Sök i Ratio Lex

Angående kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande

1912-03-29 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:129, Angående kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 129.

1

N:o 129.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående kapitalökning

för fonden för fiskerinäringens befrämjande; gifven

Stockholms slott den 29 mars 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att

till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande för

år 1913 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå af lånemedel.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 94 käft. (Nr 129.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 129.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve EhrensväRD,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre AdelswäRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde vidare.

Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t vid 1891 års Riksdag gjord

framställning beviljade Riksdagen på extra stat för år 1892 ett anslag

af 100,000 kronor till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande,

från hvilken fond, i mån af tillgång och på vissa af Riksdagen

angifna villkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd för anskaffande

af fiskebåtar och fiskeredskap eller för anläggande af smärre

inrättningar för tillgodogörande och förädling af fiskets produkter.

Därjämte medgaf Riksdagen, att inflytande räntor å de från fonden

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 129.

utlämnade lån finge ingå till fonden för att tillsammans med dennas

öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål. För

höjning af fonden har Riksdagen därefter upprepade gånger beviljat

anslag, nämligen år 1899 100,000 kronor, år 1900 100,000 kronor, år

1902 500,000 kronor och år 1905 äfvenledes 500,000 kronor. Sistuämnda

bägge anslag anvisades att utgå med, det förra 100,000 kronor

förskottsvis under år 1902, 100,000 kronor år 1903, 100,000 kronor

år 1904 och 200,000 kronor år 1905 samt det senare 250,000 kronor

för hvardera af åren 1906 och 1907.

Genom nådiga kungörelser den 3 juni 1892, den 19 maj 1893, den

8 februari 1900 och den 12 januari 1904 utfärdades bestämmelser rörande

utlämnande af lån från fonden. Enligt sistnämnda kungörelse skulle

för det på högst tio år fördelade amorteringslånet åtnjutas rån tefrihet

första året, under hvilket lånet innehades, men därefter erläggas tre

procent årlig ränta å oguldet kapitalbelopp.

Hittills hade till fondens förstärkande endast afsatts medel från

statsregleringsfonden.

Med detta system bröt man emellertid vid 1907 års Riksdag, då,

med anledning af Kungl. Maj:ts därom framställda proposition, ändrade

bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande meddelades.

Riksdagen bemyndigade nämligen då riksgäldskontoret att för

hvart och ett af åren 1907—1911 på Kungl. Maj:ts rekvisition till

fonden, i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som

funnes erforderligt för att tillsammans med till fonden -inflytande annuiteter

å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag

för år 1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida nedan

nämnda ränteutgift till riksgäldskontoret än äfven tillgodose ett årligt

lånebehof af 750,000 kronor. Vidare beslöts, att riksgäldskontoret skulle

af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom medels

öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakades, att för

lån, som från förenämnda för år 1907 afsedda 750,000 kronor utlämnades,

och för samtliga de lån, som efter ingången af år 1908 från fonden

beviljades, räntan skulle utgå efter 3.6 procent, samt att i öfrigt förut

gällande villkor för lån från fonden fortfarande skulle gälla.

Genom nådig kungörelse den 7 augusti 1907 fastställdes de

ändrade bestämmelserna af Kungl. Maj:t.

Jämlikt dessa bestämmelser åtnjutes för hushållningssällskap eller

landsting beviljadt lån från fonden rån tefrihet för första året, under

hvilket lånet innehafves, men därefter erlägges årlig ränta, som, be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 129.

träffande lån utlämnadt från det till fondens förhöjning för år 1907

anvisade anslag af 250,000 kronor, skall utgå med 3 procent men eljes

med 3.6 procent. Därest förfallet kapitalbelopp af hushållningssällskap

eller landsting icke inom föreskrifven tid inbetalas, skall å det förfallna

beloppet erläggas 6 procent årlig ränta från förfallodagen, till dess

betalning sker. De, som af hushållningssällskap eller landsting erhållit

låneunderstöd, skola åtnjuta enahanda räntefrihet, som nyss sagts, och får

icke af dem fordras högre ränta än som för låneförmedlarna bestämts.

Efter det härpå Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1910

godkänt förändrade grunder för riksstatens uppställning, enligt Indika

grunder nödig kapitalökning för fonden för fiskerinäringens understöd

för framtiden skulle anvisas såsom anslag å riksstaten samt fondens ränteafkastning

direkt tillföras statsverket, föreslog Kungl. Maj:t 1911 års

Riksdag att till kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1912 anvisa

ett anslag af 116,000 kronor, hvilket anslag afsåge att jämte de

för samma år till sammanlagdt 634,000 kronor beräknade amorteringarna

till fonden medgifva en utlåning från fonden under detta år af

750,000 kronor.

Enligt hvad Riksdagen i skrifvelse den 30 maj 1911 anmält har

Riksdagen bifallit denna Kungl. Maj:ts framställning.

Inom Göteborgs och Bohus län omhänderhafves låneförmedlingen

af landstingets förvaltningsutskott, hvaremot inom öfriga län hushållningssällskapen

varit låneförmedlare.

Kungl. Maj:t fastställer genom särskilda beslut årligen fondens

fördelning. Under en följd af år har denna bestämts sålunda, att Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län fått för detta län

disponera intill 600,000 kronor och landtbruksstyrelsen för öfriga län

intill 150,000 kronor af fonden; för innevarande år har emellertid

fonden fördelats sålunda, att Göteborgs och Bohus län disponerar ett

belopp af intill 550,000 kronor och öfriga län tillhopa intill 200,000

kronor.

Uti underdånig skrifvelse den 11 november 1911 har nu landtbruksstyrelsen

gjort framställning om anvisande af medel till utlåning

från ifrågavarande fond äfven efter utgången af innevarande år. I

sammanhang härmed har styrelsen meddelat, hurusom Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län i skrifvelse till landtbruksstyrelsen

den 31 oktober 1911 anfört, att beträffande det behof af

lånemedel, som för år 1912 inom länet förefunnes, landstingets lånenämnd

hemställt, att lika stort belopp som för år 1911 eller 600,000

kronor måtte ställas till förfogande för detta län. För egen del hade

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Rungl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 129.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande uttalat, att under de senare åren

summan af de lånemedel, som ur nämnda fond varit utestående hos

länets fiskare, alltjämt ökats, så att den för närvarande utgjorde omkring

2,050,000 kronor. Med beviljandet af 600,000 kronor i lån äfven

för år 1912 skulle fiskarenas skuldsumma till fonden blifva ännu större.

De årliga amorteringarna hade härunder också tilltagit i storlek, så

att 1911 års amortering utgjorde omkring 465,000 kronor, räntan ej

inberäknad, mot omkring 180,000 kronor år 1907. Redan 1912 års

amortering komme att öfverskrida 500,000 kronor. Under sådana förhållanden

syntes det kunna ifrågasättas, om man ej borde söka begränsa

fiskarenas skuldsättning i fonden ungefärligen till den nu uppnådda

summan. Det syntes också med hänsyn till åstadkommandet och

bibehållandet af en god ekonomisk ställning för länets fiskarebefolkning

i dess helhet vara försiktigast att för närvarande söka hålla skuldsumman

inom dess nuvarande omfång. Detta mål skulle till stor del vinnas

genom att minska 1912 års lånesumma till 550,000 kronor.

Säkerligen skulle för år 1912 inkomma låneansökningar intill ett

sammanlagdt belopp, som komme att betydligt öfverstiga den af landstingets

nämnd för fiskarelån begärda summan, och otvifvelaktigt funnes ännu

stort behof för fiskarena att fortfarande upptaga lån för att ytterligare

rusta sig till ett tidsenligt bedrifvande af fisket. Dock syntes det Kungl.

Maj:ts befallningshafvande, som om behofvet af lån i vissa afseenden

minskats. Så syntes vara fallet beträffande anskaffandet af snörpvadar.

Den minskning i behofvet af medel för detta ändamål, som otvifvelaktigt

förefunnes, syntes göra det möjligt, att nya behof framdeles

kunde tillgodoses utan ökning i den nuvarande skuldsumman och syntes

dessutom äfven medgifva ofvannämnda minskning i 1912 års lånesumma,

utan att fara uppstode, att utvecklingen af länets fiskerinäring

därigenom hämmades.

Landtbruksstyrelsen har i sin förenämnda underdåniga skrifvelse

vidare framhållit, att under år 1911 omkring 36 procent af lånebehofvet

inom Göteborgs och Bohus län icke kunnat fyllas till följd af brist på

medel. Största sannolikhet förefunnes, att äfven för år 1913 lika stort

behof af lån ur fonden för fiskerinäringens befrämjande komme att

förefinnas inom Göteborgs och Bohus län som föregående år.

Utöfver de 150,000 kronor, som landtbruksstyrelsen år 1911

haft att utlåna till hushållningssällskap och landsting inom andra län

än Göteborgs och Bohus län, hade lån intill den 11 november 1911 hos

landtbruksstyrelsen sökts till ett sammanlagdt belopp af 82,550 kronor.

Sammanlagda beloppet af de sökta lånen utgjorde sålunda 232,550

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 129.

kronor. Här kunde således omkring 36.5 procent af den sökta totalsumman

af brist på lånemedel ej beviljas, hvartill också komme att

sannolikt än flera ansökningar skulle hafva till landtbruksstyrelsen ingifvits,

ifall icke kännedomen spridt sig därom, att det på grund af

brist på medel vore omöjligt att under året vidare erhålla några lån.

Inom de öfriga länen före funnes ej, liksom i Göteborgs och Bohus län,

något skäl att genom skärpning i lånevillkoren inskränka utlåningen i

de fall, då låneansökningarna vore af den beskaffenheten, att de kunde

beviljas.

Om också för år 1913 inom Göteborgs och Bohus län, i likhet

med hvad fallet varit år 1912, endast 550,000 kronor skulle ur fonden

för fiskerinäringens befrämjande tagas i anspråk, så komme 200,000

kronor efter all sannolikhet icke att förslå för täckande af lånebehofvet

inom rikets öfriga län; dock syntes det belopp af tillsammans 750,000

kronor, som under hvartdera af senare år utlånats ur denna fond, icke

heller nödvändigt behöfva öfverskridas år 1913; och har därför landtbruksstyrelsen

hemställt om aflåtande till Riksdagen af nådig proposition

om beredande för år 1913 af medel till ifrågavarande fond, så att ur

densamma skulle kunna tillgodoses ett lånebehof af 750,000 kronor.

Statskontoret har uti infordradt underdånigt utlåtande den 19

januari 1912 förklarat sig icke hafva något att erinra mot bifall till

landtbruksstyrelsens förevarande framställning.

I sammanhang med detta ärende anser jag mig jämväl böra

meddela, att Göteborgs och Bohus läns landsting i skrifvelse den

31 oktober 1911 gjort underdånig framställning om anvisande af

statsbidrag för bestridande af kostnaderna för och täckande af möjliga

förluster vid fiskerilåneförmedlingen. Häröfver har statskontoret

äfvenledes den 19 januari 1912 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande

och därvid hemställt, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

hos Riksdagen utverka bemyndigande att, där å låneunderstöd, som

från fonden för fiskerinäringens befrämjande utlämnats af hushållningssällskap

eller landsting, uppkommit förlust, Kungl. Maj:t skulle på

framställning af vederbörande hushållningssällskap eller landsting, äga

att, efter pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter, af

nämnda fonds medel anvisa hushållningssällskapet eller landstinget godtgörelse

för förlusten med skäligt belopp, hvilket dock icke i något fall

skulle få öfverstiga hälften af den lidna förlusten.

Landtbruksstyrelsen har uti infordradt underdånigt utlåtande, den

28 februari 1912, under uttalande af att den från Göteborgs och Bohus

läns landsting utgångna framställningen, sådan den blifvit af stats
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 129.

kontoret tillstyrkt, förtjänade det största afseende, förordat nådigt bifall

till statskontorets förberörda hemställan, hvarjemte styrelsen anmält,

att tiden icke medgifvit, att från öfriga län, hvilkas fiskeribefolkning

erhållit lån från ifrågavarande fond, inhämta uppgifter rörande storleken

af de förluster, som hushållningssällskap eller landsting tilläfventyrs lidit

i egenskap af låneförmedlare.

Nu omförmälda fråga synes mig dock, med hänsyn till sina konsekvenser

i afseende å andra statens lånefonder, vara af sådan omfattning,

att den icke utan en allsidig utredning kan bringas till afgörande, och

torde det följaktligen tillåtas mig att vid annat tillfälle, sedan dylik

utredning vunnits, underställa frågan Kungl. Maj:ts pröfning.

Jag anser mig därför nu böra inskränka mig till att anhålla om

aflåtande till Riksdagen af proposition om anvisande af det anslag, som

till ökning af fiskerilånefondens kapital erfordras, för att möjliggöra

äfven under år 1913 en utlåning från fonden af 750,000 kronor. Någon

sänkning af det under senare åren från fonden utgående årliga lånebeloppet

torde nämligen nu icke kunna ifrågasättas. I statskontoret

har fondens för utlåning disponibla medel beräknats komma att under

år 1913 uppgå till 634,000 kronor, hvadan alltså det belopp, som för

tillgodoseende af ett lånebehof under nämnda år af 750,000 kronor

skulle erfordras, utgör 116,000 kronor.

I anslutning till mitt anförande till statsrådsprotokollet den 13

januari 1912 i fråga om framställning till Riksdagen beträffande kapitalökning

åt, bland annat, ifrågavarande lånefond, får jag därför hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande för

år 1913 anvisa ett anslag af 116,000 kronor att utgå af lånemedel.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna nådigt

bifall och förordnade tillika, att proposition i ämnet

af den lydelse, bilaga . .. vid detta protokoll utvisar,

skulle till Riksdagen aflåtas.

Vid protokollet:

Curt Rothlieb.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1912:104 Utlåtande, angående regleringen af utgifterna för kapitalökning i hvad angår jordhruksärendena. s. 6 i texten