Sök i Ratio Lex

Angående beredande af ytterligare medel för utlåning från fonden för rederinäringens understödjande

1911-01-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:42, Angående beredande af ytterligare medel för utlåning från fonden för rederinäringens understödjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 42.

1

N:o 42.

Kungl. Maj ds nådiga proposition till Riksdagen angående beredande

af ytterligare medel för utlåning från fonden för

rederinäringens understödjande, gifven Stockholms slott

den 27 januari 1911.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden

för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas, må äfven

för tiden efter år 1911 intill utgången af år 1913 tilläggas fonden.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

(Jarl Stearin.

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 25 Raft. (N:o 42.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

Utdrag ur protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 januari

1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde:

På därom af Kungl. Maj:t gjorda framställningar har Riksdagen

hvart och ett af åren 1903, 1905 och 1907 anvisat ett belopp af

5,000,000 kronor till en lånefond för rederinäringens understödjande,

att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna

grunder, hvilka belopp riksgäldskontoret bemyndigats att i mån af

behof tillhandahålla statskontoret, som skulle hafva att till riksgäldskontoret

inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande

räntan, hvarjämte Riksdagen vid beloppens anvisande hvarje gång medgifvit,

att de kapitalafbetalningar, som verkställdes å de från fonden

utgående lånen, finge intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

Vidare har 1909 års Riksdag för beredande af ytterligare medel

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

för utlåning från ifrågavarande fond, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställning medgifvit, att de kapitalafbetalningar,

som verkställdes å de från fonden utgående lånen, finge äfven för tiden

efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden.

I fråga om användningen af det utaf 1903 års Riksdag anvisade

belopp å 5,000,000 kronor utfärdade Kungl. Maj:t den 18 december

1903 nådig kungörelse, hvarigenom fastställdes vissa allmänna villkor

och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från förevarande

fond. I samma kungörelse erinras, att lånefonden, hvars förvaltning

handhafves af statskontoret, hufvudsakligen är afsedd för befrämjande

af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt i aflägsna

farvatten, att rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis

kommer att understödjas med lån från fonden, och att, därest sådant

lån sökes för anskaffande af fartyg, företräde kommer under i öfrigt

lika förhållande att gifvas åt den lånesökande, som låter tillverka fartyget

vid svensk verkstad.

Af de i kungörelsen i öfrigt stadgade villkor och bestämmelser

må här erinras om följande.

Ansökning om låns erhållande göres hos Kungl. Maj:t, som efter

kommerskollegii hörande bestämmer lånebeloppets storlek. Beviljadt

lånebelopp utlämnas af statskontoret, sedan låntagare dit aflämnat

skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,

som af statskontoret kan godkännas. Därest för beviljadt

lån icke inom två månader efter därom erhållet föreläggande aflämnats

säkerhet, som kan af statskontoret^ godkännas, skall rätten till lånets

utbekommande anses förverkad. A lyftadt lånebelopp skall erläggas

årlig ränta från lyftningsdagen med fyra procent. Sedan lån innehafts

under två år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande sex

åren årligen återbetalas en sjättedel af det ursprungliga lånebeloppet,

så att hela lånet varder senast inom utgången af det åttonde året till

fullo guldet.

Genom särskilda nådiga kungörelser den 2 juni 1905, den 3 maj

1907 och den 5 juni 1909 har Kungl. Maj:t sedermera beträffande de

af Riksdagen åren 1905, 1907 och 1909 anvisade medlen till ifrågavarande

fond förordnat, att jämväl ifråga om lån från dessa medel

skulle lända till efterrättelse de villkor och bestämmelser, som stadgats

genom kungörelsen den 18 december 1903.

De af Riksdagen sålunda beviljade medlen, tillhopa 15,000,000

kronor, jämte genom kapitalaf betalningen till fonden återinflutna medel

hafva, efter kommerskollegii hörande, af Kungl. Maj:t genom nådiga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

bref den 15 april, den 6 maj och den 29 juli 1904, den 15 juli 1905,

den 26 januari och den 2 februari 1906, den 20 september och den

31 december 1907, den 21 augusti och den 18 december 1908, den

10 juli 1909 samt den 21 januari och den 1 juli 1910 fördelats.

Antalet under hvarje särskildt år af Kungl. Maj:t såväl pröfvade som

beviljade ansökningar samt summan af sökta och beviljade lånebelopp

framgår af följande tablå:

År då lån fördelats.

Antal af

Kungl. Maj:t

pröfvade

ansökningar.

Summa

sökta och.

pröfvade

lånebelopp

kr.

Antal

beviljade

ansökningar.

I dessa an- sökningar

begärda

lånebelopp

kr.

Summa

beviljade

lånebelopp

kr.

1904 .................................

33

7,560,000

18

5,585,000

5,000,000

1905 .................................

5

685,000

5

685,000

685,000

1906 .................................

35

8,859,000

31

8,084,000

4,960,000

1907 .................................

60

13,332,000

48

12,115,000

5,748,000

1908 .................................

29

7,420,000

10

3,900,000

965,000

l 1909 .................................

23

3,785,000

14

3,010,000

1,235,000

1910 .................................

27

6,366,000

11

4,696,000

1,629,000

Till nya fördelningar återstå härefter de medel, som ytterligare

inflyta till fonden genom återbetalningar intill utgången af innevarande

år, hvilka återbetalningar enligt uppgift från statskontoret kunna beräknas

till 2,418,241 kronor 90 öre.

Då Riksdagens beslut torde innebära, att de medel, som genom

återbetalningar inflyta efter år 1911, skola återgäldas till riksgäldskontor,

finnas efter nämnda års utgång icke några tillgångar att

använda för ifrågavarande ändamål.

Enligt af statskontoret meddelad uppgift skola af de för närvarande

utestående lånen från lånefonden till rederinäringens understödjande

efter år 1911 återbetalas följande kapitalbelopp, nämligen:

år 1912 sammanlagdt kronor 2,747,408: 55

??

J?

JJ

1913

1914

1915

1916

1917

1918

5?

5?

2,323,666: 55

2,209,499: 88

1,422,733: 24

826,166: 62

558,999: 97

271,500: —

7?

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

Nu har kommerskollegium i underdånig skrifvelse den 24 december

1910 gjort framställning om beredande af ytterligare medel för

utlåning från fonden till rederinäringens understödjande och i sådant

afseende anfört hufvudsakligen följande.

De understöd från statens sida, hvilka i form af rederilån lämnats

de svenska redarna, hade utan tvifvel varit af mycket stor betydelse

för den svenska sjöfartsnäringen. Dessa understöd hade i afsevärd mån

beredt näringen tillgång på rörelsekapital samt kraftigt bidragit till

att befrämja den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt

å aflägsna farvatten. För att den utveckling, den svenska sjöfartsnäringen

numera vunnit, icke måtte lida afbräck, syntes det kollegium

rådligast, att tillgång på dylika lån bereddes för ytterligare någon tid.

Härtill komme den särskilda omständigheten, att denna näring på grund

af de ogynnsamma konjunkturer, hvarunder densamma under senare

åren arbetat, ännu någon tid framåt komme att vara i behof af kraftigt

stöd från statens sida.

På grund af hvad sålunda anförts, har kommerskollegium hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder i syfte, att de

kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden till rederinäringens

understödjande utgående lånen verkställas, måtte få äfven för tiden

efter år 1911 intill utgången af år 1913 tilläggas fonden.

Efter erhållen nådig remiss har statskontoret den 9 innevarande

januari afgifvit underdånigt utlåtande öfver kommerskollegii berörda

framställning och därvid tillstyrkt densamma.

Den svenska sjöfarten har visserligen under det sista årtiondet

undergått en rask och glädjande utveckling, och man torde kunna

antaga, att de understöd, som af staten beredts denna näringsgren i

form af bland annat rederilån, härtill i icke ringa grad bidragit. Å

andra sidan är emellertid att märka, att sjöfartsnäringen på senare

åren arbetat under delvis mycket tryckta konjunkturer och att depressionen

på den internationella sjöfraktmarknaden torde vara långt ifrån

till ända.

Vid sådant förhållande synes det icke vara välbetänkt att nu

undandraga den svenska sjöfartsnäringen det stöd, densamma under en

följd af år haft uti rederilånen. Eu sådan åtgärd, företagen vid innevarande

tidpunkt, skulle tilläfventyrs rent af i viss mån förtaga den

goda verkan, som de hittills utdelade lånen medfört.

Jag anser alltså, att mycket goda skäl tala för det af kommerskollegium

framställda förslaget.

Bihang till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 25 Häft.

Departements
chefer?.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:''o 42.

I detta sammanhang tillåter jag mig erinra därom, att Eders

Kungl. Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof bland de frågor, som beröra

regleringen af statens utgifter för kapitalökning på min hemställan

föreslagit Riksdagen, att statens fordran hos aktiebolaget svenska ostasiatiska

kompaniet, hvilket bolag i enlighet med af 1907 års Riksdag

därom fattadt beslut beviljats ett lån å tillhopa 2,000,000 kronor på

enahanda villkor som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens

understödjande, måtte öfverflyttas till rederilånefonden tillika med den

kapitalafbetalning å bolagets lån, som under år 1911 komme att inflyta.

Härigenom skulle rederilånefonden från och med år 1912 komma

att uppgå till 17,000,000 kronor och tillgången på lånemedel ökas

med summan af de på åren 1911—1913 belöpande amorteringarna å

bolagets ifrågavarande lån, för hvart och ett af åren uppgående till

333,333 kronor 33 öre.

Beträffande de kapitalafbetalningar, som kunna tilläggas fonden

efter år 1911, torde af Eders Kungl. Maj :t framdeles, i likhet med

hvad nu gäller, böra stadgas, att ansökningar om erhållande af lån

från de genom afbetalningarna till fonden inflytande medel skola till

finansdepartementet ingifvas före den 1 april och den 1 oktober hvarje år.

I anslutning till hvad sålunda anförts, hemställer jag alltså i

underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå

Riksdagen

att medgifva, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden

för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,

må äfven för tiden efter år 1911 intill utgången af år 1913 tilläggas

fonden.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Emil Sundberg.

STOCKHOLM, ISAAC MAllCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLACt, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1911:240 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen och dels i särskild proposition gjorda framställningar om tillförande af me s. 6 i texten