................

arbeten af papper, under villkor att varan icke

hufvudsakligen består af papper, belagdt med

lägre tullafgift än 10 öre per kilogram ......

vlleväfnad ................................................................

linneväfnad ...........................................................

bomullsväfnad..........................................................

hvarvid för öfrig! iakttages:

a)_ att af de här upptagna varor minst 25 kilogram af hvardera

skola till export, angifvas och på en gång afsändas; kommande dock

denna bestämmelse icke att äga tillämpning, då den vara, för hvilken

tullrestitution sökes, utföres för proviantering af fartyg i Öresund under

enahanda förhållanden med dem, då utländska, på frilager upplagda

varor skulle vid dylik proviantering åtnjuta tullfrihet;

» I

''t

74

70

48

10

20

20

15

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

b) att vid angifningsmlagan alltid skall bifogas tillverkarens under

edlig förpliktelse afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att

varan är svensk tillverkning och af utländskt råämne, för hvilket full

införseltull blifvit erlagd, eller, beträffande väfnader, att de äro inom

landet tillverkade af utrikes spunnet, ^illpliktigt och behörigen förtulladt

garn; och kommer nu nämnda bevis att biläggas tullkammarjournalen

å den tullplats, hvarifrån varan utföres; och

c) att utförseln verificeras genom intyg af vederbörande ämbetsmyndighet

å lossningsorten, det varan därstädes blifvit lossad, hvilket

intyg bör vara af svensk konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda

ort finnes anställd, behörigen legaliserad!; dock att, därest utförseln

skett i fartyg af 30 tons dräktighet eller därutöfver och vid utförseln

iakttagits den kontroll, som i § 39 tullstadgan för reexportgods

linnes föreskrifven, något bevis om varans ankomst till den utländska

lossningsorten ej må för restitutionens beviljande erfordras; äfvensom

att, därest utförseln skett i passagerarångfarityg, som efter förut kungjord

turlista gör reguljära resor och äger eu dräktighet af 30 ton eller

därutöfver, utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma verificeras

genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande tullbetjänts

intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling blifvit under hans

tillsyn i fartyget inlastad och fartyget af honom bevakadt intill dess

afgång; skolande, därest annan svensk tullplats under resan anlupits,

jämväl intyg af därvarande tullbevakning bifogas, att fartyget därstädes

bevakats och att varan med orubbad tullförsegling därifrån afgått.

2. Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage

vid utförsel sjöledes till utrikes ort, må för hvarje kilogram af väfnaden

restitutionsvis åt tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af de

under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran

om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare

att vidfoga angifningsmlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas

åt tillverkaren af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit

använd, samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad,

för hvilken full införseltull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets

vikt; vederbörande tullmyndighet förbehållet att, om anledning

därtill förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets

vikt. I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen

lämna de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna

medgifvas.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom bär ofvan förmäles, medgifves

ock

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

af vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den

tull, som af honom blifvit erlagd för eu motsvarande kvantitet direkt

från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för

någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,

nämligen:

rågmjöl

lista klassen ................................................... 0 till och med 60 procent,

2:dra » ....................................... öfver 60 » j> » 66 2/s » ,

3:die » ................................................. 0 » » » 66 2/s » ;

hvetemjöl

lista klassen ..................................................... 0 till och med 45 procent,

2:dra » .................................... öfver 45 » » »70 » ,

Adjö » .......................................... » 70 » » » 75 » ,

4:de » ..................................................... 0 » » » 75 » ;

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje

års höst, till efterrättelse under ett år, räknadt från och med den 15

november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgånghunnit

tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant skett,

fastställas af eu kommission bestående af tre personer, utsedda två af

Kungl. Maj it och en af kvarnägaxnas sammanslutning, med iakttagande

vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela utbytet

från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

60

kilogram

rågmjöl

af

lista

utbytesklassen

93

It

i 3

kilogram

råg,

6 2/3

»

»

»

2: dra

»

6

Vs

»

» »

66 7S

»

»

»

3:dje

»

100

45

»

hvetemjöl

»

lista

»

66

1/

;''4

»

hvete,

25

»

j>

»

2:dra

»

28

8U

»

» ?

5 .

»

»

a

3:dje

»

5

»

» t

75

»

»

4:de

j>

100

»

» ;

eller alltså

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227. 15

100 kilogram

rågmjöl

af

lista

utbytesklassen

... 155,55

kilogram

råg,

100

»

B

B

2: dra

B

... 100

B

» ^

100

B

b

B

3:dje

B

.. 150

B

» ,

100

B

hvetemjöl

B

lista

B

... 147,22

B

hvete,

100

B

B

B

2:dra

)>

... 115

B

» i

100

»

»

B

Bidje

B

... 100

B

» ,

100

»

»

B

4:de

B

... 133,33

B

» ;

c) att afsikten att af dea införda spannmålen förmala mjöl för

export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens

angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse

anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den förmalna

spannmålen äga rum vid eu och samma tullplats, från hvilken,

därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln

jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullkainmare,

under hvilken tullplatsen lyder;

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass

på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej

mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom kvarnen

anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att

den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt,

än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på nyssnämnda

sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits;

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är

underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den

utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande

till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen

bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,

meddela attest, i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas;

dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp

men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution

enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan

hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats

under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga

intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mapis Nåd. Proposition No 227.

h.) att utförseln i (ifrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor, för Indika tullrestitution är medgifven;

i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,

som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning

till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till

hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom

vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens

afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de tullafgifter,

som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;

B) åt innehafvare af riskvarn vid utförsel sjöledes från stapelstad

af vid kvarnen framställda risgryn eller af rismjöl, förmålet af likaledes

vid kvarnen tillverkade, färdiga, hela eller brutna gryn, restitution af

den tull, som blifvit erlagd för till varans framställning användt, af

kvarninnehafvaren direkt från utlandet eller från frihamn infördt eller

från nederlag uttaget oskaladt ris, hvarvid förhållandet mellan den införda

råvaran och den förädlade produkten beräknas sålunda, att 100

kilogram oskaladt ris anses lämna 75 kilogram gryn eller mjöl; skolande

såsom villkor i öfrigt för restitutionens erhållande gälla:

a) att afsikten att af det förtullade riset förmala gryn eller mjöl

för export anmäles i sammanhang med råvarans angifning till förtullning;

b) att utförseln sker vid samma tullkammare, där förtullningen

ägt rum, såvida icke generaltullstyrelsen i särskild! fall annorlunda

medgifvit;

c) att minst 2,000 kilogram gryn eller mjöl, hvart för sig eller

tillsammans, på en gång utföras; skolande exportinlagan vara åtföljd af

tillverkarens under edlig förpliktelse afgifna och af två vittnen till riktigheten

bestyrkta försäkran därom, att den till utförsel angifna varan

är exportörens egen förmalningsprodukt, äfvensom uppgift om tiden, då

varan blifvit förtullad, och lägenheten, med hvilken införseln skett, samt,

om varan helt och hållet eller delvis består af rismjöl, att mjölet framställts

uteslutande af färdiga, hela eller brutna risgryn och är fritt från

fodermjöl;

d) att det oskalade ris, som till varans framställning blifvit användt,

skall vara inom de näst före utförseln förflutna tolf månaderna förtulladt;

e) att vederbörande tullkammare skall, efter exportvarans undersökning

och nettoviktens utrönande samt säckarnas tullplombering och

bevakning under transporten till och inlastning i fartyget, härom meddela

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga intyg

bifogas tullkammarens utgående tulljournal;

f) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

g) att det åligger vederbörande tullkammare att föra ett afräkningsdiarium

för förtullningarna och exporterna, till hvithet formulär af

generaltullstyrelsen fastställes; samt

h) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att i till generaltullstyrelsen ställd, genom vederbörande

tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan; börande dylik

ansökning vara åtföljd af utdrag ur tullkammarens afräkningsdiarium

och kvitterade tullräkningar å de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet

upptagna kvantiteter oskaladt ris.

4. Den här ofvan medgifna tullrestitution äger rum jämväl vid

utförsel med järnväg till Norge under följande för landväga utförseln

gällande särskilda villkor:

a) att varupartiet skall hafva varit hos vederbörande tullkammare

å afsändningsorten till utförsel angifvet och där blifvit journaliseradt

samt försedt med behörig, till vederbörande svenska gränstullkammare

ställd förpassning, hvilken skall godset under transporten åtfölja;

b) att vid angifningsinlagan alltid skall fogas sådan försäkran åt

tillverkaren, som här ofvan i punkten 1 b) eller, beträffande till emballage

använd utländsk juteväfnad, i punkten 2 och, beträffande mjöl

och gryn, i punkten 3 A) d) och B) c) är föreskrifven; samt

c) att genom attest från gränstullkammaren skall styrkas, beträffande

till emballage använd utländsk juteväfnad, att varan dit ankommit

med orubbad försegling eller plombering och därifrån befordrats

vadare till Norge, samt, beträffande öfriga varor, därjämte att desamma

till beskaffenhet och myckenhet funnits med förpassningen öfverensstämmande;

dock att i stället för sistnämnda intygande må, därest varan

anländer under försegling eller plombering, anses tillräckligt, att intygmeddelas

därom, att förseglingen eller plomberingen var orubbad vid

ankomsten.

5. Åt näringsidkare, som vill införa utländsk ^illpliktig vara för

att, med eller utan tillsats af inhemsk eller icke illpliktigt utländskt

råämne, använda densamma till framställning af exportvara, må, för

särskilt fall eller för viss tid, kunna medgifvas rätt att vid utförsel

af sålunda framställd vara eller vid dess uppläggning å restitutionsupplag,

hvarom i mom. 7 stadgas, återbekomma erlagd tullafgift för

den utländska tullpliktiga råvaran eller, ifall tullafgiften, efter hvad nedan

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

sägs, ännu icke erlagts, njuta befrielse från dess gäldande; kunnande

härvid jämväl tagas hänsyn till råämnesförlust, som finnes oundviklig

vid exportvaras framställning.

Sådant medgifvande, livilket kan lämnas äfven för exportvara, som

i moln. 1 sägs, i händelse den därstädes bestämda restitution anses icke

bereda nöjaktig godtgörelse för den erlagda tullafgiften, ankommer på

pröfning af Konungen, som jämväl bestämmer de närmare villkoren för

rättighetens tillgodonjutande; skolande emellertid denna anses förfallen

med afseende å utländsk råvara, som ingår i exportvara, hvilken icke

inom ett år efter råvarans angifning till förtullning utförts eller intagits

ä restitutionsupplag.

Önskar näringsidkare, åt hvilken medgifvits sådan rätt, som nu

är sagd, anstånd med erläggande af tullafgiften för vara, som han i ofvan

angifna ändamål infört, till dess frågan afgjorts, huruvida befrielse från

tullafgiften må njutas, vare han till sådant anstånd berättigad, därest

lian, med anmälan om förhållandet, till generaltullstyrelsen afl ämnar säkerhet,

som styrelsen finner betryggande, för hvad honom kan åligga att

till tullkassan inbetala.

Har, där anstånd med tullafgiftens erläggande ägt rum, exportvaran

icke blifvit utförd eller å restitutionsupplag lagd inom sådan tid

och under sådana omständigheter, att befrielse från tullafgiften må njutas,

skall denna till tullkassan inbetalas tillika med ränta därå, efter sex för

hundra om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Angående tullverkets rätt att efter utgången af den tid, under hvilken

anstånd med tullafgiftens erläggande må njutas, göra sig af den ställda

säkerheten betäckt för sagda afgift jämte ränta skola i tillämpliga delar

gälla de i § 32 tullstadgan meddelade föreskrifter.

b. Hvad i denna paragraf är föreskrifvet angående tullrestitution

eller befrielse från tullafgift vid utförsel gäller äfven, då gods, för hvithet

sådan restitution eller befrielse ifrågasättes, utföres till frihamn;

skolande landväga utförsel till frihamn verificeras på sätt särskilt är

eller varder stadgadt, hvaremot i fråga om verificering af utförsel sjöledes

till frihamn skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse hvad

förut i denna paragraf är föreskrifvet beträffande verificering af utförsel

till utrikes ort.

7. Tullrestitution eller befrielse från tullafgift, efter hvad i denna

paragraf sägs, må jämväl meagifvas, därest exportvaran i stället för att

genast utföras upplägges i stapelstad under kronans lås å särskild^ för

sådant ändamål inrättadt upplag (restitutionsupplag) inom lägenhet, som af

staden eller vederbörande exportör tillhandahålles och af tullverket godkänts.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

"Vill ägare af gods, som å restitntionsupplag finnes upplagd!, åter

inom riket förfoga däröfver, skall restitutionsbeloppet jämte därå från

lyftningsdagen belöpande ränta efter sex för hundra om året, till tullkassan

återbetalas. Har tullrestitution för godset icke åtnjutits, utan i

stället befrielse från tullafgift för däri ingående råämne beviljats, skall

denna afgift till tullkassan inbetalas jämte ränta därå, efter sex för hundra

om året, från det den införda varan angifvits till förtullning.

Lag samma vare, där godset icke inom ett år efter uppläggningen

å restitutionsupplaget utförts; och svare i sådant fall godset för afgiften

jämte räntan.

Närmare föreskrifter angående restitntionsupplag och villkoren för

dess begagnande meddelas af Konungen.

8. Befinnes någon hafva för erhållande af tullrestitution enligt

bestämmelserna i denna paragraf lämnat uppgift, som med verkliga förhållandet

icke öfverensstämmer, kan rätt att vidare erhålla sådan restitution

honom förvägras.

§ 14-

Lastpenningar till Kungl. Maj: t och kronan erläggas vid resor

mellan Sverige och utrikes ort och utgå till lika belopp af svenska som

af främmande fartyg med 10 öre för hvarje ton af fartygets afgiftspiiktiga

dräktighet enligt gällande mätbref. De betalas under loppet

af ett kalenderår sålunda:

a) vid inkommande första resan och vid förnyadt inkommande, när

fartyget innehar last samt större eller mindre del däraf lossar, och må

härvid jämväl såsom barlastadt anses fartyg, då dess last uppgår till

mindre än en tiondel af fartygets afgiftsplilctiga dräktighet; skolande

vid beräkning häraf en ton anses motsvara för varor, som i fartygets

skeppshandlingar äro upptagna i volym, 2.8 3 kubikmeter och för varor,

som äro upptagna i vikt, 1,360 kilogram; samt

b) vid utgående allenast första resan.

Då lossning och lastning på flera ställen ägt rum, erläggas lastpenningar

endast å första lossnings- eller lastningsstället, därom bevis

på märkrullan eller passet meddelas.

Från lastpenningars erläggande befrias:

fartyg, med eller utan destination till svensk hamn, som inkommer

och åter utgår i barlast;

fartyg, som, under resa utrikes orter emellan, anlöper svensk

hamn och där endast aflämnar eller emottager passagerare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mctj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

jämte deras effekter eller ock endast aflastar gods i annat

fartyg för export;

fartyg, som af tvingande orsaker eller till inhämtande af order

för vidare resa anlöper svensk hamn och där icke verkställer

lossning och icke heller företager annan lastning än af förnödenheter

för besättning, medförda resande och fartyg;

fartyg, som i följd af liden sjöskada, hvarom sjöförklaring afgifves,

anlöper svensk hamn och där lossar sin last samt efter

verkställd reparation densamma åter intager och utför;

fartyg, som af nyss omförmälda anledning lossar sin last och

densamma till större eller mindre del försäljer, då sådan försäljning

inskränkes till hvad för bestridande af reparationskostnaderna

bevisligen erfordras; samt

fartyg, som, under resa mellan utrikes orter, i svensk hamn

lossar eller lastar varor till högst fjärdedelen af fartygets lastdräktighet,

för beräknande hvaraf fartygets skeppshandlingar

skola tjäna till grund.

I alla dessa fall skall dock fartygets befälhafvare ställa sig till

efterrättelse de i tullstadgan gifna föreskrifter om anmälan hos närmaste

tullbetjänt äfvensom om märkrullans aflämnande samt i tillämpliga

delar jämväl iakttaga hvad i nämnda stadga linnes anbefalldt

rörande uttagande af tullpass.

Öfver gång sbestämmelse att lända till efterrättelse intill utgången af år 1912.

Varor från land, där svenska fartyg eller varor åtnjuta mindre

gynnsam behandling än andra länders, må kunna efter Konungens förordnande

beläggas med tilläggstull, utöfver den enligt tulltaxan utgående

tullafgift, till högst samma belopp som denna senare eller, där

varan enligt taxan är tullfri, påföras tull till högst det belopp, hvartill

varans värde uppgår.

Särskild tullafgift, enligt hvad nu är sagdt, må åsättas allenast å

tid, då Riksdagen icke är samlad. Beslutet därom skall underställas

näst sammanträdande Riksdag inom tio dagar efter Riksdagens öppnande

och gäller, där Riksdagen icke godkänner detsamma oförändradt,

högst tio dagar efter det Riksdagen fattat sitt beslut i frågan.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Innehållsförteckning

till tulltaxan.

Rubriknummer.

I. Sten- och jordarter samt andra mineralisk^ eller fossila

råämnen, icke flytande; äfvensom arbeten däraf, ej annorstädes

upptagna................. ....................................................... 1—48.

II. Djur och animaliska ämnen .................. .............................. 49—73.

III. Alster af åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.:

A. Spannmål in. m............................................................. 74—105.

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter in. in. 106—134.

IV. Närings- och njutningsmedel, ej annorstädes upptagna......... 135—197.

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. m....... ............ 198—229.

VI. Trävaror, flätade varor, borstbindararbeten samt ben, horn

och andra formbara ämnen m. m. ................................... 230—302.

VII. Papper och tryckalster m. m.:

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom arbeten

däraf.............................................................................. 303—339.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt målningar 340—352.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

28

VIII. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt riäraf framställda

varor:

A. Silke, äfven konstgjord!..........................................

B. Ull och andra djur hår.............................................

C. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag af

bomull ....................................................................

D. Bomull .......................................................................

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk............

b. Spanadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än

kautschuk; polerduk............................................

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särskild! nämnda,

åt spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,

solfjädrar................................................................

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar af spå
nadsämnen

..........................................................................

X. Lervaror ...................................................................................

XI. Glas och glasvaror................................................................

XII. Metaller:

A. Järn och järnlegeringar samt arbeten häraf ...

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arbeten däraf.............................

< h Arbeten af oädel metall utan afseende å metallens

art .................................................................

1). Adla metaller samt arbeten däraf........................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon:

A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska

B. Elektriska maskiner och apparater m. m..........

C. Fartyg och fordon ..................................................

XIV. Oljor och fett, vax m. m. samt produkter af dessa ämnen,

såsom ljus, tvål m. m.....................................................

Rubriknummer.

353—373.

374—416.

417—473.

474—542.

543—545.

546—551.

552—630.

631—648.

649—676.

677-—706.

707—896.

897—953.

954—965.

966—978.

979—1059.

1060—1087.

1088—1098.

1099—1127.

■v

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande råämnen,

ej annorstädes upptagna:

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar, ej

annorstädes upptagna..........................................

B. Torrdestillationsprodukter och närstående äm
nen

..........................................................................

C. Färger och färgningsämnen m. m......................

i). Flyktiga, vegetabiliska oljor; äfvensom parfymer

och kosmetiska medel in. m............................

E. Konstgödsel ............................................................

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor och

fyrverkerivaror......................................................

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.......

Rubriknummer.

1128—1173.

1174-1184.

1185—1211.

1212—1226.

1227—1230.

1231—1241.

1242—1259.

XVI.

Varor, ej annorstädes upptagna

1260—1325.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

25

Tulltaxa.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

i.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

...... '' ■■■ ----------- ---------- - -

Kvantitet

—

!

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

I. Sten- och jordarter samt andra mineraliska eller

Kr. öre

fossila råämnen, icke flytande; äfvensom arheten

däraf, ej annorstädes upptagna.

1.

Kvarts, kvartssand, flinta, kiselgur och bauxit,

äfven renad, flusspat och krysolit, naturlig eller

konstgjord, äfven mulna............

—

fria.

2.

Malm, alla slag, äfven pulverisera^! eller briket-

terad.............................

—

fri.

3.

Kalkspat och annan kalksten samt magnesit och

witherit, i stycken eller mulna, äfven brända;

kalk, släckt .........................

fria.

!

4.

Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat, råfosfat och

spetsglans, äfven pulveriserade ........

fria.

Anm. Till gipssten hänföres äfven marienglas.

5.

Gips, bränd, äfven malen, emballagets vikt inbe-

räknad..........................

100 kg.

—• 40 !

Anm. Till denna rubrik hänföres äfven s. k. marmor-

cement.

Arbeten af gips, äfven med inblandning af annat

ämne:

6.

formar för industriella ändamål ...........

fria.

7.

gipsplattor, härunder inbegripna gipsbräder,

och annat likartadt byggnadsmaterial

1 kg.

—: 02

Bihang till Piksd. prof,. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 iuli

1910.

8.

9.

10.

II.

12.

113.

14.

15.

Kvantitet

i

I. Sten- och jordarter etc.

för tull- beräk- nmijen.

1

Tullsats. |

;

8.

ornament och likartade arkitektoniska arbe- ten ..........................................

1 kg.

Kr. öre !

—: 20

9.

afgjutning ar till offentliga samlingar eller till

officiella undervisningsanstalter; äfvensom

modeller till konstnärs arbeten........................

fria.

10.

konst- och konstslöjdartiklar samt andra slag,

ej särskild! nämnda, äfven i förening med

trä, oädel metall eller dylikt, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad.........

1 kg.

i

1: —

i

|

11.

Amu. Om en till konst- och konstslöjdartiklar eller arbe- ten af gips, andra slag, hänförlig vara per stycke, i den

form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges den

för Överskjutande vikten med en tull af endast 10 öre

per kg.

Lera, alla slag, äfven slammad, malen eller brand,

porslinslera eller kaolin härunder inbegripen;

äfvensom chamott-, dinas- och annat murbruk

|

.

i

i

fria.

12.

Asbest, oarbetad; äfvensom arbeten, ej särskild!

nämnda, af asbest, med eller utan inblandning

af annat ämne och äfven i förening med annat

fria.

fria.

f

—: 10

13.

;

Glimmer, oarbetad; äfvensom arbeten däraf, . ej

särskildt nämnda; talk, äfven malen, samt sjö-

:

!

| 14.

Smärgel, pimsten, trippel och liknande minera- liska slip- eller putsmedel, oarbetade, pulveri- serade eller slammade:

i förpackningar om högst 2 kg. vikt...............

lkg.

! 15.

Anm. I varans vikt inräknas det emballage, däri

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar samt oförpackade........

fria.

''

i Anm. Till här afsedda slip- eller putsmedel hänföres

äfven trippel i formstycken, s. k. trippelsten.

1

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

27

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 25

—

fria.

1 kg.

lkg.

—: 25

—: 04

fria.

—

fria.

100 kg.

—: 70

100 kg.

fria.

2: —

100 kg.

1: —

fria.

L tull

taxan

åt den

1 juli

16.

17.

18.

19.

20.

31.

32.

23.

24.

16.

38.

22.

23.

24.

25.

26.

18. )

19.

20.

21.

I. Sten- och jordarter etc.

Slip-, bryn- eller polersten»!-, äfven i form af plattor

eller skifvor:

naturliga:

i förening- med trä, oädel metall eller annat

dylikt ämne..............................................

utan förening med annat ämne, härunder inbegripna

äfven sådana, som äro försedda

med centrumbeslag af metall...............

Anm. Därest eu naturlig slipsten är till skydd

under transporten försedd med järnband, fästes

därvid ej afseende vid tullbeliandlingen.

konstgjorda, äfven i förening med trä, oädel

metall eller annat dylikt ämne:

helt eller delvis af smärgel, korundum,

alundum, karborundum eller andra liknande

hårda slipmedel ...................

andra slag..................................................

Ädelstenar, oinfattade, alla slag..............................

Sten, ej särskildt nämnd, oarbetad eller pulveriserad;

äfvensom mineralier, alla slag, ej särskildt

nämnda, i stycken eller pulveriserade ......

Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar:

naturliga, äfven bandade med järn:

af granit .........................................................

andra slag; äfvensom andra för tekniskt

bruk afsedda arbeten af lava...............

konstgjorda .....................................................

Takskiffer (plattor, afpassade till för taktäckning

lämpliga dimensioner, med eller utan hål);

äfvensom stenarbeten, ej särskildt nämnda,

för tekniskt bruk, såsom plattor till jäskar m. m.

Litografisk sten; skriftaflor, oinfattade, äfvensom

i träram infattade; samt grifflar, äfven al

konstgjord massa, oinfattade eller infattade .

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

taxan

af den

W10.

27.

28.

29.

30.

27.

28.

29.

30.

31.

31.

32.

32.

33.

33.

34.

35.

I. Sten- och jordarter etc.

Skifvor och plattor af marmor:

opolerade...................................................................

polerade ....................................................................

Konstnärsarbeten af sten..............................................

Arbeten, ej särskildt nämnda, af marmor, alabaster,

äfven konstgjord, porfyr och andra finare stenarter,

hufvudsakligen afsedda till prydnadsföremål,

såsom skålar, urnor, statyetter, djurfigurer

m. in., äfven i förening med trä, oädel metall

eller dylikt, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad .....................................................

Anm. Om en till denna rubrik hänförlig vara per stycke,

i den form den inkommer, väger mer än 5 kg., belägges

den för Överskjutande vikten med en tull af endast 10

öre per kg.

Arbeten af sten, ej särskildt nämnda:

opolerade och oslipade:

af sandsten eller kalksten..................................

andra slag..............................................................

34.

35.

polerade eller slipade ................................................

Anm. Om en till arbeten af sten, ej särskildt nämnda,

polerade eller slipade, hänförlig vara per stycke, i den form

den inkommer, väger mer än 100 kg., belägges den för Överskjutande

vikten med en tull af endast 4 öre per kg.

Jordfärger, såsom bolus, ockror m. fl., oarbetade;

krita, oarbetad; grafit (blyerts), oarbetad, malen

eller slammad; samt grus, sand, ej särskildt

nämnd, äfven renad eller färgad, och jordarter,

till annan rubrik ej hänförliga, oarbetade, brända,

pulveriserade eller slammade, härunder inbegripna

torfmull och torfströ ....................................

Portlandscement, vanlig grå, hvit eller färgad,

omalen eller malen, samt slaggcement, trass och

andra för byggnadsändamål använda cementsorter,

emballagets vikt inberäknad ....................

100 kg

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

_

fria.

1 kg.

—: 10

fria.

Ikg.

1: —

1 kg-

—: 01

fria.

Ikg.

—: 10

fria.

-: 60!

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

29

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

I. Sten- och jordarter etc.

Kvantitet

för tull.

beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

36.

37.

38.

39.

Anm. Såsom cement tullbeliandlas äfven hvarje till golf-;

beläggningsmaterial tjänlig blandning, innehållande en

eller flera mineraliska beståndsdelar i form af pulver jämte

sågspån eller dylikt.

Arbeten af cement:

plattor, äfven af s. k. cementmosaik, samt)

ornament ..............................................................i 100 kg.

konst- och konstslöjdartiklar: tullbehandlas såsom

motsvarande artiklar af gips;

arbeten af s. k. cementmosaik, ej särskild!!

nämnda och ej hänförliga till konst- eller''

konstslöjdartiklar ..............................................1100 kg.

andra slag, såsom byggnadsmaterial, kärl och|

rör, härnnder inbegripna arbeten af betong,!

äfven armerad......................................................1100 ko-.

Anm. Såsom arbeten af cement tullbehandlas jämväl ar-]

beten af magnesiacement och arbeten, ej särskildt nämnda,

af annan konstgjord sten äfvensom kalksandsarbeten, ej;

särskildt nämnda.

1:

25

2: 50

: 80

i

.

L

I

■

''

40.

41.

42.

43.

Slagg och annat mineraliskt affall, såsom kiskrän-j

der, erhållet vid eller användbart till hyttedrift,

äfven pulveriseradt, till gödningsämnen ej hän-;

förligt; äfvensom gasreningsmassa (järnoxid-!

hydrat) samt aska, till annan rubrik ej hänförligj

Stenkol, antracit, torf, koks, träkol, kol- och torf-!

briketter samt andra brännmaterialier, ej särskildt

nämnda; äfvensom retortkol, oarbetade ...:

Asfalt, nativ och konstgjord, härunder inbegripna

äfven pulveriserad asfaltsten, asfaltkitt och asfaltmastix;

äfvensom beck af stenkols- eller trätjära

Anm. Till asfalt hänföras äfven blandningar såväl af nativ

asfalt och mineralolja (s. k. goudron) som af konstgjord

asfalt och dylik olja.

Arbeten af asfalt, ej särskildt nämnda, med eller utan''

inblandning af sand, grus, affall af spånadsämnen;

eller dylikt och äfven i förening med annat material

100 kg.

i

I

!

fria.

fria.

fria.

1: 21

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r |

Kvantitet

taxan

.af den

för tull-

Tullsats.

4 juli

»910.

I. Sten- och jordarter etc.

ningen.

Kr. öre

44. I

44.

Bärnsten och gagat (jet), oarbetade...........................|

—

fria.

45.

45.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af bärnsten och gagat,!

1

:

|

vikten af askar, papper och dylikt omslag in-

beräknad .......................................................................

1 kg.

Q. _

40.

46.

Arbeten af sten i förening med guld eller silfver,!

ej till annan rubrik hänför liga, vikten af askar,

papper och dylikt omslag inberäknad .................

1 kg.

5: —

47.

47.

Isoleringsmassa (mot värme eller köld), torr eller

våt, bestående af två eller flera mineraliska

ämnen såsom asbest, kiselgur, asfalt, lera eller

cement, med eller utan tillsats af bomullsfibrer,

kreaturshår och dylikt, eller ock af ett mineraliskt

|

ämne med tillsats af nyssnämnda beskaffenhet

1 kg.

—: 02

48.

48.

Arbeten af i nästföregående rubrik nämnd massa,

såsom plattor, segment och andra formstycken

1 kg-

—: 04 j

II. Djur och animaliska ämnen.

Lefvande djur:

hästar:

49.

49.

föl under ett år ................................................

_

fria.

SO.

50.

andra slag...............................................................

1 st.

50: —

51.

51.

nötkreatur ....................................................................

1 st.

10: —

52.

52.

får...................................................................................

1 st.

1: —

53

svin ....................................................

1 kg.

—: 10

54.

54.

fåglar; äfvensom alla andra slag, ej särskild! nämnda

fria.

Fläsk:

55.

55.

rökt ................................................................................

lkg.

—: 30

56.

56.

andra slag .....................................................................

1 kg.

—: 20

57.

Ister ...........................................

1 kg.

—: 15

Kött:

58.

58.

af fåffel ........................................................

lkg

—: 20

-59.

59.

andra slag, härunder inbegripna till konserver

;

icke hänförliga ätbara djurdelar, ej särskild!

1

nämnda, såsom lefver, njurar in. ra............

i lkg

—: 07

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kuryl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

31

Ka- i tull-

| ..... ..... ~

: Kvantitei

j

åt'' den

4 juli

1910.

1

! IT. Bjur och emimaMska ämnen.

; för tull.

I beräk-

Tullsats.

j

| ningen.

i

|

Kr. ör&

60.

60.

! Talg, äfven premier jus och presstalg .........

fri.

61.

61.

i Oleomargarin ...........

1 kg.

—: 10

Anm. Med oleomargarin afses det ur talg afstäda, till

margarin beredning tjänliga fettämne, hvars smältpunkt

ligger vid eller under 4- 42° Celsius.

i

i

: Fisk:

j

62.

62.

kryddad skarpsill (hvassbuk) i tunnor....

—

fri. |

63.

63.

ansjovis, annan, samt sardeller och tonfisk, saltade

eller inlagda, kärlens vikt inberäknad .......

1 kg.

—: 50 1

64.

64.

andra slag- ..................

fria. j

—: 15 1

65.

65.

Ostron, emballagets vikt inberäknad ............

1 kg.

Amu. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm., må tullfritt införas i riket,

därest vid införseln företes af vederbörande fiskeriintendent

[

utfärdadt intyg därom, att desamma äro afsedda att an- vändas uteslutande för odlingsändamål.

t.

i

66.

66.

Kräftdjur, alla slag, såsom hummer, räkor och

;

kräftor, okokta eller kokta; äfvensom musslor,

ej särskildt nämnda.............

j

fria.

67.

67.

Döda djur, ej ätbara, äfven uppstoppade eller annor-

ledes konserverade, ej till annan rubrik hän- förliga ..........................

fria.

fri. |

68.

68.

Svamp, tvätt-...........................

Tagel:

—

69.

69.

råtagel; äfvensom borst ...................

fria. !

j

70.

J

70.

beredt eller bearbetadt, äfven i förening med

annat hår eller växtfiber, krusadt tagel och;

tagelrep härunder inbegripna......... 1

1 kg.

—: 20

Fjäder, ej särskildt nämnd:

l

71.

71.

ospritad.......................

—

fri.

72.

72.

spritad; äfvensom dun ...........

1 kg.

—: 20 |

73.

73.

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda, äfven!

saltade, samt kreatursfoder af animaliskt affall,

äfven med inblandning af vegetabiliska ämnen;;

äfvensom animaliskt affall, ej särskildt nämndt

—

fria. 1

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r i

i tull- i

taxan I

af den ''

4 juli I

191».

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.

87.

74.

7 0.

76.

77.

78.

79.

SO.

81.

82.

84.

85.

86.

87.

III A. Spannmål in. in.

III. Alster af åkerbruk, kyarnindustri, trädgårdsskötsel

in. in.

A. Spannmål m. in.

Spannmål:

omalen:

råg, hvete och korn; äfvensom ärter och bönor,

tjänliga till människoföda..........................■•••■

hafre; äfvensom vicker, sojabönor samt andra

ärter och bönor, ej till nästföregående rubrik

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

hänförliga.

malt, äfven krossadt

majs .........

andra slag

100 ke

100:

100 kg.

malen:

mjöl och gryn, alla slag; äfvensom mjöl af

arrowrot och andra vegetabilier, ej till annan1

rubrik liänförligt ................................................j 100 kg

Ris, oskaladt eller blott befriadt från vtterskalet......jlOOkg.

Risgryn och rismjöl.....................................................j 100 kg.

Gryn, alla slag, ej särskild! nämnda, samt maka-j

roner och vermiceller, vikten al askar, papper

och dylikt omslag inberäknad.................................j 1 kg.

Stärkelse, alla slag, vikten af askar, papper och!

dylikt omslag inberäknad..........................................j 1 kg.

Kli, alla slag .....................................................................j

Anm. Då utseendet af en kliartad vara af hvete eller rågj

icke "ifver tillräcklig ledning för afgörande, huruvida:

densamma bör hänföras till kli eller till mjöl af spann-j

mål, skall varans askhalt utrönas. Visar sig därvid,

att askan af varans torrsubstans utgör minst 4,1 procent

af torrsubstansens vikt, skall varan förtullas som kli,j

i annat fall som mjöl.

Frö:

kanarie-................................................ ..........;• ............

tall-; äfvensom kottar af pinus silvestris ............

gran-: äfvensom kottar af abies excelsa eller

abies pectinata ........................................................

lkg

1 kg

Kr. öre

1 kg

3: 70

fria. j

6: 50 i

fri. |

3: 70 !

6: 50

3: 70

6: 50

—: 20 I

—: 20 |

fritt.

—: 10

6: —

1: 50

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

33

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

88. |

89.

90. I

91. |

92.

93. ■

94. j

95.

96. |

:

97. !

98. I

99. |

100. j

101. I

102. j

103.

104. |

105.

88. j

89. |

90.1

91.[

92.1

93.

94.

95. ;

96. ;

97.

98.

99.

100.

101.|

102.|

103. !

104. !

105.!

III A. Spannmål in. in.

timotej- ..........................................................................

rödklöfver- .................................................................

andra slag-, ej särskildt nämnda; äfvensom fröstoft

(sporer) ..........................................................

Halm och hö; äfvensom gräs, ej särskildt nämndt

Gräs, tränsadt eller upprispadt, äfven i förening med

hår af tullfri beskaffenhet; äfvensom annat tagelsurrogat,

såsom krollsplint och krusad fiber, samt

till stoppningsmaterial preparerad mossa............

Humle................................................................................

Potatis:

af det löpande årets skörd och inkommande under

tiden 15 februari—30 juni....................................

annan, oberedd ............................................................

skuren och torkad ......................................................j

Hvitbetor (sockerbetor):

raa .............................................................................

sönderskurna och torkade ....................................j

Cikorierot, äfven torkad ..............................................

Pepparrot.............................................................................j

Rötter, ätbara, ej särskildt nämnda:

med blast ...............................................................

utan blast:

färska .......................................................... ;

skurna och torkade............................................I

Oljekakor; kakor, hoppressade af sammalet majs-''

mjöl; ekollon, malna eller omalna; äfvensom!

arachid- eller jordnötter.............................................

Kreatursfoder, ej särskildt nämndt, såsom draf och!

drank, glutenfoder, mjöl af majskakor och andra!

oljekakor samt majsgroddmjöl, äfven med inblandning

af animaliska ämnen..............................j

Kvantite- för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 10

1 kg.

—: 20

—

fria.

fria.

1 kg.

—: 07

1 kg.

—: 10

100 kg.

2: 50

—

fri.

100 kg.

o: —

100 kg.

1: —

100 kg.

lkgl

—: 05

1 kg.

—: 20

1 kg.

-:20

1 kg.

—: 10

1 kg.

—: 20

—

fria. i

fritt.

Anm. Till denna rubrik hänföras injölformiga produkteraf

majs, för så vidt de hålla minst 20 procent protein, j

Bihang till Eilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

106.

107.

108.

109.

110.

in.

112.

113.

114.

115.

116.

117.

106.

107.

108.

109,

110,

in

112

113

114

! 115.

117

—'' " .............—LJJg!!

Kvantitet

för tull-

Tullsats.;

III B. Frukter, bär, grönsaker etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

B. Frukter, bär, grönsaker och lefvande växter in. in.

Frukter (af träd) och bär:

färska eller enbart kokade, äfven krossade eller

på annat sätt sönderdelade:

vindrufvor och jordgubbar .............................

1 kg.

—: 50

andra slag, ej särskild! nämnda....................

lkg.

—: 10

torkade:

äpplen i skifvor eller bitar, från Indika skal

och kärnhus icke borttagits (s. k. chopped

äpples till beredning af läskdrycker) samt

kärnhus och skal af äpplen..........................

1 kg,

|

—: 15

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dad- lar; äfvensom apelsinskal, citronskal och

pomeransskal, torkade eller saltade ...............

russin och korinter ...............................................

lkg

—: 25

1 kg

—: 15

kokosnötter ..............................................................

1 st.

—: 10

—

fri.

nötter, val- och andra slag, ej särskild! nämnda;

äfvensom hasselnötter och kastanjer............

1 kg.

—: 25

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor

samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönder- delade, s. k. arachidmandel härunder inbe-

OTID Bil ...............................................

1 kg.

—: 35

andra slag, ej särskild! nämnda; äfvensom

saltade:

Ätbara, ................................................

1 kg.

—: 25

Amu. Vid tullbehandling af saltade ätbara frukter

och bär medgifves icke afdrag för kärlens vikt

icke ätbara eller till prydnad användbara

I

fria.

inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade

kärlens vikt inberäknad .....................................

lkg.

—: 50

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

35

N:r

i tull- taxan

af den

4 juli

1910.

III B. Frukter, tiar, grönsaker etc.

! K vantitel

1 för tull- j beräk-

Tullsats.

i

Kr. öre

'' Köksväxter, ej särskild! nämnda:

färska:

11S.

118.

meloner, gurkor och tomater......

1 kg.

—: 20

119.

119.

sparris, emballagets vikt inberäknad ............

1 kg.

—: 40

120''.

120.

lök och hvitkål...................

1 kg.

—: 10

121.

121.

andra sias- ........................

• 1 5

122.

122.

saltade eller torkade, äfven i blandning med rötter

1 kg.

—: 25

123.

123.

inlagda i sprit eller ättika eller syltade, kärlens

vikt inberäknad .....................

■ 50

124.

124.

Svampar, ätbara ..................

J. Kg.

1 ko-

• 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för emballage, hvari

1 Kg.

varan är afsedd att jämväl efter transporten förvaras, för

så vidt detta är af annat ämne än trä.

125.

125.

Blomsterlökar........................

126.

126.

Manioka-, tapioka-, kassava- eller arrowrot ....

__

j / v\A/ •

fri.

127.

127.

Rötter, icke ätbara, ej särskild! nämnda, äfven

pulveriserade.......................

_

fria.

Blommor och blomdelar, naturliga, afskurna, friska

och torkade, ej särskild! nämnda:

128.

128.,

till prydnad användbara, lösa eller samman-

bundna, vikten af askar, papper och dylikt

omslag inberäknad..............

K .

129.

129.

andra slag, äfven pulveriserade; äfvensom in-

sektpulver (torkade och pulveriserade blom-

delar, med eller utan tillsättning af mine-

raliska beståndsdelar) .......

i

!

Växter, ej särskilt nämnda:

J '' 1,11 •

130.

130.

lefvande ...............................

1 kg.

—: 07 i

Anm. 1. Väger en växt mer än 10 kg., skall för den

Överskjutande vikten tullen beräknas efter endast 3 öre

per kg.

Anm. 2. Växter, som inkomma med knoppar eller blommor,

men utan jord, tullbehandlas såsom blommor,

naturliga, afskurna, till prydnad användbara.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r

i tull

taxan

af deri

4 juli

1910

III B. FmTcter, bär, grönsaker etc.

131.

132.

133.

131

132

Loa

134. ! 134

135.

135.

136.

136.

137.

137.

138.

139.

140.

141.

142.

138

139

140

141

142

Anm. 3. Afdrag i vikten medgifves ej för närmaste

emballage, såsom balja eller kruka med jord, bastmattor

m. in.

torkade eller annorledes preparerade:

till prydnad användbara, vikten af askar,

papper och dylikt omslag- inberäknad........

andra slag....

Kvantitet

för tullberäkningen.

Kvistar och blad, naturliga:

till prydnad användbara, lösa eller sammanbundna,

friska, torkade, fernissade, färgade eller på

annat sätt preparerade, härunder inbegripna

äfven konstgjorda växter, hufvudsakligen bestående

af naturliga, torkade blad; äfvensom

till prydnad användbara preparerade gräs, med

eller utan ax eller vippor ...............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

andra slag, ej särskild! nämnda...........................

IV. Närings* och njutningsmedel, ej annorstädes

upptagna.

Mjölk och grädde .......................................................

Torrmjölk (mjölk i torr form) ...............................

Ost, alla slag.................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper,

stanniol, väf eller dylikt ämne, ej heller för askar, burkar

eller flaskor.

Smör:

naturligt..........................................................................

konstgjord! (margarin)................................................

Flott (smult) ...................................................................

Honung, äfven konstgjord............................................

Ägg; äfvensom äggula, äfven torkad och pulveriserad,

samt flytande ägghvita, med eller utan

tillsats af konserverande medel.........................

lkg

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 50

fria.

1 kg.

1 kg.

1 kg

lkg.

1 kg.

1 kg.

-: 50

fria.

fria.

-: 15

—: 20

-: 20

-: 15

-: 15

-•9?, K

fria.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

37

N:r

i tull- taxaa

af den

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

4 juli

1910.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

k |

Kr. öre

143.

143.

Torskrom i tunnor, saltad men utan vidare bearbet-

Ting- ..............................................................................

—

fri.

144.

144.

Kaviar och saltad fiskrom, ej särskild! nämnd,

äfven förvarade i hermetiskt tillslutna kärl; äfven- som gåslefverpastej, ej hänförlig till konserver

lkg.

i

2: 50

Anm. Därest kaviar eller saltad fiskrom inkommer i her-

metiskt tillslutet kärl, inräknas detta i varans vikt.

145.

145.

Kräftstjärtar.....................................................................

1 kg.

—: 20

146.

146.

Korf

1 ko-

—• 50

147.

147.

Kokta eller eljest annorledes än genom saltning,

torkning eller rökning till förtäring beredda, ej

särskild! nämnda och ej till konserver hänförliga

varor af djurs kött eller andra djurdelar, här- under inbegripna jämväl köttextrakt och konden- serade soppor; äfvensom soja och såser..............

1 kg.

—: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

|

burkar, flaskor och dylikt emballage.

148.

148.

Finare småbröd, bakelser, käx, pepparkakor med flera

dylika slag af bröd, hvilka ej kunna hänföras till

konfityrer, närmaste emballagets vikt inberäknad

Bröd, alla slag, ej särskild! nämndt...........................

1 kg.

30 i

149.

149.

1 kg.

—:06,5

150.

150.

Barnmjöl och annat kraftmjöl; äfvensom mjölksocker,

maltsocker och s. k. maltextrakt (tjockflytande),

då varan inkommer annorledes än i hermetiskt

tillslutna flaskor eller burkar....................................

1 kg.

—: 40 !

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage.

151.

151.

Jäst, alla slag ......................................................

Kakao:

1 kg.

—: 20 5

152.

152.

bönor och skal..................................................

lkg.

— :05

153.

153.

pulver........................................................................

lkg.

—30 i

154.

154.

Choklad (äfven kakao i block), vikten af askar, papper,

burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad

Kaffe:

lkg.

•

—: 50

j

155.

155.

obrändt ....................................................................

1 kg.

—: 12

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af deri

4 ]uli

1910.

156.

157.

156.

157.

158. | 158.

159.

159.

Te

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

brändt eller rostadt, äfven målet, samt kaffesurrogat,

alla slag .........................................

it». 160,

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, folier,

papper och dylikt omslag.

Socker:

raffmeradt, alla slag, såsom topp-, kandi- och

kak- samt krössaft eller pulveriseradt........

oraffineradt:

till färgen icke mörkare än n:r 18 af den

i världshandeln gällande holländska standard,

hvarå genom generaltullstyrelsens

försorg normalprof hållas tullförvaltningarna

tillhanda ............................................

till färgen mörkare än nämnda standardnummer,

äfven om varan inkommer i

upplöst eller flytande tillstånd .................

161.

161.

Anm. 1. Sockerlösningar, hvilka i torrsubstansen hålla

mindre än 70 procent polariseradt socker, hänföras allt

efter sin beskaffenhet till sirap eller till honung.

Anm. 2. Socker, kommande från land, som beviljar premier

för tillverkning eller utförsel af sådan vara, belägges med

en tilläggsafgift till den allmänna tullsatsen i enlighet

med hvad särskildt är stadgadt.

Anm. 3. Om ursprungsbevis för utländskt socker gäller]

hvad därom är särskildt stadgadt.

Anm. 4. Då socker, äfven sådant i upplöst eller flytande

tillstånd, från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall

jämte tullafgiften erläggas sockerskatt enligt hvad därom

är särskildt stadgadt.

Sirap och melass.............................................................

Anm. 1. Å stärkelsesocker eller stärkelsesirap, som ingår

i sirap, fästes icke afseende vid tulibehandlingen.

Anm. 2. Medelst invertering af finare socker erhållen

sirap, utmärkt af ljusare färg och större sötma än

vanlig sirap samt lämnande en askhalt af högst 0,3

procent, hänföres till honung, konstgjord.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1 kg.

—: 20

—: 50

1 kg.

—: 15

1 kg.

—: 15

1 kg.

—: 10

lk

10

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

39

N:r

i tulltaxaa

af den

4 juli

1910.

162.

163.

164.

165.

166.

167.

168.

162.

163.

164.

165.

166.

167.

168.

169.

169.

170.

170.

171.

171.

17a.

172.

173.

173.

174.

174.

175.

175.

176.

176.

177.

177.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

Drufsocker, stärkelsesocker och stärkelsesirap...

Kulör, äfven i fast form, icke innehållande sprit

Anm. Innehåller sådan vara sprit, tullbehandlas den som likör.

Konfityrer, ej särskild! nämnda, vikten af askar,

papper, burkar, flaskor och dylikt emballage inberäknad

........................................................................

Lakrits:

utan tillsats af socker, kryddor eller essenser, i runda

stänger af minst 10 mm. i diameter eller i block

annan: hänföres till konfityrer.

Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl

förvarade, ätbara varor af animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung — kärlens vikt inberäknad:

kött af nötboskap eller får .................................

andra slag, ej särskild! nämnda ........................

Amu. Ätbara varor, inkommande i lufttätt tillslutna kärl,

Indika endast äro afsedda att skydda varan under,

transporten men icke att tjäna som emballage vid detalj

försäljningen, hänföras icke till konserver.

Senap:

omalen (senapsfrö)

Kryddor.

preparerad (i degform), kärlens vikt inberäknad

Kummin ...........................................................................

Peppar, alla slag, ingefära samt nejlikor och nejlikstj

ålkar:

omalna .....................................................................

mulna, vikten af askar, papper, burkar, flaskor

och dylikt emballage inberäknad ..................

Kardemumma, muskot och muskotblomma...............

Kanel, härunder inbegripna äfven kanelknopp och

cassia lignea:

omalen.....................................................................

malen, vikten af burkar, papper och dylikt

emballage inberäknad

O

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

■

lkg.

-:23,5j

1 kg-

—: 20 i

1 kg.

—: 50

lkg.

—: 12

1 kg.

i

1

—: 12

lkg.

—: 50 |

lkg.

—: 10

1 kg.

—: 30

1 kg.

—: 50

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 25

1 kg.

—: 30

lkg.

1: —

lkg.

—: 50

lkg.

—: 55

s. 40 Kontrollera mot PDF

N:r

i tulltaxan

at‘ den

4 juli

1910.

178.

179.

180.

181.

182.

!

. i

183. j

181. !

185.

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

178.

179.

180.

181.

182.

IV. Närings- och njutningsmedel etc.

183.

184.:

Anis och stjernanis samt fänkål och koriander......

Lagerblad och lagerbär, torkade ................................

Cassia hstula och tamarinder ......................................

Kapris, kärlens vikt inberäknad .................................

Saffran samt vanilj och vanillin ................................

Drycker.

Brännvin och sprit, alla slag, härunder äfven inbegripna

arrak, rom och konjak:

på fat, större eller mindre..............................

pa

andra kärl

185.

Anm. 1. Vid förtullning af brännvin och sprit i kärl,

innehållande mindre än 250 liter, enligt de här ofvan

för tullberäkning bestämda grunder skall tullafgiften

förhöjas, om varan är beredd af ris (arrak) eller af socker

(rom), med 75 öre per litdr, men eljest med 15 öre per liter.

Anm. 2. Brännvin och sprit af annan alkoholhalt än den

här ofvan angifna reduceras till normalstyrka, eller 50

procent, på sätt därom är särskildt föreskrifvet.

Anm. 3. Spritlösningar, icke drickbara, i hvilka alkoholhalten

på grund af förefintligheten af lösta ämnen ej

kan direkt bestämmas, äfvensom sprit i fast form hänföras

till spritfernissa.

Anm. 4. Fabriks- eller yrkesidkare, som styrker sig innehafva

vederbörligt tillstånd att för tekniskt ändamål

använda skattefri finkelolja, äger att för enahanda ändamål

införa finkelolja, hållande minst 75 volymprocent i

koncentrerad klorkalciumlösning olöslig olja, mot en tull af

75 öre per kg. utan afseende å alkoholhalten med villkor,

att han underkastar sig de särskilda kontrollföreskrifter

angående varans användning, som meddelas af Konungen.

Annan finkelolja förtullas såsom brännvin och sprit.

Likör och absint; äfvensom andra spritdrycker, försatta

med socker eller annat främmande ämne, hvarigenom

alkoholhalten angifves oriktigt åprofvaren

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

1 ko*.

—: 25

1 kg.

—: 12

—

fria.

Ikg.

—: 50

1 ko*

J. ivö.

fn —

(1 liter af

I 50 pro- ) cents al- kohol- halt vid

+ 15° C.

( 1 liter,

utan al- lseende å

alkohol-

> 1: —

1 1:85

|

1 halten.

I

1 lit.

2: 50

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227,

41

N:r

i tulltaxan

af don

4 juli

1910.

IV. Närings- och njutning smedel etc.

ISO.

186.

iso.

187.

|

187.

188.

lss.

189.

188.

190.

!

1861

187

188)

191.

.186.

192.

190.

193.

191.

194.

n>y.

195.

190.

196.

UM.

197.

: 198.''

199.i

i I

Vin:

på fat, större eller mindre:

af 14 procents alkoholhalt och därunder ........

af mer än 14 men icke öfver 25 procents

alkoholhalt ............................................................

på andra kärl:

musserande ............................................................

icke musserande:

ad 14 procents alkoholhalt och därunder

af mer än 14 men icke öfver 25 procents

alkoholhalt...................................................

Anm. Vin af mer än 25 procents alkoholhalt tullbekandlas

såsom likör.

Saft, bär- och frukt-: tullbehandlas såsom vin.

Maltdrycker och mjöd:

på lat, större eller mindre, fatens vikt inberäknad

på andra kärl ..............................................................

Mineralvatten ...................................................................

Tobak:

oarbetad, blad och stjälk........................................

arbetad:

cigarrer och cigarretter .......................................

andra slag.................................................................

V. Hudar och skinn, läderarbeten, pälsvaror m. in.

Hudar och skinn, ej hänför liga till pälsverk:

oberedda, alla slag, härunder inbegripna äfven

saltade, kalkstrukna eller torkade......................

beredda, halfberedda härunder inbegripna:

sulläder och bindsulläder samt hvalross- och

flodhästhudar:

kärnstycken. (renskurna); äfvensom mask!

nremläd er .............................................

Bihang till Rikscl. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Hälft.

Kvantitet

för tall- ös eräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 34

1 kg.

—: 65 ''

1 lit.

2: —

1 lit.

—: 69

1 lit.

1: —

;

!

1 kg.

—: 12

1 lit.

—: 20

—

fritt.

1 kg.

1: —

1 kg.

4: —

1 k c

1: 20

1

fria.

1 ] kg-

- : 45

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

197.

198.

199.

189. |

200. i

201.

202.

203.

204.

205.

206.

207.

208. !

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

200.

201.

202.

203.

hela eller halfva hudar samt stycken där-i

af, allt försåvidt de icke äro hänförligai

till nästföregående rubrik ....................!

andra slag:

i stycken, vägande netto minst 1 k

i stycken af mindre nettovikt:

gull- och silfverskinn

andra .................................................................

204. Konstgjordt läder (helt eller delvis af läderaffäll)|

205.1 Limläder; äfvensom sådant affall af läder eller läder-1

varor, hvilket ej är såsom läder eller lädervaror:

användbart ..................................................................

Läder■ och skinnarbeten.

1 kg.

—: 35

1 kg.

-: 65

1 kg.

1: 50

1 kg-

—: 90

1 kg.

—: 35

—

fria.

Tullsats.

Kr. öre

206.

207.

208.

209.

210.

211.

Läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna ellerj

utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskild!

nämnda:

af sul- eller bindsulläder; äfvensom hästskyltar

och delar däraf ..................................................

andra slag:

lackerade eller af gull- eller silfverskinn ...

andra, ränder, äfven hopskarfvade, härunder

inbegripna.........................................................

Anm. till n:r 206 — 208. Kräkning af resefter anses icke

såsom bearbetning.

Skodon:

med bottnar af trä; äfvensom becksöms- och

sjöstöflar ...............................................................

andra:

af skinn, svartfärgade, lackerade eller färgade

annorlunda än svart ........................

Anm. Till svartfärgade skinn hänföras endast sådana, där

den svarta färgen ej blott utgör ytbetäckning utan nedträngt

i skinnet och färgat snittet.

af skinn, andra, eller af pälsverk.............

1 kg.

—: 65

1 kg.

1: 80

1 kg.

1: —

lkg.

—: 25

1 kg-

6: —

lkg.

9; _

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

43

N:r j

i tull- |

taxan j

af don j

4 juli

1910. !

209.

210.

212.;

213.

211.

212.

214. ;

215. !

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

af hel- eller halfsiden ..................................

andra, ej särskild! nämnda slag, oafsedt

materialet, med eller utan lädersulor ...

Anm. 1. Ingå i skodonens öfverdelar olika material, tullbehandlas

varan såsom skodon af det slag, för hvilket högsta

tullafgiften är bestämd; skolande dock därvid afseende ej

fästas vid foder, resårer, stroppband, plös eller kantning.

Anm. 2. Nåtlade öfverdelar till skodon tullbehandlas

som skodon.

Handskar, ej särskild! nämnda ...................................

213.

214

läder eller tarmar, äfven i förening med spånads

ämnen; ryck-, slag- och sy remmar; tekniska lädervaror,

såsom öfverdrag till valsar, samt råhudskolfvar

och packningar; äfvensom guldslagarhinna

J 216.1 Mösskärmar ......................................................................

j 217. Väskor, med eller utan inredning och vägande per

stycke netto högst 0,5 kg., samt portföljer, plånböcker

och portmonnäer af läder eller skinn,

äfven i förening med annat material.....................

215. 1 218. Etuier, med eller utan tillbehör, askar, fodral,

bälten och skärp samt delar till bälten, skärp

eller hängslen, allt försåvidt de utgöras af läder

eller skinn, äfven i förening med annat material

216. ! 219.| Väskor, vägande per stycke netto mer än 0,5 kg.,

koffertar, kappsäckar, hattfodral och dylika res

effekter, med eller utan inredning, af läder eller

skinn, äfven i förening med annat material

Anm. till n:r 217 och 219. Vid utrönande af väskors

nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

217. j 220. Klädespersedlar af läder eller skinn, ej till annan

rubrik hänförliga, äfven försedda med foder af

spånadsämnen .........................................................

Anm. Klädespersedlar af läder eller skinn, försedda med

öfvertyg af spånadsämne, förtullas i enlighet med hvad

under Afd. Vill G är stadgadt.

Kvantitet

lör tull- beräk- ningen.

i

Tullsats. 1

Kr. öre ]

1 kg.

9: —

1 kg.

1: 50 ;

1 kg.

G: —

1 kg.

1 kg.

i

—: 60

—: 60

1 kg.

9; _

1 kg.

1: 80

1 kg.

1: 50

1 kg.

1: 50

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

218.

219.

220.

221.

222.

223.

224.

225.

226.

V. Hudar och skinn, läderarbeten etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

221.

Sadelmakararbeten, äfven af spånadsvaror, samt;

andra arbeten, ej särskild! nämnda, af läder eller!

skinn, äfven i förening med annat material, såsom

seldon, sadlar, ridspön, piskor, rakstrigel- m. m.;|

äfvensom fakt- och boxhandskar, alla slag, oafsedt:

materialets beskaffenhet............................................\

*g
-

1: 20

222.

223.

224.

225.

I

226.

I 227.

228.

229.

Pälsverk:

oberedda, alla slag......................................................!

beredda, lösa:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt eller

häst- eller nötkreatur..........................................''

af sibiriskt lam (ej persian), tibet, hamster,:

murmel, nutria, bisam, kanin eller hare......j

andra slag.................................................................

beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade1

persedlar, såsom foder:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,,

häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej

persian), tibet, hamster, murmel, nutria,

bisam, kanin eller hare; äfvensom konstgjorda

svansar...............................................!

andra slag .........................................................j

Anm. till n:r 226 och 227. Afseende fästes ej:

vid sömnadsarbete, som endast afser att återställa

skinnet till dess naturliga utseende,

fullfärdiga persedlar med pälsverk till öfvertyg

eller foder, såsom mössor, muffar, boor, pälsar,

kappor och fotsackar:

af får, get, ren, hund, varg, vanlig räf, katt,

häst- eller nötkreatur, sibiriskt lam (ej

persian), tibet, hamster, murmel, nutria,!

bisam, kanin eller hare ...........................i

andra slag .........................................................s

Anm. till n:r 210—229. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg eller kartor.

fria.

1 kg.

—: 25

1 kg.

—: 50

1 kg.

1: —

1 kg.

1 kg.

6: —

1 kg.

1 kg.

6:

9:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

45

N:r |

i tull- j

taxan !

af den !

4: juli

1910.

227.

1 230.

228.

231.

229.

232.

230.

233.

231.

234.

232. I 285.

233. j 236.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

VI. Trävaror, flätade varor, borst!) imlararbeten samt

ben, torn oeb andra formbara ämnen in. in.

Virke, oarbetad!;, alla slag; äfvensom fällda, ick<

afkvistade träd ..........................................................

Ved, alla slag; äfvensom träull och affall vid träbearbetning

.....................................

Bark, alla slag, ej särskild! nämnd, härunder inbegripna

jämväl näfver, korkbark (äfven i tillskurna

bitar) samt korkbarksaffäll

Stennötter, nötskal och andra likartade vegetabiliska

råämnen, ej särskild! nämnda......

Bjälkar och sparrar; bräder och plankor, sågade;

täkter, reglar och ribbor; lister, ej till annan

rubrik hänförliga, samt master, bogspröt, spiror,

pumpstockar och årämnen ........................

Anm. Genomfärgning anses ej som bearbetning.

Lådämnen af 7 mm. tjocklek eller därun

sedda till cigarr- eller parfymlådor, äfven med

inpressade eller inbrända ornament

Lådämnen, ej särskild! uämnda, och

härunder inbegripna sågade lagg- och botten
gevärstocks
-

234.

237.

stäfver; tunnband och bandstakeämnen;

käppämnen, äfven böjda; tändsticksämnen

(splint och spån) af asp samt tangentskifvor.

. ....................................................................

Anm. Med käppämnen förstås till käppar synbarligen

afsedda, sågade, fyrkantiga trävaror, äfven bockade

till kryckor, men utan vidare bearbetning.

Fanerskifvor af 7 mm. tjocklek och därunder af

annat träslag än furu eller gran; äfvensom hoppressade

faner- eller trä skifvor (s. k. lim bräder)

Kvantitet

för

1 beräk- 1 ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1

_

fria.

, -

fria.

—

fria.

—

fria.

—

fria.

''

1 kg.

■

—: 15

fria.

1 kg.

—: 10

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kung!. Maj:ts Råd. Proposition R:o 227.

X:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

235. i 238.;

236. 2 3 9.

237. 240.

238. i 241.

239. | 242.

240. 243.

241. i 244.

242. 245.

,1

243. | 246.

244. i 247.

Kvantitet

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Huggblock (för styckning och hackning åt kött);

äfvensom trämjöl samt träspån, ej särskild t nämnd

för tull-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

och ej till affall hänförlig ...............................

Tunnbindararbeten, härunder inbegripna äfven lagg- och bottenstäfver, helt eller delvis hyflade eller

så färdigarbetade, att de kunna omedelbart till

kärl sammansättas:

1 kg.

—: 02

af furu eller gran ...................................................

1 kg.

—: 01

af annat träslag .....................................................

Vagnshjul utan gummiringar, särskild! inkommande,

och delar därtill samt skaklar, med eller utan

beslag; äfvensom ämnen till hjuldelar eller

ikg.

—: 04

skaklar .........................................

1 kg.

—: 20

Block och läster för tillverkning af skodon; äfvensom

träskor och ämnen till infattning af borstar (s. k.

borstträn) samt formar för industriella ändamål

Skottår och ugnsspadar, skruftvingar, skrufknektar

och hyfvelstockar; äfvensom skaft till yxor,

släggor, hammare, skyfflar, spadar, grepar,

1 kg.

—: 10

hackor, liar och högafflar ......................................

Remskifvor; brynen samt slip- och polerskifvor, med

eller utan slip- eller polermedel; för redskap eller

verktyg afsedda handtag eller skaft, icke hänför- liga till nästföregående rubrik; äfvensom säg-

1 kg-

—: 05

ställningar och delar därtill ...................................

Spindlar, bobiner, spolpipor, skyttlar och andra för

textilindustrien afsedda, ej särskild! nämnda

maskindelar eller redskap samt ämnen därtill

af trä; äfvensom bordskifvor och hufvar samt

1 kg-

—: 10

andra delar af trä till sy-, stick- och nåtlingsmaskiner

Träsnittstockar:

1 kg.

—: 20

oskurna ..................................................................

—

fria.

skurna .....................................................................

100 kr.

15: —

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

47

N:r

i tull- taxan

af den

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

4 -juli

1910.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kr. öre

\ Käppar, äfven i förening med annat ämne än trä,

vikten af askar, papper och dylikt omslag in- beräknad :

245.

248.

synbarligen afsedda till paraplyer eller para-

si iller ..............................................................

1 kg.

—: 25 i

246.

249.

andra slag...........................................................

1 kg.

2: 70

256.

250.

Askar af aspspån, utan betsning, målning eller

annan ytbetäckning, icke fanerade eller snidade

1 kg.

—: 05

247.

251.

Svarfvade, rund- eller ovalfrästa eller med snideri

försedda arbeten, ej särskildt nämnda, vägande

per stycke netto högst 2 kg., äfven i förening

med annat ämne än trä..........................................

1 kg.

1:-

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

248.

252.

S. k. wienermöbler..........................................................

1 kg.

—: 50

Snickararbeten och andra bearbetade trävaror, ej

särskildt nämnda, äfven i förening med annat

ämne än trä, härunder äfven inbegripna svarfvade,

frästa och snidade arbeten, vägande per stycke

netto mer än 2 kg.:

arbeten, helt eller delvis belagda med massa,

ofärgad eller färgad:

249.

253.

utan annan ytbetäckning, icke polerade

eller bonade ...............................................

1 kg.

1

Co

O

250.

254.

förgyllda, försilfrade eller bronserade, här-

under jämväl inbegripna s. k. japanska

arbeten, icke till annan rubrik hänförliga

polerade, bonade, lackerade eller med

1 kg.

—: 60

annan, ej särskildt nämnd ytbetäckning

försedda:

250.

255.

lister och ramar ....................................

1 kg.

—: 50

250.

256.

andra arbeten..........................................

1 kgl

—: 60

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

N:r

i tull- [

taxan i

af den j

4 -juli i

1910. !

251.

252.

254.

254. i

254. |

255. |

25ti. I

257. i

258.

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

i Kvantitet

! för tull- 1 beräk- | ningen.

Tullsats.

Kr. öre

arbeten, icke belagda med massa:

af furu eller gran, icke försedda med snideri:;

257. | utan betsning, målning, lackering eller;

annan liknande bearbetning af ytan

258. ) betsade, målade, lackerade eller på annat

liknande sätt å ytan bearbetade............j

andra slag, alla fanerade och snidade bär-1

under inbegripna:

259. utan ytbetäckning eller endast målade

eller fernissade, icke polerade, bonade

eller med snideri eller inläggningar

försedda; äfvensom alla snidade arbeten

af furu eller gran ...................j

260. : förgyllda, försilfrade eller bronserade;

äfvensom alla med snideri eller inläggning

försedda, ej till nästföregående

rubrik hän förliga ...................j

polerade, bonade, lackerade eller eljest:

med annan, ej särskild! nämnd ytbetäckning

försedda:

261.1 lister och ram ar af inhemska träslag

262J andra arbeten, härunder jämväl in
begripna

lister och ramar af

utländskt träslag...........................

Anm. Arbeten af konstgjord trä tullbehandlas såsom motsvarande

arbeten af naturligt trä, annat än furu- eller gran-, j

Möbler, försedda med stoppning: :

263. ; utan öfverklädnad: förtullas efter ofvanståendej

bestämmelser med 20 procents förhöjning;

264. ] med öfverklädnad: förtullas efter nämnda be-j

stämmelser med 40 procents förhöjning. ;

265. Korkaffall, sönderdeladt medelst målning eller pa

liknande sätt ..........................................................

266. Block, plattor, rör, formstycken och andra dylika.

gröfre arbeten af korkaffall i förening med kisel-!

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg

1 kg

O

1 kg

1 kg.

-: 05

-: 10

. OA

ou

—: 60

-: 50 ''■

60

-: 05 i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

49

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

259.

260.

267.

268.

261.

262.

269.

270.

263.

264.

265.

266.

271

272.

273.

274.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

gur, kalk, cement, lim, asfalt eller annat bindemedel,

äfven med inblandning af kreaturshår...

Lifbojar, lifbälten och s. k. fendertar af kork

förening med annat material...............................

Butelj- och andra flaskkorkar utan beslag; äfvensom

skosulor, i eller utan förening med andra ämnen,

samt andra, ej särskildt nämnda arbeten af kork

Anm. 1. Korkar med beslag tullbehandlas såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf beslaget utgöres.

Anm 2. Konstgjord kork och arbeten däraf tullbehandlas

såsom motsvarande artiklar af naturlig kork.

Rör, vegetabiliska, såsom bambu- och spanska samt

rotting:

utan bearbetning; äfvensom klufven och skalad

eller hyflad rotting samt röraffall..................

polerade, lackerade, svarfvade eller på likartad!

sätt bearbetade; äfvensom hyflade, ej till

nästföregående rubrik hänförliga ................

Arbeten af rör, vegetabiliska, äfven i förening med

annat ämne:

käppar, synbarligen afsedda till paraplyer eller

parasoller ...........................................................

käppar, ej till nästföregående rubrik hänförliga

andra slag, ej särskildt nämnda ...................

Anm. Vid förtullning af käppar medgifves ej afdrag i

vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Grenar och kvistar, äfven skalade och klufna,

spån, strå, vass, säf, fiber, bast och andra för

flätning och dylik bearbetning eller till borstbindararbeten

afsedda vegetabiliska ämnen, ej

särskildt nämnda, oarbetade; äfvensom bastrep,

till varuemballage afsedda bastmattor samt flätor,

ej särskildt nämnda, af säf.......................................

Bihang till Bihsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Käft.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

—: 10

1 kg.

—: 20

1 kg.

—:35

_

fria.

1 kg.

—: 25

1 kg-

—: 25

lkg.

2: 70

1 kg-

1: —

fria.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

4 juli

1910.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af materialier, hän- förliga till nästföregående rubrik, eller af gräs

Kr. öre

och rötter:

korgm akar arbeten:

267.

275.

af oskalade kvistar och gröfre spån ...........

lkg.

—: 10

268.

276.

andra slag, äfven försedda med stoppning

och öfverklädna.d ................................

1 kg.

1: —

mattor, äfven i förening med andra ämnen:

269.

277.

fot- och vagns-; mattor för byggnadsändamål

(reveteringsmateriel); äfvensom mattor, alla

slag, af kokostågor utan inblandning af

annat spånadsämne ....................................

1 kg.

—:07

270.

278.

andra slag, härunder äfven inbegripna

mattor, flätade eller väfda af kokostågor

med inblandning af annat spånadsämne

lkg.

—: 20 |

271.

279.

andra arbeten ........................

1 kg.

1: — 1

Halmarbeten:

fria.

272.

280.

...........................

—

273.

281.

buteljhylsor, lösa; äfvensom halmskor, målskjut-

lkg.

—: 07

ningstaflor och andra gröfre artiklar af halm

274.

282.

andra slag, ej särskildt nämnda .......................

lkg.

1 :—

Borstbindararbeten, såsom borstar, penslar, kvastar

och viskor m. m.:

275.

283.

af fiber, gräs, rötter eller andra vegetabiliska

ämnen, utan afseende å infattning eller mon- tering ....................................................................

lkg.

—: 15

af andra ämnen:

276.

284.

med infattning eller montering af järn eller

opöleradt eller måladt trä; äfvensom

penslar samt murar- och målarborstar,

alla slag, ej till nästföregående rubrik

hänförliga ........................................................

1 kg.

—: 50

277.

285.

med infattning eller montering af guld eller

silfver................................................................

lkg.

G:-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

278.

279.

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

286.1

287.

280.

281.

282.

283.

284.

285.

288.''

i

289. !

290. !

291.

Amu. Borstbindararbeten med infattning af guld eller]

silfver skola förses med kontrollstämpel enligt hvad!

för guld- och silfverarbeten är stadgadt.

med annan infattning eller montering, damm-j

och pudervippor härunder inbegripna.....j 1 kg.

Anm. till n:r 283—286. Afdrag i vikten medgifves!

ej för etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller!

för kartor.

Ben och horn, oarbetadt eller sågadt, spjälkadt,!

klufvet och raspadt, s. k. hornborst härunder]

inbegripet, samt sköldpadd, oarbetad; äfvensom]

spjälkade och klufna fjäderpennor .......................] —

Arbeten, ej särskildt nämnda, af ben, horn eller

sköldpadd:

plattor och skifvor för vidare bearbetning,

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen

därtill; äfvensom piskskaftämnen..................

andra arbeten:

af elfenben eller af hvalross- eller flodhästtänder

.........................................................

andra slag; äfvensom arbeten af fjäderspolar

Anm. till n:r 289 och 290. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Pärlemor samt skal af musslor och snäckor:

oarbetade; äfvensom knifskaft samt ämnen

därtill ..................................................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda, äfven i for
-

med annat ämne med undantag af

292.|

298.!

enmg

guld eller silfver:

af pärlemor, härunder inbegripna arbeten

af sötvattensmusselskal.........................

andra slag...................................................

Amu. till n:r 292 och 293. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

lk

1 kg
-

lkg.

1 kg
-

Kr. öre

1: 20

fria.

fria.

2: —

—: 80

fria.

1:

50

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

286. 2 94,

VI. Trävaror, flätade varor etc.

Kvantitet

för tullberäkningen,

287.

288.1

289.J

295.

296.

289. 2 9 7.

Koraller, äkta, oarbetade, äfvensom arbetade men

oinfattade....................................................................

Pärlor:

oinfattade:

äkta.........................................................................

oäkta:

glas-, härunder inbegripna jämväl s. k.

pärlfransar till lampor, amplar och dylika

belysningsartiklar; äfvensom pärlor af

äkta eller oäkta porslin..............................

andra slag ............

infattade:

1 kg

1 kg

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.

—: 60

2: —

290.

291.

292.

293.

294.

298.

299.

300.

301.

302.

i annat ämne än guld, silfver eller platina, armoch

halsband samt kedjor härunder inbegripna

Anm. till n:r 296 — 298. Afdrag i vikten medgifves ej

för etuier, askar, papper, fodral och dylikt omslag, ej

heller för kartor.

i ädel metall, äfvensom arm- och halsband

samt kedjor med knäppen af dylik metall:

tullbehandlas såsom arbeten af sådan metall.

Celluloid, celloidin, galalit, ambroin, eburin och andra

liknande formbara konstgjorda ämnen, ej särskildt

nämnda:

oarbetade; äfvensom plattor, stänger, rör och

tangentskifvor samt knifskaft och ämnen därtill

andra arbeten, ej särskildt nämnda, äfven i

förening med väf, oädel metall eller dylikt:

af celluloid eller galalit..............................

andra slag......................................................

Anm. till n:r 301 och 302. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

1 kg
-

2: —

fria.

1 kg. —: 80

1 kg. —: 20

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

53

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

295.

296.

297.

298.

299.

302.

VII A.

Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

VII. Papper och tryckalster in. m.

A. Pappersmassa, papp och papper; äfvensom

arbeten (Häraf.

303.

304.

305.

306.

307.

Pappersmassa, våt eller torr, blekt eller färgad,

af lump eller annat affall af textilämnen, af

trä, mekanisk eller kemisk, eller af halm, esparto

eller andra växtfiber ................................................

Papp:

glansglättad, presspapp, alla slag, härunder inbegripen,

konstläderpapp samt annan, ej särskilt

nämnd papp, naturfärgad, hvit eller

färgad i massan, äfven guskad..........................

asfalttakpapp och annan med asfalt, tjära eller

tjäroljor bestruken eller impregnerad papp,

härunder jämväl inbegripen s. k. asfalt- och

tjärfilt; äfvensom förhydnings- och grålump
papp

utan impregnering.......................................

färgad annorlunda än i massan, impregnerad

eller bestruken med annat ämne än asfalt,

tjära eller tjärolja (äfven s. k. kriterad papp),

öfverdragen med papper, fernissad, lackerad,

belagd med metall, stansad (ej i mönster)

eller präglad (försedd med pressade mönster),

samt kartong- och målarpapp.............................

Papper:

gult halm-, grålump- och annat naturfärgadt

(ofärgadt) groft omslagspapper, äfven bestruket

med asfalt eller liknande ämne .........

Anm. Omslagspapper, vägande 30 gram eller därunder

per kvm., hänföres till silkespapper.

308.

tidningspapper

fri.

lkg.

—:05

lkg.

—: 01

lkg.

—: 10

lkg.

—: 02

lkg.

—: 04

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r .

i tull- I

taxan |

af den j

4 juli VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

300.

309.

301.

310.

301. )

302. /

303.

311.

312.

Anm. Hit hänföres sådant hvitt, svagt limmadt, oglättadtj

eller svagt glättadt (maskinglättadt) papper med en vikt,!

ej öfverstigande 55 gram per kvm. och en slipmasse-j

halt, ej understigande 60 procent af det i papperet)

ingående fibermaterialet, som i skriftlig, på tro och heder)

af varuägaren af gifven försäkran förklaras vara afsedt!

till tryckning af tidningar.

skrif-, rit- och tryckpapper, ej särskild! nämndt,

lask-, filtrer-, kopie-, silkes- och annat fint omslagspapper

samt andra, ej särskild! nämnda

slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt,

hvitt eller färgadt i massan:

inkommande med kuverter i askar af papp,

papper eller trä, äfven med inredning för

anbringande af olika slag af pappersark,

korrespondenskort eller kuverter (s. k.)

papeterier) ..................................................|

Anm. Brefpapper, korrespondenskort och brefkuverter i|

askar och dylikt af papper, papp eller trä (Papierausstattungen),

dock icke i förening med andra ämnen, skola

förtullas efter en tullsats af 0,3 0 kronor för 1 kg. Vid

små band af spånadsämnen, alla slag, med hvilka brefpapper,

korrespondenskort och brefkuverter äro ombundna,

såväl som vid dylika band eller beslag, afsedda för fasthållande

af askens lock eller för askens tillslutande,

fästes icke afseende vid tullbehandlingen. Likaså inverkar

icke på tullbehandlingen, om askar och dylikt

äro försedda med inredning för anbringandet af olika

slag eller storlekar af brefpappersark, korrespondenskort

eller brefkuverter, såsom fackinredning, mellanväggar,

klotsar och dylikt.

andra slag, äfven linjeradt:

försedt med vattenmärke (äfven torr
stämpladt)

.................................................

icke försedt med vattenmärke ..................

färgadt annorlunda än i massan, hvartill med hvit

färg bestruket s. k. kriteradt jämväl hänföres,

i

lkg. —: 18

1 kg. —: 10

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

55

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

303.

313.!

304.

305.

314.|

315.

306. ! 316.

I

307. 317.

VII A.

Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet

för tullfe

eräkningen.

Tullsats.

Kr. öre

förgylldt, försilfradt eller belagdt med annan

metall, fernissadt, lackeradt, försedt med tryckta!

mönster i en eller flera färger, stansadt (ei i|

mönster) ............................................................

plisseradt ocli pressadt, såsom s. k. linneimitation,

ej till nästföregående rubrik hänförligt;

äfvensom kartongpapper...................................

ljuskänsligt fotografiskt papper; pergament-,

äfven imiteradt; impregneradt eller bestruket

med kemikalier, desinfektionsmedel, oljor,

fett, vax, lim, gummi och dylika till färger

ej hänförliga ämnen, dock ej asfalt..................

Vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp

i plattor eller skifvor (ark) ..............................

Anm. Vulkanfiber i rör eller stänger hänföres till arbeten

af pappersmassa.

Papper och papp med öfverdrag eller mellanlägg ai

väfnad eller tråd af spånadsämne eller metall...

Smärgel-, glas-, sand- och annat slip- eller polerpapper

1 kg. —: 20

1 kg. —: 18

1 kg. —: 20

1 kg. —: 15

1 kg. —: 40

1 kg. —: 07

Anmärkningar till rubrikerna för papp och papper.

1. Skillnaden mellan papp och papper bestämmes sålunda,

att, därest varan väger under 350 gram per kvm.,

hänföres den till papper, eljest till papp.

2. Kartongpapp och kartongpapper utgöras af två eller

flera genom bindemedel förenade pappersark (lameller).

3. Papper i rullar tullbehandlas såsom papper, då bredden j

öfverstiger 20 cm. och äfven eljest, då papperets använd-l

ning för vidare yrkesmässig bearbetning eller förarbetning,

t. ex. till tryckning, tillverkning af påsar eller strutar,

klistring af tändsticksaskar eller lindning af blomtråd

styrkes.

4. Om en till papper eller papp (kartong) eljest hän-J

förlig vara nedskurits eller på annat sätt sönderdelats

i format af högst 12x20 cm. (visitkortsblanketter och!

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r I

i tull- j

taxan j

af den j

4 juli j

1910. i

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

dylikt), hänföres densamma till blanketter för kort. Korrespondens-

och visitkort, inkommande med kuverter i askar

af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier.

5. Vid tryck eller etiketter, åsätta papper eller papp,

som tydligen afsetts endast till omslag, fästes ej afseende

vid tullbehandlingen.

6. Vid tullbehandling af papper, alla slag, medgifves

ej afdrag i vikten för askar och pappersomslag.

308. )

309. J

310.

311.

313.

312. |

313. /

318.

319.

320.

321.

322.

Tapeter, tapetbårder härunder inbegripna:

relief- (försedda med inpressade mönster), alla

slag, äfven i förening med andra ämnen, bottentapeter

(å endera sidan bestrida^ med grundfärg),

alla slag; äfvensom naturelltapeter

(tryckta å i massan färgadt papper), försåvidt

de äro sammetsliknande, pressade (golfrerade),

fernissade, lackerade eller med glimmer eller

metall belagda (bronserade) .................................

andra slag ....................................................................

Spelkort, alla slag; äfvensom målade eller tryckta,

figurerade eller ofigurerade ark, afsedaa att sönderskäras

till spelkort................................................

Anm. 1. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

Anm. 2. Vid införsel af spelkort skall dessutom stämpelafgift

erläggas enligt hvad därom särskildt är stadgadt.

Papperspåsar samt kuverter för bref, fotografier

och dylikt, äfven i förening med pergamentpapper

(äfven oäkta), metallpapper eller andra

ämnen, såsom metallbeslag, spånadsvaror, gelatin

eller stanniol:

försedda med tryck utvändigt ...........................

andra slag..................................................................

Anmärkningar till n:r 321 och 322.

1. Kuverter, inkommande tillsammans med papper i

askar af papp, papper eller trä, hänföras till papeterier

enligt hvad vid artikeln papper är stadgadt.

Ikg.

1 kg.

1 kg.

50

20

o
-

1 kg. —: 50

1 kg. —: 30

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

57

N:r

i tull- i

taxan j

af den !

4 juli i

1910. j

:

;

VJI A. Pappersmassa, papp och papper etc.

| Kvantitet

för tull|

beräk[

ningen.

Tullsats.

Kr. öre

314.

314.

315.

316.

316.

317.

317.

318.

319.

320.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappers-!

omslag.

328.! Frimärksalbum, äfven med däri insatta frimärken;|

äfvensom delar till sådana album...........................!

324. - Vy kortsalbum och delar därtill ....................................|

325. j Fotografialbum och delar därtill .................................

Anmärkningar till n:r 323—325-

1. Vid tullbehandling af album och delar därtill fästes!

ej afseende vid om däri ingår annat ämne än pappersmassa,

papp eller papper.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Notisböcker och andra böcker med inbundet rent

eller linjeradt papper; vers- och urklipps- samt

andra, ej särskilt nämnda album; lösa bokpärmar

eller delar därtill samt samlingspärmar för bref,

räkningar och dylikt:

öfverkladda med skinn eller med annan spånadsvara

än vaxduk:

kontorsböcker ..................................................

andra.................................................................j

Anm. Vid bokryggar eller bokhörn af spånadsvara!

eller skinn fästes ej afseende.

andra slag:

kontorsböcker .....................................................

andra........................................................................

Anm. till n:r 326 —329. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

! 330.: Bobiner, spolpipor och verktygsskaft, kålslagna

jacquardkort, äfven sammanhäftade, rör af papper,

ej till annan rubrik hänförliga, samt klistrad

wellpapp eller wellpapper .......................................

331. Anatomiska modeller för undervisningsändamål....

332. ! Blanketter utan bokstafstryck, afsedda till visitkort,

adresskort, matsedlar och dylikt; äfvensom eti-1

\ kettel-, alla slag, utan bokstafstryck....................|

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

i 326.

| 327.

i 328.

! 329.

1 kg

lkg.

1 kg

1 kg

1 kg

lkg

1 ks
-

1 kg.

—: 75

1: 50

-2-__

50

80

35 i

50 !

—: 08

fria.

1 kg-.j —: 50

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af deri

4 juli

1910.

321.

322.

322.

322.

323.

322-)

324. /

333.1

i

■

334.1

335.

336.

337.

338.

VII A. Pappersmassa, papp och papper etc.

Anm. 1. Vid guld- eller silfverprägling, guld- eller silfvertryck

med undantag af bokstafstryck, guld- eller silfversnitt

eller färgad rand fästes ej afseende vid tullbehandlingen.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor,;

fodral och attrapper af papp, papper eller pappersmassa

i förening med spånadsvara, innehållande

silke, eller med spetsar, skinn, förgylld eller för-:

silfrad metall eller med celluloid eller annat dylikt:

formbart ämne............................................................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och1

dylikt omslag.

Gröfre hushålls- eller köksartiklar såsom hinkar,)

ämbar och dylikt af papp, papper eller pappersmassa,

äfven i förening med annat ämne............

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar och pappers-;

omslag.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af papp, papper eller

pappersmassa, äfven i förening med annat ämne:

förgyllda, försilfrade, bronserade, fernissade,;

lackerade eller beströdda med glimmerbrons:

pappkort till uppklistring af fotografier...)

andra arbeten...................................................!

andra slag:

försedda med prägling, tryck (bokstafs- eller:

annat), målning, plissering, goffrering!

(pressning) eller stansade mönster, äfven)

om sådan bearbetning anbragts endast;

å montering eller etikett .........................i

utan sådan bearbetning; äfvensom masker,

oafsedt bearbetningen....................................

Anm. Hit hänföras äfven kragar, manschetter och lösa;

skjortbröst af papper, oafsedt om de undergått sådan

bearbetning som i nästföregående rubriker sägs, äfven)

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg,

1 kg.

1: 80

50

-: 75

1: 50

-: to

-: 50

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

59

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

325.

326.

327.

328.

329.

330.

VII A. Pappersmassa, papp och papper de.

\ Kvantitet

j för tull!

beräk
-

om de på ena eller båda sidorna öfverdragits med hvit,

färgad eller tryckt bomullsväfnad, utan verklig sömnad.

En genom pressning åstadkommen imitation af sömnad

skall icke anses såsom verklig sömnad.

Ännu. till n:r 336—338. Vid tullbehandling af för-;

packningskartonger med eller utan fackinredning fästes|

ej afseende vid en förgylld, försilfrad, bronserad ellerj

färgad rand eller kant, ej heller vid beskaffenheten af etikett,

med mindre denna är förgylld, försilfrad eller bronserad ellerj

ock tryckt i mer än en färg.

Anm. till n:r 335—338. Vid tullbehandling af papp-,;

pappers- och pappersmassearbeten medgifves ej afdrag ij

vikten för askar och pappersomslag.

339.j Pappersspån (affall vid pappersbearbetning) och:

makulerade tryckalster, begagnade frimärken j

härunder inbegripna ..................................................j

Tullsats.

Kr. öre

fria.

B. Tryckalster, alster af grafisk konst samt

målningar.

340.

341.

342.

343.

344. j

Böcker, tryckta, ej särskildt nämnda:

biblar och psalmböcker på svenska språket,!

inbundna:

i band af papper eller klot utan guldsnitt

i andra band eller med guldsnitt .........

Anm. till n:r 340 och 341. Afdrag i vikten medgifves

ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

andra slag; äfvensom tidningar, tidskrifter

och handskrifter samt böcker med upphöjda

bokstäfver (s. k. blindskrift) .........................

Kartor, geografiska, topografiska, himmelskartorj

samt sjökort och andra kartor för vetenskapliga

ändamål:

med svensk text:

i exemplar eller häftade...................................j

kartonnerade, bundna eller på väf upp-!

fodrade...........................................................|

1 kg.

1 kg.

1 kg.

-: 50

fria.

1: 50 !

2-

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

Kungi. Maj:ts Nå(L Proposition N:o 227.

N:r

i tull- taxan

»f den

4 juli

1910.

331.

345.

332.

34G.

333.

347.

333.

348.

333.

349.

i

i

''

<

Vll B. Tryckalster etc.

Kvantitet

för tullberäkn

ingen.

1

i kg

andra slag; äfvensom glober, alla slag, med

eller utan stativ, s. k. tellurium lunarium

härunder inbegripet .....................................

Musiknoter, oinbundna eller inbundna .................

Bilderböcker och målarböcker för barn, med eller

titan förklarande text .............................................

Vykort och gratulationskort, alla slag, jämväl i!

sammansättning med annat ämne.........................

Bilder, alla slag, ej särskilt nämnda, som mångfaldigats

genom tryck eller annorledes, oinfattade,

(äfven anbragta på annat material än papp eller!

papper), såsom etsningar, stålstick, kopparstick,!

träsnitt, ljustryck, oljetryck, decalcomanier (af-!

trycksbilder), litografier, fotografier.......................j i kg.

Anm. 1. Bilder, tillhörande tryckta verk och med demj

inkommande, tullbehandlas tillsammans med det tryckta!

verket såsom del af detta. j

Anm. 2. Bilder anbragta å papp, papper eller pappers-!

massa, hvilka underkastats ytterligare bearbetning genom!

stansning, tullbehandlas som arbeten af papp, papper eller!

pappersmassa.

Anm. 3. Bilder, anbragta å annat ämne än papp, pappers-!

massa eller papper, hänföras hit, allenast försåvidt

bilden utgör hufvudsak och icke blott dekorering å för

visst] ändamål afsedd vara, oafsedt om de underkastats

ytterligare bearbetning såsom pressning eller stansnip

Anm. 4. Hit hänföras äfven reklamkort och reklamplakat

med bilder men utan sammanhängande text.

Amu. 5. Hål, papp- eller pappersskifvor, band, snören eller

ringar af oädel metall eller andra dylika enkla anord-!

ningar, hvilka anbragts å en bild allenast i syfte att

möjliggöra bildens upphängande eller uppställande, lämnas

vid tullbehandlingen utan afseende.

Anm. 0- Infattade bilder draga den för infattningen bestämda

tull.

Anm. till n:r 347—349. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag.

Tullsats.

Kr. öre

fria.

fria.

—: 75

—: 50

i a

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nätt. Proposition JV.-a 22 f.

61

N:r

i tulltaxan

ai den

4 juli

1910.

VII B. Tryckalster etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Tryckalster, ej särskild! nämnda, såsom kataloger,!

affärscirkulär ock annat merkantilt tryck:

334. j 350. med utländsk text, ej till nästföljande rubrik

hänförliga..............................................................

335. | 351. andra slag, härunder inbegripna alla visitkort,

adresskort, etiketter och matsedlar med bokstafstryck

samt med firmastämpel eller annat

dylikt bokstafstryck försedt papper, dock

ej omslagspapper...............................................

| Amu. 1. Reklamkort och reklamskyltar med bilder med

sammanhängande text förtullas efter respektive n:r 350:

eller 351.

Anm. 2- Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper!

och dylikt omslag.

336. 352.1 Målningar (taflor), äfven på väf, trä, oädel metall:

eller sten, oinfattade, ritningar och teckningar,!

oinfattade, äfven inbundna eller uppfodrade på

papper, papp, väf eller dylikt...............................

Anm. Infattade målningar, ritningar och teckningar draga

den för ramen bestämda tull.

kg.

fria.

to

fria.

Vin. Spånadsämnen ur djur- och växtriket samt

däraf framställda varor.

337.

338.

OOA

ooxl.

340.

A. Silke, äfven konstgjord.

353. ! Silkesaffall, ofärgadt eller färgadt ...........................

354. | Vadd ..................................................................................

! Ospunnet eller spunnet silke, äfven i förening med

annat spånadsämne:

naturligt]:

355. ! rått, ofärgadt; äfvensom s. k. gut ---------------

af kokt, äfven blekt, eller färgad!:

356J i smärre för detaljhandeln lämpade upp-j

kg

fritt.

3: —

fritt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

1

i tull-

taxan

af den

4 juli

1910.

341.

357.

340.

358.

VIII A. Silke, äfven konsta för (It.

j Kvantitet

j för tullI

beräk|

nina-en.

1

339.1

341. J

341.

359.;

360.1

läggningar, såsom dockor, spolar, rullar

pell dylikt .................................................

annat..................................................................

konstgjord!:

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, spolar, rullar och

dylikt ..............................................................

annat:

oblekt; äfvensom hvitt .................................

färgad t...............................................................

Anm. Effekt- eller fantasigarn, bestående af silke i förening

med annat spånadsämne, hänföres till silke, allenast

försåvidt silket i en sammanhängande tråd följer garnets

hela längd.

342. j 361.! Filtväfnader med bomullsvarp och inslag af groft

garn af silkesaffall, afpassade till filtar (s. k.

italienska), äfven fållade eller kantade.................

343. | 362.1 Fälb-, plysch- och sammetsväfnader, oskurna eller

skurna, af silke enbart eller i förening med annat

spånadsämne.................................................................

1 Väfnader, ej särskild! nämnda:

363. ! af silke enbart eller i förening med högst 15

procent annat spånadsämne (helsiden).........|

af silke i förening med mer än 15 procent

annat spånadsämne (halfsiden):

364. ! oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

100 gram eller därunder .......................

Anm. Såsom oblekt anses väfnaden, äfven om däri

ingående silkestrådar äro afkokta eller blekta.

365. andra slag......................................................

344.

344.1

345./

344.1

343. |

Anm. Yllekostymväfnader, vägande 300 gram

eller däröfver per kvm. och innehållande trådar,

helt eller delvis af silke, hänföras, så framt

silket utgör högst 3 procent af väfnadens hela

vikt, till väfnader af ull. Till grund för bestämmande

af den medgifna procenthalten aI

1 kg.

1 kg.

1 kg,

lkg,

lkg,

1 kg

1 kg

1 kg

1 kg

Tullsats.

Kr. öre ;

2: 50

o._

2: 50

fritt.

9-_

2:

6: —

9- —

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

63

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

347.

348.

348. | S

349. )

Vill A. Silke, äfven leonstgjordt.

Kvantitet

för tull- fe eräk.

ningen.

Tullsats.

Iir. öre

silke lägges i fråga om trådar delvis af silke!

endast vikten af det i sagda trådar förekommande!

silket.

Anm. till n:r 363—365. Vid bestämmande af procent-j

balten af annat spånadsämne än silke i hit hänförlig väfnad’

räknas såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller!

med metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Anm. till n:r 361—365. Afdrag i vikten medgifves icke1

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskildt stycke,

ej heller för inlägg, dock att såsom inlägg icke räknas!

sådana på bräden fastsätta järnställuingar med krokar,:

på hvilka vissa fälb-, plysch- och sammetsväfnader upp-;

hakas för att skyddas under transport.

Band, ej särskildt nämnda:

366. '' fälb-, plysch- och sammetsband af silke enbart:

eller i förening med annat spånadsämne ...!

andra slag:

367. : af silke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne (helsidenband)

................................................................

368. af silke i förening med mer än 15 procent

annat spånadsämne (halfsidenband) .........

Anm. 1. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.

på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform

ordnade längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer

eller garn samt i form af band af högst 20 om.

bredd klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader

och tyll.

Amu. 2. En på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band

hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är

mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören och andra snör makarar beten, ej särskildt

nämnda, af silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne, med eller utan inlägg af

trä, metall och dvlikt:

flätade, bandliknande snören, med raka kanter

samt utan annat mönster än sådant, som åstad
-

1 kg.

O

6: —

1 kg.

6: —

1 kg.

O .

O.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats. !

ningen.

Kr. öre j

1 kg.

(5: —

1 kg.

O .

o. —

1 kg.

9: —

N:r

i tulltaxan

åt'' den

4 juli

1910.

350.11

362. ||

350—1

352.) |

352. !

369.

370.

371.

Vill A. Silke, äfven konstgjord^

kommits genom färgadt garn eller färgad

tråd, äfven med inlägg af spånadsämne

eller garn:

af silke enbart eller i förening med högst

15 procent annat spånadsämne ............

af silke i förening med mer än 15 procent

annat spånadsämne...................................

andra slag

353.

354.

$55.

372.

>73.

>74.

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskild

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes tillverkade

af band eller af snören eller af band jämte

snören, äfven i förening med andra ämnen, tullbehandlas

såsom snören och andra snörmakararbeten, andra slag;]

dock att ej plysehartade dylika besättnings- och garne-j

ringsartiklar, som i ränning eller inslag innehålla snören,

hänförliga till någon af rubrikerna 3C9 eller 370, tull-;

behandlas enligt nämnda rubriker.

Anm. till n:r 367—370. Vid bestämmande af procenthalten i

af annat spånadsämne än silke i band eller snören räknasj

såsom annat spånadsämne hvarken metalltråd eller med

metalltråd eller silke öfverspunnet garn.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskild!

nämnda, af silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne..................................................

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stick-j

ning eller knytning tillverkade varor, ej till spetsar

eller gulddragararbeten hänförliga, af silke enbart;

eller i förening med annat spånadsämne, här-!

under inbegripna äfven vantar, sydda af väfnad

Anm. till n:r 366—373. Afdrag i vikten medgifves ej för;

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

B. Ull och andra djurhår.

Ull och andra djurhår, ej särskildt nämnda, oberedda,!

tvättade, kardade, kammade, krusade, blekta,;

färgade eller tryckta; äfvensom människohår,!

oarbetad! .....................................................................i

kg.

12;

fria.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

N:r T

i tull- |

taxan ''

af den j

4 juli

1910. I

356.

357.

358.

359. I

360.

360.

361.

362.

363.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

VIII B. UU och andra djurhår.

Anm. Med ull förstås hår af djur, tillhörande får- och

getsläktena, samt af kamel, alpacka, lama, vicunna, hare

och kanin, äfvensom ullhår af andra djur.

3v5.

‘» rr rr

o II.

ofärgade eller färgade

Konstull (schoddy och. mungo) samt ullaffall, s. k. ull

stoft härunder inbegripet,

Vadd ........................................

Stampad (icke väfd) filt, ofärgad, färgad eller tryckt:

af nöthår eller andra djurhår med undantag

af till, äfven med inblandning af vegetabiliskt

spånadsämne........................................................

af ull, äfven med inblandning af annat spånadsämne

:

Kvantitet

för tullberäk

ningen.

Tullsats

Kr. öre

378.;

maskinfilt, ändlös eller i

slangform,

för!

1 kg

lkg.

fabriksbehof ...............................................! lkg.

andra slag:

379. ; vägande per kvm. mindre än 300 gram

380. vägande per kvm. 300 gram och däröfver;

äfvensom polerskifvor och andra skifver

för tekniskt bruk af filt, äfven väfd

Anm. till n:r 377—3S0. Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskild!

I stycke, ej heller för inlägg.

1 Garn:

af ull, med eller utan inblandning af annat

spånadsämne med undantag af silke:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

381. hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter (t. o. in. n:r 40 metriskt)

382. hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter (öfver n:r 40 metriskt) ...

blekt, färgadt eller tryckt:

383. hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter .......................................... ....

Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Aid. 162 Höft.

lkg,

lkg.

lkg.

—: 10

-: 50

-: 60 !

-: 90

-: 20

-: 30

-: 35

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

364.

365.

366.

367.

368.

369.

370.

384. ;

385. ;

386.1

387.;

388.1

389.i

390.!

Vill B. Ull och andra djurhår.

hvaraf 1 kg. innehåller mer än

40,000 meter.......................................

två- eller flertrådigt, ej särskildt nämndt:

oblekt och ofärgadt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

blekt, färgadt eller tryckt:

hvaraf 1 kg. innehåller högst 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

hvaraf 1 kg. innehåller mer än 40,000

meter, efter det enkla garnet räknadt

Anm. till n:r 385—388. Vid utrönande af för-!

hållandet mellan vikt och längd hos ett tvinnadtf

garn tages icke hänsyn till den minskning i detfenkla

garnets längd, som förorsakats genom tvin-j

ningen.

Anm. till n:r 381—388- Därest ett och samma kolli)

innehåller garn af olika nummer, på grund hvaraf

garnet är underkastadt olika tull, och den olika!

finleken icke är genom varan åsatt nummerbeteck-j

ning angifven, tillämpas den högre tullsatsen [

äfven för det gröfre garnet.

effekt- eller fantasigarn:

oblekt och ofärgadt..................................

blekt, färgadt eller tryckt; äfvensom

s. k. sniljgarn för mattillverkning ..

Anm. till n:r 389 och 390. Med effekt- eller

fantasigarn förstås sådant i regel två- eller flertrådigt

garn, som utefter hela sin längd eller på bestämda)

afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar, öglor,!

slingor, spiraler eller dylikt.

Amu. till n:r 381—390. Såsom oblekt och ofärgadt

garn tullbehandlas äfven s. k. falskfärgadt garn,

äfvensom grisaillegarrt. Med falskfärgadt garn

förstås sådant för fabriksbehof inkommande garn,

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 45

1 kg.

—: 25

lkg.

—: 35

h-*

Pr4

aq

—: 40

1 kg.

—: 50

1 kg

1 kg.

35 f

-: 50

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

67

]ST:r

i tull-

..... .....

Kvantitet

taxan

af den

för tull-

Tullsats. |

4 juli

1Ö10.

Vill B. Ull och andra djurhår.

beräk-

ningen.

Kr. öre i

som vid tvättning i kallt eller kokande vatten

under 5 å 10 minuter helt och hållet eller åtmin-

stone till större delen förlorar sin färg, under det

att vattnet genast erhåller en tydlig färgning. Med

grisaittegarn förstås ett af konstull eller ullaffall

spunnet, enkelt kardullsgarn af en gråaktig, grå- brun eller i allmänhet tämligen obestämd färg,

uppkommen genom blandning af ofärgade och

färgade (respektive mörkare och ljusare eller olik- färgade) ullhår eller fibrer.

371.

391.

i smärre för detaljhandeln lämpade tipp-

läggningar, såsom dockor, nystan, rullar

och dylikt ..................................................

i kg.

—: 50

372.

392.

af andra djur hår, utan inblandning af annat

spånadsämne.........................................................

ikg.

—: 10

Vålnader af ull, äfven i förening med annat spånads-

ämne med undantag af silke:

.

373.

393.

pressduk; äfvensom maskinfilt, ändlös eller

rundväfd, för fabriksbehof ..............................

1 kg.

—: 50

mattor:

!

knutna:

374.

394.

med högst 180 knutar på eu längd af

1 meter.......................................................

Ikg.

1: — |

374.

395.

med mer än 180 knutar på en längd af

•

1 meter.........................................................

Ikg.

O; _

plyschartade, icke knutna, oskurna eller

skurna:

375.

378.

396.

metervara............................................

1 kg.

—: 75

397.

afpassade, äfven hopsydda, fållade,

kantade och försedda med fransar...

1 kg.

1: —

andra slag:

377.

398

metervara ........................................

1 kg.

—: 60

378.

399.

afpassade, äfven hopsydda, fållade, kantade

och försedda med fransar......................

1 kg.

1: —

379.

400.

sammet och plysch samt sammets- och plysch-

artade väfnader, oskurna eller skurna........

Ikg.

1: 75

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitel

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

1

Kr. öre j

1 kg.

1: 75

lkg.

1: 75 :

1 kg.

2: 50 I

lkg.

1: 50 !

1 kg.

1: 75

1 kg.

■;

2: 25

1 kg.

—: 25 j

1 kg.

—: 60

1 kg-

i

i

j

2: — :

N:r

i tulltaxan

af den

i juli

1910.

H80.

381.

401.

402.

VIII B. Ull och andra djurhår.

afpassade, ej särskild! nämnda, såsom borddukar,

hnfvuddukar, schalar, filtar, drape
-

rier,

gardiner,

väggbonader

in. in.

383. 1403.

utgör

382. | 404.

382. ) 4 0 5i

383. /

383. i 406.

384. ''407,

385. | 408.

vägande

vägande

eJ

vägande

Väfnader af

hänförliga,

386.

409.

tvåskaftade (icke mönsterväfda) utan förening

med annat spånadsämne, oblekta eller blekta,

vägande per kvm. 100 gram eller därunder

kostymväfnader, vägande per kvm. 300 gram

eller däröfver, och innehållande trådar, helt

eller delvis af silke, såframt silket

högst 3 procent af väfnadens hela vikt

Anm. Till grund för bestämmande af den medgifna procent''

halten af silke lägges i fråga om trådar delvis af silke

endast vikten af det i sagda trådar förekommande silket.

andra slag;, ej särskild! nämnda:

per kvm. mer än 700 gram .........

kvm. mer än 200 gram men

700 gram ....................................

kvm. 200 gram eller därunder

eller andra djurhår, ej till ull

äfven i förening med annat spånadsamne

med undantag af silke och ull:

väfd hårfilt

andra slag .............

Anm. till n:r 407 och 408. Hit hänföras väfnader, allenast;

försåvidt de till hufvudsaklig del bestå af tagel eller andra;

till ull ej hänförliga djurhår eller ock åtminstone hela varpen

eller hela inslaget utgöres af sådant spånadsämne.

Anm. till n:r 393— 408. Afdrag i vikten medgifves ej för!

omslag af papper eller väf kring hvarje särskild! stycke,

ej heller för inlägg.

Andra arbeten af tagel, ej särskild!, nämnda; äfven-;

som perukmakararbeten och andra arbeten af

människohår eller efterbildningar däraf, äfven i

förening med andra ämnen.....................................j

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

per

mer än

per

tagel

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

69

Nai

tulltaxan

af den

4 juli

1910.

387.

410.

388. 1411.''

388.

412.

388.

413.

389.

414.

390.

415.

390.

416.

391. i 417.:

I

I

392. 4 1 8.

Vill B. Ull och andra djurhår.

j Kvantitet

j för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

i

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildi

nämnda ................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Band, snören och andra snorraakararbeten, ej till

annan rubrik hänförliga: tullbehandla^ lika med

motsvarande varor af bomull.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning

eller knytning tillverkade varor, ej till annan

rubrik hänförliga:

strumpor...................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för inlägg.

andra slag: tullbehandlas lika med motsvarande

varor af bomull.

Sadelgjordsväf: tullbehandlas lika med band.

Drif- och transportremmar, osydda eller sydda, äfven

i förening med andra ämnen med undantag af

kautschuk ................................................................i

Slangar och andra, ej särskild! nämnda tekniska

artiklar, osydda eller sydda, äfven i föreningi

med andra ämnen med undantag af kautschuk)

Anm. till n:r 415 och 416. Afdrag i vikten medgifves!

ej för askar, papper och dylikt omslag.

1 kg.

lkg,

1 kg

4:

-: 30 !

-: 35

G. Vegetabiliska spånadsämnen med undantag

af bomull.

Lin, hampa, ramie, jute, kokostågor och andra, ej’

särskild! nämnda vegetabiliska spånadsämnen,

ohäcklade, häcklade eller på annat liknande sättj

beredda, oblekta, blekta eller färgade; äfvensom]

affall däraf, härunder inbegripna blår och dref,]

äfven tjärade, samt charpi .......................................]

Vadd: tullbehandlas såsom vadd af bomull.

fria.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

Kvantitet

i

taxan

åt'' don

Vill C. Vegetabiliska spånadscinmen (ej bomull).

för tull-

Tullsats, i

4 juli

1910.

ningen.

Garn:

af kokostågor, utan inblandning af annat

spånad sära ne:

Kr. öre j

|

393.

419.

enkelt eller tvåtrådigt ................................

—

fritt.

394.

420.

annat: hänföres till tågvirke och linor;

af jute, utan inblandning af annat spånadsämne:

j

enkelt:

395.

421.

oblekt och ofärgadt ............................

1 kg.

—: 06 !

396.

422.

blekt, färgadt eller tryckt .....................

två- eller flertrådigt:

Ikg.

—: 18

af 5 ram. diameter och därunder:

397.

423.!

oblekt och ofärgadt ..............................

1 kg.

—: 20

398.

424.

blekt, färgadt eller tryckt ...............

1 kg.

—: 40

399.

425.

af mer än 5 ram. diameter: hänföres till

1

tågvirke och linor;

af andra till Afd. VIII C hörande spånads-

ämnen, äfven i förening med bomull eller jute:

enkelt, oblekt och ofärgadt:

i

400.

426.''

n:r 25 (engelsk numrering) och därunder

Ikg.

—: 20

401.

42 7,

öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........

Ikg.

—: 25

402

428:

öfver n:r 75 ............................................

_

fritt.

enkelt, blekt, färgadt eller tryckt:

403.

429.|

n:r 25 (engelsk numrering) och därunder

1 kg.

—: 40

404.

430.1

öfver n:r 25 till och med n:r 75 .........

I kg.

—: 45

405.

431.

öfver n:r 75 ............................................

Anm. till n:r 426 — 431. Därest ett och samma

—

fritt.

1

kolli innehåller garn af olika nummer, på grund

hvaraf garnet är underkastadt olika tull, och den

olika finleken icke är genom varan åsatt nummer- beteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet eller för garn, som

eljest på grund af finleken skolat åtnjuta tullfrihet.

två- eller flertrådigt, tråd härunder inbe-

gripen:

1 kg.

—:40

406.

432.

433. ''

oblekt och ofärgadt ..........................

407.

blekt, färgadt eller tryckt .................

ikg.

—: 60

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

71

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

408.

409.

410.

411.

412.

41 ii.

414.

415.

410.

417.

418.

Kvantitet,

för tull- beräk- ningen.

1

Tullsats. 1

Kr. öre j

ikg.

1 kg.

—: 10 i

—: lo j

1 kg.

Ikg.

i

I

1

—: 20 j

—: 40 !

I 434.

! 435.

436.

437.

438.

Vill C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Tågvirke och linor samt bind- och segelgarn:

icke flätade, äfven med inlägg af järntråd,

med en diameter:

af mer än 15 mm.; äfvensom s. k. kabelgarn

af mer än 5 mm. till och med 15 mm.......

af 5 mm. eller därunder:

med en vikt af 35 gram eller däröfver för

100 meter, efter det enkla garnet räkna rit:

enkelt : hän föres till garn ;

två- eller flertrådigt:

! 439.

I 440.

| 441.

t 442.

443.

444.

med

an öo gram lor iuu meter,

enkla garnet räknadt:

enkelt: hänföres till garn;

två- eller flertrådigt:

oblekt och ofärgadt..........

blekt, färgadt eller tryckt.

med en vikt af 17 gram eller därunder för

100 meter, efter det enkla garnet räknadt:

hänföres till garn;

Anm. till n:r 434. Med kabelgarn förstås ett enkelt, oblekt,

ofärgadt, oappreteradt och opoleradt garn af spånadsämnen,

tillhörande Afd. VIII C, med undantag af jute- och kokosfibrer,

hvilket väger 330 gram eller däröfver för 100 meter.

Anm. till n:r 437—442. Vid utrönande af förhållandet

mellan vikt och längd hos ett tvinnadt garn tages icke

hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,

som förorsakats genom tvinningen.

flätade:

oblekta och ofärgade .............

blekta, färgade eller tryckta: tullbehandlas

såsom snören och andra snörmakararbeten.

Ikg

1 kg

Ikg

.

25 !

so!

35

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r t

i tull- !

taxan !

af den \

4 juli I

1910. I

419. 445.:

;

420. 446.

421. 447.1

422. | 448.

423. ; 449.

424. | 450.

425. 451.

426. 4 5 2.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 07

lkg.

lkg.

-J

—: 12 i

1 kg.

—: 40 ,

lkg.

1: 75

1 kg.

1 kg.

1: 10 |

1: 90 i

|

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull)

Väfnader:

af kokostågor eller kokosgarn, äfven med inblandning

af jute, ej hänförliga till matten

Anm. Väfnader af kokostågor eller kokosgarn med inblandning

af annat spånadsämne tullbehandlas såsom

väfnader af detta senare ämne.

af jute:

utan inblandning af annat spånadsämne:

innehåller sammanlagdt:

högst 15 varp- och inslagstrådar

länder i midten af väfnaden, afsedd:

tjäna till märke å däraf förfärdigade säckar,

tages vid tullbehandlingen icke hänsyn.

andra slag..................................................

Anm. Plit hänföras plyschartade mattor af jute

äfven med annat vegetabiliskt spånadsämne i

botten väfnaden.

med inblandning till större eller mindre del

af annat spånadsämne: tullbehandlas såsom

väfnad af detta senare spånadsämne;

af andra till Afd. Vill C hörande spånads
-

saminet och plysch samt sammets- och

plyschartade väfnader, oskurna eller

skurna................ .....................................

näsduksväfnader, som på eu yta af 1

cm. i kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 50 varp
-

och inslagstrådar

Anm. Trådantalet

i bottenväfven, ej

bården.

opaginerad Kontrollera mot PDF

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

427.

428.

429.

430.

431.

432.

433.

434.

435.

436.

437.

.438.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

73

VIII C. Vegetabiliska spånadsämnen (ej bomull).

Kvantitet

för tull- berak-

Tullsats.

453.

454.

bokbindarklot, äfven i förening med papper:

tullbehandlas lika med motsvarande vara

af bomull;

satin- eller atlasväfnader, hvilkas hela yta

är till väfnadssättet likartad ...........

1 kg.

Kr. öre

1: 25

455.

tvåskaftade och kyprade väfnader, ej sär- skild! nämnda, hvilkas hela yta är till väf- nadssättet likartad (icke mönsterväfda):

oblekta och ofärgade, vägande per kvm.

500 gram eller däröfver......

lkg.

1

—: 25

456.

457.

andra, som på en yta af 1 cm. i

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 25 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .....

blekta, färgade eller tryckta

1 kg.

lkg.

—: 35

—: 50

458.

mer än 25 t. o. in. 35 varp- och

inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .....

1 kg.

—: 55

459.

blekta, färgade eller tryckta

lkg.

—: 65

460.

mer än 35 t. o. m. 50 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade

1 kg.

1: 10

461.

blekta, färgade eller tryckta

lkg.

1: 20

462.

mer än 50 t. o. in. 65 varp- och

inslagstrådar:

oblekta och ofärgade .........

1 kg.

1: 90

463.

blekta, färgade eller tryckta

1 kg''-

2:_

464.

mer än 65 varp- och inslags-

trådar ...................

1%.

1: 75

:

B

Anm. till n:r 455 — 464. Väfnader, i hvilka ingår

blekt, färgadt eller tryckt garn, tullbehandlas,

där ej annorlunda är särskildt stadgadt, såsom

blekta, färgade eller ryckta.

‘ihålig till Riksd. prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Höft.

:

1

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

för tull-

Tullsats.

4 lull

1910.

VIII C. Vegetabiliska, spånadsämnen (ej bomull).

beräk-

ningen.

Kr. öre

Anm. till n:r 454 — 464. För väfnader med

inväfda namn, monogram, bokstäfver eller siffror

höjes tullsatsen med 20 procent utöfver den

för väfnaden eljest gällande.

andra slag-, ej särskildt nämnda, mönster-

väfda härunder inbegripna,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat inne- hålla sammanlagdt:

439.

465.

högst 50 varp- och inslagstrådar......

1 kg.

1: 75

440.

466.

mer än 50 varp- och inslagstrådar,

härunder jämväl inbegripna alla,

som hafva mönster, åstadkommet

genom olika trådtäthet.....................

1 kg.

2: —

Anm. till n:r 454—466. Väfnader, hvilkas hela yta är till

väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar,

tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anm. till n:r 445—466. Vid tullbehandling af väfnader

medgifves ej afdrag i vikten för omslag af papper eller

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg.

441.

467.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskildt

1 kg.

nämnda....................................................................

4: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för inlägg.

442.

468.

Band, snören och andra snörmakararbeten samt

strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga: tullbehandlas lika med

motsvarande varor af bomull.

Sadelgj ords väf:

443.

469.

470.

tvåskaftad, oblekt och o färgad.............................

1 kg.

—: 35

444.

andra slag: hänföres till band.

445.

471.

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda

eller sydda, äfven i förening med annat ämne

med undantag af kautschuk ...................................

lkg.

—: 35

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 227.

75

Na*

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

4 juli

1910.

Vill C. Vegetabiliska spånadsänmen (ej bomull).

beräk-

ningen.

lul Isats.

Kr.

öre

446.

472.

Fisknät, äfven i förening med annat ämne ............

1 kg.

_

45

446.

473.

Nät för tekniskt bruk, hängmattor, pytsar eller

hinkar och andra, ej särskild! nämnda tekniska

artiklar, äfven i förening med annat ämne ......

i

50 !

1 kg.

Anm. till n:r 469—473. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper ock dylikt omslag, ej keller för inlägg.

D. Bomull.

Bomull:

447.

474.

okardad, äfven blekt, färgad eller kemiskt renad

—

fri.

448.

475.

kardad: tullbehandlas såsom vadd.

449.

476.

Bomullsaffall, alla slag, trassel härunder inbegripet

—

fritt.

450.

477.

Vadd .................................................................................

Ikg.

—

10

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

ock dylikt omslag.

Garn:

enkelt:

oblekt och ofärgadt:

451.

478.

under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning .............................................

lkg.

—

12

452.

479.

n:r 12 och häröfver men under n:r 23.........

Ikg.

—

15

453.

480.

n:r 23 och häröfver men under n:r 33.......

1 kg.

—

18

453.

481.

n:r 33 och häröfver..........................................

blekt, färgadt eller tryckt:

lkg.

—

20

454.

482.

under n:r 12 (engelsk numrering); äfvensom

s. k. förspinning ............................................

Ikg.

—

27

455.

483.

n:r 12 och häröfver men under n:r 23.........

lkg.

—

30

456.

484.

n:r 23 och däröfver men under n:r 33.......

1 kg.

—

33

456.

485.

n:r 33 och däröfver............................................

1 kg.

—

35

två- eller flertrådigt, en gång tvinnadt:

oblekt och ofärgadt:

457.

486.

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt

1 kg.

—

17

458.

487.

n:r 12 och däröfver men under n:r 23........

1 kg.

—

20

459.

488.

n:r 23 och däröfver..........................................

lkg.

—

25

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

i juli

1910.

460.

489.

461.

490.

462.

491.

463.

492.

464.

493.

465.

494.

466.

495.

462.|

464. |

496.

465. ! 497

i

498.

Vill D. Bomull.

blekt, färgadt eller tryckt:

under n:r 12, efter det enkla garnet räknadt

n:r 12 och däröfver men under n:r 23 ......

n:r 23 och däröfver .....................................

flertrådigt, mer än en gång tvinnad t:

oblekt och ofärgadt...........................................

blekt, färgadt eller tryckt...................................

Anm. till n:r 478—493. Merceriseradt och nitreradt garn

tullbehandlas lika med blekt, färgadt eller tryckt.

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar och dylikt

effekt- eller fantasigarn: tullbehandlas lika med

flertrådigt, mer än en gång tvinnadt garn.

Anm. Med effekt- eller fantasigam förstås sådant i regel

två- eller flertrådigt garn, som utefter hela sin längd eller

på bestämda afstånd företer noppor, förtjockningar, knutar,

öglor, slingor, spiraler eller dylikt.

Sytråd, fyr- eller flertrådig:

blekt, färgad eller tryckt, en gång tvinnad, n:r

23 och däröfver, efter det enkla garnet räknadt;

äfvensom mer än en gång tvinnad ..................

i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar,

såsom dockor, nystan, rullar och dylikt .........

andra slag; äfvensom sytråd, annan än fyr- eller

flertrådig: tullbehandlas lika med garn.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 32

lkg.

—: 35

lkg.

—: 40

lkg.

—: 25

lkg.

—: 40

lkg.

—: 40

1 kg. —: 35

1 kg. —: 35

Anm. till n:r 486—491 och till 496. Vid utrönande

af numret för tvinnadt garn eller tvinnad sytråd tages

icke hänsyn till den minskning i det enkla garnets längd,

som förorsakats genom t vinningen.

Anm. till n:r 478—491 och till 496. Därest ett och

samma kolli innehåller garn eller tråd af olika nummer,

på grund hvaraf garnet eller tråden är underkastadt olika

tull, och den olika finleken icke är genom varan åsatt

nummerbeteckning angifven, tillämpas den högre tullsatsen

äfven för det gröfre garnet eller tråden.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

77

N:r |

i tull- j

taxan |

af den :

4 juli

1910. !

467.

468.

499,

500.

469.

501.!

470.

j 502.!

471.

'' 503.

472.

504.

472.

! 505.

473.1

! 506.

474.1

! 507.

Vill D. Bomull.

Väfnader af bomull, äfven i förening med jute:

maskinfilt för fabriksbeliof, äfven ändlös; samt

segelduk, oblekt och ofärgad, af högst 65 om.

bredd, vägande minst 650 gram per kvm. och

hållande på en yta af 1 cm. i kvadrat högst

36 varp- och inslagstrådar

bokbindarklot, klistrad, äfven i förening med

papper, samt appreterad väf till adresslappar

(s. k. labelklot)

fälb, plysch och sammet samt sammets- och

plyschartade väfnader; äfvensom afpassade varor

däraf:

s. k. manchester:

oblekt och ofärgad.........................................

475.

476.

508.!

; 509.

i

Kvantitet

för tull
-

Tullsats.

beräk
-

ningen.

Kr. öre

blekt eller färgad ......

andra slag:

oblekta och ofärgade

blekta eller färgade ..

1 kg

lkg

tryckta eller pressade....................................I

näsduksväfhader, som på eu yta af 1 cm. ij

kvadrat innehålla sammanlagdt:

högst 80 varp- och inslagstrådar................i

mer än 80 varp- och inslagstrådar...............j

Anm. Trådantalet i näsduks väfnader räknas i botten-;

väfven, ej i bården.

andra afpassade, såsom bord- och hufvuddukar,

gardiner m. m., försåvidt hela ytan är till väf-:

nadssättet likartad,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla!

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar..................

mer än 60 varp- och inslagstrådar..............|

väfnader, ej särskilda nämnda, hvilkas hela ytal

är till väfnadssättet likartad:

1 kg,

1 kg

lkg,

1 kg

1 kg,

1 kg

lkg

lkg

lkg

—: 20

—: 40

—: 50

—: 90

80

90

10

1: 20

1: 45

1: 15

1: 40

opaginerad Kontrollera mot PDF

!

I 510

511

512

! 513

514

515

516

! 517

| 518

519.

520.

521.

522.

523.

524.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Vill D. Bomull.

oblekta och ofärgade.,

blekta eller enfärgade

väfda

som tryckta

i två eller flera färger;

men ej mindre än 100 gram,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ..........................

blekta eller enfärgade ...........

O ....

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta ......................................

mer än 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade ..........................

blekta eller enfärgade...........................

som tryckta ......................................

vägande per kvm. mindre än 100 gram,

som på en yta af 1 cm. i kvadrat innehålla

sammanlagdt:

högst 60 varp- och inslagstrådar:

oblekta och ofärgade........................

blekta eller enfärgade.....................

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta ....................................

oblekta och ofärgade

blekta eller enfärgade.....................

väfda i två eller flera färger; äfvensom

tryckta ....................................

andra slag, ej särskild! nämnda, härunder inbegripna

mönsterväfda, äfven afpassade, såsom

bord- och hufvuddukar, gardiner m. m.:

Kvantitet

j för tull- 1 beräk.

[ ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

lkg.

—: 50

—: 90

1 kg.

1: 10

lkg.

lkg.

—: 50

—: 90

1 kg.

1: 10

1 kg.

1 kg.

—: 65

1: 15

lkg.

1:40

lkg.

1 kg.

—: 70

1: 20

lkg.

1:45

lkg.

lkg.

—: 90

1:40

1 kg.

1: 65

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

79

N:r j

i tull- j

taxan !

af den j

4 juli

1910. |

492.

493.

494.

525.

526.

527.

492.

493.

494.

528.

529.

530.

VIII D. Bomull.

vägande per kvm. 100 gram eller däröfver:

Kvantitet

för tull- fa eräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

oblekta och ofärgade.........................

1 kg.

—: 65

blekta eller enfärgade ...............................

väfda i två eller flera färger; äfvensom

1 kg.

1: 15

tryckta........................................................

vägande per kvm. mindre än 100 gram:

1 kg-

1: 40

oblekta och ofärgade ........................

1 kg.

—: 90

blekta eller enfärgade...................................

väfda i två eller flera färger; äfvensom

1 kg.

1: 40

tryckta.........................................................

1 kg.

1: 65 !

j

Anm. till n:r 508—530. Väfnader, hvilkas hela yta är

till väfnadssättet likartad, men som hafva genom färgade

varp- eller inslagstrådar åstadkomna randningar eller rutningar,

tullbehandlas såsom icke mönsterväfda.

Anmärkningar till n:r 499—530.

1. Vid tullbehandling af bomulls väfnader anses mercerisering

eller nitrering lika med färgning.

2. Väfnader, i hvilka ingår blekt, färgadt eller tryckt

garn, tullbehandlas, där ej annorlunda är särskild!

stadgadt, såsom blekta, färgade eller tryckta.

3. Afdrag i vikten medgifves ej för omslag af papper

eller väf kring hvarje särskild! stycke, ej heller för

inlägg.

495.

496.

497.

531.

532.

533.

Spetsar samt spetsväfnader och tyll, ej särskild!

nämnda:

trådgardinsväfnad af minst 50 cm. bredd och

slät (icke mönsterväfd) tyll..............................

andra slag.................................................................

Band, ej särskild! nämnda............................................

Anm. Till band hänföras förutom egentliga band, d. v. s.

på bandstol framställda väfnader med varp och inslag,

äfven s. k. konstgjorda band, bestående af i bandform

ordnade, längsgående och sammanklistrade spånadsfibrer

eller garn samt i form af band af högst 20 cm. bredd

klippt eller skuren väfnad, med undantag af spetsväfnader

och tyll, eller stampad filt.

1 kg.

2: 50

lkg.

4: —

1 kg-

2: —

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af deri

4 juli

1910.

Vill D. Bomull.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

498.1

499.)

534.

499. 535.

500.

536.

501.

537.

501.

538.

502.

539.

503.

540.

504.

541.

505.

; 542.

1

En på grund af sin beskaffenhet i öfrigt till band

hänförlig vara förtullas såsom band, äfven om varan är

mönsterväfd eller försedd med icke raka kanter.

Snören ocli andra snörmakararbeten, ej särskildt

nämnda, med eller utan inlägg af trä, metall

och dylikt:

flätade, bandliknande snören, med raka kanter

samt utan annat mönster, än som åstadkom-i

mits genom färgadt garn eller färgad tråd,)

äfven med inlägg af spånadsämne eller garn!

andra slag..................................................................I

Anm. Besättnings- och garneringsartiklar, ej särskildt!

nämnda, medelst sömnad, klistring eller annorledes till-1

verkade af band eller af snören eller af band jämte snören,!

äfven i förening med annat ämne med undantag af silke,!

tullbehandlas såsom snören och andra snörmakararbeten, andra

slag; dock att ej plyschartade dylika besättnings- och garneringsartiklar,

som i ränning eller inslag innehålla snören,

hänförliga till nr 534, tullbehandlas enligt nämnda rubrik.

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning,

stickning eller knytning tillverkade varor, ej till

annan rubrik hänförliga:

strumpor.....................................................................

vantar, äfven sydda af väfnad ...........................

underkläder, vägande högst 1 kg. per dussin)

andra slag, metervara härunder inbegripen ...!

kamp- och ljusvekar ..................................................|

Fisknät och nät för tekniskt bruk samt häng-)

mattor, tågvirke och linor, äfven i förening

med annat ämne ......................................................j

Slangar samt drif- och transportremmar, osydda

eller sydda, solf och andra, ej särskildt nämnda)

tekniska artiklar, äfven i förening med annat!

ämne med undantag af kautschuk........................!

Anm. till n:r 531—542. Afdrag i vikten medgifves ej)

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg, j

1 kg

lkg.

1 kg.

lkg.

lkg.

lkg.

1 kg.

1 kg

1: 90

2;_

2: 25

1: 75

1: —

25

35

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd, Proposition N:o 227.

81

N:r

i tull- taxan

af den

i

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

4 juli

1910.

Vill E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

1

Kr. öre

E. Spånadsvaror i förening med kautschuk.

Väfnader och andra spånadsvaror, impregnerade

eller öfverdragna med kautschuk eller förenade

medelst kautschukslösning eller genom mellan-

lägg af kautschuk; äfvensom elastiska spånads- varor, alla slag, innehållande strängar (trådar)

af kautschuk:

506.

543.

af oblekt och ofärgad väfnad eller annan spå- nadsvara, tydligen ämnade till tekniskt bruk

andra slag:

1 kg-

—: 25

507.

544.

innehållande silke................................................

1 kg.

4: —

508.

545.

icke innehållande silke ....................................

Anm. till n:r 543—545. Vid tullbehandling af väfnader

1 kg.

2; _

medgifves icke afdrag i vikten för omslag af papper eller

väf kring hvarje särskildt stycke, ej heller för inlägg; i

fråga om andra hithörande artiklar medgifves ej afdrag

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

F. Spånadsvaror, vattentäta, belagda eller impregnerade

med annan massa än kautschuk; väfnader,

sammanklistrade med annat ämne än

kautschuk; polerduk.

Väfnader och andra spånadsvaror, vattentäta, be-

lagda eller impregnerade med annan massa än

kautschuk, härunder inbegripna vaxduk samt

fernissade eller lackerade väfnader:

509.

546.

mattor, linoleummattor härunder inbegripna

1 kg.

—: 25

510.

547.

isoleringsremsor ...................................................

1 kg.

Ikg.

—: 25

510.

548.

andra slag.................................................................

—: 60

Väfnader, sammanklistrade medelst annat ämne än

kautschuk:

511.

549.

innehållande silke: tullbehandla^lika med siden-

väfnader;

512.

550.

andra slag................................................................

Ikg.

1;-

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j

i tull- j

taxan ''

af den j

4 juli i

1910. I

513.

551.

1

Vill F. Spänads varor, vattentäta, etc.

Kvantitet

för tull- beräk.

ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Polerduk, såsom smärgel-, karborundum-, pimstens-,

frias- och flintduk m. fl.........................................

1 kg.

—: 25

Anm. till n:r 546—551. Afdrag i vikten medgifves ej

för omslag af papper eller väf kring hvarje särskild stycke,

ej heller för inlägg

Anmärkningar till Afd. VIII A — F.

1. Då en spånadsvara betecknas såsom vara af visst

spånadsämne i förening med eller med inblandning af annat

sådant ämne, innebär detta, där ej annorlunda är särskilt

stadgadt, att, oafsedt den myckenhet, hvari de olika beståndsdelarna

ingå i varan, den i vederbörande rubriker först

nämnda beståndsdelen är bestämmande för varans rubricering

såsom vara af silke, ull, lin o. s. v.; dock att afseende

ej fästes vid i varan förekommande enstaka trådar, hvilkas

förekomst uppenbarligen har till syfte att göra densamma

hänförlig till en rubrik med lägre tullsats.

2. Vid tullbehandling af väfnader fästes icke afseende

vid färgade ränder inuti väfnaden, hvilka uteslutande tjäna

till ledning vid tillskärning eller sömnad, ej heller vid stadens

beskaffenhet eller vid färgade ränder bredvid kanterna,

hvilka blott tjäna till igenkänningsmärke för olika fabrikat.

3. Hvad rörande kautschuk är stadgadt gäller äfven

guttaperka och balata.

G. Sömnads- och andra arbeten, ej särslcildt nämnda,

af spånadsvaror, äfven i förening med annat

ämne; hattflätor, hattar, prydnadsfjädrar,

solfjädrar.

514.

552.

Spånadsvaror, tillklippta, tillskurna eller utstansade

men utan sömnadsarbete, ej särskildt nämnda;

äfvensom spånadsvaror, fållade eller kantade men

utan annat sömnadsarbete, ej särskildt nämnda:

tullbehandlas lika med den spånadsvara, af hvilken

de framställts, med tillägg af 10 procent af tullbeloppet,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

83

N:r

j

Kvantitet

taxan

af den

för tull-

Tullsats.

i juli

1910

\ III G. Sömnads- och andra, arbeten, etc.

ningen.

1

1

Kr. öre j

Anm. 1. Till fållade och kantade varor utan annat;

1

1

sömnadsarbete hänföras äfven sådana, som i omedelbart!

sammanhang med fållen hafva en enkel hålsöm.

1

1

Anm. 2. Sådana tillklippta eller tillskurna spånadsvaror,!

!

vid hvilkas tillklippning eller tillskärning tydligen intet!

affall uppstått, tullbehandlas lika med den väfnad, hvar-!

af de framställts, utan förhöjning.

|

515.

553.

Segel: tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de förfärdigats, utan förhöjning.

Anm. till n:r 552 och 553. Därest vid tullbehandling af segel

eller af tillklippta, utstansade, fållade eller kantade per- sedlar af sådan väfnad, för hvilken tullsatsen är beroende

af väfnadens vikt per kvadratmeter, denna vikt icke kan

bestämdt utrönas, tillämpas den högre af de tullsatser,

hvilka kunna ifrågakomma, försåvidt icke varuägaren

tillhandahåller för undersökning lämpligt prof å varan.

i

516.

554.

Presenningar ...........................................

1 koj.

— : 50

Säckar:

517.

555.

tydligen brukade och slitna................................

_

fria.

518.

556.

«/ O

andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna):

tullbehandlas lika med den väfnad, hvaraf

de äro tillverkade, med tillägg af 15 procent

af tullbeloppet.

—: 40 !

519.

557.

1

Skosulor af spånadsvara, äfven utan sömnadsarbete

Hängsle!!, bälten, skärp, strumpeband, klädnings-

1 kg-

och ärmhållare samt andra dylika persedlar;

äfvensom delar därtill af spånadsvara:

1

520.

558.

af gulddragararbete...............................................

1 kg.

9: —

521.

559.

af hel- eller halfsiden eller af elastiska band eller

snören, hvari silke ingår..............................

1 kg.

4: — !

522.

560.

andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

hvilkas hufvudbeståndsdel utgöres af elas- tiska band eller snören, i hvilka silke icke

ingår.....................................................................

lkg

9- _

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 227.

Nrr

—

I

Kvantitet

taxan

af den

4 juli

1910.

Vill G. Sömnads- och undra arbeten, de.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

Väskor, vägande per stycke netto högst 0,5 kg.,

portföljer, etuier och askar, fodral, ej särskilda

nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker

samt necessärer, med eller utan inredning:

523.

561.

utvändigt klädda med eller bestående af hel-

|

eller halfsiden ......................................................

lkg.

4: —

524.

562.

andra slag............................................................

1 kg-

1:50

525.

563.

Väskor, vägande per stycke netto mer än 0.5 kg.,

nattsäckar, turist- och klädsäckar samt hattfodral,

med eller utan inredning..........................................

Anm. till n:r 561—563. Vid utrönande af väskors

nettovikt inräknas ej lös inredning i vikten.

Sängkläder, såsom madrasser, äfven resårmadrasser

med stoppning och öfvertyg, bolstrar, kuddar,

äfven soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar

m. fl.:

med öfvertyg af hel- eller halfsiden ...............

lkg.

1: 50

525.

564.

lkg.

4: —

527.

565.

med öfvertyg af annan väfnad...........................

lkg.

1: 50

528.

566.

Afdelningsskärmar af spanadsvara, äfven i förening

med annat ämne .........................................................

100 kr.

15: —

529.

567.

Tält och markiser af linne-, kamp- eller bomulls- väfnad, äfven i förening med andra ämnen ......

Rullgardiner:

1 kg.

1: 50

530.

568.

utan käppar och mekanism: tullbehandlas efter

sin beskaffenhet;

531.

569.

andra ..............................................................................

Kragar, manschetter och skjortbröst, stärkta och

strukna, af väfnad, tillhörande Afd. VIII C eller D:

med broderier eller spetsar .................................

100 kr.

15:-

532.

570.

lkg.

4: —

533.

571.

andra slag..............................................................

lkg.

3: 10

Snörlif:

534.

572.

af hel- eller halfsiden.............................................

lkg.

5: 50

535.

573.

af annan väfnad .......................................................

lkg.

1: 80

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

85

N:r

i tull-

|

Kvantitet

taxan

af den

4 juli

Vill G. Sömnads■ och andra arheten, etc.

för tull- berak-

Tullsats.

1910.

Kr. öre

Hatt- ocli mössfoder af spånadsvara, äfven i före-

ning med annat material:

536.

574.

af hel- eller halfsiden.........................................

1 kg-

4: — i

537.

575.

andra slag.................................................................

Ikg.

2: —

Öfvertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret

eller svdt:

i

538.

576.

af hel- eller halfsiden.............................................

lkg.

1 kg.

12: — !

539.

577.

af annan väfnad ................................................

5: —

Broderier:

å spetsar, spetsväfnader och tyll:

|

540.

578.

å remsor af slät, icke mönsterväfd tyll, hvari

silke icke ingår, äfven om de äro försedda

med annat sömnadsarbete; äfvensom bro-

derad sådan väfnad, synbarligen afsedd att

sönderklippas till remsor .................................

1 kg.

6: 50 !

541.

579.

andra: förtullas med 100 procents förhöjning

af tullsatsen för den vara, hvarå broderiet

utförts;

i

542.

580.

å hel- eller halfsiden (väfnad eller band) eller å

i

stampad filt: förtullas med 100 procents för- höjning af den för sagda varor stadgade tull;

i

543.

581.

å remsor af linne- eller bomullsväfnad med un-

1

dantag af spetsväfnader och tyll, äfven om de

äro försedda med annat sömnadsarbete; äfven-

1

l

;

som broderade sådana väfnader, synbarligen

afsedda att sönderklippas till remsor .............

lkg.

5: 50 S

544.

582.

andra slag .................................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda, af spånadsvaror, impregnerade eller öfver- dragna med kautschuk eller förenade genom

lkg.

i

4-

i

mellanlägg af kautschuk; äfvensom arbeten, ej

särskildt nämnda, af elastiska spånadsvaror, inne- hållande strängar (trådar) af kautschuk:

i

ärmlappar, äfven utan sömnadsarbete:

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

i tull
-

at den

545.

546.

583.

584.

Vill G. Sömnads- och andra arheten. etc.

af spånadsvara, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ..................

andra ..............................................................

547.

585.

548.

586.

549.

587.

550.

588.

551.

589.

552.

Amu. till n:r 583 och 584. Hit hänföras äfven ärmlappar

af spånadsvara med foder af kautschuk.

andra slag:

af spånadsvaror, innehållande silke, eller med

foder af sådan spånadsvara ................

andra ...........................................................

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda, af spånadsvaror, vattentäta, belagda eller

impregnerade med annan massa än kautschuk:

oljade eller fernissade efter sömnadsarbetet;

äfvensom mösskärmar ................................

andra slag.

590.1

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskildt

nämnda:

tillverkade af knutna, stickade, virkade eller

på strumpstol förfärdigade varor (äfven

metervara): förtullas utan förhöjning efter

hvad för strumpstolsarbeten är bestämdt;

öfverrockar samt rockar, västar och byxor för

män och gossar af annan väfnad än heleller

halfsiden:

af ylle-, linne- eller hampväfnad:

försedda med foder, uppslag eller annan

besättning af varor, i hvilka silke

ingår; äfvensom alla, hvilka äro förfärdigade

af sådan, silke innehållande

ylleväfnad, som ej är hänförlig till

halfsiden ............................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

kanter eller påsydda för att ersätta knapphål,

räknas icke såsom besättning, ej heller krage

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

8: —

1 kg-

2: 25

lkg.

6: —

1 kg-

3: —

lkg.

—: 60

lkg.

1: —

1 kg.

3: 50

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

3: —

1 kg-

2: —

lkg.

20: —

1 kg.

9:--

lkg.

7: —

lkg.

14: —

lkg.

12: —

lkg.

6: 50

lkg.

5: 50

1 kg.

1: 60

lkg.

5: —

lkg.

4: —

lkg.

2: 50

lkg.

3: 50

N:r

i tulltaxan

af den

* juli

1910.

553.

554.

555.

556.

557.

558.

559.

560.

561.

VIII G. Sömnads- och and/ra arbeten, etc.

591.

592.

593.

594.

595.

596.

597.

598.

599.

562. i 600,

563.

568.

564.

564.

601

602

603

604.

andra.......................................................

af annan väfnad, däri silke ej ingår...

andra slag:

af spetsar, spetsväfnader eller tyll:

helt eller delvis af silke .......................

af annat spånadsämne:

med foder af hel- eller halfsiden ...

andra ....................................................

af helsiden:

försedda med broderier eller spetsar

andra ..........................................................

af halfsiden:

försedda med broderier eller spetsar

andra .........................................................

af stampad filt................................................

af annan spånadsvara:

försedda med broderier eller spetsar; äfvensom

sådana som hafva foder, uppslag

eller annan besättning af varor, i hvilka

silke ingår:

af yl] oväld ad ..................................

andra ..................................................

Anm. Kantband eller snören, till skydd för

kanter eller påsydda för att ersätta knapphål

räknas icke såsom besättning, ej heller krage.

af bomullsväfnad och vägande mer ät

200 gram per stycke, ej till nästföre

gående rubriker hänförliga......

andra

Anmärkningar till förestående rubriker under Afd.

vin g.

1. För sydda persedlar tages öfvertyget till grund för tullberäkningen.

Uppstår svårighet att bestämma hufvudbeståndsdelen,

tages till beräkningsgrund det material,

som drager högsta tullafgiften.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

i tull
-

at den

Vill G. Sömnads- och andra arbeten, etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

565.

566.

566.

567.

605.

606.

607.

608.

2. Med broderi afses all prydnadssöm, hvartill räknas hålsöm,

försåvidt den icke är enkel, s. k. kråkspark,

kedjesöm samt medelst metalltråd eller klistring fastsätta

prydnader; dock att monogram, enstaka bokstäfver,

siffror och dylikt räknas som broderi endast

i det fall, att broderiet utbreder sig öfver en yta af

mer än 6 cm. i kvadrat; ej räknas som broderi en

enkel kedjesöm, som blott afser att fästa olika delar

af en sydd persedel vid hvarandra.

Såsom enkel hålsöm, hvilken följaktligen icke är att

betrakta som broderi, räknas äfven sådan half- och

helstapelsöm, som förekommer i enkel rad och i omedelbart

sammanhang med fållen.

3. Lika med broderade arbeten skola förtullas sådana, som

äro försedda med applikation, för prydnadsändamål

påsydda band, snören, garn, fransar eller gulddragararbeten,

dock att med band eller med snören, hänförliga

till rubrik n:r 534, åstadkomna besättningar

å sömnads- och andra arbeten af väfnader, tillhörande

Afd. VIII C—D, icke förtullas såsom broderade.

4. Till varor under denna grupp hänföras äfven plagg

eller persedlar, ej särskildt nämnda, vid hvilkas framställande

i stället för sömnad användts klister, lim,

kautschuk eller liknande ämne.

5. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd,

gulddragararbeten härunder inbegripna:

gulddragartråd ........................................................

paljetter och kantilj er, alla slag, oafsedt materialets

beskaffenhet ..................................................

band, snören och andra snörmakararbeten, fransar,

spetsar, spetsväfnader och tyll samt strumpstolsarbeten,

innehållande metalltråd eller med

metalltråd öfverspunnet garn till mer än 15

procent af varans hela vikt ................................

andra slag: tullbehandlas efter sin beskaffenhet

i öfrigt.

lkg.

Ikg.

8:

lkg.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.is Nåd. Preposition N:o 227.

89

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten, etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Stil)

610

568. I 609.! Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade

hufvudsakligen af spånadsvaror, papper,

halm eller andra dylika ämnen; äfvensom till

prydnadsändamål afsedda, af enahanda materialier

förfärdigade efterbildningar af fjärilar, skalbaggar,

prydnadsfjädrar och dylikt.......................

Delar till konstgjorda blommor och andra i näst

föregående rubrik upptagna artiklar....................

Anm. Med delar till konstgjorda blommor o. s. v. förstås

blad för sig (äfven om de äro i botanisk mening

sammansatta), ax för sig, knoppar för sig o. s. v., lösa

eller buntade, men ej annorledes sammanbundna.

Anm. till n:r 605—610. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag, ej keller för

kartor och inlägg.

Paraplyer och parasoller:

af hel- eller halfsiden...........................................

andra slag..................................................................

Hattilätor:

af halm, gräs, saf, bast, träspån, rot eller

andra vegetabiliska ämnen, ej till spånadsämnen

hänförliga:

af dessa ämnen hvart för sig eller i före
-

570.

571.

611,

i 612.

572.

573.

574.

575.

613.

614.

615.

616.

ning med hvarandra

i förening med silke eller vara, däri silke

i förening med andra ämnen

576.

617.

Bihang

af spånadsämnen, tagel härunder inbegripet:

hänföras efter sin beskaffenhet antingen

till band eller till snören.

Anm. till n:r 614 — 616. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Hattar, färdiga eller halffärdiga:

fruntimmers-, monterade med blommor eller

plymer.................................................................

till Riksd. prot. 1911■ 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft,

Tullsats.

Kr. öre

1 kg,

lkg.

15:

6:

1 st,

1 st,

1: 25

-: 60

lkg.

lkg.

fria.

2: 50

1:

1 st,

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 227.

N:r

--------------------------------------------r—-----—-

i tull- taxan

åt den

4 juli

1910.

VIII G. Sömnads- och andra arbeten etc.

Kvantite

för tull- beräk-

Tullsats.

Kr. öre

andra slag:

af vara, i hvilken silke ingår:

577.

618.

ogarnerade..........................................

i St.

1: 50

578.

619.

garnerade ......................................

1 St.

S>._

579.

620.

monterade ..................................

1 st.

2: 50

580.

621.

af oljad väfnad, s. k. sydvästar....................

af annat ämne:

1 st.

—: 40

581.

622.

ogarnerade, äfvensom mössor, sydda af

623.

till rubrik n:r 613 hänförliga flätor,

samt s. k. filtstumpar, alla slag............

1 st.

—: 50

582.

andra slag..................

Anm. till n:r 618—623. Såsom garnerade anses hattar,

som äro försedda med foder (dock icke af papper), svett- rem, kantband eller andra enkla, fastsydda tillbehör,

eller som hafva ett kring kullen slätt anbragt band

1 st.

—: 75

eller snöre, äfven om bandet eller snöret är knutet eller

sydt till en enkel rosett, men som sakna annan utstyrsel.

Ogarnerade äro hattar, på hvilka icke nedlagts annat

arbete än som fordras för att gifva hatten dess form, för att

fästa öfvertyget på hattstommen eller förse brättet med fåll.

Prydnadsfjädrar (plymer):

624.

strutsfjädrar:

583.

oarbetade ..........................

1 kg.

15: —

O*

ce

625.

arbetade, s. k. oäkta härunder inbegripna

andra slag:

lkg.

40: —

585.

626.

oarbetade ...................

1 kg.

10: —

ox

ce

05

627.

arbetade................................................................

1 kg.

30: —

Anm. Såsom prydnadsfjädrar tullbehandlas äfven hela

fågelskinn same hela vingar och andra befjädrade delar

af fåglar, allt försåvidt varan kan anses afsedd till

montering af hattar eller till annat prydnadsändamål.

Konstgjord t fj äderpäls verk:

587.

628.

af strutsfjäder ............................

lkg.

lkg.

40: —

588.

629.

andra sias-............

o ...............................................

30: —

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

91

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

589.

590.

591.

592.

593.

594.

594.

630.

631.

632.

63;

634.

VIII G. Sömnads■ och andra arbeten etc.

Solfjädrar, alla slag, oafsedt materialet....................

Anm. till n:r b24—630. Afdrag i vikten medgifves ej för

etuier, askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor och inlägg.

Kvantitet

för tullberäkningen.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror samt packningar

af spånadsänmen.

Kautschuk, guttaperka och balata, oarbetade; äfven
-

som s. k. regenereradt gummi

Kautschuk, upplöst eller i degform (dock ej utvalsad

i plattor eller vidare bearbetad), med eller

utan inblandning af andra ämnen såsom svafvel,

grafit och harts; äfvensom konstgjord mjuk

kautschuk..........................................

635.

636,

tillverkning

af elastiska

Arbeten af mjuk kautschuk:

kautschukstråd för

väfnader, band och snören.............................

Anm. Hit hänföres endast tråd, hållande högst 5 ram. i

största dimension af tvärsektion,

plattor af högst 10 mm. tjocklek (gummiduk)

med inlägg eller omlägg af spånadsämne

eller metall; andra packnings- och tätningsmaterial

samt packningar af mjuk kautschuk

i förening med spånadsämne, asbest eller

metall eller af spånads- eller annat ämne i

förening med kautschuk; äfvensom plattor

och andra packningar af asbest i förening

med spånadsämne eller af spånadsämne eller

asbest i förening med stearin, talg, talk och

dylika ämnen ...............................................

hof- och andra buffertar, plattor, packningar

och tätningar, ej särskildt nämnda..............

mattor, proppar, massiva hjulringar, äfven i

längder, symaskinsringar, ventiler, ventil
-

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1 kg.

1 kg.

fria.

15

fri.

-: 25

50

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

595.

637.

596.

638.

597.

639.

598.

640.

599.

641.

600.

642.

601.

643.

IX. Kautschuk och kautschuksvaror.

Kvantitet

för tull- beräk- nin^en.

Tullsats.

kulör samt kautschuksvaror, ej särskilt

nämnda, för industriella ändamål, allt i eller

utan förening med annat ämne; äfvensom

stränga!-.............................................................

1 kg.

Ivr. öre.

—: 80

slangar och rör, äfven i afpassade längder,

ej särskild!, nämnda:

spiralslang och pansarslang, äfven försedd

med kopplingar eller annan aptering......

1 kg.

—: 30

slangar, utvändigt bestående af rundväfd

bomulls-, hamp- eller linneväfnad med

eller utan impregnering och invändigt

belagda med ett tunnare, högst 2 mm.

tjockt lager af kautschuk ..........................

fria.

andra, äfven i förening med annat ämne,

s. 1c. innerslangar, omonterade, icke sam- mansatta och utan ventilklaffar och ven- tiler härunder inbegripna .........................

1 kg.

—:50

drif- och transportremmar af kautschuk, gutta- perka eller balata, äfven i förening med

spånadsämnen, eller af spånadsämnen i för- ening med kautschuk, guttaperka eller balata

1 kg.

—: 35

kautschuksskodon ..................................................

1 kg.

1: 20

velociped- och motorvelocipeddelar af kautschuk,

ej särskild! nämnda, äfven i förening med

annat ämne, såsom yttergummi eller delar

därtill samt pedal- och bromsgummi...........

1 kg.

1: 60

andra varor, ej särskild! nämnda, af mjuk

kautschuk, enbart eller i förening med annat

ämne, såsom handskar, hinkar, dinappar,

isblåsor, kirurgiska artiklar och radergummi

1 kg.

1: 20

Anm. Såsom arbeten af mjuk kautschuk anses äfven

arbeten af guttaperka, af balata och af konstgjord mjuk

kautschuk.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

93

N:r

i tulltaxan

åt'' den

4 juli

1910.

002.

644.

603.

645.

604.

646.

605.

647.

606.

607.

648.

649.

IX. Kautschuk och kautschuks v ar or.

Arbeten af hårdgummi, äfven i förening med annat

ämne:

block och plattor, äfven i afpassade stycken

stänger, strängar (tråd) och rör, äfven i afpassade

stycken, samt packningar .........

knifskaft och ämnen därtill..........................

andra varor, ej särskild! nämnda, af hårdgummi,

äfven i förening med annat ämne,

såsom kirurgiska artiklar, kammar och dylikt

Anm. till n:r 634—647. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Affall af kautschuk samt förslitna kautschuksvaror

Lervaror.

Tegel:

kalk
-

608.

650.

608.

651.

609.

652.

mur-, vanligt, oglaseradt (äfven poröst),

sandtegel härunder inbegripet ..................

andra slag, ej särskild! nämnda, såsom eldfast,

alla slag, klinker, syrefasta formtegel och

för kemiskt-tekniska ändamål afsedda plattor,

fasad- och formtegel för byggnadsändamål,

s. k. reveteringsplattor härunder inbegripna,

samt taktegel, alla

oglaserade:

slag:

eldfast tegel, alla

;a

andra

fasta formtegel

slag,

äfvensom

syre
-

glaserade

Anm. 1. Därest eu till glaseradt fasadtegel eljest hänförlig

vara, som har båda de hvarandra motståend*

största ytorna glaserade, genom perforering eller på anna

sätt så formats, att den lätt kan delas till plattor (s. k

klyfsten), hänföres varan till golf- och väggplattor.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen, i

Kr. öre

f kg.

—: 20

lkg.

—: 50

—

fria.

1 kg.

1: 20

—

fria.

100 kg.

—: 10

100 kg.

—: 25

100 kg.

—: 30

100 kg.

1: —

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

4 juli

X. Lervaror.

J för tull- beräk-

Tullsats.

1 ningen.

Kr. öre

Anm. 2- Därest ett och samma kolli innehåller flera slag

af tegel, underkastade olika tullafgifter, tillämpas den

högre tullsatsen för hela innehållet.

Anm. 3. Krossadt eller pulveriseradt eldfast tegel tull-

behandlas som chamottmurbruk.

Byggnadsornament, äfven af terrakotta:

610.

653.

oglaserade..........................................................

100 kg.

3: —

611.

654.

glaserade...........................................................

100 kg.

10: —

Golf- och väggplattor:

af 3 cm. tjocklek eller däröfver:

612.

655.

enfärgade och oglaserade ....................................

100 kg.

—: 35

613.

656.

flerfärgade eller glaserade....................................

Anm. Hit hänföras jämväl sådana klyfstenar, äfven fler-

100 kg.

1: —

färgade, hvilkas tjocklek i oklufvet skick uppgår till 3

om. eller däröfver.

af mindre tjocklek:

1

614.

657.

enfärgade, oglaserade...........................................

100 kg.

O;__

615.

658.

enfärgade, glaserade..............................................

100 kg.

10: —

616.

659.

flerfärgade, oglaserade eller glaserade ........

Anm. Därest ett och samma kolli innehåller golf- och

100 kg.

16: —

väggplattor af särskilda slag, underkastade olika tullaf- gifter, tillämpas den högsta tullsatsen för hela innehållet.

617.

660.

Deglar, äfven af grafitmassa, retorter och mnfflar

samt delar därtill .....................................................

100 kg.

1: —

617.

661.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af eldfast massa,

oglaserade eller glaserade.........................................

100 kg.

1: 50

618. 1

662.

Rör, ej särskild! nämnda, och rördelar samt brunnar

och krabbor, oglaserade eller glaserade..............

100 kg.

—: 75

619.

663.

Kranar, kylrör, sträckstenar och andra för tekniskt

bruk afsedda, ej särskildt nämnda och ej till

fajans- eller porslinsvaror hänförliga artiklar, äfven

armerade; samt till kulkvarnar afsedda kapslar

och kulor af porslin ..................................................

100 kg.

2: —

620.

664.

Badkar, tvättställ, disklådor och klosetter, ej hän- förliga till fajans- eller porslinsvaror ..................

1 kg.

—: 05

Kakel och kakelugnsornament:

1

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungi, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

95

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

621. j

622. !

623.

624.

625.

625.

626.

627.

628.

629.

665.

666.

667.

668.

669.

670.

671.

672.

673.

674.

Kvantitet

Tullsats.

X. Lervaror.

"beräk-

ningen.

Kr. öre.

hvita eller enfärgade ...................

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

1 kg.

10

eller på annat likartad! sätt dekorerade.....

Anm. Vid tullbehandlingen fästes afseende endast vid

yttersidornas utseende.

Isolatorer, knoppar, inledningsrör, takbrickor och

andra artiklar för isolering af elektriska ledningar,

äfven i förening med järn:

1 kg.

—: 16

hvita .....................................

1 kg.

• Qf)

andra slag.........................................

1 kg.

• 95

Anm. till n:r 667 och 668. Om på en hit hänförlig, i öfrigt

hvit artikel finnes anbragt eu pil eller annan beteckning

allenast till ledning för varans användning men af

oväsentlig betydelse för dess utseende, tages vid tullbehand- lingen icke hänsyn till denna beteckning.

Lyxföremål och andra artiklar, indika måste anses

hufvudsakligen afsedda till prydnad och icke

eller endast i ringare mån till verkligt gagn,

såsom statyetter, vaser, ateniennprydnader, de- korationstallrikar och andra väggprydnader in. in.

— men däremot icke blomkrukor, askkoppar,

sparbössor in. m. — äfven i förening med trä,

oädel metall eller dylikt, vikten af askar, papper

och dylikt omslag inberäknad:

af äkta porslin .........................

1 kg.

—: 60

andra slag.............................

Iko.

—• 30

Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller

silfver, vikten af askar, papper och dvlikt omslag

inberäknad ..............................

bo

rH

5- —

Fajans- och porslinsvaror, ej särskild! nämnda, i

förening med annan oädel metall än järn

1 kg.

—: 60

Arbeten, ej särskild! nämnda, af äkta porslin:

hvita eller enfärgade ..............

lkg.

—• 30

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilfrade

eller på annat likartad! sätt dekorerade......

1 kg.

—: 60

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

Kvantitet

taxan

af den

X. Lervaror.

för tilli- ta eräk-

Tullsats.

i juli

1910.

ningen.

Arbeten, ej särskildt nämnda, af fajans (oäkta porslin)

samt krukmakargods och andra lervaror, ej sär- skildt nämnda, äfven i förening med järn eller trä:

1 kg.

1 kg.

Kr. öre

—: 10

f?30

675.

676.

hvita eller enfärgade.............................................

631.

två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilf- rade eller på annat likartad! sätt dekorerade

Anm. till n:r 673—676. Såsom enfärgade anses de

—: 16

hithörande artiklar, som förete samma färg på hela

sin yta, hvarvid dock afseende icke fästes vid bottnars

undersida och dylika för varans utseende oväsentliga

delar af ytan, ej heller vid ojämnheter i färgen, hvilka

föranledas af tillverkningssättet, eller vid fabriksmärke,

fabrikens namn eller rymdbeteckning, allt försåvidt däri-

genom icke åstadkommes utsmyckning.

XI. Olas och glasvaror.

6321

634>

677.

Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k.

öfverfångstappar härunder inbegripna, samt emalj- massa, äfven pulverserad; äfvensom glasull... .

_

fria.

633.

678.

Glaspulver; äfvensom glitter...................................

Ikg.

—: 02

Anm. Vid tullbehandling af glitter medgifves ej afdrag

för askar, papper och dylikt omslag.

i

635.

679.

Trottoar- och däcksglas, tråd-, katedral-, opalescent-

och ornamentglas samt annat i skifvor gjutet

råglas med eller utan kantslipning, emballagets

vikt, in beräknad ....................................

1 ko-.

—: 06

Amu. Hit hänföres äfven alabaster- och opalglas, slipadt

eller oslipadt.

636.

680.

Dörrfyllningar, fönster och andra arbeten af i skifvor

gjutet råglas med infattning af bly, mässing

eller annan oädel metall ............................

Ikg.

—: 30

637.

681

Takpannor och tegel samt för fartyg afsedda sid-

ventilglas, med eller utan ramar; äfvensom

krubbor och tråg ...................................................

1 kg.

—: 10

Fönsterglas, äfven färgadt, samt spegelglas:

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

97

N:r

i tulltaxan

af deri

4 juli

1910.

638.

639.

640.

641.

642.

643.

644.

645.

646.

646.

XI. Glas och (jlasvaror.

682.

683.

684.

längd och bredd:

ofolieradt:

utan slipning eller etsning, i plana skifvor

med en sammanlag

af mindre än 135 cm.

af 135 intill 245 cm..............................

af 245 cm. eller däröfver........................

Anmärkningar till n:r 682—684.

1. Vid tullbehandling af glas, som icke har rätvinklig,

fyrhörnig form, beräknas summan af största höjden

och största bredden motsvara sammanlagda längden

och bredden.

2. Afdrag i vikten medgifves icke för emballaget,

mattslipadt, slipadt och poleradt, etsadt,

böj dt eller knpigt:

utan fasett- eller kantslip ning...............

andra slag ...................................................

685.

686. |

folieradt:

687. : utan fasett- eller kantslipning........................

688. ! andra slag ............................................................

689. : Fotografiska torrplåtar eller s. k. emulsionsplåtar,

med eller utan negativbilder...................................

690. | Glasmålningar och speglar af fönster- eller spegel
glas,

äfven i förening med annat ämne, dock ej

guld eller silfver .........................................................

Anm. Till denna rubrik hänföras jämväl sådana reklamskyltar

af glas, hvilka framstå såsom bilder.

Arbeten, ej särskild! nämnda, af fönster- eller spegelglas,

såsom fotografiställ m. in., äfven i förening

med annat ämne, dock ej guld eller silfver .....

Anm. till n:r 690 och 691. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

Flaskor och burkar:

helt oslipade och utan målning, förgyllning

eller eljest annan dekorering än sådan, som

kan åstadkommas genom gravyr i formen:

af högst 100 grams rymd.........................

691.;

692.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 07

1 kg-

—: 09

1 kg.

—: 12

1 kg-

—: 25

Ikg.

—: 40

1 kg.

—: 40

Ikg.

—: 50

—

fria.

Ikg.

—: 60

Ikg.

—: 70

1 kg.

—: 10

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

13

647.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

åt den

4 juli

1910.

648.

649.

650.

651.

652.

658.

654.

655.

656.

657.

Kvantitet

XI. Glas och glasvaror.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

af större rymd:

693.

buteljer af mörkgrön eller brun massa

för maltdrycker, mineralvatten, läsk- drycker, vin eller spritdrycker; äfven- som damejeanner af sådan massa

lkg.

—: 02

1 694.

andra slag1 .................................................

1 kg.

—: 06

695.

med slipade kanter eller bottnar eller med

inborrade, oslipade eller slipade proppar

men i öfrigt helt oslipade och utan mål-

ning, förgyllning eller eljest annan deko- rering än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen...............................

1 kg.

—: 15

696.

andra slag, härunder inbegripna flaskor, för-

sedda med flätning eller annan beklädnad,

som icke utgör emballage .............................

lkg.

—: 60

Anm. Vid tullbehandling af flaskor om minst 3 liters

rymd eller damejeanner fästes ej afseende vid, om varan

är försedd med gröfre korgflätning.

697.

Rör, ej särskildt nämnda, äfven tillslutna, samt stafva!-

lkg.

—: 10

Anm. Graderade rör hänföras till laboratorieartiklar.

698.

Laboratorieartiklar, ej särskildt nämnda, såsom prof-

glas, kolfvar, pipetter och dylikt..........................

lkg.

—: 40

699.

Isolatorer..............................................................................

1 kff.

—: 25

700.

Optiska glas, oslipade eller slipade, lösa och oin-

O

fattade, härunder inbegripna jämväl s. k. hel- pressade dioptriska glaslinser ...............................

_

fria.

701.

Emaljögon samt konstgjorda tänder, äfven af pors-

linsmassa.......................................... ..........................

■-

fria.

702.

Glas- eller emalj varor i förening med guld eller

silfver, vikten af etuier, askar, papper och dylikt

omslag inberäknad .....................................................

Glas- och emalj varor, ej särskildt nämnda, äfven i

förening med annat ämne än guld eller silfver,

1 kg.

5: —

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

99

N:r

i tulltaxan

åt'' den

4 juli

1910.

658.

659.

660.

661.

662.

663.

664.

665.

666.

667.

703,

704

705

706

XI. Glas och glasvaror.

varor, karaffiner härunder inbegripna:

hushålls- och prydnadsglas, slipadt, etsadt,

måladt, förgylldt eller eljest med annan

dekorering än sådan, som kan åstadkommas

genom gravyr i formen, härunder inbegripna

äfven på nämnda sätt bearbetade lampkupor

Anm. Vid slipning, som ej afser dekorering, fästes vid

tullbekandlingen ej afseende,

råglasämnen till hushålls- eller prydnadsglas;

äfvensom lampkupor, ej särskild! nämnda,

samt lampglas ...........................................

andra slag........................................................

Gllasskärf......................................................................

707.

708.

709.

710 J

XII. Metaller.

t. Järn och järnlegeringar samt arheten däraf.

tckjärn, spegeljärn, manganjärn, kromjärn, wo

framjärn, molybdenjärn och andra icke smidbara,

Kisel] ärn (ferrosilichina) och kiselmanganjärn:

hållande högst 15 procent kisel ..................

hållande mer än 15 procent kisel ...............

Granuleradt järn, krössaft eller okrossadt, s.

k.

k. pulveriseradt järn, lvonerspån

711.

712.

som s.

stålull ..

Kör och rördelar af icke smidbart gjutgods:

icke bearbetade:

af 145 mm. invändig diameter eller

öfver ........................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre1

lkg.

—: 90

1 kg.

1 kg.

—: 60

—: 45

fri.

fria.

100 kg.

fritt.

7: —

100 kg.

2: 50

fria.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

66S.

713.1

669. ! 714.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

cXliCb UgctligclUC UOJ.1 1 Ullig t uai UoliAUC mull ad.,

flänsar, proppar och liufvar.......................

bearbetade, härunder äfven inbegripna gängade

rördelar; äfvensom brandposter, tackjärns
-

rör, hänförliga till n:r 711

Anmärkningar till n:r 711 — 713.

1. För emaljerade rör och rördelar utgår en tilläggstullj

af 1 kr. 50 öre per 100 kg.

2. Diametern å muffrör mätes ej å muffens insida utanj

å rörets.

3. Till rördelar hänföras vinkelrör, T-rör, korsrör och

andra på liknande sätt formade rör, äfvensom muffar,

flänsar, proppar och liufvar.

4. Slussventiler till rör, hänförliga till n:r 712, tullbehandlas

som armatur.

5. Plansvarfning af flänsar å rör föranleder ej, att rören!

anses såsom bearbetade.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Eldstadsroster, ej särskild t nämnda, lod och vikter;!

äfvensom gjutna lyktstolpar och kolonner ......i 100 kg

Spisar, ugnar, vattenvärmare, med eller utan

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

1: 50

100 kg.

2: 50

eldstad, samt kaminer, ej särskildt nämnda,

värme- eller lågtryckspannor, kamflänsrör, kalorifer,

radiatorer eller värmeelement, port-, luftväxlings-

och andra galler, spjäll och dragluckor

till eldstäder, ugnsramar, mortlar, grytor,

kastruller, pannor och krabbor, serverings- och

trädgårdsbord, äfven i förening med annat ämne,

soffor och stolar, äfven i förening med trä, fotskrapor,

spottlådor, tvätt- och diskbord, aflopps-j

trattar, vattenlås, badkar samt andra dylika gröfre

för hushållet och renhållningen afsedda, ej särskild!

nämnda artiklar, trappor, trappsteg, staket,

grafvårdar, lyktarmar samt tak-, vägg- och

källarfönster, allt försåvidt de till hufvudsaklig

i: 50

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd■ Proposition N:o 227.

101

N:i

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

670.

671.

672.

673.

674.

675.

676.

677.

678.

679.

Kvantitet

för tull- beräk- ning en.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1 kg.

—: 10

—: 05

lkg.

1 kg.

—: 18

—: 12

1 kg.

1 kg.

—: 50

—: 05

lkg.

—: 50

100 kg.

2: —

''

fria.

715.

716.

717. !

718.

719.1

720.

721.

722.!

723.

724.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

del utgöras

gods;

äfvensom

af icke smidbar!

gjutna delar till sådana föremål:

emalj erade, förnicklade eller förtenta ............

andra slag ..............................................................

Kopiepressar och delar därtill; äfvensom eldredskaps-

och paraplyställ, bord, ej särskild! nämnda,

etagerer och blomsterställningar, trädgårdsurnor,

stryk- och pressjärn, ej särskildt nämnda, möbeltrissor

och pianorullar, luftväxlingsventiler och

spolcisterner samt delar därtill, allt försåvidt de

till hufvudsaklig del utgöras af icke smidbar! gods:

emalj erade, förnicklade eller förtenta...............

andra slag ...............................................................

Kulor, särskildt inkommande:

blanka, härdade ...................................................

andra slag.................................................................

Gjutna konstföremål och andra finare gjutgodsartiklar,

såsom byster, medaljonger,* blomstervaser,

skrif- och tändsticksställ, ljusstakar samt

orneradt gjutgods till kronor och lampor...........

Göten,

slag,

mm.

eller

smältstycken, råstänger och råskenor, alla

samt ämnen, ovällda eller vällda, öfver 70

i fyrkant med runda hörn, af götmetall

annat järn; äfvensom plåtämnen............

Anm. Med plåtämnen afses här endast sådana, som hafva

högst 600 mm. längd, minst 200 mm. bredd och minst

30 mm. tjocklek.

Järnvägs- och spår vägsskenor .................................

bearbetade, synbarligen afsedda till betongarbeten;

stänger med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstål), härunder inbegripna

äfven vridna eller på annat sätt fasonerade (s. k

pansarskenor för kassahvalf); äfvensom varmvalsadt

järn i stänger med invalsade mönster

Stänger,

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet

för tull.

beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

3: 50

fria.

100 kg.

1:50

100 kg.

2: 50

100 kg.

7: 50

100 kg.

5: —

100 ko-

6-

100 kg.

0.

8:-,

100 kg.

4: —

i tull
-

taxan

åt den

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

eller eljest genom varmvalsning åstadkommen

olika storlek eller form å tvärsektion ............

680.

681.

682.

725.1

726.1

727/

683.

684.

728.

685.

729.

686.

730.

687.

731.

088.

732.

ej varan hänförlig till clenna rubrik.

nämndt:

vägande 60 kg. eller däröfver per löpande

meter ..............................................................

vägande mindre än 60 men ej mindre än 20

kg. per löpande meter ...................................

af mindre vikt per löpande meter, s. k. vals

tråd härunder inbegripen ..........................

Anm. Är till denna rubrik känförligt järn öfverdraget

med tenn, zink eller bly eller med legeringar af dessa

metaller, förköjes tullen med 15 procent.

Verktygsstål, i stänger, smidt, äfven snabbsvarfstål,

smidt eller valsadt, samt tillform ade ämnen af

sådant stål; äfvensom annat smidt järn, i stänger

Kallvalsadt eller kalldraget järn i stänger, knippor

eller ringar, utan afseende på genomskärningens

form, öfver 10 mm. i största dimension af tvärsektion

(bredd):

platt (med två motstående sidor större än de

två öfriga):

af 0,9 mm. tjocklek eller däröfver............

af mindre än 0,9 men icke under 0,4

mm. tjocklek...............................................

af mindre än 0,4 mm. tjocklek ...............

rundt, fyrkantigt (kvadratiskt) eller sexkantigt;

äfvensom svarfvade, släta, cylindriska axelämnen,

ej vidare bearbetade.....................

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

103

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

8: —

100 kg.

3: —

100 kg.

4: 50

100 kg.

5: —

fria.

100 kg.

6: —

100 kg.

7:-

N:r

i tulltaxan

af den

i juli

1910.

689.

783.

690.

691. 1

734.!

735.1

692. ! 736.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af annan form........................................................

Anm. 1. Kallvalsadt eller kalldraget järn företer antingen

en blank oxidfri yta eller ock, om varan glödgats efter

kallarbetningen, en med tunn oxidhinna försedd yta.

Anm. 2. Kallvalsadt eller kalldraget järn af 10 mm.

bredd eller därunder hänföres till tråd.

Anm. till n:r 725 —727 och 729 —731. Smidbart järn i

form af plattjärn, som har en bredd af mer än 250

mm. och hvars tjocklek icke öfverstiger en tiondel af

bredden, förtullas såsom plåt.

Plåtar, klippta eller oklippta:

utan slipning’ eller polering- och utan öfverdrag

af annan metall eller annan ytbetäckning,

andra än kallvalsade, äfven om de

äro korrugerade eller hafva å ena sidan invalsade

mönster:

af 3 ram. tjocklek eller däröfver ..........

af mindre än 3 mm. men icke under 0,6

mm. tjocklek............................................

693. 7 3 7.

694.

695.

738.

739.

alla slag, med olika hårdhetsgrader i

tvärsektion (compoundstålplåtar)............

af mindre än 0,3 mm. tjocklek ..............

slipade, försedda med blank oxidfri yta (kallvalsade)

eller med matt oxidfri yta (betade)

eller med speglande oxidhinna (s. k. glansplåt),

polerade, målade, fernissade, förnicklade,

lackerade, emaljerade, brunerade eller

mönsterpressade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver ..............

af 0,2 5 mm. intill 3 mm. tjocklek; äfvensom

kallvalsad plåt af mindre tjocklelän

0,2 5 mm.............................................

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r |

i tulltaxan

!

af den I

4 juli

1910. i

■

696. j 740.

697. | 741.

698. 17 42.

699.

700.

743,

744,

701. I 745,

702.

703.

704.

704.

746.

747,

748,

749

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

1 Kvantitet

j för tullberäkI

ningen.

af mindre tjocklek än 0,2 5 mm., andra än

kallvalsade ...................................................

Anmärkningar till n:r 738—740.

1. Till kallvalsade plåtar hänföras äfven sådana, som

efter kallvalsningen genom glödgning erhållit en med tunn

oxidhinna försedd yta.

2. Oljebestrykning, synbarligen endast afsedd att skydda

plåten mot rost, anses icke såsom målning eller fernissning.

3. De mönsterprmade plåtarna förete, i motsats till;

plåtar med invalsade mönster, mönstret motsvarande upphöjningar

eller fördjupningar å baksidan.

med rent eller blyhaltig! tenn öfverdragna .

med oädla metaller, andra än i n:r 738—741

nämnda, eller deras legeringar öfverdragna,!

äfven om de äro korrugerade.......................J

Tullsats.

100 kg,

Anmärkningar till n:r 734—742.

1. Ej rätvinklig, här förut nämnd, klippt plåt af mindre

än 7 mm. tjocklek drager en tullförhöjning af 15 procent.

2. Ur plåt klippta strimlor (band) draga, oafsedt bredden,

den för plåten bestämda tull.

böjda och med kanterna hopsvetsade; äfvensom

perforerade:

af 3 mm. tjocklek eller däröfver...........

af mindre än 3 mm. men ej mindre än

1,6 mm. tjocklek .....................................

af mindre än 1,6 mm. tjocklek..................

Anm. till n:r 743—745. Plåtar, böjda till rör och

med kanterna hopsvetsade, tullbehandlas såsom rör, försåvidt

den inre diametern icke öfverstiger 250 mm.

S. k. sträckmetall, framställd af plåt: belägges med

dubbla tullbeloppet å plåten, hvaraf den är förfärdigad.

Plåt- och bleckvaror, ej särskild! nämnda:

förgyllda eller försilfrade.....................................

emaljerade .....................................................................

förnicklade, förkopprade, förmässingade, bronserade

eller lackerade............................................

100 kg,

100 kg,

100 kg,

1 kg

1 kg

1 kg

Kr. öre

fria.

fria.

7:

6: —

7: 50

12: —

1: —

—: 40

—: 50

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

105

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

705. 7 5 0.

706. 751.

707. 7 5 2.

707. 753.

708. 7 54.

709. 7 5 5.!

710. 756.

711. 757.|

712. 758.1

Bihang

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg- 1 kg-

—:08

—: 06

1 kg.

1 kg- 1 kg-

—: 10

—: 15

—: 20

100 kg.

4: —

100 kg.

5: —

100 kg.

100 kg.

6: —

8: —

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag:

vägande per stycke netto 20 kg. eller däröfver:

pressade, svetsade eller förzinkade .........

andra slag

vägande per stycke netto mindre än 20 1;

ej mindre än 1 k

elevatorskopor

g. men

eg.:

andra slag

vägande

kg.

per stycke netto mindre än 1

Rör, valsade eller varmdragna, af rund eller annan

än rund form å tvärsektionen, framställda antingen

af massiva ämnen eller ock af plattjärn

eller plåt genom hopböjning, med eller utan

efterföljande svetsning, lödning, nitning eller

falsning, äfven med öfverdrag af väf, färg, zink

eller dylikt rostskyddande ämne:

icke bearbetade; äfvensom lednings- och lyktstolpar

af rör ........................................

bearbetade, såsom böjda, formade till spiraler,

försedda med flänsar, rör med ökad godstjocklek

på ändarna samt rör med ändarna

höpvällda...............................................

Anm. Rör, hållande i inre diameter mer än 250 mm.,

hänföras, om de äro vällda, till plåtar, böjda och med

kanterna hopsvetsade, eljest till plåt- och bleckvaror, ej

särskild! nämnda.

Rör, kalldragna, af rund eller annan än rund form

å tvärsektionen, äfven bearbetade:

af 2 mm. eller däröfver i godstjocklek...

af mindre godstjocklek..............................

Anmärkningar till n:r 755—758.

1. Rör, som på mekanisk väg försetts med ett o

af nickel, koppar eller kopparlegering, tullbeh

som rör af den metall, hvaraf omhöljet består.

till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Käft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj.is Säd. Proposition S:o 227■

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

713.

759

760.

715.

716.

717.

718.

71 i*.

761

762

763,

764.

765.

Kvantitet

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

2. Å rör anbragta muffar inverka icke på tuli- behandlingen.

3. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.

Se för öfrigt anmärkningarna till Afd. XII A.

Muffar, flänsar, proppar, hufvar, vinkelrör, T-rör,

korsrör och andra på liknande sätt formade rör- delar, allt försåvidt de äro framställda af

smidbart gods; äfvensom cylindrar för förtätade

gaser...............................................................................

100 kg.

Kr. öre

9: —

Tråd, kallvalsad eller dragen, kallvalsadt eller kall- draget band- och fasonjärn härunder inbegripet,

allt i stänger eller ringar, 10 mm. eller därunder i

största dimension af tvärsektion:

polerad (s. k. silfverstål och pianotråd) samt

tråd med växlande tvärsektion å olika delar

af samma stycke ...............................................

100 kg.

35: —

Anm. 1. Till polerad tråd hänföres ej sådan, som endast

genom dragning erhållit en blank yta.

Anm. 2. S. k. silfverstål, hållande mer än 10 mm. i

största dimension af tvärsektionen, hänföres till verk- tygsstål, i stängel-, smidt.

andra slag:

platt (med två motstående sidor större än

de två öfriga):

af 0,6 mm. tjocklek eller däröfver......

100 kg.

5: —

af mindre än 0,6 mm. men icke under

0,3 mm. tjocklek.................................

100 kg.

6: —

af mindre än 0,3 mm. tjocklek ...........

af annan form än platt, såsom rund, U- formad o. s. v.; äfvensom s. k. solftråd:

af 1,5 mm. eller däröfver i största di- mension af tvärsektion .....................

100 kg.

8: —

100 kg.

4: 50

af mindre än 1,5 mm. men icke under

0,5 mm. i största dimension af tvär- sektion ..................................................

100 kg.

7: —

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition lvu- 227.

107

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

720.

721.

722.

1

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

766.

af mindre än 0,5 mm. i största dimen- sion af tvärsektion ...........................

100 kg.

9: —

Anmärkningar till n-r 760—766.

1. Tråd, öfverdragen med annan oädel metall med

undantag af koppar och kopparlegeringar, förtullas med

15 procents förhöjning af tullen för motsvarande tråd

utan öfverdrag.

2. Beträffande s. k. solftråd iakttages, att den

enkla trådens tjocklek lägges till grund för tullbe- handlingen.

3. Kallvalsad eller dragen tråd af mer än 10 ram. i

största dimension af tvärsektion förtullas, där ej annor- lunda är särskildt stadgadt, som kallvalsade stänger.

4. Linor och stängsellinor af järntråd, stängseltråd

med eller utan taggar, stängselduk och annan järn- trådsduk, möbelresårer med lösa eller fastgjorda ändai

samt torkgaller af tråd till torkinrättningar beläggas

med dubbla tullbeloppet å tråden, hvaraf de äro för- färdigade.

Ang. valstråd, se rubrik n:r 727.

Jfr anm. 2 till Afd. XII A.

767.

Träd, öfverspunnen eller öfverklädd med spånads- ämne eller papper; äfvensom formade fjädrar af

platt tråd af högst 10 mm. bredd till beklädnads- persedlar eller liknande ändamål, med eller utan

rifyerklädnnd noll beslag...................................

1 kg.

1: —

768.

Planschetter; äfvensom formade fjädrar af mer än

10 mm. bredd till beklädnadspersedlar eller

liknande ändamål, med eller utan öfverklädnad

och hesl ap- ......................................

1 kg.

—: 40

Anm. till n:r 767 och 768. Vid bestämmande af bredden

å öfverkladda fjädrar tages ej hänsyn till öfverklädnaden.

769.

Drif- och urfjädrar af band eller af platt tråd, hållande

i bredd mer än 3 mm.; paraply- och parasoll- spröt med tillformade ändar, med eller utan

gafflar; äfvensom gafflar till sådana spröt ........

Ikg.

—: 50

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull- taxan

af den

Kvantitet

för tall- beräk- ningen.

Tullsats.

4 juli

1910.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kr. öre

Anm. Drif- och urfjädrar af platt tråd med högst 3 mm.

bredd tullbehandlas såsom delar af urverk.

724.

770.

Paraply- ocli parasollställningar, sammansatta, äfven

med käppar af annat ämne än järn.....................

Solf af järntråd:

1 kg-

—: 80

725.

771.

af 0,6 mm. eller däröfver i största dimension

af tvärsektion.....................................................

1 kg.

—: 75

726.

772.

under 0,6 rom. i största dimension af tvär-

sektion.............................................................

1 kg.

2: —

Amu. till n:r 771 och 772. Består varan af sammanlödda

trådar, lägges den enkla trådens dimension till grund för

tullbehandlingen.

—: 15

727.

773.

Sängbottnar af järntråd med ramar af trä ............

1 kg.

728.

774.

Stängselband, framställd! af vridet platt- eller fason-

järn ................................................................................

Ikg.

—: 10

729.

775.

Möbelspik och s. k. koffertnaglar, äfven med huf- vud af annan oädel metall eller öfverklädda.....

1 kg.

—: 50

Spik och stift, ej särskilt nämnda, äfven med

hufvud helt eller delvis af annan metall än

järn:

730.

776.

af mindre längd än 45 mm.; äfvensom häst-

skosöm, hästskohakar och brodda!-, alla slag,

samt nubb ..........................................................

100 kg.

15:-—

731.

777.

af 45 mm. längd eller däröfver..........................

100 kg.

6: 50

732.

778.

Rälsspik; äfvensom spett ..........................................

Träskrufvar; äfvensom andra gängade eller ogängade

100 kg.

3: —

skrufvar, bultar och muttrar, vägande per stycke

netto högst 5 kg., samt mutterbrickor och nitar

(naglar):

733.

779.

af 12 mm. eller däröfver i diameter; äfvensom,

oafsedt dimensionen, för järnvägs- och spår- vägsskenor afsedda skarf- och syllbultar

med muttrar .....................................................

100 kg.

6: —

734.

780.

af 8 intill 12 mm. i diameter; äfvensom alla nitar,

icke hänförliga till nästföregående rubrik...

100 kg.

20: —

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

109

N:r

i tulltaxan

af den

4 -juli

1910.

785. 781.

736. 7 8 2.

736. 7 8 3.

737. 7 84.

738. | 785.

739. | 786.

740. J 787.

741. | 788.

742. | 789.

743. 7 9 0.

744. i 791.

745. i 792.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

af 4 intill 8 mm. i diameter

under 4 mm. i diameter:

andra slag ......................................................

Anm. 1. Muttrar med blank (oxidfri) yta af 12 mm. eller

däröfver i diameter draga samma tull som muttrar af 8

intill 12 mm. i diameter.

Anm. 2. En skrufs diameter mätes omedelbart ofvan

gängan. Med en mutters eller mutterbrickas diameter

afses hålets diameter i dagen, dock att, där skrufvar inkomma

med påsatta muttrar, desamma i hvarje fall förtullas

efter den för muttern gällande tullsats.

Kättingar och kedjor, ej särskild! nämnda:

s. k. Ewarts kätting samt lösa länkar därtill

andra slag, hvari länkjärnet har eu diameter:

af 25 mm. eller däröfver ...;............................

af från och med 6 till 25 mm. ...................

af mindre än 6 mm.; äfvensom ledbultkät
tingar

(Galls) ................,..................................

Vagns- och spiralfjädrar, ej särskild! nämnda.........

Bottenplåtar, syllar, skarf]äril, räls- och mellanklotsar,

spårramar och stödskenor, spårväxlar,

spårkorsningar, fjäder- och växeltungor; äfvensom

spårramar till flyttbara järnvägar ...............

Rundjärnsstag och omkastare till spårväxlar, mellan-:

stag (förbindningsjärn), klämplattor, skenskor,

vändskifvor, äfven gjutna, och delar därtill samt

andra, ej särskildt nämnda delar till spåranordningar

.....................................................................

Centralställverk och delar därtill ..............................

Andra, ej särskildt nämnda delar och tillbehör till

signalsäkerhets-, växelförreglings- och vägbomsanordningar;

äfvensom till järnvägs- och spårvägsvagnar

hörande boggier och underreden,

med eller utan tillbehör .........................................

i Kvantitet

1 för tull- | beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

30: —

100 kg.

100 kg.

45: —

60: —

100 kg.

12: —

100 kg.

100 kg.

5: —

8: —

''

■ !

100 kg.

100 kg.

10: —

20: —

. i

, U t

—

fria.

100 kg.

100 kg.

4: —

16: —

100 kg.

8: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Käng!,. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

746. I

747.

748.

749.

750.

751.

752.

753.

754.

755.

756.

757.

757.

758.

759.

760. I

Kvantitet

för tull-

Tullsats.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

Till järnvägs- och spårvägsmateriel afsedda:

axlar, raka:

793.

icke bearbetade .....................................................

100 kg.

5: —

794.

bearbetade ..............................................................

100 kg.

6: —

795.

hjul, lösa, ej bearbetade; äfvensom hjulringar

100 kg.

5: —

796.

hjnlsatser, bearbetade lösa hjul; äfvensom fjädrar,

buffertar och delar därtill samt draginrätt-

ningar och koppelanordningar ..........................

100 kg.

6: —

797.

Fackverk och andra dylika järnkonstruktioner, så-

som broar (äfven af plåt), takstolar och stolpar;

äfvensom nitade master.............................................

100 kg.

4: 50

Anm. Hit hänföras äfven valsade stänger, försedda med

hål.

Ankare, draggar, kättingstoppare, kättingkrokar,

roder järn och skeppskran:

798.

vägande per stycke netto 30 kg. eller däröfver

100 kg.

6: —

799.

af mindre vikt .........................................................

100 kg.

12: —

Propellrar (färdigarbetade); äfvensom färdiga, lösa

propellerblad:

800.

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

100 kg.

7: —

801.

af mindre vikt .........................................................

100 kg.

10: —

802.

Plogvändskifvor (plogfjölar) och plogbillspetsar......

100 kg.

10: —

803.

Plogbillar och landsidor, hästräfs-, fjäderharfs- och

kultivatorspinnar samt kultivatorsfjädrar ............

100 kg.

6: —

804.

Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar, alla slag;

skrufnyeldar (andra än skiftnycklar); hästskor;

bänkplåtsaxar och delar därtill .............................

100 kg.

10: —

805.

Skruf stycken, vägande per stycke netto 10 kg.

eller däröfver; bräckjärn samt järnbågar till sågar

100 kg.

7: —

806.

Skrufstycke^ vägande per stycke mindre än

10 k er...............................................................................

100 kg.

25: —

Maskin hy fvelj äril:

807.

af 7 mm. tjocklek eller däröfver .....................

1 kg.

—: 25

808.

af mindre tjocklek..................................................

1 kg.

—: 50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

in

. Xai

tulltaxan

af den

4 juli

1910.

761.

761.

762.

763.

763.

764.

764.

765.

766.

767.

767.

768.

769.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

809.

Knifvar för användning i papperstillverkningen,

lösa knifblad till skörde- och slåttermaskiner

samt hackelsemaskinknifvar; äfvensom andra

maskinknifvar, ej särskildt nämnda:

holländarknifvar utan eng ......................

1 ko-

Kr. öre

—• 05

810.

ÖO

andra slag:..................................................................

1 ko-.

—• 20

Anm. Hit hänföras äfven cirkelknifvar.

i 811.

Knifvar till betrifningsmaskiner (schnitzelknifvar)

1 kg.

1: —

812.

Spadar, skyfflar, ej hänförliga till husgeråd, och

bladhackor, grepar, högafflar och liknande större

gaffelformiga handredskap samt handräfsor och

krattor, allt med eller utan skaft; äfvensom andra,

ej särskildt nämnda handredskap för landtbruk

eller trädgårdsskötsel, gräsklippningsmaskiner

härunder inbegripna...................................................

lkg.

—: 08

813.

Kreatursskrapor, med eller utan skaft.......................

lkg.

—: 10

814.

Liar, skäror och halmknifvar, med eller utan skaft

lkg.

—: 15

815.

Trädgårdssaxar för två händer .. ...............

1 ko-.

—• 12

Sågar, sågklingor och sågblad:

816.

cirkelsågklingor samt stick-, rygg- och hand- sågar. tandade eller otandade ...................

1 ko-.

—• 20

817.

blad till bandsågar för trä eller metall .........

lkg.

—: 50

818.

blad till rälssågar och till bågfilar för hand- eller maskinkraft ...............................................

1 kg.

—: 60

819.

blad till andra metallsågar (bijouterisågar) och

till löfsågar; äfvensom kedjesågar ...............

lkg.

—: 75

820.

sågar och sågblad, andra slag, ved- och

snickarsågar härunder inbegripna; äfvensom

sågbladsämnen, ej särskildt nämnda ...........

Fr"

orq (

—: 20

821.

Anm. Till sågblad och sågbladsämnen hänföras icke sten- sågblaö.

Filar och raspar:

af mer än 35 cm. längd .................................

1 kg.

—: 15

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

770.

771.

772.

773.

774 \

775 j

775.

776.

777.

777.

778.

779.

779.

Kvantitet

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

för tull- beräk-

Tullsats.

ningen.

af mer än 16 cm. men ej öfver 35 cm. längd

1 kg-

Kr. öre

—: 25

af högst 16 cm. längd.........................................

1 kg.

—: 40

Anm. Längden å filar och raspar rnätes från spetsen till

skaftet.

Hyllar för bearbetning af trä, äfven med trästock,

samt hyfvelstockar af järn.....................................

1 kg.

—: 25

Hammare, släggor, korpar och mejslar, andra än

skrufmejslar; äfvensom sättstampar och andra

verktyg (ej pneumatiska) för stenarbeten, med

eller utan skaft:

vägande per stycke netto 5 kg. eller däröfver

lkg.

—:06

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

men ej under 1,5 kg.; äfvensom yxor och

bilor, alla slag, oafsedt vikten.......................

lkg.

—: 10

vägande per stycke netto mindre än 1,5 kg.

1 kg.

—: 20

Spiralborrar för bearbetning af metall eller trä,

borrhylsor, brottschar (upprymmare), gängtappar,

gängbackar, gängkloppor, fräsar för bearbetning

af metall eller trä, träsnideri verktyg samt kor-

fl OT) 0*t,ri CiKOT* .............................................

100 kr.

15: —

! Borrsvängar och ullsaxar .............................................

lkg.

—: 20

Borrar, ej särskild! nämnda,borr- eller sparrsockar,

tubpressar, trädgårdssax ar för en hand, hand- plåtsaxar, s. k. bultafldippare, järn- och metall- trådsaxar, skärcirklar och rörafskärare samt delar

därtill; äfvensom skrufmejslar, med eller utan skaft

1 kg.

—: 25

Tänger, alla slag, af mer än 16 cm. längd samt

färdigarbetade lösa skänklar därtill; äfvensom

skiftnycklar, skruftvingar, filklofvar och fäst- klofvar samt delar därtill.......................................

lkg.

—: 20

Tänger, alla slag, af högst 16 cm. längd samt

färdigarbetade lösa skänklar därtill:

förnicklade eller polerade ..................................

1 kg.

—: 75

andra slag................................................................

1 kg.

—: 50

822.

823.

824.

825.

826.

827.

828.

829.

830

831.

832.

833.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

113

N:r

i tull-

~~

Kvantitet

taxan

åt den

för tull-

Tullsats.

4 juli

1910.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

beräk - ningen.

Kr. öre j

780.

834.

Cirklar af järn; hyfveljärn, ej särskild! nämnda,

svarfjern, hugg]ärn, håljärn, stämjärn och bettlar;

korkskruf var med eller utan skaft; äfvensom

andra korkutdragare och delar därtill................

1 k,o-.

— :40

Skridskor och rullskor, samt delar därtill:

780.

835.

förnicklade .................................................................

1 kg.

—: 40

780.

836.

andra slag ...............................................

1 ko-

—• 30

Anm. Till skridskor eller rullskor synbarligen hörande

O

och samtidigt med dessa inkommande lösa remmar, dock

ej mer än ett par remmar till hvarje par skridskor eller

rullskor, skola tullbehandlas som dessa senare.

Floretter, sablar, värjor, bajonetter, huggare och

j

dylika vapen (med eller utan tillhörande baljor);

äfvensom delar därtill:

781.

837.

förgyllda, försilfrade, förnicklade eller etsade

1 kg.

2: 50 |

782.

838.

andra sias:............................................................

1 kg.

1: — !

Knifvar:

783.

839.

rakknifvar och rakhyflar; äfvensom lösa klingor

I

därtill .......................................................

1 kg.

3: —

andra hopfällbara knifvar, såsom fick- och

pennknifvar:

med ytterskållor af järn med oarbetad,

grofsmärglad eller pressad yta utan

annan beläggning än fernissa; äfvensom

med ytterskållor af trä eller gröfre ben- sorter, såsom oxben och dylikt:

784.

840.

med högst två blad eller instrument;

äfvensom lösa blad till knifvar, hän- förliga till rubrikerna n:r 840—843

1 kg.

1: 50

785.

841.

med mer än två blad eller instrument

1 kg.

O .

o. —

Anm. Polering, färgning eller målning af ytterskål-

loma inverkar icke på tullbehandlingen af hithörande

knifvar med ytterskållor af trä eller gröfre bensorter.

786.

842.

med ytterskållor af horn eller celluloid...

1 kg.

3: — !

787.

843.

andra slag.........................................................

1 kg.

5: 50 j

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

788.

789.

790.

79J.

792. j

793. !

794.

795.

796.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tullberäk
-

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

844.

845.J

84G.

847.

848.

849. !

850.!

851.i

852.!

Anm. Därest liopfällbara knifvar, dragande olika tull,

inkomma uppfästade på kartor, skall den högst tullbelagda

vara bestämmande för tullbehandlingen.

icke liopfällbara knifvar:

tälj-, sjömans- och gröfre arbetsknifvar;

yrkesknifvar, ej särskildt nämnda, såsom

Imf-, kakel-, sadelmakar- och skomakar
knifvar;

äfvensom lösa blad därtill .........

bordsknifvar och knifvar, andra slag, ej

särskildt nämnda, såsom raderknifvar, samt

bords- och hushållsgaffiar och s. k. porterbrytare:
med

skaft af silfver, förgylld eller försilfrad

metall, pärlemor, porslin, elfenben,

hvalrosständer, celluloid eller ebonit;

äfvensom dolkar med parerstång

med skaft af andra ämnen och ej till

nästföregående rubrik hänförliga;

äfvensom oskaftade .............................

Skedar af järnplåt, förtenta ....................................

Saxar, ej särskildt nämnda; äfvensom färdigarbetade

lösa skänklar därtill:

opolerade :

af mer än 15 cm. längd ..............................

af 15 cm. längd eller därunder; äfvensom

skräddarsaxar samt tandade hår- och

kreaturssaxar, opolerade eller polerade...

Anm. Till skräddarsaxar hänföras saxar af minst

25 cm. längd med ena öglan så formad, att den

lämnar plats för handens alla fingrar utom tummen,

polerade, ej till nästföregående rubrik hänförliga:

af mer än 15 cm. längd ..........................

af 15 cm. längd eller därunder ...............

Handkardor:

friserkardor ...........................................................

1 kg
-

50

1 kg.

1: 50

1 kg.

—: 50

1 kg.

—: 30

1 kg.

—: 50

i

1 kg.

1: —

lkg.

1

2: —

1 kg-

4: —

lkg.

1: 50

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

115

N:r

i tulltaxan

åt'' den

4 .juli

1910.

798.

799.

800.

801.

802.

803.

804.

SOS.

853. !

854.

855.

856.

857.

858.

859.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

andra slag, såsom till- och lyktkardor m. fl.;

äfvensom handkardläder .............................

Kvantitet

för tullberäkningen.

inkommande, till spinneri
-

860

861,

Kardbeslag................

Spindlar, särskild!

maskiner ............

Yirknålar, sylar, ritspetsar och s. k. modellborrar,

med eller utan skaft..................................................

Sy-, stopp- och hårnålar; äfvensom stickmaskins
och

sy maskinsnålar..................................................

Verktygslådor, verktygsskåp och verktygsetuier med

sorterade verktyg:

innehållande verktyg, af hvilka ett eller flera

äro små, gjutna och tydligen afsedda till

leksaker; äfvensom särskild! inkommande

dylika verktyg ...................................................

andra slag .............................................................

Anm. 1. Därest verktygslåda, verktygsskåp eller verktygsetui

innehåller verktyg af visst slag till större antal, än

som kan anses tillhöra verktygssatsen, samt dessa enligt

taxan äro underkastade förtullning efter värde, skola de

förtullas särskildt.

Anm. 2. Såsom verktygslådor tullbehandlas äfven verktyg,

uppfästade å kartor.

Kassaskåp, kassakistor och dokumentskåp samt

dörrar till kassahvalf eller arkiv

Dörr- och möbellås, hänglås, kappsäckslås och andra

dylika lås af järn, äfven i förening med annan

sort. j 862.

oädel metall, utan

täckning,

lackering eller annan ytbe
-

alla med eller utan tillhörande nycklar;

äfvensom dörrstängare, icke förnicklade eller

lackerade och icke försedda med yttre anordning

af annan metall än järn ..........................................

Läs, ej till nästföregående rubrik hänförliga, af

järn, äfven i förening med annan oädel metall,

alla med eller utan tillhörande nycklar; kassa
-

Tullsats.

1 kg

1 kg.

1 kg

1 kg.

1 kg1

kg.

1 kg
-

lk<

Kr. öre

—: 30

fria.

—: 10

2: —

— :40!

1: 20

50

25

—: 30

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 50 |

1 kg-

—: 50

lkg.

—: 20

1 kg.

—: 30

lkg.

—: 15

1 kg.

—: 25 j

1

lkg.

—: 18

1 kg.

—: 30

lkg.

.

—: 50

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

807.

863.

808.

864.

809.

865.

810.

866.

811.

867.

812.

868.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

eller förvaringsfack samt skåp för nycklar till

kassalivalf, kassaskåp eller kassafack; äfvensom

dörrstängare, ej särskild! nämnda ........................

Tränsar samt kör- och ridstänger, sporrar och stigbyglar;

äfvensom söljor, beslag och andra dylika

delar eller tillbehör till seldon eller remtyg:

polerade, lackerade, förnicklade, försilfrade eller

förgyllda ...........................................................

andra slån .............................................................

813.

814.

815.

869.

870.

871.

Gångjärn, hörnjärn, haspar, märlor och andra1

dylika beslag, ej särskild! nämnda, för byggnader

och möbler:

förnicklade, förmässingade eller

bronserade ...................................

andra slag

Reglar; skjutdörrullar, äfven med rullar af annat

ämne än järn .......................................................

Elektriska härdugnar; kokapparater, stryk- och

med gasformigt eller flytande bränsle, med till

hörande lampor af järn ...........................................

Sängar; äfvensom gaflar, bottnar, ej särskild

nämnda, och sidostöd därtill:

helt och hållet af järn, äfven med knoppl
-

af mässing

andra slag.

Anm. till n:r 869 och 870- Vid tullbehandlingen ai

sängar må, om varuägaren sådant begär, de i öfverrubriken

nämnda särskilda delarna förtullas hvar för sig.

Skjutgevär,

revolvrar,

vikten af

alla

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

117

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

för tull-

Tullsats.

4 juli

1910.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

gevär och kulsprutor utan lavetter; äfvensom

färdigarbetade delar till sådana skjutvapen.........

ilig.

1: 50

Krigsmateriel, ej särskild! nämnd, och delar därtill:

816.

872.

pansar ....................................................................

100 kr.

10: —

817.

873.

andra slag, såsom kanoner, haubitser och

mörsare; äfvensom till sådana vapen hörande

riktmedel samt projektiler och patronhylsor,

tomma eller apterade till färdig ammunition;

lavetter, förställare och ammunitionsvagnar

samt torpeder .....................................................

100 kr.

15: —

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven riktmedel, patron-

hylsor och torpeder, som helt eller till hufvudsaklig del

bestå af annan metall än järn.

818.

874.

Tack järnsskrot; äfvensom smidbart skrot..................

_

fria.

Icke smidbart gjutgods och varor däraf, ej sär-

skridt, nämnda:

icke bearbetade:

819.

875.

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

1 kg.

—:02,5

820.

876.

vägande per stycke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg...............

1 kg.

—: 04

821.

877.

vägande per stycke netto mindre än 25

kg. men icke mindre än 3 kg...............

1 kg.

—: 06

822.

878.

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg....................

1 k0-.

—: 10

823.

879.

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg.

O

1 kg.

—: 12

bearbetade:

82-1.

880.

vägande per stycke netto 100 kg. eller däröfver

Ilig.

—: 04

825.

881.

vägande per st}*cke netto mindre än 100

kg. men icke mindre än 25 kg........

1 kg.

—: 08

826.

882.

vägande per stycke netto mindre än 25

kg. men icke mindre än 3 kg.................

1 kg.

—: 12

827.

883.

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg.....................

1 kg.

—: 15

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

I tulltaxan

af den

4 juli

1910.

828.

829.

830.

säl.

832.

833.

834.

835.

836.

837.

838.

839.

840.

Xll A. Järn och järnlegeringar etc.

Kvantitet

för tnllberäk
-

Tullsats.

ningen.

Kr.

öre

884.

885.

886.

887.

888.

889.

890.

891.

892. ;

893.

894.

895.

896.i

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg''.

Smidbart gjutgods och andra varor af smidbart

järn (valsade, smidda, pressade, klippta eller

hejade), ej särskild! nämnda:

icke bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där
öfver

..................................................................

vägande per stycke netto mindre än 1,000

kg. men icke mindre än 100 kg.............

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg.....................i

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg.

bearbetade:

vägande per stycke netto 1,000 kg. eller där-;

öfver ..............................................................j

vägande per stycke netto mindre än 1,000''

kg. men icke mindre än 100 kg............

vägande per stycke netto mindre än 100 kg.

men icke mindre än 25 kg.......................

vägande per stycke netto mindre än 25 kg.

men icke mindre än 3 kg.........................

vägande per stycke netto mindre än 3 kg.

men icke mindre än 0,5 kg...................

vägande per stycke netto mindre än 0,5 kg.

Anm. För varor, hänförliga till någon af rubrikerna n:r

8S2—884 eller 894— 89G och vägande per stycke högst

10 kg., tillkommer såsom särskild tilläggstull, då de äro

förgyllda eller försilfrade, SO öre per kg., och då de äroj

polerade, fömieklade, emaljerade, lackerade, förmässingade

eller galvaniskt bronseraae, 35 öre per kg.

1 kg.

—: 20

1 kg.

—: 04

1 kg.

—: 05

1 kg.

—: 06

Ikg.

—: 08

1 kg.

Ikg.

—: 10

—: 12

1 kg.

—: 05

1 kg.

—: 06

1 kg.

—: 10

1 ko''.

—: 12

1 kg.

1 kg.

—: 15

—: 20

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

119

N:r

i tulltaxan

af den

Kvantitet

I för tulli

beräk|

ningen.

Tullsats.

XII A. Järn och järnlegeringar etc.

Kr. öre

Anmärkningar till Af cl. XII A.

1. Med järn afses i denna afdelning äfven stål.

2.

rade) med nickel, koppar eller kopparlegeringar, tullbehandlas

som den metall, hvaraf öfverdraget består. Hvad

sålunda stadgats gäller dock icke med afseende å plåt.

Varor af järn, pläterade med silfver eller guld, tullbehandlas

såsom försilfrade eller förgyllda.

3. Där i fråga om fabrikat af järn här ofvan göres

skillnad mellan bearbetade samt icke bearbetade sådana,

utan att bearbetningens art närmare angifves, skall varan

anses såsom bearbetad i det fall, att dess yta eller någon

del däraf undergått särskild bearbetning eller dess form förändrats,

förutsatt att den särskilda bearbetningen eller formförändringen

kan anses hafva haft till syfte att göra varan.1

användbar för dess särskilda ändamål, att höja dess utseende

eller - med nedan angifna. undantag - att skydda den mot rost.

Till bearbetade hänföras således särskild! alla helt eller

delvis filade, frästa, svarfvade, borrade, stansade, hyllade,

slipade, polerade, genom oljeöfverdragning och upphettning

bibringade en jämn grå, brun eller annan färg, i skurtrumma

rengjorda; vidare alla helt eller delvis målade,

fernissade, lackerade, emaljerade, med andra oädla metaller

eller legeringar af oädla metaller öfverdragna (dock med!

undantag, som i öfverrubriken till n:r 755 och 756 sägs)

liksom alla genom nitar och skrufvar eller på liknande sätt

hopfogade varor. Äfven mer eller mindre fullständigt borttagande

af råytan efter gjutning, sändning eller valsning*

bär till följd, att föremålet behandlas såsom bearbetadt.

Såsom bearbetning anses däremot icke gängning, anskärning,

svällning eller strypning af rörändar, bearbetning

på vissa ställen af ett föremål i och för undersökning af

dess felfrihet, aflägsnande af glödspån genom betning i syra,

borttagande af gjutgrader och kallflytningar samt andra gjutfel,

afjämnande af brottytor liksom afskrotande af sjunkhufvuden,

ingöten och stiggöten samt en öfverstrykning;

med olja, oljefärg, tjära, asfalt eller grafit, synbarligen

endast afsedd att skydda föremålen mot rost.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Majas Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

■af den

4 juli

1910.

841.

•842.

843.

844.

845.

XII A. Järn och järnlegeringar de.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats. |

|

!

Kr. öre i

4. Därest en i taxan ej särskilt^ nämncl järnvara är

sammansatt af smidbart och icke smidbart gods, förtullas

densamma efter hufvudbeståndsdelen.

5. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upptagna

metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

B. Koppar och andra, ej förut nämnda oädla

metaller samt arheten dåra/.

j 898.

899. |

900. !

! 901.]

Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel

metall framställda legeringar, såsom mässing,

brons, nysilfver, britanniametall in. fl.:

oarbetad eller rå, alla slag; anoder, gjutna,

äfven försedda med öron, med eller utan]

hål; äfvensom skrot .........................................

arbeten däraf, ej särskildt nämnda:

plåtar och band:

af minst 0,2 mm. tjocklek:

valsade eller pressade, äfven med klippta

kanter:

rätvinkliga ......................................!

andra slag ....................................

hamrade, bockade, kupade, med uppvikta

kanter, skålformiga ämnen för

patrontillverkning m. in. härunder

inbegripna, försedda med hål, polerade

eller på annat, förut ej angifvet

sätt bearbetade och ej till nästföljande

rubrik hänförliga..................................

af mindre än 0,2 mm. tjocklek; äfvensom

all perforerad plåt, s. k. silplåtar härunder

inbegripna ....................................

Anm. till n:r 898—901. Ur plåt klippta strimlor (band)!

draga, oafsedt bredden, den för plåten bestämda tull.)

1 kg.,

1 ko-.

1 kg

lkg

fria.

-: 10!

-: 12 |

20

s. 121 Kontrollera mot PDF

Katigt Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

121

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

846.

847.

902.

903.

848.

904.1

849.

905.!

850.

906/

851.

907.

852.

908

stänger (äfven i knippor eller ringar) valsade,

dragna, smidda eller profilpressade

(sprutade) men utan vidare bearbetning:

af rund, kvadratisk eller rektangulär

(äfven med rundade hörn) eller sex
kantig

genomskärning ........................

af annan genomskärning ........................

Anm. till n:r 902 och 903. Är genomskärningen rektangulär,

hänföres varan till stänger, allenast försåvidt tjockleken

uppgår till minst 2 mm. och motsvarar minst en

tiondel al bredden. Har genomskärningen genom dragning

eller pressning bibringats annan än rektangulär form,

hänföres varan allt efter största dimension af tvärsektion

till stänger eller tråd.

slaglod (lödmedel), gjutet, krossadt eller fräst

spik och nitar; äfvensom bultar, gängade

eller ogängade .............................................|

rör, äfven afsvalande på }^tan och invändigt:!

af rund genomskärning, i raka längder,

ej på annat sätt bearbetade, med hål]

försedd stagbultkoppar härunder inbegripen

...................................................j

af annan än rund genomskärning eller]

ornerade, afskurna i ringar eller på

annat sätt bearbetade...........................!

Anm. 1. Till ringar hänföras rör, hvilkas längd icke]

öfverstiger rörets minsta utvändiga mått i tvärsektion, i

Anm. 2. Angående isoleringsrör, se Afd. XIII B.j

träd:

valsad eller dragen:

af rund, kvadratisk, rektangulär eller]

sexkantig genomskärning; äfvensom]

s. k. trolleytråd (kontakttråd):

af 0,5 mm. eller däröfver i största]

dimension af tvärsektion, utan;

Bihang till RiJesd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

1 kg. —: 10

1 kg. —: 25

1 kg. —: 10

1 kg. —: 35

1 kg.

15

lkg.

10

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl■ Majis Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

i juli

1910.

853.

854.

855.

856.

857.1

858. (

858.

859.

859.

XII B. Koppar etc.

Kvantitet!

för tull- [ Tullsats,

beräkningen.

Kr. öre

909.

910.

911.

912.

913.

914.

915.

916.

öfverdrag af annan oädel metall;

äfvensom s. k. drillerad tråd af

högst 1 mm. i diameter ...........

andra slag, ej särskildt nämnda..

af annan genomskärning .......................

förgylld eller försilfrad ..............................

Anm. Till träd hänföres varan, endast försåvidt

den håller högst 10 mm. i största dimension af

tvärsektion, dock att denna inskränkning icke

gäller i afseende å trolleytråd, hvilken artikel

hänföres till tråd, oafsedt bredden.

vriden till linor eller kablar, utan isolering:

drager en tullförhöjning af 50 procent;

försedd med mantel af bly eller annan

metall, med eller utan armering, äfven

i förening med annat material; äfvensom

med dylik mantel försedda elektriska

ledningskablar eller linor, med eller

utan armering:

af högst 25 mm. diameter.................

af större diameter .................................

Anm. Diametern mätes från ytterkant till ytterkant

på manteln.

Anmärkning till n:r 913 och 914. Trätrummor,

hvarå till dessa rubriker hänförliga varor inkomma,

medräknas ej i den tullpliktiga vikten,

öfverdragen med gummi, guttaperka eller

annan, icke särskildt nämnd isoleringsrnassa,

enbart eller i förening med spånadsämne,

papper eller asbest; äfvensom

på sådant sätt isolerade elektriska

ledningskablar, linor och snören:

armerad med minst 7 järntrådar af

mer än 1,5 mm. tjocklek per tråd

armerad med järn på annat sätt eller

med annan metall ..........................

1 kglkg.

Ikg.

lkg.

—: 10

—: 12

—: 18

2: 50

lkg. —: 10

1 kg. —: 09

1 kg. —: 15

1 kg. —: 25

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

123

Nrr

i tulltaxan

af den

860.

860.

861.

862.

863.

864.

865.

XII B. Koppar etc.

andra slag:

Kvantitet

för tull.

beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

917.

af högst 2 mm. trådtjocklek.........

1 kg.

—: 35

918.

af större trådtjocklek......................

Amu. Innehålla kablar, linor eller snören trådar

af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter

den tråd som har minsta tjockleken.

Anm. till n:r 913—918. Omlindning med

stanniol anses icke som mantling eller armering.

isolerad antingen enbart medelst spånads- ämne, papper, asbest eller fernissa eller

medelst flera af dessa ämnen; äfvensom

på sådant sätt isolerade elektriska led- ningskablar, linor och snören:

1 kg.

—:25

t

’

919.

af högst 0,5 mm. trådtjocklek ........

Ikg.

1: — 1

920.

921.

af större trådtjocklek........................

Anmärkningar till n:r 919 och 920.

1. Innehålla kablar, linor eller snören trådar

af olika dimensioner, bestämmes tullsatsen efter

den tråd, som har minsta tjockleken.

2. Kablar eller snören, hvilkas ändar icke äro

åtkomliga för uppmätning af trådens tjocklek,

förtullas efter den högre tullsatsen.

Anm. till n:r 915—920. Vid tullbehandlingen

fästes ej afseende vid impregnering af isolerings- ämne.

på annat sätt isolerad; äfvensom andra elekt-

Ikg.

—: 50

922.

riska ledningskablar, linor och snören

vatten- och andra behållare utan rör och

maskinella anordningar samt vägande per

100 kr.

10: —

stycke netto mer än 100 kar. ..

Ikg.

-• °L)

923.

J O

Anm. Tillämpning af denna tullsats må äga rum,

oaktadt rör finnas insatta, försåvidt de löstagas

och tullbehandlas särskildt efter hvad för sådana

är stadgadt.

duk:

s. k. viror (ändlösa) samt duk af mer än

1 meters bredd ........................................

Ikg.

—: 50

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl■ Maj.ts JS''åd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull-

.....-........ ■''

Kvantitet

taxan

för tull-

Tullsats.

af den

4 juli

1910.

XII B. Koppar etc.

beräk-

ningen.

Kr. öre

866.

924.

an rl ra, sl a, er ................................................

1 ka-.

—: 25

propellrar:

O

8B7.

925.

vägande per stycke netto högst 50 kg.

1 kg.

1: 20

868.

926.

af större vikt............................................-

lkg.

—:40

869.

927.

lampbrännare utan ytbetäckning .................

andra arbeten:

lkg.

—: f>0

870.

928.

förgyllda eller försilfrade...........................

lkg.

1: 80

87],

929.

förnicklade; knifvar, gafflar och skedar

med annan ytbetäckning än förgyllning,

försilfring eller förtenning; äfvensom

toalett-, slcriftygs- och bordsartiklar utan

ytbetäckning med undantag af skedar

och gafflar, mat-, desert- och te-........

fernissade, lackerade eller eljest med annan,

lkg.

—: 75 |

871.

930.

1

ej särskild t nämnd ytbetäckning än för- tenning försedda och icke hänförliga till

nästföregående rubrik ........................

lkg.

—: 85 1

872.

931.

andra slag, härunder inbegripna äfven

skedar och gafflar, mat-, dessert- och te-,

utan ytbetäckning eller förtenta...........

lkg.

—: 50

Bly:

873.

932.

oarbetad!; äfvensom skrot...................................

arbetadt:

—

fritt.

874.

933.

plåt, rör och rördelar; tråd och linor däraf

samt stänger; äfvensom blyull.................

—

fria.

«7?>

934

hagel och kulor............................................

ikg.

—: 10

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

87B.

935.

förgyllda eller försilfrade...........................

lkg.

1: 80

877.

936.

förnicklade .................................................

lkg.

—: 75

877.

878.

937.

938.

fernissade, lackerade eller med annan, ej

särskildt nämnd ytbetäckning försedda

andra slag.......................................................

lkg.

lkg.

—: 85

—: 20

rp .

tenn:

879.

939.

oarbetad!; äfvensom skrot .................................

—

fritt.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

125

N:r

---------------

------—.

i tull-

Kvantitet

af den

4 juli

1910.

XII B. Koppar etc.

för tull- beräk- ningen.

Tullsats, i

!

Kr. öre !

arbetad!:

880.

940.

rör och rördelar, plåt och tråd samt stänger

—

fria.

881.

941.

rör, innehållande lödpasta................................

andra arbeten, ej särskild! nämnda:

1 kg-

—: 10

882.

942.

förgyllda eller försilfrade.........................

1 kg.

1: 80

883.

943.

förniclclade; knifvar, gafflar och skedar

med annan ytbetäekning än förgyllning

eller försilfring.............................................

1 kg.

—: 75

883.

944.

fernissade, lackerade eller med annan, ej sär-

skild! nämnd ytbetäekning försedda och

till nästföregående rubrik ej hänförliga

1 kg.

—: 85

884.

945.

andra slag...........................................

1 kg.

—: 50

Zink:

885.

946.

oarbetad; äfvensom skrot .................................

arbetad:

—

fri.

886.

947.

plåt, äfven med öfverdrag af annan oädel

metall, spik och nubb, tråd samt rör

och rördelar; anoder, gjutna, äfven för- sedda med öron, med eller utan hål;

äfvensom valsade plattor, försedda med

hål (s. k. ångpannezink)..............................

_

fria.

Anm. Träd öfver 10 mm. i största dimension åt

tvärsektion tullbehandlas som stänger.

887.

948.

stängel'' ................................................................

andra arbeten, ej särskildt nämnda:

1 kg-

—: 10

888.

949.

förgyllda eller försilfrade..............................

lkg.

1: 80

889.

950.

förnicklade.........................................................

1 kg-

—: 75

889.

951.

fernissade, lackerade eller med annan, ej

särskildt nämnd ytbetäekning försedda

lkg.

—: 85

890.

952.

andra slag.........................................................

lkg.

—: 20

891.

953.

Aluminium och nickel samt ej särskildt nämnda

metaller, enkla eller sammansatta; äfvensom arbe- ten däraf, ej särskildt nämnda: tullbehandlas

såsom Koppar och motsvarande arbeten däraf.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kung! Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet

för tull- fe eräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 25

fria.

fria. \

100 kr.

15: — 1

1 kg-

—: 50

lkg.

2: 50

lkg.

1: 50

lkg.

—: 60

lkg.

—: 50

N:r

i tulltaxan

af deri

4 juli

1910.

XII B. Koppar etc.

Anmärkningar till Afd. XII B.

1. Metallarbeten, pläterade med silfver eller guld,

tullbehandlas som försilfrade eller förgyllda.

2. Vid tullbehandling af de i denna afdelning upp

tagna metallarbeten medgifves ej afdrag i vikten för fodral,

askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

C. Arbeten af oädel metall utan afseende å

metallens art.

892. ] 954.

Tryckstämplar, stilar (typer), patriser ocli mässingslinjer

för boktryckerier eller bokbinderier; äfvensom

fyllnadsmateriel af bly eller blylegeringar,

såsom kvadrater, regietter och steg .....................

893. j 955 j Tryckplåtar, af konstnär etsade eller graverade.....

894. | 956.1 Mnsiknotplattor för tryckning, stuckna (punsade)..

895. ! 957.1 Tryckplattor, ej sär skridt nämnda (klischéer, mon
terade

eller omonterade); äfvensom elektro-,

galvano- och stereotyper.......................................

Folier, bly- eller tenn-, stanniol härunder inbe
-

896.

897.

898.

899.

900.

958.

959.

960.

961.

962.

gripen.

Anm. Hit hänföras äfven lackerade eller eljest med annan

bearbetning å ytan försedda folier.

Bladguld och bladsilfver, äfven äkta, samt glansguld

och andra likartade preparater af guld......

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper,

flaskor och dylikt emballage, ej heller för mellanlägg.

Skrifpennor ........................................................................

Hattnålar och knappnålar; äfvensom säkerhetsnålar

och nålar, andra slag, ej särskildt nämnda, försåvidt

de ej äro till bijouterivaror hänförliga ...

Häktor, hyskor och hakar, byxhakar, alla slag härunder

inbegripna; äfvensom fingerborgar, syringar

samt väst- och byxspännen, alla slag......

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

127

N:r

-------------------------------------------- ”” -------'' ~ -- ------

i tull-

i Kvantitet

taxan

af den

4 juli

1910.

XII C. Arheten af oädel metall etc.

för tull- ! beräk-

Tullsats.

1 ningen.

Kr. öre

Anm. till n:r 960—962. Afdrag i vikten medgifves ei

|

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för

kartor.

901.

963.

Cirklar och passare, andra än af järn, samt cirkel-

bestick................................................

ikg.

2: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

902.

964.

Mynt ........................................................................

fria. |

903.

965.

K onstnär sarbeten...............................................................

_

fria, j

It. Ädla metaller samt arbeten dåra/.

|

Guld:

904.

966.

oarbetad!; äfvensom skrot....................................

arbetad!:

fritt, j

905.

967.

plåt och tråd.........................................................

1 kg.

2: 50

906.

968.

mynt........................................................................

fria.

907.

969.

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor .....................................................

Ikg.

25: —

Silfver:

908.

970.

oarbetad!; äfvensom skrot....................................

arbetad!:

—

fritt.

909.

971.

stänger, ofasonerade..........................................

tråd, ofasonerad; äfvensom plåt.....................

_

fria.

910.

972.

Ikg.

2: 50

911.

973.

tråd och stänger, fasonerade...........................

Ikg.

5: —

912.

974.

mynt......................................................................

fria.

913.

975.

andra arbeten, äfven med infattade stenar

eller pärlor ......................................................

Ikg.

15: —

Anm. 1. Vid förtullning af guld- och silfverarbeten med-

gifves ej afdrag i vikten för etuier, askar, papper och

dylikt omslag.

Anm. 2. Guld- och silfverarbeten, dragande tull enligt

någon af rubrikerna 969 och 975, skola förses med

kontrollstämpel af kontrollverket enligt hvad därom sär- ekildt är stadgadt.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r j

i tulltaxan

af den !

4 inli

1910.

914.

915.

91<>.

917.

918.

919.

920.

Kvantitet

för tullberäk
-

Tullsats

976.

977.

978.

XII D. Adla metaller samt arbeten Häraf

Platina:

oarbetad ....................................................................

arbeten däraf:

med infattade stenar eller pärlor..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,

papper och dylikt omslag.

andra slag ............................................................

XIII. Maskiner, apparater, fartyg och fordon.

A. Maskiner, apparater och redskap, °)

ej elektriska.

lkg.

Kr. öre

fri.

30: —

fria.

979.

980.

981.

982.

Ångpannor, stationära eller afsedda för transport,

förvärmare, ej särskilt nämnda, vatten- och

andra behållare samt cylindrar för fabriker, bryggerier

och brännerier, maischor, hökare, diffusörer,

afdnnstnings-, vacuum- och dekaterpannor, uppvärmnings-

och torkskåp, draftorkare och andra

roterande torkapparater, ej särskildt nämnda,

gasgeneratorer, gasbehållare, gasreningsapparater,

bojar samt behållare för sandblästrar, allt försåvidt

de hufvudsakligen bestå af smidbart järn:

ångpannor och förvärmare med tuber eller rör

af annan metall än järn:

vägande per stycke netto högst 1,500 kg.

af större vikt.................................................

roterande köpare......................................................

andra slag:

mångtubiga (med mer än 3 tuber) med rör

100 kg.

100 kg.

100 kg.

30: —

20: —

8: —

*) Handredskap upptagas i allmänhet icke i denna afdelning.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

129

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

921.

922.

923.

924.

925.

926.

927.

928.

929.

983.

984.

985.

986.

987.

988.

989.

990.

991.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

af högst 250 mm. diameter och vägande

per stycke netto högst 5,000 kg.............

andra, härunder inbegripna alla utan tuber

och rör:

nitade ...........................................................

pressade eller svetsade.............................

Anm. till n:r 979 — 984. Består varan hufvudsakligen

af annat ämne än smidbart järn, förtullas densamma,

såvidt annorlunda ej är särskildt bestämdt, efter hvad

för hufvudbeståndsdelen är stadgadt. Ångöfverbettare

tullbehandlas, om de inkomma sammansatta, såsom rör,

bearbetade, af smidbart järn. Inkomma de i söndertaget

skick, tullbehandlas de olika delarna hvar för sig

efter beskaffenheten.

Arbeten af valsad järnplåt till ångpannor, kokare

och behållare, såsom ångpanneeldstäder (korrugerade

eller släta, med eller utan flänsar), ångpannegaflar,

gallowaytuber, domar, manhålsluckor,

manhålsbyglar och dylikt:

nitade.......................................................................

pressade eller svetsade........................................

Eldningsapparater för ångpannor och gasverk; äfvensom

rörliga eldstadsroster ......................................

Rökgasförvärmare (economisers), hela eller i delar

Kondensorer:

utan tuber ..............................................................

med järn tuber ......................................................

med tuber af annan metall ................................

Anm. till n:r 989—991. Kondensorer, som införas tillsammans

med till dem börande maskiner, draga tull som dessa

senare. Denna bestämmelse äger dock med afseende å

ångmaskiner och ångturbiner, is- och kylmaskiner, lokomobiler

samt ångpumpar tillämpning endast i det fall,

att en dylik maskin och den därtill börande kondensera

hafva väsentliga gemensamma delar.

Bihang till BiJcsd, prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 162 Höft.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

9: —

100 kg.

6: —

100 kg.

7: 50

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg

100 kg

lOOko
-

6: —

7: 50

8: —

2: 50

8: —

15: —

25: —

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxaa

af den

i juli

1910.

930.

931.

932.

933.

933.

934.

935.

992.

993.

994.

995.

996.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Gräs-, fotogen-, bensin- samt andra förbrännings- och

explosionsmotorer, äfvensom varmluftsmotorer:

vägande per stycke netto högst 500 kg.......

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 1,500 kg........................................

vägande per stycke netto mer än 1,500 kg.

men ej mer än 5,000 kg...............................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

men ej mer än 25,000 kg...............................

vägande per stycke netto mer än 25,000 kg.

Anm. till n:r 992 — 996. Svänghjul till motorer skola,!

försåvidt de ej äro fastsittande vid maskinen, ej inbe-j

räknas i maskinens vikt vid dess hänförande under vissj

viktgrupp. Sådana svänghjul förtullas, därest maskinen

är underkastad vikttull, särskild! för sig.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kr.

10: -

100 kg.

20: —

100 kg.

12: —

100 kg.

100 kg.

9: —

6: —

997.

998.

999.

Ugnar för industriella ändamål, såsom kolning,

torkning, rostning, bränning, härdning, vallning,

smältning och bakning; äfvensom smidesässjor

och blåsbälgar...............................................................

Valsverk för metallindustrien, ånghammare och lufthammare

(ej verktyg) utan stabbe och därtill

hörande bottenplåt; fjäderhammare, hejare, nitnings-,

tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner;

press-, stans-, klipp-, bocknings- och

riktningsmaskiner — härunder inbegripna goffreringsmaskiner

samt pressar, ej särskild! nämnda,

såsom prägel-, förgyllnings-, glatt- och packpressar

samt tegelpressar — plåtslageri-, kopparslageri-

och bleckslagerimaskiner, alla slag, ej

här förut nämnda; äfvensom form- och delningsmaskiner,

alla slag, samt knådningsmaskiner:

för hand- eller fotkraft..........................................

andra slag:

vägande per stycke netto högst 1,000 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

5: —

93G.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Majds Nåd. Preposition No 227.

131

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

3910.

937.

938.

939.

940.

941.

942.

943.

944.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

8: —

100 kg.

4: —

1000.

1001,

1002.

1003,

1004,

1005,

1006

1007

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg.

men ej mer än 5,000 kg..........................

vägande per stycke netto mer än 5,000 k

och ej till

nästföljande rubrik hänförligai

Anmärkningar till n:r 998—1001.

1. Hit hänföras äfven hydrauliska maskiner af här

nämnda slag.

2. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och

lufthammare förtullas särskilt efter hvad för gjutgods är

stadgadt.

Stansmaskiner, fasonjärnsaxar samt bocknings- och

riktningsmaskiner för plåt och rör (äfven hydrat!

liska) försåvidt sådana maskiner väga per stycke

netto mer än 8,000 kg.

Lyftblock och blockvagnar, alla slag, med eller

utan kätting

Elevatorer och transportörer, ej tillhörande samtidigt

införda maskiner, förtullas efter hvad

taxan stadgar för de särskilda delar, hvaraf

elev atorn består, dock att därvid, därest skopor

och kedjor äro sammanhängande, den högsta

tullsatsen för dessa tillämpas

Borrmaskiner för metaller, försåvidt de väga per

stycke netto högst 500 kg,

Borrmaskiner, vägande per stycke netto mer än 500

kg., samt svarfvar, fräs-, hyfvel-, gäng- och slipmaskiner

för bearbetning af metaller, andra

maskiner, afsedda att skära metaller, dock ej

klippmaskiner; äfvensom särskilt inkommande

dockor (spindel-, pinol- och stöd-) samt supporter,

växellådor och indelningsapparater:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 1,000 k*

100 kg.

100 kg.

fria.

12: -

7: —

‘g
-

100 k

ö*

100 kg.

20: —

16:

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull- taxan

åt'' den

4 juli

1910.

945.

1008.

946.

1009.

947.

1010.

948.

lön.

949.

1012.

950.

1013.

951. 1014.

952. 10 1 5.

953.

954.

955.

956.

1016,

1017,

1018,

1019,

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

vägande per stycke netto mer än 1,000 kg. men

ej mer än 2,000 kg......................................

vägande per stycke netto mer än 2,000 kg. men

ej mer än 5,000 kg.......................................

vägande per stycke netto mér än 5,000 kg. men

ej mer än 10,000 kg....................................

vägande per stycke netto mer än 10,000 kg.

Sågramar och delar därtill, andra än sågblad.........

Svarfvar samt borr-, stäm-, fräs- och sågmaskiner

för fot- eller handkraft, afsedda för bearbetning

af trä, äfven om de äro försedda med remskifva,

allt dock endast försåvidt de väga per stycke

netto högst 500 kg...........................................

Svarfvar samt fräs-, hyfvel-, såg-, borr- och stämmaskiner,

afsedda för bearbetning af trä, ej hänförliga

till nästföregående rubrik; äfvensom alla

andra, ej särskildt nämnda träbearbetningsmaskiner

samt maskiner, alla slag, för bearbetning

af kork:

vägande per stycke netto högst 250 kg.......

vägande per stycke netto mer än 250 kg. men

ej mer än 5,000 kg...................................

vägande per stycke netto mer än 5,000 kg.

Tryckpressar:

snällpressar, äfven tvåturs- och rotationspressar,

med tillbehör, samt litografiska pressar, alla

slag, ljustryckspressar härunder inbegripna;

äfvensom stilgjuteri- och sättmaskiner samt

till sådana maskiner afsedda matriser ............

digelpressar, härunder inbegripna äfven liandpressar

(icke litografiska) och korrekturpressar

Sy- och stickmaskiner, fast förenade med ställningar

eller för motordrift, nåtlingsmaskiner

härunder inbegripna .................................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

14: —

100 kg.

10: —

100 kg.

100 kg.

100 kg.

7: 50

5: —

9: —

100 kg.

4 *

10: —

100 kg.

25: —

100 kg.

100 kg.

12: —

8: —

_

fria.

100 kg.

12: —

100 kg.

18: —

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

133

N:r

i tulltaxan

åt den

4 juli

1910.

957.

958.

959.

960.

961.

962.

1020.

1021

1022.

1023.

1024.

1025.

XIII A. Maskiner elc.. ej elektriska.

Sy- . och stickmaskiner för handkraft, utan ställningar;

äfvensom öfverdelar till sy-, stick- och

nåtlingsma skiner samt delar därtill, ej särskild!

nämnda...................................................

Ställningar för sy-, stick- och nåtlingsmaskiner samt

delar därtill af järn ...................................................

Anm. Till n:r 1019—1021. För sy- och stickmaskiner,

ställningar till sädana samt delar därtill skall tullbeloppet

i hvarje fall motsvara minst 10 procent af varans

värde.

Kaffe-, krvdd- och köttkvarnar, fruktskalnings-,

glass- och andra dylika för hushållsbehof eller

eljest för beredning af matvaror afsedda, ej särskild!

nämnda maskiner eller apparater; äfvensom

klädvridningsmaskiner:

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

af större vikt..........................................................

Vältar, sladdar och andra för jordens beredning afsedda,

ej särskild! nämnda redskap, andra än

handredskap ..............................................................

Plogar, äfven ångplogar, årder och alfluckrare; harfvar

och andra harfliknande åkerbruksredskap; skördeoch

slåttermaskiner; hästräfsor, hö vändare, ogräsrensare,

hästhackor och andra för sådd eller skörd

afsedda, ej särskild! nämnda apparater; harpor,

kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej

särskild! nämnda för sortering, rening och rensning

af säd, frö eller andra frukter afsedda

apparater; potatisrifnings- och torfrifningsmaskiner,

rotfruktskärare, roterande krossare (äfven

sades- och oljekakskrossare) samt gröp kvarnar,

hackelsemaskiner och andra för fodervarors

sönderdelning afsedda maskiner; äfvensom halmelevatorer

och andra stackningsmaskiner............

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

100 kg.

32: —

100 kg.

5: —

100 kg.

100 kg.

18: —

12: —

100 kg.

4: —

100 kg.

6: —

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N: r

Kvantitet

taxan

af den

för tull-

Tullsats.

4 -juli

1910.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

ningen.

Anm. Till ångplogar hörande lokomobiler och linor för-

Kr. öre

tullas särskildt efter hvad för dessa artiklar är stadgadt.

963.

1026.

Delar, ej särskildt nämnda, till skörde- och slåtter-

maskiner .......................................................................

100 kg.

12: —

964.

1027.

Tröskverk, halm- och höpressar samt sånings-

maskiner ........................................................................

100 kg.

7: —

964.

1028.

Gödselspridare.....................................................................

Mjölkskumningsmaskiner, alla system, såsom mjölk-

100 kg.

6: —

separatorer, mjölkcentrifuger och radiatorer;

äfvensom emulsorer, fettbestämningscentrifuger

samt jäst- och slamcentrifuger:

965.

1029.

för maskinkraft.........................................................

100 kg.

15: —

966.

1030.

för hand- eller fotkraft, äfven försedda med

remskifva...............................................................

100 kg.

25: —

Kulor till separatorer och fettbestämningscentri-

fuger:

967.

1031.

vägande per stycke netto högst 10 kg.; äfven-

som färdigarbetade delar till sådana kulor,

alla slag ...............................................................

100 kg.

150: —

968.

1032.

af högre vikt...........................................................

100 kg.

100: —

969.

1033.

Lokomotiv, äfven elektriska .........................................

100 kr.

10: —

Anm. Till ett lokomotiv hörande och samtidigt med detta

inkommande tender tullbehandlas som lokomotivet.

970.

1034.

För trämasseindustrien afsedda bark-, klyf- och hugg-

maskiner samt slipverk; raffinörer, holländare

och garnityr till sådana samt defibrörer; torkcylindrar

och pressvalsar med stativ för textileller

pappersindustrien samt kalandrar, äfven

hydrauliska, oafsedt för hvilken industri de äro

afsedda; pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner

med sibcylindrar eller viror; fals- och häftmaskiner

för bokbinderi- och pappersindustrierna, kuvertoch

påsmaskiner, bestryknings-, bronserings- och

klistringsmaskiner, kartong- och kartonnagema
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd,. Proposition N:o 227.

185

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Er. öre

skiner, fuktmaskiner, skär- och rnllmaskiner;

maskiner för tillverkning af tändsticksaskar samt

för sådana eller andra dylika askars hopskjutning,

etikettering,plåning och fyllning;ramiläggningsoch

ramurtagningsmaskiner för tändstickstillverkningen;

kard- och ruggmaskiner, väfstolar; valkmaskiner;

cigarrettmaskiner; kapsylmaskiner;

kaffe-, kakao- och maltrostningsmaskiner; maltvändare;

hissmaskinerier, ej till annan rubrik

hänförliga, samt lyftkranar, vinschar och spel;

ångmudderverk; ångturbiner samt särskildt inkommande

inre roterande delar därtill; ångmaskiner

och ånglokomobiler; landsvägslokomotiv

och ångvältar; vatten turbiner och särskildt

inkommande löphjul därtill samt vattenhjul;

pumpar, alla slag, fläktar, ventilatorer, kompressorer,

blås- och kylmaskiner samt yttre omhöljen

och inre roterande delar till dessa maskiner;

brand- och trädgårdssprutor; maskiner förblandning

af betong, lera, sand eller dylikt; maskiner,

ej särskildt nämnda, för målning eller sönderdelning,

såsom tuggare, med eller utan underrede,

kul- och rörkvarnar, stampverk och pendelkvarnar,

kollergångar, desintegratorer, desaggregatorer,

valskvarnar, valsstolar för oljeslageri-,

stärkelse-, choklad- och dylika industrier; mjölkkylare,

mjölkförvärmare, pastorer, kärnor, smörältningsmaskiner,

ost pressar och ostkvarnar;

centrifuger, ej särskildt nämnda, maskiner för

tvättning af linne och andra klädespersedlar;

manglar; iläggningsmaskiner för tryckpressar;

apparater (cylinder- och kolonn-) för tillverkning

af kolsyrade drycker, tapp- och korkningsmaskiner

för mineralvattenfabrikationen, med

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N.o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

i juli

1910.

971.

971.1

972.1

973.

974.

975.

976.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäk
-

Tullsats.

ningen.

Kr. öre

eller utan saftpumpar, eller för bryggerier; materialprofningsmaskiner;

pneumatiska maskiner, alla

slag; skrif- och räknemaskiner, kassakontrollapparater;

axelkopplingar, fasta eller rörliga; silocli

sikt apparater, massafångare, urvattnare, sibcylindrar

samt perforerade eller annorledes med

hål försedda eller med duk beklädda cylindrar för

sil-, sikt- eller sorteringsmaskiner; regulatorer till

vattenturbiner; maskiner för tvättning af potatis

eller sockerbetor samt lyfthjul till sådana maskiner;

filterpressar; omröringsapparater för

kokare och behållare; bromsapparater, luft-,

vacuum- eller ång-, till järnvägs- eller spårvägsvagnar;

äfvensom andra, ej särskildt nämnda

maskiner och apparater samt pneumatiska verktyg.

..................................................................................

Amu. Fläktar, fast förenade med elektriska motorer, draga

den för dessa senare bestämda tull.

100 kr.

10: —

1035.

1036.

1037.

1038.

1039.

1040.

Särskildt inkommande bearbetade cylindrar och slidskåp

för maskiner, alla slag, såsom ångmaskiner,

kondensorer, kompressorer, kyl- och biåsmaskiner,

pumpar, sprutor, lokomobiler, lokomotiv, ångoch

lufthammare för suddning samt förbränningsoch

explosionsmotorer m. fl.:

vägande per stycke netto högst 50 kg..........

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men

ej mer än 200 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 200 kg. ...

Särskildt inkommande, bearbetade kolfvar, med eller

utan kolfstänger, för maskiner, alla slag:

vägande per stycke netto högst 25 kg.............

vägande per stycke netto mer än 25 men ej

mer än 50 kg............................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

50: —

30: —

16: —

50: —

30: —

16: —

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

137

N:r

i tull- taxan

åt’ den

Kvantitet

för tull- ta eräk-

Tullsats.

4 juli

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

1910.

—

ningen.

Anm. till n:r 1035—1010. För vara, iiänförlig till någon af

dessa rubriker, hvilken bevisligen införes för att ersätta

en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd

maskin, erlägges en tullafgift, utgörande 75 procent af

den tull, som annars skolat utgå. De närmare före- skrifter, som erfordras rörande bevisningen, utfärdas af

Konungen.

Vefaxlar och vefstakar, alla slag:

blanksvarfvade eller eljest finarbetade...............

Kr. öre

977.

1041.

100 kgp

10: —

978.

1042.

andra .............................................................................

100 kg.

6: —

979.

1043.

Valsar till sädes- och oljekakskrossar samt mal-

skifvor, alla slag, till gröpkvarnar och till andra

för förmalning af fodervaror afsedda kvarnar ...

100 kg.

12: —

Valsar och valscylindrar, ej särskild! nämnda:

9S0.

1044.

icke bearbetade ...........................................................

bearbetade:

100 kg.

2: 50

981.

1045.

med öfverdrag af kautschuk; äfvensom af

järn i förening med annan oädel metall ...

100 kg.

10: —

982.

1046.

andra slag...............................................................

100 kg.

8: —

Rull- och kullager:

i

finarbetade:

983.

1047.

vägande per stycke netto högst 1 kg.............

100 kg.

150: —

984.

1048.

vägande per stycke netto mer än 1 kg. men

ej mer än 15 kg..............................................

100 kg.

75: —

985.

1049.

vägande per stycke netto mer än 15 kg.......

andra slag:

100 kg.

60: —

986.

1050.

vägande per stycke netto högst 15 kg..........

100 kg.

40: —

987.

1051.

af större vikt...........................................................

100 kg.

20: —

Transmissioner, härunder innefattade släta axlar (för-

sedda med kilspår eller annorledes apterade), lager,

ej särskildt nämnda, och lagerboxar, svänghjul

(utan regulator), rem- och linskifvor, ej särskildt

nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggar:

988.

1052.

vägande per stycke netto högst 500 kg.......

100 kg.

6: —

939.

1053.

af större vikt .........................................................

100 kg.

O

4: —

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

990.

991.

992.

993.

994.

995.

XIII A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anmärkningar till n:r 1052—1053.

1. Två eller flera samtidigt inkommande delar till

en transmission skola anses såsom ett stycke, för

såvidt delarna utgöras af en axel med andra därå

monterade transmissionsdelar.

2. Mellantransmissioner, inkommande tillsammans

med den maskin, för hvilken de äro afsedda, förtullas

efter hvad för maskinen är stadgadt.

3. Remskifvor af plåt hänföras till plåt- och bleckvaror,

ej särskildt nämnda.

1054.

1055.

1056.

1057.

1058.

1059.

Skrufväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar:

vägande per stycke netto högst 500 kg.............100 kg.

af större vikt ...............................................................100 kg.

Armatur, ej särskildt nämnd, till maskiner, apparater

och rörledningar, lös eller särskildt inkommande,

såsom ventiler och kranar, ångh

visslor, smörj apparater, afskiljare och afledare

för kondensationsvatten eller olja, pulsometrar och

vädurar, centrifugalregulatorer och blandningsapparater

för badinrättningar; äfvensom injektorer

och ejektorer:

till hufvudsaklig del af järn:

vägande per stycke netto högst 5 kg..........

vägande per stycke netto mer än 5 kg. men

ej mer än 50 kg..........................................

vägande per stycke netto mer än 50 kg...,

andra slag ..............................................................

Anmärkningar Ull n:r 1056—1059.

1. Hit hänföras äfven delar till här afsedda, fullfärdiga

artiklar.

2. Är en till någon af berörda rubriker hänförlig

vara helt eller delvis förnicklad, höjes tullsatsen

med 50 procent.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

12: —

9: —

25: —

15: —

10: —

50: —

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227-

139

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

XIU A. Maskiner etc., ej elektriska.

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Anmärkningar till Afd. XIII A.

1. Tullsatserna gälla, där ej annorlunda är stadgadt,

för maskiner, hela eller söndertagna i delar, äfven om några

mindre väsentliga beståndsdelar saknas.

Vid angifning till förtullning eller uppläggning å nederlag

af maskiner, söndertagna i delar, skall, i den mån

sådant till ledning för tullbehandlingen erfordras, varuägaren

aflämna förklarande beskrifning öfver och specifikation af

delarna jämte afbildning, utvisande att delarna tillsammans

utgöra en maskin.

2. Den omständighet, att en maskin införes söndertagen

i delar, som inkomma med olika lägenheter, må icke

utgöra hinder, att, där varuägaren sådant påyrkar, den för

maskinen såsom helhet bestämda tullsats tillämpas.

3. De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpligheten

af hvad här ofvan i anm. 1 och 2 är stadgadt, utfärdas

af Konungen.

4. Inkommande lösa maskindelar, ej särskild! nämnda,

tullbehandlas såsom varor af det ämne, hvaraf de bestå.

5. Därest olika maskiner inkomma så förenade, att de

icke kunna hvar för sig vägas, må vikten på varuägarens

bekostnad utrönas medelst annan åtgärd, som från tull-!

verkets sida pröfvas betryggande. Äro de förenade på:

gemensam bottenplåt, förtullas denna särskildt såsom det

ämne, arbetadt, hvaraf den består, försåvidt den kan lösgöras.

Hvad nu är sagdt rörande viktens utrönande annorledes

än genom omedelbar vågning, galle äfven, därest i något

fall maskinens storlek gör den på platsen tillgängliga vågattiralj

oanvändbar för viktens bestämmande.

6. För sådana maskiner och apparater samt delar däraf,

för hvilka tullen utgår efter vikt, skall tullbeloppet, där annorlunda

ej är stadgadt, i hvarje fall motsvara minst 5 procent

af varans värde.

För maskiner och apparater samt delar däraf, för hvilka

olika tullsatser äro stadgade alltefter olika vikt per stycke,

må tullen i intet fall utgå med lägre belopp än för högst

tullbeskattade varor i närmast lägre viktgrupp.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

996.

1060.

997.

1061.

998.

1062.

999.

1063.

1000.

1064.

1001.

1065.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

B. Elektriska maskiner och apparater in. in.

Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer

och omformare; äfvensom transformatorer och

dämprullar:

vägande per stycke netto högst 50 kg............

vägande per stycke netto mer än 50 kg. men ej

mer än 100 kg. ...................................................

1002.

1066.

vägande per stycke netto mer än 100 kg. men

ej mer än 500 kg...........................................

vägande per stycke netto mer än 500 kg. men

ej mer än 3,000 kg.......................................

vägande per stycke netto mer än 3,000 kg.

Anm. Elektriska maskiner, fastade på gemensam bottenplåt,

förtullas särskildt hvar för sig.

De till Afd. XIII Å fogade allmänna anmärkningar

1 — 5 skola i tillämpliga delar gälla jämväl med afseende

å elektriska maskiner.

Statorer, rotorer, strömsamlare, magnetspolar, borsthållare

och härfvor, särskildt inkommande: draga

tull som elektriska maskiner med 50 procents

Kvantitet

för tullberäkningen.

ning.

Anmärkningar till n:r 1060—1065.

1. För en vara, som bevisligen införes för att ersätta

en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd

maskin, erlägges icke någon tilläggstull. Närmare föreskrifter

rörande bevisningen utfärdas af Konungen.

2. För de i dessa rubriker upptagna maskiner och

delar däraf skall tullen i hvarje fall motsvara minst 10

procent af varans värde och må i intet fall utgå med

lägre belopp än för högst tullbeskattade varor i närmast

lägre viktgrupp.

Ackumulatorer:

omonterade element; till ackumulatorer hörande,

samtidigt inkommande träställningar och

gångbanor; ackumulatorsplåtar samt till så
-

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

Tullsats.

Kr. öre

55:

38:

28:

22:

15:

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

141

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

4 juli

XIII B. Elektriska maskiner etc.

för tull- beräk-

Tullsats.

1930.

ningen.

Kr. öre

dana hörande träskifvor och trästafvar; äfven-

som glasrör, tillhörande ackumulatorer och

samtidigt med dem inkommande; till ackumula- torer afsedda rektangulära glaskärl af minst

3,5 kbdm. rymd och invändigt blyfodrade

trälådor ................................................................

100 kg.

6: —

1003.

1067.

helt eller delvis monterade element och batte-

rier; äfvensom hoplödda elektroder..............

100 kg.

32: —

1002.

1068.

Galvaniska element .........................................................

Glödlampor:

100 kg.

1 kg.

10: —

1: 50

1004.

1069.

koltrådslampor .......................................................

1005.

1070.

metalltrådslampor ...............................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

1 kg-

4: —

och dylikt omslag; dock inräknas icke i den tullpliktiga

vikten askar och wellpapp, i hvilka metalltrådslampor

äro förpackade.

1000.

1071.

Båglampor, äfven med tillhörande glober; s. k.

nernstlampor samt glober, lyskroppar och mot-

stånd därtill; äfvensom strålkastare........................

1 kg.

1

Oi

O

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1007.

1072.

Koltrådar, äfven metalliserade, metalltrådar samt

socklar till glödlampor ............................................

För elektrotekniskt ändamål arbetadt kol, ej sär-

—

fria.

skildt nämndt:

1008.

1073.

vägande per stycke netto 3 kg. eller däröfver

af mindre vikt:

1 kg.

—: 03

1009.

1074.

kolborstar, äfven i förening med annat ämne

Ikg.

2: 50

1010.

1075.

andra slag ............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

1 kg.

—: 20

och dylikt omslag.

lön.

1076.

Säkerhetsapparater, monterade på porslinsisolatorer

(ej plattor); pådrags-, reglerings- och förkopp- lingsmotstånd, kontroller samt andra elektriska

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

1012.

1013.

1013.

1014.

1014.

1015.

1016.

1017.

1018.

1018.

1019.

1077.

1078.

1079.

1080.

1081.

1082.

1083.

1084.

1085.

1086.

1087.

XIII B. Elektriska maskiner etc.

regulatorer; äfvensom elektriska apparat- och

instrumenttaflor, monterade ...................................

Anm. Hit hänföras äfven cellkopplare.

Säkerhetsapparater, ej särskildt nämnda, härunder

inbegripna äfven säkerhetsproppar, smältstycken,

smältpatroner och öfverspänningsapparater........

Strömställare (strömbrytare och omkastare):

oljeströmställare, ställbara för hand............

andra oljeströmställare samt dosström ställare;

äfvensom glödlampsinfattningar, med eller

utan strömställare...........................

knifströmställare, monterade på skifferplattor

andra slag .............................................................

Anmärkningar till n:r 1076—1081.

1. Hit hänföras icke delar till telefon- eller telegrafapparater

eller till telefonväxlar eller telefonväxelbord.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

T elefonapparater:

vägande per stycke netto mindre än 5 kg.

af större vikt ...............................................

Telegrafapparater, telefonväxlar och telefonväxelbord;

äfvensom delar, ej särskildt nämnda, till

telefon- och telegraf apparater samt till telefonväxlar

och telefonväxelbord ...............................

Anm. Vid tullbehandling af här nämnda delar medgifves

ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

Isoleringsrör (Bergmannsrör samt liknande):

stålpansarrör ............................................................

andra samt rörvinklar, med eller utan påsittande

muffar; äfvensom dosor till isoleringsrör ...

Anm. S. k. mikanitrör tullbehandlas som arbeten af

glimmer.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 35

lkg.

-: 50

1 kg-

—: 30

1 kg.

—55

lkg.

—: 50

lkg.

—: 75

lkg.

1: 50

lkg.

—: 80

lkg.

1: 50

lkg.

—: 10

lkg.

—: 20

Elektrotekniska specialapparater, ej särskildt nämnda,

såsom apparater för signalering eller orderöfver-j

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

143

N:r

i tull- taxan

af den

4 juli

XIII B. Elektriska maskiner etc.

Kvantitei

för tull- beräk-

Tullsats.

1

•

ningen.

Kr. öre

föring, röntgenapparater, till annan rubrik ej

bänförliga apparater för trådlös telegrafi och

telefoni, malmseparatorer o. s. v.; äfvensom jack- lister till telefonväxelbord ......

100 kr.

10: —

Elektriska härdugnar och kokapparater m. ra.: Se Aid.

XII A.

Elektriska mätinstrument: Se Afd. XVI.

C. Fartyg och fordon.

Fartyg och båtar, med eller utan tillbehör:

1020.

1088.

af järn med nettodräktighet af 40 registerton

eller därunder............................

100 kr.

10-_

1021.

1089.

andra..................

1022.

Velocipeder:

J / (/Ut

1090.

färdiga -........................................

1 st.

20: —

1023.

1091.

afpassade kedjor och andra delar, ej särskild!

nämnda...........................

lkg.

1: 60

Motorvelocipeder:

1024.

1092.

färdiga..........................

1 st.

60: —

1025.

1093.

delar därtill, ej särskild! nämnda: tullbehandlas

som velocipeddelar.

1026.

1094.

Barnvagnar ................

1 Vo''

—• 20

1095.

Järnvägs- och spårvägsvagnar utan motorer:

Ö ’

1027.

personvagnar; äfvensom postvagnar.......

100 kg.

15: -

1028.

1096.

godsvagnar, alla slag...............

100 kg.

8: —

1029. |

1097.

Tendrar, ej särskildt nämnda............

100 kg.

12- —

1030.

1098.

Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening med mo-

1

törel'' eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej

särskildt nämnda, äfven med motor försedda, samt

underreden därtill; äfvensom med gummiringar

försedda hjul till sådana åkdon eller fordon

100 kr.

15: —

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

taxan

af den

1910.

1031.

1032.

1099

1100

1033.

1101.

1034.

1102.

1035.

1103.

1036.

1104.

1037.

1105.

1038.

1106.

1039.

1107.

1040.

1108.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

XIV. Oljor och fett, vax in. m. samt produkter af

dessa ämnen, såsom ljus, tvål in. in.

Mineraloljor, nativa eller råa, äfvensom renade,

såsom lysoljor, smörjoljor, petroleumbensin och

gasolin; paraffin, rå eller renad, jordvax (ozokerit)

samt ceresin ................................................

Vaselin, äfven konstgjord, maskin- och vagnsmörja,

smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja

och mineralolja, försåvidt den senare är hufvudbeståndsdelen;

äfvensom andra smörjmedel,

ej särskild! nämnda, i hvilka fett eller olja ingår,

emballagets vikt inberäknad.........................

Anm. Smörjoljor, utgörande en blandning af fet olja

- och mineralolja, skola, om de hufvudsakligen bestå af

fet olja, tullbehandlas såsom rof- och rapsoljor.

Hartsoljor ..........................................................................

Vegetabiliska, feta oljor:

linolja:

rå; äfvensom linoljesyra ....................................

kokt: tullbehandlas som oljefernissa;

rof- och rapsoljor; äfvensom rof- och rapsolje
sjror

........... :.....;...............................;.....

oliv- eller bomolja, jordnöt- eller arachidolja,

sesamolja och bomullsfröolja:

på fat, större eller mindre .......................

på andra kärl, kärlens vikt inberäknad .....

andra slag, ej till annan rubrik hänförliga, såsom

ricinolja, hampolja, majsolja och sojaolja .. .

Växtfett, såsom palmolja, palmkärnolja, kokosolja

eller kokosnötolja, kakaosmör, japan vax och andra1

vegetabiliska fettämnen, som vid vanlig rumstemperatur

icke pläga förekomma i flytande form

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

—

fria.

1 kg-

—: 02

—

fria.

1 kg.

—:07

1 kg.

—: 07

1 kg.

fria.

—: 05

—

fria.

_

fria.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

145

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

\

1041.

i

1109.

1042.

1043.

1044.

1110.

1111.

1112.

1045. 1113.

1046. 11114.

1047. ! 1115.

1048.1 1116.

Animaliska oljor, såsom tran, hvalraf olja och isterolja

(lard-oil); djurfett, ej annorstädes upptaget,

såsom hvalraf (spermaceti), späck af hafsdjur, benfett;

ullfett, äfven lanolin, och degras (garfvarfett)

Olein och andra, ej särskildt nämnda oljesyror......

Stearin (stearinsyra).....................................................

Glycerin, rå eller renad ...............................................

Vax:

af insekter (bivax)...................................................

karnaubavax, palmvax och annat växtvax......

Arbeten af vax, ej särskildt nämnda:

mellanväggar för bikupor ...................................

andra slag, såsom figurer eller delar däraf,

blommor, frukter och dylikt ..........................

Anmärkningar till n:r 1115 och 1116.

1. Arbeten af ceresin och paraffin tullbehandlas såsom

arbeten af vax.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1049.

1050.

1117.

1118.

Fernissa:

sprit-, med eller utan tillsats af färgämne ..

Anm. För spritfernissa, som inkommer i kärl, innehållande

mer än 20 kg., och i hvilken spriten vid

tullbehandlingen denatureras, på sätt därom särskildt

är föreskrifvet, utgår tullen med endast 40 öre per kg.

olje-, blekt linolja samt s. k. stånd olja härunder

inbegripna.............................................

Anm,. 1. Till oljefernissa hänföres, förutom kokt linolja,

hvarje kokt fet, vegetabilisk olja med tillsats af rnineraliska

torkmedel (siccativ) men icke innehållande andra

ämnen. Till denna rubrik hänföres således icke fernissa,

som innehåller eterarter, harts, terpentin, asfalt, terpentinolja,

mineralolja eller liknande ämnen.

Anm. 2. Såsom oljefernissa tullbehandlas äfven sådana

siccativ i fast form, som utgöras af olja eller harts i

förening med metalloxider eller metallsalter.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

1

i Kvantitet

j för tull- | beräk- | ningen.

Tullsats.

>

Kr. öre

i kg.

1 kg-

fria.

fria.

—: 09

—: 04

1 kg-

!

—: 15

fria.

1 kg.

—: 50

1 kg-

2:_

1 kg.

1: 60

lkg.

—: 10

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1051.

1052.

loss.

1054.

1055.

1056.

1057.

1058.

1059.

1119.

1120.

1121.

1122.

1123.

1124.

1125.

1126.

1127.

XIV. Oljor och fett, vax etc.

andra slag, såsom lackfernissa, äfven s. k.

ugnsfernissa, samt asfaltlack och zaponlack,

med eller utan tillsats af färgämne ............

Kitt, beredt af olja och fasta mineraliska ämnen...

Ljus, alla slag .................................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Tvål:

parfymerad; annan, i formade handstycken,

kulor, figurer o. s. v. samt flytande eller

mjuka tvålsorter, alla slag, i tuber, burkar

och dylikt; äfvensom transparent tvål........

andra slag................................................................

Anmärkningar till n:r 1122 och 1123.

1. Surrogat för tvål, såsom extrakt af kvillajabark

och dylikt, tullbehandlas såsom tvål.

2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Såpa; äfvensom turkrödolja och flytande tvål- eller

såphaltiga appreturmedel, icke innehållande dex
trin

eller stärkelse ....................................................

Tvål- eller såphaltiga desinfektionsmedel, icke annorstädes

upptagna, såsom lysol och kreolin; tvätt-,

skur- eller polermedel, fasta, flytande eller i

pulverform, framställda af tvål, fett eller olja

med tillsats af andra ämnen; äfvensom tvåleller

såphaltiga appreturmedel i fast form, hvilka

icke innehålla dextrin eller stärkelse....................

Putsmedel, ej sprithaltiga, för läderarbeten:

blanksmörja, svart, icke flytande........................

andra slag................................................................

Anm. Sprithaltiga putsmedel för läderarbeten tullbehandlas

såsom spritfernissa.

Anm. till n:r 1125—1127. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, flaskor och dylikt emballage.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

1 kg- lkg.

—: 30

—: 05

—: 12

1 kg.

lkg.

1: —

—: 10

!

lkg.

—: 05

lkg.

—: 10

lkg.

lkg.

—: 20

—: 30

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

147

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1060.

1128.

1061.

1129.

1062.

1130.

1063.

1131.

1064.

1132.

1065.

1133.

1066.

1134.

1067.

1135.

1068.

1136.

1069.

1137.

1070.

1138.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

XV. Produkter af kemisk industri; äfvensom dithörande

råämnen, ej annorstädes upptagna.

A. Kemiska grundämnen och deras föreningar,

ej annorstädes upptagna.

Förtätade gaser, alla slag, ej till annan rubrik hän

förliga, närmaste emballagets vikt inberäknad

Anm. Därest varan inkommer i järncylindrar, som icke

bevisligen inom landet tillverkats eller förut införtullats,

utgår särskild tullafgift för dessa enligt hvad för dem

är stadgadt, hvarvid emballagets vikt beräknas utgöra

två tredjedelar af bruttovikten.

Svafvel, alla slag; äfvensom fosfor, gul (hvit) eller

röd ...............................................................................

Saltsyra (klorvätesyra) .................................................

Fluorvätesyra och fluorammonium ............................

Svafvelsyra och svafvelsyreanhydrid .......................

Salpetersyra, kärlens vikt inberäknad .....................

Borsyra, borax, rå eller renad; äfvensom myrsyra

och mjölksyra..............................................................

Fosforsyra; äfvensom ammonium-, kalium- och

natriumfosfat ............................................................

Ättika och ättiksyra, alla slag:

på fat:

af till och med 10 procents syrehalt ........

för hvarje procent högre syrehalt ökas tullafgiften

med 1 öre per kg.

Anm. Därest varan vid tullbehandlingen denatureras, på

sätt därom är särskildt stadgadt, utgår tullen för ättika

och ättiksyra af mera än 12 men icke öfver 55 procents

syrehalt med allenast 12 öre för 1 kg. och för vara

af högre syrehalt med 25 öre för 1 kg.

på andra kärl, utan afseende på syrehalten ..

Kvantitet

för tullberäkningen.

Ilig.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

05

—

fria.

100 kg.

—: 60

—

fria.

100 kg.

—: 60

100 kg.

2: —

—

fria.

100 kg.

1: 50

1 kg.

—: 10

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

K:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1071.

1072.

1073.

1074.

1075.

1076.

1077.

1078.

1079.

1080.

1080.

1081.

1082.

1139.

1140.

1141.

1142.

1143.

1144.

1145. |

1146.

1147.

1148.

1149.

1150.

1151.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Oxalsyra samt oxalater af kalium, natrium ock

ammonium...................................................................

Citronsyra ock vinsyra (vinstenssyra); äfvensom

vinsten och seignettesalt samt andra tartrater af

kalium, natrium ock ammonium..............................

Salicylsyra.........................................................................

Kaustik ammoniak............................................................

Kaustikt kali (kalikydrat) och kaustikt natron

(kaustik soda, natronhydrat), fasta eller flytande

Mag ;nesia, bränd eller kolsyrad, och lerjord, ren;

äfvensom lerjordsliydrat............................................

Koksalt (klornatrium), alla slag; klorkalium, salmiak

(klorammonium), klorkalcium, klorbarium, klormagnesium

och kloraluminium; äfvensom brom,

bromkalium, bromnatrium och bromammonium

samt jod, jodkalium, jodnatrium och jodammonium

Ivlorkalk ..............................................................................

Kaliumklorat (klorsyradt kali) och natriumklorat

(klorsyradt natron) ......................................................

Kromalun..............................................................................

Alun, alla slag, ej särskild! nämnda, aluminiumsulfat

(svafvelsyrad lerjord); äfvensom vattenglas

(kalium- eller natriumsilikat)....................................

Kaliumsulfat, natriumsulfat (glaubersalt), natriumbisulfat,

ammoniumsulfat (svafvelsyrad ammoniak),

gips, fälld (kalciumsulfat) samt magnesiumsulfat

(svafvelsyrad magnesia); äfvensom natriumsulfit

(svafvelsyrligt natron), natriumbisulfit,

natriumhyposulfit (undersvafvelsyrligt natron)

och natriumliy drosulfi t.............................................

Anm. Hit hänföras äfven saker af formaldehydsulfoxylsyra

eller formaldehydhydrosvafvelsyrlighet, såsom rongalit

och andra dylika produkter, t. ex. hyraldit.

Kalisalpeter (kaliumnitrat) ............................................

Kvantitel

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 07

1 kg.

1 kg.

fria.

—: 30

—: 05

100 kg.

2: 50

—

fria.

100 kg.

|

i

fria. |

1: —

—

fria.

frt. j

100 kg.

!: —

—

fria.

_

fri.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

149

is:r

i tull- taxan

af den

4 juli

1910.

1083.

1152.

1084.

1153.

1085.

1154.

1086.

1155.

1087.

1156.

1088.

1157.

1089.

1158.

1090.

1159.

1091.

1160.

1092.

1161.

1093. 1

1162.

1094.

1163.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

Ammoniumnitrat ..................................................

Pottaska (kaliumkarbonat) samt soda (natriumkarbonat),

kristalliserad eller kalcinerad, och

natriumbikarbonat ...............................................

Hjorthornssalt (ammoninmkarbonat) ...................

Cyankalium och cyannatrium; äfvensom blodlutsalt,

gult eller rödt (ferro- och ferricyankalium.

ferro- och ferricy ann atrium) ..............................

Ättiksyrad! natron (natriumacetat) ..........................

Ättiksyrad kalk, rå eller renad...................................

Ättiksyrad kromoxid och ättiksyrad järnoxid ......

Kaliumkromat och kaliumbikromat samt natriumkromat

och natriumbikromat; äfvensom kromsyra

Arseniksyrlighet samt arseniksyrligt kali och arseniksyrligt

natron; äfvensom kräkvinsten och andra

antimonföreningar, ej till färger hänförliga ......

Toriumnitrat och andra föreningar af sällsynta jordartmetaller

samt wolframsyra; äfvensom guld
och

platinasalter .......................................................

Järn vitriol.....................................................................

Zinkvitriol (zinksulfat) och klorzink; kopparoxid

och kopparoxidul; äfvensom kopparaska ...........

Anm. Ammoniakalisk kopparoxidlösning tullbehandlas såsom

kaustik ammoniak.

1095.

1164.

1096.

1165.

1097.

1166.

1098.

1167.

1099.

1168.

1100.

1169.

1101.

1170.

blyoxid (blyglete eller silfverglitt) och blysuperoxid;

äfvensom tennsalt (tennklorur), tennklorid

och tennaska (tennoxid)............................................

Blynitrat .........................................................................

Kvicksilver och kvicksilfverlegeringar (amalgamer)

Lapis (silfvernitrat)..........................................................

Vätesuperoxid.................................................................

Kalciumkarbid och bariumkarbid .................................

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 10

Ikg.

fria.

—: 07

1 kg- Ikg.

Ikg.

fria.

—: 10

—: 03

—: 05

—

fria.

—

fria.

100 kg.

fria.

—: 50

—

fria.

Ikg.

—: 05

Ikg.

Ikg.

Ikg.

!kg.

fria.

—: 08

fria.

2: 50

—: 03

—: 05

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

för tull-

Tullsats.

4 juli

1910.

XV A. Kemiska grundämnen etc.

ningen.

Kr. öre

1102.

1171.

Karborundum (siliciumkarbid) och andra karbider, ej

särskild! nämnda .........................................................

—

fria.

1103.

1172.

Kolsvafla, klorsvafvel, fosforseskvisulfid och fos-

forhydrid samt svafvelkalium och svafvelnatrium;

äfvensom svafvellefver, alla, sia,g;

fria.

1188.

1173.

Kromsulfat, kromklorid, kromsulfatklorid, basiska,

fasta eller flytande, med växlande halt af natrium-

sulfat eller natriumklorid.........................................

—

fria.

Anmärkning till Afd. XV A.

Sura och basiska salter, ej särskildt nämnda, tullbehandlas

såsom motsvarande neutrala salter.

B. Torrdestillationsprodukter och närstående ämnen.

1104.

1174.

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen framställd

tjära .......................................................

_

fria.

Anm. Stenkolstjära, som vid intorkning förhåller sig som

asfaltlackfernissa, tullbehandlas såsom asfaltlack.

1103.

1175.

Stenkolstjära, medelst tillsättning af kalk, krita,

lera, asbest eller andra liknande mineraliska

ämnen beredd till bestrykning af tak eller dylikt

1 kg-

—: 02

1106.

1176.

Bensololjor (stenkolsbensin), karbolsyra, kresol,

naftalin, kreosotolja, karbolineum och andra lik-

artade destillationsprodukter ur stenkolstjära;

äfvensom karbolkalk...................................................

—

fria.

1107.

1177.

Trätjära samt tjärpärma ................................................

—

fria.

1108.

1178.

Harts, i stycken eller pulveriseradt, samt terpentin

(tjock) och annan nativ balsam..............................

—

fria.

1109.

1179.

Hartstvål eller s. k. hartslim, fast eller flytande;

äfvensom s. k. garflim ............................................

1 kg-

—: 02

1110.

1180.

Tjäroljor samt andra genom torr destination fram-

ställda ämnen, icke annorstädes upptagna............

—

fria.

1111.

1181.

Terpentinolja .....................................................................

lkg.

—: 07

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Mai ds Nåd. Proposition No 227.

151

N:r

i tull- taxan

åt'' den

4 juli

1910.

1112.

1182.

1113.

1183.

1114.

1184.

1115.

1185.

1116.

1186.

1117.

1187.

1118.

1188.

1119.

1189.1

1120.

1190.

1121.

1191.

1122.

1192.

1123.

1193.

XV B. Torrdestillationsprodukter etc.

olja-,.....;...........................................................................

Formalm i vattenlösning’................................................

Formalin i fast form, såsom pulver och tabletter,

vikten af askar, papper och dylikt omslag inberäknad

....................................

C. Färger och färgningsämnen m. m.

Jordfärger:

krita, malen, slammad eller fälld, kärlens vikt

inberäknad.......................................................

andra (brända, malna eller slammade), torra

eller i degform

Blyhvitt, zinkhvitt (zinkoxid), zinksulfidhvitt (litopon),

barythvitt (permanenthvitt, blanc fixe),

mönja, cinnober, ultramarin, koboltfärger, såsom

koboltoxid; äfvensom andra mineralfärger, ej

till annan rubrik hänförlign.....................

Kimrök och likartade svarta färgämnen

Benkol och bensvärta ..............................

Bronspulver, äfven broccatbrons, samt glimmerbrons

(pulveriserad glimmer), hvit eller färgad,

närmaste emballagets vikt inberäknad:

j förpackningar om minst 0,5 kg. bruttovikt

i förpackningar af mindre bruttovikt..............

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget,

såsom bref, paket eller burkar.

Brons- eller färgfolier, bestående af bronspulver

eller färg på en hinna af något bindemedel,

såsom albumin eller gelatin

Koschenill, karmin, sepia och andra animaliska

färger

Kvantitel

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

—:20

1 kg.

—: 15

lkg.

1: —

100 kg.

1: —

—

fria.

fria.

lkg.

—: 05

lkg.

—: 02

lkg.

—: 40

lkg.

—: 75

_

fria.

—

fria.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

N:r ,

i tull- j

taxan

af den j

4 juli I

1Ö10. i

1124.

1125.

1126.

1127. j

1128. !

1129.

1130.

1131.

1132.

1132.

1194.

1195.

1196.

1197.

1198.

1199.

1200.

1201.

1202.

1203.

XV C. Färger och färgningsämnen m. m.

i,

Kvantitet

för tullberäkningen.

Tullsats.

Kr. öre

Indigo, äfven konstgjord, samt andra indigofärg
ämnen.

............................................................................

Färgträ samt andra till färgning användbara

växter och växtdelar, ej till annan rubrik hänförliga,

hela eller i stycken, raspade, malna eller

på annat sätt sönderdelade; äfvensom extrakter

af vegetabiliska färgningsämnen, flytande eller

fasta .................................................................................

Alisarin- samt anilin- och andra tj är färger, ej särskilt

nämnda...............................................................

Anilin (anilinolja), naftol, naftykamin och parani
tranilin

samt salter däraf..........................................

Tjärfärger och färgextrakter med tillsats af lösnings-

eller betningsämnen, såsom ättiksyra,

acetin, garfsyra eller alun eller annat metallsalt:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpackningar

(s. k. hemfärger) .............................

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar ........................................

Anm. Tjärfärger, hvilka innehålla ringa mängd af sådana

ämnen som t. ex. ättiksyra, acetin, sulfid — dock icke

alkohol — hvars inblandning uteslutande har till ändamål

att mildra eller fixera färgtonen eller att förhindra fällning

i badet eller ock att gifva färgen andra dylika egenskaper,

hvilka göra den mer ägnad för sin användning,

hänföras till n:r 1196.

Smör- och ostfärger, närmaste emballagets vikt

inberäknad ...................................................................

Trycksvärta ........................................................................

Bok-, sten- och koppartrycksfärger, ej särskild!

nämnda..........................................................................

Färger, beredda med olja, ej särskild! nämnda......

fria.

—

fria.

—

fria.

—

fria.

Ikg.

—: 15

Ikg.

t

—: 07

1 kg.

ikg.

lkg.

07

07

10

15

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

153

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1133.

1204.

1134.

1205.

1135.

1206.

1136.

1207.

XV C. Färger och färgningsumnen m. in.

Anm. 1. Såsom färger, beredda med olja, ej särskildt

nämnda, tullbehandlas äfven s. k. bottenfärger till bestrykning

af fartygs bottnar. Ingår i sådan färg sprit

och inkommer den i kärl, innehållande mer än 20 kg.,

må den vid tullbehandlingen denatureras, på sätt särskildt

är stadgadt. Sker ej denaturering, tullbehandlas

varan som spritfernissa.

Anm. 2. Färger, beredda med olja, hvilka vid intorkningen

förhålla sig såsom fernissa (emaljfärger), tullbehandlas,

så framt ej anm. 1 annorlunda föranleder,

såsom fernissa.

Målarfärger, äfven i torr form, beredda med annat

bindemedel än olja, såsom med albumin eller

kasern:

i mindre, för detaljhandeln afsedda förpack
-

ningar

Anm. I varans vikt inberäknas det emballage, hvari

varan är afsedd att i detaljhandeln försäljas.

i andra förpackningar .........................................

Färger, ej särskildt nämnda, oberedda eller beredda

Färglådor med tillbehör samt till färglådor afsedda

färger; äfvensom artistfärger i tuber, glas, porslinsskålar

och dylika för detaljhandeln afsedda

förpackningar ..............................................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för lådan, glaset eller

annat tillbehör, ej heller för askar, papper och dylikt

omslag.

1137. 12 0 8.j Bläck och till beredning af bläck afsedt pulver

(bläckpulver) samt tusch, äfven flytande, närmaste

emballagets vikt inberäknad........................

1138.

1139.

Blyertspennor och blyertsstift:

1209. gröfre s. k. timmermanspennor...........................

1210. andra slag, härunder inbegripna äfven sådana,

som äro försedda med skyddande hylsa af

annat ämne än guld eller silfver; äfvensom

färgstift, omfattade eller infattade, samt

svartkrita...............................................................

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

Kvantitet

för tullberäkninffen.

1 kg

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Tullsats.

Kr. öre

—: 15

—: 05

fria.

1: 50

-: 08

-: 20

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kanyl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 227.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

lkg.

—: 10

1 kg.

lkg.

9-_

o.

o. —

lkg.

1 kg.

lkg.

—: 40 1

-: 10 |

fn. j

—: 50;

lkg.

lkg.

2: —

3: —

lkg.

—: 10

N:r

i tulltaxan

af den

\ juli

1910.

.

1139. \

1140. /

1211

1141.

1212.

1142.

1213.

1143.

1214.

1144.

1215.

1145.

1216.

1146.

1217.

1147.

1218.

1148.

1219.

1149.

1220.

XV C. Färger och färg ning sämnen m. m.

Anm. Till denna rubrik hänföras äfven blyertspennor,

försedda med radergummi.

Skol- och skräddarkrita samt pastellkrita; äfven

som annan krita, ej särskild! nämnd, i skurna

eller formade stycken.........................................

Anm. till n:r 1209 — 1211. Afdrag i vikten medgifves ej

för askar, papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

D. Flyktiga, vegetabiliska oljor; äfvensom parfymer

och kosmetiska medel m. m.

Flyktiga, vegetabiliska oljor, ej särskild! nämnda,

kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 8 kg. eller däröfver...

i kärl af mindre bruttovikt................................

Anm. Såsom vegetabiliska, flyktiga oljor tullbehandlasl

äfven konstgjorda sådana af enahanda sammansättning

som motsvarande naturliga oljor.

Bittermandelolja, äfven konstgjord, kärlens vikt

inberäknad ....................................................................

Nitrobenzol (mirbanolja), kärlens vikt inberäknad

Kamfer, rå eller renad, äfven konstgjord ..............

Terpineol, safrol och mentol, kärlens vikt inberäknad

Iieliotropin, kumarin, mysk och andra inom party

mfabrikationen använda välluktande ämnen,

naturliga eller konstgjorda, ej särskildt nämnda

och ej till flyktiga, vegetabiliska oljor hänför liga,

närmaste emballagets vikt inberäknad:

i förpackningar, vägande brutto 3 kg. eller

däröfver .......................................................

i förpackningar af mindre bruttovikt.........

Anm. Med förpackning afses här närmaste emballaget.

Rosenvatten och pomeransblomvatten (orangevatten),

kärlens vikt inberäknad.......................................

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

155

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1150.

1151.

1152.

1153.

1154.

1155.

1156.

1157.

1158.

1221.

1222.

1223. !

1224.

1225.

1226.

XV D. Flyktiga, vegetabiliska oljor, parfymer etc.

I Kvantitet I

för tull- J

beräk- j

ningen, j

Tullsats.

Ivr. öre

Lukt- eller toalettvatten, eter- eller spritkaltiga,

härunder inbegripen äfven hårtinktur, alla slag,

kärlens vikt äfvensom vikten af etuier, askar,

papper och dylikt omslag inberäknad..................

Puder, smink, tandpulver och tandpasta..................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för tuber och burkar.

Pomador, kärlens vikt inberäknad:

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...

i kärl af mindre bruttovikt.................................

1 kg. 3: —

1 kg. 1: —

1 kg. —: 35

1 kg- 1: —

Anm. Såsom pomador tullbebandlas äfven icke flyktiga

oljor, försatta med välluktande ämnen.

Parfymer och kosmetiska medel, fasta eller flytande,

ej hänförliga till annan rubrik, såsom

parfymbref, parfympåsar, ej sprithaltiga munvatten

m. m., omslags eller flaskors vikt äfvensom

vikten af etuier och askar inberäknad ......

Eterarter, flytande, enkla eller sammansatta, såsom

salpetereter, ättiketer, frukteter, äfvensom konjak-,

rom- och arrakessens samt i brännvin eller sprit

lösta eterarter, ej särskild! nämnda, kärlens vikt

inberäknad.....................................................................

Anm. Af de till denna rubrik hänförliga artiklar må eter

och eter spirituosus eller s. k. Hoffmanns droppar införas

endast af apoteksföreståndare eller, efter kommerskoliegii

pröfning, af näringsidkare, som styrker sig hafva behof

af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

lkg.

O .

O. —

lkg.

2: 50

E. Konstgödsel.

1227.

1228.

1229.j

Chilesalpeter (natriumnitrat); stassfurterkalisalter, ej

särskildt nämnda, äfven raffinerade; samt tomas
fosfat

och omalen s. k. tomasslagg ...................

Karbidkväfve (kalklafve).............................................

Superfosfat..........................................................................

100 kg.

100 kg.

fria.

5: —

—: 25

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

N:r

---J--i.-------

i tull-

Kvantitet

taxau

af den

för tull-

Tullsats.

4 juli

1910.

XV E. Konstgödsel.

beräk-

ningen.

Kr. öre

1159.

1230.

Benmjöl och hornmjöl; guano, äfven naturlig, och

annan gödsel af animaliskt affall...........................

—

fria.

F. Krut och andra sprängämnen; tändstickor

och fyrverkerivaror.

1160.

1231.

Svartkrut (salpeterkrut)...................................................

1 kg.

—: 12

1161.

1232.

Bomullskrut........................................................................

1 kg.

—: 30

1162.

1233.

Röksvagt krut ..................................................................

1 kg.

—: 50

1163.

1234.

Dynamit och andra sprängämnen, ej särskilt nämnda

1 kg.

—: 20

Anm. till n:r 1231—1234. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

1164.

1235.

Knallhattar (tändhattar) ................................................

—

fria.

1165.

1236.

Tandmedel, ej särskild! nämnda, för projektiler och

skjutvapen, såsom perkussions- eller nedslagsrör,

tidrör, dubbelrör, fyrrör och fyrpatroner............

100 kr.

15: —

1166.

1237.

Patroner, ej särskild! nämnda, oladdade eller laddade

1 kg.

—: 35

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

1167.

1238.

Stubintråd och antändningsrör...................................

1 kg.

—: 15

Tändstickor, närmaste emballagets vikt inberäknad:

1168.

1239.

af trä...........................................................................

1 kg.

—: 05

1169.

1240.

andra slag, ej till nästföljande rubrik hän-

förliga.....................................................................

1 kg.

—: 20

1170.

1241.

Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor,

knallsignaler, knallpulver och smällare ...............

1 kg.

2; _

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

1171.

1242.

Vegetabiliska garfningsämnen, såsom ekbark, garf-

skidor (myrobalaner) och kvebraclioträ, hela eller

i stycken, raspade, mulna eller på annat sätt

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition K:o 227.

157

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

åt den

för tull-

Tullsats.

4 iuli

1910.

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. m.

beräk-

ningen.

Kr. öre

sönderdelade, samt garfämnesextrakter, flytande

eller fasta; äfvensom galläpplen ..........................

fria.

1172.

1243.

Garfsyra (tannin), gallnssyra och pyrogallussyra

(pyrogallol).....................................................................

—

fria.

1173.

1244.

Glutenlim eller växtlim......................

1 kg.

—: 03

1174.

1245.

Dextrin, i fast eller flytande form ...........................

1 kg.

—: 20

Anm. Såsom dextrin tullbehandlas äfven stärkelseklister

samt dextrin- eller stärkelsekaltiga appreturmedel.

Lim och gummi, flytande, ej till annan rubrik hän-

förliga, med eller utan tillsats af andra ämnen:

1175.

1246.

i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröfver...

1 kg.

—: 40

1176.

1247.

i kärl af mindre bruttovikt, närmaste embal-

lagets vikt inberäknad.................................

1 kg.

1: —

1177.

1248.

Gummi, nativt, ej särskildt nämndt, gummigutta

och andra gummihartser härunder inbegripna...

fritt,

1178.

1249.

Gelatin i tunna, böjliga folier, närmaste omslagets

vikt inberäknad; äfvensom arbeten af gelatin,

ej till annan rubrik hänförliga ..............................

lkg.

1: 70

Anm. 1. Gelatin i folier hänföres till denna rubrik, endast för-

såvidt foliernas medelvikt utgör högst 8 gram för 100 kvcm.

Anm. 2. Vid tullbehandling af arbeten af gelatin medgifves

ej afdrag i vikten för askar, papper och dylikt omslag.

1179.

1250.

Draglim eller s. k. snickarlim och andra, ej sär-

skridt nämnda slag af lim, icke flytande............

1 kg.

—: 20

1180.

1251.

Valsmassa (elastiskt lim för boktryckerivalsar),

ofärgad eller färgad, härunder inbegripen äfven

autograf- och hektografmassa.................................

lkg.

—: 20

1181.

1252.

Kollodium, kärlens vikt inberäknad ....

1 kg.

2: —

1182.

1253.

Albumin och kasern..............................................

fria.

1183.

1254.

Ostlöpe, flytande eller i form af pulver eller tabletter

lkg.

_• 19

• L u

1184.

1255.

Lack ....................................................................................

lkg.

—: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

jST:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1185.

1186.

1187.

XV G. Produkter af öfrig kemisk industri m. in.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1256.

Lödpasta och lödpulver, afsedda att underlätta löd- ning af metaller .........................................................

1 kg-

—: 70

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, burkar, papper

och dylikt emballage.

1257.

Glödstrumpor, afbrända, med eller utan stift.........

1 kg.

2: 50

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1258.

Apoteksvaror, ej särskildt nämnda, enkla eller sam- mansatta, sackarin och andra konstgjorda söt- ningsmedel härunder inbegripna ..........................

fria.

Anm. Hit hänförliga varor må införas allenast af apoteksföreståndare

eller, med undantag af sackarin, hvarom

särskildt är stadgadt, efter medicinalstyrelsens, vetenskapsakademiens,

vederbörande universitetsfakultets eller

karolinska institutets eller tekniska högskolans lärarkollegiers

hörande, af vetenskapsmän till begagnande för

vetenskapliga ändamål, eller ock, efter kommerskollegii

pröfning, af näringsidkare, som styrka sig hafva behof

af dylika varor för åstadkommande af sina tillverkningar.

1188.

1259.

Kemiskt-tekniska preparat, ej särskildt nämnda

100 kr.

15:

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

1189. 1260.

I

Instrument:

kirurgiska, medicinska, fysiska, pyrometer samt

elektricitetsmätare och andra elektriska mätinstrument

härunder inbegripna, kemiska och

navigations-, alla slag, ej särskildt nämnda;

vattenpass, alla slag samt mikrometrar, mätband,

mätstockar, räknestafvar och andra, ej

särskildt nämnda matematiska instrument, steg
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

159

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1190.

1191.

1192.

1193.

1194.

1195.

1190.

1196.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Kvantitet

för tullberäkningen.

räknare, cyklornetrar, taxametrar, tachometrar

och metronomer härunder inbegripna; äfvensom

delar till instrument, hänförliga till denna

rubrik...........................................................................100 kr.

Anm. I denna rubrik nämnda instrument hänföras till|

densamma, äfven om de äro försedda med optiska glas.)

optiska:

fotografikameror, med eller utan objektiv, äfvensom

delar, ej särskilt nämnda, till fotografi-!

kameror: .

Tullsats, j

Kr. öre

10:

1261.

1262.

vägande per stycke netto högst 3 kg....

vägande per stycke netto mer än 3 kg.

1 kg.

4: —

men ej mer än 5 kg.......................

lkg.

3: —

1263.

vägande per stycke netto mer än 5 kg.

Anm. 1. En kamera tullbehandlas i det skick, hvari den

inkommer.

Anm. 2. Objektiv, särskildt inkommande, tullbehandlas

såsom infattade optiska glas.

1 kg.

''

1: —

1264.

1265.

kassetter, sökare, slutare och bländare......

andra slag, härunder inbegripna kikare, glas- ögon och infattade optiska glas; äfvensom

delar därtill, ej särskildt nämnda, af annat

lkg.

O;__

ämne än guld eller silfver ..............

Anm. Vid förtullning af optiska instrument, andra

slag, medgifves ej afdrag i vikten för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

1 ko*.

2; _

1266.

1267.

fyrapparater och delar därtill, ej särskildt nämnda

barometrar och termometrar; äfvensom vatten-

100 kr.

10: —

mätare med högst 40 mm. genomloppsöppning

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1 kg.

1: —

1268.

manometrar och vacuummetrar samt delar därtill

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

lkg.

2; _ j

i

1

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:v

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1197.

1198.

1199.

1200.

1201.|

1202. |

1203.

1204.

1205.

1206.

Kvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg.

—: 50

1 st.

1 st.

150: —

200: —

1 st.

1 kg.

1 kg.

10: —j

9. 1

50

100 kr.

fria.

20: —

100 kr.

15:-

1 kg.

—: 50

1269.

1270.

1271.

1272.

1273.

1274.

1275

1276,

1277,

1278.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

gasmätare, vägande per stycke netto högst 1001

äfvensom vattenmätare, ej till nästföregående

rubrik hänförliga ....................................

Anm. Gasmätare af större vikt hänföras till apparater,

ej särskild! nämnda.

musikinstrument:

tafflar och pianinon .............................

%glar .......................................................

Anmärkningar till n:r 1270 och 1271.

1. Är spelapparat inbyggd i musikinstrument, förhöjes

tullen å detta med 75 kronor per stycke. Särskild!

inkommande spelapparater tullbehandlas såsom delar till

musikinstrument.

2. S. k. stomryggar till pianoinstrument, strängade eller

osträngade, tullbehandlas såsom fullfärdiga instrument.

positiv (med pipor).....................................

speldosor och delar därtill .............................

ackordion och delar därtill............................

Anm. till n:r 1273 och 1274. Afdrag i vikten medgifves

ej för askar, papper och dylikt omslag.

blåsinstrument:

af trä samt delar därtill..........................

af annat ämne, äfvensom delar därtill ..

andra slag; äfvensom särskilt inkommande

delar och tillbehör, ej särskildt nämnda

Anm. Instrument, kvilka i anseende till sina mindre

dimensioner och sin beskaffenhet i öfrigt synbarligen utgöra

endast leksaker, äfvensom munharmonikor hänföras

till leksaker.

grammofoner, fonografer och dylika för återgifvande

af musik m. m. inrättade instrument

samt delar därtill, såsom plattor och

rullar, trattar, ljuddosor och nålar in. m.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, pi

och dylikt omslag.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

161

N:r

i tull- taxan

af den

4 juli

mo.

1207.

1279.

1208.

1280.

1209.

1281.

1210.

1282.

1211.

1283.

1212.

1284.

1213.

1

1285.

1214.

1286.

1215.

1287.

1

1216.

1288.

1217.

1289.

1218.

1290.

1219.

1291.

1220. |

1292.1

1221.

1293.

! Ur:

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

Vågar:

analys- och apoteksvågar; äfvensom brefvågar

balansvågar, ej särskild! nämnda:

af mässing .......................................................

andra slag; äfvensom taffel- och hushålls

vågar ...........................................................

vågar för lokomotiv och järnvägsvagnar;

äfvensom andra vagnsvågar, vägande per

stycke mer än 500 kg....................................

decimalvågar, bestående hufvudsakligen af trä

och järn ......................................................

gods-, bagage-, person-, kran- och kreatursvågar;

vagnsvågar, vägande per stycke

högst 500 kg., samt vågar, ej särskildt

nämnda; äfvensom vågbalanser af järn.....

fick- :

med helt förgylld eller guldpläterad boett

eller med boett af guld

andra slag ............................

urverk, lösa ....................................................

boetter, lösa:

af annan metall än silfver, helt förgyllda

eller guldpläterade ....................................

andra slag: förtullas såsom det ämne,

arbetadt, hvaraf de bestå.

skeppskronometrar................................................

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder:

af alabaster eller annan sten, porslin,

terracotta, majolika eller annat lergods

af metall, äfven med spelverk samt af

trä eller andra i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lod till ur; äfvensom tornur och delar därtill:

Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft.

Kvantitel

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Kr. öre

1 kg-

1: —

lkg.

—: 75

lkg.

—: 25

1 kg.

—: 10

lkg.

—: 15

1 kg.

—: 20

1 st.

1: —

1 st.

—: 50

1 st.

—: 50

1 st.

—: 50

1 st.

1: —

lkg.

1: 50

lkg.

—: 80

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1222.

1294

1223. j 1295.

1224.

1296.

1225.

1297.

1226.

1298.

1227.

1299.

1228.

1300.

1229.

1301.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

förtullas lika med det ämne arbetadt, hvaraf

de bestå;

lösa eller oinfattade verk till vägg-''eller studsarur

samt delar, ej särskild! nämnda, af verk

till ur, alla slag, utom tornur; äfvensom

taflor och visare till ur, andra än tornur...

Anm. till n:r 1291, 1292 och 1294. Afdrag i vikten

medgifves ej för fodral, askar, papper och dylikt omslag.

Lampor, ej särskild! nämnda, och lyktor: förtullas

såsom det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen

bestå.

Anm. Inkomma lampor i delar, förtullas hvarje del särskilda

År en lampdel sammansatt af ämnen, som draga

olika tull, skall det ämne, som är underkastadt den

högsta tullsatsen, vara för tullbehandlingen bestämmande.

Siktar, ej särskilt nämnda (handsiktar) .................

Strängar:

af metalltråd, icke öfverspunna eller för musikinstru

ment apterade: tullbehandlas som metalltråd;

andra slag, ej särskild! nämnda ............................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag.

Fiskkrokar, drag och svirflar härunder inbegripna;

äfvensom metspön och metrefvar, monterade,

fiöten, sänken och andra dylika till fiskredskap

synbarligen afsedda, ej särskildt nämnda artiklar

Leksaker och julgransprydnader, alla slag, utan afseende

å materialet; äfvensom delar därtill .....

Kvantitet

för tullberäkningen.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

Bijouterivai''or, alla slag, af annat ämne än guld, silfver

eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar,

hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker,

urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hår
-

Tullsats.

lkg.

1 kg.

lkg.

100 kr.

1 kg.

Kr. öre

-: 60

1: 20

10: —

1: 20

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

163

N:r

i tull-

Kvantitet

taxan

af den

för tull-

Tullsats.

10 juli

1910.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

beräk-

ningen.

Kr. öre

prydnader, ej till annan rubrik hänförliga, samt

andra dylika till personligt begagnande afsedda

prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna

ärm- och bröstknappar ...........................................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för etuier, askar,

papper och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Knappar, ej särskilt nämnda, och delar därtill:

öfverkladda:

lkg.

2: —

1230.

1302.

med spånadsämne, hvari silke ingår ..............

1 kg.

2: —

1231.

1303.

med annat spånadsämne ....................................

Anm. Snörmakarknappar, hvilka icke bestå af en öfver-

lkg.

1: —

klädd knappform af trä, papp eller metall, tullbehandlas

som snörmakararbete.

1232.

1304.

helt och hållet af järn, ben, horn eller papier

maché ....................................................................

1 kg.

—: 50

helt och hållet af andra oädla metaller än

järn, eller af järn i förening med annan oädel

metall:

1233.

1305.

förgyllda eller försilfrade................................

andra slag:

lkg.

1: 80

1234.

1306.

bestående uteslutande af eu enda af här af-

sedda metaller eller metallegeringar utan

förening med andra ämnen ..................

1 kg.

—: 75

1234.

1307.

andra ..................................................................

1 kg.

—: 90

1235.

1308.

helt och hållet af glas eller porslin .................

lkg.

—: 50

1236.

1309.

af stennöt........................................................................

lkg.

—: 80

1236.

1310.

af pärlemor; äfvensom knappar, ej särskildt.

nämnda, sammansatta af två eller flera ämnen

lkg.

1: —

1237.

1311.

andra slag: tullbehandlas såsom det ämne, ar-

betadt, hvaraf de bestå.

Anmärkningar till n:r 1302—1311.

1. Vid tullbekandlingen fästes ej afseende å ögla

eller å mellanlägg af papp- eller pappersskifvor. Om

knappar eller delar däraf, hänförliga under olika tull-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 227.

N:r

i tulltaxan

af den

4 juli

1910.

1238.

1239.

1312.

1313.

1240.

1241.

1242.

1243.

1314.

1315.

1316.

1317.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

satser, inkomma förpackade i samma ask, tillämpas den

högsta tullsatsen för hela innehållet.

2. Vid tullbehandlingen af knappar, alla slag, och

delar däraf medgifves ej afdrag i vikten för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för kartor.

Koffertar, kappsäckar och hattfodral, ej särskild!

nämnda, med eller utan inredning

Väskor, med eller utan inredning, portföljer, portmonnäer

och penningbörsar, ej särskild! nämnda ...

Anm. 1. Består varan af ett ämne, hvilket såsom arbetadt

drager högre tull än den här bestämda, hänföres varan

i stället till arbeten af detta ämne.

Anm. 2. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för inlägg.

Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, dosor

och fodral af annat ämne än papp, papper, pappersmassa,

läder eller skinn eller spånadsvara, dock

ej af guld eller silfver:

i förening med elfenben, sköldpadd, pärlemor,

snäckor, bärnsten, agat, annan metall än

järn, kautschuk eller skinn eller med

celluloid, gelatin eller annat dylikt formbart

ämne eller med spetsar eller med

spånadsvara, hvari silke ingår........................

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar,

papper och dylikt omslag.

hvaraf de hufvudsakligen bestå.

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af det

ämne

Ramar, fotografi- och tafvel-:

öfverklädda med väfnad eller eljest med annat

ämne än papper ...............................................

andra slag: tullbehandlas såsom arbeten af

det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.

Kvantitet

för tullberäkningen.

lkg.

1 kg
-

Tullsats.

Kr. öre

-: 60

1: 50

lkg.

lkg.

1: 80

2: —

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

165

N:r

i tull- taxan

af den

4 juli

1910.

XVI. Varor, ej annorstädes upptagna.

[Qvantitet

för tull- beräk- ningen.

Tullsats.

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag, ej heller för den i ramen infattade

fotografien eller täflan.

Kr. öre

1244.

1245.

1318.

1319.

Tobakspipor samt hufvuden och skaft därtill; äfven- som cigarr- och cigarrettmunstycken:

af sjöskum, äkta eller oäkta, eller af bärnsten

andra slag ........................................................

Ikg.

lkg.

2: —

—: 70

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för fodral, askar,

papper och dylikt omslag.

1246.

1320.

Pennskaft samt rit- och skrifstift af annat ämne

än mild pllpr silfver .....................................

1 kg.

1: —

Ö

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper och

dylikt omslag, ej heller för kartor.

1247.

1321.

Oblat och kapslar häraf samt munlack ....................

lkg.

1: —

Anm. Afdrag i vikten medgifves ej för askar, papper

och dylikt omslag.

1248.

1249.

1250.

1251.

1322.

1323.

1324.

| 1325.

Konstnärsarbeten, ej särskild! nämnda ...................

Affall, ej särskild! nämndt, lump härunder inbegripen

Varor, som icke kunna hänföras under någon af

de i tulltaxan upptagna bestämmelser:

rfl.ä.TYvnfin ...................................

fria.

fritt.

fria.

15: —

mer eller mindre arbetade.................................

100 kr.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Tariff

å tara för inkommande utländska varor.

Rubrik

n:r.

V anslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

1149

Aluminiumsulfat, (svafvelsyrad

i lerjord) ....................................

bal .............................

2

fat ...............................................

7

1149

Alun, alla slag............................

fat ....................

7

1142

Ammoniak, kaustik ....................

damejea.nne med korg

20

korgflaska ....................................

30 ''

1154

Ammoniumkarbonat (hjorthorns-

salt)............................................

fat ...............

12

1152

Ammoniumnitrat ........................

fat ............................

|

12

178

Anis och stjärnanis ....................

bal af väf ................

3

» , af gräs ................................

6

107

Apelsiner ....................................

låda, då bruttovikten utgör 50

kg. eller därunder ....

22

» , då bruttovikten utgör mer

än 50 kg.....................

18

109

Apelsinskal (icke saltade) ........

bal af gräs.........................

10 i

107

Bananer ........................................

häck med napknino*

30

1189

Benkol och bensvärta ................

bal .................

3

fat ................................................

12

330

Bobiner af papper etc.................

bal ....................................

4

låda................................................

22

109

Bruneller ....................................

bal ............

2

fat ................................................

io ;

låda................................................

12 i

pappask .......................................

10 i

1

glasburk........................................

40 ,

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

167

Rubrik

n:r.

V arusla g.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

188

Brännvin och sprit, alla slag,

härunder äfven inbegripna

arrak, rom och konjak ........

fat af järnplåt:

då bruttovikten utgör 400

kg. eller därunder........

då bruttovikten utgör mer

än 400 kg. men ej mer

än 700 kg.....................

22

18

då bruttovikten utgör mer

än 700 kg.....................

15

arrak ....................................

fat af trä:

helläglar.................................

19

andra fat:

då bruttovikten utgör 50 kg.

eller därunder ................

18

då bruttovikten utgör mer

än 50 kg.........................

16

andra slag...........................

fat af trä-

då bruttovikten utgör 50 kg.

eller därunder....................

18

då bruttovikten utgör mer

än 50 kg.........................

16

191

Bärsaft ........................................

fat, då brutto vikten utgör mindre

än 50 kg.........................

20

» , då bruttovikten utgör 50 kg.

eller däröfver ................

18

196

99

Cigarrer och cigarretter; seTobak.

Cikorierot, äfven torkad............

bal ................................

3

107

Citroner .......................................

låda

20

10

109

Citronskal (icke saltade)............

bal af gräs ..........

109

Dadlar, torkade ........................

låda ...........

15

10

träask.....................................

pappask .......................................

7

1245

Dextrin, i fast eller flytande form

(härunder inbegripna stärkel- seklister samt dextrin- eller

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utg;lr.

Tara-

procent.

stärkelsehaltiga appreturme- dell

bal ................................................

2

fat, då bruttovikten utgör lOOkg.

Aller därunder ................

18

|

», då bruttovikten utgör mer

än 100 kg. men ej mer

än 300 kg.........................

!

14

» , då bruttovikten utgör mer

än 300 kg.........................

:

10 :

162

fat ............................................

12

låda ..........................................

10

72

1117-1119

Pull ................................

bal .............................................

6

bleckflaska....................................

10

flaska, afl järnplåt........................

15

lerkrns eller glasflaska.............

40

fat af lätt trä ............................

» af tungt trä ........................

12

18

92

109

Fiber, krusad (tagelsurrogat)....

Piken . ...............................

bal ................................................

2

ask................................................

12

bleck- eller papplåda.................

7

fat ................................................

10

kerg eller matta.........................

5

packe, bestående af flera mattor

tillsammans i ett omslag ....

låda, då bruttovikten utgör 5 kg.

eller därunder:

utan ytterlåda ........

med ytterlåda ........

» , då bruttovikten utgör mer

än kg.........................

10

20

25

15

144

Fiskrom, saltad, ej särskildt

fat eller kagge, då bruttovikten

utgör 5 kg. eller där- under ........................

20

72

Fjäder, ej särskildt nämnd, spri- tad • ................................

» » , då bruttovikten utgör

mer än 5 kg.........

glasburk, ej hermetiskt tillsluten

bleckdosa,» » »

bal ................................................

16

35

10

6

140

Flott (smult)................................

fat ...............................................

17

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 227.

169

Rubrik

n:r.

Varuslag.

Emballage, för livilket tara utgår.

Tara-

procent.

56

Fläsk, andra slag........................

låda...............................................

20

saltadt, i lake ................

fat ................................................

40

958

Folier, bly- eller tenn-, stanniol

härunder inbegripen................

trärulle ........................................

4

Frukter (af träd) och bär:

106-107

färska eller enbart kokade,

äfven krossade eller på annat

sätt sönderdelade:

apelsiner................................

låda, då bruttovikten utgör 50 kg.

eller därunder................

22 !

» , då bruttovikten utgör mer

än 50 kg.........................

18

bananer ................................

häck med packning..................

30

citroner ................................

låda......................................

20

pomeranser ....................

låda.........................................

22

vind räfvel’ ............................

fat eller låda ...........................

33 |

andra slag, ej särskilt

nämnda .................

fat ..................................

12

spånkorg ..................................

10 i

videkorg........................................

15

10S—111|

torkade:

113—115!

apelsinskal, citronskal och

pomeransskal (icke sal-

tade) ................................

bal af gräs ................................

10

liken ....................................

ask..............................................

12

bleck- eller papplåda ................

7

fat ..............................................

10

korg eller matta .......................

5

packe, bestående af flera mattor

tillsammans i ett omslag

10 i

låda, då bruttovikten utgör 5 kg.

eller därunder:

utan yttersida ........

20

med ytterlåda ........

25

» , då bruttovikten utgör mer

än 5 kg........................

15

kastanjer ............................

bal .......................................

8

fat ................................

12

korg ............................................

10

korinter...............................

bal ........................................

3

fat eller låda..............................

15

Bikung till Piksd. prof. 1911. 1 Sand. I Afd. 162 Höft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

I Rubrik

n:r.

i

V a v u s 1 a g.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

Frukter och bär: torkade:

mande], kräk- ....................

bal ................................................

5

fat ...............................................

15

låda................................................

20

skalad ....................

bal ..............................................

2

fat ................................................

14

låda................................................

20

nötkärnor ..........................

bal .................................................

3

låda..............................................

20

nötter, val-, hassel- och andra

slag, ej särskildt nämnda

bal ................................................

3

fat ................................................

12

plommon, sviskon och bni-

neller.................................

bal ................................................

2

fat ................................................

10

låda................................................

12

pappask ........................................

10

glasburk........................................

40

russin: s. k. sultan-............

låda...............................................

10

andra.......................

fat ................................................

15

låda, då bruttovikten utgör 5 kg.

eller därunder...............

35

» , då bruttovikten utgör mer

än 5 kg. men ej mer än

10 kg.............................

25

» , då bruttovikten utgör mer

iin 10 kg. men ej mer

än 20 kg.....................

20

» , då bruttovikten utgör mer

än 20 kg.........................

15

äpplen i skifvor eller bitar,

från hvilka skal och kärn-

hus icke borttagits (s. k.

chopped äpples till bered-

ning af läskdryclcer) samt

kärnhus och skal af äpplen

bal ................................................

fn t

3

10 !

låda...............................................

i

15

andra slag, ej särskildt

nämnda, ätbara (icke

saltade) ...........................

bal ................................................

3

fat ................................................

iO |

låda...............................................

15 i

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227. <

171

Rubrik

Tara-

n:r.

V a r u s 1 a g.

Emballage, för hvilket tara utgår.

procent.

191

Fruktsaft ....................................

fat, då bruttovikten utgör mindre

än 50 kg.........................

20

» , då bruttovikten utgör 50 kg.

eller däröfver ................

18

So, 88, 89

Frö, kanarie-, timotej- och röd- klöfver- ....................................

bal ................................................

3

fat ................................................

15

178

Fänkol .........................................

bal af väf....................................

o

o

Färger och färgningsämnen:

» af gräs ................................

6

1189

benkol noll bensvärta.............

bal ...............................................

8

fat ................................................

12

1203

färger, beredda med olja, ej

bleckkärl ...................................

10

fat eller järnplåtcylinder............

IS

1188

kimrök och likartade svarta

färgämnen............................

s. k. bössa (litet cylindriskt trä-

kärl) ........................................

50

fat eller låda...............................

småpaket och yttre pappersom-

30

slag...........................................

20

1199

tjärfärger och färgextrakter

med tillsats af lösnings- eller betningsämnen, såsom

ättiksyra, acetin, garfsyra

eller alun eller annat metall-

salt........................................

fat, då bruttovikten utgör 100 kg.

eller därunder ................

20

» , då brutto vikten utgör mer än

100 kg. men ej mer än

200 kg.........................

18

» , då bruttovikten utgör mer än

200 kg.............................

15

1201

trycksvärta ............................

fat, då brutto vikten utgör 15 kg.

eller därunder ................

» , då bruttovikten utgör mer

20

än 15 kg.........................

15

bleckdosa ....................................

10

järnplåtcylinder............................

18

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

|

1 Tara-

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår. ... ti

I procen

Garn: af ull, med eller utan inblandning

af annatj

spånadsämne med

undantag af silke:!

381—391 ! broder- och s. k. i

halfsöfd- .... papper ........................................

» (mindre paket) jämte

ytterpapper................

I » och enkelt emballage....!

j » och dubbelt emballage.. ;

10

15

18

andra slag........[papper ........................................ 2

j bal, då bruttovikten utgör 450 kg.

eller därunder:

j utan papper omkring

hvarje bunt eller i

varpar med pappers-;

. omslag:

| enkelt emballage:

utan järnband ... 3

med järnband... j 4

dubbelt emballage:

utan järnband ...J 4

med järnband... 5

med papper omkring!

hvarje bunt:

enkelt emballage:!

utan järnband.... 4

med järnband.... 5

dubbelt emballage:!

utan järnband.... 5

med järnband....| 6

| bal, då brutto vikten utgör mer än!

450 kg.:

utan papper omkring

hvarje bunt eller i

varpar med pappers-;

omslag ....................! 3

med papper omkring!

hvarje bunt ............i 5

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kung!,- Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

173

Rubrik

n:r.

V a r u s 1 a g.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara- proccnt. j

426-431

Garn: af andra till Afd. VIII C hö- rande spånadsäm- nen, äfven i för- ening med bomull

eller jute:

enkelt ............

bal ................................................

papper ........................................

j

1

1

1

5 |

9

4532 - 433

två- eller fler- trådigt ........

•

bal ................................................

papper ........................................

5

2

178—195

af bomull:

broder- .................

papper (mindre paket) jämte

ytterpapper....................

10

annat....................

papper ........................................

2

bal, då bruttovikten utgör 150 kg.

eller därunder:

utan papper omkring

hvarje bunt eller i

varpar med pappers- omslag:

enkelt emballage....

dubbelt emballage... j

med papper omkring

hvarje bunt:

enkelt emballage....! 5

dubbelt emballage.... i 6

bal, då bruttovikten utgör mer än:

150 kg.:

utan papper omkring!

hvarje bunt eller i

varpar med pappers-;

omslag:

enkelt emballage.... | 2

dubbelt emballage...! 55

med papper omkring:

hvarje bunt:

enkelt emballage ...i 3

dubbelt emballage... 4

”M CC

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kun yl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

Tara-

Varuslag.

n:r. °

i

Emballage, för hvilket tara utgår. ! pr0CCI1j

i

Garn:

Anm. Vid utrönande]

af nettovikten å garn af\

ull eller bomull, förpackadt

på spolar i låda, må af

varuägaren företedd faktura

tjäna till ledning vid

nettoviktens bestämmande;

tullförvaltning dock

obetaget, att, där så anses

nödigt, genom störtning

utröna densamma, skolande

i hvarje fall anteckning

om brutto-, taraoch

netto vikt göras i journal

eller attest.

j Glas:

692-696; flaskor

och burkar

fönster- äfven färgadt, samt

spegel-:

685-686 j ofolieradt: mattslipadt,

slipadt och poleradt,

etsadt, böj dt eller klippt.

.........-.....................

687—688 folieradt............................

glas- och emalj varor, ej särskilt

nämnda, äfven i förening

med annat ämne änl

guld eller silfver, försåvidt]

de icke äro hänförliga till

bijouterivaror, karaffinerj

fat ellei

l cl Cl cl

smålådoi

utom yttre ladan

25

20

20

18

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

175

Rubrik

n:r.

V a ruslag

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

härunder inbegripna:

704

lampglas............................

fat eller låda ............................

00

703 - 704

lampkupor.......................

fat eller låda ..........................

70

ljuskronglas (prismaglas)

låda................................................

20

andra slag ......................

fat eller låda ............................

40

hö eller halm ............................

10

korg ..........................................

30

1112

Glycerin, rå eller renad ...........

damejeanue med korg och pack-

ning ........................................

20

bleckkärl ....................................

12

81

Gryn: ris- ...................................

bal ................................................

1,5

fat ................................................

9

82

alla slag, ej särskild!

nämnda, samt makaro-

ner och vermiceller....

bal ................................................

2

låda................................................

17

92

Gräs, tränsadt eller upprispadt,

äfven i förening med hår af

tullfri beskaffenhet (tagel-

surrogat) ...............................

bal................................................

2

1154

Hjorthornssalt (ammoniumkar-

bonat)........................................

fat ................................................

12

141

Honung, äfven konstgjord ........

fat ................................................

12

glasflaska ....................................

25

lerkrus ........................................

35

93

Humle........................................

bal ...............................................

O

låda med innerlåda af bleck ...

20

järncylinder ................................

25

173

Ingefära, omalen ........................

bal ................................................

4

fat af lätt trä ............................

16

fat af tungt trä ........................

20

låda af tungt trä........................

22

57

Ister ............................................

fat ................................................

17

134

Kabelgarn ..................................

bastmatta .....................................

2

Kaffe:

155

obrändt ....................................

enkel bal af väf ........................

1,5

dubbel bal af väf........................

2,5

dubbel bal, den ena af väf och

den andra af bast ................

5

fat ................................................

10

träcylinder....................................

8

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

i Rubrik

n:r.

V a r u s 1 a g.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

156

brändt eller rostadt, äfven

malet. samt kaffesurrogat,

alla slag................................

kardus . .

0

bleckask........................................

9

karduser, inlagda i fat eller låda

10

152

Kakao: bönor och skal ............

enkel bal ......

2

dubbel bal....................................

3

fat ................................................

12

1143

Kali, kaustikt (kalihydrat), fly-

tan de ........................................

järnfni,

15

176

Kanel, härunder inbegripna äfven

i

kanelknopp och cassia lignea,

omalen ....................................

bal ........................

w

låda utan öfverdrag....................

20

» med öfverdrag....................

22

korg med väfomslag ................

16

113

Kastanjer ...................................

bal .........................

q

fat ................................................

12

korg ...........................................

10

641

Kautschuksskodon........................

låda...............................................

30

144

Kaviar och saltad fiskrom, ej

särskild!; nämnd ....................

fat eller kagge, då bruttovikten

utgör 5 kg. eller därunder...

20

fat eller kagge, då bruttovikten

utgör mer än 5 kg................

16

glasburk, ej hermetiskt tillsluten

35

bleckdosa,» » »

10

1188

Kimrök och likartade svarta

färgämnen................................

s. k. bössa (litet cylindriskt trä-

kärl) ........................................

50

fat eller låda................................

30

småpaket och yttre pappers-

omslag ....................................

20

1146

Klorkalk ....................................

fat ..

19

1130

Klorvätesyra (saltsyra) ............

damejeanne med korg och pack-

ning ..........................................

15

1075

Kol, för elektriskt ändamål ar-

betadt, ej särskild! nämndt:

kolspetsar ............................

låda, då brutto vikten utgör 100

kg. eller därunder .......

30

» , då bruttovikten utgör mer

än 100 kg.....................

20

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

177

Rubrik

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara- j

procent.

1164

Kopparvitriol (kopparsulfat) ....

fat ................................................

12

178

Koriander ...................................

bal ................................................

3

fat eller låda................................

15

no

Korinter........................................

bal ................................................

3

fat eller låda ............................

15

268

Korkar:

butelj- och andra flaskkorkar

utan beslag ........................

bal ................................................

6

92

Krollsplint....................................

bal ...............................................

2

1231

Krut:

svartkrut (salpeterkrut) ........

fjärding ........................................

16

145

Kräftstjärtar, i lake....................

bytta ............................................

35

163

Kulör ............................................

fat ................................................

12

172

Kummin........................................

bal ................................................

3

120 -122

Köksväxter, ej särskild!nämnda:

färska:

lök ........................................

bal af väf....................................

1

låda................................................

12

andra slag, ej hänförliga

|

till n:r 118—120 ............

fat ...............................................

12

spånkorg ....................................

10

videkorg........................................

15

saltade eller torkade, äfven i

blandning med rötter ........

bal ...............................................

3

fat ................................................

10

låda..............................................

15

59

Kött, andra slag, härunder in-

begripna till konserver icke

hänförliga ätbara djurdelar,

ej särskild! nämnda, såsom

lefver, njurar in. m., saltadt,

i lake ....................................

fat ................................................

85

1255

Lack: s. k. buteljlack................

fat eller låda ............................

10

179

Lagerblad, torkade ....................

bal ................................................

5

179

Lagerbär, torkade ....................

bal ...............................................

O

fat ................................................

15

165

Lakrits: i block ........................

låda ............................................

12

i stänger ....................

låda ............................................

20

1149

Lerjord, svafvelsyrad (alumi-

niumsulfat) ............................

bal ................................................

2 i

fat ................................................

7 i

Bihang till Riksd. prat. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft.

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

Tara- .

n:r.

\r a r u s 1 a g.

Emballage, för hvilket

tara utgår.

procent.

Lervaror:

655 —659

golf- och väggplattor............

fat .............................

15

kakel och kakelugnsornament

låda ........................

10

665—666

låda............................

20

678—674

arbeten, ej särskild! nämnda, af

äkta porslin:

tallrikar ....................

fat, låda eller krog .

25

andra pjäser ............

fat eller låda .........

35

korg .........................

25

675—676

arbeten, ej särskilt nämnda,

af fajans (oäkta porslin)

samt krukmakargods och

andra lervaror, ej särskild!

nämnda, äfven i förening

med järn eller trä:

tallrikar ........................

fat, låda eller korg.

25

andra pjäser....................

fat eller låda .........

35

korg ........................

25

1250

Lim: draglim eller s. k. snickar-

lim och andra, ej sär- skildt nämnda slag af

lim, icke flytande ........

bal .............................

O

fat eller låda .........

15

korg .........................

10

1244

glutenlim eller växtlim ....

fat, då bruttovikten

utgör 100

kg. eller därunder........

18

■» , då brutto vikten utgör mer

än 100 kg. men ej mer

än 300 kg. .

14

» , då bruttovikten

utgör mer

än 300 kg. .

12

954

Linjer, mässings-, för- boktrycke-

8

rier eller bokbinderier............

låda .........................

1102

Linoljesyra ................................

fat ............................

18

bleckkärl .................

10

435—442

Linor och tågvirke, icke flätade,

med en diameter:

af mer än 5 ram.............

af 5 mm. eller därunder,

bastmatta .................

2

två- eller flertrådigt...

papper .....................

5

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

179

Rubrik

Tara-

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

procent.

1121

Ljus:

talg- ........................................

låda ............................................

16

andra slag................................

låda af lätt trä ......................

17

låda af tungt trä ........................

22

120

Lök ............................................

bal af val....................................

i

låda ............................................

12

82

Makaroner och venniceller........

bal ....................................

2

låda ............................................

17

150

Maltsocker och mjölksocker ....

låda ............................................

10

tät ................................................

12

in

Mandel, kräk- ............................

bal ................................................

5

fat ................................................

15

låda ............................................

20

skalad .....................

bal ................................................

O

o

fat ................................................

It

låda ............................................

20

139

Margarin (konstgjordt smör) ....

fät ............................................

11

bytta........................................

17

A Cd. XIII A

Maskiner, apparater och redskap,

ej elektriska ..........

låda ........................................

13

Anm. Denna tarabestämmelse

må ej tillämpas, då en

maskins hänförlighet till den

ena eller andra af två, olika

tullsatser underkastade vikt-

grupper är beroende af huru- vida den legala eller den

verkliga taran beräknas.

161

Melass och sirap ..................

Metaller:

fat .........................................

12

j 958

bly: folier ..........................

trärulle .................................

4

954

fyllnadsmateriel (för bok- tryckerier) af bly eller

blylegeringar, såsom kva- drater, regietter och

steg....................................

låda ............................................

8

934

hagel ..............................

fat samt påsar af tyg..............

4

s. 180 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

180

Rubrik

Tara- i

n:r.

Varuslag.

Emballage, för livilket tara utgår.

''procent.

:

järn och stål:

! 779, 780

nitar ................................

fat ...............................................

6

låda................................................

8

t 770, 777

skostift ............................

spik, ej särskildt nämnd,

matta och fat ............................

7 ;

hästskosöm, hästsko- hakar. brödlår och nubb

låda ............................................

10

; 760-766

tråd, kallvalsad eller dra- gen, kallvalsadt eller

kalldraget band- och

fasonjärn härunder in- begripet, allt i stänger

eller ringar, 10 mm.

eller därunder i största

dimension af tvär- sektion ........................

trärulle ........................................

10

fat ................................................

5

GO

1

C^>

L''-

träskrufvar ....................

fat eller låda...............................

8

koppar och annan, i tulltaxan

ej särskildt nämnd oädel

metall:

958

folier, tenn-, stanniol

härunder inbegripen

trärulle .......................................

4

954

tryckstämplar, stilar

(typer), patriser och

mässingslinjer för

boktryckerier eller

bokbinderier ............

låda ............................................

8

908-911

tråd af koppar............

trärulle ........................................

10

150

Mjölksocker och maltsocker ....

fat ...............................................

12

låda...............................................

10

92

Mossa, preparerad till stopp-

ninfifsmateriel.............................

bal ................................................

o

175

Muskotblomma............................

bal ................................................

5

fät eller låda af lätt trä...........

25

» » » af tungt trä........

35

1143

Natron, kaustikt (kaustik soda,

natronhydrat), flytande ........

järnfat ........................................

15

173

Nejlikor och nejlikstjälkar,

nmalna ...................................

enkel bal ..................................

»>

dubbel bal....................................

5

dubbel bal af bast ...................

8

s. 181 Kontrollera mot PDF

Klint] L Majds K åd. Proposition N:o 227.

181

Rubrik

V a r u s 1 a

Emballage, för livilket tara utgår.

Tara|

procent.''

114

113

<11

1102, 1104

1102. 1104

1181

137

Nötkärnor...................................| bal .

låda

Nötter, val-, hassel- och andra)

slag, ej särskild! nämnda .... bal .

fat .

Oleomargarin ............................

Oljesyror: lin-, raps- och rof
Oljor:

fota. vegetabiliska:

linolja, rå samt rof- och

rapsoljor....................

terpentinolja

fat ..........

fat ..........

bleckkärl

307—3081

310—313/

317

Ost, alla slag

fat ...............................................

bleckkärl ..................................

bleckkärl ...................................

damejeanne med enkel korg ...

» med dubbel korg...

fat ................................................

träbalja, då bruttovikten utgör

100 kg. eller därunder

........................!

» , då bruttovikten utgör

mer än 100 kg. men)

ej mer än 140 kg.

» , då brutto vikten utgör)

mer än 140 kg.....

Papper ........................................ lada, då bruttovikten utgör ISO:

kg. eller därunder........:

I » , då bruttovikten utgör merl

än 150 kg.

173

109

packe med bottnar af trä

smärgel-, glas-, sand- och;

annat slip- eller polerpapper- packe med bottnar af trä

20

12

15

18

10

18

10

10

20

30

18

18

12

8

15

12

6

Peppar, omalen............................ bal .........

Plommon, torkade ....................j bal .........

I fat ........

| låda.........

pappask

glasburk

10

12

10

40

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kanyl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

Tara-

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

procent.

''

551

Polerduk, såsom smärgel-, kar-

borundum-, pimstens-, glas- och flintduk m. fl..............

packe med bottnar af trä .......

4

317

Poler- eller slippapper.............

packe med bottnar af trä........

låda ....................................

O

107

Pomeranser...........................

22

109

Pomeransskal (icke saltade) ...

bal af gräs...............................

io

80

Ris, oskaladt eller blott befriadt

från ytterskalet.....................

bal ........................................

1.5 !

81

Risgryn...................................

bal .........................................

1.5 I

fät ...........................................

9 I

81

Rismjöl .................................

bal .......................................

1.5 i

no

Russin: s. k. sultan- ...............

låda ............................................

10

andra ............................

fat ................................................

låda, då bruttovikten utgör 5

15

kg. eller därunder ....

35 !

■

» , då bruttovikten utgör mer

än 5 kg. men ej mer

10 kg.........................

25

» , då bruttovikten utgör mer

än 10 kg. men ej mer

än 20 kg.....................

20

» . då brutto vikten utgör mer

än 20 kg.....................

15

191 Saft: bär och frukt
-

1138 j Salpetersyra .......................

1130 1 Saltsyra (klorvätesyra) ....

317 ;Sandpapper .......................

169 | Senap, omalen (senapsfrö)

356, 858 | Silke, äfven i förening med annat

spånadsämne, i smärre för

detaljhandeln lämpade upp-;

läggningar................................j

161 ; Sirap och melass.......................j

641 ! Skodon af kautschuk ................I

trärullar........................................ 40

trärullar i pappask .................... 50

fat ................................................ 12

låda................................................! 30

fat, då bruttovikten utgör mindre;

än 50 kg......................... 20

j » , då bruttovikten utgör 50|

kg. eller däröfver............ 18

korg med packning....................i 9

damejeanne med korg och packning

....................................... 15 J

i packe med bottnar af trä ........ 3 |

bal ............................................... 3 i

fat ................................................ 15

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

183

Rubrik

Tara- j

n-.r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

procent.''

_|

317

551

317

138, 139

158

Slip- eller polerpapper................

Smärgeldulc ................................

Smärgelpapper ...........................

Smör, naturligt och konstgjord

(margarin)................................

Socker:

rafflneradt, alla slag:

kålt- ....................................

kandi-....................................

krossadt eller pulveriseradt

packe med bottnar af trä

packe med bottnar af trä

packe med bottnar af trä

bytta

fat ....

låda............

låda ........

enkel bal...

dubbel bal

4

O

17

11

14

10

1

o

! fat, då bruttovikten utgör 400;

kg. eller därunder ........i

» , då bruttovikten utgör mer

sågadt eller hugget i bitar

topp
-

an 400 kg.

låda ....

papper

fat af lätt trä:

då bruttovikten utgör 300 kg.:

eller därunder:

utan papper .................

med papper...................

9

7

12

O

11

14

då brutto vikten utgör mer!

än 300 kg:

utan papper

med papper..

9

12

fat, af tungt trä:

då bruttovikten utgör 300 kg.

eller därunder:

utan papper

med papper

då bruttovikten utgör mer än

300 kg:

utan papper

med papper.

16

19

14

17

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

I

Tara-

procent.

|

Socker:

159, 160

oraffineradt ............................

bal af enkel väf ....................

2 I

» af dubbel väf, bast eller säf

3

fat af lätt trä..........................

10

» af tungt trä . .................

12

korg .......... .........................

8

låda...........................................

13

150, 162

mjölk-, malt-, draf- och

stärkelse- ............................

fat ..........................................

12

låda...........................................

10

74, 76, 781

Spannmål, omalen och malen ...

bal .......................................

1.5

79 |

330

Spolpipor och bobiner af papper

etc.............................................

bal ...........................................

4

låda................................■.........

22

CO

ce

T*H

Sprit; se Brännvin.

1111

Stearin (stearinsyra)..................

fat eller låda...........................

13

1175

Stenkolstjära, medelst tillsätt-

ning af kalk, krita, lera, as-

best eller andra liknande

mineraliska ämnen beredd till

bestrykning af tak eller dylikt

fat ............................................

15

954

Stilar (typer, af metall), för bok-

tryckerier eller bokbinderier

låda................................................

8

83

Stärkelse, alla slag ....................

bal ................................................

låda................................................

13

fät ................................................

12

1245

Stärkelse^ ister samt dextrin-

eller stiirkelsehaltiga appre-

turmedel ................................

bal ................................................

fät, då brutto vikten utgör 100 kg.

eller därunder ................

18

» , då bruttovikten utgör mer än

100 kg. men ej mer än

300 kg.............................

14

» , då brutto vikten utgör mer än

300 kg............................

10

162

Stärkelsesirap ............................

fat ................................................

12

162

Stärkelsesocker och drufsocker

fat ................................................

12

låda................................................

10

1229

Superfosfat....................................

bal ................................................

1,5

1132

Svafvelsyra ................................

damejeanne med korg och pack-

ning ........................................

lo

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

185

Rubrik

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

1182

Svafvelsyreanliydrid....................

lerkrus ........................................

20

2

109

Sviskon ........................................

bal ......................

fat ................................................

10

12

10

40

13

Q

låda...................................

pappask ........................................

glasburk........................................

1124

Såpa ............................................

fat .

70

Tagel, beredt eller bearbetadt,

äfven i förening med annat

hår eller växtfibrer, krusadt

tagel och tagelrep härunder

inbegripna................................

bal .......................................

92

Tagelsurrogat, såsom krollsplint

och krusad fiber, samt till

stoppningsmaterial preparerad

mossa, äfvensom gräs, tränsadt

eller upprispadt, äfven i före- ning med hår af tullfri be- skaffenhet ................................

2

318-319

Tapeter, tapetbårder härunder

inbegripna ................................

bal

7 1

låda...............................................

20

157

Te ...............................................

låda, fodrad med bly, med eller

utan öfverdrag ........................

25 i

1199

Tjärfärger och färgex trakter

med tillsats af lösnings- eller

betningsämnen, såsom ättik- syra, acetin, garfsyra eller

alun eller annat metallsalt...

fat, då brutto vikten utgör 100 kg.

eller därunder ................

20

» , då bruttovikten utgör mer än

100 kg. men ej mer än

200 kg.............................

18

» , då brutto vikten utgör mer än

200 kg.............................

15

195

Tobak: oarbetad: blad och stjälk

enkel bal af väf ........................

» säf ........................

2

3

» bast........................

dubbel bal, den ena af väf och

den andra af säf ....................

5

5

korg ............................................

15

Bihang till Rikscl. prat. 1911. 1 Sami

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

Tobak:

packe af palmblad och väf........

18

seron af skinn ............................

8

fat med stäfver af i allmänhet

minst 1 cm. tjocklek

12

» med stäfver af i allmänhet

mindre än 1 cm. tjocklek

8

låda, då brutto vikten utgör 175

kg. eller därunder ....

26

» , då bruttovikten utgör mer

än 175 kg.....................

20

196

arbetad: cigarrer............

låda (utom yttre lådan) inne-

hållande:

25 stycken eller därunder

50

mer än 25 stycken men

ej mer än 50 stycken

40

mer än 50 stycken men

ej mer än 100 stycken

30

mer än 100 stycken........

20

palmblad ....................................

25

196

cigarretter........

pappersomslag ............................

10

197

andra slag:

■

karfvad ........

kardus af papper ........................

4

tygpåse ........................................

4

papper och stanniol....................

20

träask............................................

25

pappask ........................................

30

bleckask........................................

40

malen eller snus

bleckdosa, då bruttovikten utgör

500 gr. eller därunder

30

blykanister, då bruttovikten utgör

500 gr. eller därunder

15

tennkanister, då bruttovikten

utgör 500 gr. eller

därunder....................

9

fat ................................................

20

flaska eller kruka ....................

50

spunnen eller

negerhead,

pressad ........

fat eller låda ............................

25

rörkorg ........................................

15

skinn ............................................

10

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

187

1

Rubrik

n:r.

V a r u s 1 a g.

Emballage, för hvithet tara utgår.

Tara-

procent.

Tobak:

rulltobak (från

Norge) ....

Trycksvärta ...............................

låda ............................................

16

1201

fat, då bruttovikten utgör 15 kg.

eller därunder ................

20

432-433

Tråd, hänförlig till Garn af

andra till Afd. VIII C

hörande spånadsämnen,

äfven i förening med

bomull eller jute:

riystaH

» , då bruttovikten utgör mer

än 15 kg.........................

bleckdosa ....................................

järnplåt cylinder ........................

pappask ........................................

15

10

18

20

trärullar l pappask ....................

45

ip.kn nystar! ......

bal ................................................

5

nanner ........................................

2

; 486—498

af bomull:

fs k nisnngarn ..

nannskifva.................................

50

60 1

annan:

3

„ (mindre paket) jämte

ytterpapner................

enkelt ............................

6

10

1

dubbelt ........................

15

pappask .......................................

25

45

''

trä,rullar i pappask ....................

55

1182

235

Träsprit........................................

fat .

16

Trävaror:

lådämnen, af 7 mm. tjock- lek eller därunder, afsedda

till cigarrlådor ...................

låda...............................................

13

243

•

;

skaft till yxor, släggor, ham- mare, skyfflar, spadar, gre- par, hackor, liar och hö- gafflar................................

låda ...........................................

22

252

i 1123

1

s k wieu ermöbler .......

halm ............................................

13

Tvål andra, slag ........................

bal ................................................

3

låda................................................

17

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Rubrik

n:r.

Varuslag.

Emballage, för hvilket tara utgår.

Tara-

procent.

Tågvirke och linor samt bind-

och segelgarn, icke flätade

med en diameter:

434, 435

af mer än 5 mm.; äfven-

1

A Q7 zfQCM

som s. k. kabelgarn ....

bastmatta ....................................

2

4:0/, 4:00

af 5 mm. eller därunder, två

440, 441J

eller flertrådigt................

papper ........................................

5

82

Vermiceller ................................

bal ................................................

2

låda ............................................

17

186, 187

Vin .........................................

fat, då bruttovikten utgör mindre

än 50 kg.......................

20

» , då bruttovikten utgör 50 kg.

eller däröfver .............

18

106

Vindrufvor....................................

33

Väfnader:

446, 447

säck- och packväfnader af jute,

oblekta och ofärgade.....

bal med järnband .....................

2

108

Äpplen, torkade, i skifvor eller

bitar, från hvilka skal

och kärnhus icke bort-

tagits (s. k. chopped

äpples till beredning af

läskdrycker) samt kärn-

hus och skal af äpplen

bal .........................................

3

fat .........................................

10

låda ........................................

15

| 1136—

Ättika och ättiksyra, alla slag

fat .......................................

16

1138

butelj ......................................

40

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 227.

189

Underrättelser

om hvad vid tulltaxans tillämpning iakttagas bör

§ I
Vara

förtullas i det skick, hvari den inkommer, med iakttagande,

där ej i fråga om vissa varuslag är annorlunda stadgadt:

a) att vara, som utgör eu blandning af beståndsdelar, hänförliga

till taxerubriker med olika tullsatser, skall förtullas enligt hvad taxan

stadgar för den beståndsdel, som är underkastad högsta tullafgiften;

skolande emellertid härvid beståndsdelar, som förekomma endast i obetydlig

mängd och icke väsentligen inverka på varans beskaffenhet,

lämnas utan afseende, försåvidt de icke utgöras af sprit eller eter

eller ock afsikt skäligen kan förutsättas att medelst deras inblandning

undandraga dem belöpande tullafgift;

b) att genom mekanisk bearbetning framställd vara, som är sammansatt

af beståndsdelar, hänförliga till taxerubriker med olika tullsatser,

skall förtullas i sin helhet efter hufvudbeståndsdelen, hvarmed förstås

den del, som ger varan dess karaktär (såsom metallvara, glasvara, trävara

o. s. v.); dock att där i fråga om hufvudbeståndsdelen tulltaxan icke upptager

sådan sammansättning, som varan företer, likasom ock i det fall,

att hufvudbeståndsdelen icke kan med säkerhet utrönas, varan förtullas

efter den beståndsdel, som medför högsta tullafgiften, vid tillämpning

hvaraf emellertid sådana beståndsdelar, som erfordras för varans praktiska

användning eller som icke gifva densamma något afsevärdt högre

handelsvärde, lämnas utan afseende; skolande för öfrigt en vara icke

anses såsom sammansatt allenast därför, att däri ingå beståndsdelar,

hvilka såsom spik, vanliga beslag, gångjärn, läs och dylikt blott tjäna

sådant ändamål som att förena eller sammanhålla föremålets särskilda

delar, att fästa föremålet vid annat föremål eller att gifva detsamma

ökad hållbarhet o. s. v.;

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

c) att sammansatta varor, hvarom i b) sägs, är o underkastade förtullning

såsom sådana, äfven om de införas i söndertaget skick och utan

hinder däraf, att mindre väsentliga beståndsdcdar saknas;

d) att, där taxan stadgar samma tullsats för delar till en vara

som för varan i dess helhet, eller eljest innehåller bestämmelser rörande

tullbehandlingen af delar till visst varuslag, stadgandet äger tillämplighet

allenast å föremål, Indika äro bestämdt igenkännliga såsom delar till

sådan vara; samt

e) att till förgyllda, försilfrade eller med annan metall öfverdragna,

likasom ock till emaljerade, glaserade, målade, fernissade eller lackerade

arbeten äro att hänföra alla sådana, som till någon om ock ringa del

blifvit på förenämnda sätt bearbetade, och till polerade de, som till

större eller mindre del underkastats polering, så att slipningsstreck

därå ej äro synliga.

§ 2.

1. Tullsats, som i taxan är bestämd efter varans vikt, beräknas,

så framt icke annorlunda är särskild! stadgadt, efter nettovikten, hvarmed

förstås vikten af själfva varan utan emballage.

2. I fråga om varor, hvilka inkomma i emballage, bestämmes

i regel nettovikten sålunda, att varan väges brutto utan ompackning

eller annan förändring af det skick, hvari den införts, hvarefter afdrag

från bruttovikten äger rum enligt hvad här eller för den ifrågavarande

artikeln särskild! i den vid taxan fogade taratariffen stadgas; lämnande

med afseende å varor, hvilkas beskaffenhet sådant föranleder, Konungen

medgifva, att bruttovikten må utrönas genom profvägning eller på annat

sätt, som utan att äfventyra kronans rätt medför lättnader för trafiken.

3. För varor, hvilka icke vanligen vägas netto, och för hvilka

tara likväl icke är i taratariffen bestämd, eller hvilka inkomma i annat

emballage än det för vederbörande artikel i tarabestämmelserna upptagna,

må, i den mån emballaget icke skall i varans vikt inbegripas,

beräknas tara med följande procentsatser, nämligen:

för omslag af enkel väf .................................................................. 2

„ „ „ dubbel väf eller matta......................................... 3

„ fat eller låda ............................................................................ 12

„ askar eller flaskor af bleck ...................................................... 10

„ askar eller flaskor af bly, järn eller koppar....................... 20

buteljer och flaskor af glas samt för burkar och krukor aflera 40

procent

ii

ii

11

11

11

11

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 227.

4. I tarabestämmelserna förstås med tungt trä bok, ek och rödbok

äfvensom andra träslag af minst lika specifik vikt med rödbok,

nämligen 0,721; hvaremot med lätt trä förstås al, alm, ask, asp, björk,

furu, gran, hästkastanie, lind, lärkträ, lönn, pil och poppel med flera

träslag under 0,7 2 1 specifik vikt.

Såsom af lätt trä anses äfven kärl, som består af tungt trä i förening

med lätt trä, liksom ock träkärl, i afseende hvarå ovisshet äger

rum rörande materialets beskaffenhet.

5. Varuägare, som icke åtnöjes med den i taratariffen stadgade

tara, äger låta varan störtas till utrönande af dess nettovikt. Tullverket

tillkommer ock enahanda rättighet i afseende å alla varor i fast form

äfvensom brännvin och sprit men ej för andra flytande varor. Då

varupartiet består af flera kolli af hufvudsakligen lika beskaffenhet, äger

tullförvaltningen efter eget urval störta så många kolli af samma parti,

som pröfvas lämpligt; och beräknas taran för hela partiet efter medeltalet

af den sålunda utrönta; skolande, därest detta medeltal ej utgör

helt tal, närmast högre hela tal utgöra den procent, efter hvilken tara

må beräknas, dock att, när beträffande i bal inkommande spannmål,

omalen eller malen, ris, risgryn eller rismjöl, kaffe eller superfosfat i

sagda medeltal uppstår brutet tal af 0,5 eller därunder, taran ej må.

höjas till helt och i sistnämnda fall endast till närmaste halfva procenttal.

Varuägare, som till utrönande af varans nettovikt påyrkar dess

störtning, är skyldig anskaffa och bekosta såväl det arbetsbiträde som

den materiel, som för störtningens verkställande erfordras. Sker åter

störtningen på yrkande från tullverkets sida, åligger tullverket enahanda

förpliktelse.

6. Vid vågning på decimalvåg af kolonialvaror samt tyngre gods

i allmänhet behöfver vikten icke upptagas med större noggrannhet än

enhet af kilogram, och är alltså den minsta vikt, som vid sådan uppvägning

på decimalvåg användes, ett hektogram.

7. Vid förtullning af flytande varor, inkommande på vanliga

buteljer (icke literbuteljer), skall, där enligt taxan tullafgiften beräknas

efter''liter, en butelj räknas lika med 0,7 liter med undantag likväl, för

sådana buteljer, hvarå musserande viner i allmänhet förekomma, hvilka.

skola räknas'' lika med 0,7 5 liter; varuägaren eller tullverket dock obetaget

att, om i särskilda fall eller vid förändrade förhållanden omständigheterna

skulle sådant påkalla, genom tömning och mätning af. en

eller annan buteljs innehåll speciellt utröna det under tullbehandling

varande partiets storlek.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

8. De till vissa rubriker fogade bestämmelser, enligt Indika afdrag

i vikten ej medgifves för askar, papper och dylikt omslag, skola

ej tillämpas på ytteremballage, uppenbarligen endast afsedt till varans

skyddande under transporten.

9. Införas varor af olika slag, förpackade i ett och samma emballage,

och är med afseende å någon af dem stadgadt, att vid förtullningen

vikten af sådant emballage skall i varans vikt inberäknas,

lägges det gemensamma emballagets vikt till vikten af denna vara.

Förekomma i samma förpackning olika varor, i fråga om hvilka

sådan bruttoförtullning är stadgad, lägges emballagets vikt till vikten

af den hufvudsakliga bland dessa varor.

§ 3.

Där tullsats är bestämd till vissa procent af varans värde, beräknas

detta för inkommen oskadad vara lika med varans marknadspris,

sådant detta vid tiden för varans inköp ställde sig å inköpsplatsen eller,

i fråga om inkommen ej inköpt vara, sådant priset vid tiden för varans

skeppning ställde sig å afsändningsplatsen, med tillägg i hvilketdera fallet

som helst af emballagets värde jämte assurans, frakt och annan därå

använd kostnad, intill dess varan anländt, därest den fraktats med fartyg,

till hamn, dit den är destinerad eller hvarest den för vidare befordran

till destinationsorten ur fartyget lossas, och, därest den fraktats på

annat sätt, till första svenska tullplats. För vara, som lidit afsevärd

skada, beräknas allenast det lägre värde, varan vid förtullningstillfället

befinnes äga å förtullningsplatsen.

Det åligger varuägaren att uppgifva och, så vidt ske kan, styrka

de belopp, hvilka sålunda tillhopa skola anses utgöra oskadad varas

värde. Närmare bestämmelser angående den bevisning, som i sistnämnda

hänseende erfordras, meddelas af Konungen. Fullgör ej varuägaren

hvad honom sålunda åligger eller finner tullförvaltningen skälig

anledning antaga, att det uppgifna värdet understiger det verkliga,

eller är fråga om skadad vara, vare tullförvaltningen pliktig, likasom

den i allt fall är berättigad, att låta genom två sakkunniga och ojäfviga

personer besiktiga varan samt å angifniugsinlagan anteckna det värde,

de anse böra åsättas; skolande detta eller, där besiktningsmännen icke

kunnat enas, medeltalet mellan de af dem åsätta värden läggas till

grund för förtullningen, så framt icke varuägaren, i den ordning här

nedan sägs, anmäler missnöje med det sålunda utrönta värdet.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Inom åtta dagar efter besiktningen står det varuägaren öppet att

anmäla missnöje, som nu är sagdt, samt påkalla värdets bestämmande

genom skiljenämnd, som skall utgöras af tre ojäfviga och för sakkunskap

kända personer, af Indika tullförvaltningen utser en, varuägaren en och dessa

bägge eller, om de ej kunna om valet åsämjas, magistraten på platsen eller

kronofogden i orten den tredje; skolande nämnden, sedan skäligt rådrum

lämnats parterna att andraga hvad de akta nödigt, dock senast inom tjugu

dagar efter det nämnden blifvit fulltalig, enligt ofvan angifna grunder

bestämma det värde, hvarefter förtullningen skall ske; och skall såsom

sådant gälla det, om hvilket minst två af nämndens ledamöter sig förenat,

eller, om alla tre stannat i olika beslut, medeltalet mellan de värden,

som utgöra medeltal af de bägge lägsta och af de bägge högsta

värdena. Bestämmes värdet högre, än varuägaren uppgifvit, eller varder

i fråga om skadad vara värdet bestämdt till minst samma belopp,

som det vid besiktningen åsätta, drabbar kostnaden för värderingen

varuägaren, och skall han i t}^ fall jämväl ersätta tullverkets utgift för

den föregående besiktningen. Sker icke någon förhöjning i det värde,

som af varuägaren uppgifvits, eller varder i fråga om skadad vara det

vid besiktningen åsätta värdet nedsatt, har tullverket att vidkännas

värderingskostnaden.

Kostnaderna för besiktning, mot hvilken talan icke fullföljes hos

skiljenämnd, drabbar varuägaren i det fall, att han icke fullgjort sin

uppgiftsskyldighet i fråga om varuvärdet, äfvensom då det vid besiktningen

utrönta värdet med mer än 10 procent öfverskjuter det af varuägaren

uppgifna.

Vill ägare af vara, som nu är sagd, återutföra densamma oförtullad,

därför att han finner det åsätta förtullningsvärdet för högt, vare

han därtill berättigad under iakttagande af hvad angående oförtullade

varors återutförsel är stadgadt och sedan tullverket godtgjorts för belopp,

hvarför varan till äfventyrs häftar.

Hvad i fråga om utrönande af varors värde sålunda stadgats

skall i tillämpliga delar iakttagas jämväl där vid varas tullbehandling

erfordras att bestämma kostnaden för reparation eller bearbetning, som

varan utomlands undergått.

§ 4-

Om hvad iakttagas skall vid inkommande och utgående varors

angifning och journalisering hos tullverket samt huru förhållas bör vid

tullbehandlingen af inkommande varor i allmänhet äfvensom till förBihang

till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Höft. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

hindrande af införsel utaf varor, hvarå falskt fabriks- eller handelsmärke

eller firma eller ock falsk ursprungsort finnes anbragt m. m., därom

länder till efterrättelse hvad i särskilda författningar är eller varder

stadgadt.

§ 6-

Vid tullklarering skall gälla, att brutet öretal, understigande ett

hälft öre, uteslutes och att hvad af sådant brutet tal uppgår till eller

öfverstiger ett hälft öre räknas såsom ett öre.

§ G.

De närmare föreskrifter angående tulltaxans tillämpning, hvilka,

utöfver hvad i denna författning stadgas, kunna finnas erforderliga,

meddelas af Konungen.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

195

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 5 maj 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Hedeestierna,

Swaktz,

grefve Ham ilton,

Malm,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstieena.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde vidare:

Enligt af Kungl. Maj:t den 3 innevarande maj beslutad proposition

till Riksdagen har Kungl. Maj:t äskat Riksdagens godkännande af en

den 2 i samma månad mellan Sverige och Tyska riket afslutad handelsoch

sjöfartstraktat med tillhörande tariffer in. m. i de delar, Riksdagens

godkännande erfordras.

I den vid berörda traktat fogade tariff B rörande införseltullar

i Sverige förekomma dels nedsättningar i fråga om en del tullsatser,

dels ock åtskilliga i form af anmärkningar vid vissa tulltaxerubriker

intagna särskilda bestämmelser.

På sätt ägde rum vid godkännandet af gällande handels- och

sjöfartstraktat med Tyska riket lära jämväl nu, därest nyssberörda

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

proposition af Riksdagen bifall es. de enligt omförmälda tariff medgifna

nedsättningar och andra i traktaten medgifna, men från vederbörande

svenska tulltaxa afvikande bestämmelser böra inarbetas i samma taxa.

Såsom vid föredragning af frågan om nu gällande traktats godkännande

af dåvarande chefen för finansdepartementet framhölls, komma nämligen

dessa medgifvanden och bestämmelser samtliga de länder till godo, som

af Sverige tillförsäkrats behandling såsom mest gynnad nation, hvarjämte

skäl tala för att ifrågavarande tullnedsättningar och medgifvanden

i öfrigt böra • tillgodokomma äfven andra länder, med hvilka Sverige

står i handelsutbyte. Detta ändamål vinnes ju gifvetvis på naturligaste

sätt genom att införa nedsättningarna och bestämmelserna i vederbörande

tulltaxa.

Då, såsom framgår af mitt yttrande till statsrådsprotokollet den

28 sistlidne april vid underdånig föredragning af fråga om traktatens

godkännande af Kungl. Maj:t och undertecknande, omförmälda nedsättningar

och bestämmelser beröra omfattande delar af tulltaxan, finner

jag det lämpligast, att ny tulltaxa i sin helhet utfärdas att gälla från

den dag, traktaten träder i kraft.

Beslutet om antagande af ny taxa blir uppenbarligen beroende

ej allenast däraf, att förenämnda proposition angående traktatens godkännande

bifalles, utan ock däraf att traktaten sedermera varder

ratificerad. Skulle endera af dessa förutsättningar uteblifva, gäller i

sådant fall från den 1 december 1911 den år 1910 antagna taxan.

Det förslag till förordning med ny tulltaxa för inkommande varor,

som jag med afseende å anförda förhållanden har för afsikt att förelägga

Kungl. Maj:t, innehåller emellertid jämväl andra afvikelse!’ från

tulltaxan den 4 juli 1910 samt tulltaxeförordningen, än som betingas

af traktatförslaget.

_ Beträffande nyssnämnda tulltaxa med tillhörande författningstext

föreligga nämligen åtskilliga framställningar dels af Riksdagen i den

skrifvelse den 8 juni 1910, genom hvilken Riksdagen anmälde sina i

anledning af Kungl. Maj:ts proposition samma år med förslag till förordning

med tulltaxa fattade beslut, hvilka Riksdagens framställningar

afse utredning i särskildt angifna delar, dels ock af myndigheter,

korporationer och enskilda om ändringar af fastställda tullsatser eller

tulltaxan rörande bestämmelser. Af dessa framställningar anser jag

emellertid, att allenast sådana i detta sammanhang böra blifva föremål

för behandling, som afse ändringar, hvilka icke utan särskild olägenhet

kunna uppskjutas. I några fall, beträffande hvilka jag anser mig ej

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

böra nu förorda vidtagande af särskild åtgärd, har jag dock, då förevarande

frågors mera omfattande betydelse synts mig sådant påkalla,

trott mig böra omnämna framställningarna i detta sammanhang.

Jag ber alltså att få redogöra för de af ifrågavarande framställningar,

som synas mig böra föranleda förslag till ändring i tulltaxan

eller med densamma sammanhörande stadganden eller eljest i

detta sammanhang påkalla ett omnämnande. Dessutom skall jag tillåta

mig att. i fall där af traktaten påkallade jämkningar i tulltaxan icke

blifvit af mig motiverade redan i mitt förut omförmälda yttrande till

statsrådsprotokollet den 28 april 1911, lämna de förklaringar och

upplysningar, som må finnas erforderliga, därvid jag utgår från numreringen

i 1910 års taxa.

I sistnämnda afseende torde böra meddelas följande.

Tulltaxekommittén har i sitt den 3 maj 1909 afgifna betänkande Jämkningar i N.-ris.

jämställt arbeten af bärnsten och gagat med bijouterivaror. Då tull- som''rensatsen

för dessa senare i traktaten sänkts till 2 kronor per kilogram, ledas aftrakbör

äfven tullsatsen för till rubriken 45 hänförliga varor nedsättas till att^där^vare

samma belopp. medgift.

I traktaten upptagas sådana af inhemskt trä bestående helt eller Na- 250.

delvis med ofärgad eller färgad massa belagda lister och ramar, som

äro polerade, bonade, lackerade eller försedda med annan ytbetäckning

än förgyllning, försilfring eller bronsering, med eu till 50 öre per kilogram

nedsatt tullsats, under det att för dylika lister och ramar af

utländskt träslag ingen nedsättning vidtagits. Då arbeten af utländskt

träslag sällan beläggas med massa och i de undantagsfall sådant förekommer,

den obetydliga skillnaden i tull knappast torde uppväga de

olägenheter, som en undersökning af träslaget måste medföra, hafva

sådana lister och ramar oafsedt träslaget upptagits i samma rubrik.

För vinnande af större öfverensstämmelse, med afseende på forum- N.r .,-3

leringen, mellan denna rubrik och den i förslaget till tulltaxa i anledning

af traktaten uppdelade rubriken 254, hafva orden »utan annan

ytbetäckning än målning och fernissning» ansetts böra utbytas mot

»utan ytbetäckning eller endast målade eller fernissade».

Af samma skäl som anförts i motiveringen beträffande till rubri- Nt 281

ken 45 hänförliga varor, bör tullsatsen för i rubrikerna 281 och 2 8 9 289 - 9o!

— 2 90 upptagna artiklar nedsättas till 2 kronor per kilogram.

Gröfre hushålls- eller köksartiklar. såsom hinkar, ämbar och n-.i- 322-5.

dylika, af papp, papper eller pappersmassa böra upptagas i särskild

rubrik, då det måste anses oegentligt, att sådan vara med i rubriken

s. 198 Kontrollera mot PDF

N:r 345—6.

N:r 386.

N:r 483 - 494.

N:r 506.

N:r 526.

198 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

323 omnämnd billigare bearbetning skall underkastas högre tull, än om

den undergått den dyrare bearbetning af förgyllning, försilfring o. s. v.,

som namnes i rubriken 322.

I traktaten har tullsatsen för halfsidenväfnad hänförlig till rubriken

346 nedsatts från 5 till 3 kronor per kilogram. Härigenom blir tullsatsen

för i rubriken 345 upptagen väfnad för hög, då den i de flesta

fall utgör halffabrikat för till n:r 346 hänförlig vara. Som emellertid

sagda halffabrikat är af den beskaffenhet; att tullsatsen icke synes

böra sänkas under 2 kronor, har detta belopp ansetts böra i tulltaxeförslaget

upptagas, ehuruväl färgnings- eller tryckningsindustrierna

icke härigenom erhålla samma skydd som genom 1910 års tulltaxa.

Af samma skäl, som anförts i motiveringen beträffande till rubriken

45 hänförliga varor, bör tullsatsen för i rubriken n:r 386 nämnda

artiklar nedsättas till 2 kronor.

Den sänkning i tullsatserna för väfnader, hänförliga till rubrikerna

484—5, 487—8, 490—1 och 493—4 samt den uppdelning med nedsatta

tullsatser, som gjorts i traktaten, bör föranleda en ändring af

tullsatsen för det halffabrikat, hvaraf i nämnda rubriker upptagna

förädlingsprodukter tillverkas. Domulls väfnader importeras nämligen i

ganska stor utsträckning i oblekt skick för att inom landet färgas

eller tryckas, och industrien på dessa områden skulle säkerligen omöjliggöras,

därest icke den skillnad mellan tullsatserna på oblekta och

blekta, färgade eller tryckta väfnader, som i 1910 års tulltaxa är bestämd,

bibehölles. Till följd häraf hafva tullsatserna för ifrågavarande

icke blekta väfnader föreslagits sänkta på så sätt, att samma skydd,

som genom 1910 års taxa tillförsäkrats sagda industrier, kommer att

erhållas. För att bibehålla detta för industrien nödvändiga tullskydd

har det äfven visat sig af nöden att uppdela rubrik 492 i tvenne med

tullsatser af respektive 0,6 5 och 0,90 kronor.

Enligt traktaten är tullsatsen för i rubrik 593 nämnda plattor

med väfinlägg nedsatt till 25 öre per kilogram. Då det från tullteknisk

synpunkt, enligt hvad från generaltullstyrelsen upplysts, kommer

att möta svårighet att skilja dessa varor från de i rubrik 506 upptagna,

har tullsatsen äfven för dessa senare ansetts böra nedsättas till samma

belopp.

Med hänsyn till att tullsatserna för helsiden och för till rubriken

346 hänförligt * halfsiden, nedsatts till respektive 6 och 3 kronor per

kilogram, har tullen å sängkläder och öfriga under rubrik 526 upptagna

varor föreslagits till 4 kronor per kilogram.

För till rubrik 561 hänförliga kläder af halfsiden upptager trak
-

N:r 534.

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

täten en till 5 kronor 50 öre per kilogram nedsatt tullsats. På grund

häraf och då importen af snörlif af helsiden torde vara skäligen obetydlig,

har tullsatsen för till rubriken 534 hörande snörlif upptagits med

samma belopp som för kläder af halfsiden.

Enligt traktaten är tullsatsen för till rubriken 563 hänförliga kläder N:r 563.

af linne- och bomullsväfnad nedsatt till 4 kronor per kilogram. För

kläder af hamp- eller juteväfnad skulle tullsatsen sålunda utgå med 5

kronor per kilogram. Då emellertid dessa sistnämnda i de flesta fall

äro billigare än kläder af linne- eller bomullsväfnad, har det ansetts

lämpligt att för samtliga till rubriken 563 hörande kläder, med undantag

för sådana af ylleväfnad, upptaga en tullsats af 4 kronor per kilogram.

Med hänsyn till de i anmärkningen till rubrik 597 enligt traktaten N:r 600.

omnämnda innerslangarna böra i rubrik 600 efter »velociped- och motorvelocipeddelar

af kautschuk» insättas orden »ej särskildt nämnda».

Det i anmärkningen till rubrikerna 628—31 i traktaten intagna N:r 628—31

ordet »ingraverad» har såsom obehölligt uteslutits.

Med hänsyn därtill att glasrör finnas upptagna äfven i anmärkningen N:r 652.

till rubriken 1002 enligt traktaten, måste efter »rör» i rubriken 652

insättas orden »ej särskildt nämnda».

Då tullsatsen för »snabbsvarfstål, smidt eller valsadt, äfvensom N:r 683-4.

för tillform a de ämnen af sådant stål» i traktaten sänkts till samma

belopp som för »verktygsstål i stänger, smidt annat än snabbsvarfstål

och annat smidt järn i stänger» hafva för underlättande af tullbehandlingen

rubrikerna 683—4 sammanslagits.

Tullsatserna för andra arbeten, ej särskildt nämnda, af tenn hafva N;r 876-7.

enligt traktaten sänkts, för förgyllda eller försilfrade till 1: so kronor,

för förnicklade till 0,7 5 och för fernissade, lackerade eller med annan,

ej särskildt nämnd ytbetäckning försedda till 0,8 5 kronor per kilogram.

En liknande sänkning har emellertid ej vidtagits beträffande

motsvarande arbeten af bly. Då svårighet ofta möter att vid tullbehandlingen

skilja mellan med ytbetäckning försedda arbeten af bly och

sådana af tenn, hafva tullsatserna för ifrågavarande arbeten af bly upptagits

till samma belopp som för motsvarande tennarbeten i allmänhet.

Enligt traktaten skola byxspänne]! alla slag hänföras till rubrik N:r 9oo,

900. Då sådana spännen icke torde kunna skiljas från västspännen,

böra äfven dessa senare i rubriken upptagas.

Enär genom det vid traktaten i anmärkningen till rubrikerna för N:r 927-9

kondensorer gjorda medgifvande särskildt stadgats, huru förfaras bör

med afseende å kondensorer, som införas tillsammans med till dem

hörande maskiner, synes den till ifrågavarande rubriker i taxan fogade

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

N:r 1139.

N:r 1240.

Vissa frirtydSiganden

och

aissSra smärre

förändringar

i tulltaxan,

icke föranledda

af

traktaten.

N:r 4.

Katigt. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

anmärkning angående tullbehandlingen af pumpverk, tillhörande kondensorer,

böra utgå.

Tulleu å färgstift har i traktaten sänkts till 35 öre och tullen å

pastellkrita till 10 öre per kilogram, medan för den närstående artikeln

svartkrita ingen sänkning föreslagits. Sistnämnda vara synes alltför

obetydlig för att upptagas i särskild rubrik och har därför bibehållits

i samma rubrik som färgstift med eu tull af 35 öre per kilogram.

Då tullsatsen för de i rubriken 215 upptagna artiklarna enligt traktaten

nedsatts till 1 krona SO öre per kilogram, bör tullen för i rubriken

1240 nämnda varor likaledes nedsättas till samma belopp.

I underdånig skrifvelse den 28 mars 1911 har generaltullstyrelsen,

sedan Kungl. Maj:t anbefallt styrelsen att utarbeta och i vederbörlig

ordning utfärda den i Riksdagens skrifvelse n:r 191 den 8 juni 1910

omförmälda varuförteckning till den al samma års Riksdag antagna

tulltaxan, anmält, att under fortgången af detta arbete framstått önskvärdheten

och i vissa fall nödvändigheten däraf, att i berörda taxa

vidtoges åtskilliga ändringar i syfte att undanrödja vissa svårigheter

vid tolkningen af densamma, och har styrelsen med sin berörda skrifvelse

öfverlämnat förslag till de enligt styrelsens åsikt sålunda erforderliga

ändringar.

Sedan departementschefen därefter redogjort för berörda förslag

i dess särskilda delar, anförde departementschefen vidare.

Hvad generaltullstyrelsen i förevarande framställning föreslagit,

afser i det stora hela förtydliganden af taxan. För ett och annat

enstaka varuslag innebär förslaget sänkning af tullsatsen; i några fall

höjning.

I hufvudsak kan jag biträda detta generaltullstyrelsens förslag.

Där det innebär någon saklig förändring af egentlig räckvidd, anser

jag detsamma dock icke nu böra blifva föremål för åtgärd.

Jag ifrågasätter under anförda förhållanden förändring i följande

rubriker i nedan angifna afseenden. Härvid följer jag i allt väsentligt

generaltullstyrelsens omförmälda framställning.

Spetsglans förekommer äfven pulveriserad och torde i denna

form, liksom då den är alldeles oarbetad, böra likställas med öfriga i

rubriken upptagna artiklar. Med anledning häraf föreslås, att rubriken

4 erhåller följande förändrade lydelse: Gipssten, rå, samt tungspat, fältspat,

råfosfat och spetsglans äfven pulveriserade.

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Tungt. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Kreatursfoder, ej särskild! nämndt, af vegetabiliska ämnen med N:r 73.

inblandning af animaliska ämnen hänföres till rubrik 105. För kreatursfoder,

bestående uteslutande eller till hufvudsaklig del af animaliska

ämnen, finnes ingen lämplig rubrik. Sådant kreatursfoder utan någon

som helst bearbetning kan visserligen hänföras till rubriken 73, »animaliskt

affall, ej särskildt nämndt», men då emellertid import af till

kreatursfoder bearbetadt animaliskt affall förekommer och afsikten

torde hafva varit, att sådant foder under alla förhållanden skulle åtnjuta

tullfrihet, föreslås, att rubriken 73 erhåller följande förändrade lydelse:

Tarmar, blod och djurdelar, ej särskildt nämnda, äfven saltade, samt

kreatursfoder af animaliskt affall, äfven med inblandning af vegetabiliska

ämnen; äfvensom animaliskt affall, ej särskildt nämndt.

Enligt nu gällande tulltaxa tullbehandla^ bär- och fruktsaft såsom N:r 188—8.

vin och åtnjuta sålunda den tullnedsättning, hvilken gäller för vin, så

länge den med Frankrike afslutade handelstraktaten af den 30 december

1881, sådan den blifvit förlängd genom konventionen, undertecknad

den 13 januari 1892, förblir i kraft.

Genom den formulering öfverrubriken till n:r 186—8 i tulltaxan

af den 4 juli 1910 erhållit, komma bär- och fruktsaft utanför verkningarna

af nyss berörda bestämmelser.

Då eu härpå beroende förändring med afseende på tullsatserna

för bär- och fruktsaft icke torde hafva varit afsedd, och då härtill

kommer, att det i många fall torde bli så godt som omöjligt att skilja

bär- och fruktsaft från vin, föreslås, att orden »äfvensom bär- och

fruktsaft» borttagas ur öfverrubriken till n:r 186—8, och att en särskild

rubrik införes af lydelse: »Saft, bär- och frukt-: tullbehandlas

såsom vin».

Med tillämpning af 1910 års taxa skola isoleringsremsor, vatten- N:r 5io.

täta, impregnerade eller belagda med annan massa än kautschuk tullbehandlas

enligt rubrik 510 med en tullsats af 60 öre per kilogram och

isoleringsremsor, impregnerade eller öfverdragna med kautschuk enligt

rubrik 506, med en tullsats af 30 öre per kilogram (af mig nyss

ifrågasatt till 25 öre), i sistnämnda fall under förutsättning att de

framställts af oblekt och ofärgad väfnad, något som lärer nästan

undantagslöst vara fallet. Då det måste anses mindre lämpligt, att

den förra varan, som är af mindre värde än den senare, komme

att draga dubbelt så hög tull som denna — enligt nu gällande

taxa är förhållandet motsatt, i det att kautschuksimpregnerade remsor

draga tull af kronor 1,7 5 och vattentäta, med annan massa impregnerade

remsor 60 öre per kilogram — och då det därjämte i en

Bihang till Bil''sd. prof. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft. 26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202 Kanyl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

del fall lärer vara ytterst svårt att utan kemisk undersökning skilja

nämnda slag af isoleringsremsor från hvarandra, synas dessa likartade

artiklar böra beläggas med lika tullsats. Härvid torde icke finnas anledning

att välja den högre. Under sådana förhållanden synes saken böra

ordnas sålunda, att isoleringsremsor, belagda med annan massa än kautschuk

utbrytas ur rubrik 510 och upptagas med samma tullsats som

i rubrik 509, hvilken tullsats enligt traktaten utgör 25 öre för 1

kilogram.

N:r Då emaljmassan ej lär kunna skiljas från glasyrmassa, föreslås.

att rubrik 634 utgår och att rubrik 632 i stället erhåller följande lydelse:

»Glas- och glasyrmassa, ofärgad eller färgad, s. k. öfver fångstappar härunder

inbegripna, samt emaljmassa, äfven pulveriserad; äfvensom glasull».

N r 734. Då en mångfald med ringskrufvar och krokar likartade artiklar

af järntråd med den ordalydelse rubriken erhållit ansetts icke kunna

dit hänföras, innebär förslaget, att orden »samt ringskrufvar och krokar,

alla slag af järntråds utgå, i hvithet fall samtliga dylika varor blefve

hänförliga till rubrik 840 med eu tullsats lika med den för rubrik 734.

N:r r in. Då blockvagnar lika väl som lyftblock kunna inkomma till
sammans

med kätting, ifrågasattes, att rubrik 940 erhåller följande ändrade

lydelse: »Lyftblock och blockvagnar, alla slag, med eller utan kätting».

Nu- (tyst. Då det torde möta svårigheter att skilja malskifvor till en gröp
kvarn

från sådana afsedaa till exempel för en rapskakkvarn, föreslås

för rubrik 979 följande ändrade hädelse: » Valsar till sädes- och oljekakskrossar

samt malskifvor, alla slag, till gröpkvarnar och till andra för förmalning

af foclervaror af sedda kvarnar.»

N:r »mö. Med hänsyn därtill att de inom tandläkaretekniken använda för
tätade

gaserna etyl- och metylklorid in. fl., som inkomma i vätskeform,

vanligen på små kolfvar af glas, torde böra anses som apoteksvaror,

föreslås, att i rubrik 1060 efter »alla slag» insättas orden »ej till

annan rubrik hänförligas.

Na- Hor,. Begränsningen »till bestrykning af tak» torde få anses för snäf, dä

blandningar, som i rubriken afses, äfven användas för andra ändamål,

t. ex. såsom dammbindningsmedel för gator, och det i allmänhet torde

vara svårt, att vid tullbehandlingen med bestämdhet konstatera, om

varan kommer att användas för ena eller andra ändamålet. I följd

häraf synes till de citerade orden böra fogas orden »eller dylikt».

N:r ii55. Rubriken för eterarter i 1910 års tulltaxa har till sin om
fattning

betydligt utvidgats, jämförd med motsvarande rubrik i nu

gällande taxa.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Under det att rubriken i den sistnämnda i enlighet med gifna

exempel på eterarter, afsedcla att hit hänföras, vid tillämpningen begränsats

till att omfatta sådana sammansatta eterarter, som kunna hänföras

under den vidsträcktare rubriken essenser, (d. v. s. sådana, som

äro flyktiga och hafva mer eller mindre behaglig lukt) har man däremot

i den nya taxan låtit rubriken komma att omfatta alla slag af

eterarter, således äfven sådana, som hafva sin uteslutande eller hufvudsakliga

användning inom medicinen och hittills hänförts till apoteksvaror,

ej specificerade, samt sådana, hvilka företrädesvis användas inom

parfymindustrien och merendels hänförts till parfymer och slutligen åtskilliga

för vissa industrigrenar nödvändiga ämnen, som utgöra eterarter,

ehuru icke välluktande sådana.

Som exempel på till apoteksvaror för närvarande hänförliga eterarter

må nämnas: mesotan (salicylsyremetoxymetylester); etylbromid

(aether bromatus); salit (borneolsalicylsyreester); estoral (borsyrementolester),

af hvilka de tre förstnämnda förekomma i flytande form,

men den sistnämnda i kristallinisk pulverform. Till parfymer hänföras

bland andra följande eterarter: salicylsyrad etylester och salicylsyrad

metylester, båda förekommande i flytande form.

En icke välluktande eterart utgör ftalsyreamylester, ett för

sprängämnestekniken synnerligen viktigt ämne, som uteslutande användes

för att nedsätta fryspunkten hos nitroglyserin och hvilket för

närvarande på grund af särskildt nådigt beslut hänföres till kemisktekniska

preparat, ej specificerade, andra slag.

Såsom af exemplen framgår, förekomma åtminstone de s. k.

estrarna, (sammansatta eterarter, syreestrar) äfven i kristallinisk pulverform.

Det torde under sådana förhållanden bli förenadt med synnerligen

stora svårigheter och förutsätta ingående kemisk undersökning

att kunna afgöra, om en så beskaffad vara utgör en eterart eller i

stället är hänförlig till någon annan tulltaxerubrik, t. ex. 1147—1148

eller 1187. Ej heller gifver namnet alltid ledning, då, såsom ofvan

visats, dessa artiklar förekomma under benämningar sådana som

mesotan eller estoral, hvari orden »ester» eller »eter» ej ingå.

På grund häraf föreslås, att rubriken n:r 1155 omformuleras i

nära anslutning till nu gällande bestämmelser sålunda: »Eter arter,

flytande, enkla eller sammansatta, såsom salpeter eter, ättiketer, frukteter

äfvensom konjak-, rom- och arrakessens samt i brännvin eller sprit lösta

eter arter ej särskildt nämnda, kärlens vikt inberäknad.»

Efter »arbeten af gelatin» bör tilläggas »ep till annan rubrik hän
-

N:r 11

s. 204 Kontrollera mot PDF

204 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 227.

förliga»; då t. ex. paljetter »oafsedt materialets beskaffenhet» hänföras

till rubrik 566.

De punkter i generaltullstyrelsens förevarande framställning, som

jag, af anledning jag förut framhållit, ansett mig nu icke böra biträda

torde framdeles få inför Kungl. Maj:t ånyo anmälas.

Slutligen har jag, på grund af från generaltullstyrelsen erhållna

upplysningar, företagit ännu ett par smärre jämkningar i tulltaxan,

som jag anser mig böra särskildt motivera.

N:r 23]. Till import förekomma genomfärgade bräder och andra trävaror,

sågade eller bilade, men ej på annat sätt bearbetade. Om denna

genomfärgning på grund af tulltaxans ordalydelse skulle göra dylika trävaror

hänförliga till rubrikerna för snickararbeten samt andra bearbetade

trävaror, ej särskildt nämnda, blefve de underkastade en tullbeskattning,

som med hänsyn därtill, att de, då de icke undergått färgning,

åtnjuta tullfrihet, måste anses oskäligt hög. Då dessutom ingen inhemsk

industri för sådan färgning veterligen finnes, synes lämpligt, att

uttryckligt stadgande i taxan intages därom, att dylik genomfärgning

ej skall anses såsom bearbetning.

N:r 233. För att förebygga att till de under rubrik 233 nämnda böjda

käppämnena skulle komma att hänföras sådana nästan färdiga käppar,

för hvilkas bringande i fullfärdigt skick endast kräfves eu så enkel

bearbetning som exempelvis afsilning, påsättande af doppsko eller dylikt,

har under rubrik 233 särskild anmärkning ansetts erforderlig.

N-.r 339—41. Svårigheten att bestämma, huruvida ett till utseendet hvitt konst
gjordt

silke framställts af blekt cellulosa eller efter framställningen

undergått blekning, har betingat uppdelning i naturligt och konstgjord!.

silke.

Sackarin. I proposition den 10 mars 1911 med förslag till förordning an
gående

införsel, tillverkning och försäljning af sackarin in. m. har Kungl.

Maj:t föreslagit, bland annat, bestämmelser om villkoren för införsel af

sackarin. Då hvad sålunda föreslagits icke öfverensstämmer med den

rubriken 1187, apoteksvaror ej särskildt nämnda, enkla eller sammansatta,

sackarin härunder inbegripen, tillhörande anmärkning, har den

ändring som af nämnda författningsförslag betingas, blifvit gjord i det

förslag till tulltaxa, som jag låtit utarbeta.

Tidnings- I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag fastställde

papper. 1910 års Riksdag tullen å papper, icke försedt med vattenmärke och

%ldaSS. eJ Fnjeradt, till 10 öre för 1 kilogram.

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

I sammanhang härmed anhöll emellertid Riksdagen, det täcktes

Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, huruvida med hänsyn till möjligheten

af att vid tullbehandlingen skilja mellan tidningspapper och

annat tryckpapper särskild, lägre tullsats kunde åsättas förstnämnda

slag af papper, samt därefter för Riksdagen framlägga det förslag,

hvartill denna utredning kunde gifva anledning.

Frågan om åsättande af lägre tull å tidningspapper hade på sin

tid varit föremål jämväl för tulltaxekommitténs pröfning närmast i

anledning af en utaf representanter för pappersbruken gjord framställning

om nedsättning till 4 öre per kilogram af samma tull. Kommittén

afstyrkte emellertid denna framställning och anförde såsom skäl

härför, att de undersökningsmetoder, som vid tullbehandlingen skulle

ligga till grund för konstaterandet af den för tidningspapper bestämmande

halten af slipmassa, vore allt för otillförlitliga, hvarjämte anfördes,

att på grund af konkurrensen mellan de svenska pappersbruken

priset på den svenska varan vore afsevärdt billigare än världsmarknadens

pris för samma vara.

Till stöd för sin förenämnda framställning anförde Riksdagen,

bland annat, att det icke kunde förnekas, att införandet af en lägre

tull å tidningspapper vore i princip riktigt. Häremot mötte emellertid,

såsom af tulltaxekonnnittén påvisats, tulltekniska svårigheter. Riksdagen

hade dock icke blifvit af den förebragta utredningen öfvertygad om,

att dessa svårigheter skulle vara oöfverstigliga. Ett stöd för denna

mening hämtade Riksdagen från den omständigheten, att i den nya

danska tulltaxan tidningspapper upptagits med särskild tullsats. Riksdagen

ansåge därför, att eu förnyad utredning borde verkställas angående

möjligheten att tulltekniskt skilja tidningspapper från annat

tryckpapper.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium och generaltullstyrelsen

att gemensamt verkställa den i Riksdagens berörda skrifvelse

omförmälda utredning, hafva ämbetsverken inkommit med yttrande

och förslag i ämnet.

I detta yttrande hafva ämbetsverken erinrat, hurusom i den

intill år 1909 gällande danska tulltaxan tullen utgått såväl för tidningspapper

som annat tryckpapper med ett belopp af 10 öre per

kilogram eller samma belopp, som ännu gällde hos oss för dessa slags

papper, men att genom toldloven den 5 maj 1908 tullafgiften å tidningspapper

nedsatts till 5,5 öre per kilogram.

Då ämbetsverken funnit önskvärdt att erhålla närmare kännedom

Kommet-skotte*

glunt och

generaltullstyrelsen.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kringl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 227.

om de utredningar, som föregått lagens antagande i Danmark, samt

upplysningar rörande de metoder, som af de danska tullmyndigheterna

användes för skiljande af tidningspapper från annat tryckpapper, liade

generaltullstyrelsen uppdragit åt en tjänsteman i tullverket att i

Köpenhamn införskaffa upplysningar i dessa afseenden samt om de

erfarenhetsrön, som tillämpningen af den nya tullsatsen gifvit vid

handen, hvarjämte samme tjänsteman bemyndigats att för ytterligare

utredning af frågan besöka ett eller annat pappersbruk i vårt land.

Efter omnämnande af den i anledning häraf af berörda tjänsteman

verkställda utredningen hafva ämbetsverken vidare anfört.

»På grund af de anförda prislägena för svensk och utländsk

vara och då de inhemska pappersbruken äro fullt i stånd att tillgodose

landets behof af tidningspapper, torde med all sannolikhet äfven med

en till 4 öre pr kilogram reducerad tullsats för tidningspapper, införseln

af dylikt papper komma att äga rum endast under de af Riksdagen

förutsatta särskilda omständigheter. Detta bekräftas äfven af förhållandena

i Danmark, där icke något tidningspapper importerats efter

lagens ikraftträdande den 1 januari 1909.

Om än sålunda de danska tullmyndigheterna saknat tillfälle att

i praktiken tillämpa de bestämmelser, som utfärdats för att skilja

tidningspapper från annat tryckpapper, torde dock dessa bestämmelser

vara af den beskaffenhet, att de, om särskild tullsats här i landet

åsättes tidningspapper, härstädes kunna införas och den definition på

tidningspapper, som intagits i den danska tulltaxan, i hufvudsak i

samma syfte kunna intagas i den svenska.

De i den danska nu gällande tulltaxan (lov om toldafgiften in. m.

den 5 maj 1908) uppställda fordringarna på de egenskaper ett papper

bör äga, för att kunna hänföras till tidningspapper, återfinnas i eu

anmärkning till taxerubriken 210 i nämnda lov, däri det stadgas, att

papperet skall vara hvitt, »oglättadt», »svagt limmadt» samt med en

trämassehalt af minst 60 procent.

Hvad papperets färg beträffar, torde den bestämmelsen, att det

till färgen skall vara hvitt, icke kunna eftergifvas. Bland de tidningar,

som i vårt land utkomma, finnas sådana, där papperets massa har en

skär eller lydaktig färg, så kalladt tonadt papper. Det har visserligen

från sakkunnigt håll framhållits, att denna papperets egenskap icke

skulle inverka på den undersökningsmetod, som torde böra föreskrifvas

såsom den mest praktiska för bestämmande af papperets halt af trämassa,

men då det å andra sidan torde vara svårt att bestämma

gränsen för denna förtoning, för att den icke skall störande inverka på

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

nämnda undersökningsmetod, hålla ämbetsverken före, att en bestämmelse

bör finnas, att papperets färg skall vara hvit.

För undersökning af tidningspapperets mest framträdande egenskap,

dess halt af mekanisk trämassa -— slipmassa —, äro de metoder,

som kunna komma till användning vid tullbehandlingen, såväl den

kolorimetriska — eller metoden att med vissa kemiska reagensers

inverkan bestämma slipmassehalten —, som ock den mikroskopiska, så

till vida ofullständiga, att det icke är möjligt att med dem bestämma

någon viss procent af den i papperet ingående slipmassan, men då ett

tidningspapper i allmänhet icke innehåller mindre än 70 å 80 procent

slipmassa, torde, om gränsen för tidningspapperets slipmassehalt bestämmes

till lägst 60 procent, någon svårighet i allmänhet icke förefinnas

— såsom också åtskilliga på generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå

verkställda undersökningar af några af våra dagliga tidningars

papper gifvit vid handen — att i förhållande till ett normalprof bestämma

det till tullbehandling angifna papperets slipmassehalt, under

förutsättning, att till tullverkets förfogande ställes ett normalpapper,

som under kontroll blifvit tillverkadt med en slipmassehalt af 60 procent.

Vidare torde liksom i den danska tulltaxan böra föreskrifvas, att

papperet skall vara svagt limmadt d. v. s. hafva den egenskap att

redan vid en lindrig tryckning på papperet af en med bläck väl fylld

penna, bläcket sprider sig genom papperet.

Med de fordringar, man i våra dagar med skäl kan ställa på ett

tidningspapper, torde den i den danska lagen upptagna bestämmelsen,

att ett papper för att hänföras till tidningspapper skall vara oglättadt

synas väl sträng. Då eu ringare grad af glättning äger ruin i omedelbart

sammanhang med papperets tillverkning, torde kunna föreskrifvas,

att papperet skall vara oglättadt eller svagt glättadt (maskinglättadt).

Att särskilja olika slag af glättning lärer i allmänhet ej erbjuda några

svårigheter, då det maskinglättade papperet ej äger den starka glans,

som kännetecknar ett papper, som undergått verklig glättning. Dock

bör till ledning vid tullbehandlingen till vederbörande förvaltningars

disposition ställas prof å starkast maskinglättade tidningspapper.

Utöfver de i den danska tulltaxan upptagna bestämmelser anse

sig ämbetsverken böra föreslå, att en viss maximi vikt pr kvadratmeter

fastställes för tidningspapper, för att skilja detsamma från annat gröfre

tryckpapper, och då det vid verkställd undersökning af ett flertal här

utkommande tidningar visat sig, att vikten hos samtliga understeg

55 gram per kvadratmeter, anse ämbetsverken denna vikt böra fastställas

såsom den högsta tillåtna.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Departementschef

eu.

Vikttullar

åjmaskiner.

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 227.

Slutligen torde, i likhet med hvad i Danmark äger rum, höra

föreskrifvas, att varuägaren vid varans tull angifning tillika afgifver

skriftlig försäkran på tro och heder därom, att det införda papperet

är afsedt för tryckning af tidningar.

Med anledning af hvad ofvan anförts, få ämbetsverken i underdånighet

föreslå, att efter rubriken 299 i den nya, den 1 december 1911

i kraftträdande tulltaxan måtte intagas en ny rubrik af följande lydelse:

tidningspapper........................................... 1 kilogram kronor —: 04.

Anm. Hit hänföres sådant hvitt, svagt limmadt, oglättadt eller svagt gllittadt

(maskinglättadt) papper med en vikt, ej öfverstigande 55 gram per kvadratmeter,

och en slipmassehalt, ej understigande 60 procent af det i papperet

ingående fibermaterialet, som i skriftlig på tro och heder af varuägaren afgifven

försäkran förklaras vara afsedt till tryckning af tidningar

samt att äfven rubriken till nr 300 och 301 erhåller följande lydelse:

skråf-, rit- och tryckpapper, ej särskilt närnndt, läsk-, filtrer-,

kopie-, silkes- och annat fint omslagspapper samt andra, ej särskildt

nämnda slag af papper, allt försåvidt det är naturfärgadt, hvitt eller

färgadt i massan.

I fråga om bestämmelser rörande metoder för särskiljande af

tidningspapper från annat tryckpapper få ämbetsverken i underdånighet

hemställa, att dylika bestämmelser måtte få af generaltullstyrelsen

utfärdas. *

Då jag icke har något att erinra mot hvad ämbetsverken sålunda

hemställt, har jag i det förslag till tulltaxa, som jag låtit utarbeta, i

förevarande punkt följt deras framställning.

Tulltaxan den 4 juli 1910 betecknar en öfvergång i afsevärd omfattning

från värdefull- till vikttullsystem. Bland annat bestämmes

enligt densamma tullen på maskiner för öfvervägande antalet rubriker

efter vikt. Värdefull förekommer i samma taxa allenast i fråga om

fyra rubriker, afseende maskiner, nämligen 930, smärre motorer, 969,

lokomotiv, 970, den s. k. slumprubriken, som innefattar i andra

rubriker icke upptagna maskiner, samt 1019, elektrotekniska specialapparater,

ej särskildt nämnda.

I sin förut omförmälda skrifvelse den 8 juni 1910 bär Riksdagen,

jämte anmälan af sina i anledning af Ivungl. Maj:ts proposition med

förslag till förordning med tulltaxa fattade beslut, anhållit, bland annat,

att Kung!. Maj:t täcktes låta inom tullverket igångsätta erforderlig

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

undersökning rörande verkningarna af de bestämmelser om vikttullar

å maskiner, som af Riksdagen antagits, samt, för den händelse denna

undersökning gåfve vid handen, att jämkningar i nämnda bestämmelser

vore af nöden, om möjligt förelägga 1911 års Riksdag däraf påkalladt

förslag.

I anledning häraf anbefallde Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut

den 1 juli 1910 generaltullstyrelsen att verkställa utredning i det af

Riksdagen äskade afseende. Resultatet af den utaf generaltullstyrelsen

till fullgörandet af det sålunda erhållna uppdraget åvägabragta undersökningen,

som utförts af vederbörande tullförvaltningar, hvarefter det

inkomna materialet ytterligare bearbetats inom styrelsen, har styrelsen

med underdånigt utlåtande den 15 april 1911 öfverlämnat till Kungl.

Maj:t. Styrelsen har härvid förklarat, bland annat, att den gjorda

utredningen ingalunda kunnat bäfva de betänkligheter mot vikttullsatserna,

styrelsen vid andra tillfällen framhållit. Styrelsen har också

förordat eu återgång i vissa fall till värdetullar. Dess förslag härutinnan

afser,

dels att en särskild rubrik med följande affattning införes i tulltaxan

för maskindelar:

delar, ej särskildt nämnda, till maskiner, apparater och redskap,

tillhörande afdelning XIII A---— 100 kronor.................. 10: —

dels ock att rubrikerna 996—1001 jämte tillhörande anmärkningar

utbytas mot eu rubrik, så lydande:

elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer och omformare;

transformatorer och dämprullar; äfvensom delar till samtliga förenämnda

maskiner och apparater---100 kronor............... 15:_.

Den ,förra af dessa rubriker skulle i väsentliga delar komma att

ersätta följande rubriker i 1910 års taxa, nämligen: 934—938, 942 —

948, 950—953, 956—958, 980—982 samt 988—995, hvilka rubriker

i öfrigt skulle komma att sammanföras i slumprubriken (970). Däri

upptagna varor draga värdetull.

För flertalet af dessa rubriker äfvensom de nyssnämnda rubrikerna

996 — 1001 skulle enligt förslaget till traktat med Tyskland tullsatserna

blifva bundna. I den vid förslaget fogade tariff B, införseltullar till

Sverige, är gifvetvis, i öfverensstämmelse med affattningen af 1910 års

tulltaxa, samtliga ifrågavarande rubriker upptagna med vikttullar.

Denna omständighet utgör visserligen i och för sig icke något hinder för

öfvergång beträffande ifrågavarande rubriker till värdetullar. En sådan

rätt för Sverige förutsattes uttryckligen i slutprotokollet till traktaten.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sand. 1 Afd. 162 Höft. 27

Bepartemen

t schef en.

s. 210 Kontrollera mot PDF

Taralariffen.

210 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

Den af generaltullstyrelsen förebragta utredningen synes mig

emellertid i vissa afsecnden böra kompletteras särskilt genom inhämtande

af upplysningar från industrier, som äro i större grad

berörda af de föreslagna ändringarna. Jag tänker härvid i främsta

rummet på den elektriska industrien, för hvilken förändringen utan

tvifvel kan hafva en afsevärd betydelse, som emellertid med det föreliggande

materialet icke kan fullt bedömas. Jag har så mycket mera

skäl att förorda närmare utredning i detta ämne, innan ett slutligt

afgörande träffas, som tre af våi’t lands mest betydande firmor i den

elektrotekniska branschen i anledning af generaltullstyrelsens ifrågavarande

framställning i en till Kungl. Maj:t ställd skrift ansett sig

böra betona önskvärdheten i den svenska industriens intresse däraf,

att de genom 1910 års tulltaxa införda vikttullsatserna i sin nuvarande

omfattning bibehållas.

Till nu angifna skäl för frågans uppskjutande kommer ock, att,

enligt förenämnda slutprotokoll, nyinförda värdetullar ej träda i kraft

tidigare än é månader, sedan påbudet därom blifvit offentliggjordt.

För att förändring af ifrågavarande vikttullar till värdetullar skall

i förhållande till Tyskland hinna träda i kraft samtidigt med traktaten

och den nya taxan i dess helhet, den 1 december 1911, förutsättes

alltså, att den tulltaxa, som af den nu samlade Riksdagen må

komma att antagas, varder utfärdad senast den 1 juni detta år. I

betraktande af den tidpunkt, då ratifikation af traktaten kan väntas

komma till stånd, kan man med säkerhet förutsäga, att något sådant

icke skall visa sig möjligt.

Hvad generaltullstyrelsen i öfrigt i sitt underdåniga utlåtande hemställt

— det afser icke direkt sådana förändringar beträffande tullsatserna,

hvarom här är fråga — sammanhänger i stort sedt mer eller mindre

med styrelsens nyssnämnda förslag och torde följaktligen böra behandlas

i samband med detta.

Under anförda förhållanden anser jag, att den af generaltullstyrelsen

förebrakta utredningen icke lämpligen i detta sammanhang bör

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, utan att frågan framdeles ånyo

får anmälas inför Kungl. Maj:t, därvid den ytterligare utredning, som

må vara erforderlig, gifvetvis lärer föreligga.

Vid det förslag till tulltaxa, som förelädes 1910 års Riksdag, var

fogad en särskild taratariff. Denna blef emellertid icke af Riksdagen

godkänd. I stället anhöll Riksdagen i omförmälda skrifvelse den 8 juni

1910 — under framhållande att det icke syntes Riksdagen vara af

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 227.

nöden, att taratariff redan då fastställdes för en tulltaxa, som vore

afsedd att träda i kraft först den 1 december 1911, äfvensom att de

ändringar, som af Riksdagen blifvit beslutade i det framlagda taxeförslaget

tilläfventyrs kunde påkalla jämkningar i taratariffen — att

Kungl. Maj:t måtte efter den utredning, som kunde finnas påkallad,

till innevarande års Riksdag framlägga förnyadt förslag till taratariff.

Den ifrågavarande utredningen har sedermera enligt nådigt uppdrag

verkställts af generaltullstyrelsen, som, efter att för ändamålet

hafva anmodat samtliga tullförvaltningar i riket att inkomma till styrelsen

med förslag angående tarasatser, med underdånigt utlåtande den

3 februari 1911 öfverlämnat förslag till taratariff och därvid jämväl fogat

de till styrelsen från tullförvaltningarna i ämnet inkomna yttrandena.

I sitt underdåniga utlåtande framhåller generaltullstyrelsen, bland

annat, att, innan någon erfarenhet vunnits beträffande taran å sådana

varor, som förut varit tullfria, men i den nya tulltaxan belagts med

tull, eller för sådana varor, för livilka tullen förut utgått med vissa

procent af värdet, men i den nya underkastats vikttull, kunde något

förslag till tarasatser för sådan vara framställas lika litet nu som i det

förslag, som af styrelsen afgafs år 1909 och som låg till grund för

den framställning i ämnet, som gjordes till 1910 års Riksdag.

Då jag i sak icke funnit anledning till erinran mot general tullstyrelsens

förslag, har jag, efter att låtit öfverse detsamma med hänsyn

till traktaten, lagt det till grund för den hemställan i ämnet, som

jag har för afsikt att göra, dock med den förändringen att rubrikerna

af praktiska skäl ordnats i bokstafsföljd i stället för såsom af styrelsen

föreslagits i ordning efter rubrikernas nummer i tulltaxan. Dessa nummer

äro nu gifvetvis införda i särskild kolum.

I sin förberörda skrifvelse den 8 juni 1910 har Riksdagen anhållit

det täcktes Kungl. Maj:t, för så vidt hinder däremot ej mötte,

till 1911 års Riksdag afgifva förslag i syfte, att den som verkställt

nybyggnad, förbyggnad eller reparation af fartyg af högst 40 tons

afgiftspliktig dräktighet, hvithet omedelbart skall erhålla eller äger

utländsk nationalitet, måtte kunna restitutionsvis återbekomma erlagd

tullafgift för vid sådant arbete använda införtullade materialier och

skeppsförnödenheter eller njuta befrielse från gäldande af därför belöpande

tullafgift.

I infordradt gemensamt underdånigt utlåtande i detta ämne hafva

kommerskollegium och generaltullstyrelsen i hufvudsak förordat bestämmelser

i den riktning, Riksdagen med sin berörda framställning afsett.

Tuiltaxeför
ordningen.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

fl epartemenlschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

I sådant afseende hafva ämbetsverken anfört att de bestämmelser,

som i § 12 af nådiga förordningen med tulltaxa den 4 juli 1910 äro

gifna i fråga om fartyg öfver 40 registerton, torde böra gälla jämväl

beträffande förstnämnda slag af fartyg dock — af praktiska skäl —

med den begränsning nedåt, att medgifvandet inskränktes att endast

gälla fartyg om mera än 5 registertons nettodräktighet. Då emellertid

restitutionens beviljande enligt det väckta förslaget, enligt ämbetsverkens^

mening, vore beroende på att fartyg hade eller omedelbart

skulle få utländsk nationalitet, torde det vara nödvändigt komplettera

författningsrummet i fråga med bestämmelse om skyldighet att styrka

sådan nationalitet äfvensom i öfrigt lämna sådana föreskrifter att, där

fartyget redan ägde utländsk nationalitet, fartygets öfvergående till

svensk nationalitet utan erläggande af införseltull förhindrades. I

sådant afseende syntes det ämbetsverken tillräckligt att föreskrifva,

dels att vid ansökning om restitution skulle fogas ett af två personer

under edlig förpliktelse afgifvet intyg, att fartyget ägde utländsk nationalitet,

dels ock att fartyget skulle hafva utklarerats till utrikes ort

eller inlastats å till sådan ort utklareradt fartyg samt att i båda fallen

bevakning till öppen sjö skulle hafva ägt ruin''.

I öfverensstämmelse med hvad ämbetsverken sålunda anfört hafva

ämbetsverken — under förutsättning, att nu gällande tullafgift å vissa

slag af fartyg bibehölles — framlagt förslag till ändrad lydelse af

nämnda paragraf.

# * ons förslaö ]iai jag ansett mig kunna biträda,

och har jag därför latit, med en mindre redaktionell ändring, inarbeta

detsamma i det förslag till förordning med tulltaxa, som jag har för

afsila t att förelägga Kungl. Maj:t. Emellertid anser jag mig böra påpeka,

att den begränsning i den ifrågasatta restitutionsrätten till fartyg

om mera än 5 registertons nettodräktighet, som förslaget innebär,

enligt hvad jag inhämtat från generaltullstyrelsen, är påkallad däraf,

att kontrollen rörande mindre fartyg skulle blifva förenad med afsevårda

svårigheter. Då utländskt material endast i jämförelsevis ringa

utsträckning, enligt hvad jag inhämtat från kommerskollegium, lärer

användas vid den inhemska tillverkningen af andra småfartyg än sådana

af järn, har jag icke heller ansett anledning förefinnas att föreslå ändring

i ämbetsverkens förslag därom, att restitutionsrätten beträffande småfartyg

skulle begränsas jämväl till järnfartyg.

Slutligen tillåter jag mig erinra därom, att Kungl. Maj: t i nådig

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kung!.. Maj ds Nåd, Proposition N:o 227.

proposition den 21 april 1911 föreslagit Riksdagen, bland annat, att

besluta viss förändring i § 13 inom. 3 A) och samma paragraf mom. 4 b)

i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910.

Hvad sålunda blifvit föreslaget bär jämväl införts i det förslag till

tulltaxeförordning, som jag ämnar framlägga för Kungl. Maj:t, ocli

som ju är afsedt att ersätta tulltaxeförordningen den 4 juli 1910.

I öfrigt bär jag icke anledning föreslå någon förändring i berörda

förordning.

I de vid 1910 års tulltaxa fogade underrättelser om hvad vid taxans

tillämpning iakttagas bör torde icke erfordras annan förändring, än att

i enlighet med i traktaten gjordt medgifvande tiden för den i § 3 i

berörda underrättelser afsedda missnöjesanmälan utsträckes från nu

stadgade fem dagar till åtta dagar efter den i paragrafen omförmälda

besiktning.

Under förhållanden, som omförmälas i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

den 25 februari 1910 vid underdånig föredragning af förslag

till förordning med tulltaxa för inkommande varor, har Kungl.

Maj:t anbefallt kommerskollegium och generalstyrelsen att verkställa

undersökning, bland annat, i anledning af ett utaf Stockholms handelskammare

i dess öfver tulltaxekommitténs förslag afgifna yttrande framställdt

förslag till anordnande af »tullrestitutionsupplag» i syfte att

befrämja transitohandeln. Till åtlydnad häraf hafva ämbetsverken den

8 februari 1911 afgifvit i ämnet infor dr adt utlåtande.

Ehuru jag till fullo behjärtar syftet med den af Stockholms

handelskammare gjorda, af ämbetsverken i väsentliga delar tillstyrkta

framställningen, anser jag dock, vid det förhållandet att den genom

framställningen å bane bragta, i och för sig svårlösta frågan på grund

af den nya, väsentligen förändrade tulltaxa, som träder i kraft den 1

december innevarande år, blifvit ytterligare komplicerad, att det kunde

medföra olägenheter att just i sammanhang med dessa andra nyheter,

som tullmyndigheterna hafva att iakttaga, införa jämväl ifrågavarande

af Stockholms handelskammare föreslagna, för vår hittillsvarande tulllagstiftning

helt främmande institut. Jag anser därför, att denna

fråga lämpligen bör anstå någon tid, till dess myndigheterna förvärfvat

någon vana vid tillämpningen af omförmälda nya, redan stadgade

föreskrifter.

Tulitaxe
unrierrättel
serna.

Andra föreskrifter

i anslutning

till

tulltaxan.

Bihang till Riksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 162 Häft.

28

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kung!- Maj:ts Nåd. Proposition No 227.

Den nya förordningen med tulltaxa jämte tillhörande underrättelser

och taratariff höra''gifvetvis vinna tillämpning samtidigt därmed,

att traktaten träder i kraft.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i

enlighet med de af honom uttalade åsikterna affattadt förslag till förordning

med tulltaxa för inkommande varor hemställde departementschefen,

att Kung!. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen

att, under förutsättning ej mindre att Kungl. Maj:ts proposition af

den 3 maj 1911 angående eu handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige

och Tyska riket m. in. varder af Riksdagen bifallen ån äfven att sagda

traktat sedermera blifver ratificerad, antaga nämnda förslag till förordning

med tulltaxa för inkommande varor äfvensom besluta, att

nämnda förordning skall tillämpas från och med den dag, då omförmälda

traktat träder i kraft.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade lians Kung]. Höghet Ivronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

ailåtas af den lydelse, bilagan likt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

STOCKHOLM ISAAC MAltCUS’ BOKTKYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:202 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor. s. 6 i texten
  2. BevU 1911:35 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35 s. 1 i texten