Sök i Ratio Lex

Angående anslag till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola och landtegendom

1912-03-29 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:125, Angående anslag till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola och landtegendom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.

1

N:o 125.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående anslag

till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola och landtegendom;

gifven Stockholms slott den 29 mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärendena för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att

å extra stat för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultuna landtbruksskola

och landtegendom anvisa sammanlägdt 38,400 kronor, däraf

17,500 kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans behof

och 20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom, med

rätt för Kungl. Maj:t att af det sålunda anvisade beloppet under år 1912

af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas erforderligt.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 92 höft. (Nr 125.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 125.

Utdrag ur protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrensväRD,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre ADELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Sedan hösten 1848 har vid Ultuna funnits förlagd, jämte det där

befintliga landtbruksinstitutet, äfven en landtbruksskola. Beträffande

denna skola har Kungl. Maj:t, i samband med Ultunainstitutets omorganisation,

genom nådigt bref den 14 oktober 1892 angående värden

och förvaltningen af Ultuna landtegendom m. m. dels förklarat, att skolan

tillsvidare skulle finnas inrättad vid Ultuna egendom, dels ock samtidigt

förordnat, att skolans styrelse skulle utgöras af styrelsen för landtbruksinstitutet

vid Ultuna, att förvaltaren vid Ultuna egendom skulle vara

föreståndare för skolan, att undervisningen vid skolan skulle bestridas

af lärarna vid landtbruksinstitutet enligt styrelsens närmare bestämmande,

dock med rätt för styrelsen att för undervisning i vissa ämnen på egendomens

bekostnad antaga särskilda lärare, att vid skolan finge antagas

lärlingar till ett antal af 24 samt att i öfrigt det af Kungl. Maj:t fast
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Mapts Nåd. Proposition N:o 125.

ställda reglementet för de med statsmedel understödda landtbruksskolor

skulle i tillämpliga delar lända till efterrättelse för ifrågavarande skola.

På grund af det stora antal anmälningar till inträde vid skolan,

som årligen inlämnades, erhöll styrelsen år 1899 tillstånd att antaga

ytterligare 4 lärlingar utöfver det förut medgifna antalet.

I den af Kungl. Maj:t årligen fastställda inkomst-och utgiftsstaten

för Ultuna egendom ingå äfven utgifterna för landtbruksskolan, hvilka

utgifter sålunda helt och hållet bestridas af egendomens afkastning utan

tillskott af statsmedel.

Vid 1911 års Riksdag framlade Kungl. Maj:t proposition angående

förändrad organisation af de med statsmedel understödda landtbruksskolorna,

hvilken organisation innebar ett bättre ordnande af undervisningen,

hufvudsakligen genom dess koncentrering till andra vinterhalfåret,

hvarjämte genom ökade statsanslag en säkrare ekonomisk grundval

bereddes dessa skolor. Denna Kungl. Majrts framställning blef af Riksdagen

bifallen.

Då det under sådana förhållanden synts styrelsen för landtbruksinstitutet

vid Ultuna, att statens egen landtbruksskola därstädes icke

borde kvarstå på ett stadium, som ifråga om öfriga dylika skolor ansetts

såsom föråldradt, har styrelsen i underdånig skrifvelse den 10 november

1911 hemställt om anvisande af ett ärligt statsanslag af 6,000 kronor

till uppehållande af undervisningen vid ifrågavarande landtbruksskola

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad föreskrifvits angående

öfriga landtbruksskolor i mellersta och södra Sverige. Styrelsen har

därvid, bland annat, framhållit, hurusom ökade lärarkrafter blefve erforderliga,

för att undervisningen vid skolan skulle kunna ordnas i öfverensstämmelse

med de principer, som läge till grund för förenämnda

proposition. Detta blefve, enligt styrelsens mening, så mycket nödvändigare,

som institutlärarnas tid genom förläggande till landtbruksinstitutet

af en fortsättningskurs för landtbrukslärare och konsulenter komme

att i högre grad än hittills tagas i anspråk för undervisningen vid institutet.

Åliggandet för dessa lärare att meddela undervisning i landtbruksskolan

syntes styrelsen under sådana förhållanden icke böra förekomma

i större utsträckning, än som kunde betingas af öfvervakandet

af lärarkandidaternas profundervisning i landtbruksskolan.

öfver denna IJltunastyrelsens framställning afgaf landtbruksstyrelsen

den 23 februari 1912 infordradt underdånigt utlåtande, i livilket landtbruksstyrelsen

såsom sin mening uttalade, att den beslutade omorganisationen

af landtbruksskolorna i mellersta och södra Sverige gifvetvis måste

hafva till följd, att äfven landtbruksskolan vid Ultuna omorganiserades,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 125 j

något som emellertid ej kunde ske, förrän af denna sistnämnda omorganisation

påkallade byggnader vid Ultima blifvit uppförda. Då därtill

komme, att det för uppehållande af undervisningen vid skolan nödiga

statsanslaget delvis vore beroende på, huru stor del af undervisningen

vid skolan möjligen skulle kunna bestridas af institutets lärare, något

som icke kunde utredas, förrän undervisningen vid institutet blifvit

ordnad med fästadt afseende på de af 1911 års Riksdag beslutade fortsättningskurserna,

om hvilkas ordnande utredning för närvarande påginge,

syntes det landtbruksstyrelsen, att framställning om anslag till landtbruksskolan

icke nu borde äskas af Riksdagen.

Då likväl en del af frågan om förändrad organisation af landtbruksskolan

vid Ultima, nämligen anställande vid skolan af en ordinarie

lärare, sammanhängde med frågan om erforderliga byggnader, hvarom

beslut enligt landtbruksstyrelsens mening redan nu borde fattas, tiar

styrelsen beträffande behofvet af en sådan lärare likväl ansett sig böra

redan nu framhålla, att den väsentligt ökade teoretiska undervisning,

som enligt gällande bestämmelser komme att meddelas vid landtbruksskolorna

och som gifvetvis endast till mindre del kunde meddelas genom

skolans föreståndare, hvars tid till väsentlig del måste ägnas åt egendomens

förvaltning, gjorde det otvifvelaktigt, att, oafsedt om och i hvilken mån

institutets lärare komme att meddela undervisning vid skolan, en särskild

lärare erfordrades vid densamma. Frågan om omfånget af denna lärares

undervisning samt huruvida lian jämte denna undervisning vid landtbruksskolan

borde få sig anförtrodd undervisning äfven vid institutet, ansåg

sig dock landtbruksstyrelsen icke för närvarande kunna afgöra. Det

syntes sålunda landtbruksstyrelsen, att Ultunastyrelsens nu förevarande

framställning icke borde föranleda till annan åtgärd, än som betingades af

landtbruksstyrelsens skrifvelse samma dag angående statsanslag för uppförande

af vissa byggnader för Ultima landtbruksskola och landtegendom^

Landtbruksstyrelsens sistnämnda skrifvelse utgör infordrad! underdånigt

utlåtande öfver en af Ultunastyrelsen den 21 november 1911 i ämnet

gjord framställning, däri styrelsen under åberopande af sin ofvan omförmälda

skrifvelse denlO november 1911 hemställer om statsanslag till vissa i

samband med landtbruksskolans omorganisation nödvändiga nybyggnader.

Styrelsen har såsom stöd för denna sin framställning anfört, att för närvarande

uppehölles jordbrukets skötsel vid Ultima egendom hufvudsakligen

med tillhjälp af de 28 lärlingarna vid landtbruksskohm, hvilka kunde utgöra

sina dagsverken äfven under den tid undervisningen påginge, enär

denna vore förlagd till kvällar och morgnar. Efter införande af den

nya organisationen skulle däremot endast första årskursens frilärlingar,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 125.

10 till antalet, kunna påräknas för arbetena under vinterlialfåret, då

däremot de 10 frilärlingarna i andra årskursen liksom de 8 betalande

lärlingarna blefve helt upptagna af sina studier. Den häraf föranledda

ökningen af gårdens arbetsstyrka kunde icke beräknas lägre än till 6

personer, och då på grund af de i närheten af Uppsala rådande arbetsförhållandena

dugliga lejda arbetare icke kunde anskaffas, återstode

ingen annan utväg än att anställa 6 fasta arbetare, Indika, trots det

därigenom uppstående ökade behofvet af bostadsbyggnader, lämpligast

borde utgöras af gifta statdrängar. Det enligt styrelsens uppfattning

förefintliga byggnadsbehofvet afsåge dock endast i mindre mån själfva

landtbruksskolan utan i hufvudsak Ultima egendom. Vidare har styrelsen

angående landtbruksskolans lokaler erinrat, att styrelsen redan i underdånig

skrifvelse den 7 november 1900 framhållit, hurusom den nuvarande

lärlingsbyggnaden vore alldeles för trång och otjänlig för sitt ändamål.

Efter införande af den nya läsordningen komme olägenheterna att framträda

ännu skarpare. Det syntes sålunda icke vidare blifva möjligt

att, sedan studietiden koncentrerats och i sammanhang därmed större

fordringar måste uppställas på lärjungarnas själfarbete, inrymma sju

personer i hvart och ett af de fyra lärlingslogementen.

För att bereda det ökade bostadsutrymme för lärlingarna, som

erfordras för afhjälpande af de mest framträdande olägenheterna, har

styrelsen för institutet låtit genom arkitekten C. G. Lindström uppgöra

ritningar jämte kostnadsförslag och beskrifningar till dels föreläsningsbyggnad,

dels ock statarbvggnad samt, med öfverlämnaude af dessa

ritningar och handlingar, i sådant afseende framhållit, att de nuvarande

två lektionssalarna, af hvilka för öfrigt den mindre vore fullständigt

otjänlig för sitt ändamål, skulle efter vidtagande af några mindre förändringar

kunna blifva lämpliga bostäder för de åtta betalande lärlingarna,

och då de nuvarande logementen sålunda blefve disponibla för frilärlingarna,

kunde antalet af de i hvarje sådant boende åtminstone nedbringas

till fem. Jämte nya lokaler för undervisningen erfordrades

äfven bostad för en förste lärare, och hade styrelsen, som ansåge, att

dessa lokaler lämpligen kunde sammanföras i en byggnad, i förberörda

förslag till föreläsnings byggnad låtit ingå, förutom två lärosalar med

tillhörande lärarrum, äfven afsedt för förvaring af samlingar, dessutom

bostad af tre rum och kök för lärare jämte ett rum för kontrollassistent,

allt för en beräknad kostnad af 18,945 kronor.

Bostäder för de sex gifta arbetare, hvilka enligt hvad förut framhållits

erfordrades vid Ultima gård, skulle enligt styrelsens uppfattning

lämpligast kunna beredas genom uppförande af tre byggnader, hvardera

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 125.

med två lägenheter å ett rum och kök enligt forberörda förslag till

statarbyggnad, i hvilket förslag, då därjämte nagra enkelrum vore

behöfliga för mjölkerskor och tillfälliga arbetare, upptagits ett vindsrum.

Kostnaden för hvarje sådan byggnad beräknades till 8,759 kronor,

eller för alla tre tillsammans 26,277 kronor, hvartill komme kostnad

för källare och andra ekonomibyggnader, beräknad till 400 kronor per

familj, hvadan alltså sammanlagda beloppet för dessa bostadsbyggnader

med ekonomihus skulle blifva 28,677 kronor.

Vid Kungsängen hade sedan lång tid tillbaka förelegat behof af den

fasta arbetsstyrkans ökning, åtminstone i sådan utsträckning, att förutom

den för kreaturens skötsel erforderliga personalen en fast anställd arbetare

kunde finnas för hvarje par dragare. Härtill skulle erfordras nyanställande

af fyra fasta arbetare, hvilka, liksom förut beträffande Ultima framhållits,

helst borde vara gifta statdrängar. Bostäder för dessa borde beredas i två

byggnader, liknande de vid Ultima föreslagna, hvarvid det dock syntes

vara lämpligast att i en af dessa byggnader bereda bostad åt befallningsmannen

jämte ett välbehöfligt kontorsrum och i stället upplåta befallningsmannens

nuvarande lokal i stora byggnaden vid Kungsängen till arbetarbostäder.

Kostnaden för de båda behöfliga nybyggnaderna blefve densamma,

som förut sagts, och utgjorde med tillägg för ekonomihus till

400 kronor per familj tillsammans 19,118 kronor. \ id Kungsängen

erfordrades därjämte en något större ekonomibyggnad, inrymmande

mjölk- och diskrum, tvätt- och bagarstuga samt rum för tillfälliga

arbetare särskilt för rotfruktsskötseln. Förslag till sådan byggnad hade

styrelsen också låtit genom arkitekten Lindström uppgöra, och skulle

kostnaden härför uppgå till 10,578 kronor. Kostnaderna för samtliga

ofvan angifna byggnader skulle alltså belöpa sig tillhopa till 77,318

kronor eller tillsammans med vatten- och afloppsledning, 1,000 kronor,

arkitekt- och kontrollantarfvode samt oförutsedda utgifter, 4,682 kronor,

83,000 kronor.

Institutsstyrelsen säger sig icke ha förbisett, att detta belopp måste

förefalla afsevärdt högt, men ville dock härvid å ena sidan fästa uppmärksamheten

därpå, att, oberoende af landtbruksskolans omorganisation,

behof af en del af de ifrågavarande byggnaderna oafvisligen förelåge.

Å andra sidan kunde det uppenbarligen icke ifrågasättas, att vid Ultima

skulle bibehållas en landtbruksskola, som i jämförelse med de å enskilda^

egendomar inrättade måste anses mindervärdig, och där dels i följd af

detta förhållande, dels på grund af bestämmelser om lärjungarnas större

arbetsskyldighet ett tillfredsställande antal lärjungar näppeligen skulle

kunna påräknas. Man vore därför ställd i valet mellan landtbruks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.

skolans omorganisation eller dess fullständiga nedläggande. Det senare

alternativet syntes dock uteslutet redan af hänsyn till vikten däraf, att

den till institutet förlagda fortsättningskursens elever erhölle tillfälle

till öfningsundervisning. Dessutom skulle byggnadskostnaderna enligt

detta alternativ blifvit betydligt högre, då man nämligen måste anskaffa

bostäder åt de statdrängar, som vid egendomens skötsel skulle ersätta

de arbetande lärlingarna.

På grund af det sålunda anförda och då den nya organisationen

af landtbruksskolan vid Ultuna icke syntes kunna utan våda uppskjutas,

har styrelsen hemställt, att ett anslag af 83,000 kronor måtte beviljas

till uppförande af nya byggnader för Ultuna landtbruksskola och egendom

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ofvan nämnda ritningar och

kostnadsförslag.

I infordradt underdånigt utlåtande den 23 februari 1912 har landtbruksstyrelse

beträffande denna Ultunastyrelsens framställning anfört,

hurusom den för landtbruksskolan vid Ultuna använda så kallade lärlingsbyggnaden

innehölle fyra större lärlingslogement, hvaruti de 28 lärlingarna

vid skolan för närvarande vore inkvarterade, två lektionssalar,

hvaraf den mindre under alla förhållanden måste anses olämplig

äfven för ett mindre antal lärlingar, restaurationslokal för lärlingshushållet

samt bostad för egendomens befallningsman.

Det hade länge varit ett önskemål att få denna byggnad utbytt

mot en annan med större utrymme och belägen i närheten af förvaltarbostaden

och ekonomihusen.

Vid uppgörande af tidigare förslag till nybyggnader för institutets

behof hade också tagits i betraktande, huruvida denna så kallade lärlingsbyggnad

i stället skulle kunna användas för något institutets behof.

Sålunda framställdes i styrelsens för institutet skrifvelse den 7 november

1906 förslag att inreda lärlingsbyggnaden till restaurationslokaler för

eleverna vid institutet och i stället uppföra en ny lärlingsbyggnad med

tillhörande köksbvggnad för en kostnad af omkring 84,000 kronor, till

stöd för hvilket förslag anfördes, att den i källarvåningen till rektorsbyggningen

belägna restaurationslokalen för institutets elever vore behäftad

med så stora brister, att den ej vidare borde för ändamålet

användas.

Med afseende å de med detta förslags genomförande förenade

stora kostnader och då flera andra ännu viktigare byggnadsförslag förelåge,

hvilka först måste tillgodoses, ansåg sig landtbruksstyrelsen emellertid

då böra afstyrka detta förslag.

Samma anledning funnes äfven nu för uppskof med uppförandet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 125.

af en ny större lärlingsbyggnad, men landtbruksstyrelsen vore öfvertygad,

att ny restaurationslokal för institutets elever inom en ej aflägsen

framtid måste anskaffas och att då i sammanhang därmed borde upptagas

frågan om uppförande af ny elevbyggnad för landtbruksskolans räkning,

på sätt styrelsen för institutet år 1900 föreslog.

Beträffande det nu framlagda förslaget om uppförande al en nybyggnad

för landtbruksskolans behof borde tagas i betraktande, huruvida

detta på något sätt skulle komma att menligt inverka på lösandet

af frågan om anskaffandet af en större nybyggnad för landtbruksskolans

behof, inrymmande bostäder åt eleverna och restauration m. m. Härvid

hade landtbruksstyrelsen kommit till den öfvertygelsen, att så ej blefve

fallet under förutsättning, att vid bestämmandet af plats för den nu

föreslagna byggnaden hänsyn toges till det viktiga önskemålet, att

landtbruksskolans samtliga lokaler förlädes i närheten af förvaltarbostaden

samt egendomens ekonomihus.

Uti det af Kungl. Maj:t med anledning af 1911 års Riksdags

beslut utfärdade reglemente för landtbruksskoloma i södra och mellersta

Sverige, hvilket borde komma att gälla äfven för den vid Ultuna förlagda

landtbruksskolan, hade föreskrifvits, att minst 100 hela dagar

under vinterhalfåret skulle användas för teoretisk undervisning och därmed

sammanhängande öfningar. Det blefve då, såsom äfven af styrelsen

för institutet framhållits, nödvändigt att, innan detta reglemente tilllämpades

för landtbruksskolan vid Ultuna, hvilket ej kunde uppskjutas

längre än till den 1 november 1913, anordningar vidtoges såväl för

anskaffande af bättre undervisningslokaler som ock för beredande af

större utrymme för eleverna i logementen, hvarest de under denna

långa tid måste idka själfstudier. För detta senare hade Ultunastyrelsen

föreslagit, att de bägge föreläsningssalarna i det gamla lärlingshuset

skulle anordnas till logement, hvarigenom i hvarje logement ej skulle

behöfva inrymmas mer än fyra till fem lärlingar.

Landtbruksstyrelsen, som ansåge detta vara det högsta antal, som

borde inrymmas i hvarje rum, hade ej något att erinra mot styrelsens

förslag i denna del.

Hvad vidare beträffar den af styrelsen föreslagna skolbyggnaden,

inrymmande föreläsningssalar, bostad för en lärare vid skolan, bestående

af tre rum och kök, jämte ett rum för en kontrollassistent, har landtbruksstvrelsen

ej haft någon anmärkning att göra mot uppförandet af

en sådan. Med afseende på förslaget, att i densamma bereda bostad

för lärare vid landtbruksskolan, har styrelsen hänvisat till sitt i det

föregående omförmälda, samma dag till Kungl. Maj:t med anledning af

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 125.

Ultunastyrelsens underdåniga skrifvelse af den 10 november 1911,

afgifna utlåtande angående bekofvet af en sådan lärare. Äfven landtbruksstyrelsen

syntes det vara lämpligt att genom upplåtande af tre

rum och kök åt en lärare möjliggöra för skolan att få någon längre

tid bibehålla en lärare, som visat sig duglig, hvilket blefve så mycket

nödvändigare, som den pedagogiska undervisning, hvilken skulle vid

institutets fortsättningskurs meddelas, förutsatte närvarandet vid och

åhörandet af lektionerna vid landtbruksskolan.

Då kostnaden för denna föreläsningsbyggnad synts landtbruksstyrelsen

högt beräknad, hade landtbruksstyrelsen låtit infordra anbud

å uppförandet af en sådan byggnad i enlighet med det af arkitekten

Lindström upprättade förslaget från byggmästaren A. Pettersson, hvilken

erbjudit sig uppföra byggnaden för en summa af 17,500 kronor. Då

något lägre anbud icke syntes kunna erhållas, har landtbruksstyrelsen

funnit nödigt, att för ändamålet bereddes sistberörda belopp.

Hvad angår behofvet af de af styrelsen föreslagna tre statarbyggnaderna

för sex statarhushåll med ekonomibyggnader vid Ultima, har landtbruksstyrelsen

ansett sig kunna biträda de skäl för uppförandet af sagda

byggnader, hvilka af Ultunastyrelsen anförts, och har landtbruksstyrelsen

beträffande dem endast anmärkt, att de föreslagna öfverrummen såsom

icke varande oundgängligen nödvändiga, för närvarande syntes kunna

uteslutas, dock med iakttagande af att vid byggnadernas uppförande

möjliggjordes framtida inredning af ett öfverrum i hvarje byggnad.

Då emellertid den beräknade kostnaden för dessa byggnader synts

landtbruksstyrelsen alltför hög, har styrelsen från förenämnda byggmästaren

Pettersson infordrat anbud äfven å uppförandet af dessa byggnader

under förutsättning, att det å arkitekten Lindströms ritning upptagna

öfverrummet jämte inredning af vindsrum blefve uteslutna samt

att andra sådana förändringar vidtoges, hvarigenom nedsättning i kostnaderna

kunde åstadkommas, och har med anledning häraf byggmästaren

Pettersson inkommit med anbud att under dessa förutsättningar uppföra

de tre statarbyggnaderna till ett pris af tillhopa 20,900 kronor. Då

lägre anbud ej heller på dessa byggnader torde kunna erhållas, har landtbruksstyrelsen

ansett sig böra tillstyrka, att för ändamålet bereddes

sagda belopp 20,900 kronor.

De för uppförande af nödiga ekonomibyggnader och källare för

statarna beräknade kostnader liksom kostnaden för vatten- och afloppsledning

har synts landtbruksstyrelsen lämpligen kunna utgå från egendomens

afkastning, i hvilket fall särskilda medel härför ej behöfde

beviljas.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 92 höft. (Nr 125.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.

Hvad slutligen beträffar de föreslagna nybyggnaderna vid Kungsängen

bar landtbruksstyrelsen, på grund af de nu för institutets och

egendomens behof beslutade och föreslagna byggnadsföretagens omfattning,

icke ansett sig kunna tillstyrka, att medel för närvarande härför

anvisades. Såsom ytterligare skäl för denna sin mening har landtbruksstyrelsen

framhållit den större lätthet som förefunnes att vid

Kungsängen erhålla tillfälliga arbetare.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har landtbruksstyrelsen

hemställt, att till uppförande i enlighet med af landtbruksstyrelsen förordade

ritningar och kostnadsförslag måtte anvisas dels 17,500 kronor

till en föreläsnings byggnad för landtbruksskolans behof, dels ock tillhopa

20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultima landtegendom.

Öfver samtliga dessa byggnadsföretag har landtbruksstyrelsen inhämtat

yttrande af öfveriutendentsämbetet, som, efter att i vissa afseenden

hafva gjort några smärre erinringar mot ritningarna, förklarat sig icke

hafva något att invända mot beskrifningar, kostnadsförslag och anbud.

Den vid Ultima egendom förlagda landtbruksskolan har under de

många år den vant i verksamhet på ett tillfredsställande sätt fyllt sin

uppgift, något hvartill orsaken till väsentlig del torde kunna sökas i,

att skolan dels haft tillgång till landtbruksinstitutets goda lärarkrafter

och dels varit förlagd till en statens egendom, hvars drift i afsevärd

grad varit inriktad på att utgöra ett lärorikt åskådningsmaterial för

landtbruksinstitutets elever. Då därtill kommer, att de fortsättningskurser

för utbildande af landtbrukslärare och konsulenter, som från och

med innevarande höst komma att anordnas vid landtbruksinstituten,

ansetts böra förläggas till dessa bland annat på grund af det tillfälle

till pedagogisk utbildning, som erbjudes fortsättningskursernas elever

vid de vid båda instituten befintliga landtbruksskolorna, finner jag det

af Ultunastyrelsen framställda och af landtbruksstyrelsen biträdda krafvet

på eu omorganisation af landtbruksskolan vid Ultima vara fullt befogadt.

Om denna skola i fråga om undervisningen komme att kvarstå på ett

delvis föråldradt, lägre plan än öfriga med statsmedel understödda

landtbruksskolor, skulle detta lätt kunna få till följd ett nedläggande

af skolan, hvilket jag redan på grund af ofvan antydda skäl anser

skulle vara till skada och vålla kännbara olägenheter. För den föreslagna

omorganisationen talar äfven den omständigheten, att undervisningen

vid den vid Alnarp förlagda landtbruksskolan, hvilken till

Alnarps egendom intar samma ställning som Ultuna landtbruksskola

till Ultima egendom, redan sedan längre tid tillbaka varit med goda

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 125.

resultat anordnad på i det närmaste samma sätt, som blifvit bestämdt

för de statsunderstödda landtbruksskolorna och nu ifrågasatts äfven beträffande

Ultunaskolan.

Oaktadt fullständig utredning saknas angående det statsanslag,

som kan komma att erfordras för skolans sålunda ifrågasatta omorganisation,

synes mig likväl de för genomförande af densamma nödiga

byggnaderna redan nu böra beslutas och erforderliga medel för deras

uppförande af Riksdagen böra äskas. Jag ansluter mig därvid till alla

delar till hvad landtbruksstyrelsen härutinnan anfört.

I anslutning till hvad jag sålunda anfört och under hänvisande

till punkt 21 i årets statsverksproposition rörande nionde liufvudtiteln,

däri anslag för nu ifrågavarande ändamål beräknats till 38,000 kronor,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå

Riksdagen att

å extra stat för år 1913 till byggnadsarbeten vid Ultima landtbruksskola

och landtegendom anvisa sammanlagdt 38,400 kronor, däraf

17,500 kronor till en föreläsningsbyggnad för landtbruksskolans behof

och 20,900 kronor till tre arbetarbostäder vid Ultuna egendom, med

rätt för Kungl. Maj:t att af det sålunda anvisade beloppet under år

1912 af tillgängliga medel förskottsvis utanordna, hvad som må finnas

erforderligt.

Till hvad departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets öfriga ledamöter instämde, täcktes

Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle med den lydelse,

bilaga . . . till detta protokoll utvisar, till Riksdagen

aflåtas.

Ur protokollet:

Curt Rothlieb.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.