Angående anslag till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola och landtegendom
1912-03-29 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1912:125, Angående anslag till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola och landtegendom
Dokumentets text
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.
1
N:o 125.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag
till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola och landtegendom;
gifven Stockholms slott den 29 mars 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärendena för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att
å extra stat för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola
och landtegendom anvisa sammanlägdt 38,400 kronor, däraf
17,500 kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans behof
och 20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom, med
rätt för Kungl. Maj:t att af det sålunda anvisade beloppet under år 1912
af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas erforderligt.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 92 höft. (Nr 125.)
1
2
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 125.
Utdrag ur protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
mars 1912.
Närvarande:
Hans excellens lierr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrensväRD,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre ADELSWÄRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.
Sedan hösten 1848 har vid Ultuna funnits förlagd, jämte det där
befintliga landtbruksinstitutet, äfven en landtbruksskola. Beträffande
denna skola har Kungl. Maj:t, i samband med Ultunainstitutets omorganisation,
genom nådigt bref den 14 oktober 1892 angående värden
och förvaltningen af Ultuna landtegendom m. m. dels förklarat, att skolan
tillsvidare skulle finnas inrättad vid Ultuna egendom, dels ock samtidigt
förordnat, att skolans styrelse skulle utgöras af styrelsen för landtbruksinstitutet
vid Ultuna, att förvaltaren vid Ultuna egendom skulle vara
föreståndare för skolan, att undervisningen vid skolan skulle bestridas
af lärarna vid landtbruksinstitutet enligt styrelsens närmare bestämmande,
dock med rätt för styrelsen att för undervisning i vissa ämnen på egendomens
bekostnad antaga särskilda lärare, att vid skolan finge antagas
lärlingar till ett antal af 24 samt att i öfrigt det af Kungl. Maj:t fast
-
3
Kungl. Mapts Nåd. Proposition N:o 125.
ställda reglementet för de med statsmedel understödda landtbruksskolor
skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse för ifrågavarande skola.
På grund af det stora antal anmälningar till inträde vid skolan,
som årligen inlämnades, erhöll styrelsen år 1899 tillstånd att antaga
ytterligare 4 lärlingar utöfver det förut medgifna antalet.
I den af Kungl. Maj:t årligen fastställda inkomst-och utgiftsstaten
för Ultuna egendom ingå äfven utgifterna för landtbruksskolan, hvilka
utgifter sålunda helt och hållet bestridas af egendomens afkastning utan
tillskott af statsmedel.
Vid 1911 års Riksdag framlade Kungl. Maj:t proposition angående
förändrad organisation af de med statsmedel understödda landtbruksskolorna,
hvilken organisation innebar ett bättre ordnande af undervisningen,
hufvudsakligen genom dess koncentrering till andra vinterhalfåret,
hvarjämte genom ökade statsanslag en säkrare ekonomisk grundval
bereddes dessa skolor. Denna Kungl. Majrts framställning blef af Riksdagen
bifallen.
Då det under sådana förhållanden synts styrelsen för landtbruksinstitutet
vid Ultuna, att statens egen landtbruksskola därstädes icke
borde kvarstå på ett stadium, som ifråga om öfriga dylika skolor ansetts
såsom föråldradt, har styrelsen i underdånig skrifvelse den 10 november
1911 hemställt om anvisande af ett ärligt statsanslag af 6,000 kronor
till uppehållande af undervisningen vid ifrågavarande landtbruksskola
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad föreskrifvits angående
öfriga landtbruksskolor i mellersta och södra Sverige. Styrelsen har
därvid, bland annat, framhållit, hurusom ökade lärarkrafter blefve erforderliga,
för att undervisningen vid skolan skulle kunna ordnas i öfverensstämmelse
med de principer, som läge till grund för förenämnda
proposition. Detta blefve, enligt styrelsens mening, så mycket nödvändigare,
som institutlärarnas tid genom förläggande till landtbruksinstitutet
af en fortsättningskurs för landtbrukslärare och konsulenter komme
att i högre grad än hittills tagas i anspråk för undervisningen vid institutet.
Åliggandet för dessa lärare att meddela undervisning i landtbruksskolan
syntes styrelsen under sådana förhållanden icke böra förekomma
i större utsträckning, än som kunde betingas af öfvervakandet
af lärarkandidaternas profundervisning i landtbruksskolan.
öfver denna IJltunastyrelsens framställning afgaf landtbruksstyrelsen
den 23 februari 1912 infordradt underdånigt utlåtande, i livilket landtbruksstyrelsen
såsom sin mening uttalade, att den beslutade omorganisationen
af landtbruksskolorna i mellersta och södra Sverige gifvetvis måste
hafva till följd, att äfven landtbruksskolan vid Ultuna omorganiserades,
4
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 125 j
något som emellertid ej kunde ske, förrän af denna sistnämnda omorganisation
påkallade byggnader vid Ultima blifvit uppförda. Då därtill
komme, att det för uppehållande af undervisningen vid skolan nödiga
statsanslaget delvis vore beroende på, huru stor del af undervisningen
vid skolan möjligen skulle kunna bestridas af institutets lärare, något
som icke kunde utredas, förrän undervisningen vid institutet blifvit
ordnad med fästadt afseende på de af 1911 års Riksdag beslutade fortsättningskurserna,
om hvilkas ordnande utredning för närvarande påginge,
syntes det landtbruksstyrelsen, att framställning om anslag till landtbruksskolan
icke nu borde äskas af Riksdagen.
Då likväl en del af frågan om förändrad organisation af landtbruksskolan
vid Ultima, nämligen anställande vid skolan af en ordinarie
lärare, sammanhängde med frågan om erforderliga byggnader, hvarom
beslut enligt landtbruksstyrelsens mening redan nu borde fattas, tiar
styrelsen beträffande behofvet af en sådan lärare likväl ansett sig böra
redan nu framhålla, att den väsentligt ökade teoretiska undervisning,
som enligt gällande bestämmelser komme att meddelas vid landtbruksskolorna
och som gifvetvis endast till mindre del kunde meddelas genom
skolans föreståndare, hvars tid till väsentlig del måste ägnas åt egendomens
förvaltning, gjorde det otvifvelaktigt, att, oafsedt om och i hvilken mån
institutets lärare komme att meddela undervisning vid skolan, en särskild
lärare erfordrades vid densamma. Frågan om omfånget af denna lärares
undervisning samt huruvida lian jämte denna undervisning vid landtbruksskolan
borde få sig anförtrodd undervisning äfven vid institutet, ansåg
sig dock landtbruksstyrelsen icke för närvarande kunna afgöra. Det
syntes sålunda landtbruksstyrelsen, att Ultunastyrelsens nu förevarande
framställning icke borde föranleda till annan åtgärd, än som betingades af
landtbruksstyrelsens skrifvelse samma dag angående statsanslag för uppförande
af vissa byggnader för Ultima landtbruksskola och landtegendom^
Landtbruksstyrelsens sistnämnda skrifvelse utgör infordrad! underdånigt
utlåtande öfver en af Ultunastyrelsen den 21 november 1911 i ämnet
gjord framställning, däri styrelsen under åberopande af sin ofvan omförmälda
skrifvelse denlO november 1911 hemställer om statsanslag till vissa i
samband med landtbruksskolans omorganisation nödvändiga nybyggnader.
Styrelsen har såsom stöd för denna sin framställning anfört, att för närvarande
uppehölles jordbrukets skötsel vid Ultima egendom hufvudsakligen
med tillhjälp af de 28 lärlingarna vid landtbruksskohm, hvilka kunde utgöra
sina dagsverken äfven under den tid undervisningen påginge, enär
denna vore förlagd till kvällar och morgnar. Efter införande af den
nya organisationen skulle däremot endast första årskursens frilärlingar,
5
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 125.
10 till antalet, kunna påräknas för arbetena under vinterlialfåret, då
däremot de 10 frilärlingarna i andra årskursen liksom de 8 betalande
lärlingarna blefve helt upptagna af sina studier. Den häraf föranledda
ökningen af gårdens arbetsstyrka kunde icke beräknas lägre än till 6
personer, och då på grund af de i närheten af Uppsala rådande arbetsförhållandena
dugliga lejda arbetare icke kunde anskaffas, återstode
ingen annan utväg än att anställa 6 fasta arbetare, Indika, trots det
därigenom uppstående ökade behofvet af bostadsbyggnader, lämpligast
borde utgöras af gifta statdrängar. Det enligt styrelsens uppfattning
förefintliga byggnadsbehofvet afsåge dock endast i mindre mån själfva
landtbruksskolan utan i hufvudsak Ultima egendom. Vidare har styrelsen
angående landtbruksskolans lokaler erinrat, att styrelsen redan i underdånig
skrifvelse den 7 november 1900 framhållit, hurusom den nuvarande
lärlingsbyggnaden vore alldeles för trång och otjänlig för sitt ändamål.
Efter införande af den nya läsordningen komme olägenheterna att framträda
ännu skarpare. Det syntes sålunda icke vidare blifva möjligt
att, sedan studietiden koncentrerats och i sammanhang därmed större
fordringar måste uppställas på lärjungarnas själfarbete, inrymma sju
personer i hvart och ett af de fyra lärlingslogementen.
För att bereda det ökade bostadsutrymme för lärlingarna, som
erfordras för afhjälpande af de mest framträdande olägenheterna, har
styrelsen för institutet låtit genom arkitekten C. G. Lindström uppgöra
ritningar jämte kostnadsförslag och beskrifningar till dels föreläsningsbyggnad,
dels ock statarbvggnad samt, med öfverlämnaude af dessa
ritningar och handlingar, i sådant afseende framhållit, att de nuvarande
två lektionssalarna, af hvilka för öfrigt den mindre vore fullständigt
otjänlig för sitt ändamål, skulle efter vidtagande af några mindre förändringar
kunna blifva lämpliga bostäder för de åtta betalande lärlingarna,
och då de nuvarande logementen sålunda blefve disponibla för frilärlingarna,
kunde antalet af de i hvarje sådant boende åtminstone nedbringas
till fem. Jämte nya lokaler för undervisningen erfordrades
äfven bostad för en förste lärare, och hade styrelsen, som ansåge, att
dessa lokaler lämpligen kunde sammanföras i en byggnad, i förberörda
förslag till föreläsnings byggnad låtit ingå, förutom två lärosalar med
tillhörande lärarrum, äfven afsedt för förvaring af samlingar, dessutom
bostad af tre rum och kök för lärare jämte ett rum för kontrollassistent,
allt för en beräknad kostnad af 18,945 kronor.
Bostäder för de sex gifta arbetare, hvilka enligt hvad förut framhållits
erfordrades vid Ultima gård, skulle enligt styrelsens uppfattning
lämpligast kunna beredas genom uppförande af tre byggnader, hvardera
6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 125.
med två lägenheter å ett rum och kök enligt forberörda förslag till
statarbyggnad, i hvilket förslag, då därjämte nagra enkelrum vore
behöfliga för mjölkerskor och tillfälliga arbetare, upptagits ett vindsrum.
Kostnaden för hvarje sådan byggnad beräknades till 8,759 kronor,
eller för alla tre tillsammans 26,277 kronor, hvartill komme kostnad
för källare och andra ekonomibyggnader, beräknad till 400 kronor per
familj, hvadan alltså sammanlagda beloppet för dessa bostadsbyggnader
med ekonomihus skulle blifva 28,677 kronor.
Vid Kungsängen hade sedan lång tid tillbaka förelegat behof af den
fasta arbetsstyrkans ökning, åtminstone i sådan utsträckning, att förutom
den för kreaturens skötsel erforderliga personalen en fast anställd arbetare
kunde finnas för hvarje par dragare. Härtill skulle erfordras nyanställande
af fyra fasta arbetare, hvilka, liksom förut beträffande Ultima framhållits,
helst borde vara gifta statdrängar. Bostäder för dessa borde beredas i två
byggnader, liknande de vid Ultima föreslagna, hvarvid det dock syntes
vara lämpligast att i en af dessa byggnader bereda bostad åt befallningsmannen
jämte ett välbehöfligt kontorsrum och i stället upplåta befallningsmannens
nuvarande lokal i stora byggnaden vid Kungsängen till arbetarbostäder.
Kostnaden för de båda behöfliga nybyggnaderna blefve densamma,
som förut sagts, och utgjorde med tillägg för ekonomihus till
400 kronor per familj tillsammans 19,118 kronor. \ id Kungsängen
erfordrades därjämte en något större ekonomibyggnad, inrymmande
mjölk- och diskrum, tvätt- och bagarstuga samt rum för tillfälliga
arbetare särskilt för rotfruktsskötseln. Förslag till sådan byggnad hade
styrelsen också låtit genom arkitekten Lindström uppgöra, och skulle
kostnaden härför uppgå till 10,578 kronor. Kostnaderna för samtliga
ofvan angifna byggnader skulle alltså belöpa sig tillhopa till 77,318
kronor eller tillsammans med vatten- och afloppsledning, 1,000 kronor,
arkitekt- och kontrollantarfvode samt oförutsedda utgifter, 4,682 kronor,
83,000 kronor.
Institutsstyrelsen säger sig icke ha förbisett, att detta belopp måste
förefalla afsevärdt högt, men ville dock härvid å ena sidan fästa uppmärksamheten
därpå, att, oberoende af landtbruksskolans omorganisation,
behof af en del af de ifrågavarande byggnaderna oafvisligen förelåge.
Å andra sidan kunde det uppenbarligen icke ifrågasättas, att vid Ultima
skulle bibehållas en landtbruksskola, som i jämförelse med de å enskilda^
egendomar inrättade måste anses mindervärdig, och där dels i följd af
detta förhållande, dels på grund af bestämmelser om lärjungarnas större
arbetsskyldighet ett tillfredsställande antal lärjungar näppeligen skulle
kunna påräknas. Man vore därför ställd i valet mellan landtbruks
-
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.
skolans omorganisation eller dess fullständiga nedläggande. Det senare
alternativet syntes dock uteslutet redan af hänsyn till vikten däraf, att
den till institutet förlagda fortsättningskursens elever erhölle tillfälle
till öfningsundervisning. Dessutom skulle byggnadskostnaderna enligt
detta alternativ blifvit betydligt högre, då man nämligen måste anskaffa
bostäder åt de statdrängar, som vid egendomens skötsel skulle ersätta
de arbetande lärlingarna.
På grund af det sålunda anförda och då den nya organisationen
af landtbruksskolan vid Ultuna icke syntes kunna utan våda uppskjutas,
har styrelsen hemställt, att ett anslag af 83,000 kronor måtte beviljas
till uppförande af nya byggnader för Ultuna landtbruksskola och egendom
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan nämnda ritningar och
kostnadsförslag.
I infordradt underdånigt utlåtande den 23 februari 1912 har landtbruksstyrelse
beträffande denna Ultunastyrelsens framställning anfört,
hurusom den för landtbruksskolan vid Ultuna använda så kallade lärlingsbyggnaden
innehölle fyra större lärlingslogement, hvaruti de 28 lärlingarna
vid skolan för närvarande vore inkvarterade, två lektionssalar,
hvaraf den mindre under alla förhållanden måste anses olämplig
äfven för ett mindre antal lärlingar, restaurationslokal för lärlingshushållet
samt bostad för egendomens befallningsman.
Det hade länge varit ett önskemål att få denna byggnad utbytt
mot en annan med större utrymme och belägen i närheten af förvaltarbostaden
och ekonomihusen.
Vid uppgörande af tidigare förslag till nybyggnader för institutets
behof hade också tagits i betraktande, huruvida denna så kallade lärlingsbyggnad
i stället skulle kunna användas för något institutets behof.
Sålunda framställdes i styrelsens för institutet skrifvelse den 7 november
1906 förslag att inreda lärlingsbyggnaden till restaurationslokaler för
eleverna vid institutet och i stället uppföra en ny lärlingsbyggnad med
tillhörande köksbvggnad för en kostnad af omkring 84,000 kronor, till
stöd för hvilket förslag anfördes, att den i källarvåningen till rektorsbyggningen
belägna restaurationslokalen för institutets elever vore behäftad
med så stora brister, att den ej vidare borde för ändamålet
användas.
Med afseende å de med detta förslags genomförande förenade
stora kostnader och då flera andra ännu viktigare byggnadsförslag förelåge,
hvilka först måste tillgodoses, ansåg sig landtbruksstyrelsen emellertid
då böra afstyrka detta förslag.
Samma anledning funnes äfven nu för uppskof med uppförandet
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 125.
af en ny större lärlingsbyggnad, men landtbruksstyrelsen vore öfvertygad,
att ny restaurationslokal för institutets elever inom en ej aflägsen
framtid måste anskaffas och att då i sammanhang därmed borde upptagas
frågan om uppförande af ny elevbyggnad för landtbruksskolans räkning,
på sätt styrelsen för institutet år 1900 föreslog.
Beträffande det nu framlagda förslaget om uppförande al en nybyggnad
för landtbruksskolans behof borde tagas i betraktande, huruvida
detta på något sätt skulle komma att menligt inverka på lösandet
af frågan om anskaffandet af en större nybyggnad för landtbruksskolans
behof, inrymmande bostäder åt eleverna och restauration m. m. Härvid
hade landtbruksstyrelsen kommit till den öfvertygelsen, att så ej blefve
fallet under förutsättning, att vid bestämmandet af plats för den nu
föreslagna byggnaden hänsyn toges till det viktiga önskemålet, att
landtbruksskolans samtliga lokaler förlädes i närheten af förvaltarbostaden
samt egendomens ekonomihus.
Uti det af Kungl. Maj:t med anledning af 1911 års Riksdags
beslut utfärdade reglemente för landtbruksskoloma i södra och mellersta
Sverige, hvilket borde komma att gälla äfven för den vid Ultuna förlagda
landtbruksskolan, hade föreskrifvits, att minst 100 hela dagar
under vinterhalfåret skulle användas för teoretisk undervisning och därmed
sammanhängande öfningar. Det blefve då, såsom äfven af styrelsen
för institutet framhållits, nödvändigt att, innan detta reglemente tilllämpades
för landtbruksskolan vid Ultuna, hvilket ej kunde uppskjutas
längre än till den 1 november 1913, anordningar vidtoges såväl för
anskaffande af bättre undervisningslokaler som ock för beredande af
större utrymme för eleverna i logementen, hvarest de under denna
långa tid måste idka själfstudier. För detta senare hade Ultunastyrelsen
föreslagit, att de bägge föreläsningssalarna i det gamla lärlingshuset
skulle anordnas till logement, hvarigenom i hvarje logement ej skulle
behöfva inrymmas mer än fyra till fem lärlingar.
Landtbruksstyrelsen, som ansåge detta vara det högsta antal, som
borde inrymmas i hvarje rum, hade ej något att erinra mot styrelsens
förslag i denna del.
Hvad vidare beträffar den af styrelsen föreslagna skolbyggnaden,
inrymmande föreläsningssalar, bostad för en lärare vid skolan, bestående
af tre rum och kök, jämte ett rum för en kontrollassistent, har landtbruksstvrelsen
ej haft någon anmärkning att göra mot uppförandet af
en sådan. Med afseende på förslaget, att i densamma bereda bostad
för lärare vid landtbruksskolan, har styrelsen hänvisat till sitt i det
föregående omförmälda, samma dag till Kungl. Maj:t med anledning af
9
Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 125.
Ultunastyrelsens underdåniga skrifvelse af den 10 november 1911,
afgifna utlåtande angående bekofvet af en sådan lärare. Äfven landtbruksstyrelsen
syntes det vara lämpligt att genom upplåtande af tre
rum och kök åt en lärare möjliggöra för skolan att få någon längre
tid bibehålla en lärare, som visat sig duglig, hvilket blefve så mycket
nödvändigare, som den pedagogiska undervisning, hvilken skulle vid
institutets fortsättningskurs meddelas, förutsatte närvarandet vid och
åhörandet af lektionerna vid landtbruksskolan.
Då kostnaden för denna föreläsningsbyggnad synts landtbruksstyrelsen
högt beräknad, hade landtbruksstyrelsen låtit infordra anbud
å uppförandet af en sådan byggnad i enlighet med det af arkitekten
Lindström upprättade förslaget från byggmästaren A. Pettersson, hvilken
erbjudit sig uppföra byggnaden för en summa af 17,500 kronor. Då
något lägre anbud icke syntes kunna erhållas, har landtbruksstyrelsen
funnit nödigt, att för ändamålet bereddes sistberörda belopp.
Hvad angår behofvet af de af styrelsen föreslagna tre statarbyggnaderna
för sex statarhushåll med ekonomibyggnader vid Ultima, har landtbruksstyrelsen
ansett sig kunna biträda de skäl för uppförandet af sagda
byggnader, hvilka af Ultunastyrelsen anförts, och har landtbruksstyrelsen
beträffande dem endast anmärkt, att de föreslagna öfverrummen såsom
icke varande oundgängligen nödvändiga, för närvarande syntes kunna
uteslutas, dock med iakttagande af att vid byggnadernas uppförande
möjliggjordes framtida inredning af ett öfverrum i hvarje byggnad.
Då emellertid den beräknade kostnaden för dessa byggnader synts
landtbruksstyrelsen alltför hög, har styrelsen från förenämnda byggmästaren
Pettersson infordrat anbud äfven å uppförandet af dessa byggnader
under förutsättning, att det å arkitekten Lindströms ritning upptagna
öfverrummet jämte inredning af vindsrum blefve uteslutna samt
att andra sådana förändringar vidtoges, hvarigenom nedsättning i kostnaderna
kunde åstadkommas, och har med anledning häraf byggmästaren
Pettersson inkommit med anbud att under dessa förutsättningar uppföra
de tre statarbyggnaderna till ett pris af tillhopa 20,900 kronor. Då
lägre anbud ej heller på dessa byggnader torde kunna erhållas, har landtbruksstyrelsen
ansett sig böra tillstyrka, att för ändamålet bereddes
sagda belopp 20,900 kronor.
De för uppförande af nödiga ekonomibyggnader och källare för
statarna beräknade kostnader liksom kostnaden för vatten- och afloppsledning
har synts landtbruksstyrelsen lämpligen kunna utgå från egendomens
afkastning, i hvilket fall särskilda medel härför ej behöfde
beviljas.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 92 höft. (Nr 125.)
2
10
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.
Hvad slutligen beträffar de föreslagna nybyggnaderna vid Kungsängen
bar landtbruksstyrelsen, på grund af de nu för institutets och
egendomens behof beslutade och föreslagna byggnadsföretagens omfattning,
icke ansett sig kunna tillstyrka, att medel för närvarande härför
anvisades. Såsom ytterligare skäl för denna sin mening har landtbruksstyrelsen
framhållit den större lätthet som förefunnes att vid
Kungsängen erhålla tillfälliga arbetare.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen
hemställt, att till uppförande i enlighet med af landtbruksstyrelsen förordade
ritningar och kostnadsförslag måtte anvisas dels 17,500 kronor
till en föreläsnings byggnad för landtbruksskolans behof, dels ock tillhopa
20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultima landtegendom.
Öfver samtliga dessa byggnadsföretag har landtbruksstyrelsen inhämtat
yttrande af öfveriutendentsämbetet, som, efter att i vissa afseenden
hafva gjort några smärre erinringar mot ritningarna, förklarat sig icke
hafva något att invända mot beskrifningar, kostnadsförslag och anbud.
Den vid Ultima egendom förlagda landtbruksskolan har under de
många år den vant i verksamhet på ett tillfredsställande sätt fyllt sin
uppgift, något hvartill orsaken till väsentlig del torde kunna sökas i,
att skolan dels haft tillgång till landtbruksinstitutets goda lärarkrafter
och dels varit förlagd till en statens egendom, hvars drift i afsevärd
grad varit inriktad på att utgöra ett lärorikt åskådningsmaterial för
landtbruksinstitutets elever. Då därtill kommer, att de fortsättningskurser
för utbildande af landtbrukslärare och konsulenter, som från och
med innevarande höst komma att anordnas vid landtbruksinstituten,
ansetts böra förläggas till dessa bland annat på grund af det tillfälle
till pedagogisk utbildning, som erbjudes fortsättningskursernas elever
vid de vid båda instituten befintliga landtbruksskolorna, finner jag det
af Ultunastyrelsen framställda och af landtbruksstyrelsen biträdda krafvet
på eu omorganisation af landtbruksskolan vid Ultima vara fullt befogadt.
Om denna skola i fråga om undervisningen komme att kvarstå på ett
delvis föråldradt, lägre plan än öfriga med statsmedel understödda
landtbruksskolor, skulle detta lätt kunna få till följd ett nedläggande
af skolan, hvilket jag redan på grund af ofvan antydda skäl anser
skulle vara till skada och vålla kännbara olägenheter. För den föreslagna
omorganisationen talar äfven den omständigheten, att undervisningen
vid den vid Alnarp förlagda landtbruksskolan, hvilken till
Alnarps egendom intar samma ställning som Ultuna landtbruksskola
till Ultima egendom, redan sedan längre tid tillbaka varit med goda
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.
resultat anordnad på i det närmaste samma sätt, som blifvit bestämdt
för de statsunderstödda landtbruksskolorna och nu ifrågasatts äfven beträffande
Ultunaskolan.
Oaktadt fullständig utredning saknas angående det statsanslag,
som kan komma att erfordras för skolans sålunda ifrågasatta omorganisation,
synes mig likväl de för genomförande af densamma nödiga
byggnaderna redan nu böra beslutas och erforderliga medel för deras
uppförande af Riksdagen böra äskas. Jag ansluter mig därvid till alla
delar till hvad landtbruksstyrelsen härutinnan anfört.
I anslutning till hvad jag sålunda anfört och under hänvisande
till punkt 21 i årets statsverksproposition rörande nionde liufvudtiteln,
däri anslag för nu ifrågavarande ändamål beräknats till 38,000 kronor,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå
Riksdagen att
å extra stat för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola
och landtegendom anvisa sammanlagdt 38,400 kronor, däraf
17,500 kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans behof
och 20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom, med
rätt för Kungl. Maj:t att af det sålunda anvisade beloppet under år
1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas
erforderligt.
Till hvad departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes
Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall samt förordnade,
att proposition i ämnet skulle med den lydelse,
bilaga . . . till detta protokoll utvisar, till Riksdagen
aflåtas.
Ur protokollet:
Curt Rothlieb.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.