Sök i Ratio Lex

Angående anslag till arbetsdomstolen

1911-02-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:44, Angående anslag till arbetsdomstolen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

1

]V:i* 44.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till arbetsdomstolen; gifven Stockholms slott den 6

februari 1911.

Under åberopande af bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå Riksdagen att, under förutsättning att lag om särskild

domstol i vissa arbetstvister enligt Kungl. Maj:ts därom afgifna

proposition af Riksdagen antages, till bestridande af kostnaderna för

arbetsdomstolen under år 1912 å extra stat för samma år bevilja 73,000

kronor.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bihang till Rilcsd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 21 Ilåft. (Nr 44.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott måndagen den 6 februari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SwARTZ,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anförde följande:

»I en till 1910 års riksdag aflåten proposition föreslog Eders Kungl.

Maj:t Riksdagen att, under förutsättning att lag om särskild domstol i vissa

arbetstvister enligt Eders Kungl. Maj:ts därom förut afgifna proposition

af Riksdagen antoges, till bestridande af kostnaderna för arbetsdomstolen

under år 1911 å extra stat för samma år bevilja 65,000 kronor.

Vid detta ärendes föredragning inför Eders Kungl. Maj:t erinrade

jag om, att enär enligt nämnda lagförslag, som ingick i de för Riksdagen

framlagda lagförslagen till ordnande af förhållandena mellan arbetsgifvare

och arbetare, skulle i Stockholm inrättas en särskild domstol, benämnd arbetsdomstolen,

som vore afsedd att träda i verksamhet med 1911 års ingång,

anslag för denna domstol borde äskas till uppförande å samma års riksstat.

Att därvid begära medel å ordinarie stat syntes ej böra ifrågakomma; storleken

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

3

af den nya domstolens arbetsbörda kunde svårligen på förhand beräknas,

och det vore öfver hufvud lämpligt att, till dess någon tids erfarenhet

vunnits om domstolens verksamhet, allenast å extra stat beviljades det belopp,

till hvilket sammanlagda kostnaderna för domstolen kunde beräknas

uppgå.

Arbetsdomstolen skulle enligt förslaget bestå af tre lagkunniga män,

hvilka fullgjort hvad författningarna föreskrifva dem, som må nyttjas i

domarämbeten, och af hvilka en skulle vara ordförande i rätten, samt af

fyra i arbetsförhållanden erfarna och kunniga män. Med utnämnande af

de lagfarna ledamöterna skulle anstå tills annorlunda blefve stadgadt; tills

vidare skulle innehafvare af andra domarbeställningar förordnas att uppehålla

dessa befattningar. De öfriga ledamöterna skulle förordnas för två

år i sänder.

Hvad aflöningen till de lagfarna ledamöterna beträffade, måste, såsom

jag vidare framhöll, vid dess bestämmande hänsyn tagas därtill, att arbetets

synnerligen ansvarsfulla och grannlaga beskaffenhet kräfde af befattningarnas

innehafvare ej blott framstående juridisk kompetens utan äfven kvalifikationer

i andra afseenden och att detta i alldeles särskild grad gällde

domstolens ordförande. För erhållande af rätte mannen å ordförandeplatsen

syntes erfordras, att ordförandens arfvode sattes till 12,000 kronor

årligen, motsvarande den aflöning, presidenterna i rikets hofrätter uppbure,

och att än högre aflöning — 13- å 14,000 kronor — kunde beviljas,

därest särskilda skäl därtill förelåge, t. ex. om det skulle finnas önskvärdt

att till befattningen utse ledamot af högsta domstolen. De två öfriga lagfarna

ledamöternas arfvoden syntes kunna bestämmas till hvad ett hofrättsråd

med intjänade tre ålderstillägg åtnjöten aflöning eller 8,700 kronor

om året.

De icke lagfarna ledamöterna i arbetsdomstolen skulle ej, likasom de

lagfarna, uteslutande ägna sig åt arbetet i domstolen; de skulle inkallas

till tjänstgöring, då mål i domstolen förekomme till handläggning. Åt

hvar och en af dem syntes kunna anvisas dels ett årligt arfvode af 2,000

kronor och dels särskild ersättning af 10 kronor för hvar dag, då ledamoten

deltoge i domstolens sammanträde eller i anledning af sammanträde

vore stadd på resa mellan sitt hemvist och sammanträdesorten.

Åtskilliga af de sysslor, som vid de allmänna domstolarna utfördes

af särskilda tjänstemän, syntes kunna i arbetsdomstolen, åtminstone till en

början, besörjas af de lagfarna ledamöterna. Ordföranden skulle sålunda

förestå domstolens kansli, och å de båda öfriga lagfarna ledamöterna kunde

läggas skyldighet att, efter inbördes fördelning, öfvervaka protokollsföringen

och ansvara för protokollets riktighet. Utan kanslibiträde kunde dock dom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

stolen ej vara; för protokollsföringen och andra notariegöromål samt registratorssysslor

borde anställas eu tjänsteman, för hvilken den årliga aflöningen

kunde bestämmas, såsom för notarierna i Svea hofrätt, till 4,500

kronor.

Såväl ledamot som kanslibiträde borde naturligtvis, när domstolen

sammanträdde å annan ort än den, där han vore bosatt, utöfver nu nämnda

arfvoden bekomma resekostnads- och traktamentsersättning enligt vanliga

grunder.

Dessutom måste beräknas ett belopp för hyra af lokal jämte belysning

och uppvärmning m. in., anskaffande och underhåll af inventarier

till lokalen, inköp af böcker, aflöning af vaktmästare och andra expenser.

Den förslagsberäkning, jag uppgjort, var följande:

arfvode till domstolens ordförande.........kronor 12,000: —

arfvoden till två lagfarna bisittare, S,700 kronor till

hvardera.................. » 17,400: —

årsarfvoden till fyra icke lagfarna ledamöter, 2,000 kronor

till hvarje................ » 8,000: —

dagarfvoden till dem............... » 6,000: —

arfvode till ett kanslibiträde ............ » 4,500: —

resekostnads- och traktamentsersättningar...... » 6,000: —

öfriga utgifter . . . . •............. » 11,100: —

Summa kronor 65,000: —

Om under första året, då utgifterna för inköp af inventarier och

böcker gifvetvis komme att stiga till högre belopp än sedermera blefve

fallet, anslaget skulle visa sig otillräckligt, syntes, såsom jag slutligen påpekade,

hinder ej möta att under detta år för utgifter af nämnda slag i

mån af behof anlita andra hufvudtitelns expensanslag.

Det särskilda utskott, som inom Riksdagen hade förberörda propositioner

under behandling, förordade i afseende å arbetsdomstolens organisation

den afvikelse från Eders Kungl. Maj:ts förslag, att endast ordföranden

och en ledamot ovillkorligen skulle vara juridiskt bildade, under

det att vid besättande af den tredje platsen valet skulle få träffas fritt,

oberoende af juridiska kvalifikationer. Utskottet ansåg dock icke, att häraf

borde föranledas någon ändring af förslagsberäkningen i fråga om arfvode!

till dessa ledamöter.

Däremot fann utskottet aflöningsförmånerna för de fyra ledamöter

i domstolen, som skulle förordnas för två år i sänder, vara i propositionen

alltför knappt beräknade. Antagligt vore, att domstolens arbete, åtmin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

stone efter någon tid, skulle blifva af den omfattning, att domstolsledamöterna

nödgades ägna större delen af sin tid åt detsamma. Med hänsyn

härtill syntes vara nödvändigt att ställa aflöningsförhållandena för ifrågavarande

ledamöter så, att ej på grund af aflöningens knapphet svårighet

mötte att erhålla lämpliga personer för befattningarna. Vore förberörda

antagande riktigt, följde däraf, att åt domstolens ledamöter måste beredas

den inkomst af denna deras verksamhet, att de ej behöfde vara hänvisade

till att genom annan sysselsättning bereda sig ökade förvärfsmöjligheter.

I sådant hänseende syntes en årlig inkomst af minst 5,000 kronor — reseoch

traktamentsersättning vid förekommande resor oberäknad — böra

skäligen beräknas. Under förutsättning att dagarfvodena till de fyra ledamöter,

hvilka förordnades för viss tid, komme att uppgå till 1,500 kronor

om året, borde följaktligen det årliga arfvodet beräknas till 3,500 kronor

i stället för det af Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta beloppet af 2,000 kronor.

Häraf skulle föranledas en höjning af det begärda anslaget med

6,000 kronor.

Jämväl i ett annat afseende ansåg utskottet någon ökning af anslaget

vara erforderlig. Det vore ju afsedt att ålägga lagfaren ledamot,

dock ej ordföranden, vissa skyldigheter i fråga om protokollsföringen vid

arbetsdomstolen. Blefve endast en sådan ledamot utsedd, skulle möjligen

däraf för vissa fall nödvändiggöras en öfverflyttning af någon del af berörda

skyldigheter på det kanslibiträde, som skulle hos arbetsdomstolen

anställas. För sådan händelse kunde komma att erfordras anlitande af

tillfällig arbetshjälp åt nämnda kanslibiträde för fullgörande af andra hans

åligganden. Medel härtill syntes böra beredas genom höjande af det beräknade

beloppet för »öfriga utgifter» med 2,000 kronor.

Utskottet hemställde därför, att Riksdagen, under förutsättning att

lag om särskild domstol i vissa arbetstvister i enlighet med utskottets

därom afgifna förslag af Riksdagen antoges, skulle till bestridande af kostnaderna

för arbetsdomstolen under år 1911 å extra stat för samma år

bevilja 73,000 kronor.

Denna hemställan bifölls af båda kamrarna, men då de stannade i

olika beslut angående omförmälda lagförslag och desamma i anledning

häraf förföllo, kunde, enligt hvad Riksdagen i skrifvelse till Eders Kungl.

Maj:t anmälde, propositionen om kostnaderna för en arbetsdomstol icke

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Vid föredragning af frågan om reglerandet för år 1912 af utgifterna

under riksstatens andra hufvudtitel framhöll jag, att då nytt förslag till

lagstiftning om arbetsaftal och jämväl till lag om en arbetsdomstol antagBihang

till Piksd. prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 27 Råft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 44.

ligen komme att föreläggas 1911 års riksdag och i samband därmed naturligtvis

måste ånyo göras framställning om anslag till bestridande af

kostnaderna för arbetsdomstolen, för detta behof syntes böra afsättas visst

belopp, som lämpligen kunde, i enlighet med den vid 1910 års riksdag af

särskilda utskottet gjorda och af båda kamrarna godkända beräkningen,

bestämmas till 73,000 kronor. I anledning häraf har i innevarande års

statsverksproposition föreslagits Riksdagen att, i afvaktan å nådig proposition

om anslag till bestridande af kostnaderna för en arbetsdomstol under år

1912, å extra stat för samma år för detta ändamål beräkna ett belopp af

73,000 kronor.

Sedan nu beslut fattats om aflåtande till Riksdagen af ny proposition

om lagstiftning till ordnande af förhållandena mellan arbetsgifvare och

arbetare, innefattande jämväl ett förslag till lag om särskild domstol i

vissa arbetstvister, anhåller jag att få till slutlig behandling upptaga frågan

angående framställning om anslag till bestridande af kostnaderna för

arbetsdomstolen under år 1912. Någon jämkning af förut omförmälda

belopp 73,000 kronor finner jag härvid icke anledning att ifrågasätta.

På grund af hvad i ärendet anförts får jag alltså hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, under förutsättning att

lag om särskild domstol i vissa arbetstvister enligt Eders Kungl. Maj:ts därom

afgifna proposition af Riksdagen antages, till bestridande af kostnaderna

för arbetsdomstolen under år 1912 å extra stat för samma år bevilja

73,000 kronor.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition af

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Israel Myrberg.

Stockholm 1911. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

110434

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:134 Skrifvelse till Konungen i anledning af Katig1. Maj ds proposition angående anslag till arbetsdomstolen. s. 8 i texten
  2. 1SärU 1911:2 Riksdagens särskilda utskotts nr 1 utlåtande Nr 2 s. 1 i texten